Regionalt Vårdprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionalt Vårdprogram"

Transkript

1 Medicinskt Program Arbete Regionalt Vårdprogram Depressionssjukdomar inkl. mano-depressiv sjukdom Stockholms läns landsting 2003

2 Regionalt Vårdprogram Depressionssjukdomar inkl. mano-depressiv sjukdom Rapportansvarig och författare: Christina Spjut Björn Mårtensson Bo Runeson Pär Svanborg Anne Tham Hans Ågren ISBN Beställarkontor vård

3 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl. mano-depressiv sjukdom Förord Det medicinska programarbetet (MPA) i Stockholm är till för att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,8 miljoner invånare. Kunskapen om den goda vården skall vara gemensam, tillgänglig och genomlysbar och utgöra grund för bättre beslut i vården. Arbetet bedrivs gemensamt av producenter och beställare. Patientföreträdarna har en självklar plats i arbetet och medverkar i de olika grupper. Stockholms Medicinska Råd och 16 programråd har skapats för att driva arbetet. Ett flertal Årsrapporter, Regionala vårdprogram och Fokusrapporter har redan publicerats och arbetet med nya rapporter fortskrider kontinuerligt. De regionala vårdprogrammen skall vara till stöd för hälso- och sjukvårdspersonal i det praktiska vardagsarbetet och ett kunskapsunderlag för att utveckla och följa upp vårdens innehåll och kvalitet. De regionala vårdprogrammen och de övriga rapporterna från MPA skall vara en bas för dialog mellan beställare och producenter om den medicinska kvaliteten i vården och kommer att utgöra en grund för beställarorganisationens styrning och uppföljning av vården. Programarbetet har samlat ett stort nätverk av sakkunniga och har lagt grunden till en gemensam arena för vårdens parter

4 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl mano-depressiv sjukdom Inledning Det här är ett regionalt vårdprogram för affektiva sjukdomar eller depressionssjukdomar inklusive mano-depressiv sjukdom. Depressionssjukdomar hör till de stora folksjukdomarna. Varannan kvinna och var fjärde man upplever någon gång i livet en behandlingskrävande depression (ref.). Man räknar med att i varje givet ögonblick (punktprevalens) är ca 5% av befolkningen deprimerad. Syftet med vårdprogrammet är att det skall utgöra en gemensam grund för arbetet med att känna igen, diagnosticera och behandla personer med depressionssjukdom, samt ge underlag för kontinuerlig uppföljning och förbättring av arbetet med patienterna. Det regionala vårdprogrammet riktar sig främst till vårdpersonal inom psykiatri och primärvård som i sitt arbete kommer i kontakt med patienter med depressionssjukdomar, men kan även läsas av patienter, närstående och patient- och anhörigföreningar. Innehållet i vårdprogrammet är också tänkt att användas av tjänstemän i beställar- och produktionsorganisationerna för planering, avtal och uppföljning. Det regionala vårdprogrammet är framtaget inom ramen för medicinska programarbetet i Stockholm och bygger på klinisk erfarenhet och en omfattande litteraturgenomgång inklusive systematiska litteraturöversikter. Sedan vårdprogrammet färdigställts fortsätter den psykiatriska forskningen framåt med stormsteg. I dag vet vi allt mera om förändringar i hjärnan på mikroskopisk nivå vid olika psykiska sjukdomar och hur olika läkemedel påverkar både patientens symtom, funktioner och olika delar av hjärnan ända in i cellen. Bland den kunskap som tillkommit under senare tid är: Psykiatrin har tidigare fokuserat mera på manierna än på depressionerna vid bipolär sjukdom. I dag står det klart att depressionerna helt dominerar patienternas liv och också oftast är betydligt mera svårbehandlade än manierna

5 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl. mano-depressiv sjukdom Kostnaderna för psykisk sjukdom belastar landsting och kommun endast marginellt i jämförelse med de kostnader som drabbar patienter, anhöriga och samhället i övrigt. En stor del av de unipolära depressionerna är i själva verket bipolära och kräver en annan behandling än de får i dag. Detta kan delvis förklara varför många patienter inte blir återställda från sin depression trots sedvanlig behandling. Flera av de läkemedel som används vid depressionssjukdomar har en positiv effekt på hjärnans celler genom att fungera skyddande på cellerna (neuroprotektion) eller positivt påverka den nybildning av hjärnceller (neurogenes) som avstannat vid depression. Arbetsgrupp och förankring Vårdprogrammet är framtaget inom ramen för programområdet för Psykiatri. Arbetsgrupp och författare har varit: Christina Spjut, överläkare, ordförande i arbetsgruppen Björn Mårtensson, med dr, universitetslektor, överläkare Bo Runeson, docent, överläkare Pär Svanborg, med dr, överläkare, leg psykoterapeut Anne Tham, docent, överläkare Hans Ågren, professor. Synpunkter från patient- och anhörigföreningarna har inhämtats via Psykiatrirådet. Remissinstans har varit samtliga psykiatriska kliniker i länet. Stockholms Medicinska Råd har antagit detta program i april Kaj Lindvall Ordförande Stockholms Medicinska Råd Anna Åberg-Wistedt Medicinskt Råd, ordförande Programområde Psykiatri - 4 -

6 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl mano-depressiv sjukdom Innehållsförteckning Förord...2 Inledning...3 Innehållsförteckning Epidemiologi och förlopp Prevention Allmänna principer vid omhändertagande av patienter med Diagnostik och skattning Depression och suicid Läkemedelsbehandling Fysikaliska behandlingsmetoder Psykoterapi Affektiva sjukdomar hos personer över 65 år Läkemedel under graviditet och amning Ansvarsfördelning primärvård psykiatri Förslag till kvalitetsindikatorer Sammanfattande punkter...51 Referenser...53 Bilaga Bilaga Bilaga

7 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl. mano-depressiv sjukdom - 6 -

8 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl mano-depressiv sjukdom 1. Epidemiologi och förlopp Episodiskt förlöpande affektiva- eller depressionssjukdomar är stora folksjukdomar. I den skånska Lundby-studien som fortlöpt kontinuerligt sedan sent 1940-tal räknar man med att varannan kvinna och var fjärde man någon gång i livet upplever en behandlingskrävande depression (Rorsman, 1990). I en amerikansk studie från 1994 anges cirka 17 % av befolkningen ha haft en depression någon gång i livet (livstidsprevalens) och cirka 10 % under det senaste året (Kessler et al, 1994). I andra studier räknar man med att cirka 5 % är deprimerade i varje givet ögonblick (punktprevalens). Maniska episoder är betydligt mindre vanliga, men fortfarande problem i folksjukdomsklass - livstidsprevalensen varierar i olika studier mellan 1 och 1,5%. Affektiva sjukdomstillstånd är ofta episodiska d.v.s. individen känner sig frisk mellan två episoder. Men återfallsrisken är hög, och kanske en tiondel antar ett mer kroniskt förlopp, d.v.s. fortsätter kontinuerligt i mer än två år (Keller, 2001) kostnaderna för psykisk sjukdom belastar landsting och kommun marginellt i jämförelse med den totala kostnaden (86% av kostnaderna för bipolär sjukdom i Storbritannien utgörs av arbetslöshet, arbetsförmåga och för tidig död) d.v.s. som drabbar patienter, anhöriga och samhället i övrigt. Unipolära depressioner bara depressioner Insjuknande i en depressiv episod innebär alltså stor risk för att återinsjukna i framtiden. Risken för återfall efter första insjuknandet har beräknats till ungefär 50% inom två år, 60% inom fem år och 80% under patientens återstående livstid (Angst, 1992). Cirka 10 20% av patienterna löper risk för att utveckla ett kroniskt depressivt tillstånd som varar mer än två år. Bipolär sjukdom depressioner omväxlande med manier/hypomanier De allra flesta patienter som genomlevt maniska episoder kommer att vid andra tidpunkter i livet vara deprimerade. Patienter svänger således mellan två motsatta poler i sitt stämningsläge - de är bipolära. Unipolära manier är sällsynta. Återfallsrisken vid obehandlad etablerad sjukdom är närmare 100% (Angst, 1986). Den bipolära depressionen har ofta samma symtom - 7 -

9 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl. mano-depressiv sjukdom som en unipolär depression och kan ibland vara mycket svårbehandlad, särskilt om den ingår i ett bipolär II-mönster (Akiskal, 1996). Vid såväl uni- som bipolär sjukdom gäller att episoderna med tiden ofta blir alltmer sammanflytande med restsymtom mellan episoderna. De blir med tiden i allt mindre utsträckning utlösta av yttre psykologiska belastningar utan blir allt mer autonoma, ett fenomen som ofta har kallats kindling eller psykologisk sensitisering (Post, 1989). Bipolär sjukdom svänger ofta med tiden med allt snabbare frekvens, och när en patient under ett år har fler än två cykler av mani/depression används den tekniska benämningen rapid cycling (Post, 1992). Dessa svängningar kan bli mycket täta, med t.ex. en manisk/hypoman episod om en vecka och en depressiv episod om ett par veckor. Ultrarapid cycling har beskrivits med varannandagsdepression och varannandagsmani. Ännu snabbare bipolära svängningar kan vara svåra att skilja från den emotionella labilitet som präglar individer med borderline-personlighetsstörning. Mani/hypomani och depression kan också föreligga samtidigt, vilket inte är självklart för många. Således kan tillräckligt många såväl maniska som depressiva symtom förekomma parallellt, vilket kallats mixed affective episode. Dystymi Dystymi är en kronisk nedstämdhet av måttlig grad som inte uppfyller de fulla kriterierna för egentlig depression, men där den drabbade under en sammanhängande period längre än två år har upplevt åtminstone två tydliga depressionssymtom (López-Ibor, 1994). Varaktigheten för en dystymi kan vara flera decennier och debuten sker ibland tidigt i livet. Under en lång dystymiperiod kan depressionen djupna till en episod av egentlig depression som sedan viker och efterlämnar den gamla dystymin; detta kallas ofta dubbeldepression. Utmattningsdepression De flesta depressionsepisoder föregås av en period med personlig förlust eller förändrade krav från omgivningen. Depression kan givetvis utvecklas även i avsaknad av några psykologiska moment. När den psykologiska stressen är uppenbar och kommit i ett övertygande tidssamband till depressionsinsjuknandet har man sedan 1800-talet talat om reaktiv depression, vilket dock inte ingår som diagnosnamn i DSM-systemet som inte anger några orsaker i sina benämningar. Begreppet utbrändhet ( burn-out ) har lanserats - 8 -

10 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl mano-depressiv sjukdom utanför psykiatrin som ett tillstånd som kan drabba framför allt vårdpersonal (Maslach, 2001; Pines, 1978). De senaste årens debatt om utbrändhet har föranlett psykiatriska undersökningar om likheter och skillnader mellan subjektivt upplevd utbrändhet och arbetsoförmåga. I ett pågående forskningsprojekt vid Karolinska sjukhuset (Åsberg och medarbetare) har 80% av subjektivt utbrända individer visat sig uppfylla alla kriterier på en egentlig depression, varför man lanserat begreppet utmattningsdepression. Likheten med det gamla begreppet reaktiv depression är slående. Det pågår en debatt huruvida utmattningsdepression bara är en dylik depression, eller om den skulle ha en särskild status med tanke på de vanligt förekommande asteniska och kognitiva symtomen. Ett alternativt namn är utmattningssyndrom. Som vid alla reaktiva depressioner tar behandlingen fasta såväl på den depressiva bilden (antidepressiva åtgärder) som på omgivningsfaktorer (sociala/psykologiska åtgärder). Psykotiska symtom Var femte unipolärt eller bipolärt deprimerad individ är psykotisk, dvs. uppvisar hallucinationer och/eller vanföreställningar och/eller formella tankestörningar. Dessa psykotiska symtom är oftast affektkongruenta, dvs. har samma färg eller innehåll som stämningsläget i sig (Burch, 1994). Ett mindretal uppvisar dock affektinkongruenta psykotiska symtom och kan av den anledningen vara svåra att skilja från schizofrena sjukdomstillstånd. Det faktum att psykotiska upplevelser kan vara neutrala hos en nedstämd eller uppstämd individ (affektinkongruens) hindrar således inte att en primär affektiv diagnos ställs, även om differentialdiagnoser då måste övervägas extra noga. Många patienter, särskilt bipolära, lider också av kognitiva symtom, dvs. koncentrations- och minnessvårigheter (degl Innocenti, 1998) samt lättare förvirringssymtom eller villrådighet (perplexitet). Psykotiska affektivt mixed individer med dylika kognitiva symtom är de patienter som tidigare diagnosticerats som cykloid psykos (Perris, 1988; Jonsson, 1992)

11 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl. mano-depressiv sjukdom

12 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl mano-depressiv sjukdom 2. Prevention Att förebygga depression Evidensen är svag vad gäller prevention av affektiv sjukdom. Det finns till exempel en tydlig genetisk grund för dessa tillstånd. Sannolikt är det också svårt att påvisa gynnsam kostnad-nyttoeffekt av de långsiktiga strategier som skulle krävas vid primär prevention. Preventionstänkande är därför eftersatt i sjukvårdens arbete, även om det gjorts försök att utveckla området (Folkhälsoinstitutet, 1996). Primär prevention kan vara att skapa miljöer där människor får förutsättningar att bygga upp en god självbild, självförtroende, bemästringsstrategier och livsprojekt. Sekundär prevention är att ge tidiga insatser vid svårigheter i den psykosociala situation där vi människor kan befinna oss i familje- och yrkesliv. Skolans roll En väg är att utveckla verksamheter som ger barn och ungdomar möjligheter att lära sig att lyckas. Det kan stärka ungdomars sunda självkänsla, vilket kan minska risken för depression senare i livet. Om undervisningen är mer problemorienterad och innehåller diskussion av samlevnadsproblem som våld, missbruk och ungdomskriminalitet, kan detta få positiva konsekvenser för ungdomars möjlighet att hitta vidare när de hamnar i riskzonen för psykisk insufficiens. Arbete med att förebygga mobbning kan också leda till ökad trygghet i skolmiljön (Nationella folkhälsokommitten, 1999). Barn till föräldrar som har depressiv eller annan psykisk störning behöver särskild uppmärksamhet. Psykologiundervisningen på gymnasiet kan bättre illustrera vilka faktorer som kan utveckla individen, där man tydligt bör knyta an till elevens erfarenheter

13 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl. mano-depressiv sjukdom Arbetsplatsernas roll Konflikter och mobbning är även bland vuxna ett problem på arbetsplatser. Om man tar itu med detta tidigt kan risken för mer omfattande problem minskas. I stressade miljöer kan arbetssledare visa att övertidsarbete inte är ett ideal. När företag märker hur stresstillstånd kan leda till hög sjukfrånvaro finns bättre förutsättningar att öka deras intresse för en diskussion av situationen. Väsentligt torde vara att motverka för hög arbetsbelastning, öka inflytandet över arbetssituationen för den anställde, ge adekvat uppmärksamhet och belöning åt den enskilde, öka gemenskapen i arbetsgrupperna, och motverka orättvisor och värdekonflikter (Maslach, 2001). Massmedias roll Den medicinska professionen bör söka samarbete med journalister för att kunna nå ut med positiv information om existerande vårdalternativ. Den negativa syn på psykiatri som ofta presenteras behöver mötas med vederhäftig kunskap. Familjers kompetens Ensamstående mödrars situation kan vara ett exempel på situationer där preventivt arbete kan vara betydelsefullt (Ekman, 1996). Stödgrupper kan vara en möjlighet att förhindra problem i familjerna, liksom grupper för förstagångsföräldrar. Om någon av familjemedlemmarna drabbats av depression ger självhjälpsgrupper, anhörigföreningar och ett professionellt uppsökande arbete goda möjligheter att förhindra problem i familjekretsen. Särskilda kurser för närstående har arrangerats, där innehållet är att lära sig mer om depressionssjukdom eller den bipolära sjukdomen, kunna känna igen tidiga tecken på försämring och veta hur man då tar kontakt. Detta ökar tryggheten både för den sjuke och för närstående och kan ha positiva återverkningar på förloppet. Kommunala insatser, som att ge extra tid på daghem eller förskola för barn i familjer drabbade av att någon av föräldrarna är sjuk, är ett annat exempel. I bostadsområden med segregation kan också särskilda projekt medverka till minskade sociala problem med åtföljande depressiva reaktioner (Jarman et al, 1992)

14 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl mano-depressiv sjukdom Äldre människors situation Äldre människor saknar ibland efter pensionering livsprojekt. Kursverksamhet kan bedrivas för att ge möjligheter till nyorientering. Sorgegrupper är en annan möjlighet, där en bearbetning av sorg efter en maka/make kan förhindra utveckling av depression. Vid allvarliga kroppsliga sjukdomar som cancer, hjärt- och kärlsjukdom, neurologiska sjukdomar och smärttillstånd är depression vanlig (Katon & Sullivan, 1990). Vid dessa sjukdomars behandling är det viktigt att utgå från patientens syn på sin sjukdom, med målet att så långt möjligt befrämja patientens kontroll över situationen. Vårdpersonal har här en väsentlig roll. Deras kommunikativa förmåga bör utvecklas. När en maka/make deltar i vården, som vid hemvård, kan stöd till den anhörige också minska risken för utveckling av depression. Tillgång till stödjande miljöer, som matlagningsgrupper och programverksamhet, kan vara ett annat inslag i behovet av att motverka ensamhet. Här har vårdcentraler och servicehus möjlighet att arbeta preventivt. Detta gäller också hemtjänsten, vilken har god insyn i äldre människors behov. Sekundär prevention av depression i somatisk vård Att upptäcka depressioner vid somatiska mottagningar och kliniker är en form av sekundär prevention. Ett projekt som kommit att uppmärksammas inom detta område är den s.k. Gotlandsstudien, gjord av Wolfgang Rutz och medarbetare. Flertalet gotländska distriktsläkare utbildades under några få dagar, med fokus på diagnostik och farmakologisk behandling av depressioner. Vid uppföljning fann man att färre patienter behandlades med bensodiazepiner och förskrivningen av antidepressiva hade ökat. Vidare sköttes fler patienter i öppenvård och färre intogs på den psykiatriska kliniken i Visby. Allra mest uppmärksammades effekten att antalet suicid hos kvinnor minskade, både jämfört med tidigare tidsperioder på Gotland och jämfört med övriga landet (Rutz et al, 1989; 1990; 1992). Även om tveksamhet om det senare resultatet har framförts, har ambitösa program med kursverksamhet av liknande slag bedrivits på många håll i Sverige

15 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl. mano-depressiv sjukdom

16 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl mano-depressiv sjukdom 3. Allmänna principer vid omhändertagande av patienter med depressionssjukdom En förutsättning för all framgångsrik behandling inom sjukvården är att behandlare och patient kan etablera och vidmakthålla en terapeutisk allians, dvs. ett ömsesidigt gott samarbete. Begreppet är lånat från psykodynamisk teori (Bordin, 1979; Frank, 1991) och avser där psykoterapeutisk behandling, men har en distinkt tillämplighet i allt terapeutiskt arbete. Övergripande faktorer av betydelse för den terapeutiska alliansen vid affektiv sjukdom är: A. Faktorer relaterade till det psykiatriska syndromet/sjukdomen (Axel-I enligt DSM-IV) B. Faktorer relaterade till personligheten/personlighetsstörning (Axel-II enligt DSM-IV). C. Omgivningsfaktorer - t.ex. nätverk, kulturella och sociala faktorer. D. Faktorer relaterade till behandlaren. A. Axel-I relaterade hinder för terapeutisk allians En egentlig depression påverkar patientens kognitiva och konativa (viljemässiga) funktioner negativt. Nedstämdhet och lustlöshet är depressiva kärnsymtom. Pessimism, med hopplöshet, uppgivenhet och ibland straff- och skuldföreställningar är också vanliga symtom vid depressioner. Detta interfererar negativt med patientens motivation till att genomföra behandling ( det känns som att jag är bortom all hjälp, det är ändå ingen mening ). Oavsett tidigare intellektuell funktionsnivå påverkas koncentrations-, minnes- och inlärningsförmåga av depressionen. Den deprimerade patienten tänker sämre till följd av sjukdomen och har alltså en nedsatt förmåga att ta till sig och att komma ihåg given information. I den mån patienten också har ångestsymtom minskar även detta koncentrationsförmågan. Psykisk energi och initiativförmåga är också ofta nedsatta. Störd nattsömn ökar tröttheten. Patienten kan därför ha svårt att rent praktiskt komma sig för att genomföra delar av behandlingen. Det kan t.ex. handla om att komma väg

17 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl. mano-depressiv sjukdom till ett besök på mottagningen/ sjukhuset, att lämna in sitt recept på apoteket, att ta medicinen, att skicka in sitt sjukintyg till Försäkringskassan. Denna kognitiva och konativa nedsättning hos patienter med egentlig depression gör att psykoedukativa åtgärder är av särskild vikt. Patienten bör få både muntlig och skriftlig information om sitt tillstånd och dess behandling. För de flesta patienter är det en stor lättnad att förstå att de lider av ett sjukdomstillstånd, inte av en moralisk defekt, och att det inte egentligen bara handlar om att ta sig i kragen eller att rycka upp sig. Medicinering med psykofarmaka är ofta starkt negativt laddat för många människor ( jag vill inte bara döva symtomen, jag vill inte bli beroende ). Compliance eller följsamhet vid läkemedelsbehandling är direkt avhängig patientens motivation (Krupnick, 1996; Weiss, 1997). Patienten behöver därför få konkret information om hur farmaka verkar respektive inte verkar, om biverkningar, om vikten av att fullfölja behandlingen osv. Användandet av självskattningsskalor av depressionssymtom, där patienten ges kontinuerlig feedback på sin symtomvärdering är ett annat exempel på en strukturskapande intervention som tydliggör patientens tillstånd för bägge parter. Patientinformationsbroschyrer om depressionssjukdomen och antidepressiv behandling ger patienten möjlighet att i lugn och ro repetera och fördjupa den information som getts muntligt. De flesta patienter upplever en stor lättnad av att i skriftlig form känna igen sig själva och sina symtom. Det blir extra tydligt att de inte är ensamma om att må som de mår, och att det finns hjälp. Rekommendera gärna patienter att söka fördjupad kunskap i böcker eller på Internet. Hänvisa till publikationer och webbsajter som du som behandlare själv bedömer vara informativa och vederhäftiga. Eftersom den deprimerade patienten ofta upplever sin situation som hopplös och tror sig aldrig kunna bli bra, är det viktigt att ge noggrann och saklig information kring de mycket goda behandlingsmöjligheter som finns vid tillståndet, både vid akutbehandling och för att förebygga recidiv. Behandlaren får ta på sig rollen av att bära det hopp som patienten oftast inte kan känna innan den antidepressiva effekten kommer. Många deprimerade patienter har först efter det att symtomen avklingat kunnat berätta om hur viktigt det varit för dem att behandlaren förmedlade både sakinformation men inte minst hopp när allt tedde sig hopplöst

18 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl mano-depressiv sjukdom B. Axel-II problematik personlighetsstörning Personlighetsstörning diagnosticeras ofta hos deprimerade patienter (Skodol, 1999; Hirschfelt, 1999). Det är av stor vikt att så snart som möjligt identifiera förekomsten av avvikande och problemskapande ( maladaptiva ) personlighetsdrag hos den deprimerade patienten, eller om patienten uppfyller kriterierna för någon specificerad personlighetsstörning. Sådana personlighetsdrag kommer med stor sannolikhet att innebära framtida problem med terapeutisk allians och compliance. Eftersom depressioner förändrar människors självbild kan det vara svårt att göra en valid axel-ii utredning under en pågående depressionsperiod, och man får ofta veta mer om de positiva sidorna i patientens aktuella situation och livshistoria när symtomen börjat avklinga. Patientens livsanamnes brukar ändå kunna ge ett grovt underlag för en preliminär bedömning. Av en patient som anamnestiskt beskriver exempelvis en påtaglig instabilitet i mellanmänskliga relationer och/eller i yrkeslivet kan man förvänta sig en liknande instabilitet i den terapeutiska relationen. Genom att benägenheten till impulsivt handlande, eller att pendla mellan idealisering och nedvärdering benämns som potentiella komplikationer även i behandlingsarbetet, och strategier att motverka sådant beteende diskuteras, kan allianshotande ageranden förebyggas. Anamnestiska belägg för impulsivitet är för övrigt naturligtvis särskilt viktiga vid suicidriskbedömning. Om man får hållpunkter för ett mönster av generell misstänksamhet och misstro mot andra i patientens anamnes kan sannolikt behandlingssvikt och uteblivanden minska, om patienten bereds möjlighet att öppet formulera sina farhågor gentemot behandlaren. Om man inte har otvetydiga belägg av t.ex. journalinformation eller av andra referentuppgifter bör emellertid inte en definitiv personlighetsstörningsdiagnos ställas under en pågående episod av egentlig depression de belägg på personlighetsproblematik som framkommit hos den deprimerade patienten bör åter prövas och värderas när patientens symtom gått i remission

19 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl. mano-depressiv sjukdom C. Omgivningsfaktorer familj/nätverk, sociala och kulturella faktorer Psykisk sjukdom är fortfarande förknippad med känslor av skuld och skam hos många människor. För den deprimerade patienten, där sådana affekter ofta är en del av sjukdomsbilden, blir bördan dubbelt så tung att bära. Om patientens partner eller andra närstående aktivt inviteras till något återbesök och där får möjlighet att uttrycka sina tankar och känslor samt får saklig information om tillståndet och dess behandling, brukar detta vara positivt för alla parter. En deprimerad människa kan uppfattas som likgiltig och avvisande av den anhörige, vilket lätt väcker känslor av rädsla, aggression och skuld. Den anhörige som involveras i behandlingen blir tryggare och kan bättre stödja den sjuke. Den anhörige blir en del av den terapeutiska alliansen och tenderar att stödja ordinerad behandling i stället för att motarbeta den, vilket ibland kan vara fallet ( min man säger åt mig att slänga alla mediciner, och att det är dom som gör mig sjuk ). Dessutom får man som behandlare ofta viktig kompletterande information om patientens livsanamnes och sjukdomssymtom. I fall där suicidrisken bedöms som framträdande kan en hållbar allians med anhöriga ibland betyda att slutenvård ändå kan undvikas. Barn till deprimerade patienter far ofta illa. Det är klokt att fråga patienten om hur barnen har det, och vad de vet om sjukdomen. Stöd patienten i att dela information om sjukdomen med barnen, och inbjud gärna även barn att komma med på besök, så att även de får möjlighet att komma till tals. I de fall där familjekonstellationerna har maladaptiva, patologiska drag brukar detta framkomma i den mån anhöriga inbjuds. Ambivalenta, avvisande, eller patologiskt beroende familjerelationer kan föranleda remiss till eller rekommendation om familjeterapi som komplement till den specifika antidepressiva behandlingen. Sociala faktorer som bristande utbildning, arbetslöshet, ekonomiska problem, stress och belastning i arbetslivet etc. finns ofta med som bidragande psykosociala stressorer vid depressionstillstånd. Det kan i sådana fall ofta vara svårt, eller omöjligt, att urskilja vad i patientens symtomatologi som är att betrakta som normalpsykologiska reaktioner på stress och vad som utgör typiska symtom på egentlig depression. Vid multipla yttre belastningar kan man oftast inte på kort sikt förvänta sig samma goda behandlingsresultat som i de fall där sådana belastningar saknas. Det är emellertid viktigt att vara klar

20 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl mano-depressiv sjukdom över att en klinisk bild som vid egentlig depression kan utvecklas till följd av denna typ av påfrestningar, och samexistera med dem. Korrekt given antidepressiv behandling kan ge patienten kraft till att börja bryta onda cirklar; att kunna ta till sig det sociala stöd som kan ges inom och särskilt utanför sjukvården, i form av kurativa insatser, rehabilitering, arbetsträning, utbildning, stresshantering och liknande. Kulturell tillhörighet påverkar hur en depressiv bild kommuniceras. Personer från icke nordeuropeiska kulturer kan uppvisa en relativt sett större benägenhet att manifestera somatiska snarare än psykiska depressionssymtom. När väl en depression har djupnat ter sig dock den kliniska bilden förvånansvärt lika världen över. D. Faktorer relaterade till behandlaren Insjuknande i depression baseras på en biologisk och psykologisk sårbarhet hos individen. Utvecklingen av en depression har ofta föregåtts av olika typer av psykologiska belastningar och påfrestningar. När ett depressivt tillstånd väl utvecklats följer det sitt eget mönster. En pågående egentlig depression är alltså ett resultat av en mängd tidigare och aktuella samverkande faktorer. Processen fortlöper på såväl biologiska, psykologiska, som sociala plan. En optimal behandling av en deprimerad patient förutsätter kännedom om alla dessa faktorer. Alla former av teoretisk ensidighet hos behandlaren är negativa för den terapeutiska alliansen, och därmed för behandlingsresultatet. Många behandlare inom psykiatrin har uppfostrats i en tanketradition där sjukdomsbild och symtom egentligen betyder någonting annat, och därför är relativt ointressanta i förhållande till de utlösande eller psykologiskt predisponerande faktorerna. Med ett sådant enögt förståelseperspektiv tenderar behandlaren ofta att negligera det faktiska lidande och den mentala och sociala funktionsnedsättning som de depressiva symtomen ger upphov till. Denna typ av behandlare kan ibland rationalisera sin okunskap och sitt misslyckande med att uppnå en terapeutisk allians med att patienten inte har kapacitet till eller intresse för insikt. Den behandlare som å andra sidan bara ser symtomen, men inget, eller för litet av den unika individ och livshistoria som varje enskild patient utgör, misslyckas ofta med att uppnå en god behandlingsallians, även vad gäller t.ex. farmakologisk behandling

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är

Läs mer

Depression. Vårdprogram Närsjukvården i västra Östergötland

Depression. Vårdprogram Närsjukvården i västra Östergötland Antaget 2005-11-07 Depression Arbetsgrupp Lena Emilsson, sjukgymnast psykiatriska kliniken Mats Engberg, allmänläkare primärvården Malin Forsell, psykolog psykiatriska kliniken Åsa Knutsson, kurator psykiatriska

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Regionalt vårdprogram

Regionalt vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Rapporten är framtagen av Christina Spjut

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Regionalt vårdprogram

Regionalt vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Rapporten är framtagen av Christina Spjut

Läs mer

Primärvårdsanpassad rutin för

Primärvårdsanpassad rutin för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (2) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Primärvårdsanpassad rutin för 2.0 Rutin suicidriskbedömning i Landstinget Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin Denna skala är avsedd att användas då det finns misstanke om att en patient med känd schizofreni parallellt lider av en

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda

Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda Nedanstående tankar och förslag får naturligtvis anpassas till situationen, patienten och huruvida patienten har gjort ett aktuellt

Läs mer

Uppdatering i praktisk psykiatri

Uppdatering i praktisk psykiatri Uppdatering i praktisk psykiatri Läkemedelskommittén Halland Halmstad 090515 Behandling av ångest och depressioner Nationella riktlinjer i praktiken Johan Sandelin Chöl Vuxenpsykiatrin i norra Halland

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Norra Stockholms psykiatri, Affektivt centrum Projektansvarig Mikael Landén IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Rapport från satsning på psykiatri och socialtjänst för personer med

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Ett påklistrat leende kan dölja symtomen

Ett påklistrat leende kan dölja symtomen Ett påklistrat leende kan dölja symtomen Depression Information till patienter och anhöriga Tycker dina vänner att du borde rycka upp dig? Försöker du hålla skenet uppe, trots att du känner dig nedstämd,

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Vad är depression och vad är nedstämdhet?

Vad är depression och vad är nedstämdhet? Vad är depression och vad är nedstämdhet? Lars Jacobsson Professor emeritus i psykiatri Institutionen för klinisk vetenskap Målningen som avbildas i Figur 1 gjordes 1903 av Hugo Simberg, som var en finlandssvensk

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient

2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner 3 Varje psykiatrisk patient Självmordsrisk vid depression skall betraktas som en potentiell självmordsrisk innan

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Psykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR

Psykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR BEHOVSBESKRIVNINGAR Psykiska sjukdomar Depression. Allmänt Depression eller förstämningssyndrom indelas i unipolära och bipolära syndrom..det vanligaste unipolära syndromet är egentlig depression. Depression

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Behandling av affektiva sjukdomar hos vuxna

Behandling av affektiva sjukdomar hos vuxna Behandling av affektiva sjukdomar hos vuxna 2006 Vårdprogram för Landstinget Sörmland 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Rapportansvariga författare och Tillkännagivanden... 4 1 Inledning... 5

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu. Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga

Läs mer

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM Titel: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Enhet: Alla ID.nr Handlingsprogram depression Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: /Agneta Rosling,

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett 1.12.2014, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling Affektiva mottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 070116 Behandling av bipolär sjukdom Alla patienter med bipolär sjukdom skall rekommenderas att så

Läs mer

Utmattningssyndrom (UMS)

Utmattningssyndrom (UMS) Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin

Läs mer

Vårdprogram - Patienter med affektiva syndrom/sjukdomar

Vårdprogram - Patienter med affektiva syndrom/sjukdomar Psykiatriska kliniken Sid 1 (22) Vårdprogram - Patienter med affektiva syndrom/sjukdomar Dokumenttyp: Vårdprogram Utfärdande PE: Närsjukvården i centrala Östergötland Utfärdande enhet: Psykiatriska kliniken

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Utvecklingsstörning och hälsa. Monica Björkman

Utvecklingsstörning och hälsa. Monica Björkman Utvecklingsstörning och hälsa Monica Björkman Definition av utvecklingsstörning: Intelligenskvot under 70 Begränsad förmåga att anpassa sig till dagliga förväntningar i en normal social omgivning Problem

Läs mer

Behandling av depression

Behandling av depression Behandling av Kan man inte bara få vara deprimerad? 45 Hur vanligt är? Många återinsjuknar! Punktprev. Livstidsprev. Svår män 2-4 % 20 % 11 % kvinnor 5-9 % 45 % 20 % (Lundbystudien, Hagnell o a 1990) 75

Läs mer

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnoskännedom KUR-projektet Umeå 121113 Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd information som inte behöver formuleras Appendicit Inom

Läs mer

Vårdprogram. hos vuxna vid psykiatrisk klinik

Vårdprogram. hos vuxna vid psykiatrisk klinik Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Behandling av affektiv sjukdom 1.0 Vårdprogram hos vuxna vid psykiatrisk klinik Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso-

Läs mer

Farmakologisk behandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Behandlingsrekommendation

Farmakologisk behandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Behandlingsrekommendation Farmakologisk behandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Behandlingsrekommendation Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd med förhöjd risk för

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Länsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Psykiatri

Länsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Psykiatri Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse primärvård och psykiatri Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

Vårdprogram för DEPRESSION

Vårdprogram för DEPRESSION Vårdprogram för DEPRESSION - 1- FÖRORD Depressionssjukdomarna är bland de viktigaste orsakerna till ohälsa, produktivitetsbortfall och arbetsoförmåga. Cirka varannan kvinna och var femte man drabbas under

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Årets australiensare 2010 Tidig intervention DUP: Duration of Untreated Psychosis Det mesta av funktionsnedsättningen grundläggs under de första

Läs mer

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Kevin S. Douglas, Stephen D. Hart, Christopher D. Webster, & Henrik Belfrage Steg 1: Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

DN DEBATT: Hälsoprofessor om sjukskrivningarna:

DN DEBATT: Hälsoprofessor om sjukskrivningarna: DN DEBATT: Hälsoprofessor om sjukskrivningarna: Utbrändhet mest en modetrend Utbrändhet är troligen mest en modetrend. Det är osäkert om utbrändheten existerar som vetenskapligt begrepp, skriver Marcello

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

BasUt föreläsning Mikael Nilsson 6 tillfällen under mars och april 2010.

BasUt föreläsning Mikael Nilsson 6 tillfällen under mars och april 2010. BasUt föreläsning Mikael Nilsson 6 tillfällen under mars och april 2010. Avdelningschef vid avdelning 23 i Varberg. Har arbetat inom psykiatrin i många år. Kom in i psykiatrin genom en kamrat i ungdomen

Läs mer