Läx-RUT 2013 års modeord eller en god samhällsinvestering? En analys av skatteavdraget för läxhjälp utifrån ett nationalekonomiskt perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läx-RUT 2013 års modeord eller en god samhällsinvestering? En analys av skatteavdraget för läxhjälp utifrån ett nationalekonomiskt perspektiv"

Transkript

1 Läx-RUT 2013 års modeord eller en god samhällsinvestering? En analys av skatteavdraget för läxhjälp utifrån ett nationalekonomiskt perspektiv Författare: Linnea Glans och Malin Ringedal Handledare: Åsa Hansson Kandidatuppsats, NEKH01 Nationalekonomiska institutionen Höstterminen 2013

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställning Avgränsning Metod Bakgrund RUT - ett skatteavdrag för hushållsnära tjänster RUT-avdraget får tillökning av läx-rut Den massmediala debatten Läxhjälpsbranschens tillväxt Motiven bakom RUT-avdraget Teori Skattesystemets utformning som motiv för läx-rut Skattekilar Pålsson och Norrman - Hushållens specialisering och tidsallokering Konjunkturinstitutet Hushållens specialisering och tidsallokering Svart marknad Externaliteter som motiv för läx-rut Paternalism som motiv för läx-rut Fördelning och rättvisa som motiv för läx-rut Paretoeffektivitet och rättvisa Alternativkostnad Analys Skattesystemet och tidsallokering Är köpt läxhjälp substitut till egen läxhjälp? Specialisering Finns det en svart marknad för läxhjälp? Ger läxhjälp upphov till externaliteter? Kan skattereduktionen för läxhjälp bidra till goda val? Är läx-rut rättvist eller effektivt? Kostnader och alternativkostnader i samband med läx-rut Är läx-rut paretooptimalt? Läx-RUT enligt utifrån Rawls eller utilitarismen? Slutdiskussion Vidare forskning Referenslista Bilaga Intervjuformulär my Academy

3 1. Inledning Frågan om privat läxhjälp har ställts på sin spets i Sverige det senaste året och det som väckt diskussion är möjligheten att använda sig av en skattereduktion vid läxhjälps-köp. Det finns många tecken som tyder på att användningen av privat läxhjälp som en komplettering till ordinarie skolundervisning växer, inte bara i Sverige utan också i Europa och på många andra håll i världen. 1 RUT-avdraget, en skattelättnad för hushållsnära tjänster, har sedan 2007 gjort det möjligt för familjer att köpa skattereducerad läxhjälp till barn i grundskolan men sedan avdraget utvidgades den 1 januari 2013, kan föräldrar även få skattereduktion för läxhjälp till barn i gymnasiet. Reformen har lett till en känsloladdad debatt och begrepp som orättvisa, ökade samhällsklyftor och ineffektivitet används flitigt. Men användning av RUT har utan tvivel ökat och under 2013 gjordes RUT-avdrag för drygt 2,4 miljarder kronor. 2 Sveriges största läxhjälpsföretag my Academy, som bara är ett av företagen i den växande branschen, har kunnat redovisa en årlig tillväxt på 30 procent de tre senaste åren. 3 Motståndarna till läx-rut menar att storleken på föräldrarnas plånbok inte ska avgöra barnens tillgång till utbildning och att avdragets resurser istället hade kunnat satsas på utbildning som är kostnadsfri för eleverna. Förespråkarna av en skattereduktion för läxhjälp anser att med avdraget kan fler ha råd med läxhjälp samt att det underlättar tolkningen av RUT-avdraget att inkludera läxhjälp. 4 Med tanke på PISA-resultatet som publicerades i början av december 2013, och som visade kraftigt försämrade resultat för den genomsnittliga svenska 15-åringen, är det inte konstigt att det finns en vilja att diskutera läx-stöd till svenska barn och ungdomar. Försämringar noteras för alla de tre ämnesområden som undersöks och Sverige ligger numera under genomsnittet för OECD-länderna. De lågpresterande eleverna är de som tappat mest, förutom i ämnet matematik där båda grupperna tappat lika mycket. Flickor presterar överlag bättre än pojkar. 5 Är då den ökade efterfrågan på privat läxhjälp ett resultat av elevernas 1 European Commission (2011) 2 Skatteverket ( ) 3 SVT ( ) 4 Agenda ( ) 5 Skolverket ( ) 3

4 relativa försämring i grundskolan? Är läxhjälp ett medel för att komma till rätta med problemet? Med denna bakgrund är det lätt att förstå att läx-rut har blivit en het fråga i debatten om skolan och en högaktuell politisk fråga under valåret Dock har debatten hittills oftast speglat olika ideologiska inställningar hos de debatterande. Trots att den privata läxhjälpsbranschen vuxit snabbt i Sverige de senaste åren och trots att den är ännu mer etablerad och självklar på andra håll i Europa och världen så finns ytterst få beräkningar av de ekonomiska effekterna för samhället och hushållen. Med en marknad som växer så snabbt, och som påverkar familjevanor och hushållskonsumtion, tror vi att det nu blir både viktigt och intressant för olika aktörer att undersöka läxhjälpsavdraget ur ett nationalekonomiskt perspektiv. 1.2 Syfte och frågeställning Väl medvetna om att det ännu inte finns empiri och statistik för att göra en empirisk analys om läx-ruts samhällseffekter försöker vi i denna uppsats undersöka läx-rut ur ett mer teoretiskt nationalekonomiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att försöka ge en klarare bild av en ny reform vars effekter ännu inte hunnit kartläggas. Ämnesvalet anser vi är både aktuellt och relevant då det saknas betydande utredningar om vilka effekter läx-rut för med sig i Sverige, inte bara för den utvidgning som gjordes 2013 utan även för den avdragsberättigade läxhjälp som blev tillgänglig redan i samband med RUTs uppkomst När läx-rut hamnade på agendan 2013 bemötte svenska folket reformens motiv med väldigt skilda åsikter. Vi hoppas att vi med hjälp av ekonomisk teori i denna uppsats kan undersöka vad skiljaktigheten bygger på. Eftersom Läx-RUTs existens framförallt diskuterats utifrån ett (o)rättviseperspektiv bör läx-rut, som ekonomisk åtgärd, också analyseras i sitt ekonomiska sammanhang. Utifrån detta syfte har vi som mål att svara på följande frågeställning: Är RUT-avdraget för läxhjälp samhällsekonomiskt motiverat? Och vidare: Är de ekonomiska skälen bakom RUT-avdraget tillämpliga även för läx-rut eller finns det i detta fall andra motiv för statligt ingripande? 4

5 1.3 Avgränsning I denna studie kommer vi att undersöka huruvida ett statligt ingripande på marknaden i form av RUT-avdraget för läxhjälp är samhällsekonomisk motiverat och då syftar vi på om samhällets gemensamma resurser används på ett effektivt sätt. Till skillnad från vad som värderas i en privatekonomisk analys så omfattar den samhällsekonomiska analysen samtliga aktörer i samhället. Här värderas därför inte bara monetära och kvantitativa värden utan också olika kvalitativa värden. 6 Det problematiska med en sådan analys är att eftersom samhällsekonomin berör alla aktörer i samhället leder det till svårigheter i avgränsningen. För att ge en heltäckande bild anser vi det önskvärt att studera flera av de aktörer som berörs av reformen. Den teoretiska avgränsningen sträcker sig därför över vad som inom den offentliga ekonomin brukar beskrivas statens roll och varför statliga ingripande kan vara motiverade på marknaden. Utifrån detta har vi valt ut fyra motiv som vi tycker är de mest relevant i detta sammanhang: marknadsmisslyckanden till följd av skattesystemets utformning, externaliteter, paternalism och omfördelning. Studien har också avgränsat sig till att fokusera på en specifik svensk reform, skattereduktionen för läxhjälp. Med tanke på att den empiri som finns i ämnet inte alltid särskiljer på den läxhjälp som omfattade grundskolan före reformen 2013 och den läxhjälp som från och med 2013 också omfattar gymnasieskolan så kommer vi till viss del analysera RUT-avdrag för läxhjälp i sin helhet. Skatteverket har i dagsläget inte ett utvecklat system där man kan kategorisera inom vilket RUT-tjänsteområde ett avdrag har gjorts. Därmed finns endast statistik på användningen av RUT-avdraget i sin helhet. Detta är en stor brist för denna uppsats eftersom vi därmed inte kan få exakta uppgifter på hur många avdrag som gjorts för just läxhjälpstjänster vilket gör det svårt att få en korrekt bedömning av i vilken omfattningen läx-rut utnyttjats. Här har vi fått nöja oss med läxhjälpsföretagens uppgifter om ökning av anställda och inkomster för att påvisa att läxhjälp är en företeelse som ökar. I denna uppsats har vi inte heller studerat prisutveckling hos läxhjälpsföretagen före och efter RUT-avdraget 2007 och läx-rut Detta hade kunnat vara relevant för att avgöra vilka specialiseringsvinster som är möjliga och vem som tar del av avdraget. Vi har inte heller gjort någon undersökning av hur föräldrar påverkas av inköpta läxhjälp och vilken mån det 6 Naturvårdsverket ( ) 5

6 har frigjort tid för mer marknadsarbete. I en djupare analys av läxhjälpsfrågan skulle sådana kartläggningar vara värdefulla. 1.4 Metod Förhoppningen med denna uppsats var ursprungligen att med ett empiriskt förhållningssätt undersöka de samhällseffekter som en skattereduktion för läxhjälp fått. En önskvärd metod hade då varit att undersöka reformen genom någon typ av cost-benefit-analys. På grund av att det i nuläget är ont om empiri på området är dock detta ännu inte möjligt, men frågan om huruvida läx-rut är samhällsekonomiskt motiverat tyckte vi ändå behövde undersökas. Detta resulterade i att uppsatsen istället försöker besvara frågeställningen utifrån en teoretisk kvalitativ ansats. I det kvalitativa perspektivet är det forskaren som genom iakttagelser eller intervjuer själv är uppsatsens främsta instrument där undersökningen siktar på att ge en holistisk förståelse av problemet. Risken med den kvalitativa analysen är att forskarens egna värderingar och perspektiv påverkar arbete och därför är det viktigt att försöka ta sig an problemet med objektivitet. 7 För att få en klar bild över det material som finns tillgängligt i ämnet har vi genomfört litteraturstudier av framförallt offentliga dokument, tidningsartiklar, blogginlägg, pressmeddelanden och internationella utredningar kring privat läxhjälp men vi har även tagit del av TV- och radioprogram från SVT och Utbildningsradion. Med tanke på svårigheten att finna fakta kring den privata läxhjälpsbranschens effekter i Sverige utförde vi också en telefonintervju med säljchefen Kristian Hansson på läxhjälpsföretaget my Academy. Teoridelen baseras på kurslitteratur i offentlig- och mikroekonomi. Mer anpassade teorier för hushållssektorn har vi hämtat hos Anne-Marie Pålsson och Erik Norrman samt i Konjunkturinstitutets studie från 2005 om möjliga samhällsekonomiska effekter från RUTavdraget. Ämnesvalets aktualitet försvårar forskningsprocessen och begränsar den litteratur som finns tillgänglig i ämnet. På grund av att det saknas offentliggjorda utredningar och annan vetenskaplig empiri på området är de beräkningar och uppgifter som vi resonerar kring i analysavsnittet i första hand insamlade från ämnesrelaterade bloggar, politiska uttalanden i riksdagen och i media, tidningsartiklar samt intervju med my Academy. Medvetna om att den vetenskapliga trovärdigheten hos dessa källor är bristfällig och kan vara subjektiva kommer vi därför tolka dessa källor med försiktighet samt väga argument och uttalande mot varandra. 7 Backman (2008), s. 59 & 61 6

7 1.5 Disposition Uppsatsen är disponerad enligt följande: Det inledande avsnittet återföljs av en bakgrund till problemet, avsnitt 2. Där ges läsaren en bild av vad RUT-avdraget är, motiven bakom regeringens vilja att bredda RUT-avdraget till att även omfatta läxhjälp samt den diskussion som därefter följde i massmedia. I bakgrunden ges också en kort situationsbeskrivning av den svenska läxhjälpsbranschen samt situationen i Europa och Asien. Slutligen beskrivs skälen bakom RUT-avdragets införande I avsnitt 3, som är uppsatsens teoridel, utgår vi ifrån olika motiv till statligt ingripande på marknaden till följd av felprissättning eller oönskad resursallokering. De motiv som berörs är marknadsmisslyckanden på grund av skattesystemets utformning, externaliteter, paternalism samt rättvis fördelning. I analysdelen, avsnitt 4, förs ett resonemang kring i vilken mån läx-rut är samhällsmotiverat genom att väga för- och nackdelar av reformen utifrån de olika motiven för statligt ingripande samt huruvida läx-rut är det mest effektiva medlet att uppnå reformens målsättningar. Uppsatsen avslutas med en slutdiskussion i avsnitt 5 där vi knyter samman diskussionen för att försöka avgöra vilka motiv till statligt ingripande som väger tyngst samt ger förslag på vidare forskning inom ämnet. 7

8 2. Bakgrund 2.1 RUT - ett skatteavdrag för hushållsnära tjänster RUT trädde i kraft den 1 juli 2007 och har nu funnits i drygt sex år. Tillsammans med ROT kallas RUT-avdraget för HUS-tjänster. Personer över 18 år har rätt att göra ett skatteavdrag för 50 procent av arbetskostnaden vid köp av HUS-tjänster till sin eller sina föräldrars bostad. Den totala skattereduktionen får uppgå till högst kronor per år. Det innebär att två vuxna i samma hushåll gemensamt kan få en skattereduktion på kronor varje beskattningsår. 8 Arbeten som faller inom RUT-avdraget brukar vanligtvis kallas hushållsnära tjänster och de omfattar arbetsuppgifter som sker i eller i nära anslutning till bostaden. Det ska inte vara tjänster som kräver specialistkunskaper eftersom tjänsten ska kunna ersätta sedvanligt hemarbete som hushållen själva vill avstå. Det är lätt hänt att gränsdragningsproblem uppstår vid definitionen av vilka tjänster som faktiskt omfattas av skattereduktionen. I lagtexten finns dock sju områden som kan anses vara RUTs kärnområden. 9 Det kärnområde inom RUT-avdraget som är mest relevant för denna uppsats är det om barnpassning. Här ingår sådant som täcker en förälders vardagliga aktiviteter med sitt barn så som att hämta och lämna på förskola eller skola, leka i lekparker och andra fritidsaktiviteter. I skattereduktionen godkänns även de fall då barnvakten samtidigt hjälper barnet med hemläxor eller annat skolarbete. I detta, som var RUTs ursprungliga bestämmelse, täckte reduktionen inte inhyrning av privatlärare, tränare och andra lärarande aktiviteter som kräver specialistkunskaper och som vanligtvis föräldrarna själva inte utför. 10 Men utifrån hur lagtexten utformades för det första RUT-avdraget gjorde Skatteverket tolkningen att inhyrning av läxhjälp var godkänd upp till grundskolan. Det betydde att till exempel företaget my Academy kunde komma hem till barnen på eftermiddagarna och utföra pedagogisk tillsyn istället för en barnvakt som leker med barnen Broberg & Svensson (2011), s Ibid, s Ibid, s Hansson. K ( ) 8

9 2.2 RUT-avdraget får tillökning av läx-rut 2012 föreslog regeringen att skattereduktionen för hushållstjänster skulle utvidgas och tydliggöras till att också inkludera läxhjälp även på gymnasienivå. Skälet bakom detta förslag var att reglerna om barnpassning i samband med RUT lett till svårigheter i tillämpningen av hur mycket och vilken typ av läxläsning som skulle omfattas av avdraget. För att komma till rätta med den gråzon som uppkommit mellan barnpassning och läxhjälp önskade regeringen att lagen även skulle omfatta läxhjälp som ett eget kärnområde. Lagförändringen trädde i kraft den första januari Den nya lagändringen innebär att hushåll får göra avdrag för hjälp med läxor och annat skolarbete som kan kopplas till läroplaner, kursplaner och ämnesplaner. Avdraget täcker elever i grundskola och gymnasieskola eller motsvarande skolformer och måste likt resterande RUT-arbeten ske i nära anslutning till hemmet. 13 Förslaget till lagförändringen möttes av skilda åsikter från de tillfrågade remissinstanserna. Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och Statens skolverk var kritiska till lagändringen. Detta eftersom de nya reglerna inte självklart betyder mindre kontroll- och gränsdragningsproblem för allmänheten och Skatteverket. Ekonomistyrningsverket menade att läxhjälp inte liknar de andra tjänsteområden som är avdragsberättigade inom RUT samt att det snarare borde var kommunerna som sköter läxhjälp och stödundervisning. Till sist var Statens skolverk oroliga för att inte alla unga skulle ha möjlighet att utnyttja skattereduktionen eftersom föräldrarnas inkomster blir avgörande. Almega, Intresseförening för hushållsnära tjänster och My Academy var däremot positiva till förslaget. Den positiva inställningen grundades på att lagändringen kommer att förenkla användandet och förståelsen av RUT samt att det skulle kunna leda till ökat arbetsutbud när föräldrar kan avlastas arbetsuppgiften. 14 Regeringen bemötte remissinstansernas kritik med att konstatera att genom en tydlig lagtext minskar gränsdragningsproblemet. Den läxhjälpen som täcks av RUT ska inte heller ersätta den vanliga skolan. Samma krav ställs fortfarande på att den ordinarie skolan ser till att eleven uppnår sina mål. 15 Läx-RUT finansieras genom att regeringen räknar in en minskning i statens skatteinkomster på grund av det skattebortfall avdraget medför. Finansdepartementet publicerade i augusti 2012 en beräkning om att det skulle innebär en minskning med Prop. 2012/13:14, s. 4 & 6 13 Ibid, s Ibid, s Ibid. 9

10 miljoner kronor för 2013, 20 miljoner vardera för 2014, 2015 och 2016 och därefter en varaktig minskning på 30 miljoner kronor per år. 16 I regeringens proposition från oktober 2012 hade uträkningen förändrats något. Nu anses minskningen bli 10 miljoner för 2013, 15 miljoner var för både 2014 och 2015 samt 20 miljoner kronor för Därefter en varaktig minskning på 25 miljoner kronor per år. Regeringen anser inte heller att kontroll- och arbetskostnader för Skatteverket eller de allmänna förvaltningsdomstolarna kommer att öka Den massmediala debatten Som tidigare nämnts så har regeringens proposition skapat en utdragen debatt i media. De som följt samhällsdebatten inom detta ämne känner antagligen till argumentationen och hur läxhjälpsbranschens situation ser ut idag. Diskussionen om läx-rut har skapat två politiska läger och blivit mer en ideologisk än en ekonomisk fråga. De röd-gröna partierna har överlag varit negativt inställda till läx-rut och på samma sida står bland annat Skolverket och förespråkare för den offentliga skolan. Bland de kritiska återkommer flera argument. Många är oroliga över att läx-rut kommer att utnyttjas av samma grupper som i störst utsträckning utnyttjar övriga RUT-avdrag. Det kommer i sådana fall gynna barnen till de mest resursstarka föräldrarna. Dessa barn med god socioekonomisk bakgrund har redan tidigare bättre förutsättningar för att klara skolan bra och kritikerna är oroliga för att skattereduktionen förvärrar ojämlikheten. Läx-RUT riskerar att påverka likvärdigheten i svenska skolan och kan bidra till ökade kunskapsklyftor. Därför anser kritikerna att läx-rut är ineffektivt och att resurser är felriktade. Resurserna bör istället satsas på fler lärare eller på frivilligorganisationers kostnadsfria läxhjälp. 18 Alliansen, läxföretagen och branschorganisationen Almega argumenterar däremot för att läx-rut behövs. Alliansen ser läx-rut som i första hand en skattereform snarare än en utbildningsfråga. Redan före 2013 fanns RUT-avdraget för läxhjälp i grundskolan och den nya reformen innebär därför ingen omfattande förändring. Skattereduktionen för grundskolebarnens läxhjälp ledde inte till stor debatt och det vore orättvist att inte inkludera gymnasisterna också, anser regeringen. Utökningen av läx-rut är ingen stor kostnad jämfört med vad RUT&ROT kostar totalt. Med ett skatteavdrag kan fler föräldrar med normal 16 Finansdepartementet (2012), s Prop. 2012/13:14, s Prop. 2013/13:14, s. 6-7 & Prot. 2012/13:

11 inkomstnivå få råd med privat läxhjälp och hushållen kan få en avlastning som gör att tid kan frigöras för karriären eller ökad fritid. 19 Föräldrar som utnyttjat läx-rut har tillexempel sagt att det bidragit till mindre stress och bråk och att det är skönt att få hjälp av någon när de egna kunskaperna inte räcker Läxhjälpsbranschens tillväxt Det finns onekligen många föräldrar som uppskattar avdraget och att kunna få hjälp av en läxcoach då och då. I Sverige köper allt fler föräldrar inhyrd läxhjälp till sina barn. Den ökade efterfrågan återspeglas inte minst i läxhjälpsbranschens expansion de senaste åren. Läxhjälpsföretagen växer både till antalet och i omsättning och branschen har vuxit fram under bara det senaste decenniet. Sveriges idag största läxföretag, my Academy, har de senaste tre åren vuxit med 30 procent årligen. 21 Företaget startade 2005 och omsatte då 2,9 miljoner kronor och för 2013 beräknas en omsättning på 45 miljoner kronor. 22 Säljchefen för my Academy uppger i intervju att företagets gymnasietjänster ökade med 50 procent 2013 jämfört med året innan. Under 2013 har man anställt 800 nya studiecoacher och planen är att anställa ytterligare 200 coacher före valborg På grund stor cirkulation bland de anställda är antalet netto-anställningar inte helt säkra. 23 Utöver my Academy är Upgrades och Studdybuddy två stora aktörer på marknaden. Studdybuddys omsättning har mer än fördubblat under de senaste åren och Upgrades säger sig ha fördubblat sin omsättning varje år under de fyra år företaget funnits på marknaden. De fyra största läxhjälpsföretagen ökade sin omsättning med 41 procent mellan 2011 och 2012 och omsatte 2012 drygt 59 miljoner kronor varav 50 miljoner hade sålts med dåvarande skatteavdrag. Almega beräknar att hela läxhjälpsbranschen under 2013 omsätter upp till 100 miljoner kronor. 24 Enligt rapporten The Challenge of Shadow Education gjord åt Europakommissionen 2011 är dock Sverige och resten av norden än så länge mindre påverkade av läxhjälpstrenden än övriga Europa. Läxhjälpsbranschen har vuxit avsevärt i Europa men alla länder har inte påverkats lika mycket. Mest utbredda är de privata läxhjälpsanställningarna i södra, centrala 19 Abrahamsson ( ) 20 Hansson. M ( ) 21 SVT ( ) 22 Hansson. M ( ) 23 Hansson. K ( ) 24 Bergling & Nejman ( ) och Sundén Jelmini & Ostrowska ( ) 11

12 och östra delarna av Europa. Skillnaderna mellan länder kan bland annat bero på olika tillgång på god ordinarie skola och på lärarlöners köpkraft. Europakommissionen menar att eftersom läxhjälpsbranschen växer explosionsartat måste beslutsfattare i Europa nu börja analysera och utvärdera branschen, eftersom den nu vuxit till en styrka där den kan få effekter på den ordinarie skolan och på jämlikheten i samhället. 25 Under 2000-talet har efterfrågan på privat läxhjälp även expanderat i andra delar av världen. I Ostasien är marknaden för privat läxhjälp särskilt utbredd och därför har många av de studier som gjorts kring privat läxhjälp koncentrerat sig på denna del av världen. 26 Den växande efterfrågan kan till vissa delar kopplas samman med ett allt mer globaliserat samhälle. På grund av ökad mobilitet för arbetskraft och kapital finns konkurrensen när det gäller arbete och inkomster inte längre bara på nationell och lokal nivå. Utbildning blir en möjlighet att förbli konkurrenskraftig och avsaknaden av utbildning kan hämma ungas framtidsmöjligheter. Detta är ett argument för att alltfler föräldrar är villiga att investera i utbildning, det blir ett sätt att skydda sin ekonomiska ställning. 27 I många länder har utbildning tidigare i första hand producerats med statliga medel men på senare tid har den privata sektorns inblandning i skolväsendet blivit vanligare. När acceptansen höjts för marknadens delaktighet i utbildningen har det fört med sig nya reformer som möjliggjort en utvidgning av system för privata komplement till den ordinarie skolan. Den ökade efterfrågan på läxhjälp kan därmed på sätt och vis återspegla statens förändrade roll. 28 En fortsatt expansion av läxhjälpsbranschen verkar vara ett faktum men vilka effekter som uppstår till följd av privat läxhjälp är ännu inte helt lätt att utvärdera. Det kan handla om positiva effekter i form av att mer utbildning främjar tillväxten av humankapital. Men det kan också hota samhällets försök att skapa jämlikhet bland medborgarna Motiven bakom RUT-avdraget 2007 Det kan vara intressant att jämföra skälen till att inkludera läxhjälp i skattereduktionen för hushållsnära tjänster med skälen bakom införandet av hela RUT-reformen. Regeringens 25 European Commission (2011), s. 3, 7 & Asian Development Bank (2012), s. x 27 Ibid, s Ibid. 29 Ibid, s. 1 & 67 12

13 proposition från 2006 om skattelättnader för hushållstjänster beskriver de vinster det eventuella RUT-avdraget skulle kunna skapa för Sverige. En grundläggande orsak till ett statligt stöd för HUS-tjänster var att tjänstesektorn blivit en allt mer betydande del av Sveriges BNP och uppgick till två tredjedelar av sysselsättningsnivån. Ökningen i tjänstesektorn berodde framförallt på att inkomster och välfärdsnivå ökat för svenskarna. När hushållets hela resurser inte längre behöver läggas på nödvändigheter har man råd att efterfråga mer av hushållsnära tjänster och under 90-talet visade beräkningar att en framtida skattereduktion skulle medföra att en fjärdedel av befolkningen skulle komma att efterfråga tjänster från denna bransch. 30 En förhoppning var också att genom RUT-avdraget kunna komma åt den svarta marknaden och omvandla arbete från svart till vitt. En annan förhoppning var att stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden och därmed även kvinnors ekonomiska självständighet. Denna tanke grundade sig i att kvinnor och män inte spenderar lika mycket tid på hemarbete. Dock fördelar män och kvinnor ungefär lika mycket total tid på produktiv verksamhet, men på grund av att olika mycket tid spenderas på hemarbete har män en högre grad av avlönat arbete. Med RUT hoppades regeringen att tid frigörs som kan användas på arbetsmarknaden och att den obetalda arbetstiden då minskar, inte minst för kvinnor. 31 Ytterligare ett skäl som fanns i grunden för RUT-avdraget var att det skulle kunna möjliggöra fler arbetstillfällen för utsatta yrkesgrupper. Till exempel för korttidsutbildade som annars lider av en hög arbetslöshetsgrad. Det ansågs troligt att många av dessa skulle kunna få arbete inom hushållstjänstebranschen och därmed få lättare att ta sig in på arbetsmarknaden. Om skatten på dessa tjänster sänks skapar det incitament för att efterfrågan på dem som utför tjänsterna kommer att öka Prop. 2006/07:94, s Ibid, s. 25 & Ibid, s

14 3. Teori Den moderna staten har flera grundläggande och viktiga funktioner som att främja effektiv allokering, stabilitet och rättvis fördelning. 33 Det främsta skälet till statens ingripande med RUT-avdraget 2007 var att uppnå en mer effektiv marknad för hushållstjänstebranschen. Skattesystemets utformning och dess snedvridningseffekter gjorde hushållstjänstesektorn extra utsatt och förde med sig för höga priser för att sektorn skulle kunna vara lönsam. 34 Det är möjligt att skattesystemet även påverkat läxhjälpsbranschen negativt och att det motiverar ett skatteavdrag även för läxhjälp. Men det kan också finnas andra motiv för staten att låta läxhjälp omfattas av en skattelättnad. Andra anledningar till reformen kan ha varit externaliteter, paternalism eller distributiv rättvisa. 3.1 Skattesystemets utformning som motiv för läx-rut Skattekilar I frågan om hur ett skatteavdrag för privat läxhjälp kan påverka köpkraften av tjänsten är det viktigt att förstå hur skattesystemet överlag påverkar individens handlingsmönster. Genom skattesystemet uppstår snedvridningar i hushållens handlingsalternativ. Det mest effektiva sättet att minimera de snedvridningar skatter skapar vore att använda klumpsummeskatter som inte påverkar priser eller hur vi väljer att konsumera. Klumpsummeskatter är dock svåra att använda i praktiken eftersom människor har olika möjligheter att betala samma mängd skatt på grund av skillnader i bakgrund, inkomst, ålder etc. Vanligtvis bestäms därför skatten utifrån inkomst eller baseras på köp och försäljning av varor, tjänster, arbetskraft och kapital. Problemet med denna typ av beskattning är att den skapar skattekilar som förvrider lönsamheten av olika val och aktiviteter. 35 Skattekilen är den skillnad som uppstår mellan priset inklusive skatt som köparen betalar och det pris exklusive skatt som säljaren får. På grund av skattekilen blir individen tvungen att 33 Hultkrantz & Tson Söderström (2013), s Konjunkturinstitutet (2005), s Hansson & Norrman (1996), s

15 skilja mellan brutto- och nettoersättning och kommer att konsumera eller producera mindre än vad som annars vore samhällsoptimalt. 36 Problemet med skattekilar blir extra tydligt i jämförelsen mellan marknadsarbete, eget hushållsarbete och fritid. Hushållstjänster består till stor del av arbetsuppgifter som de flesta har förmåga att utföra själva. 37 Det innebär att individen står för valet att antingen producera dem själv eller att köpa tjänsterna från någon annan. Hur individen resonerar kring detta beror bland annat på hur alternativen beskattas. Till skillnad från marknadsproducerade hushållstjänster är de egenproducerade inte beskattade vilket gör det mindre förmånligt för individen att köpa dessa tjänster på marknaden. 38 När ett hushåll tar ställning till vad det ska producera själv och vad det ska köpa på marknaden så blir det, i de fall arbetskostnaden är lika med hela produktionskostnaden för tjänsten, lönsamt att köpa tjänsten på marknaden om: 39 Källa: Konjunkturinstitutet (2005), s. 17 Där: Skattekil = 1 (1 tvat) (1 tw) / (1 + ta) t vat = momssats, t w = marginell inkomstskattesats, t a = storlek på socialavgifter Källa: Hansson & Norrman (1996), s. 126 I Konjunkturinstitutets studie från 2005 inför införande av RUT-avdraget beräknades kvoten 1/(1 Skattekilen) produktivitetsfaktorn till i genomsnitt 2,5. Produktivitetsfaktorn är intressant eftersom den påverkar hur benägen köparen är att substituera egenarbete mot köpt marknadsarbete. Med en produktivitetsfaktor på 2,5 måste köparen ha en timlön som är minst 2,5 gånger högre än säljarens eller så måste säljaren vara minst 2,5 gånger mer produktiv i att utföra arbetet än köparen för att det ska bli lönsamt att köpa tjänsten vitt Hansson & Norrman (1996), s Konjunkturinstitutet (2005), s Ibid, s Ibid, s Ibid, s

16 Hushållsnära tjänster antas vara extra utsatta på grund av priskänslighet hos konsumenter och därför kommer konsumenterna köpa mindre än vad de egentligen önskar och ersätta det med arbete som inte beskattas. Det beror på att konsumenter inte längre väljer efter den faktiska produktiviteten, bruttoersättningen, utan utifrån nettoersättningen. Så även om marknaden är mer effektiv i produktion av hushållsarbete så skapar skillnaden i beskattning motiv för hushåll att utföra arbetet själva. Skattekilen påverkar alltså individers tidsallokering och då marknadsarbete är den sysselsättning som beskattas framstår hemarbete och fritid som relativt mer ekonomiskt eftersom de inte behandlas på samma sätt. 41 Konsekvensen av skattekilen blir att det uppkommer en samhällsekonomisk snedvridning som skapar en ineffektiv marknad där individen ägnar för mycket tid åt hemarbete eller fritid jämfört med hur situationen i avsaknad av skatter hade sett ut. Det skapar också möjlighet för en svart marknad att ta plats. 42 SEK% SEK% % w 2 % Excess%burden% w 1 % % (1%A%t)%w 2 % % Ska)ekil% w 1 % VMPH% VMPM% VMPM e#er%ska) % O Marknadsarbete % h e#er % ska) % h*% O Hemarbete % Den horisontella axeln visar alla möjliga tidsallokeringar mellan marknadsarbete och hemarbete i samhället. Avståndet O Maknadsarbete h visar tiden som allokeras på marknadsarbete och O Hemarbete h visar tid allokerad på hemarbete. VMPH respektive VMPM visar värdet av den produktion som ytterligare en timmes hemarbete respektive marknadsarbete skapar. VMP-kurvornas negativa lutning beror på antagandet om avtagande marginalavkastning som grundas i att fler timmar allokerade på respektive område leder till att de extra enheter som produceras blir allt mindre värda. I ursprungssituationen är både marknadsarbete och hemarbete obeskattat och jämvikt återfinns i punkt h* och w 1 visar marginalprodukten av arbetskraft. När en skatt, med storlek t, appliceras på marknadsarbete skiftar VMPM till VMPM efter skatt och ny jämvikt återfinns i punkt h efter skatt. Där (1 - t) w 2 är nettolönenivån för marknadsarbete och w 2 är bruttolönenivån. Källa: Rosen & Gayer (2010), s Hansson & Norrman (1996), s Konjunkturinstitutet (2005), s

17 3.1.2 Pålsson och Norrman - Hushållens specialisering och tidsallokering Anne-Marie Pålsson är en av dem som tidigt förespråkade att den svenska hushållssektorn är i behov av skatteförmåner och att det behövs en marknad för hemarbete. Drygt ett decennium innan RUT-avdraget infördes konstaterade Pålsson att ett sätt att komma till bukt med de höga skattekilarna skulle vara att införa skattereduktioner. Det skulle leda till ett lägre pris på hushållstjänster och på så sätt en ökad efterfrågan som också kan resultera i högre löner inom branschen. Reducerade skattekilar kan bidra till att hushåll kan allokera sin tid mer effektivt eftersom det möjliggör specialisering i högre grad. Resultatet kan bli att också samhällets totala output ökar. 43 Pålsson bygger sin argumentation utifrån Beckers och Lancasters hushållsproduktionsteori. Denna teori baseras på samma principer om komparativa fördelar, som de som används i klassiska teorier inom internationell handel. Makar i ett hushåll ska, likt länder, specialisera sig på produktion utifrån deras komparativa fördelar och därefter handla med varandra. Precis som tullar försvårar handel och specialiseringen mellan länder så gör skatter att handel och specialiseringen mellan hushåll försvåras. Detta påverkar dock inte specialisering och utbyte inom hushållet, alltså mellan familjemedlemmar. Att låga tullar uppmuntrar till internationell handel kan jämföras med att låga skatter främjar specialisering mellan hushåll. 44 Beckers och Lancasters teori analyserar hur makar fördelar arbete mellan sig för att utnyttja sin tid effektivt. Detta gör Becker och Lancaster genom att betrakta hushållet som en produktionsenhet och de förutsätter att marknadsarbete och eget hushållsarbete i hemmet är perfekta substitut. Makar kommer därför att specialisera sig på marknadsarbete eller hushållsarbete utifrån deras komparativa fördelar för att kunna åtnjuta effektivitetsvinster. Hushåll strävar efter att optimera sin totala nytta och gör därför val utifrån hur de värderar sin tid. Nyttan återfinns i konsumtionen av fritid samt konsumtionen av varor, producerade både på marknaden och av hushållen själva. 45 Pålsson menar dock att den traditionella hushållsproduktionsteorin har vissa begränsningar. Den uppmärksammar inte att det också finns en substituerbarhet mellan egenproducerat hushållsarbete och köpt sådant, alltså att båda makarna kan specialisera sig på marknadsarbete och därefter hyra in en tredje part för hushållsarbete. Dock skulle denna möjlighet att byta egenarbete mot köpt hushållarbete bli svår, i avsaknad av skattereduktioner 43 Pålsson (1997), s Ibid, s Ibid, s

18 för hushållsarbete, på grund av höga skattekilar. 46 Men även på en marknad utan skattekilar skulle vissa typer av eget hushållsarbete kanske ändå inte vara perfekta substitut till köpt hushållsarbete. Barnuppfostran är ett exempel på arbete som föräldrarna kanske helst vill ansvara för själva, och som också är en livslång arbetsprocess. 47 När Pålsson i sin studie analyserar hur höga skattekilar påverkar hushållsbranschen och hushållens tidsallokering samt vilka effekter ett eventuellt RUT-avdrag skulle kunna få så delar hon in hushållen i tre olika grupper. Netto-köparna är de hushåll som köper mer hushållsarbete på marknaden än vad de säljer. Netto-säljarna är de som säljer mer än de köper. Den sista gruppen kallas för gör-det-själv-gruppen som varken köper eller säljer hushållstjänster på marknaden. Sammanfattningsvis går det att se att höga skattekilar skapar en stor gör-det-själv-grupp och en liten marknad för hushållsproduktion. Höga skattekilar leder också till att de som är högproduktiva på den vanliga arbetsmarknaden i för stor utsträckning kommer att allokera sin tid på eget hemarbete istället för att specialisera sig på marknadsarbete. De lågproduktiva kommer däremot att allokera för mycket tid till produktion på den vanliga marknaden istället för att arbeta inom hushållsbranschen där de vore mer eftertraktade. 48 Med en skattereduktion för hushållstjänster förutspås gör-det-själv-gruppen att minska och gruppmedlemmarna kommer att förflyttas till antingen netto-köpare eller netto-säljare. Skattereduktionen antas leda till högre nytta för både netto-köpare och netto-säljare. Effekterna för de återstående i gör-det-själv-gruppen ter sig annorlunda eftersom de inte förändrar sitt beteende när reduktionen införs. Men även denna grupp skulle kunna påverkas positivt om den ekonomiska effektiviteten ökar så pass mycket att BNP och statens finanser växer. 49 Men Pålsson såg också en risk att en skattereduktion för hushållsbranschen skulle kunna leda till minskad ekonomisk effektivitet i samhället. Om BNP sjunker kan staten bli tvungen att höja den aggregerade skattebördan och även icke-användarna får då vara med att betala RUT. Och även netto-köpare och netto-säljare skulle kunna förlora om substitutionseffekten övervägs av inkomsteffekten. För att skattereduktionen ska var försvarbar rent effektivt gäller det alltså att paretokriteriet uppfylls för alla grupper Pålsson (1997), s Pålsson & Norrman (1994), s Pålsson (1997), s Pålsson (1997), s Ibid, s

19 3.1.3 Konjunkturinstitutet Hushållens specialisering och tidsallokering Hushållens tidsallokering handlar därför om hur hushåll beslutar att fördela sin totala tillgängliga tid mellan marknadsarbete, hemarbete och fritid. Det är tidsrestriktionen som visar hur mycket total tid som finns tillgänglig och sätter ett tak för tiden som kan fördelas. Hur mycket hushållen väljer att köpa på marknaden och hur mycket de väljer att producera hemma bestäms delvis också av budgetrestriktionen. Den visar hur mycket hushållet har möjlighet att köpa på marknaden utifrån sina givna inkomster. Även preferenser är avgörande för hushållens tidsanvändning och de beskriver hur utbytbar olika typer av konsumtion eller arbete är. I detta fall handlar det om i vilken grad hemarbete, fritid och marknadsarbete kan ses som substitut men också hur utbytbart egenproducerat är mot marknadsproducerat samt hur utbytbart hushållstjänster är mot övrig konsumtion. 51 För samhället som helhet kan det anses önskvärt att individer utnyttjar sin tid till marknadsarbete och därmed minskar den tid man väljer att lägga på fritid och hemarbete. Att omfördela mindre produktiv arbetstid i hemmet till mer produktiv arbetstid på marknaden ökar effektiviteten i samhället. 52 Nyckeln till förbättrad effektivitet är om skattesänkningen för hushållsnära tjänster kan frigöra tid från arbete i hemmet som istället utnyttjas för marknadsarbete. Enligt teorin om optimal beskattning så ska lägre skattesatser sättas på varor som är nära komplement till utbudet av marknadsarbete eller substitut till fritid och hemarbete. Låg skatt ska därmed användas på sådant som gynnar mer marknadsarbete. För att nå effektivitet ska låga skatter också sättas på varor och tjänster där skattefuskande är vanligt. Att sänka skatterna på enskilda varor och tjänster är dock inte optimalt i fall önskan är att öka sysselsättningen för en viss målgrupp. Det är då mer effektivt att gör det billigare att anställa, oavsett produktion, denna målgrupp Svart marknad Som tidigare nämnt leder höga skattekilar till att svart arbete blir mer attraktivt eftersom det i sin tur ger upphov till stora produktivitetsfaktorer vilket kräver högre produktivitet på den vita marknaden för att den ska förbli konkurrenskraftig. Detta gör att den svarta marknaden kan vara betydligt mindre produktiv men ändå föredras före den dyra vita marknaden. 51 Konjunkturinstitutet (2005), s Lundgren & Sørensen (2005), s Konjunkturinstitutet (2005), s

20 Samhällsförluster uppstår när produktiva vita företag utkonkurreras av mindre seriösa företag eftersom de legala företagen missgynnas av höga skattekilar. 54 Konjunkturinstitutet konstaterar att det är väldigt svårt att kartlägga den svarta marknaden. Flera försök att mäta storleken på den svarta sektorn i Sverige har gjorts men ett exakt svar kommer aldrig att kunna ges. Ett av få sätt att skapa en övergripande bild av den svarta marknaden är att med hjälp av nationalräkenskaperna räkna på skillnaden mellan inkomsterna i samhället och hushållens konsumtion. 55 Ur skatteverkets rapport om svartjobb och svartköp i Sverige från 2006 redovisas en uppskattning om den svarta marknadens omsättning på miljarder kronor, vilket utgör ca 5 procent av BNP. 56 Då antas att ca 3 miljarder kronor komma ifrån svartarbete i form av enkla hushållstjänster som innebär sedvanligt hushållsarbete i bostad eller på närliggande mark. 57 Vad svartarbete vanligen innebär definierar Skatteverket i sina undersökningar som: arbete eller tjänster som utförs mot ersättning utan att det kommer till Skatteverkets kännedom. Det är alltså fråga om aktiviteter, som bägge parter tjänar på för att det sker utan t. ex. moms eller andra skatter. Typiskt sett är det fråga om när någon utför ett arbete kontant utan kvitto. Svartarbete kan betalas i pengar eller varor men också genom att man utväxlar tjänster t. ex. släktingar, vänner och grannar emellan utanför det egna hushållet. 58 Svartarbete åt hushåll har stark anknytning till den privata kretsen. Om arbete åt släktingar, grannar, vänner och arbetskamrater exkluderas utförs uppskattningsvis endast 10 procent av allt svartarbete åt främmande personer. 59 Det verkar som om det finns en skillnad i vad allmänheten uppfattar som svartarbete och den definition skatteverket använder. Många anser att hjälp av familj och släkt inte är svartarbete och detta gör att en gråzon uppkommer i vad som är svart eller inte. Hushållstjänster ses inte sällan som gråa tjänster och enligt ett flertal handlar det mer om tjänster och gentjänster än olagliga svartarbeten Externaliteter som motiv för läx-rut 54 Hansson & Norrman (1996), s Konjunkturinstitutet (2005), s Skatteverket (2006), s. 5 & Konjunkturinstitutet (2005), s Skatteverket (2006), s Skatteverket (2006), s Skatteverket (2007), s

Komplettering av HUS-avdraget med läxhjälp. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Komplettering av HUS-avdraget med läxhjälp. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Komplettering av HUS-avdraget med läxhjälp Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 20 september 2012 Peter Norman Peter Ljungqvist (Finansdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

REMISSVAR (Fi2019/00124/S1) Höjt tak för rutavdrag

REMISSVAR (Fi2019/00124/S1) Höjt tak för rutavdrag 2019-02-15 Rnr 4.19 Finansdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR (Fi2019/00124/S1) Höjt tak för rutavdrag Förslagen i sammandrag I promemorian föreslås att taket för rutavdraget för skattskyldiga som

Läs mer

NEGA01, Mikroekonomi 12 hp

NEGA01, Mikroekonomi 12 hp TENTAMEN NEGA01, Mikroekonomi 12 hp Datum: Tisdag 15mars 2016 Tid: 14.00-18.00 Lärare: Dinky Daruvala Tentamen omfattar totalt 40 poäng. För G krävs 20 poäng och för VG krävs 30poäng OBS! Svaren ska vara

Läs mer

Männens jobb sätts före kvinnornas

Männens jobb sätts före kvinnornas Männens jobb sätts före kvinnornas - En granskning av Socialdemokraternas förslag om försämrat RUT-avdrag Mars 2014 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Innehåll 1. Inledning... 3 2. HUS-avdragen...

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:14

Regeringens proposition 2012/13:14 Regeringens proposition 2012/13:14 Skattereduktion för läxhjälp Prop. 2012/13:14 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 11 oktober 2012 Fredrik Reinfeldt Peter Norman (Finansdepartementet)

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan

Läs mer

Skattepolitik för att det ska löna sig att arbeta

Skattepolitik för att det ska löna sig att arbeta Kommittémotion Motion till riksdagen 2017/18:3839 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) Skattepolitik för att det ska löna sig att arbeta Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

Traditionell teori har ofta bortsett från hushållens interna kopplingar. Samma preferenser eller endast familjeöverhuvudets preferenser räknas

Traditionell teori har ofta bortsett från hushållens interna kopplingar. Samma preferenser eller endast familjeöverhuvudets preferenser räknas Föreläsning 2 Familjen som ekonomisk enhet Traditionell teori har ofta bortsett från hushållens interna kopplingar. Samma preferenser eller endast familjeöverhuvudets preferenser räknas Hushållsproduktion

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag 1 Tusentals jobb hotas om RUT avskaffas RUT-avdraget, det vill säga rätten att dra av halva kostnaden för hushållsnära

Läs mer

Skatter och offentliga ingrepp. Åsa Hansson Docent i nationalekonomi

Skatter och offentliga ingrepp. Åsa Hansson Docent i nationalekonomi Skatter och offentliga ingrepp Åsa Hansson Docent i nationalekonomi Föreläsningsplan Varför skatter? Finansiera offentlig sektor Varför en offentlig sektor? Kollektiva beslut - social choice Önskvärt skattesystem

Läs mer

Två år med ROT och RUT

Två år med ROT och RUT Augusti 2010 Två år med ROT och RUT Innehåll Sammanfattning... 3 Fler jobb och företag med ROT och RUT... 4 Minst 18 000 nya jobb... 4 Nya jobb per län... 6 Minskat svartarbete... 9 Plus för statsbudgeten...

Läs mer

Skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror

Skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror Mars 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

Regeringen satsar mer på ojämlik skola än på jämlik skola

Regeringen satsar mer på ojämlik skola än på jämlik skola 2014-09-10 PM Regeringen satsar mer på ojämlik skola än på jämlik skola Skolresultaten rasar, mer än var åttonde elev, 13,1 procent, klarar inte grundskolan och blir inte behörig till gymnasieskolan. Det

Läs mer

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet

Läs mer

Effekter av regeringens skattepolitik

Effekter av regeringens skattepolitik Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3405 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) Effekter av regeringens skattepolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion och efterfrågefunktion

Läs mer

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Pia Blank Thörnroos Datum Dnr 2009-06-18 131 429651-09/1152. Beträffande borrningstjänster i samband med ROT-avdrag

Pia Blank Thörnroos Datum Dnr 2009-06-18 131 429651-09/1152. Beträffande borrningstjänster i samband med ROT-avdrag *Skatteverket 1(2) Pia Blank Thörnroos Datum Dnr 2009-06-18 131 429651-09/1152 Johan Barth GEOTEC Box 174 243 23 Höör Beträffande borrningstjänster i samband med ROT-avdrag Den 8 december 2008 utvidgades

Läs mer

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p) Uppgift 1 Bos veckopeng uppgår till 100 kr. Han spenderar hela summan på en kombination av kola (K) och slickepinnar (S). Båda kostar 5 kr/st. Bo har provat olika kombinationer mellan K och S och bl a

Läs mer

LOs yttrande över delbetänkandet Sänkt restaurang- och cateringmoms, SOU 2011:24

LOs yttrande över delbetänkandet Sänkt restaurang- och cateringmoms, SOU 2011:24 HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad Mats Morin 2011-05-09 20110176 ERT DATUM ER REFERENS 2011-03-22 Fi2022/1404 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Lena

Läs mer

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Fördelningspolitiska skäl Marknadsimperfektioner roblem: åverkar i sig ofta effektiviteten negativt Indirekta skatter Figur 1. Skatt per konsumerad (producerad)

Läs mer

Förändringar av husavdraget (Dnr Fi2015/1728)

Förändringar av husavdraget (Dnr Fi2015/1728) Finansdepartementet Fi2015/1728 Datum 2015-05-04 Vår referens Almgwn Förändringar av husavdraget (Dnr Fi2015/1728) Almega som beretts tillfälle att yttra sig över Förändringar i husavdraget vill med anledning

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-08-16 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För

Läs mer

Yttrande över promemorian Förändringar av husavdraget

Yttrande över promemorian Förändringar av husavdraget Regelrådet är ett oberoende särskilt beslutsorgan utsett av regeringen. Rådets uppgift består av att bedöma konsekvensutredningars kvalitet med hänsyn till de effekter författningsförslaget kan få för

Läs mer

RUT och ROT 2010 Succén fortsätter

RUT och ROT 2010 Succén fortsätter RUT och ROT 2010 Succén fortsätter Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Snabb ökning av användningen av RUT och ROT... 2 Minst 24 000 nya jobb... 3 Flest nya jobb

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

ROT-avdraget skapar fler vita jobb

ROT-avdraget skapar fler vita jobb VI BYGGER ETT BÄTTRE SVERIGE ROT-avdraget skapar fler vita jobb En studie kring inställningen till ROT-avdraget hos 2 447 företag inom byggbranschen December 2011 BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN Inledning

Läs mer

E D C B. F alt. F(x) 80% 40p. 70% 35p

E D C B. F alt. F(x) 80% 40p. 70% 35p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 7 januari 0 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig tentamen 0 0-7 Tentamen består av sammanlagt 9 uppgifter om sammanlagt

Läs mer

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna

Läs mer

Almegas proposition 2012/ Del 1. Förslag för lägre ungdomsarbetslöshet ALMEGA- Prop. 2012/1

Almegas proposition 2012/ Del 1. Förslag för lägre ungdomsarbetslöshet ALMEGA- Prop. 2012/1 ALMEGA- Biblioteket Almegas proposition 2012/ Del 1 Förslag för lägre ungdomsarbetslöshet Prop. 2012/1 Ungdomsarbetslösheten fortsätter, trots en rad åtgärder de senaste åren, att vara ett av våra största

Läs mer

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till! Tentamen består av två delar. Del 1 innehåller fem multiple choice frågor som ger fem poäng vardera och 0 poäng för fel svar. Endast ett alternativ är rätt om inget annat anges. Fråga 6 är en sant/falsk-fråga

Läs mer

Föreläsning 4- Konsumentteori

Föreläsning 4- Konsumentteori Föreläsning 4- Konsumentteori 2012-11-08 Vad är konsumentteori? Vad bestämmer hur konsumenten väljer att spendera sin inkomst mellan olika varor? Vad bestämmer hur mycket konsumenten köper av en viss vara?

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

ROT och RUT ger jobb

ROT och RUT ger jobb Januari 2010 ROT och RUT ger jobb Innehåll Bakgrund... 3 Vart fjärde byggföretag tackar ROT för jobben... 3 7 300 nya RUT-jobb... 5 Skatteverkets utbetalningar minst 12 000 nya jobb... 5 Plus för statsbudgeten...

Läs mer

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Fråga 1 Rätt rad: b,d,a,a,d,c,d,c,d,b 1. En vara är normal om a) individens efterfrågan ökar i varans pris b) individens

Läs mer

SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016

SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016 UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Skr nr. SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016 Skrivtid: Hjälpmedel: 5 timmar Miniräknare ANVISNINGAR Sätt ut skrivningsnummer,

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2010 Sten Nyberg Omtentamen på Mikroteori med tillämpningar, EC1111, 15 högskolepoäng Fredagen den 29 oktober 2010 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

E D C B. F alt. F(x) 80% 40p. 70% 35p

E D C B. F alt. F(x) 80% 40p. 70% 35p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 12 november 2010 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig omtentamen 2010 11-12 Tentamen består av sammanlagt 6 uppgifter

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981)

Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981) Finansdepartementet 103 33 Stockholm 15 augusti 2008 Dnr.: 6-14-08 Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981) 1. Inledning I promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster beskriver

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

En lönande sektor. Hushållsnära tjänster sätter fart på ekonomin och stärker kvinnors ställning på arbetsmarknaden. augusti 2006. www.centerpartiet.

En lönande sektor. Hushållsnära tjänster sätter fart på ekonomin och stärker kvinnors ställning på arbetsmarknaden. augusti 2006. www.centerpartiet. En lönande sektor Hushållsnära tjänster sätter fart på ekonomin och stärker kvinnors ställning på arbetsmarknaden Finska arbetsministeriet augusti 2006 www.centerpartiet.se En fråga om attityder Tänk att

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Juni 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än

Läs mer

Småföretagande i världsklass!

Småföretagande i världsklass! Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist

Läs mer

Bör man legalisera nerladdning av musik?

Bör man legalisera nerladdning av musik? Bör man legalisera nerladdning av musik? Sammanfattning I denna artikel framförs argument för att legalisera gratis nerladdning av musik via internet. Detta bör tillåtas eftersom musik till stor grad är

Läs mer

De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner

De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner familjer, privatägda företag, stat, kommuner, landsting. socialförsäkringssektorn STATENS

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

ARBETSMARKNADEN OCH ARBETSLÖSHETEN (S.67-83)

ARBETSMARKNADEN OCH ARBETSLÖSHETEN (S.67-83) ARBETSMARKNADEN OCH ARBETSLÖSHETEN (S.67-83) ARBETSMARKNADEN Är en av faktormarknaderna (arbete, kapital och naturresurser) Arbetstagarna bjuder ut sina tjänster mot kapital och företagen efterfrågar dem

Läs mer

Tentamen Nationalekonomi A HT 2015

Tentamen Nationalekonomi A HT 2015 Tentamen Nationalekonomi A Samhällsekonomisk analys Globala & nationella perspektiv HT 2015 Hjälpmedel: Miniräknare Totalpoäng: 20 För betyget G krävs: 10 För betyget VG krävs: 15 Skriv din kod på samtliga

Läs mer

Lägesrapport RUT Q1 2016

Lägesrapport RUT Q1 2016 Lägesrapport RUT Q1 2016 Hemservicebranschens utveckling Trots politisk turbulens under 2015 fortsatte hemservicebranschen att växa. Jämfört med 2014 ökade branschens omsättning med 640 miljoner kronor

Läs mer

Är det krut i RUT? En empirisk studie av RUT-avdragets budgetneutralitet år 2015.

Är det krut i RUT? En empirisk studie av RUT-avdragets budgetneutralitet år 2015. Lunds universitet Nationalekonomiska Institutionen NEKH03- HT17 Är det krut i RUT? En empirisk studie av RUT-avdragets budgetneutralitet år 2015. Författare: Fredrik Blix och Rebecka Kvart Handledare:

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1 17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1

Läs mer

REMISSVAR (Fi2018/02415/S1)

REMISSVAR (Fi2018/02415/S1) 218-8-31 Rnr 53.18 Finansdepartementet 13 33 Stockholm REMISSVAR (Fi218/2415/S1) Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension Förslagen i sammandrag Promemorian

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Måndagen den 7 december 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden

Läs mer

Makroekonomi med mikrofundament

Makroekonomi med mikrofundament Makroekonomi med mikrofundament Per Krusell Institutet för Internationell Ekonomi (och Princeton U) 14 Oktober 2008 14 Oktober 2008 1 / 12 Bakgrund: Keynesiansk makroteori Ett antal ekvationer i våra makrovariabler.

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

I redovisningen utifrån marknadsdomstolens dom skall följande områden täckas in:

I redovisningen utifrån marknadsdomstolens dom skall följande områden täckas in: Seminarieuppgifter REDOVISNING KONKURRENS I redovisningen utifrån marknadsdomstolens dom 2008-12 skall följande områden täckas in: 1. En kort redogörelse för målets bakgrund med klagande och motparter

Läs mer

Arbetsmarknaden, skatterna och skolan. Helena Svaleryd

Arbetsmarknaden, skatterna och skolan. Helena Svaleryd Arbetsmarknaden, skatterna och skolan Helena Svaleryd Positiv arbetsmarknadsutveckling 90 85 80 75 70 65 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 Sysselsättningsgrad Arbetskraftsdeltagande Krisens

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer

Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer mars 2009 TV-licens på jobbdatorer - Berättelsen om en dålig idé Vad handlar det här om? Under februari har vi i fackpressen kunnat läsa att Radiotjänst

Läs mer

Yttrande över promemorian Kompletteringar av RUT-avdraget

Yttrande över promemorian Kompletteringar av RUT-avdraget Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

En- och tvåperiodsmodeller

En- och tvåperiodsmodeller En- och tvåperiodsmodeller Per Krusell /10, 3/11, 10/11 och 17/11, 08 /10, 3/11, 10/11 och 17/11, 08 1 / 1 period, socialplanerare u(c, 1 l) och eller 2 figurer: c = Ak α l 1 α c = Ak α l 1 α + (1 δ)k

Läs mer

Föreläsning 3. Arbetsmarknadsdefinitioner. Deltagande på arbetsmarknaden. Arbetskraftsutbud varför intressant? Ensamhushåll/hushåll med en förälder

Föreläsning 3. Arbetsmarknadsdefinitioner. Deltagande på arbetsmarknaden. Arbetskraftsutbud varför intressant? Ensamhushåll/hushåll med en förälder Föreläsning 3 Arbetskraftsutbud varför intressant? Ensamhushåll/hushåll med en förälder Ökat beroende av två inkomster Påverkar fördelningen/konsumtionsmönstret inom familjen Högre inkomst ger större nytta

Läs mer

effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1

effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1 effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1 Roland Granqvist 1. Inledning det är en vanlig uppfattning bland ekonomer att skatter leder

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna

Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna Kommentarer 2016-01-13 Jesper Hansson Efterfrågan på välfärdstjänster Teoretiska utgångspunkter Antag att vi kan mäta kvantitet och kvalitet perfekt så att

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Mikroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen SMI01A ACEKO17h, ACIVE17h, Fristående kurs 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2018 03 23 Tid: 14.00 19.00 Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001 R-2008/0031 Stockholm den 13 mars 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9001 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport

Läs mer

Finansdepartementet. Höjt tak för rutavdrag

Finansdepartementet. Höjt tak för rutavdrag Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2019/00124/S1 Höjt tak för rutavdrag Januari 2019 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 2.1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ. Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Måndagen den 10 januari 2005 Tentamen Examinator: Lars Johansson Skrivditd: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan. Förklara begrepp och

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI. 14 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på alla sidor.

SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI. 14 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på alla sidor. UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Skr nr. SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 14 maj 2016 Skrivtid: Hjälpmedel: 5 timmar Miniräknare ANVISNINGAR Sätt ut skrivningsnummer,

Läs mer

2014-05-09 Dnr 2014:806

2014-05-09 Dnr 2014:806 2014-05-09 Dnr 2014:806 Hur stort skulle skattebortfallet vara om en arbetstidsförkortning till 35 respektive 30 timmar per vecka införs? Vad skulle effekterna bli för kommuner och landsting? Att beräkna

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

Skattelättnader för hushållstjänster

Skattelättnader för hushållstjänster Socialutskottets yttrande 2006/07:SoU2y Skattelättnader för hushållstjänster Till skatteutskottet Skatteutskottet har den 26 april 2007 beslutat att bereda socialutskottet tillfälle att yttra sig över

Läs mer

Succéreformen RUT fyller 10 år

Succéreformen RUT fyller 10 år Succéreformen RUT fyller 10 år Tio år, tio miljarder, 30 000 anställda en succé Rut-avdraget infördes 2007 och har under de tio gångna åren förändrat svenskarnas förhållningssätt till konsumtion av hushållsnära

Läs mer

F4 Konsumentteori Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner.

F4 Konsumentteori Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner. F4 Konsumentteori 2011-11-11 Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner Konsumentens val Effekter av prisförändring Effekter av inkomstförändring Inkomst och substitutionseffekt

Läs mer

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med

Läs mer

Daniel Waldenström Spencer Bastani Åsa Hansson

Daniel Waldenström Spencer Bastani Åsa Hansson Daniel Waldenström Spencer Bastani Åsa Hansson Twitter #snskunskap WiFi SNSGuest Lösenord snskunskap 1 Daniel Waldenström Inledning 2 Rapportens utgångspunkter Stora förändringar sedan århundradets skattereform

Läs mer