Prop. 1983/84: 19. Regeringens proposition 1983/84: 19. om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, flnland, Island och Norge;

Transkript

1 Regeringens proposition 1983/84: 19 om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, flnland, Island och Norge; beslutad den 22 september Regeringen föreslfir riksdagen att anta det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. Pä regeringens viignar OLOF PALME KJELL-OLOf FELDT Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att riksdagen antar en lag om duhhelheskattningsavtal mellan Sverige, Danmark. Finland. Island och Norge. Avtalet och ett till avtalet fogat protokoll har tagits in i lagen som bilaga. Avtalet och protokollet avses bli tillämpliga på inkomst som förvärvas efter utgången av det iir då avtalet och protokollet träder i kraft samt på förmögenhet p;'\ vilken skatt utgtir på grund av taxering andra kalenderåret efter ikraftträdandet eller senare. Avtalet och prntokollet ersiitter gällande internordiska dubbelbeskattningsavtal beträffande inkomst och förmögenhet. I Rihda,:en 1983.'8./. I.1anil. Nr 19

2 2 Förslag till Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge Härigenom föreskrivs följande. I Det avtal för undvikande av duhbelheskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet som Sverige. Danmark. Finland, Island och Norge undertecknade den 22 mars 1983 skall tillsammans med det protokoll som är fogat till avtalet och som utgör en integrerande del av detta gälla för Sveriges del. Avtalets och protokollets innehåll framgår av hilaga till denna lag. 2 Avtalets beskattningsrcgler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga. 3 Om en person anser att det vidtagits någon åtgärd som för honom medfört eller kommer att medföra en beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet, kan han ansöka om rättdse enligt artikel 28 punkt 1 i avtalet. Sådan ansökan skall göras hos riksskatteverket. 4 Även om en skattskyldigs inkomst eller förmögenhet enligt avtalet skall vara helt eller delvis undantagen från beskattning i Sverige. skall den skattskyldige lämna alla de uppgifter till ledning för taxeringen som han annars skulle ha varit skyldig att lämna. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. I anslutning härtill bestämmer regeringen från vilken tidpunkt lagen skall tillämpas på inkomst och förmögenhet som omfattas av lagen och fram till vilken tidpunkt äldre bestämmelser fortfarande skall tillämpas.

3

4 OVERENSKOMST mellem Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige til undgåelsc af dobbeltbeskatning for så vidt angår indkomst- og formueskatter Rcgeringcrne i Danmark. Finland. Island. Norge og Sverige, der ~nsker at indgä en overenskomst til undgåclse af dohbeltbcskatning for så vidt angår indkomst- og formueskatter, er blevet enige om f~jgende: Suomen, lslannin, Norjan, Ruotsin ja Tanskan, älincn SO PI MUS tulo- ja varallisuusveroja koskevan kaksinkertaisen verotuksen välttämiseksi Suomen. lslannin. Norjan, Ruotsin ja Tanskan hallitukset, haluten tehdii sopimuksen tulo- ja varallisuusveroja koskevan kaksinkertaisen verotuksen välttämiseksi. oval sopineet seuraavasta: 4 Bilaga AVTAL mellan l'inland, Danmark, Island, Norge och Sverige för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet Regeringarna i Finland. Danmark. Island, Norge och Sverige har, föranledda av önskan att ingi1 ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet, överenskommit om följande: Artikel I Dt' af overenskomsren omfattede personer Denne ovcrenskomst skal finde anvendelse på personer, der er hjemmeh~renje i en eller flere af de kontraherende stater. l artikla Hcnkiliit, joihin.wpimusta.rnvelletaan Tätä sopimusta sovclletaan henkilöihin, jotka asuvat sopimusvaltiossa tai useissa sopimusvaltioissa. Artikel I Personer på vilka al'tail'l tillliimpas Detta avtal tillämpas på personer som har hemvist i en eller llera av de avtalsslutande staterna. Artikel 2 De af Ol'erenskvmsten omfartede skatter I. Denne overcnskomst skal finde anvendelse pä indkomst- og formueskatter. <ler pålignes på en kontraherende stats. dens politiske underafdclingcrs eller dens lokale myndigheders vegne. uden hensyn til hvorledes de opkra:ves. 2. Som indkomst- og formueskatter skal anses alle skatter, der pålignes hele indkomsten, hele formucn eller dele af indkomsten eller fprmuen, herunder skatter af fortjenesle ved atba:ndclse af r~rlig formue eller fast ejendom, samt skatter på formuefor~gelse. 2 artikla Sopimuk.H'fl piiriin kuu/11\'at 1 erot I. Tätä sopimusta sovelletaan veroihin, jotka määrätään kunkin sopimusvaltion. sen valtiollisen osan tai paikallisviranomaisen lukuun tulon ja varallisuuden perusteella. verojen kantotavasta riippumatta. 2. Tulon ja varallisuuden perusteella suoritettavina veroina pidetään kaikkia kokonaistulon tai kokonaisvarallisuuden taikka tulon tai varallisuuden osan perusteella suoritettavia veroja. niihin luettuina irtaimen tai kiintcän omaisuuden luovutuksesta saadun voiton perusteella suoritcttavat verot sek~i arvonnousun perusteclla suoritettavat verot. Artikel 2 Skatter som om.fattas ai al' ta/l't 1. Detta avtal tillämpas på skatter på inkomst och förmögenhet. som påförs för envar av de avtalsslutande staternas. dess politiska underavdelningars eller lokala myndigheters räkning, oberoende av det sätt på vilket skatterna uttages. 2. Med skatter på inkomst och förmögenhet förstås alla skatter, som utgår på inkomst eller förmögenhet i dess helhet eller på delar av inkomst eller förmögenhet. däri inbegripna skatter på vinst genom överlåtelse av lös eller fast egendom samt skatter på värdestegring.

5 Prop. 1983/84: I 9 SAMNINGUR milli islands, Danmerkur, Finnlands, Noregs og Svq,joöar til aö komast hjå tvisköttun aö f>vi er varöar skatta å tekjur og cignir Rikisstjörnir Islands, Danmcrkur. Finnlands, Noregs og Svij'ijöoar. sem a:skja pess ao gem samning til ao komast hj<i tvisköttun ac) pvi er van)ar skatta a tekjur og eignir. hafa oroio åsattar um cftirfarandi: OVERENSKOMST mcllom Norge, Danmark, Finland, Island og Sverige til unngåelse a\' dohbeltheskatning med hensyn til skatter av inntekt og formue Regjeringenc i Norge, Danmark, Finland, Island og Sverige. som 0nsker å inngf1 en oven:nskomst om unngftelsc av dobbeltbeskatning med hensyn til skatter av inntckt og formue, er blitt enige om f0lgcnde: AVTAL mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet Regeringarna i S verigc, Danmark. Finland. Island och Norge har. föranledda av önskan att ingå ett avtal fi.ir undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter pä inkomst och förmögenhet. överenskommit om följande: I. gr. Aoilar sem tekur ril.rnmningurinn Samningur pcssi tekur til aoila sem eru heimilisfastir i cinu coa flciri aoildarrfkjanna. Artikkel I De per.rn111 r som oi erenskomsten gjcldcr Denne overenskomst får anvendclse på personer som er bosatt i en eller flere av de kontraherende stater. Artikel I Personer pil i ilka m talet till /ämpas Detta avtal tillämpas på personer som har hemvist i en eller flera av de avlalsslutande staterna. 2.gr. Skattar sem.rnmningurinn tekur til I. Samningur pcssi tekur til skatta af tekjum og cignum sem eru älagoir vegna aoildarrikis, opinbcrs aöila cöa sveitarstjörnar i pvi än tillits til pess ä hvern hått pcir eru älagöir. 2. Til skatta af tekjum og eignum tcijast allir skattar sem lagoir eru a heildartekjur. heildareignir eoa å p<etti tekna og eigna. par meo taldir skattar af agooa af sölu lausafjår eöa fasteigna, svo og skattar af veröm:etisaukningu. Artikkcl 2 /)e skatter som m erenskomsten gjelder I. Denne overenskomst får anvendelse på skatter av inntekt og formuc som utskrives for regning av enhver av de kontraherende stater eller deres regionale eller lokale forvaltningsrnyndigheter. uten hensyn til på hvilken måte de utskrives. 2. Som skatter av inntekt og formue anses alle skatter som utskrives av den samlede inntckt. av den samlede formue, eller av delcr av inntekten eller furmuen, herunder skatter av gevinst ved avhendelse av l~s0re eller fast eiendom samt skatter av verdistigning. Artikel 2 Skatter som on(ft1ttas m avtalet I. Detta avtal tillämpas på skatter på inkomst och förmögenhet. som påförs för envar av de avlalsslutande staternas. dess politiska underavdelningars eller lokala myndigheters räkning, oberoende av det sätt på vilket skatterna uttages. 2. Med skatter på inkomst och förmögenhet förstås alla skatter, som utgår på inkomst eller förmögenhet i dess helhet eller på delar av inkomst eller förmögenhet, däri inbegripna skatter på vinst genom överlåtelse av lös eller fast egendom samt skatter på värdestegring.

6 3. De ga::ldende skatter, på hvilke overenskomsten skal finde anvendelse, er: a) I Danmark: I) indkomstskatten lil staten; 2) folkepensionsbidraget: 3) det s&rlige folkepensionsbidrag; 4) bidraget til dagpengefonden; 5) s~mandsskatten; 6) den srerlige indkomstskal; 7) udbytteskatten; 8) den kommunale indkomstskat; 9) kirkeskatten; 10) den amtskommunale indkomslskat; og 11) formueskallen lil staten; (herefter omlalt som "dansk skal"). b) I Finland: I) den statslige indkomstog formueskat; 2) kommunalskatten: 3) kirkeskatten; 4) s~mandsskallen; og 5) kildeskatten; (hcrefter omtalt som "finsk skal"). cl I Island: I) den statslige indkomstskal; 2) den kommunale indkomstskat; og 3) den slatslige formueskat; (herefter omtalt som "islandsk skat"). d) I Norge: I) indkomst- og formueskatten til staten; 2) indkomst- og formueskatten til kommunerne; 3J indkomstskatten lit fylkene: 4) f;,ellcsskatten til skallefordclingsfondcn; 3. Tällä hetkcllä suoritettavat verot, joihin sopimusta sove\letaan, ovat: a) Tanskassa: 1) valtion tulovero; 2) kansancläkemaksu; 3) erityinen kansaneläkemaksu; 4) päiväraharahastolle suoritettava maksu; 5) merimiesvero; 6) erityinen tulovero; 7) osinkovero; 8) kunnan tulovero; 9) kirkollisvero; 10) maakunnan tulovero; ja 11) valtion varallisuusvero; (jäljempänä "Tanskan vero"). b) Suomessa: I) valtion tulo- ja varallisuusvero; 2J kunnallisvero; 3) kirkollisvero; 4) merimiesvero; ja 5) lähdevero; (jäljempänä "Suomen vero"). c) Islannissa: I) valtion tulovero; 2) kunnan tulovero; ja 3) valtion varallisuusvero; (jäljempänä "Islannin vero"). d) Norjassa: I) valtion tulo- ja varallisuusvero; 2) kunnan tulo- ja varallisuusvero; 3) maakunnan lulovero; 4) verojenjakorahastolle suoritettava yhteinen vero; 6 3. De för närvarande utgående skatter på vilka avtalet tillämpas är: a) I Danmark: I) inkomstskatten till staten; 2) folkpensionsbidraget; 3) del särskilda folkpensionsbidraget: 4) bidraget till dagpenningfonden; 5) sjömansskatten; 6) den särskilda inkomstskatten: 7) utdelningsskatten; 8) den kommunala inkomstskatten; 9) kyrkoskatten; 10) den amtskommunala inkomstskatten; och 11) förmögenhetsskatten till staten; (i del följande benämnda "'dansk skatt"). b) I Finland: I) den statliga inkomstoch förmögenhetsskatten; 2) kommunalskatten; 3) kyrkoskatten; 4) sjömansskatten; och 5) källskatten: (i det följande benämnda "finsk skatt"). c) I Island: I) den statliga inkomstskatten: 2) den kommunala inkomstskatten: och 3) den statliga förmögenhetsskatten: (i det följande benämnda "isländsk skatt"). d) I Norge: I) inkomst- och förmögenhetsskatten till staten: 2) inkomst- och förmögenhetsskatten till kommunerna; 3) inkomstskatten till fylkena; 4) den gemensamma skatten till skattcfördelningsfonden;

7 3. Gildandi skattar sem samningurinn tekur til eru pe.ssir: a) i Danmörku: I) tekjuskattur til rikisins; 2) ellilifeyristryggingagjald; 3) serstakt ellilffeyristryggingagjald; 4) sjukradagpeningasj6osgjald; 5) sj6mannaskattur; 6) serstakur tekjuskattur; 7) ag6oahlutaskattur; 8) tekjuutsvar til sveitarfelaga; 9) kirkjuskattur; 10) tekjuutsvar til amta; og 11) eignarskattur til rfkisins; (her eftir nefndir "danskur skattur"). b) i Finnlandi: I) tekju- og eignarskattur til rfkisins; 2) utsvar til sveitarfelaga; 3) kirkjuskattur; 4) sj6mannaskattur; og 5) afdrattarskattur; (her eftir nefndir "finnskur skattur"). c) A islandi: 1) tekjuskattur til rfkisins; 2) tekjuutsvar til sveitarfelaga; og 3) eignarskattur til rfkisins; (her eftir nefndir "islenskur skattur"). d) i Noregi: 1) tekju- og eignarskattur ti\ rfkisins; 2) tekju- og eignarutsvar til sveitarfelaga; 3) tekjuskattur til fylkja; 4) tekjuskattur til skattajöfnunarsj6os; 3. De skatter som for tiden utskrives og kommer inn under overenskomsten er: a) I Danmark: I) inntektsskatten til staten; 2) folkepensjonsbidraget; 3) det sa:rskilte folkepensjonsbidraget; 4) bidraget til dagpengefondet; 5) sjji)mansskatten; 6) den sa:rskilte inntektsskatten; 7) utbytteskatten; 8) den kommunale inntektsskatten; 9) kirkeskatten; 10) den amtskommunale inntektsskatten; og 11) formueskatten til staten; (i det f~lgende kalt "dansk skatt"). b) I Finland: I) inntekts- og formuesskatten til staten; 2) kommuneskatten; 3) kirkeskatten; 4) sj~mannskatten; og 5) kildeskatten; (i det fji)lgende kalt "finsk skatt"). c) I Island: I) inntektsskatten til staten; 2) inntektsskatten til kommunene; og 3) formuesskatten til staten; (i det fji)lgende kalt "islandsk skatt" l. d) I Norge: I) inntekts- og formuesskatten til staten; 2) inntekts- og formuesskatten til kommunene: 3) inntektsskattcn til fylkene; 4) fellcsskatten til Skattefordelingsfondet; 7 3. De för närvarande utgående skatter på vilka avtalet tillämpas är: a) I Danmark: I) inkomstskatten till staten; 21 folkpensionsbidraget; 3) det särskilda folkpensionsbidraget; 4) bidraget till dagpenningfonden; 5) sjömansskatten; 6) den särskilda inkomstskatten; 7) utdelningsskatten; 8) den kommunala inkomstskatten; 9) kyrkoskatten; 10) den amtskommunala inkomstskatten; och 11) förmögenhetsskatten till staten; (i det följande benämnda "dansk skatt"). b) I Finland: I) den statliga inkomstoch förmögenhetsskatten; 2) kommunalskatten; 3) kyrkoskatten; 4) sjömansskatten; och 5) källskatten; (i det följande benämnda "finsk skatt"). c) I Island: I) den statliga inkomstskatten: 2) den kommunala inkomstskatten; och 3) den statliga förmögenhetsskatten; (i det följande benämnda "isländsk skatt"). d) I Norge: I) inkomst- och förmögenhetsskatten till staten; 2) inkomst- och förmögenhetsskatten till kommunerna; 3) inkomstskatten till fylkena; 4) den gemensamma skatten till skattefördelningsfonden;

8 5) afgiften til staten af honorarer til udenlandske kunstnere: og 6) s~mandsskatten: (herefter omtalt som "norsk skat"j. e) I Sverige: I) indkomstskatten til state_n. herundcr Sl<'mandsskattcn og kuponskatten: 2) hevillingsafgiften for vissc offentlige forestillinger: 3) "ersättningsskatten": 4) "utskiftningsskatten"; 5) den kommunale indkomstskat: og 6) formueskatten til staten; (herefter omtalt som "svensk skat"). 4. Ovcrenskomsten skal også linde anvendclse på alle skatter af samme eller va: sentlig samme art, der efter denne overenskomsts underskrivelse pålignes som tilla:g til eller i stedet for de ga:ldende skatter. De kompetente myndigheder i de kontrahcrende stater skal give hinanden underretning om vrescntlige a:ndringcr. som er forctagct i dcrcs respektive skattelovc. 5. Overenskomstcn finder ikke for nogen af de kontraherende staters vedkommende anvendelse på s:.erlige skatter af gevinster ved lotteri og va:ddemål eller på arve- og gaveskatter. 5) ulkomaisille taitcilijoille maksettavista hyvityksistä suoritettava maksu valtiolle: ja 6) mcrimicsvero: (jäljempiinä "Norjan vero"). e) Ruotsissa: I) valtion tulovero, siihcn luettuina mcrimiesvero ja kuponkivero; 2) cräistä julkisista esityksistä suoritcttava suostuntamaksu: 3) korvausvero; 4) jakovero; 5J kunnan tulovcro;ja 6) valtion varallisuusvero: (jäljempänä ' Ruotsin vcro"j. 4. Tätä sopimusta sovelletaan myös kaikkiin samanlaisiin tai pääasialliscsti samanluonteisiin veroihin, joita on sopimuksen allekirjoittamisen jälkeen suoritettava tällä hetkellä suoritettavicn verojen ohclla tai asemesta. Sopimusvaltioiden toimivaltaisten viranomaistcn on ilmoitettava toisilleen vcrolainsäädäntöönsä tehdyistä olennaisista muutoksista. 5. Sopimusta ei missään sopimusvaltiossa sovellcta erityiseen arpajaisista ja vedonlyönnistä saadun voiton verottamiscen eikä perinnön ja lahjan vcrottamiscen. 5) avgiften till staten på ersättningar till utländska artister: och 6) sjömansskatten: (i det följande benämnda "norsk skatt"). c) I Sverige: I) den statliga inkomstskatten, däri inbegripna sjömansskatten och kupongskatten; 2) hevillningsavgiften för vissa offentliga föreställningar: 3) ersättnings skatten: 4) ut skiftnings skatten; 5) den kommunah1 inkomstskatten; och 6) den statliga förmögenhetsskatten: (i det följande benämnda '"svensk skatt"). 4. Detta avtal tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, som efter undertecknandet av avtalet påförs vid sidan av eller i stället för de for närvarande utgående skatterna. De behöriga myndigheterna i de avtafsslutande staterna skall meddela varandra de väsentliga ii.ndringar som vidtagits i respektive skattelagstiftning. 5. Avtalet tillämpas inte i fråga om någon avtalsslutande stat på särskild beskattning av vinst på lotterier och vadhållning eller på beskattning av arv och gåva. Artikel 3 AlmindeliRe definitioner I. Medmindre andel fremgår af sammenha:ngen, har i denne overenskomst f~lgende udtryk den nedenfor angivne betydning: 3 artikla rleiset miiäritelmiit I. Jollei asiayhteydestä muuta johdu, on tätä sopimusta sovellettaessa seuraavilla sanonnoilla jäljempänä mainittu merkitys: Artikel 3 Allmänna definitioner I. Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid tilllämpningen av detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse:

9 5) gjald til rikisins af p6knun til erlendra listamanna; og 6) sjomannaskattur; I her eftir nefndir "norskur skattur"). e) i Svlpjciö: I) tekjuskattur til rikisins, par mcc) talinn sjömannaskattur og ag6oahlutaskattur; 2) "bevillingsavgiften för vissa offentliga föreställningar"; 3) "ersättningsskatten.. ; 4) "utskiftningsskatten":.5) tekjuutsvar til sveitarfclaga; og 6) eignarskattur til rikisins; (hcr eftir nefndir "srenskur skattur"). 4. Samningurinn tekur einnig til skatta sömu eöa svipaörar tegundar sem lagöir veröa å eftir undirritun samnings pessa til viob6tar eoa i staoinn fyrir gildandi skatta. Brer stj6rnvöld i ac)ildarrikjunum skulu gefa hvert ööru upplysingar um meiri hattar breytingar sem geröar veröa a skattalögum hvers aöildarrfkis um sig. 5. Samningurinn tekur ekki, aö pvf er neitt aöildarrikjanna varöar, til serstakra skatta af åg6öa af happdrretti og veömålum eöa skatta af arti eöa gjöfum. 5) avgiften til staten på honorarcr til utcnlan<lskc kunslnere m.v.: og 6) s_i~)mansskallen: (i Jet f\)lgende kalt "norsk skatt 1. e) I Sverige: I) inntektsskatten til staten. hcrunder sj~)mannsskattt:n og kupongskatten: 2) bevillingsavgiften for visst: offrntlige forestillingcr: 3) ersatningsskatten: 4) utskiftningsskallt:n: 5) inntektsskatten til kommunene; og 6) formucsskatten til staten; (i del fl)lgende kalt "svensk skatt"). 4. Denne overenskomst gjelder også skatter av samme eller vcsentlig lignende art som etter undertegning av overenskomsten utskrives i til\egg til eller i stedet for de gjeldende skatter. De kompetente myndigheter i de kontrahercnde stater skal underrette hverandre om vesentlige endringcr som blir foretatt i de respektive staters skattelovgivning. 5. Overenskomsten får ikke i noen av de kontraherende stater anvendelse på sa:rskilte skatter av gevinster ved lotterier og vedde mål, eller på skatter av arv og gav er. 9.5) avgiften till staten på ersättningar till utländska artister; och 6) sjömansskatten: (i det följande benämnda ''norsk skatt"). e) I Sverige: I) dt:n statliga inkomstskatten. däri inbegripna sjömansskatten och kupongskatten: 2) hevillningsavgiften för vissa offentliga föreställningar: 3) ersättningsskattcn: 4) utskiftningsskatten; 5) den kommunala inkomstskatten; och 6) den statliga förmögenhetsskatten: (i det följande benämnda "svensk skatt"). 4. Detta avtal tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag. som efter undertecknandet av avtalet påförs vid sidan av eller i stället för de för närvarande utgående skatterna. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall meddela varandra de väsentliga ändringar som vidtagits i respektive skattelagstiftning. 5. Avtalet tillämpas inte i fråga om någon avtalsslutande stat på särskild beskattning av vinst på lotterier och vadhållning eller på beskattning av arv och gåva. 3.gr. Almennar skilgreiningar I. i samningi pessum merkja neoangreind hugtök eftirfarandi, nema annaö leioi af samhenginu: Artikkel 3 Almi1111eliRe deflnisjmzer l. Når ikke annct fremgår av sammenhengen, har folgende uttrykk i overenskomsten denne betydning: Artikel 3 Allmänna definitioner I. Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid tilllämpningen av detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse:

10 a) "Danmark" betyder Kongeriget Danmark; "Finland" betyder Republikken Finland; "Island" betyder Republikken Island; "Norge" betyder Kongeriget Norge; "Sverige" betyder Kongeriget Sverige; Udtrykket omfatter også ethvert område beliggende udenfor de respektive!andes territorialfarvande, indenfor hvilket denne stat ifjlllge sin lovgivning og i overensstemmelse med folkeretten har rettigheder med hensyn til udforskning og udnyttelse af naturlorekomster på havbunden eller i dennes undergrund (sådant område bena:vnes i denne overenskomst "kontinentalsokkel"); Udtrykket "Danmark" omfatter ikke Fa:rjllerne og Gr9lnland; udtrykket "Finland" omfatter for så vidt angår den finske kommunalskat ikke landskabet Åland; udtrykket "Norge" omfatter ikke Svalbard (herunder Bjjllrnjllen), Jan Mayen og de norske områder ("bilande") udenfor Europa; b) "person" omfatter en fysisk person, et selskab og enhver anden sammenslutning af personer; c) "selskab" betyder enhver juridisk person eller enhver sammenslutning, der i skattema:ssig henseende behandles som en juridisk person; d) "foretagende i en kontraherende stat" og "foretagende i en anden kontraherende stat" betyder henholdsvis et foretagende, som drives af en person, der er hjemmehjllrende i en kontraa) "Suomi" tarkoittaa Suomen Tasavaltaa; "Islanti" tarkoittaa Islannin Tasavaltaa; "Norja" tarkoittaa Norjan Kuningaskuntaa; "Ruotsi" tarkoittaa Ruotsin Kuningaskuntaa; "Tanska" tarkoittaa Tanskan Kuningaskuntaa; sanonta käsittää myös kunkin valtion aluevesien ulkopuolella olevat alueet, joilla tällä valtiolla lainsäädäntönsä mukaan ja kansainvälisen oikeuden mukaisesti on oikeuksia merenpohjan ja sen sisustan luonnonvarojen tutkimiseen ja hyväksikäyttöön (tällaista aluetta kutsutaan tässä sopimuksessa ''mannerjalustaksi''); sanonta "Tanska" ei käsitä Färsaaria eikä Grönlantia; sanonta "Suomi" ei Suomen kunnallisveron osalta käsitä Ahvenanmaan maakuntaa; sanonta "Norja" ei käsitä Huippuvuoria (jolla tarkoitetaan myös Karhusaarta). Jan Mayenia eikä Euroopan ulkopuolella olevia Norjan alueita ("biland"); b) "henkilö" käsittää luonnollisen henkilön, yhtiön ja muun yhteenliittymän; c) "yhtiö" tarkoittaa oikeushenkilöä tai muuta, jota verotuksessa käsitellään oikeushenkilönä; d) "sopimusvaltiossa oleva yritys" ja "toisessa sopimusvaltiossa oleva yritys" tarkoittaa yritystä, jota sopimusvalliossa asuva henkilö harjoittaa, ja vastaavasti yritystä, jota toisessa sopimus- 10 a) ' Danmark'' åsyftar Konungariket Danmark; "Finland" åsyftar Republiken Finland; "Island" åsyftar Republiken Island; "Norge" åsyftar Konungariket Norge; "Sverige" åsyftar Konungariket Sverige; uttrycket omfattar även varje utanför respektive stats territorialvatten beläget område, inom vilket denna stat enligt sin lagstiftning och i överensstämmelse med internationell rätt har rättigheter med avseende på utforskning och utnyttjande av naturtillgångar på havsbottnen eller i dennas underlag (sådant område benämns i detta avtal "kontinentalsockel"); uttrycket "Danmark" inbegriper inte Färöarna och Grönland; uttrycket "Finland'' inbegriper inte landskapet Åland i fråga om den finska kommunalskatten; uttrycket "Norge" inbegriper inte Svalbard (med vilket avses även Björnön). Jan Maycn och de norska områdena ("biland") utanför Europa; b) "person" inbegriper fysisk person, bolag och annan sammanslutning; c) "bolag" åsyftar JUndisk person eller annan som i beskattningshänscende behandlas såsom juridisk person; d) "företag i en avtalsslutande stat" och "företag i annan avtalsslutande stat" åsyftar företag som bedrivs av person med hemvist i en avtalsslutande stat. respektive företag som bedrivs av

11 a) "Danmörk" merkir Konungsrfkiö Danmörk; "Finnland" merkir Lyoveldiö Finnland; "Island" merkir Lyoveldiö Island; "Noregur" merkir Konungsrfkiö Noreg; "Sv!pj6ö" merkir Konungsrikiö Sv!pj6ö; hugtakiö tekur einnig til serhvers svreöis utan landhelgi hvers rikis par sem rfkiö samkvremt löggjöf sinni og f samrremi vio pj6oarett a rett til ranns6knar og hagnytingar å natturuauölindum å hafsbotni eoa f honum (slikt svreoi er f samningi pessum nefnt "landgrunn "); hugtakio "Danmörk" tekur ekki til Frercyja og Grrenlands; hugtakio "Finnland" tekur ekki til landsvreöisins Ålands ao pvf er varoar finnskt utsvar til sveitarfelaga; hugtakio "Noregur" tekur ekki til Svalbaröa (p.m.t. Bjarnarey), Jan Mayen og norskra svreöa ("biland") utan Evr6pu; b) "aöili" merkir mann. fclag og hvers konar önnur samtök; c) "felag" mcrkir lögaöila eöa hvern pann annan sem talinn er lögaöili ao pvf er skatta varöar; d) "fyrirta:ki i ai'lildarrfki" og "fyrirta:ki i ööru aoildarrfki" merkir annars vegar fyrirtreki sem rekio er af aöila, heimilisföstum f einu aoildarriki og hins vegar fyrirta:ki sem rckii'l er af aöila a) "Danmark" betyr Kongeriket Danmark; "Finland" bet yr Republikken Finland; "Island" betyr Republikken Island; "Norge" betyr Kongeriket Norge; "Sverige" betyr Kongeriket Sverige; uttrykket omfatter også ethvert område utenfor vedkommende stats territorialfarvann, der denne stat i samsvar med sin lovgivning og folkeretten har rettigheter med hensyn til undersf,.'lkelse og utnyttelse av naturforekomster på havbunnen eller i dens undergrunn (slikt område kalles i denne overenskomst "kontinentalsokkel"); uttrykket "Danmark" omfatter ikke Frerfllene og Grf,.'lnland; uttrykket "Finland" omfatter ikke landområdet Åland for så vidt angår den finske kommuneskatten; uttrykket "Norge" omfatter ikke Svalbard (herunder Bjf,.'lrnf,.'lya). Jan Mayen og de norske biland utenfor Europa; b) "person" omfatter en fysisk person, et selskap og enhver annen sammenslutning; c) "selskap" betyrenhver juridisk person eller enhver enhet som i skattemessig henseende blir behandlet som en juridisk person: d) "foretagende i en kontraherende stat" og "foretagende i en annen kontraherende stat" betyr henholdsvis et foretagende som drives av en person bosatt i en kontraherende stat og et foreta- 11 a) "Danmark" åsyftar Konungariket Danmark; "Finland" åsyftar Republiken Finland; "Island" åsyftar Republiken Island; "Norge" åsyftar Konungariket Norge; "Sverige" åsyftar Konungariket Sverige; uttrycket omfattar även varje utanför respektive stats territorialvatten beläget område, inom vilket denna stat enligt sin lagstiftning och i överensstämmelse med internationell rätt har rättigheter med avseende på utforskning och utnyttjande av naturtillgångar på havsbottnen eller i dennas underlag (sådant område benämns i detta avtal "kontinentalsockel"); uttrycket "Danmark" inbegriper inte Färöarna och Grönland; uttrycket "Finland" inbegriper inte landskapet Åland i fråga om den finska kommunalskatten; uttrycket "Norge" inbegriper inte Svalbard (med vilket avses även Björnön), Jan Mayen och de norska områdena ("biland") utanför Europa; b) "person" inbegriper fysisk person, bolag eller annan sammanslutning; c) "bolag" åsyftar juridisk person eller annan som i beskattningshänseende behandlas såsom juridisk person; d) "företag i en avtalsslutande stat" och "företag i annan avtalsslutande stat" åsyftar företag som bedrivs av person med hemvist i en avtalsslutande stat, respektive företag som bedrivs av

12 herendc stat, og et foretagende, som drives af en person, der er hjemmeh0rende i en anden kontraherende stat: e) "statsborger" betyder fysiske personer, der har indf0dsret i en kontraherende stat og juridiske personer eller andre sammenslutninger, der består i kraft af ga::ldende lovgivning i en kontraherende stat: O "international trafik'' betyder ved anvendelsen af overenskornsten i en kontraherende stat enhver transport med et skib eller luftfart0j. der anvendes af et foretagende, hvis virkelige ledelse har sit sa:de i en anden kontraherende stat, bort set fra tilfa:lde, hvor skibet eller luftfart0jet udelukkende anvendes mellem pladser i den f0rstna:vnte stat; g) "kompetente myndighed" betyder: I) i Danmark: ministeren for skatter og af gifter; 2) i Finland: finansministeriet; 3) i Island: finansministeren: 4) i Norge: finans- og tolddepartementet: 5) i Sverige: finansministeren: eller den myndighed i enhver af disse stater, til hvilken det overdrages al behandle sp0rgsmål vedr0rende denne overenskomst. 2. Ved anvendelse af denne overenskomst i en kontraherende stat skal, medmindre andet f0lger af sammenhrengen. ethvert udtryk. som ikke er defineret deri, tilla:gges den betydning, som det har i denne stats lovgivning om de skatter, hvorpå overenskornsten finder anvendelse. valtiossa asuva henkilö harjoittaa: e) "kansalainen" tarkoittaa luonnollista henkilöä. jolla on sopimusvaltion kansalaisuus. sekä oikeushenkilöä. yhtymää tai muuta yhteenliittymää, joka on muodostcttu sopimusvaltiossa voimassa olevan lainsäädännön mukaan: t) "kansainvälinen liikenne" tarkoittaa sopimusta sopimusvaltiossa sovellettaessa kuljetusta laivalla tai ilma-aluksella, jota käyttävän yrityksen tosiasiallinen johto on toisessa sopimusvaltiossa. paitsi milloin laivaa tai ilma-alusta käytetään ainoastaan ensiksi maimtussa valtiossa olevien paikkojen välillä; g) "toimivaltainen viranomainen" tarkoittaa: I) Tanskassa: vero- ja maksuministeriä; 2) Suomessa: valtiovarainministeriötä: 3) lslannissa: valtiovarainministeriä: 4) Norjassa: valtiovarainja tullidepartementtiä: 5) Ruotsissa: valtiovarainministeriä: tai sitä kunkin valtion viranomaista, jolle annetaan tehtäväksi hoitaa tätä sopimusta koskcvia kysymyksiä. 2. Kun sopimusvaltio soveltaa tätä sopimusta. katsotaan jokaisella sanonnalla. jota ei olc sopimuksessa määritelty ja jonka osalta asiayhteydestä ei muuta johdu. olevan se merkitys. joka sillä on tämän valtion sopimuksessa tarkoitettuihin veroihin sovellettavan lainsäädännön mukaan. 12 person med hemvist i annan avtalsslutande stat; e) medborgare" åsyftar fysisk person som har medborgarskap i en avtalsslutandc stat och juridisk person eller annan sammanslutning som bildats enligt den lagstiftning som gäller i en avtalsslutande stat: 0 "'internationell trafik" åsyftar vid tillämpningen av avtalet i en avtalsslutande stat transport med skepp eller luftfartyg som används av företag som har sin verkliga ledning i annan avtalsslutandc stat. utom då skeppet eller luftfartyget anviinds uteslutande mellan platser i den förstnämnda staten; g) "behörig myndighet'" åsyftar: I) i Danmark: ministern för skatter och avgifter: 2) i Finland: finansministeriet: 3) i Island: finansministern: 4) i Norge: finans- och tulldepartementet; '.'\) i Sverige: finansministern: eller den myndighet i envar av dessa stater åt vilken uppdrages att handha frågor rörande detta avtal. 2. Då en avtalsslutande stat tillämpar detta avtal anses, såvida inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet, ha den betydelse som uttrycket har enligt den statens lagstiftning rörande sådana skatter på vilka avtalet tillämpas.

13 heimilisföstum i öoru aoildarrfki: e) "rfkishorgari" merkir mann sem å rfkisfang i aoildarrfki. svo og lögaoila eoa önnur samtök sem stofnao er til samkva:mt lögum sem gilda i aöildarrikinu: f) "flutningar a alpjoöaleioum" merkir i samningi pessum flutninga meo skipi eöa loftfari sem notao er af fyrirtreki sem hefur raunverulega framkv;emdastjorn i ööru aoildarrfki. nema pvi ai'ieins ao skipio eöa loftfario se eingöngu notao i forum milli staoa fyrrnefnda rikinu: g) "brer stjornvöld" merkir:!) i Danmörku: skaltamålaråoherra: 21 i Finnlandi: fjårmålaråouneytio: gende som drives av en person hosatt i en annen kontrnherende stat: el "statshorger" betyr enhver fysisk person som er horger av en kontraherende stat og enhver juridisk person eller annen sammenslutning som erverver sin status som sådan i henhold til gjeldendc lovgivning i en kontraherende stat: f) "internasjonal fart" betyr ved anvendelse av overenskomsten i en kontraherende stat transport med skip eller luftfartpy som drives av et foretagende som har sin virkelige ledelse i en annen kontraherende stat. unntatt når skipet eller luftfartpyet går i fart utelukkende mellom steder i den forstnevnte stat: g) "kompetent myndighet" betyr: I) i Danmark: ministercn for skatter og avgifter: 2) i Finland: finansministeriet: 13 person med hemvist i annan avtalsslutande stat; e) "medhorgare" åsyftar fysisk person som har medborgarskap i en avtalsslutande stat och juridisk person eller annan sammanslutning som bildats enligt den lagstiftning som gäller i en avtalsslutande stal; f) "internationell trafik" åsyftar vid tillämpningen av avtalet i en avtalsslutande stat transport med skepp eller luftfartyg som används av företag som har sin verkliga ledning i annan avtalsslutande stat. utom då skeppet eller luftfartyget används uteslutande mellan platser i den förstnämnda staten: g) "behörig myndighet" äsyftar: I) i Danmark: ministern för skatter och avgifter: 2l i Finland: finansministeriet: 3) å islandi: fjårmålaraohcrra; 4) i Noregi: fjårmåla- og tollaråouneytio; 5) i SvipjM: fjårmalaråohcrra; cöa pa1'l stjornvald i hverju pessara rikja sem falio er ao annast målefni varoandi samning pennan. 2. Via beitingu aoildarrikis å samningi pessum skal. nema annao lcioi af samhenginu. serhvert hugtak sem ekki er skilgreint samningnum hafa på merkingu sem hugtakio hefur samkva:mt löggjöf hlutaocigandi rikis varoandi på skatta sem samningurinn te k ur til. 3) i Island: finansministeren: 4) i Norge: finans- og tolldepartementet: 5) i Sverige: finansministeren. eller den myndighet 1 enhver av disse stater som har fullmakt til ft behandle sp~rsmål vedrfllrende denne overenskomst. 2. Ved en kontraherende stats anvendclsc av denne overcnskomst skal ethvert uttrykk som ikke er definert i overenskomsten. när ikke annct fremgår av sammenhcngen, ha den betydning som folger av lovgivningen i vedkommende stat med hensyn til de skatter som overenskomsten får anvendelse på. 3) i Island: finansministern: 4) i Norge: linans- och tulldepartementet: 5) i Sverige: finansminislcrn: eller den myndighet i envar av dessa stater åt vilken uppdrages att handha frågor rörande detta avtal. 2. Då en avtalsslutande stat tillämpar <!etta avtal anses, såvida inte sammanhanget föranleder annat. varje uttryck som inte definierats i avtalet, ha den betydelse som uttrycket har enligt den statens lagstiftning rörande sådana skatter på vilka avtalet tillämpas.

14 Artikel 4 Skattenurssigt hjemsted I. I denne overenskomst betyder udtrykket "'en person. der er hjemmeh0rende i en kontraherende stat" enhver person. som i henhold til lovgivningen i denne stat er skatlepligtig der på grund af hjemsted. bopa:i. ledelsens sa:de eller ethvert andel lignende kriterium. Dette udtryk omfatter dog ikke en person, hvis skattepligt i denne stat er begra:nset til indkomst fra kilder i denne stat eller der beroende formue. 2. I tilfa:lde. hvor en fysisk person efter bestemmelserne i stykke I er hjemrneh0rende i flere kontraherende stater, bestemmes hans status efter fl)lgende regler: a) Han skal anses for at vrere hjemmeh0rende i den stat, i hvilken han har en fast bolig til sin rådighed; hvis han har en fast bolig til sin rådighed i flere stater, skal han anses for at va:re hjemmeh0rende i den stat. med hvilken han har de sta::rkeste personlige og 0konomiske forbindelser (midtpunkt for sine livsinteresser): b) hvis det ikke kan afg0res. i hvilken stat han har midtpunkt for sine livsinteresser, eller hvis han ikke har en fast bolig til sin rådighed i nogen af staterne, skal han anses for at vrere hjemmeh0rende i den stat, i hvilken han sredvanligvis har ophold: c) hvis han sredvanligvis har ophold i flere stater, eller hvis han ikke har sådant ophold i nogen af dem, skal han anses for at vrere hjemmeh0rende i den stat. i hviiken han er statsborger: 4 artikla Kotipaikka I. Tätä sopimusta sovellettaessa sanonnalla "sopimusvaltiossa asuva henkilö" tarkoitetaan henkilöä, joka tämän valtion lainsääd~innön mukaan on siellä verovclvollinen kotipaikan. asumisen, liikkeen johtopaikan tai muun scllaisen seikan nojalla. Sanonta ei kuitt:nkaan käsitä henkilöä,joka on tässä valtiossa verovelvollinen vain tässä valtiossa olevista lähteistä saadun tulon tai siellä olevan varallisuuden perusteella. 2. Milloin luonnollinen hcnkilö on I kappaleen määräysten mukaan useassa sopimusvaltiossa asuva, määritetään hänen kotipaikkansa seuraavasti: a) häncn katsotaan asuvan siinä valtiossa, jossa hänen käytettävänään on vakinainen asunto;jos hänen käytettävänään on vakinainen asunto useassa valtiossa, katsotaan hänen asuvan siinä valtiossa. johon hänen henkilökohtaiset ja taloudelliset suhteensa oval kiinteimmät ( elinetujen keskus); b) jos ei voida ratkaista, missä valtiossa hänen clinetujensa keskus on. tai jos hänen käytettävänään ei ole vakinaista asuntoa missään valtiossa, katsotaan hänen asuvan siinä valtiossa, jossa hän oleskelee pysyvästi: c) jos hän oleskelee pysyvästi useassa valtiossa tai ei oleskele pysyvästi missään niistä, katsotaan hänen asuvan siinä valtiossa, jonka kansalainen hän on: 14 Artikel 4 Heml'ist I. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket "person med hemvist i en avtalsslutande stat" person som enligt lagstiftningen i denna stat är skattskyldig där på grund av hemvist. bosättning, plats för företagsledning eller annan liknande omständighet. Uttrycket inbegriper emellertid inte person som är skattskyldig i denna stat endast för inkomst från källa i denna stat eller för förmögenhet hclägen där. 2. Dä på grund av bestämmelserna i stycke I fysisk person har hemvist i flera avtalsslutandc stater. bestäms hans hemvist på följande sätt: a) Han anses ha hemvist i den stat där han har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande: om han har en sådan bostad i flera stater. anses han ha hemvist i den stat med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för lcvnadsintressena): bl om det inte kan avgöras i vilken stat han har centrum för sina levnadsintressen eller om han inte i någon stat har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande. anses han ha hemvist i den stat där han stadigvarande vistas: c) om han stadigvarande vistas i flera stater eller om han inte vistas stadigvarande i någon av dem, anses han ha hemvist i den stat där han är medborgare;

15 4.gr. lleimili.~(esti I. I samningi pessum merkir hugtakio "aoili heimilisfastur i aöildarriki" aöila sem aö lögum pess rfkis er skattskyldur par vegna heimilisfesti, busetu, stj6rnarai'lseturs eöa af öorum svipuoum åsta:öum. Hugtakiö tekur pö ekki til aoila sem er skattskyldur i pessu riki einungis af tekjum sem eiga uppnma sinn par eoa af eignum sem par eru. 2. l>egar maour telst heimilisfastur i fleiri en einu aoildarriki samkvremt I. tl. skal urskuroa um heimilisfesti hans eftir neoangreindum reglum: aj Maöur telst heimilisfastur i pvi riki par sem hann å fast heimili; eigi hann fast heimili i fleiri rikjum telst hann heimilisfastur i pvi riki sem hann er nånast tengdur personulega og tjarhagslega ( miostöö personuhagsmunaj; Artikkel 4 Skattemessig hopel I. I denne overenskomst betyr uttrykket "person bosatt i en kontraherende stat" enhver person som i henhold til lovgivningen i denne stat er skattepliktig der på grunnlag av domisil. bopel. sele for foretagendets lcdelse, eller ethvert annet lignende kriterium. Uttrykkct omfatter imidlertid ikke noen person som er skattepliktig i denne stat bare på grunnlag av inntekt fra kilder i denne stat eller formue som befinner seg der. 2. Når en fysisk person etter bestemmelsene i punkt I har bopel i flere kontraherende stater, skal hans status avgj0res etter folgcnde regler: al han skal anses for bosatt i den stat hvor han disponerer fast bolig. Hvis han disponerer fast bolig i flere stater. skal han anses for bosatt i den stat hvor han har de sterkeste personlige og 0konomiske förbindelser (sentrum for livsinteressene); 15 Artikel 4 Hemvist I. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket "person med hemvist i en avtalsslutande stat" person som enligt lagstiftningen i denna stat är skattskyldig där på grund av hemvist. bosättning. plats för företagsledning eller annan liknande omständighet. Uttrycket inbegriper emellertid inte person som är skattskyldig i denna stat endast för inkomst från källa i denna stat eller för förmögenhet belägen där. 2. Då på grund av bestämmelserna i punkt I fysisk person har hemvist i flera avtalsslutande stater, bestäms hans hemvist på följande sätt: al Han anses ha hemvist i den stat där han har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande; om han har en sådan bostad i flera stater, anses han ha hemvist i den stat med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för levnadsintressena); bl ef ekki er unnt aö a kvaroa i hvaöa rfki maour hefur miöstöo personuhagsmuna sinna eöa ef hann å ekki fast heimili i neinu rikjanna telst hann heimilisfastur i pvi rik.i par sem hann dvelst aojafnaoi; c) ef maour dvelst aö jafnaoi i fleiri en einu rfkjanna eöa dvelst ekki aö jafnaöi i neinu peirra telst hann heimilisfastur i pvi rik.i par sem hann å rikisfang; b) hvis det ikke kan bringes på det rene i hvilken stat han har sentrum for livsinteressene, eller hvis han ikke har en fast bolig i noen av de kontraherende stater, skal han anses for bosatt i den stat hvor han har vanlig opphold; c) hvis han har vanlig opphold i flere stater eller ikke i noen av dem, skal han anses for bosatt i den stat i hvilken han er statsborger; b) om det inte kan avgöras i vilken stat han har centrum för sina levnadsintresscn eller om han inte i någon stat har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha hemvist i den stat där han stadigvarande vistas; cj om han stadigvarande vistas i flera stater eller om han inte vistas stadigvarande i någon av dem, anses han ha hemvist i den stat där han är medborgare;

16 d) er han statsborger i tlere stater, eller er han ikke statsborger i nogen af dem, skal de kompetente myndigheder i de påga:ldende kontraherende stater afg~rc sp~rgsmålet ved gcnsidig aftale. 3. I tilfalde, hvor en ikkefysisk person efter bestcmmelserne i stykke I er hjemmeh~rende i tlcrc kontraherende stater, skal den anses for al va:re hjcmmeh~m.:ndc i den stat, i hvilken dens virkelige ledelse har sit s<ede. dl jos hän on usean valtion kansalainen tai ei olc minkään valtion kansalainen, on asianomaisten sopimusvaltioiden toimivaltaisten viranomaisten ratkaistava asia keskinäisin sopimuksin. 3. Milloin muu kuin luonnollinen henkilö on I kappaleen määräyslen mukaan useassa sopimusvaltiossa asuva, kalsotaan henkilön asuvan siinä valtiossa. jossa sen tosiasiallinen johto on. 16 d) om han är medborgare 1 flera stater eller om han inte är medborgare i någon av dem, avgör de behöriga myndigheterna i berörda avtalsslutande stater frägan genom ömsesidig överenskommelse. 3. Då på grund av bestämmelserna i stycke I annan person än fysisk person har hemvist i flera avtalsslutandc stater. anses personen i fråga ha hemvist i den stat där den har sin verkliga ledning. Artikel 5 Fast drifts.hed 1. I denne overenskomst betyder udtrykket "fast driftssted" et fast forretningssted, gennem hvilket et foretagendes virksomhed helt eller delvis ud~ves. 2. Udtrykkel "fast driftssted" omfatter navnlig: a) et sted, hvorfra et foretagende ledes: b) en filial; c) et kontor: d) en fabrik; e) et v<erksted: og 0 en grubc, en olie- eller gaskilde, el stenbrud eller ethvert andel sted, hvor naturforekomster udvindes. 3. Et bygnings-, anl<egseller monteringsarbejdc udg~r kun el fast driftssted, hvis det varer mere end 12 måneder. 4. Uanset de foranstående bestemmelser i denne artikel skal udtrykkct "fast driftssted" anses for ikke at omfatte: 5 artikla Kiinteä toimipaikka 1. Tätä sopimusta sovcllettaessa sanonnalla "kiinteä toimipaikka tarkoitetaan kiinteää liikepaikkaa, josta yrityksen loimintaa kokonaan tai osaksi harjoitetaan. 2. Sanonta "kiinteä toimipaikka'" käsittää erityisesti: a) yrityksen johtopaikan: b) sivuliikkeen: c) toimiston: d) tehtaan; e) työpajan: ja n kaivoksen, öljy- tai kaasulähteen, louhoksen tai muun paikan, jossa luonnonvaroja louhitaan. 3. Paikka, jossa harjoitetaan rakennus- tai asennustoimintaa, muodostaa kiinteän toimipaikan vain, jos toiminta kestää yli kahdentoista kuukauden ajan. 4. Tämän artiklan edellä olevien määräysten estämättä sanonnan "kiinteä toimipaikka" ei katsota käsittävän: Artikel 5 Fast dr(ftstiille I. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket "fast driftställe" en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken ett företags verksamhet helt eller delvis bedrivs. 2. Uttrycket "fast driftställe" innefattar särskilt: a) plats för förctagsledning; b) filial: c) kontor: d) fabrik: e) verkstad: och n gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar. 3. Plats för byggnads-. anläggnings- eller installationsarbete utgör fast driftställe endast om verksamheten pågår mer än tolv månader. 4. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel anses uttrycket "fast driftställe" inte innefatta:

17 d) ef maöur a rikisfang fleiri en einu rfkjanna eöa f engu peirra skulu brer stj6rnvöld hlutaöeigandi aöildarrikja leysa må.tio meö gagnkva:mu samkomulagi. 3. Pegar aoili, annar en maöur, tel st heimilisfastur f fleiri en einu aoildarrfki samkva:mt I. tl. telst hann heimilisfastur f pvf rfki par sem raunveruleg framkva:mdastj6rn hans hefur aosetur. d) hvis han er statsborger i flere stater eller ikke i noen av dem, skal de kompetente myndigheter i de angjeldende kontraherende stater avgjjbre sp~rsmålct ved gjcnsidig avtale. 3. Når en annen person enn en fysisk person if01ge bestemmclsen i punkt I. anses for bosatt (hjemmeh0- rende) i flcre kontraherende stater, skal den anses for hjemmeh~rende i den stat hvor setet for den virkelige ledelse befinner seg. 17 d) om han är medborgare i flera stater eller om han inte är medborgare i någon av dem. avgör de behöriga myndigheterna i berörda avtalsslutande stater frågan genom ömsesidig överenskommelse. 3. Då på grund av bestämmelserna i punkt I annan person än fysisk person har hemvist i flera avtalsslutande stater, anses personen i fråga ha hemvist i den stat där den har sin verkliga ledning. 5. gr. Föst atvinnustöö I. i samningi pessum merkir hugtakiö "föst atvinnustöö" fasta atvinnustofnun par sem starfsemi fyrirtrekis fer aö nokkru eoa öllu leyti fram. 2. Hugtakio "föst atvinnustöo" merkir einkum: a) aosetur framkvremdastj6rnar; bl utibu; c) skrifstofu; dl verksmiöju: cl verkstreöi: 0 namu, oliu- eöa gaslind, grj6tnamu eöa annan stao par sem mitturuauörefi eru nytt. 3. Athafnasva:öi fyrir byggingarframkva:mdir. mannvirkjagerö eöa uppsetningarvinnu telst pvf aoeins föst atvinnustöö aö starfsemin vari lengur en t6lf manuoi. 4. Pratt fyrir framangreind akvreoi pessarar greinar te kur hugtakiö "föst atvinnustöö" ekki til: Artikkel 5 Fast drifi.uted I. Uttrykket "fast driftssted" betyr i denne overenskomst et fast forretningssted gjennom hvilket et foretagendes virksomhet helt eller delvis blir uovet. 2. Uttrykket "fast driftssted" omfatter srerlig: a) et sted hvor foretagendet har sin ledelse; bl en filial; c) et kontor: d) en fabrikk; el et verksted; og t) et bergverk. en olje- eller gasskilde. et stenbrudd eller ethvert annet sted hvor naturt"orekomster utvinnes. 3. Stedet for et bygningsarbeid eller anleggs- eller monteringsprosjekt utgj~r et fast driftssted bare hvis virksomheten pågår i mer enn tolv måneder. 4. Uansett de föregående hestemmelser i denne artikkel skal uttrykket "fast driftssted" ikke anses å omfatte: Artikel 5 Fast driftställe I. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket "fast driftställe" en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken ett företags verksamhet helt eller delvis bedrivs. 2. Uttrycket "fast driftställe" innefattar särskilt: a) plats för företagsledning: b) filial; c) kontor: d) fabrik; e) verkstad: och 0 gruva, olje- eller gaskälla. stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar. 3. Plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsarbete utgör fast driftställe endast om verksamheten pågår mer än tolv månader. 4. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel anses uttrycket "fast driftställe" inte innefatta: 2 Riksdagen /. I sam/. Nr 19

18 a) anvendelsen af indretninger udelukkende til oplagring, udstilling eller udlevering af varer tilh~rende foretagcndet; b) opretholdelsen af et varelagcr. tilh~rende foretagendet, udelukkende til oplagring, udstilling eller udlevering; c) opretholdelsen af et vare lager, tilh~rende foretagendet, udelukkende til bearbejdelse hos et andet foretagende; d) opretholdelsen af et fast forretningssted udelukkende for at foretage indk~b af varer eller indsamle oplysninger til foretagendet; e) opretholdelsen af el fast forretningssted udelukkende for at ud~ve enhver anden virksomhed for foretagendet, der er af forberedende eller hja:lpende karakter; 0 opretholdelsen af et fast forretningssted udelukkende til samtidig ud~velse af flere af de i litra a)-e) nrevnte virksomheder, forudsat at det faste forretningssteds samlede virksomhed, der er et resultat heraf, er af forberedende eller hjrelpende karakter. 5. Uanset bestemmelserne i stykke I og 2 skal et foretagende, i tilfä:lde, hvor en person, der ikke er en sådan uafbrengig reprresentant, som omhandles i stykke 6, handler på foretagendets vegne og har og sa:dvanligvis ud~ver i en kontraherende stat en fuldmagt til at indgå aftaler i foretagendets navn, a) järjestelyjä, jotka on tarkoitettu ainoastaan yritykselle kuuluvien tavaroiden varastoimista, näytteillä pitämistä tai luovuttamista varten; b) yrityksclle kuuluvan tavaravaraston pitämistä ainoastaan varastoimista, näytteillä pitämistä tai luovuttamista varten; c) yritykselle kuuluvan tavaravaraston pitämistä ainoastaan toisen yrityksen toimesta tapahtuvaa muokkaamista taijalostamista varten; d) kiinteän liikepaikan pitämistä ainoastaan tavaroiden ostamiseksi tai tietojen keräämiseksi yritykselle; e) kiinteän liikepaikan pitämistä ainoastaan muun luonteeltaan valmistelevan tai avustavan toiminnan harjoittamiseksi yritykselle; t) kiinteän liikepaikan pitämistä ainoastaan a)-e) kohdassa mainittujen toimintojen yhdistämiseksi, edellyttäen että koko se kiinteästä liikepaikasta harjoitettava toiminta, joka perustuu tähän yhdistämiseen, on luonteeltaan valmistelevaa tai avustavaa. 5. Jos henkilö, olematta itsenäinen edustaja, johon 6 kappaletta sovelletaan, toimii yrityksen puolesta sekä hänellä on sopimusvaltiossa valtuus tehdä sopimuksia yrityksen nimissä ja hän valtuuttan siellä tavanomaisesti käyttää, katsotaan tällä yrityksellä l ja 2 kappaleen määräysten estämättä olevan 18 a) användningen av anordningar uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande av företaget tillhöriga varor; b) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för lagring. utställning eller utlämnande; c) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för bearbetning eller förädling genom annat företags försorg; d) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för inköp av varor eller införskaffande av upplysningar för företaget; e) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att för företaget bedriva annan verksamhet av förberedande eller biträdande art; t) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att kombinera verksamheter som anges i punkterna a)-e), under förutsättning att hela den verksamhet som bedrivs vid den stadigvarande platsen för affärsverksamhet på grund av denna kombination är av förberedande eller biträdande art. 5. Om person, som inte är sådan oberoende representant på vilken stycke 6 tillämpas, är verksam för ett företag samt i en avtalsslutande stat har och där regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal i företagets namn, anses detta företag - utan hinder av bestämmelserna i styckena I och 2 - ha fast

19 a) nytingar aöstööu sem einskoröuö er viö geymslu, syningu eöa afuendingu a vörum f eigu fyrirta:kisins; b) birg<)ahalds a vörum eigu fyrirta:kisins sem eingöngu eru a:tlaöar til geymslu, syningar eöa afuendingar: c) birgöahalds a vörum f eigu fyrirtrekisins sem cingöngu eru a:tlaoar til vinnslu hja ööru fyrirt:eki; d) fastrar atvinnustofnunar sem eingöngu er notuö viö vörukaup eöa öflun upplysinga fyrir fyrirt:ekiö; e) fastrar atvinnustofnunar sem eingöngu er notuö til aö annast serhverja aöra undirbunings- eöa aöstoöarstarfsemi fyrir fyrirt<ekio; f) fastrar atvinnustofnunar sem nytt er eingöngu til aö samh<efa starfsemi sem fellur undir staflioi al-e), enda felist öll su starfsemi sem fram fer i pessari föstu atvinnustofnun vegna pessarar samh<efingar f undirbunings eöa aöstoöarstörfum. 5. Ef aöili, sem ekki er 6haöur umboösaoili samkva:mt akva:oum 6. tl.' hefur a hendi starfsemi fyrir fyrirtreki og hefur heimild i aoildarrfki til aö gera samninga fyrir fyrirtrekiö og notar hana reglulega er fyrirt<eki petta - pratt fyrir akva:oi I. og 2. tl. - talio hafa fasta atvinnustöi'l i t>vi rfki vegna hvers konar a) bruk av innretninger utclukkcnde til lagring, utstilling eller utlevcring av varer som tilh~rcr forctagendet; b) opprcttholdelsen av vare lager som tilh~rer foretagendet, utelukkende for lagring, utstilling eller utlevering; cl opprettholdclsen av ct varelager som tilh~rer foretagendct, utclukkende for bearbeidelse ved et annet foretagcnde: dl opprettholdelsen av et fast forretningssted utelukkende for innkj!<ip av varer eller til innsamling av opplysninger for foretagendet; cl opprettholdelsen av et fast forretningssted utelukkende for å drive annen virksomhet som for foretagendet er av forberedende art eller har karakteren av en hjelpevirksomhet; f) opprettholdelsen av et fast forretningssted utelukkende for en kombinasjon av slike aktiviteter som nevnt i underpunktene a)-e), forutsatt at resultatet av det faste forretnignssteds samlede virksomhet som skriver seg fra denne kombinasjon, er av forberedende art eller har karakteren av en hjelpevirksomhet. 5. Når en person, med unntagelse av en uavhengig representant som omhandlet i punkt 6, opptrer på vegne av et foretagende og har, og vanligvis ut~ver, i en kontraherende stat fullmakt til å slutte kontrakter i foretagendets navn, skal foretagendet uansett bestemmelsene i punktene I og 2 anses for å 19 ai användningen av anordningar uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande av företaget tillhöriga varor; bj innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande: cl innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för bearbetning eller förädling genom annat företags försorg; dl innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för inköp av varor eller införskaffande av upplysningar för företaget; e) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att för företaget bedriva annan verksamhet av förberedande eller biträdande art; f) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att kombinera verksamheter som anges i punkterna a)-e), under förutsättning att hela den verksamhet som bedrivs vid den stadigvarande platsen för affärsverksamhet på grund av denna kombination är av förberedande eller biträdande art. 5. Om person, som inte är sådan oberoende representant på vilken punkt 6 tillämpas, är verksam för ett företag samt i en avtalsslutande stat har och där regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal i företagets namn, anses detta företag - utan hinder av bestämmelserna i punkterna I och 2 - ha fast

20 anses for at havc ct fast driftssted i denne stat med hensyn til hele den virksomhed, som denne person påtager sig for foretagendet. medmindre denne persons virksomhed er begr~nsct til sådanne forhold, som er n~vnt i stykke 4. og som. hvis de var ud0vet genncm cl fast forretningssted. ikke ville g0re dette faste forretningssted til et fast driftssted efter bestemmelserne mevnte stykke. 6. Et foretagende skal ikke anses for at have et fast driftssted i en kontraherende stat, blot fordi det driver erhvervsvirksomhed i denne stat gennem en mregler. kommissionrer eller anden uafhrengig reprresentant. forudsat at disse personer handlcr inden for deres sredvanlige erhvervsvirksomheds rammer. 7. Den omstrendighed, at et selskab. der er hjemmeh0- rende i en kontraherende stat. behersker eller beherskes af ct selskab. der er hjemmeh0rende i en anden kontraherende stat. eller som (enten gennem et fast driftssted eller på anden måde) ud0ver erhvervsvirksomhed i en anden kontraherende stat. skal ikke i sig selv medf0rc, at et af de to selskaber anses for et fast driftssted for det andel. kiinteä toimipaikka tässä valtiossa jokaisen toiminnan osalta. jota tämä henkilö har JOJttaa yrityksen lukuun. Tätä ei kuitenkaan noudateta. jos tämän henkilön toiminta rajoittuu sellaiseen, joka mainitaan 4 kappaleessa ja joka. jos sitä harjoitettaisiin kiinteästä liikepaikasta. ei tekisi tätä kiinteää liikepaikkaa kiinteäksi toimipaikaksi mainitun kappaleen määräysten mukaan. 6. Yrityksellä ei katsota olcvan kiinteää toimipaikkaa sopimusvaltiossa pelkästään sen vuoksi. että se harjoittaa liiketoimintaa siinä valtiossa välittäjän, komissionäärin tai muun itsenäisen edustajan välityksellä.jos tämä henkilö toimii säännönmukaisen liiketoimintansa rajoissa. 7. Se seikka. että sopimusvaltiossa asuvalla yhtiöllä on määräämisvalta yhtiössä - tai siinä on määräämisvalta yhtiöllä - joka on toisessa sopimusvaltiossa asuva taikka joka toiscssa sopimusvaltiossa harjoittaa liiketoimintaa (joko kiinteästä toimipaikasta tai muulla tavoin), ei itsestään tee kumpaakaan yhtiötä toisen kiinteäksi toimipaikaksi. 20 driftställe i denna stat i fråga om varje verksamhet som denna person bedriver för företaget. Detta gäller dock inte. om den verksamhet som denna person bedriver är begränsad till sådan som anges i stycke 4 och som - om den bedrevs från en stadigvarande plats för affärsverksamhet - inte skulle göra denna stadigvarande plats för affärsverksamhet till fast driftställe enligt bestämmelserna i nämnda stycke. 6. Företag anses inte ha fast driftställe i en avtalsslutande stat endast på den grund att företaget bedriver affärsverksamhet 1 denna stat genom förmedling av mäklare. kommissionär eller annan oberoende representant. om sådan person därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet. 7. Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat eller ett bolag som bedriver affärsverksamhet i annan avtalsslutande stat (antingen från fast driftställe eller på annat sätt). medför inte i och för sig att någotdera bolaget utgör fast driftställe för det andra. Artikel 6 lndkomst af fast ejendom I. lndkomst, som en person. der er hjemmeh0rende i en kontraherende stat, oppebrerer af fast ejendom (herunder indkomst af land- eller 6 artikla Kiinteästä omaisuudesta saa tu tu lo I. Tulosta. jonka sopimusvaltiossa asuva henkilö saa toiscssa sopimusvaltiossa olevasta kiinteästä omaisuudcsta (siihen luet- Artikel 6 Inkomst m fast ef:endom I. Inkomst. som person med hemvist i en avtalsslutandc stat förvärvar av fast egendom (däri inbegripen inkomst av lantbruk och skogs-

21 starfsemi sem hann gegnir fyrir fyrirta:kiö. l>ctta a pö ekki viö ef starfsemi sem pessi atlili annast fellur undir og takmarkast af äkva:öum 4. tl. og mundi ekki gera pessa föstu atvinnustofnun ao fastri atvinnustöo samkva:mt akvreöum teös tölulioar pott hun va:ri innt af hendi a fastri atvinnustofnun. 6. Fyrirta:ki telst ekki hafa fasta atvinnustöo i aoildarrfki pott pao reki par vioskipti fyrir milligöngu miolara. umboosmanns eoa annars 6håös umhoösaöila. svo framarlega sem pessir aöilar koma fram innan marka venjulegs at vinnurekstrar pc irra. 7. J>ott felag sem er hcimilisfast r aoildarrfki stjorni eoa se stj6rnao af IClagi sem er heirnilisfast i öoru aöildarrfki eoa felagi sem stundar atvinnurekstur r öc)ru aöildarrfki (annaohvort frä fastri atvinnustöo eöa a annan hatt) leiöir paö eitt ser ekki til pess ao annao hvort felagiu se föst atvinnustöo hins. ha et fast driftssted i denne stat for cnhver virksomhet som denne person påtar seg for forctagendct. Dette gjclder dog ikkc hvis virksomheten er begrenset til ä omfatte aktiviteter nevnt i punkt 4 og som. hvis de ut0ves gjennom ct fast forretningssted, ikke ville ha gjort dctte faste forretningssted til cl fast driftssted etter bestemmelsenc i nevnte punkt. 6. Et foretagende skal ikke anses for ii ha fast driftssted i en kontraherendc stat bare av den grunn at det driver forrctningsvirksomhet i denne stat gjennom en megler. kommisjona:r eller annen uavhengig mellommann, såfremt disse personer opptrer innenfor rammen av sin ordimere forretningsvirksomhet. 7. Den omstendighet at et selskap hjemmeh0rende i en kontraherende siat kontrollerer. eller blir kontrollert av. et selskap hjemmeh~rcnde i en anncn kontraheri:ndc stat, eller som ut0ver forretningsvirksomhet i en anncn kontraherende stat tentcn gjennom cl fast driftssted eller på anncn måte). medforer ikke i seg selv al noen av disse selskaper skal anses å utgj\(ire el fast driftssted for det annet. 21 driftställe i denna stat i fråga om varje verksamhet som denna person hed river för företaget. Detta gäller dock inte. om den verksamhet som denna person hedriver är begränsad till sådan som anges i punkt 4 och som - om den bedrevs från en stadigvarande plats för affärsverksamhet - inte skulle göra denna stadigvarande plats för affärsverksamhet till fast driftställe enligt bestämmelserna nämnda punkt. 6. Företag anses inte ha fast driftställe i en avtalsslutande stat endast på den grund att företaget bedriver affärsverksamhet 1 denna stat genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan oberoende representant. om sådan person därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet. 7. Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat eller ett bolag som bedriver affärsverksamhet i annan avtalsslutande stat (antingen från fast driftställe eller på annat sätt). medför inte i och för sig att någotdera bolagi:t utgör fast driftställe för det andra. 6.gr. Tekjur affasteigrr 1. Tekjur si:m auili hcimilisfastur i aoildarrfki hefur af fasteign (par meo taldar tekjur af landbunaöi og nytingu skogar) i ööru aoildarriki ma Artikkd 6 lnntekt ll\' Ji1.H eiendom I. Inntekt som en person bosatt i en kontraherende stat oppeb::erer av fast eiendom (herunder inntekt av jordbruk og skogbruk), som Artikel 6 Inkomst ll\' jiist ef?endom I. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar av fast egendom (däri inbegripen inkomst av lantbruk och skogs-

22 skovbrug), der er beliggende i en anden kontraherende stat, kan beskattes denne anden stat. 2. a) Udtrykket "fast ejendom" har - medmindre bestemmelserne i punkt b) medf~rer andel - den betydning, som udtrykket har i lovgivningen i den kontraherende stat, hvori ejendommen er beliggende. bl Udtrykket "fast ejendom" skal dog i alle tilf:rlde omfatte tilbeh~r til fast ejendom, besretning og redskaber,der anvendes i land- og skovbrug, rettigheder på hvilke civilretten om fast ejendom finder anvendelse. brugsrettigheder til fast ejendom, samt rettigheder til varierende eller faste ydelser. der betales for udnyttelsen af eller retten til at udnytte mineralförekomster, kilder eller andre naturforekomster. 3. Bestemmelsen i stykke skal finde anvendelse på indkomst, der hidrs')rer fra direkte brug, udlejning eller enhver anden form for benyttelse af fast ejendom. 4. Såfremt besiddelse af aktier eller andre andelc i el selskab. hvis vresentligste formål er at eje fast ejendom, berettiger indehaveren af aktierne eller andelene til al benytte fast ejendom. der ejes af selskabet. kan indkomst, som oppebreres ved direkte brug, ved udleje eller ved enhver anden anvendelse af sådan brugsret. beskattes i den kontraherende stat, hvori den faste ejendom er beliggende. tuna maataloudestaja metsätaloudesta saatu tulo). voidaan verotta tässä toisessa valtiossa. 2. a) Sanonnalla "kiinteä omaisuus" on, jollei b) kohdan määräyksistä muuta johdu, sen sopimusvaltion lainsäädännön mukainen merkitys, jossa omaisuus on. b) Sanonta "kiinteä omaisuus" käsittää kuitenkin aina kiinteän omaisuuden tarpeiston, maataloudessaja metsätaluodessa käytetyn elävän ja elottoman irtaimiston, oikeudet, joihin sovelletaan yksityisoikeuden kiinteää omaisuutta koskevia määräyksiä, kiinteän omaisuuden käyttöoikeuden sekä oikeudet määrältään muuttuviin tai kiinteisiin korvauksiin, jotka saadaan kivennäisesiintymien, lähteiden ja muiden luonnonvarojen hyväksikäytöstä tai oikeudesta niiden hyväksikäyttöön. 3. Tämän artiklan I kappaleen määräyksiä sovelletaan tuloon, joka saadaan kiinteän omaisuuden välittömästä käytöstä, sen vuokrallc antamisesta tai muusta käytöstä. 4. Jos sellaisen yhtiön. jonka pääasiallisena tarkoituksena on omistaa kiinteää omaisuutta. osakkeiden tai muiden osuuksien omistus oikeuttaa osakkeiden tai osuuksien omistajan käyttämään yhtiölle kuuluvaa kiinteää omaisuutta, voidaan tulosta, joka saadaan tiillaisen käyttöoikeuden välittömästa käytöstä, sen vuokralle antamisesta tai muusta käytöstä, verottaa siinä sopimusvaltiossa. jossa kiinteä omaisuus on. 22 bruk) belägen i annan avtalsslutande stat, får beskattas i denna andra stat. 2. al Om inte bestämmelserna i punkt b) föranleder annat, har uttrycket "fast egendom" den betydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen i den avtalsstutande stat där egendomen är belägen. b) Uttrycket "fast egendom" inbegriper dock alltid tillbehör till fast egendom. levande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rättigheter på vilka bestämmelserna i privaträtten om fast egendom tillämpas, nyttjanderätt till fast egendom samt rätt till föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralförekomst. källa eller annan naturtillgång. 3. Bestämmelserna i stycke I tillämpas på inkomst som förvärvas genom omedelbart brukande. genom uthyrning eller annan användning av fast egendom. 4. Om innehav av aktier eller andra andelar i bolag, vars huvudsakliga ändamål är att inneha fast egendom, berättigar innehavaren av aktierna eller andelarna att nyttja bolaget tillhörig fast egendom, får inkomst, som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av sådan nyttjanderätt. beskattas i den avtalsslutande stat där den fasta egendomen är belägen.

23 23 skattleggja rikinu. sfflarnefnda ligger i en annen kontraherende stat, kan skattlegges i denne annen stat. bruk) belägen i annan avtalsslutande stat, får beskattas i denna andra stat. 2. a) Hugtakiö "fasteign" hefur, nema annao leiöi af akv.:eoum statliöar b), sömu merkingu og hugtakiö hefur samkvremt lögum pess aöildarrikis par sem fasteignin er. b) Hugtakiö "fasteign" felur p6 i öllum tilvikum i ser fylgifä meö fasteign, ahöfn og treki sem notuö eru i landbunaoi og viö sk6garnytingu, rettindi varöandi landeignir samkvremt reglum cinkamalarettarins, afnotarett af fasteign og rett til breytilegrar eöa fastrar p6knunar sem endurgjald fyrir hagnytingu a eöa rett til hagnytingar a namum, lindum eöa öörum nätturuauörefum. 2. a) Uttrykket "fast eiendom" skal når ikke noe annet fremgår av bestemmelsen i undcrpunkt b), ha den bctydning som det har etter lovgivningen i den kontraherendc stat hvor eiendommen ligger. b) Uttrykket "fast eiendom'' omfatter imidlertid alltid tilheh0r til fast eiendom, besetning og redskaper som anvendes i jordbruk og skogbruk, rettigheter som er undergitt privatrettcns regler om fast eiendom, bruksrett til fast eicndom og rett til varierende eller faste ytelser som vederlag for utnyttelse av eller retten til å utnytte mineralforekomster, kilder eller andre naturforekomster. 2. a) Om inte bestämmelserna i punkt b) föranleder annat, har uttrycket "fast egendom" den betydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen. b) Uttrycket "fast egendom" inbegriper dock alltid tillbehör till fast egendom, levande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rättigheter på vilka bestämmelserna i privaträtten om fast egendom tillämpas, nyttjanderätt till fast egendom samt rätt till föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång. 3. Akv.:eoi 1. tl. gilda um tekjur af heinni hagnytingu, leigu eöa hvers konar öorum afnotum fasteignar. 4. Ef hlutabrefaeign cöa önnur hlutareign i fälagi, sem hefur aö höfuömarkmiöi aö eiga fasteign, veitir eiganda hlutabrefanna eöa hlutanna rett til aö nyta fasteign i eigu fälagsins ma skattleggja tekjur af beinum notum, leigu eöa annarri hagnytingu afnotarettar i \wi aöildarriki par sem fasteignin er. 3. Bestemmelsen i punkt 1 får anvendelse på inntekt som oppeb.:eres ved direkte bruk, utleie eller ved enhver annen form for utnyttelse av fast eiendom. 4. Når besittelse av aksjer eller andelcr i et selskap. hvis hovcdsakelige formål er å eie fast eicndom. gir innehaveren av aksjene eller andelene rett til å bruke fast eiendom som tilhjiirer selskapet, kan inntekt som oppebreres ved direkte bruk, ved utleie eller ved enhver annen utnyttelse av slik bruksrett, skattlegges i den stat hvor den faste eiendom ligger. 3. Bestämmelserna i punkt tillämpas på inkomst som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av fast egendom. 4. Om innehav av aktier eller andra andelar i bolag, vars huvudsakliga ändamål är att inneha fast egendom, berättigar innehavaren av aktierna eller andelarna att nyttja bolaget tillhörig fast egendom, får inkomst, som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av sådan nyttjanderätt, beskattas i den avtalsslutande stat där den fasta egendomen är belägen.

24 5. Bestemmelserne i stykke I og 3 skal også finde anvendelse på indkomst af fast ejendom, der tilh!llrer et forctagende, og på indkomst af fast ejendom. der anvendes ved ud111velsen af frit erhverv. 6. Bcstemmelserne i stykke 4 skal også linde anvendelse på indkomst på grundlag af en brugsret, der tillkommer et foretagende, eller som anvendes ved ud ~velsen af frit erhverv. 5. Tämän artiklan I ja 3 kappaleen määräyksiä sovellctaan myös yrityksen omistamasta kiinteästä omaisuudesta saatuun tuloon ja itsenaisessa ammatinharjoittamisessa käytetystä kiinteästä omaisuudesta saatuun tuloon. 6. Tämän artiklan 4 kappaleen määräyksiä sovelletaan myös yrityksen omistamasta tai itsenäisessä ammatinharjoittamisessa käytetystä käyttöoikeudesta saatuun tuloon Bestämmelserna i styckena I och 3 tillämpas även på inkomst av fast egendom som tillhör företag och på inkomst av fast egendom som används vid självständig yrkesutövning. 6. Bestämmelserna i stycke 4 tillämpas även på inkomst på grund av nyttjanderätt som innehas av företag eller som används vid självständig yrkesutövning. Artikel 7 Fortjeneste ved erhl'ervsvirksomhed I. Fortjeneste indvundet af et foretagende i en kontraherende stat kan kun beskattes i denne stat, medmindre foretagendet driver erhvervsvirksomhed i den anden kontrah..:rende stat gcnnem et der beliggende fast driftssted. Såfremt foretagendet driver en sådan virksomhed, kan dets fortjeneste beskattes i den anden stat, men dog kun for så vidt angår den del deraf, som kan henf!llres til dette faste driftssted. 2. Under iagttagelse af bestemmelserne i stykke 3 skal der i tilfa:lde, hvor et foretagende i en kontraherende stat drinef erhvervsvirksomhed i den anden kontraherende stat gennem et der beliggende fast driftssted, i hver kontraherende stat til dette faste driftssted henf!llres den fortjeneste, som det kunne forventes at ville have opnået, hvis det havde va:ret et frit og uafhrengigt foretagende, som udjllvede den samme eller lig- 7 artikla liiketulo I. Tulosta, jonka sopimusvaltiossa oleva yritys saa, verotetaan vain siinä valtiossa, jollei yritys harjoita liiketoimintaa toisessa sopimusvaltiossa siellä olevasta kiinteästä t01m1paikasta. Jos yritys harjoittaa liiketoimintaa tällä tavalla, voidaan tässä toisessa valtiossa verottaa yrityksen saamasta tulosta, mutta vain niin suuresta tulon osasta, joka on luettava kiinteään toimipaikkaan kuuluvaksi. 2. Jos sopimusvaltiossa oleva yritys harjoittaa liiketoimintaa toisessa sopimusvaltiossa siellä olevasta kiinteästä toimipaikasta, luetaan, johei 3 kappaleen määräyksistä muuta johdu, kussakin sopimusvaltiossa, jota asia koskee, kiinteään toimipaikkaan kuuluvaksi se tulo, jonka toimipaikan olisi voitu olettaa tuottavan, jos se olisi ollut erillinen yritys, joka harjoittaa samaa tai samanluonteista toimintaa samojen tai samanluonteisten edelly- Artikel 7 Inkomst av rörelse I. Inkomst av rörelse, som företag i en avtalsslutande stat förvärvar, beskattas endast i denna stat, såvida inte företaget bedriver rörelse i annan avtalsslutande stat från där beläget fast driftställe. Om företaget bedriver rörelse på sådant sätt, får företagets inkomst beskattas i denna andra stat, men endast så stor del därav som är hänförlig till det fasta driftstället. 2. Om företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i annan avtalsslutande stat från där beläget fast driftställe, hänförs, om inte bestämmelserna i stycke 3 föranleder annat, i envar av de berörda avtalsslutande staterna till det fasta driftstället den inkomst som det kan antagas att driftstället skulle ha förvärvat, om det varit ett fristående företag, som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor

25 5. Akva:i)i I. og 3. tl. gilda einnig um tckjur af fasteign i eigu fyrirtrekis og um tekjur affasteign sem hagnytt er vio sjalfsta:oa starfsemi. 5. Bestemmelsene i punktene I og 3 får også anvendelse på inntekt av fast eiendom som tilhf6rer et foretagende. og på inntekt av fast eiendom som anvendes ved utj11velse av fritt yrke Bestämmelserna i punkterna I och 3 tillämpas även på inkomst av fast egendom som tillhör företag och på inkomst av fast egendom som används vid självständig yrkesutövning. 6. Åkvreöi 4. tl. gilda einnig um tekjur af afnotaretti i eigu fyrirtrekis eoa hagnytingu hans vio själfstreoa starfsemi. 6. Bestemmelsene i punkt 4 får også anvendelse på inntekt på grunnlag av bruksrett som tilkommer el forctagende eller som anvendes ved utf6velsen av fritt yrke. 6. Bestämmelserna i punkt 4 tillämpas även på inkomst på grund av nyttjanderätt som innehas av företag eller som används vid självständig yrkesutövning. 7.gr. flagnaöur af atl'innurckstri I. Hagnaour af atvinnurekstri fyrirtrekis f ai'lildarriki er einungis skattskyldur i pvf rfki nema fyrirta:kii'l hafi mei'l höndum atvinnurekstur i Ö()ru ac)ildarriki fra fastri atvinnustöo par. Ef fyrirta:kio hcfur slfkan atvinnurekstur meo höndum må leggja skatt a hagnao fyrirta:kisins i sii'larnefnda rikinu, en po einungis pann hluta hans sem stafar fra hinni föstu atvinnustöo. 2. l>egar fyrirta:ki i a<)ildarriiki hefur meo höndum atvinnurekstur i öoru ai'lildarriki fra fastri atvinnustöo par skal hvert ai)ildarriki, nema annao Ieioi af a kvreoum 3. tl., akvari'la föstu atvinnustöoinni pann hagnao sem a:tla ma ao fallio heföi i hennar hlut ef hun heföi verii'l serstakt og sjalfsta:tt fyrirta:ki scm heföi meo höndum sams konar eoa svipaoan atvinnurekstur vii) sömu eoa svipaoar aosta:our og ka:mi sjalfstrett fram i skiptum vio Artikkel 7 Fortjeneste ved forretningsvirksomhet I. Fortjeneste som oppeba:res av et foretagende i en kontraherende stat skal bare kunne skattlegges i denne stat, med mindre foretagendet ut~vcr forretnignsvirksomhet i en annen kontraherende stat gjennom et fast driftssted der. H vis foretagendet utj11ver slik forretningsvirksomhet, kan dels fortjencste skattlcgges i denne annen stat. men bare så meget av den som kan tilskrives det faste driftssted. 2. Når et foretagende i en kontraherende stat ut0ver forretningsvirksomhet i en annen kontraherendc stat gjennom et fast driftssted der, skal det. med forbehold av bestcmmelsen i punkt 3, i hver av de kontraherende stater tilskrives det faste driftssted den fortjeneste som det ventelig ville ha ervervet hvis det hadde va:rt et sa:rskilt og selvstendig foretagende som utj11vet samme eller lignende virksomhet under samme eller lignende vi!- Artikel 7 Inkomst m' rörelse I. Inkomst av rörelse, som företag i en avtalsslutande stat förvärvar, beskattas endast i denna stat, såvida inte företaget bedriver rörelse i annan avtalsslutande stat från där beläget fast driftställe. Om företaget bedriver rörelse på sådant sätt, får företagets inkomst beskattas i denna andra stat, men endast så stor del därav som är hänförlig till det fasta driftstället. 2. Om företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i annan avtalsslutande stat från där beläget fast driftställe, hänförs, om inte bestämmelserna i punkt 3 föranleder annat, i envar av de berörda avtalsslutande staterna till det fasta driftstället den inkomst som det kan antagas att driftstället skulle ha förvärvat, om det varit ett fristående företag, som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor

26 nende virksomhed på samme eller lignende vitkår. og som under fuldstrendig frie forhold afsluttede forretninger med det foretagende. hvis faste driftssted det er. 3. Ved fastsrettelsen af et fast driftssteds fortjeneste skal det vrere tilladt at fradrage omkostninger, som er afholdt for det faste driftssted. herunder generalomkostninger til ledelse og administration. hvad enten de er afholdt i den stat, hvori det faste driftssted er beliggende, eller andre steder. 4. Såfremt det har vreret sredvane i en kontraherende stat at fastsrette den fortjeneste, der kan henf0res til et fast driftssted. på grundlag af en fordeling af foretagendets samlede fortjeneste mellem dets forskellige afdelinger. skal intet i stykke 2 udelukke denne kontraherende stat fra at fastsrette den skattepligtige fortjeneste på grundlag af en sådan sredvanem:l!ssig fordcling; den valgte fordelingsmetode skal imidlertid vrere sådan. at resultatet bliver i overensstemmelse med de principper, der er fastlagt i denne artikel. 5. Ingen fortjeneste skal kunne henf0res til et fast driftssted. blot fordi dette faste driftssted har foretaget indk0b af varer for foretagendet. 6. Ved anvendelsen af de foranståendc stykker skal den fortjeneste. der henf(iires til det faste driftssted, fastsrettes efter samme mctode hvert år, medmindrc <ler er god og fyldestg0rende grund til at anvcnde en anden fremgangsmåde. tysten vallitessa ja itsenäisesti päättää liiketoimista sen yrityksen kanssa. jonka kiinteä toimipaikka se on. 3. Kiinteän toimipaikan tuloa määrättäcssä on vähennykseksi hyväksyttävä kiinteästä toimipaikasta johtuneet menot, niihin luettuina yrityksen johtamisesta ja yleisestä hallinnosta johtuneet menot riippumatta siitä, ovatko ne syntyneet siinä valtiossa, jos sa kiinteä toimipaikka on. vai muualla. 4. Mikäli sopimusvaltiossa noudatetun käytännön mukaan kiinteään toimipaikkan kuuluvaksi luettava tulo määrätään jakamalla yrityksen kokonaistulo yrityksen eri osien kesken. eivät 2 kappaleen määräykset estä tätä sopimusvaltiota maaraamästä verotettavaa tuloa tällaista jakamismenettelyä noudattaen. Käytettävän jakamismenetelmän on kuitenkin johdettava tässä artiklassa ilmaistujen periaatteiden mukaiseen tulokseen. 5. Tuloa ei lueta kiinteään toimipaikkaan kuuluvaksi pclkästään sen perusteella. että kiinteä toimipaikka ostaa tavaroita yrityksen lukuun. 6. Sovellettaessa edellä olevia kappaleita on kiinteään toimipaikkaan kuuluvaksi luettava tulo vuodesta toiseen määrättävä samaa menetelmää noudattaen, jollei pätevistä ja riittävistä syistä muuta johdu. 26 och självständigt avslutat affärer med det företag till vilket driftstället hör. 3. Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst medges avdrag för utgifter som uppkommit för det fasta driftstället, härunder inbegripna utgifter för företagets ledning och allmänna förvaltning. oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där det fasta driftstället är beläget eller annorstädes. 4. I den mån inkomst hänförlig till fast driftställe brukat i en avtalsslutande stat bestämmas på grundval av en fördelning av företagets hela inkomst på de olika delarna av företaget, skall bestämmelserna i stycke 2 inte hindra att i denna avtalsslutande stat den skattepliktiga inkomsten bestäms genom sådant förfarande. Den fördclningsmetod som används skall dock vara sådan att resultatet överensstämmer med principerna i denna artikel. 5. Inkomst anses inte hänförlig till fast driftställe endast av den anledningen att varor inköps genom det fasta driftställets försorg för företaget. 6. Vid tillämpningen av föregående stycken bestäms inkomst som är hänförlig till det fasta driftstället genom samma förfarande år från år. såvida inte goda och tillräckliga skäl föranleder annat.

27 fyrirtreki paö sem htin er föst atvinnustöö fyrir. kår og opptrådte helt uavhengig i forhold til det foretagende hvis faste drifssted det er. 27 och självständigt avslutat affärer med det företag till vilket driftstället hör. 3. Viö åkvön)un hagnaöar fastrar atvinnustöövar skal leyfa sem frådrått thgjöld scm leiöir af pvi aö hun er föst atvinnustöo, par meo talinn kostnaour viö framkvremdastjorn og venjulegur stj6rnunarkostnaöur, hvort heldur kostnaöminn er til oröinn i pvi riki par sem fasta atvinnustööin er eöa annars staöar. 4. Aö pvi leyti sem vt;nja hefur veri3 i aoildarriki aö åkvaroa hagnao fastrar atvinnustöovar å grundvelli skiptingar heildarhagnaöar fyrirta:kisins å hina ymsu hluta pess, skal ekkert i a kvreöum 2. tl. titiloka paö aöildarriki frå pvi aö åkvaröa skattskyldan hagnaö meo peim ha:tti. A<)ferö sti sem notuö er viö skiptinguna skal samt sem åour vera slik aö nioursta<)an veröi i samrremi viö meginreglur pessarar greinar. 5. Engan hagnaö skal telja fastri atvinnustöo eingöngu vegna vörukaupa hennar fyrir fyrirta:kio. 6. Viö beitingu akvreöa framangreindra töluliöa skal hagnaöur sem talinn er fastri atvinnustöo åkvaröast cftir sömu reglum fra ari til års nema fullna:gjandi åsta:oa se til annars. 3. Ved beregningen av et fast driftssteds fortjeneste skal det innr~mmes fradrag for utgifter som er pål~pt i förbindelse med det faste driftssted, herunder direksjons- og alminnelige administrasjonsutgifter. uansett om de er pål~pt i den kontraherende stat hvor det faste driftssted ligger eller andre steder. 4. Hvis det har vrert vanlig praksis i en kontraherende stat å fastsette den fortjeneste som skal tilskrives el fast driftssted på grunnlag av en fordeling av foretagendets samlcde fortjeneste på dets forskjellige avdelinger. skal regelcn i punkt 2 ikke va:re til hinder for at denne kontraherendc stat fastsetter den skattbare fortjeneste på denne måte. Den fremgangsmåte som anvendes, skal imidlertid va:re slik at resultatet blir overensstemmende med de prinsipper som er fastsatt i denne artikkel. 5. Ingen fortjenestc skal henfores til et fast driftssted utelukkende i anledning av dettes innkj~p av varer eller ting for foretagendet. 6. Ved anvendelse av de foranstående punkter. skal den fortjeneste som tilskrives det faste driftssted fastscttes etter den samme fremgangsmåte hvert år, med mindre det er god og fyldestgj~lrende grunn for noe annet. 3. Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst medges avdrag för utgifter som uppkommit för det fasta driftstället, härunder inbegripna utgifter fr1r företagets ledning och allmänna förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där det fasta driftstället är beläget eller annorstädes. 4. I den mån inkomst hänförlig till fast driftställe brukat i en avtalsslutande stat bestämmas på grundval av en fördelning av företagets hela inkomst på de olika delarna av företaget, skall bestämmelserna i punkt 2 inte hindra att i denna avtalsslutande stat den skattepliktiga inkomsten bestäms genom sådant förfarande. Den fördelningsmetod som används skall dock vara sådan att resultatet överensstämmer med principerna i denna artikel. 5. Inkomst anses inte hänförlig till fast driftställe endast av den anledningen att varor inköps genom det fasta driftställets försorg för företaget. 6. Vid tillämpningen av föregående punkter bestäms inkomst som är hänförlig till det fasta driftstället genom samma förfarande år från år, såvida inte goda och tillräckliga skäl föranleder annat.

28 7. I tilfrelde, hvor en fortjeneste omfatter indkomster, som er omhandlet srerskilt i andre artikler i denne overcnskomst, skal bestemmelserne i disse andre artikler ikke berj6res af bestemmelserne i denne artikel. 7. Milloin liiketuloon sisältyy tulolajeja, joita käsitellään erikseen tämän sopimuksen muissa artikloissa, tämän artiklan määräykset eivät vaikuta sanottujen artiklojen määräyksiin Ingår i inkomst av rörelse inkomstslag som behandlas särskilt i andra artiklar av detta avtal, berörs bestämmelserna i dessa artiklar inte av reglerna i förevarande artikel. Artikel 8 Skib.1 - og ll{f(fart I. Indkomst ved skibs- eller luftfartsvirksomhed i international trafik kan kun beskattes i den kontraherende stat, i hvilken foretagendets virkelige \edelse har sit sa:dc. I det omfang denne stat ifj6lge sin lovgivning ikke kan beskatte hele indkomsten, kan indkomsten kun beskattes i den stat, i hvilken foretagendet er hjemmeh~rcnde. 2. Såfreml den virkelige ledelse for et foretagende, der driver skibsf'artsvirksomhed, har sit srede om bord på et skib, skal foretagendet anses for at have sil srede i den kontrahercnde stat, i hvilkcn skibets reder er hjemmehl6rende. 3. Bestemmelserne i stykke I skal også finde anvcndelse på fortjeneste, som oppehreres ved deltagelse i en pool, i ct konsortium eller i en international driftsorganisation. 8 artikla Meri- ja i/makuljetus I. Tulosta, joka saadaan laivan tai ilma-aluksen käyttämisestä kansainväliscen liikenteeseen, verotetaan vain siinä sopimusvaltiossa, jossa yrityksen tosiasiallincn johto on. Mikäli tämä valtio lainsäädäntönsä johdosta ei voi verottaa koko tulosta, verotetaan tulosta vain siinä valtiossa, jossa asuva yritys on. 2. Jos merikuljetusta harjoittavan yrityksen tosiasiallinen johto on laivassa, johdon katsotaan olevan siinä sopimusvaltiossa. jossa laivanisäntä asuu. 3. Tämän artiklan I kappaleen määräyksiä sovclletaan myös tuloon, joka saadaan osallistumisesta pooliin, yhteiseen liiketoimintaan tai kansainväliseen kuljet usjärjestöön. Artikel 8 Sjiifart och lt{/tfart I. Inkomst genom användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik beskattas endast i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning. I den mån denna stat på grund av sin lagstiftning inte kan beskatta hela inkomsten, beskattas inkomsten endast i den stat där företaget har hemvist. 2. Om företag som bedriver sjöfart har sin verkliga ledning ombord på ett skepp. anses ledningen belägen i den avtalsslutande stal där skcppcts redare har hemvist. 3. Bestämmelserna i stycke I tillämpas även på inkomst som förvärvas genom deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en internationell driftsorganisation. Artikel 9 lndhyrdes forbundne foretagender l. I tilfrelde. hvor a) et foretagende i en kontrahcrcnde stat direkte eller indirekte deltager i ledclsen af, kontrollen af eller kapitalen i el foretagende i en anden kontraherende stat, eller 9 artikla Etuyhteydessä keskenäiin o/evat yritykset I. Milloin a) sopimusvaltiossa oleva yritys välittömästi tai välillisesti osallistuu toisessa sopimusvaltiossa olevan yrityksen johtoon tai valvontaan tahi omistaa osan sen pääomasta, taikka Artikel 9 Fiirelll# med intressegemenskap I. I fall då a) ett företag i en avtalsslutande stal direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av ett företag i annan avtalsslutande stat eller äger del i detta företags kapital. eller

29 Prop. J 983/84: J 9 7. l>egar hagnaour af atvinnurekstri fclur i ser tekjur scm serstök akva:oi eru um i öorum grcinum samnings jjessa skulu akva:oi pessarar greinar ekki hafa ahrif a gildi jjeirra akva::oa. 7. H vor fortjcnesten omfatter inntektcr som er srerskilt omhandlet i andre artikler i denne overenskomst, skal bcstemmelsene i disse artikler ikke ber!}rcs av reglenc i na::rva::rende artikkel Ingår i inkomst av rörelse inkomstslag som behandlas särskilt i andra artiklar av detta avtal, berörs bestämmelserna i dessa artiklar inte av reglerna i förevarande artikel. 8. gr. Siglingar og lojiferöir I. Hagnaour af rekstri skipa eoa loftfara a alpj6oaleioum skal einungis skattlagour i Jwi aoildarriki jjar sem raunveruleg framkvremdastjörn fyrirta:kisins hefur aosetur. Geti j:jetta riki ekki samkva:mt eigin löggjöf skattlagt allan hagnaoinn skal einungis skattleggja hann i pvi riki jjar sem fyrirta:kiö er heimilisfast. 2. Ef aösetur raunverulegrar framkvremdastj6rnar utgcroarfyrirt<ekis er um boro i skipi skal telja aosetur hennar vera i pvf aoildarriki par sem utgcroarmaour skipsins er heimilisfastur. 3. Akvieoi I. tl. ciga einnig vio um hagnaö sem hlyst af pattöku i rckstrarsamvinnu ("pool"), sameiginlegu fyrirta:ki eoa alpjöolegum rekstrarsamtökum. Artikkel 8 Skip~fart og /ujifart I. fortjeneste ved driften av skip eller luftfart~yer i internasjonal fart skal bare kunne skattlegges i den kontraherende stat hvor den virkelige ledelse for foretagendet har sill sete. I den utstrekning denne stat ikke kan skattlegge hele forctagendets fortjeneste, skal inntekten hare kunne skattlegges i den stat hvor foretagendet er hjemmeh~rende. 2. Når et foretagende som driver skipsfart, har sin virkelige ledelse ombord i et skip, anses foretagendet for å ha setet for sin virkelige ledelse i den kontraherende stat, hvor skipets reder er bosatt (hjemmeh~rende). 3. Bestemmelsene i punkt I får også anvendelse på fortjenestc oppebåret ved deltagel se i en "pool", et felles forrctningsforetagende eller i en internasjonal driftsorganisasjon. Artikel 8 Sjiifat och luftfart I. Inkomst genom användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik beskattas endast i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning. I den mån denna stat på grund av sin lagstiftning inte kan beskatta hela inkomsten, beskattas inkomsten endast i den stat där företaget har hemvist. 2. Om företag som bedriver sjöfart har sin verkliga ledning ombord på ett skepp, anses ledningen belägen i den avtalsslutande stat där skeppets redare har hemvist. 3. Bestämmelserna i punkt tillämpas även på inkomst som förvärvas genom deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en internationell driftsorganisation. 9.gr. Tengd fvrirlleki I. l>egar: al fyrirt<eki i aoildarriki tekur beinan eoa 6beinan palt i stjörn eoa yfirraoum fyrirta:kis i öoru aoildarriki eoa a hluta af fjarmagni jjess, eoa Artikkel 9 Foretagender med fast tilknytning til ln'erandrc I. I tilfelle hvor a) el foretagende i en kontraherende stat deltar direkte eller indirekte i ledelsen. kontrollen eller kapitalen i el fon:tagcnde i en annen kontraherende stat. eller Artikel 9 Företag med intre.~se {?emenskap I. I fall dä a) ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av ett företag i annan avtalsslutande stat eller äger del i detta företags kapital. eller

30 bj samme personer direkte eller indirekte har del i ledelsen af, kontrollen af eller kapitalen i såvel et foretagende i en kontraherende stat som et foretagcnde i en anden kontraherende stat. skal f~lgende iagttages. Såfremt der mellem de påga:ldende foretagender er aftalt eller fastsat vilkår vedr~rende deres kommercielle eller finansielle forbindelser, der afviger fra de vilkår, som ville va:re blevet aftalt mellem uafha:ngige foretagender, kan enhver fortjeneste, som, hvis disse vilkår ikke havde foreligget, ville va:re tilfaldet et af disse foretagender, men som på grund af disse vilkår ikke er tilfaldet dette, mcdregnes til dette foretagendes fortjeneste og beskattes 1 ovcrensstemmehe hermed. 2. Opstår der i en kontraherende stat sp~rgsmål som omhandlet i stykke 1, skal den kompetente myndighed i en anden kontraherende stat, som ber~res af sp~rgsmålet, underrettes med henblik på af overveje en regulering vedr~rende opgs')relsen af fortjenesten for det foretagende, der er hjemmeh~rende i sådan anden stat. Såfremt der er anledning hertil, kan de kompetente myndigheder tra:ffe sa:rlig aftale om fortjenestens fordeling. b) samat henkilöt välittömästi tai välillisesti osallistuvat sekä sopimusvaltiossa olevan yrityksen että toisessa sopimusvaltiossa olevan yrityksen johtoon tai valvontaan tahi omistavat osan niiden pääomasta, noudatetaan seuraavaa. Jos jommassakummassa tapauksessa yritystcn välillä kaupallisissa tai rahoitussuhteissa sovitaan ehdoista tai määrätään ehoja, jotka poikkeavat siitä mistä riippumattomien yritysten välillä olisi sovittu, voidaan kaikki tulo, joka ilman näitä ehtoja olisi kertynyt toiselle näistä yrityksistä, mutta näiden ehtojen vuoksi ei ole kertynyt yritykselle, lukea tämän yrityksen tuloon ja verottaa siitä tämän mukaisesti. 2. Jos sopimusvaltiossa syntyy I kappaleessa tarkoitettu kysymys, on tästä ilmoitettava toisen sopimusvaltion, jota asia koskee, toimivaltaiselle viranomaiselle siinä tarkoituksessa, että voitaisiin harkita tällaisessa toisessa valtiossa asuvan yrityksen tuloa koskevan laskelman tarkistamista. Milloin syytä on, toimivaltaiset viranomaisct voivat kohtuullisella tavalla sopia keskenään tulon jakamisesta. ~o b) samma personer direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av såväl ett företag i en avtalsslutande stat som ett företag i annan avtalsslutande stat eller iiger del i dessa företags kapital. iakttages följande. Om mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller finansiella förbindelser avtalas eller föreskrivs villkor, som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, får all inkomst. som utan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena företaget men som på grund av villkoren i fråga inte tillkommit detta företag, inräknas i detta företags inkomst och beskattas i överensstämmelse därmed. 2. Då i en avtalsslutande stat uppkommer fråga som avses i stycke I, skall behörig myndighet i annan avtalsslutande stat som berörs av frågan underrättas i syfte att överväga justering i fråga om beräkningen av inkomsten för det företag som har hemvist i sådan annan stat. När anledning därtill föreligger, kan de behöriga myndigheterna träffa skäligt avgörande om inkomstens fördelning. Artikel 10 Udbytte I. Udbytte, som udbetales af et selskab, der er hjemmeh~rende i en kontraherende stat, til en person, der er hjemmeh~rende i en anden 10 artikla Osinko I. Osingosta, jonka sopimusvaltiossa asuva yhtiö maksaa toisessa sopimusvaltiossa asuvalle henkilölle, voidaan verottaa tässä Artikel 10 Dividend I. Dividend från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i annan avtalsslutande stat får beskattas i den-

31 b) sömu ai'lilar taka beinan eoa obcinan palt i stj6rn eoa yfirraoum fyrirta:kis i ai'lildarriki, svo og fyrirta:kis i öoru aoildarriki, eoa eiga hluta af ijarmagni peirra skulu eftirfarandi akva:oi gilda: Ef hlutaoeigandi fyrirtcrki semja eöa akveoa skilmala um innbyn)is samband sitt a vioskipta eöa fjarmälasvii'linu sem eru frahrugönir pvi sem vreri cf fyrirta:kin va:ru hvort ööru ohiii) må telja al\an hagnao. sem an pessara skilmala hefoi runnio til annars fyrirt<ekisins en rennur ekki til pess vcgna skilmalanna, sem hagnaö pess fyrirta:kis og skattleggja hann i samra:mi vio pao. h) samme personer deltar direkte eller indirektc i ledelsen, kontrollen eller kapitalen i et foretagende i en kontraherendc stat og ct foretagende i en annen kontraherende stal, skal fs.iilgende gjelde: Hvis det mellom vedkommende foretagendcr blir avtalt eller pålagt vilkår i deres innbyrdes kommersielle eller finansielle samkvern, som avviker fra dem som ville ha va:rt avtalt mellom uavhengige forelagender, kan enhver fortjeneste som uten slike vilkår ville ha tilfalt et av foretagendene, men i kraft av disse vilkår ikke har tilfalt dette, medregnes i og skattlegges sammen med dette fortagendcts fortjenestc. 31 bj samma personer direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av såväl ett företag i en avtalsslutande stat som ett företag i annan avtalsslutandc stat eller äger del i dessa företags kapital, iakttages följande. Om mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller finansiella förbindelser avtalas eller föreskrivs villkor, som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, får al\ inkomst, som utan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena företaget men som på grund av villkoren i fråga inte tillkommit detta företag, inräknas i detta företags inkomst och beskattas i överensstämmelse därmed. 2. Risi upp mäl i aöildarriki sem akvrei'li I. tl. taka til skal breru stjonvaldi i ööru aoildarriki sem malio varöar gert aovart SVO aö pao rnegi ihuga hvort breyta skuli uppgjöri a hagnaoi fyrirla:kis sem heimilisfast er i pvi rik.i. Ef svo ber undir geta ba:r stjornvöld gert samkomulag um skiptingu hagnaoarins. 2. Når det i en kontraherende stat oppstår sp~rsmål som omhandlet i punkt 1, skal den kompetente myndighet i den annen kontraherende stat som ber~res av sp~rsmålet, underrettes med henblikk på å ovcrveic justering av inntektsberegningen for det foretagcnde som er hjemmch~rende i denne annen stat. Når del föreligger grunn til det, kan de kompetente myndigheter treffe rimelig avgj~relse om inntektens fordeling. 2. Då i en avtalsslutande stat uppkommer fråga som avses i punkt I, skall behörig myndighet i annan avtalsslutande stat som berörs av frågan underrättas i syfte att överväga justering i fråga om beräkningen av inkomsten för det företag som har hemvist i sådan annan stat. När anledning därtill föreligger, kan de behöriga myndigheterna träffa skäligt avgörande om inkomstens fördelning. 10. gr. Agoöahlutir I. Ågooahluti sem felag heimilisfast i aoildamlci grei3ir a3ila heirnilisfösturn i ööru ai'lildamk.i ma skattleggja i siöarnefnda nlcinu. Artikkel 10 Dfridender l. Dividender som utdeles av et selskap hjemmeh~rende i en kontraherendc stat til en person bosatt i en annen kontraherende stat, kan Artikel 10 Utdelning l. Utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i annan avtalsslutande stat får beskattas i den-

32 kontraherende stat, kan beskattes i denne anden stat. 2. Såfremt en udbyttemodtager, der er hjemmeh0- rende i en kontraherende stat, har el fast driftsste'ä eller et fast sted i en anden kontraherende stat end den, i hvilken han er hjemmeh0- rende, og den aktiebesiddelse, <ler ligger til grund for udlodningen, har direkte förbindelse med erhvervsvirksomhed, som drives fra det faste driftssted, respektive frit erhverv, som udi;;ves fra det faste sted, skal. uanset bestemmelserne i stykke I og 3, udbytte, der udbetales fra et selskab, der er hjemmeh0- rende i en kontraherende stat, til en sådan modtager. beskattes i overensstemmelse med bestemmelserne henholdsvis i artikel 7 eller i artikel 14 i den kontraherende stat, hvor det faste driftssted, henholdsvis det faste sted, er beliggende. 3. Udbytte fra et selskab, der er hjemmehi;;rende i en kontraherende stat, til en person, der er hjemmeh0- rende i en anden kontraherende stat, kan tillige beskattes i den kontraherende stat, hvori det selskab, <ler betaler udbyttet, er hjemmehj..'irende, og i henhold til lovgivningen i denne stat, men den skal, der pålignes, må ikke overstige: a) 5 pct. af bruttobel0bet af udbyttet, hvis modtageren er et selskab (bortset fra personsammenslutninger og dj..'idsboer), der direkte ejer mindst 25 pct. af kapitalen i det selskab. som udbetaler udbyttet; toisessa valtiossa. 2. Milloin sopimusvaltiossa asuvalla osingon saajalla on kiinteä toimipaikka tai kiinteä paikka muussa sopimusvaltiossa kuin siinä, jossa hän asuu, ja osingon maksamisen perusteena oleva osuus tosiasialliscsti liittyy kiinteästä toimipaikasta harjoitettuun liiketoimintaan tai kiinteästä paikasta harjoitettuun itsenäiseen ammattitoimintaan, voidaan, I ja 3 kappaleen määräysten estämättä, osingosta. jonka sopimusvaltiossa asuva yhtiö maksaa tällaiselle saajalle, verottaa 7 tai 14 artiklan määräysten mukaisesti siinä sopimusvaltiossa, jossa kiinteä toimipaikka tai kiinteä paikka on. 3. Osingosta. jonka sopimusvaltiossa asuva yhtiö maksaa toisessa sopimusvaltiossa asuvalle henkilölle. voidaan verottaa myös siinä sopimusvaltiossa, jossa asuva osingon maksava yhtiö on, tämän valtion lainsäädännön mukaan, mutta siten määrättävä vero ei saa olla suurempi kuin: a) 5 prosenttia osingon kokonaismäärästä, jos saajana on yhtiö (lukuun ottamatta henkilöyhteenliittymää ja kuolinpesää), joka välittömästi hallitsee vähintään 25 prosenttia osingon maksavan yhtiön pääomasta; 32 na andra stat. 2. I fall då mottagare av dividend med hemvist i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i annan avtalsslutande stat än den där han har hemvist samt den andel på grund av vilken dividenden betalas äger verkligt samband med rörelse som bedrivs från det fasta driftstället respektive självständig yrkesverksamhet som utövas från den stadigvarande anordningen. får, utan hinder av bestämmelserna i styckena 1 och 3, dividend från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till sådan mottagare beskattas i enlighet med bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14 i den avtalsslutande stat där det fasta driftstället respektive den stadigvarande anordningen finns. 3. Dividend från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i annan avtalsslutande stat får beskattas även i den avtalsslutande stat där bolaget som betalar dividenden har hemvist, enligt lagstiftningen i denna stat, men den skatt som sålunda påförs får inte överstiga: a) 5 procent av dividendens bruttobelopp, om mottagaren är ett bolag (med undantag för personsammanslutning och dödsbo) som direkt behärskar minst 25 procent av det utbetalande bolagets kapital:

33 2. l>egar viötak<indi <igiiöahlutar er heimilisfastur i aöildarriki en hefur fasta atvinnustöö eoa fasta stofnun i öc)ru aöildarriki en rar sem hann er heimilisfastur og hlutarcignin sem af er greiddur agliöahlulllrinn er raunverulega bundin viö atvinnurekstur sem rckinn er af hinni föslu atvinnustöö cöa vi<) sjalfsta:oa starfsemi sem <;tunduö er i hinni fostu stofnun. mega. pratt fyrir ~1kva:öi I. og 3. tl.. agöoahlutir sem tclag hcimilisfäsl i a<)ildarrfki greioir slikurn viötakamla skatllcggjast samkva:ml ä kva'öum 7. gr. eöa 14. gr., eftir rvi sem viö ~i. pvi aöildarrfki par sem fasta atvinnustöoin eoa fasta stofnunin er. 3. Ågöoahluti sem Idag heimilisfast aöildarriki greic)ir aoila heimilisfostum i öoru aoildarrfki ma einnig skattleggja i pvi ai'lildarriki par sem fclagio sem <igöc)ahlutina greioir er heimilisfast samkv:emt löggjöf pess rikis, en s<i skattur sem pannig er alagc)ur m<i ao håmarki vera: al 5 af hundraoi af vergri fjårh&o <igöoahlutanna ef viotakandi er fdag taö undanskildum samtökum aöila og danarbuum) sem r&öur beint yfir ao minnsta kosti 25 af hundraoi eignarhlutdeildar f frlaginu sem agööahlutina greioir: skattlegges i denne annen stat. 2. Bestcmmelsene i punktene I og 3 far ikke anvendelse när mottagcren av dividendene er bosatt i en kontraherende stat og har et fast driftssted eller el fast sted i en annen kontraherende stat enn der hvor han er bosatt og de aksjer hvorav dividcndcne utdelcs reell er knyttet til n<eringsvirksomhet som drives fra del faste driftssted eller til ut1.welse av fritt yrke fra ct fast sted. I så tilfelle skattlegges dividendene etter bestemmelscne i henholdsvis artikkel 7 eller artikkcl 14 i den kontrahcrende stat hvor hcnholdsvis det faste driftssted eller det faste sted er beliggende. 3. Dividender fra el selskap hjemmeh~rcmk i en kontrahcrcnde stat til en person bosatt i en annen kontraherende stat. kan også skattlegges i den kontraherende stat hvor sclskapet som utdeler dividcndene er hjemmeh0rende og i henhold til lovgivningen i denne stal. Den skattesats som anvendes må imidlcrtid ikke overstige: a) 5 prosent av dividendenes bruttobcl\1p hvis mottagercn er et selskap ( unntatt personsammenslutning og d~dsbol som direkte kontrollerer minst 25 prosent av det utdelende selskaps aksjekapital: na andra stat. 2. I fall då mottagare av utdelning med hemvist i en avtalsslutande stat har fast driftsuille eller stadigvarande anordning i annan avtalsslutande stat än den där han har hemvist samt den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med rörelse som bedrivs fran det fasta driftstället respektive självständig yrkcsverksamhet som utövas från den stadigvarande anordningen, får. utan hinder av bestämmelserna i punkterna I och 3. utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till siidan mottagare beskattas i enlighet med bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14 i den avtalsslutande stal där del fasta driftstiillet respektive den stadigvarande ;rnordningcn finns. 3. Utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i annan avtalsslutande stat får beskattas även diir bolaget som betalar utdelningen har hemvist. enligt lagstiftningen i denna stat, men den skatt som sillunda påförs får inte överstiga: al 5 procent av utdelningens bruttobelopp. om mottagaren är ett bolag (med undantag för personsammanslutning och dödsbo) som direkt behärskar minst 25 procent av det utbetalande bolagets kapital: 3 Niksdagl'f1 1'183!84. I sam/. l\'r JCJ

34 b) 15 pct. af bruttobcl0bet af udbyttct i alle andre tilfa:ldc. 4. Uansct bestcmmclscrnc i stykke 3 a) kan islandsk skal pä udbytte forh0jes fra 5 pct. til h0jst 15 pct. i det omfang. sådant udhyttt: er fradragct ved opgi;relscn af det udbyttebctalende sclskabs indkomst ved fastsa:ttclsen af islandsk skal. 5. Uanset hestemmelserne i stykke 3 a) kan norsk skal på udbytte forhl:)jes til hl:)jst 15 pct. Denne bestemmelsc ga:lder. så lrenge norske selskabcr er bcrettigedc til fradrag for udloddet udbytte ved statsskatteberegningcn. 6. De kontrahcrende staters kompetente myndigheder skal ved gensidig aftalc fastsa:tte de mermere regler for gennemf0relsen af begra:nsningerne i henhold til stykke 3-5. Bcstemmelserne i stykke 3-5 ber1cirer ikke adgangcn til al bcskattc selskabet af den fortjeneste. hvoraf udbyttet er udhetalt. 7. Udtrykket "udbytte" betyder i denne artikel indkomst af aktier. andelshcviser eller andre rettigheder, det ikke er greldsfordringer. og som giver ret til andel i fortjeneste, sävel som indkomst fra andre selskahsrettigheder, der er undergivet samme skattemressigc behandling som indkomst af aktier i henhold til lovgivningen i den stat. i hvilken det selskah. der foretager udlodningen. er hjemmehi;rende. 8. Uanset hcstemmelsernc i stykke I skal udbytte fra el selskah. der er hjemmeh0- b) 15 proscnttia osingon kokonaismäärästä muissa tapauksissa. 4. Tämän artiklan 3 kappaleen a) kohdan määräysten estämättä voidaan osingosta suoritettavaa Islannin veroa korottaa 5 proscntista enintään 15 prosenttiin. sikäli kuin tällaista osinkoa on vähennetty maksavan yhtiön tulosta lslannin veroa määrättäessä. 5. Tämän artiklan 3 kappalcen al kohdan määräystcn estämättä voidaan osingosta suoritettavaa Norjan veroa korottaa enintään 15 prosentiin. Tämä määräys on voimassa niin kauan kuin norjalaisilla yhtiöllä on oikeus valtionverotukscssa vähentää jaettua voittoa. 6. Sopimusvaltioiden toimivaltaiset viranomaiset sopivat kcskenään. milen 3-5 kappaleen mukaisia rajoituksia sovelletaan. Tämän artiklan 3-5 kappaleen määräyksel eivät vaikuta yhtiön verottamiseen siitä voitosta. josta osinko maksetaan. 7. Sanonnalla "osinko" tarkoitetaan tiissä artiklassa tuloa, joka on saatu osakkeista. osuustodistuksista tai muista voitto-osuuteen oikeuttavista oikeuksista. jotka eivät ole saamisia. samoin kuin muista yhtiöosuuksista saatua tuloa, jota sen valtion lainsäädännön mukaan. jossa asuva voiton jakava yhtiö on, kohdcllaan verotuksellisesti samalla tavoin kuin osakkeista saatua tuloa. 8. Tämän artiklan I kappaleen määräysten estämättä vap~mtetaan osinko. jonka 34 b) 15 procent av dividendens bruttobelopp i övriga fall. 4. Utan hinder av hestämmclscrna i stycke 3 al får isländsk skatt på dividend höjas frim 5 procent till högst 15 procent i den mån sådan dividend dragits av från det utbetalande bolagets inkomst vid bestämmandet av isländsk skatt. 5. Utan hinder av hestämmclserna i stycke 3 a) får norsk skatt på dividend höjas till högst 15 procent. Denna hestämmelse gäller så länge norska bolag är berättigade till avdrag vid statsbeskattningen för utdelad vinst. 6. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall träffa överenskommelse om sättet att genomföra begränsningarna enligt styckena 3-5. Bestämmelserna i styckena 3-5 berör inte bolagets beskattning för vinst av vilken dividenden betalas. 7. Med uttrycket "dividend" förstås i denna artikel inkomst av aktier. andelshevis eller andra rättigheter. som inte är fordringar. med rätt till andel i vinst. samt inkomst av andra andelar i bolag. som enligt lagstiftningen i den stat där det utdelande bolaget har hemvist i skattehänseende behandlas på samma sätt som inkomst av aktier. 8. Utan hinder av bestämmelserna i stycke I skall dividend från bolag med hemvist

35 h) 1.5 af hundra<)i af vcrgri tjarh;eo ågoi'lahlutanna ö<)rum tilvikum. 4. f>r<itt fyrir ;\kva::oi staflioar a) i 3. tl. m<i ha:~kka islcnskan skatt af ägooahluta ur.5 af hundraöi i ao hämarki 1.5 af hundraoi. ao svo miklu leyti sem slikur ag6oahlutur hefur verio dreginn fr:.i tekjum felagsins. sem ;\gö<)ahiutinn greiddi. vio alagningu isknsks skatts..5. f>rätt fyrir åkv:eoi staflioar a) i 3. tl. ma hcekka norskan skatt af ägöoahluta i ac) hämarki 15 af hundraoi. f>etta åkv<eöi gildir meoan norskum fdögum er heimill frådrattur vegna lithlutaos agöc)a vio ålagningu skatta til rikisios. 6. b<er stjörnvöld i aoildarrfkjunum skulu gera meo ser s;tmkomulag um hvernig beita skuli takmörkunum samkv.cmt tl. Åkva:oi tl. eru oviokomandi skattlagningu fclags af ägo<)a sem ägöoahluturinn er greiddur af. 7. Hugtakio "ågööahlutur" mcrkir i pessari grein tekjur af hlutabrcfum. hlutdeildarskineinum eoa öorum rcttindum sem ekki eru skuldakröfur en veita rett til hlutdeildar i agö<)a. svo og tekjur af öörum fclagsrettindum sem vio skattlagningu er farii'l mei'l ä sama hatt og tek.iur af hlutabrffum samk vcemt löggjöf pess rfkis par sem fclagic) sem tllhlutunina framkva::mir er heimilisfast. 8. f>rätt fyrir akv:eöi I. tl. skal ägöoahlutur greiddur af felagi heimilisföstu i a<)ildh) 1.5 pnisent av dividendencs brultobcl{1p i alle andre tilfelle. 4. Uansell hestemmelsene i punkt 3 a} kan islandsk skatt av dividcmlcr forh~;yes fra.5 prosent til h~1yst 1.5 prosent i den utstrekning slike dividender er fratrukket i dd utdelende selskaps inntekt ved fastscttclscn av islandsk skatt. 5. Uansett hestemmelsene i punkt 3 a) kan norsk skatt av dividender forh0yes til h0yst 15 prosent. Denne bcstemmelse gjelder sä lenge norske selskaper ved statsskatteligningen er berettiget til fradrag i inntckten for utdelte dividentcr. h. De kompetente myndigheter i de kontraherende stater skal treffe avtale om fremgangsmåten for gjennomr~~ringen av begrensningene i henhold til punktene Bestemmelsene i punktcne 3-5 ber0rer ikke skattlcggingen av selskapet for sf1 vidt angår den fortjeneste hvorav dividendene utdeles. 7. Uttrykket "dividender" hetyr i denne artikkel inntckt av aksjcr. andelsbcvis eller andre rettigheter. som ikke er gjeldsfordringer. med rett til andel i overskudd. samt inntekt av andre selskapsrettigheter som etter lovgivningen i den stat hvor det utdelende selskap er hjemmehl'in:nde er undergitt den samme skattemessige behandling som inntekt av aksjer. 8. Uansett bestemmclsene i punkt I skal dividender fra el selskap hjemmeh0ende i b) 15 procent av utdelningens brutlobelopp i övriga fall. 4. Utan hinder av hestiimmclserna i punkt 3 a) fiir isländsk skatt p~1 utdelning höjas friin.5 procent till högst 15 procent i den mån siidan utdelning dragits av fri\n dtt utbetalande holagets inkomst vid hcstiimmandet av isländsk skatt. 5. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 3 al får norsk skatt pft utdelning höjas till högst 15 procent. Denna bestämmelse gäller så länge norska bolag iir berättigade till avdrag vid statsbeskattningcn fiir utdelad vinst. 6. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall triiffa iiverenskommelsc om sättet att genomföra begränsningarna enligt punkterna 3-5. Bestiimmelserna i punkterna 3-5 berör inte bolagets beskattning för vinst av vilken utdelningen betalas. 7. Med uttrycket "utdelning" förstås i denna artikel inkomst av aktier. andclsbcvis eller andra rättigheter. som inle iir fordringar, med riitt till andel i vinst. samt inkomst av andra andelar i bolag. som enligt lagstiftningen i den stat där det utdelande bolaget har hemvist i skattehänseende hehandlas på samma sätt som inkomst av aktier. 8. Utan hinder av hestämmdserna i punkt I skall utdelning frän bolag med hem-

36 rende i en kontraherende stat. til ct selskab. der er hjemmeh1~rcndc i en anden konlraherende stat end Danmark. i denne anden stat va:re fritaget for beskatning i det omfang. delte ville have va.~ret tilf;cldel ifolge lovgivningen i denne anden stat. silfremt beggc selskaber havde va.:ret hjemmeh\'lfende der. Uanset hestemmelserne i stykke I skal udhytte fra et sclskah. der er hjemmehi'lrenje i en anden kontrahercnde stat end Danmark. til et selskah. der er hjemmehorcndc i Danmark. v<ere fritaget for beskatning i Danmark overensstemmelse med dansk lovgivning. I det omfang udhyttebel\<) het. der udbetales for et indkomstär af et selskab. der er hjemmeh~ircnde i Danmark. til et sclskab. der er hjemmeh0rende i en anden kontrahercnde stat, modsvares af udhytte. som det f\<)rstna:vntc sclskab. dirt:kte eller gennem formidling af en juridisk person. i samme eller tidligere indkomstttr har oppebäret af aktier eller andre andelc i et sclskah. der er hjemmeh~irende i en tredje stat. indrommes imidlertid fritagdsc for skal i en anden kontraherende stat i hcnhold til f\<)rste afsnit kun. siifremt al det udbytte. som er oppebäret af aktierne eller andclene i selskabet. der er hjemmehorenje i en tredie st:1t. er undergivet beskatning i Danmark. eller. hl hvis dette ikke er tilfa:ldet. udhyttet ville have va:ret fritaget for skal i en anden kontraherende stat. safremt aktierne eller andelene i selskabet. der er hjemmehosopimusvaltiossa asuva yhtiö maksaa muussa sopimusvaltiossa kuin Tanskassa asuvallc yhtiölle, verosta tiissii toisessa valtiossa sikiili kuin vapautus olisi myönnetty tämiin toisen valtion lainsiiiidiinnön mukaan, jos molemmat yhtiöt olisivat olleet sicllii asuvia. Tiimiin artiklan I kappaleen miiiiräysten estiimiittii vapautetaan osinko. jonka muussa sopimusvaltiossa kuin Tanskassa asuva yhtiö maksaa Tanskassa asuvalle yhtiölle. verosta Tanskassa Tanskan lainsäiidiinnön mukaan. Sikäli kuin osinko. jonka Tanskassa asuva yhtiö verovuodelta maksaa toisessa sopimusvaltiossa asuvalle yhtiölle, vastaa osinkoa. jonka ensiksi mainittu yhtiö viilittömiisti tai oikeusbenkilön välitykselhi on samana tai sitä aikaisempina verovuosina no~tanut kolrnannessa valtiossa asuvan yhtiön osakkcijcn tai muiden osuuksien perusteella. myönnetiiän kuitenkin ensimmiiisen alakappalecn mukainen vapautus verosta toisessa sopimusvaltiossa vain. jos a) osinko. joka on nostettu kolmannessa valtiossa asuvan yhtiön osakkeiden tai osuuksien perusteella. on verotettu Tanskassa tai. b) jolle i niiin olc. osinko olisi ollut vapaa verosta toisessa sopimusvaltiossa. jos kolmannessa valtiossa asuvan yhtiön osakkect tai osuudet olisivat olleet i en avtalsslutande stat till bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat än Danmark i denna andra stal vara undantagen fdtn beskattning i den män detta skulle ha varit fallet enligt lagstiftningen i denna andra stat. om bf1da bolagen hade varit hemmahörande där. Utan hinder av bestämmelserna i stycke I skall dividend frän bolag med hemvist i annan avtalsstutande stat än Danmark till bolag med hemvist i Danmark vara undantagen från heskattning i Danmark enligt dansk lagstiftning. I den män heloppet av dividend. som för ett skatteär utbetalas av bolag med hemvist i Danmark till holag med hemvist i annan avtalsslutande stat. motsvaras av dividend. som det förstnämnda bolaget. direkt eller genom förmedling av juridisk person. under samma eller tidigare skatteår upphurit pil aktier eller andra andelar i bolag med hemvist i tredje stat, gäller emellertid undantag från skatt i annan avtalsslutande stat enligt första avsnittet t:ndast om a) den dividend. som uppburits pft aktierna eller andelarna i bolaget med hemvist i tredje stat. underkastats beskattning i Dannunark eller. h) om så inte är fallet. dividenden skulle ha varit undantagen från skatt i annan avtalsslutande stat. om aktierna eller andelarna i bolaget med hemvist i tredje stat

37 arriki til fclags heimilisfasts i lil)ru a<)ildarriki en Danmörku vera undanpeginn skattlagningu i siöarncfnda rikinu a<) svo miklu leyti sem hann heföi veric) pa<) samkv:cmt löggjöf pess rikis heföu ba:oi fclögin veric) heimilisföst par. en kontraherende stat til et sclskap hjemmeh~n cnde i en anncn kontrahcrendc stat enn Danmark, i denne anncn stat va~re unntatt fra heskatning i den utstrekning dctte ville ha v~ert tilfclle etter lovgivningen i denne annen stat om begge sdskaper hadde va:rt hjemmeh~rendc der. 37 vist i en avtalsslutande stat till holag med hemvist i annan avtalsslutande stat än Danmark i denna andra stat vara undantagen friin beskattning i den män detta skulle ha varit fallet enligt lagstiftningen i denna andra stat, om hiida bolagen hade varit hemmahörande där. Pr:itt fyrir akvceoi I. tl. skal agooahlutur gn:iddur af frlagi hcimilisföstu i öc)ru aoildarriki en Danmörku til felags heimilisfasts i Danmörku vera undanpeginn skattlagningu i Danmörku samkvcemt danskri löggjöf. i peim ma:li sem agööahlutur. sem felag hcimilisfast i Danmörku hefur greitt å tekjuåri til felags heimilisfasts i öoru aoildarriki, svarar til ;.igöoahlutar, scm fyrrncfnda friagio hefur hlotiö heint eöa fyrir milligöngu lögaoila a sama tekjuari eoa fyrri, af hlutabrefum eoa öörum fclagsrcttindum i felagi heimilisföstu i prioja riki. gildir undanpäga fra skaulagningu i ö1)ru aoildarriki samkvremt I. mgr. pvi aoeins: a) ao sä ag6oahlutur sem myndaoist af hlutahrefum eöa felagsrettindum i fclagi heimilisföstu i prioja rik.i se skattlagour f Danmörku coa; h) er svo er ekki. a1) åg6öahluturinn a:tti aö vera undanpeginn skatti i öoru ac)ildarriki ef hlutabrcfin eoa fclagsrettindin i frlagi hcimilisföstu f prioja riki v~eru i U ansett bestemmelsene i punkt 1 skal dividender fra ct sclskap hjemmeh~lrcnde i en annen kontrahcrende stat enn Danmark. til ct selskap hjemmch~irende i Danmark. va:re unntatt fra bcskatning i Danmark i overensstcmmelse med dansk lovgivning. I den utstrckning dividt:ndchelopet. som for cl inntcktsår utbctales av el sclskap hjemmehorende i Danmark til ct sclskap hjemmchorendc i en annen kontraherende stat. svarer til dividt:nder som det forstnevnte selskap direkte eller gjcnnom form id ting av en juridisk pt:rson. i samme eller tidligere inntektsär oppcbar av aksjer eller andre andeler i cl sclskap hjcmmeh~rende i en tredje stat. gjelder imidlcrtid fritagelsen for skatt i den anncn kontraherende stat i henhold til fl)rste ledd under dette punkt bare for sä vidt a) de dividender som er oppebåret av aksjer eller andclcr fra selskap hjemmehy; rende i en tredje stat, blir undergitt bcskatning i Danmark, eller b) om si'1 ikkc er tilfellt:, dividt:ndent: ville ha vcert unntatt fra skatt i cn anncn kontraherende stat, om aksjene dler andelent: i selskapet hjemmch0rendc i den Utan hinder av bestämmelsi:rna i punkt 1 skall utdelning fran bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat än Danmark till holag med hemvist i Danmark vara undantagen från beskattning i Danmark enligt dansk lagstiftning. I den mån beloppet av utdelning. som för ett beskattningsår utbetalas av bolag med hemvist i Danmark till bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat. motsvaras av utdelning. som det förstnämnda bolaget. direkt eller genom förmedling av juridisk person, under samma eller tidigare beskattningsår uppburit pil aktier eller andra andelar i bolag med hemvist i tredje stat, gäller emelli:rtid undantag frän skatt i annan avtalsslutande stat enligt första stycket endast om a) den utdelning, som uppburits på aktierna eller andelarna i bolaget med hemvist i tredje stat, underkastats beskattning i Danmark eller. h) om så inte ilr fallet, utdelningen skulle ha varit undantagen från skatt i annan avtalsslutande stat. om aktierna eller andelarna i bolaget med hemvist i tredje stat

38 rende i en tredie stat. ejedes direktc af selskahet, der er hjemmeh~1rende i den anden kontrahcrende stat. For s~t vidt angår udhytte fra et sdskah. der er hjemmeh0rende i Island, til et selskab. dcr er hjemmeh0- rende i en anden kontraherende stat. ga:lder fritagelsen for heskatning i en anden kontraherende stat i henhold til forste afsnit kun i det omfang. udbyttet ved beregning af islandsk skat ikke må fradrages i det islandske sclskabs indkomst. 9. Uanset bestemmelserne i stykke 3-5 kan de kompetente myndigheder i de kontraherende stater aftale. al udbytte. som tilfalder en i aftalen navngiven institution med alment velg~rende eller andet almennyttigt formål, der i medf~r af lovgivningen i den kontraherende stat, i hvilken institutionen er hjemmeh0rende. er fritaget for heskatning af udbytte. skal va:re fritaget for den i en anden kontraherende stat ga:ldende beskatning af udbytte fnt selskaber i denne anden stat. 10. I tilfa:lde. hvor el selskab, der er hjemmeh~rende i en kontraherende stat. oppeba:rer fortjeneste eller indkomst fra en anden kontraherende stat. må denne anden stat ikke påligne nogen skal på udbytte, som udbetales af selskabet. medmindre udbyttet udbetales til en person. der er hjemmeh0rende i denne anden stat, eller den aktiebesiddelse. som ligger til grund for udlodningen af udbyttet, har direkte förbindelse med et fast driflssted eller et fast st ed. der er beliggende i denne antoisessa sopimusvaltiossa asuvan yhtiön viilittömiissä omistuksessa. Jslannissa asuvan yhtiön toisessa sopimusvaltiossa asuvalle yhtiölle maksaman osingon osalta myönnetään ensimma1sen alakappa\een mukainen vapautus verosta toisessa sopimusvaltiossa vain sikäli kuin osinkoa ei saa vähentää islantilaisen yhtiön tulosta Islannin veroa laskettaessa. 9. Tämän artiklan 3-5 kappaleen estämättä voivat sopimusvaltioiden toimivaltaiset viranomaiset sopia keskenään, cttä osinko. jonka sopimuksessa nimetty. tarkoitukseltaan yleisesti hyvää tekevä tai muutoin yleishyödyllinen laitos, joka on vapaa osingosta suoritettavasta verosta sen sopimusvaltion lainsäädännön mukaan, jossa laitos on asuva, vapautetaan toisessa sopimusvaltiossa tässä toisessa valtiossa olcvalta yhtiöltä saadusta osingosta suoritettavasta verosta. I 0. Jos sopimusvaltiossa asuva yhtiö saa tuloa toisesta sopimusvaltiosta. ei tämä toinen valtio saa verottaa yhtiön maksamasta osingosta. paitsi mikäli osinko maksetaan tässä toisessa valtiossa asuvalle hekilöllc tai mikäli osingon maksamisen perusteena olcva osuus tosiasiallisesti liittyy tässä toisessa valtiossa olevaan kiinteään toimipaikkaan tai kiinteään paikkaan, eikä myöskään verottaa yhtiön jakamattomasta voitosta. vaikka maksettu osinko tai jakamaton voitto kokonaan tai osaksi innehafts direkt av holagd med hemvist i annan avtalsslutamlc stat. I frilga om dividend frtm holag med hemvist i Island till bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat giillcr undantag frän beskattning i annan avtalsslutande stat enligt forsla avsnittd endast i den mån dividenden vid hcräkning av isländsk skatt inte får avdragas frfm det isliindska bolagets inkomst. 9. Utan hinder av bestämmelserna i styckena 3-5 kan de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna komma överens om att dividend. som tillfaller i överenskommelsen namngiven instillltion med allmänt välgörande eller annat allmännyttigt ändamm, vilken enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat där institutionen har hemvist är undantagen från skatt på dividend, skall i annan avtalsslutandc stat vara befriad från skall på dividend från bolag i denna andra stat. 10. Om bolag med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar inkomst från annan avtalsslutande stat, får denna andra stat inte beskatta dividend som bolaget betalar. utom i den mån dividenden betalas till person med hemvist i denna andra stat eller i den mån den andel på grund av vilken dividenden betalas i-iger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning i denna andra stat, och ej heller beskatta bolagets icke utdelade vinst, även om dividenden eller den icke utdelade vinsten helt el-

39 fyrr beinni eigu felagsins nefnda ac)ildarrikinu. Um <igooahlut fra fclagi heimilisföstu a islandi til felags hcimilisfasts i ööru ac)ifdarriki gildir undanpaga fr{1 skattlagningu i ööru aöildarriki samkva:mt I. mgr. ai'leins aö pvi leyti sem ägööahluturinn er ekki foidrattarbe:er fra tekjum islcnska felagsins viö a kvöröun islcnsks skatts. 9. J:>ratt fyrir akva:oin i tl. gcta ba:r stj6rnvöld i aöildarrikjunum gert samkomulag um ao ag6öahlutur. scm fcllur til stofnunar. nafngreimlrar i samkomulaginu. sem hefur liknarstarfscmi dia önnur almannaheill ao markmioi sem undanpegin er skatti af agöoahlutum samkva:mt Iöggjlif pess aöildarrikis par sem stofnunin er heimilisfost. skuli i ööru aöildarriki vera undanpcgin skatti af agooahlutum frå fclagi i pvi riki. 10. Ef felag heimilisfast i aoildarriki fa:r tekjur fra öoru aöildarriki getur siöarnefnda rikic) hvorki skattlagt ag6oahlut sem fclagia greioir nema aö pvi Ieyti sem agoöahluturinn er greiddur aoila heimilisföstum i sii'larnefnda rikinu eöa aö pvi leyti sem hlutareignin sem af er greiddur agööahluturinn er raunverulega bundin viö fasta atvinnustöö eoa fasta stofnun i sioarnefnda rikinu ne heldur skattlagt 6uthlutaoan hagnaö fclagsins. Pctta gildir jafnt pott agooahlutirnir eoa outhlutaoi hagna8urinn scu tredje stat var direkte eiet av selskapet hjemmch~rende i den annen kontraherende stat. Hva angår dividender fra sclskap hjemmeh~rendc i Island til selskap hjcmmeh~'lrcnde i en annen kontraherende stat. gjelder fritagel sen for skatt i den annen kontrahercndc stat etter f~rste ledd bare i den utstrekning dividendene ved beregningen av islandsk skatt ikkc kommer til fradrag i det islandske sclskaps inntekt. 9. Uansctt bestemmelsene i punktene 3-5 kan de kompetente myndigheter i de kontraherende stater avtale at dividender. som tilfaller en i avtalen navngitt institusjon med alment, vddedig eller annet almennyttig formål, som etter lovgivningen i den kontraherende stat der institusjonen er hjemmeh!}rende er fritatt for skatt av dividender. skal va:re fritatt i en annen kontraherende stat for skatt av dividender fra sclskap i denne annen stat. JO. Når ct selskap hjemmeh0rende i en kontraherende stat oppeba:rer inntekt fra en annen kontraherende stat, kan denne annen stat ikke skattlegge dividender utdelt av selskapel. medmindre dividendene er utdelt til en person hosatt i denne annen stat. eller de aksjer hvorav dividendene utdeles rcclt er knyttet til et fast driftssted eller et fast sted i denne anncn stat. og kan heller ikke skattlegge selskapets ikke-utdelte overskudd. selvom de utdclte dividender eller det ikke-utdelte overinnehafts direkt av bolaget med hemvist i annan avtalsslutande stat. I fråga om utdelning från bolag med hemvist i Island till bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat gäller undantag från beskattning i annan avtalsslutande stat enligt första stycket endast i den mån utdelningen vid heräkning av isländsk skatt inte får avdragas från det isländska bolagets inkomst. 9. Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 3-5 kan de behöriga myndigheterna i de avtalsslutandc staterna komma överens om att utdelning, som tillfaller i överenskommelsen namngiven institution med allmänt välgörande eller annat allmännyttigt ändamål. vilken enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat där institutionen har hemvist är undantagen från skatt på utdelning. skall i annan avtalsslutande stat vara befriad från skatt på utdelning från holag i denna andra stat. IO. Om bolag med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar inkomst från annan avtalsslutande stat, får denna andra stat inte heskatta utdelning som bolaget betalar. utom i den mån utdelningen betalas till person med hemvist i denna andra stat eller i den mån den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samhand med fäst driftställe eller stadigvarande anordning i denna andra stat, och ej heller beskatta bolagets icke utdelade vinst. även om utdelningen eller den icke utdelade vinsten

40 den stat, eller undergive selskabets ikkc-udloddedc fortjeneste nogen skat pii ikkeudloddet fortjencste. selv om det udbetalte udbytte eller den ikke-udloddcdc fortjeneste helt eller delvis bestär af fortjeneste eller indkomst hidr\l')rende fra denne anden stat. 11. Udtrykket personsammenslutning" i denne artikd betyder: a) for så vidt angår Danmark: interessentskab, kommanditselskab og partrederi; bl for så vidt angår Finland: "öppet bolag". "kommanditbolag". 'part rederibolag" og anden sammenslutning, som omhandlcs i 4 2 mom. i lov om skat pft indkomst og formuc ( 1043/ 74) og som ikkc beskattes som selvstrendigt skattesubjekt; c) for så vidt angär Island: "sameignarfelög" og "samlög". som ikke beskattes som selvsta::ndigt skattesubjekt; dl for sa vidt angår Norge: enhver sammenslutning med undtagclse af "aksjesclskap" og "kommandittaksjeselskap"; el for så vidt angår Sverige: "handelsbolag". "kommanditbolag" og "enkelt bolag". koostuisi tilssä toisessa valtiossa kertyneestä tulosta. 11. Sanonta "henkilöyhteenliillymä.. tässä art i klassa tarkoittaa: al Tanskan osalta: "interessentskah '. 'kommanditselskab" ja "part rederi" nimisiä yhteenliittymiä; b) Suomen osalta: avointa yhtiötä. kommandiittiyhtiötä, laivanisännistöyhtiötä ja muuta tulo- ja varallisuusverolain (!043/74) 4 :n 2 momentissa tarkoitettua yhteenliittymää. milloin niitä ei veroteta itsenäisinä verosubjekteina; c) lslannin osalta: "sameignaii'elög" ja "samlög" nimisiä yhteenliittymiä. milloin niitii ci vcrott:ta itscnäisinä verosubjekteina; d) Norjan osalta: kaikkia yhtecnliittymiä. lukuun ottamatta "aksjeselskap" ja ''kommandittaksjesclskap nimisiä yhtecnliittymiä; e) Ruotsin osalta: kauppayhtiötä, kommandiittiyhtiötä ja siviiliyhtiötä. 40 ler delvis utgörs av inkomst som uppkommit i denna andra stat. 11. Uttrycket "personsammanslutning" i denna artikel avser: a) i fråga om Danmark: "interessentskab". "kommanditselskab" och "part rederi"; b) i fråga om Finland: öppet bolag, kommanditbolag, partredcribolag och annan sammanslutning som avses i 4 ~ 2 mom. lagen om skall på inkomst och förmögenhet ( och som inte beskattas såsom självständigt skattesubjekt;.:) i fråga om Island: "sameignaii'clög'" och samlög" som inte beskattas såsom självständiga skattesuhjekt; dl i fråga om Norge: varje sammanslutning utom "aksjeselskap'" och "kommandittaksjeselskap : e) i fråga om Sverige: handelsbolag, kommanditbolag och enkelt bolag. Artikel 11 Renter I. Renter. der hidr0rer fra en kontrahcrende stat. og som betales til en i en anden kontraherendc stat hjemmeh0rende person, kan kun beskattes i denne anden stat. 2. Såfremt en rentemodtager. der er hjemmeh~rendc 11 artikla Korko I. Korosta. joka kertyy sopimusvalliosta ja maksetaan toiscssa sopimusvaltiossa asuvalle henkilölle, verotetaan vain lässä toisessa valtiossa. 2. Milloin sopimusvaltiossa asuvalla koron saajalla Artikel 11 Ränta I. Ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i annan avtalsslutande stal, beskattas endast i denna andra stat. 2. I fall då mottagare av ränta med hemvist i en av-

41 ai) öllu eöa nokkru leyti kkjur sem hafa myndast si(larnefnda rfkinu. skudd hestiir helt eller delvis av innkkt som skriver seg fra denne anncn stal. 41 hdt eller delvis utgörs av inkomst som uppkommit i denna andra stat. 11. llugtakii) "samtök aöila,, i rcssari grein merkir: aj varoan<li Danmörku: 'interessentskab ', 'kommanditselskab" og "partrcderi"; b) varöandi Finnland: "öppet holag". "kommanditbolag... "partrcdcribolag" og önnur samtök sem getio er i 2. mgr. 4 gr. laga um skatt af tekjum og eignum ( 1043/74) og ckki cru skattlögo scm sjalfsta:öir skattaoilar: c) varöan<li Island: sameignaifelög og samlög scm ckki eru skattlögö sem sjalfsta:öir skattaoilar: d) varöan<li Noreg: hvcrs konar samtök önnur en "aksjeselskap" og "kommandittaksjeselskap : cl varoandi Svipjöö: '"handelsbolag, 'kommanditbolag" og "enkelt bolag". 11. Uttrykket pi:rsonsammenslutning" i denne artikkel hctyr: a) for sft vidt angår Danmark: "interessentskab... "kommanditsclskab" og "partrederi'": bl for så vidt angår Finland: "öppet holag". "kommanditbolag". "partrcdcriholag". og annen sammi:nslutning som omhandles i 4 * 2 mom. i loven om skatt på inntckt og formue (!043/74) og som ikke skattlcgges som sclvsten<lig skattesubjekt: cl for så vidt angår Island: "sameignarlelög" og "samli.ig" som ikki: skattlcgges som sdvstendige skattesubjekter; d) for så vidt angår Norge: cnhvcr sammenslutning utcnom.. aksjesclskap" og 'komman<littaksjeselskap": e) for sä vidt angår Sverige: "handelsbolag". "kommanditbolag". og "enkelt bolag". 11. Uttrycket personsammanslutning" i denna artikel avser: a) i fråga om Danmark: "interessentskab", "kommanditselskab" och "partrederi": b) i fråga om Finland: öppet bolag. kommanditbolag, partrederibolag och annan sammanslutning som avses i 4 * 2 mom. lagen om skatt på inkomst och förmögenhet I 1043/74) och som inte beskattas såsom självständigt skattesubjekt; c) i fråga om Island: "sameignartelög" och "samlög" som inte beskattas såsom självstiindiga skattesubjekt: d) i frf1ga om Norge: varje sammanslutning utom "aksjeselskap" och "kommandittaksjcsdskap : c) i fråga om Sverige: handelsbolag. kommanditbolag och enkelt bolag. 11. gr. \/extir I. Vexti scm myndast i aoildarrfki og greiddir cru aöila heimilisföstum i ööru aoildarrfki skal cinungis skattleggja sföarncfnda rfkinu. 2. Pegar viotakandi vaxta er heimilisfastur i aöildarrfki Artikkel 11 Rcnter I. Rcnter som skriver seg fra en kontrahcrcnde stal og utbctalcs til en person bosatt i en annen kontrahcrendc stat. skal hare kunnc skattleggcs i denne annen stat. 2. Bestemmelsene i punkt I får ikke anvendclse når Artikel l l Ränta I. Riinta. som härrör från en avtalsslutandc stat och som betalas till person med hemvist i annan avtalsslutandc stat, beskatttas endast i denna andra stat. 2. I fall då mottagare av ränta med hemvist i en av-

42 i en kontrahercnde stat. har ct fast driftssted eller et fast sted i en anden kontraherende stat end den, i hvilken han er hjemmch0rende. og den fordring. <ler ligger til grund for den udbetaltc rcnte, har dircktc forbindelse med erhvervsvirksomhed. som drives fra det faste driftsstcd. respektive frit erhverv, som ud~wes fra det faste sted. skal. uansct bestemmelserne i stykke I. renter. som hidr0rcr fra en kontrahcrende stat og betalcs til en sådan modtager. beskattcs i ovcrensstemmelse med bestemmelserne henholdsvis i artikel 7 eller i artikel 14 i den kontraherende stat, hvor det faste drifssted, henholdsvis det faste sted, er beliggende. 3. Udtrykket "rente" betyder i denne artikel indkomst af ga:ldsfordringer af enhver art, hvad enten de er sikrede ved pant i fast ejendom eller ikke. og hvad enten de indeholder en ret til andel i skyldnerens fortjeneste eller ikke. U dtrykket omfatter isa:r indkomst af statsga:ldsbeviser og indkomst af obligationer eller forskrivninger. herunder agiobel0b og gevinster. der knytter sig til sådannc ga:ldsbeviser. obligationer eller forskrivninger. Straftilla:g som folge af for sen betaling skal ikke anses for renter i denne artikel. 4. I tilfa:lde. hvor en sa:rlig förbindelse mellem den. <ler betaler, og den. der modtager, eller mellem dis se og en tredje person. har bcvirket, al renten set i forhold til den ga:ldsfordring, for hvilken den er betalt, overstiger on kiinteä toimipaikka tai kiinteii paikka muussa sopimusvaltiossa kuin s11na, jossa hiin asuu. ja koron maksamisen perusteena oleva saaminen tosiasiallisesti liittyy kiinteästä toimipaikasta harjoitcuuun liiketoimintaan tai kiinteästii paikasta harjoitettuun itsenäiseen ammattitoimintaan. voidaan. I kappaleen miiiiräysten estämättii. korosta joka kertyy sopimusvaltiosta ja maksetaan Uillaisclle saajalk, verottaa 7 tai 14 artiklan määräysten mukaisesti si i nä sopimusvaltiossa. jossa kiinteä toimipaikka tai kiinteä paikka on. 3. Sanonnalla "korko" tarkoitctaan tiissä artiklassa tuloa, joka saadaan kaikenlaatuisista saamisista riippumatta siitii. onko ne turvattu kiinteistökiinnityksellä vai ei. ja liittyykö niihin oikeus osuuteen velallisen voitosta vai ei. Sanonnalla tarkoitetaan erityisesti tuloa. joka saadaan valtion antamista arvopapereista, ja tuloa. joka saadaan obligaatioista tai debentuureista. siihen luettuina tällaisiin arvopapereihin. obligaatioihin tai debentuureihin liittyvät agiomäärät ja voitot. Maksun viivästymisen johdosta suoritettavaa sakkomaksua ei tätä artiklaa sovellettaessa pidctä korkona. 4. Jos koron määrä maksajanja saajan tai heidän mo Icmpien ja muun henkilön välisen erityisen suhteen vuoksi ylittää koron maksamisen perusteena olevaan velkaan nähden määrän. josta maksajaja saaja olisivat 42 talsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i annan avtalsslutande stat iin den där han har hemvist samt den fordran för vilken riintan betalas äger verkligt samband med rörelse som bedrivs från det fasta driftstiillet respektive självständig yrkes verksamhet som utövas från den stadigvarande anordningen. får, utan hinder av bestämmelserna i stycke I. ränta som hän-ör frän en avtalsslutande stat och som betalas till sildan mottagare beskattas i enlighet med bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14 i den avtalsslutande stat där det fasta driftstället respektive den stadigvarande anordningen finns. 3. Med uttrycket "ränta" förstäs i denna artikel inkomst av varje slags fordran, antingen den säkerställts genom inteckning i fast egendom eller inte och antingen den medför rätt till andel i giildenärens vinst eller inte. Uttrycket iisyftar särskilt inkomst av värdepapper. som utfärdats av staten, och inkomst av obligationer eller debcntures. däri inbegripna agiobelopp och vinster som hänför sig till sädana värdepapper. obligationer eller debentures. Straffavgift på grund av sen betalning anses inte som ränta vid tillämpningen av denna artikel. 4. I fråga om sådana fall då särskilda förbindelser mellan utbetalaren och mottagaren eller mellan dem båda och annan person föranleder att räntebeloppet. med hänsyn till den skuld för vilken räntan betalas, över-

43 1-'rop. 1983/84: 19 en hefur fasta atvinnustöo eoa fasta stofnun i ööru aoildarriki en par sem hann er heimilisfastur og krafan sem vextirnir cru greiddir af er raunverulcga bundin via atvinnurekstur scm rckinn er af hinni föstu atvinnustöo eoa vic) sjfästa:oa starfscmi sem stunduc) er ~t hinni föstu stofmm. mega. pr<ht fyrir a kv<eoi I. tl.. vextir sem myndast i ac)ildarrfki og greiddir eru slikum viötakanda skattleggjast samkva:mt akv.-ei\um 7. gr. eoa 14. gr., eftir pvi scm vio a. i Jwi aoildarriki par sem fasta atvinnustöoin eoa fasta stofnunin er. 3. Hugtakio "vextir" merkir i pessari grein tekjur af hvers konar kröfu an tillits til pess hvort ht'm er trygga mec) vci)i i fasteign ei)a ekki eoa h vort hun fel ur i ser rett til hlutdeildar i hagnaoi skuldunautar eöa ekki. Hugtakio tekur scrstaklega til tekna af rfkisskuldabrefum og tekna af öc'kum skuldahrcfum cc)a skuldarviourkenningum. par meo talinn gengisrnunur og ag6oi tengdur slikum vt:robn!fum. skuldabrcfum cc)a skuldarviourkenningum. Dnittarvextir vegna vanskila teljast ekki vextir samkv:emt pessari grein. mottagcn::n av rcntcne er bosatt i en kontrahcrenck siat og har cl fast driftsstcd eller ct fast sted i en annen kontraherende stat enn der han er bosatt. og den fordring som foranlediger rentcbetalingen reell er knyttet til den n<eringsvirksomhet som drives fra det faste drift ssted eller til ut~lvclse av fritt yrke fra det faste stcd. I så fall skattkgges mottagcrcn etter hestemmclscne i hcnholdsvis artikkel 7 eller artikkel 14 i den kontraherende stat hvor henholdsvis det faste driftsstcd eller det faste sted er bcliggende. 3. Med uttrykket rentcr" i denne artikkel förstås inntekt av fordringer av enhver art uansett om de er sikret ved pant i fast eiendom eller medf0rer rett til andel i skyldnerens overskudd. Uttrykket omfatter s:.erlig inntekt av statsohligasjoner. andre ohligasjoner eller gjeldshrev, herundcr agiohe- 1,1p og overskudd som skriver seg fra slikc ohlig<isjoner eller gjeldshrev. Morarenter som f01ge av for sen bctaling skal ikkc anses som renter i denne artikkel. talsslutande stat har fast driflstiille eller stadigvarande anordning i annan avtalsslutande stat än den där han har hemvist samt den fordran för vilken räntan hetalas äger verklig! samhand med rörelse som bedrivs från det fasta drifiställct respektive självständig yrkes verksamhet som utövas från den stadigvarande anordningen. får. utan hinder av hcstämmelserna i punkt I. ränta som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till sådan mottagare beskattas i enlighet med hestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14 i den avtalsslutande stat där det fasta driftstället respektive den stadigvarande anordningen finns. 3. Med uttrycket "ränta" förstås i denna artikel inkomst av varje slags fordran. antingen den säkerstiillts genom inteckning i fast egendom eller inte och antingen den medför rätt till andel i gäldeniirens vinst eller inte. Uttrycket åsyftar särskilt inkomst av värdepapper, som utfärdats av staten. och inkomst av obligationer eller dehentures. däri inbegripna agiobelopp och vinster som hänför sig till sådana värdepapper. obligationer eller debentures. Straffavgift på grund av sen betalning anses inte som ränta vid tillämpningen av denna artikel. 4. Pegar serstakt samband milli greioanda og viotakanda ei.)a milli pt:irra beggja og prioja at)ija leioir til pcss ao vaxtafjårha: c)in er ha:rri. mioau vio p<i skuldarkröfu sem hun er greidd af. en su vaxtafjarha:ö sem greioandi 4. Når det hetaltc rentebcl~lp på grunn av ct sa:rlig forhold mellom skyldneren og fonlringshaveren, eller mellom beggc og trcdjemann. og sett i relasjun til den gjcld som det erlegges for. overstiger det bcl0p som ville ha 4. I fråga om sådana fall då särskilda förbindelser mellan utbetalaren och mottag;m:n eller mellan dem båda och annan person föranleder att räntebeloppet. med hänsyn till den skuld för vilken riintan betalas. över-

44 det hel~,h. som ville vxre hlevet aftalt mellem skyldncrcn og modtageren. såfremt den na:vnte forbindclse ikke havde föreligget. skal hestemmclserne i denne artikel alcne finde anvendclse på det sidstmevntc hcl0h. I sä fald skal det overskydende heltib kunne beskattes i overensstemmclsc med lovgivningen i hver af de ber0rte kontraherende stater under hensyntagen til de 0vrige hestcmmelser denne overenskomst. sopineet. jollei tällaista suhdetla olisi, sovelletaan tiimiin artiklan määräyksiii vain viimeksi manittuun miiiiriiiin. Tiissii tapauksessa verotetaan tämiin mäiirän ylittävästii maksun osasta kunkin asianomaisen sopimusvaltion lainsäädännön mukaan. ottaen huomioon tämän sopimuksen mu ut mäiiräykset. 44 stiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och mottagaren om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast pf1 sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i envar av de herörda avtalsslutande staterna med iakttagande av övriga hestämmclser i detta avtal. Artikel 12 Royalties I. Royalties. der hidr~m:r fra en kontraherende stat og betalcs til en person, <ler er hjemmeh1mende i en anden kontraherende stat. kan kun heskattes i denne anden stat. 2. Såfremt en royaltymodtager. <ler er hjemmeh~,rende i en kontraherende stat. har et fast driftssted eller et fast sted i en anden kontraherende stat end den, hvori han er hjemmeh0rende. og den rettighed eller ejendom, som ligger til grund for de udhetalte royalties. har direkte forhindelse med erhvervsvirksomhed, som drives fra det faste driftssted, respektive frit erhverv. som ud0ves fra det faste sted, skal. uar. set bestemmelserne i stykke I. royalties. som hidr0rer fra en kontrahcrende stat og bctales til en sådan modtager. heskattes i overensstemmclse med hestemmelserne henholdsvis i artikel 7 eller i artikel 14 i den kontraherende stat. i hvilken det faste driftssted, henholdsvis det faste sted. er heliggende. 12 artikla Rojalti I. Rojaltista. joka kertyy sopimusvaltiosta ja maksetaan toisessa sopimusvaltiossa asuvalle henkilölle. verotetaan vain tässä toisessa valtiossa. 2. Milloin sopimusvaltiossa asuvalla rojaltin saajalla on kiinteii toimipaikka tai kiinteä paikka muussa sopimusvaltiossa kuin siinä, jossa hän asuu. ja rojaltin maksamisen perusteena olcva oikcus tai omaisuus tosiasiallisesti liittyy kiinteästä toimipaikasta harjoitettuun liiketoimintaan tai kiinteästä paikasta harjoitettuun itsenäiseen ammattitoimintaan. voidaan. I kappaleen määräysten estämättä. rojaltista. joka kertyy sopimusvaltiosta ja maksetaan tällaiselle saajalle. vcrottaa 7 tai 14 artiklan määräysten mukaisesti siinä sopimusvaltiossa. jossa kiinteä toimipaikka tai kiinteä paikka on. Artikel 12 Royaltv I. Royalty. som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i annan avtalsslutande stat, beskattas endast i denna andra stat. 2. I fall då mottagare av royalty med hemvist i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i annan avtalsslutande stat än den där han har hemvist samt den rättighet eller egendom i fräga om vilken royaltyn betalas äger verkligt samband med rörelse som bedrivs från det fasta driftstället respektive självständig yrkes verksamhet som utövas från den stadigvarande anordningen. får. utan hinder av bestämmelserna i stycke I. royalty som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till sädan mottagare beskattas i enlighet med bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14 i den avtalsslutande stat där det fasta driftstället respektive den stadigvarande anordningen finns.

45 og vic)takandi hefc)u sami<) um cf pella serstaka samband hcföi ekki vcriö fyrir hendi, p{t skulu {1kva:()i pessarar greinar einungis gilda um sli'larnefndu lj:'trha:oina. l'.>cgar ixrnnig slendur a skal skattleggja (j;irhreoina scrn umfram er samkvremt löggjiif hvcrs hlutaöeigandi aoildarrikis ao teknu tilliti til annarra akvreoa samnings pessa. va::rt avtalt mellom skyldnercn og fordringshaveren hvis det sa:~rlige forhold ikke haddc foreligget, skal licstcmmclsenc i denne artikkel bare fä anvcndelsc p:i det sistncvnte hclop. I s[1 fall skal den overskytende del av betalingcn kunnc skattlcggcs i henhold til lovgivningen i hver av de kontraherende stater under hensyntagcn til denne ovcrenskomsts ~ivrige hestemmclser. stiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och mottagaren om sådana förbindelser inte förelegat, tilliimpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistniimnda lielopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i envar av de berörda avtalsslutande staterna med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal. 12. gr. Påknun I. l'.>oknun scm myndast { aoildarriki og grcidd er ac)i[a heimilisföstum i öoru aoildarrfki skal einungis skattleggja i siöarnefnda rfkinu. 2. l>egar viotakandi poknunar er heimilisfastur i aoildarriki en hefur fasta atvinnustöo eoa fasta stofnun i öi)ru aoildarriki en par sem hann er heimilisfastur og rettindin eöa eignin scm pöknunin stafar frä eru raunvcrulega bundin vic) atvinnurekstur scm rckinn er af hinni föstu atvinnustöc) ec)a vic) sj:ilfstreöa starfsemi sem stunduo er a hinni fiistu stofnun. ma, pratt fyrir åkva:oi I. tl., poknun sem myndast aoildarriki og greidd er slikum viötakanda skattlcggjast samkv;emt äkva:öum 7 gr. eoa 14. gr., dtir pvi sem vic) a, i pvi aöildarriki par sem fasta atvinnustööin cc)a fasta stofnunin er. Artikkel 12 Royalty I. Ro~,ralty som skriver seg fra en kontraherendc stat og utbetales til en person hosatt i en annen kontrahcrende stat, skal bare kunne skattlegges i denne anncn stat. 2. Bestcmmelsene i punkt I får ikkc anvemlclsc når mottageren av royaltyen er bosatt i en kontrahcrende stat og har ct fast driftsstcd eller et fast sted i en anncn kontrahercndc stat enn dcr han er bosatt. og den retlighet eller eiendom som foranlediger hetalingcn av royalty reell er knyttet tilden nreringsvirksomhet som drives fra det faste driftsstcd eller til ut0velse av fritt yrke fra det faste sted. I sil fall skattlcgges mottagcrcn etter hestemmelsenc i hcnholdsvis artikkel 7 eller artikkcl 14 i den kontrahcrende stat hvor henholdsvis det faste driftsted eller det faste sted er heliggende. Artikel 12 Royalty I. Royalty, som hiirrör från en avtalsslutande stat och som hetalas till person med hemvist i annan avtalsslutande stat, beskattas endast i denna andra stat. 2. I fall dii mottagare av royalty med hemvist i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i annan avtalsslutandc stat än den där han har hemvist samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn betalas äger verkligt samhand med rörelse som hedrivs friin det fasta driftstiillct respektive självständig yrkesverksam het som utövas från den stadigvarande anordningen, fär. utan hinder av bestämmelserna i punkt I, royalty som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till sådan mottagare beskattas i enlighet med liestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14 i den avtalsslutande stat där det fasta driftstiillet respektive den stadigvarande anordningen finns.

46 3. Udtrykket "royalties" betyder i denne artikel betalinger af cnhvcrt art, der modtages som vederlag for anvcndclsen af eller rctten til al anvcndc enhver ophavsrcl til cl littcra:rt. kunstnerisk eller vidcnskahcligt arbcjde lherunder biograffilm samt film og bånd til radio- og fjernsynsudscndelser), cthvert patent. varcma:rke, m0nster eller model, tegning. hemmelig formel eller fremstillingsmetode, eller for anvendelsen af eller rctten til al anvcndc industriell, kommercielt eller vidcnskabcligt udstyr eller for oplysninger om industrielle, kommcrcielle eller videnskabelige erfaringer. 4. I tilfa:lde. hvor en sa:rlig förbindelse mellcm den, <ler betaler, og den, der modtager, eller mellem disse og en tredie person, har bevirket, at de bctalte royalties. når hensyn tages til den anvendelse, rettighcd eller oplysning, for hvilken de er betalt. overstiger det bcl0h. som ville vrere hlevet aftalt mcllem den, der he1aler, og modtageren, säfremt den na:vntc forbindelsc ikke havde foreligget, skal bestemmelserne i denne artikel alene linde anvendelse på det sidstnrevnte bel0b. I så fald skal det overskydende bel1<1b kunne bcskattes i overensstemmelse med lovgivningen i hver af de bcr0rtc kontraherende stater under hensyntagen til de 0vrigc bcstcmmelscr denne overcnskomst. 3. Sanonnalla "rnjalti" tarkoitetaan tässii artiklassa kaikkia suorituksia. jotka saadaan korvaukscna kirjallisen, taitcellisen tai tictcclliscn teoksen (siihcn lucttuina clokuvafilmi sekä radio- ja televisiolähetyksessä käytettävä filmija nauha) tckijänoikcuden. patentin. tavaramerkin, mallin tai muotin, piirustuksen, salaisen kaavan tai valmistusmenelelmiin käyttämisestä tai käyttöoikeudesta sekä tcollisen. kaupallisen lai tieteellisen väline1ston käyttämisestä tai käyttöoikeudesla tahi teollisia. kaupallisia tai tieteellisiä kokcmuksia koskevista liedoista. 4. Jos rojaltin määrä maksajan ja saajan tai heidän molempien ja muun henkilön välisen en1y1sen suhteen vuoksi ylittää rojaltin maksamisen perusteena olevaan käyttöön. oikeulecn tai tictoon nähdcn määrän, josta maksaja ja saaja olisivat sopineet, jolle i tällaista suhdctta olisi, sovelletaan tämän artiklan määräyksiä vain viimeksi mainittuun määrään. Tässä lapauksessa verotetaan tämän määrän ylittävästä maksun osasta kunkin asianomaisen sopimusvaltion lainsäädännön mukaan. ottaen huomioon tämän sopimukscn muut määräykset. 4h 3. Med uttrycket "royalty" förstås i denna artikel varje slag av betalning som mottages såsom ersällning för nyttjandet av eller för rätten att nyttja upphovsräll till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk!hiograffilm samt film och band för radio- och televisionssändning häri inbegripna), patent, varumärke. mönster eller modell. ritning. hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod samt för nyttjandt:t av eller för rätten att nyttja industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning eller för upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur. 4. I fråga om sådana fall då särskilda förbindelser mellan utbetalaren och mottagaren eller mellan dem båda och annan person föranleder att royaltybeloppet. med hänsyn till det nyttjande, den rätt eller dt:n upplysning för vilken royaltyn betalas. överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och mottagaren om sådana förbindelser inte förelegat. tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i envar av de berörda avtalsslutande staterna med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

47 3. Huglakii'J "pöknun" merkir i ressari grein hvcrs konar greiöslu sem tckio er vio sem endurgjaldi fyrir afnol eoa rett til ao hagnyta hvers konar höfundarrctt <i bökmennla-, lista- eoa vfsindasvioinu (j">ar meo taldar kvikmyndir og mynd- og hljöosegulbönd fyrir hljoovarps- og sjönvarpssendingar). einkaleyli, vörumerki. mynstur ci'la likön, åxtlanir, leynilega formulu eoa framlciösluaofero. og fyrir afnot eöa rett til ao hagnyta iona<) ar-, vioskipta- eöa visindabunao eoa fyrir upplysingar um n:ynslu ä svioi iönac)ar, vioskipta coa vfsinda. 4. f:>egar serstakt samband milli greioanda og viötakandll e<)a milli peirra beggja og pric)ja aöila leioir til pess ao fjarha:ö p6knunarinnar er ha:rri, mioaö vio pau afnot, rcttindi coa upplysingar sem hun er grciosla fyrir, en su fjarha:ci sem greiöandi og viotakandi hcfou samio um ef petta serstaka samband hctoi ckki veri<i fyrir hendi, pa skulu akva:oi pcssarar greinar cinungis gilda um si<iarnefndu fjarha:uina. f>egar pannig stendur å skal skattleggja fjarha:oina scm umfram er samkva:mt löggjöf hvcrs hlutaoeigandi <1öildarrikis ao lcknu tilliti til annarra äkva:oa samnings pessa. 3. Med uttrykkct '"royalty" i denne artikkcl forstäs betaling av cnhver art som mottas som vederlag for bruken av, eller retten til ä bruke. enhvcr opphavsrett til vcrker av littcra:r. kunstncrisk eller vitenskapelig karakter ( herunder kinematografiske filmer og filmer og bänd for radio- eller tjernsynsutscndelsc ). patentcr. van:merker. m,;nster eller modeller. kgninger, hcmmeligc formler eller fremstillingsmätcr, eller for bruken av eller retten til å brukc, industriell. kommcrsielt eller vitenskapelig utstyr. eller for opplysninger om industrielle. kommersielle eller vitenskapeligc erfaringer. 4. Når det betalte royaltybel~p på grunn av ct sa:rlig forhold mellom hetalercn og mottageren eller mellom begge og tredjemann. og sett i relasjon til den bruk. retlighet eller opplysning som det er vederlag for, overstiger det bcl0p som ville ha va:rt avtalt mellom hetaleren og mottageren hvis det sa:rlige forhold ikke hadde forcligget. skal bestemmelsene i denne artikkcl bare fä anvendelse på det sistnevnte bel0p. I så fall skal den overskytende del av betalingen va:re skattbar i henhold lil lovgivningen i hver av de kontraherende stater under hensyntagen til denne overenskomsts 0vrige bestemmelser Med uttrycket "royalty" förstås i denna anikcl varje slag av betalning som mottages såsom ersättning för nyttjandet av eller för rätten att nyttja upphovsriitt till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk (biograffilm samt film och band för radio- och televisionssändning häri inbegripna). patent. varumärke. mönster eller modell. ritning. hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod samt för nylljandet av eller för rätten att nyttja industriell. kommersiell eller vetenskaplig utrustning eller for upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur. 4. I fråga om ~ädana fall då särskilda förbindelser mellan utbetalaren och moltagaren eller mellan dem båda och annan person föranleder att royaltybeloppet. med hänsyn till det nyttjande, den rätt eller den upplysning för vilken royaltyn betalas. överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och mottagaren om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i envar av de berörda avtalsslulande staterna med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

48 Artikel 13 K apitalgevinster I. Fortjeneste, som en person, <ler er hjemmeh0- rende i en konlraherende stat. erhverver ved afha:ndclse af fast ejendom som omhandlct i artikel 6. stykke 2. og som er beliggende i en anden kontraherende stat, kan beskattes i denne anden stat. 2. Fortjenesle. som en person, <ler er hjemmeh0- rende i en konlraherende stat, erhverver ved afha:ndelse af aktie eller anden andel, som omhandlet i artikel 6, stykke 4, kan beskattes i den kontraherendc stat. hvori den faste ejcndom er bcliggende. 3. Fortjcneste ved afha:ndelse af rl)rlig formue, der udg0r en del af erhvervsformuen i el fast driftssted, som et foretagemle i en kontrahcrende stat har i en anden kontraherende stat. eller ved afha:ndelsc af r0rlig formue. dcr h0rer til el fast sted, som en person, <ler er hjemmeh0rende i en kontraherende stat, har til rådighed til ud0- vclsc af frit erhverv i en anden kontrahercnde stat, hcrunder også fortjcneste ved afha:ndelse af et sådant fast driftsstcd (sa:rskilt eller sammen med hele forctagendet), eller af et sildant fast st ed. kan heskattes i denne anden stat. 4. Fortjencste ved afha:ndelse af skibe eller luftfart0jer. der anvendes i international trafik, samt af r0rlig formue, som er knyttet til driften af sådanne skibe eller luftfart0jer. kan kun beskattes i den kontraherende stat. hvori forctagendcts virkelige lcdelse har sit sa:de. I det omfang denne stat på 13 artikla Myvntii 11itto I. Voitosta. jonka sopimusvaltiossa asuva henkilö saa 6 artiklan 2 kappalcessa tarkoitetun ja toisessa sopimusvaltiossa olevan kiintcän omaisuuden luovutuksesta, voidaan verottaa tässii toisessa valtiossa. 2. Voitosta, jonka sopimusvaltiossa asuva henkilö saa 6 artiklan 4 kappaleessa tarkoitctun osakkeen tai muun osuuden luovutuksesta, voidaan verottaa siinii sopimusvaltiossa. jossa kiinteä omaisuus on. 3. Voitosta. joka saadaan sopimusvaltiossa olevan yrityksen toisessa sopimusvaltiossa olevan kiinteän toimipaikan liikeomaisuutcen kuuluvan irtaimen omaisuuden tai sopimusvaltiossa asuvan henkilön toisessa sopimusvaltiossa itsenäisui ammatinhar:joittamista varten käytettävänii olevaan kiinteään paikkaan kuuluvan irtaimen omaisuuden luovutuksesta. voidaan verottaa tässä toisessa valtiossa. Sama koskee voittoa. joka saadaan tiillaisen kiinteiin toimipaikan (erillisenä tai koko yrityksen mukanal tai kiinteän paikan luovutuksesta. 4. Voitosta, joka saadaan kansainväliseen liikenteeseen käytetyn laivan tai ilmaaluksen taikka tällaisen laivan sekä ilma-aluksen byttämiseen liittyvän irtaimen omaisuuden luovutuksesta. verotetaan vain siinä sopimusvaltiossa. jossa yrityksen tosiasiallinen johto on. Mikiili tämii valtio lainsää- 48 Artikel 13 Rcalia tions 1 i I. Vinst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlföelse av s{idan fast egendom som avses i artikel 6 stycke 2 och som är belägen i annan avtalsslutande stat. fär beskattas i denna andra stat. 2. Vinst. som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av aktie eller annan andel som avses i artikel 6 stycke 4, fär beskattas i den avtalsslutande stat där den fasta egendomen är bcliigen. 3. Vinst på grund av överlf1telse av lös egendom, som utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslutande stat har i annan avtalsslutande stat, eller av lös egendom hänförlig till stadigvarande anordning för att utöva självständig yrkesvcrksamhet. som person med hemvist i en avtalsslutande stat har i annan avtalsslutandc stat. far beskattas i denna andra stat. Detsamma gäller vinst pä gru11d :w överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller tillsammans med hela företaget) eller av sådan stadigvarande anordning. 4. Vinst på grund av överlätelse av skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik samt lös egendom som iir hänförlig till användninger. av sådant skepp eller luftfartyg beskattas endast i den avtalsslutande stat diir företaget har sin verkliga ledning. I den mån denna stat på grund av sin lagstiftning inte

49 13. gr. Söluhawuu)11r af l'ignum I. Hagnaö sem a<)ili heimilisfastur i aoildarriki hlytur af sölu fasteignar sem n;\nar er skilgreind i 2. tl. 6. gr. sem er i öoru aoildarrfk.i. m[1 skattlcggja sfoarnefnda rfkinu. 2. Hagnao sem aoili hcimilisfastur i a<)ildarrfki hlytur af sölu hlutabrefa el)a annarra hlutarcigna, shr. 4. tl. 6. gr., ma skattleggja i pvf aoildarriki par sem fasteignin er. 3. Hagnao sem hlyst af sölu lausafjar sem er hluti atvinnurekstrarcigna fastrar atvinnustöovar scm fyrirta::ki i aöildarriki hcfur i öoru aöildarrfki, eoa lausafjar sem tilheyrir fastri stofnun scm aöili heimilisfastur i ;u)ildarriki hefur til pcss aö leysa af hendi själfsta:öa starfscmi i ööru aöildarrfki, mä skattleggja i sfoarnefnda rfkinu. Sama gildir um hagnal) af sölu ä slikri fastri atvinnustöö (cinni ser eöa äsamt fyrirta::kinu i heild l e1)a slikri fastri stofnun. Artikkcl 13 h ir11111esge1 i11s t I. Gevinst som en person bosatt i en kontrahercndc stat oppeba::rer ved avhendelse av fast eicndom som omhandlct i artikkel 6 punkt 2. og som ligger i en annen kontraheremje stat, kan skattlcgges i denne annen stat. 2. Gevinst som en person bosatt i en kontraherende stat oppeba::rer ved avhendelse av aksje eller annen andel som omhandlct i artikkel 6 punkt 4, kan skattlegges i den kontraherende stat hvor den faste ciendom ligger. 3. Gevinst ved avhendelse av 10s0re som utgjjlir driftsmidler knyttet til el fast driftssted som ct foretagendc i en kontraherende stat har i en annen kontraherende stat. kan skattlegges i denne annen stat. Dette gjclder også gevinst ved avhendelse av kispre knyttet til et fast sted som en person hosatt i en kontrahcrende stat har i en annen kontraherende stat for ut\:ivelsc av fritt yrke. Det samme gjelder gevinst ved avhendelse av slikt fast driftsstcd (alene eller sammen mcu hele foretagenuetj. eller av fast sted som nevnt. 49 Artikel 13 R 1 a/is11t io11.1 vin.1 1 I. Vinst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar pii grund av överlåtelse av siidan fast egendom som avses i artikel 6 punkt 2 m:h som iir beliigen i annan avtalsslutande stat, får heskattas i denna andra stat. 2. Vinst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar pä grund av överlii.telse av aktie eller annan andel som avses i artikel h punkt 4, får beskattas i den avtalsslutande stat där den fasta egendomen iir belägen. 3. Vinst pä grund av överlåtelse av lös egendom. som utgör del av rörelsetillgiingarm1 i fast driftställe. vilket ett företag i en avtalsslutande stat har i annan avtalsslutande stat. eller av lös egendom hiinförlig till stadigvarande anordning för att utöva sjiilvständig yrkesverksamhet, som person med hemvist i en avtalss\utande stat har i annan avtalsslutande stat, får hcskattas i denna andra stat. Detsamma gäller vinst på grund av överlåtelse av siidant fast driftställe (för sig eller tillsammans med hela företaget) eller av sådan stadigvarande anordning. 4. Hagnao sem hlyst af sölu skips ec)a loftfars sem nota<) era alp.jöoaleii)um, SVO og lausafjar sem tengt er notkun slfks skips eoa loftfars. skal einungis skattleggja i pvi aoildarrfk.i par sem raunveruleg framkva~mdastjörn fyrirta:kisins hcfur aösctur. Geti petta rfki ekki samkva:mt c1grn löggjöf skattlagt allan hagnaöinn 4 Riksdagen / 1 )83i84. I sam/.!vr /') 4. Gevinst ved avhendelse av skip eller luftfarwy i internasjonal fart samt l0s0re knyttet til driften av slike skip eller luftfart~~yer skal bare kunne skattlegges i den kontraherende stat hvor den virkelige ledelse for foretagendet har sitt sete. I den utstrekning denne stat pf1 grunn av sin lovgivning ikke kan beskatte hele gevinsten. 4. Vinst pä grund av överlåtelse av skepp eller lufifartyg som används i internationell trafik samt lös egendom som är hänförlig till användningen av sådant skepp eller luftfartyg heskattas endast i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning. I den mån denna stat på grund av sin lagstiftning inte kan heskalla hela vinsten,

50 Prop. 19K~/84: 19 grund af sin lovgivning ikke kan bcskatte hcle forljenesten, kan fortjcncsten kun beskattes i den stat, hvor forctagendct er hjemmeh0rende. 5. Fortjcneste ved alha~ndclse af andre aktiver end de i stykke 1-4 omhandlede kan kun heskattes i den kontraherende stat. hvori atha:n <len:n er hjcmmeh~-irende. 6. Bestemmclserne i stykke 5 her0rer ikkc Norges ret til i hcnhold til sin egen lovgivning al bcskatte fortjeneste ved atha:ndclse af aktier i et norsk selskab. når aktierne tilh!/irer en person, der er hjemmeh1~rendc i en anden kontrahcrende stat, og som inden for de sidste 5 är f~r atha:ndelsen af akticrne har va!ret hjemmch1~rende i Norge. 7. Bcstemmclsernc i stykke 5 ber!jrcr ikkc Sveriges ret til i henhold til sin egen lovgivning al beskatte fortjeneste. som en person. <ler er hjemmeh!/irende i en anden kontraherende stat. erhverver ved atha:ndelse af aktier eller andcle i sclskaber. hvis v:esentlige aktiver består i fast ejcndom. såfremt den omhandlede person har va~rel hjemmeh0rende i Sverige inden for de sidste 5 år f0r alh:endelscn. dänlönsii johdosta ei voi verollaa koko voitosla. veroletaan voilosta vain siinä valliossa. jossa asuva yritys on. 5. Voitosla, joka saadaan muun kuin 1-4 kappafeessa tarkoitetun omaisuuden luovutuksesta, verotetaan vain siinä sopimusvaltiossa. jossa luovuttaja asuu. 6. Tämän artikfan 5 kappafecn mäiiriiyksct eivät vaikuta No1jan oikeuteen oman fainsäädänlönsä mukaan verottaa voitosta, joka saadaan norjalaisen yhtiön osakkeiden luovutuksesta. kun osakkeet omistaa toisessa sopimusvaltiossa asuva henkilö. joka jonakin ajanjaksona viimcisten viiden vuoden aikana ennen luovutusta on asunut Norjassa. 7. Tiimiin artikfan.5 kappafeen miiiiriiyksel eivät vaikuta Ruotsin oikeuteen oman lainsäädäntönsä mukaan verollaa voilosta. jonka loisessa sopimusvaltiossa asuva henkilö saa sellaisen yhtiön osakkeiden tai osuuks1en luovutuksesta, jonka varoista olennaiscn osan muodoslaa kiinteä omaisuus. edellyttäen että henkilö on asunul Ruolsissa jon:.ikin ajanjaksona viimeisten viiden vuoden aikana cnnen luovutusta. 50 kan beskatta hela vinsten. beskallas vinsten endast i den stal diir företaget har hemvist. 5. Vinst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i styckena 1-4 beskattas endast i den avtalsslulande stat där överlåtaren har hemvist. 6. Bestämmelserna i stycke 5 berör inte Norges rätt all enligt sin egen lagstiftning beskalla vinst på grund av överlåtelse av aktier i norskt bolag när aktierna tillhör person som har hemvist i annan avtalsslutande siat och som under någon del av de senaste fem ären före överlåtelsen av aktierna har haft hemvist i Norge. 7. Bestämmelserna i stycke 5 berör inte Sveriges rätt att enligt sin egen lagstiftning bcskalla vinst som person med hemvist i annan avtalsslutande siat förvärvar på grund av överfätelsc av aktier eller andelar i bolag vars väsentliga tillgångar utgörs av fast egendom, under förutsättning att personen i fråga har haft hemvist i Sverige under någon del av de senaste fem faren före överlåtelsen. Artikel 14 Frit erl11 en I. lndkomst ved frit erhverv eller ved andel sclvsta:ndigt arbejde af lignende karakter oppebårel af en persol. der er hjemmeh~irende i en kontraherende stat. kan kun heskattes i denne stat. 14 artikla It se niiinen ammatinlwrjoitt a mincn 1. Tulosta. jonka sopimusvaltiossa asuva henkilö saa vapaan ammatin tai muun itseniiisen toiminnan harjoittamisesta, verotetaan vain tässä valtiossa. jollei hänellä ofe toisessa sopimus- Artikel 14 Sjiili stiindig yrkcsutö1 11in1; 1. Inkomst. som person med hemvist i en avtalsslutande stal förvärvar genom att utöva fritt yrke eller annan självständig verksamhet. beskattas endast i denna stat om han inte i annan avtals-

51 skal einungis skattlcggja hagnaöinn i rvi riki rar scm fyrirt<ekio er heimilisfast. skal den bare kunne ~kalllcggcs i den stat foretagcndet er hjemmehorendc. 51 beskattas vinsten endast i den stat diir fiirctaget har hemvist. 5. Hagnaö sem hlyst af sölu annarra cigna en geti!) er i tl. skal cinungis skattleggja i t>vl a<)ildarriki rar sem seljandinn er heimilisfastur. 6. Åkva~oi 5. tl. raska ekki retti Noregs til pess aö skattleggja samkva:mt eigin löggjöf hagnao af sölu hlutabrcfa i norsku felagi regar hlutabrcfin tilheyra aöila heimilisföstum i ööru at)ildarriki og hann hefur veri!) heimilisfastur i Noregi um eitthverl skeic) a sioustu fimm arum fyrir sölu hlutabrcfanna. 7. Akva:öi 5. tl. raska ekki retti Svipj6c)ar til pess a!'l skattleggja samkva:mt eigin löggjöf hagnaö sem aöili heimilisfastur i öoru aöildarriki hlytur af sölu hlutabrefa eoa hlutareigna i felagi sem a megin-hluta eigna sinna i fastcignum, enda hafi hlutaoeigan<li aöili veriö heimilisfastur i Svipjöö um eitthverl skeiö a sioustu fimm arum fyrir söluna. 5. Gevinst ved avhendclsc av t:nhver anni::n formuesgji::nstand enn omhandlct i punktcne I -4 skal hare kunne skattelcgges i den kontraheren<le stat hvor avhendercn er bosatt. 6. Bestemmelsi::ne i punkt 5 piivirki::r ikkc Norges rett til i henhold til sin egen lovgivning å skattlegge gevinst ved avhendelse av aksjer i ct norsk selskap, när aksjene tilh1,rcr en person som er hosatt i en annen kontrahercnde stat, og som i noen dd av de siste fem år for avhemldsen av aksjcne har hatt hopel i Norge. 7. Bestemmelseni:: i punkt 5 pi\.virker ikke Sveriges rett til i henhold til sin egen lovgivning å skattleggi:: gcvinst ved avhendclse av aksjer eller andeler i sclskap hvis vesentlige eiendeler bestiir av fast eicndom som en person bosatt i en annen kontraherende stat oppeb:rrer. sfifrcmt den omhandlede person har hatt bopel i Sverige i noen del av de siste fem är for avhendelsen. 5. Vinst pi1 grund av överliitelsc av annan egendom än sildan som avses i punkterna 1-4 bi::skattas endast i den avtalsslutande stat diir överl{1taren har hemvist. 6. Bestiimmelserna i punkt 5 bt:rör inte Norges rätt att enligt sin egen lagstiftning beskatta vinst pfl grund av överlföelsc av aktier i norskt bolag när aktierna tillhör person som har hemvist i annan avtalsslutande stat och som unda någon del av de senaste fem ftren före överlåtelsen av aktii::rna har haft hemvist i Norge. 7. Bestämmelserna i punkt 5 berör ink Sveriges riitt att enligt sin egen lagstiftning beskatta vinst som person med hemvist i annan avtalsslutande stat förvärvar pf1 grund av överli1tclse av aktier eller andelar i bolag vars v:isentliga tillgångar utgörs av fast egendom, under förutsättning att personen i friiga har haft hemvist i Sverige under någon del av de senaste fem åren före överlåtelsen. 14. gr. Sjtllf1 ta'å.1 tarfh'mi I. Tekjur sem aoili heimilisfastur i aöil<larriki hefur af sj:ilfsta~ori starfsemi eöa öoru sjalfsta:c)u starli skal einungis skattlcggja i pvi riki nema hann haft fasta stofnun i öoru aoildarriki rar sem Artikkcl 14 Seh ste11jigc pe1".1 011li!;t' 1je- 11esta (fritt yrke) I. Inntekt som en person bosatt i en kontrahi::rende stat erverver gjennom ut- 0vdse av el fritt yrke eller anncn selvstcndig virksomhet. skal bare kunne skattlegges i denne stat. med- Artikel 14 S)ä/1 stii11dig yrkes11tii1 ni11r I. Inkomst, som person med hemvist i t:n avtalsslutande stat förviirvar genom att utöva fritt yrke eller annan självständig verksamhet, beskattas endast i denna stat om han inte i annan avtals-

52 mcdmindrc han har cl fast stcd. som til stadighcd st~lr til rådighcd for ham i en anden kontraherende stat med hcnhlik pi\ ud0vclse af hans virksomhcd. Siifrcmt han har cl sådant fast stcd, kan indkomsten heskattes i denne anden stat. men kun i det omfang den kan henf~res til dette faste sted. 2. Udtrykket ''frit erhvcrv" omfatter isa:r selvst&ndig videnskabclig. litter::er. kunstncrisk. uddannendc eller undervisendc virksomhed samt sclvsta:ndig virksomhed som!&ge. advokat. ingeni0r. arkitekt. tandla:ge og revisor. valtiossa kiinteää paikkaa. joka on vakinaisesti hiinen kiiytettilviinföin wiminnan harjoittamista vartcn. Jos hiincllii on tällainen kiinteii paikka, voidaan tulosta verottaa tiissii toisessa valtiossa. mutta vain niin suuresta tulon osasta, joka on lucttava kiinteä~in paikkaan kuuluvaksi. 2. Sanonta "vapaa ammatti" käsittiiä crityisesti itseniiisen tieteellisen. kirjallisen ja taiteellisen toiminnan. kasvatus- ja opctustoiminnan sekä sen itsenäisen toiminmm, jota lääkäri, asianaj;ija. insinöi.iri, arkkitehti. hammaslääkäri ja tilintarkastaja harjoittavat. slutande stat har stadigvarande anordning, som rcgelmiissigt står till hans förfogamk for att utöva verksamheten. Om han har s;!dan stadigvarande anordning. för inkomsten beskattas i denna andra stat mt!n endast sii stor del diirav som är hänförlig till denna stadigvarande anordning. 2. Uttrycket "fritt yrke" inbegriper siirskilt sjiilvständig vett:nskaplig, litterär och konstniirlig verksamhet. uppfostrings- och undcrvisningsverksamhet samt sådan sjiilvstänjig verksamhet som läkare, advokat, ingenjör. arkitekt. tandläkare och revisor utövar. Artikel 15 Per.1 1mliRl' (jcnestcydclscr I. Såfremt bcstemmelscrne i artiklcrne , 19, 20 og 21 ikke medf0rer andel. kan gage. l~n og andet lignende vederlag for personligt arbcjde i tjenesteforhold. oppebilret af en person, dcr er hjcmmeh\6rendc i en kontrahercnde stat. kun beskattes i denne stat. medmindre arbejdet er udf0rt i en anden kontraherende stat. Er arbejdet udfort i denne anden stat. kan det vederlag, som oppeb&res herfor. bt!skattes der. 2. Uanset bestemmclserne i stk. 1 kan vt!derlag. som en person. der er hjemmeh0rende i en kontraherende stat, oppbeb:rrer for personligt arbejde i tjenesteforhold. udfort i en anden kontraherende stat, kun beskattes i den fl<'rstn:rvnte stat, såfremt: al modtageren opholder sig i denne anden stat i en 15 artikla Yksitvincn pa/1 e/us I. Jollei 16, 18, 19, 20ja 21 artiklan miiäräyksistä muuta johdu, vcrotetaan palkasta, palkkiosta ja muusta scllaisesta hyvitykscstä, jonka sopimusvaltiossa asuva hcnkilö saa epäitsenäisestii työstä. vain tiissä valtiossa. jollei työtä tehdii toisessa sopimusvaltiossa. Jos tyii tehdään tässä toiscssa valtiossa. voidaan työstä saadusta hyvityksestä verottaa siellä. 2. Tämän artiklan 1 kappalcen määräysten cstämättä verotetaan hyvityksestä. jonka sopimus valtiossa asuva hcnkilö saa toisessa sopimusvaltiossa tekemästään epäitsenföscstä työstä. vain ensiksi mainitussa valtiossa. jos: al saaja oleskelee tässä toisessa valtiossa yhdessä tai Artikel 15 Enskild Oiinst I. Om inte bestämmelserna i artiklarna 16, 18, och 21 föranleder annat, heskattas lön, arvode och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär pil grund av anställning, endast i denna stat, såvida inte arbetet utförs i annan avtalsslutande stat. Om arbetet utförs i denna andra stat, får ersättning som uppbärs för arbetet beskattas där. 2. Utan hinder av bestämmelserna i stycke I beskattas ersiittning. som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för arbete som utförs i annan avtalsslutande stat. endast i den förstnämnda staten. om al mottagaren vistas i denna andra stat under tidrymd

53 hann getur stundao starfsemi sina reglulega. Hafi hann slika fasta stofnun m{1 skattleggja tekjurnar f si<)arndnda rikinu en pö einungis pann hluta peirra sem slafa fra hinni föstu stofnun. 2. Hugtakio "sjålfst<l!1) starfsemi" merkir einkum sjalfsta:öa Slarfsemi a SVi()j visinda. b6kmennta, lista, uppeldis- og kennslumala, svo og sjålfsta:o störf la:kna, lögfra:oinga, verkfneoinga, arkitekta, tannla:kna og endurskooenda. mindre han i en annen kontrahcrcnde stat har cl fast stcd som rcgelmessig står til hans rådighet for ut!)velsen av hans virksomhet. Hvis han riidcr over slikt stcd, kan inntekten skattlegges i denne annen stat. men bare så mcget av den som kan tilskrives dette fastt: st ed. 2. Ullrykket "'frilt yrke" omfatter sa:rlig selvstendig virksomhet av vitenskapclig, littera:r, kunstnerisk. pedagogisk eller undervisningsmessig art, så vel som selvstendig virksomhet som lege, advokat, ingeni~1r, arkitekt, tannlege og revisor. slutande stat har stadigvarande anordning, som regelmässigt star till hans förfogande för att utöva verksamheten. Om han har sf1<lan stadigvarande anordning, får inkomsten beskattas i denna andra stat men endast si\ stor del därav som iir hänförlig till denna stadigvarande <inordning. 2. Uttrycket '"frill yrke.. inbegriper särskilt självständig vetenskaplig, litteriir och konstnärlig verksamhet, uppfostrings- och undcrvisningsverksamhct samt siidan självständig verksamhet som läkare. advokat. ingenjör, arkitekt, tandläkare och revisor utövar. 15. gr. Launaö starf I. Meo peim undantekningum scm um neoir i 16., , 20. og 21 gr. skulu starfslaun. vinnulaun og annao svipao endurgjald sem aoili hcimilisfastur f a1)ildarriki f:.er fyrir start sitt, einungis skattlögo f pvf rik.i. nema starfio se innt af hendi i öoru aoildarriki. Ef startio er innt af hendi i iiöru aöildarriki ma skattlcggja par endurgjaldio fyrir starfio. Artikkel 15 Pril'lll (iencstc ( lonnsarheid) I. Med forbehold av bestemmclsene i artiklene og 21 skal ]~;nn og annen lignende godtgj{)relse som en person bosatt i en kontraherende stat mottar i anledning av l~nnsarbeid, bare kunne skattlegges i denne stat, med mindre arbeidet er utf~m i en annen kontraherende stat. Hvis arbeidet er utfprt i denne annen stat, kan godtgj~welse for <lette skattlegges <ler. Artikel 15 Enskild (jiinst I. Om inte bestämmelserna i artiklarna och 21 föranleder annat, beskattas lön. arvode och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat upphär på grund av anställning. endast i denna stat, såvida inte arhctct utförs i annan avtalsslutande stat. Om arbetet utförs i denna andra stat. rår ersättning som uppbärs for arbetet beskattas där. 2. l>ratt fyrir {1k va:oi I. tl. skal cndurgjald sem aoila heimilisföstum i aoildarriki hlotnast fyrir start sem hann innir af höndum i ööru aöildarriki einungis skattlagt fyrrnefnda rikinu ef: 2. Uansett bestemmclsene i punkt I, kan godtgjprelse som en person bosatt i en kontraherende stat, mottar i anledning av l~nnsarbeid utfort i en annen kontraherendc stat, bare skattlegges i den forstnevnte stat, forutsalt at: 2. Utan hinder av bestämmelserna i punkt I beskattas ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för arbete som utförs i annan avtalsslutandc stat. endast i den förstnämnda staten. om al vir)takandinn dvelur i hinu rikinu i eitt cöa fleiri a) mottageren opphol<lcr seg i denne annen stal i ett a) mottagaren vistas i denna andra stat under tidrymd

54 eller flere perioder. der tilsammen ikke overstiger 183 dage i det påga::ldende kalenderfir. og h) vederlaget betales af eller for en arbejdsgiver. der ikke er hjemmeh~'rende denne anden stat. og c) vederlaget ikke udrcdes af el fast driftssted eller el fast sted. som arhejdsgiveren har i denne anden stat. 3. Uanset de foranstående hestemmelser i denne artikel kan vederlag for arbejde. som udfores om bord på cl al dansk. finsk. islandsk. norsk eller svensk skih kun beskattes i den kontraherende stat. hvis nationalitet skibet har: ved anvendelsen af denne bestemmelse sidestilles udenlandsk skib. som befragtes pä säkaldt barehoat-hasis af et foretagende i en kontraherendc stat. med dansk. finsk. islandsk. norsk eller svensk skih; b) luftfart~'j i international trafik kun beskattes i den kontraherende stat. hvori den. som oppeha!rer arbejdsindkomsten. er hjemmch~\ rende: c) fiske-. s~elfangst- eller hvalfangstfartöj kun beskattes i den kontraherende stat, hvori den. som erhverver arbejdsindkomsten. er hjemmeh0rende. også i tilfa::lde. hvor vederlaget for arhejdet erla:gges i form af en vis part eller andel af overskuddet af fiskeri-. sa::lfangst- eller hvalfangstvirksomheden. useammas~a jaksossa yhteensii enintiiiin 183 pfövää kalenterivuoden aikana. ja bl hyvityksen maksaa työnantaja tai se maksetaan työnantajan puolesta. joka ei ole Wssii toisessa valtiossa asuva. sekii c) hyvityksclhi ei rasiteta kiinteää toimipaikkaa tai kiinteää paikkaa, joka työnantajalla on tässä toisessa valtiossa. 3. Edellii tässä artiklassa olevien määräysten estämättä verotetaan tulosta. joka saadaan epfötsenäisestä työstä. milloin työ tehdiiän: a) suomalaisessa. islantilaisessa. nmjalaisessa. ruotsalaisessa tai tanskalaisessa laivassa. vain siinä sopimusvaltiossa. jonka kansallisuus laivalla on: sopimusvaltiossa olevan yrityksen niin sanotuin barehoat ehdoin rahtaama ulkomainen laiva rinnastetaan tiitä määriiystii sovellettaessa vastaavasti suomalaisecn. islantilaisecn. norjalaiseen. ruotsalaiseen tai tanskalaiseen laivaan: b) kansainvälisessä liikenteessii olevassa ilmaaluksessa. vain siinii sopimusvaltiossa. jossa työtulon saaja asuu: c) kalastus-. hylkeenpyynti- tai valaanpyyntialuksessa. vain siinii sopimusvaltiossa. jossa työtulon sa:~ja asuu. myiis silloin kun tulo työstii saadaan tiettynii osuutcna tai osana kalastus-. hylkeenpyynti- tai valaanpyyntitoiminnan voitosta. eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under kalenderåret i fräga. och b) ersiittningen betalas av arbetsgivare som inte har hemvist i denna andra stat eller pii dennes vägnar. samt c) ersättningen inte belastar fast driftställe eller stadigvarande anordning som arhetsgivaren har i denna andra stat. 3. Utan hinder av föregiiende bestämmelser i denna artikel beskattas inkomst av arhete som utförs omhord på al danskt. finskt. isländskt. norskt eller svenskt skepp endast i den avtalsslutande stat vars nationalitet skeppet har: vid tillämpningen av denna bestämmelse likställs utländskt skepp. som befraktas pä så kallad hareboat basis av t:lt företag i en avtalsslutande stat, med danskt. finskt. isländskt. norskt respektive svenskt skepp: h) luftfartyg 1 internationell trafik endast i den avtalsslutande stat diir den som förvärvar arbetsinkomsten har hemvist: c) liske-. sälfångst- eller valfängstfartyg endast i den avtalsslutande stat där den som förvärvar arbetsinkomsten har hemvist, iiven dii inkomsten för arbetet utgiir i form av viss lott eller andel av vinsten av fiske-, sälfängst- eller valfångstverksamheten.

55 Prop. I 91U/H4: J 9 skipli, ijö ckki lengur en i 183 daga samtals ä viökomamli almanaks<iri, og b) endurgjalditl er innt af höndum af ec)a fyrir hönd vinnuvcitanda scm ckki er heimilisfastur i hinu rikinu og c) endurgjaldio er ekki gjaldfrert hj<i fastri atvinnustöo eoa fastri stofnun sem vinnuveitandinn rekur f hinu rikinu. 3.!>rätt fyrir framangreind åkv<eoi pessarar greinar skal skattleggja enjurgjald fyrir stört unnin um borc) i: al dönsku, finnsku, fslensku, norsku eöa s:ensku skipi einungis i pvi aoildarrfki par sem skipio er skräö: vic) beitingu pessa a kva'.<)is er crlent skip sem fyrirta:ki i aöildarrfki tekur <i leigu än ähafnar ("'bareboat basis,,) lagt ao jöfnu vio danskt, finnskt, fslcnskt. norskt coa sa:nskt skip: b\ loflfari å altijooalcioum einungis i pvf aoildarriki par sem sä er aflar endurgjaldsins er heimilisfastur: c) fiskveiöi-. selveiöi- eöa hvalvei1)iskipi einungis i pvi aöildarriki par scm s{1 er aflar endurgjaldsins er heimilisfastur, einnig pott endurgjaldio mii'list viö akvec)inn aflahlut eöa agööahlut af fisk-, sel- ei'la hvalvciöum. eller lkrc tidsrom som til sam men ikkc overstiger I in dager i 10pe1 av vedkom mendc kalenderår, og bl godtgj1;relsen er bct;ilt av, eller på vegne av, en arheidsgivcr som ikkc er bosatt i denne annen stat, og c) godtgjorelsen ikke hclastes et fast driftssted eller et fast stcd som arbcidsgiveren har i denne annen stat. 3. Uansett de foranstilende hestemmclser i dennt: artikkd skattlegge~ h.-innsarbeid utf~~rt ombord pfi: a) dansk, finsk, islandsk, norsk eller svensk skip bare i den kontraherende stat hvis nasjonalitet skipet har: ved anvendclsen av denne hestemmelse skal utenlandsk skip. som hefraktes p;'i siikalt bareboat basis av et foretagende i en kontraheremk stat, likestilles med henholdsvis dansk. finsk, islandsk, norsk eller sven~k skip: h) luftfan~;y 1 mtcrnasjonal fart hare i den kontraherende stat hvor den som oppeb.erer godtgjorelscn for ll'lnnsarbeidet er bosatt: c) fiske, selfangst- eller hvalfangstfartl\y hare i den kontraherende stat hvor den som oppb<erer l0nnsgodtgi!hrelsen er hosatt, også når godtgj0relsen for l0nnsarbcidet utredes i form av en viss lott eller part av uthyttet av fiske-, sdfangst- eller hvalfangstvirksomheten. 55 eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar umkr kalenderåret i fri\ga. ~1Ch hj t:rsiittningen hetalas av arhetsgivare som inte har ht:mvist i denna andra stat el ler på dennes viignar, samt c) ersiittningen inte belas car fast driftstiille eller stadigvarande anordning som arbetsgivaren har i denna andra stat. 3. Utan hinder av förcgi'1- endc bestämmelser i denna artikel beskattas inkomst av arbt:tt: som utförs ombord på al danskt, finskt, isländskt. norskt eller svt:nskt skepp endast i den avtalsslutande stat vars nationalitet skeppet har: vid tillämpningen av Jenna bestämmelse likställs utländskt skepp. som befraktas p:"1 så kallad harchoat basis av ett företag i en avtalsslutande stat, med danskt. finskt, isländskt, norskt respektive svenskt skepp: 1:>1 luflfartyg 1 internatio nell trafik endast i den avtalsslutande stat där dt:n som förvfirvar arhetsinkomsten har hemvist: el fiske-, sälfångst eller valfångstfartyg endast i den avtalsslutande stat där den som fiirviirvar arhctsinkomsten har hemvist, även då in komsten för arbetet utgår i form av viss lott eller andel av vinsten av fiske-, sälfångst- eller valfångstverksamheten.

56 A11ikel 16 B cs ty rp /ses ra rl' r Bestyrelseshonorarer og lignende vederlag. som oppeha:res af en person, der er hjemmeh0rende i en kontraherende stat, i hans egenskah af medlem af bestyrelsen eller andel lignende organ i et selskab, der er hjemmeh~; rende i en anden kontraherende stat. kan bcskattes denne anden stat. Artikel 17 Kunstnere O{: sportsfolk l. Uanset bestemmelserne i artiklerne 14 og 15 kan indkomst. som en person. der er hjemmeh~rende i en kontraherende stat, oppeba:rer som optra:dende kunstner. såsom teater-. lilm-. radio- eller fjernsynskunstner. eller musiker. eller som sportsmaod. ved hans i denne egenskab i den anden kontraherende stat udi<wede virksomhed. beskattes i denne anden stat. 2. I tilfa"lde. hvor indkomst ved den virksomhed. som ud0ves af en optra: dende kunstner eller en sportsmand i hans egenskab som sådan. ikke tilfalder kunstneren eller sportsmanden selv. men en anden person. kan denne indkomst, uanset bestemmelserne i artiklerne og 15, beskattcs i den kontraherende stat. i hvilken kunstnerens eller sportsmanden~ virksomhed ud0ves. 3. Såfremt den kontrahercnde stat. hvori den i stykke I og 2 omhandlede virksomhed ud~ves. på grund af sin lovgivning ikkc kan beskatte den der omtalte indkom~t, kan indkomsten kun 16 artikla J ohtajanpa/kkio Johtajanpalkkiosta ja muusta sellaisesta suoritukscsta, jonka sopimusvaltiossa asuva henkilö saa toisessa sopimusvaltiossa asuvan yhtiön johtokunnan tai muun sellaiscn elimen jäsenenä. voidaan verottaa tässä toiscssa valtiossa. 17 artikla Taitci/ijat ja urhei/ijat l. Tämän sopimuksen 14 ja 15 artiklan määräysten estämättä voidaan tulosta. jonka sopimusvaltiossa asuva henkilö saa taiteilijana, kuten teatteri- tai elokuvanäyttelijänä. radiotai televisiotaiteilijana tahi muusikkona. taikka urheilijana. toisessa sopimusvaltiossa harjoittamastaan henkilökohtaisesta toiminnasta, verottaa tässä toiseessa valtiossa. 2. Milloin tulo, joka saadaan taiteilijan tai urheilijan tässä ominaisuudessaan harjoittamasta toiminnasta. ei tule taiteilijalle tai urheilijalle itsclleen vaan toiselle henkilölle, voidaan tästä tulosta ja 15 artiklan määräysten estämättä, verottaa siinä sopimusvaltiossa. jossa taiteilija tai urheilija harjoittaa toimintaansa. 3. Jos sopimusvaltio, jossa I ja 2 kappaleessa tarkoitettua toimintaa harjoitetaan. ei verolainsäädäntönsä mukaan voi verottaa siellä mainitusta tulosta. verotetaan tulosta vain siinä sopi- 56 Artikel 16 Styrdscarl'<nie Styrelsearvode och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av medlem i styrelse eller annat liknande organ i bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat, får beskattas i denna andra stat. Artikel 17 Artister och idrottsmiin I. Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 14 och 15 får inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom sin personliga verksamhet i annan avtalsslutande stat i egenskap av artist. såsom teater- eller filmskådespelare. radio- eller televisionsartist eller musiker. eller av idrottsman. beskattas i denna andra stat. 2. I fall då inkomst genom verksam hel. som artist eller idrottsman utövar i denna egenskap. inte tillfaller artisten eller idrottsmannen själv utan annan person. fär denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artiklarna och 15. beskattas i den avtalsslutande stat där artisten eller idrottsmannen utövar verksamheten. 3. Om den avtalsslutande stat, där verksamhet som avses i styckena I och 2 utövas. enligt sin lagstiftning inte kan beskatta där angiven inkomst. beskattas inkomsten endast i den avtalsslu-

57 16. gr. Stj(irnarlaun Stj6rnarlaun og annao svipao endurgjald sem aoila heimilisföstum i a<)ildarriki hlotnast vegna setu i stj6rn eoa stj6rnarfgildi i frlagi heimilisföstu i öoru aoildarrfki ma skattleggja i sfoarnefnda rfkinu. Artikkel 16 StyregodtgA?rel.l'l' m. I'. Styregodtgj~irelse og annet lignende vederlag som oppebccres av en person bosatt i en kontraherende stat. egenskap av medlem av styret eller annet lignende organ i et selskap hjemmeh~' rende i en annen kontraherende stat. kan skattlegges i denne annen stat. 57 Artikel 16 Styrelsean 1>de Styrelsearvode och annan liknande ersättning. som person med hemvist i en avtalsslul<lnde stat upphiir i egenskap av medlem i styrelse eller annat liknande organ i bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat. får heskattas i denna andra stat. 17. gr. Listamenn og ipråttamenn I. Prätt fyrir äkva:oi 14. og 15. gr. må skatt leggja aoila heimilisfastan i aoildarriki af tekjum sem hann aflar f öoru ai'lildarrfki af pers6nulegum störfum sem listamauur. svo scm leikh(1s- eöa kvikmyndaleikari. listamaour i hlj6övarpi eöa sjönvarpi eoa tönlistarmauur. eoa sem lpröttamaour. sfoarnefnda rikinu. 2. l>egar tekjur af starfi. sem framkv:emt er af listamanni coa ft>rottamanni scm slfkum, renna ekki til listamannsins eoa lpr6ttamannsins sjalfs heldur til annars aoila mä prått fyrir akva:c)i og 15. gr. skattleggja tekjurnar i J:ivi aoildarrfki par sem starfsemi listamannsins eoa lpr6ttamannsins fer fram. Artikkel 17 Artister 01: idrett.rnt(/11 ere I. Uansett bestemmelsene i artiklene 14 og 15, kan inntekt som en person bosatt i en kontraherende stat oppeba:rer ved personlig virksomhet i en annen kontraherende stat som artist. såsom skuespiller, filmskuespiller. radio- eller fjernsynsartist. musiker eller idrettsut~ver. skattlegges i denne annen stat. 2. Når inntekt som skriver seg fra personlig virksomhet ut0vct av artist eller idrettsut~vcr i denne egenskap, ikke tilfaller artisten eller idrettsut!}veren selv, men en annen person. kan denne inntekt uansctt bestemmclsene i art i klene og 15. skattleggcs i den kontrahcrende stat hvor artisten eller idrettsut~wcren utl'}ver virksomheten. Artikel 17 Artister och idrottsmän I. Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 14 och 15 får inkomst. som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom sin personliga verksamhet i annan avtalsslutande.~tal i egenskap av artist, såsom teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartist eller musiker, eller av idrottsman, beskattas i denna andra stat. 2. I fall då inkomst genom verksamhet, som artist eller idrottsman utövar i denna egenskap, inte tillfaller artisten eller idrottsmannen själv utan annan person, får denna inkomst, utan hinder av hestämmelserna i artiklarna och 15, beskattas i den avtalsslutandc stat där artisten eller idrottsmannen utövar verksamheten. 3. Ef aoildarrfki. par sem starfsemi sli sem um r:ec)ir i 1. og 2. tl. fer fram. getur ekki samkvremt eigin löggjöf skattlagt tekjur pa:r sem par um r:eoir skal einungis skattleggja tekjurnar i pvi aoild- 3. Hvis den kontraherende stat <ler virksomhet som omhandlct i punktene I og 2 ut~ves, på grunn av sin lovgivning ikke kan skattlegge den der omhandlede inntekt. skal den hare kunne skatt- 3. Om den avtalsslutande stat, där verksamhet som avses i punkterna I och 2 utövas, enligt sin lagstiftning inte kan beskatta där angiven inkomst. beskattas inkomsten endast i den avtalsslu-

58 beskattes i den kontraherende stat, hvori modtageren er hjemmehvirende. musvaltiossa. jossa saaja asuu. 58 tande stat där mottagaren har hemvist. Artikel 18 Pe11sion. lil rcntc Of' 11dhetaling i henhold til social/111 gil'l1i11gen I. Pension og livren te. som udbetalcs fra en kontraherende stat. samt udbetaling i henhold til sociallovgivningen i en kontraherende stat, kan kun beskattes i denne stat. 2. Ved udtrykket "livrente" forstås et fastsat be- 10b. som skal udbetales periodisk til fastsatte tider enten for den påga:ldendes livstid. for et bestemt tidsrum eller for et tidsrum. der lader sig bestemme. og som erla:gges på grundlag af en forpligtclse til at pra:stere dissc udbetalinger som modydelse for dertil svarende fuldt vederlag i penge eller penges va:rdi. 18 artikla l::tiike. elinkorko sekii sosi1111- lilai11säiidiinnii11 m11k11c111 tapahtu1 11 s1111rit11s I. Eläkkecstä ja clinkorosta, joka maksetaan sopimusvaltiosta, sekä sopimusvaltion sosiaalilainsföidännön mukaan tapahtuvasta suorituksesta verotetaan vain tässii valtiossa. 2. Sanonnalla "elinkorko" tarkoitetaan vahvistettua rahamäärää. joka määrättyinä ajankohtinajoko asianomaisen elinkautena tai yksilöitynä taikka tiettynä aikana toistuvasti maksetaan ja joka perustuu velvoitukseen toimeenpanna maksut läyden raha- tai rahanarvoisen suorituksen vastikkeeksi. Artikel 18 Pension, li1 rä11ta och uthetalning enligt.rnciallagstiji- 11i11g1'11 I. Pension och livränta som betalas friin en avtalsslutande stat samt utbetalning enligt sociallagstiftningen i en avtalsslutande stat beskattas endast i denna stat. 2. Med uttrycket "livränta" fors tås ett fastställt belopp. som betalas periodiskt på fastställda tider under vederbörandes livstid eller under angiven eller fastställbar tidrymd och som utgår på grund av förpliktelse att verkställa dessa utbetalningar såsom ersättning för däremot fullt svarande vederlag i penningar eller penningars värde. Artikel 19 Ojfe11t/ige hl'en I. Vederlag (undtagen pensioner). der udbetales af en kontraherende stat, dens politiske underafdelinger. lokale myndigheder eller offentligretlige institutioner til en fysisk person for udforelse af hverv for denne stat. dens politiske underafdelinger, lokale myndigheder eller offentligretlige institutioner. kan kun beskattes i denne stat. 2. Et sådant vederlag kan imidlertid kun beskattes i den kontraherende stat. i hvilken hvervet udfores, såfremt modtageren er en i denne stat hjemmehorende person. og 19 artikla J11/ki11e11 pali e/11.1 I. Hyvityksestä (eläkettä lukuun ottamatta). jonka sopimusvaltio, sen valtiollinen osa. paikallisviranomainen tai julkisoikeudellinen laitos maksaa luonnollisellc henkilölle työstä. joka tehdään tämän valtion. sen valtiollisen osan, paikallisviranomaisen tai julkisoikeudellisen laitoksen palveluksessa. verotetaan vain tässä valtiossa. 2. Tällaisesta hyvityksestä verotetaan kuitenkin vain siinä sopimusvaltiossa. jossa työ tehdään. jos saaja on hcnkilö. joka asuu tässä valtiossa ja Artikel 19 Offentlig Oii11.1 t I. Ersättning (med undantag for pension). som betalas av en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar, lokala myndigheter eller offentligrättsliga institutioner till fysisk person på grund av arbete som utförs i denna stats. dess politiska underavdelningars. lokala myndigheters eller offentligrättsliga institutioners tjänst. beskattas endast i denna stat. 2. Sådan ersättning beskattas emellertid endast i den avtalsslutande stat där arbetet utförs, om mottagaren är person med hemvist i denna stat och

59 J>rop. 1983/84: 19 arrfki par scm vimakamli peirra er heimilisfastur. lcgges i dcn kontrahcrcnde stal lkr mottagcrcn er hosat t.!ande stat diir mottal:!aren har hemvist. 18. gr. Ejtirlw111. li(.:wir og r;reiöslur a/111an11atryggi11ga I. Eftirlaun og lffeyri scm greiddur er frä a\1ildarriki, svo og grci<)slur almannatrygginga i aöildarriki, skal einungis skattleggja i pvf rfki. 2. Hugtakio "lifcyrir" merkir tiltekna fjarha!o sem greidd er manni meö vissu millibili a tiltcknum timum i lifanda lffi, eoa um tiltekiö timabil. eaa timabil sem hregt er aö äkvaroa, og greidd er samkv<emt skuldbindingu um ao inna pessar grei\)slur af hendi gegn fullna:gjandi eoa fullu endurgjaldi i pcningum eoa pcningaigildi. Artikkcl IX!'ell.ljo11. /ii.,-<'1111' og 11thetali11g i hl'11lwld til st1.1i11/lm gii'- 11i11ge11 I. Pcnsjon og livrcnlc. som utbetales fra cn kontrahercmlc stal. samt uthetaling i hcnhold til sosiallovgivningen i en kontrahcrendc siat skal hare kunne skattlegges i denne stat. 2. Uttrykket "livrente" betyr ct fastsatt be((}p. som betaks periodisk til fastsatte tider. på livstid eller i ll\pct av et bestcmt eller konstaterbart tidsrom, og som erlcgges i henhold til en förpliktelse til <i forcta disse utbetalinger som motytelse for dcrtil svarande fullt vederlag i pcnger eller pengcrs verdi. Artikel 18 I'cnsion. li1 rii11t11 och 11thew/11i11g 1 11/igt soci11/lagst(!l- 11i11g<'11 I. Pension och livriinta som betalas från en avtalsslutande stal samt utbetalning enligt sociallagstiftningen i en avtabslutande stal beskattas endast i denna stat. 2. Med uttrycket "'livränta.. förstås ett faststiillt belopp. som betalas periodiskt ph fastställda lida under vederbörandes livstid eller under angiven eller fastställbar tidrymd och som utgår pa grund av förpliktelse all verkställa dessa uthctalningar såsom ersättning för däremot fullt svarande vederlag i penningar eller penningars värde. 19. gr. Opinhert starf I. Endurgjald (ao undan Leknum eftirlaunuml sem greitt er af aoildarriki, opinherum aöila, svcitarstjörn ec)a opinherri stofnun i pvf til manns fyrir starf hans i pjönustu pcssa rikis, opinhcrs ac)ila sveitarstjörnar eoa opinberrar stofnunar pess skal einungis skattleggja f pvi rik i. 2. Slikt endurgjald skal pö einungis skattleggja i pvf aoildarrfki par sem starliö er innt af hendi aa vi<'llakandinn se aöili heimilisfastur i pvf rfki og Artikkel 19 (~/.fentlig tjenestc I. Godtgj0relsc (unntatt pensjoni som utredes av en kontraherende stal eller en av dens regionale eller lokale forvaltningsmyndigheter eller offcntligrettslige institusjoner til en fysisk person i anledning av tjencster som er ylet denne stat eller ncvnte forvaltningsmyndigheter og institusjoner. skal hare kunne skattlegges i denne stat. 2. Slik godtg~relse skal imidlertid bare kunne skattlcgges i den kontraherendc stat der arbeidet utk~res hvis mottageren er cn person som er bosatt i denne stal og Artikel 19 Of.Tentlig tjiinst I. Ersiittning (med undantag för pension), som betalas av en avtalsslutandc stat. dess politiska underavdelningar, lokala myndigheter eller offentligrättsliga institutioner till fysisk person på grund av arbete som utförs i denna stats. dess politiska underavdelningars. lokala myndigheters eller offentligrättsliga institutioners tjiinst, beskattas endast i denna stat. 2. Sädan ersättning beskattas emellertid endast i den avtalsslutande stat där arbetet utförs, om mottagaren är person med hemvist i denna stat och

60 a) er statsborger i denne stat; eller b) ikke blev hjemmeh~rende i denne stat alcne med det formål at udf~re hvervet; eller c) ikkc kan beskattes af vederlaget i den stat, fra hvilken dette udbetalcs. a) on tärnän valtion kansalaincn; tai h) hänestii ei tull ut Hissä valtiossa asuvaa ainoastaan tämiin työn tekemiseksi; tai c) hänui ei voida verottaa hyvityksestä siinä valtiossa. jos ta se maksetaan. 60 al är medborgare i denna stat; eller h) inte fick hemvist i denna stat uteslutande för att utföra arbetet; eller c) inte kan beskattas för ersättningen i den stat från vilken denna betalas. Artikel 20 Studerende oi; praktikanter I. En person. som bes~ger en kontraherende stat udelukkemle med henblik på a) studier ved el universitet eller anden undervisningsanstalt i denne kontraherende stat, eller b) forretnings-. industri-. landbrugs- eller skovbrugspraktik i denne kontraherende stat. og som er eller umiddelbart for besl}get var hjemmeh~rende i en anden kontraherende stat. beskattes ikke i den forstna:vnte stat af beh~b. som han oppeba:rer fra kilder uden for denne stat til sit underhold. sit studium eller sin uddannelse. 2. En person, som studerer ved universitet eller anden undervisningsanstalt i en kontraherende stat. og som under midlertidigt ophold i en anden kontraherende stat har beska:ftigclsc i denne anden stat i h~~jst I 00 dage inden for samme kalenderår for at opnå praktisk erfaring i tilslutning til studierne. bcskattes i sidstna:vnte kontraherende stat kun af den del af indkomsten ved besk<eftigclsen. som overstigcr en gennemsnitlig månedsindkomst på artikla Opi.l"kelijat ja lwrjoittelijat I. Henkilöä. joka olcskelee sopirnusvaltiossa ainoastaan a) tässä sopimusvaltiossa olevassa yliopistossa tai muussa opetuslaitoksessa harjoitettavia opintoja varten, tai bj tässä sopirnusvaltiossa tapahtuvaa liikealan, teollisuuden. maatalouden tai metsätalouden harjoittelua vart en ja joka asuu tai välillömästi ennen tätä oleskelua asui toisessa sopimusvaltiossa. ei ensiksi mainitussa valtiossa veroteta rahamääristii, jotka hän saa tämän valtion ulkopuolclla olevasta lähteestä elatustaan. koulutustaan tai harjoitteluaan varten. 2. Henkilö, joka opiskelee sopimusvaltiossa olevassa yliopistossajajoka tilapäisen oleskelun aikana toisessa sopimusvaltiossa työskentelee tässä toisessa valtiossa enintään 100 päivää saman kalenterivuoden aikana saadakseen opintoihin liityvää käytännön kokemusta. verotctaan viimeksi mainitussa valtiossa vain työstä saadun tulon siitä osasta, joka ylittiiä 2000 Ruotsin kruunun suruisen keskimääräisen kuukausitulon tai sen vasta-arvon Suomen. lslannin, Norjan tai Artikel 20 Studerande och praktikanter I. Person som vistas i en avtalsslutande stat uteslutande för a) studier vid universitet eller annan undervisningsanstalt i denna avtalsslutande stat. eller b) affärs-. industri-. lantbruks- eller skogsbrukspraktik i denna avtalsslutande stat. och som har eller omedelbart före vistelsen hade hemvist i en annan avtalsslutande stat. beskattas inte i den förstnämnda staten för belopp som han erhåller från kiilla utanför denna stat för sitt uppehälle, sin undervisning eller utbildning. 2. Person som studerar vid universitet eller annan undervisningsanstalt i en avtalsslutande stat och som under tillfällig vistelse i annan avtalsslutande stat har anställning i denna andra stat under högst 100 dagar under ett och samma kalenderår för att erhålla praktisk erfarenhet i anslutning till studierna. beskattas i sistnämnda avtalsslutande stat endast för den del av inkomsten av anställningen som överstiger en genomsnittlig milnadsinkomst av svenska kro-

61 a) se rikisborgari pess rfkis: eöa h) hali ekki oröiö heimilisfastur i pcssu rfki eingöngu i pvf skyni aö inna petta starf af hendi: eoa c) ckki se unnt ao skattleggja hann vegna endurgjaldsins i pvf rfki sem greiddi endurgjaldio. a) er statsnorger av denne stat: eller b) ikke bosatte seg der utelukkende for å utfore de nevnte tjenester: eller c) ikke kan skattlegges for godtgj~1relsen i den stat fra hvilken denne utbetales. 61 a) är medborgare i denna stat: eller h) inte fick hemvist i denna stat uteslutande för att utföra arbetet: eller c) inte kan beskattas för ersättningen i den stat från vilken denna betalas. 20. gr. Näm.wnenn llr nnnar I. Aöili sem dvelur i aöildarriki einungis i peim tilgangi: al aö nema vic) h:i.~kola eoa aura menntastofnun aoildatrfkinu eoa b) ao nema viöskipta-. ionaöar-. landbunaoar eoa skogarnytingarstörf i aoildarrfkinu og er eoa si<)ast var fyrir dvölina hcimilisfastur i ööru aoildarrfki. er ekki skattskyldur i fyrrnefnda rikinu af fjårha~<) sem upprunnin er utan pess rikis sem hann fa:r til ao standa straum af framfa:rslu sinni. närni ei)a P.i<ilfun...., Aöila. sem stundar mim vio häskola eoa aora menntastofnun i ac)ildarriki og sem dvelst um stumlarsakir f öoru aoildarrfki og starfor f pvi rfki ao hämarki i 100 daga å sama almanaksäri til ao ana ser hagnytrar reynslu i tengslum vio nämio. skal einungis skattlcggja i sfoarnefnda aöildanikinu af peim hluta tekna vegna starfsins sem er umfram 2000 sa~nskar kronur ac) mcoaltali a m<inuöi ei'la jafnviri'li peirrar tjärha:oar f di.inskum, finnskum fslenskum eoa norsktlffi Artikkel 20 Studenter OR praktikanter I. En person som oppholder seg i en kontraheremlc stat utelukkende for a) studier ved et universitet eller anncn undervisningsanstalt i denne kontraherende stat. eller b) å få forretnings-. industri-. landbruks- eller skogsbrukspraksis i denne kontraherende stat. og som har eller umiddelnart for oppholdet haddc hopcl i en annen kontraherende stat. skal i f~;rstnevnte stat ikke undergis bcskatning av bck1p som han oppeba:rer fra kildcr utenfor denne f~lrstnevnte stat til sitt opphold. sin undervisning eller utdannclse. 2. En person som studerer ved universitet eller annen undervisningsanstalt i en kontraherende stat, og som under midlertidig opphold i en annen kontraherende stat er ansatt i denne annen stat i h\,yst 100 dager innenfor ett og samme kalenderår for å oppnå praktisk erfaring i tilslutning til studienc. skal i den sistnevnte kontraherende stat bare skattlegges av den del av innteklen ved ansettelsen som overstiger en gjennomsnittlig mäncdsinntckt på 2 ()()() svenske Artikel 20 Srudaandc och praktikanter I. Person som vistas i en avtalsslutande stat uteslutande för a) studier vid universitet eller annan undervisningsanstalt i denna avtalsslutande stat. eller b) affärs-. industri-. lantbruks- eller skogsbrukspraktik i denna avtalsslutande stat, och som har eller omedelbart före vistelsen hade hemvist i annan avtalsslutandc stat. beskattas inte i den förstnämnda staten för helopp som han erhåller från källa utanför denna stat för sitt uppehälle. sin undervisning eller utbildning. 2. Person som studerar vid universitet eller annan undervisningsanstalt i en avtalsslutande stat och som under tillfällig vislelse i annan avtalsslutande stat har anställning i denna andra stat under högst 100 dagar under ett och samma kalenderår för att erhålla praktisk erfarenhet i anslutning till studierna. beskattas i sistniimnda avtalsslutandc stat endast för den del av inkomsten av anställningen som överstiger en genomsnittlig månadsinkomst av svenska kro-

62 svenske kroncr eller mojv;erdien i dansk. finsk. islandsk eller norsk valuta. Fra beskatning undtages il~1lge dette slykke dog sammenlagt hlljst 6000 svenske kroner pr. kalcnderär eller modv;erdien i dansk. finsk. islanjsk eller norsk valuta. Formevntc bel~;h omfatter det for det påga:ldende kaknderfir ga:ldcnde personfradrag. J. De kompetente myndigheder i de kontrahcrende stater tneffer aftalc om anvendelsen af hestemmelserne i stykke 2. De kompetente myndigheder kan ogs{i tr;effe aftalc om sftdan a:ndring af de Jer n:evntc hel\'lb. som findcs rimelig under hensyn til forandring i pengeva:rdi. a:ndret lovgivning i nogen af de kontraherende stater eller anden lignende årsag. Tanskan rahana. Tiimiin kohdan mukaisesti vapautctaan verotuksesta kuitenkin yhtcensii enintään 6000 Ruolsin krumma kalenterivuotta kohti tai sen vasta-arvo Suomen. lslannin. Nm:jan tai Tanskan rahana. Eddlii mainittuun mäiiriiiin sisiillyy kysymyksessii olevalta kalcnlerivuodelta mylinnetuivii henkilökohtainen viihennys. 3. Sopimusvaltioiden toimivaltaiset viranomaiset sopivat keskenään 2 kappaleen määräysten soveltamisesta. Toimivaltaiset viranomaiset voival myös sopia sellaisesta muutoksesta siinä mainittuihin rahamiiäriin. joka rahan arvon muuttumiscen. jonkin sopimusvaltion muuttuneeseen lainsiiiidiintöön tai muuhun sellaiscen seikkaan niihden katsotaan kohtuulliseksi. nor eller mot värde! i danskt. finskt, isfö1jskt eller norskt myntslag. Friin beskattning enligt denna punkt undantages Jo1.:k sammanlagt högst 6000 svenska kronor per kalcndedir eller mot viin.lct i danskt. finskt. isliindskt eller norsk! mynlslag. Föreniimnda hdopp innefattar personligt avdrag för kalenderiiret i fräga. 1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna träffar överenskommelse om tillämpningen av bestämmelserna i stycke 2. De behöriga myndigheterna kan ocksii triiffa överenskommelse om si\dan iindring av där omniimnda belopp som finnes skiilig med hänsyn till föriindring i penningvärde. iindrad lagstiftning i någon av de avtalsslutande staterna eller annan liknande omsliindighet. Artikel 21 ForretninR~Tirksomhed og 1u rs1111/ige (jem steyddser udcn for en kontrahcrcnde stats kyst 1. Medmindre bestemmelscrne i stykke 2 og J medf1~rer andel. ~kal en person. der er hjemrnehl')rende i en kontraherende stat. og som uden for en anden kontraherende stats kyst driver forretningsvirksomhed. <ler har forbindelse med udforskning eller udnyltelsc af naturforekomster pfa denne anden stats havhundsområde. anses for al havc ct fas! driflssted dler et fast sted i denne anden stat. 2. Hestemrnclsernc i stykke I finder ikke anvendelse. hvis virksomheden 21 artikla Sopim11s1 altion rannikon 11/ kopuolclla tapahttll"a liikctoiminta tai tvii I. Jollci 2 ja 3 kappaleen määräyksistä muuta johdu. katsotaan sopimusvaltiossa asuvalla henkilöllä. joka toisen sopimusvaltion rannikon ulkopuolella harjoittaa tämiin toisen valtion merenpohjaalueen luonnonvarojen tutkimiseen tai hyväksikiiyttöön liittyviiii liiketoimintaa. olevan kiinteä toimipaikka tai kiinteä paikka tiissii toisessa valliossa. 2. Tiimän artiklan I kappaleen määräyksiii ei sovelleta. jos toiminta kestiiä Artikel 21 AJ/i"ir.\Terksamhet och anstiil/11i11g lllt11~fi'ir en avtalss/11ta11de stats kust I. Om inte bestämmelserna i styckena 2 och 3 föranleder annat. anses sildan person med hemvist i en avtalsslutande stat. som utanför annan avtalsslutande stats kust bedriver affärsverksamhet som har samband med utforskning eller 11tnyttjandc av naturtillgångar p[1 denna andra stats havsbottenomräde. ha fast driftstiille eller stadigvarande anordning denna andra stat. 2. Beslämmclserna i stycke I tillämpas inte. om verksamheten pågiir under tid-

63 gialdmioli. Undan regnar skattskyldu samkv:.cmt jx:ssum töluliö eru pö a<) hämarki 6000 s:.cnskar krönur {1 almanaksäri eöa jafnvin)i reirrar lj<irha:1)ar i dönskum. finnskum. islcnskum cöa norskum gjaldmioli. Framangreind fjärh:.co fel ur i ser gildandi pcrsönufr{1drätt fyrir viflkomandi almanaksår. 3. B:.cr stjornvöld i aöildarrikjunum skulu gera samkomulag um framkva:md <ikv:eoa 2. tl. Brer stjörnvöld gcta einnig gert samkomulag um p:.cr breytingar a rar greindum lj;irha!öum. scm sanngjarnar pykja. me1) hliosjon af breytingum a peningagildi. brcyttri löggjöf f einhverju aöildarrikjanna t:lla öiirum svipu<)um äst:eoum. kroner eller motverdien herav i dansk. finsk. islamisk eller norsk valuta. Fra beskatning i henhold til dette punkt unntas dog sammenlagt h''yst 6000 svenske kroner pr. kalendertir eller motverdien i dansk. finsk. islandsk eller norsk valuta. Forannevnte bc)~;p omfatter det for angjeldendc kalenderar gjcldende personfradrag. 3. De kompetente myndigheter i de kontraherende stater treffcr avtale om anvendelsen av hestemmelsene i punkt 2. De kompetente myndigheter kan også tn:ffe avtalc om slik endring av de der nevnte hel~p som finnes rimelig under hensyn til foramlring i pengeverdi, endret lovgivning i noen av de kontraherende stater eller annen lignende omstendighet. nor eller motvärdet i danskt. finskt. isliindskt eller nor~kt myntslag. Friin beskattning enligt denna punkt undantages dock sammanlagt högst 6000 svenska kronor per kalenderår eller mot viirdet i danskt, finskt. isländskt cl la norskt myntslag. Förenämnda belopp innefattar personligt avdrag för kalenderåret i fråga. 3. De hehöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna träffar övert:nskommelse om tillämpningen av hestiimmclscrna i punkt 2. De behöriga myndigheterna kan också träffa överenskommelse om sådan iindring av diir omnämnda belopp som finnes skälig med hänsyn till förändring i pt:nningvärde. ändrad lagstiftning i någon av de avtalsslutande staterna eller annan liknamk omständighet. 21. gr. At1 inn11rcks111r oi; launaö starf undan striindum aåildarrfkis I. Lei()i ekki annat1 af <ik v:.cöum 2. og 3. tl. skal tdja ac) aoili heimilisfastur i a<)ildarrfki. st:m stundar atvinnurekstur undan ströndum annars aoildarrfkis sem tengdur er rannsöknum ec)a hagnytingu natturuauo;efa <i hafshotnssv:.c<)i sföarncfnda rfkisins. hafi fasta atvinnustöi'l ec)a fasta stofnun sfflarnefnda rikinu. 2. Akv<e<)i I. tl. eiga ekki vic) cf starfsemin fer fram <i einu eoa neiri timahilum sem Artikkcl 21 1/irksomhl't OR /(mnsarheid /lfcn.fijr en kontmherendc stats /.:yst I. När ikke anncl fremgår av hestemmelsene i punktene 2 og 3. skal en person bosatt i en kontraheremk stat som utcnfor en armen kontraherendc stats kyst driver virksomhet knyttet til unders~kelse eller utnyttelse av naturforekomster pil denne annen stats havbunnsområde, anses for å ha fast driftssted eller fast sted i denne annen stat. 2. Restemmelsene i punkt I får ikke anvendelse dersom virksomheten pågår i en eller Artikel 21 Ajfiir.1Taksamhet och anstiil/11i11>: utm1fi'ir en a1 1alss/11ta11de stats kust I. Om inte bestämmelserna i punkterna 2 och 3 föranleder annat, anses sädan person med hemvist i en avtalsslutande stat. som utanför annan avtalsslutande stats kust bedriver affärsverksamhet som har samband med utforskning eller utnyttjande av naturtillgiingar pii denna andra stats havsbottenomriide. ha fast driftställe eller stadigvarande anordning denna andra stat. 2. Bestämmelserna punkt I tillämpas inte. om verksamheten pågår under

64 Prop. 1983/8.i: 19 finder sted i en eller nere perioder. som sammenlagt ikke overstiger 30 dage inden for en 12 måneders periode. 3. Ved anvendelsen af stykke 2 g;elder. at en virksomhed. som drives af et foretagcndc. som er indhyrdcs forbundet med et andel foretagende. anses drevet af det f~rstmevnte foretagende, hvis virksomheden i v;csentlig grad er den samme som den. der drives af dettc an det forctagende. Foretagender anses for at va-re indhyrdes forbundne. hvis det ene foretagende direkte eller indirekte deltager i ledclsen af eller kontrollen af det andel foretagende eller deltager i kapitalen i dette foretagende. eller hvis samme personer direkte eller indirekte deltager i ledelsen af eller kontrollen af hcgge foretagender eller deltager i kapitalen i disse foretagender. 4. Bestemmclserne i artikel 8, stykke I. finder anvendelse på indkomst ved transport af personel og materiel med skib eller luftfarwj til et havbundsområde som omhandlct i stykke I. eller ved drift af bugserbäde. forsyningsskibe og andre fartl~jer. som anvendes i lignende!hjemed i forhindelse med virksomhed, som omhandlet i mevnte stykke. 5. Bestemmelserne i artikel 13. stykke 4, og artikel 23. stykke 3. tinder anvendelse henholdsvis på fortjeneste ved afll<endelse af skihe, håde og luftfartjhjer. som omhandlet i stykke 4, og på formue bestiiende af sådanne skibc. både og luftfart~jer. yhdcssä tai uscammassa jaksossa yhteensä enintään 30 päivää kahdentoista kuukauden aikana. 3. Tiimän artiklan 2 kappaletta sovellettaessa pidetäiin toisen yrityksen kanssa etuyhtcydcssä olevan yrityksen harjoittamaa toimintaa viimeksi mainitun yrityksen harjoittamana. jos toiminta on olcnnaisesti samaa kuin tämän toisen yrityksen harjoittama toiminta. Yritysten katsotaan olevan etuyhteydessä keskcnään. jos yritys välittömästi tai välillisesti osallistuu toiscn yrityksen johtoon tai valvontaan tahi omistaa osan tämän yritykscn pääomasta taikka jos samat henkilöt välittömästi tai välilliscsti osallistuvat molempicn yritysten johtoon tai valvontaan tahi omistavat osan näidcn yritysten pääomasta. 4. Tämän sopimuksen 8 artiklan I kappaleen määräyksiii sovelletaan tuloon, joka saadaan laivalla tai ilmaaluksella tapahtuvasta hcnkilöiden ja tarvikkcidcn kuljetukscsta I kappaleessa tarkoitctulle mercnpohjaaluecllc tahi hinaajicn, huoltoalusten ja muidcn samankaltaisiin tchtäviin kiiytettyjen alusten käyttämisestä mainitussa kappaleessa tarkoitetun toiminnan yhteydessä..'i. Tämän sopimukscn 13 artiklan 4 kappaleen ja 23 artiklan 3 kappaleen määräyksiä sovelletaan voittoon,joka saadaan 4 kappalecssa tarkoitettujcn laivojen. veneidcnja ilma-alusten luovutuksesta. ja varallisuuteen. joka koostuu tällaisista laivoista. vcneislii ja ilma-aluksista. rymd eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 30 dagar under loppet av en tidrymd av tolv månader. 3. Vid tillämpningen av stycke 2 gäller. att verksamhet. som hedrivs av ett företag som har intressegemenskap med annat företag, anses bedriven av det förstnämnda företaget, om verksamheten i väsentlig grad är densamma som den som bedrivs av detta andra företag. Företag anses ha intressegemenskap. om det ena företaget direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av det andra företaget eller äger del i detta företags kapital eller om samma personer direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av båda företagen eller äger del i dessa företags kapital. 4. Bestämmelserna i artikel 8 stycke I tillämpas på i!lkomst av transport av personal och materiel med skepp eller luftfartyg till havsbottenområdc som avses i stycke I eller av drift av bogserbåtar, försörjningsfartyg och andra fartyg som används för liknande uppgifter i samband med verksamhet som avses i niimnda stycke. 5. Bestämmelserna i artikel 13 stycke 4 och artikel 23 stycke 3 tillämpas på vinst på grund av överlåtelse av skepp. båtar och luftfartyg som avses i stycke 4 respektive förmögenhet bestående av sådana skepp. båtar och luftfartyg.

65 samtals vara ekki lcngur en 30 daga innan 12 m<inaoa timahils. 3. Vio heitingu 2. tl. telst sta1fscmi, scm fyrirt:i:ki tengt ööru fyrirta:ki rekur, rekin af fyrrncfmla fyrirta:kinu ef starfsemin er aö verulegu leyti hin sama og sft)arndnda fyrirta:kiö rekur. Fyrirta:ki tcljast tcngd pcgar annaö fyrirtreki<) tekur hcinan e<)a obeinan p;itt i stjorn eoa ylimioum hins fyrirta:kisins, eöa å hluta af fjcirmagni pess, eöa sömu aöilar laka beinan eöa 6beinan pall i stjorn eöa ylimioum hcggja fyrirta'kjanna eöa eiga hluta. af tjarmagni peirra. 4. Åkva:oi I. tl. 8. gr. eiga vio um hagnaö af tlutningi starfsmanna og varnings meo skipum og loftförum til hafsbotnssva:ois. sbr. I. tl.' eoa af rekstri drättarbata, birgoaskipa og annarra skipa sem notuö eru til svip;u)ra verkefna i sambandi vio starfsemi samkv:rmt nefndum tölulio. tlere perioder som sammenlagt ikke overstiger 30 dager i I0pet av en 12 mänedcrs periode. 3. Ved anvendelsen av punkt 2 skal virksomhet som drive.~ av et foretagcnde som har interesscfellesskap med ct annct forctagende. anses drevet av dd forstnevnte foretagcnde, hvis virksomheten i vescntlig grad er den samme som den som drives av det annet foretagende. Foretagcnder anses i't ha interessefellsskap. hvis det ene foretagende direkte eller indirekte deltar i ledelscn eller kontrollen av det annet foretagende eller eier andel i dettc foretagcndt:ts kapital, eller om samme personer direktc eller indirekte deltar i ledelscn eller kontrollen av hcgge foretagender eller eier andel i disse foretagenders kapital. 4. Bestemmelsene i artikkel 8 punkt I fär anvendelse pä inntekt av transport av personell og forsyninger med skip eller luftfart~y til havbunnsomräde som omhandlet i punkt I. eller ved drift av taubåter, forsyningsfartoyer og andre fart~"iyer som anvendes for lignende formål i förbindelse med virksomhet som omhandlct i nevnte punkt. tidrymd eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 30 dagar under loppet av en tidrymd av tolv miinader. 3. Vid tillämpningen av punkt 2 gäller. att verksamhet. som nedrivs av ett företag som har intressegemenskap med annat företag, anses hedriven av det förstnämnda företaget. om verksamheten i väsentlig grad är densamma som den som hedrivs av detta andra företag. Företag anses ha intressegemenskap, om det ena företaget direkt eller indirekt deltager i ledningen elkr övervakningen av det andra företaget eller äger del i detta frirerags kapital eller om samma personer direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av båda företagen eller äger del i dessa företags kapital. 4. Bestämmelserna i artikel 8 punkt I tillämpas pii inkomst av transport av personal och materiel med skepp eller luftfartyg till havsbottenomrftde som avses i punkt I eller av drift av bogserbåtar. försör:jningsfartyg och andra fartyg som används för liknande uppgifter i samhand med verksamhet som avses i nämnda punkt. 5. Åkva:öi 4. tl. 13. gr. og 3. tl. 23. gr. eiga vio um hagnao af sölu peirra skipa, bäta og loftfara scm um er ra:tt i 4. tl.. svo og af eignum sem folgnar eru i slikum skipum, b:itum og loftförum. 5. Bestemmclsene i artikkel 13 punkt 4 og artikkel 23 punkt 3 får anvendelse på gevinst ved avhendclsc av skip. b:"ttcr og luftfart0ycr som omhandlet i punkt 4, respektive formue i slike skip. håter og luftfart~lyer. 5. Bestämmelserna i artikel 13 punkt 4 och artikel 23 punkt 3 tilhimpas på vinst pä grund av överlåtelse av skepp, håtar och luftfartyg som avses i punkt 4 respektive förmögenhet heslt1ende av sådana skepp, båtar och luftfartyg. 5 Riksdagl'n /983/M. I.1am/. Nr 19

66 Prop. 1983/8-l: Uanset andre hestcmmelscr i denne overcnskomst ga:lder f01gendc om bcskatningcn af l1~n og andre ligncnde vederlag. som en person, der er hjemmeh1~rendc i en kontraherende stat. erhverver ved arhejde. som udf0res udcn for en anden kontraherende stats kyst for en arbejdsgiver. som driver sådan virksomhed, som omhandlct i stykke I: a) Medmindre bestemmelserne under b)-d) medf~;rer an det. kan sådant vederlag beskattes i denne anden stat, men kun hvis arbejdct finder sted dcr i men: end 30 dage inden for en tolv-måneders periode. b) Sådant vederlag kan kun beskattes i den forstna:vnte kontraherende stat, såfrcmt I) arbejdet har förbindelse med udnyttclsen af olieforekomster. som befinder sig på midtlinicn mcllem en kontraherende stat og en anden stat, 2) der föreligger aftale mellem disse stater om fxllcs udnyttclse af forekomsterne, og 3) udnyttclsen sker samtidig på begge sider af midtlinien. Bestemmelserne 1 dette afsnit findcr kun anvendelse efter aftalc herom mellem de kompetente myndigheder de kontraherende stater. c) Sådant vederlag beskattes i overensstemmelse med hestemmclserne i artikel 15, stykke 3 a). hvis arbcjdet udf~res om bord på en båd eller et skib. som omhandlct stykke 4 i denne artikel. 6. Tämän sopimuksen muiden määriiysten estiimättä noudatctaan scuraavia mäiiräyksiä scllaisen tu lon ja muun samankaltaiscn hyvityksen verotukscssa. jonka sopimusvaltiossa asuva henkilö saa toisen sopimusvaltion rannikon ulkopuolclla tehdystä työstä työnantajan lukuun. joka siellä harjoittaa I kappaleessa tarkoitettua toimintaa: a) Jollei b)-dl kohdan määräyksistä muuta johdu. voidaan tällaisesta hyvitykscstä verottaa tässä toisessa valtiossa vain, jos työ kestää siellii yhdessii tai useammassa jaksossa yhteensä yli 30 päivää kahdentoista kuukauden aikana. b) Tällaisesta hyvityksestä verotetaan vain ensiksi mainitussa sopimusvaltir ssa jos I) työ liittyy öljyesiintymän hyväksikäyttöön, joka sijaitsee sopimusvaltion ja toisen valtion välisellä keskiviivalla, 2) näiden valtioiden välillä on sopimus. joka koskee esiintymien yhteistä hyväksikäyttöä. ja 3) hyväksikäyttö tapahtuu samanaikaisesti keskiviivan molemmilla puolilla. Tämän kohdan määräyksiä sovclktaan vain. milloin sopimusvaltioidt:n toimivaltaiset viranomaiset oval tehncct asiasta sopimuksen. c) Tiillaisesta hyvityksestä vcrott:taan 15 artiklan 3 kappaleen al kohdan miiiiräysten mukaan. jos työ tehdäiin Uimiin artiklan 4 kappalcessa tarkoitetussa vencessä tai laivassa Utan hinder av övriga bestämmelser i delta avtal giiller följande om heskattningen av lön och annan liknande ersättning som person med hemvist i en avtalsslutandc stat uppbär pil grund av arbete vilket utförs utanför annan avtalsslutande stats kust for arbetsgivare som bt:driver sådan verksamhet där som avses i stycke I: a) Om inte bestämmelserna i punkterna bj-d) föranleder annat, får sådan ersättning beskattas i denna andra stat endast om arbetet pågår där under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt överstiger 30 dagar under en tidrymd av tolv månader. bl Sådan ersättning beskattas endast i den förstnämnda avtalsslutande staten om I) arbetet har samband med utnyttjandet av oljeförekomster som befinner sig på mittlinjen mellan en avtalsslutande stat och annan stat. 2) avtal föreligger mellan dessa stater om gemensamt utnyttjande av förekomsterna. och 3) utnyttjandet sker samtidigt pä häda sidor om mittlinjen. Bestämmelserna i denna punkt tillämpas endast efter överenskommelse därom mellan de behöriga myndighetermi i de avtalsslutande staterna. cl Sådan e:sättning beskattas t:nligt bestämmelserna i artikel 15 stycke 3 a). om arbetet utförs ombord på båt eller skepp som avses i stycke 4 av denna artikel.

67 6. l>r::\ll fyrir önnur a kva:oi samnings pessa gildir eftirfarandi um skattlagningu launa og annars svipaos ern.1- urgjalds scm aoili heimilisfastur i aoildarriki hlytur fyrir vinnu sem innt er af hendi undan ströndum annars aoildarrfkis fyrir at vinnurekanda sem rekur starfsemi sem fellur undir I. tl.: a) Leic)i ekki ;\.kva:öi staflioa b)-d) til annars getur slikt emjurgjald pvi aoeins verio skattlagt i si<)arnefnda rikinu ai) vinnan se innt af hendi a einu eöa fleiri timabilum sem samtals vara lengur en i 30 daga innan 12 mana<)a timabils. bj Slikt endurgjald skal einungis skattleggja i fyrrnefnda aoildarrikinu ef: I) vinnan tengist hagnytingu oliulinda sem eru a skiptilinu milli aoildarrfkis og annars rikis, 2J samningur er til milli pessara rfkja um sameiginlega hagnytingu lindanna og 3) hagnyting fer fram samtimis baöum megin skiptilinu. Akva:<Ji pcssa staflioar koma ekki til framkva:mda fyrr en ba:r stjörnvöld i aöildarrikjunum hafa gert samkomulag par um. c) Slikt endurgjald skal skattleggja samk va:mt å kva:oum stallioar a) i 3. tl. 15. gr. ef vinnan er innt af hendi um hora i bati eoa skipi. sbr. 4. tl. pessarar greinar. 6. Uansett andre hcstemmelser i denne overenskomst skal f\<)lgende hestemmelser gjelde for beskatningen av ]y!nn og annen ligncnde godtgjl<:lrelse som en person bosatt i en kontrahercnde stat mottar i anledning av 10nnsarbcid som utfores utenfor en annen kontrahcrende stats kyst for arbeidsgiver som driver slik virksumhet Jer som ncvnt i punkt I: a) Nar ikke noe annet fremgår av bestemmelsenc i underpunktene b)-dj, kan slik godtgjorelse skattlcgges i denne annen stat bare hvis arheidet pågår der i en eller flere perioder som tilsammen overstiger 30 dager i l\"pet av en 12 mån eders periode. b) Slik godtgjorelse skattlegges bare i den forstnevnte kontraherende stat dersom I) arbeidet er knyttct til utnyttelsen av petroleumsforekumster som ligger pa midtlinjen mellom en kontraherende stat og annen stat. 2) ovcrenskomst foreligger mellom disse stater om felles utnyttclse av forekomstcne, ug 31 utnyttelsen skjer samtidig p{1 begge sider av midtlinjen. Bestemmclsene i dette underpunkt för bare anvenjelse etter avtale dernm mellom de kompetente myndighetcne Je kontraherende stater. d Slik godtgjorclse skattlcgges etter bestemmclsene i artikkel 15 punkt 3 a), dersom arbeidet utfores ombord i hiit eller skip som omhandlct i punkt 4 i denne artikkel. fi7 6. Utan hinder av övriga bcstiimmelscr i detta avtal gäller följande om beskattningen av lön och annan liknande ersättning som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbiir pi\ grund av arbete vilket utförs utanför annan avtalsslutande stats kust för arbetsgivare som bedriver sådan verksamhet där som avses i punkt I: a) Om inte bestämmelserna i punkterna b)-d) föranleder annat. får sådan ersättning beskattas i denna andra stat endast om arbetet pågår där under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt överstiger 30 dagar under en tidrymd av tolv månader. bl Sådan ersiittning beskattas endast i den förstnämnda avtalsslutande staten om I) arbetet har samband med utnyttjandet av oijcförekomstcr som befinnt:r sig på mittlinjen mellan en avtalsslutande stat och annan stat. 21 avtal föreligger mellan dessa stater om gemensamt utnyttjande av förekomsterna. och 3) utnyttjandet sker samtidigt på båda sidor om mittlinjen. Bestämmelserna i denna punkt tillämpas endast efter iiverenskommelse därom mellan de behöriga myndigheterna i de avtalsslutandc staterna. cl Sådan ersättning beskattas enligt besummelserna i artikel 15 punkt 3 a), om arbetet utförs ombord på båt eller skepp som avses i punkt 4 av denna artikel.

68 dl Siidant vederlag kan kun heskattes i den stat. hvori foretagcndets virkeligc lcdclse har sil sa:dc. hvis arhejdet udf~res om bord pil el luftfartl~.i, som omhandlcl i stykkc 4 i denne artikel. 7. Med udtrykket "havbundsområdc" fors tås i denne artikel havbunden og dens undergrund inden for en kontraherende stats territorialfarvand samt denne stats kontinentalsokkcl. I. lndkomster. der oppeba:rcs af en i en kontraherende stat hjemmehl}rende person. og som ikke er behandlet i de foranståcnde artikler i denne overenskomst. kan. uanset hvorfra de hidr0rer. kun beskattes i denne stat. 2. Beslemmelserne i stykke I skal ikke findc anvendelse. såfremt erhververen af indkomsten er hjemmeh0rende i en kontrahercnde stat og har et fast driftssted eller et fast sted i en anden kontraherende stat. og den rettighcd eller ejendom. hvorfra indkomsten hidrl)rer. har direkte forbindelse med den virksomhed. som drives fra det faste drirtssted. hcnholdsvis det frie erhverv. som ud0ves fra det faste sted. I sådanne tilfa::lde skal bestemmelserne i artikel 7. henholdsvis artikel 14. finde anvendelse. I tilfcelde. hvor der til et fast driftsstt:d eller et fast sted h~rer en fast ejendom. som omhandlet i artikel 6, stykkc 2. eller en aktie eller anden andel, som omhandlct i artid) Tällaiscsta hyvityksesrn verotetaan vain siinii valtiossa. jossa yrityksen tosiasiallim:n johtl 011. jos lyö tehdföin tiimän artiklan 4 kappaleessa tarkoitetussa ilma-aluksessa. 7. Sanonnalla merenpohja-alue.. tarkoitetaan tiissä artiklassa sopimusvaltion aluevesien merenpohjaa ja sen sisustaa sekä tiimän valtion mannerjalustaa. h8 d) S[idan ersiitlning beskattas endast i den stat diir företaget har sin verkliga ledning. om arbetet utförs ombord p;i luthartyg som avses i styåe 4 av denna artikel. 7. Med uttrycket "havsbottenomriide förstås i denna artikel havsbottnen och dennas underlag inom en avtalsslutande stats territorialvatten samt denna stats kontinentalso..:kel. Artikel 22 Andre indkomster 22 artikla Afuu 111/0 I. Tulosta. jonka sopimusvaltiossa asuva henkilö saa ja jota ei käsitellä tiimän sopimuksen edellä olevissa artikloissa, verotetaan vain tässä valtiossa riippumatta siitä. mistä tulo kertyy. 2. Tämän artiklan I kappaleen määräyksiä ei sovellcta, jos tulon sm~ja asuu sopimusvaltiossa ja häncllä on toisessa sopimusvaltiossa kiinteii toimipaikka tai kiinteä paikka, sekii tulon maksamisen perusteena oleva oikeus tai omaisuus tosiasiallisesti liittyy kiinteästä toimipaikasta hai:joitettuun liiketoimintaan tai kiinteästii paikasta hai:joitettuun itsenäiseen ammatitoimintaan. Tässä tapauksessa sovelletaan 7 artiklan tai 14 artiklan mäiiräyksiii. Jos kiinteään toimipaikkaan tai kiinteään paikkaan kuuluu 6 artiklan 2 kappalecssa tarkoitettua kiinteää omaisuutta tahi 6 artiklan 4 kappaleessa tarkoitcttu osakc tai muu osuus. verotetaan kuitenkin tulosta, joka saadaan tällaisesta Artikel 22 Annan inkomst I. Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förviirvar och som inte behandlas i föregående artiklar i detta avtal beskattas endast i denna stat, oavsett varifrån inkomsten härrör..., Bestämmelserna i stycke I tillämpas inte om inkomsttagaren har hemvist i en avtalsslutande stat och har fast Jriftstiillc eller stadigvarande anordning i annan avtalsslutande stal samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken inkomsten betalas iiger verkligt samband med rörelse som bedrivs fr;"m det fasta driftstället respektive självständig yrkesvcrksamhet som utövas frfrn den stadigvarande anordningen. I sådant fall tilllämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14. Ingår i fast driftstställe eller stadigvarande anordning fast egendom som avses i artikel 6 stycke 2 eller aktier eller annan andd som avses i artikel 6 stycke 4 beskattas emellertid inkomst av sådan

69 d) Slikt endurgjald skal einungis skattleggja i Jwf aöildarrfki par sem raunverulcg framkva:mdastjlirn fyrirtxkisins er cf vinnan er innt af hendi um horo i loftfari, sbr. 4. tl. pessarar greinar. 7. Hugtaki<) ""hafsbotnssva:öi" merkir i pessari grcin hafsbotninn innan landhelgi aoildarrikis og paö sem undir honum er, svo og landgrunn pess rfkis. dl Slik godtgj0rclse skattlegges bare i den stat hvor foretagcndcts virkelige ledclsc har sitt sctc. dcrsom arbcidet utf~;rcs omhord i et luftfarh~y som omhandlct i punkt 4 i denne artikkel. 7. Uttrykket ""havsbunnsområde"" hetyr i denne artikkel havbunnen og dens undergrunn innenfor en kontraherende stats territorialfarvann samt denne stats kontinentalsokkcl. hy dl Siidan ersättning beskattas endast i den stat diir företaget har sin verkliga ledning. om arhclcl utförs ombord pil luftfartyg som avses i punkt 4 av denna artikel. 7. Med uttrycket "'havsbottenområde.. fi.irstfis i denna artikel havsbollncn och dennas underlag inom en avtalsslutande stats territorialvatten samt denna stats kontinentalsockel. 22. gr. Aorar tekjur 1. Tekjur sem aoili heimilisfastur i a<)ildarriki allar og ekki er tjallaö um her ao framan skal einungis skattlcggja i pvf riki og skiptir ckki m<ili hvar peirra er allao. "' Åkv<eoi I. tl. eiga ekki vio ef så er teknanna allar er heimilisfastur i aöildarrfki og hefur fasta atvinnustöö cöa fasta stofnun i öoru a<)ildarrfki og rcttindin eöa eignin sem tckjurnar stafa fra cru raunverulega hundin vio atvinnurekstur sem rekinn er af hinni föstu atvinnustö() eöa vio själfst<.eoa starfsemi sem stunduo er a hinni föstu stofnun. i slfkum tilvikum gilda åkv:rc)i 7. gr. eoa 14. gr. eftir pvf sem viö ä. Ef fasteign, sbr. 2. tl. 6. gr., eöa hlutabrefaeign eöa önnur hlutareign f fölagi, sbr. 4. tl. 6. gr., tilheyrir fastri atvinnustöo eöa fastri stofnun skal hins vegar skattleggja tekjur af slikri cign e<)a eignarhlutum samkv<emt å kva:öum 6. gr. Artikkcl 22 Atlfll'n innfl'kt \. Inntek.ter som tilfaller en person bosatt i en kontraherende stat. og som ikke er omhandlet i de foranstftende artikler i denne overenskomst. skal uansett hvor de skriver seg fra, bare kunne skattlcgges i denne stat. 2. Bestemmelene i punkt I får ikkc anvendelse, når mottageren er bosatt i en kontraherendc stat og har fast driftssted eller et fast sted i en annen kontraherende stat, og den retlighet eller cicndom som inntcktcn skriver seg fra har direktt: tilknytning til den virksomhet som drives fra det faste driftsstcd. henholdsvis det frie yrke som Ut(1ves fra det faste stcd. 1 sf1 fall får bestemmelsenc i henholdsvis artikkcl 7 eller artikkel 14 anvendelse. I tilfcllc hvor det til et fast driftsstcd eller ct fast sted horer fast eiendom som omhandlet i artikkel 6 punkt 2. eller aksje eller anncn andel som omhandlet i anikkel 6 punkt 4, skal imidlertid inntekt av slik eicndom. eller andel skattlegges i henhold Artikel 22 Annan inkomst l. Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutandc stat förvärvar m:h som inte behandlas i föregående artiklar i detta avtal beskattas endast i denna stat. oavsett varifrån inkomsten härrör. 2. Bestämmelserna i punkt 1 tilhimpas inte om inkomsttagaren har hemvist i en avtalsslutande stat och har fast driftställe eller stadigvarande anordning i annan avtalsslutandc stat samt den riittighet eller egendom i fräga om vilken inkomsten betalas äger verkligt samband med rörelse som hedrivs från det fasta driftstället respektive självständig yrkes verksamhet som utövas från den stadigvarande anordningen. I sådant fall tilllämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14. Ingår i fast driftstiille eller stadigvarande anordning fast egendom som avses i artikel 6 punkt 2 eller aktier eller annan andel som avses i artikel 6 punkt 4 heskattas emellertid inkomst av s:idan egendom eller andel

70 kel 6. stykkc 4. hcskattes indkomst af sådan cjcndom eller andel dog i overensstemmelse med bcstemmelserne i artikel 6. omaisuudesta tai osuudesta. 6 artiklan miiiiriiystcn mukaisesti. 70 egendom eller andel med tilliimpning av heshimmelscrna i artikel 6. Artikel 23 Forn111e I. Fast ejcndom, omhandlet i artikel 6, stykkc 2. som ejes af en per~on. der er hjemmeh0rende i en kontraherende stat. og som er beliggende i en anden kontraherende stat, kan beskattes denne anden stat. 2. Aktier eller andre andcle i et selskab. som. omhandlet i artikel 6. stykke 4. og som ejes af en person. der er hjemmeh0rende i en kontraherendc stat. kan heskattes i den kontraherende stat. i hvilken den faste ejcndom er bcliggende. 3. Skibc og luftfartojer. der anvendes i international trafik. samt rnrlig formuc. som knyttes til driften af sildanne skibt: og luftfart0jcr. kan kun beskattes i den kontrahcrendc stat. hvori foretagendets virkelige ledclse har sit stcde. I det omfang en stat på grund af sin lovgivning ikke kan heskatte hele formucn. kan formuen kun beskattcs i den swt. i hvilken foretagendet er hjemmeh0- rende. 4. Al anden formue. tilh0rende en person. der er hjemmeh0rende i en kontrahcrende stat, kan, uanset hvor den forcfindes. kun beskattes i denne stat. 5. Uanset hestemmelserne i stykke 4 kan r0rlig formue. som udg0r en del af crhvervsformuen i ct fast 23 artikla i,.arall is1111s I. Varallisuudcsta. joka koostuu sopimusvaltiossa asuvan henkilön omistamasta 6 artiklan 2 kappalccssa tarkoitetusta ja toisessa sopimusvaltiossa olevasta kiinteiistii omaisuudesta. voidaan verottaa tiissä toisessa valtiossa. 2. Sopimusvaltiossa asuvan henkilön omistamasta 6 artiklan 4 kappalcessa tarkoitetusta osakkeesta tai muusta yhtiöosuudcsta voidaan verottaa siinii sopimusvalti11ssa. jossa kiintcii omaisuus on. 3. Varallisuudesta. joka koostuu kansainväliseen liikenteeseen käytetystä laivasta ja ilma-aluksesta sekii tiillaiscn laivan ja ilma-aluksen käyttämiseen liitt yvästä irtaimesta omaisuudesta, verotetaan vain siinii sopimusvaltiossa. jossa yrityksen tosiasiallinen johto on. Mikäli tiimä valtio lainsäiidäntönsä johdosta ei voi verottaa koko varallisuudesta. verotetaan varallisuudesta vain siinii valtiossa. jossa asuva yritys on. 4. Muusta sopimusvaltiossa asuvan henkilön varallisuudesta verotetaan vain tiissä valtiossa riippumatta siitä. missii varallisuus on. 5. Tiimän artiklan 4 kappaleen miiäriiysten estiimättä voidan kuitenkin varallisuudesta, joka koostuu sopimus- Artikel 2J Fiirmiigcnhct I. Förmögenhet bestäende av sådan fast egendom som avses i artikel 6 stycke 2. vilken persern med hemvist i i::n avtalsslutande stat innehar och vilken är helägen i annan avtalsslutande stat. för beskattas i denna andra stat. '.!. Aktie eller annan andel i bolag, som avses i artikel 6 stycke 4. vilken person med hemvist i en avtalsslutande stat innehar, får beskattas i den avtalsslutande stat diir den fasta egendomen iir belägen. J. Förmögenhet bestående av skepp och luftfartyg som anviinds i internationell trafik samt av lös egendom som iir hänförlig till användningen av sildant skepp och luftfartyg beskattas endast i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning. I den mi"in denna stat på grund av sin lagstiftning inte kan heskatta hela förmögenheten. heskattas förmögenheten endast i den stat diir företaget har hemvist. 4. All annan förmögenhet. oavsett var denna iir belägen. som person med hemvist i en avtalsslutande stat innehar. beskattas endast i denna stat. 5. Utan hinder av bestämmelserna i stycke 4 får emellertid förmögenhet bestående av lös egendom. som utgör

71 Prop. J983/84: til bestemmelscne 6. artikkcl med tillämpning av besliimmelscrna i artikel gr. Eignir I. Eign scm folgin er i fasteign samkva:mt skilgrciningu 2. tl. 6. gr. scm er i cigu aoila hcimilisfasts i aöildarriki og sem er i ö<iru a<)ildarrfki. må skattlcggja i sfoarnefnda rfkinu. 2. Hlutabrcfaeign eoa önnur hlutareign i fälagi. sem um er r<ett i 4. tl. 6. gr.. i eigu aoila heimilisfasts i aoildarrfki ma skattleggja i pvf a<)ildarrfki par scm fasteignin er. 3. Eign sem folgin er i skipum og loftförum sem notuo eru {1 alpjööaleioum. svo og lausafc sem tengt er notkun slfkra skipa og loftfara, skal cinungis skattlcggja i pvi aoildarriki par sem raunveruleg framkv.emdastjörn fyrirt<ekisins hcfur aösetur. Geti petta riki ekki samkv<emt e1gm löggjöf skattlagt alla cignina skal cinungis skattleggja hana i pvf rfki par scm fyrirtieki<'l er heimilisfast. 4. Allar aorar eignir a<)ila heimilisfasts i aoildarriki skal einungis skattlcggja i pvf rfki og skiptir ekki mali hvar pa!r eru staosettar. 5.!>ratt fyrir akv<eoi 4. tl. må skattleggja eign i lausafc sem er hluti atvinnurekstrareignar fastrar atvinnustöi'lvar Artikkel 23 Formue I. Formue i fast cicndom omhandlet i artikkel 6 punkt 2. som eies av en person bosatt i en kontrahcrcnde stat. og som ligger i en annen kontrahercnde stat, kan skattleggcs i denne anm:n stat. 2. Aksje eller annen andel i sclskap som omhandlet i artikkel 6 punkt 4. som eies av en person bos<1tt i en kontraherende stat. kan skattlegges i den kontraherende stat der den faste eiendom ligger. 3. Formue i skip og luftfart0yer som går i internasjonal fart. og 10s~rc knyttet til driften av slike skip og luftfar(0yer, skal bare kunne skattlegges i den kontraherende stat hvor fon:tagendets virkelige ledelse har sitt sete. I den utstrekning denne stat på grunn av sin lovgivning ikke kan skattlegge hele formuen, skattlegges formucn bare i den stat der foretagendct er hjemmehl-irende. 4. All annen formue som tilh~rer en person bosatt i en kontrahercnde stat. skal, uansett hvor den befinner seg bare kunne skattlegges i denne stat. 5. Uansett bestemmelsene i punkt 4 kan imidlertid formue bestående av llbs0re, som utgj0r driftsmidlcr knyt- Artikel 23 Förmögenhet I. Förmögenhet bestående av sådan fast egendom som avses i artikel 6 punkt 2. vilken person med hemvist i en avtalsslutande stat innehar och vilken är belägen i annan avtalsslutande stat, får beskattas i denna andra stat. 2. Aktie eller annan andel i bolag, som avses i artikel 6 punkt 4. vilken person med hemvist i en avtalsslutande stat innehar, får beskattas i den avtalsslutandc stat där den fasta egendomen är belägen. :'\. Förmögenhet bestående av skepp och luftfartyg som används i internationell trafik samt av lös egendom som är hiinförlig till användningen av sådant skepp och luftfartyg beskattas endast i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning. I den mån denna stat pii grund av sin lagstiftning inte kan beskatta hela förmögenheten, beskattas förmögenheten endast i den stat där företaget har hemvist. 4. All annan förmögenhet. oavsett var denna är bcliigen. som person med hemvist i en avtalsslutande stat innehar. beskattas endast i denna stat. 5. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 4 för emellertid förmögenhet best<'iende av lös egendom, som utgör

72 driftssted, som el foretagende i en kontraherende stat har i en anden kontraherende stat. eller r0rlig formuc. som horer til el fast stcd, som en person, der er hjemmeh0n:nde i en kontraherende stat, har i en anden kontraherende stat med henblik på udv;velse af fril crhverv, bcskattes denne anden stal. I. Danmark: a) Såfremt en person. der er hjemmeh0rende i Danmark, oppebrerer indkomst eller ejer formue, som if01ge bestemmelserne 1 denne overenskomst kan bcskattes i en anden kontraherende stat, skal Danmark, medmindre bestemmelserne i artikel 10, slykke 8, andet afsnit. eller punkt b), medf0rer an det. I) indromme fradrag i denne pt:rsons danske indkomstskat med et bel0b. svarende til den indkomstskat, som er erlagt i denne anden kontraherendc stat; 2) indr0mme fradrag i denne persons danske formueskat med et bclob svavaltiossa olevan yritykscn toisessa sopimusvaltiossa olcvan kiinteän toimipaikan liikeomaisuuteen kuuluvasta irtaimesta omaisuudesta tai sopimusvaltiossa asuvan henkilön toisessa sopimusvaltiossa itsenäistii ammatinhaijoittamista varten käylettavana olevaan kiinteään paikkaan kuuluvasta irtaimesta omaisuudesta, verottaa tässä toisessa valtiossa. del av rörelsetillgångarna i fast driftställe. vilket ett företag i en avtalsslutandc stat har i annan avtalsslutandc stat, eller av lös egendom, som är hänförlig till stadigvarande anordning l'ör att utöva självständig yrkesverksamhet, som person med hemvist i en avtalsslutande stat har i annan avtalsslutande stat. beskattas i denna andra stal. Artikel 24 Dr/Ids ho Indkomst eller formue. som beskattes hos el dodsbo. der er hjemmeh0rendc i en kontraherende stat. kan ikkc heskattes hos personer. der er berettigede til anpart i boet, og som er hjemmeh0- rende i en anden kontraherende stal. 24 artikla Kuolinpesä Tulosta tai varallisuudesta, josta sopimusvaltiossa asuvaa kuolinpesää verotetaan. ei saa verottaa toisessa sopimusvaltiossa asuvaa kuolinpesän osakasta. Artikel 24 Döds ho Inkomst eller förmögenhet, som beskattas hos dödsbo med hemvist i en avtalsslutande stat. får inte beskattas hos dödsbodelägare med hemvist i annan avtalsslutande stat. af dobbelrhe Artikel 25 Opluei else skatning 25 artikla Kaksinkertaisen 1 erot11k.h'n poistaminen I. Tanska a) Milloin Tanskassa asuvalla henkilöllä on tuloa tai varallisuutta, jos ta tämän sopimuksen mukaan voidaan verottaa toisessa sopimusvaltiossa. Tanskan on. jollei 10 artiklan 8 kappaleen toisen alakappaleen tai hl kohdan määräyksistä muuta johdu: I) vähennettävä tämän henkilön Tanskan tuloverosta tässä toisessa sopimusvaltiossa maksettua tuloveroa vastaava määrä; 21 vähennettävä tämän henkilön Tanskan varallisuusverosta tässä toisessa Artikel 25 UnJanriYanJe a1 d11hhelheskatt11i11g I. Danmark a) Om person med hemvist i Danmark förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal fär beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Danmark. såvida inte bestämmelserna i artikel I 0 stycke 8 andra avsnittet eller punkt b) föranleder annat, I) från denna persons danska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalas i denna andra avtalsslutande stat; 2) från denna persons danska förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsva-

73 sem fyrirtxki i aoildarrfki hcfur i ööru aöildarriki. cöa lausat]arcign scm tengd er fastri stofnun til a() stunda sj<ilfstxöa starfscmi. sem ac)ili heimilisfastur i aoildarriki hefur i öoru aoildarrfki, i sioarnefnda rikinu. tet til ct fast driftssted som ct fon:tagende i en kontrahcrende stat har i en annen kontraherendc stat, eller av (j.;sv;rc knyltet til et fast sted som en person bosatt i en kontraherende stat har i en annen kontraherende stat for ut~velsen av el fritt yrke. skattlegges i denne annen stat. Jcl av rörelsetillg<lngarna i fast driftställe. vilket ett företag i en av1alsslutande stal har i annan avtalsslutande stat. eller av lös egendom. som iir hänförlig till stadigvarande anordning för att utöva sjiilvshindig yrkt:sverksamhct, som person med hemvist i en avtalsslutande stat har i annan avtalsslutande stat. hcskattas i denna andra stat. 24.gr. Diuwrb!l Tekjur coa eignir sem skattlagoar eru hja danarhui hcimilisföstu f aoildarrfki ma ekki skattleggja hja aoila sem a rett til hlutdeildar i b(1inu og er heimilisfastur i ööru aoildarriki. Artikkel 24 Df/Jdsbo Inntekt eller formuc, som skattclegges hos d~dsbo hjcmmeh~rende i en kontraherende stat. kan ikke skaltlcgges hos loddeier eller legatar som er bosatt i en annen kontraherende stat. Artikel 24 Döds ho Inkomst eller förmögenhet. som beskattas hos dödsbo med hemvist i en avtalsslutande stal. fär inte beskattas hos dödsbodelägare med hemvist i annan avtalsslutande stat. 25. gr. Aofi'rÖ til a<) komast lzjil tviskiittun I. Danmörk: a) Hafi aöili heimilisfastur i Danmörku tekjur eoa eigi hann eign sem skattleggja mä samkva:-mt äkvceoum pessa samnings i öoru a()ifdarriki skal Danmörk. ncma äkva:öi 2. mgr. 8. tl. 10. gr. eöa staf Iiöar b) leiöi til annars: I) vcita sem fradratt fra dönskum tekjuskatti pcssa aoila fjarha:o sem svarar til pess tekjuskatts sem greiddur hefur verio i sioarncfnda aöildarrikinu; 2J veita sem fradratt fra dönskum eignarskatti pessa aöila fjarha:ö sem svarar til Artikkel 25 Fremgang.rn1åte til wmgäel.h' av dohheltbeskatning I. Danmark a) Når en person bosatt i Danmark oppeha:rcr inntekl eller eier formue som i henhold til bestemmelsene i denne overenskomst kan skattlcggcs i en annen kontraherende stat, skal Danmark. mcdmindre bestemmelsenc i artikkel 10 punkt 8 annet ledd eller underpunkt b) nedenfor medforer noe annet, I) innr~mme fradrag i denne persons dan~ke inntektsskatt med et bel0p som tilsvarer den inntektsskatt som er hetalt i denne annen kontrahercnde stat, 21 innr~-imme fradrag denne persons danske formuesskatt med et hel~~p Artikel 25 Undanri!iande m duhhelbesk(lftfling 1. Danm(lrk a) Om person med hemvist i Danmark förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Danmark, såvida inte hestämmelscrna i artikel IO punkt 8 andra stycket eller punkt b) föranleder annat, I J från denna persons danska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra avtalsslutandc stat: 2) från denna persons danska förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsva-

74 rende til den formueskat. som er erlagt i denne anden kontraherende stat. Fradragsbcl~föet skal imidlcrtid ikke i nogct tilf:.clde kunne overstige den del af den danske indkomstskat eller formueskat, ben:gnet f0r sil.dant fradrag. der svares af den indkomst eller formue, som kan beskattes i denne anden stal. bl Såfremt en person. der er hjernmeh0rende i Danmark, oppcbrerer indkomst eller ejer formue, som if0lge bestt:mmclserne i denne overenskomst kun kan beskattes i en anden kontraherende stat. kan Danmark medregne indkomsten eller formuen i bcskatningsgrundlaget. men skal i den danske skat af indkomsten eller formuen fradrage den del af indkomstskatten. respektive formueskatten. der svarcs af den indkomst. som hidr0rer fra denne anden stat, respektive den formut:, som ejes der. 2. Finland al Såfrt:mt en person. der er hjemmeh0rende i Finland. oppebrerer indkomst eller ejer formue. som if01ge bestemmelserne i denne overenskomst kan beskattes i en anden kontraherende stat. skal Finland, medrnindre bestemmelserne i artikel JO. stykke 8. färste afsnit, eller punkt bl, medf0rer andel. I J indr0mme fradrag 1 denne persons finske indkomstskat med et bel0b. svarende til den indkomstskat. som er erlagt i denne anden kontraherende st;it; 2l indrnmme fradrag i di:nne persons finske formueskat med et bel0b. svasopimusvaltiossa maksetlua varallisuusveroa vastaava määrä. Yähennyksen maara ei kummassakaan tapauksessa kuitenkaan saa olla suurempi kuin se ennen vähennyksen tckemistii lasketun Tanskan tuloveron tai varallisuusveron osa. jokajakautuu si lie tulollc tai sille varallisuudelle. josta voidaan verottaa tässii toisessa valtiossa. bl Milloin Tanskassa asuvalla henkilöllä on tuloa tai varallisuutta. josta tämän sopimuksen määräysten mukaan verotetaan va in toisessa sopimusvaltiossa, Tanska voi sisällyttäii tulon tai varallisuuden verotuspcrusteeseen. mutta sen on vähennettävä tulon tai varallisuudcn perusteella suoritettavasta Tanskan verosta se tuloveron tai varallisusveron osa. joka jakautuu tästä toiscsta valtiosta saadulle tulolle tai siellä olevalle varallisuudelle. 2. Suomi a) Milloin Suomessa asuvalla hcnkilöllä on tuloa tai varallisuutta, jos ta tämän sopimuksen mukaan voidaan verottaa toisessa sopimusvaltiossa. Suomen on. jollei 10 artiklan 8 kappaleen ensimmäisen alakappaleen tai bl kohdan määräyksistä muutajohdu: I) vähenncttävä tämän henkilön Suomen tuloverosta tässä toisessa sopimusvaltiossa maksettua tuloveroa vastaava määrä: 2l vähcnnettävä tämän henkilön Suomen varallisuusverosta tässä toisessa 74 rande den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat. A vräkningsbcloppet skall emellertid inte i något fall överstiga den del av den danska inkomstskatten eller förmögenhetsskatten. beräknad utan sftdana avräkning, som belöper på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna andra stat. bl Om person med hemvist i Danmark förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i annan avtalsslutande stat. får Danmark inräkna inkomsten eller förmögenheten i beskattningsunderlaget men skall frän den danska skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten respektive förmögenhetsskatten som belöper på den inkomst som uppburits från denna andra stat respektive den förmögenhet som innehas där. 2. Finland a) Om person med hemvist i Finland förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan avtalsslutande stat. skall Finland. såvida inte bestämmelserna i artikel IO stycke 8 första avsnittet eller punkt bl föranleder annat. I) från denna persons finska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalas i denna andra avtalsslutande stat: 2J från denna persons finska förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsvaran-

75 pess eignarskatts sem greiddur hefur veriu i siöarnefnda a1)ildarrfkinu. Frädrattur pessi m<\ pö i cngu tilviki vera ha:rri en s<i hluti danska tekjuskattsins eoa eignarskattsins. reiknaos Cm sliks frädrättar. scm er af peim lckjum coa peirri eign sem skattlcggja mä i siöarnefnda rikinu. bl Hafi aoili hcimilisfastur Danmörku tekjur eoa eigi hann eign sem einungis skal skattleggja samkva:mt ä kv:rc)um samnings pessa i öoru a<)ildarriki. ge tur Danmörk tali<) tekjurnar eoa eignina meo i skattstofni. en frä dönskum skatti af tckjum coa eign skal p<i draga pann hluta ar tekjuskattinum eöa cignarskattinum. eftir pvi '.'iem vio a. sem er af peim tekjum sem slafa frä sioarnefnda rikinu eoa af eign sem er i eigu hans par. 2. Finn/and: aj Hafi aoili heimilisfastur Finnlandi tekjur coa eigi hann eign sem skattlcggja m;\ samkvcemt akva:öum pessa samnings f öc)ru aöildarriki skal Finnland. nema akva:c)i I. mgr. 8. tl. IO. gr. ec)a stafliöar h) leioi til annars: I) veita sem frädnitt fr::\. finnskum tekjuskatti pessa a<)ila fjarha:c) sem svarar til pess tekjuskatts sem greiddur hcfur verio f sii'larnefnda aoildarrikinu: 2) veita sem fr::\.dr<itt fr<i finnskum eignarskatti pessa aoila tj<irh<eo sem svarar til som tilsvarer den formuesskall som er betalt i denne annen kontraherende stat. Fradragsbclppet skal imidlertid ikke i noen tilfelle overstige den del av den danske innlt!ktsskall eller formuesskatt. beregnet for slikt fradrag er gill. som svarer til den inntekt eller formue som kan skattlegges i denne annen kontraherendt: stat. bl Når en person bosatt i Danmark oppeba:rer inntt:kt eller eier formue som i henhold til bestemmclsenc i dt:nne overenskomst bare skal kunne skattlegges i en annen kontraherende stat. kan Danmark medregne inntekten eller formuen i beskatningsgrunnlagt:t. men skal i den danske inntt:kts- eller formuesskatt gi fradrag for den dd av henholdsvis inntt:ktseller formuesskatten som faller på inntekt som skriver seg fra dt:nne annen stat dlt:r formue som eies der. 2. Finland aj Når en person hosatt i Finland oppeba:rer inntekt eller eier formue som i henhold til bestemmclsene i denne overenskomst kan skattlegges i en annen konrraht: rende stat. skal Finland. medmindre bestemmelscne i artikkel 10 punkt 8 forste kdd eller underpunkt bl ncdenfor medforer noe annt:t. I) innr0mme fradrag i denne persons finske inntekt sskatt med ct bel0p som tilsvarer den inntektsskall som er betalt i denne annen kontrahcrendc stat: 21 innn,mme fradrag i denne persons finske formuesskatt med et bcl~lp som 75 rande den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat. A vriikningsbeloppet skall emellertid inte i nägot fall överstiga den del av den danska inkomstskatten eller förmögenhetsskatten, beräknad utan sildan avräkning. som belöper på den inkomst eller förmögenht:t som fiir beskattas i denna andra stat. bl Om person med hemvist i Danmark förviirvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmdserna i detta avtal beskattas endast i annan avtalsslutande stat. får Danmark inräkna inkomsten eller förmögenheten i beskattningsunderlaget men skall frän den danska skatten pf1 inkomsten eller formögenhett:n avräkna den del av inkomstskatten respektive förmögenhetsskatten som belöper på den inkomst som uppburits från denna andra stat respektive den förmögenhet som innehas där. 2. Finland a) Om person med hemvist i Finland förviirvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan avtalsslutande stat. skall Finland. sävida inte bestiimmelserna i artikel 10 punkt 8 första stycket eller punkt b) fi.irankdcr annat. Il från denna persons finska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat: 2) från denna persons linska förmögenhetsskatt avr;ikna ett belopp motsvaran-

76 rende til den formueskat. som er erlagt i denne anden kontraherende stat. Fradragsbel~1het skal imidlt:rtid ikke i noget tilfa:lde kunne overstige den del af den finske indkomstskat eller formueskat. heregnct f~;r sådant fradrag. der svares af den indkomst eller formue. som kan beskattes i denne anden kontraherende stat. bl Såfremt en person. der er hjemmeh0rende i Finland. oppeba:rer indkomst eller ejer formue. som if0lge bestemmclsernc i denne overenskomst kun kan beskattes i en anden kontraherende stat. kan Finland medregne indkomsten eller formuen i beskatningsgrundlaget. men skal i den finske skat af indkomsten eller formuen fradrage den del af indkomstskatten. respektive formueskatten. som svares af den indkomst. der hidr0rer fra denne anden kontrahercnde stat. respektive den formue. der ejes der. 3. Island: a) Såfremt en person. dcr er hjemmeh0rende i Island. oppeba:rer indkomst eller ejer formuc. som i henhold til bestemmelserne i denne overenskomst kan beskattes i en anden kontraherende stat. skal Island. medmindre bestemmelserne i punkt bl eller cl mcdforer andel. fritage sådan indkomst eller formue fra beskatning. bl Såfremt en person. der er hjemmehörende i Island. opp~h..erer indkomst. som i henhold til bestcmmelserne i artikel 10 kan beskattes i en anden kontrahcrende stat. skal Island. medmindre bestcmmelscrne i stykke 8. forsopimusvaltiossa makscttua varallisuusvcroa vastaava määrä. Viihennyksen mföirii ei kummassakaan tapauksessa kuitenkaan saa olla suurempi kuin se ennen viihennyksen tekemistii lasketun Suomen tuloveron tai varallisuusvcron osa, joka jakautuu sille tulollt: tai sille varallisuudellc. josta voidan verottaa rnssä toisessa valtiossa. h) Milloin Suomessa asuvalla henkilöllä on tu\oa tai varallisuutta. josta tämiin sopimuksen mäiiriiysten mukaan verotetaan vain toisessa sopimusvaltiossa. Suomi voi sisällyttää tulon tai varallisuuden verotusperusteeseen. mutta sen on viihennettävä tulon tai varallisuuden perusteella suoritettavasta Suomen verosta se tuloveron tai varallisuusveron osa. joka jakautuu tästä toisesta valtiosta saadulle tulolle tai siellä olevallt: varallisuudelle. 3. Is/anti a) Milloin lslannissa asuvalla henkilöllä on tuloa tai varal\isuutta. josta tämän sopimuksen määräysten mukaan voidaan vcrottaa toisessa sopimusvaltiossa. Islannin on, jollci hl tai c) kohdan määräyksistii muuta johdu. vapautettava tällainen tulo tai varallisuus verosta. bl Milloin lslannissa asuvalla henkilöllä on tuloa. josta 10 artiklan määräysten mukaan voidaan verottaa toisessa sopimusvaltiossa. Islannin on. jolle i mainitun artiklan 8 kappaleen ensimmäiscn alakappalcen miiii- 76 de den förmögenhetsskatt som hctalats i denna andra avtalsslutande stal. A vr:ikningsheloppet skall emellertid inte i något fall överstiga den del av den finska inkomstskatten eller förmögenhetsskatten. beräknad utan sådan avräkning. som belöper på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna andra stat. h) Om person med hemvist i Finland förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i annan avtalsslutande stat. får Finland inräkna inkomsten eller förmögenheten i hcskattningsunderlaget men skall från den finska skatten pi\. inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten respektive förmögenhetsskatten som belöper på den inkomst som uppburits från denna andra stat respektive den förmögenhet som innehas där. 3. Island al Om person med hemvist i Island förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal fftr beskattas i annan avtalsslutande stat. skall Island. såvida inte bestämmelserna i punkterna hl eller<:) föranleder annat. undantaga sådan inkomst eller lörmögenhcl fr:'m beskattning. bl Om person med hemvist i I si and förviirvar inkomst som enligt bestämmelserna i artikel I 0 för beskattas i annan avtalsslutandc siat. skall Island. såvida inte hestiimmclserna i stycke 8 första avsnittet av nämnda

77 pess eignarskatts sem greiddur hefur veri<) i sf<)arnefnda a<'lildarrikinu. Fn'tddttur j1essi m;'t t1ö i engu lilviki vcra ha~rri en s[1 hluti finnska tekjuskattsins eoa eignarskallsins, reikmu)s an sliks fnidratlar, sem er af peim tekjum e<la peirri cign sem skatlleggja m<i i siöarnefnda rikinu. hl Hafi a<)ili hcimilisfastur i Finnlandi tckjur eoa eigi hann eign sem einungis skal skattleggja samkv:emt a kv:eoum samnings pessa i öoru aoildarriki, get ur Finnland talio tekjurnar eöa eignina meo i skattstofni' en fra linnskum skatti af tekjum eoa eign skal pa draga pann hluta af lckjuskattinum eoa eignarskattinum, cftir pvi sem viö å, sem er af peim tekjum sem stafa fra sii'larnefnda rikinu eoa af eign sem er i eigu hans par. 3. is/and: al Hafi aoili heimilisfastur {t islandi tckjur ei)a eigi hann eign sem skattleggja ma samkva:mt <ikva:~oum pessa samnings i öoru ai)ildarrfki skal island undanpiggja slikar tekjur ei'la eign skattlagningu, nema äk va:oi staflioa bl eoa cl leioi til annar5. bl Hali aoili heimilisfastur ä lslandi tekjur sem skattleggja m<i i öoru aoildarrlki samkva:mt 10. gr. skal Island draga fr{t islenskum tekjuskatti pc-;sa a<lila fjärhieo sem svarar til greidds tekjuskatts i sic)arnefnda rfkinu, tilsvarer den formuesskall som er hetalt i denne annen kontraherende stat. Fradragshcl~~pet skal imidlcrtid ikke i noe tilfelle ovcrstige den del av den finske inntektsskatl eller formuesskatt, beregnet l~1r slikt fradrag er gill, som svarer til den inntekt eller formue som kan skattlcgges i denne anncn stat. hl Nilr en person bosatt i Finland oppeba:rer inntekt eller eier formue som i henhold til bestemmelsenc i denne overenskomst bare skal kunne skattlegges i en annen kontraherende stat, kan Finland medregne inntekten eller formuen i beskatningsgrunnlaget. men skal i den finske inntekts- eller formueskatl gi fradrag for den del av henholdsvis inntektsellcr formueskalten, som falkr på den inntekt som skriver seg fra denne annen stat eller den formue som eies der. 3. Island a) Når en person bosatt i Island oppeb:erer inntekt eller eier förmue som i henhold til hestemmclsene i denne overkomst kan skattlegges i en annen kontraherende stat. skal Island, medmindre bcstemmelsene i underpunktene h) eller c) medforer noe annet. unnta slik inntekt eller formue fra beskatning. hl Nf1r en person bosatt i Island oppeba:rer inntekt som i henhold til bestcmmelscnc i anikkcl IO kan skattlegges i en annen kontraherende stat, skal I si and. medmindre hestemmelscn i samme artikkel punkt 8 f0rste 77 de den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat. Avräkningsbcloppel skall emellertid inte i niigot fall överstiga den del av den finska inkomstskallen eller förmögenhetsskatten, beräknad utan sådan avräkning. som belöper pil den inkomst eller förmögenhet som får heskatlas i denna andra stat. bl Om person med hemvist i Finland förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i annan avtalsslutande stat. fiir Finland inräkna inkomsten eller förmögenheten i beskattningsunderlaget men skall från den finska skatten pä inkomsten eller förmöeenhetcn avräkna den del av inkomstskatten respektive förmögenhetsskatten som belöper pil den inkomst som uppburits frän denna andra stat respektive den förmögenhet som mnchas där. 3. Island a) Om person med hemvist i Island förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt besliimmelserna i della avtal fiir beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Island, sävida inte bestämmelserna i punkterna b) eller c) föranleder annat. undantaga sftdan inkomst eller förmögenhet från beskattning. bl Om person med hemvist i Island förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i artikel 10 får heskattas i annan avtalsslutande stat, skall Island. s:lvida inte bestämmelserna i punkt 8 första stycket av nämnda ar-

78 stc afsnit. i na:vnlc artikd medf"~m:r andet, i den islandske indkomstskat fradrage ct hc)\;b, svarendc til den indknmstskat, som er erlagt i denne anden kontrahercnde stat. Fradragsbel\'ibct skal dog ikkc kunne ovcrstige den del af den islandske skal. be regnet for siidant fradrag, der svarcs af den indkomst, som kan bcskattes denne anden stal. c) Såfrcmt indkomst, der oppeba:res, eller formue, som ejes af en person, der er hjemmeh~n:ndc i Island. i henhold til bestcmmelserne i denne ovcrenskomst er undtaget fra beskatning der, kan Island dog ved fastsa:ttelsen af den islandske skat af denne persons «lvrige im.jkomst eller formue medregne den indkomst eller formue, der er fritaget for skal. 4. Norge a) Såfremt en person. der er hjemmeh~;rende i Norge. oppcha.:rer indkomst eller cjcr formue. som i henhold til bestcmmclserne denne overenskomst kan heskattes i en anden kontrahcrende stat, skal Norge, medmindre bestemmclserne i punkterne b), cl eller d) mcdf\)rer ande!. fritage sådan indkomst eller formue for beskatning. bl Såfrcmt en person, der er hjemmehl)rcnde i Norge, oppeb<.erer indkomst. som i hcnhold til bcstemmclserne i artikel I 0 eller artikel 21 kan beskattes i en anden kontraherende stat, skal Norge, medmindre bestemmelserne i artikei IO. stykke 8, f\)rste afsnit, medforer andel. i denne persons norske indkomstskat fradrage ct bcl~-;b riiyksistä muuta johdu. vähennettävii tämiin henkilön lslannin tulovcrosta tässii toisessa valtiossa maksettua tulovcroa vastaava miiiirä. Vähennyksen miiärii ei kuitcnkaan saa olla suurcmpi kuin se ennen vähcnnyksen tekemistii lasketun lslannin ve ron osa. joka jakautuu si lie tulolle, jos ta voidaan verottaa tässä toisessa valtiossa. c) Jos lslannissa asuvan hcnkilön tulo tai varallisuus on sopimuksen määräystcn mukaan vapautcttu verosta siellä, lslanti voi kuitenkin määrätessäiin tämän henkilön muusta tulosta tai varallisuudesta suoritettavan lslannin vcron määrää ottaa lukuun sen tulon tai varallisuuden, joka on vapauetcttu verosta. 4. Norja a) Milloin Norjassa asuvalla henkilöllä on tuloa tai varallisuutta. jota tämiin sopimuksen määräysten mukaan voidaan vcrottaa toisessa sopimusvaltiossa, Norjan on. jollei bl. cl tai d) kohdan miiäräyksistä muuta johdu. vapautettava tällainen tulo tai varallisuus verosta. b) Jos Norjassa asuvalla henkilöllä on tuloa, josta JO artiklan tai 21 artiklan määräystcn mukaan voidaan verottaa toisessa sopimusvaltiossa, Nrn:jan on. jollci I 0 artiklan 8 kappalcen cnsimmäisen alakappalecn määräyksistä muuta johdu, vähennettävä tämän hcnkiliin Norjan tuloverosta tässä toisessa valt i os sa mak settua t ul o- 78 artikel föranleder annat, från denna persons isländska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra stal Avräkningsheloppct skall emellertid inte överstiga den del av den isländska skatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst som fär beskattas i denna andra stat. c) Om inkomst, som person med hemvist i Island förvärvar eller förmögenhet som sådan person innehar, enligt bestämmelserna i avtalet är undantagen från beskattning där, för Island likväl vid besliimmandet av beloppet av den isländska skatten på denna persons återstående inkomst eller förmögenhet beakta den inkomst eller förmögenhet som undantagits från skatt. 4. NorRe a) Om person med hemvist i Norge förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt besliimmelserna i detta avtal får beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Norge, såvida inte bestämmelserna i punkterna bj, c) eller dl föranleder annat, undantaga sådan inkomst eller förmögenhet från beskattning. bl Om person med hemvist i Norge förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i artikel IO eller artikel 21 får beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Norge, såvida inte bestämmelserna i artikel JO stycke 8 första avsnittet föranleder annat. från denna persons norska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den

79 nema äkva:öi I. mgr. 8. tl. 10. gr. leioi til annars. Fnidrättur pessi ma po ekki vera ha:rri en sä hluti islenska skattsins, reiknaös :in sliks fnidrättar. sem er af peim tekjum sem skattleggja mä f siöarnefnda rfkinu. c) Ef tekjur sem aöili heimilisfastur :i f slandi hefur eoa eignir sem hann :i eru undanpegnar skattlagningu par samkva:mt :ikv:coum samningsins er islandi samt heimilt vii.'l akvöröun skatta pessa aöila af öörum tekjum eoa eignum ac) laka tillit til pcirra tekna eöa eigna sem undanpegnar eru skatti. 4. Noregur: a) Hali aöili hcimilisfastur i Noregi tekjur cc)a eigi hann eign sem skattleggja mä samkvremt åkva:öum pessa samnings i ööru aöildarrfki skal Noregur undanpiggja slikar tekjur eoa eign skattlagningu, nema akva:c)i stafliöa h), c) eöa d) leiöi til annars. bl Hafi aoili heimilisfastur i Norcgi tekjur sem skattleggja ma i öoru aöildarrfki samkva~ml 10. gr. eoa 21. gr. skal Noregur draga frä norskum tekjuskatti pessa aoila fjärha!ö sem svarar til greidds tekjuskatts i sioarnefnda rikinu, nema akvreöi I. mgr. 8. tl. JO. gr. leiui til annars. Frädrättur pessi ma p6 ekki vera ha:rri en sä hluti ledd medlimer noe annet, innr~)mme fradrag i denne persons islandskc inntcklsskatt med ct bcll)p som tilsvarer den inntektsskatt som er betalt i den annen kontraherende stat. fradragshel~1- pet skal imidlertid ikkc overstigt: den del av den islandske skatten, bcregnet f~1r slikt fradrag er gitt, som faller pä den inntekt som kan skattlegges i denne annen stat. c) Når inntekt som oppha:res eller formue som eies av en person bosatt i Island. i henhold til noen bestemmelse i denne oven:nskomst er unntatt fra beskatning der, kan Island likevel ved beregningen av skatten på denne persons gjenvrerende inntekt eller formue ta i betraktning den unntatte inntekt eller formue. 4. Norge a) Når en person bosatt i Norge, oppcba:rer inntekt elle eier formue som i henhold til bestemmelsene i denne overenskomst kan skattlcgges i en annen kontraherende stat. skal Norge, medmindre hestcmmclsene i undcrpunktene h), c) eller d) medforer noe annct. unnta slik inntekt eller formue fra beskatning. h) Når en person hosatt i Norge oppebrerer inntekt som i henhold til bestemmelsenc i artikkel I 0 eller 21 kan skattlegges i en annen kontraherende stat, skal Norge, mcdmindre bestcmmelsene i artikkcl 10 punkt 8 f~rste ledd mcdf1~rcr noe annet, innrpmmc fradrag i denne persons norske inntektsskatt med et belop som tilsvarer 79 tikel fiirankdcr annat, från denna persons isländska inkomstskatt avräkna ett helopp motsvarande den inkomstskatt som hctalats i di::nna andra stat. Avräkningshcloppet skall emellertid inte överstiga den del av den isländska skatten. beräknad utan sådan avräkning, som belöper pä den inkomst som får beskattas i denna andra stat. c) Om inkomst. som person med hemvist i Island förvärvar eller förmögenhet som sådan person innehar, enligt bestämmelse i avtalet är undantagen från beskattning där, får Island likväl vid bestämmandet av beloppet av den isländska skatten på denna persons återstående inkomst eller förmögenhet heakta den inkomst eller förmögenhet som undantagits från skatt. 4. Norge a) Om person med hemvist i Norge förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt hestiimmclserna i detta avtal får heskattas i annan avtalsslutande stat. skall Norge, såvida inte bestämmelserna i punkterna b), c) eller dl föranleder annat. undantaga sådan inkomst eller förmögenhet frfm beskattning. bl Om person med hemvist i Norge förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i artikel I 0 eller artikel 21 får beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Norge, såvida inte bestämmelserna i artikel 10 punkt 8 första stycket föranleder annat, från denna persons norska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den

80 svarende til den indkomstskat. som er erlagt i denne anden kontraherende stat. Fradragshel0het skal dog ikke kunne ovcrstige den del af den norske skal, beregnet fi.;r sådant fradrag. tlcr svares af den indkomst. som kan beskattes i denne anden stat. c) Såfremt indkomst. der oppeb::eres. eller formue. som ejes af en person. der er hjemmeh0rende i Norge, i henhold til bestemmelserne i denne overenskomst er undtaget fra beskatning der. kan Norge dog ved fastsa:ttclsen af den norske skat af denne persons 0vrigc indkomst eller formue medregne den indkomst eller formue. der er fritaget for skal. d) Såfremt en person. der er hjemmeh~rende i en kontraherende stal, oppeba:rer fortjeneste som omhandlet i artikel 13, stykke 6, og som kan beskattes i Norge. skal Norge denne persons norske indkomstskat fratra:kke et bel0h. svarende til den skal, som i den anden kontraherende stat er betalt af fortjenesten. Fradragsbel0bet skal imidlcrtid ikke kunne overstige den del af den norske skal, beregnet f~r sådant fradrag. som svares af fortjenesten. 5. Sverige: a) Såfremt en person. der er hjemmeh~rende i Sverige, oppebrerer indkomst eller ejer formue. som if~lge bestemmelserne i denne overenskomst kan beskattes i en anden kontraherende stat. skal Sverige. medmindre bestemmelserne i artikel 10, stykke 8, forste afsnit. eller punkt bj. c) eller dj. medf~rer andet, veroa vastaava määrä. Vähennyksen määrä ei kuitenkaan saa olla suurempi kuin se ennen vähennyksen tekemistä lasketun Nor:jan veron osa. joka jakautuu sille tulolle, josta voidaan verottaa tässii toisessa valtiossa. cj Jos Norjassa asuvan henkilön tulo tai varallisuus on sopimuksen määräysten mukaan vapautettu verosta siellä. Norja voi kuitenkin määriitessiiiin tiimiin henkilön muusta tulosta tai varallisuudesta suoritettavan Norjan vernn miiiirää ottaa lukuun sen tulon tai varalli~uuden. joka on vapautettu verosta. dj Milloin sopimusvaltiossa asuva henkilö saa 13 artiklan 6 kappaleessa tarkoitettua voittoa. josta voidaan verottaa Norjassa. Norjan on vähennettävä tämän hcnkilön Norjan tuloverosta toisessa sopirnusvaltiossa voitosta maksettua veroa vastaava määrä. Vähennyksen määrä ei kuitenkaan saa olla suurempi kuin se enncn vähennyksen tekernistä lasketun Norjan veron osa. joka jakautuu voitolle. 5. Ruorsi aj Milloin Ruotsissa asuvalla henkilöllä on tuloa tai varallisuutta, jos ta tämän sopimukscn mukaan voidaan verottaa toisessa sopimusvaltiossa, Ruotsin on. jollei 10 artiklan 8 kappaleen ensimmäisen alakappaleen tai b), cj tai d) kohdan määräyksistä muuta johdu: xo inkomstskatt som betalats i denna andra stat. A vräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga den del av den norska skatten. heräknad utan sådan avriikning. som hclöpcr p{1 den inkomst som far beskattas i denna andra stat. ej Om inkomst. som person med hemvist i Norge förvärvar eller förmögenhet. som sådan person innehar, enligt hestämmelserna i avtalet är undantagen från beskattning där. får Norge likväl vid bestämmandet av beloppet av den norska skatten på denna persons återstäende inkomst eller förmögenhet heakta den inkomst eller förmögenhet som undantagits från skatt. dj Om person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar vinst som avses i artikel 13 stycke 6 och som får beskattas i Norge, skall Norge från denna persons norska inkomstskatt avräkna ett bt'lopp motsvarande den skatt som i den andra avtalsslutande staten betalats pil vinsten. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga den del av den norska skatten. beräknad utan sådan avräkning. som belöper på vinsten. 5. Sl'erig1 a) Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan avtalsslutande stat. skall Sverige, såvida inte bestämmelserna i artikel 10 stycke 8 första avsnittet eller punkterna b), c) eller dl föranleder annat,

81 norska skattsins. reiknaos ån sliks fradrattar, sem er af peim tekjum sem skattleggja må f sfoarnefnda rfkinu. c) Ef tekjur sem aoili heimilisfastur I Noregi hefur eoa eignir sem hann å eru undanpegnar skattlagningu par samkva!ml åkv:ec)um samningsins er Noregi samt heimilt vio akvöroun skatta pessa aöila af öorum tekjum eoa eignum ao laka tillit til peirra tekna eoa eigna sem undanpegnar eru skatti. d) Ef aöili heimilisfastur [ aoildarriki hlytur hagnao sem um er rrett f 6. tl. 13. gr. og sem skattleggja mä i Noregi, skal Norcgur draga fra norskum tekjuskatti pessa aoila fjårha!o sem svarar til pess skatts sem greiddur er af hagnaoinum i fyrrnefnda aoildarrikinu. Frådråttur pessi må po ekki vera h:.erri en så hluti norska skattsins. reiknaös an sliks frådråttar, sem er af hagnai'linum. den inntektsskatt som er betalt i den annen kontraherende stat. Fradragsbel~pet skal imidlertid ikke ovcrstige den del av den norske skatten, beregnet fl)r slikt fradragt er gitt, som svarer til den inntekt som kan skattlegges i denne annen stat. cl Når inntekt som oppebreres eller formue som eies av en person bosatt i Norge, i henhold til bestemmclsene i denne overenskomst er unntatt fra beskatning der, kan Norge likevel ved beregningen av den norske skatten på denne persons gjenv<erende inntekt eller formue ta i betraktning den unntatte inntekt eller formue. dl Når en person hosatt i en kontraherende stat oppehrerer gevinst som omhandlet i artikkel 13 punkt 6 og som kan skattlegges i Norge, skal Norge i denne persons norske inntektsskatt innr~mme fradrag med et bel~p som tilsvarer den skatt som i den annen kontraherende stat er betalt av gevinsten. Fradragsbell)pet skal imidlertid ikke overstige den del av den norske skatten, beregnet f~r fradraget gis, som faller på gevinsten. 81 inkomstskatt som betalats i denna andra stat. A vräkningsheloppet skall emellertid inte överstiga den del av den norska skatten. beräknad utan sådan avräkning. som belöper på den inkomst som får beskattas i denna andra stat. c) Om inkomst, som person med hemvist i Norge förvärvar eller förmögenhet som sådan person innehar. enligt bestämmelserna i avtalet är undantagen från beskattning där. får Norge likväl vid bestämmandet av beloppet av den norska skatten på denna persons återstående inkomst eller förmögenhet beakta den inkomst eller förmögenhet som undantagits från skatt. d) Om person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar vinst som avses i artikel 13 punkt 6 och som får heskattas i Norge, skall Norge från denna persons norska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den skatt som i den andra avtalsslutande staten hctalats på vinsten. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga den del av den norska skatten. beräknad utan sådan avräkning. som helöper på vinsten. 5. Svf/Jjåd: a) Hafi ai'lili heimilisfastur i SvfJ:>jOö tekjur eöa cigi hann eign sem skattlcggja m<i samkva:mt åkva:oum pessa samnings i öoru aoildarriki skal SvfJ:>jöi'l. nema åkv:.eöi I. mgr. 8. tl. 10. gr. ec)a stafliöa b), c) eoa d) leioi til annars: 6 Riksdagen 19X3i84. I.1a11i/. Nr /9 5. SveriRe a) Når en person bosatt i Sverige oppeba:rer inntekt eller eier formue som i henhold til bestemmelsenc i denne overenskomst kan skattlcgges i en annen kontraherende stat, skal Sverige. medmindre bestemmelsene i artikkel 10 punkt 8 fl<'!rste ledd eller underpunktene b), c) eller d) medforer noe annet, 5. SveriRe a) Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal fär beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Sverige. siivida inte bestämmelserna i artikel I 0 punkt 8 första stycket eller punkterna b). c) eller dj föranleder annat,

82 I) indr0mme fradrag denne perserns svenske indkomstskat med el bcl0h, svarende til den indkomstskat, som er erlagt i denne anden kontraherende stat: 2) indr0mmc fradrag i denne persons svenske formueskat med cl bcl1-ib, svarcnde til den formueskat, som er erlagt i denne anden kontraherende stat. Fradragsbelv!het skal imidlertid ikke i noget tilfa:ldc kunne overstige den del af den svenske indkomstskat eller formueskat, beregnet for sådant fradrag. dcr svares af den indkomst eller formue, som kan beskattes i denne anden kontraherende stat. b) Ved anvendelsen af punkt a) skal. i tilfrelde hvor lempelse i henhold til s:erlig lovgivning er indrlc'lmmet ved finsk indkomst- eller formuebeskatning af et svensk foretagendes faste driftssted i Finland, i svensk skat af foretagendets indkomst eller formue fradrages den indkomstskat, henholdsvis formueskat. som skulle have v<eret pålignet i Finland. såfremt sådan skattclempelse ikke var indr0mmet. c) Såfremt t:n person, der er hjemmh0rende i Sverige. oppeb:erer indkomst eller ejer formue, som i henhold til bestemmclserne i denne overcnskomst kun kan heskattcs i en :rnden kontrahercnde stat, kan Sverige medrcgne indkomstcn eller formuen i beskatningsgrundlaget, men skal i den svenske skat af indkomsten eller formuen fradrage den del af indkomstskatten, rt:spektive 1) v~ihennettävä tämän henkilön Ruotsin tuloverosta Uissä toiscssa sopimusvaltiossa maksettua tuloveroa vastaava määrä: 2) vähennettävä tämän henkilön Ruotsin varallisuusverosta tässii toisessa sopimusvaltiossa maksettua varallisuusveroa vastaava määrä. Vähennyksen miiärä ei kummassakaan tapauksessa kuitenkaan saa olla suurempi kuin se ennen väht:nnyksen tekemistä lasketun Ruotsin tuloveron tai varallisuusveron osa, jokajakautuu si lie tulolle tai sille varallisuudelle, josta voidaan verottaa tässä toisessa valtiossa. h) Sovellettaessa a) kohtaa on, kun ruotsalaisen yrityksen Suomessa olevan kiinteän toimipaikan tulotai varallisuusverotuksessa Suomessa on erityisen lainsäiidänni.ln nojalla myönnetty huojennus, yrityksen saaman tulon tai varallisuudcn perusteella suoritettavasta Ruotsin verosta viihennettiivä se tulovero tai varallisuusvero, joka olisi ollut suoritettava Suomes~:i. jos sellaista vcronhuojennusta ei olisi myönnetty. c) Milloin Ruotsissa asuvalla henkilöllä on tuloa tai varallisuutta, josta tämiin sopimuksen määräysten mukaan verotetaan vam toisessa sopimusvaltiossa. Ruotsi voi sisällyttää tulon tai varallisuuden verotusperusteeseen. mulla sen on vähennettävä tulon tai varallisuuden perusteella suoritettavasta Ruotsin verosta st: tuloveron tai varallisuusveron osa, joka jakautuu 82 I) från denna persons svenska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat: 2) frän denna persons svenska förmögenhetsskatt avriikna ett belopp motsvarande den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat. A vräkningsbeloppet skall emellertid inte i niigot fall överstiga den del av den swnska inkomstskatten eller förmögenhetsskatten. beräknad utan sådan avräkning, som bdöper på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna andra stat. b) Vid tillämpningen av punkt a) skall, då enligt särskild lagstiftning lättnad medgivits vid finsk inkomsteller förmögenhetsheskattning av ett svenskt företags fasta driftställe i Finland, frän svensk skatt på företagets inkomst eller förmögenhet avräknas den inkomstskatt respektive förmögenhetsskatt som skulle ha utgått i Finland om sådan skattelättnad inte hade medgivits. c) Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt hestämmelserna i detta avtal beskattas endast i annan avtalsslutande stat, får Sverige inräkna inkomsten eller förmögenheten i bt:skattningsunderlaget men skall från den svenska skatten på inkomslt:n dler förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten respektive förmögen-

83 I) veita scm frfair{1tt fra s;cnskum tckjuskatti pcssa ac)ila IJ<irhx<) sem svarar til pess tekjuskatts sem greiddur hefur veric) i sföarnefnda aöildarrikinu: 2) veita sem fradnitt fni scenskum eignarskatti pessa aöila fjärha:c) sem svarar til pess eignarskatts sem greiddur hcfur vcriö i siöarnefnda aoildarrikinu. Frädrattur pessi mä po i engu tilviki vera ha:rri en sä hluti sa:nska tekjuskattsins eoa eignarskattsins. reiknaos an sliks frädr~ittar. sem er af peim tekjum eoa peirri cign sem skattleggja ma i sioarnefnda rikinu. h) Vio heitingu statlioar al skal. pegar sa:nsku fyrirt:.eki meo fasta atvinnustiiu i Finnfandi hefur veriö veitt fvilnun vio alagningu!innsks tekjuskatts eoa eignarskatts mec) serstökum lögum. draga fra sa:nskum skatti af tekjum d)a eignum fyrirta:kisins tekjuskatt og eignarskatt. eftir pvi sem vio <i, sem hefou veric) lagoir a i Finnlandi ef slfk skattaivilnun hefoi ckki verii) veitt. c) Hafi ac)ili heimilisfastur i Svfpj6c) tekjur eila eigi hann eign sem einungis skal skattlcgg_ja samkva:mt äkva:oum samnings pcssa i öoru aclildarriki. getur Svipjoc) taliil tekjurnar ei'la eignina meo f skattstofni. en fra sa:nskum skatt i af tekjum eoa eign skal pa draga pann hluta af tekjuskattinum eoa eignarskattinum, eftir pvf scm viu ä, sem er af peim tckjum sem stafa fra siöarncfmla rikinu ec)a af eign sem er f eigu hans I) innromme fradrag i denne persons svenske inntektsskatt med cl hel0p som tilsvarcr den inntckts~katt som er hetalt i denne annen kontrahercnde stat: 2J innnimme fradrag i denne persons svenske formuesskatt med ct bclop som tilsvarer den formuesskatt som er hctalt i denne annen kontrahcrcnde stat. Fradragsheh~pet skal imidlcrtid ikke i noe tilfclle ovcrstige den del av den svenske inntektsskatten eller formucsskatten. beregnet f~-ir slikt fradrag er gitt, som svarer til den inntekt eller formue som kan skattlegges i denne annen stat. b) Når det i henhold til srerskilt lovhestemmclse innr111mmes lempning i finsk inntekts- eller formuesbeskatning av et svensk foretagendes faste driftssted i Finland, skal det ved anvendelsen av underpunkt a) foran ved beregningen av svensk skatt av forctagendets inntekt eller formue innrommes fradrag for henholdsvis den inntekts-, eller formuesskatt, som skulle ha va:rt utskrevet i Finland om slik skattclcmpning ikke hadde vxrt innr0mmet. c) Når en person hosatt i Sverige. oppehrerer inntekt eller eier formue som i henhold til hestemmclsene i denne overenskomst hare skal kunne skattlcgges i en annen kontrahcrcnde stat. kan Sverige medregne inntekten eller formuen i hcskatningsgrunnlaget. men skal i den svenske skatten av inntekten eller formuen innr0mme fradrag for den del av henholdsvis inntckts- eller formuesskatten. som faller på den inntekt I) fri'm denna persons svenska inkomstskatt avräkna ett helopp motsvarande den inkomstskatt som hctalats i denna andra avtalsslutande stat; 2 I friin denna persons svenska förmögenhetsskatt avr:ikna ett belopp mo!warande den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat. Avriikningsheloppet skall emellertid inte i något fall överstiga den del av den svenska inkomstskatten eller förmögenhetsskatten. beräknad utan sådan avräkning, som helöper på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna andra stat. bl Vid tillämpningen av punkt a) skall. då enligt särskild lagstiftning liittnad medgivits vid finsk inkomstcllcr förmögenhetsheskattning av ett svenskt företags fasta driftställe i Finland, från svensk skatt på företagets inkomst eller förmögenhet avräknas den inkomstskatt respektive förmögenhetsskatt som skulle ha utgått i Finland om sådan skattelättnad inte hade medgi- vits. cj Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i annan avtalsslutande stat. fär Sverige inriikna inkomsten eller förmögenheten i heskattningsunderlagct men skall från den svenska skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten respektive förmögenhetsskatten som belöper pä

84 Prop. 198]/84: 19 formueskatten. som svares af den indkomst. der hidn-1rer fra denne anden stat. eller af den formuc, <ler ejes der. d) Såfremt en person. <ler er hjemmch\"lrende i en kontrahcrcndc stat. oppcha:rer fortjenestc som omhandlet i artikel 13. stykke 7. og som kan bcskattes i Sverige. skal Sverige fra denne persons svenske indkomstskat fratnekke et bcl~b. svarende til den skat. som i denne anden kontrahcrende stat er betalt af fortjenesten. Fradragsbel~bet skal imidlertid ikke kunne overstige den del af den svenske skat. bercgnet for sf1dant fn1drag. som svares af fort_icncstcn. tiistii toisesta valtiosta saadullc tulolle tai siell:i olevalle varallisuudclle. d) Milloin sopimusvaltiossa asuva henkilö saa 13 artiklan 7 kappalcessa tarkoitettua voittoa. josta voidaan verottaa Ruotsissa. Ruotsin on viihennettiivä tiim~in henkilön Ruotsin tuloverosta toisessa sopimusvaltiossa voitosta maksettua vcroa vastaava määrä. Vähennyksen mäiirä ei kuitenkaan saa olla suurempi kuin se ennen viihennyksen tekemistii lasketun Ruotsin veron osa. joka jakautuu voitolle. X4 helsskatten som belöper rä den inkomst som uppburits friin denna andra stat respektive den förmögenhet som innehas där. d) Om person med hemvist i en avtalsslutande stat förviirvar vinst som avses i artikel 13 stycke 7 och som får beskattas i Sverige. skall Sverige frän denna persons svenska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den skatt som i den andra avtalsslutande staten hetalats på vinsten. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga den del av den svenska skatten. beriiknad utan siidan avriikning. som belöper pä vinsten. Artikel 2fi Bt'gr<en.rnini: af hcskatningsrt'tfcn lndkomst. som oppeh:cres af en person. dcr er hjemmeh~rende i en kontrahercnde stat, eller formuc. som cjcs af en sådan person. kan ikke beskattes i en anden kontrahercnde stat. medmindre beskatning udtrykkclig er tilladt i henhold til denne overcnskomst. 2fi artikla Vcrot11s11ikcuden raj11irtamine11 Tulosta, jonka sopimusvaltiossa asuva henkilö saa, tai varallisuudesta, joka tiillaisella henkilöllii on. ei saa verottaa toisessa sopimusvaltiossa, jollei verotus ole nimenomaisesti sallittu tiimiin sopimuksen mukaan. Artikel 2fi Bei:riinsninR m hcskattni11g.1rätte11 Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar eller förmögenhet som sf1dan person innehar för inte heskattas i annan avtalsslutande stat, sävida inte beskattning uttryckligen iir tillåten enligt detta avtal. Artikel '27 Forhud mod diskriminering I. Statsborgere i en kontraherende stat skal ikke i en anden kontrahcrendc stat kunne undcrgives nogen beskatning eller dcrmcd forbundne krav, som er anderledes eller mere byrdcfulde cm! den beskatning og dermed forbundne krav. som statsborgere i denne anden stat under samme forhold er eller måtte blive undergivet. 27 artikla Syrjintäkiclt11 I. Sopimusvaltion kansalainen ei toiscssa sopimusvaltiossa saa joutua sellaisen verotuksen tai siihen liittyvän velvoituksen kohtecksi, joka on muunlainen tai raskaampi kuin verotus tai siihen liittyvii velvoitus. jonka kohteeksi tämän toisen valtion kansalainen samoissa olosuhteissa joutuu tai saattaa joutua. Tiimän sorimuk- Artikel 27 Förbud mot diskriminering I. Medhorgarc i en avtalsslutande stat skall inte i annan avtalsslutande stat bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och diirmed sammanhiingande krav som medhorgare i denna andra stat under samma förhållanden är eller kan bli underkastad.

85 par. <l) Ef auili hcimilisfastur i aoil<larriki hl} 1 tur hagnaö sem um er ra:tt i 7. tl. 13. gr. og sem skattlcggja ma i SvipjOö skal Svipjöc) draga fra sa:nskum tekjuskatti IJessa aoila tjärha:~c) sem svarar til pess skatts sem grei<l<lur er af hagnaoinum fyrrnefnda aöildarrikinu. Fnidrattur pessi ma pö ekki vera h;rrri en sa hluti sa:nska skattsins. reikna<)s {m sliks fradrättar. sem er af hagnac)inum. som skriva seg fra denne anm:n stat eller den formuc som eies der. dl Når en person bosatt i en konlrahcrende stal oppeb<erer gevinst som omhandlet i artikkel 13 punkt 7 og som kan skattlegges i Sverige. sk~ Sverige idenne pc~ sons svenske inntektsskatt innromme fradrag med et bel~ip som tilsvarer den skatt som i den annen kontrahen:nde stat er bl!lalt av gevinsten. Fradragsbel0pet skal imidlertid ikke overstige den del av Jen svenske skatten, beregnet for fr<1draget gis. som faller på gevinsten. 85 den inkomst som uppburits frftn dt:nna andra stal respektive Jen förm(lgenhet som innehas d;ir. d) Om person med hemvist i en avtalsslutandc stat förvärvar vinst som avses i artikel 13 punkt 7 och som får beskattas i Sverige. skall Sverige från denna persons svenska inkomstskatt avrf,kna ett belopp motsvarande den skatt som i den andra avtalsslutande staten betalats pit vinsten. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga den del av den svenska skatten. beräknad utan sådan avräkning. som belöper pii vinsten. 26. gr. Takmörkun d rc;tti til skattlag11i111.tar Tckjur scm aoili heimilisfastur i aoildarriki hefur eoa eign sem hann a må ekki skattleggja i öoru ac)ildarriki nema skattlagning se sk} laust heimil samk va:-mt samningi pessum. Artikkel 26 B<'gren.rning i heskatningsretten Inntekt som oppeba:res av en person bosatt i en kontraherende stat, eller formue som eies av en slik person. kan ikke skattlegges i en annen kontraherende stat, medmindre skalllegging uttrykkelig er tillatt etter denne overenskomst. Artikel 2n Be1.triin.1 11ing 111 heskattningsriirten Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar eller förmögenhet som sådan person innehar får inte beskattas i annan avtalsslutande stat. såvida inte beskattning uttryckligen är tillåten enligt detta avtal. 27.gr. Jaji1ri'tti I. Rikisborgari aoildarrikis skal ekki sa:ta annarri eoa pyngri skattlagningu eoa kröfum i pvi samband i i öoru aöildarriki t:n rikishorgarar pcss rikis sa:ta eoa ga:tu sa:tt vi<) sömu ac)st<ec)ur. I>ratt fyrir :ikva:<)i I. gr. gil<lir petta äkva:öi einnig um ac"lila sem ekki er heimilisfastur i einu aöildarriki eöa neirum. Artikkel '27 I kke-diskriminering I. Statsborgere av en kontraherende stat skal ikke i en annen kontraherende stat v.ere undergitt noen beskatning eller förpliktelse i sammenheng hermed. som er annerledes eller mer tyngende enn den som statsborgere av denne anncn stat under samme forhold er eller måtte bli pålagt. Denne bestemmelse skal uanselt bestemmelsene i Artikel 27 Ft'Jrhud mot diskriminering I. Medborgare i en avtalsslutande stat skall inte i annan avtalsslutande stat bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning ot:h därmed sammanhängande krav som medborgare i denna andra stat under samma förhållanden är eller kan bli underkastad.

86 Uanset bestcmmclserne i artikel I skal denne bestemmclse ogs;i finde anvendclse pii personer. tkr ikke er hjemmehl1rende i en eller Ilen:: af de kontrahercndc stater. sen I artiklan miiäriiysten estämiiwi sovelletaan tiitii mäiiriiystä myös henkilöön. joka ei asu sopimusvaltiossa tai useissa sopimusvaltioissa. Utan hinder av bestiunmelserna i artikel I tilliimpas denna bestiimmdse iiven pil person som inte har hemvist i en eller flera av de avtalsslutande staterna. 2. Beskatningen af et fast driftssted eller et fast sted. som et foretagende eller en person. hjemmeh0rende i en af de kontraherende stater. har i en anden kontrahcrende stat, må ikke va::re mindre fordelagtig i denne anden stat end beskatningen af foretagender eller personer. hjemmeh0rende i denne anden stat. <ler driver samme virksomhed. Denne bestemmelse skal ikke kunne fortolkes som forpligtende en kontraherende stat til at indr0mme personer. der er hjemmeh~irende i en anden kontraherende stat. de personlige skattemxssige begunstigelscr. lempelser og nedsa:'ttclser. som den som f0lge af <egtcskabelig stilling eller fors0rgerpligt over for familie indr0mmer personer. der er hjemmehorende inden for dens eget område. Bestemmelsen medf0rer ej heller ret til i en kontraherende stat at opnå fradrag ved beskatningen eller fritagelse for beskatning af udhytte eller andre udhetalingcr til et sclskali. tler er hjemmeh0rende i en anden kontraherende stat. Bestemmelsen i I. afsnit hindrer ej heller en kontrahercnde stat i at beskatte indkomst. der oppeb.rres af et fast driftssted, i overensstemmelse med reglerne i denne stats egen lovgivning, 2. Verotus. joka kohdistuu sopimusvaltiossa asuvan yrityksen tai henkilön toisessa sopimusvaltiossa olevaan kiinteään toimipaikkaan tai kiintciiän paikkaan. ei tässä toisessa valtiossa saa olla epäedullisempi kuin verotus, joka kohdistuu tässii toisessa valtiossa asuvaan samanlaista toimintaa harjoittavaan yritykseen tai henkilöön. Tämän määräyksen ei katsota velvoittavan sopimusvaltiota myöntämään toisessa sopimusvaltiossa asuvalle hcnkilölle sellaista henkilökohtaista viihennystä verotuksessa. vapautusta verosta tai alennusta veroon siviilisäädyn taikka perheen huoltovelvollisuuden johdosta, joka myönneliiän ensiksi mamltussa valtiossa asuvalle hcnkilölle. Määräys ei myöskiuin tuota oikeutta saada sopimusvaltiossa toimitettavassa verotuksessa vähennystä tai oikeutta saada siellä vapautusta vcrnsta toiscssa sopimusvaltiossa asuvalle yhtiölle suoritetun osingon tai muun maksun perusteella. Ensimmäisen alakappaleen määräys ei myöskään estä sopimusvaltiota vcrottamasta tuloa. jonka kiinteii toimipaikka saa. tiimän valtion oman lainsäädännön mukaan, jos kiinteä toimi-,., Beskattning.en av fast driftställe eller stadigvarande anordning, som företag eller person med hemvist i en avtalsslutande stat har i annan avtalsslutande stal. skall i denna andra stat inte vara mindre fördelaktig iin beskattningen av företag eller person med hemvist i denna andra stat. som bedriver verksamhet av samma slag. Denna bestämmelse anses inte medföra förpliktelse for en avtalsslutande stat att medge person med hemvist i annan avtalsslutandc stat sådant personligt avdrag vid beskattningen. sådan skattehefrielse eller skattenedsiittning pi:i grund :w eivilstiincl eller försörjningsplikt mot familj som medges person med hemvist i den förstnämnda staten. Hcstämmelsen medför inte heller rätt att i en avtalsslutande stat erhålla avdrag vid beskattningen eller skattebefrielse för dividend eller annan utbetalning till bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat. Bestämmelsen i första avsnittet hindrar inte heller en avtalsslutande stat att beskatta inkomst, som fast driftställe förvärvar. enligt reglerna i denna stats egen lagstiftning. om det fasta

87 87 artikkcl I. ogsfi fri anvcndclsc pil personer som ikke er bosatt i en eller llcrc av de kontraheremle stater. Utan hinder av bestiimmclserna i artikel I tillämpas denna bestämmelse även p[1 person som inte har hemvist i en eller!lera av de avtalsslutande staterna. 2. Skattlagning fastrar atvinnustö<)var ei'la fastrar stofnunar. sem fyrirta:ki eoa ai'lili heimilisfastur i aoildarrfki rekur i öoru ai'lildarrfki. skal ekki vera öhagsta:oari i siuarnefnda rfkinu en skattlagning fyrirta:kis eoa aoila heimilisfasts i sii'larnefnda rikinu sem hefur sams konar starfsemi meo höndum.!>etta äkv<ei'li skal pö ckki skyra pannig ao paö skyldi aoildarrfki til ao veita aoila heimilisföstum i öi'lru ai'lildarriki nokkurn pann persönu-' frädrätt. fvilnun eoa l:ekkun skatta vegna hjuskaparstöou eöa fjölskylduframfa:rsluskyldu sem paö veitir aöila sem er hcimilisfastur i fyrrnefnda rikinu. i äkv<ei'linu felst hcldur ekki rettur til pess i a<)ildarriki aö fä fr{1- dralt vii'i skattlagningu eöa ao vera undanpcginn skattlagningu af ägoi'lahlut eöa annarri utborgun til felags heimilisfasts f öoru aöildarrfki. 2. Beskatningen av et fast driftssted eller ct fast skd. som et foretagende eller en person bosatt (hjemmeh0- rcnde) i en kontrahercndc stat har i en annen kontraherende stat, skal i denne annen stat ikkc va:rc mindre gunstig enn beskatningen av fon:tagender eller personer bosatt (hjemmeh~)rende) i denne annen stat. som ut ~iver samme virksomhet. Denne bestemmelse skal ikke tolkes slik at den forplikter en kontraherende stat til å innr0mme personer bosatt i en annen kontraherende stat, slike personlige fradrag. fritagclser og nedsettelser ved beskatningen, som den på grunn av sivilstaml eller fors1?1rgclsesbyrde innr0mmer personer som er bosatt på dens eget omrilde. Bestemmelsen medf~rer heller ikke rett til i en kontraherende stat å oppnå fn1drag ved beskatningen eller fritagelse for beskatning av dividende eller annen utbetaling til et selskap hjemmehl)rende i en annen kontraherende stat. 2. Beskattningen av fast driftställe eller stadigvarande anordning. som företag eller person med hemvist i en avtalsslutande stat har i annan avtalsslutande stat, skall i denna andra stat inte vara mindre fördelaktig än beskattningen av företag eller person med hemvist i denna andra stat, som bedriver verksamhet av samma slag. Denna bestämmelse anses inte medföra förpliktelse för en avtalsslutande stat att medge person med hemvist i annan avtalsslutande stat sådant personligt avdrag vid beskattningen, sådan skattehefriclse eller skattenedsättning på grund av civilstånd eller försörjningsplikt mot familj som medges person med hemvist i den förstniimnda staten. Bestämmelsen medför inte heller rätt att i en avtalsslutande stat erhålla avdrag vid beskattningen eller skattebefrielse för utdelning eller annan utbetalning till bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat. Akv<eoi I. mgr. hamla heldur ekki aoildarriki ao skattleggja samkva:mt e1gm löggjöf tekjur sem föst atvinnustöö hefur cf fasta atvinnustöoin tilheyrir hlutafclagi eoa hliösta:öu lelagi Bestemmelsen i fl<:irste ledd hindrer heller ikke en kontraherendc stat i å skattlcgge inntekt som oppeb;eres av el fast driftssted etter reglene i denne stats egen lovgivning, når det faste driftssted til- Bestämmelsen i första stycket hindrar inte heller en avtalsslutande stat att beskatta inkomst som fast driftställe förvärvar, enligt reglerna i denna stats egen lagstiftning. om det fasta driftstället

88 såfremt det faste driftsstcd tilh\'ln:r cl aktieselskab eller dcrmed ligcstillet selskab i en anden kontraherende stat. Bcskatningen skal dog svarc til den beskatning, som anvendes over for aktieselskaber og dermed ligestillede selskaber, der er hjemmch~rende i den f~rstmevntc kontraherende stat, for så vidt angår dercs indkomst. beregnet uden fradrag for udloddet fortjeneste. 3. Medmindre bestemmelserne i artikel 9, stykke I. artikel 11, stykke 4, eller artikel 12, stykke 4, finder anvendelse, skal renter, royalties og andre betalinger, der udredes af et foretagende i en kontraherende stat til en person, hjemmeh\'lrende i en anden kontraherendc stat, kunne fratra:kkes ved opg\'1- relsen af et sådant foretagendes skattepligtige indkomst under sa'tlme betingelser, som hvis betalingerne var sket til en person, hjemmehi-;rende i den f~rstnrevnte stat. På samme måde skal cnhver greld, som ct foretagende i en kontraherende stat har til en person, hjemmeh\'lrende i en anden kontraherende stat, kunne fratrrekkes ved opgl'lrelsen af et sådant foretagcndes skattepligtige formue under samme betingelser, som hvis grelden var blevet stiftet over for en person hjemmehj<irende i den f~rstnrevnte stat. 4. Foretagender i en kontraherende stat, hvis formue helt eller delvis ejes eller kontrollcres, direkte eller indirekte, af en eller flerc personer, der er hjemmehl'lrende i en eller flere af de irndre kontraherende stater, skal ikke i den fl'lrstnrevnte paikka kuuluu toiscssa sopimusvaltiossa olevalle osakeyhtiölle tai siihcn verrattavalle yhtiölle. Verotuksen on kuitcnkin vastattava verotusta, joka kohdistuu ensiksi mainitussa sopimusvaltiossa asuvan osakeyhtiön tai siihen verrattavan yhtiön ennenjaetun voiton perusteella myönnettävän vähcnnyksen tekemistä laskettuun tuloon. 3. Muussa kuin sellaisessa tapauksessa, jossa 9 artiklan I kappaleen, 11 artiklan 4 kappaleen tai 12 artiklan 4 kappaleen määräyksiä sovelletaan. ovat korko, rojalti ja muu maksu, jotka sopimusvaltiossa olcva yritys suorittaa toisessa sopimusvaltiossa asuvalle hcnkilölle, vähennyskelpoisia tämän yrityksen verotettavaa tuloa määrättäessä samoin ehdoin kuin maksu ensiksi mainitussa valtiossa asuvalle henkilölle. Samoin on sopimusvaltiossa olevan yrityksen velka toisessa sopimusvaltiossa asuvalle henkilölle vähennyskelpoinen tämän yrityksen verotettavaa varallisuulla määrättäessä samoin chdoin kuin velka cnsiksi mainitussa valtiossa asuvalle henkilölle. 4. Sopimusvaltiossa oleva yritys, jonka pääoman toisessa sopimusvaltiossa tai useissa toisissa sopimusvaltioissa asuva henkilö tai siellä asuvat henkilöt välittömästi tai välillisesti joko kokonaan tai osaksi omistavat tai josta he tällä tavoin määdriftstället tillhör aktiebolag eller därmed jämförligt bolag i annan avtalsslutande stat. Beskattningen skall dock motsvara den beskattning som tillämpas för aktiebolag eller därmed jämförligt bolag med hemvist i den förstnämnda avtalsslutande staten på dess inkomst. beräknad utan avdrag för utdelad vinst. 3. Utom i de fall då bestämmelserna i artikel 9 stycke I, artikel 11 stycke 4 eller artikel 12 stycke 4 tillämpas. är ränta, royalty och annan utbetalning från företag i en avtalsslutande stat till person med hemvist i annan avtalsslutande stat avdragsgilla vid bestämmandet av den beskattningsbara inkomsten för sådant företag på samma villkor som betalning till person med hemvist i den förstnämnda staten. På samma sätt är skuld som företag i en avtalsslutande stat har till pt:rson med hemvist i annan avtalsslutande stat avdragsgill vid bestämmandet av sådant företags beskattningsbara förmögenhet på samma villkor som skuld till person med hemvist i den förstnämnda staten. 4. Företag i en avtalsslutande stat, vars kapital helt eller delvis ägs eller kontrolleras, direkt eller indirekt. av en eller flera personer med hemvist i en eller flera av de andra avtalsslutande staterna. skall inte i den förstnämnda staten bli föremål för

89 f öoru aoildarrfki. Skattlagningin skal p6 samsvara gildandi skattlagningu a heimilisföst hlutafclög eoa hlic)sta:o felög i fyrrncfnda aoildarrfkinu af tckjum peirra. rciknuoum an fradrattar uthlutaos hagnaoar. hs')rer et aksjesclskap eller dermed likestillet selskap i en annen kontrahcrende stat. Beskatningen skal dog svare til den beskatning som anvendes for aksjeselskaper og dermed likestilte selskaper hjemmeh~rende i den f~rstnevnte kontraherende stat. for så vidt angår deres inntekt. beregnet uten fradrag for utdelt utbytte. 89 tillhör aktit:bolag eller därmed jämförligt bolag i annan avtalsslutande stat. Beskattningen skall dock motsvara den beskattning som tillämpas för aktiebolag eller därmed jämförligt bolag mt:d hemvist i den förstnämnda avtalsslutande staten på dess inkomst. beräknad utan avdrag för utdelad vinst. 3. Eigi akva:oi. I. tl 9. gr.. 4. tl. 11. gr eoa 4. tl. 12. gr. ekki vio skulu vextir, poknun og aorar greioslur fra fyrirta:ki i aoildarrfki til aoila hcimilisfasts f öoru auildarrfki vcra fradrattarbrerar vio akvöroun skattskyldra tekna sliks fyrirta:kis eftir sömu rcglum og greioslur til aoila heimilsfasts i fyrrnef nda rfkinu. A sama hatt er skuld fyrirta:kis f aoildarriki via aoila heimilisfastan i öoru aoildarrfki fradrattarba:r vio akvöröun skattskyldrar eignar fyrirta:kisins eftir sömu reglum og skuld Vi() aoila heimilsfastan fyrrnefnda rikinu. 3. Med mindre bestemmelsene i artikkel 9 punkt I. artikkel 11 punkt 4 eller artikkel 12 punkt 4 kommer til anvendelse, skal renter. royalties og andre utbetalinger fra et fortagende i en kontraherende stat til mottager i en annen kontraherendc stal. kunne fratrekkes ved beregningcn av den skatt bare inntekt for slikt foretagcnde på samme vilkår som tilsvarende utbetalinger til personer hjemmehjl!rende i den forstnevnte stat. På samme måte skal gjcld som ct foretagende i en kontraherendc stat har til en person bosatt (hjemmeh~rende) i en anncn kontraherende stat. ved beregningen av foretagendets skattepliktige formue v:rrc fradragsberettigct på samme vilkår som gjeld til personer som er bosatt (hjemmehjl!rende) i den f\6rstnevnte stat. 3. Utom i de fall då bestämmelserna i artikel 9 punkt I. artikel 11 punkt 4 eller artikel 12 punkt 4 tillämpas. är ränta. royalty och annan utbetalning från företag i en avtalsslutande stat till person med hemvist i annan avtalsslutande stat avdragsgilla vid bestämmandet av den beskattningsbara inkomsten för sådant företag på samma villkor som betalning till person med hemvist i dt:n förstnämnda staten. På samma sätt är skuld som företag i en avtalsslutandt: stat har till person med ht:mvist i annan avtalsslutande stat avdragsgill vid bestämmandet av sådant företags beskattningsbara förmögenhet på samma villkor som skuld till person med hemvist i den förstnämnda staten. 4. pott fjarmagn fyrirta:kis f aoildarrfki se ao öllu eoa nokkru leyti, beint coa 6beint. f eigu eoa stjornao af einum eoa fleiri aoilum heimilisföstum i einu eoa flciri öorum aoildarrfkjum. skal pao ekki sa:ta annarri eoa pyngri skattlagningu eoa 4. Foretagender i en kontraherende stat, hvis formuc. helt eller delvis. cies eller kontrolleres direkte eller indirekte av en eller tlere personer som er hjemmehjl!rende i en eller flcrt: av de andre kontraherende stater, skal ikke i den fl6rstnevnte stat 4. Företag i en avtalsslutandt: stat, vars kapital helt eller delvis ägs eller kontrolleras, direkt eller indirekt. av en eller flera pt:rsoner med hemvist i en eller flera av de andra avtalsslutande staterna, skall inte i den förstnämnda staten bli föremål för

90 stat kunne underkastcs nogcn beskatning eller dermed forbundne krav. som er anderledes eller mere bynlefuld end den beskatning og dermed forbundne krav. som andre tilsvarende foretagender i den f~irslmevnte stat er eller miitte blive undergivet..5. Bcstcmmelserne i denne artikel anses ikke al mcdfore forpligtelse for Norge til at indrv;mme statshorgerc i en anden kontraherende stat. som ikkc er f{idt i Norge af norske for:eldre. de sa:rlige skattefordele. som i henhold til * 22 i skatteloven af 18. august 1911 indr~1mmes norske statsborgere og personer. fridt i Norge af norske for<eldre (personer med norsk ""indfrdsrct"'). 6. Uanset hestemmelserne 1 artikel 2 skal hestemmelsernc i denne artikel finde anvendelsc på skatter af cnhver art og betegnelsc. rälivlit, ei ensiksi mainitussa valtiossa saa joutua sellaisen verotukscn tai siihen liittyviin velvoituksen kohteeksi, joka on muunlaincn tai raskaampi kuin verotus tai siihen liittyv~i vclvoitus, jonka kohteeksi cnsiksi mainitussa sopimusvaltiossa olcva muu samanluonteinen yritys joutuu tai saattaa jouta..5. Tlimlin artiklan mälirliysten ei katsota velvoittavan Norjaa myöntämiiän toisen sopimusvaltion kansalaiscllc. joka ei ole syntynyt Norjassa norjalaisista vanhemmista. niitä erityisiä veronhuojennuksia, jotka 18 päivän:i elokuuta 1911 anne tun verolain 22 *:n mukaan myönnetään Norjan kansalaiselle ja henkilölk. joka on syntynyt Nor:jassa norjalaisista vanhemmista (henkilö. jolla on No~jan "infodsrett"). 6. Tämän sopimuksen 2 artiklan estlimlittii sovelletaan tämän artiklan määräyksili kaikenlaatuisiin veroihin. 90 beskattning eller dlirmed sammanhängande krav som lir av annat slag eller mer tyngande lin den beskattning och dlirmed sammanhiingande krav som annat liknande företag i den förstnämnda staten iir eller kan bli underkastat..5. Bestämmelserna i denna artikel anses inte medföra förpliktelse för Norge att medge medborgare i annan avtalsslutande stat, som inte är född i Norge av norska föräldrar. de särskilda skatteförmåner som enligt 22 s skattelagen den 18 augusti 1911 mt:dges norsk medborgare och person född i Norge av norska föräldrar (person med norsk "inf0dsrett"'). 6. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 2 tillämpas bestämmelserna förevarande artikel på skatter av var:je slag och heskafknhct. Artikel 28 Fremgangsmäden ved indgåelse l{(gensidige t!fia/er I. I tilfa:lde. hvor en person mener. at <ler i en eller flere af de kontraherende stater er truffct foranstaltningcr. som for ham medf~rer eller vil medf1;1rc en heskatning. som ikke er i overensstemmelse med bestemmelserne i denne overenskomst. kan han. uden at det påvirker hans ret til at anvende de retsmidler. som står til hans rådighed if~1lgt: dissc staters interne lovgivning. indbringe sin sag for den kompetente myndighed i 28 artikla Keskiniiincn s11pimusmc111'ttely I. Jos henkilö katsoo. ettii sopimusvaltion tai useiden sopimusvaltioiden toimenpitect ovat johtaneet tai johtavat hänen osaltaan verotukseen. joka on tämän sopimuksen miiäräysten vastainen. hän voi saattaa asiansa sen sopimusvaltion toimivaltaisen viranomaisen kiisiteltäväksi. jossa hän asuu tai. jos kysymyksessä on 27 artiklan I kappalcen sovcltaminen. jonka kansalainen hän on, ilman että tämä vaikuttaa hänen oikeu- Artikel 28 Fiirfarandet l'id iimsesidig ii1 erensk11mmelse I. Om en person anser att i en eller flera av de avtalsslutande staterna vidtagits åtgiirder som för honom medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal. kan han, utan att detta p;iverkar hans rätt att anviinda sig av de rättsmedcl som finns i dessa staters interna rättsordning. framlägga saken för den behöriga myndighett:n i den avtalsslutande stat där han har hemvist eller. om fråga är om tillämpningen av

91 Prop. 1983/8..J: 19 kröfum i jwi samhandi i fyrrnefnda a1)ildarrikinu en annai) svipao fyrirt~eki s~tir d)a ga:ti s<ell i pvi rik i. kunne underkastes noen heskatning elh:r dermed forhundnc skalle krav. som er annerlcdes eller mer tyngende enn den beskatning eller dermed forhundne krav som andre tilsvarende forctagemler i den fl)rstnevnte stat er eller mätte hli undergitt. 91 beskattning eller diirmed sammanhängande krav som iir av annat slag eller mer tyngande än den heskattning och därmed sammanhiingande krav som annat liknande företag i den förstnämnda staten iir eller kan hli underkastat. 5. Akva-1)i pcssarar greinar skal ekki skyra pannig ai) Norcgi hi.:ri skylda til ac) veita rikisborgara annars aoildarrikis. scm ckki er fa:ddur i Noregi af norsku foreldri. l)xf SCrstöku skattaivilnanir samkva:mt 22. gr. norsku skattlaganna fr{t 18. ;igtist 191 I. scm veittar cru nor\kum rikisborgara og aöila. fa:ddum i Norcgi af norsku forcldri f menn mec) norskan ra:oinga1tctt.. ). 5. Bestemmelsene i denne artikkel skal ikke tolkes slik at de forpliktcr Norge til <I. innn1mme statshorgere av en anncn kontrahercnde stat. som ikke er f0dt i Norge av norske foreldre. de sa:rskilte skattclettelser som i henhold til 22 i den norske skattelov av 18. august 1911 tilstås norske statsborgere og personer som er f0dt i Norge av norske foreldre f personer med norsk innf1<1dsrett). 5. HesUimmelserna i denna artikel anses inte medföra fi.irphktelsc för Norge att medge medborgare i annan avtalsslutande stat. som inte är född i Norge av norska föriildrar. de särskilda skattdörmåner som enligt 22 skattelagen den 18 augusti 1911 medges norsk medhorgare och person född i Norge av norska föriildrar f person med norsk ""inf~idsrctt"" ). 6.!>ratt fyrir akv:eöi 2. gr. gilda <ikva:1)i pessarar greinar um hvers konar skatta. hverju nafni sem peir nefnast. 6. l:lestemmelsene i denne artikkel skal. uansett hestemmclsene i artikkel 2. fä anvendelse på skatter av enhver art og betegnelse. 6. Utan hinder av heslämmelserna i artikel 2 tillämpas hestiimmelserna i förevarande artikel på skatter av varje slag och beskaffenhet. 28 gr. Framki a md gagnki a ms.hm1kom11/ags I. t>cgar at\ili tclur ao eitt e1)a fleiri aöildarrikjanna geri räöstafanir sem leiöi til cöa muni leioa til skattlagningar ail pvi er hann varöar sem ekki er i samra:mi viö ;ikva:1)i samnings pessa. gctur hann. {In pess ac) pao raski rctti hans til ac) f<t'ra ser i nyt rcttarvernd sem löggjöf pessara rikja kvcour <i um. lagt målio fyrir ba:rt stj1lrnvald i pvi aoildarrfki par sem hann er heimilisfastur eöa. svo framarlega sem malic) fcllur innan ;ik va:1)a I. tl. 27. gr.. i pvi Artikkcl 28 Frl'mgang.1 milte l'l'd inngädse m gjensidige tfftaler I. Niir en person mencr at tiltak som er truffet i en eller tlere kontraherende stater i forhold til ham medl\irer. eller vil medf~lre en beskatning som avviker fra hcstemmelsene i denne overenskomst. kan han legge sin sak frem for den kompetente myndighet i den kontraherende stat hvnr han er hosatt. eller hvis saken faller inn under artikkcl 27 punkt I. i den kontraherende stat hvor han er statsborger. Dette kan gj~ires uten at det påvirker hans rett Artikel 28 Fii1:/{1randet l"id iimsesidig ii1 erenskommelse. I. Om en person anser att i en eller flera av de avtalsslutande staterna vidtagits ätgärder som för honom medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal. kan han. utan att detta påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedcl som linns i dessa staters interna rättsordning, framlägga saken för den behöriga myndigheten i den avtalsslutandc stat där han har hemvist eller. om fråga är om tillämp-

92 den kontrahercnde stat. hvori han er hjemmeh0rende eller. såfrcml tilfa:ldet er om fattet af artikel 27, stykke I, i den kontrahen:ndc stat. i hvilken han er stalsborger. 2. Den kompetente myndighed skal, hvis indsigelsen synes al v:crc bcgrundet, og hvis den ikkc selv kan nå til en rimelig IV)sning, s0ge at l0sc sagen ved gensidig aftale med den kompetente myndighed i sådan anden kontraherende stat. som ber0res af sp\'.lrgsmålet. med henblik på at undgå en beskatning, der ikke er i overensstemmelse med overenskomsten. Hvis den stat, overfor hvis kompetente myndighed den påga:ldende person har förelagt sagen, ikke selv ber0res af sp0rgsmålet, skal denne kompetente myndighed overlade sagen til den kompetente myndighed i en af de stater, som ber0res af sp\'.lrgsmälet. 3. I tilfa:lde, hvor vanskeligheder eller tvivlssp11rgsmål opstår mellem kontraherende stater vedr0rende förtolkningen eller anvendelsen af denne overenskomst. skal de kompetente myndigheder i dissc stater forhandle for at s0ge at 10sc sp0rgsmälet ved srerlig aftalc. De kompetente myndigheder i de kontraherende stater kan tillige forhandlc for al undgii dobhellbeskatning i siidanne tilfreldc. som ikke omfattes af denne ovcrenskomst eller for. ved sa:rlig aftale. at l0se sp0rgsmål. som - uden at vrere regulcrede af overcnskomsten - som f~lge af uligheder i de pågreldende staters principper for skattens beregning clteensa kiiyttiiä näidcn valtioiden sisiiisissii oikcusjiirjestyksissä olcvia oikeussuojakeinoja. 2. Jos toimivaltaincn viranomainen havaitscc huomautuksen perustelluksi, mutta ci itsc voi saada aikaan tyydy!uiväii ratkaisua, viranomaisen on pyrittävii toisen sopimusvaltion toimivaltaisen viranomaisen kanssa, jota asia koskee. kcskinäisin sopimuksin ratkaisemaan asia siinä tarkoituksessa, että verotus, joka on tämän sopimuksen vastainen, vältetään. Jollei asia koske sitä valtiota, jonka toimivallaiscn viranomaisen käsitelläväksi asianomainen hcnkilö on saattanut asian. tämiin toimivaltaisen viranomaisen on siirrcttävä asia sellaisen viiltion toimivaltaiselle viranomaiselle. jota asia koskee. 3. Jos sopimusvaltioiden välillä syntyy vaikeuksia tai epätietoisuutta tämän sopimuksen tulkinnassa tai soveltamisessa. näidcn valtioiden toimivaltaisten viranomaistcn on neuvoteltava keskenään kysymyksen ratkaisemiseksi erityisin sopimuksin. Sopimusvaltioiden toimivaltaiset viranomaiset voivat myös neuvotella keskenään kaksinkertaisen verotuksen poislamiseksi sellaisissa tapauksissa. joita tämä sopimus ei käsitä, tai sellaisten kysymystcn ratkaisemiseksi crityisin sopimuksin, jotka. olematta säänneltyjä sopimuksessa. voivat veron laskemisessa asianomaisissa valtioissa noudatettujcn periaatteiden erilaiartikel 27 stycke 1. i den avtalsslutande stat diir han är mejhorgarc. 2. Om den bchi.iriga myndigheten finner invänjningen grunjad men inte själv kan få till ständ en tillfredsställande lösning. skall myndigheten söka lösa frägan genom ömsesidig överenskommelse med behörig myndighet i annan avtalsslutande stat, som herörs av frågan. i syfte att undvika beskattning som strider mot detta avtal. Om den stat hos vars behöriga myndighet personen i fräga har framlagt saken inte själv berörs av frågan, skall denna behöriga myndighet överlämna saken till behörig myndighet i någon av de stiiter som berörs av frågan. 3. Om svårigheter eller I vivelsmäl uppkommer mellan avtalsslutande stater beträffande tolkningen eller tilllämpningen av detta avtal. skall de behöriga myndigheterna i dessa stater överlägga för att söka lösa frågan genom särskild överenskommelse. De behöriga myndigheterna i avtalsslutande stater kan även överlägga för att undanröja dubhelbeskattning i sådana fall som inte omfattas av detta avtal eller för att genom särskild överenskommelse lösa frågor som. utan att vara reglerade i avtalet, pä grund av olikhet i vcjcrbörande staters principer för skattens beräkning eller av andra skäl kan uppkomma i fråga om de

93 aoildarriki par sem hann er rfkisborgari. til :1 anvcnde de rettsmidlcr som finnes i de kontraherende staters interne lovgivning. 93 ningen av artikel 27 punkt I, i den avtalsslutande stat där han iir mcdhorgare. 2. Ef ha.:rt sljlirnvald tel ur ac) motma~lin scu <i rökum rcist en getm pö ekki sj~tlft lcyst nuilio <i viöunandi h<itt skal pac) lcitast vicl all lcysa malio fficl) gagnkva:mu samkomulagi vi1) h<crt stjörnvald f ö<)ru ac)ildarrfki sem rn<ilio van)ar. i pvi skyni aö komist veroi hj<i skattlagningu sem ckki er i samr<cmi viö samning pennan. Hafi motma:li veri<'l horin fram vicl ha:rt stjörnvald i riki scm ekki er sjalft m<ilsaoili skal paö ba.:ra stjörnvald framsenda m<'tlio til ba~rs stj6rnvalds i einhvei:ju peirra rikja sem m<ilio van)ar. 3. i pvi tilviki aö upp rfsi crfioleikar eoa vandamal milli aoildarrfkja varoandi t(1lkun eoa heitingu akva:oa pessa samnings skulu ba:r stjornvöld i peim dkjum räogast sfn i milli til pess ac) reyna ao leysa malio meo scrstöku samkomulagi. Ba:r stjornvöld f aöildarrikjunum geta einnig rac)gast sin f milli til aö komast hja tvisköttun i tilvikum sem samningur pessi mer ekki til eoa til aö leysa meö serstöku samkomulagi atrioi sem ekki eru fastar reglur um f samningnum en geta komiö upp f sambandi vio skatta samkv:emt 2. gr. vegna mismunandi grundvallarreglna hlutaoeigandi rikja via utreikning skatta eöa af 2. Hvis den kompetente myndighet finner at innvendingen synes begrunnel. men ikke selv er i stand til å finne en Lilfredsstillende l!<isning. skal den s0ke å få saken avgjort ved gjensidig avtale med den kompetente myndighet i vedkommende annen kontraherende stat. som her0res av sp0rsmålet. med sikte på å unngå bcskatning som ikke er overensstemmende med denne overenskomst. Hvis den stat hvis kompetente myndighet vedkommende person har lagt saken frem for ikke selv bernres av sp0rsmålet, skal denne kompetente myndighet overlate saken til den kompetente myndighet i en av de stater som ber0res av sp0rsmålet. 3. Dersom vanskeligheter eller tvil oppstår mellom kontraherende stater vcdr0- rendc fortolkningen eller anvcndelsen av denne overenskomst. skal de kompetente myndigheter i disse stater forhandlc for å sl<)ke sp~rsmålct 10st ved srerskilt avtalc. De kompetente myndigheter i de kontraherende stater kan også forhandlc for å unngå dobbcltbeskatning i tilfelle som ikkc omfattes av overenskomsten. eller for ved sa:rskilt avtale å l1<1se sp~~rsmål som uten å va::re regulert i overenskomsten. kan oppst;i på grunn av ulikhet i vedkommende staters prinsipper for skattens hcn:gning. eller av andre grunner for så vidt angår de skatter 2. Om den behöriga myndigheten linner invändningen grundad men inte själv kan rn till stånd en tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med hchörig myndighet i annan avtalsslutande stat, som herörs av frågan. i syfte att undvika beskattning som strider mot detta avtal. Om den stat hos vars behöriga myndighet personen i fråga har framlagt saken inte själv berörs av frågan. skall denna behöriga myndighet överlämna saken till behörig myndighet i någon av de stater som berörs av frågan. 3. Om svårigheter eller tvivelsmiil uppkommer mellan avtalsslutande stater beträffande tolkningen eller tilllämpningcn av detta avtal. skall de behöriga myndigheterna i dessa stater överlägga fiir att söka lösa frågan genom särskild överenskommelse. De behöriga mvndigheterna avtalsslutande stater kan även överlägga för att undanröja dubbelbeskattning i sådana fall som inte omfattas av detta avtal eller för att genom särskild överenskommelse lösa frågor som. utan att vara reglerade i avtalet, på grund av olikhet i vederbörande staters principer för skattefö beräkning eller av andra skäl kan uppkomma i fråga om de skatter

94 ler af andre grunde. kan opstå for så vidt ang<lr de skatter. som omhandles i artikel ") lnden afg~~relse tr:.cffes i sp0rgsmill. som omhandlet i forste afsnit. skal rcsultatd af de der omhandlede forhamllinger snarest meddeles til de kompetente myndigheder i de ~vrige kontraherende stater. Såfremt den kompetente myndighed i en kontraherende stat findcr. at forhandlinger b0r findc sted mellem de kompetente myndigheder i samtlige kontraherende stater. skal pä bega:ring af den kompetente myndighed i den forstn<fvnte kontraherende stat sådannc forhandlinger finde sted snarest muligt. suudcn johdosta tai muista syislii ilmaantua 2 artiklassa tarkoitettujen verojen osalta. Enncn kuin tehdiiän päiitös kysymyksessii. jota ensimmiiisessii alakappaleessa tarkoitetaan. on siinii tarkoitettujen neuvottclujen tulokset mahdollisimman pian annettava ticdoksi muiden sopimusvaltioiden toimivaltaisille viranomaisille. Jos sopimusvaltion toimivallainen viranomainen katsoo. että kaikkien sopimusvaltioiden toimivaltaisten viranomaisten on neuvoteltava kcskenään. on ensiksi mainitun sopimusvaltion toimivaltaisen viranomaisen pyynnöstii tällaiset neuvottelut käytävä viivytyksettii. skatter som avses i artikel 2. Innan beslut fattas i frilga som avses i första avsnittet. skall resultatet av överläggningar som diir avses snarast delges hehiiriga myndigheter i övriga avtalsslutandc stater. Finner behörig myndighet i en avtalsslutande stat att överliiggningar bör äga rum mellan de behöriga myndigheterna i samtliga avtalsslutandc stater. skall pil begäran av den behöriga myndigheten i den förstnämnda avtalsslutande staten siidana överläggningar äga rum utan dröjsmål. Artikel 29 Personer ansat i ed diplomatisk<' OJ.: konsu/a re reprtl'.h'ntationer Bestemmelserne i denne overenskomst ber~rer ikkc de skattema:ssige begunstigel ser. som ansatte ved diplomatiske eller konsula:re repra:sentationer måtte nydc i kraft af folkerettens almindelige regler eller sa:rlige aftaler. 29 artikla Diplomaattiset edustajat ja krlfl.1 11/i1 irkamiehet Tämä sopimus ei vaikuta niihin verotuksellisiin erioikeuksiin. jotka kansainviilisen oikeuden ylcisten siiiintöjen tai crityistcn sopimusten määräysten mukaan myönnetään diplomaattisille edustajillc tai konsulivirkamiehille. Artikel 29 Diplomatiska fiiretriidarc och konsuliira tjiin.\'femiin Bestämmelserna dt:tta avtal berör inte de privilegier vid beskattningen som enligt folkrättens allmiinna regler eller bestämmelser i särskilda överenskommelser tillkommer diplomatiska fört: triidare eller konsuliira tjiinstemiin. Artikel 30 Territorial udvide/se I. Denne overenskomst kan enten i sin helhed eller med de n0dvendige a:ndringer udvides til at omfatte de områder. som i henhold til bestemmelserne i artikel 3. stykke I al. er undtagct fra overenskomstens anvendelsesområde. under forudsa:tning af. at der pälregges skatter af va:sentlig samme art 30 artikla Alueellinen /aqientaminen I. Tiimii sopimus voidaan ulottaa. jnko sellaisenaan tai tarpecllisin muutoksin. kiisittämään ne aluect. jotka on 3 artiklan I kappaleen a) kohdan mäiiräysten mukaan jätetty sopimuksen soveltamisalan ulkopuolelle. cdellyttäen että siellä kannetaan samanlaisia tai piiäsiallisesti samanluonteisia veroja kuin Artikel 30 Territoriell utvidgning I. Detta avtal kan antingen i sin helhet dlcr med erforderliga ändringar utvidgas till att omfatta de områden som undantagits från avtalets tilllämpningsområdc enligt bestämmelserna i artikel 3 stycke I a). under förutsättning att där påförs skatter av samma eller i huvudsak likartat slag som de som avst:s i dt:tta

95 öörum äst:e<)um. som er omhandlet i artikkel 2. som avses i artikel 2. Aour en akvöroun er tekin {mal i scm fcllur undir 1. mgr. skal tilkynna ba:rum stjörnvöldum i öorum aöildarrikjum sem fyrst niourstöuur malsumleitana ~cm par um ra:air. Telji ba:rt stj6rnvald i aoildarrfki a<) samningaumlcitanir skuli fara fram milli ba:rra stj6rnvalda i öllum aaildarrfkjunum skulu slikar umleitanir fara fram ån tafar aa beioni brers stj6rnvalds i pvi aoildarriki. Innen avgjorelse treffes i spl:}rsmål som omhandlct i foregåen<lc ledd. skal resultatet av forhandlingcne som der omhandlet snarest mcddelcs til de kompetente myndigheter i de l:}vrige kontrahercnde stater. Finner den kompetente myndighet i en kontraherende stat at forhandlinger b0r finne sted mcllom de kompetente myndigheter i samtlige kontraherendc stater. skal på begj:ering fra den kompetente myndighet i den forstncvntc kontraherende stal slikc forhandlinger finne sted snarest mulig. Innan beslut fattas i fråga som avses i första stycket. skall resultatet av överläggningar som där avses snarast delges behöriga myndigheter i övriga avtalsslutande stater. Finner behörig myndighet i en avtalsslutandc stat att överläggningar bör äga rum mellan de behöriga myndigheterna i samtliga avtalsslutande stater. skall på begäran av den behöriga myndigheten i den förstnämnda avtalsslutande staten sådana överläggningar iiga rum utan dröjsmål. 29. gr. Sendierindrekar og rtröist rindfl'kar Åkva:oi samnings pessa skulu ekki hafa ahrif a skattaivilnanir sem sendierindrekar coa ra:öiserindrekar nj6ta samkv:emt almennum pjoörcttarreglum e<)a akva:aum serstakra samninga. Artikkel 29 Dimplomatiske og kon.rnla:re tjcne stemenn Bestemmelsene i denne overenskomst skal ikke ber0re de skatcmessigc privilegier som tilkommer diplomatiske og konsulrere tjenestemenn i henhold til folkerettens alminnelige regler eller bestemmelser i srerlige avtalcr. Artikel 29 Diplomatiska företrädare och konsu/ära tjänstnniin Bestämmelserna i detta avtal berör inte de privilegier vid beskattningen som enligt folkrättens allmänna regler eller bestämmelser i särskilda överenskommelser tillkommer diplomatiska företrädare eller konsulära tjänstemän. 30. gr. /,andfr<roileg rfozkun I. Rymka mä gildissviu samnings pessa. annallhvort i heild eoa meö nauösynlegum breytingum. pannig ao hann näi til sva:oa sem undanpegin eru gildissvioi samningsins samk va:mt äk va:öum stafliaar aj i I. tl. 3. gr. ä peim grundvelli a(\ par seu lagoir a skattar sem rru sams konar e<)a i meginatriöum Artikkel 30 Territoria/ 11t1 iddse I. Denne overenskomst kan utvidcs, enten i sin helhet eller med nl:}dvendigc cndringer. til ä omfatte de omräder som etter hestt:mmelsenc i artikkcl 3 punkt I al er unntatt fra ovcrenskomstens anvendelsesområde. under forutsetning av at det der utskrives skatter av samme eller vescntlig lignende Artikel 30 Territoriell ufl'idgning I. Detta avtal kan antingen i sin helhet eller med erforderliga ändringar utvidgas till att omfatta de områden som undantagits från avtalets tillämpningsomradc enligt bestiimmelserna i artikel 3 punkt I a), under förutsättning att där påförts skatter av samma eller i huvudsak likartat slag som de som avses i

96 som de skatter, overenskomsten finder anvendelse på. Enhver sådan udvidelse skal have virkning fra det tidspunkt og va:re undergivet sådanne rendringer og betingelser, herunder betingelser vedr~rende opsigelse. som måtte blive fastsat mellem de kontraherende stater i noter, der skal udvekslcs ad diplomatisk vej. 2. Såfremt denne overcnskomst i henhold til artikel 32 oph~rer at vrere greldendc. skal. såfremt anden aftale ikke trreffes mellem de kontraherende stater, overenskomsten ophjiire at va:re greldende også for ethvert område, h vortil overenskoinsten er udvidet i henhold til denne artikel. ne. joita Hissä sopimuksessa tarkoitetaan. Tällaincn laajentaminen on voimassa siitä päivästä lukien sekä sellaisin muutoksin ja ehdoin. niihin lucttuina lakkaamista koskevat määräykset. kuin sopimusvaltioiden välillä diplomaattiteitse tapahtuvalla noottienvaihdolla erikseen sovitaan. 2. Jos tämä sopimus 32 artiklan mukaan lakkaa olemasta voimassa. lakkaa sopimus olemasta voimassa myös jokaisen alueen osalta. jota sopimus Himän artiklan perusteella on ulotettu koskemaan. jollei sopimusvaltioiden välillä toisin olc sovittu. avtal. Sådan utvidgning gäller från den dag och med de ändringar och villkor, häri inbegripet bestämmelser om upphörande. som kan särskilt överenskommas mellan de avtalsslutandc staterna genom diplomatisk notcväxling. 2. Om detta avtal enligt artikel 32 upphör att gälla skall. såvida inte annat överenskommits mellan de avtalsslutande staterna, avtalet upphöra att gälla även beträffande varje område vartill avtalet utvidgats enligt denna artikel. Artikel 31 lkn{fitrll'den I. Denne overenskomst trreder i kraft tredive dage efter den dag. da samtlige kontraherende stater har meddelt det finske udenrigsministerium, at de foranstaltninger, som er n~dvendige for ikrafttneden i den pågreldende stat. er gennemfort. Det finske udenrigsministcrium undcrretter de ~lvrige kontrahercnde stater om modtagelsen af disse meddelelser. 2. Efter overenskomstens ikrafttrredelse finder dens be~temmelser anvendelse på indkomst. som oppcba:res fra og med den I. januar. der folger nrermest efter ikrafttr::edelsen. og på formuc. hvoraf skal pålignes på grundlag af en skatteansa:ttclse, företaget i det andel kalenderår, som fjiilger efter ikrafttnedelscn. eller scnere. 31 artikla Voimaantulo I. Sopimus tulee voimaan kolmantenakymmenentenii päivänä siitä päivästä, jona kaikki sopimusvaltiot oval ilmoittaneet Suomen ulkoasiainministeriölle. että sopimuksen voimaantulemiscksi kussakin valtiossa vaaditlavat toimenpiteet on suoritettu. Suomen ulkoasiainministeriö ilmoittaa muillc sopimusvaltioille näiden ilmoitusten vastaanottamisesta. 2. Tiimän sopimuksen voimaantultua sovclletaan sen määräyksiä tuloon. joka saadaan voimaantuloa lähinnä seuraavan tammikuun I päivästä alkaen, ja varallisuuteen, josta veroa on suoritettava voimaantuloa toiseksi seuraavana kalcnterivuotena tai sen jälkeen toimitettavan verotuksen perustcella. Artikel 31 lkrqfttriidande I. Detta avtal träder i kraft trettio dagar efter den dag då samtliga avtalsslutande stater meddt:lat det finska ministeriet för utrikesärendena. att de frtgärder vidtagits som erfordras för ikraftträdande i respektive stat. Det finska ministeriet för utrikesärendena underrättar de övriga avtalsslutande staterna om mottagandet av dessa meddelanden. 2. Sedan d1:tta avtal trätt i kraft, tillämpas dess bestämmelser på inkomst som förvärvas från och med den I januari närmast efter ikraftträdandet och på förmögenhet på vilken skatt utgilr på grund av beskattning andra kalenderåret efter ikraftträdandet eller senare.

97 svipaöir peim sköttum scm samningurinn tekur til. Allar slikar rymkanir skulu gilda fra peim degi og meö peim breytingum og skilyröum, aö meötöldum uppsagnarakvre<)um, sem serstaklega yröi samiö um milli aöildarrikjanna meö erindaskiptum eftir dipl6matiskum leiöum. 2. Veröi samningur pessi felldur ur gildi samkva:mt 32. gr. skal hann einnig falla ur gildi varöandi hvert pac) svreöi sem hann hefur veriö latinn na til vegna rymkunar samkva:mt pessari grein nema aöildamlö hafi komiö ser saman um annaö. karakter som denne ovcrenskomstcn gjelder. Enhver slik utvidclse skal ha virkning fra det tidspunkt og va:re gjenstand for slike endringer og vilkår, herunder bestemmelser om opph~r. som måtte bli srerskilt avtalt mellorn de kontraherende stater ved noter som blir å utveksle på diplomatisk vei. 2. I tilfelle av at overenskomsten opph~rer å gjelde i henhold til artikkcl 32, skal den hvis ikke noe annet blir avtalt mellom de kontraherende stater, også opph~re å ha virkning for områder som den er blitt utvidet til å ornfatte etter bestemmelsene denne artikkel. 97 detta avtal. Sådan utvidgning gäller från den dag och med de ändringar och villkor. häri inbegripet bestämmelser om upphörande, som kan särskilt överenskommas mellan de avtalsslutande staterna genom diplomatisk noteväxling. 2. Om detta avtal enligt artikel 32 upphör att gälla skall. såvida inte annat överenskommits mellan de avtalsslutande staterna, avtalet upphöra att gälla även beträffande varje område vartill avtalet utvidgats enligt denna artikel. 31. gr Gildistaka I. Samningur pessi öölast gildi prjätiu dögum eftir pann dag er öll aöildarrfkin hafa tillkynnt finnska utanrfkisraöuneytinu aö nauösynlegar raöstafanir fyrir gildistöku hans hafi verio geroar i viokomandi rfki. Finnska utanrfkisraouneytiö skyrir öorum aoildarrfkjum frä m6ttöku pessara tilkynninga. 2. Eftir aö samingurinn hefur öolast gildi. gilda a kva:ui hans um tekjur sem aflaö er fra og meö I. januar na:stum a eftir gildistöku aö telja og um eignir sem mynda eignarskattsstofn til a lagningar a ööru almanaksäri eftir gildistöku eöa smar. Artikkel 31 lkrafttredelse l. Denne overenskomst trer i kraft tredve dager etter den dag, da samtlige kontraherende stater har meddelt det finske utenriksministerium at de foranstaltninger som i vedkommende stat kreves for å sette overenskomsten i kraft. er gjennomf~rt. Det finske utenriksministerium underrctter de ~vrige kontraherendc stater om mottagelsen av disse meddelelser. 2. Etter overenskomstens ikrafttredelse får dens bestemmelser anvendclse på inntekt som oppeba:res fra og med den I. januar na:rmest etter ikrafttredelsen, og på formue som iligncs skatt i det annct kalenderår som f!l)lger etter ikrafttredclsen eller senere. Artikel 31 Ikraftträdande l. Detta avtal träder i kraft trettio dagar efter den dag då samtliga avtalsslutande stater meddelat det finska ministeriet for utrikesärendena, att de åtgärder vidtagits som erfordras för ikraftträdande i respektive stat. Det finske ministeriet ff r utrikesärendena underrättar de övriga avtalsslutande staterna om mottagandet av dessa meddelanden. 2. Sedan detta avtal trätt i kraft, tillämpas dess bestämmelser på inkomst som förvärvas från och med den I januari närmast efter ikraftträdandet och på förmögenhet på vilken skatt utgår på grund av taxering andra kalenderåret efter ikraftträdandet eller senare. 7 Riksdagf! /fi.I. I sam/. Nr 19

98 3. Nedcnna::vnte overenskomstcr skal oph111re med at va:re ga:ldende og skal ikke la:ngerc linde anvendelse for så vidt angår indkomst eller formue. på hvilke na:rva:: rende overenskomst skal anvendes i henhold til stykke 2: Overenskomst af 19. oktober 1925 mellcm Kongeriget Danmark og Republikken Finland om fritagclse for kommuneskat for visse personer; Overenskomst af 22. februar 1957 mellem Kongeriget Danmark og Kongeriget Norge til undgåelse af dobbcltbeskatning vedr~rende skatter på indkomst og formue med senerc a::ndringer: Overenskomst af 23. januar 1964 mellem Republikken Island og Kongcriget Sverige til undgåelse af dobbcltbeskatning vedrl/lrende skatter på indkomst og formue: Overenskomst af 7. april 1964 mellem Kongeriget Danmark og Republikken Finland til undgåelse af dohbeltbeskatning af indkomst og formuc samt forhindring af beskatningsunddragelse med senere a::ndringer: Overenskomst af 30. marts 1966 mellcm Republikken Island og Kongeriget Norge til undgåelsc af dobbeltbeskatning og forhindring af skatteunddragclse vednl\rende skatter pi\. indkomst og formue med senere a:ndringer: Overenskomst af 21. maj 1970 mellcm Kongeriget Danmark og Rcpublikken Island til undgåclse af dobbel!- 3. fäljempänä mainitut sopimukset lakkaavat olcmasta voimassa eikä niitä enää sovclleta tuloon tai varallisuuteen, johon tätä sopimusta sovelletaan 2 kappalecn mukaan: Suomen Tasavallan ja Tanskan Kuningaskunnan välillä erinäisten henkilöiden vapauttamisesta kunnallisveroista 19 päivänä lokakuuta 1925 tehty sopimus: Norjan Kuningaskunnanja Tanskan Kuningaskunnan välillä lulo- ja varallisuusveroja koskevan kaksinkcrtaisen verotukscn välttämiseksi 22 p~iivänä helmikuuta 1957 tehty sopimus siihen myöhemmin tehtyine muutoksineen: Islannin Tasavallan ja Ruotsin Kuningaskunnan välillä tulo- ja varallisuusvernja koskevan kaksinkertaisen verotuksen välttämiseksi 23 päivänä tammikuuta 1964 tehty sopimus: Suomen Tasavallan ja Tanskan Kuningaskunnan välillä tulon ja omaisuuden kaksinkertaiscn verotuksen sekä veron kiertämisen estämiseksi 7 päivänä huhtikuuta 1964 tehty sopimus siihen myöhemmin tehtyine muutoksineen: lslannin Tasavallan ja Norjan Kuningaskunnan välillä tulo- ja varallisuusveroja koskevan kaksinkertaiscn verotukscn välttämiseksi ja veron kiertämisen t:stämiseksi 30 päivänä maaliskuuta 1966 tehty sopimus siihen myöhcmmin tehtyinc muutoksi neen: lslannin Tasavallan Ja Tanskan Kuningaskunnan välillä tulo- ja varallisuusvt: roja koskevan kaksinkertai Nedanståemlc avtal skall upphöra att gälla och skall inte längre tillämpas i fråga om inkomst eller förmögenhet på vilka förevarande avtal blir tillämpligt enligt stycke 2: Överenskommelse den 19 oktober 1925 mellan Republiken Finland och Konungariket Danmark om befrielse från kommunalskatt för vissa personer: Avtal den 22 februari 1957 mellan Konungariket Danmark och Konungariket Norge för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet. med st:nare ändringar:.> Avtal den 23 januari 1964 mellan Republiken lsland och Konungariket Sverige för undvikande av duhhelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet; Avtal den 7 april 1964 mellan Republiken Finland och Konungariket Danmark för undvikande av dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet samt förhindrande av kringgående av skatt. med senare ändringar: Avtal den 30 mars 1966 mellan Republiken Island och Konungariket Norge för undvikande av dubhelbeskattning och förhindrande av skattctlykt beträffande skatter på inkomst och förmögenhet. med senare ändringar: Avtal den 21maj1970 mellan Konungariket Danmark och Republiken Island för undvikande av dubbclbe-

99 3. Eftirfarandi samningar skulu falla ur gildi og skal ckki hcitl framar van)andi tekjur og eignir sem samningur pcssi tckur til samkva:mt 2. tl.: Samningur fra 19. ok!ober 1925 milli Konungsrfkisins Danmerkur og Lyöveldisins Finnlands um undanpagu fra alagningu utsvars fyrir tiltckna aöila: Sarnningur fni 22. kbruar 1957 milli Konungsrfkisins Danrncrkur og Konungsrikisins Norcgs um ai'l komast hj<i tviskö1tun vio skattlagningu ~1 tckjur og cignir. mec) sföari breytingum: Samningur fr<i 23. januar 1964 milli Lyi'lvcldisins Islands og Konungsrfkisins Svfj:ijooar til pcss aö koma f veg fyrir tvisköttun tekna og eigna: Samningur fra 7. aprfl 1964 milli Konungsrfkisins Danmerkur og Lyi'lvcldisins f-'innlands um a1) komast hja tvfsköttun lckna og eigna og koma f veg fyrir undanskot fra skatt i, meö sföari brcytingum: Samningur fra 30. mars 196ti milli Lyöveldisins Islands og Konungsrikisins Noregs um <H) komast hja tvfsköttun og koma i veg fyrir undanskot fr<i skattlagningu ;i tekjur og cignir, meo sfr)ari breytingum: Samningur fra 21. mai 1970 milli Lyöveldisins islands og Konungsrfkisins Danmerkur til aö kornas\ hja tvisköttun 3. Nedcnslåcndc overenskomster skal opph~re å gjelde og skal ikkc lenger anvendes for så vidt angår inntckt eller formue, som merva:rende overenskornst fär an vendelsc på i hcnhold til punkt 2: Ovt:renskomst av 19. oktober 1925 mellom Kongcriket Danmark og Repuhlikken Finland om fritagclse for kommuneskatt for vissc personer; Avtalc av 22. februar 1957 mcllom Kongerikct Norge og Kongeriket Danmark for å forebyggc dobbcltbeskatning for sii vidt angår skatter av inntekt og formue. med senere endringcr; A vtale av 23. januar 1964 mellom Republikken Island og Kongeriket Sverige til unngåelse av dobbcltbeskatning for så vidt angår skatter av inntekt og formue: Avtale av 7. april 1964 mcllom Kongeriket Danmark og Republikken Finland til unngiielse av dobbeltbcskatning av inntekt og formue samt forebyggclse av skatteomgåclse. med se nere endringer; Avtale av 30. mars I %ti mellom Kongeriket Norge og Repuhlikken Island til unngäelse av dobbeltbeskatning og forcbyggclse av skattcunndragelse med hensyn til skatter av inntekt og formuc. med sent:rc endringer; Avtale av 21. mai 1970 mellom Kongcriket Danmark og Repuhlikken Island til unngi\else av dobbelthe Nedanstående avtal skall upphöra att gälla och skall inte liingrc tillämpas i fråga om inkomst eller förmögenhet på vilka förevaramle avtal blir tillämpligt enligt punkt 2: Överenskommelse den 19 oktober 1925 mellan Konungariket Danmark och Republiken Finland om befrielse från kommunalskatt for vissa personer; Avtal den 22 februari 1957 mellan Konungariket Danmark och Konungariket Norge för undvikande av dubhelbeskattning beträffande skatter pä inkomst och förmögenhet. med senare iindringar; Avtal den 23 januari 1964 mellan Konungariket Sverige och Republiken Island för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet; Avtal den 7 april 1964 mellan Konungariket Danmark och Republiken Finland för undvikande av dubbelbcskattning av inkomst och förmögenhet samt förhindrande av kringgående av skatt, med senare ändringar: A via) den 30 mars 1966 mellan Republiken Island och Konungariket Norge för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skattcllykt beträffande skatter på inkomst och förmögenhet. med senare ändringar; Avtal den 21maj1970 mellan Konungariket Danmark och Republiken Island för undvikande av dubbelbe-

100 beskatning og forhindring af skatteunddragclse vedr0- rende skatter af indkomst og formue med senere a:ndringer; Overenskomst af I. november 1971 mellem Kongeriget Norge og Kongeriget Sverige til undgåelse af dobbeltbeskatning vedr~rende skatter på indkomst og formue; Overenskomst af 12. januar 1972 mellem Republikken Finland og Kongeriget Norge til undgåelse af dobbeltbeskatning og forhindring af skatteunddragelse vedr~rende skatter på indkomst og formue; Overenskomst af 2. marts 1972 mellem Republikken Finland og Republikken Island til undgåelse af dobbeltbeskatning af indkomst og formue og forhindring af skatteunddragelse; Overenskomst af 27. juni 1973 mellem Republikken Finlands regering og Kongeriget Sveriges regering til undgåelse af dobbeltbeskatning vedr0rende skatter på indkomst og formue med senere a:ndringer; Overenskomst av 16. november 1973 mellem Kongeriget Danmarks regering og Kongcriget Sveriges regering til undgåelse af dobbeltbeskatning vedrjhrende skatter på indkomst og formue. sen vcrotuksen välttämiseksi ja veron kiertämisen estämiseksi 21 päivänä toukokuuta 1970 tehty sopimus siihen myöhcmmin tehtyine muutoksineen; Norjan Kuningaskunnanja Ruotsin Kuningaskunnan välillä tulo- ja varallisuusveroja koskevan kaksinkertaisen verotuksen välttämiseksi I päivänä marraskuuta 1971 tehty sopimus; Suomen Tasavallan ja Norjan Kuningaskunnan välillä kaksinkertaisen verotuksen ehkäisemiseksi sekä veron kiertämisen estämiseksi tulo- ja omaisuusverojen osalta 12 päivänä tammikuuta 1972 tehty sopimus; Suomen Tasavallan ja Islannin Tasavallan välillä tulo- ja omaisuusveroja koskevan kaksinkertaisen vcrotuksen välttämiscksija veron kiertämiscn estämiseksi 2 päivänä maaliskuuta 1972 tehty sopimus; Suomen Tasavallan hallituksen ja Ruotsin Kuningaskunnan hallituksen välillä tulo- ja omaisuusveroja koskevan kaksinkertaisen verotuksen välttämiseksi 27 päivänä kesäkuuta 1973 tehty sopimus siihcn myöhemmin tehtyine muutoksineen; Ruotsin Kuningaskunnan hallituksen ja Tanskan Kuningaskunnan hallituksen välillä tulo- ja varallisuusveroja koskevan kaksinkertaisen verotuksen välttämiseksi 16 päivänä marraskuuta 1973 tehty sopimus. 100 skattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och förmögenhet. med senare ändringar; Avtal den I november 1971 mellan Konungariket Norge och Konungariket Sverige för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet; Avtal den 12 januari 1972 mellan Republiken Finland och Konungariket Norge för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst och förmögenhet; Avtal den 2 mars 1972 mellan Republiken Finland och Republiken Island för undvikande av dubbelbcskattning av inkomst och förmögenhet och förhindrande av kringgående av skatt; Avtal den 27 juni 1973 mellan Republiken Finlands regering och Konungariket Sveriges regering för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet, med senare ändringar; Avtal den 16 november 1973 mellan Konungariket Danmarks regering och Konungariket Sveriges regering för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet. Artikel 32 Opsi[?else Denne overenskomst skal forblive i kraft uden tidsbegra:nsning. men en kontra- 32 artikla Päiittyminen Tämä sopimus on voimassa ilman aikarajoitusta, mulla sopimusvaltio voi irti- Artikel 32 Upphörande Detta avtal skall förbli i kraft utan tidsbegränsning men avtalsslutande stat kan

101 og koma i veg fyrir undanskot fra skattlagningu ~i tckjur og eignir. mco sil)ari hreytingum; Samningur frä I. november 1971 milli Konungsrikisins Noregs og Konungsrikisins SvfPj6oar um ao komast hja tvisköttun vio skattlagningu a tekjur og eignir; Samningur fra 12. januar 1972 milli Lyoveldisins Finnlands og Konungsrikisins Noregs um ao komast hja tvfsköttun og koma f veg fyrir undanskot fra skatti vio skattlagningu a tekjur. og eignir; Samningur fra 2. mars 1972 milli Lyoveldisins Islands og Lyoveldisins Finnlands til ao komast hja tvfsköttun og koma i veg fyrir undanskot fra skattlagningu a tekjur og eignir; Samningur fra 27. JUm 1973 milli rfkisstj6rnar Lyoveldisins Finnlands og rikisstj6rnar Konungsrikisins Svlpjooar um ao komast hja tvisköttun vio skattlagningu a tekjur og eignir. meo sioari breytingum; Samningur fra 16. növember 1973 milli rikisstj6rnar Konungsrikisins Danmerkur og rikisstj6rnar Konungsrikisins SvfPjooar um ao komast hja tvisköttun vio skattlagningu a tekjur og eignir. skalning og forebyggclse av skatteunndragelse med hensyn til skatter av inntekt og formue. med senere endringer; Avtale av I. november 1971 mellom Kongerikct Norge og Kongeriket Sverige til unngäelse av dobbclbeskatning med hensyn til skatter av inntekt og formue; Avtale av 12. januar 1972 mellom Kongeriket Norge og Republikken Finland til unngåelsc av dobbeltbeskatning og forebyggelse av skatteunndragelse med hensyn til skatter av inntekt og formue; Avtale av 2. mars 1972 mellom Republikken Finland og Republikken Island til unngåelse av dobbdtbeskatning av inntekt og formue og forebyggclse av skattcomgåelse; Avtale av 27. juni 1973 mellom Republikken Finlands regjering og Kongcriket Sveriges regjering til unngåelse av dobbeltbeskatning for så vidt angår skatter av inntekt og formue, med senere endringer; Avtale av 16. november 1973 mellom Kongeriket Danmarks regjering og Kongerikct Sveriges regjering til unngåelse av dobbeltbeskatning med hensyn til skatter av inntekt og formue. 101 skattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och förmögenhet. med senare ändringar; Avtal den I november 1971 mellan Konungariket Sverige och Konungariket Norge för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet; Avtal den 12 januari 1972 mellan Republiken Finland och Konungariket Norge för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst och förmögenhet; Avtal den 2 mars 1972 mellan Republiken Finland och Republiken Island för undvikande av dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet och förhindrande av kringgående av skatt; Avtal den 27 juni 1973 mellan Konungariket Sveriges regering och Republikens Finlands regering för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet. med senare ändringar; Avtal den 16 november 1973 mellan Konungariket Sveriges regering och Konungariket Danmarks regering för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet. 32. gr. Uppsögn Samningur pessi skal gilda ån Hmatakmörkunar en hvert aoildarriki getur sagt honum Artikkcl 32 Opphflr Denne overenskomst skal forbli i kraft uten tidsbegrensning, men en kontra- Artikel 32 Upphörande Detta avtal skall förbli i kraft utan tidsbegränsning men avtalsslutande stat kan

102 herende stat kan ad diplomatisk vej opsige overenskom sten ved underretning til enhver af de andre kontraherende stater senest seks måneder inden udgangen af et kalenderår. Såfremt opsigelsesfristen er iagttaget. oph\'lrer overenskomsten at vrere greldcnde i forholdet mcllem den stat, som har meddclt opsigelsen, og de 0vrigc kontraherendc stater: a) for så vidt angår indkomst, som oppebreres den I. januar i det år, dcr f~lger nrermest efter det, i hvilken opsigelsen har fundet sted, eller sencrc. samt bl for så vidt angår formue. hvoraf skat påligncs på grundlag af en skatteansrettelse företaget i det andel kalenderår, dcr fjblger na:rmest efter det. i hvilket opsigelsen har fundet sted. eller senere. Overenskomsten skal deponeres i det finske udenrigsministerium og bekr:eftede afskrifter skal af det finske udenrigsministerium tilstilles enhver af de andre kontraherende staters regeringer. Til beknrftelse heraf har undcrtegnede, dertil beh\'lrigt bcfuldma:gtigede. undertegnet denne overcnskomst. Udfa:rdiget i Helsingfors den 22. marts 1983 i et eksemplar på dansk, finsk. islandsk, norsk og svensk. idet der på svensk udfa:rdiges to tekster, en for Finland og en for Sverige, hvilke samtlige tekster har lige gyldighed. Kjeld Mortcnsen sanoa sopimuksen diplomaattiteitse ilmoittamalla tästä muille sopimusvaltioille viimeistään kuusi kuukautta enncn kalenterivuoden päättymistä. Jos irtisanomisaikaa on noudatectu. sopimus lakkaa olemasta voimassa irtisanomisen toimittanecn valtion ja muiden sopimusvaltioiden välillä: a) tulon osalta, joka saadaan sitä vuotta. jona irtisanominen tapahtui. lähinnä scuraavan vuodcn tammikuun I päivänä tai sen jälkeen, sekä b) varallisuuden osalta, josta veroa on suoritettava sitä vuotta. jona irtisanominen tapahtui, toiscksi lähinnä scuraavana kalenterivuotena tai senjälkeen toimitcttavan verotukscn pcrusteella. Sopimus talletetaan Suomen ulkoasiainministeriöön ja Suomen ulkoasiainministeriö toimittaa oikeaksi todistetut jäljennökset siitä kunkin sopimusvaltion hallitukselle. Tämän vakuudeksi ovat allekirjoittaneet. asianmukaisesti siihen valtuutettuina. allekirjoittancet tämän sopimuksen. Tehty Helsingissä 22 päivänä maaliskuuta 1983 yhtenä suomen-, islannin-. norjan-, ruotsin-. ja tanskankielisenä kappaleena. jossa ruotsin kielellä on kaksi tekstiä. toinen Suomeaja toinen Ruotsia varten, kaikkicn tekstien ollessa yhtä todistusvoimaiset. Jermu Lainc 102 p:l diplomatisk väg uppsäga avtalet genom underrättelse till envar av de andra avtalsslutande staterna senast sex månader före utgången av ett kalenderår. Har uppsägningstiden iakttagits. upphör avtalet att gälla i förhållandet mellan den stat som verkställt uppsägningen och övriga avtalsslutande stater: a) i fråga om inkomst som förvärvas den I januari året närmast efter det då uppsägningen skedde eller senare. samt b) i fraga om förmögenhet för vilken skatt utgår på grund av beskattning andra kalenderåret närmast efter det då uppsägningen skedde eller senare. A vtalct skall vara deponerat i det finska ministeriet för utrikesärendena och bestyrkta avskrifter skall av det finska ministeriet för utrikesärendena tillställas var och en av de andra avtalsslutande staternas regeringar. Till hekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade. undertecknat detta avtal. Som skedde i Helsingfors den 22 mars 1983 i ett exemplar på finska. danska. isländska, norska och svenska språken. varvid pa svenska språket utfärdades två texter. en för Finland och en för Sverige. vilka samtliga texter har lika vitsord. Jermu Laine

103 upp cftir dipl6matiskum leioum meo tilkynningu til serhvcrs hinna aoildarrikjanna i sioasla lagi sex månuoum fyrir lok almanaksårs. Hafi åkvceoanna um uppsagnartima veriö grett fellur samningurinn ur gildi i samskiptum milli pess rikis sem sagt hefur honum upp og annarra aöildarrfkja: a) varoandi tekjur sem atlaö er I. januar å nresta åri å eftir uppsögn eöa slöar og b) varoandi eignir sem mynda eignarskattsstofn til ålagningar a ööru almanaksåri eftir uppsögn eöa sillar. herende stat kan på diplomatisk vei si opp overenskomsten ved å gi underretning til hver av de andre kontraherende stater senest 6 måneder f0r utl0pct av et kalenderår. Er oppsigclsestiden overholdt. opph0rer overenskomslen å gjclde i forholdet mellom den stat som sier opp og de 0vrige kontraherende stater: a) for så vidt angår innlekt som oppeb;eres den I. januar i det år som f0lger mermest etter det år oppsigelsen skjedde, eller senere, samt b) for så vidt angår formue som ilignes skatt i det annet år som folger nrermest etter det år da oppsigelsen skjedde, eller senere. 103 på diplomatisk väg uppsäga avtalet genom underrättelse till envar av de andra avtalsslutande staterna senast sex månader före utgfmgen av ett kalenderår. Har uppsägningstiden iakttagits, upphör avtalet att gälla i förhållandet mellan den stat som verkställt uppsägningen och övriga avtalsslutande stater: a) i fråga om inkomst som förvärvas den I januari året närmast efter det då uppsägningen skedde eller senare. samt b) i fråga om förmögenhet för vilken skatt utgår på grund av taxering andra kalenderåret närmast efter det då uppsägningen skedde eller senare. Samningurinn skal varöveittur i finnska utanrfkisråc)uneytinu og finnska utanrfkisråc)uneytiö skal senda rfkisslj6rn hvers aoildarrfkis staöfest endurrit. Til staöfestingar pcssu hafa undirritaöir fulltruar, sem til pess hafa fullgilt umboö. ritao undir pennan samning. Gjört i Helsinki hinn 22. mars 1983 i einu eintaki å hverju pessara mala; islcnsku, dönsku, finnsku, norsku og sa::nsku og eru srensku textarnir tveir, annar fyrir Finnland og hinn fyrir Svi]:>joö, og skulu allir textar jafngildir. Sigurbjörn l>orbjörnsson Overenskomsten skal deponeres i det finske utenriksministerium. og bekreftede avskrifter skal av det finske utenriksministerium tilstilles hver av de andre kontraherende staters regjeringer. Til bekreftclse av foranstående har de undertegnede etter beh0rig fullmakt undertegnel denne overenskomst. Utferdiget i Helsingfors den 22. mars 1983 i ett ekscmplar på henholdsvis norsk. dansk, finsk, islandsk og svensk. i det det på svensk utfcrdiges to tekster. en for Finland og en for Sverige. slik at samtligc tckstcr har samme gyldighet. 0. Bucher-Johannessen Avtalet skall vara deponerat i det finska ministeriet för utrikesärendena och bestyrkta avskrifter skall av det finska ministeriet för utrikesärendena tillställas var och en av de andra avtalsslutande staternas regeringar. Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat detta avtal. Som skedde i Helsingfors den 22 mars 1983 i ett exemplar på svenska, danska. finska, isländska och norska språken, varvid på svenska språket utfärdades två texter, en för Sverige och en för Finland, vilka samtliga texter har lika vitsord. Kaj Sundberg

104 PROTOKOL Ved undertegnelsen af den i dag mellem regeringerne i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige indgåede overenskomst til undgåelse af dobbeltbeskatning vedr~rende skatter af indkomst og formue er undertegnede blevet enige om f~lgende bestemmelser, som udg~r en integrerende del af overenskomsten: I. Til artikel 5. I tilfrelde, hvor et foretagende i en kontraherende stat samtidig har flere pladser for bygnings-, anlregs- eller monteringsarbejder i en anden kontraherende stat, og virksomhed ved nogen af disse pladser opretholdes i mere end 12 måneder, skal de kompetente myndigheder i disse stater fors!'ge ved aftale at afg~re, om sådanne pladser tilsammen udg~r et fast driftssted i den anden kontraherende stat. Tilsvarende skal grelde, såfremt et foretagende i en kontraherende stat har flere efter hinanden f~lgende pladser for bygning-, anlregseller monteringsarbejder i den anden stat, og den sammenlagte tid for virksomheden overstiger 12 måneder. PÖYTÄKIRJA Allekirjoitet taessa tänään Suomen, Islannin, Norjan, Tanskan ja Ruotsin hallitusten välillä tehtyä sopimusta tulo- ja varallisuusveroja koskevan kaksinkertaisen verotuksen välttämiseksi allekirjoittaneet oval sopineet seuraavista määräyksistä, jotka oval sopimuksen olennainen osa: I. 5 artiklaan Milloin sopimusvaltiossa olevalla yrityksellä samanaikaisesti on toisessa sopimusvaltiossa useita paikkoja, joissa harjoitctaan rakennustai asennustoimintaa. ja toiminta jossakin näistä paikoista kestää yli kahdentoista kuukauden ajan. voivat näiden valtioiden toimivaltaiset viranomaiset sopimuksin pyrkiä ratkaisemaan, muodostavatko tällaiset paikat yhdessä kiinteän toimipaikan toisessa sopimusvaltiossa. Mitä edellä on sanottu, on vastaavasti voimassa.jos sopimusvaltiossa olevalla yrityksellä on toisessa valtiossa useita peräkkäisiä paikkoja. joissa harjoitetaan rakennustai asennustoimintaa. ja toiminnan yhteenlaskettu aika on yli kaksitoista kuukautta. 104 PROTOKOLL Vid undertecknande av det i dag mellan regeringarna i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige ingångna avtalet för undvikande av dubbclbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet har undertecknade överenskommit om följande bestämmelser som utgör en integrerande del av avtalet: I. Till artikel 5 I fall då ett företag i en avtalsslutande stat samtidigt har flera platser för byggnads-, anläggnings- eller installationsarbeten i annan avtalsslutande stat och verksamheten vid någon av dessa platser pågår mer än tolv månader, kan de behöriga myndigheterna i dessa stater genom överenskommelse söka avgöra, om sådana platser tillsammans utgör fast driftställe i den andra avtalsslutande staten. Motsvarande skall gälla, om ett företag i en avtalsslutande stat har flera på varandra följande platser för byggnads-, anläggnings- eller installationsarbeten 1 den andra staten och den sammanlagda tiden för verksamheten överstiger 12 månader. Il. Til artiklerne 7 og I 5. I. Uanset bestemmelserne i artikel 7 kan indkomst, som oppebreres af et foretagende i Norge eller Sverige gennem virksomhed. som drives i Sverige henholdsvis Norge, kun beskattes i den stat, hvori foretagendet er hjemmeh~rende, Il. 7 ja 15 artiklaan I. Sopimuksen 7 artiklan määräysten estämättä verotetaan tulosta. jonka Norjassa tai Ruotsissa oleva yritys saa vastaavasti Ruotsissa tai Noi::iassa harjoitetusta toiminnasta, vain siinä valtiossa, jossa asuva yritys on, jos toiminta käsittää poroai- Il. Till artiklarna 7 och 15 I. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 7 beskattas inkomst, vilken företag i Norge eller Sverige förvärvar genom verksamhet som bedrivs i Sverige respektive Norge, endast i den stat där företaget har hemvist. om verksamheten avser uppsätt-

105 BÖKUN Viö undinitun samnings pess sem i dag hefur veriö gerour milli rfkisstjorna Islands, Danmerkur, Finnlands. Noregs og Svipj6öar til ao komast hja tvfsköttun aö pvf er varöar skatta a tekjur og eignir hafa undirritaöir oröic) asallir um cftirfarandi akva:öi sem eru 6skiptur hluti af samningnum: I Vid 5. gr. J>egar fyrirta:ki i aöildarrfki hefur samtfmis mörg athafnasva:öi fyrir byggingarframkvremdir, mannvirkjagerö eöa uppsetningarvinnu i ööru aöildarriki og starfsemin a einhverju pessara sva:öa varir lcngur en 12 manuoi geta ba:r stj6rnvöld i pessum rikjum leitast viö aö utkijä meö samkomulagi hvort slfk athafnasvreoi myndi i heild fasta atvinnustöö i sföarnefnda aöildarrikinu. Hiö sama a viö ef fyrirtreki i aöildarrfki hcfur mörg athafnasvreöi hvert a fretur ööru fyrir byggingart'ramkvremdir, mannvirkjagerö eöa uppsetningarvinnu sföarnefnda rfkinu og samanlagöur verktfmi fer fram ur 12 manuöum. Il Vid 7. og 15. gr. I. l>ratt fyrir akva:öi 7. gr. skal einungis skattleggja hagnaö sem fyrirta:ki i Noregi eöa Svipjoö aflar meö starfsemi sem stunduo er i Svipjoö eöa Noregi, eftir pvi sem viö a, i pvi riki par sem fyrirta:kio er hcimilisfast, ef starfsemin feist i uppsetningu PROTOKOLL Ved undertegningen av den i dag inngåtte overenskomst mellom regjeringene i Norge, Danmark, Finland, Island og Sverige til unngåelse av dobbeltbeskatning med hensyn til skatter av inntekt og formue. er undertegnede blitt enige om 1~1- gende bestemmelser som utgj~r en integrerende del av overenskomsten: I. Ti/ artikkel 5 I tilfelle hvor et foretagende i en kontraherende stat samtidig har flere steder for bygnings-, anleggs- eller monteringsarbei.der i en annen kontraherende stal, og virksomheten ved noen av disse steder pågår i mer en tolv måneder, kan de kompetente myndigheter i disse stater gjennom avtale s~ke å avgj~re om slike steder til sammen utgj~r el fast driflssted i den annen kontraherende stat. Tilsvarende skal gjelde såfremt et foretagende i en kontrahcrende stat har tlere etter hverandrc f~lgende bygnings-, anleggs- eller monteringsarbeider i den annen stat, som tilsammen overstiger tolv måncder. Il. Ti/ artiklene 7 og 15 I. Uansett bestemmelsene i artikkel 7 skal fortjeneste som oppeba:res av et foretagende i Norge eller Sverige ved virksomhet som ut~ves i henholdsvis Sverige eller Norge, bare kunne skattlegges i den stat hvor foretagendet er hjemmeh~rende, 105 PROTOKOLL Vid undertecknande av det i dag mellan regeringarna i Sverige, Danmark. Finland, Island och Norge ingångna avtalet för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skaller på inkomst och förmögenhet har undertecknade överenskommit om följande bestämmelser som utgör en integrerande del av avtalet: I. Till artikel 5 I fall då ett företag i en avtalsslutande stat samtidigt har flera platser för byggnads-, anläggnings- eller installationsarbeten i annan avtalsslutande stat och verksamheten vid någon av dessa platser pågår mer än tolv månader. kan de behöriga myndigheterna i dessa stater genom överenskommelse söka avgöra, om sådana platser tillsammans utgör fast driftställe i den andra avtalsslutande staten. Motsvarande skall gälla, om ett företag i en avtalsslutande stat har flera på varandra följande platser för byggnads-, anläggnings- eller installationsarbcten 1 den andra staten och den sammanlagda tiden för verksamheten överstiger tolv månader. Il. Till artiklarna 7 och 15 I. Utan hinder av bestämmelserna i anikel 7 beskattas inkomst, vilken företag i Norge eller Sverige förvärvar genom verksamhet som bedrivs i Sverige respektive Norge, endast i den stat där företaget har hemvist, om verksamheten avser uppsätt-

106 såfremt virksomheden tager sigte på opsa:tning og vedligeholdelse af spa:rrehegn for rener på sådanne stra:kninger langs den norsksvenske rigsgr<~nse. som angives i en aftalc i henhold til stykke Uanset bestemmelserne i artikel 15 kan indkomst, som en person. der er hjemmeh~rende i Norge eller Sverige, oppehrerer ved personligt arbejde. som udfores i Sverige henholdsvis Norge, kun beskattes i den stat, hvori denne person er hjemmeh~rende, såfremt arbejdet tager sigte på opsa:tning og vedligeholdelse af spa:rrehegn for rener på sådanne strrekninger langs den norsksvenske rigsgrrense, som angives i en aftale i henhold til stykke Bestemmelserne i stykke I og 2 vedr~rcnde foretagender i. henholdsvis personer. der er hjcmmeh~rende i Norge eller Sverige, skal finde tilsvarende anvendelse for så vidt angår foretagender i. henholdsvis personer. der er hjemmch~rende i Finland eller Norge. 4. De kompetente myndigheder i de ber~rte kontraherende stater skal ved gensidig aftale fastsa:tte de stra:kninger langs de påga:ldende rigsgra:nser, for hvilke bestemmelserne i punkterne I - 3 skal finde anvendelse. m. Til artikleme 7' I0-15' 19, 20 og 23. I. Uanset hestemmelserne i artikel 7, artikel I O. stykke 2, artikel 11, stykke 2. og artikel 12, stykke 2, kan indkomst. som oppeba:res af et foretagende i Danmark eller Sverige i förbindelse med tojen rakentamisen ja kunnossapidon sellaisella Norjan ja Ruotsin väliscn valtakunnanrajan osuudella, joka mainitaan 4 kappaleen mukaisessa sopimuksessa. 2. Sopimuksen 15 artiklan määräysten estämättä verotetaan tulosta, jonka Norjassa tai Ruotsissa asuva henkilö saa vastaavasti Ruotsissa tai Norjassa tehdystä henkilökohtaisesta työstä, vain siinä valtiossa, jossa henkilö asuu, jos työ käsittää poroaitojen rakentamisen ja kunnassapidon sellaisella Norjan ja Ruotsin välisen valtakunnanrajan osuudella, joka mainitaan 4 kappaleen mukaisessa sopimuksessa. 3. Norjassa tai Ruotsissa olevia yrityksiä tai asuvia henkilöitä koskevia I ja 2 kappaleen määräyksiä sovelletaan vastaavasti Suomessa tai Norjassa olevaan yritykseen tai asuvaan henkilöön. 4. Asianomaisten sopimusvaltioidcn toimivaltaiset viranomaiset vahvistavat keskinäisin sopimuksin ne asianomaisen valtakunnanrajan osuudet. joihin I - 3 kappalcen määräyksiä sovelletaan. III. 7, / , 20 ja 23 artiklaan I. Sopimuksen 7 artiklan, 10 artiklan 2 kappalecn, 11 artiklan 2 kappaleen ja 12 artiklan 2 kappaleen määräystcn estämättä verotetaan tulosta, jonka Ruotsissa tai Tanskassa oleva yritys saa 106 ning och underhåll av spärrstängsel för renar på sträckor längs den norsk-svenska riksgränsen, vilka sträckor anges i överenskommelse enligt stycke Utan hinder av bestämmelserna i artikel 15 beskattas inkomst. vilken person med hemvist i Norge eller Sverige förvärvar genom personligt arbete som utförs i Sverige respektive Norge, endast i den stat där denna person har hemvist, om arbetet avser uppsättning och underhåll av spärrstängsel för renar på sträckor längs den norsk-svenska riksgränsen, vilka sträckor anges i överenskommelse enligt stycke Bestämmelserna i styckena I och 2 beträffande företag i. respektive person med hemvist i Norge eller Sverige skall äga motsvarande tillämpning beträffande företag i, respektive person med hemvist i Finland eller Norge. 4. De behöriga myndigheterna i berörda avtalsslutande stater skall genom ömsesidig överenskommelse fastställa de sträckor längs vederbörande riksgräns på vilka bestämmelserna i styckena 1-3 skall tillämpas. III. Till artiklarna 7, /0-15, 19, 20 och 23 I. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 7. artikel 10 stycke 2, artikel 11 stycke 2 och artikel 12 stycke 2 beskattas inkomst, som företag i Danmark eller Sverige förvärvar i samband med byg-

107 og vi<)haldi {i hreindyragiroingum a sva:<)um meofram Iandamremm Noregs og Svij:>j6oar og svreoanna er ge tio i samkomulagi sk v. 4. tl. 2. J>ratt fyrir akva:oi 15. gr. skal einungis skattleggja tekjur sem aoili heimilisfast ur i Noregi eöa Svij:>j6ö aflar meö personulegu starfi sinu i Svij:>j6ö eöa Noregi. eftir ).wi sem viö a, i pvf riki par sem t>essi aöili er heimilisfastur ef vinnan felst i uppsetningu og viöhaldi a hreindyragiröing um svreöum meöfram landa mrerum Noregs og Svi):ljoöar og svreöanna er getiö i samkomulagi skv. 4. tl. 3. Åkvreöi I. og 2. tl. varöandi fyrirta:ki eöa aöila. eftir ):!vi sem vic:) a. sem heimilisfastir em i Noregi eoa SvfPj6o skulu einnig gilda um fyrirta:ki eöa aoila. eftir ):!vi sem viö a. sem heimilisfastir eru i Finnlandi eöa Noregi. 4. Brer stjornvöld i hlutaöeigandi aoildarrfl\jum skulu akveöa me<) gagnkvremu samkomulagi til hvaöa svreöa meofram viökomandi Iandama:mm a kvreöi tl. taka. IIl Viö 7., , 19., 20. og 23. gr. I. l>rått fyrir ak vreoi 7. gr.. 2. tl. 10 gr.. 2. tl. 11. gr. og 2. tl. 12. gr. skal einungis skattleggja tekjur sem fyrirtreki i Danmörku eoa Svf):ljoo aflar i sambandi viö byggingu a og rekstur fästs tengilioar for så vidt virksomheten gjelder oppsetting og vedlikehold av sperrcgjerdcr for rein på slikc strekningcr langs den norsk-svenske riksgrcnsen som angitt i avtale inngått i henhold til punkt Uansctt bcstemmclsene i artikkel 15 skal inntekt som en person bosatt i Norge eller Sverige oppeba:rer ved personlig arbeid som utf~res i henholdsvis Sverige eller Norge, bare kunne skattlcgges i den stat der denne person er bosatt, for så vidt arbeidet gjelder oppsetting og vedlikehold av sperregjerder for rein på slikc strekninger Iangs den norsksvenske riksgrense som angitt i avtalc inngått i henhold til punkt Bestemmelsene i punktene I og 2 om henholdsvis foretagendcr i eller personer bosatt i Norge eller Sverige, skal ha tilsvarende anvendelse på henholdsvis foretagender i. eller personer bosatt i Finland eller Norge. 4. De kompetente myndigheter i de ber~rte kontraherende stater skal ved gjensidig avtale fastsette de strekninger langs vedkommende riksgrense. som bestemmelsene i punktene I - 3 får anvendelse på Ti! artik/ene 7. /0-15, O{: 23 I. Uansett bestemmelsene i artikkel 7. artikkel I 0 punkt 2, artikkel 11 punkt 2 og artikkel 12 punkt 2. skal fortjeneste som oppebxres av et foretagende i Danmark eller Sverige i förbindelse med 107 ning och underhåll av spärrstängsel för renar på sträckor längs den norsk-svenska riksgränsen, vilka sträckor anges i överenskommelse enligt punkt Utan hinder av bestämmelserna i artikel 15 beskattas inkomst, vilken person med hemvist i Norge eller Sverige förvärvar genom personligt arbete som utförs i Sverige respektive Norge, endast i den stat där denna person har hemvist. om arbetet avser uppsättning och underhåll av spärrstängsel för renar på sträckor längs den norsk-svenska riksgränsen, vilka sträckor anges i överenskommelse enligt punkt Bestämmelserna i punkterna I och 2 beträffande företag i, respektive person med hemvist i Norge eller Sverige skall äga motsvarande tillämpning beträffande företag i, respektive person med hemvist i Finland eller Norge. 4. De behöriga myndigheterna i berörda avtalsslutande stater skall genom ömsesidig överenskommelse fastställa de sträckor längs vederbörande riksgräns på vilka bestämmelserna i punkterna I - 3 skall tillämpas. m. Till artiklarna 7. / , 20 och 23 I. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 7. artikel JO punkt 2, artikel 11 punkt 2 och artikel 12 punkt 2 beskattas inkomst, som företag i Danmark eller Sverige förvärvar i samband med byg-

108 opf~relsen og driften af faste forbindelser over 0resund, kun beskattes i den stat, hvori foretagendet er hjemmeh~rende. 2. Uansct bestemmclsernc i artikel 13, stykke 3, kan fortjeneste. som erhverves af el foretagende i, henholdsvis personer, <ler er hjemmeh~rende i Danmark eller Sverige, ved overdragelse af der angiven ejendom, <ler anvendcs ved opf~relsen og driften af faste forbindelser over 0resund, kun beskattes i den stat, hvori foretagendet henholdsvis personen er hjemmehl:) rende. 3. Uanset bestemmelserne i artikel 14, stykke I. artikel 15. stykke I. artikel 19 og artikel 20 kan indkomst, som oppeba:res af en person, <ler er hjemmeh~rende i Danmark eller Sverige, i förbindelse med opf~relsen og driften af faste forbindelser over 0resund, kun beskattes i den stat. hvori personen er hjemmeh~rende. 4. Uanset bestemmelserne i artikel 23, stykke 5. kan den der omhandlede formue, som tilh~rer et foretagende i, henholdsvis en person, der er hjemmeh~rende i Danmark eller Sverige. og som anvendes ved opf~relsen og driften af faste förbindelser over 0resund, kun beskattes i den stat, hvori foretagendet henholdsvis personen er hjemmeh~rende. IV. Ti/artiklerne8, 13, /5og 23. I. Bcstemmelserne i artikel 8, stykke I. artikel 13, stykke 4, og artikel 23, stykke 3, anvendes i Danmark, Norge og Sverige for Juutinrauman yli rakennettavien kiinteiden yhteyksien rakentamisen ja käytön yhteydessä, vain siinä valtiossa. jossa asuva yritys on. 2. Sopimuksen 13 artiklan 3 kappaleen määräystcn estämättä verotetaan voitosta. jonka Ruotsissa tai Tanskassa olcva yritys tai asuva henkilö saa siinä mainitun. Juutinrauman yli rakennettavien kiinteiden yhteyksien rakentamisessa ja käytössä käytetyn omaisuuden luovutuksesta. vain siinä valtiossa. jossa yritys tai henkilö asuu. 3. Sopimuksen 14 artiklan kappaleen, 15 artiklan I kappaleen, 19 artiklan ja 20 artiklan määräysten estämättä verotetaan tulosta, jonka Ruotsissa tai Tanskassa asuva henkilö saa Juutinrauman yli rakennettavien kiinteiden yhteyksien rakentamisen ja käytön yhteydessä. vain siinä valtiossa. jossa henkilö asuu. 4. Sopimuksen 23 artiklan 5 kappaleen määräysten estämättä verotetaan siinä tarkoitetusta varallisuudesta, joka Ruotsissa tai Tanskassa asuvalla henkilöllä on ja jota käytetään Juutinrauman yli kiinteitä yhteyksiä rakennettaessa ja käytettäessä, vain siinä valtiossa, jossa yritys tai henkilö asuu. IV. 8, 13, 15 ja 23 artiklaan I. Sopimuksen 8 artiklan I kappaleen. 13 artiklan 4 kappaleenja 23 artiklan 3 kappaleen määräyksiä sovelletaan Norjassa, Ruotsissa ja Tans- 108 gandet och driften av fasta förbindelser över Öresund, endast i den stat där företaget har hemvist. 2. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 13 stycke 3 beskattas vinst. som företag i eller person med hemvist i Danmark eller Sverige förvärvar på grund av överlåtelse av där angiven egendom vilken används vid byggandet och driften av fasta förbindelser över Öresund, endast i den stat där företaget respektive personen har hemvist. 3. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 14 stycke I, artikel 15 stycke I. artikel 19 och artikel 20 beskattas inkomst. som person med hemvist i Danmark eller Sverige förvärvar i samband med byggandet och driften av fasta förbindelser över Öresund. endast i den stat där personen har hemvist. 4. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 23 stycke 5 beskattas där angiven förmögenhet. som företag i eller person med hemvist i Danmark eller Sverige innehar och som används vid byggandet och driften av fasta förbindelser över Öresund. endast i den stat där företaget respektive personen har hemvist. IV. Till artiklarna 8, 13, 15 och23 I. Bestämmelserna i artikel 8 stycke I. artikel 13 stycke 4 och artikel 23 stycke 3 tillämpas i Danmark, Norge och Sverige i fråga om

109 yfir Eyrarsund i pvi riki par sem fyrirtrekiö er heimilisfast. 2. l>rått fyrir åkvreöi 3. tl. 13. gr. skal einungis skattleggja hagnaö sem fyrirtreki f eöa aöili heimilisfastur i Danmörku eöa Svipj6ö hlytur vegna sölu par greindrar eignar sem notuo er viö byggingu a eöa vio rekstur fästs tengiliöar yfir Eyrarsund i pvi riki par sem fyrirtrekiö eöa aöilinn er heimilisfastur. 3. l>rått fyrir åkva:öi I. tl. 14. gr., I. tl. 15 gr., 19. gr. og 20. gr. skal einungis skattleggja tekjur sem aoili heimilisfastur i Danmörku eöa SvijJj6ö aflar i sambandi viö byggingu å eoa viö rekstur fästs tengilioar yfir Eyrarsund i pvi riki par sem aöilinn er heimilisfastur. 4. l>rått fyrir åkva:öi 5. tl. 23. gr. skal einungis skattleggja par greindar eignir sem fyrirtreki i e<)a aoili hcimilisfastur i Danmörku eoa SvijJj6o å og notaöar eru viö byggingu å eoa viö rekstur fästs tengiliöar yfir Eyrarsund i pvi riki par sem fyrirtrekiö eöa aöilinn er heimilisfastur. IV Viö 8., 13., 15. OR 23. Rf. I. Åkva:öi I tl. 8. gr., 4. tl. 13. gr. og 3. tl. 23. gr. eiga viö i Danmörku, Noregi og SvijJj6o aö pvi er varoar hlutareigendur i fyrirtrekjasambyggingen og driften av faste förbindelser over 0resund, bare kunnc skattlegges i den stat hvor foretagendet er hjemmeh0rende. 2. Uansett bestemmelsene i artikkel 13 punkt 3 skal gcvinst som oppeba:res av et foretagende i eller person bosatt i Danmark eller Sverige ved avhendelse av en der beliggendc fast eiendom som anvendes ved byggingen og driften av faste förbindelser over 0resund, bare kunne skattlegges i den stat der henholdsvis foretagendet eller personen er bosatt (hjemmeh0rende ). 3. Uansett bestcmmelsene i artikkel 14 punkt I, artikkel 15 punkt I, artikkel 19 og artikkel 20 skal inntekt som oppeba:res av person bosatt i Danmark eller Sverige i förbindelse med byggingen og driften av faste förbindelser over 0resund. bare kunne skattlegges i den stat hvor personen er bosatt. 4. Uansett bestemmelsene i artikkcl 23 punkt 5 skal der omhandlet formue som tilh0rer et foretagende i, eller en person bosatt i Danmark eller Sverige, og som anvendes ved byggingen eller driften av faste förbindelser over 0resund, bare kunne skattlegges i den stat der henholdsvis foretagendet eller personen er bosatt (hjemmeh0rende). IV. Til artik/ene og 23 I. Bestemmelsene i artikkel 8 punkt I, artikkel 13 punkt 4 og artikkel 23 punkt 3 får anvendelse i Danmark, Norge og Sverige for så vidt 109 gandet och driften av fasta förbindelser över Öresund, endast i den stat där företaget har hemvist. 2. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 13 punkt 3 beskattas vinst, som företag i eller person med hemvist i Danmark eller Sverige förvärvar på grund av överlåtelse av där angiven egendom vilken används vid byggandet och driften av fasta förbindelser över Öresund, endast i den stat där företaget respektive personen har hemvist. 3. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 14 punkt I, artikel 15 punkt I, artikel 19 och artikel 20 beskattas inkomst, som person med hemvist i Danmark eller Sverige förvärvar i samband med byggandet och driften av fasta förbindelser över Öresund, endast i den stat där personen har hemvist. 4. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 23 punkt 5 beskattas där angiven förmögenhet, som företag i eller person med hemvist i Danmark eller Sverige innehar och som används vid byggandet och driften av fasta förbindelser över Öresund, endast i den stat där företaget respektive personen har hemvist. IV. Till artiklarna 8, 13, 15 och 23 I. Bestämmelserna i artikel 8 punkt I, artikel 13 punkt 4 och artikel 23 punkt 3 tillämpas i Danmark. Norge och Sverige i fråga om

110 så vidt angår andelshaven: i konsortiet Scandinavian Airlines System <SAS) på indkomst eller fortjeneste ved afua:ndelse af formuegenstande. som oppeba::res. samt formue, som ejes af konsortiet. i forhold til den andel, som disse andelshavere besidder i konsortiet. 2. Bestemmelserne i artikel 15. stykke 3, litra b). finder tilligc anvendelse på indkomst ved arbejde, som udf~res om bord på luftfart~jer, som anvendes i indenrigstrafik af konsortiet Scandina vian Airlines System <SAS). V. Ti/ artiklcrnc 8, 13 OR 23. Andel i fortjeneste ved sådan virksomhed. som omhandlcs i artikel 8, stykke I, andel i fortjeneste ved afha:ndelse af formuegenstande. som omhand les i artikel 13. stykke 4, samt andel i formue som omhandles i artikel 23, stykke 3. som en person. der er hjemmeh~rende i en kontraherende stat. erhverver eller ejer som andelshaver i et foretagende. kan kun beskattes i denne stat. såfremt a) andelshaverne er hjemmeh~rende i forskellige kontraherende stater. og bl foretagendet drives af et selskab eller anden sammenslutning med solidarisk ans varlige deltagere. hvoraf mindst en tillige er ubegrrenset ansvarlig. samt cl det ikke er åbenbart. at foretagendets virkelige lcdelse har sit sa::de alcne i een kontrahercnde stat. De kompetente myndigheder i de kontraherende stater kan tra:ffc aftalc om kassa Scandinavian Airlines System (SAS) nimisen yhtymän osakkaiden osalta tuloon tai myyntivoittoon. jonka yhtymii saa, sekä varallisuuteen. joka yhtymällä on. niiden osuuksien suhteessa. jotka näillä osakkailla on yhtymään. 2. Sopimuksen 15 artiklan 3 kappaleen bl kohdan määräyksiä sovelletaan myös tuloon. joka saadaan Scandinavian Airlines System <SAS) nimisen yhtymän kotimaan liikenteessä käyttämässä ilma-aluksessa tehdystä työstä. V. 8, 13 ja 23 artiklaan Sopimuksen 8 artiklan kappalcessa tarkoitetusta to1mmnasta saadun tulon osuudesta. 13 artiklan 4 kappalcessa tarkoitetun omaisuuden luovutuksesta saadun voiton osuudesta. sekä 23 artiklan 3 kappaleessa tarkoitetun varallisuuden osuudesta. jonka sopimusvaltiossa asuva henkilö saa tai omistaa yrityksen osakkuuden perusteella, verotetaan vain tässä valtiossa. jos al osakkaat asuvat eri sopimusvaltioissa, ja bl yritystoimintaa harjoittaa yhtiö tai muu yhteenliittymä. jossa on yhteisvastuullisia osakkaita. joista vähintään yhden vastuu lisäksi on rajoittamaton. sekii c) ei ole ilmeistä. että yrityksen tosiasiallinen johto on vain yhdessä sopimusvaltiossa. Sopimusvaltioiden toimivaltaiset viranomaisct voivat sopia keskenään ensim- 110 delägarna i konsortiet Scandinavian Airlines System <SAS) på inkomst eller realisationsvinst som förvärvas samt förmögenhet som innehas av konsortiet i förhållande till den andel dessa delägare innehar i konsortiet. 2. Bestämmelserna i artikel 15 stycke 3 bl tillämpas även på inkomst av arbete som utförs omhord på luftfartyg som används i inrikestrafik av konsortiet Scandinavian Airlines System (SAS). V. Till artiklarna och 23 Andel i inkomst av verksamhet som avses i artikel 8 stycke 1. andel i vinst på grund av överlåtelse av egendom som avses i artikel 13 stycke 4. samt andel i förmögenhet som avses i artikel 23 stycke 3 som person med hemvist i en avtalsslutandc stat förvärvar eller innehar på grund av delägarskap i företag, beskattas endast i denna stat, om a) delägarna har hemvist i olika avtalsslutandc stater. och b) företaget drivs av bolag eller annan sammanslutning med solidariskt ansvariga delägare. av vilka minst en tillika är ohcgränsat ansvarig. samt cl det inte är uppenbart. att företaget har sin verkliga ledning endast i en avtalsslutande stat. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träffa överenskom-

111 steypunni Scandinavian Airlines System (SAS) um hagnao eoa söluhagnao sem hun ber ur bytum, svo og um eignir f eigu samsteypunnar. I hlutfalli viö!jann hlul sem hver hlutareigandi a i samsteypunni. angår deltagerenc i konsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) på fortjeneste eller forrnuesgevinst som oppebreres, samt formue som eies av konsortiet. i forhold til den andel som disse dcltagere har i konsortiet. 111 delägarna i konsortiet Scandinavian Airlincs System (SAS) på inkomst eller realisationsvinst som förviirvas samt förmögenhet som innehas av konsortiet i förhållande till den andel dessa delägare innehar i konsortiet. 2. Åkva:oi staflioar b) i 3. tl. 15. gr. eiga einnig vio um tekjur af vinnu sem unnin er um boro i loftförum sem fyrirta:kjasamsteypan Scandinavian Airlines System (SAS) notar f innanlandsflugi. 2. Bcstemmelsen i artikkel 15 punkt 3 b) får også anvendelse på inntckt av l~nnsarbeid utfl:)rt ombord i luftfartj<jy som går i innenriksfart av konsortiet Scandinavian Airlines System (SAS). 2. Bestämmelserna i artikel 15 punkt J b) tillämpas även på inkomst av arbete som utförs ombord på luftfartyg som används i inrikestrafik av konsortiet Scandinavian Airlines System <SAS). V Vid 8., 13. ag 23. gr. V. Til artiklene og 23 V. Till artiklarna och 23 Hlutdeild f hagnaoi af stansemi sem um er ra:tt i I. tl. 8. gr., hlutdcild f hagnaoi vegna sölu eigna sem um er ra:tt f 4. tl. 13. gr.. svo og hlutdeild f eign sem um neoir f 3. tl. 23. gr., sem aoili hcimilisfastur f aoildarrfki aflar coa a vegna sameignar { fyrirta:ki skal einungis skattleggja f!jvi rfki ef: Andel i fortjeneste ved virksomhct som omhandlet i artikkel 8 punkt I, andel i formuesgevinst ved avhendelse av eiendom som omhandlct i artikkel 13 punkt 4. samt andel i formue som omhandlet i artikkel 23 punkt 3. som en person bosart i en kontraherende stat oppeha:rer eller eier som deltager i et foretagende. skattlegges bare i denne stat. såfremt Andel i inkomst av verksamhet som avses i artikel 8 punkt I. andel i vinst på grund av överlåtelse av egendom som avses i artikel 13 punkt 4, samt andel i förmögenhet som avses i artikel 23 punkt 3 som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar eller innehar på grund av delägarskap i företag, beskattas endast i denna stat. om aj sameigcndurnir eru heimilisfastir hver sinu aoildarriki og b) fyrirta:kio er rekic) af felagi eoa öorum samtökum meo gagnkva:mri ahyrgo sameigenda,!jar sem ao minnsta kosti einn peirra her auk pess 6takmarkaoa abyrgo, SVO Og c) ekki er auglj6st ao raunvcruleg framkva:mdastjorn fyrirtrekisins hafi aosetur einungis i einu aoildarrfki. Ba:r stjornvöld i aoildarrfkjunum geta gert samkomulag um beitingu skatt- a) deltagerne er bosatt i forskjellige kontraherende stater. og bl foretagendet drives av selskap eller annen sammcnslutning med solidarisk ansvarligc deltagere. hvorav minst en tillike har ubegrenset ansvar. og c) det ikke er åpcnban at foretagemlets virkc!ige ledelse har sitt sele hare i en kontraherende stat. De kompetente myndigheter i de kontrahcrende stater kan treffe avtale om anven- a) delägarna har hemvist i olika avtalsslutande stater, och b) företaget drivs av bolag eller annan sammanslutning med solidariskt ansvariga delägare, av vilka minst en tillika är obegränsat ansvarig, samt c) det inte är uppenbart. alt företaget har sin verkliga ledning endast i en avtalsslutande stat. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träffa överenskom-

112 anvendelscn af de i fj?lrste stykke angivne beskatningsprincipper også i tilfreldc, hvor de der angivne foruds::etningcr ikke föreligger. VI. Til artikel 12. Når en bestemmelse, som giver Finland ret til at beskatte såkaldt industriel royalty, som betalcs fra Finland, er optaget i de aftaler til undgåelse af dobbelbeskatning vedr~rende skatter på indkomst og formue, som Finland har indgået med flertallet af de industrialiserede medlemsstater i organisationen for j?lkonomisk samarbejde og uvikling loecd), skal forhandlinger mellem de kontraherende stater snarest muligt indledes med henblik på al tilvejebringc en tilsvarende ret for den kontraherende stat, fra hvilken royaltyen hidr~rer, i forhold til de j?lvrige kontraherende stater. VJI. Til artikel 15. Uanset bestemmelsernc i artikel 15, stykke I og 2, kan indkomst, som oppebreres af en person, der er hjemmeh~rende i en kommune i Finland, Norge eller Sverige, som grrenser til landegra:nsen mellem Finland og Sverige henholdsvis Finland og Norge, for personligt arbejde, som udfj?lres i en sådan kommune i en anden af disse stater, kun beskattes i den stat, hvori den omhandlede person er hjemmeh~~rende, under foruds::etning af. at denne person regelma:ssigt opholder sig på sin faste boprel i denne stal. Med udtrykket "regelma:ssigt opholder sig" förstås, at den skattepligtige mäisessä alakappaleessa mainittujen verotusperiaatteiden soveltamisesta myös tapauksessa, jossa snna mainittuja edellytyksiä ei ole. VI. 12 artiklaan Milloin Suomen ja useimpien Taloudellisen yhteistyön ja kehityksen järjestön (OECD) teollistuneidcn jäsenvaltioiden välillä tulo- ja varallisuusveroja koskevan kaksinkertaisen verotuksen välttämiseksi tehtyihin sopimuksiin on otettu määräys, joka antaa Suomelle oikeuden verottaa Suomesta maksetusta ns. teollisuusrojaltista, on sopimusvaltioiden välillä mahdollisimman pian aloitettava neuvottelut vastaavan oikeuden aikaansaamiseksi sille sopimusvaltiolle, josta rojalti kertyy, suhteessa muihin sopimusvaltioihin. VII. 15 artiklaan Sopimuksen 15 artiklan I ja 2 kappaleen määräysten estämättä verotetaan Suomen ja Ruotsin tai Suomenja Norjan väliseen maarajaan rajoittuvassa Suomen, Norjan tai Ruotsin kunnassa asuvan henkilön tällaisessa kunnassa toisessa näistä valtioista tehdystä henkilökohtaisesta työstä saamasta tulosta vain siinä valtiossa, jossa kysymyksessä oleva henkilö asuu, edellyttäen että tämä henkilö säännöllisesti oleskelee tässä valtiossa olevassa vakinaisessa asunnossaan. Sanonnalla '' säännöllisesti oleskelee" tarkoitetaan, että verovelvollinen normaalita- 112 melse om tillämpning av de i första avsnittet angivna beskallningsprinciperna även i fall då där angivna förutsättningar inte föreligger. V I. Till artikl'i 12 När en bestämmelse som medger Finland rätt att beskattas. k. industriell royalty som betalas från Finland intagits i de avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet som Finland ingått med flertalet av de industrialiserade medlemsstaterna i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling IOECDl, skall förhandlingar mellan de avtalsslutande staterna snarast möjligt inledas i syfte att få till stånd en motsvarande rätt för den avtalsslutande stat från vilken royaltyn härrör i förhållande till de övriga avtalsslutande staterna. VII. Till artikel 15 Utan hinder av bestämmelserna i artikel 15 styckena I och 2 beskattas inkomst, vilken person med hemvist i kommun i Finland, Norge eller Sverige som gränsar till landgränsen mellan Finland och Sverige respektive Finland och Norge. förvärvar på grund av personligt arbete som utförs i sådan kommun i annan av dessa stater, endast i den stat där personen i fråga har hemvist, under förutsättning att denna person regelmässigt uppehåller sig i sin fasta bostad i denna stat. Med uttrycket "regelmässigt uppehåller sig" avses att den skattskyldige i normal-

113 lagningarreglna samkv:emt I. mgr. jafnvel!j6tt!jar greindar forsendur seu ekki fyrir hendi. delse av de i fylrstc ledd angitte beskatningsprinsipper også i tilfellc hvor de der angitte forutsetninger ikke foreligger. 113 melse om tillämpning av de i första stycket angivna beskattningsprinciperna även i fall då där angivna förutsättningar inte föreligger. VI Via 12. gr. l>egar åkvreöi sem heimilar Finnlandi aö skattleggja svonefnda framleiöslu!j6knun ("industriell roalty"), sem greidd er frä Finnlandi, hefur veriö tekiö upp i samninga til aö komas! hja tvfsköttun viö skattlagningu a tekjur og eignir, sem Finnland hefur gert viö meirihluta iönvreddra patttökurfkja Efnahags- og framfarastofnunarinnar (OECDJ. skulu samningaumleitanir hafnar scm fyrst milli aöildarrfkjanna f pvf skyni aö koma a samsvarandi retti fyrir aöildarrfki, sem p6knun kemur fni. gagnvart öorum aöildarrfkjum. VII v'iö 15. gr. l>ratt fyrir akv:eöi I. og 2. tl. 15. gr. skal einungis skattlcggja tckjur sem aöili heimilisfastur i sveitarfelagi i Finnlandi, Norcgi eöa Svipjotl. sem liggur aö landamrerum Finnlands og Svi!Jj6öar eöa Finnlands og Noregs, eftir pvi sem viö å, aflar meö pers6nulegu starfi sem innt er af hendi i slfku sveitarfelagi i öoru pessara rfkja, i pvf rfki par sem aöilinn sem f hlut a er heimilisfastur, enda dvelji!jessi ac)ili aö staoaldri i pvf rfki par sem hann a fast heimili. Mee) orounum "dvelji aö staöaldri" er att viö aö skattskyldi aoilinn dvclji ac) X Riksdagen /9X3/X-l. I /. Nr /'J V I. Til artikkel 12 Når en hestcmmelse som gir Finland rett til å skattlegge såkalt industrit.'11 royalty som bctales fra Finland, er tatt inn i de avtaler til unngi'telse av dobbcltbeskatning av inntekt og formue, som Finland har inngått med llertallet av de industraliscrte medlemsstater i Organisasjonen for l}konomisk samarbeid og utvikling (0ECDJ. skal forhandlinger mellom de kontrahercnde stater snarcst mulig innledes med henblikk pft ä tilveibringe en tilsvarcnde rett for den kontraherende stat. fra hvilken royaltyen skriver seg i forhold til de 0vrige kontraherende stater. VII. Til artikkel 15 Uansett bestemmelsene i artikkel 15 punktene I og 2 skal inntekt som oppebreres av en person bosatt i en kommune i Finland, Norge eller Sverige, som grenser til landegrensen mellom Finland og Sverige, henholdsvis Finland og Norge, for personlig arheid som utf0rcs i en slik kommune i en annen av disse stater, bare kunne skattlcgges i den stat hvor den omhandlede person er bosatt, under forutsetning av at denne person regelmessig oppholdcr seg på sitt faste bosted i denne stat. Utrykket "rcgelmessig oppholder seg" betyr at den skattepliktige som hovedre- VI. Till artikel 12 När en bestämmelse som medger Finland rätt att beskattas. k. industriell royalty rnm betalas från Finland intagits i de avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet som Finland ingått med flertalet av de industrialiserade medlemsstaterna i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling <OECD), skall förhandlingar mellan de avtalsslutande staterna snarast möjligt inledas i syfte att få till stånd en motsvarande rätt för den avtalsslutande stat från vilken royaltyn härrör i förhållande till de övriga avtalsslutande staterna. VII. Till artikel 15 Utan hinder av bestämmelserna i artikel 15 punkterna 1 och 2 beskattas inkomst, vilken person med hemvist i kommun i Finland, Norge eller Sverige som gränsar till landgränsen mellan Finland och Sverige respektive Finland och Norge, förvärvar på grund av personligt arbete som utförs i sådan kommun i annan av dessa stater, endast i den stat där personen i fråga har hemvist. under förutsättning att denna person regelmässigt uppehåller sig i sin fasta bostad i denna stat. Med uttrycket "regelmässigt uppehåller sig" avses att den skattskyldige i normal-

114 som hovedregel mindst en gang om ugen opholder sig på sin faste bopa:i i den kontraherende stat, hvori han er hjemmeh~rende. VIII. Til artiklerne 15 og 19. Uanset bestemmelserne i artikel 15, stykke I og 2. og artikel 19, stykke I, kan indkomst, som oppeba:res af en person, der er hjemmeh0- rende i en kommune i Norge eller Sverige, som gra:nser til landegra:nsen mellem disse stater, for personligt arbejde, som udf~res i en sådan kommune i den anden af disse stater, kun beskattes i den stat, hvori den påga:ldende person er hjemmeh~rende, under forudsa:tning af, at denne person regelma:ssigt opholder sig på sin faste bopa:i i denne stat. Med udtrykket "regelma:ssigt opholder sig" förstås, at den skattepligtige som hovedregel mindst en gang om ugen opholder sig på sin faste bopa:i i den kontraherende stat, hvori han er hjemmeh~rende. IX. Til artiklerne 18 og 19. I det omfang Norge på grund af sin lovgivning ikke kan beskatte indkomst som omhandlet i artiklerne 18 og 19, kan indkomsten kun beskattes i den stat, hvori modtageren er hjemmeh~rende. pauksessa vähintään kerran viikossa olcskelee siinä sopimusvaltiossa olevassa vakinaiscssa asunnossaan. jossa hän asuu. VIII. 15 ja 19 artiklaan Sopimuksen 15 artiklan ja 2 kappalcen ja 19 artiklan 1 kappaleen määräysten estämättä verotetaan Norjan ja Ruotsin väliseen maarajaan raj01ttuvassa jommankumman valtion kunnassa asuvan henkilön tällaisessa kunnassa toisessa näistä valtioissa tehdystä henkilökohtaisesta työstä saamasta tulosta vain siinä valtiossa, jossa kysymyksessä oleva henkilö asuu, edellyttäen että tämä henkilö säännöllisesti oleskelee tässä valtiossa olevassa vakinaisessa asunnossaan. Sanonnalla '' säännöllisesti oleskelee" tarkoitetaan, että verovelvollinen normaalitapauksessa vähintään kerran viikossa olcskelee siinä sopimusvaltiossa olevassa vakinaisessa asunnossaan, jossa hän asuu. IX. 18 ja 19 artiklaan Mikäli Norja lainsäädäntönsä johdosta ei voi verottaa 18 ja 19 artiklassa tarkoitetusta tulosta, verotetaan tulosta vain siinä valtiossa, jossa saaja asuu. 114 fallet minst en gång i veckan uppehåller sig i sin fasta bostad i den avtalsslutande stat där han har hemvist. VIII. Till artiklarna 15 och 19 Utan hinder av bestämmelserna i artikel 15 styckena I och 2 och artikel 19 stycke I beskattas inkomst, vilken person med hemvist i kommun i Norge eller Sverige som gränsar till landgränsen mellan dessa stater, förvärvar på grund av personligt arbete som utförs i sådan kommun i den andra av dessa stater, endast i den stat där personen i fråga har hemvist, under förutsättning att denna person regelmässigt uppehåller sig i sin fasta bostad i denna stat. Med uttrycket "regelmässigt uppehåller sig" avses att den skattskyldige i normalfallet minst en gång i veckan uppehåller sig i sin fasta bostad i den avtalsslutande stat där han har hemvist. IX. Till artiklarna 18 och 19 I den mån Norge på grund av sin lagstiftning inte kan beskatta inkomst som avses i artiklarna 18 och 19, beskattas inkomsten endast i den stat där mottagaren har hemvist. X. Til artikel En person. som opholder sig i en anden kontraherende stat end Island udelukkende med henblik på a) studier ved et universitet eller anden undervisningsanstalt i denne anden X. 20 artiklaan 1. Henkilö,joka oleskelee muussa sopimusvaltiossa kuin Islannissa ainoastaan a) tässä muussa sopimusvaltiossa olevassa yliopistossa tai muussa opetuslai- X. Till artikel Person som vistas i annan avtalsslutande stat än Island uteslutande för a) studier vid universitet eller annan undervisningsanstalt i denna andra avtalsslu-

115 jafnaoi eigi sjaldnar en einu sinni f viku a sfnu fasta heimili f aoildarrfkinu par sem hann er heimilisfastur. gel minst en gang i uken oppholder seg på sitt faste bosted i den kontraherende stat hvor han er hosatt. 115 fallet minst en gång i veckan uppehåller sig i sin fasta bostad i den avtalsslutandc stat där han har hemvist. VIII Viö 15. og 19. gr. J:>ratl fyrir akva:i"li I. og 2. tl. 15. gr. og I. tl. 19. gr. skal einungis skattkggja tekjur sem aoili heimilisfastur i sveitarfelagi f Noregi eoa SvfPj6ö, sem liggur aö landamrerum pessara rfkja, atlar meo pers6nulegu starfi sem innt er af hendi f slfku sveitarfelagi f hinu aoildarrfkinu, i pvf rfki par sem aoilinn sem f hlut å er heimilisfastur. enda dvelji pessi aöili ao staoaldri f pvi rfki par sem hann å fast heimili. vm. Ti/ artik/enc 15 og 19 Uansett hestemmelsene i artikkel 15 punktene I og 2 og artikkcl 19 punkt I skal inntekt som oppeba:res av en person bosatt i en kommune i Norge eller Sverige som grenser til landegrensen mellom dis se stater, for personlig arbeid som utfores i slik kommune i den annen av disse stater. bare kunne skattlegges i den stat hvor den omhandlede person er bosatt, under forutsetning av at denne person regelmessig oppholder seg på sitt faste bosted i denne stat. Vill. Till artiklarna 15 och 19 Utan hinder av bestämmelserna i artikel 15 punkterna I och 2 och artikel 19 punkt I beskattas inkomst, vilken person med hemvist i kommun i Norge eller Sverige som gränsar till landgränsen mellan dessa stater, förvärvar på grund av personligt arbete som utförs i sådan kommun i den andra av dessa stater, endast i den stat där personen i fråga har hemvist, under förutsättning att denna person regelmässigt uppehåller sig i sin fasta bostad i denna stat. Meö oröunum "dvelji aö staoaldri" er ått viö ao skattskyldi aöilinn dvelji aö jafnaöi eigi sjaldnar en einu sinni f viku å sfnu fasta heimili f aoildarrfkinu par sem hann er heimilisfastur. Uttrykket "regclmessig oppholder seg" betyr at den skattepliktige som hovedregel minst en gang i uken oppholder seg på sitt faste bosted i den kontraherende stat hvor han er bosatt. Med uttrycket "regelmässigt uppehåller sig" avses att den skattskyldige i normalfallet minst en gång i veckan uppehåller sig i sin fasta bostad i den avtalsslutande stat där han har hemvist. IX Viö 18. og 19. gr. Geti Noregur ekki samkvremt eigin löggjöf skattlagt tekjur j:jrer sem um rreöir f 18. og 19. gr. skal einungis skattleggja tekjurnar f pvi rik.i par sem viötakandinn er heimilisfastur. IX. Til artiklene 18 og 19 I den utstrekning Norge på grunn av sin lovgivning ikke kan skattlegge inntekt som omhandlet i artiklene 18 og 19, skal inntekten bare kunne skattlegges i den stat hvor mottageren er bosatt. IX. Till artiklarna 18 och 19 I den mån Norge på grund av sin lagstiftning inte kan beskatta inkomst som avses i artiklarna 18 och 19, beskattas inkomsten endast i den stat där mottagaren har hemvist. X Viö 20. gr. I. Aöili sem dvelur f ööru aöildarrfki en Islandi einung. is i j:jeim tilgangi: a) ao nema vi() håsk61a eoa aora menntastofnun ööru aöildamk.i eöa X. Til artikkel 20 I. En person som oppholder seg i en annen kontraherende stat enn Island utelukkende for a) studier ved et universitet eller annen undervisningsanstalt i denne annen X. Till artikel 20 I. Person som vistas i annan avtalsslutande stat än Island uteslutande för a) studier vid universitet eller annan undervisningsanstalt i denna andra avtalsslu-

116 kontraherende stat, eller b) forretnings-, industri-, Iandbrugs- eller skovbrugspraktik i denne anden kontraherende stat, og som er eller umiddelbart fl/lr opholdet var hjemmehlllrende i Island, beskattes for så vidt angår indkomst ved beskreftigelse i den fl/lrstmevnte kontraherende stat kun af den del af indkomsten, som overstiger sv. kr. pr. kalenderår eller modvrerdien i dansk, finsk, islandsk eller norsk valuta. Det forann:evnte bell/lb omfatter under uddannelsesophold i Finland, Norge eller Sverige det for det pågreldende kalenderår greldende personfradrag. Under uddannelsesophold i Danmark skal. såfremt et h~jere bel0b efter g:eldende bestemmelser anses for n~dvendigt for den uddannelsess~gendes ophold. dette h0- jere bell/lb fritages for dansk beskatning. Denne sidste bestemmelse skal dog ikke finde anvendelse i tilfrelde, hvor studicrne eller uddannelsen er af underordnet betydning i forhold til de tjenesteydelser, for hvilke de omhandlede vederlag er betalt. 2. Skattefrihed i henhold til stykke I indr0mmes kun for en pcriode. som med rette eller efter s:edvane medgår til studierne eller praktiktjenesten. dog h0jst for seks på hinanden f~lgende kalenderår. 3. De kompetente myndigheder i de kontraherende stater tr:effer aftale om gcnnemf0relscn af bestemmelsernc i stykke I og 2. De toksessa harjoitettavia opintoja varten, tai b) tässä muussa sopimusvaltiossa tapahtuvaa Iiikealan. teollisuuden, maatalouden tai metsätalouden harjoittelua varten. ja joka asuu tai välittömästi ennen tätä oleskelua asui lslannissa, verotetaan työstä saadusta tulosta ensiksi mainitussa sopimusvaltiossa vain siitä tulon osasta, joka ylittää Ruotsin kruunua kalenterivuotta kohti tai sen vasta-arvon Suomen. Islannin, Norjan tai Tanskan rahana. Edellä mainittuun määrään sisältyy Suomen. Norjan tai Ruotsin oleskelun aikana kysymyksessä olevalta kalenterivuodelta myönnettävä henkilökohtainen vähennys. Tanskassa harjoittelun vuoksi tapahtuvan oleskelun aikana on, jos voimassa olevien määräysten mukaan korkeampi määrä katsotaan tarpeelliseksi kysymyksessä olevan henkilön elatusta varten, tämä korkeampi määrä vapaa Tanskan verosta. Viimeksi mainittua määräystä ei kuitenkaan sovelleta, milloin opiskelun tai harjoittelun merkitys on toisarvoinen siihen työhön nähden, josta mainittu hyvitys on maksettu. 2. Verovapaus I kappaleen mukaan myönnetäiin vain ajalta, jonka opiskelu tai harjoittelutyö kohtuudella tai tavanomaisesti kestää, kuitenkin enintään kuudeksi pcräkkäiseksi kalenterivuodeksi. 3. Sopimusvaltioiden toimivaltaiset viranomaiset sopivat keskenään I ja 2 kappaleen määräysten sovcltamisesta. Toimivaltaiset viran- 116 tande stat, eller bl affärs-, industri-, lantbruks- eller skogsbrukspraktik i denna andra avtalsslutande stat, och som har eller omedelbart före vistelsen hade hemvist i Island, beskattas för inkomst av anställning i den förstnämnda avtalsslutande staten endast för den del av inkomsten som överstiger svenska kronor per kalenderår eller motvärdet i danskt, finskt. isländskt eller norskt myntslag. Förenämnda belopp omfattar under vistelse i Finland. Norge eller Sverige personligt avdrag för kalenderåret i fråga. Under vistelse för utbildning i Danmark skall, om ett högre belopp enligt gällande bestämmelser anses erforderligt för ifrågavarande persons uppehälle, detta högre belopp undantagas från dansk beskattning. Sistnämnda bestämmelse skall dock inte tillämpas i fall då studierna eller utbildningen är av underordnad betydelse i förhållande till den anställning för vilken angivna ersättning har utgått. 2. Skattefrihet enligt stycke I medges endast för tid som skäligen eller vanligtvis åtgår för studierna eller praktiktjänstgöringcn. dock högst för sex på varandra föijandc kalenderår. 3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutandc staterna träffar överenskommelse om tillämpningen av bestämmelserna i styckena I

117 117 hl aö nema viöskipta-. ionaöar-. landhunaoar- eoa skögarnytingarstörf i öoru aoildarriki og er. eoa slöast var fyrir dvölina, heimilisfastur å islandi skattleggst einungis af peim hluta tekna vegna starfs i fyrrnefnda aoildarrfkinu sem er umfram sa:nskar kronur å almanaksari eoa jafnviroi peirrar fjårha:oar i dönskum, finnskum, islenskum ecia norskum gjaldmioli. Framangreind fjårha:ö fclur i ser gildandi pers6nufrådrått fyrir viokomandi almanaksar ef dvalio er i Finnlandi. Noregi e<ia SvfPj6o. 3. Ha:r stj6rnvöld i aöildarrikjunum skulu gera samkomulag um framkva:md ä kva:oa I. og 2. tl. Ba:r stjörnvöld geta cinnig gcrt samkontraherende stat, eller h) for å fä forretnings-. industri-. landbruks- eller skogshrukspraksis i denne anncn kontraherende stat. og som er eller umiddclhart for oppholdet var bosatt i Island. skattlegges for inntekt av 10nnsarheid i den forstnevntc kontraherendc stat bare for den del av inntekten som ovcrstiger svenske kroner pr. kalenderår eller motvcrdicn i dansk. finsk. islandsk eller norsk valuta. Forannevnte bclop omfattcr under utdannelsesopphold i Finland. Norge eller Sverige det for angjeldende kalenderår gjeldende personfradrag. tandc stat, eller b) affärs-, industri-, lantbruks- eller skogsbrukspraktik i denna andra avtalsslutande stat, och som har eller omedelbart före vistelsen hade hemvist i Island. beskattas för inkomst av anställning i den förstnämnda avtalsslutande staten endast för den del av inkomsten som överstiger svenska kronor per kalenderår eller motvärdet i danskt. finskt. isländskt eller norskt myntslag. Förenämnda belopp omfattar under vistelse i Finland. Norge eller Sverige personligt avdrag för kalenderåret i fråga. Ef dvalio er og nam stunda<) i Danmörku skal, svo framarlega sem h<erri fjårha:o er talin nauc)synleg samkva:mt gildamli reglum til framfa:rslu namsmannsins, pessi ha:rri fjårha:o undanpegin skattlagningu i Danmörku. l>etta åkva:öi gildir po ekki i pcim tilvikum par sem nämio eoa pjålfunin er veigalitiö i samanburoi vio start pao sem endurgjaldiö kemur fyrir. 2. Skattfrclsi samkva:mt I. tl. veitist p6 einungis fyrir pao timabil sem ha:filcgt eoa venjulcgt telst fyrir namio eoa pjalfunina. po ekki lcngur en sex almanaksår i röo. Under utdannclsesopphold i Danmark skal, såfremt ct hoyere bel0p etter gjcldcnde bestemmelser anses nodvendig for angjeldendc persons underhold, dette h~;yere bel0p unntas fra dansk heskatning. Sistnevnte bestemmelse får imidlertid ikke anvendebe i tilfelle hvor studienc eller utdanneben er av underordnet bctydning i forhold til de tjenestey!elscr for hvilke de omhandlede vederlag er betalt. 2. Skattefrihet i henhold!il punkt I innrj.>lmmes bare for en periodc. som med rimelighet eller vanligvis medgår til studicne eller praktikanttjenesten. dog h0yst for sås på hverandre fj.'ilgende kalenderår. 3. De kompetcnk myndigheter i de kontraherende stater treffer avtale om gjennomforingen av bestemmelscne i punktcne I og 2. De Under vistelse för utbildning i Danmark skall. om ett högre belopp enligt gällande hestämmelser anses erforderligt för ifrågavarande persons uppehälle. detta högre belopp undantagas från dansk beskattning. Sistnämnda bestämmelse skall dock inte tilllämpas i fall då studierna eller utbildningen är av underordnad betydelse i förhållande till den anställning för vilken angivna ersättning har utgått. 2. Skattefrihet enligt punkt medges endast för tid som skäligen eller vanligtvis åtgår för studierna eller praktiktjänstgöringen. dock högst för sex på varandra följande kalenderår. 3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutandc staterna träffar överenskommelse om tillämpningen av bestämmelserna i punkterna

118 kompetente myndigheder kan også tra:ffe aftale om sådanne a:ndringer af de der na:vnte bel0b. som findes rimelige under hensyn til forandringer i pengeva:rdi, rendret lovgivning i nogen af de kontraherende stater eller andre lignende forhold. XI. Til artikel 25. I. Bestemmelserne i artikel 25, stykke 3, kan på bega:ring af Island a:ndres og erstattes af f01gende tekst: "a) Såfremt en person. der er hjemmeh0rende i Island. oppebrerer indkomst eller ejer formue. som i henhold til bestemmclserne i denne overenskomst kan beskattes i en anden kontraherende stat, skal Island. med mindre bestemmelserne i artikel 10, stykke 8, I. afsnit, eller stykke b) medf0rer andet, I) fra denne persons islandske indkomstskat fradrage et bellbb svarende til den indkomstskat. som er erlagt i denne anden kontraherende stat; 2) fra denne persons islandske formueskat fradrage et bel0b svarende til den formueskat. som er erlagt i denne anden kontraherende stat. Fradragsbcl0bet skal imidlertid ikke i noget tilfa:lde kunne overstige den del af den islandske indkomstskat eller formueskat, beregnet for sådant fradrag, som svares af den indkomst eller formue, som kan bcskattes i denne anden stat. b) Såfremt en person. der er hjemmeh0rende i Island. erhverver indkomst eller ejer omaiset voivat myös sopia sellaisesta muutoksesta siinä ma1mttuun rahamäärään, joka rahan arvon muuttumiseen, jonkin sopimusvaltion muuttuneeseen lainsäädäntöön tai muuhun sellaiseen seikkaan nähden katsotaan kohtuulliseksi. XI. 25 artiklaan I. Islannin pyynnöstä voidaan sopimuksen 25 artiklan 3 kappaleen määräyksiä muuttaa ja ne korvata seuraavalla tekstillä: "a) Milloin Islannissa asuvalla henkilöllä on tuloa tai varallisuutta, josta tämän sopimuksen mukaan voidaan verottaa toisessa sopimusvaltiossa, Islannin on. jollei 10 artiklan 8 kappaleen ensimmäisen alakappaleen tai b) kohdan määräyksistä muutajohdu: I) vähennettävä tämän henkilön Islannin tuloverosta tässä toiscssa sopimusvaltiossa maksettua tuloveroa vastaava määrä; 2) vähennettävä tämän henkilön Islannin varallisuusverosta tässä toisessa sopimusvaltiossa makscttua varallisuusveroa vastaava määrä. Vähennyksen maarä ei kummassakaan tapaukscssa kuitenkaan saa olla suurempi kuin se ennen vähennyksen tekemistä lasketun Islannin tuloveron tai varallisuusveron osa, jokajakautuu sille tulolle tai sille varallisuudelle, josta voidann verottaa tässä toisessa valtiossa. b) Milloin Islannissa asuvalla henkilöllä on tuloa tai varallisuutta. josta tämän 118 och 2. De behöriga myndigheterna kan också träffa överenskommelse om sådan ändring av där omnämnt belopp som finnes skälig med hänsyn till förändring i penningvärde. ändrad lagstiftning i någon av de avtalsslutande staterna eller annan liknande omständighet. XI. Till artikel 25 I. Bestämmelserna i artikel 25 stycke 3 kan på begäran av Island ändras och ersättas av följande text: "al Om person med hemvist i Island förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestärrimi:lserna i detta avtal får beskattas i annan avtalsslutande stat. skall Island, såvida inte bestämmelserna i artikel 10 stycke 8 första avsnittet eller punkt b) föranleder annat, Il från denna persons isländska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat; 2) från denna persons isländska förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsvarande den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte i något fall överstiga den del av den isländska inkomstskatten eller förmögenhetsskatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna andra stat. b) Om person med hemvist i Island förvärvar inkom~! eller innehar förmö-

119 komulag um prer breytingar a par greindum fjarha:oum sem sanngjarnar pykja meo hlio SJOn af breytingum a peningagildi, breyttri löggjöf f einhverju aoildarrfkjanna eöa öörum svipuc)um asta:öum. XI Viö 25 gr. I. Ao 6sk Islands ma bre yta akvreöum 3. tl. 25. gr. pannig ao i stao peirra komi svohlj6öandi texti: "a) Hafi aöili heimilisfastur a islandi tekjur eoa eigi hann eign sem skattleggja ma samkvremt akvreöum pessa samnings i öoru aoildarrfki skal Island, nema akvreoi I. mgr. 8. tl. 10. gr. eoa stafliöar b) leioi til annars: I) veita sem fradratt fra fslenskum tekjuskatti pessa aoila fjarhreö sem svarar til pess tekjuskatts sem greiddur hefur verio i sfi'larnefnda aöildarrfkinu: 2) veita sem fradratt fra islenskum eignarskatti pessa aoila fjarhreö sem svarar til pess eignarskatts sem greiddur hefur veriö i sfi'larnefnda aoildarrfk.inu. Fradrattur pessi ma p6 i engu tilviki vera ha:rri en sa hluti islenska tekjuskattsins eoa eignarskattsins, reiknaos an slfks fradrattar, sem er af peim tekjum eöa peirri eign sem ma skattleggja i sioarnefnda rfkinu. bl Hafi aoili heimilisfastur a f standi tekjur eoa eigi hann eign sem einungis skal skattkompetente myndigheter kan og~å treffe avtalc om slike endringer i de der nevnte bel~p som finnes rimelige. under hensyn til forandringer i pengeverdi, endret lovgivning i noen av de kontraherende stater eller andre lignendc forhold. XI. Til artikkel 25 I. Bestemmelsene i artikkel 25 punkt 3 kan på anmodning fra Island endres og erstattes med f~lgende tekst: "a) Når en person bosatt i Island oppeba:rer inntekt eller cier formue som i henhold til bestemmelsene i denne overenskomst kan skattlegges i en annen kontraherende stat, skal Island. medmindre bestemmelscn i artikkel 10 punkt 8 f~rste ledd eller underpunkt b) medf~rer noen annet. I) i denne persons islandske inntektsskatt inr~mme fradrag med el bel~p som tilsvarer den inntektsskatt som er betalt i denne annen kontraherende stal: 2) i denne persons islandskc formuesskatt innr0mme fradrag med et bel0p som tilsvarer den formuesskatt som er betalt i denne annen kontraherende stat. Fradragsbel0pet skal imidlertid ikke i nocn tilfclle overstige den del av den islandske inntektsskatten henholdsvis formuesskatten. beregnet f0r fradraget gis, som faller på den inntekt eller formue, som kan skattlegges i denne annen stat. b) Når en person bosatt i I si and oppeba::rer inntekt eller eier formuc som i henhold 119 I och 2. De behöriga myndigheterna kan också träffa överenskommelse om sådan ändring av där omnämnt belopp som finnes skälig med hänsyn till förändring i penningvärde, ändrad lagstiftning i någon av de avtalsslutande staterna eller annan liknande omständighet. XI. Till artikel 25 I. Bestämmelserna i artikel 25 punkt 3 kan på begäran av Island ändras och ersättas av följande text: "a) Om person med hemvist i Island förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Island, såvida inte bestämmelserna i artikel lo punkt 8 första stycket eller punkt b) föranleder annat, I) från denna persons isländska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat: 2) från denna persons isländska förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsvarande den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat. A vräkningsbeloppet skall emellertid inte i något fall överstiga den del av den isländska inkomstskatten eller förmögenhetsskatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna andra stat. b) Om person med hemvist i Island förvärvar inkomst eller innehar förmö-

120 formue, som i henhold til bestemmelserne 1 denne overenskomst kun kan beskattes i en anden kontraherende stat. kan Island medregne indkomsten eller formuen i beskatningsgrundlaget. men skal i den islandske skal på indkomsten eller formuen fradrage den del af indkomstskatten henholdsvis formueskatten, som svares af den indkomst. som er oppebåret fra denne anden stat, respektive den formue. som ejes der." Anmodning om en sådan a:ndring fremsa:ttes ad diplomatisk vej ved underretning til enhver af de andre kontraherende stater. tendringen tra:der i kraft tredive dage efter den dag, da samtlige andre kontraherende stater har modtaget sådan underretning. og dens bestemmelser anvendes a) på skatter ;,f indkomst, som erhverves den I. januar. der f,-,;lger na:rmest efter. at sådan underretning er sket, eller senere. og b) på skatter af formue. som pålignes på grundlag af en skatteansa:ttelse (beskatning) i det andel kalenderår efter det år. i hvilken sådan underretning er sket, eller se nere. 2. Bestemmelserne i artikel 25, stykke 4, kan på bega:ring af Norge <endres og erstattes af f~lgende tekst: "a) Såfremt en person, der er hjemmeh,-,;rende i Norge oppebrerer indkomst eller ejer formue. som i hcnhold til bestemmelserne i denne overenskomst kan beskattes i en anden kontraherende stat. skal Norge. sopimuksen määräysten mukaan verotetaan vain toisessa sopimusvaltiossa, lslanti voi sisällyttää tulon tai varallisuuden verotusperusteeseen. mutta sen on vähennettävä tulon tai varallisuuden perusteella suoritettavasta lslannin verosta se tuloveron tai varallisuusveron osa, joka jakautuu tästä toisesta sopimusvaltiosta saadulle tulolle tai siellä olevalle varallisuudelle." Tällaista muutosta koskeva pyyntö tehdään diplomaattiteitse ilmoittamalla tästä kaikille muillc sopimusvaltioille. Muutos tulee voimaan kolmantenakymmenentenä päivänä siitä. kun kaikki muut sopimusvaltiot oval saaneet ilmoituksen ja sen määräyksiä sovelletaan a) tulosta suoritettavan veron osalta. tuloon. joka saadaan ilmoitusta lähinnä seuraavana tammikuun I päivänä tai sen jälkeen. ja b) varallisuudesta suoritettavan veron osalta, varallisuuteen, josta veroa on suoritettava sitä vuotta, jona ilmoitus tapahtui, toiseksi seuraavana kalenterivuonna tai sen jälkeen toimitettavan verotuksen perusteella. 2. Norjan pyynnöstä voidaan sopimuksen 25 artiklan 4 kappaleen määräyksiä muuttaa ja ne korvata seuraavalla tekstillä: "a) Milloin Norjassa asuvalla henkilöllä on tuloa tai varallisuutta, jos ta tämän sopimuksen mukaan voidaan verottaa toisessa sopimusvaltiossa, Norjan on,jollei 10 artiklan 8 kappaleen ensimmäisen alakappaleen tahi bl 120 genhet som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i annan avtalsslutande stat, får Island inräkna inkomsten eller förmögenheten i beskattningsunderlaget men skall från den isländska skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten respektive förmögenhetsskatten som belöper på den inkomst som uppburits från denna andra stat respektive den förmögenhet som innehas där." Begäran om sådan ändring görs på diplomatisk väg genom underrättelse till envar av de andra avtalsslutande staterna. Ändringen träder i kraft trettio dagar efter det samtliga andra avtalsslutande stater erhållit sådan underrättelse och dess bestämmelser tillämpas a) på skatt på inkomst, som förvärvas den I januari närmast efter det sådan underrättelse skett eller senare. och b) på skatt på förmögenhet, som utgår på grund av beskattning andra kalenderåret efter det sådan underrättelse skett eller senare. 2. Bestämmelserna i artikel 25 stycke 4 kan på begäran av Norge ändras och ersättas av följande text: "a) Om person med hemvist i Norge förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Norge, såvida inte bestämmelserna i ar-

121 leggja samkva:mt :ikva:oum samnings pessa i öoru aoildarrfki. getur Island talio tekjurnar eoa eignina meo f skattstofni. en fra islenskum skatt i af tekjum eoa eign skal pa draga JJann hluta af tekjuskattinum coa eignarskattinum. eftir pvf sem vic) a, sem er af peim tekjum sem stafa frä sfc)arnefnda rfkinu eoa af eign sem er i eigu hans!jar." Ösk um slika breytingu skal komio ä framfa:ri eftir diplomatiskum leioum meo tilkynningu til serhvers hinna aoildarrfkjanna. Brcytingin öolast gildi prjåtiu dögum eftir ao öll hin aoildarrikin hafa möttekio slika tilkynningu og akva:oi hennar laka til: a) skatts af tekjum sem atlao er I. januar mestan a eftir slfkri tilkynningu eoa sioar og bl skatts af e1gnum sem mynda eignarskattsstofn til ålagningar å öoru almanaksåri eftir slika tilkynningu eoa slöar.,_,... til bestcmmelscne i denne overcnskomst hare skal kunnc skattelcgges i en annen kontraherende stat, kan Island medregne inntckten eller formuen i beskatningsgrunnlagct, men skal i den islandske skatten av inntckten eller formucn innrjilmme fradrag i den del av inntektsskattcn. hcnholdsvis forrnuesskatten. som faller på den inntekt som er oppebåret fra denne annen stat eller den formue som eies der." Begja:ring om slik endring fremmes på diplomatisk vei ved underretning til hver av de andre kontraherende stater. Endringcn trer i kraft tredve dager etter den dag. da samtlige andre kontraherende stater har mottatt slik underretning, og dens bestemmelser får anvendelse al på skatt av inntekt som oppebreres den I. januar na:rmest etter at slik underretning er gitt. eller senere. og hl på skatt av formue som ilignes skatt det annet kalenderåret etter at slik underretning er gitt. eller senere. 121 genhet som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i annan avtalsslutande stat. får Island inräkna inkomsten eller förmögenheten i beskattningsumlerlaget men skall från den isländska skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten respektive förmögenhetsskatten som belöper på den inkomst som uppburits från denna andra stat respektive den förmögenhet som innehas där." Begäran om sådan ändring görs på diplomatisk väg genom underrättelse till envar av de andra avtalsslutande staterna. Ändringen träder i kraft trettio dagar efter det samtliga andra avtalsslutande stater erhållit sådan underrättelse och dess bestämmelser tillämpas a) på skatt på inkomst, som förvärvas den I januari närmast efter det sådan underrättelse skett eller senare. och bl på skatt på förmögenhet. som utgår på grund av taxering andra kalenderåret efter det sådan underrättelse skett eller senare. 2. Ao osk Noregs ma breyta akva:oum 4. tl. 25. gr.!jannig ao i stao!jeirra komi svohljooandi tcxti: "a) Hali aoili heimilisfastur i Norcgi tekjur eoa eigi hann eign sem skattleggja ma samkva:mt åkva:oum pessa samnings i öoru aoildarrfki skal Noregur. nema åkvreoi I. mgr. 8 tl. 10. gr. eöa staflioa b) eoa c) leioi til annars: 2. Bestemmelsene i artikkel 25 punkt 4 kan på anmodning fra Norge endres og erstattcs med folgende tekst: "a) Når en person bosatt i Norge oppeba:rer inntekt eller eier formue som i henhold til bestemmclsene i denne overenskomst kan skattlcgges i en annen kontrahercnde stat, skal Norge, medmindre bestcmmelsene i ar- 2. Bestämmelserna i artikel 25 punkt 4 kan på begäran av Norge ändras och ersättas av följande text: a) Om person med hemvist i Norge förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Norge, såvida inte bestämmelserna i ar-

122 med mindre bcstemmelscrne i artikel 10, stykke 8, I. afsnit, eller punkterne bl eller c) medf0rer andet, I) fra denne persons norske indkomstskat fradrage et bel0b svarende til den indkomstskat, som er erlagt i denne anden kontraherende stat; 2) fra denne persons norske formueskat fradrage et bel0b svarende til den formueskat, som er erlagt i denne anden kontraherende stat. Fradragsbel0bet skal imidlertid ikke i noget tilfrelde kunne overstige den del af den norske indkomstskat eller formueskat, beregnet f0r sådant fradrag, som svares af den indkomst eller formue, som kan beskattes i denne anden stat. b) Såfremt en person hjemmeh0rende i Norge erhverver indkomst eller ejer formue, som i henhold til bcstemmelserne i denne overenskomst kun kan beskattes i en anden kontraherende stat, kan Norge medregne indkomsten eller formuen i beskatningsgrundlaget, men skal i den norske skat på indkomsten eller formuen fradrage den del af indkomstskatten, respektive formueskatten, som svares af den indkomst. som er oppebåret fra denne anden stat, respektive den formue, som cjcs der. c) Såfremt en person hjemmeh0rende i en kontraherende stat oppebrerer fortjeneste som omhandlct i artikel 13. stykke 6, og som kan beskattes i Norge, skal Norge fra denne persons norske indkomstskat fratai c) kohdan määräyksistä muuta johdu: I) vähennettävä taman henkilön Norjan tuloverosta tässä toisessa sopimusvaltiossa maksettua tuloveroa vastaava määrä; 2) vähennettävä tämän henkilön Norjan varallisuusverosta tässä toisessa sopimusvaltiossa maksettua varallisuusveroa vastaava määrä. Vähennyksen maara ei kummassakaan tapauksessa kuitenkaan saa olla suurempi kuin se ennen vähennyksen tekemistä lasketun Norjan tuloveron tai varallisuusveron osa,jokajakautuu sille tulolle tai sille varallisuudelle, josta voidaan verottaa tässä toisessa valtiossa. b) Milloin Norjassa asuvalla henkilöllä on tuloa tai varallisuutta,josta tämän sopimuksen määräysten mukaan verotetaan vain toisessa sopimusvaltiossa, Norja voi sisällyttää tulon tai varallisuuden verotusperusteeseen, mutta sen on vähenncttävä tulon tai varallisuuden perusteella suoritettavasta Norjan verosta se tuloveron tai varallisuusveron osa, joka jakautuu tästä toisesta sopimusvaltiosta saadulle tulolle tai siellä olevalle varallisuudelle. c) Milloin sopimusvaltiossa asuva henkilö saa 13 artiklan 6 kappaleessa tarkoitettua voittoa, josta voidaan verottaa Norjassa, Norjan on vähennettävä tämän henkilön Norjan tuloverosta toisessa sopimusvaltiossa 122 tikel 10 stycke 8 första avsnittet eller punkt b) eller c) föranleder annat, 1) från denna persons norska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat; 2) från denna persons norska förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsvarande den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat. Avräknings beloppet skall emellertid inte i något fall överstiga den del av den norska inkomstskatten eller förmögenhetsskatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna andra stat. b) Om person med hemvist i Norge förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i annan avtalsslutande stat, får Norge inräkna inkomsten eller förmögenheten i beskattningsunderlaget men skall från den norska skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten respektive förmögenhetsskatten som belöper på den inkomst som uppburits från denna andra stat respektive den förmögenhet som innehas där. c) Om person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar vinst som avses i artikel 13 stycke 6 och som får beskattas i Norge, skall Norge från denna persons norska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den

123 123 I) veita sem fradrått frå norskum tekjuskatti pessa aöila fjårhreo sem svarar til pess tekjuskatts sem greiddur hefur verio i siöarnefnda aöildarrikinu; 2) veita sem fradrått frå norskum eignarskatti pessa aoila fjårhreo sem svarar til pess eignarskatts sem greiddur hefur verio i siöarnefnda aöildarrikinu. Frådrattur pessi må p6 i engu tilviki vera ha:rri en så hluti norska tekjuskattsins eoa eignarskattsins, reikna8s an sliks frådråttar. sem er af peim tekjum eoa peirri eign sem må skattleggja i sii'larnefnda rikinu. b) Hafi a8ili heimilisfastur i Noregi tekjur e8a eigi hann eign sem einungis skal skattleggja samkvremt åkva:8um samnings pessa i öoru aoildarriki, getur Noregur talio tekjurnar eöa eignina mco i skattstofni. en frå norskum skatt i af tekjum coa eign skal på draga pann hluta af tekjuskattinum eoa cignarskattinum. cftir pvi sem vio a. sem er af peim tckjum sem stafa frå siöarnefnda rikinu eoa af eign sem er i eigu hans par. C) Ef aoili heimilisfastur i aoildarriki hlytur hagna8 sem um er ra:tt i 6. tl. 13. gr. og scm skattleggja ma i Noregi skal Noregur draga frä norskum tekjuskatti pessa aoila fjårha:o sem svarar til pcss skatts sem greiddur er tikkel 10 punkt 8 r0rste ledd. eller underpunktene b) eller c) medf0i"er noe annet, I) i denne persons norske inntektsskatt innr"'mmc fradrag med et bel"'p som tilsvarer den inntektsskatt som er betalt i denne annen kontraherende stat; 2) i denne persons norske formuesskatt innr0mme fradrag med et bel0p som tilsvarer den formuesskatt som er betalt i denne annen kontraherende stat. Fradragsbel"'pet skal imidlertid ikke i noe tilfelle overstige den del av den norske inntektsskatten, henholdsvis formuesskatten, beregnet f0r fradraget gis, som faller på den inntekt eller formue som kan skattlcgges i denne annen stat. b) Når en person bosatt i Norge oppeba:rer inntekt eller cier formue som i henhold til bestemmelsene i denne overenskomst bare skal kunne skattlegges i en annen kontraherende stat, kan Norge mcdregne inntekten eller formuen i beskatningsgrunnlaget. men skal i den norske skatten av inntekten eller formuen innr0mme fradrag for den del av inntektsskatten, henholdsvis formuesskatten, som faller på den inntekt som er oppebåret fra denne annen stat eller den formue som eies der. cl Når en person bosatt i en kontraherende stat oppeb&rer gevinst som omhandlet i artikkel 13 punkt 6, og som kan skattlegges i Norge, skal Norge i denne persons norske inntektsskatt innr0mme fradrag med et hel0p tikel 10 punkt 8 första stycket eller punkterna b) eller c) föranleder annat, I) från denna persons norska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat; 2) från denna persons norska förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsvarande den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat. A vräkningsbeloppet skall emellertid inte i något fall överstiga den del av den norska inkomstskatten eller förmögenhetsskatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna andra stat. b) Om person med hemvist i Norge förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i annan avtalsslutandc stat, får Norge inräkna inkomsten eller förmögenheten i heskattningsunderlaget men skall från den norska skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten respektive förmögenhetsskatten som belöper på den inkomst som uppburits från denna andra stat respektive den förmögenhet som innehas där. c) Om person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar vinst som avses i artikel 13 punkt 6 och som får beskattas i Norge, skall Norge från denna persons norska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den

124 drage et bel~b svarende til den skat. som i den anden kontraherende stat er erlagt af fortjenesten. Fradragsbel~bet skal imidlertid ikke kunne overstigc den del af den norske skal, heregnet for sådant fradrag, som svares af fortjenesten." Anmodning om en sådan a:ndring fremsa:ttes ad diplomatisk vej ved underretning til enhver af de andre kontraherende stater. JEndringen tneder i kraft tredive dage efter den dag, da samtlige andre kontraherende stater har modtaget sådan underretning. og dens bestemrnelser anvendes a) på skatter af indkomst, som erhverves den I. januar. der f!<'lger na:rmcst efter, at sådan underretning er sket, eller se nere. og b) på skatter af formue, som pålignes på grundlag af en skatteansrettelse (heskatning) i det andel kalenderår efter det år. i hvilken sådan undcrrctning er sket. eller se nere. XII. Til artikel Uanset bestemmclserne i artikel 31. stykke 2 og 3. skal artikel 15. stykke 4, i den mellem Kongerigct Danmarks regering og Kongeriget Sveriges regering den 16. november 1973 indgåede overenskomst til undgåclse af dobbeltbeskatning for så vidt angår skatter på indkomst og formue fortsat va:re ga:ldende, og dens hestemmelser skal finde anvendclse på indkomst, som erhvcrves inden udgangen af det 3. kalenderår efter det. i hvilket na:rv:erendc overenskomst er trådt i kraft. voitosta maksettua veroa vastaava määrä. Vähcnnyksen määrä ei kuitenkaan saa olla suurempi kuin se enm:n vähennyksen tekemistä lasketun Norjan veron osa, joka jakautuu tälle voitolle." Tällaista muutosta koskeva pyyntö tehdään diplomaatt1tellse ilmoittamalla tästä kaikille muille sopimusvaltioille. Muutos tulee voimaan kolmantenakymmenentenä päivänä siitä, kun kaikki muut sopimusvaltiot ovat saaneet ilmoituksen ja sen määräyksiä sovelletaan a) tulosta suoritettavan veron osalta. tuloon. joka saadaan ilmoitusta lähinnä seuraavana tammikuun I päivänä tai sen jälkeen, ja b) varallisuudesta suoritettavan veron osalta, varallisuuteen, josta veroa on suoritettava sitä vuotta. jona ilmoitus tapahtui, toiseksi scuraavana kalentcrivuonna tai sen jälkeen toimitettavan verotuksen perusteella. XII. 31 artiklaan I. Sopimuksen 31 artiklan 2 ja 3 kappalecn määräysten estämättä on Ruotsin Kuningasktmnan hallituksen ja Tanskan Kuningaskunnan hallituksen välillä tulo- ja varallisuusveroja koskevan kaksinkertaisen vcrotuksen välttämiseksi 16 piiivänä marraskuuta 1973 tehdyn sopimuksen 15 artiklan 4 kappale edelleen voimassaja sen määriiyksiä sovelletaan tuloon,joka saadaan ennen silii vuotta, jona l;imä sopimus on tullut voimaan, seuraavan kolmannen kalentcrivuoden päättymistä. 124 skatt som i den andra avtalsslutande staten betalats på vinsten. Avräkningsheloppet skall emellertid inte överstiga den del av den norska skatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på vinsten." Begäran om sådan ändring görs på diplomatisk väg genom underrättelse till envar av de andra avtalsslutandc staterna. Ändringen träder i kraft trettio dagar efter det samtliga andra avtalsslutande stater erhållit sådan underrättelse och dess bestämmelser tillämpas al på skatt pil inkomst, som förvärvas den I januari närmast efter det sådan underrättelse skett eller senare. och b) på skatt på förmögenhet. som utgår på grund av beskattning andra kalenderåret efter det sådan underrättelse skett eller senare. XI I. Till artikel 31 I. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 31 styckena 2 och 3 skall artikel I 5 stycke 4 i avtalet den I 6 november 1973 mellan Konungariket Danmarks regering och Konungariket Sveriges regering för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet alltjämt gälla och dess besrnmmclser tilllämpas på inkomst som förvärvas före utgången av tredje kalenderåret efter det förevarande avtal trätt i kraft.

125 af hagnaoinum i fyrrnefnda aoildarrlkinu. Fradrattur J"lessi ma po ekki vera h:.erri en sa hluti norska skattsins. reiknaös an sliks fradrättar, sem er af hagnaoinum. Ösk um slika breytingu skal komii) a framf:.eri eftir dipl6matfskum leioum meo tilkynningu til serhvers hinna aöildarrikjanna. Breytingin öölast gildi prj<itfu dögum eftir aö öll hin aoildarrikin hafa mottekio slika tilkynningu og akvreoi hennar taka til: a) skatts af tekjum sem aflaö er l. januar nrestan a eftir slfkri tilkynningu eoa sföar og b) skatts af eignum sem mynda eignarskattsstofn til {1lagningar a öoru almanaksari eftir slika tilkynningu eoa sioar. som tilsvarer den skatt som er betalt av gevinslen i den annen kontraherende stat. Fradragsbclj<jpet skal imidlertid ikke overstige den del av den norske skatten. heregnet fj<jr fradraget gis. som faller på gevinsten: Anmodning om slik endring fremmes på diplomatisk vei ved underretning til hver av de andre kontraherende stater. Endringen trer i kraft tredve dager etter den dag da samtlige andre kontraherende stater har mottatt slik underretning. og dens bestemmelser får anvendelse a) på skatter av inntekt som oppeb:eres den I. januar n:.ermest etter at slik underretning er gitt. eller senere, og b) på skatter av formue som ilignes skatt i dt:t annet kalenderåret etter al slik underretning er gitt, eller senere. 125 skatt som i den andra avtalsslutande staten betalats på vinsten. A vräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga den del av den norska skatten. beräknad utan sådan avräkning. som belöper på vinsten. Begäran om sådan ändring görs på diplomatisk väg genom underrättelse till envar av de andra avtalsslutande staterna. Ändringen träder i kraft trettio dagar efter det samtliga andra avtalsslutande stater erhållit sådan underrättelse och dess bestämmelser tillämpas a) på skatt på inkomst. som förvärvas den I januari närmast efter det sådan underrättelse skett eller senare, och bj på skatt på förmögenhet, som utgår på grund av taxering andra kalenderåret efter det sådan underrättelse skett eller senare. XII l'iö 31. gr. I. f>ratt fyrir akv:.eoi 2. og 3. tl. 31. gr. skal 4. tl. 15. gr. i samningi fra 16. november 1973 milli rikisstj6rnar Konungsrfkisins Danmerkur og rfkisstjörnar Konungsrfkisins Svipjooar um ao komas! hja tvfsköttun viö skattlagningu a tekjur og eignir gilda afram og akv:.eöi hans eiga vio um tekjur sem aflao er aöur en j:>riöja almanaksar fra gildistöku samnings j:>essa er liöio. X 11. Til artikkel J I I. Uansett hcstemmelsene i artikkel 31 punktene 2 og 3 skal artikkel 15 punkt 4 i avtalen mellom Kongeriket Danmarks regjering og Kongeriket Sveriges regjering av 16. november 1973 til unngåelse av dobbelbeskatning med hensyn til skatter av inntekt og formue fortsatt v:ere gjeldende. og dens bestemmclser skal rn anvendelse på inntekt som oppb:eres innen utgangen av tredje kalenderår etter det år hvori n:ervrerende overenskomst er trådt i kraft. XI I. Till artikel 31 I. Utan hinder av bestämmebcrna i artikel 31 punkterna 2 och 3 skall artikel 15 punkt 4 i avtalet den 16 november 1973 mellan Konungariket Sveriges regering och Konungariket Danmarks regering för undvikande av dubbelheskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet alltjämt gälla och dess bestämmelser tilllämpas på inkomst som förvärvas före utgången av tredje kalenderåret efter det förevarande avtal triitt i kraft.

126 Efter udl~bet af det i fsilrste afsnit angivne tidsrum ophjilrer de der angivne hestemmelser i ovcrenskomsten af 16. november 1973 at vrere ga::ldende. De i f~rste afsnit anff,'lrte bestemmelser i ovcrenskomsten af 16. november 1973 har fjillgende ordlyd: "Uanset bestemmelserne i stykke I og 2 beskattes indkomst. som oppebreres af såkaldte grrensegrengere, der er hjemmehyirende i en kontraherende stat, for arbejde udffllrt i den anden kontraherende stat, kun i den ff,'lrstmevnte stat. Ved anvendelsen af denne bestemmelse anses som gnensegrenger sådan beskreftiget person, som regelmressigt opholder sig i sin faste bolig i den kontraherende stat, hvori han er hjemmeh!l)rende, men som normalt udfsilrer sit arbejde i den anden kontraherende stat." 2. For så vidt angår skattefrihed i Finland og Sverige for flådningsforeninger, som er stiftede for at varetage flådningen i Torne og Muonio grrenseelves offentlige tlådningsveje. grelder. hvad der derom er truffet srerlig aftale. 3. For så vidt angår spf,'lrgsmålet om grundlaget for fordelingen af beskatningen i Norge og Sverige af Luossavaara-Kiirunavaara Aktieselskabs indkomster grelder, hvad der derom er truffet srerlig aftale. Protokollen skal deponeres i det finske udemigsministerium og bekrreftede afskrifter skal af det finske udenrigsministerium tilstilles hver og en af de andre Ensimmäisessä alakappalessa mainitun ajan päätyttyii lakkaavat siinä mainitut 16 päivänä marraskuuta 1973 tehdyn sopimuksen maaräykset olemasta voimassa. Ensimmäisessä alakappaleessa mainitut 16 päivänä marraskuuta 1973 tehdyn sopimuksen määräykset ovat näin kuuluvat: "Tämän artiklan I ja 2 kappaleen määräysten estämättä verotetaan tulosta, jonka sopimusvaltiossa asuva ns. rajankävijä saa toisessa sopimusvaltiossa tehdystä työstä, vain ensiksi mainitussa sopimusvaltiossa. Tätä määräystä sovellettaessa pidetään rajankävijänä sellaista toisen palveluksessa olevaa henkilöä, joka säännöllisesti oleskelee siinä sopimusvaltiossa olevassa vakinaisessa asunnossaan, jossa hän asuu, mutta joka normaalitapauksessa tekee työtään toisessa sopimusvaltiossa." 2. Tornion ja Muonion rajajokien uittoväylässä uittoa toimittamaan perustetun uittoyhdistyksen verovapaudesta Suomessa ja Ruotsissa on voimassa, mitä siitä erikseen on sovittu. 3. Perusteista, joita noudatetaan jaettaessa Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag nimisen yhtiön tulojen verotusta Norjan ja Ruotsin kesken, on voimassa, mitä siitä erikseen on sovittu. Pöytäkirja talletetaan Suomen ulkoasiainministeriöön ja Suomen ulkoasiainministeriö toimittaa oikeaksi todistetut jäljennökset siitä kunkin sopimusvaltion hallituk- 126 Efter utgången av den i första avsnittet angivna tiden upphör där angivna bestämmelser i avtalet den 16 november 1973 att gälla. De i första avsnittet angivna bestämmelserna i avtalet den 16 november 1973 har följande lydelse: "Utan hinder av bestämmelserna i punkterna I och 2 beskattas inkomst, vilken uppbäres av s.k. gränsgångare med hemvist i en avtalsslutande stat för arbete utfört i den andra avtalsslutandc staten, endast i den förstnämnda avtalsslutande staten. Vid tillämpningen av denna bestämmelse anses såsom gränsgångare sådan anställd person, som regelmässigt uppehåller sig i sin fasta bostad i den avtalsslutande stat där han har hemvist men som normalt utför sitt arbete i den andra avtalsslutandc staten." 2. I fråga om skattefrihet i Finland och Sverige för flottningsförening, som bildats för att handha flottningen i Torne och Muonio gränsälvars flottled, gäller vad därom särskilt är överenskommet. 3. Angående grunderna för fördelningen mellan Norge och Sverige av beskattningen av Luossavaara Kiirunavaara Aktiebolags inkomster gäller vad därom särskilt är överenskommet. Protokollet skall vara deponerat i det finska ministeriet för utrikesärendena och bestyrkta avskrifter skall av det finska ministeriet för utrikesärendena tillställas var

127 l>egar lioinn er sa timi er um rreoir i I. mgr. gilda eigi lengur par greind åkvreoi samningsins frå 16. november Åkvreoi samningsins frå 16. november 1973 sem um rreoir i 1. mgr. hlj6öa svo: "l>rått fyrir åkva:oi 1. og 2. tl. skal einungis skattleggja tekjur. sem svonefndir landama:rafarar. heimilisfastir i aoildarriki, hafa af starfi sem innt er af hendi i öoru aoildarriki. i fyrrnefnda aoildarrikinu. Vio beitingu pessa å kvreois telst sem landamrerafari slikur starfandi aoili sem dvelst ao staoaldri par sem hann a fast hcimili i j:>vf aöildarrfki par sem hann er heimilisfastur. en sem venjulega leysir startio af hendi i hinu aöildarrikinu." 2. Varöandi skattfrelsi f Finnland og Svfj:>j6ö fyrir fleytingarfyrirtreki, sem stofnaö hefur veriö til aö annast fleytingu a fleytingarleiöum landamreraanna i Torne og Muonio, gildir serstakt samkomulag sem hefur veriö gert par um. 3. Varöandi grundvöll ao skiptingu milli Noregs og Svfj:>jooar a skattlagningu tekna hlutafelagsins Luossavaara-Kiirunavaara gildir serstakt samkomulag sem hefur veriö gert par um. B6kunin skal varöveitt i finnska utanrikisråöuneytinu og finnska utanrikisraöuneytiö skal senda rikisstj6rn hvers aöildarrikis staöfest endurrit , Etter utgangen av det i f~rste ledd angitte tidsrom opph~rer de der angitte bestemmelser i avtalen av 16. november 1973 å gjelde. De i [0rste ledd angitte bestemmelser i avtalen av 16. november 1973 har f~lgende ordlyd (oversatt til norsk): Uansett bestemmelsene i punktene I og 2 skal inntekt oppebåret av såkalte grensegjengere som er bosatt i en kontraherende stat, for arheid utf~rt i den annen kontraherende stat bare kunne skattlegges i den f~rstnevnte kontraherende stat. Ved anvendelse av denne bestemmelscn anses som grensegjenger slik ansatt person som regelmcssig oppholder seg på sitt faste bosted i den kontraherende stat der han er bosatt, men som normalt utf0rer sitt arbeid i den annen kontraherende stat." 2. For så vidt angår skattefrihet i Finland og Sverige for fl~tningsforeninger som er stiftet for å ivareta fl~tningen i Torne og Muonio grenseelvers fl~tningsled, gjelder hva derom er truffet sa:rskilt avtale. 3. For så vidt angår sp~rsmålet om grunnlaget for fordelingen mellom Norge og Sverige av beskatningen av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inntekter, gjelder hva derom er truffet srerskilt avtale. Protokollen skal deponeres i det finske utenriksministerium og bekreftede avskrifter skal av det finske utenriksministerium tilstilles hver av de andre kontrahe- 127 Efter utgången av den i första stycket angivna tiden upphör där angivna bestämmelser i avtalet den 16 november 1973 att gälla. De i första stycket angivna bestämmelserna i avtalet den 16 november 1973 har följande lydelse: "Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 beskattas inkomst. vilken uppbäres av s. k. gränsgångare med hemvist i en avtalsslutande stat för arbete utfört i den andra avtalsslutande staten, endast i den förstnämnda avtalsslutandc staten. Vid tillämpningen av denna bestämmelse anses såsom gränsgångare sådan anställd person, som regelmässigt uppehåller sig i sin fasta bostad i den avtalsslutande stat där han har hemvist men som normalt utför sitt arbete i den andra avtalsslutande staten." 2. I fråga om skattefrihet i Finland och Sverige för flottningsförening, som bildats för att handha flottningen i Torne och Muonio gränsälvars flottled, gäller vad därom särskilt är överenskommet. 3. Angående grunderna för fördelningen mellan Norge och Sverige av beskattningen av Luossavaara Kiirunavaara Aktiebolags inkomster gäller vad därom särskilt är överenskommet. Protokollet skall vara deponerat i det finska ministeriet för utrikesärendena och bestyrkta avskrifter skall av det finska ministeriet för utrikesärendena tillställas var

128 kontraherende staters regeringer. Til bckra:ftclse heraf har undertegncde, dertil bch~rigt bemyndigede, undcrtegnct denne protokol. Udfrerdiget i Helsingfors den 22. marts 1983 i ct eksemplar på dansk, finsk, islandsk, norsk og svensk, idet der på svensk udfa:rdiges to tckster, en for Finland og en for Sverige, hvilke samtlige tekster har lige gyldighed. Kjeld Mortensen selle. Tämän vakuudcksi ovat allekirjoittaneet, asianmukaisesti siihen valtuutettuina. allekirjoittanect tämän pöytäkirjan. Tehty Helsingissä 22 päivänä maaliskuuta 1983 yhtenä suomen-, islannin-, norjan-, ruotsin- ja tanskankielisenä kappaleena, jossa ruotsin kielellä on kaksi tekstiä, toinen Suomea ja toinen Ruotsia vartcn, kaikkien tekstien ollessa yhtä todistusvoimaiset. Jermu Laine 128 och en av de andra avtalsslutande staternas regeringar. Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat detta protokoll. Som skedde i Helsingfors den 22 mars 1983 i ett exemplar på finska, danska, isländska, norska och svenska språken, varvid på svenska språket utfärdades två texter, en för Finland och en för Sverige. vilka samtliga texter har lika vitsord. Jermu Laine

129 Til staofestingar pessu hafa undirritaoir fulltruar. scm til pcss hafa fullgilt umboö. rita<') undir bokun pcssa. Gjört i Helsinki hinn 22. mars 1983 i einu eintaki <i hverju ~1cssara mäla: 1sknsku. dönsku. finnsku. norsku og sa:nsku og eru sa::nsku textarnir tveir. annar fyrir Finnland og hinn fyrir Svipjöö. og skulu allir textar jafngildir. Sigurbjörn l>orbjörnsson rende staters regjeringer. Til hekreftelse av foranst[icnde har de undertegnede eller behorig full mak I undertegnet denne protokoll. Utfrrdigct i Hdsingfors den 22. mars 1983 i ett eksemplar pä henholdsvis norsk. dansk. finsk. islandsk og svensk. idet det på svensk utferdiges to tekster, en for finland og en for Svc:rige, slik at samllige tekster har samme gyldighet. 0. Bucher-Johannessen 129 och en av de andra avtalsslutandc: staternas regeringar. Till bekräftelse härav har undertecknade. där1ill vederbörligen bemyndigade. undertecknat detta protokoll. Som skedde i Helsingfors Jen 22 mars 1983 i ett exemplar på svenska. Janska. finska, isländska och norska språken. varvid pii svenska språket utfärdades två texter. en för Sverige och en för Finland. vilka samtliga texter har lika vitsord. Kaj Sundberg 9 Rik.1Jai:<'l1 1983/M. I sam/. Nr 19

130 130 FINANSDEPARTEMENTET Utdrag PROTOKOLL vid regeringssammanträde 19!B Nän arandc: statsministern Palme, ordförande. och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallen, Peterson, Andersson, Rainer. Boström, Göransson. Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg "Föredragande: statsrådet Fcldt Proposition om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge Inledning Bilaterala dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska staterna betriiffande inkomst och förmögenhet har funnits ända sedan 1930-talet. Det första svenska avtalet ingicks med Finland år Det följdes sedermera av avtal med Danmark iir 1932, med Island iir 1937 och med Norge år Med Norge hade emellertid redan år 1937 ingåtts ett specialavtal som reglerade grunderna för fördelningen av beskattningen av Luossavaara Kiirunavaara Aktiebolags <LKAB) inkomster. Nuvarande svenska dubbelbeskattningsavtal med de övriga nordiska staterna beträffande inkomst och förmögenhet ingicks, med Island år 1964 <SFS 1964: 584), med Norge år 1971 <SFS 1972: 35), med Finland år 1973 <SFS 1977: 812, ändr. 1981: 116) och med Danmark likaledes år 1973 ISFS 1974: 27). Samtliga dessa avtal, utom det med Island, är baserade på det modellavtal som organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling <OECD) rekommenderade ftr 1963 för bilaterala dubbelbeskattningsavtal. Frågan om ett multilateralt dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska staterna diskuterades redan på 1960-talet. Sålunda hemställde nordiska r<l.det i rekommendation att regeringarna skulle undersöka möjligheterna att ingå ett multilateralt dubbelbeskattningsavtal i huvudsaklig överensstiimmclse med OECD:s modellavtal. Frågan om ett multilateralt avtal behandlades emellertid samtidigt iiven i ett vidare sammanhang. Är 1964 beslöt niimligen den europeiska frihanuclssammanslutningen <EFTA) att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att unuersöka möjligheterna att ing:1 ett multilateralt dubbelbeskattningsavtal mellan EFT A-staterna. Gruppens arbete pågick under åren I avvaktan på resultatet av

131 131 gruppens arbete sköts frågan om ett mullila!c:ralt nordiskt avtal p:'i framtiden. Samtliga nordiska stakr utom Island ingick i EFTA:s arbetsgrupp. EFT A-gruppens arbete resulterade i ett avtalsutkast men det ledde inte fram till ett multilateralt avtal. Gruppen uttalade i sin rapport i november 1969 att man visserligen funnit att ett multilateralt avtal är tekniskt möjligt men att ett sådant avtal kunde rekommenderas endast om det från alla synpunkter var bättre än de existerande bilaterala avtalen. Gruppen hade emellertid funnit att man inte lyckats uppnå det mått av enhetlighet i heskattningsreglerna som vore önskvärt och att man inte lyckats finna en tillfredsställande ordning för att lösa tvister som kunde uppkomma vid tolkningen och tilliimpningen av avtalet. Sedan arbetet inom EFTA-gruppen avslutats togs tanken pf1 ett multilateralt avtal inom Norden åter upp. I avvaktan på att EFTA-arbetet skulle slutföras hade emellertid diskussioner förts mellan de nordiska staternas finansministerier om möjligheten att utarbeta ett modellavtal för bilaterala handräckningsavtal och man beslöt att prioritera denna frt1ga. Jag för i denna del hänvisa till dåvarande departementschefens redogörelse i prop. 1972: 142 s Sedan ett multilateralt nordiskt handräckningsavtal färdigställts under år 1971 tog" M1gan om ett inkomst- och förmögenhetsskatteavtal åter upp. Efter preliminära diskussioner beslöts under hösten 1972 att man skulle söka utarbeta ett multilateralt nordiskt avtal p?t detta område. Som underlag för arbetet användes ett pä svenska upprällat utkast som huvudsakligen baserats på OECD:s modellavtal frän är 1%3 men som också innehöll en rad bestämmelser som hämtats från existerande bilaterala avtal mellan de nordiska staterna. De ändrade formuleringar som krävdes för att ge det bilaterala modellavtalet en multilateral form hämtades från det utkast till multilateralt avtal som utarbetats inom EFTA. Sedan OECD år 1977 utarhetat ett nytt hilateralt modellavtal. omformulerades det multilaterala avtalsutkastet i anslutning till det nya modellavtalet. Förhandlingarna om det multilaterala avtalet avslutades i Kiipenhamn den I 2-13 juni Sistnämnda dag paraferades ett pi\ svenska uppriittat förslag till avtal mellan Sverige. Danmark. Finland. Island lh.:h Norge för undvikande av duhbelbeskattning beträffande skatter p<t inkomst och förmögenhet samt ett till avtalet fogat protokoll. som utgör en integrerande del av avtalet. Texter pä övriga nordiska spril.k har sedermera utarbetats i resp. land. Avtalsförslagets svenska text remitterades till kammarriitten i Stockl1t1/111 och riksskattc1 crkct. Remissinstanserna har haft vissa erinringar mot förslaget av både formell och materiell natur. En del av dessa erinringar har. efter diskussioner med de övriga avtalsstaterna. föranlett ändringar i texterna. Övriga erinringar kommer jag att heröra senare i samband med redogörelsen fiir avtalets innehilll. Avtalet och protokollet undertecknades den 22 mars

132 2 Lagförslaget I I * föreskrivs att det till lagen som bilaga fogade avtalet och protokollet. som utgör en integrerande del av avtalet. skall gälla for Sveriges del. I 2 * slås fast. att avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast om de innebär en inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som skulle ha förelegat om avtal inte hade funnits. Vidare finns bestämmelser om hur den skattskyldige skall förfara om han blir beskattad i strid med avtalets bestämmelser (3 *).Slutligen görs det klart att skattskyldig skall Himna de uppgifter till ledning för taxering som han normalt är skyldig att lämna. även i det fall inkomst eller förmögenhet enligt avtalet undantagits från beskattning helt eller delvis 14 *). Enligt art. 31 i avtalet träder detta i kraft trettio dagar efter den dag dä samtliga stater meddelat det finska ministeriet för utrikesiirendena att de åtgärder vidtagits som erfordras för ikraftträdande i resp. stat. Det är således inte möjligt att redan nu bestämma vid vilken tidpunkt avtalet skall träda i kraft. I förslaget till lag har dä1for föreskrivits. att lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer. 3 Skattelagstiftningen i övriga nordiska stater Danmark Det danska skattesystemet bygger i huvudsak på samma grundprinciper som skattesystemet i de övriga nordiska länderna. I Danmark tas ut t. ex. statlig och kommunal inkomstskatt. sjömansskatt samt statlig förmögenhetsskatt. Härtill kommer särskild inkomstskatt och amtskommunal inkomstskatt. Juridiska och fysiska personer är ohegriinsat skattskyldiga om de har hemvist i Danmark. Obegränsat skattskyldig är också en person som stadigvarande vistas i landet. En pers(m anses i allmänhet vistas stadigvarande i Danmark om han uppehåller sig där sammanhängande i minst sex manader. Dansk medborgare som arbetar på danskt fartyg eller innehar statlig anställning är också obegränsat skattskyldig. Fysisk person. ~om efter att ha varit obegränsat skattskyldig under minst fyra år lämnar Danmark för att bosätta sig i annan stat. förblir obegränsat skattskyldig under fyra år efter utflyttningen. sf1vida han inte visar, att han är obegränsat skattskyldig i den nya bosättningsstaten enligt reglerna för där bosatta personer. För att den obegränsade skallskyldigheten till Danmark skall upphöra före fyraårsperiodens utgång. fordras dessutlim att skallesystemet i den nya bostittningsstaten inte i väsentlig grad avviker från det danska. En person som är obegränsat skatt~kyldig i Danmark beskattas där för all inkomst. oavsett om den hiirrör frän Danmark eller fdn utlandet. och för all förmögenhet. oavsett var denna är belägen. En person som

133 133 inte har hemvist i Danmark är begriinsat skattskyldig diir. dvs. han beskattas endast for vissa inkomster som hiirriir fr;in Danmark och för förmögenhet som iir hcliigen diir. Skatt för fysiska personer uppbiirs genom ett källskattesystem. Beroende p{i inkomstslag och inkomsttagare indelas inkomsten i A- och B-inkomst. Med /\-inkomst avses lön och liknande ersiittning utbetalad av arbetsgivare bosatt i Danmark. Liin eller liknande crsiittning friin andra arbetsgivare utgör B-inkomst. Till B-inkomst hiinförs iiven t. ex. ränta. Anstiilld, som erhilllcr lön som är B-inkomst, erliigger skatt pii grundval av en preliminiir deklaration. Vissa inkomster av cngängskaraktiir, t. ex. realisationsvinst. avgängsvederlag etc. som upphiirs av fysisk person. är undantagna frttn vanlig inkomstskatt. De beskattas i stiillct med en särskild inkomstskatt efter en skattesats av 5or:;, av den del av vinsten eller inkomsten som överstiger 6000 danska kronor. Beskattningsi'1ret överensstämmer normalt med kalenderftret. Den statliga inkomstskatten utgår efter en progressiv, skiktad grund skala. Skatten beriiknas efter en uttagsprocent som hesttims för varje beskattningsår och som under år 1983 inte rår överstiga 90l.''i:. lnkomstskalan iir imlexreglerad och fastställs genom särskilt beslut för varje år. lnkomstskalor och skatteuttag framgilr av följande tabell (en dansk krona. dkr., motsvarar ungefär 0,8 svenska kronor): lnkormt Grundskala Skala for är 191l~ Skall uttas med Pa grundskalan Upp till nästa därutöver dkr. h4200 dkr dkr. 68 KOO dkr. 16';:; :nc;.;. 44(( 14.4C: i ':( 39,6'1 Den kommunala inkomstskatten är proportionell och utgår med procentsals som beslutas av resp. kommun. T. o. m. år 1982 var iikta makar i princip samtaxerade utom i friiga om inkomst som hustrun uppbar på grund av fritt yrke. på grund av 1jänst hos annan än mannen sam\ egen pension. etc. Fr. o. m. f1r 1983 siirtaxcras iikta makar i princip för inkomst och förmögenhet. Siirtaxcringen är dock inte fullständig. Om båda makarna i väsentlig omfattning deltagit i annans eller i egen gemensam forviirvsverksamhet, beskattas inkomst av denna verksamhet hos den av makarna som huvudsakligen har drivit verksamheten. men till den andra maken kan hiinföras högst 5or:; dock högst dkr. av inkom~ten i friiga. Underåriga barn särtaxcras i regel. men ~amtaxeras med fiiriildrarna vid inkomst- och förmögenhetsbeskattningen i fr{iga om inkomst p~i grund av avkastningsriitt samt förmögenhet. om avkastningsrätten eller förmögenheten erhållits som gåva av föräldrarna. 10 Riksdagen 1983!/N. I sam/. Nr /9

134 134 Vid beriikning av skatt till staten medges personligt avdrag, s. k. "personfradrag". med f. n dkr. och vid beräkning av kommunala skatter och avgifter till kyrkan med dkr. Vid beräkning av löneinkomst medges ett avdrag med 5 %. av lönen. dock högst med dkr. eller avdrag med de faktiska utgifter man haft för att förvärva inkomsten. Vid beräkning av beskattningsbar inkomst erhåller en person som uppbär bl. a. folkpension vissa tilläggsavdrag. Anställd som avser att börja egen rörelse får skattefritt avsätta minst 500 dkr. dock högst 20'/c av nettoinkomsten. Kommunal inkomstskatt utgår för obegränsat skattskyldiga med den för varje kommun bestämda skatten medan kommunal inkomstskatt för begränsat skattskyldiga utgår med en enhetlig skattesats av 20%. Skattesatsen för utdelning från danskt bolag är 30 %. För begränsat skattskyldiga är detta en definitiv skatt medan obegränsat skattskyldiga endast tillgodoräknas denna som en preliminär skatt. Obegränsat skattskyldig erlägger förmögenhetsskatt med 2.2 % på den del av förmögenheten som överstiger dkr.. oavsett om förmögenheten finns i Danmark eller utomlands. Om en person är begränsat skattskyldig, erlägger han skatt efter vanliga skattesatser. men amtskommunal inkomstskatt samt bidrag till bl. a. folkpensioneringen utgår inte för sådan skattskyldig. Beträffande både den statliga inkomstskatten och förmögenhetsskatten finns bcgränsningsregler. Bl. a. sker nedsättning av statlig inkomstskatt med den del av summan av statlig inkomstskatt. statlig förmögenhetsskatt. kommunal skatt, amtskommunal skatt och folkpensionsavgift som överstiger 73 ''/( av den beskattningsbara inkomsten. Slutligen medges nedsättning av förmögenhetsskatten enligt vissa regler i fall dt1 inkomsten är låg i förhållande till förmögenhetens storlek. Förmögenhetsskatten far do1.:k nedsättas med högst 60 %. Inkomst av en- och tvåfamiljshus beräknas i regel efter 2.5 ~:;_. på taxeringsvärde upp till 771 IOO dkr. samt efter 7.5 r:; på överskjutande taxeringsvärde. Den statliga inkomstskatten för aktiebolag uppgar till 400 av den beskattningsbara inkomsten. Moderbolag som innehar 2~ <;.;. eller mer av aktiekapitalet i ett utländskt dotterbolag kan erhålla nedsättning med s< 1 stor del av skatten som mottagen utdelning från dotterbolaget utgör av hela den skattepliktiga inkomsten. Enligt särskilda regler om förlustutjämning kan förlusl under ett ar kvittas mot vinst under upp till fem iir efter förluståret. Avriikning medges för utländsk skatt på inkomsten. Detta gäller b{1de för fysiska och juridiska personer. Sjöman. som tjiinstgör p{i fartyg registrerade i Danmark. pilfors en särskild sjiimansskatt i stillet for statlig och kommunal inkomstskatt samt folkpensionsavgift. Ar 19X3 uppgilr sjömansskatten till 41 <y;., om månadslönen inte överstiger )()3~0 dkr.. till 60 c,;. för niista dkr. lh:h till 67 ~.; pa överskjutande helopp... Personfradraget.. är 1920 dkr. for manad.

135 Finland Den finska inkomstbeskattningen grundas liksom den svenska pä tv[1 allmänna inkomstskatter. nämligen den statliga inkomstskatten och den kommunala inkomstskatten. Härtill kommer en allmän förmögenhetsskatt till staten. Den statliga inkomstskatten och fi.irmögenhetsskallen samt den kommunala inkomstskatten regleras i en gemensam lag om skatt på inkomst och förmögenhet frän år Sji)man som arbetar ombord pä finskt handelsfartyg erlägger en särskild sjömansskatt enligt bestämmelserna i lagen om sjömansskatt från år Slutligen uttas. enligt i stort sett samma grunder som den kommunala inkomstskatten. en kyrkoskatt till förmån för de lokala församlingarna av den evangdisk-lutherska kyrkan och det ortodoxa kyrkosamfundet. Fysiska personer bosatta i Finland samt finska bolag och andra sammanslutningar är i princip oinskriinkt skallskyldiga. dvs. all inkomst som förvärvas av och all förmögenhet som innehas av s{1dana rältssubjekt :ir skattepliktiga. Fysiska personer som inte :ir hosatta i Finland samt utländska bolag och andra sammanslutningar är hegränsat skattskyldiga. dvs. skattskyldiga för inkomster - med vissa undantag - som härrör frrtn Finland och för tillgångar som är bebgna d:ir. Fysisk person anses bosatt i Finland om han har sitt bo och hemvist där eller om han utan avbrott vistas i Finland under minst sex månader. Statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt för fysiska personer bestäms enligt progressiva skalleskalor. Skattesatserna faststiills årligen. Skattesatsen vid den statliga inkomstbeskattningen varierar fr~ln (J!,:(. för inkomst mellan och I linska mark l FM) till 5 I% för den del av inkomsten som överstiger FM ten FM motsvarar f, n. ca 1:40 svenska kronon. För bolag och sammanslutningar är den statliga inknmstskatten proportionell. Skattesatsen iir 4) c;. Den kommunala inkomstskatten är proportionell. Den varierar mellan ca 12 ~; och ca 19 ~ ; beroende pi1 kommunal utdebitering. Kyrkoskatten utg{ir efter motsvarande grunjcr. Skattesatsen uppg[ir till mellan I och 2 C:i. För iikta makar tillämpas i princip siirheskattning vid inkomstbeskattningen. l:ktriiffande den statliga inkumstheskattningen gäller dock siirbeskattningen endast förvärvsinkomster. Andra inkomster. t. ex. kapitalinkomster. sambeskattas. Sambeskattning g:iller även i frilga om forrnögenhetsbcskattningen. Aktiebolag :ir i princip underkastat ~- k. ekonomisk dubbclbcskattning. dvs. den del av bolagets vinst som delas ut till akticiigare beskattas hade ho~ bolaget och aktieägaren. Den ekonomiska duhbelbeskattningen mildras dock i flera avseenden. Sttlunda iir finskt aktiebolag samt finsk kooperativ förening <med undantag för penninginriittning. försiikrings- och pensionsanstalt samt fondhandlare) i allmänhet fritagna från biide statlig lh.:h kommunal inkomstskatt pii utdelning friin annat finskt aktiebolag dkr annan linsk kooperativ förening och sparbank. Om utdelningsmottagarcn iir fy~isk person eller sådant inhemskt dödsbo som beskatlas silsom siir-

136 136 skilt skattcsuhjekt. ffir denne vid hilde stats- och kommunalheskattningen av utdelningen göra avdrag för mottagen utddning, dock högst med FM. Slutligen har aktieholag och kooperativ förening samt sparhank och amlclsbank rätt att vid den statliga inkomstbeskattningen dra a\' ett belopp motsvarande 60'.:; av utdelad vinst. Under vissa förutsiittningar kan avdraget för en hegriinsad tid uppgä till I 00 %. I den miin bolagets inkomst utgörs av utdelning. som enligt tidigare niimnda hesliimmelser är skattefri hos ho laget. ff1r avdraget heriiknas endast pi\ den del av den utddade vinsten som överstiger mottagen skattefri utdelning. Den statliga inkomstskatten för bolag är som jag tidigare nämnt proportionell och skattesahen iir 43 C:+. Hiirtill kommer kommunal inkomstskatt med i genomsnitt 16 % samt kyrkoskatt med l 7r. sammanlagt sil ledes i genomsnitt 60 'JL Effekten av de redovisade skattereglerna kan illustreras med följande exempel: Riirelsevinsl l\.1ot1agcn skallcfri utdelning Sammanlagd vinst Utdelning till aktieiigarna Statlig inkomshkall: Rörcbcvinst enligt ovan /\vdrag: 60f'i av (3ll ) = Statlig inkomstskall 43 '+ pt1 2~0000 Kommunal inkomstskatt 16"i på Kyrkoskall I'{ på !! IOO Den effektiva skattesatsen pil rörelsevinsten blir säledes i exemplet 47, I <,:f.. I fråga om vissa slag av inkomster, som uppbärs från Finland av person bosatt utomlands. sker beskattning i form av definitiv källskatt. dvs. skatt som dras av vid utbetalning av inkomsten. De inkomstslag som här avses är utdelning. ränta, vissa slag av royalty. inkomst av anställning samt pension. livränta och vissa utbetalningar enligt sociallagstiftningen. Skattesatsen ~ir 25 % för utdelning och 30 ';(,för ränta och royalty samt 35 ~:;,för lön. pension och övriga nämnda inkomstslag. Övriga inkomster. som förvärvas av skattskyldiga bosatta utanför Finland. heskattas fortfarande efter taxering. Detsamma g~iller sådan utdelning. riinta eller royalty som förvärvas av ett utländskt företag genom ett fast driftställe som företaget har i Finland. Den statliga förmögenhetsskatten för fysiska personer utgflf efter en progressiv skiktskala med 0.8 (i( för nettoförmögenhet som överstiger FM men inte 3W 000 FM och med I. 7 % for sädan förmögenhet som överstiger I FM. För andra än fysiska personer är förmögenhetsskatten proportionell. Skattesatsen är I r.;-.. Finska aktiebolag och kooperativa föreningar samt vissa andra sammanslutningar iir emellertid undantagna frän förmögenhetsskatt.

137 Prop. 198.V84: Slutligen hör niimnas. all finsk lagstiftning innehilller regler om skatteliittnmkr vid investering i de s. k. utvecklingsomriidena. Lagstiftningen är temporär och tilliimras vid taxeringarna för åren i friiga lhll skattskyldig som under iiren grundar ny pniduktionsanliiggning eller nytt turistförctag inom ut vccklingsomr:lde eller utvidgar diir hefintlig rroduktionsanhiggning eller turistföretag eller förnyar sin maskinrark m. m. sil att anliiggningens rroduktionsfiirm{1ga dler produktionens föriidlingsgrad viisentligt höjs. eller företagets kapacitet väsentligt ökas eller dess kvalitetsnivä stiger viisentligt. Skatteliittnaderna utgörs av fri avskrivningsriitt rii anläggningstillgiingarna. I -4 '.'i: extra avskrivningsavdrag. förhud mot s. k. rriivningsheskattning vid kommunaltaxeringen samt frihet från förmögenhetsskatt. ls/1111d I Island utgar inkomstskatt saviil till staten som till kommuner. Förmögenhetsskatt utgår endast till staten. Fysiska personer bosatta i Island och isländska bolag är i prim:ir skattskyldiga för all inkomst och förmögenhet. I fråga om fysiska personer som inte har hemvist i Island samt utländska bolag föreligger skyldighet att erlägga inkomstskatt för inkomst av fastighet hcliigen i Island samt av rörelse som hcdrivs i eller från Island. Skattskyldighekn omfattar vidare inkomst friin andra inkomstkällor i Island, t. ex. inkomst av arbete som utförs där, inkomst i form av lön. pension eller hidrag från isländska staten samt utdelning från isliindska aktieholag eller andra isländska företag. Skatten uttas, dil s[1 kan ske. genom avdrag vid utbetalningen av inkomsten. Beträffande förmögenhetsbeskattningen gäller i princip att fysiska personer som inte är bosatta i Island och utländska bolag crliigger skatt för i Island helägna förmögenhetstillgångar som inhringar inkomst. Fysiska personer erliigger inkomstskatt till staten enligt en progressiv skala. Skattesatsen uppgär till 25 r1(. i lägsta skiktet och stiger till 50 'li för beskattningsbar inkomst som överstiger isländska kronor (en isländsk krona motsvarar f. n. ca 0:35 svenska kronor). Den sålunda uträknade inkomstskatten minskas med isländska kronor. Om detta helopp överstiger uträknad inkomstskatt minskas andra skatter med skillnaden. Eventuellt överskott utbetalas inte. Bolag heskattas efter en fast skattesats av 65 ~:;. Siival aktiebolag som annat bolag med begränsad ansvarighet ffir vid beriikningen av skattepliktig inkomst avdrag för bidrag till reservfond, dock högst med ett helopp motsvarande 25 % av nettoinkomsten. Aktieholag för också göra avdrag för utdelad vinst, dock högst med ett belopp som motsvarar 5 r;;.. av aktiekapitalet. Den kommunala inkom~tskatten är proportionell. Skattesatsen varierar mellan olika kommuner men uppgår till högst 12, J i_;;.. Skatten erläggs endast av fysiska personer. Den utriiknade skatten sätts ned med I 159 isländska kronor för skattskyldig med hemvist i Island samt med 223 isländska kronor för va1je harn som den skattskyldige försörjer.

138 138 Fysiska personer erlägger förmögenhetsskatt till staten med 1.2 ~'{ på den del av den sammanlagda förmögenheten som överstiger isländska kronor. För bolag och andra juridiska personer är skattesatsen 1,2 ';7(, på samtliga förmögenhehtillgångar. Nor1-:c Den norska inkomstbeskattningen bygger i huvudsak p[1 två allmänna inkomstskatter, en statlig inkomstskatt och en kommunal inkomstskatt. Härtill kommer t. ex. förmögenhetsskatt och egendomsskatt. Skattskyldighetsreglcrna är i huvudsak gemensamma för de b[1da inkomstskatterna. Fysisk person. som är bosatt i Norge. och norsk juridisk person är i princip skattskyldiga för inkomst som förvärvas sf1viil i Norge som utomlands. Med bosättning i Norge likställs i skattehänseende stadigvarande vistelse där. Stadigvarande vistelse anses föreligga när vistelsen varat minst sex månader. Frän den generella skattskyldighekn för i Norge hemmahörande fysisk och juridisk person gäller vissa undantag. Sålunda är mottagare av utdelning Mm norska aktiebolag inte skattskyldig till kommunal inkomstskatt för utdelningen. Vidare gäller beträffande fast egendom och rörelsetillgångar i utlandet att sädan förmögenhet inte är skattepliktig i Norge. Slutligen stadgas visst undantag för norsk medborgare och person med s. k. norsk innfödsrett. dvs. person född i Norge av norska föräldrar, som efter att ha bott utomlands hosiitter sig i Norge. Sådan person åtnjutt:r skattefrihet i Norge för inkomst friin utländsk kiilla vid de första två taxeringarna efter det att vederbörande blivit skall skyldig i Norge. Fysisk person som inte är bosatt i Norge och utländsk juridisk person är i princip skattskyldiga for inkomst från inkomstkällor i Norge. Ränta, royalty och hyresinkomst frfm norsk källa är dock skattepliktig endast om inkomsten är hiinförlig till inkomst av rörelse som bedrivs vid fast driftställe i Norge. Utomlands bosatt person är allts~1 skattskyldig i Norge exempelvis för inkomst av fast egendom i Norge och rörelse som bedrivs där vid fast driftställe. Arvode till utomlands bosatt ledamot av styrelse eller s. k. representantskap i norskt bolag beskattas i Norge iiven om verksamheten utövats utomlands. Person som tillfälligtvis uppehmler sig i Norge och som uppbiir lön eller annan ersättning frän norsk källa för arbete inom landet beskattas i Norge för ersättningen. Beträffande inkomst som förvärvas av sjöman som tjänstgör på norskt fartyg och utomlands bosa11 artist gäller dock särskilda regler. Den statliga inkomstskatten utgår efter en progressiv skiktskala. Skattskyldiga indelas i två skatteklasser. klass I avseende ensamstf\ende och gifta som särbeskattas samt klass 2 som omfattar gifta som sambeskattas och ensam~tående med barn. Skattskyldig som tillhör klass I iir vid den statliga beskattningen beriittigad till "klassefradrag" med n. kr. len norsk krona (n. kr.) f. n. = ca I :05 svenska kronor I medan avdraget för skattskyldig enligt klass 2 uppgår till n. kr. Skattesatsen för överskjutande belopp varierar mellan 6 och 43 '.!(.