Läxhjälp? Har det med barn, ungdomar, skola och lärande i en ny tid att göra?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läxhjälp? Har det med barn, ungdomar, skola och lärande i en ny tid att göra?"

Transkript

1 PM 8 februari 2001 Lena Aulin-Gråhamn, Malmö högskola, lärarutbildningen Johan Elmfeldt, Malmö högskola, lärarutbildningen Carl Löthman, pedagogiska centralen, Malmö Läxhjälp? Har det med barn, ungdomar, skola och lärande i en ny tid att göra? Vår text är upplagd i tre delar. Först en genomgång av hur man kan se på lärande som en del av en kommunikativ praktik, sedan en granskning av läxhjälp på nätet och sist en diskussion kring datormedierad offentlighet. Lärandet Vad är det barnen är på jakt efter? Vad vill skolan att barnen ska lära sig? Barn har sina behov, sina utvecklingsprojekt, medan samhället har sina behov, sina drivkrafter och projekt. Skolan befinner sig i korselden mellan olika slags behov, ibland samverkande, ibland motstridiga behov. Skolan är sig både förskräckligt lik och helt annorlunda från den tid då vi själva gick i den. Samma sak med barnen, de är både olika och igenkännbara. IT eller IKT har ibland framstått som det som ska förändra hela skolan så att det gagnar både barnen och samhället. Det ska bli både roligt, effektivt och jämlikt på samma gång. Samma förhoppningar har tidigare knutits till andra teknologier. Kunskaper kan aldrig befrias från sitt sammanhang och framstå som helt "rena". Man lär sig alltid i ett sammanhang och det man lär sig påverkas alltid av detta sammanhang. Man lär sig i gemenskap med andra; genom att möta andras bilder av verkligheten skapar man en egen bild. Den franska författaren Marie Cardinal formulerar denna dialogiska syn ungefär så här: När jag talar med dig tänker jag inte färdigt först och talar sen. Jag tänker i och genom vårt samtal! Det du säger och det jag säger är råmaterial i en tankeprocess som äger rum mitt emellan oss! De ovanstående citaten är hämtade från Skolkommitténs slutbetänkande Skolfrågor - om skola i en ny tid (SOU 1997:121). Ytterligare ett citat därifrån: Eleverna i skolan tillägnar sig kunskap i dialog med sina kamrater och sina lärare. De tänker tillsammans, blir medvetna om att det finns olika sätt att se, olika bilder av verkligheten, olika erfarenheter. På så sätt kan de bygga upp en rik och mångfasetterad kunskap, utveckla ett "kollektivt kunnande" där alla bidrar med sitt. Man kan nog hävda att de som Skolkommittén ger uttryck för här är uttryck för en gemensam förståelse för lärande som finns inom lärandeforskningen idag. Vygotskij och andra har inspirerat till det som kallas en sociokulturell syn på lärande. Kunskaps ses som något som erövras, eller konstrueras i sociala sammanhang, variation och olikheter ses som tillgångar, men de olika erfarenheterna måste utmanas och bearbetas, "perspektiveras". Barn och ungdomar ses som aktiva deltagare i sin egen kunskapsutveckling. Roger Säljö vid universitet i Göteborg skriver i Lärande i praktiken (Prisma, Sverige, 2000) att Skola och utbildning är den socialt organiserade utvecklingszon som samhället erbjuder. Det är här människor med skiftande bakgrund och skiftande förutsättningar möter och skall tillgodogöra sig delar av 1

2 de kunskapssystem som utvecklats. Detta innebär också att skolan alltid kommer att befinna sig i ett dilemma mellan att tillfredsställa olika förväntningar. Samtalet mellan den mer kompetente och nybörjaren måste alltid pågå. Och det är också just i interaktion mellan människor som kunskaper och färdigheter får liv. Möjligtvis är det den enda tes som håller oavsett vilka redskap människan utvecklar. Människor förändrar sina redskap och redskapen förändrar människors sätt att kommunicera och vara. Lärande handlar inte om att slå i uppslagsböcker eller le ta fakta på nätet utan om att göra erfarenheter. Det handlar om att välja, värdera och organisera information så att den blir användbar i en social praktik, så att den blir till kunskap. Information är inte detsamma som kunskap. Information blir till kunskap när den tolkas och bearbetas. För att tolka och bearbeta information krävs i sin tur kunskap. Mottagaren får ny kunskap genom att vara i samklang med avsändaren och genom att han kan återljuda. Utan förkunskaper och förförståelse kan man inte tillgodo göra sig de informationsmängder som tekniken ger tillgång till. Många resonanser kräver att man tidigare har resonerat, säger Peter Gärdenfors som citeras av Jens Pedersen (1998) Säljö (2000) hävdar att utvecklingen kommer att ställa ännu större krav på överblick, strukturering och begreppslig kunskap, och på vägledning från personer med erfarenhet av specifika verksamheter. I sitt sista kapitel Lärande och nya kommunikativa praktiken (2000) talar Säljö om tre aspekter på lärande med hjälp av IKT; interaktivitet, visualisering och simulering. Han säger att möjligheterna till interaktivitet, möjligheterna till kommunikation och tillgången till information kanske utgör det första allvarliga hotet mot den traditionella klassrumsinteraktionen som vi känt den i tusentals år. Med datorn som redskap i klassrummet tycks flera av de grundläggande spelreglerna för hur man kommunicerar ändras. säger Roger Säljö. Schofiel, som referereras av både Roger Säljö och Jens Pedersen (1998), fann i sin undersökning av praktiken i amerikanska klassrum att handledning och tutoring blir vanligare i datormedierade miljöer än i vanlig klassrumsundervisning. Sättet att fråga och svara får en mer kollegial karaktär, problem och svårigheter blir mer individuella. Läraren är inte, och förväntas inte vara, bäst i klassen. Man får hjälpas åt. Enligt undersökningen blir det mer produktion än reproduktion, man skriver, syntetiserar och analyserar i större utsträckning. Andy Hargreaves skriver i Läraren och det postmoderna samhället (1998) att det snarare är kulturella än strukturella förändringar som krävs för att förändra skolan. Naturligtvis krävs det effektiva, fungerande strukturer, men utan förändringar i det mer svårdefinierbara område som handlar om människors sätt att vara mot varandra, i handling, kommunikation, tankar och förhållningssätt, sker ingen reell förändring. Ference Marton redogör i Om lärande för två försök som handlade om att undersöka om huruvida man kunde stödja studenters lärande genom att ge dem texter som genom sin uppläggning. t ex med stödfrågor efter olika avsnitt, ledde studenterna till att se sammanhang, urskilja delar och helheter osv. Resultatet blev att de studenter som fick obearbetade texter klarade bättre av att se vad texterna verkligen handlade om, än de studenter som fick det utpekat för sig. Stödet innebar att man ägnade sig åt ytläsning och försökte lösa en uppgift istället för att på allvar intressera sig för att tolka innehållet. Kanske kan detta överföras till läxhjälpssituationen. Vad är det man vill ha reda på? Vem ställer frågorna? Vad handlar det hela om? 2

3 Jens Pedersen redogör i sin forskningsöversikt (1998) för hur Denis Newman rapporterar från en skola i Harlem (år 3-6) hur användningen av datorer i ett "laboratorium" för studier i naturgeografi, där eleverna skulle söka efter information i databaser snarare än att använda program, ledde till ökat samarbete både inom gruppen lärare och mellan eleverna. Andra lärare började också använda sig av grupparbete och klassrum och lektionstid ble v mer flexibelt utnyttjade. Från Jens Pedersens värdefulla forskningsöversikt hämtas också följande: Informationstekniken kan också medföra att läraren byter bort pedagogiskt värdefull aktivitet mot arbetet framför datorn. De kanadensiska forskarna Larry Miller och John Olson nämner som exempel hur datorsimulering i naturvetenskapliga ämnen fått ersätta verkliga experiment (Millerand och Olson, 1995). De många försöken att förklara skillnader i flickors och pojkars sätt att förhålla sig till datorer b ildar ett ganska entydigt mönster. Pojkarna intresserar sig för datorn som sådan och åt programmering/"domptering" medan flickorna vill använda datorn som ett medel att nå andra mål. Dessa resultat liknar de könsskillnader man kan se i skolan vad beträffar ämnet teknik och naturvetenskapliga ämnen (Heintz 1997).. Den viktigaste pedagogiska motiveringen för 60-talets undervisningsteknologi var de ökade möjligheterna till individualisering av undervisningen (Pedersen 1990). Varje elev kunde sitta och arbeta i sin egen takt framför undervisningsmaskinen eller med det självinstruerande materialet. Men samtidigt är många forskare i pedagogik, med hänvisning till Vygotskij, mycket intresserade av "peer-collaboration", "collaborative learning" och "cooperative leaming" (se ex. Beck 1994), vilket gör att individualiserad undervisning inte står lika högt i kurs. Här framstår tre perspektiv som viktiga att lyfta fram; Sinnliga erfarenheter, genusperspektiv och lärande som kommunikativ handling. Barn finner ofta glädje i att arbeta med datorer i skolan. Rena ifyllnadsuppgifter blir roligare om man får lov att sätta kryss i rutor med hjälp av musen och tangentbordet istället för med trubbig blyerts på skrynkliga papper. Men hur länge är det roligt och vilka kompetenser utvecklas? Vilka frågor ställs och vilka svar önskas? Det pågår en diskussion om huruvida estetisk verksamhet i skolan är det man gör för att förgylla vardagen lite, lite socker i botten så går medicinen ner, eller om de estetiska processerna handlar om integration mellan lek, gestaltning och lärande. Samma diskussion kan föras om IT och läxhjälp. Det är inte fel att bara pyssla, det är inte fel att fel att leka trivial pursuit, det är inte fel att vila eller göra sånt som man redan kan. Thomas Ziehe talar om regression och progression som två nödvändiga element. Skolan är ofta ensidigt inriktad på progression, ingen rast och ingen ro, man ska ständigt framåt och klara av pensum efter pensum. Men det klarar ingen människa av, man måste också få slappna av, ha sinnligt roligt, återhämta sig. Det viktiga är kanske att fundera över vad det är som pågår i skolans olika sociala praktiker. När vilar barnen och när producerar de ny kunskap? Kanske det inte är riktigt som vi tror? Kan barnen själva svara oss på det? Dansk forskning I Danmark pågår vid Danmarks pedagogiska universitet flera intressanta forskningsprojekt, med en mediaetnografisk ansats, om barn i den digitala kulturen. Det handlar om IT, kultur och medier. I boken Børn i en digital kultur redogörs för en del forskningsperspektiv. Carsten 3

4 Jessen skriver i kapitlet Det kompetente børnefælleskab computeren: Leg och læring omkring Som det sikkert er fremgået ovenfor, så tror jeg, at læring om - kring IT kan lade sig inspirere af de uformelle lærepr ocesser mellem børnene. Jeg tror vi må anerkende, at børn har andre formål med hverdagen, end dem, vi voksne sætter op for dem. Vi kan derfor ikke uden videre okkupere legekulturen eller gøre den til tjener for de officielle læringsmål ved at gøre leg til læring. At børn og unge kan tilegne sig en grundlæggende viden om computeren, viser at det måske nærmere bør være omvendt, så vi - i en vis udstrækning - med fordel kan lade legekulturen okkupere en del af undervisningen. Bent B. Andresen skriver i kapitlet Læring med IT - Børns udvikling af personlige og almene kvalifikationer i en computerkultur: Mange børn benytter computeren som redskab, medie og spillemaskine til at udvikle almene kvalifikationer. De udvikle praktiske kvalifikationer, så de kan betje ne kulturens artefakter, herunder telefon, modem, computer, tv og radio i samværet med kammeraterne omkring de nye medier. Udover sådanne praktiske kvalifikationer omfatter de almene kvalifikationer bl.a. kultur- og samfundskendskab, kommunikationsevne, metodiske kvalifikationer og kendskab til de grundlæggende kulturteknikker.. Mere overordnet er der tale om, at der sker ændringer i børns kompetenceudvikling parallelt med IT - integrationen. Fokus forskydes fra lærerens undervisning til børns læreprocess er, og selve disse læreprocesser ændres. Der lægges mere vægt på problemorientering, eksploration, opdagelse af tingenes rette væsen og sammenhænge, videnskabelige aktiviteter i det små, formulering af problemstillinger og arbejdshypoteser, nye perspektiveringsmåder, mere dyb indsigt og udvikling af ny erkendelse. ITintegrationen åbner således nye muligheder for børn for at finde autentisk og ajourført stof til deres arbejde med problem- stillinger og formodninger. Mange af disse udviklingslinjer kan dog også iagttages i pædagogiske scenarier uden IT-aktiviteter Det er de udfordringer eleverne tager op, der er afgørende - ikke teknologien som sådan(min markering). Birgitte Holm Sørensen, bokens redaktör och ledare för forskningsprojektet Børns brug af interaktive medier i ett fremtidsperspektiv, skriver i inledningen:.. Børns brug af medier er en udfordring til dannelsesbegrebet. Traditionelt har dannelsesforståelsen været knyttet til, at der har været et bestemt dannelsesindhold, som børnene skulle lære. Børns dannelse bliver i dag af mere og mere forskellig og individuel karakter, og der er en tendens til, at børnene i højere grad er styrende i forhold til deres egen dannelse. Det er historisk nyt, at børn på et omradee når erfaringer og kompetencer, der overgår mange voksnes. Dette forhold giver ofte anledning til diskussioner, som afslører en øget bekymring for, at der opstår en generationskløft imellem de avangardistiske børn og deres forældre og lærere. I relation til dette fremfører Buckinham, at det mest relevante problem i dette forhold er, at børnenes egne erfaringer og perspektiver ikke tages i betragtning, idet det er en diskussion om barndom og ikke om faktiske børn. Forskningsprojektet har en mediaantroplogisk ansats och Birgitte Holm Sør ensen citerar ur ett kulturantropolgiskt verk (Hastrup, K. & Ramløv, K. (ed.) (1989) : Kulturanalyse. Fortolkningens forløb i antropologien. København: Akademsik forlag.) : At mennesker gennem konkrete handlinger hele tiden sætter deres kultur på spil. At en hver reproduktion potentielt er en transformation. At man ikke alene er et produkt af sin kultur, men også hele tiden er medforfatter på virkeligheden. Statliga myndigheter, Utbildningsradion, Lärarutbildningarna och skolan reproducerar och producerar också kultur, vi är medförfattare i verkligheten. Men vilka kulturer är det vi skapar? Vad vill vi? Och med en nu sliten fras Var kommer barnen in? Vilken läxa är det vi vill att de ska lära sig? 4

5 Granskning av Läxhjälp på nätet Begreppet läxhjälp är naturligtvis problematiskt eftersom det i hög grad bygger på föreställningar om ett givet stoff som ska läras in. Ett konstruktivistiskt sätt att betrakta utbildning/lärande förutsätter interaktion och dialog mellan människor i det verkliga livet. Ett problem vi ställs inför är i vad mån och på vad sätt datormedierad kommunikation har betydelse för läroprocesser inom och utanför skolan. Interaktivitet vs informationssökning I vår granskning av ett antal webbplatser har vi utgått från frågan om de erbjuder den interaktivitet som måste ses som det centrala. Den enklaste formen av asynkron interaktivitet är en elev som på eget initiativ ställer en fråga och får svar via e -post eller någon form av e - konferens. Äger en sådan interaktion rum i en e -konferens kommer i samma ögonblick en frågebank att byggas upp och därmed övergår snabbt interaktionen till informationssökning som kan underlättas av mer eller mindre sofistikerade sökmotorer på de olika webbplatserna. Man kan säga att vår undersökning har genererat den nödvändiga frågan om när interaktivitet övergår till informationssökning. Det senare får betraktas som den centrala föreställningen om vad Internet kan användas till i den nuvarande stoff-eller ämnescentrerade skolan oberoende av om det man ägnar sig åt är studier av naturvetenskapliga fenomen, demokratibegreppet, enskilda författare, seriefigurer eller popidoler. Tecken på att så är fallet är de ständiga diskussionerna om källkritik, etik, fusk och censurerande filtrering. Eftersom vi inte ser informationssökning som det som på ett avgörande sätt skiljer datorn åt jämfört med t ex uppslagsverk i ett bibliotek har vi inte granskat till exempel olika myndigheters webbplatser särskilt inriktade på barn och ungdom, även om sådana webbplatser kan innehålla in slag av frågelådor, diskussionsfora och spel. Som exempel på sådana kan nämnas som närmast kan betraktas som ett slags webbtidning och vars syfte är uppenbart. Datormedierade offentligheter och mediesammansmältning Vi kan se att attraktionskraften på webbplatser skapade på vuxnas initiativ men riktade till unga inom ramen för skolans verksamhet inte alls är lika stor som datormedierade offentligheter som utnyttjas vid sidan om själva skolarbetet såväl på skoltid som på fritid. Sådana o ffentligheter kan snabbt etableras och jämföras med sådana som är knutna till exempelvis dokusåpor som baren, Kombinationen aktivitet i datormedierad offentlighet, i vilken många riktar sig till många, och den dominerande envägskommunikation i TV-mediet visar på hur påtagligt TV och Internet redan sammansmälter. Vi har dock inte gjort någon mer omfattande granskning av det sistnämnda, men tror att sammansmältningen av medier är en mycket betydelsefull pedagogisk utmaning. Här finns redan initiativ inom Sveriges Television som vi tror bör bilda ett utgångspunkt för de t fortsatta arbetet: se 5

6 Webbplatser som ger utrymme för elevers frågor Vi har granskat ett antal webbplatser som ger utrymme för elevers frågor. Av dessa ha r vi valt ut några som vi menar exemplifierar väsentliga problem när det gäller hur Internet kan användas i skolan. Med tanke på vem som tagit initiativ till dem har de grupperats under rubrikerna Företags webbplatser, Idealisters webbplatser, som byggts upp av enskilda personer eller grupper på t ex en institution på ett lärosäte och Institutioners webbplatser, som är vetenskapliga institutioners eller muséers officiella webbplatser. Vidare ger vi två exempel på US -amerikanska webbplatser varav den ena har sin hemvist på ett universitet och den andra har en.com-adress. Slutligen exemplifierar och diskuterar vi webbplatser gällande s k skolarbeten. Företags webbplatser Vårt exempel här blir som har ett fantasifullt och varierande gränssnitt. Här finns en frågelåda men också företrädesvis sekventiellt ordnade länkar som t ex surfa i kons magar. Vi ställde i november en fråga till it -bonden om hur pass mycket webbplatsen används och vi citerar ur det svar vi fått: Tjänsten används dagligen av barn, ungdomar och vuxna konsumenter för att få svar på frågor som rör lantbruk,lantbrukare, våra husdjur, livet på landet och mjölkkor i synnerhet. Antalet brev till mig varierar, men ligger i genomsnitt på mellan brev per dag. Breven innehåller 2-5 frågor i genomsnitt, och rör vitt skilda ämnen. --- Barnen i skolan kan forska på den här sajten och ställa frågor inom många oliak ämnesområden: Etologi, ekologi, naturlära, växtodling, biologi, samhällskunskap, ekonomi och arbetsliv, historia, politik. Jag delger fakta där det finns för övrigt ger jag min egen personliga uppfattning i olika frågor intressant med en bondes uppfattning och erfarenhet. Jag och min fami lj lever ju så att säga mitt i samspelet av natur, jordbrukspolitik och miljömedvetenhet. --- Utöver frågemöjligheten kan man på följa med i vårt arbete som mjölkbönder vecka för vecka i mina dagbokstexter. Likaså kan man följa en ka lv från födsel till livet som mjölkko eller följa en åker månad för månad under växtodlingssäsongen. Jag anpassar förstås svaret till den ålder frågeställaren har. Kort kan alltså sägas att denna tjänst ger intryck av att vara i regelbundet bruk, antaglig en beroende på att den finansieras av arlas marknadsföringsavdelning och därmed finns också resurser för arvoderad bevakning av inkommande e-post. En liten iakttagelse dock: nuförtiden tycks många, även barn, forska, gå på föreläsningar och hålla semi narier! Idealisters webbplatser inriktas på naturvetenskap och teknik och har fått viss uppmärksamhet. Sidan administreras av en doktorand vid Stockholms universitet. Den har ett engagerande gränssnitt påminnande om den amerikanska webbplatsen Dr Universe som vi kommer att referera till nedan. Här stöter vi tydligt på frågan: när övergår interaktivitet till informationssökning? På faktabanken lagras nämligen inkomna frågor efter datum, och vi undrar om inte många av dem lika gärna kunde ha besvarats via Nationalencyclopedins nätupplaga. Det kommer i alla fall att inte dröja länge förrän informationsmängden blir helt ohanterlig utan en effektiv sökmotor, eller så måste det finnas en cybrarian, som it-bonden, på plats för att lotsa eleverna rätt. 6

7 En iakttagelse vi har gjort är att frågor kan stå i direkt relation till aktuella händelser. Därmed framstår frågan inte bara som en fråga om fakta inom ramen för ett etablerat ämne eller ämnesområde utan den kan ses som tydligt inriktad mot tematiska problemställningar: frågorna under länken till Naturvetenskap handlar om utarmat uran och 0127 om jordbävning. Det är här det börjar bli intressant! En cybrarian med pedagogiska intressen skulle kunna ställa motfrågor! Institutioners webbplatser Våra första exempel här blir Jourhavande historiker på Statens historiska muséum i Stockholm: Här läggs frågorna in i den ordning de kommer och domineras av frågor rörande stenålder och vikingatiden: Fråga: Kan ni lösa runor och isåfall hur? Lund 1/24/01 1:41:58 PM Svar: Det finns experter runologer som bara sysslar med runskrift. I och med att runor använts fram till modern tid så har kunskapen att läsa hållits levande.man kan tänka sig att man har en text skriven med runor och en skriven med våra latinska bokstäver. Man kan då jämföra och tyda de båda texterna och på det ta vis lösa detta problem. Den förste Riksantikvarien 1630 Johannes Bureus var runolog. Han lärde sig runor och kunde tyda olika inskiptioner. Fråga: När började vikingatiden. 1/24/01 11:10:36 AM Svar: Vikingatiden börjar 800 e. Kr Behövs verkligen ett historiskt muséums expertis för att svara? Och har verkligen den som fascinerats av runor fått lära sig det han eller hon ville veta? Vårt andra exempel blir Fråga en Ekolog på Ekologiska Institutionen vid Lunds Universitet, som varit igång sedan På fråga från oss om aktiviteten på webbplatsen har vi fått svar från Måns Bruun, doktorand i zooekologi som vi citerar ur: Vi [har] märkt en tydlig uppgång i antalet frågor sedan skolorna drog igång IT -projekt, även om kvalitén på frågorna har sjunkit någorlunda proportionellt med antalet. Vi funderar på att förtydliga på hemsidan att vi inte har tid att lösa elevernas hemuppgifter o ch läxor. Många av frågorna som vi får från elever, framförallt på högstadiet och gymnasiet är direkta kopior av deras hemuppgifter, om vi har tid svarar vi att vi inte kan svara på denna typen av frågor. Svaret ger en tydlig fingervisning om vad det är som styr elevernas frågor; de baseras på vad en lärare kan tänkas ha uppmanat till. Därmed kan vi anta samma eller likartade frågor kommer att ställas gång på gång och platserna förändras därmed från interaktivitet till mer renodlad informationssökning. USA Föga förvånande hittar vi de mest avancerade webbplatserna i USA: Dr Universe på Washington State University och den privatfinansierade Ask Jeeves med egenutvecklad och filtrerad sökmotor på Dessa två platser är imponerande med effektiva och underhållande sökmotorer, men de är också mycket kostnadskrävande. Fördelen, men också nackdelen, me d dem är att de är etiskt granskade, men det innebär naturligtvis också begränsningar vad gäller vilka frågor som kan ställas och besvaras. Eftersom sökmöjligheterna är så avancerade inbjuder de till läsning som 7

8 när man fastnar för en stund i ett uppslagsverk. Men är de interaktiva och vilken syn på kunskap representerar de? Skolarbeten Sedan flera år elever själva skapat webbplatser på vilka de lagt in sina egna och kamraters s k skolarbeten. Skolor själva har också uppmanat lärare och elever att publicer a sina arbeten på den enskilda skolans egen hemsida. Elevernas egna initiativ tycks vara kommersiell gångbara på diametralt olika sätt. Ett exempel med fri tillgång till skolarbeten är webbplatsen Återanvändning av skolarbeten är den mest använda läxhjälpen bland eleverna. Det märkliga är att sådana initiativ när de används omedelbart betraktas som fusk. Att då samla och göra alla på nätet utlagda s kolarbeten sökbara kan bli en affärsidé. En fråga man kan ställa sig är om inte också alla skolors officiella hemsidor måste granskas för att inte tala om all den facklitteratur som nu finns på Internet. Vi citerar intentionerna hos som bildats på intiativ av Staffan Pettersson, f.d. gymnasielärare och numera lärare vid Umeå universitet, samt Johan Nilsson, projektledare och konsult för IT-företaget Centrinity i Uppsala. Huvudsyftet med Urkund.nu är att stävja det på skolorna allt mer förekommande fusket som innebär att elever plagierar färdiga skolarbeten från Internet och använder dem i eget namn. Syftet uppnås genom att Urkund.nu ger lärare tillgång till de ursprungliga dokument, det vill säga till de uppsatser, recensioner, rapporter, prov etc, som cirkulerar på Internet, så att dessa kan utgöra underlag för jämförelser och bevis vid misstanke om plagiat. Skolans tillgång till Urkund.nu:s tjänst bidrar till att stoppa fusket innan det börj ar. När eleverna får kännedom om att skolan har tillgång till Urkund.nu:s kraftfulla sökresurser, att deras skolarbeten kan komma att jämföras med innehållet i en databas innehållande en mycket stor mängd skolarbeten, så kommer de att tänka sig för ordentligt innan de fuskar. En sådan reaktion kan inte betraktas som annat än som ett exempel på en form av mediapanik, där man utnyttjar många lärares oro för att eleverna inte ska göra det de blivit ålagda. Citaten visar på en syn på skolan som kontrollinstan s: eleverna ska nu straffas för den öppenhet med vilken de själva dekonstruerat en reproducerande kunskapssyn. Datormedierade offentligheter E-konferenssystem Vi har inte sett det som vår uppgift att närmare diskutera e -konferenssystem av olika slag och jämföra dem med varandra. Men vi vill ändå anföra några synpunkter. Inledningsvis är det viktigt att tänka på att e -konferenser inte bara kan användas i distansutbildningar. E- konferenser som PedNet i Malmö, som alla lärare och elever har tillgång till, k an skräddarsys och därmed kan mer eller mindre slutna datormedierade offentligheter utvecklas till produktiva läromiljöer på olika nivåer. De kan erbjuda både asynkron och synkron interaktivitet mellan elever och lärare, lärare och lärare och elever och lärare i kombination med fysisk närvaro i klassrummet. Det kan i detta sammanhang vara lämpligt att fundera på vilken beredskap som finns bland lärare att använda sig av datorer i undervisningen. I gemen ser lärare datorer som ordbehandlare och redskap för informationssökning. Men när man väl har börjar e-posta så 8

9 upptäcker man just den kommunikativa och intersubjektiva potentialen och därmed kan kollaborativa skrivprocesser kan komma igång. Datormedierade ungdomsoffentligheter En fråga man kan ställa sig är var gränsen går mellan det seriösa och det kommersiellt glättiga i ungdomskulturen. Till den frågan kan man foga en annan: Är ungdomar passiva offer för kulturindustrins manipulationer eller är deras mediebruk aktivt och reflexivt och därmed en del av deras identitetsarbete? Den US-amerikanska blandar fritt mellan det ungdomligt poppiga och det mer seriösa. Vi kan tyvärr inte säga något om aktivitetsgraden, men på svenska finns det i alla fall et t exempel: på kort tid har privatägda och reklamfinansierade med sina medlemmar etablerat sig som en webbplats med en häpnadsväckande aktivitet. På webbplatsen kollegiet under rubriken Utbildningsplattformar recenseras lunarstorm av Lars-Erik Nilsson, som påtalar att webbplatsen int e följer visa designteoriers teser och att antalet funktioner inte imponerar. Men när han ställer frågan Är det ointressant för utbildningsanordnare om lärmiljön också utvecklas till en social miljö? berör han just det som är poängen. Vi tror inte att skolan någonsin kan konkurrera med mötesplatser utanför skolan. Frågan är om det ens vore önskvärt. Men samtidigt måste skolan kunna erbjuda en demokratisk offentlighet som accepterar och diskuterar den samtida kulturella mångfalden eller snarare den kulturella heterogeniteten i samtidskulturen. Lunarstorm visar på ungdomars stora behov av att synas i arenor för diskussion om allting. Det tycks som om datormedierade offentligheter kan erbjuda sådana arenor och det är något som skolan kan lära sig något a v. Slutord I arbetet med att undersöka fältet hittade vi en läxhjälp på BBC4 där man kunde skriva in en fråga och få svar. Först undersökte vi vilka svar som hitintills getts. Eftersom olika seriefigurer och actionhjältar upptar många barns vardag så skr ev vi in comics och hittade inga svar, vi skrev Spiderman och hittade inget, inte heller något om Batman eller Superman. Så skrev vi X-Men eftersom de då fanns på biorepertoaren och fick äntligen upp 7-8 länkar. Louise XIV och ett antal andra kungar som nått till tionde regentlängden, Malmcolm X och Deng Xiaoping! Inte en enda länk till Wolwerine, Charles Xavier eller Rouge trots att de i många barns utvecklingsprojekt på vägen mot att bli vuxna spelar en oändligt mycket större roll än Deng Xiaoping. För att göra en jämförelse sökte vi efter X-Men på Internet och fick upp sidor med mycket reklam, livliga diskussioner, recensioner osv. X-Men + education gav sidor, men några tydliga utbildningstankar kunde vi inte se. X-men + education + school gav 863 sidor men några barn hittade vi fortfarande inte. X - men i skolan eller X-Men in school gav inte en enda hänvisning. Vad vi vill säga med detta exempel är att det inte får vara så att det som tillhör barn och ungdomars fritidskultur utesluts i vår diskussion om datormedierat arbete i skolan som en form av interaktiv offentlighet snarare än informationssökning. Mer mediespecifikt måste vår diskussion dessutom inbegripa mediesammansmältningen och de estetiska och didaktiska konsekvenserna av den. 9

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄSUNDERVISNINGEN 19 APRIL 2013 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet

Läs mer

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

HELA BARNET HELA DAGEN

HELA BARNET HELA DAGEN EN UTVECKLINGSARTIKEL PUBLICERAD FÖR PEDAGOG STOCKHOLM HELA BARNET HELA DAGEN - SAMVERKAN MELLAN SKOLA OCH FRITIDS Författare: Emma Ederyd (i samverkan med Johanna Fredman, Ru Hedefalk och Maria Johansson).

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer: Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering) AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Elevers medskapande i lärprocessen, 7,5 p EN BRA LEKTION. Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess. Tatjana Trivic Uppsala, 2008.

Elevers medskapande i lärprocessen, 7,5 p EN BRA LEKTION. Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess. Tatjana Trivic Uppsala, 2008. EN BRA LEKTION Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess Tatjana Trivic Uppsala, 2008. 1 INLEDNING Förmåga att lära är förunnat alla människor. Att vara lärare är, bland annat, att hjälpa människor

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Kvalité i distans- & flexstudier

Kvalité i distans- & flexstudier Kvalité i distans- & flexstudier eller Man måste bli sedd även om man inte syns! Lärare Gotland Lärcentra Pedagogik IKT-stödd distansutbildning Teknik Pedagogik Teknik Den tekniska utvecklingen går snabbt.

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa DELTAGARHÄFTE Idrottsledare för barn och ungdom re rn och ungdom tt pröva en gränsöverskridande ildning. Utbildningen har fått namgande kunskaper i att leda barn kussioner om etikfrågor och idrotkontakter

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng Education, 31-60, 30 credits Kurskod: LPEB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: Ht 2011, Reviderad 2011-06-22 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Integrering av HU i undervisningen. En HU-diplomerad kurs på Högskolan i Borås

Integrering av HU i undervisningen. En HU-diplomerad kurs på Högskolan i Borås Integrering av HU i undervisningen En HU-diplomerad kurs på Högskolan i Borås Presentationen Vem är jag? Hur jobbar Högskolan i Borås med HU? Kursen Systemutvecklare Roller, miljö och praktik 2013-05-31

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA DISPOSITION 1) Vad är syftet med skolan? 2) Ska skolan vara effektiv och inkluderande? 3) Vad säger forskningen? 4) Dokumenterad

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Referat och intryck från en konferens. Paul H PR-gruppen/IT-Utveckling Mölndals stadsbibliotek

Referat och intryck från en konferens. Paul H PR-gruppen/IT-Utveckling Mölndals stadsbibliotek Referat och intryck från en konferens Paul H PR-gruppen/IT-Utveckling Mölndals stadsbibliotek Morgon över Kattegatt Danska tåg på rätt spår Århus är en dejlig by Konferensens tema: Ny IKT och ny pedagogik

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2003 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan 1 2 3 Förord 5 Bakgrund 7 Undersökningens resultat... 7 Presentation av resultatet... 7 Undersökningens genomförande...

Läs mer

Arkiv som läromedel. Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013

Arkiv som läromedel. Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013 Arkiv som läromedel Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013 En till en satsning startade år 2007 - Lärardatorer PIM - Elevdatorer Fronter, Smartboard Ca. 2 000 elever http://publicdomainreview.org/2012/06/30/france-in-the-year-2000-1899-1910/

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skola och hemmet Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skolans uppdrag Att ge förutsättningar för: Goda medborgare Fortsatta studier Personlig utveckling Lgr11 - läroplan med kursplaner Första delen

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb.

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb. Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens föreläsning: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo REVIDERAD IKT-STRATEGI LÄROPLAN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN SDU Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo Informations- och kommunikationsteknik integreras

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Program DIUs studieresa till Köpenhamn

Program DIUs studieresa till Köpenhamn Program DIUs studieresa till Köpenhamn Tisdag 20 onsdag 21 januari 2015 Programmet gäller med reservation för ändringar, 18 december 2014 1 Danska erfarenheter Program i Köpenhamn 20-21 januari 2015 Tisdag

Läs mer

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:- SKOGENS MÄSTARE Vilka blir årets Skogens mästare?! Vi vill veta vem som kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt! Är din klass redo att anta utmaningen? Skogens mästare är en tävling som riktar

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal IT-plan för Risebergaskolan rev. 2014-06-16 Malmö stad Risebergaskolan IT-plan för Risebergaskolan Vision och målsättning Vårt mål är att ge alla våra elever grunden i den digitala kompetens som de kommer

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Evaluation Summary - CT3380 Grundläggande webbdesign HT05 Dan Levin

Evaluation Summary - CT3380 Grundläggande webbdesign HT05 Dan Levin Evaluation Summary - CT8 Grundläggande webbdesign HT Dan Levin Antal kursutvärderingar: Q. Anser du dig ha tillräckligt med förkunskaper för att klara kursen? (=JA =NEJ) Q. a Kurslitteratur? 7 Medel:.

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Tre skolmyndigheter Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogiska skolmyndigheten Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Vad är Internet? Innehåll: Inledning 1 Vad är Internet? 2 Om du kan Internetadressen 3 Söka på Internet 4 Övningar 5 Kortfattad repetition 9

Vad är Internet? Innehåll: Inledning 1 Vad är Internet? 2 Om du kan Internetadressen 3 Söka på Internet 4 Övningar 5 Kortfattad repetition 9 Vad är Internet? Innehåll: Inledning 1 Vad är Internet? 2 Om du kan Internetadressen 3 Söka på Internet 4 Övningar 5 Kortfattad repetition 9 Inledning Välkommen till steg 3 av Internetkursen för nybörjare!

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer