Stroke Varningstecknen, vården och vägen tillbaka. och bältros. Khat. med hiv. för Stockholms län. nr LÅNGVARIG HOSTA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stroke Varningstecknen, vården och vägen tillbaka. och bältros. Khat. med hiv. för Stockholms län. nr 4 2012 LÅNGVARIG HOSTA"

Transkript

1 nr för Stockholms län Va tt k o p p o r och bältros så hänger de ihop LÅNGVARIG HOSTA oftast ofarlig Khat ny mottagning för missbrukare A tt l e v a med hiv Stroke Varningstecknen, vården och vägen tillbaka PROSTATA- CANCER ny studie ger hopp

2 Notiser Gratis HPV-vaccin för fler Från årsskiftet höjs åldersgränsen till 26 år för alla tjejer som vill vaccinera sig mot de HPV-virus som orsakar livmoderhalscancer och kondylom. Vaccinationen består av tre sprutor och kan tas på vårdcentraler och vaccinationsmottagningar. Den 1:a februari 2012 blev HPV-vaccinationen gratis för tjejer födda mellan 1993 och De som är födda 1999 och senare kommer att vaccineras i skolan genom skolhälsovården. Du som vill veta mer om vaccinet kan läsa om det på Vårdguiden.se/iloveme. Vårdguidens gästbloggar Följer du Vårdguidens gästbloggar? Eller har du kanske själv livserfarenheter som du skulle vilja dela med dig av? Vårdguidens gästbloggare berättar till exempel om vardagslivet med diabetes eller adhd, om hur tillvaron förändras när man får barn eller om hur livet kan vara när man har fyllt 100 år. Våra gästbloggare skriver för oss under en begränsad tid. Du hittar dem på Vårdguiden. se/vardguidens-gastbloggar. Vårdguiden som e-tidning Nu kan du läsa tidningen Vårdguiden även på webben, i telefonen och på läsplatta. Förutom att bläddra dig fram bland tidningens sidor kan du söka artiklar bland äldre nummer och tipsa vänner och bekanta om någonting du läst. Du når e-tidningen på Vårdguiden.se. Varför inte prenumerera på e-tidningen? Då får du den automatiskt till din e-postlåda. Barn får vaccin mot gulsot Från och med den 1 januari 2013 kommer vaccin mot hepatit B att ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn i Stockholms län. Nu ingår difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib-infektion (ett influensa-virus), mässling, påssjuka, röda hund och pneumokocker. Hepatit B orsakar gulsot och kan ge svåra leversjukdomar. På din 23-årsdag kan du passa på att gå till ungdomsmottagningen för allra sista gången. Efter den dagen räknas du nämligen som vuxen. I stället är du välkommen till andra mottagningar med frågor som rör sex och relationer. Vill du testa dig för klamydia, hiv eller andra sexuellt överförda infektioner kan du till exempel besöka en vårdcentral eller en Sesam-mot tagning. Du kan också beställa klamydiatest via internet på Vårdguiden.se. Du som fyller 23 i år får en liten, liten folder med användbara tips och telefonnummer från landstinget. Spara den! Och undrar du över något, läs på Vårdguiden.se. Välkommen till vuxenvärlden! SUND GRUNDKURS Om du sitter när du jobbar bränner du bara fem kalorier i timmen men om du står upp och dessutom tuggar tuggummi bränner du fyra gånger så mycket, 20 kalorier i timmen. Det och mycket annat intressant kan du läsa om på Du som vill lära dig mer om ett sundare liv kanske komma igång med motion, sluta röka, äta nyttigare eller sluta stressa kan följa olika teman. Kanske hittar du precis de argument du behöver för att övertyga dig själv? Sundkurs är framtagen av Hjärt-Lungfonden och Karolinska Institutet. ILLUSTRATIONER: JANETTE BORNMARKER Besök ungdomsmottagningen innan du fyller 23 Rätt om gratis pulsåderkoll Alla män folkbokförda i Stockholms län får en kallelse till ultraljudsundersökning under det år då de fyller 65 år. (I förra numret av Vård guiden stod det fel i notisen om vilka som kallas till undersökning.) Syftet är att se om det finns ett bråck, en utbuktning, på stora kroppspulsådern. Sedan i januari 2012 är undersökningen gratis. Ett bråck på stora kroppspulsådern kan vara livshotande om det brister. Om bråcket upptäcks i tid är det numera enkelt att ope rera det. Skydda dig mot influensan! Du som är gravid och inte vaccinerade dig mot svininfluensan för några år sedan, du som är född 1947 eller tidigare och du som har en kronisk sjukdom som gör att du riskerar att bli mycket sjuk av influensan, gör klokt i att ta vaccinet mot influensan. Dessa tre grupper får också vaccinet gratis. Vaccinationskampanjen pågår till och med den 28 februari. Du som är gravid kan vaccinera dig så länge influensasäsongen varar. Läs mer på Vårdguiden.se/influensa. Orolig, stressad, nedstämd? Då kan du anmäla dig till forskningsprojektet Regassa, som går ut på att studera hur olika behandlingar fungerar vid mildare former av psykisk ohälsa. Patienterna i studien delas upp i tre grupper: En får behandling med kognitiv beteendeterapi via internet, en förskrivs fysisk aktivitet och den tredje får läkemedel. Du som lider av nedstämdhet, oro eller stressrelaterade besvär, har svårt att orka med jobbet, är sjukskriven på grund av stress eller riskerar att bli det kan anmäla ditt intresse för att vara med i studien. Du måste vara mellan 18 och 67 år, ha tillgång till dator och telefon och behärska svenska. Att delta i studien är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta behandlingen. Läs mer på 2 Vårdguiden nr

3 nr Khat ny mottagning för missbrukare för Stockholms län Va tt k o p p o r och bältros så hänger de ihop LÅNGVARIG HOSTA oftast ofarlig A tt l e v a med hiv Red: En jul jag aldrig glömmer PROSTATA- CANCER ny studie ger hopp Stroke Varningstecknen, vården och vägen tillbaka Innehåll nr Notiser 4 Tema stroke Inuti huvudet kunde jag tänka helt klart. 6 På liv och död en kamp mot klockan 8 Jag klarar nästan allt numera om livet tillbaka efter en stroke 10 Khat en tuggande bomb 12 En grönare, skönare jul 14 Vinterkräksjukan ett ovanligt smittsamt virus 16 Vattkoppor & bältros så hänger de ihop 18 Att leva med hiv 19 Toni föddes med hiv 20 Hösten & hostan 22 Prostatacancer ny studie ger hopp 25 Aktuellt i vården 26 Provsvar vad är normala värden? Tidningen Vårdguiden är en informationstidning från Stockholms läns landsting. Den delas ut fyra gånger per år till samtliga hushåll i länet. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Sjökvist Redaktör: Kerstin Otterstål Frågor till redaktionen: telefon E-post Vårdguiden Stockholms läns landsting Box 6909, Stockholm Medicinsk granskning: Henrik Almkvist och Inger Rising Redaktionsassistent: Britta Manninen Grafisk form & repro: Graffoto AB, Stockholm Omslagsfoto: Ulf Huett Tryck: Quad Graphics, Polen Upplaga: ex Sjukvårdsrådgivning och frågor om hälso- och sjukvården, telefon Beställning av fler tidningar samt taltidning, telefon Julen 2003 skulle vi fira med svågern och hans familj. Jag minns att vi hade gjort upp om vem som skulle lägga in sill, vem som skulle köpa osten och skinkan. En tidig morgon några dagar före jul ringde det på telefonen: Min svåger låg på intensiven. En stroke hade lett till ett svårt fall och en blödning i hjärnan. Det året blev det inte mycket till julfirande. Min svåger avled i mellandagarna. Men en stroke måste inte sluta så tragiskt. Åtta av tio som drabbas överlever även om många fortfarande får bestående handikapp av sin skada. Viktigast är att fler lär sig att tyda de typiska tecknen på stroke då kan ännu fler liv räddas och skadorna begränsas. Jag har lärt mig dem. Att tyda olika sjukdomstecken kan annars vara svårt ibland. Min yngste son har gått och hostat i över en månad och jag har flera gånger i mitt stilla sinne funderat på om den aldrig ska ge med sig. Men jag vet ju att det nästan alltid handlar om vanliga virus som bara är ovanligt envisa och tröttsamma. På sidan 20 skriver vi om hostan som aldrig släpper och om andra vanliga och ovanliga höstför kylningar. Så här års drabbas många även av den ständiga vinterkräksjukan. I vissa familjer går det bara runt och runt, medan andra klarar sig undan helt och hållet. Läs om vad du bör tänka på för att inte blir smittad. Och vad du som drabbad kan göra för att inte sprida smittan vidare. En annan extremt smittsam sjukdom är vattkoppor. Här är myterna och missförstånden utbredda. Många mor- och farföräldrar vågar inte ta hand om sina barnbarn med vattkoppor, i tron om att de själva ska få bältros. Helt fel. Läs vår artikel på sidan 16 så lär du dig hur vattkoppor och bältros hänger ihop. För det mesta i livet hänger ihop. Som vad vi äter, hur mycket vi rör oss och hur vi mår. Julen är för många en tid då det ofta blir lite för mycket av det goda. På sidan 12 visar vi hur du med små medel kan göra julen lite mer hälsosam och måttfull. Det ska den bli för min del! Anna Sjökvist Chefredaktör Vårdguiden nr

4 tema Stroke Inuti huvudet kunde jag tänka helt klart Cinna Bromander fick en stroke 31 år gammal då en spricka på halspulsådern orsakade en propp. Efter en lång och framgångsrik rehabilitering arbetar Cinna i dag med att sprida information om sjukdomen. 4 Vårdguiden nr

5 En tidig morgon när skådespelerskan Cinna Bromander var på väg till jobbet förändrades hennes liv på bara några minuter. Helt utan förvarning sjönk hon ihop på gatan och kunde inte säga ett ord. Att hon vid 31 års ålder hade fått en stroke var lika svårt för ambulanspersonalen att fatta som för henne själv. TEXT EVELYN PESIKAN FOTO ULF HUETT Strax före klockan åtta den 24 augusti 2005 gick Cinna Bromander på Odengatan i Stockholm, på väg till sitt arbete. Plötsligt kände hon att hennes ena ansiktshalva föll ner. Min första tanke var faktiskt att jag hade fått en stroke, för märkligt nog hade jag skrivit en uppsats om stroke några år tidigare. Sedan slog jag genast bort tanken, jag var ju alldeles för ung för att drabbas. Men jag kände mig väldigt konstig och försökte ta mig till en bänk tio meter bort för att sätta mig. Det gick inte, jag ramlade ihop på trottoaren och kunde inte resa mig upp. En äldre man kom fram för att hjälpa mig. När jag försökte prata kom det inte fram ett enda ord, berättar Cinna. Misstänktes vara drogpåverkad Mannen ringde efter ambulans som snabbt var på plats. De försökte resa mig upp, men när jag föll ihop igen uppmanade en av männen i ambulanspersona len mig bryskt att ställa mig på benen. Tydligen miss tänkte de att jag var drogpåverkad. Cinna själv förstod att det var bråttom, men hon har bara fragmentariska minnen av vad som hände sedan hon kördes iväg i ambulansen. Jag vaknade upp på sjuk huset efter tre dagar. Talförmågan var fortfarande näs tan helt borta och jag kunde inte röra vänster sida. Men trots att hjärnan och tungan inte samarbetade kunde jag tänka helt klart, och jag var fast besluten att klara detta, säger Cinna. Eftersom hon inte heller kunde skriva fick hon hitta andra sätt att kommunicera på än med ord. Jag nickade och pekade och hämtade bilder i tidningar för att visa vad jag menade. Dessutom tränade jag varje dag på att åtminstone kunna säga meningen: Jag kan inte prata. Det kändes som om jag hade hånglat med döden i tre dygn och kommit ut på and ra sidan. Jag hade också haft en obes krivlig tur, eftersom det fanns ett team i tjänst som snabbt kunde gen omföra en operation där man drog ut blodproppen. Orsaken till blodproppen i hjärnan visade sig vara en djup spricka på halspulsådern, som troligen spruckit när hon kvävde en nysning. Hon hade drabbats av så kallad dissektion, en kärlväggsavlossning som leder till att blodet koagulerar och bildar en propp. Man vet inte om sprickan var medfödd. Ingen i min släkt har haft stroke. Under de närmaste sex månaderna fick Cinna reha bi - li tering med hjälp av logopeder och sjukgymnaster på Ersta gårdskliniken i Nacka och på Danderyds sjukhus. Efter några månader kunde jag säga meningar som bestod av två till fyra ord, men det tog hela tre år innan jag slutade säga till folk att jag hade afasi, det vill säga störningar i talet. Jag går fortfarande hos logoped en gång i veckan. En kvarstående effekt av stroken är att hon inte läng re behärskar de främmande språk hon talade tidigare. Jag talade engelska och spanska förut, men nu är spanskan helt borta och det går trögt med eng elskan. Däremot har jag inga problem med att stava och läsa. En andra chans i livet Jag fick en jättebra vård och jag är tacksam över att jag aldrig gick in i en depression, vilket tyvärr är ganska vanligt efter en stroke. Idag kan Cinna röra sig ganska obehindrat, men hon lider av ständig värk och måste äta smärtstillande tabletter varje dag. Trots detta säger hon med övertygelse att hon faktiskt är glad över sin stroke. Ja, det låter kanske konstigt. Men för mig känns det som om jag fick en andra chans i livet. Jag är gladare och lyckligare idag, jag tar inget för givet och ägnar mig inte åt att älta bagateller. Numera tar jag dagen som den kommer och det känns som om jag har blivit en mycket bättre människa. Cinna Bromander arbetar inte längre som skåde spe l- erska, i stället leder hon kurser i att läsa, tala och skriva på Afasicenter. Hon är också en flitigt anlitad föreläsare om stroke och afasi runt om i landet. n Det kändes som om jag hade hånglat med döden i tre dygn och kommit ut på andra sidan. På liv och död en fråga om tid» Vårdguiden nr

6 tema Stroke På liv och död en kamp mot klockan För den som drabbas av stroke är det livsviktigt att snabbt komma under behandling. I dag kan de flesta räddas till livet om behandlingen sätts in i tid. Men vägen tillbaka till en normal vardag kan vara lång. TIA EN STROKEVARNING TIA transitorisk ischemisk attack ger samma symtom som vid en stroke, men går snabbt över. Det kan ta från några minuter till som mest ett dygn. TIA orsakas av en störning i hjärnans blodcirkulation. Om man misstänker att man har drabbats av TIA ska man omedelbart åka till sjukhusets akutmottagning, även om symtomen hinner gå över. I vissa fall kan en TIA nämligen följas av en stroke inom några timmar, om man inte inleder en förebyggande behandling. Varje år får omkring svenskar stroke. Alla kan drabbas men risken ökar med åldern. Åtta av tio överlever men många blir så svårt handikappade att de inte klarar av vardagen själva. Men tack vare att vi alla har lärt oss mer om stroke, och att vården kan ta hand om fallen allt snabbare, kan allt fler räddas till ett bra liv. Flera framgångsrika kampanjer har på sen are år lärt oss att känna igen tecknen på stroke och vad vi bör göra om någon i närheten drabbas. Viktigast av allt är att man snabbt ringer efter ambulans om man misstänker att någon har fått en stroke. I första hand handlar det om att rädda liv, i andra hand om att begränsa skador na i hjärnan, säger professor Nils Wahl gren, som är överläkare på strokeenheten på Karolinska Universitetssjukhuset och har arbetat med forskning och utveckling av stroke vården sedan tidigt 90-tal. 6 Vårdguiden nr

7 Kvinnor och äldre personer tycks ha tagit till sig budskapet i kampanjerna bättre än yngre och medelålders män, men på senare år har vi sett en tydlig ökning av patienter som kommer in för vård snabbt. Tiden är den absolut avgörande faktorn för om strokebehandlingen ska lyckas eller inte. Propp eller blödning Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. En hjärninfarkt beror på en blodpropp i hjärnan som hindrar syretillförseln, en hjärnblödning beror på att blodkärl i eller på ytan av hjärnan brister. Följden av båda tillstånden blir att hjärnan skadas av syrebrist. Hjärninfarkt är den vanligaste orsaken, den FOTO: DENNY LORENTZEN ligger bakom ungefär 85 procent av alla fall. Ju snabbare man kan lösa upp eller ta bort proppen, desto mindre skada hinner den ställa till med, i form av döda hjärnceller. I dag ger man propplösande läkemedel, så kallad trombolysbehandling, så snabbt det bara är möjligt. Denna behandling, som ges via injektioner är dock bara effektiv under fyra och en halv timme efter insjuk nandet. Sedan är det för sent. På bara tio år har vi gjort stora framsteg i strokevården. I dag har vi en dörr till nål-tid, det vill säga tiden från det att patienten kom- Tiden är den absolut avgörande faktorn för om strokebehandlingen ska lyckas. mer till sjukhuset tills trombolysbehand lingen sätts in, på cirka en timme. Målet är att hamna under 40 minuter, säger Nils Wahlgren. Men eftersom en stroke kan bero på antingen en propp eller en hjärnblödning, kan man inte sätta in propplösande behandling förrän man har uteslutit en blödning. Därför är det svårt att korta ner tiden ytterligare. Nya behandlingsmetoder Välutbildad ambulanspersonal, snabbare röntgenmetoder och speciella strokeenheter är några förklaringar till att en strokedrabbad idag har betydligt större chans till effektiv behandling än för bara tio år sedan. Vi har också utvecklat en annan lovande behandling, där man drar ut blodproppen mekaniskt, med något som kan liknas vid en mycket liten korkskruv. Den behandlingen lämpar sig för större blodproppar, där de propplösande läkemedlen inte har önskad effekt. Det pågår också försök att kyla ned hjärnan under de första timmarna efter infarkten, eftersom hjärncellerna troligen klarar syrebristen bättre då. Blödningar i hjärnan kan ha olika orsaker. Oftast beror hjärnblödningar på att ett av hjärnans blodkärl, som är försvagat av högt blodtryck eller utvidgningar i kärlväggen, bris ter. Men blödningar kan även bero på medfödda missbildningar i kärlen, säger Nils Wahlgren. Högt blodtryck och förmaksflimmer är de två största riskfaktorerna för att drabbas. UPPTÄCK STROKE I TID Misstänker du att en person nära dig har fått en stroke? Kontrollera följande: A Ansikte. Be personen att le och visa tänderna. Om ansiktet är ojämnt, om ena mungipan hänger ring 112. K Kroppsdel. Be personen att lyfta upp armarna och hålla kvar dem i tio sekunder. Om en arm faller ner, om en arm är svag are än den andra ring 112. U Uttal. Be personen att säga en mening, till exempel Det är vackert väder i dag. Om personen inte hittar rätt ord eller talar otydligt ring 112. T Tid. Varje sekund är viktig ring 112 och begär ambulans. Alla borde kontrollera sitt blodtryck regelbundet, och de som har högt blodtryck ska se till att de inte slarvar med sin medicin. Övervikt, diabetes, rökning, alkoholmissbruk och brist på motion är andra faktorer som kan leda till stroke. Omkring 60 procent av de strokepatienter som får trombolysbehandling i tid blir så pass bra att de kan klara sig själva efter en tids rehabilitering med sjukgymnastik, logopeder och arbetsterapi. Alla kan bli bättre Ungefär en tredjedel blir så gott som helt återställda kroppsligt, men det är inte ovanligt att man har kvar symtom som humörföränd ringar, depression och talsvårigheter. När det gäller eftervård och rehabilitering återstår en del att göra, men stroketeamen gör ett fantastiskt jobb, säger Nils Wahlgren. För många patienter skulle det även vara önskvärt med återkommande rehabilitering. Det är egentligen aldrig för sent att ta upp rehabilitering igen, alla kan bli bättre! Jag klarar nästan allt numera» Vårdguiden nr

8 tema Stroke Yvonne Fondén: Jag klarar nästan allt numera Om jag inte hade fått hjälp hemma hade jag nog blivit ett passivt vårdpaket. I dag klarar jag nästan allt i vardagen. Det är stroketeamets förtjänst och kanske också tack vare att jag är så envis. Yvonne Fondén, som har arbetat som sjuksköterska och diakonissa, var på väg till en gudstjänst när en bekant undrade vad hon hade gjort i ansiktet. Ena sidan hängde ner och munnen var sned, men jag hade inte märkt något utan kände mig precis som vanligt. Fast jag noterade till min förvåning att jag inte kunde sjunga med i psalmerna. Min bekant insisterade på att hjälpa mig till sjukhuset, och det är jag naturligtvis oänd ligt tacksam för i dag, även om jag tyckte att det var lite onödigt pjoskande då. Jag var övertygad om att det var något som skulle gå över, säger hon. Kunde inte prata Efter fyra dagars behandling med propplösande medicin på S:t Görans sjukhus hade hon fortfarande lite svårt att förstå vad som hänt. Jag kunde inte prata ordentligt, sludd ra de bara och kunde inte röra höger arm och ben. Först under den fem veckor långa rehabiliteringen på Stockholms Sjukhem började hon inse att hon hade fått en stroke och då blev hon rädd. Jag har behandlats för högt blodtryck i tio år och är förstås medveten om att det är en riskfaktor för stroke. Ändå räknar man inte riktigt med att drabbas. När hon blev presenterad för stroketeamet förstod hon först inte att de skulle komma hem till henne flera gånger i veckan. Jag trodde faktiskt inte att det fanns något sådant i vården, men jag fick precis all hjälp som jag behövde för att komma tillbaka till livet, utan att behöva tänka på tröttsamma transporter och väntetider på mottagningar. Och att få träning av sjukgymnast och arbetsterapeut i sitt eget hem är ju värt hur mycket som helst, eftersom man utgår från hur det ser ut just i min lägenhet. Då blir ju all träning relevant, säger Yvonne. Under den första tiden hemma klarade hon inte någonting själv. Jag kunde inte ens laga mat. Det tyckte jag var så hemskt att jag gav mig sjutton på att jag åtminstone skulle kunna ordna min frukost. Det målet nådde jag ganska snart. Hon beskriver sig som en envis person som är van att klara sig själv, och det dröjde inte länge förrän hon kunde klara det mesta hemma utom städning och tvätt, som hem - tjänsten hjälper henne med. Tack vare logopeden kom även talet successivt tillbaka. Men ibland står det still i ballongen, då har jag svårt att hitta de rätta orden. Jag har fortfarande svårt att skriva, men jag har haft stor hjälp av min dator och några andra hjälpmedel jag har fått. En mycket vanlig bieffekt av en stroke är nedstämdhet. Yvonne säger att hon inte hade orkat kämpa utan samtals hjälpen från kuratorn i teamet. I dag, efter ett knappt år med stroketeamet, är hon färdigrehabiliterad. Men hon fortsätter att gå till en sjukgymnast och gör även övningar hemma. Dessutom går Yvonne ut varje dag med sin rullator och har även börjat att simma. Och så spelar jag bridge en gång i veckan, det fungerar bra. n 8 Vårdguiden nr

9 Strokedrabbade Yvonne Fondén, 71 år, har under ett knappt år fått rehabilitering i hemmet av sjukgymnast, arbetstera peut, logoped och kurator. Lång väg tillbaka Efter akutvård börjar vägen tillbaka till livet för en strokepatient en väg som ofta kan vara lång. Rehabiliteringen är individuell och många olika vårdgiv are är inblandade. För att ingen ska falla mellan stolarna finns det särskilda koordinatorer som samordnar eftervården. Strokekoordinatorerna finns på akutkliniken och hjälper till att planera eftervård och rehabili tering. Det är en lång process att bli återställd efter en stroke. Ofta sker en stadig förbättring under åren efteråt. Rehab i hemmet Ungefär hälften av strokepatienterna får skräddarsydd rehabilitering hemma av särskilda team. Övriga får eftervård eller rehabilitering på sjukhus eller sjukhem. Förr kunde patienterna ligga på sjukhus i månader, men numera kan de komma hem efter bara några veckor, trots att de kan ha ganska svåra funktionshin der, säger arbetsterapeuten Lisbeth Hammarbäck som arbetar i ett team på Östermalm/Norrmalm. Efter ett första besök hemma hos patienten gör man en rehabiliteringsplan i samråd med patienten och vårdpersonal, till exempel sjukgymnast och arbetsterapeut. Varje strokefall unikt Inget strokefall är det andra likt. En rehabiliteringsinsats kan bestå av allt från några telefonsamtal till många olika insatser under lång tid, ibland upp till ett år. Målet är att i en trygg miljö få vardagen att fungera så bra som möjligt utifrån patientens resur - ser och behov. Vår uppgift är att hjälpa patienten att återfå sin själv ständighet och att se till att patienten själv klarar av olika sysslor i hemmet igen. Ofta får patienten minst två besök i veckan av teamet. Att få vara kvar hemma i sin egen miljö kan göra att man återhämtar sig snabbare, säger Lisbeth Hammarbäck och tillägger att många inte känner till att den här typen av rehabilitering finns. Stroketeamet samarbetar med både primärvården och olika patientföreningar. Om patienten behöver fortsatt rehabilitering efter hemrehabiliteringen lotsar vi honom eller henne vidare till träning utanför hemmet. För att förhindra att personen drabbas av en ny stroke är det även viktigt att primärvården informerar och stöttar patienterna med olika livsstilsförändringar, som att sluta röka, motionera och ha koll på sitt blodtryck. n REHABILITERING I STOCKHOLM De flesta strokepatienter får rehabilitering. I Stockholms läns landsting finns fyra specialiserade rehabmottagningar för strokepatienter i arbetsför ålder: Danderyds sjukhus, Stora Sköndal, Stockholms Sjukhem och Rehab Station Stockholm. Alla geri at riska kliniker erbjuder också rehabilitering. Omkring hälften av alla strokedrabbade erbjuds rehabilitering i hemmet av särskilda team. I dag finns det 17 stroketeam eller neuroteam i länet. Ett sådant team består av sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och kurator. Nytt för i år är att två neuropsykologer, en för norrort och en för söderort, stöttar teamen med sin specialistkunskap om hjärnskador. MER INFORMATION Läs mer om stroke på Vårdguiden.se. Här hittar du även kontaktuppgifter till vården. Vårdguiden nr

10 Khat en tuggande bomb AMFETAMINLIKNANDE, UPPIGGANDE EFFEKT Khat är en växt som odlas och brukas i vissa länder på Afrikas horn och Arabiska halvön. Den har en amfetaminliknande, uppiggande effekt. Khat innehåller ämnena katinon och katin. Katinon är det mest aktiva, som verkar centralstimulerande puls och blodtryck ökar, och man känner sig upprymd. Biverkningar är bland annat ångest, aggressivitet och sömnproblem. Vid svårare fall förekommer psykoser och impotens. FOTO: SCIENCE PHOTO LIBRARY/IBL 10 Vårdguiden nr

11 Den uråldriga traditionen att tugga växten khat har kommit till Sverige med folkgrupper från Afrikas horn och Arabiska halvön. Jämfört med andra droger kan khat tyckas vara tämligen harmlöst, men de som hamnar i missbruk drabbas ofta svårt. Därför har Sveriges första mottagning för khatmissbrukare öppnat i Kista. TEXT JOACHIM STOKSTAD Khat är en afrikansk växt vars gröna blad man tuggar. Jämfört med alkohol, heroin, amfetamin och andra droger är den inte lika starkt beroendeframkallande. Men khat är ändå klas sat som narkotika, och ett khatmissbruk kan ge svåra följder både fysiskt, psykiskt och socialt. Bruket av khat är etablerat bland somalier, etiopier och jemeniter i Sverige. Därför har Beroendecentrum Stockholm öppnat Sveriges första mottagning för khatmissbrukare. Den finns i Rinkeby-Kista be roende mottagning, nära Kista centrum. Användningen av khat är olaglig sedan 1989, och vi vet att den ökar. Det ser vi bland annat på att det ligger bananblad, som khat förpackas i, på parke rings - platser där försälj ningen sker, säger Gun Adnell, ställföreträdande sektionschef för Beroendecentrum öppenvården norra Stockholms stad. I fjol beslagtog tullen 20 ton khat, och vi misstänker att det bara är toppen av isberget. Kultur och tradition En av Gun Adnells medarbetare på mottag ningen är Yakoub Aw Aden Abdi, överläkare, psykiatriker, forskare och tidigare fn-rådgivare som själv härstammar från Somalia. Yakoub kan koderna, språket och kulturen. Det är en enorm tillgång, eftersom khatbruket till stor del handlar om kultur och tradition, säger Gun Adnell. I Yakoubs hemland är det lika vanligt att man tuggar tillsammans som att vi i Sverige träffas över en fika eller en öl. Khat är ett socialt kitt i dessa länder, där de flesta inte dricker alkohol. Även om khat kan framkalla beroende lyckas de allra flesta hålla tuggandet på en relativt harmlös nivå. Skillnaden är att de som tuggar khat i Sverige befinner sig i en helt ny kultur och ofta har svårt med bostad, jobb och språk, säger Gun Adnell. Att tugga khat under de omständigheterna gör det lättare att hamna i missbruk. Och khat-tuggan det är mycket utbrett. Det finns knappt någon vuxen somalisk man som inte har provat, säger Yakoub Aw Aden Abdi, som själv har testat khat och vet vilken effekt det har. Det ökar även bland kvinnor, men de tuggar i smyg. Den som tuggar khat blir upp rymd, pigg och orkar mer. Men de som hamnar i missbruk och tuggar dygnets alla vakna timmar får problem som ångest, aggres sivitet och sömn svårigheter. Problem med mage och hjärta är också vanliga. I svårare fall förekommer psykoser och impotens. Dessutom fräts tänderna sönder, ekonomin rasar, du bryr dig inte om din familj eller vänner utan Jag har träffat många kvinnor som anger makens khatmissbruk som skäl för skilsmässa. lever bara för drogen. Jag har träffat många kvinnor som anger makens khatmissbruk som skäl för skilsmässa, säger Yakoub Aw Aden Abdi. Vill rädda nästa generation Hittills har den nya khatmottagningen bara tagit emot en handfull patienter, och en viktig del av deras arbete är att sprida information om att de finns. Jag inser att vi har en stor utmaning framför oss, säger Yakoub Aw Aden Abdi, både att nå missbrukarna och att få dem att vilja bryta med drogen. Men jag ser det långsiktigt. Förhoppningen är att vi i alla fall ska lyckas rädda nästa generation från khat. Behandlingen går främst ut på stödjande, motive r- ande samtal, information och läkemedel som lindrar abstinensbesvär. Drömmen är att vi i framtiden även ska kunna bistå med tandvård, allmän psykisk och fysisk hälsounder sökning, liksom sam arbete med Jobb torget, hjälp med utbildning och sysselsättning, säger Yakoub Aw Aden Abdi. FOTO: MARC FEMENIA Gun Adnell och Yakoub Aw Aden Abdi arbetar på Sveriges första mottag ning för khatmissbrukare. RINKEBY-KISTA- MOTTAGNINGEN ligger på Kista Gårdsväg 3 (ingång på baksidan av stadsdelsförvaltningens kontor) telefon Telefontid 8 12 och (på fredagar till 15). Den som söker behöver ingen remiss och kan få vara anonym på telefon. Även den som är oroad över någon annans missbruk kan kontakta mottagningen. FOTO: XXXXX XXXXX/SCANPIX Vårdguiden nr

12 FOTO: LENA PATERSON/NORDICPHOTOS En grönare, skönare jul Att tänka lite nytt kring färg-, smakoch doftorgiernas högtid är aldrig fel. Med mer grönt på julbordet slipper du proppmättnaden och mår bättre. Kombinera det med en långpromenad om dagen så är mycket vunnet. God Jul! Byt godisskålen mot ett fantastiskt fruktfat. Dra ner på alkoholen Lucia, jul och nyår är tre helger då många av oss går på fest. Glögg före maten och snaps och andra alkoholhaltiga drycker till måltiderna gör att den totala alkoholmängden snabbt ökar. Det kan vara svårt att säga nej till allt som bjuds. Här är några tips om du vill begränsa alkoholmängden, utan att gå miste om feststämningen. Drick inte alkohol före festen eller middagen. Variera den alkoholhaltiga glöggen med alkoholfri glögg. Varannan vatten drick lika mycket vatten som vin eller öl. Ha alltid ett glas vatten till hands. Späd ut drinken med läsk eller vatten. Drick ingen alkohol efter midnatt. GÅ PÅ REFLEXEN OCH SKAFFA BRODDAR När mörkret och vinterhalkan slår till är det bra att vara beredd. Köp många reflexer, glöm dem inte i fickan utan använd dem. Den som bär mörka kläder så här års syns dåligt utan reflex. Varje vinter halkar fler än kvinnor och runt män så illa att de bryter en hand- eller fotled. Om du går på hala gator, skaffa ett par bra broddar. Testa först om de är lätta att sätta på och ta av annars blir de lätt liggande i byrålådan. FOTO: CLAUDIO BRESCIANI/SCANPIX SKÅL FÖR GRÖNKÅL! Grönkålen innehåller väldigt mycket C- och A-vitamin, kalcium och järn, och precis som många andra kålväxter är grönkål bra för magen, med många nyttiga bakterier. En riktig hälsobomb med andra ord. På Vårdguiden.se, under tema Hälsa, hittar du recept på fantastiskt goda grönkålsrätter: grönkålspaj med valnötter, grönkålssallad och en grön kåls puré som passar till det mesta på julbordet. FOTO: FREDRIK SANDBERG/SCANPIX 12 Vårdguiden nr

13 FOTO: TOBIAS FISCHER/SCANPIX NYTTIGA NÖTTER Här kan du se vad dina favoritnötter innehåller. Cashewnöt mindre än 50 procent fett, ganska mycket kolhydrater. E-vitamin, fosfor, magnesium, zink. Hasselnöt massor av E-vitamin! Även gott om B-vitaminer, magnesium, järn och andra mineraler. Drygt 60 procent fett, mest enkelomättat (näst bästa fettet). Jordnöt är ingen nöt, utan fröet hos en ärtväxt. Under 50 procent fett, varav ungefär hälften är enkelomättat. Rik på protein, E-vitamin och olika B-vitaminer, järn, kalium, zink och magnesium. Macadamianöt fetaste nöten, mer än 75 procent fett. Hög halt enkelomättat fett, rik på olika B-vitaminer och mine raler. Dyrast. Mandel låg fetthalt för att vara en nöt, cirka 50 procent, varav mest nyttigt. Rik på E-vitamin, innehåller även protein, vitamin A och B, järn och andra mineraler. Paranöt rik på magnesium, selen och fosfor, vitamin B1 och E. Fetthalt 66 procent, varav två tredjedelar är nyttigt fett (fleromättat och enkelomättat). Pekannöt påminner om valnöten, men är sötare. Innehåller 68 procent fett, är rik på vitamin B1 och olika mineraler, som zink, fosfor och magnesium. Pinjenöt är inte heller en nöt, utan fröet hos pinjetallen. Cirka 70 procent fett, gott om mine raler och den viktiga aminosyran lysin, som annars mest finns i kött och fisk. Pistagenöt mindre än 50 procent fett, ganska rik på protein, järn och mineraler. Valnöt 62 procent fett, varav mest nyttigt (fleromättat + Omega 3), rik på B- och E-vitamin samt mineraler, som järn och magnesium. För samtliga nötter gäller att de är mest hälsosamma om du äter dem naturella, utan salt. Torrostade jordnötter är bara en aning mindre feta än naturella, men innehåller å andra sidan salt och många andra tillsatser. SPELA FILIPIN Testa en gammal lek som förekom redan i slutet av 1800-talet: Om man hittar en mandel (eller hasselnöt) där mandeln är en tvilling, det vill säga det ligger två i samma skal så tar två personer varsin del och slår vad om något. Kanske om vem som slipper diska efter julmiddagen, eller någon annan åtråvärd vinst. Därpå äter man upp varsin del av tvillingen och bestämmer när man ska säga filipin. Förr gällde det ofta att säga ordet på juldagsmorgonen, men andra varianter kan förekomma, som att säga det efter tolvslaget, eller först på nyåret. Självfallet vinner den som ropar filipin först när den andre är närvarande, annars gills det inte. FOTO: ANNA SKOOPG/JOHNÉR Ta vara på dagsljuset så sover du bättre på natten. Promenadseger Ta en promenad, antingen före maten eller efter att du har ätit. Frisk luft och rörelse får maten att smaka ännu bättre, gör dig piggare och bränner kalorier. Varannan vatten en bra tumregel på julfesten. SKÅLA FÖR SMAKENS SKULL Vill du minska det totala kaloriintaget i jul bör du även tänka på vad du häller i glasen. Läsk, julmust, juice, öl, vin och snaps är kalori rika utan att ge mycket näring eller mättnads känsla. Alkohol och söta drycker kan tvärtom öka aptiten. Tycker du att julmust är ett måste till skinkan? Drick då för smakens skull och inte för att släcka törsten. FOTO: IBL Vårdguiden nr

14 Vinterkräksjukan Ett ovanligt smittsamt virus Det kan finnas miljoner virus i en enda liten droppe kräks. Det räcker med virus för att smitta en person. TEXT KERSTIN OTTERSTÅL ILLUSTRATION JANETTE BORNMARKER Ofta räcker det att en enda person blir sjuk för att smitta alla andra på jobbet, på förskolan eller på äldreboendet. Sjukdomen brukar vara vanligast mellan november och april, med en tydlig topp mellan januari och mars därav namnet. Men den kan dyka upp även vid andra årstider. Då har smittan oftast spridits via förorenat livsmedel eller vatten. Ungefär en femtedel av befolkningen är mindre mottagliga för en del typer av vinterkräksjukan, även om de utsätts för smittan, berättar Åke Örtquist, smittskyddsläkare i Stockholms läns landsting. De har en medfödd motståndskraft mot virusen, även om de inte är helt immuna. Numera kan man köpa ett test på apoteken som visar om man är mindre mottaglig för virusen. Det kommer plötsligt Vinterkräksjukan skiljer sig från andra magsjukdomar genom att den bryter ut så hastigt. Från det att man smittas till att man blir sjuk brukar det gå en till två dagar. Hos barn kan sjukdomen börja med kaskadkräkningar eller akut illamående, medan vuxna brukar drabbas av kräkningar, ont i magen och diarré. Man kan också få feber, huvudvärk och muskelvärk. Symtomen brukar hålla i sig i ett till tre dygn. Virusen sprids mellan smittade människor, både direkt och indirekt, exempelvis via mat som har hanterats av en person som är eller håller på att bli sjuk. De kan också spridas med dricksvatten, eller med mat som har sköljts i förorenat vatten, vilket ibland förekommer med impor terade grönsaker och djupfrysta bär. Calicivirus för störs vid temperaturer över 70 C, men överlever i frysen. Viruset kan även smitta via Recept Vätskeersättning till vuxna 1 liter kokt, avsvalnat vatten 6 tsk strösocker ½ tsk salt Blanda 1 liter kokt och avsvalnat vatten med 6 teskedar strösocker och en halv tesked salt. Om du tycker att vätskeersättningen smakar illa kan du hälla i några droppar pressad citron eller två teskedar koncentrerad apelsinjuice. Drick vätskeersättningen sval eller rumstempererad. Den kan förvaras högst ett dygn i kylskåp. Se även artikeln Vätskeersättning på Vårdguiden.se. vissa skaldjur som förvarats i vatten, till exempel ostron. Vinterkräksjukan är ofarlig för de allra flesta, även om man känner sig väldigt trött, svag och tagen. Oftast räcker det ändå med att vila och dricka mycket. Men för den som har nedsatt motståndskraft kan sjukdomen vara farlig. Främst kan äldre personer, spädbarn och personer med allvarliga sjukdomar drabbas svårt om de blir uttorkade. 14 Vårdguiden nr

15 SÅ UNDVIKER DU ATT BLI SMITTAD Tvätta händerna noga - när du kommer utifrån, innan du äter, och alltid efter toalettbesök. Använd flytande tvål och pappershanddukar i skolan, på förskolan och på jobbet. Undvik att äta av bufféer där många personer kommer i kontakt med maten. Undvik att besöka personer som är magsjuka. SÅ UNDVIKER DU ATT SMITTA ANDRA Tvätta händerna ofta. Laga inte mat åt andra när du är sjuk. Var extra noga med din personliga hygien. Stanna helst hemma i två dygn efter att du blivit helt symtomfri. Detta gäller särskilt om du arbetar med livsmedel. Förskolebarn bör också vara hemma utan symtom i minst två dygn innan de går tillbaka till förskolan. Familjemedlemmar som inte har några symtom och som känner sig helt friska behöver inte stanna hemma. Men byt till rena kläder innan du går hemifrån och gå hem direkt om du blir sjuk. MER INFORMATION Läs mer om vinterkräksjuka och andra magvirus på Vårdguiden.se. Här kan du även läsa artikeln om vätskeersättning. Drick lite men ofta Har du drabbats behöver du återställa kroppens vätskebalans, så drick ofta, men lite i taget. Har du svårt att dricka, ta vatten teskedsvis. När diarréerna avtar kan du börja äta som vanligt igen, men fortsätt att dricka ofta så länge avföringen är lös. Om du kräks mycket eller har svåra diarréer förlorar kroppen både vätska och salter. Då kan du behöva dricka vätskeersättning. Vätskeersättning finns att köpa på apotek, men går också att blanda till själv (se recept på sidan 14). Ge aldrig egenblandad vätskeersättning till barn under 12 år. Om blandningen inte är helt korrekt finns det risk för att salthalten blir för hög och att barnet kan ta skada. Det kan ibland vara svårt att få i sjuka barn vätska över huvud taget, så försök med det som fungerar som isglass, saft eller läsk. Var uppmärksam på barnets allmäntillstånd och att det kissar. Även äldre personer, framför allt de som är över 80 år, blir lätt uttorkade. Därför är det viktigt med vätska, både för dem och för små barn. Om den som är sjuk inte får i sig tillräckligt med vätska eller kissar mycket mindre, och om vinterkräksjuka barn är slöa, onormalt trötta och lättirriterade, är det dags att kontakta vården. Ring alltid innan du besöker vården. Då kan mottagningen förbereda ditt besök och se till att du inte smittar andra. n Vårdguiden nr

16 Vattkoppor är så smittsamt att nästan alla barn får det. Och det är bra. Ju tidigare man får det desto bättre. Den som har haft vattkoppor kan få bältros som äldre, men mor- och farföräldrar får inte bältros av sina vattkoppssjuka barnbarn. TEXT LENA FIEBER FOTO SUSANNE WALSTRÖM Vattkoppor & bältros så hänger de ihop Det är en myt att äldre kan få bältros från barn som har vattkoppor. Det menar infektionsläkare Lars Lindquist vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Myten har nog uppkommit för att vattkoppor och bältros orsakas av samma herpesvirus, varicella zoster. Däremot kan mor- och farföräldrar med bältros smitta barnbarnet så att det får vattkoppor. Så här hänger det ihop: Viruset ger först vattkoppor och ligger sedan vilande kvar i kroppens nervknutor. När man blir äldre och svagare kan det utan anledning vakna till liv igen och ge bältros. Hälften av alla 85-åringar har haft bält ros. Det är ovanligt bland yngre. Viruset smittar i luften någon dag före de första utslagen, men vattkoppor är mycket mer smittsamt än bältros. De flesta barn får därför vattkoppor på förskolan. Vattkoppor är den mest smittsamma infektion vi har. Det räcker med att ett sjukt barn åker hiss i ett flerfamiljshus så är spridningen igång och alla barn i huset får det, säger Lars Lindquist. En del barn får många blåsor, andra får bara några enstaka. Vart tionde barn får till och med vattkoppor utan att det märks. Vattkoppor går för det mesta över av sig självt på en vecka. Barnet smittar inte när blåsorna har torkat in. Klådan kan lindras med kylbalsam eller en avsvalkande dusch. Det är bra att tvätta huden med tvål och vatten när blåsorna spruckit för att undvika att barnet får hudinfektioner. Man kan även få klåddämpande medicin. Ju tidigare i livet man får vattkoppor desto lindrigare brukar besvären vara. Därför kan det vara en bra idé att medvetet låta barnen träffa andra barn som bär på viruset. Den som får vattkoppor senare i livet blir ofta sjukare. Blåsorna kan komma i slemhinnor, i mun och på könsorgan. Då finns virushämmande läkemedel som kan dämpa om medicinen ges inom två dygn från de första utslagen. Men det är inte blåsorna som är det farliga med vattkoppor, utan risken för komplikationer: hjärnhinneinflammation och hjärninflammation. Den risken ökar med åldern och har inget att göra med hur många blåsor man får. Den som haft vattkoppor kan senare i livet få bältros. Bältros-smärtan kan sitta i under lång tid, ibland i flera månader. Bältros kallas för helveteseld på norska, vilket säger en del om vad det handlar om. En mindre andel personer kan till och med få årslånga och ibland bestående värkbesvär. Den risken ökar med åldern. Virushämmande läkemedel kan lindra om det ges i tid. Sök genast läkare om du får värk och blåsor i ansiktet, eftersom ögonen och synen kan skadas. Många klarar sig med smärtstillande läkemedel medan kroppen läker ut. Det finns inget vaccin mot bältros i Sverige för äldre. Däremot finns det ett vaccin mot vattkoppor, som därmed även skyddar mot bältros. Vaccinet kan dessutom förhindra att en smittad person får vattkoppor om det ges inom två dygn från smittotillfället. Vaccination rekommenderas till barn med allvarliga sjukdomar som gör att de har nedsatt immunförsvar samt till deras syskon och nära kam rater, efter beslut av ansvarig läkare. En annan målgrupp för vaccination är tonåringar och vuxna som inte har haft vattkoppor. I synnerhet unga kvinnor som planerar att bli gravida, eftersom nyfödda kan bli svårt sjuka om kvinnan får vattkoppor strax före eller efter förlossningen. Vaccination bör också övervägas till barn med eksem, som ofta får besvärande hudinfektioner av blåsorna. Det är inte farligt att vaccinera sig i onödan. Men har du haft vattkoppor så skyddar inte vaccinet mot bältros. Då finns viruset redan i kroppen. 16 Vårdguiden nr

17 KÄNNETECKEN Vattkoppor börjar med feber, lätt huvudvärk och trötthet. Efter någon dag kommer kliande utslag som kan spridas över hela kroppen och bli blåsor. Blåsorna torkar in efter några dagar. Mor- och farföräldrar behöver inte oroa sig för att få bältros när barnbarnen har vattkoppor. Bältros börjar med en plötslig och brännande nervsmärta i huden på en kropps del. Efter någon dag kommer tättsittande röda utslag och blåsor, som lägger sig som ett bälte längs en nervbana någonstans på kroppen eller i ansiktet. Man kan även få spridd bältros över hela kroppen om immunförsvaret är kraftigt nedsatt på grund av sjukdom. Bältros ger även lätt feber. Myten har nog uppkommit för att vattkoppor och bältros orsakas av samma herpesvirus, varicella zoster. Vårdguiden nr

18 Att leva med hiv I Stockholms län lever drygt personer med hiv. Många av dem håller det hemligt, eftersom de inte vet hur omgivningen ska reagera. Kunskapen om hiv är fortfarande begränsad, vilket skapar rädsla. Vet man hur hiv smittar är det enkelt att skydda sig. TEXT ÅSA BOLMSTEDT FOTO SUSANNE WALSTRÖM För 30 år sedan upptäcktes den första personen med hiv i Sverige. Information om den nya sjukdomen som skadar immunförsvaret pumpades ut. Många var rädda för att dö i aids. Men när de nya bromsmedicinerna kom 1996 talades det allt mindre om både hiv och aids. I dag vet många att hiv finns och att det smittar via sex, blod eller från mor till barn under graviditet, förlossning eller amning. Men kunskapen om hur viruset överförs är inte lika utbredd. Många vuxna bär med sig rädslan från och 90-talen, medan yngre generationer har varierande kunskap beroende på vad de fått lära sig i skolan. Vet man hur hiv smittar är det inte svårt att skydda sig, säger Peder Ahlin, hivrådgivare på Noaks ark i Stockholm, som arbetar med att före bygga hiv och stödja smittade och deras anhöriga. Hivvirus finns i våra kroppsvätskor: i blod, sperma och försats hos män, och i blod, slidsekret och bröstmjölk hos kvinnor. För att viruset ska spridas måste det kom ma i kontakt med så kallade målceller. De finns i blodet och i slemhin nor na den lite glattare huden i våra kroppsöppningar i urinrörs myn ningen, ändtarmen, slidan, ögo nen och munnen. När en kroppsvätska som innehåller hiv kommer i kontakt med en slemhinna har viruset möjlighet att ta sig över. Därför smittar det vid vaginala, anala och orala samlag, men inte via kyssar, petting, hudkontakt, insektsstick, föremål, mat eller dryck. Hiv överlever inte utanför kroppen, och för att Den som har hiv måste dagligen ta sina tabletter under resten av sitt liv. smittan ska överföras med blod måste det injiceras med en spruta eller ges som blodtransfusion, säger Peder Ahlin. Hiv smittar som mest dels de första veckorna efter att man har fått infektionen, innan immunförsvaret har hunnit bilda antikroppar, dels sent i sjukdomsförloppet då hivviruset skadat immunförsvaret så pass mycket att man får aids. Om immunförsvaret är upptaget med att ta hand om en annan infektion, till exempel en könssjukdom, blir man mer mottaglig för hiv och mer smittsam om man har hiv. Använder du kondom och någon form av skydd vid oralsex, som slicklapp, och undviker att dela kanyler och sprutor är risken att smittas av hiv minimal. Ändå fortsätter människor att bli smittade. Det beror på att det händer saker med oss när vi blir för älskade, kåta eller drogpåver kade. Då tar vi större risker. Det kan vara värt att kom ma ihåg att kon dom även skyddar mot ång esten ef ter åt, säger Peder Ahlin. Är du orolig för att du kan ha bli vit smittad kan du testa dig på vårdcentraler, ungdomsmottag ningar, Sesam-mottagningar eller sjukhus. Det är gratis och du kan vara anonym. Även om bromsmedicinerna har gjort hiv till en kronisk sjukdom i Sverige är det inte okomp licerat att få en hivinfektion. Den kräver livslång medicinering, regelbundna kontroller och vaksamhet att inte smitta andra. Dessutom påverkar den livskvaliteten nega tivt för många, eftersom det fortfarande är en sjukdom man inte pratar om, säger Peder Ahlin. n HIV I STOCKHOLM Drygt personer i Stockholms län har hiv. Varje år upptäcks ungefär nya fall. Drygt en tredjedel av dem som diagnosticerades år 2011 smittades i Sverige. Av dem smittades ungefär 90 procent via sex och 10 procent via injicering av narkotika. I Sverige smittas framför allt män som har sex med män, men utomlands är det lika vanligt med heterosexuell smitta. År 2011 fick 33 personer i Stockholm diagnosen aids. MER INFORMATION Läs mer om hiv och aids på Vårdguiden.se. Här hittar du bland annat personliga berättelser, länkar till andra sajter och kontaktuppgifter till vården. 18 Vårdguiden nr

19 TONI FÖDDES MED HIV Det finns en medvetenhet om hiv, men ingen vidare kunskap. Man vet att det smittar via sex, blod eller från mor till barn, men inte hur det går till. Det menar Toni Ros, 23 år och hivpositiv sedan födseln. Så länge jag tar mina tabletter varje morgon och kväll mår jag bra och behöver inte vara orolig för att dö. Hon föddes med hiv. När hon var sju år dog hennes mamma. Men Toni överlevde och fick bromsmediciner. I dag kan läkarna inte längre mäta något hiv-virus i hennes kropp. Jag är inte sjuk, men jag har en kronisk sjukdom. Så länge jag tar mina tabletter varje morgon och kväll mår jag bra och behöver inte vara orolig för att dö, säger hon. Som liten kände hon sig ensam och onormal. Länge låtsades hon inte om sjukdomen, varken inför sig själv eller inför andra. Några av dem som fick veta blev rädda och ville att hon skulle byta skola eller förbjöd henne att sova över hos dem. Det var en chock att någon kunde vara rädd för mig, säger Toni. I de tidiga tonåren var det som jobbigast. Hon funderade på frågor om livet, relationer, sex och om hon någonsin skulle kunna få barn. Samtidigt blev det allt mer krävande att bära på hemligheten. Under den här tiden pratade hon mycket med sin kurator och träffade andra ungdomar med hiv som gav henne perspektiv på livet. Till slut bestämde hon sig för att berätta, först för nära vänner och sedan för allt fler. I dag är inte längre hiv något hemskt för Toni. Hon måste använda skydd när hon har sex och får inte resa till vissa länder, i övrigt lever hon som vem som helst. Men hon möter fortfarande fördomar och rädsla. Ingen frågar längre om hon ska dö, men många blir förvånade över att hiv finns i deras närhet, eller så tror de att det är väldigt smittsamt. I bästa fall reagerar den som får veta positivt, frågar och vågar skämta om hiv. Om du är nyfiken så fråga. Jag är expert och berättar gärna, säger Toni. n 19

20 Hösten & hostan Så här års hörs snörvlingar och hostanden överallt på bussen och tunnelbanan, i klassrum och på jobbet. Är det en simpel förkylning är bästa rådet: Stanna hemma och vila! TEXT HELENE LUMHOLDT ILLUSTRATION KENNETH ANDERSSON Den här årstiden är vi många som hostar hela nätterna, och undrar när eländet ska sluta. En klen tröst är att hostan i de allra flesta fall är ofarlig och går över, även om det kan ta sin tid. Bästa rådet är: Stanna hemma och vila, och låt ditt allmäntillstånd avgöra hur och vad du ska göra när du är sjuk. Det är grundregeln. Om man känner sig hängig ska man inte ut i motionsspåret och springa. Har man feber ska man definitivt ta det lugnt. Man måste låta infektionen ha sin gång och lita på kroppens förmåga till självläk ning, säger Christer Norman, distriktsläkare i Salem. Honung kan lindra En långdragen hosta kan förstås störa sömnen, då brukar inte ens hostmediciner lindra. Det finns en studie på barn som tyder på att honungsvatten skulle kunna hjälpa något bättre än hostmedicin, säger Christer Norman. Annars ger han varken särskilt mycket för traditionella huskurer mot förkylningar, eller för apotekens sortiment av hostmediciner. Förutom att dämpa febern med Alvedon eller liknande brukar vi rekommendera att man dricker mycket. Man förlorar en del vätska när man har feber, och om man hostar slem kan vätska tunna ut slemmet en aning, säger Christer Norman. Det tar i genomsnitt tre veckor för en luftrörskatarr att läka ut. Om du fortsätter att hosta längre än så bör du kontakta vården. Patienter som kommer in med långvarig hosta blir alltid grundligt undersökta. Vi röntgar alltid lungorna på de här patienterna. Vi tittar efter två allvarliga tillstånd lungcancer och tbc. Men på de allra flesta hittar vi ingenting. En lindrig astma är däremot en vanlig förklaring till långvarig hosta, säger Christer Norman. En antibiotikakur kan ibland göra mer skada än nytta. Mykoplasma Det är oftast virus som ligger bakom den envisa hostan och förkylningarna, men ibland kan en bakterie myko plasma vara boven i dramat. Mykoplasmabakterien ger oftast bara en lindrig luftvägsinfektion, med lite feber, hosta och ibland halsont, som går över på en vecka eller två. Men det är svårt att skilja en myko plasmainfektion från en vanlig virusinfektion, och i nio fall av tio finns det ingen anledning att göra det heller, menar Anders Ternhag, infektionsläkare på Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Av dem som smittas av mykoplasma utvecklar dock runt var tionde lunginflammation. När febern och hostan håller i sig riktigt länge och kanske även blir värre med tiden, när det gör ont i halsen och det är tungt att andas, då kan det vara dags att söka vård. Det är först vid lunginflammation som det lönar sig att ta antibiotika, säger Anders Ternhag. Detsamma gäller om lunginflammationen är orsakad av bakterien pneumokocker. Men då är insjuknandet oftast mer dramatiskt. Man blir sjuk både hastigare och häftigare, febern blir högre och man kan få svårt med andningen. När det gör ont vid djupa andetag och man är andfådd ska man definitivt söka vård, säger Anders Ternhag. En del patienter kommer till vårdcentralen och vill ta prov för att se om de har mykoplasma. Men det är ingen idé att ta prover vid förkylning eller luftrörskatarr. Det är först om vi misstänker lunginflammation som det kan vara aktuellt, säger Christer Norman. Antibiotika Lunginflammation behandlas med antibiotika oavsett om den är orsakad av pneumokocker eller av mykoplasma. Men att man ska ta antibiotika så fort det handlar om infektioner som orsakas av bakterier är ett vanligt missförstånd. Antibiotika har faktiskt liten eller ingen effekt när det gäller att bekämpa många luftvägsinfektioner. De allra flesta infektioner läker ut på egen hand, och en antibiotikakur kan ibland göra mera skada än nytta. Studier har visat att det inte är någon avgörande skillnad mellan antibiotika och sockerpiller, varken vid öroninflammation hos barn eller vid bihåleinflammation. Utläkning av en akut bronkit, luftrörskatarr, tar runt tre veckor vare sig man tar antibiotika eller inte, förklarar Christer Norman. Han berättar att varje människa bär på närmare två kilo bakterier. Det är ofarliga, nyttiga bakterier som hjälper oss med allt ifrån matsmältning till immunförsvar. Och de bakterierna riskerar vi att ta kål på när vi tar antibiotika. n 20 Vårdguiden nr

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar?

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar? Har du koll på sexuellt överförbara sjukdomar? Broschyren ges ut av smittskyddsenheten i Landstinget i Uppsala län som information för ungdomar och vuxna. Fler broschyrer kan beställas från uppsala.smittskyddslakaren@lul.se.

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Det betyder att du lättare kan få sjukdomar om du har hiv.

Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Det betyder att du lättare kan få sjukdomar om du har hiv. Vad är hiv? I den här broschyren får du information om hiv. Informationen är både till dig som har hiv och till dig som inte har hiv. Den är också till dig som inte vet om du har hiv. Hiv är ett virus

Läs mer

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter.

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. PREVENTIVMEDEL 866 KONDOM Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. Kondomfabriken https://www.youtube.com/watch?v=g53iia-gnkg P-PILLER KVINNLIGA KÖNSHORMONER

Läs mer

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt?

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt? Vad ar klamydia? Klamydia orsakas av en bakterie som smittar via oskyddade samlag. Det gäller inte bara vaginala samlag, du kan också bli smittad genom munsex och anala samlag och infektionen kan spridas

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Du avfärdar det som en vanlig halsinfektion. Men om det känns som taggtråd i urinröret när du kissar,

Läs mer

Barn med hivinfektion

Barn med hivinfektion Personen på bilden har inget samband med texten i broschyren. Barn med hivinfektion Information till vårdnadshavare och anhöriga Den här broschyren är riktad till vårdnadshavare och anhöriga till barn

Läs mer

Information: hiv och STI

Information: hiv och STI Information: hiv och STI Smittskyddslagen För att förhindra spridningen av infektioner som är farliga för allmänheten finns i Sverige en speciell lag för vissa smittsamma infektioner. Den heter smittskyddslagen

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids.

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Är jag säker? Vi får inte tro att vi går säkra. För även om vi inte är sprutnarkomaner, bosatta i Afrika, har fått blodtransfusioner, är homosexuella,

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland Information om hiv och var du kan testa dig i Värmland Allmänt Om man smittas med hiv, humant immunbristvirus, börjar en särskild sorts vita blodkroppar som man har i blodet att förstöras. Dessa vita blodkroppar

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Immunförsvaret skyddar mot infektioner, förstörs det blir man sjuk. Hivinfektionen är en långsam sjukdomsprocess. Man kan känna sig frisk

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

VAD ÄR EN FÖRKYLNING?

VAD ÄR EN FÖRKYLNING? 1 2 Usch för förkylning! En förkylning gör ingen människa glad. Näsan rinner, halsen och ögonen svider och i värsta fall har du både feber och hosta. Och än värre är det att få influensa. I den här lilla

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,

Läs mer

Bara för män. Allt om säkrare sex

Bara för män. Allt om säkrare sex Bara för män Allt om säkrare sex innehåll 4 Förord 8 Vanliga missförstånd och fördomar om hiv 9 13 sjukdomar som smittar vid sex 10 PRIMÄR HIVINFEKTION virus 12 HEPATIT A GULSOT virus 14 HEPATIT B GULSOT

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

VEM TAR VEM? RFSL om sex för dig som är ung

VEM TAR VEM? RFSL om sex för dig som är ung VEM TAR VEM? RFSL om sex för dig som är ung UNG & VÄLDIGT PÅ..? Tjej träffar gosig grabb. Grabb träffar kille. Kille råkar strula med söt tjej som just blivit ihop med en annan tjej. Pröva sin sexualitet.

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes.

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Du håller den här broschyren i din hand för att ett barn, som du eller ditt eget barn känner, har fått typ 1-diabetes. Eftersom det är

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning HIV-viruset 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar.

Läs mer

Värt att veta om urinvägsinfektion

Värt att veta om urinvägsinfektion Värt att veta om urinvägsinfektion Hej! Denna broschyr handlar om urinvägsinfektion, ett vanligt besvär som drabbar cirka 400 000 kvinnor varje år. Här får du bland annat reda på vad sjukdomen beror på,

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och

Läs mer

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV Per Hagstam Smittskydd Skåne Vad är HIV (humant immunbrist virus)? Retrovirus Lagras i kroppens arvsmassa Läker inte ut spontant Relativt låg smittsamhet Sjukdom

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

7. Att vårda sin hälsa i Sverige

7. Att vårda sin hälsa i Sverige Foto: Colourbox 7. Att vårda sin hälsa i Sverige Innehåll Vad är hälsa? Hälso- och sjukvård i Sverige Vart ska du vända dig? Tandvård Om du inte är nöjd Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands

Läs mer

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet HUR HAR HIVMEDICINERNA FÖRÄNDRAT VÅRA ATTITYDER TILL SÄKRARE SEX? När det ständigt kommer nya hoppfulla

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Blodburen smitta bland barn och ungdomar Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-100327 Fastställandedatum: 2015-02-05 Giltigt t.o.m.: 2016-02-05 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Blodburen smitta bland

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Patientinformation. Kondylom. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Kondylom. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Kondylom Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Kondylom en vanlig könssjukdom Kondylom är könsvårtor som orsakas av vårt-virus. Det kan ta från två till sex månader, eller upp

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Till dig som använder kombinerade p-piller

Till dig som använder kombinerade p-piller Till dig som använder kombinerade p-piller 2013 P-piller ett säkert val Kombinerade p-piller är en av de säkraste metoderna att skydda sig mot oönskad graviditet om du använder dem på rätt sätt. Till hjälp

Läs mer

Patientinformation. Klamydiainfektion. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Klamydiainfektion. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Klamydiainfektion Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Klamydia en mycket vanlig könssjukdom Infektion med klamydia är mycket vanligt. Klamydia smittar främst sexuellt. Klamydiainfektion

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Denna broschyr innehåller viktig information inför och efter din operation. Välkommen till Verksamhetsområde

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning HIV-spridning 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Herpes i underlivet (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Herpes i underlivet Herpes i underlivet orsakas av ett virus: Herpes simplex, som förekommer

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer