Läxhjälp i gymnasiematematik över Internet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läxhjälp i gymnasiematematik över Internet?"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Natur Miljö Samhälle Examensarbete 10 poäng Läxhjälp i gymnasiematematik över Internet? Homework assistance in upper secondary mathematics using the Internet Farzad Fakhim Baghirzadeh Lärarexamen 180 poäng Matematik och lärande Höstterminen 2005 Handledare: Gunilla Jakobsson Examinator: Per-Eskil Persson

2 2

3 Sammanfattning Internationell läxforskning visar ett positivt samband mellan läxläsning och resultat och många lärare bekräftar detta samband. Denna undersökning bygger på föreställningen att graden av läxläsning i gymnasiematematik påverkas negativt av bristande tillgång till läxhjälp vilket i sin tur påverkar resultatet negativt. Syftet med denna studie är därför undersöka i vilken omfattning efterlyser gymnasieelever hjälp med hemläxor i matematik och om eleverna kan tänka sig ta emot den hjälpen över Internet. Resultat visar att en majoritet av elever kan tänka sig att aktivt söka löpande läxhjälp över ett bemannade Internet forum och ännu fler efterlyser samma hjälp inför olika skolprov. Enbart en försvinnande liten del av eleverna utnyttjar läxhjälp som deras skolor erbjuder idag. Slutsatsen blir att elever behöver hjälp som är tillgänglig för dem även utanför skolan. Nyckelord: Internetbaserad läxhjälp, nätbaserad läxhjälp, matteläxa på nätet, Internet matteläxa, läxa på Internet 3

4 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1. Inledning 7 2. Syfte och frågeställningar 8 Läxans förankring i styrdokument 9 Styrdokumentens övergripande mål i matematik 9 Varför betonas problemlösningsförmågan i kursplanen? 9 Faktorer som påverkar problemlösningsförmågan 10 Läxans roll i matematikundervisningen Tidigare forskning om läxan 11 Coopers forskning 11 Vygotskijs inlärningsteori 13 Problematisering av läxan Metod 15 Urval 15 Enkätundersökningen 16 Databearbetning 16 Tillförlitlighet och validitet 17 Etiska aspekter Resultat 19 Enkätundersökning - Elever 19 Analys av öppna elevfrågor 22 Enkätundersökning - Lärare 23 Öppna lärarfrågor 25

6 6. Diskussion 27 Hur ser elever och lärare på nätbaserad läxhjälp? 27 Tillgång till Internet 27 Krav på fungerande teknik 27 Att överföra problemet till datorn 28 Att förstå och göra sig förstådd på nätet 28 Krav på lärarkandidater 28 Enbart hjälpa 29 Omotiverade elever 29 Lättillgänglighet 29 Andra åsikter 29 I vilken omfattning känner elever ett behov av läxhjälp utanför skolan? 30 Fortsatt forskning Slutsatser 32 Källförteckning/Referenser 33 6

7 1. Inledning Under den verksamhetsförlagda tiden i min partnerskola märkte jag ofta att matematikinlärning för en del studenter försvårades bl. a. av att många hade stora brister i förkunskaper från de tidigare åren. Dessa luckor gjorde det svårt för studenten att följa med den fortsatta undervisningen vilket i sin tur påverkade resultatet negativt. Detta gjorde också att det blev svårt för dem att arbeta själva med de aktuella läxorna eftersom deras bristande förkunskaper gjorde att de vid minsta motstånd inte kunde gå vidare. Många av dessa elever kunde av olika anledningar inte få någon hjälp hemma. Som lärarkandidat arbetade jag en del med att försöka hjälpa dessa elever utöver den hjälp de fick i klassen. Jag märkte snart också att det var en tidskrävande process att upptäcka och åtgärda deras kunskapsbrister och att det behövdes ytterligare åtgärder än enbart några enstaka extratimmar i skolan. Dessa få timmar som skolan erbjöd utnyttjades dessutom inte av de flesta elever på grund av konflikter i schemat eller allmän brist på motivation. Dessutom upplevde jag att de elever som sökte hjälp var ambitiösa och beredda att arbeta hårt och kunde tänka sig att testa nya arbetsmetoder. Den ursprungliga idén omfattade således främst dessa elever som jag inte alltid hade tid med även om idén kom att utvidgas till att omfatta flera. Med den bakgrunden funderade jag en del på en lösning som skulle gagna dessa elever som inte alltid fick tillräcklig tid och kontinuitet i läxläsning de behövde. Men det gällde även andra elever som behövde hjälp med att göra sina läxor men som inte alltid kunde eller ville få den hjälpen i skolan av olika anledningar. Till slut föddes idén att göra läxhjälpen tillgänglig över Internet genom så kallade bemannade forum som är öppna förslagsvis 1-2 timmar per dag och 3-4 dagar i veckan. Men innan den idén kan planeras i detalj återstår många frågor att besvara för att avgöra genomförbarheten och eventuella nyttan av åtgärden. Elevers och lärares syn på Internetbaserad läxhjälp är en de viktigaste frågorna i sammanhanget vilket jag kommer att undersöka i den här studien. Med denna undersökning vill jag alltså utreda om det finns ett behov av att införa Internetbaserad läxhjälp som sträcker sig utanför skolan och är tillgänglig för alla. 7

8 2. Syfte och frågeställningar Många av gymnasieskolans matematikelever saknar läxhjälp i hemmet idag. Syftet med den här undersökningen är att studera i vilken omfattning gymnasieelever efterlyser hjälp med att genomföra sina matematikläxor hemma samt att undersöka elevers och lärares attityder om nätbaserad läxhjälp som ett tänkbart alternativ. Resultatet av den här undersökningen är tänkt att bli underlag för att överväga att erbjuda gymnasieelever läxhjälp över Internet. De frågor som jag vill besvara med den här undersökningen lyder därför enligt följande: Hur ser elever och lärare på nätbaserad läxhjälp? I vilken omfattning känner eleverna ett behov av läxhjälp utanför skolan? 8

9 2.1 Läxans förankring i styrdokument Läroplanen för de frivilliga skolformerna saknar en formulering om läxor som arbetsmetod samt de stöd som elever kan förvänta sig i samband med den arbetsformen. Läxan i gymnasieskolan och vuxenutbildningen har med andra ord ingen förankring i styrdokumenten och är därmed inte lagstadgad. Läroplanen för Grundskolan från 1980 är däremot tydligare i sitt förhållningssätt till läxor och fastslår att Hemuppgifter för eleverna utgör en del av skolans arbetssätt (Lgr 80, s 50). 2.2 Styrdokumentens övergripande mål i matematik Problemlösning är det centrala temat i kursplanen för matematik i gymnasieskolan. I kursplanen för matematik (Skolverket, 2005) kan man på flera ställen läsa om vikten av att kunna lösa matematiska problem. Utbildningen i matematik i gymnasieskolan syftar också till att eleverna skall kunna / / lösa problem för att självständigt kunna ta ställning... Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleverna: utvecklar sin förmåga att tolka en problemsituation och att formulera den med matematiska begrepp och symboler samt välja metod och hjälpmedel för att lösa problemet, Utvecklar sin förmåga att med hjälp av matematik lösa problem på egen hand och i grupp bl.a. av betydelse för vald studieinriktning samt att tolka och värdera lösningarna i förhållande till det ursprungliga problemet. (Kursplanen för matematik 2005, s. 1) 2.3 Varför betonas problemlösningsförmågan i kursplanen? En av de centrala punkter som Rita Barger (1998) anser vara viktig att behärska för att bli en duktig matematiker är att vara en bra problemlösare, skriver hon i boken Math for the gifted child. Problemlösningsförmågan anses således vara av central betydelse inom matematiken. Att vara en bra problemlösare innebär även att eleven styr och planerar det egna tänkandet så att denne med hjälp av sina redan befintliga kunskaper kan göra flera rutinmässiga beräkningar för att komma fram till en lösning. (Ahlström m flera, 1998) 9

10 2.4 Faktorer som påverkar problemlösningsförmågan Lester ställer frågan om vilka faktorer som, i sin tur, ligger bakom problemlösningsförmågan i Matematik ett kommunikations ämne (Ahlström m flera, 1998). Lester menar att förmågan att kunna lösa matematiska problem utvecklas långsamt under en lång process. Detta beror på att det krävs mycket mer än enbart tillämpningar av de redan ackumulerade matematiska kunskaper för att angripa problem på ett sådant sätt som leder till en lösning. Lester granskar forskningslitteraturen i problemlösningsmetodik och identifierar fyra huvudprinciper som är centrala till problemlösningsförmågan. De fyra punkterna följer nedan varav den första (och i viss mån även den andra och tredje) punkten är av speciell relevans för detta arbete: 1. För att förbättra problemlösningsförmågan måste elever lösa många problem 2. Det tar lång tid att utveckla problemlösningsförmågan 3. Systematisk undervisning i problemlösning 4. Elevers tro på vikten av problemlösning genom lärares övertygelse om densamma Inte helt oväntat visar forskningen alltså ett samband mellan att lösa många problem och utvecklingen av problemlösningsförmågan. Att lösa många problem är en av de fyra huvudingredienserna i att utveckla problemlösningsförmågan och därmed en av grundförutsättningarna i att bli bra i matematik. 2.5 Läxans roll i matematikundervisningen Ett och samma matematiska problem kan i det närmaste uttryckas på oändligt många sätt oavsett vilken gren av matematik vi tänker oss. Den styrkan i matematiken är också en bidragande orsak till den matematiska problemlösningens komplexitet. Enskilda matematiklektioner kan med andra ord inte täcka alla olika nyansskiftningar (frågeställningar) av samma problemdomän som lektionen berör. Detta gäller även om vi precis som idag- avgränsar oss till de nyanser som vi anser vara av relevans för de uppsatta målen inför varje enskild lektionstillfälle. 10

11 Läxor i matematik blir med nödvändighet den kompletterande moment i undervisningen som behandlar det som inte omedelbart framgår av lektionen. Elever förväntas att genom egna erfarenheter som har ackumulerats med hjälp av möten med nya problem, som i sin tur introducerats genom läxan, lära sig att analysera problemen och föreslå adekvata lösningar. 3. Tidigare forskning om läxan Den forskning som förts om läxan har huvudsakligen fokuserat på att studera effekten av läxläsning på resultat. Den forskningstraditionen som Hellsten (1997) anser vara mest dominerande inom läxforskning är den kvantitativa undersökningsvarianten som undersöker hemarbetets effekt på elevers prestationer. Hellsten (1997) finner att större delen av den kvantitativa forskningstraditionen utgår från ett onyanserat läxbegrepp utan att lyckas problematisera läxans innehåll, struktur, omfång, bakgrund och sammanhang. Lindell (1990) sammanfattar resultatet av 10 svenska forskningsrapporter gjorda mellan åren och, till skillnad från internationella rapporter, finner inget stöd för att läxan påverkar resultatet i skolan. Internationella forskningsresultat visar däremot att läxor som följs upp ger bättre resultat än läxor som inte följs upp. Uppföljning av läxor påverkas i sin tur av elevens sociala grupptillhörighet, menar Lindell (1990). I Sverige har läxan har inte helt oförväntat ansets vara orättvis när den gynnar de sociala grupper som har bättre förutsättningar till uppföljning än andra. Orättviseaspekten har påverkat diskussion om och synen på läxan i hög grad i den allmänna debatten. En bristande uppföljning av läxan som inte leder till förbättrat resultat ifrågasätter därför meningsfullheten i läxan som arbetsmetod. 3.1 Coopers forskning Harris M. Cooper är professor på psykologiska institutionen vid universitet i Missouri Columbia och forskare inom läxläsning och utbildningsfrågor. Cooper (2001) gjorde en sammanställning av 17 forskningsresultat om läxläsning tillsammans med sina slutsatser. I likhet med Hellsten (1997) anser Cooper (2001) att forskningsresultaten oftast präglas av forskarnas egna personliga åsikter och starka engagemang i frågan. 11

12 Coopers sammanställning skiljer mellan resultatet för 3300 jämförda elever i tre olika skolår. Första gruppen är eleverna i skolår 1-6, andra gruppen består av elever i skolår 7-9 och tredje gruppen utgörs av elever i gymnasieskolan. Cooper (2001) ställer sig frågan om läxor är bättre än inga läxor alls? Resultatet visar att: 1- För ca 70 % av de undersökta eleverna visade studien ha positiva effekter. 2- Sammanställningen slår även fast att ju äldre barnen är desto bättre effekt får de av läxläsning enligt följande resultat: Elever i skolår 1-6 som visade mycket små förbättringar. Elever i skolår 7-9 visade dubbel så stor förbättring som elever i skolår 1-6. På gymnasiet förbättrades resultatet dubbelt igen jämfört med skolåren Läxans innehåll spelar en viktig roll för resultatet i undersökningen även om man kan konstatera förbättringar i samtliga ämnen. När det gäller naturvetenskapliga (dock inte matematik) och samhällsorienterade ämnen visade eleverna störst förbättring. Därefter kommer läsförståelsen i engelska språket och till sist matematik som enbart visar små skillnader i förbättringar. Sammanställningen delar upp ämnet matematik i 3 subnivåer och konstaterar enbart en liten förbättring av problemlösningsförmågan genom läxan. Medan i de två övriga subnivåerna, det vill säga, räknefärdighet och den begreppsmässiga förståelsen av ämnet ser man en tydligare förbättring. Som tidigare påpekades, en av de huvudkomponenterna i att utveckla problemlösningsförmågan i matematik förutom att lösa många problem- är att få undervisning i problemlösningsmetodik.(ahlström m flera, 1989) Genom läxan får elever att tillämpa problemlösningsmetodik som kan hjälpa de att utveckla egna problemlösningsstrategier. En möjlig tolkning av Coopers sammanställning kan vara att enbart läxan i sig inte har egenskapen att utveckla problemlösningsförmågan utan bör kompletteras med ytterligare åtgärder som exempelvis undervisning i problemlösningsmetodik. Den möjliga tolkningen av Coopers sammanställning kan därför förklara elevernas marginella förbättring av just problemlösningsförmåga genom läxan. 12

13 3.2 Vygotskijs inlärningsteori Den ryska psykologen och pedagogen Lev Semenovich Vygotskijs ( ) pedagogiska teorier om inlärning har fått allt större spridning de senaste årtionden världen över. Hans teorier om inlärning grundas främst i synen på förhållandet mellan människans medvetande och den miljön som omger henne. Enligt detta marxistiska synsätt det är den materiella verkligheten som bestämmer hur vårt tänkande ska utvecklas. Vygotskij skriver i Tänkandet och språk, (Vygotskij, 2001) att individers kunskap formas i samspel med den sociala omgivningen såsom skolan, kamrater och hemmet. Att lära sig nya begrepp handlar till stor del om att utsätta sig för det nya på olika sätt vare sig det sker i form av diskussioner, berättande eller problemlösning i ett socialt sammanhang. Ulf Leo menar i sin magisteruppsats Läxor är och förblir skolarbete, (2004) att det går att tolka Vygotskijs tankar som stöd för idén om läxan. Han motiverar den möjliga tolkningen genom att förklara: Med rätt definierade läxor konstrueras ny kunskap hos barnet i den sociala omgivningen och inte bara i skolan under skoltid. Många begrepp och teorier lämpar sig säkert att pröva hemma eller någon annanstans än i skolan. Detta förutsätter dock att det finns en kompetent social omgivning.. (Ulf Leo 2004, s. 14) Och med den motiveringen lyfter Leo fram flera viktiga punkter: Krav på läxans definition och konstruktion. Vad är en läxa och vad vill man åstadkomma med hjälp av den? Kunskapsbildning sker även utanför skolan och skoltid. Därför kan det konstrueras metoder som lämpar sig att prövas även utanför skolan. En kompetent omgivning i samband med kunskapsbildning utanför skolan. När det gäller föräldrarnas hjälp i läxläsning råder det delade meningar i forskarvärlden. Cooper (2001) råder tydligt alla lärare att vara restriktiva med att konstruera läxor som kräver föräldrarnas medverkan. Han ser både fördelar och nackdelar med föräldramedverkan beroende på deras utbildningsbakgrund men också på vilket sätt de hjälper barnen. Men 13

14 sammantaget väljer han ändå att avråda lärarna från att konstruera uppgifter som kräver föräldramedverkan. 3.3 Problematisering av läxan Hellsten (1997) studerar problematiseringen kring läxan som inlärningssituation och konstaterar att någon kritiskt granskning är nästan helt obefintligt. Henriksson (1992) konstaterar att inlärning genom läxan försiggår utan lärarens skickliga handledning och drar slutsatsen att de amatörmässiga metoder för inlärning används av många andra elever i samma situation. Därför kritiseras läxan som arbetsmetod av Henriksson (1992) som finner motsägelse i att skolan hänvisar elever till att arbeta ensamma hemma och därmed inte tar ansvar för undervisningen. Leo (2004) problematiserar läxläsningen i sin magisteruppsats och ifrågasätter fördelarna med en arbetsmetod som inte omfattar stöd med genomförandet. Han ifrågasätter meningsfullheten med läxor som elever inte klarar av och har ingen att fråga. De möjliga fördelarna med läxläsning ser han därför vara kopplade till graden av den hjälp som elever kan få på hemmaplan vilket för övrigt inte rekommenderas av andra forskare (Cooper, 2001). Slutsatsen blir att inlärningen försvåras av att skolarbetet ska göras på egen hand av eleven utan lärares närvaro. 14

15 4. Metod Den här undersökningen utgår ifrån uppfattningen att det finns ett positivt samband mellan graden av läxläsning och förbättrad studieresultat. Denna uppfattning stöds av Coopers (2001) sammanställning av ett antal forskningsrapporter som visar förbättringar av resultat i samtliga undersökta ämnen för de elever som gör läxor. Omvänt gäller för de elever som, av olika anledningar, inte gör läxor försämrat studieresultat. Genom forskningslitteratur, forskningsresultat och olika artiklar byggs upp en teoretisk grund till förmån för läxläsning. Med denna studie vill jag därför undersöka hur stor del av elever som behöver hjälp i samband med läxläsning i matematik. Studiens andra del utgörs av en attitydundersökning som behandlar elever och lärares åsikter till ett Internetbaserat alternativ till läxhjälp. En kvalitativ undersökning är inte avsedd att ge statistiskt bearbetningsbara data och gör det därför svårt att dra några generella slutsatser. I min undersökning vill jag studera delar av en helhet och vill därför behandla den mängden i relation till helheten. En kvantitativ enkätundersökningsmetod har därför valts för att på statistiskt sätt kunna få en fingervisning om antalet elever som efterlyser läxhjälp utanför skolan och har dessutom avsikt och möjlighet att ta emot den hjälpen över Internet. Det finns även kvalitativa inslag i undersökningen genom öppna frågor där båda lärare och elever förväntas konstruera egna svar. Enkätundersökningen består av två olika delar, en del som vänder sig till lärarna (se lärarenkäten) och en annan del till eleverna (se elevenkäten) i undersökningen. 4.1 Urval I undersökningen ingår sammanlagt 100 gymnasieelever från 4 olika skolor samt 14 gymnasielärare från 5 olika skolor i Malmö. En av klasserna ingår i Naturvetenskapsprogrammet medan de 3 övriga i Samhällsvetenskapsprogrammet. Både lärarna och eleverna i undersökningen har valts slumpmässigt dock från valda skolor. Val av skolorna bygger främst på skolornas olika utbildningsprofiler för att komma åt så inhomogena grupper som möjligt. 15

16 4.2 Enkätundersökningen Lärarenkäten består totalt av 9 frågor varav 6 med öppna svar och/eller möjlighet till skriftligt och/eller muntligt förtydligande. Elevenkäten innehåller 16 frågor varav tre innehåller öppna svar. Elevenkäten har till skillnad från lärarenkäten en högre grad av strukturering men båda enkäterna har en hög standardiseringsgrad. (Patel & Davidsson, 1991) Det kvalitativa inslaget i undersökningen begränsas till stor del till frågor med öppna svar och de kompletterande diskussioner som jag har haft med 6 av de 14 medverkande lärare som har velat förtydliga sina svar muntligt i anslutning till undersökningen. Längden av dessa diskussioner uppskattar jag till ca 10 minuter per lärare i genomsnitt. Av alla 105 tillfrågade elever valde 2 att inte delta i undersökningen. Ytterligare 3 hade lämnat så ofullständiga svar som gjorde det omöjligt att dra några slutsatser varför dessa svar valdes bort. Enkäten delades ut i början av matematiklektioner i 6 olika klasser i 4 skolor och samlades in ca 15 minuter senare efter att samtliga elever var klara. Instruktionen var att alla svar var anonyma och samtliga förväntades lämna svar som speglade deras åsikter och situationer. Lärarna fick komplettera enkäten med ytterligare förtydligande och ca hälften av dem valde att framföra sina åsikter även muntligt. 4.3 Databearbetning Databearbetning gjordes på samma sätt för både två grupperna i undersökningen. Tillvägagångssättet var alltså lika och gick ut på att först räkna fram frekvensen av erhållna svar för varje fråga. Med frekvens menar jag ett tal som anger det totala antalet gånger som de olika svarsalternativen har valts av deltagarna i undersökningen. Medelvärdet av detta tal (uttryckt i procent) beskriver helt enkelt hur stor del av eleverna som har svarat på de olika svarsalternativen.(patel & Davidsson 1991) Som nämndes använder jag samma metod för att sammanställa svaren från lärarundersökningen. Skillnaden ligger dock i att resultatet för lärarna inte presenteras som ett procenttal utan som en delmängd av alla lärare. Exempelvis 5 av 14 lärare hade samma åsikt i en viss fråga eller 5/14. 16

17 4.4 Tillförlitlighet och validitet Med tillförlitlighet menas graden av sannolikhet att det uppmätta resultatet i en undersökning håller sig till verkligheten. Tillförlitligheten i en undersökning är delvis beroende av tillförlitligheten hos det instrument som används, det vill säga, hur väl det instrumentet motstår slumpens inflytande, skriver Patel & Davidsson i Forskningsmetodikens grunder. (2001) För att en undersökning ska anses ha hög tillförlitlighet så krävs också att vi undersöker det vi avser undersöka, det vill säga, vi måste ha en god validitet. Tillförlitligheten och validiteten av en undersökning har alltså en relation till varandra, skriver Patel & Davidsson. (2001) För att avgöra om en enkät ska betraktas som tillförlitlig eller inte föreslår författarna att vissa frågor ska besvaras först. Jag kommer att använda dessa frågor (nedan) som utgångspunkt för att behandla tillförlitligheten i den egna undersökningen. Fanns det frågor som många hoppade över? Nej, varken i lärarenkäten eller i elevenkäten finns ett mönster av att samma frågor blivit obesvarade. Både lärare och elever har svarat på nästan alla frågorna i undersökningen. Markerade de flera alternativ än jag bett om? I elevenkäten har detta hänt när ett svarsalternativ av misstag varit sammansatt som exempelvis i fråga nr 7. I en delfråga ska eleven ta ställning till ett påstående genom att kryssa i rutan Stämmer eller Stämmer inte. Påståendet lyder: Jag klarar av att göra mina matematikläxor på egen hand och gör de regelbundet. Vissa elever har valt att markera både alternativen, det vill säga, ett svar för varje bisats i påståendet. Dessa frågor och svar har strukits ur undersökningen i efterhand på grund av frågans inbyggda potential till olika tolkningar. Delfråga 1 och 3 (i fråga 7) har därför inte tagits med i undersökningen. Har vi tagit med alla möjliga alternativ eller har nya skrivits dit? I lärarenkäten kan man någon enstaka gång se nya alternativ som skrivit in som även kompletterats muntligt efter undersökningen. I övrigt består de flesta frågorna (6 av 9) i lärarenkäten av öppna frågor där de uppmuntras till att konstruera egna svar. De tre 17

18 övriga frågorna i undersökningen är av sådan karaktär att svarsalternativen anser jag vara uttömmande. Sammanfattningsvis anser jag att min enkätundersökning håller sig till problemområdet genom relevanta och tydliga frågor som är enkla att förstå och besvara. Det är naturligtvis omöjligt att avgöra sanningsenligheten i de svar jag har fått. Jag har däremot studerat varje enskild enkät för sig och inte funnit någon motsägelse i strukturen av de erhållna svaren. 4.5 Etiska aspekter Deltagandet i undersökningen var helt frivilligt och alla deltagare i undersökningen garanterades anonymitet. Två av de 105 tillfrågade eleverna valde att inte delta i undersökningen. De enda personliga uppgifterna lämnades på elevenkäten där den deltagande uppgav namnet på den skola där han eller hon studerar och i vilken kurs i matematik (A eller B) eleven i fråga deltar. Dessa uppgifter har jag senare ansett vara av mindre relevans för mitt arbete och har därför inte använt. Vidare har alla deltagare i undersökningen vare sig elev eller lärare informerats om syftet med undersökningen och känner till att de insamlade uppgifterna kommer enbart att användas i detta arbete. 18

19 5. Resultat 5.1 Enkätundersökning Elever Antal elever: 100 Figur 1: Har du tillgång till hjälp med dina ma-läxor hemma? Ja Nej Ja: 59 % Nej: 41 % Kommentar: Det gäller även elever som av någon anledning inte alltid kan få hjälp när det passar de även om kompetensen finns hemma inom familjen. Figur 2: Hur nöjd eller missnöjd är du med ditt resultat i senaste matematik provet? ganska/väldigt nöjd: 56 % ganska/väldigt missnöjd: 43% Bortfall: 1 % Kommentar: Senaste provet i matematik avser prov som ägt rum någon gång före första halvan på november månad höstterminen

20 Figur 3: Jag gör inte mina läxor när jag inte klarar dem själv! Stämmer: 33 % Stämmer inte: 63 % Bortfall: 4 % Figur 4: Hade du ägnat större tid åt dina läxor om du fick hjälp när du behövde det? Ja Nej Bortfall Ja: 46 % Nej: 54 % Bortfall: 2 % Figur 5: Hur ofta använder du extra hjälpen i matematik som din skola erbjuder? Väldigt sällan / Aldrig: 97% 1-2 ggr i månaden: 1% 1-2 ggr i veckan: 2% 20

21 Kommentar: ca lite mindre än hälften av de tillfrågade eleverna i varje klass känner överhuvudtaget inte till att det finns extrahjälp att få. Det är därför rimligt att anta att dessa elever inte deltar vid något tillfälle. Figur 6: Föreställ dig att (exempelvis) varje mån-tor efter skolan har du möjlighet att få hjälp med dina ma-läxor. Du besöker en sida på Internet och ställer dina frågor till en ma-lärare som hjälper dig direkt. Skulle du vara intresserad av att få den här hjälpen över Internet? Ja Ibland Nej Vet inte Ja: 58 % Ibland: 29 % Nej: 7 % Vet inte: 6 % Figur 7: Skulle du vara intresserad att få samma hjälp som i föregående punkt inför nationella prov eller vanliga prov? Ja: 79 % Ibland: 16 % Nej: 3 % Vet inte: 2 % 0 Ja Ibland Nej Vet inte 21

22 Figur 8: Har du tillgång till Internet hemma? Ja: 94 % Nej: 6 % 0 Ja Nej 5.2 Analys av öppna elevfrågor: Fråga 1: Nämn en fördel som du ser med att få läxhjälp över Internet. (Gärna flera) Fråga 2: Nämn en nackdel som du ser med att få läxhjälp över Internet. (Gärna flera) Först och främst har antalet uteblivna svar för varje fråga räknats fram. I fråga 1 uppgår antalet uteblivna svar till 14. I fråga 2 har 22 av eleverna inte lämnat ett svar. Svaren har sedan lästs och skrivits ner enkät för enkät på två olika papper, en för varje fråga. Jag har sedan försökt att se om det går att kategorisera svaren, det vill säga, om det är flera elever som uttryckt liknande åsikter med olika formuleringar. Tyngdpunkten av analysen ligger alltså främst på antalet elever som tagit upp samma kategori av svar, det vill säga, ju flera svar som hamnar inom samma kategori desto viktigare blir den kategorin för undersökningen. Dessa kategorier diskuteras sedan i diskussionskapitlet när jag försöker besvara undersökningens första frågeställning: Hur ser elever och lärare på Internetbaserad läxhjälp? En sammanställning av hur eleverna svarat på de öppna frågorna följer som bifogat material med detta arbete. 22

23 5.3 Enkätundersökning Lärare Antal lärare: 14 Figur 1: Kan du se några fördelar med läxhjälp över Internet? Ja, absolut: 7 Ja, troligtvis: 4 Tveksamt: 2 Det beror helt på: 1 0 Ja, absolut Tveksamt Figur 2: Tror du att läxhjälp över Internet bidrar till att elever förbättrar sina kunskaper eller resultat i matematik? Ja, absolut Tveksamt Ja, absolut: 2 Ja, troligtvis: 8 Tveksamt: 3 Det beror helt på: 1 23

24 Figur 3: Skulle du kunna tänka dig att rekommendera läxhjälpen för dina elever om det var lärarkandidater som erbjöd hjälpen och du kunde personligen kontrollera innehållet? Ja, absolut Ja, troligtvis Tveksamt Det beror helt på Ja, absolut 7 Ja, troligtvis 4 Tveksamt 2 Det beror helt på 1 Figur 4: Tycker du att lärarkandidater har i största allmänhet den kompetens som du anser vara nödvändig för att klara av att hjälpa dina elever med läxorna? Ja, i största allmänhet: 2 Ja, det borde de klara: 8 Tveksamt: 1 Nej, det kan diskuteras: 2 Bortfall: 1 24

25 5.4 Öppna lärarfrågor: Kan du nämna någon eller några nackdelar med Internetbaserad läxhjälp? En stor del av våra elever saknar Internet hemma. Det personliga samtalet saknas. Elevers motivation. Elever vill ha personlig hjälp i samma fysiska rum. Det krävs att elever kan överföra problemet till datorn. Det kan ju vara bilder & dyl. 2 3x eller problem med att skriva matematiskt, tex. f ( x) = Få datorer hemma. Ointresserade elever. Alla eleverna inte utnyttjar det så att det bara är bortkastad tid från kandidaternas sida. Det beror på hur man lägger upp det, det ska inte vara så att bara skriva in uppgiften och få den löst. Hur skulle det gå när det inte ens går vid direkt klassrumssituation. Jag tror inte våra elever gör sig omaket att ta kontakt. Tekniken måste fungera. Om pedagogiken är bristfällig. Svårt att vara pedagogisk över nätet. Många kanske tycker det är jobbigt att skriva ned uppgifterna. Det finns ju många olika läromedel. Alla har inte tillgång till Internet. 25

26 Kan du nämna någon eller några fördelar med Internetbaserad läxhjälp? De som har tillgång till Internet och inte kan få hjälp hemma är det bra Elever är ofta ute på nätet. Lättillgängligt. Valfrihet. t ex om en elev har varit sjuk. Lättillgängligheten. Mer träning/hjälp => Bättre resultat. Elevernas datorvana. Stor frihet, plats och tid. Vi har en mängd elever med rätt dåliga matematikkunskaper. De ställer ofta frågor som är korta och enkla att svara på. Figur 4: Och till sist om DU fick avgöra om Internetbaserad läxhjälp skulle bli verklighet eller inte, vad hade du bestämt? Visst, go for it!: 6 Tja, det kan ju inte skada: 7 Save your breath!:

Hur tycker du skolan fungerar?

Hur tycker du skolan fungerar? Hur tycker du skolan fungerar? För att få veta mer om hur det fungerar i skolan vill vi ställa några frågor till dig som går i årskurs 9. Statistiska centralbyrån (SCB) och Göteborgs universitet genomför

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008?

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Inom projektet Utvärdering Genom Uppföljning (UGU) vid Göteborgs universitet genomförs med jämna mellanrum enkätundersökningar

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet Malmö högskola / Gemensamt verksamhetsstöd Studentcentrum 1(5) Mars 2015 Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet Reell kompetens vad är det?

Läs mer

TI-Nspire internationell forskning: Pilotprojekt 2007-2008

TI-Nspire internationell forskning: Pilotprojekt 2007-2008 TI-Nspire internationell forskning: Pilotprojekt 2007-2008 Roberto Ricci 1 INVALSI 2 Inledning. Denna avhandling sammanfattar resultaten från en studie av TI- Nspire CAS pilotanvändning avseende undervisning

Läs mer

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att: Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet

Läs mer

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG262, Specialpedagogik och funktionsnedsättningar inom autismspektrat, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education and Disabilities in the Spectrum of Autism,

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Reflexioner kring självbedömning

Reflexioner kring självbedömning Handen på hjärtat: Du som läser det här, vad vet du om din egen läsförmåga? av Per Måhl Reflexioner kring självbedömning s o m j a g s e r d e t, bör lärare göra allt de kan för att förbättra elevernas

Läs mer

LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng

LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. vt 10 LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng Mathematics for Teachers in Preeschool and Primary school, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Samverkan Övergripande mål: Förskola och hem Deluppgift: Föräldraenkät Ingela Nyberg, Barn- och utbildningsförvaltningen,

Läs mer

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet

Läs mer

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Slutrapport Örebro universitet Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och Urval... 4 Svarsfrekvens... 4 Disposition... 4 Resultat... 5 Fråga 1. Vilken skola...

Läs mer

Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013

Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013 Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013 www.mentimeter.com 1.Skapa en fråga. 2.Låt klassen få rösta. Tag fram mobiltelefonen (det

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

Statistiska undersökningar - ett litet dokument

Statistiska undersökningar - ett litet dokument Statistiska undersökningar - ett litet dokument Olle the Greatest Donnergymnasiet, Sverige 28 december 2003 Innehåll 1 Olika moment 2 1.1 Förundersökning........................... 2 1.2 Datainsamling............................

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Elevenkät Årskurs 8 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

VFU i matematik ht 2015 MÅL

VFU i matematik ht 2015 MÅL VFU i matematik ht 2015 MÅL Syftet med kursen är att studenten ska förvärva kunskaper om och utveckla förmågan att leda och undervisa i matematik utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt i relation till

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

Muntlig kommunikation på matematiklektioner

Muntlig kommunikation på matematiklektioner LÄRARPROGRAMMET Muntlig kommunikation på matematiklektioner Enkätundersökning med lärare som undervisar i årskurs 7-9 Margareta Olsson Examensarbete 15hp Höstterminen 2008 Handledare: Maria Bjerneby Häll

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84 Inledning Det som är viktigt att förstå när det gäller grafräknare, och TI s grafräknare i synnerhet, är att de inte bara är räknare, dvs beräkningsmaskiner som underlättar beräkningar, utan att de framför

Läs mer

Elevers utvärdering av Evolutionstrappan. Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt Antal elever: sex st. Metod.

Elevers utvärdering av Evolutionstrappan. Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt Antal elever: sex st. Metod. Elevers utvärdering av Evolutionstrappan Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt : sex st Metod De elever som skulle delta i utvärdering av Evolutionstrappan fick information att ta hem till

Läs mer

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning 1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Rapport 2014:03 Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Skolinspektionen har granskat utbildningen för nyanlända elever i årskurserna 7-9. Granskningen genomfördes i tio kommunala

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd

Läs mer

Matematikundervisning genom problemlösning

Matematikundervisning genom problemlösning Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.

Läs mer

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet

Läs mer

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG262, Specialpedagogik och funktionsnedsättningar inom autismspektrat, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education and Disabilities in the Spectrum of Autism,

Läs mer

Pedagogiskt café. Problemlösning

Pedagogiskt café. Problemlösning Pedagogiskt café Problemlösning Vad är ett matematiskt problem? Skillnad mellan uppgift och problem - Uppgift är något som eleven träffat på tidigare, kan lösa med vanliga standardmetoder - Matematiskt

Läs mer

Np MaB vt 2002 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2002

Np MaB vt 2002 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2002 Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap. 3 sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen fram till utgången av juni 00. Anvisningar Provtid

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Tummen upp! Matte ÅK 6

Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

bjuder in till Lärstämma

bjuder in till Lärstämma Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i

Läs mer

Reell kompetens - grundläggande behörighet för utbildning till grundnivå Behörig på annat sätt!

Reell kompetens - grundläggande behörighet för utbildning till grundnivå Behörig på annat sätt! Reell kompetens - grundläggande behörighet för utbildning till grundnivå Behörig på annat sätt! 1 (5) Vad är det? Om du saknar den formella grundläggande behörigheten, dvs. du har t.ex. inte ett slutbetyg

Läs mer

Schack4an. - Vad händer sen? Författare: Peter Heidne. Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman. Lärande och samhälle

Schack4an. - Vad händer sen? Författare: Peter Heidne. Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman. Lärande och samhälle Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Schack4an - Vad händer sen? Författare: Peter Heidne Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman 1 Inledning I mitt deltagande i Nordens

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Rapport resultat elev- och föräldraenkät 2015 Grundskola, Förskoleklass och Fritidshem Innehållsförteckning Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Bakgrund...

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

Kursplan Sid 1 (4) Inst. för pedagogik. Kurskod PEA 211 Dnr 185/99-51 Beslutsdatum Kursens benämning. Pedagogik, allmän kurs

Kursplan Sid 1 (4) Inst. för pedagogik. Kurskod PEA 211 Dnr 185/99-51 Beslutsdatum Kursens benämning. Pedagogik, allmän kurs Inst. för pedagogik Kursplan Sid 1 (4) Kurskod PEA 211 Dnr 185/99-51 Beslutsdatum 1999-06-01 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Poängtal Nivå Kursplanen gäller från Inplacering i utbildningssystemet

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng Mathematics för Teachers, 61-90 credits, 30 credits Kurskod: LMGN12 Fastställd av: Utbildningsledare 2012-06-15 Gäller fr.o.m.: HT

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev

Läs mer

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG527 Förskolebarns språkutveckling och lärande i matematik, 15 högskolepoäng Young children s language development and learning in mathematics, 15 higher education

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

2 0 1 5-2 0 1 6 Å K 6-9

2 0 1 5-2 0 1 6 Å K 6-9 2015-2016 ÅK 6-9 VARJE ELEV TILL NÄSTA NIVÅ! INNEHÅLL Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra skola. Vi ger eleverna det de behöver för att klara grundskolan med goda resultat och

Läs mer

Kursplanen i ämnet matematik

Kursplanen i ämnet matematik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet matematik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet Examination av examensarbeten Sammanfattning av seminariet 2012-03-23 Examensarbeten är en viktig del av utbildningen och ger studenter möjlighet att visa självständighet, tillämpa sina förvärvade kunskaper

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

Modell och verklighet och Gy2011

Modell och verklighet och Gy2011 Modell och verklighet och Gy2011 Innehållet i Modell och verklighet stämmer väl överens med ämnesplanen och det centrala innehållet i Gy2011. I ämnesplanen för Kemi, www.skolverket.se, betonas att undervisningen

Läs mer

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra

Läs mer

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola? Frågorna 1 7 ska besvaras utifrån ett specifikt barn och avse barnets nuvarande förhållanden. På enkätens framsida framgår vilket barn svaren ska gälla. 1 I vilken skolform/vilket program går barnet på

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Anita Ottosson 0455-30 3621 2012-08-30 ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Enheten för kvalitet

Läs mer

Funktioner, Algebra och Ekvationer År 9

Funktioner, Algebra och Ekvationer År 9 Undervisning Funktioner, Algebra och Ekvationer År 9 Mål att uppnå i år 9, ur Lpo 94 Utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun

Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun EXAMENSARBETE Våren 2008 Lärarutbildningen Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun Författare Ulrika Farkas

Läs mer

Lokal pedagogisk planering

Lokal pedagogisk planering Lokal pedagogisk planering RO/Skola: Rebbelberga skola Arbetsområde: Taluppfattning Ämne: Matematik Termin/År: ht 2013 Årskurs: 1 Ämnets syfte enligt grundskolans kursplan: Genom undervisningen i ämnet

Läs mer

Vad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa

Vad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa Åsa Brorsson Algebra för lågstadiet I denna artikel beskriver en lärare hur hon arbetar med algebra redan i de tidiga skolåren. Det är ett arbete som hjälper elever att förstå likhetstecknets betydelse,

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande Bedömning Summativ Formativ bedömning en väg till bättre lärande Gunilla Olofsson Formativ ------------------------------------------------- Bedömning som en integrerad del av lärandet Allsidig bedömning

Läs mer

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13 Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur

Läs mer