Regionalt Vårdprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionalt Vårdprogram"

Transkript

1 Medicinskt Program Arbete Regionalt Vårdprogram Depressionssjukdomar inkl. mano-depressiv sjukdom Stockholms läns landsting 2003

2 Regionalt Vårdprogram Depressionssjukdomar inkl. mano-depressiv sjukdom Rapportansvarig och författare: Christina Spjut Björn Mårtensson Bo Runeson Pär Svanborg Anne Tham Hans Ågren ISBN Beställarkontor vård

3 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl. mano-depressiv sjukdom Förord Det medicinska programarbetet (MPA) i Stockholm är till för att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,8 miljoner invånare. Kunskapen om den goda vården skall vara gemensam, tillgänglig och genomlysbar och utgöra grund för bättre beslut i vården. Arbetet bedrivs gemensamt av producenter och beställare. Patientföreträdarna har en självklar plats i arbetet och medverkar i de olika grupper. Stockholms Medicinska Råd och 16 programråd har skapats för att driva arbetet. Ett flertal Årsrapporter, Regionala vårdprogram och Fokusrapporter har redan publicerats och arbetet med nya rapporter fortskrider kontinuerligt. De regionala vårdprogrammen skall vara till stöd för hälso- och sjukvårdspersonal i det praktiska vardagsarbetet och ett kunskapsunderlag för att utveckla och följa upp vårdens innehåll och kvalitet. De regionala vårdprogrammen och de övriga rapporterna från MPA skall vara en bas för dialog mellan beställare och producenter om den medicinska kvaliteten i vården och kommer att utgöra en grund för beställarorganisationens styrning och uppföljning av vården. Programarbetet har samlat ett stort nätverk av sakkunniga och har lagt grunden till en gemensam arena för vårdens parter

4 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl mano-depressiv sjukdom Inledning Det här är ett regionalt vårdprogram för affektiva sjukdomar eller depressionssjukdomar inklusive mano-depressiv sjukdom. Depressionssjukdomar hör till de stora folksjukdomarna. Varannan kvinna och var fjärde man upplever någon gång i livet en behandlingskrävande depression (ref.). Man räknar med att i varje givet ögonblick (punktprevalens) är ca 5% av befolkningen deprimerad. Syftet med vårdprogrammet är att det skall utgöra en gemensam grund för arbetet med att känna igen, diagnosticera och behandla personer med depressionssjukdom, samt ge underlag för kontinuerlig uppföljning och förbättring av arbetet med patienterna. Det regionala vårdprogrammet riktar sig främst till vårdpersonal inom psykiatri och primärvård som i sitt arbete kommer i kontakt med patienter med depressionssjukdomar, men kan även läsas av patienter, närstående och patient- och anhörigföreningar. Innehållet i vårdprogrammet är också tänkt att användas av tjänstemän i beställar- och produktionsorganisationerna för planering, avtal och uppföljning. Det regionala vårdprogrammet är framtaget inom ramen för medicinska programarbetet i Stockholm och bygger på klinisk erfarenhet och en omfattande litteraturgenomgång inklusive systematiska litteraturöversikter. Sedan vårdprogrammet färdigställts fortsätter den psykiatriska forskningen framåt med stormsteg. I dag vet vi allt mera om förändringar i hjärnan på mikroskopisk nivå vid olika psykiska sjukdomar och hur olika läkemedel påverkar både patientens symtom, funktioner och olika delar av hjärnan ända in i cellen. Bland den kunskap som tillkommit under senare tid är: Psykiatrin har tidigare fokuserat mera på manierna än på depressionerna vid bipolär sjukdom. I dag står det klart att depressionerna helt dominerar patienternas liv och också oftast är betydligt mera svårbehandlade än manierna

5 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl. mano-depressiv sjukdom Kostnaderna för psykisk sjukdom belastar landsting och kommun endast marginellt i jämförelse med de kostnader som drabbar patienter, anhöriga och samhället i övrigt. En stor del av de unipolära depressionerna är i själva verket bipolära och kräver en annan behandling än de får i dag. Detta kan delvis förklara varför många patienter inte blir återställda från sin depression trots sedvanlig behandling. Flera av de läkemedel som används vid depressionssjukdomar har en positiv effekt på hjärnans celler genom att fungera skyddande på cellerna (neuroprotektion) eller positivt påverka den nybildning av hjärnceller (neurogenes) som avstannat vid depression. Arbetsgrupp och förankring Vårdprogrammet är framtaget inom ramen för programområdet för Psykiatri. Arbetsgrupp och författare har varit: Christina Spjut, överläkare, ordförande i arbetsgruppen Björn Mårtensson, med dr, universitetslektor, överläkare Bo Runeson, docent, överläkare Pär Svanborg, med dr, överläkare, leg psykoterapeut Anne Tham, docent, överläkare Hans Ågren, professor. Synpunkter från patient- och anhörigföreningarna har inhämtats via Psykiatrirådet. Remissinstans har varit samtliga psykiatriska kliniker i länet. Stockholms Medicinska Råd har antagit detta program i april Kaj Lindvall Ordförande Stockholms Medicinska Råd Anna Åberg-Wistedt Medicinskt Råd, ordförande Programområde Psykiatri - 4 -

6 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl mano-depressiv sjukdom Innehållsförteckning Förord...2 Inledning...3 Innehållsförteckning Epidemiologi och förlopp Prevention Allmänna principer vid omhändertagande av patienter med Diagnostik och skattning Depression och suicid Läkemedelsbehandling Fysikaliska behandlingsmetoder Psykoterapi Affektiva sjukdomar hos personer över 65 år Läkemedel under graviditet och amning Ansvarsfördelning primärvård psykiatri Förslag till kvalitetsindikatorer Sammanfattande punkter...51 Referenser...53 Bilaga Bilaga Bilaga

7 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl. mano-depressiv sjukdom - 6 -

8 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl mano-depressiv sjukdom 1. Epidemiologi och förlopp Episodiskt förlöpande affektiva- eller depressionssjukdomar är stora folksjukdomar. I den skånska Lundby-studien som fortlöpt kontinuerligt sedan sent 1940-tal räknar man med att varannan kvinna och var fjärde man någon gång i livet upplever en behandlingskrävande depression (Rorsman, 1990). I en amerikansk studie från 1994 anges cirka 17 % av befolkningen ha haft en depression någon gång i livet (livstidsprevalens) och cirka 10 % under det senaste året (Kessler et al, 1994). I andra studier räknar man med att cirka 5 % är deprimerade i varje givet ögonblick (punktprevalens). Maniska episoder är betydligt mindre vanliga, men fortfarande problem i folksjukdomsklass - livstidsprevalensen varierar i olika studier mellan 1 och 1,5%. Affektiva sjukdomstillstånd är ofta episodiska d.v.s. individen känner sig frisk mellan två episoder. Men återfallsrisken är hög, och kanske en tiondel antar ett mer kroniskt förlopp, d.v.s. fortsätter kontinuerligt i mer än två år (Keller, 2001) kostnaderna för psykisk sjukdom belastar landsting och kommun marginellt i jämförelse med den totala kostnaden (86% av kostnaderna för bipolär sjukdom i Storbritannien utgörs av arbetslöshet, arbetsförmåga och för tidig död) d.v.s. som drabbar patienter, anhöriga och samhället i övrigt. Unipolära depressioner bara depressioner Insjuknande i en depressiv episod innebär alltså stor risk för att återinsjukna i framtiden. Risken för återfall efter första insjuknandet har beräknats till ungefär 50% inom två år, 60% inom fem år och 80% under patientens återstående livstid (Angst, 1992). Cirka 10 20% av patienterna löper risk för att utveckla ett kroniskt depressivt tillstånd som varar mer än två år. Bipolär sjukdom depressioner omväxlande med manier/hypomanier De allra flesta patienter som genomlevt maniska episoder kommer att vid andra tidpunkter i livet vara deprimerade. Patienter svänger således mellan två motsatta poler i sitt stämningsläge - de är bipolära. Unipolära manier är sällsynta. Återfallsrisken vid obehandlad etablerad sjukdom är närmare 100% (Angst, 1986). Den bipolära depressionen har ofta samma symtom - 7 -

9 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl. mano-depressiv sjukdom som en unipolär depression och kan ibland vara mycket svårbehandlad, särskilt om den ingår i ett bipolär II-mönster (Akiskal, 1996). Vid såväl uni- som bipolär sjukdom gäller att episoderna med tiden ofta blir alltmer sammanflytande med restsymtom mellan episoderna. De blir med tiden i allt mindre utsträckning utlösta av yttre psykologiska belastningar utan blir allt mer autonoma, ett fenomen som ofta har kallats kindling eller psykologisk sensitisering (Post, 1989). Bipolär sjukdom svänger ofta med tiden med allt snabbare frekvens, och när en patient under ett år har fler än två cykler av mani/depression används den tekniska benämningen rapid cycling (Post, 1992). Dessa svängningar kan bli mycket täta, med t.ex. en manisk/hypoman episod om en vecka och en depressiv episod om ett par veckor. Ultrarapid cycling har beskrivits med varannandagsdepression och varannandagsmani. Ännu snabbare bipolära svängningar kan vara svåra att skilja från den emotionella labilitet som präglar individer med borderline-personlighetsstörning. Mani/hypomani och depression kan också föreligga samtidigt, vilket inte är självklart för många. Således kan tillräckligt många såväl maniska som depressiva symtom förekomma parallellt, vilket kallats mixed affective episode. Dystymi Dystymi är en kronisk nedstämdhet av måttlig grad som inte uppfyller de fulla kriterierna för egentlig depression, men där den drabbade under en sammanhängande period längre än två år har upplevt åtminstone två tydliga depressionssymtom (López-Ibor, 1994). Varaktigheten för en dystymi kan vara flera decennier och debuten sker ibland tidigt i livet. Under en lång dystymiperiod kan depressionen djupna till en episod av egentlig depression som sedan viker och efterlämnar den gamla dystymin; detta kallas ofta dubbeldepression. Utmattningsdepression De flesta depressionsepisoder föregås av en period med personlig förlust eller förändrade krav från omgivningen. Depression kan givetvis utvecklas även i avsaknad av några psykologiska moment. När den psykologiska stressen är uppenbar och kommit i ett övertygande tidssamband till depressionsinsjuknandet har man sedan 1800-talet talat om reaktiv depression, vilket dock inte ingår som diagnosnamn i DSM-systemet som inte anger några orsaker i sina benämningar. Begreppet utbrändhet ( burn-out ) har lanserats - 8 -

10 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl mano-depressiv sjukdom utanför psykiatrin som ett tillstånd som kan drabba framför allt vårdpersonal (Maslach, 2001; Pines, 1978). De senaste årens debatt om utbrändhet har föranlett psykiatriska undersökningar om likheter och skillnader mellan subjektivt upplevd utbrändhet och arbetsoförmåga. I ett pågående forskningsprojekt vid Karolinska sjukhuset (Åsberg och medarbetare) har 80% av subjektivt utbrända individer visat sig uppfylla alla kriterier på en egentlig depression, varför man lanserat begreppet utmattningsdepression. Likheten med det gamla begreppet reaktiv depression är slående. Det pågår en debatt huruvida utmattningsdepression bara är en dylik depression, eller om den skulle ha en särskild status med tanke på de vanligt förekommande asteniska och kognitiva symtomen. Ett alternativt namn är utmattningssyndrom. Som vid alla reaktiva depressioner tar behandlingen fasta såväl på den depressiva bilden (antidepressiva åtgärder) som på omgivningsfaktorer (sociala/psykologiska åtgärder). Psykotiska symtom Var femte unipolärt eller bipolärt deprimerad individ är psykotisk, dvs. uppvisar hallucinationer och/eller vanföreställningar och/eller formella tankestörningar. Dessa psykotiska symtom är oftast affektkongruenta, dvs. har samma färg eller innehåll som stämningsläget i sig (Burch, 1994). Ett mindretal uppvisar dock affektinkongruenta psykotiska symtom och kan av den anledningen vara svåra att skilja från schizofrena sjukdomstillstånd. Det faktum att psykotiska upplevelser kan vara neutrala hos en nedstämd eller uppstämd individ (affektinkongruens) hindrar således inte att en primär affektiv diagnos ställs, även om differentialdiagnoser då måste övervägas extra noga. Många patienter, särskilt bipolära, lider också av kognitiva symtom, dvs. koncentrations- och minnessvårigheter (degl Innocenti, 1998) samt lättare förvirringssymtom eller villrådighet (perplexitet). Psykotiska affektivt mixed individer med dylika kognitiva symtom är de patienter som tidigare diagnosticerats som cykloid psykos (Perris, 1988; Jonsson, 1992)

11 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl. mano-depressiv sjukdom

12 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl mano-depressiv sjukdom 2. Prevention Att förebygga depression Evidensen är svag vad gäller prevention av affektiv sjukdom. Det finns till exempel en tydlig genetisk grund för dessa tillstånd. Sannolikt är det också svårt att påvisa gynnsam kostnad-nyttoeffekt av de långsiktiga strategier som skulle krävas vid primär prevention. Preventionstänkande är därför eftersatt i sjukvårdens arbete, även om det gjorts försök att utveckla området (Folkhälsoinstitutet, 1996). Primär prevention kan vara att skapa miljöer där människor får förutsättningar att bygga upp en god självbild, självförtroende, bemästringsstrategier och livsprojekt. Sekundär prevention är att ge tidiga insatser vid svårigheter i den psykosociala situation där vi människor kan befinna oss i familje- och yrkesliv. Skolans roll En väg är att utveckla verksamheter som ger barn och ungdomar möjligheter att lära sig att lyckas. Det kan stärka ungdomars sunda självkänsla, vilket kan minska risken för depression senare i livet. Om undervisningen är mer problemorienterad och innehåller diskussion av samlevnadsproblem som våld, missbruk och ungdomskriminalitet, kan detta få positiva konsekvenser för ungdomars möjlighet att hitta vidare när de hamnar i riskzonen för psykisk insufficiens. Arbete med att förebygga mobbning kan också leda till ökad trygghet i skolmiljön (Nationella folkhälsokommitten, 1999). Barn till föräldrar som har depressiv eller annan psykisk störning behöver särskild uppmärksamhet. Psykologiundervisningen på gymnasiet kan bättre illustrera vilka faktorer som kan utveckla individen, där man tydligt bör knyta an till elevens erfarenheter

13 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl. mano-depressiv sjukdom Arbetsplatsernas roll Konflikter och mobbning är även bland vuxna ett problem på arbetsplatser. Om man tar itu med detta tidigt kan risken för mer omfattande problem minskas. I stressade miljöer kan arbetssledare visa att övertidsarbete inte är ett ideal. När företag märker hur stresstillstånd kan leda till hög sjukfrånvaro finns bättre förutsättningar att öka deras intresse för en diskussion av situationen. Väsentligt torde vara att motverka för hög arbetsbelastning, öka inflytandet över arbetssituationen för den anställde, ge adekvat uppmärksamhet och belöning åt den enskilde, öka gemenskapen i arbetsgrupperna, och motverka orättvisor och värdekonflikter (Maslach, 2001). Massmedias roll Den medicinska professionen bör söka samarbete med journalister för att kunna nå ut med positiv information om existerande vårdalternativ. Den negativa syn på psykiatri som ofta presenteras behöver mötas med vederhäftig kunskap. Familjers kompetens Ensamstående mödrars situation kan vara ett exempel på situationer där preventivt arbete kan vara betydelsefullt (Ekman, 1996). Stödgrupper kan vara en möjlighet att förhindra problem i familjerna, liksom grupper för förstagångsföräldrar. Om någon av familjemedlemmarna drabbats av depression ger självhjälpsgrupper, anhörigföreningar och ett professionellt uppsökande arbete goda möjligheter att förhindra problem i familjekretsen. Särskilda kurser för närstående har arrangerats, där innehållet är att lära sig mer om depressionssjukdom eller den bipolära sjukdomen, kunna känna igen tidiga tecken på försämring och veta hur man då tar kontakt. Detta ökar tryggheten både för den sjuke och för närstående och kan ha positiva återverkningar på förloppet. Kommunala insatser, som att ge extra tid på daghem eller förskola för barn i familjer drabbade av att någon av föräldrarna är sjuk, är ett annat exempel. I bostadsområden med segregation kan också särskilda projekt medverka till minskade sociala problem med åtföljande depressiva reaktioner (Jarman et al, 1992)

14 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl mano-depressiv sjukdom Äldre människors situation Äldre människor saknar ibland efter pensionering livsprojekt. Kursverksamhet kan bedrivas för att ge möjligheter till nyorientering. Sorgegrupper är en annan möjlighet, där en bearbetning av sorg efter en maka/make kan förhindra utveckling av depression. Vid allvarliga kroppsliga sjukdomar som cancer, hjärt- och kärlsjukdom, neurologiska sjukdomar och smärttillstånd är depression vanlig (Katon & Sullivan, 1990). Vid dessa sjukdomars behandling är det viktigt att utgå från patientens syn på sin sjukdom, med målet att så långt möjligt befrämja patientens kontroll över situationen. Vårdpersonal har här en väsentlig roll. Deras kommunikativa förmåga bör utvecklas. När en maka/make deltar i vården, som vid hemvård, kan stöd till den anhörige också minska risken för utveckling av depression. Tillgång till stödjande miljöer, som matlagningsgrupper och programverksamhet, kan vara ett annat inslag i behovet av att motverka ensamhet. Här har vårdcentraler och servicehus möjlighet att arbeta preventivt. Detta gäller också hemtjänsten, vilken har god insyn i äldre människors behov. Sekundär prevention av depression i somatisk vård Att upptäcka depressioner vid somatiska mottagningar och kliniker är en form av sekundär prevention. Ett projekt som kommit att uppmärksammas inom detta område är den s.k. Gotlandsstudien, gjord av Wolfgang Rutz och medarbetare. Flertalet gotländska distriktsläkare utbildades under några få dagar, med fokus på diagnostik och farmakologisk behandling av depressioner. Vid uppföljning fann man att färre patienter behandlades med bensodiazepiner och förskrivningen av antidepressiva hade ökat. Vidare sköttes fler patienter i öppenvård och färre intogs på den psykiatriska kliniken i Visby. Allra mest uppmärksammades effekten att antalet suicid hos kvinnor minskade, både jämfört med tidigare tidsperioder på Gotland och jämfört med övriga landet (Rutz et al, 1989; 1990; 1992). Även om tveksamhet om det senare resultatet har framförts, har ambitösa program med kursverksamhet av liknande slag bedrivits på många håll i Sverige

15 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl. mano-depressiv sjukdom

16 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl mano-depressiv sjukdom 3. Allmänna principer vid omhändertagande av patienter med depressionssjukdom En förutsättning för all framgångsrik behandling inom sjukvården är att behandlare och patient kan etablera och vidmakthålla en terapeutisk allians, dvs. ett ömsesidigt gott samarbete. Begreppet är lånat från psykodynamisk teori (Bordin, 1979; Frank, 1991) och avser där psykoterapeutisk behandling, men har en distinkt tillämplighet i allt terapeutiskt arbete. Övergripande faktorer av betydelse för den terapeutiska alliansen vid affektiv sjukdom är: A. Faktorer relaterade till det psykiatriska syndromet/sjukdomen (Axel-I enligt DSM-IV) B. Faktorer relaterade till personligheten/personlighetsstörning (Axel-II enligt DSM-IV). C. Omgivningsfaktorer - t.ex. nätverk, kulturella och sociala faktorer. D. Faktorer relaterade till behandlaren. A. Axel-I relaterade hinder för terapeutisk allians En egentlig depression påverkar patientens kognitiva och konativa (viljemässiga) funktioner negativt. Nedstämdhet och lustlöshet är depressiva kärnsymtom. Pessimism, med hopplöshet, uppgivenhet och ibland straff- och skuldföreställningar är också vanliga symtom vid depressioner. Detta interfererar negativt med patientens motivation till att genomföra behandling ( det känns som att jag är bortom all hjälp, det är ändå ingen mening ). Oavsett tidigare intellektuell funktionsnivå påverkas koncentrations-, minnes- och inlärningsförmåga av depressionen. Den deprimerade patienten tänker sämre till följd av sjukdomen och har alltså en nedsatt förmåga att ta till sig och att komma ihåg given information. I den mån patienten också har ångestsymtom minskar även detta koncentrationsförmågan. Psykisk energi och initiativförmåga är också ofta nedsatta. Störd nattsömn ökar tröttheten. Patienten kan därför ha svårt att rent praktiskt komma sig för att genomföra delar av behandlingen. Det kan t.ex. handla om att komma väg

17 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl. mano-depressiv sjukdom till ett besök på mottagningen/ sjukhuset, att lämna in sitt recept på apoteket, att ta medicinen, att skicka in sitt sjukintyg till Försäkringskassan. Denna kognitiva och konativa nedsättning hos patienter med egentlig depression gör att psykoedukativa åtgärder är av särskild vikt. Patienten bör få både muntlig och skriftlig information om sitt tillstånd och dess behandling. För de flesta patienter är det en stor lättnad att förstå att de lider av ett sjukdomstillstånd, inte av en moralisk defekt, och att det inte egentligen bara handlar om att ta sig i kragen eller att rycka upp sig. Medicinering med psykofarmaka är ofta starkt negativt laddat för många människor ( jag vill inte bara döva symtomen, jag vill inte bli beroende ). Compliance eller följsamhet vid läkemedelsbehandling är direkt avhängig patientens motivation (Krupnick, 1996; Weiss, 1997). Patienten behöver därför få konkret information om hur farmaka verkar respektive inte verkar, om biverkningar, om vikten av att fullfölja behandlingen osv. Användandet av självskattningsskalor av depressionssymtom, där patienten ges kontinuerlig feedback på sin symtomvärdering är ett annat exempel på en strukturskapande intervention som tydliggör patientens tillstånd för bägge parter. Patientinformationsbroschyrer om depressionssjukdomen och antidepressiv behandling ger patienten möjlighet att i lugn och ro repetera och fördjupa den information som getts muntligt. De flesta patienter upplever en stor lättnad av att i skriftlig form känna igen sig själva och sina symtom. Det blir extra tydligt att de inte är ensamma om att må som de mår, och att det finns hjälp. Rekommendera gärna patienter att söka fördjupad kunskap i böcker eller på Internet. Hänvisa till publikationer och webbsajter som du som behandlare själv bedömer vara informativa och vederhäftiga. Eftersom den deprimerade patienten ofta upplever sin situation som hopplös och tror sig aldrig kunna bli bra, är det viktigt att ge noggrann och saklig information kring de mycket goda behandlingsmöjligheter som finns vid tillståndet, både vid akutbehandling och för att förebygga recidiv. Behandlaren får ta på sig rollen av att bära det hopp som patienten oftast inte kan känna innan den antidepressiva effekten kommer. Många deprimerade patienter har först efter det att symtomen avklingat kunnat berätta om hur viktigt det varit för dem att behandlaren förmedlade både sakinformation men inte minst hopp när allt tedde sig hopplöst

18 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl mano-depressiv sjukdom B. Axel-II problematik personlighetsstörning Personlighetsstörning diagnosticeras ofta hos deprimerade patienter (Skodol, 1999; Hirschfelt, 1999). Det är av stor vikt att så snart som möjligt identifiera förekomsten av avvikande och problemskapande ( maladaptiva ) personlighetsdrag hos den deprimerade patienten, eller om patienten uppfyller kriterierna för någon specificerad personlighetsstörning. Sådana personlighetsdrag kommer med stor sannolikhet att innebära framtida problem med terapeutisk allians och compliance. Eftersom depressioner förändrar människors självbild kan det vara svårt att göra en valid axel-ii utredning under en pågående depressionsperiod, och man får ofta veta mer om de positiva sidorna i patientens aktuella situation och livshistoria när symtomen börjat avklinga. Patientens livsanamnes brukar ändå kunna ge ett grovt underlag för en preliminär bedömning. Av en patient som anamnestiskt beskriver exempelvis en påtaglig instabilitet i mellanmänskliga relationer och/eller i yrkeslivet kan man förvänta sig en liknande instabilitet i den terapeutiska relationen. Genom att benägenheten till impulsivt handlande, eller att pendla mellan idealisering och nedvärdering benämns som potentiella komplikationer även i behandlingsarbetet, och strategier att motverka sådant beteende diskuteras, kan allianshotande ageranden förebyggas. Anamnestiska belägg för impulsivitet är för övrigt naturligtvis särskilt viktiga vid suicidriskbedömning. Om man får hållpunkter för ett mönster av generell misstänksamhet och misstro mot andra i patientens anamnes kan sannolikt behandlingssvikt och uteblivanden minska, om patienten bereds möjlighet att öppet formulera sina farhågor gentemot behandlaren. Om man inte har otvetydiga belägg av t.ex. journalinformation eller av andra referentuppgifter bör emellertid inte en definitiv personlighetsstörningsdiagnos ställas under en pågående episod av egentlig depression de belägg på personlighetsproblematik som framkommit hos den deprimerade patienten bör åter prövas och värderas när patientens symtom gått i remission

19 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl. mano-depressiv sjukdom C. Omgivningsfaktorer familj/nätverk, sociala och kulturella faktorer Psykisk sjukdom är fortfarande förknippad med känslor av skuld och skam hos många människor. För den deprimerade patienten, där sådana affekter ofta är en del av sjukdomsbilden, blir bördan dubbelt så tung att bära. Om patientens partner eller andra närstående aktivt inviteras till något återbesök och där får möjlighet att uttrycka sina tankar och känslor samt får saklig information om tillståndet och dess behandling, brukar detta vara positivt för alla parter. En deprimerad människa kan uppfattas som likgiltig och avvisande av den anhörige, vilket lätt väcker känslor av rädsla, aggression och skuld. Den anhörige som involveras i behandlingen blir tryggare och kan bättre stödja den sjuke. Den anhörige blir en del av den terapeutiska alliansen och tenderar att stödja ordinerad behandling i stället för att motarbeta den, vilket ibland kan vara fallet ( min man säger åt mig att slänga alla mediciner, och att det är dom som gör mig sjuk ). Dessutom får man som behandlare ofta viktig kompletterande information om patientens livsanamnes och sjukdomssymtom. I fall där suicidrisken bedöms som framträdande kan en hållbar allians med anhöriga ibland betyda att slutenvård ändå kan undvikas. Barn till deprimerade patienter far ofta illa. Det är klokt att fråga patienten om hur barnen har det, och vad de vet om sjukdomen. Stöd patienten i att dela information om sjukdomen med barnen, och inbjud gärna även barn att komma med på besök, så att även de får möjlighet att komma till tals. I de fall där familjekonstellationerna har maladaptiva, patologiska drag brukar detta framkomma i den mån anhöriga inbjuds. Ambivalenta, avvisande, eller patologiskt beroende familjerelationer kan föranleda remiss till eller rekommendation om familjeterapi som komplement till den specifika antidepressiva behandlingen. Sociala faktorer som bristande utbildning, arbetslöshet, ekonomiska problem, stress och belastning i arbetslivet etc. finns ofta med som bidragande psykosociala stressorer vid depressionstillstånd. Det kan i sådana fall ofta vara svårt, eller omöjligt, att urskilja vad i patientens symtomatologi som är att betrakta som normalpsykologiska reaktioner på stress och vad som utgör typiska symtom på egentlig depression. Vid multipla yttre belastningar kan man oftast inte på kort sikt förvänta sig samma goda behandlingsresultat som i de fall där sådana belastningar saknas. Det är emellertid viktigt att vara klar

20 Regionalt vårdprogram Depressionssjukdomar inkl mano-depressiv sjukdom över att en klinisk bild som vid egentlig depression kan utvecklas till följd av denna typ av påfrestningar, och samexistera med dem. Korrekt given antidepressiv behandling kan ge patienten kraft till att börja bryta onda cirklar; att kunna ta till sig det sociala stöd som kan ges inom och särskilt utanför sjukvården, i form av kurativa insatser, rehabilitering, arbetsträning, utbildning, stresshantering och liknande. Kulturell tillhörighet påverkar hur en depressiv bild kommuniceras. Personer från icke nordeuropeiska kulturer kan uppvisa en relativt sett större benägenhet att manifestera somatiska snarare än psykiska depressionssymtom. När väl en depression har djupnat ter sig dock den kliniska bilden förvånansvärt lika världen över. D. Faktorer relaterade till behandlaren Insjuknande i depression baseras på en biologisk och psykologisk sårbarhet hos individen. Utvecklingen av en depression har ofta föregåtts av olika typer av psykologiska belastningar och påfrestningar. När ett depressivt tillstånd väl utvecklats följer det sitt eget mönster. En pågående egentlig depression är alltså ett resultat av en mängd tidigare och aktuella samverkande faktorer. Processen fortlöper på såväl biologiska, psykologiska, som sociala plan. En optimal behandling av en deprimerad patient förutsätter kännedom om alla dessa faktorer. Alla former av teoretisk ensidighet hos behandlaren är negativa för den terapeutiska alliansen, och därmed för behandlingsresultatet. Många behandlare inom psykiatrin har uppfostrats i en tanketradition där sjukdomsbild och symtom egentligen betyder någonting annat, och därför är relativt ointressanta i förhållande till de utlösande eller psykologiskt predisponerande faktorerna. Med ett sådant enögt förståelseperspektiv tenderar behandlaren ofta att negligera det faktiska lidande och den mentala och sociala funktionsnedsättning som de depressiva symtomen ger upphov till. Denna typ av behandlare kan ibland rationalisera sin okunskap och sitt misslyckande med att uppnå en terapeutisk allians med att patienten inte har kapacitet till eller intresse för insikt. Den behandlare som å andra sidan bara ser symtomen, men inget, eller för litet av den unika individ och livshistoria som varje enskild patient utgör, misslyckas ofta med att uppnå en god behandlingsallians, även vad gäller t.ex. farmakologisk behandling

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

Depression. 26 september 2013

Depression. 26 september 2013 Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är

Läs mer

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik

Läs mer

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.

Läs mer

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04 SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk

Läs mer

Vad är depression. Historik Diagnos Epidemiologi. 2004-10-12 Staffan Ardesjö

Vad är depression. Historik Diagnos Epidemiologi. 2004-10-12 Staffan Ardesjö Vad är depression Historik Diagnos Epidemiologi 2004-10-12 Staffan Ardesjö Det depressiva syndromet Nedstämdhet Minskat emotionellt engagemang Depressiva tankar Koncentrationssvårigheter Oföretagsamhet

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

Behandling av depression

Behandling av depression Behandling av depression Våra rekommendationer Terapigrupp Psykiatri Pouya Movahed Diagnos ställs med hjälp av: Diagnos Klinisk bedömning och Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV eller V Ett av dessa två

Läs mer

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv Michael Andresen överläkare, spec-läkare allmänpsykiatri övergripande studierektor psykiatri michael.andresen@orebroll.se Begreppet psykos används ofta felaktigt som synonym för schizofreni två stora grupper:

Läs mer

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Psykiskt status www.slso.sll.se/affektivamottagningen

Psykiskt status www.slso.sll.se/affektivamottagningen Psykiskt status Mats Adler, Affektiva mottagningen, Psykiatri Sydväst, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge www.slso.sll.se/affektivamottagningen 1 Psykiskt status innebär att man observerar uttryck

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Grundläggande för en personlighetsstörning - Stabila beteenden eller karaktärsdrag - Börjar senast i tonåren - Social eller yrkesmässig funktionsnedsättning eller - Subjektivt lidande

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

MADRS-S (MADRS självskattning)

MADRS-S (MADRS självskattning) Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Depression. Vårdprogram Närsjukvården i västra Östergötland

Depression. Vårdprogram Närsjukvården i västra Östergötland Antaget 2005-11-07 Depression Arbetsgrupp Lena Emilsson, sjukgymnast psykiatriska kliniken Mats Engberg, allmänläkare primärvården Malin Forsell, psykolog psykiatriska kliniken Åsa Knutsson, kurator psykiatriska

Läs mer

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 11/7 2012 (ML) 1 a. Social fobi b. SSRI (t ex Citalopram, Sertralin...[betablockerare vid behov c. KBT[KBT Gruppterapi, Mentalisering,

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression

Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression CARINA TORDAI LEG. ARBETSTERAPEUT ÄLDREPSYKIATRISKA ENHETEN HELSINGBORG Carina Tordai Arbetsterapeutexamen 1993. 11 år inom geriatrisk verksamhet,

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Depression. Lilly Schwieler

Depression. Lilly Schwieler Depression Lilly Schwieler Vad är depression? Affektiva syndrom / Förstämningssyndrom - Mood disorders Unipolär sjukdom Bipolär sjukdom - manodepressivitet Symtom Depression Huvudsymtom: Nedstämdhet Intresseförlust

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin Denna skala är avsedd att användas då det finns misstanke om att en patient med känd schizofreni parallellt lider av en

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Regionalt vårdprogram

Regionalt vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Rapporten är framtagen av Christina Spjut

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

Utvärdering av Lindgården.

Utvärdering av Lindgården. 1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Norra Stockholms psykiatri, Affektivt centrum Projektansvarig Mikael Landén IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Rapport från satsning på psykiatri och socialtjänst för personer med

Läs mer

Vilken psykiatrisk diagnos får patienter med utmattningsproblematik?

Vilken psykiatrisk diagnos får patienter med utmattningsproblematik? Vilken psykiatrisk diagnos får patienter med utmattningsproblematik? Vojtech Kovár, M.D. 2004-Oktober-17 E-post: vojtakovar@telia.com www.utmattning.resolve.at www.exhausted.resolve.at Copyright 2004 by

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Regionalt vårdprogram

Regionalt vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Rapporten är framtagen av Christina Spjut

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Primärvårdsanpassad rutin för

Primärvårdsanpassad rutin för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (2) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Primärvårdsanpassad rutin för 2.0 Rutin suicidriskbedömning i Landstinget Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta. Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom

Läs mer

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl 1 Egentlig depressionsepisod Minst 5 symtom under 2 veckor Symtom 1 eller 2 krävs

Läs mer

SBU Behanding av depression hos äldre 2015:

SBU Behanding av depression hos äldre 2015: Pollev.com/orebro Svår depression hos äldre Axel Nordenskjöld Överläkare Affektiva mottagningen, Örebro Medicine Doktor, Örebro Universitet Bitr. registerhållare, Kvalitetsregister ECT SBU Behanding av

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord

Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord Gunnar Ramstedt Ärendenr HSN 2012/364 1 (5) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 24 augusti 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord Sammanfattning

Läs mer

BESLUT. Datum 2008-06-25

BESLUT. Datum 2008-06-25 BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2008-06-25 Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda

Läs mer

Psykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT Mats Lindström, leg läk

Psykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT Mats Lindström, leg läk Psykossjukdomar, del 1 B Psykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT 2013 Mats Lindström, leg läk Schizofreni Symtom: hörbara tankar, kommenterande röster, hänsyftningsidéer, bisarra vanföreställningar Oftast

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos vuxna och äldre

Läkemedelsbehandling av depression hos vuxna och äldre Läkemedelsbehandling av depression hos vuxna och äldre Sammanfattning Ungefär 5 % av Sveriges befolkning lider av depression. Kännetecken på sjukdomen är bland annat nedstämdhet, avtrubbat känsloliv, skuldkänslor,

Läs mer

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Vanliga frågor (FAQ) Broschyr

Vanliga frågor (FAQ) Broschyr ABILIFY (aripiprazol) SJUKVÅRDSPERSONAL Vanliga frågor (FAQ) Broschyr ABILIFY (aripiprazol) är indicerat för behandling i upp till 12 veckor av måttlig till svår manisk episod vid bipolär sjukdom typ 1

Läs mer

Depression hos äldre i Primärvården

Depression hos äldre i Primärvården Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet

Läs mer

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper 1(6) Mål Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OLANZAPIN RATIOPHARM Datum: 21.7.2014, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Olanzapin

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1 Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 1 2010-03-16 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten

Läs mer

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM Kortvariga perioder av stress är något som hör livet till och är inget som vi vanligtvis blir sjuka av. Om stressen däremot blir långvarig och vi inte får någon möjlighet till

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Bipolär Depression Rating Scale (BDRS) Handledning för bedömare

Bipolär Depression Rating Scale (BDRS) Handledning för bedömare Allmänna anvisningar Bipolär Depression Rating Scale (BDRS) Handledning för bedömare BDRS har konstruerats för att skatta svårighetsgraden av depressiva symtom vid bipolär depression. BDRS är validerad

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007 BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre 2015-06-16

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre 2015-06-16 HTA-enheten CAMTÖ 2015-06-16 Behandling av depression hos äldre SBU-rapport nr 2015-233 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/depression_aldre_2015.pdf Kort sammanfattning av rapporten Depression

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer