Läxhjälp? Har det med barn, ungdomar, skola och lärande i en ny tid att göra?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läxhjälp? Har det med barn, ungdomar, skola och lärande i en ny tid att göra?"

Transkript

1 PM 8 februari 2001 Lena Aulin-Gråhamn, Malmö högskola, lärarutbildningen Johan Elmfeldt, Malmö högskola, lärarutbildningen Carl Löthman, pedagogiska centralen, Malmö Läxhjälp? Har det med barn, ungdomar, skola och lärande i en ny tid att göra? Vår text är upplagd i tre delar. Först en genomgång av hur man kan se på lärande som en del av en kommunikativ praktik, sedan en granskning av läxhjälp på nätet och sist en diskussion kring datormedierad offentlighet. Lärandet Vad är det barnen är på jakt efter? Vad vill skolan att barnen ska lära sig? Barn har sina behov, sina utvecklingsprojekt, medan samhället har sina behov, sina drivkrafter och projekt. Skolan befinner sig i korselden mellan olika slags behov, ibland samverkande, ibland motstridiga behov. Skolan är sig både förskräckligt lik och helt annorlunda från den tid då vi själva gick i den. Samma sak med barnen, de är både olika och igenkännbara. IT eller IKT har ibland framstått som det som ska förändra hela skolan så att det gagnar både barnen och samhället. Det ska bli både roligt, effektivt och jämlikt på samma gång. Samma förhoppningar har tidigare knutits till andra teknologier. Kunskaper kan aldrig befrias från sitt sammanhang och framstå som helt "rena". Man lär sig alltid i ett sammanhang och det man lär sig påverkas alltid av detta sammanhang. Man lär sig i gemenskap med andra; genom att möta andras bilder av verkligheten skapar man en egen bild. Den franska författaren Marie Cardinal formulerar denna dialogiska syn ungefär så här: När jag talar med dig tänker jag inte färdigt först och talar sen. Jag tänker i och genom vårt samtal! Det du säger och det jag säger är råmaterial i en tankeprocess som äger rum mitt emellan oss! De ovanstående citaten är hämtade från Skolkommitténs slutbetänkande Skolfrågor - om skola i en ny tid (SOU 1997:121). Ytterligare ett citat därifrån: Eleverna i skolan tillägnar sig kunskap i dialog med sina kamrater och sina lärare. De tänker tillsammans, blir medvetna om att det finns olika sätt att se, olika bilder av verkligheten, olika erfarenheter. På så sätt kan de bygga upp en rik och mångfasetterad kunskap, utveckla ett "kollektivt kunnande" där alla bidrar med sitt. Man kan nog hävda att de som Skolkommittén ger uttryck för här är uttryck för en gemensam förståelse för lärande som finns inom lärandeforskningen idag. Vygotskij och andra har inspirerat till det som kallas en sociokulturell syn på lärande. Kunskaps ses som något som erövras, eller konstrueras i sociala sammanhang, variation och olikheter ses som tillgångar, men de olika erfarenheterna måste utmanas och bearbetas, "perspektiveras". Barn och ungdomar ses som aktiva deltagare i sin egen kunskapsutveckling. Roger Säljö vid universitet i Göteborg skriver i Lärande i praktiken (Prisma, Sverige, 2000) att Skola och utbildning är den socialt organiserade utvecklingszon som samhället erbjuder. Det är här människor med skiftande bakgrund och skiftande förutsättningar möter och skall tillgodogöra sig delar av 1

2 de kunskapssystem som utvecklats. Detta innebär också att skolan alltid kommer att befinna sig i ett dilemma mellan att tillfredsställa olika förväntningar. Samtalet mellan den mer kompetente och nybörjaren måste alltid pågå. Och det är också just i interaktion mellan människor som kunskaper och färdigheter får liv. Möjligtvis är det den enda tes som håller oavsett vilka redskap människan utvecklar. Människor förändrar sina redskap och redskapen förändrar människors sätt att kommunicera och vara. Lärande handlar inte om att slå i uppslagsböcker eller le ta fakta på nätet utan om att göra erfarenheter. Det handlar om att välja, värdera och organisera information så att den blir användbar i en social praktik, så att den blir till kunskap. Information är inte detsamma som kunskap. Information blir till kunskap när den tolkas och bearbetas. För att tolka och bearbeta information krävs i sin tur kunskap. Mottagaren får ny kunskap genom att vara i samklang med avsändaren och genom att han kan återljuda. Utan förkunskaper och förförståelse kan man inte tillgodo göra sig de informationsmängder som tekniken ger tillgång till. Många resonanser kräver att man tidigare har resonerat, säger Peter Gärdenfors som citeras av Jens Pedersen (1998) Säljö (2000) hävdar att utvecklingen kommer att ställa ännu större krav på överblick, strukturering och begreppslig kunskap, och på vägledning från personer med erfarenhet av specifika verksamheter. I sitt sista kapitel Lärande och nya kommunikativa praktiken (2000) talar Säljö om tre aspekter på lärande med hjälp av IKT; interaktivitet, visualisering och simulering. Han säger att möjligheterna till interaktivitet, möjligheterna till kommunikation och tillgången till information kanske utgör det första allvarliga hotet mot den traditionella klassrumsinteraktionen som vi känt den i tusentals år. Med datorn som redskap i klassrummet tycks flera av de grundläggande spelreglerna för hur man kommunicerar ändras. säger Roger Säljö. Schofiel, som referereras av både Roger Säljö och Jens Pedersen (1998), fann i sin undersökning av praktiken i amerikanska klassrum att handledning och tutoring blir vanligare i datormedierade miljöer än i vanlig klassrumsundervisning. Sättet att fråga och svara får en mer kollegial karaktär, problem och svårigheter blir mer individuella. Läraren är inte, och förväntas inte vara, bäst i klassen. Man får hjälpas åt. Enligt undersökningen blir det mer produktion än reproduktion, man skriver, syntetiserar och analyserar i större utsträckning. Andy Hargreaves skriver i Läraren och det postmoderna samhället (1998) att det snarare är kulturella än strukturella förändringar som krävs för att förändra skolan. Naturligtvis krävs det effektiva, fungerande strukturer, men utan förändringar i det mer svårdefinierbara område som handlar om människors sätt att vara mot varandra, i handling, kommunikation, tankar och förhållningssätt, sker ingen reell förändring. Ference Marton redogör i Om lärande för två försök som handlade om att undersöka om huruvida man kunde stödja studenters lärande genom att ge dem texter som genom sin uppläggning. t ex med stödfrågor efter olika avsnitt, ledde studenterna till att se sammanhang, urskilja delar och helheter osv. Resultatet blev att de studenter som fick obearbetade texter klarade bättre av att se vad texterna verkligen handlade om, än de studenter som fick det utpekat för sig. Stödet innebar att man ägnade sig åt ytläsning och försökte lösa en uppgift istället för att på allvar intressera sig för att tolka innehållet. Kanske kan detta överföras till läxhjälpssituationen. Vad är det man vill ha reda på? Vem ställer frågorna? Vad handlar det hela om? 2

3 Jens Pedersen redogör i sin forskningsöversikt (1998) för hur Denis Newman rapporterar från en skola i Harlem (år 3-6) hur användningen av datorer i ett "laboratorium" för studier i naturgeografi, där eleverna skulle söka efter information i databaser snarare än att använda program, ledde till ökat samarbete både inom gruppen lärare och mellan eleverna. Andra lärare började också använda sig av grupparbete och klassrum och lektionstid ble v mer flexibelt utnyttjade. Från Jens Pedersens värdefulla forskningsöversikt hämtas också följande: Informationstekniken kan också medföra att läraren byter bort pedagogiskt värdefull aktivitet mot arbetet framför datorn. De kanadensiska forskarna Larry Miller och John Olson nämner som exempel hur datorsimulering i naturvetenskapliga ämnen fått ersätta verkliga experiment (Millerand och Olson, 1995). De många försöken att förklara skillnader i flickors och pojkars sätt att förhålla sig till datorer b ildar ett ganska entydigt mönster. Pojkarna intresserar sig för datorn som sådan och åt programmering/"domptering" medan flickorna vill använda datorn som ett medel att nå andra mål. Dessa resultat liknar de könsskillnader man kan se i skolan vad beträffar ämnet teknik och naturvetenskapliga ämnen (Heintz 1997).. Den viktigaste pedagogiska motiveringen för 60-talets undervisningsteknologi var de ökade möjligheterna till individualisering av undervisningen (Pedersen 1990). Varje elev kunde sitta och arbeta i sin egen takt framför undervisningsmaskinen eller med det självinstruerande materialet. Men samtidigt är många forskare i pedagogik, med hänvisning till Vygotskij, mycket intresserade av "peer-collaboration", "collaborative learning" och "cooperative leaming" (se ex. Beck 1994), vilket gör att individualiserad undervisning inte står lika högt i kurs. Här framstår tre perspektiv som viktiga att lyfta fram; Sinnliga erfarenheter, genusperspektiv och lärande som kommunikativ handling. Barn finner ofta glädje i att arbeta med datorer i skolan. Rena ifyllnadsuppgifter blir roligare om man får lov att sätta kryss i rutor med hjälp av musen och tangentbordet istället för med trubbig blyerts på skrynkliga papper. Men hur länge är det roligt och vilka kompetenser utvecklas? Vilka frågor ställs och vilka svar önskas? Det pågår en diskussion om huruvida estetisk verksamhet i skolan är det man gör för att förgylla vardagen lite, lite socker i botten så går medicinen ner, eller om de estetiska processerna handlar om integration mellan lek, gestaltning och lärande. Samma diskussion kan föras om IT och läxhjälp. Det är inte fel att bara pyssla, det är inte fel att fel att leka trivial pursuit, det är inte fel att vila eller göra sånt som man redan kan. Thomas Ziehe talar om regression och progression som två nödvändiga element. Skolan är ofta ensidigt inriktad på progression, ingen rast och ingen ro, man ska ständigt framåt och klara av pensum efter pensum. Men det klarar ingen människa av, man måste också få slappna av, ha sinnligt roligt, återhämta sig. Det viktiga är kanske att fundera över vad det är som pågår i skolans olika sociala praktiker. När vilar barnen och när producerar de ny kunskap? Kanske det inte är riktigt som vi tror? Kan barnen själva svara oss på det? Dansk forskning I Danmark pågår vid Danmarks pedagogiska universitet flera intressanta forskningsprojekt, med en mediaetnografisk ansats, om barn i den digitala kulturen. Det handlar om IT, kultur och medier. I boken Børn i en digital kultur redogörs för en del forskningsperspektiv. Carsten 3

4 Jessen skriver i kapitlet Det kompetente børnefælleskab computeren: Leg och læring omkring Som det sikkert er fremgået ovenfor, så tror jeg, at læring om - kring IT kan lade sig inspirere af de uformelle lærepr ocesser mellem børnene. Jeg tror vi må anerkende, at børn har andre formål med hverdagen, end dem, vi voksne sætter op for dem. Vi kan derfor ikke uden videre okkupere legekulturen eller gøre den til tjener for de officielle læringsmål ved at gøre leg til læring. At børn og unge kan tilegne sig en grundlæggende viden om computeren, viser at det måske nærmere bør være omvendt, så vi - i en vis udstrækning - med fordel kan lade legekulturen okkupere en del af undervisningen. Bent B. Andresen skriver i kapitlet Læring med IT - Børns udvikling af personlige og almene kvalifikationer i en computerkultur: Mange børn benytter computeren som redskab, medie og spillemaskine til at udvikle almene kvalifikationer. De udvikle praktiske kvalifikationer, så de kan betje ne kulturens artefakter, herunder telefon, modem, computer, tv og radio i samværet med kammeraterne omkring de nye medier. Udover sådanne praktiske kvalifikationer omfatter de almene kvalifikationer bl.a. kultur- og samfundskendskab, kommunikationsevne, metodiske kvalifikationer og kendskab til de grundlæggende kulturteknikker.. Mere overordnet er der tale om, at der sker ændringer i børns kompetenceudvikling parallelt med IT - integrationen. Fokus forskydes fra lærerens undervisning til børns læreprocess er, og selve disse læreprocesser ændres. Der lægges mere vægt på problemorientering, eksploration, opdagelse af tingenes rette væsen og sammenhænge, videnskabelige aktiviteter i det små, formulering af problemstillinger og arbejdshypoteser, nye perspektiveringsmåder, mere dyb indsigt og udvikling af ny erkendelse. ITintegrationen åbner således nye muligheder for børn for at finde autentisk og ajourført stof til deres arbejde med problem- stillinger og formodninger. Mange af disse udviklingslinjer kan dog også iagttages i pædagogiske scenarier uden IT-aktiviteter Det er de udfordringer eleverne tager op, der er afgørende - ikke teknologien som sådan(min markering). Birgitte Holm Sørensen, bokens redaktör och ledare för forskningsprojektet Børns brug af interaktive medier i ett fremtidsperspektiv, skriver i inledningen:.. Børns brug af medier er en udfordring til dannelsesbegrebet. Traditionelt har dannelsesforståelsen været knyttet til, at der har været et bestemt dannelsesindhold, som børnene skulle lære. Børns dannelse bliver i dag af mere og mere forskellig og individuel karakter, og der er en tendens til, at børnene i højere grad er styrende i forhold til deres egen dannelse. Det er historisk nyt, at børn på et omradee når erfaringer og kompetencer, der overgår mange voksnes. Dette forhold giver ofte anledning til diskussioner, som afslører en øget bekymring for, at der opstår en generationskløft imellem de avangardistiske børn og deres forældre og lærere. I relation til dette fremfører Buckinham, at det mest relevante problem i dette forhold er, at børnenes egne erfaringer og perspektiver ikke tages i betragtning, idet det er en diskussion om barndom og ikke om faktiske børn. Forskningsprojektet har en mediaantroplogisk ansats och Birgitte Holm Sør ensen citerar ur ett kulturantropolgiskt verk (Hastrup, K. & Ramløv, K. (ed.) (1989) : Kulturanalyse. Fortolkningens forløb i antropologien. København: Akademsik forlag.) : At mennesker gennem konkrete handlinger hele tiden sætter deres kultur på spil. At en hver reproduktion potentielt er en transformation. At man ikke alene er et produkt af sin kultur, men også hele tiden er medforfatter på virkeligheden. Statliga myndigheter, Utbildningsradion, Lärarutbildningarna och skolan reproducerar och producerar också kultur, vi är medförfattare i verkligheten. Men vilka kulturer är det vi skapar? Vad vill vi? Och med en nu sliten fras Var kommer barnen in? Vilken läxa är det vi vill att de ska lära sig? 4

5 Granskning av Läxhjälp på nätet Begreppet läxhjälp är naturligtvis problematiskt eftersom det i hög grad bygger på föreställningar om ett givet stoff som ska läras in. Ett konstruktivistiskt sätt att betrakta utbildning/lärande förutsätter interaktion och dialog mellan människor i det verkliga livet. Ett problem vi ställs inför är i vad mån och på vad sätt datormedierad kommunikation har betydelse för läroprocesser inom och utanför skolan. Interaktivitet vs informationssökning I vår granskning av ett antal webbplatser har vi utgått från frågan om de erbjuder den interaktivitet som måste ses som det centrala. Den enklaste formen av asynkron interaktivitet är en elev som på eget initiativ ställer en fråga och får svar via e -post eller någon form av e - konferens. Äger en sådan interaktion rum i en e -konferens kommer i samma ögonblick en frågebank att byggas upp och därmed övergår snabbt interaktionen till informationssökning som kan underlättas av mer eller mindre sofistikerade sökmotorer på de olika webbplatserna. Man kan säga att vår undersökning har genererat den nödvändiga frågan om när interaktivitet övergår till informationssökning. Det senare får betraktas som den centrala föreställningen om vad Internet kan användas till i den nuvarande stoff-eller ämnescentrerade skolan oberoende av om det man ägnar sig åt är studier av naturvetenskapliga fenomen, demokratibegreppet, enskilda författare, seriefigurer eller popidoler. Tecken på att så är fallet är de ständiga diskussionerna om källkritik, etik, fusk och censurerande filtrering. Eftersom vi inte ser informationssökning som det som på ett avgörande sätt skiljer datorn åt jämfört med t ex uppslagsverk i ett bibliotek har vi inte granskat till exempel olika myndigheters webbplatser särskilt inriktade på barn och ungdom, även om sådana webbplatser kan innehålla in slag av frågelådor, diskussionsfora och spel. Som exempel på sådana kan nämnas som närmast kan betraktas som ett slags webbtidning och vars syfte är uppenbart. Datormedierade offentligheter och mediesammansmältning Vi kan se att attraktionskraften på webbplatser skapade på vuxnas initiativ men riktade till unga inom ramen för skolans verksamhet inte alls är lika stor som datormedierade offentligheter som utnyttjas vid sidan om själva skolarbetet såväl på skoltid som på fritid. Sådana o ffentligheter kan snabbt etableras och jämföras med sådana som är knutna till exempelvis dokusåpor som baren, Kombinationen aktivitet i datormedierad offentlighet, i vilken många riktar sig till många, och den dominerande envägskommunikation i TV-mediet visar på hur påtagligt TV och Internet redan sammansmälter. Vi har dock inte gjort någon mer omfattande granskning av det sistnämnda, men tror att sammansmältningen av medier är en mycket betydelsefull pedagogisk utmaning. Här finns redan initiativ inom Sveriges Television som vi tror bör bilda ett utgångspunkt för de t fortsatta arbetet: se 5

6 Webbplatser som ger utrymme för elevers frågor Vi har granskat ett antal webbplatser som ger utrymme för elevers frågor. Av dessa ha r vi valt ut några som vi menar exemplifierar väsentliga problem när det gäller hur Internet kan användas i skolan. Med tanke på vem som tagit initiativ till dem har de grupperats under rubrikerna Företags webbplatser, Idealisters webbplatser, som byggts upp av enskilda personer eller grupper på t ex en institution på ett lärosäte och Institutioners webbplatser, som är vetenskapliga institutioners eller muséers officiella webbplatser. Vidare ger vi två exempel på US -amerikanska webbplatser varav den ena har sin hemvist på ett universitet och den andra har en.com-adress. Slutligen exemplifierar och diskuterar vi webbplatser gällande s k skolarbeten. Företags webbplatser Vårt exempel här blir som har ett fantasifullt och varierande gränssnitt. Här finns en frågelåda men också företrädesvis sekventiellt ordnade länkar som t ex surfa i kons magar. Vi ställde i november en fråga till it -bonden om hur pass mycket webbplatsen används och vi citerar ur det svar vi fått: Tjänsten används dagligen av barn, ungdomar och vuxna konsumenter för att få svar på frågor som rör lantbruk,lantbrukare, våra husdjur, livet på landet och mjölkkor i synnerhet. Antalet brev till mig varierar, men ligger i genomsnitt på mellan brev per dag. Breven innehåller 2-5 frågor i genomsnitt, och rör vitt skilda ämnen. --- Barnen i skolan kan forska på den här sajten och ställa frågor inom många oliak ämnesområden: Etologi, ekologi, naturlära, växtodling, biologi, samhällskunskap, ekonomi och arbetsliv, historia, politik. Jag delger fakta där det finns för övrigt ger jag min egen personliga uppfattning i olika frågor intressant med en bondes uppfattning och erfarenhet. Jag och min fami lj lever ju så att säga mitt i samspelet av natur, jordbrukspolitik och miljömedvetenhet. --- Utöver frågemöjligheten kan man på följa med i vårt arbete som mjölkbönder vecka för vecka i mina dagbokstexter. Likaså kan man följa en ka lv från födsel till livet som mjölkko eller följa en åker månad för månad under växtodlingssäsongen. Jag anpassar förstås svaret till den ålder frågeställaren har. Kort kan alltså sägas att denna tjänst ger intryck av att vara i regelbundet bruk, antaglig en beroende på att den finansieras av arlas marknadsföringsavdelning och därmed finns också resurser för arvoderad bevakning av inkommande e-post. En liten iakttagelse dock: nuförtiden tycks många, även barn, forska, gå på föreläsningar och hålla semi narier! Idealisters webbplatser inriktas på naturvetenskap och teknik och har fått viss uppmärksamhet. Sidan administreras av en doktorand vid Stockholms universitet. Den har ett engagerande gränssnitt påminnande om den amerikanska webbplatsen Dr Universe som vi kommer att referera till nedan. Här stöter vi tydligt på frågan: när övergår interaktivitet till informationssökning? På faktabanken lagras nämligen inkomna frågor efter datum, och vi undrar om inte många av dem lika gärna kunde ha besvarats via Nationalencyclopedins nätupplaga. Det kommer i alla fall att inte dröja länge förrän informationsmängden blir helt ohanterlig utan en effektiv sökmotor, eller så måste det finnas en cybrarian, som it-bonden, på plats för att lotsa eleverna rätt. 6

7 En iakttagelse vi har gjort är att frågor kan stå i direkt relation till aktuella händelser. Därmed framstår frågan inte bara som en fråga om fakta inom ramen för ett etablerat ämne eller ämnesområde utan den kan ses som tydligt inriktad mot tematiska problemställningar: frågorna under länken till Naturvetenskap handlar om utarmat uran och 0127 om jordbävning. Det är här det börjar bli intressant! En cybrarian med pedagogiska intressen skulle kunna ställa motfrågor! Institutioners webbplatser Våra första exempel här blir Jourhavande historiker på Statens historiska muséum i Stockholm: Här läggs frågorna in i den ordning de kommer och domineras av frågor rörande stenålder och vikingatiden: Fråga: Kan ni lösa runor och isåfall hur? Lund 1/24/01 1:41:58 PM Svar: Det finns experter runologer som bara sysslar med runskrift. I och med att runor använts fram till modern tid så har kunskapen att läsa hållits levande.man kan tänka sig att man har en text skriven med runor och en skriven med våra latinska bokstäver. Man kan då jämföra och tyda de båda texterna och på det ta vis lösa detta problem. Den förste Riksantikvarien 1630 Johannes Bureus var runolog. Han lärde sig runor och kunde tyda olika inskiptioner. Fråga: När började vikingatiden. 1/24/01 11:10:36 AM Svar: Vikingatiden börjar 800 e. Kr Behövs verkligen ett historiskt muséums expertis för att svara? Och har verkligen den som fascinerats av runor fått lära sig det han eller hon ville veta? Vårt andra exempel blir Fråga en Ekolog på Ekologiska Institutionen vid Lunds Universitet, som varit igång sedan På fråga från oss om aktiviteten på webbplatsen har vi fått svar från Måns Bruun, doktorand i zooekologi som vi citerar ur: Vi [har] märkt en tydlig uppgång i antalet frågor sedan skolorna drog igång IT -projekt, även om kvalitén på frågorna har sjunkit någorlunda proportionellt med antalet. Vi funderar på att förtydliga på hemsidan att vi inte har tid att lösa elevernas hemuppgifter o ch läxor. Många av frågorna som vi får från elever, framförallt på högstadiet och gymnasiet är direkta kopior av deras hemuppgifter, om vi har tid svarar vi att vi inte kan svara på denna typen av frågor. Svaret ger en tydlig fingervisning om vad det är som styr elevernas frågor; de baseras på vad en lärare kan tänkas ha uppmanat till. Därmed kan vi anta samma eller likartade frågor kommer att ställas gång på gång och platserna förändras därmed från interaktivitet till mer renodlad informationssökning. USA Föga förvånande hittar vi de mest avancerade webbplatserna i USA: Dr Universe på Washington State University och den privatfinansierade Ask Jeeves med egenutvecklad och filtrerad sökmotor på Dessa två platser är imponerande med effektiva och underhållande sökmotorer, men de är också mycket kostnadskrävande. Fördelen, men också nackdelen, me d dem är att de är etiskt granskade, men det innebär naturligtvis också begränsningar vad gäller vilka frågor som kan ställas och besvaras. Eftersom sökmöjligheterna är så avancerade inbjuder de till läsning som 7

8 när man fastnar för en stund i ett uppslagsverk. Men är de interaktiva och vilken syn på kunskap representerar de? Skolarbeten Sedan flera år elever själva skapat webbplatser på vilka de lagt in sina egna och kamraters s k skolarbeten. Skolor själva har också uppmanat lärare och elever att publicer a sina arbeten på den enskilda skolans egen hemsida. Elevernas egna initiativ tycks vara kommersiell gångbara på diametralt olika sätt. Ett exempel med fri tillgång till skolarbeten är webbplatsen Återanvändning av skolarbeten är den mest använda läxhjälpen bland eleverna. Det märkliga är att sådana initiativ när de används omedelbart betraktas som fusk. Att då samla och göra alla på nätet utlagda s kolarbeten sökbara kan bli en affärsidé. En fråga man kan ställa sig är om inte också alla skolors officiella hemsidor måste granskas för att inte tala om all den facklitteratur som nu finns på Internet. Vi citerar intentionerna hos som bildats på intiativ av Staffan Pettersson, f.d. gymnasielärare och numera lärare vid Umeå universitet, samt Johan Nilsson, projektledare och konsult för IT-företaget Centrinity i Uppsala. Huvudsyftet med Urkund.nu är att stävja det på skolorna allt mer förekommande fusket som innebär att elever plagierar färdiga skolarbeten från Internet och använder dem i eget namn. Syftet uppnås genom att Urkund.nu ger lärare tillgång till de ursprungliga dokument, det vill säga till de uppsatser, recensioner, rapporter, prov etc, som cirkulerar på Internet, så att dessa kan utgöra underlag för jämförelser och bevis vid misstanke om plagiat. Skolans tillgång till Urkund.nu:s tjänst bidrar till att stoppa fusket innan det börj ar. När eleverna får kännedom om att skolan har tillgång till Urkund.nu:s kraftfulla sökresurser, att deras skolarbeten kan komma att jämföras med innehållet i en databas innehållande en mycket stor mängd skolarbeten, så kommer de att tänka sig för ordentligt innan de fuskar. En sådan reaktion kan inte betraktas som annat än som ett exempel på en form av mediapanik, där man utnyttjar många lärares oro för att eleverna inte ska göra det de blivit ålagda. Citaten visar på en syn på skolan som kontrollinstan s: eleverna ska nu straffas för den öppenhet med vilken de själva dekonstruerat en reproducerande kunskapssyn. Datormedierade offentligheter E-konferenssystem Vi har inte sett det som vår uppgift att närmare diskutera e -konferenssystem av olika slag och jämföra dem med varandra. Men vi vill ändå anföra några synpunkter. Inledningsvis är det viktigt att tänka på att e -konferenser inte bara kan användas i distansutbildningar. E- konferenser som PedNet i Malmö, som alla lärare och elever har tillgång till, k an skräddarsys och därmed kan mer eller mindre slutna datormedierade offentligheter utvecklas till produktiva läromiljöer på olika nivåer. De kan erbjuda både asynkron och synkron interaktivitet mellan elever och lärare, lärare och lärare och elever och lärare i kombination med fysisk närvaro i klassrummet. Det kan i detta sammanhang vara lämpligt att fundera på vilken beredskap som finns bland lärare att använda sig av datorer i undervisningen. I gemen ser lärare datorer som ordbehandlare och redskap för informationssökning. Men när man väl har börjar e-posta så 8

9 upptäcker man just den kommunikativa och intersubjektiva potentialen och därmed kan kollaborativa skrivprocesser kan komma igång. Datormedierade ungdomsoffentligheter En fråga man kan ställa sig är var gränsen går mellan det seriösa och det kommersiellt glättiga i ungdomskulturen. Till den frågan kan man foga en annan: Är ungdomar passiva offer för kulturindustrins manipulationer eller är deras mediebruk aktivt och reflexivt och därmed en del av deras identitetsarbete? Den US-amerikanska blandar fritt mellan det ungdomligt poppiga och det mer seriösa. Vi kan tyvärr inte säga något om aktivitetsgraden, men på svenska finns det i alla fall et t exempel: på kort tid har privatägda och reklamfinansierade med sina medlemmar etablerat sig som en webbplats med en häpnadsväckande aktivitet. På webbplatsen kollegiet under rubriken Utbildningsplattformar recenseras lunarstorm av Lars-Erik Nilsson, som påtalar att webbplatsen int e följer visa designteoriers teser och att antalet funktioner inte imponerar. Men när han ställer frågan Är det ointressant för utbildningsanordnare om lärmiljön också utvecklas till en social miljö? berör han just det som är poängen. Vi tror inte att skolan någonsin kan konkurrera med mötesplatser utanför skolan. Frågan är om det ens vore önskvärt. Men samtidigt måste skolan kunna erbjuda en demokratisk offentlighet som accepterar och diskuterar den samtida kulturella mångfalden eller snarare den kulturella heterogeniteten i samtidskulturen. Lunarstorm visar på ungdomars stora behov av att synas i arenor för diskussion om allting. Det tycks som om datormedierade offentligheter kan erbjuda sådana arenor och det är något som skolan kan lära sig något a v. Slutord I arbetet med att undersöka fältet hittade vi en läxhjälp på BBC4 där man kunde skriva in en fråga och få svar. Först undersökte vi vilka svar som hitintills getts. Eftersom olika seriefigurer och actionhjältar upptar många barns vardag så skr ev vi in comics och hittade inga svar, vi skrev Spiderman och hittade inget, inte heller något om Batman eller Superman. Så skrev vi X-Men eftersom de då fanns på biorepertoaren och fick äntligen upp 7-8 länkar. Louise XIV och ett antal andra kungar som nått till tionde regentlängden, Malmcolm X och Deng Xiaoping! Inte en enda länk till Wolwerine, Charles Xavier eller Rouge trots att de i många barns utvecklingsprojekt på vägen mot att bli vuxna spelar en oändligt mycket större roll än Deng Xiaoping. För att göra en jämförelse sökte vi efter X-Men på Internet och fick upp sidor med mycket reklam, livliga diskussioner, recensioner osv. X-Men + education gav sidor, men några tydliga utbildningstankar kunde vi inte se. X-men + education + school gav 863 sidor men några barn hittade vi fortfarande inte. X - men i skolan eller X-Men in school gav inte en enda hänvisning. Vad vi vill säga med detta exempel är att det inte får vara så att det som tillhör barn och ungdomars fritidskultur utesluts i vår diskussion om datormedierat arbete i skolan som en form av interaktiv offentlighet snarare än informationssökning. Mer mediespecifikt måste vår diskussion dessutom inbegripa mediesammansmältningen och de estetiska och didaktiska konsekvenserna av den. 9

10 Referenslista Litteratur Hargreaves, A. (1998) Läraren och det postmoderna samhället. Lund. Studentlitteratur. Holm Sørensen, Birgitte och Olesen, R, Birgitte (2000). Børn i en digital kultur. Forskningsperspektiver. Gads forlag. Købe nhavn. Marton, F, Booth, S. (2000). Om lärande. Lund. Studentlitteratur. Pedersen, J. (1998). Informationstekniken i skolan. En forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket. SOU 1997:121 Skolfrågor - om skolan i en ny tid Säljö, Roger. (2000). Lärande I Praktiken : Ett Sociokulturellt Perspektiv. Prisma. Sverige. htpp-adresser 10

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Praktisk och rolig bok om utveckling av verksamheter och grupper Om systemiskt tänkande och KIM-modellen

Praktisk och rolig bok om utveckling av verksamheter och grupper Om systemiskt tänkande och KIM-modellen Praktisk och rolig bok om utveckling av verksamheter och grupper Om systemiskt tänkande och KIM-modellen Boken om KIM visar hur man som ledare kan utveckla grupper och verksamheter på ett lättsamt och

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Claes Nilholm Malmö Högskola

Claes Nilholm Malmö Högskola Claes Nilholm Malmö Högskola - Internationell trend (special needs education blir inclusive education, Salamancadeklarationen) - Skolverkets rapport om resultatförsämringar i svensk grundskola (kommunalisering,

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Pedagogisk planering Engelska årskurs 8, vecka 45-49 Television Broadcast och oregelbundna verb Varför: Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter 1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE

Läs mer

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag. LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum Forskarskolan i främmande språkens didaktik (FRAM) IKT undervisning och lärande i språk Jonas.Granfeldt@rom.lu.se Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄSUNDERVISNINGEN 19 APRIL 2013 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Referera rätt Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Det hör till god vetenskaplig praxis att redovisa de källor som använts. Det måste alltid framgå av texten vem som

Läs mer

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun Kommunikation Utmaning Sammanhang Motivation Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Att vara tvåspråkig En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Handledare: Emma Sköldberg Examinator: Lena Rogström Rapportnummer:

Läs mer

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Handledare: Elisabet Banemark

Handledare: Elisabet Banemark Ett ITiS-arbete utfört av: Lydia Hallengren Brita Lavesson Nils-George Olsson Stefan Rydberg Magdalena Åkesson Handledare: Elisabet Banemark Innehållsförteckning Bakgrund -------------------------------------------------------------------------------------------3

Läs mer

Internetbaserad språkundervisning

Internetbaserad språkundervisning Internetbaserad språkundervisning Kalle Larsen Lärare i engelska och italienska Spånga gymnasium, Stockholm Något ständigt aktuellt i den internationella engelskundervisning av idag som ofta återspeglas

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Lärare och barn talar om ekologiska fenomen i förskolan

Lärare och barn talar om ekologiska fenomen i förskolan Lärare och barn talar om ekologiska fenomen i förskolan Susanne Thulin Högskolan Kristianstad Forskarskola, Barndom, Lärande, Ämnesdidaktik (FoBa) Sverige susanne.thulin@hkr.se 1 Varför ekologi i förskolan?

Läs mer

Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9

Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9 Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9 2015 Monica Andersson, IT-pedagog 2015-12-29 Jag har kunnat få fler vänner genom att spela hemma, Att lära mig har blivit lättare och roligare, Jag kan ha

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/14

Verksamhetsplan 2013/14 BARN OCH UTBILDNING 2013-09-23 Verksamhetsplan 2013/14 Sundsvalls kommunala grundskolor Högom skola Anna-Carin Olsson 1. Värdegrund Kommunens och barn- och utbildningsförvaltningens vision: - Vi gör det

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Lärande bedömning. Anders Jönsson Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Formativ bedömning i matematikklassrummet Modul: Taluppfattning och tals användning Del 4: Formativ bedömning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström, NCM Termen bedömning, eller pedagogisk bedömning kan uppfattas väldigt olika,

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM. TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby

PEDAGOGISK PLATTFORM. TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby PEDAGOGISK PLATTFORM TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby beslutad av Treklöverns personal 8/2 2008 INNEHÅLL INNEHÅLL OCH INLEDNING sidan 2 PRESENTATION AV ENHETEN sidan 3 UPPDRAG sidan 4 VERKSAMHETSIDÉ sidan

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30-12.00 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA?

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? Råd till flerspråkiga familjer De råd som ges i den här broschyren grundar sig på aktuell kunskap om barns tvåspråkiga utveckling och bygger på de senaste forskningsrönen, förslag

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Lära digitalt. #lärdig. En föreläsningsserie med forskande kollegor

Lära digitalt. #lärdig. En föreläsningsserie med forskande kollegor Center för Skolutveckling i samarbete med #lärdig Lära digitalt En föreläsningsserie med forskande kollegor Fem forskande kollegor presenterar sina avhandlingar med fokus på hur vi designar vår undervisning

Läs mer

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S IT/IKT IT informationsteknik IKT informations och kommunikationsteknik IKT pedagogik kommunikationen och

Läs mer

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen. Kursrapport Bakgrundsinformation Kursens namn: Bild och lärande: Visuella kulturer och kommunikation Termin: 1 Ladokkod: BL202C Kursansvarig: Bjørn Wangen Antal registrerade studenter: 26 Antal studenter

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Examensarbete. Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk. Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori

Examensarbete. Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk. Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Examensarbete Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori Examensarbete På grundnivå i

Läs mer

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering) AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)

Läs mer

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning och utbildning! Skolverkets

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Prövning i Moderna språk 1

Prövning i Moderna språk 1 Prövning i Moderna språk 1 Prövningsansvarig lärare: Franska: Catherine Tyrenius, email: catherine.tyrenius@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: antonio.s.vazquez@vellinge.se Tyska: Renate Nordenfelt

Läs mer

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande. Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I

Läs mer

Kursplanen i ämnet engelska

Kursplanen i ämnet engelska DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet engelska Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Kursplan i svenska grundläggande kurs W kursplan svenska w.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs W Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

IT i skolan. - en studie av hur datorer används i skolan. Dimitrios Niotis

IT i skolan. - en studie av hur datorer används i skolan. Dimitrios Niotis IT i skolan - en studie av hur datorer används i skolan Dimitrios Niotis GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete 5p 84:2007 Grundskollärarutbildningen: 1999-2003 Handledare: Pia Lundquist Wanneberg

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Avgörande är den enskilda individens förhållningssätt till sitt eget behov av vidarelärande, förmågan att lära nytt och attityden till utbildningsinstitutioner

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål

Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål Föreläsningar som ger resultat: Med denna skrift vill vi på Hungerprojektet visa vad vi gjorde med de medel fick från Forum Syd, genom Sida, för

Läs mer

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6 Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera och

Läs mer

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

OBS! Inga lexikon eller liknande hjälpmedel är tillåtna..

OBS! Inga lexikon eller liknande hjälpmedel är tillåtna.. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Roma'hredovisnihg (både muntlig och skriftlig)

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Forsnäsgården Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning

Läs mer

om demokrati och föreningskunskap

om demokrati och föreningskunskap Lärgruppsplan Vår förening om demokrati och föreningskunskap Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet

Läs mer

Att fånga bedömningar i flykten

Att fånga bedömningar i flykten Att fånga bedömningar i flykten ATT BJUDA IN ELEVER TILL MATEMATIK (ELLER INTE) LISA BJÖRKLUND BOISTRUP Föreläsningens struktur Tidigare forskning om kommunikation ur ett bedömningsperspektiv Kommunfinansierad

Läs mer

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4.

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Gun Hägerfelth, Språkarbete i alla ämnen En kort- kort studiehandledning för lärare på Östra Real Karin Rehman, december 2015

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer