Läxor och läxhjälp på fritidshemmet Homework and homework assistance in the school-age educare center

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läxor och läxhjälp på fritidshemmet Homework and homework assistance in the school-age educare center"

Transkript

1 Fakulteten för Lärande och Samhälle Barn Unga Samhälle Grundlärarutbildning med inriktning mot arbete i fritidshem Vt 2015 Examensarbete i fritidspedagogik 15 högskolepoäng, grundnivå Läxor och läxhjälp på fritidshemmet Homework and homework assistance in the school-age educare center Rebecka Cato Sanne Sandell Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem 180 högskolepoäng Examinator: Eva Nyberg Handledare: Caroline Ljungberg

2 Förord Vi har under utbildningens gång upptäckt att vi arbetar bra tillsammans och eftersom vi har liknande värderingar och ett gemensamt intresse för ämnet föll det sig naturligt att vi skulle skriva examensarbetet ihop. Vi vill börja med att tacka våra informanter för att ni tagit er tid att besvara våra frågor, utan er hade vår studie inte kunnat genomföras. Därefter vill vi rikta ett stort tack till vår handledare Caroline Ljungberg som med en stor portion humor handlett oss tydligt och ärligt under arbetets gång. Rebecka Cato och Sanne Sandell 2

3 Abstract Syftet med vår studie var att undersöka hur läxor och läxhjälp berör fritidshemmets verksamhet. Studien belyser även en viss problematik gällande föräldrars möjlighet att hjälpa sina barn med läxorna utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. För att undersöka detta har vi först tagit del av tidigare forskning om läxor och läxhjälp, därefter har vi intervjuat fyra lärare för att se hur de ser på syftet med läxor. Slutligen intervjuade vi tre fritidslärare för att se hur läxhjälpen berör fritidshemmets verksamhet. Vi har i vår slutsats kommit fram till att merparten av lärarna i vår studie anser att syftet med läxor är att befästa sina kunskaper men även för att lära eleverna att ta ansvar. Angående läxhjälpen på fritidshemmets tid ansåg fritidslärarna i vår studie att läxhjälpen inte berörde verksamheten i någon större utsträckning. Nyckelord: Läxor, läxproblematik, läxhjälp, läxhjälp på fritidshemmet 3

4 4

5 Innehåll 1 Inledning Syfte och frågeställningar Forskningsöversikt Definition av läxa Vuxnas perspektiv på läxor Barns perspektiv på läxor Läxhjälp Läxhjälp på fritidshemmet Sammanfattning Metodval och genomförande Metodval Urval Tolkningsverktyg Studiens tillförlitlighet Genomförande Forskningsetiska överväganden Resultat och analys Läxor Läxhjälp Läxhjälp på fritidshemmet Diskussion Slutsats Kritisk självreflektion Relevans för professionen Fortsatt forskning Litteraturlista Bilaga Bilaga

6 6

7 1 Inledning Vi har valt att fokusera på läxhjälp under fritidshemmets tid då vi har upplevt att elever har missat fritidshemsaktiviteter på grund av att de har gått på läxhjälp. Därför vill vi undersöka hur läxhjälpen berör fritidhemmets verksamhet. Vi vill även analysera hur läxhjälpen är organiserad. För att kunna undersöka detta måste vi först titta på syftet med läxor. Varken i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet från 1994 eller Läroplanen för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet från 2011 kan vi läsa något om läxor. Ändå anser Hellsten (2000) att läxor är en självklarhet i dagens skola (Hellsten 2000). Däremot kan vi i Läroplanen för grundskolan 1980 läsa följande: Hemuppgifter för eleverna utgör en del av skolans arbetssätt. Att lära eleverna att ta ansvar för en uppgift, avpassad efter deras individuella förmåga är en väsentlig del av den karaktärsdaning som skolan skall ge. [ ] Hemuppgifter bör också utnyttjas för att ge eleverna tillfälle till sådana övningar och repetitioner som är nödvändiga för att befästa kunskaper och färdigheter. (Skolöverstyrelsen 1980 s.52) Vi anser det relevant att ta reda på varför lärare än idag ger eleverna läxor trots att det inte stått i läroplanen på 20 år. Eftersom vi upplever att det idag är många föräldrar som inte kan eller inte har tid att hjälpa sina barn med läxorna så kanske det är på tiden att vi tar bort läxorna. Det i sin tur menar vi kan gynna fritidshemmen eftersom läxhjälpen då inte tar av tiden där. Vi anser att tiden på fritidshemmet ska vara en fri tid vilket innebär att eleverna ska få möjligheten att fritt välja vad de vill göra. I skollagen, kapitel 13 2 står det att verksamheten ska erbjuda elever rekreation, en meningsfull fritid och stimulera utveckling och lärande (Skolverket 2010), vilket för oss inte innebär att eleverna ska sitta med skolarbete på fritidshemmet utan att stimulera utveckling och lärande på ett lekfullt sätt till exempel genom lek och skapande. 1.1 Syfte och frågeställningar Vår huvudfråga är hur läxhjälpen berör fritidshemmets verksamhet. För att komma dit måste vi först titta på fenomenet läxor. Eftersom det inte står något i läroplanen om läxor vill vi därför undersöka varför de fortfarande existerar och vilket syfte de har. På en del skolor finns 7

8 det tillgång till organiserad läxhjälp. Vi kommer därför titta på hur den är uppbyggd, vem som ansvarar för den och vid vilken tidpunkt den sker. Därefter vill vi undersöka hur läxor och läxhjälp berör fritidshemmets verksamhet, med detta menar vi exempelvis om elever missar planerade aktiviteter, att det inte går att planera aktiviteter vid den tidpunkten eller att personal på fritidshemmet används på läxhjälpen. Våra frågeställningar är följande: Vad är syftet med läxor och vilka problem kan det finnas med läxor? Hur är läxhjälpen organiserad? Hur berör läxor och läxhjälp fritidshemmets verksamhet? 8

9 2 Forskningsöversikt I detta kapitel kommer vi ta upp olika definitioner av vad en läxa är. Vi har även tittat på vuxnas och barns perspektiv på läxor. Därefter följer en beskrivning av läxhjälp och dess innebörd. En översikt av hur läxhjälpen har sett ut på fritidshemmet genom tiderna presenteras också i detta kapitel. 2.1 Definition av läxa Läxor är ett svårdefinierat begrepp menar den pensionerade läraren, skolledaren och skolforskaren Jan-Olof Hellsten. I sin avhandling Skola som barnarbete och utvecklingsprojekt (2000) definierar han begreppet läxa på följande sätt: Läxa är det arbete som inte sker på lektionstid. Hellsten märker att begreppet kräver ytterligare förklaringar då varje elev tolkar läxan efter sina tidigare läxerfarenheter. Enligt Nationalencyklopedin (2015) är läxa en: avgränsad skoluppgift för hemarbete särsk. om visst textstycke som ska läras in. I en intervju med Max Strandberg, doktor i didaktik vid Stockholms Universitet, i Alms (2014) Läxfritt för en likvärdig skola säger Strandberg att: En läxa är ett skolarbete som är utanför lektionstiden, utdelat av läraren. Läxor kan vara rätt enkla och därmed repetitiva. Likvärdiga läxor har hög kvalitet. Det finns olika syften med läxor, dels att tiden inte räcker till i skolan, dels att man befäster och tränar. Att elever undersöker och tar med sig berättelser och det de undersökt till skolan. Man går igenom i skolan och övar hemma, men det är viktigt att läxor följs upp i skolan efteråt. (Alm 2014, s.20) 2.2 Vuxnas perspektiv på läxor Hellsten (1997) har bland annat skrivit Läxor är inget att orda om där han beskriver resultaten av läxforskning som motstridiga och att resultaten ofta präglas av forskarens eget intresse. Han nämner även forskare som avstått från sina egna resultat då de inte stämt överens med deras förväntningar. Hellsten skriver exempelvis om Bents-Hill som fann negativa samband mellan läxläsning och prestation och menade att resultaten då var tvungna att tolkas med försiktighet (Bents-Hill 1988, se Hellsten 1997, s.210). 9

10 Epstein sammanfattar läxors nytta sett från ett vuxet perspektiv utifrån sju olika punkter. Öva färdigheter: Läxan är till för att öva sina färdigheter, vilka färdigheter som ska användas, och att lära sig förstå när och hur man ska använda sina färdigheter. Öka engagemanget för olika uppgifter: Läxan ökar den individuella delaktigheten på lektioner. I många klassrum är det ett fåtal elever som aktivt deltar och för lektionerna framåt medan vissa passivt absorberar information. I kontrast till det kräver läxan att varje elev deltar aktivt genom att läsa, tänka, notera egna funderingar och att ta beslut om slutförandet av läxan. Läxan är ett strukturerat tillfälle för elever att ta kontroll över tänkandet och lärandet. Hemma kan eleverna kontrollera den tid det tar att lära sig något, hur många de vill konsultera (såsom exempelvis föräldrar) för att kunna få hjälp med läxan. Fostra elever att ta ansvar och planera sin tid: En del lärare ger läxa för att hjälpa eleverna att ta ansvar för sitt skolarbete, att registrera uppgiften, utveckla en plan för arbetet, slutföra den, förvara den i anteckningsblocket och till slut ta med den till skolan när det är dags. De försöker bygga upp elevens studieteknik genom läxan för att utveckla elevers uthållighet, förmåga att ta instruktioner, noggrannhet, förmåga att avsluta något och ett allmänt ansvarstagande. Etablera kontakt mellan barn och föräldrar: Stundtals är läxan den enda seriösa kommunikation om skolan och lärandet som pågår mellan föräldrar och elever. Ofta behöver eleverna hjälp med att komma ihåg och tolka vad som lärts i skolan, lära in stoff som de missförstått eller lärt sig fel och bestämma om deras "prestation" kommer bli accepterad av läraren. Läxan ger föräldrar och deras barn en anledning att utbyta information, fakta och attityd till skolan. Fullfölja politiska beslut om läxor: Läxor kan ges i linje med skolans direktiv att ett visst antal läxor ges till elever ett visst antal dagar i veckan, varje vecka. Informera föräldrar om skolarbetet: Läxan är ibland till för att informera föräldrar om elevens arbete i skolan, eller visa hur eleven skriver, tänker och utför en uppgift. Påminna om krav som ställs som straff: Läxa kan förekomma som straff för elevers dåliga uppförande eller bristande uppmärksamhet. Läxan är inte ett maktutövande av läraren utan används för att ta upp tid hemma, som eleven själv annars hade bestämt över (Epstein 1988) gav Skolverket ut Läxor i praktiken ett stödmaterial om läxor i skolan. Stödmaterialet är uppbyggt på aktuell forskning och styrdokument för att kunna arbeta med läxan på ett genomtänkt sätt som bidrar till elevers kunskapsutveckling. Varje kapitel följs upp av frågor som ämnar föra diskussioner om skolans läxpraktik framåt. Materialet bygger på resonemang om vad en god läxa kan vara, att den ska vara meningsfull, hänga ihop med det som sker i klassrummet men även följas upp på ett sätt som stödjer lärandet. En god läxa kräver inte att 10

11 eleven behöver ta hjälp av någon annan, den lämnar inte heller eleven ensam med ansvaret för sitt lärande (Skolverket 2014b). 2.3 Barns perspektiv på läxor Westlund (2004) menar att elever utmanar vuxnas harmoniska bild av läxor då de vuxna ofta tar för givet att läxor har ett värde och att läxor lär eleverna att bland annat planera och öka deras engagemang för skolarbetet. Frågar man eleverna så menar Westlund (2004) att deras upplevelser av läxor är negativa. I en studie av Warton (1997) genomförd i Australien visar resultaten att barnen inte kunde se någon koppling mellan läxor och ansvarstagande, planeringsförmåga eller studieförmåga. Vidare visade studien att barn i årskurs 2 ansåg att läxan var ett sätt att lära sig något medan barnen i årskurs 6 tyckte att läxan var en repetition (Warton 1997 se Westlund 2004, s.38). Enligt Hellstens (2000) studie med elever från årskurs 8 menar de att läxans viktigaste uppgift är att de ska hinna med mer och att lektionstiden inte räcker till. Elevernas åsikter är delade om inlärningen via läxor, vissa anser att de lär sig bättre hemma i lugn och ro medan andra tycker att de lär sig på lektionerna. I en intervju med en elev får Hellsten (2000) som svar på frågan varför man läser läxor: Man funderar inte över läxan den bara är där. Eleverna tycker att läxan är en sådan självklarhet att vissa till och med går till skolledningen och klagar på de lärare som inte ger dem läxor. I Barnombudsmannens undersökning från 2004 Barn och unga berättar om stress framkommer det att 46 % av elever mellan 9 och 16 år känner sig stressade i skolarbetet på grund av för mycket läxor (Barnombudsmannen 2004). Ulf Leo (2004) ser i sin studie att stress och läxor går hand i hand (Leo 2004). Även Westlund (2004) ser ett samband mellan läxor och stress. Westlund (2004) genomförde en studie 1988 där elever fick skriva uppsatser om tidens betydelse i skolsammanhang, en liknande studie gjordes Vid analysen av uppsatserna såg Westlund (2004) att benämningen av ordet stress i läxsammanhang hade ökat från 5 % 1988 till 29 % Vidare menar Westlund att kostnaden av läxor enlig eleverna kan leda till minskad tid med kompisar. Detta kan enligt Westlund leda till att sociala mål inte uppfylls (Westlund 2004). 11

12 2.4 Läxhjälp I rapporten Mer än bara läxor från Skolverket (2014c) med syfte att utvärdera läxhjälpsverksamheten på tio olika skolor i utanförskapsområden konstateras att läxhjälp är ett komplext begrepp. Skolverket antyder att verksamheten handlar om hjälp med läxor men att det ger en dålig ledning om vad verksamheten innebär då det inte finns någon tydlig förståelse mellan skolor och lärare för vad en läxa är eller vad hjälp egentligen innebär. I rapporten framkom tre outtalade syften med läxhjälp. Det första är att ge eleverna praktiska förutsättningar för studier. Skolorna vill erbjuda elever en lugn plats att studera på då många elever saknar den möjligheten. Det andra är att ge eleverna stöd i det löpande skolarbetet. Målet här är att kompensera för barns olika förutsättningar exempelvis de som inte får rätt hjälp hemifrån eller de som inte hänger med i skolan. Det tredje är att stärka elevernas förmåga att långsiktigt ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Meningen här är att skolorna ska stärka elevernas ansvarskänsla för sin egen kunskapsutveckling. För att detta syfte ska vara möjligt måste de två tidigare syftena uppfyllas (Skolverket 2014c). I ett försök att utjämna sociala skillnader infördes under en period obligatorisk läxhjälp för årskurs 1-4 i alla skolor i Norge. Resultatet visar dock på motsatsen då läxhjälpen tenderade att öka skillnaderna något. Utvärderingen visade också att de elever som var i störst behov av läxhjälpen hade svårt att dra nytta av den (Backe-Hansen, Bakken & Huang 2013). Liknande resultat finner vi även i en utvärdering av läxhjälp i Sverige. Där når läxhjälpen främst de med en viss studiemotivation och varierande kunskapsresultat, det vill säga både elever som har och inte har uppfyllt kunskapskraven (Skolverket 2014c). I den norska rapporten Litt vanskelig at alle skal med! förklaras skillnaderna på elevernas skolprestationer, både nationellt och internationellt, med föräldrarnas utbildningsnivå och hemmets förmåga att följa upp barnens skolarbete (Seeberg, Seland & Hassan 2012). I Högdins avhandling (2007) kan vi läsa att resultaten av en undersökning genomförd av Jonsson (2001) visar att 70 procent av eleverna får stöd av sina föräldrar i sin läxläsning (Jonsson 2001 se Högdin 2007, s.46). Vidare kan vi i studier av Lareua (2000 & 2003) läsa att föräldrar från arbetarklassen ofta lämnar barnens utbildning till lärarna då de anser att de är auktoritetspersoner och de själva är rädda för att lära barnen fel saker (Lareua 2000 & 2003 se Högdin 2007, s.46). I en undersökning av Harris och Robinson (2014) menar de att föräldrars delaktighet i sina barns läxläsning snarare kan stjälpa dem då föräldrarna kan ha glömt eller aldrig förstått stoffet som 12

13 barnen lärt sig i skolan. I den holländska studien Who benefits from homework assignments? (2011) menas att de yngre eleverna inte har några välutvecklade studietekniker och har svårare att stänga ute störmoment i hemmiljön än vad äldre elever har. Hur mycket de lär sig av läxan beror därför på hur mycket hjälp de får av sina föräldrar. Forskarna fann också att yngre elever från familjer med hög socioekonomisk status lär sig mer av sin läxa än eleverna från familjer med låg socioekonomisk status, eftersom de eleverna får mindre hjälp med läxorna hemma. Undersökningen visar att elever som har en hög socioekonomisk status presterar bättre när de får läxa än elever från en lägre socioekonomisk status, vars prestationer förblev oförändrade. I en jämförelse mellan de klasser som har läxor och de klasser som inte har läxor visade provresultaten att skillnaden var större i de klasser som fick läxor. Föräldrar från etniska minoriteter tenderar att hjälpa sina barn mindre, vilket troligtvis beror på att de inte är så bekanta med språket. Även föräldrar vars högsta utbildningsnivå är lågstadiet eller lägre tenderar att hjälpa sina barn mindre än föräldrar med högre utbildningsnivå (Rønning 2011). Enligt Leos studie (2004) så visar den att två av tre föräldrar upplever att det blir konflikter i hemmet vid läxläsning. I båda fallen har föräldrarna valt att ta skolans parti och inte kontaktat dem för råd eller stöd. Eleverna upplevde dock inte att det blev konflikter utan att de själva tog ansvar för läxorna och tyckte att föräldrarna hade en passiv roll vid läxläsningen (Leo 2004). 2.5 Läxhjälp på fritidshemmet Enligt Rohlin (2001) ansågs arbetsstugan vara en föregångare till vår tids fritidshem, den sågs som en kompletteringsanstalt till folkskolan och läxläsning fick därför tidigt en plats i arbetsstugorna i slutet på 1800-talet. På eftermiddagshemmen, som arbetsstugorna bytte namn till på 1930-talet, var rekreation det viktigaste. Det enda kravet som fanns på eftermiddagshemmen var att eleverna skulle läsa sina läxor var det obligatoriskt med läxläsning på eftermiddagshemmen. Det fanns en tydlig koppling mellan skolan och eftermiddagshemmen. Rohlin (2001) skriver att Mona Carlborg som arbetade på Tranebergsgårdens fritidshem på 1940-talet ensam kunde ha läxläsning med flickor. Kraven från läraren kändes tydligt enligt Mona Carlborg. Hon nämner också att ett av barnen hade med sig en anteckningsbok varje dag där läraren hade skrivit ner dagens läxor. Mona Carlborg berättar vidare att hon skulle anteckna alla barn som läst och förhörts på läxorna, 13

14 även de barn som hade ogiltig frånvaro skulle antecknas. På 1950-talet påbörjades en ny form av samarbete mellan fritidshem, skola och föräldrar. Detta gjordes bland annat genom eftermiddagskaffe och studiebesök mellan fritidshemmet och skolan. I och med detta så hade de som arbetade på eftermiddaghemmen skrivit ett program där de bland annat berättade om verksamheten, det stod om deras vardagsrutiner så som aktiviteter och dylikt men även hur barnen mådde och hur det gick för dem i skolan och tog också upp vilket stöd som gavs för läxläsning. I mitten av 1960-talet introducerades småskolans metodik i den nya grundutbildningen för fritidspedagoger. De skulle alltså läsa inlärningsmetodik, med särskild vikt vid grundläggande läs-, skriv- och räkneinlärning. Fritidspedagoger benämns även som lärare i fritidshem vid denna tid står det i program för innehåll i fritidsverksamhet att eleverna ska ges möjlighet att befästa de kunskaper de lärt i skolan och att praktiskt kunna tillämpa dem (Rohlin 2001) i Pedagogiskt program för fritidshem definieras barns fritid som den tid då de inte är bundna av skolans lektionstider eller av det arbete med hemuppgifter som ingår i skolarbetet. Därmed lämnas läxorna utanför fritidshemmet (Socialstyrelsen 1988). Idag omfattas fritidshemmet av skollagen och av Läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet I skollagen kapitel 14, 2 står det att: [f]ritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan [ ]. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov (Skolverket 2010). I Läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet 2011 är det främst kapitel 1 som handlar om skolans värdegrund och uppdrag och kapitel 2 om övergripande mål och riktlinjer som berör fritidshemmet. Eftersom fritidshemmet ska komplettera skolan, vilket innebär att stimulera elevers lärande, kan det även vara bra om personalen har en inblick i kursplanerna (Skolverket 2014a). 2.6 Sammanfattning Det finns ingen gemensam uppfattning om vad en läxa är. Läxan tolkas efter egna erfarenheter vilket gör att den blir svårdefinierad. Forskningen går isär om vad en läxa är och hur den bör användas. Vad gäller läxhjälpen skiljer sig syftena åt och det visar sig att läxhjälpen inte når de elever som är i behov av den. Försöket att genom läxhjälp utjämna sociala skillnader bland elever gav motsatt effekt och ökade istället skillnaderna något. 14

15 Läxhjälpen har varit en del av fritidshemmet sen långt tillbaka och det är först på senare tid som den inte är lika tydligt framskriven som den var förr. Idag ska istället fritidshemmet komplettera skolan, vilket kan tolkas på olika sätt. 15

16 3 Metodval och genomförande I det här kapitlet diskuterar vi vårt metodval och vad vi har funderat kring när vi valt ut våra informanter. Därefter följer ett avsnitt om vårt genomförande av studien och de forskningsetiska överväganden vi tagit hänsyn till vid våra intervjuer. 3.1 Metodval Samtalet är en väsentlig del av det mänskliga samspelet där vi lär känna människor och deras erfarenheter, känslor och förhoppningar (Kvale 1997). Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer. En kvalitativ metod kännetecknas av närheten till informanten. För att kunna studera ett fenomen måste man sätta sig in i informantens situation och se fenomenet ur dennes perspektiv och därefter växla till ett yttre perspektiv för att kunna förklara och förstå fenomenet man studerat (Holme Magne & Solvang Krohn 1991). Kvalitativa metoder står för insikt och förståelse medan kvantitativa står för översikt och förklaring (Tjora 2012). En av fördelarna med kvalitativa metoder är möjligheten att ställa följdfrågor vilket kan ge fördjupande svar till skillnad från en kvantitativ metod som exempelvis enkät där följdfrågor är omöjliga. En viss grad av struktur rekommenderas om erfarenhet av intervju saknas (Larsen 2009). Vi har använt oss av halvstrukturerade intervjuer eftersom vi vill att informanten ska ha ett stort inflytande under intervjun. Med halvstrukturerade intervjuer menas att vi utgår från våra intervjufrågor men det är inte nödvändigtvis så att de följs till punkt och pricka då det under intervjusituationen kan dyka upp andra aspekter som vi inte tänkt på tidigare (Holme Magne & Solvang Krohn 1991). Vid varje intervjutillfälle har vi valt att spela in samtalet för att kunna fokusera helt på informanten och flytet i samtalet och samtidigt vara säkra på att information inte går förlorad (Tjora 2012). Skriftspråket och det talade språket är inte detsamma, vi använder oss inte av skiljetecken eller stycken när vi pratar. Förlusten av till exempel stämning och andra synliga spår under intervjun minskar om det är samma person som intervjuar och transkriberar, är samma person även med i senare delen av forskningsprocessen blir förlusten ännu mindre. När man läser en transkriberad text 16

17 från en intervju man själv varit med på är det lätt att tänka tillbaka på situationen och komma ihåg uttryck och kroppsspråk (Tjora 2012). 3.2 Urval Vi har intervjuat fyra lärare och tre fritidslärare på totalt fyra skolor i två olika kommuner. Detta innebär att vi har intervjuat en lärare och en fritidslärare på vardera tre skolor och på den fjärde skolan har vi endast intervjuat en lärare. Vår grundtanke var att intervjua tre lärare och tre fritidslärare men eftersom svar dröjde och vi tog kontakt med en fjärde skola så ville vi även där få intervjuer med en lärare och en fritidslärare. Tyvärr fanns inte möjligheten till en intervju med en fritidslärare vilket resulterade i att vi endast intervjuade en lärare på denna skola. Vi har intervjuat behöriga lärare som arbetar med barn i årskurs 2 och 3. Vi är medvetna om att deras utbildningar kan se olika ut men anser att det viktigaste är att de har rätt behörighet. Anledningen till att vi enbart valt att intervjua behörig personal är att vi då är säkra på att de har tagit del av de styrdokument som både skola och fritidshem arbetar efter. När vi talar om fritidslärare innefattar det även fritidspedagoger. Då utbildningen av fritidslärare är relativt ny finns det få att tillgå och därför intervjuar vi även fritidspedagoger då vi anser att behörigheterna är likvärdiga i detta avseende. Vi har valt att endast använda oss av sju informanter då det är en tidskrävande process att både intervjua och bearbeta materialet (Dalen 2008). Då målet med vår undersökning inte är att spegla hela populationens åsikt har vi gjort ett icke-sannolikhetsurval. Detta innebär att uppnå kunskap inom ett visst område men att det nödvändigtvis inte gäller för andra än just de som deltagit i studien. Vi är medvetna om att en generalisering inte är möjlig då det empiriska underlaget är begränsat. Vi har därefter gjort ett godtyckligt urval, vilket innebär att vi medvetet valt ut informanter beroende på deras lämplighet att belysa våra frågeställningar (Larsen 2009). Vi har valt en skola i Vellinge kommun och tre skolor i Trelleborgs kommun. Vi har valt dessa skolor dels för att vi är bosatta i Trelleborgs kommun och på så vis känner till skolorna och områdena de är belägna i och dels för att vi har kontakter på de olika skolorna. En av oss har dessutom kontakter på skolan i Vellinge kommun. Detta gör att vi känner till personalen på skolorna vilket hjälpte oss i urvalet av informanter. Antingen intervjuade vi våra kontakter eller så rekommenderade de lämpliga informanter. Vi har valt skolor som vi anser har olika socioekonomisk status. Två av skolorna i Trelleborgs kommun har även ett större antal elever med utländsk bakgrund. En annan anledning till att vi valt de olika skolorna är att vi vill se om det finns några skillnader 17

18 mellan läxhjälpen på de olika skolorna och föräldrarnas inställning till läxhjälp och deras förmåga att hjälpa sina barn utifrån deras socioekonomiska status. 3.3 Tolkningsverktyg Vi har använt oss av något som liknar den hermeneutiska tolkningsmetoden vid analysen av våra intervjuer. Hermeneutik betyder läran om tolkning och genom betoningen på den kvalitativa forskningens förståelse och tolkning bildar den en vetenskaplig grund. Vid tolkning av ett uttalande är det väsentliga att försöka se förbi det budskap som först uppfattas och försöka se en djupare mening. För att kunna göra det måste budskapet sättas in ett sammanhang (Dalen 2008). Förståelsen av en text sker genom en process där de enskilda delarnas betydelse bestäms av textens helhetliga betydelse som i sin tur bestäms av de enskilda delarnas betydelse, vilket bildar den hermeneutiska cirkeln. Denna cirkel ses om en fruktbar cirkel som ger möjlighet till en djupare förståelse. I den hermeneutiska tolkningsmetoden är det viktigt att forskaren har en förförståelse för ämnet (Kvale 1997). 3.4 Studiens tillförlitlighet När man talar om kvalitet i kvalitativ forskning brukar begreppen, tillförlitlighet, giltighet och generaliserbarhet användas som kriterier. Alla forskare har på ett eller annat sätt ett engagemang inom sitt forskningsfält. Denna subjektiva syn kan då leda till att forskaren påverkar resultaten. Det kan även ses som en tillgång och inom vissa områden ses förkunskaper och engagemang som en förutsättning för att kunna studera fältet. Det är lättare att ställa exakta frågor om forskaren besitter stor kunskap inom ämnet men det kan även innebära nackdelar då forskaren kan ha förutfattade meningar. Att spela in intervjuerna ger forskaren möjlighet att citera informanten ordagrant. Detta stärker studiens trovärdighet då läsaren i viss mån får ta del av informantens ord (Tjora 2012). Vi upplever att vi uppnått kriterierna för tillförlitlighet genom att forskningen vi valt att presentera visar på skilda resultat och speglar inte vår personliga uppfattning. Vi har vid intervjuerna tänkt på att inte ställa några positivt eller negativt laddade frågor. Vi har även tänkt på att undvika att ställa ledande frågor men vid ett par tillfällen har vi tvingats göra det för att få ett tydligare svar. 18

19 Ledande frågor behöver inte minska intervjuns tillförlitlighet, utan kan istället öka den genom att pröva tillförlitligheten i informantens svar och där igenom stärka forskarens tolkning (Kvale & Brinkmann 2014). Giltigheten stärks genom att forskaren är öppen med hur forskningen utförts, och vilka val som gjorts. Det viktigaste är att forskningen pågår inom ramarna för vetenskaplighet och är förankrad i relevant forskning för att hålla en hög giltighet (Tjora 2012). I vissa studier bortser man från att generalisera eftersom målet kan vara att gå djupare in i ett specifikt problemområde. Forskaren vill kanske belysa eller lösa ett problem och inte utveckla en insikt för området (Tjora 2012). Målet med vår studie är inte att generalisera utan att belysa området. 3.5 Genomförande Vi tog kontakt med rektorerna på tre av skolorna, två genom mail och en genom ett personligt möte. Vi fick inga svar på våra mail, vilket gjorde att processen tog längre tid än väntat. Vi valde då att ta kontakt med ytterligare en skola i hopp om att få tillräckligt med informanter. Eftersom svar från rektorerna uteblev så kontaktade vi informanterna personligen. Tanken var att intervjua tre lärare och tre fritidslärare men eftersom vi tagit kontakt med en fjärde skola och fick svar från en lärare där, så valde vi att ta med en lärare extra. Alla intervjuer utom en genomfördes av oss båda, detta för att inte riskera att missa eller misstolka någonting. Anledningen till att en intervju genomfördes ensam var förhinder. Intervjusituationerna med fritidslärarna skedde alla i anknytning till barngruppen medan intervjuerna med lärarna skedde i enskildhet. Fritidslärarna var oftast inte ensamma under intervjun, deras kollegor kom med ett och annat tillägg men dessa har inte gjort någon skillnad för studien. I efterhand upptäckte vi att vi inte riktigt fått svar på vissa av våra frågor, detta var inget vi tänkte på under intervjuernas gång. Däremot kunde vi se att vi fått svar på frågor på andra ställen än det var tänkt. En del frågor var långa och då glömdes vissa delar bort, vi borde ha delat upp frågorna för att säkerställa att allt i frågan besvarades. Vi valde att transkribera intervjuerna i nära anslutning till utförandet, för att det fortfarande var färskt i minnet. Transkriberingen skedde enskilt eftersom vi ansåg att det var mest effektivt. Transkriberingarna skrevs därefter ut och sammanfattades. Därefter gjorde vi tabeller med frågorna och de sammanfattande svaren fördes sedan in i tabellerna (bilaga 1 och bilaga 2). 19

20 3.6 Forskningsetiska överväganden Enligt Vetenskapsrådet finns det fyra forskningsetiska principer att förhålla sig till: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Kraven finns till för att skydda både informanten och forskaren och vid eventuella konflikter dem emellan. Det är viktigt att forskaren ger informanten uppgifter om forskningens syfte och hur undersökningen kommer att genomföras. Forskaren måste upplysa informanten om att deltagandet är frivilligt och att uppgifterna endast kommer att användas i forskningssyfte. Informanten kan när som helst välja att avbryta sin medverkan. Forskaren har tystnadsplikt gällande informanternas personuppgifter (Vetenskapsrådet 2002). Vi har informerat rektorerna på respektive skola om syftet med vår studie, därefter har vi tagit kontakt med de berörda informanterna och berättat vad intervjun kommer att handla om. Vi har valt att inte lämna ut intervjufrågorna i förhand för att vi vill ta del av spontana reaktioner så som ansiktsuttryck och dylikt under intervjun. Vid intervjutillfället förklarade vi syftet med vår studie och i stora drag hur den skulle genomföras. Vi talade om att deltagandet var frivilligt, viket innebär att de när som helst kunde avbryta sin medverkan och att informanterna skulle vara anonyma. Vi har valt att skriva vilka kommuner skolorna ligger i eftersom vi anser att studiens ämne inte är känsligt. Skolorna är dock anonyma för vi vill inte hänga ut någon lärare eller fritidslärare i deras syn på läxor och läxhjälp. Alla skolor har tilldelats fiktiva namn i form av varsin planet. Vi har därför valt att kalla dem Merkuriusskolan, Saturnusskolan, Jupiterskolan och Neptunusskolan. Merkuriusskolan ligger i Vellinge kommun och Saturnusskolan, Jupiterskolan och Neptunusskolan ligger i Trelleborgs kommun. Lärarna och fritidslärarna har även de fiktiva namn, som har samma begynnelsebokstav som skolan de arbetar på. Exempelvis så arbetar läraren Maria och fritidsläraren Moa på Merkuriusskolan. Vi har valt att ge fritidslärarna något kortare namn än lärarna för att enklare kunna skilja dem åt. 20

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Skolverket Läxor- läxhjälp

Skolverket Läxor- läxhjälp Skolverket Läxor- läxhjälp Det finns inga lagar eller regler som gäller läxor. En del skolor har läxor och andra inte. Oavsett vilket ska skolan se till att eleverna når kunskapskraven, att undervisningen

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens

Läs mer

Montessorifriskolans fritidshem

Montessorifriskolans fritidshem Montessorifriskolans fritidshem Fritids är en pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn i årskurs F- 6. Fritids uppgift är att erbjuda barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid. Verksamheten

Läs mer

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM Vi vill hälsa dig välkommen till Torpaskolan och Torpaskolans fritidshem! Vi tillsammans arbetar för att alla ska trivas här och fritidshemsverksamheten

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer

Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet

Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet YTTRANDE 28 april 2014 Dnr 62-2013:801 Skolverket att: Bengt Thorngren Förskole- och grundskoleenheten 106 20 Stockholm Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet Lärarförbundet

Läs mer

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket ? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden

Läs mer

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan

Läs mer

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun Hästhagens fritidshem VT 2015 Våra ledstjärnor Ansvar Vi tar initiativ, är engagerade och genomför fattande beslut. Vi är medskapande och tar

Läs mer

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag läxhjälp och studiestöd

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag läxhjälp och studiestöd SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (3) Datum Tjänsteskrivelse 2014-02-28 Vår referens Kerstin Servin Utredningsuppdrag läxhjälp och studiestöd GrF-2014/2469 Sammanfattning Grundskolenämnden

Läs mer

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem FRITIDSHEM -DEN LÄRANDE LEKEN Måldokument för fritidshem i Varbergs kommun Arbetsgrupp Madelene Eriksson, fritidspedagog Eva-Lotta Bjärne, fritidspedagog Lovisa Sandberg Ronan, utredare Mikael Sili, rektor

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Lärares tankar om läxor

Lärares tankar om läxor Fakultetenförlärandeochsamhälle Individochsamhälle Examensarbete 15högskolepoäng,grundnivå Lärares tankar om läxor Teachers Thoughts about Homework SaraWestander Lärarexamen210hp Samhällsorienteradeämnenochbarnslära

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Om fritidshemmet Fritidshemmet erbjuder omsorg för elever i förskoleklass till och med årskurs 6, fritidshemmet har också ett särskilt

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

LOKAL PEDAGOGISK PLANERING VT 2013 Fady Jabour Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, Programkod: LGFRY, distans Del Ämnesdidaktik, läroplansteori, bedömning, 15Hp Kurskod: UB201Z LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Läs mer

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål Studieteknik Studieteknik innebär hur man studerar och ska underlätta studierna. Målet är att lära sig så mycket som möjligt under den planerade tiden. Man blir effektiv, får kontroll och slipper stress!

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING Maha Said Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING LPP Samling på fritidshem tema normer och värdegrund - Årskurs 2 På fritids har vi 26 andraklasselever. Det finns en del konflikter

Läs mer

HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips

HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips Det finns flera saker du kan göra både i klassrummet och utanför klassrummet som gör att du kommer få enklare att höja dina betyg, både i SO och i andra ämnen. 1. Läs

Läs mer

Kvalitetsrapport. Parkskolan. Fritidshem. Läsåret 2013/2014. Lergöken, Bikupan, Sjöboden. Ansvarig rektor: Ann-Kristin Brännström

Kvalitetsrapport. Parkskolan. Fritidshem. Läsåret 2013/2014. Lergöken, Bikupan, Sjöboden. Ansvarig rektor: Ann-Kristin Brännström Kvalitetsrapport Fritidshem Läsåret 2013/2014 Parkskolan Lergöken, Bikupan, Sjöboden Utbildningens syfte Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan,

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Handläggare Datum Pia Ihse 13 2014-08-06 0480-45 20 40 Tingbydals förskola Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Öppna förskolan Kroggärdets förskola Smedängens förskola/ nattomsorg Förskolan

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem Lokal arbetsplan läsåret 2015/16 Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Skäggebergsvägen 13 0565-160

Läs mer

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m. Regeringsbeslut I:1 2015-01-15 U2015/191/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2015-2016 Brattfors skola Personal i arbetslaget: Ing-Marie Jonsson, rektor Lena Bjurbäck, lärare i förskoleklass-åk 1 Helena Admund, lärare i grundskolan

Läs mer

Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2015/2016

Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2015/2016 Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2015/2016 Ansvarig: Ann Hammarström, rektor Hökåsenskolan Uppdaterad 2015-02-26 Må l fö r fritidshemsverksåmheten på Hö kå senskölån 2015/2016 Vad är entreprenöriellt

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Fritidsverksamheten på Östermalmsskolan utgår från de nationella styrdokumenten Skollagen, Lgr 11 och Allmänna råd för fritidshem..

Fritidsverksamheten på Östermalmsskolan utgår från de nationella styrdokumenten Skollagen, Lgr 11 och Allmänna råd för fritidshem.. Röda tråden ht 15 (Fritids lokala arbetsplan 2015 16) Fritidsverksamheten på Östermalmsskolan utgår från de nationella styrdokumenten Skollagen, Lgr 11 och Allmänna råd för fritidshem.. Skollagen Fritidshemmet

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 2015-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade område läsåret 2015-2016... 3 Förväntansdokument... 6 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

Kvalitetsarbete i fritidshem

Kvalitetsarbete i fritidshem Kvalitetsarbete i fritidshem Gäller för verksamhetsåret: 2015-2016 Enhet: Grevåkerskolans fritidshem Fritidshem Grevåkerskolans fritids- Baronen och Greven Ort Hammerdal Ansvarig rektor Birgitta K Lindberg

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-15!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-15! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-15! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Läxor utifrån elevers och lärares perspektiv

Läxor utifrån elevers och lärares perspektiv Akademin för utbildning EXAMENSARBETE kultur och kommunikation OAU008 15 hp VT 2013 Läxor utifrån elevers och lärares perspektiv Homework from pupils and teachers perspective Cecilia Schramm och Emma Källbäck

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola < Montessori Friskola Gotland AB Org.nr. 556793-5514 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Montessori Friskola Gotland belägen i Gotland kommun Tillsyn i Montessori Friskola Gotland

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmets uppdrag Vårt arbetssätt Fritidshemmen Ädelstenen Kungsörnen Diamanten Linköping läsåret 2013/14 Vi stimulerar elevers utveckling och lärande genom att: 1. Utveckla elevernas identitet och

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Läsår 2011-2012 1 Innehåll Inledning..S.3 Syfte.S.4 Utvecklingsplanens innehåll.s.5 Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogram

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015 Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2014/2015 Förskoleklass Strömtorpsskolan Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Verksamhetsplan för Malmens förskolor Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2016-2017 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 3-5 år Kullerbyttan 3-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor

Läs mer

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.

Läs mer

Ett exempel på forskning med fritidshem i fokus Struktur- Innehåll- Process- Resultat

Ett exempel på forskning med fritidshem i fokus Struktur- Innehåll- Process- Resultat Ett exempel på forskning med fritidshem i fokus Struktur- Innehåll- Process- Resultat Kritiken mot den befintliga fritidshemsverksamheten Skolverket har vid upprepade tillfällen (t.ex. 2000, 2006 och 2008)

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

ANALYSUNDERLAG GRUNDAT PÅ ALLMÄNA RÅD KVALITET I FRITIDSHEM. fritidshem och fritidsklubbar i Kungälvs kommun.

ANALYSUNDERLAG GRUNDAT PÅ ALLMÄNA RÅD KVALITET I FRITIDSHEM. fritidshem och fritidsklubbar i Kungälvs kommun. ANALYSUNDERLAG GRUNDAT PÅ ALLMÄNA RÅD KVALITET I FRITIDSHEM GÄLLANDE: fritidshem och fritidsklubbar i Kungälvs kommun. Inledning/bakgrund: Skolverkets dokument Kvalitet i fritidshem har som syfte att hjälpa/stödja

Läs mer

Kvalitetsredovisning Vedbyskola Fritidshemmet Solrosen läsåret 2013/2014

Kvalitetsredovisning Vedbyskola Fritidshemmet Solrosen läsåret 2013/2014 Kvalitetsredovisning Vedbyskola Fritidshemmet Solrosen läsåret 2013/2014 Antal barn ålder 6-9 år: 57 st Antal barn ålder 10-12 år: 7 st Antal personal: 3 Personalens utbildning, kompetens och erfarenhet:

Läs mer

Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013

Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013 Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla Vårterminen 2013 Beskrivning av elevgruppen: Västermålas Fritidshem i år 30 st. förskoleklasselever, 28 st.1:or, 28st. 2:or och 6 st. Fritidslärare har som tradition

Läs mer

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Vision Fritids är roligt, meningsfullt och lustfyllt för alla. Vad skollagen och läroplanen säger Fritidshemmets uppdrag är enligt

Läs mer

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015 Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan Läsåret 2014/2015 Fritidshemmet på Ljura grundsärskola inriktning fritidshem Fritidshemmet Stjärnan har fritidsverksamhet

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmets uppdrag 1 2 God utveckling och lärandemiljö Kvalitetsarbetet brister både på verksamhetsnivåoch huvudmannanivå. 3 Saknas rutiner för redovisningar, sammanställningar samt dokumenterade analyser

Läs mer

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 - I Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 T- f Utvecklingsstrategi för Södertäljes skolor Bakgrund: Den 1 juli 2011 infördes en ny skollag

Läs mer

Förväntansdokument. 2011-09-01 Lars Björkqvist Sektorschef

Förväntansdokument. 2011-09-01 Lars Björkqvist Sektorschef Förväntansdokument Enligt de nationella styrdokument som styr vår verksamhet är skolans uppdrag att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper. I samarbete med hemmen skall skolan främja

Läs mer

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Målinriktat arbete vad gäller kränkande behandling Arbetar aktivt med att motverka och förebygga kränkande behandling

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/14

Verksamhetsplan 2013/14 BARN OCH UTBILDNING 2013-09-23 Verksamhetsplan 2013/14 Sundsvalls kommunala grundskolor Högom skola Anna-Carin Olsson 1. Värdegrund Kommunens och barn- och utbildningsförvaltningens vision: - Vi gör det

Läs mer

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Inledning Barn-och utbildningsförvaltningens lönepolitik är en viktig del av Västerviks kommuns samlade lönepolitik. Lönepolitiken

Läs mer

Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning

Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning 1 Utgångspunkt Egen skolform sedan 1998 Ettårig frivillig skolform (ca 95% av alla sexåringar deltar) Förskoleklassen omfattas av de två första delarna

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

Kvalitetsrapport. Gräsö skola. läsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport. Gräsö skola. läsåret 2014/2015 Kvalitetsrapport Resultat Gräsö skola Östhammars kommun läsåret 2014/2015 20150611 KVALITETSRAPPORT GRUNDSKOLA FRITISHEMMET Denna kvalitetsrapport innehåller inga tabeller eller diagram över resultaten.

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18 2016-06-01 1 (14) Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18 Inledning I skollagen beskrivs att varje huvudman systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan IUP och omdöme me i Skollagen 2010:800 10 kap. Grundskolan [ ] Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016

Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer