Stroke Varningstecknen, vården och vägen tillbaka. och bältros. Khat. med hiv. för Stockholms län. nr LÅNGVARIG HOSTA

Transkript

1 nr för Stockholms län Va tt k o p p o r och bältros så hänger de ihop LÅNGVARIG HOSTA oftast ofarlig Khat ny mottagning för missbrukare A tt l e v a med hiv Stroke Varningstecknen, vården och vägen tillbaka PROSTATA- CANCER ny studie ger hopp

2 Notiser Gratis HPV-vaccin för fler Från årsskiftet höjs åldersgränsen till 26 år för alla tjejer som vill vaccinera sig mot de HPV-virus som orsakar livmoderhalscancer och kondylom. Vaccinationen består av tre sprutor och kan tas på vårdcentraler och vaccinationsmottagningar. Den 1:a februari 2012 blev HPV-vaccinationen gratis för tjejer födda mellan 1993 och De som är födda 1999 och senare kommer att vaccineras i skolan genom skolhälsovården. Du som vill veta mer om vaccinet kan läsa om det på Vårdguiden.se/iloveme. Vårdguidens gästbloggar Följer du Vårdguidens gästbloggar? Eller har du kanske själv livserfarenheter som du skulle vilja dela med dig av? Vårdguidens gästbloggare berättar till exempel om vardagslivet med diabetes eller adhd, om hur tillvaron förändras när man får barn eller om hur livet kan vara när man har fyllt 100 år. Våra gästbloggare skriver för oss under en begränsad tid. Du hittar dem på Vårdguiden. se/vardguidens-gastbloggar. Vårdguiden som e-tidning Nu kan du läsa tidningen Vårdguiden även på webben, i telefonen och på läsplatta. Förutom att bläddra dig fram bland tidningens sidor kan du söka artiklar bland äldre nummer och tipsa vänner och bekanta om någonting du läst. Du når e-tidningen på Vårdguiden.se. Varför inte prenumerera på e-tidningen? Då får du den automatiskt till din e-postlåda. Barn får vaccin mot gulsot Från och med den 1 januari 2013 kommer vaccin mot hepatit B att ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn i Stockholms län. Nu ingår difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib-infektion (ett influensa-virus), mässling, påssjuka, röda hund och pneumokocker. Hepatit B orsakar gulsot och kan ge svåra leversjukdomar. På din 23-årsdag kan du passa på att gå till ungdomsmottagningen för allra sista gången. Efter den dagen räknas du nämligen som vuxen. I stället är du välkommen till andra mottagningar med frågor som rör sex och relationer. Vill du testa dig för klamydia, hiv eller andra sexuellt överförda infektioner kan du till exempel besöka en vårdcentral eller en Sesam-mot tagning. Du kan också beställa klamydiatest via internet på Vårdguiden.se. Du som fyller 23 i år får en liten, liten folder med användbara tips och telefonnummer från landstinget. Spara den! Och undrar du över något, läs på Vårdguiden.se. Välkommen till vuxenvärlden! SUND GRUNDKURS Om du sitter när du jobbar bränner du bara fem kalorier i timmen men om du står upp och dessutom tuggar tuggummi bränner du fyra gånger så mycket, 20 kalorier i timmen. Det och mycket annat intressant kan du läsa om på Du som vill lära dig mer om ett sundare liv kanske komma igång med motion, sluta röka, äta nyttigare eller sluta stressa kan följa olika teman. Kanske hittar du precis de argument du behöver för att övertyga dig själv? Sundkurs är framtagen av Hjärt-Lungfonden och Karolinska Institutet. ILLUSTRATIONER: JANETTE BORNMARKER Besök ungdomsmottagningen innan du fyller 23 Rätt om gratis pulsåderkoll Alla män folkbokförda i Stockholms län får en kallelse till ultraljudsundersökning under det år då de fyller 65 år. (I förra numret av Vård guiden stod det fel i notisen om vilka som kallas till undersökning.) Syftet är att se om det finns ett bråck, en utbuktning, på stora kroppspulsådern. Sedan i januari 2012 är undersökningen gratis. Ett bråck på stora kroppspulsådern kan vara livshotande om det brister. Om bråcket upptäcks i tid är det numera enkelt att ope rera det. Skydda dig mot influensan! Du som är gravid och inte vaccinerade dig mot svininfluensan för några år sedan, du som är född 1947 eller tidigare och du som har en kronisk sjukdom som gör att du riskerar att bli mycket sjuk av influensan, gör klokt i att ta vaccinet mot influensan. Dessa tre grupper får också vaccinet gratis. Vaccinationskampanjen pågår till och med den 28 februari. Du som är gravid kan vaccinera dig så länge influensasäsongen varar. Läs mer på Vårdguiden.se/influensa. Orolig, stressad, nedstämd? Då kan du anmäla dig till forskningsprojektet Regassa, som går ut på att studera hur olika behandlingar fungerar vid mildare former av psykisk ohälsa. Patienterna i studien delas upp i tre grupper: En får behandling med kognitiv beteendeterapi via internet, en förskrivs fysisk aktivitet och den tredje får läkemedel. Du som lider av nedstämdhet, oro eller stressrelaterade besvär, har svårt att orka med jobbet, är sjukskriven på grund av stress eller riskerar att bli det kan anmäla ditt intresse för att vara med i studien. Du måste vara mellan 18 och 67 år, ha tillgång till dator och telefon och behärska svenska. Att delta i studien är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta behandlingen. Läs mer på 2 Vårdguiden nr

3 nr Khat ny mottagning för missbrukare för Stockholms län Va tt k o p p o r och bältros så hänger de ihop LÅNGVARIG HOSTA oftast ofarlig A tt l e v a med hiv Red: En jul jag aldrig glömmer PROSTATA- CANCER ny studie ger hopp Stroke Varningstecknen, vården och vägen tillbaka Innehåll nr Notiser 4 Tema stroke Inuti huvudet kunde jag tänka helt klart. 6 På liv och död en kamp mot klockan 8 Jag klarar nästan allt numera om livet tillbaka efter en stroke 10 Khat en tuggande bomb 12 En grönare, skönare jul 14 Vinterkräksjukan ett ovanligt smittsamt virus 16 Vattkoppor & bältros så hänger de ihop 18 Att leva med hiv 19 Toni föddes med hiv 20 Hösten & hostan 22 Prostatacancer ny studie ger hopp 25 Aktuellt i vården 26 Provsvar vad är normala värden? Tidningen Vårdguiden är en informationstidning från Stockholms läns landsting. Den delas ut fyra gånger per år till samtliga hushåll i länet. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Sjökvist Redaktör: Kerstin Otterstål Frågor till redaktionen: telefon E-post vardguiden@sll.se Vårdguiden Stockholms läns landsting Box 6909, Stockholm Medicinsk granskning: Henrik Almkvist och Inger Rising Redaktionsassistent: Britta Manninen Grafisk form & repro: Graffoto AB, Stockholm Omslagsfoto: Ulf Huett Tryck: Quad Graphics, Polen Upplaga: ex Sjukvårdsrådgivning och frågor om hälso- och sjukvården, telefon Beställning av fler tidningar samt taltidning, telefon Julen 2003 skulle vi fira med svågern och hans familj. Jag minns att vi hade gjort upp om vem som skulle lägga in sill, vem som skulle köpa osten och skinkan. En tidig morgon några dagar före jul ringde det på telefonen: Min svåger låg på intensiven. En stroke hade lett till ett svårt fall och en blödning i hjärnan. Det året blev det inte mycket till julfirande. Min svåger avled i mellandagarna. Men en stroke måste inte sluta så tragiskt. Åtta av tio som drabbas överlever även om många fortfarande får bestående handikapp av sin skada. Viktigast är att fler lär sig att tyda de typiska tecknen på stroke då kan ännu fler liv räddas och skadorna begränsas. Jag har lärt mig dem. Att tyda olika sjukdomstecken kan annars vara svårt ibland. Min yngste son har gått och hostat i över en månad och jag har flera gånger i mitt stilla sinne funderat på om den aldrig ska ge med sig. Men jag vet ju att det nästan alltid handlar om vanliga virus som bara är ovanligt envisa och tröttsamma. På sidan 20 skriver vi om hostan som aldrig släpper och om andra vanliga och ovanliga höstför kylningar. Så här års drabbas många även av den ständiga vinterkräksjukan. I vissa familjer går det bara runt och runt, medan andra klarar sig undan helt och hållet. Läs om vad du bör tänka på för att inte blir smittad. Och vad du som drabbad kan göra för att inte sprida smittan vidare. En annan extremt smittsam sjukdom är vattkoppor. Här är myterna och missförstånden utbredda. Många mor- och farföräldrar vågar inte ta hand om sina barnbarn med vattkoppor, i tron om att de själva ska få bältros. Helt fel. Läs vår artikel på sidan 16 så lär du dig hur vattkoppor och bältros hänger ihop. För det mesta i livet hänger ihop. Som vad vi äter, hur mycket vi rör oss och hur vi mår. Julen är för många en tid då det ofta blir lite för mycket av det goda. På sidan 12 visar vi hur du med små medel kan göra julen lite mer hälsosam och måttfull. Det ska den bli för min del! Anna Sjökvist Chefredaktör Vårdguiden nr

4 tema Stroke Inuti huvudet kunde jag tänka helt klart Cinna Bromander fick en stroke 31 år gammal då en spricka på halspulsådern orsakade en propp. Efter en lång och framgångsrik rehabilitering arbetar Cinna i dag med att sprida information om sjukdomen. 4 Vårdguiden nr

5 En tidig morgon när skådespelerskan Cinna Bromander var på väg till jobbet förändrades hennes liv på bara några minuter. Helt utan förvarning sjönk hon ihop på gatan och kunde inte säga ett ord. Att hon vid 31 års ålder hade fått en stroke var lika svårt för ambulanspersonalen att fatta som för henne själv. TEXT EVELYN PESIKAN FOTO ULF HUETT Strax före klockan åtta den 24 augusti 2005 gick Cinna Bromander på Odengatan i Stockholm, på väg till sitt arbete. Plötsligt kände hon att hennes ena ansiktshalva föll ner. Min första tanke var faktiskt att jag hade fått en stroke, för märkligt nog hade jag skrivit en uppsats om stroke några år tidigare. Sedan slog jag genast bort tanken, jag var ju alldeles för ung för att drabbas. Men jag kände mig väldigt konstig och försökte ta mig till en bänk tio meter bort för att sätta mig. Det gick inte, jag ramlade ihop på trottoaren och kunde inte resa mig upp. En äldre man kom fram för att hjälpa mig. När jag försökte prata kom det inte fram ett enda ord, berättar Cinna. Misstänktes vara drogpåverkad Mannen ringde efter ambulans som snabbt var på plats. De försökte resa mig upp, men när jag föll ihop igen uppmanade en av männen i ambulanspersona len mig bryskt att ställa mig på benen. Tydligen miss tänkte de att jag var drogpåverkad. Cinna själv förstod att det var bråttom, men hon har bara fragmentariska minnen av vad som hände sedan hon kördes iväg i ambulansen. Jag vaknade upp på sjuk huset efter tre dagar. Talförmågan var fortfarande näs tan helt borta och jag kunde inte röra vänster sida. Men trots att hjärnan och tungan inte samarbetade kunde jag tänka helt klart, och jag var fast besluten att klara detta, säger Cinna. Eftersom hon inte heller kunde skriva fick hon hitta andra sätt att kommunicera på än med ord. Jag nickade och pekade och hämtade bilder i tidningar för att visa vad jag menade. Dessutom tränade jag varje dag på att åtminstone kunna säga meningen: Jag kan inte prata. Det kändes som om jag hade hånglat med döden i tre dygn och kommit ut på and ra sidan. Jag hade också haft en obes krivlig tur, eftersom det fanns ett team i tjänst som snabbt kunde gen omföra en operation där man drog ut blodproppen. Orsaken till blodproppen i hjärnan visade sig vara en djup spricka på halspulsådern, som troligen spruckit när hon kvävde en nysning. Hon hade drabbats av så kallad dissektion, en kärlväggsavlossning som leder till att blodet koagulerar och bildar en propp. Man vet inte om sprickan var medfödd. Ingen i min släkt har haft stroke. Under de närmaste sex månaderna fick Cinna reha bi - li tering med hjälp av logopeder och sjukgymnaster på Ersta gårdskliniken i Nacka och på Danderyds sjukhus. Efter några månader kunde jag säga meningar som bestod av två till fyra ord, men det tog hela tre år innan jag slutade säga till folk att jag hade afasi, det vill säga störningar i talet. Jag går fortfarande hos logoped en gång i veckan. En kvarstående effekt av stroken är att hon inte läng re behärskar de främmande språk hon talade tidigare. Jag talade engelska och spanska förut, men nu är spanskan helt borta och det går trögt med eng elskan. Däremot har jag inga problem med att stava och läsa. En andra chans i livet Jag fick en jättebra vård och jag är tacksam över att jag aldrig gick in i en depression, vilket tyvärr är ganska vanligt efter en stroke. Idag kan Cinna röra sig ganska obehindrat, men hon lider av ständig värk och måste äta smärtstillande tabletter varje dag. Trots detta säger hon med övertygelse att hon faktiskt är glad över sin stroke. Ja, det låter kanske konstigt. Men för mig känns det som om jag fick en andra chans i livet. Jag är gladare och lyckligare idag, jag tar inget för givet och ägnar mig inte åt att älta bagateller. Numera tar jag dagen som den kommer och det känns som om jag har blivit en mycket bättre människa. Cinna Bromander arbetar inte längre som skåde spe l- erska, i stället leder hon kurser i att läsa, tala och skriva på Afasicenter. Hon är också en flitigt anlitad föreläsare om stroke och afasi runt om i landet. n Det kändes som om jag hade hånglat med döden i tre dygn och kommit ut på andra sidan. På liv och död en fråga om tid» Vårdguiden nr

6 tema Stroke På liv och död en kamp mot klockan För den som drabbas av stroke är det livsviktigt att snabbt komma under behandling. I dag kan de flesta räddas till livet om behandlingen sätts in i tid. Men vägen tillbaka till en normal vardag kan vara lång. TIA EN STROKEVARNING TIA transitorisk ischemisk attack ger samma symtom som vid en stroke, men går snabbt över. Det kan ta från några minuter till som mest ett dygn. TIA orsakas av en störning i hjärnans blodcirkulation. Om man misstänker att man har drabbats av TIA ska man omedelbart åka till sjukhusets akutmottagning, även om symtomen hinner gå över. I vissa fall kan en TIA nämligen följas av en stroke inom några timmar, om man inte inleder en förebyggande behandling. Varje år får omkring svenskar stroke. Alla kan drabbas men risken ökar med åldern. Åtta av tio överlever men många blir så svårt handikappade att de inte klarar av vardagen själva. Men tack vare att vi alla har lärt oss mer om stroke, och att vården kan ta hand om fallen allt snabbare, kan allt fler räddas till ett bra liv. Flera framgångsrika kampanjer har på sen are år lärt oss att känna igen tecknen på stroke och vad vi bör göra om någon i närheten drabbas. Viktigast av allt är att man snabbt ringer efter ambulans om man misstänker att någon har fått en stroke. I första hand handlar det om att rädda liv, i andra hand om att begränsa skador na i hjärnan, säger professor Nils Wahl gren, som är överläkare på strokeenheten på Karolinska Universitetssjukhuset och har arbetat med forskning och utveckling av stroke vården sedan tidigt 90-tal. 6 Vårdguiden nr

7 Kvinnor och äldre personer tycks ha tagit till sig budskapet i kampanjerna bättre än yngre och medelålders män, men på senare år har vi sett en tydlig ökning av patienter som kommer in för vård snabbt. Tiden är den absolut avgörande faktorn för om strokebehandlingen ska lyckas eller inte. Propp eller blödning Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. En hjärninfarkt beror på en blodpropp i hjärnan som hindrar syretillförseln, en hjärnblödning beror på att blodkärl i eller på ytan av hjärnan brister. Följden av båda tillstånden blir att hjärnan skadas av syrebrist. Hjärninfarkt är den vanligaste orsaken, den FOTO: DENNY LORENTZEN ligger bakom ungefär 85 procent av alla fall. Ju snabbare man kan lösa upp eller ta bort proppen, desto mindre skada hinner den ställa till med, i form av döda hjärnceller. I dag ger man propplösande läkemedel, så kallad trombolysbehandling, så snabbt det bara är möjligt. Denna behandling, som ges via injektioner är dock bara effektiv under fyra och en halv timme efter insjuk nandet. Sedan är det för sent. På bara tio år har vi gjort stora framsteg i strokevården. I dag har vi en dörr till nål-tid, det vill säga tiden från det att patienten kom- Tiden är den absolut avgörande faktorn för om strokebehandlingen ska lyckas. mer till sjukhuset tills trombolysbehand lingen sätts in, på cirka en timme. Målet är att hamna under 40 minuter, säger Nils Wahlgren. Men eftersom en stroke kan bero på antingen en propp eller en hjärnblödning, kan man inte sätta in propplösande behandling förrän man har uteslutit en blödning. Därför är det svårt att korta ner tiden ytterligare. Nya behandlingsmetoder Välutbildad ambulanspersonal, snabbare röntgenmetoder och speciella strokeenheter är några förklaringar till att en strokedrabbad idag har betydligt större chans till effektiv behandling än för bara tio år sedan. Vi har också utvecklat en annan lovande behandling, där man drar ut blodproppen mekaniskt, med något som kan liknas vid en mycket liten korkskruv. Den behandlingen lämpar sig för större blodproppar, där de propplösande läkemedlen inte har önskad effekt. Det pågår också försök att kyla ned hjärnan under de första timmarna efter infarkten, eftersom hjärncellerna troligen klarar syrebristen bättre då. Blödningar i hjärnan kan ha olika orsaker. Oftast beror hjärnblödningar på att ett av hjärnans blodkärl, som är försvagat av högt blodtryck eller utvidgningar i kärlväggen, bris ter. Men blödningar kan även bero på medfödda missbildningar i kärlen, säger Nils Wahlgren. Högt blodtryck och förmaksflimmer är de två största riskfaktorerna för att drabbas. UPPTÄCK STROKE I TID Misstänker du att en person nära dig har fått en stroke? Kontrollera följande: A Ansikte. Be personen att le och visa tänderna. Om ansiktet är ojämnt, om ena mungipan hänger ring 112. K Kroppsdel. Be personen att lyfta upp armarna och hålla kvar dem i tio sekunder. Om en arm faller ner, om en arm är svag are än den andra ring 112. U Uttal. Be personen att säga en mening, till exempel Det är vackert väder i dag. Om personen inte hittar rätt ord eller talar otydligt ring 112. T Tid. Varje sekund är viktig ring 112 och begär ambulans. Alla borde kontrollera sitt blodtryck regelbundet, och de som har högt blodtryck ska se till att de inte slarvar med sin medicin. Övervikt, diabetes, rökning, alkoholmissbruk och brist på motion är andra faktorer som kan leda till stroke. Omkring 60 procent av de strokepatienter som får trombolysbehandling i tid blir så pass bra att de kan klara sig själva efter en tids rehabilitering med sjukgymnastik, logopeder och arbetsterapi. Alla kan bli bättre Ungefär en tredjedel blir så gott som helt återställda kroppsligt, men det är inte ovanligt att man har kvar symtom som humörföränd ringar, depression och talsvårigheter. När det gäller eftervård och rehabilitering återstår en del att göra, men stroketeamen gör ett fantastiskt jobb, säger Nils Wahlgren. För många patienter skulle det även vara önskvärt med återkommande rehabilitering. Det är egentligen aldrig för sent att ta upp rehabilitering igen, alla kan bli bättre! Jag klarar nästan allt numera» Vårdguiden nr

8 tema Stroke Yvonne Fondén: Jag klarar nästan allt numera Om jag inte hade fått hjälp hemma hade jag nog blivit ett passivt vårdpaket. I dag klarar jag nästan allt i vardagen. Det är stroketeamets förtjänst och kanske också tack vare att jag är så envis. Yvonne Fondén, som har arbetat som sjuksköterska och diakonissa, var på väg till en gudstjänst när en bekant undrade vad hon hade gjort i ansiktet. Ena sidan hängde ner och munnen var sned, men jag hade inte märkt något utan kände mig precis som vanligt. Fast jag noterade till min förvåning att jag inte kunde sjunga med i psalmerna. Min bekant insisterade på att hjälpa mig till sjukhuset, och det är jag naturligtvis oänd ligt tacksam för i dag, även om jag tyckte att det var lite onödigt pjoskande då. Jag var övertygad om att det var något som skulle gå över, säger hon. Kunde inte prata Efter fyra dagars behandling med propplösande medicin på S:t Görans sjukhus hade hon fortfarande lite svårt att förstå vad som hänt. Jag kunde inte prata ordentligt, sludd ra de bara och kunde inte röra höger arm och ben. Först under den fem veckor långa rehabiliteringen på Stockholms Sjukhem började hon inse att hon hade fått en stroke och då blev hon rädd. Jag har behandlats för högt blodtryck i tio år och är förstås medveten om att det är en riskfaktor för stroke. Ändå räknar man inte riktigt med att drabbas. När hon blev presenterad för stroketeamet förstod hon först inte att de skulle komma hem till henne flera gånger i veckan. Jag trodde faktiskt inte att det fanns något sådant i vården, men jag fick precis all hjälp som jag behövde för att komma tillbaka till livet, utan att behöva tänka på tröttsamma transporter och väntetider på mottagningar. Och att få träning av sjukgymnast och arbetsterapeut i sitt eget hem är ju värt hur mycket som helst, eftersom man utgår från hur det ser ut just i min lägenhet. Då blir ju all träning relevant, säger Yvonne. Under den första tiden hemma klarade hon inte någonting själv. Jag kunde inte ens laga mat. Det tyckte jag var så hemskt att jag gav mig sjutton på att jag åtminstone skulle kunna ordna min frukost. Det målet nådde jag ganska snart. Hon beskriver sig som en envis person som är van att klara sig själv, och det dröjde inte länge förrän hon kunde klara det mesta hemma utom städning och tvätt, som hem - tjänsten hjälper henne med. Tack vare logopeden kom även talet successivt tillbaka. Men ibland står det still i ballongen, då har jag svårt att hitta de rätta orden. Jag har fortfarande svårt att skriva, men jag har haft stor hjälp av min dator och några andra hjälpmedel jag har fått. En mycket vanlig bieffekt av en stroke är nedstämdhet. Yvonne säger att hon inte hade orkat kämpa utan samtals hjälpen från kuratorn i teamet. I dag, efter ett knappt år med stroketeamet, är hon färdigrehabiliterad. Men hon fortsätter att gå till en sjukgymnast och gör även övningar hemma. Dessutom går Yvonne ut varje dag med sin rullator och har även börjat att simma. Och så spelar jag bridge en gång i veckan, det fungerar bra. n 8 Vårdguiden nr

9 Strokedrabbade Yvonne Fondén, 71 år, har under ett knappt år fått rehabilitering i hemmet av sjukgymnast, arbetstera peut, logoped och kurator. Lång väg tillbaka Efter akutvård börjar vägen tillbaka till livet för en strokepatient en väg som ofta kan vara lång. Rehabiliteringen är individuell och många olika vårdgiv are är inblandade. För att ingen ska falla mellan stolarna finns det särskilda koordinatorer som samordnar eftervården. Strokekoordinatorerna finns på akutkliniken och hjälper till att planera eftervård och rehabili tering. Det är en lång process att bli återställd efter en stroke. Ofta sker en stadig förbättring under åren efteråt. Rehab i hemmet Ungefär hälften av strokepatienterna får skräddarsydd rehabilitering hemma av särskilda team. Övriga får eftervård eller rehabilitering på sjukhus eller sjukhem. Förr kunde patienterna ligga på sjukhus i månader, men numera kan de komma hem efter bara några veckor, trots att de kan ha ganska svåra funktionshin der, säger arbetsterapeuten Lisbeth Hammarbäck som arbetar i ett team på Östermalm/Norrmalm. Efter ett första besök hemma hos patienten gör man en rehabiliteringsplan i samråd med patienten och vårdpersonal, till exempel sjukgymnast och arbetsterapeut. Varje strokefall unikt Inget strokefall är det andra likt. En rehabiliteringsinsats kan bestå av allt från några telefonsamtal till många olika insatser under lång tid, ibland upp till ett år. Målet är att i en trygg miljö få vardagen att fungera så bra som möjligt utifrån patientens resur - ser och behov. Vår uppgift är att hjälpa patienten att återfå sin själv ständighet och att se till att patienten själv klarar av olika sysslor i hemmet igen. Ofta får patienten minst två besök i veckan av teamet. Att få vara kvar hemma i sin egen miljö kan göra att man återhämtar sig snabbare, säger Lisbeth Hammarbäck och tillägger att många inte känner till att den här typen av rehabilitering finns. Stroketeamet samarbetar med både primärvården och olika patientföreningar. Om patienten behöver fortsatt rehabilitering efter hemrehabiliteringen lotsar vi honom eller henne vidare till träning utanför hemmet. För att förhindra att personen drabbas av en ny stroke är det även viktigt att primärvården informerar och stöttar patienterna med olika livsstilsförändringar, som att sluta röka, motionera och ha koll på sitt blodtryck. n REHABILITERING I STOCKHOLM De flesta strokepatienter får rehabilitering. I Stockholms läns landsting finns fyra specialiserade rehabmottagningar för strokepatienter i arbetsför ålder: Danderyds sjukhus, Stora Sköndal, Stockholms Sjukhem och Rehab Station Stockholm. Alla geri at riska kliniker erbjuder också rehabilitering. Omkring hälften av alla strokedrabbade erbjuds rehabilitering i hemmet av särskilda team. I dag finns det 17 stroketeam eller neuroteam i länet. Ett sådant team består av sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och kurator. Nytt för i år är att två neuropsykologer, en för norrort och en för söderort, stöttar teamen med sin specialistkunskap om hjärnskador. MER INFORMATION Läs mer om stroke på Vårdguiden.se. Här hittar du även kontaktuppgifter till vården. Vårdguiden nr

10 Khat en tuggande bomb AMFETAMINLIKNANDE, UPPIGGANDE EFFEKT Khat är en växt som odlas och brukas i vissa länder på Afrikas horn och Arabiska halvön. Den har en amfetaminliknande, uppiggande effekt. Khat innehåller ämnena katinon och katin. Katinon är det mest aktiva, som verkar centralstimulerande puls och blodtryck ökar, och man känner sig upprymd. Biverkningar är bland annat ångest, aggressivitet och sömnproblem. Vid svårare fall förekommer psykoser och impotens. FOTO: SCIENCE PHOTO LIBRARY/IBL 10 Vårdguiden nr

11 Den uråldriga traditionen att tugga växten khat har kommit till Sverige med folkgrupper från Afrikas horn och Arabiska halvön. Jämfört med andra droger kan khat tyckas vara tämligen harmlöst, men de som hamnar i missbruk drabbas ofta svårt. Därför har Sveriges första mottagning för khatmissbrukare öppnat i Kista. TEXT JOACHIM STOKSTAD Khat är en afrikansk växt vars gröna blad man tuggar. Jämfört med alkohol, heroin, amfetamin och andra droger är den inte lika starkt beroendeframkallande. Men khat är ändå klas sat som narkotika, och ett khatmissbruk kan ge svåra följder både fysiskt, psykiskt och socialt. Bruket av khat är etablerat bland somalier, etiopier och jemeniter i Sverige. Därför har Beroendecentrum Stockholm öppnat Sveriges första mottagning för khatmissbrukare. Den finns i Rinkeby-Kista be roende mottagning, nära Kista centrum. Användningen av khat är olaglig sedan 1989, och vi vet att den ökar. Det ser vi bland annat på att det ligger bananblad, som khat förpackas i, på parke rings - platser där försälj ningen sker, säger Gun Adnell, ställföreträdande sektionschef för Beroendecentrum öppenvården norra Stockholms stad. I fjol beslagtog tullen 20 ton khat, och vi misstänker att det bara är toppen av isberget. Kultur och tradition En av Gun Adnells medarbetare på mottag ningen är Yakoub Aw Aden Abdi, överläkare, psykiatriker, forskare och tidigare fn-rådgivare som själv härstammar från Somalia. Yakoub kan koderna, språket och kulturen. Det är en enorm tillgång, eftersom khatbruket till stor del handlar om kultur och tradition, säger Gun Adnell. I Yakoubs hemland är det lika vanligt att man tuggar tillsammans som att vi i Sverige träffas över en fika eller en öl. Khat är ett socialt kitt i dessa länder, där de flesta inte dricker alkohol. Även om khat kan framkalla beroende lyckas de allra flesta hålla tuggandet på en relativt harmlös nivå. Skillnaden är att de som tuggar khat i Sverige befinner sig i en helt ny kultur och ofta har svårt med bostad, jobb och språk, säger Gun Adnell. Att tugga khat under de omständigheterna gör det lättare att hamna i missbruk. Och khat-tuggan det är mycket utbrett. Det finns knappt någon vuxen somalisk man som inte har provat, säger Yakoub Aw Aden Abdi, som själv har testat khat och vet vilken effekt det har. Det ökar även bland kvinnor, men de tuggar i smyg. Den som tuggar khat blir upp rymd, pigg och orkar mer. Men de som hamnar i missbruk och tuggar dygnets alla vakna timmar får problem som ångest, aggres sivitet och sömn svårigheter. Problem med mage och hjärta är också vanliga. I svårare fall förekommer psykoser och impotens. Dessutom fräts tänderna sönder, ekonomin rasar, du bryr dig inte om din familj eller vänner utan Jag har träffat många kvinnor som anger makens khatmissbruk som skäl för skilsmässa. lever bara för drogen. Jag har träffat många kvinnor som anger makens khatmissbruk som skäl för skilsmässa, säger Yakoub Aw Aden Abdi. Vill rädda nästa generation Hittills har den nya khatmottagningen bara tagit emot en handfull patienter, och en viktig del av deras arbete är att sprida information om att de finns. Jag inser att vi har en stor utmaning framför oss, säger Yakoub Aw Aden Abdi, både att nå missbrukarna och att få dem att vilja bryta med drogen. Men jag ser det långsiktigt. Förhoppningen är att vi i alla fall ska lyckas rädda nästa generation från khat. Behandlingen går främst ut på stödjande, motive r- ande samtal, information och läkemedel som lindrar abstinensbesvär. Drömmen är att vi i framtiden även ska kunna bistå med tandvård, allmän psykisk och fysisk hälsounder sökning, liksom sam arbete med Jobb torget, hjälp med utbildning och sysselsättning, säger Yakoub Aw Aden Abdi. FOTO: MARC FEMENIA Gun Adnell och Yakoub Aw Aden Abdi arbetar på Sveriges första mottag ning för khatmissbrukare. RINKEBY-KISTA- MOTTAGNINGEN ligger på Kista Gårdsväg 3 (ingång på baksidan av stadsdelsförvaltningens kontor) telefon Telefontid 8 12 och (på fredagar till 15). Den som söker behöver ingen remiss och kan få vara anonym på telefon. Även den som är oroad över någon annans missbruk kan kontakta mottagningen. FOTO: XXXXX XXXXX/SCANPIX Vårdguiden nr

12 FOTO: LENA PATERSON/NORDICPHOTOS En grönare, skönare jul Att tänka lite nytt kring färg-, smakoch doftorgiernas högtid är aldrig fel. Med mer grönt på julbordet slipper du proppmättnaden och mår bättre. Kombinera det med en långpromenad om dagen så är mycket vunnet. God Jul! Byt godisskålen mot ett fantastiskt fruktfat. Dra ner på alkoholen Lucia, jul och nyår är tre helger då många av oss går på fest. Glögg före maten och snaps och andra alkoholhaltiga drycker till måltiderna gör att den totala alkoholmängden snabbt ökar. Det kan vara svårt att säga nej till allt som bjuds. Här är några tips om du vill begränsa alkoholmängden, utan att gå miste om feststämningen. Drick inte alkohol före festen eller middagen. Variera den alkoholhaltiga glöggen med alkoholfri glögg. Varannan vatten drick lika mycket vatten som vin eller öl. Ha alltid ett glas vatten till hands. Späd ut drinken med läsk eller vatten. Drick ingen alkohol efter midnatt. GÅ PÅ REFLEXEN OCH SKAFFA BRODDAR När mörkret och vinterhalkan slår till är det bra att vara beredd. Köp många reflexer, glöm dem inte i fickan utan använd dem. Den som bär mörka kläder så här års syns dåligt utan reflex. Varje vinter halkar fler än kvinnor och runt män så illa att de bryter en hand- eller fotled. Om du går på hala gator, skaffa ett par bra broddar. Testa först om de är lätta att sätta på och ta av annars blir de lätt liggande i byrålådan. FOTO: CLAUDIO BRESCIANI/SCANPIX SKÅL FÖR GRÖNKÅL! Grönkålen innehåller väldigt mycket C- och A-vitamin, kalcium och järn, och precis som många andra kålväxter är grönkål bra för magen, med många nyttiga bakterier. En riktig hälsobomb med andra ord. På Vårdguiden.se, under tema Hälsa, hittar du recept på fantastiskt goda grönkålsrätter: grönkålspaj med valnötter, grönkålssallad och en grön kåls puré som passar till det mesta på julbordet. FOTO: FREDRIK SANDBERG/SCANPIX 12 Vårdguiden nr

13 FOTO: TOBIAS FISCHER/SCANPIX NYTTIGA NÖTTER Här kan du se vad dina favoritnötter innehåller. Cashewnöt mindre än 50 procent fett, ganska mycket kolhydrater. E-vitamin, fosfor, magnesium, zink. Hasselnöt massor av E-vitamin! Även gott om B-vitaminer, magnesium, järn och andra mineraler. Drygt 60 procent fett, mest enkelomättat (näst bästa fettet). Jordnöt är ingen nöt, utan fröet hos en ärtväxt. Under 50 procent fett, varav ungefär hälften är enkelomättat. Rik på protein, E-vitamin och olika B-vitaminer, järn, kalium, zink och magnesium. Macadamianöt fetaste nöten, mer än 75 procent fett. Hög halt enkelomättat fett, rik på olika B-vitaminer och mine raler. Dyrast. Mandel låg fetthalt för att vara en nöt, cirka 50 procent, varav mest nyttigt. Rik på E-vitamin, innehåller även protein, vitamin A och B, järn och andra mineraler. Paranöt rik på magnesium, selen och fosfor, vitamin B1 och E. Fetthalt 66 procent, varav två tredjedelar är nyttigt fett (fleromättat och enkelomättat). Pekannöt påminner om valnöten, men är sötare. Innehåller 68 procent fett, är rik på vitamin B1 och olika mineraler, som zink, fosfor och magnesium. Pinjenöt är inte heller en nöt, utan fröet hos pinjetallen. Cirka 70 procent fett, gott om mine raler och den viktiga aminosyran lysin, som annars mest finns i kött och fisk. Pistagenöt mindre än 50 procent fett, ganska rik på protein, järn och mineraler. Valnöt 62 procent fett, varav mest nyttigt (fleromättat + Omega 3), rik på B- och E-vitamin samt mineraler, som järn och magnesium. För samtliga nötter gäller att de är mest hälsosamma om du äter dem naturella, utan salt. Torrostade jordnötter är bara en aning mindre feta än naturella, men innehåller å andra sidan salt och många andra tillsatser. SPELA FILIPIN Testa en gammal lek som förekom redan i slutet av 1800-talet: Om man hittar en mandel (eller hasselnöt) där mandeln är en tvilling, det vill säga det ligger två i samma skal så tar två personer varsin del och slår vad om något. Kanske om vem som slipper diska efter julmiddagen, eller någon annan åtråvärd vinst. Därpå äter man upp varsin del av tvillingen och bestämmer när man ska säga filipin. Förr gällde det ofta att säga ordet på juldagsmorgonen, men andra varianter kan förekomma, som att säga det efter tolvslaget, eller först på nyåret. Självfallet vinner den som ropar filipin först när den andre är närvarande, annars gills det inte. FOTO: ANNA SKOOPG/JOHNÉR Ta vara på dagsljuset så sover du bättre på natten. Promenadseger Ta en promenad, antingen före maten eller efter att du har ätit. Frisk luft och rörelse får maten att smaka ännu bättre, gör dig piggare och bränner kalorier. Varannan vatten en bra tumregel på julfesten. SKÅLA FÖR SMAKENS SKULL Vill du minska det totala kaloriintaget i jul bör du även tänka på vad du häller i glasen. Läsk, julmust, juice, öl, vin och snaps är kalori rika utan att ge mycket näring eller mättnads känsla. Alkohol och söta drycker kan tvärtom öka aptiten. Tycker du att julmust är ett måste till skinkan? Drick då för smakens skull och inte för att släcka törsten. FOTO: IBL Vårdguiden nr

14 Vinterkräksjukan Ett ovanligt smittsamt virus Det kan finnas miljoner virus i en enda liten droppe kräks. Det räcker med virus för att smitta en person. TEXT KERSTIN OTTERSTÅL ILLUSTRATION JANETTE BORNMARKER Ofta räcker det att en enda person blir sjuk för att smitta alla andra på jobbet, på förskolan eller på äldreboendet. Sjukdomen brukar vara vanligast mellan november och april, med en tydlig topp mellan januari och mars därav namnet. Men den kan dyka upp även vid andra årstider. Då har smittan oftast spridits via förorenat livsmedel eller vatten. Ungefär en femtedel av befolkningen är mindre mottagliga för en del typer av vinterkräksjukan, även om de utsätts för smittan, berättar Åke Örtquist, smittskyddsläkare i Stockholms läns landsting. De har en medfödd motståndskraft mot virusen, även om de inte är helt immuna. Numera kan man köpa ett test på apoteken som visar om man är mindre mottaglig för virusen. Det kommer plötsligt Vinterkräksjukan skiljer sig från andra magsjukdomar genom att den bryter ut så hastigt. Från det att man smittas till att man blir sjuk brukar det gå en till två dagar. Hos barn kan sjukdomen börja med kaskadkräkningar eller akut illamående, medan vuxna brukar drabbas av kräkningar, ont i magen och diarré. Man kan också få feber, huvudvärk och muskelvärk. Symtomen brukar hålla i sig i ett till tre dygn. Virusen sprids mellan smittade människor, både direkt och indirekt, exempelvis via mat som har hanterats av en person som är eller håller på att bli sjuk. De kan också spridas med dricksvatten, eller med mat som har sköljts i förorenat vatten, vilket ibland förekommer med impor terade grönsaker och djupfrysta bär. Calicivirus för störs vid temperaturer över 70 C, men överlever i frysen. Viruset kan även smitta via Recept Vätskeersättning till vuxna 1 liter kokt, avsvalnat vatten 6 tsk strösocker ½ tsk salt Blanda 1 liter kokt och avsvalnat vatten med 6 teskedar strösocker och en halv tesked salt. Om du tycker att vätskeersättningen smakar illa kan du hälla i några droppar pressad citron eller två teskedar koncentrerad apelsinjuice. Drick vätskeersättningen sval eller rumstempererad. Den kan förvaras högst ett dygn i kylskåp. Se även artikeln Vätskeersättning på Vårdguiden.se. vissa skaldjur som förvarats i vatten, till exempel ostron. Vinterkräksjukan är ofarlig för de allra flesta, även om man känner sig väldigt trött, svag och tagen. Oftast räcker det ändå med att vila och dricka mycket. Men för den som har nedsatt motståndskraft kan sjukdomen vara farlig. Främst kan äldre personer, spädbarn och personer med allvarliga sjukdomar drabbas svårt om de blir uttorkade. 14 Vårdguiden nr

15 SÅ UNDVIKER DU ATT BLI SMITTAD Tvätta händerna noga - när du kommer utifrån, innan du äter, och alltid efter toalettbesök. Använd flytande tvål och pappershanddukar i skolan, på förskolan och på jobbet. Undvik att äta av bufféer där många personer kommer i kontakt med maten. Undvik att besöka personer som är magsjuka. SÅ UNDVIKER DU ATT SMITTA ANDRA Tvätta händerna ofta. Laga inte mat åt andra när du är sjuk. Var extra noga med din personliga hygien. Stanna helst hemma i två dygn efter att du blivit helt symtomfri. Detta gäller särskilt om du arbetar med livsmedel. Förskolebarn bör också vara hemma utan symtom i minst två dygn innan de går tillbaka till förskolan. Familjemedlemmar som inte har några symtom och som känner sig helt friska behöver inte stanna hemma. Men byt till rena kläder innan du går hemifrån och gå hem direkt om du blir sjuk. MER INFORMATION Läs mer om vinterkräksjuka och andra magvirus på Vårdguiden.se. Här kan du även läsa artikeln om vätskeersättning. Drick lite men ofta Har du drabbats behöver du återställa kroppens vätskebalans, så drick ofta, men lite i taget. Har du svårt att dricka, ta vatten teskedsvis. När diarréerna avtar kan du börja äta som vanligt igen, men fortsätt att dricka ofta så länge avföringen är lös. Om du kräks mycket eller har svåra diarréer förlorar kroppen både vätska och salter. Då kan du behöva dricka vätskeersättning. Vätskeersättning finns att köpa på apotek, men går också att blanda till själv (se recept på sidan 14). Ge aldrig egenblandad vätskeersättning till barn under 12 år. Om blandningen inte är helt korrekt finns det risk för att salthalten blir för hög och att barnet kan ta skada. Det kan ibland vara svårt att få i sjuka barn vätska över huvud taget, så försök med det som fungerar som isglass, saft eller läsk. Var uppmärksam på barnets allmäntillstånd och att det kissar. Även äldre personer, framför allt de som är över 80 år, blir lätt uttorkade. Därför är det viktigt med vätska, både för dem och för små barn. Om den som är sjuk inte får i sig tillräckligt med vätska eller kissar mycket mindre, och om vinterkräksjuka barn är slöa, onormalt trötta och lättirriterade, är det dags att kontakta vården. Ring alltid innan du besöker vården. Då kan mottagningen förbereda ditt besök och se till att du inte smittar andra. n Vårdguiden nr

16 Vattkoppor är så smittsamt att nästan alla barn får det. Och det är bra. Ju tidigare man får det desto bättre. Den som har haft vattkoppor kan få bältros som äldre, men mor- och farföräldrar får inte bältros av sina vattkoppssjuka barnbarn. TEXT LENA FIEBER FOTO SUSANNE WALSTRÖM Vattkoppor & bältros så hänger de ihop Det är en myt att äldre kan få bältros från barn som har vattkoppor. Det menar infektionsläkare Lars Lindquist vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Myten har nog uppkommit för att vattkoppor och bältros orsakas av samma herpesvirus, varicella zoster. Däremot kan mor- och farföräldrar med bältros smitta barnbarnet så att det får vattkoppor. Så här hänger det ihop: Viruset ger först vattkoppor och ligger sedan vilande kvar i kroppens nervknutor. När man blir äldre och svagare kan det utan anledning vakna till liv igen och ge bältros. Hälften av alla 85-åringar har haft bält ros. Det är ovanligt bland yngre. Viruset smittar i luften någon dag före de första utslagen, men vattkoppor är mycket mer smittsamt än bältros. De flesta barn får därför vattkoppor på förskolan. Vattkoppor är den mest smittsamma infektion vi har. Det räcker med att ett sjukt barn åker hiss i ett flerfamiljshus så är spridningen igång och alla barn i huset får det, säger Lars Lindquist. En del barn får många blåsor, andra får bara några enstaka. Vart tionde barn får till och med vattkoppor utan att det märks. Vattkoppor går för det mesta över av sig självt på en vecka. Barnet smittar inte när blåsorna har torkat in. Klådan kan lindras med kylbalsam eller en avsvalkande dusch. Det är bra att tvätta huden med tvål och vatten när blåsorna spruckit för att undvika att barnet får hudinfektioner. Man kan även få klåddämpande medicin. Ju tidigare i livet man får vattkoppor desto lindrigare brukar besvären vara. Därför kan det vara en bra idé att medvetet låta barnen träffa andra barn som bär på viruset. Den som får vattkoppor senare i livet blir ofta sjukare. Blåsorna kan komma i slemhinnor, i mun och på könsorgan. Då finns virushämmande läkemedel som kan dämpa om medicinen ges inom två dygn från de första utslagen. Men det är inte blåsorna som är det farliga med vattkoppor, utan risken för komplikationer: hjärnhinneinflammation och hjärninflammation. Den risken ökar med åldern och har inget att göra med hur många blåsor man får. Den som haft vattkoppor kan senare i livet få bältros. Bältros-smärtan kan sitta i under lång tid, ibland i flera månader. Bältros kallas för helveteseld på norska, vilket säger en del om vad det handlar om. En mindre andel personer kan till och med få årslånga och ibland bestående värkbesvär. Den risken ökar med åldern. Virushämmande läkemedel kan lindra om det ges i tid. Sök genast läkare om du får värk och blåsor i ansiktet, eftersom ögonen och synen kan skadas. Många klarar sig med smärtstillande läkemedel medan kroppen läker ut. Det finns inget vaccin mot bältros i Sverige för äldre. Däremot finns det ett vaccin mot vattkoppor, som därmed även skyddar mot bältros. Vaccinet kan dessutom förhindra att en smittad person får vattkoppor om det ges inom två dygn från smittotillfället. Vaccination rekommenderas till barn med allvarliga sjukdomar som gör att de har nedsatt immunförsvar samt till deras syskon och nära kam rater, efter beslut av ansvarig läkare. En annan målgrupp för vaccination är tonåringar och vuxna som inte har haft vattkoppor. I synnerhet unga kvinnor som planerar att bli gravida, eftersom nyfödda kan bli svårt sjuka om kvinnan får vattkoppor strax före eller efter förlossningen. Vaccination bör också övervägas till barn med eksem, som ofta får besvärande hudinfektioner av blåsorna. Det är inte farligt att vaccinera sig i onödan. Men har du haft vattkoppor så skyddar inte vaccinet mot bältros. Då finns viruset redan i kroppen. 16 Vårdguiden nr

17 KÄNNETECKEN Vattkoppor börjar med feber, lätt huvudvärk och trötthet. Efter någon dag kommer kliande utslag som kan spridas över hela kroppen och bli blåsor. Blåsorna torkar in efter några dagar. Mor- och farföräldrar behöver inte oroa sig för att få bältros när barnbarnen har vattkoppor. Bältros börjar med en plötslig och brännande nervsmärta i huden på en kropps del. Efter någon dag kommer tättsittande röda utslag och blåsor, som lägger sig som ett bälte längs en nervbana någonstans på kroppen eller i ansiktet. Man kan även få spridd bältros över hela kroppen om immunförsvaret är kraftigt nedsatt på grund av sjukdom. Bältros ger även lätt feber. Myten har nog uppkommit för att vattkoppor och bältros orsakas av samma herpesvirus, varicella zoster. Vårdguiden nr

18 Att leva med hiv I Stockholms län lever drygt personer med hiv. Många av dem håller det hemligt, eftersom de inte vet hur omgivningen ska reagera. Kunskapen om hiv är fortfarande begränsad, vilket skapar rädsla. Vet man hur hiv smittar är det enkelt att skydda sig. TEXT ÅSA BOLMSTEDT FOTO SUSANNE WALSTRÖM För 30 år sedan upptäcktes den första personen med hiv i Sverige. Information om den nya sjukdomen som skadar immunförsvaret pumpades ut. Många var rädda för att dö i aids. Men när de nya bromsmedicinerna kom 1996 talades det allt mindre om både hiv och aids. I dag vet många att hiv finns och att det smittar via sex, blod eller från mor till barn under graviditet, förlossning eller amning. Men kunskapen om hur viruset överförs är inte lika utbredd. Många vuxna bär med sig rädslan från och 90-talen, medan yngre generationer har varierande kunskap beroende på vad de fått lära sig i skolan. Vet man hur hiv smittar är det inte svårt att skydda sig, säger Peder Ahlin, hivrådgivare på Noaks ark i Stockholm, som arbetar med att före bygga hiv och stödja smittade och deras anhöriga. Hivvirus finns i våra kroppsvätskor: i blod, sperma och försats hos män, och i blod, slidsekret och bröstmjölk hos kvinnor. För att viruset ska spridas måste det kom ma i kontakt med så kallade målceller. De finns i blodet och i slemhin nor na den lite glattare huden i våra kroppsöppningar i urinrörs myn ningen, ändtarmen, slidan, ögo nen och munnen. När en kroppsvätska som innehåller hiv kommer i kontakt med en slemhinna har viruset möjlighet att ta sig över. Därför smittar det vid vaginala, anala och orala samlag, men inte via kyssar, petting, hudkontakt, insektsstick, föremål, mat eller dryck. Hiv överlever inte utanför kroppen, och för att Den som har hiv måste dagligen ta sina tabletter under resten av sitt liv. smittan ska överföras med blod måste det injiceras med en spruta eller ges som blodtransfusion, säger Peder Ahlin. Hiv smittar som mest dels de första veckorna efter att man har fått infektionen, innan immunförsvaret har hunnit bilda antikroppar, dels sent i sjukdomsförloppet då hivviruset skadat immunförsvaret så pass mycket att man får aids. Om immunförsvaret är upptaget med att ta hand om en annan infektion, till exempel en könssjukdom, blir man mer mottaglig för hiv och mer smittsam om man har hiv. Använder du kondom och någon form av skydd vid oralsex, som slicklapp, och undviker att dela kanyler och sprutor är risken att smittas av hiv minimal. Ändå fortsätter människor att bli smittade. Det beror på att det händer saker med oss när vi blir för älskade, kåta eller drogpåver kade. Då tar vi större risker. Det kan vara värt att kom ma ihåg att kon dom även skyddar mot ång esten ef ter åt, säger Peder Ahlin. Är du orolig för att du kan ha bli vit smittad kan du testa dig på vårdcentraler, ungdomsmottag ningar, Sesam-mottagningar eller sjukhus. Det är gratis och du kan vara anonym. Även om bromsmedicinerna har gjort hiv till en kronisk sjukdom i Sverige är det inte okomp licerat att få en hivinfektion. Den kräver livslång medicinering, regelbundna kontroller och vaksamhet att inte smitta andra. Dessutom påverkar den livskvaliteten nega tivt för många, eftersom det fortfarande är en sjukdom man inte pratar om, säger Peder Ahlin. n HIV I STOCKHOLM Drygt personer i Stockholms län har hiv. Varje år upptäcks ungefär nya fall. Drygt en tredjedel av dem som diagnosticerades år 2011 smittades i Sverige. Av dem smittades ungefär 90 procent via sex och 10 procent via injicering av narkotika. I Sverige smittas framför allt män som har sex med män, men utomlands är det lika vanligt med heterosexuell smitta. År 2011 fick 33 personer i Stockholm diagnosen aids. MER INFORMATION Läs mer om hiv och aids på Vårdguiden.se. Här hittar du bland annat personliga berättelser, länkar till andra sajter och kontaktuppgifter till vården. 18 Vårdguiden nr

19 TONI FÖDDES MED HIV Det finns en medvetenhet om hiv, men ingen vidare kunskap. Man vet att det smittar via sex, blod eller från mor till barn, men inte hur det går till. Det menar Toni Ros, 23 år och hivpositiv sedan födseln. Så länge jag tar mina tabletter varje morgon och kväll mår jag bra och behöver inte vara orolig för att dö. Hon föddes med hiv. När hon var sju år dog hennes mamma. Men Toni överlevde och fick bromsmediciner. I dag kan läkarna inte längre mäta något hiv-virus i hennes kropp. Jag är inte sjuk, men jag har en kronisk sjukdom. Så länge jag tar mina tabletter varje morgon och kväll mår jag bra och behöver inte vara orolig för att dö, säger hon. Som liten kände hon sig ensam och onormal. Länge låtsades hon inte om sjukdomen, varken inför sig själv eller inför andra. Några av dem som fick veta blev rädda och ville att hon skulle byta skola eller förbjöd henne att sova över hos dem. Det var en chock att någon kunde vara rädd för mig, säger Toni. I de tidiga tonåren var det som jobbigast. Hon funderade på frågor om livet, relationer, sex och om hon någonsin skulle kunna få barn. Samtidigt blev det allt mer krävande att bära på hemligheten. Under den här tiden pratade hon mycket med sin kurator och träffade andra ungdomar med hiv som gav henne perspektiv på livet. Till slut bestämde hon sig för att berätta, först för nära vänner och sedan för allt fler. I dag är inte längre hiv något hemskt för Toni. Hon måste använda skydd när hon har sex och får inte resa till vissa länder, i övrigt lever hon som vem som helst. Men hon möter fortfarande fördomar och rädsla. Ingen frågar längre om hon ska dö, men många blir förvånade över att hiv finns i deras närhet, eller så tror de att det är väldigt smittsamt. I bästa fall reagerar den som får veta positivt, frågar och vågar skämta om hiv. Om du är nyfiken så fråga. Jag är expert och berättar gärna, säger Toni. n 19

20 Hösten & hostan Så här års hörs snörvlingar och hostanden överallt på bussen och tunnelbanan, i klassrum och på jobbet. Är det en simpel förkylning är bästa rådet: Stanna hemma och vila! TEXT HELENE LUMHOLDT ILLUSTRATION KENNETH ANDERSSON Den här årstiden är vi många som hostar hela nätterna, och undrar när eländet ska sluta. En klen tröst är att hostan i de allra flesta fall är ofarlig och går över, även om det kan ta sin tid. Bästa rådet är: Stanna hemma och vila, och låt ditt allmäntillstånd avgöra hur och vad du ska göra när du är sjuk. Det är grundregeln. Om man känner sig hängig ska man inte ut i motionsspåret och springa. Har man feber ska man definitivt ta det lugnt. Man måste låta infektionen ha sin gång och lita på kroppens förmåga till självläk ning, säger Christer Norman, distriktsläkare i Salem. Honung kan lindra En långdragen hosta kan förstås störa sömnen, då brukar inte ens hostmediciner lindra. Det finns en studie på barn som tyder på att honungsvatten skulle kunna hjälpa något bättre än hostmedicin, säger Christer Norman. Annars ger han varken särskilt mycket för traditionella huskurer mot förkylningar, eller för apotekens sortiment av hostmediciner. Förutom att dämpa febern med Alvedon eller liknande brukar vi rekommendera att man dricker mycket. Man förlorar en del vätska när man har feber, och om man hostar slem kan vätska tunna ut slemmet en aning, säger Christer Norman. Det tar i genomsnitt tre veckor för en luftrörskatarr att läka ut. Om du fortsätter att hosta längre än så bör du kontakta vården. Patienter som kommer in med långvarig hosta blir alltid grundligt undersökta. Vi röntgar alltid lungorna på de här patienterna. Vi tittar efter två allvarliga tillstånd lungcancer och tbc. Men på de allra flesta hittar vi ingenting. En lindrig astma är däremot en vanlig förklaring till långvarig hosta, säger Christer Norman. En antibiotikakur kan ibland göra mer skada än nytta. Mykoplasma Det är oftast virus som ligger bakom den envisa hostan och förkylningarna, men ibland kan en bakterie myko plasma vara boven i dramat. Mykoplasmabakterien ger oftast bara en lindrig luftvägsinfektion, med lite feber, hosta och ibland halsont, som går över på en vecka eller två. Men det är svårt att skilja en myko plasmainfektion från en vanlig virusinfektion, och i nio fall av tio finns det ingen anledning att göra det heller, menar Anders Ternhag, infektionsläkare på Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Av dem som smittas av mykoplasma utvecklar dock runt var tionde lunginflammation. När febern och hostan håller i sig riktigt länge och kanske även blir värre med tiden, när det gör ont i halsen och det är tungt att andas, då kan det vara dags att söka vård. Det är först vid lunginflammation som det lönar sig att ta antibiotika, säger Anders Ternhag. Detsamma gäller om lunginflammationen är orsakad av bakterien pneumokocker. Men då är insjuknandet oftast mer dramatiskt. Man blir sjuk både hastigare och häftigare, febern blir högre och man kan få svårt med andningen. När det gör ont vid djupa andetag och man är andfådd ska man definitivt söka vård, säger Anders Ternhag. En del patienter kommer till vårdcentralen och vill ta prov för att se om de har mykoplasma. Men det är ingen idé att ta prover vid förkylning eller luftrörskatarr. Det är först om vi misstänker lunginflammation som det kan vara aktuellt, säger Christer Norman. Antibiotika Lunginflammation behandlas med antibiotika oavsett om den är orsakad av pneumokocker eller av mykoplasma. Men att man ska ta antibiotika så fort det handlar om infektioner som orsakas av bakterier är ett vanligt missförstånd. Antibiotika har faktiskt liten eller ingen effekt när det gäller att bekämpa många luftvägsinfektioner. De allra flesta infektioner läker ut på egen hand, och en antibiotikakur kan ibland göra mera skada än nytta. Studier har visat att det inte är någon avgörande skillnad mellan antibiotika och sockerpiller, varken vid öroninflammation hos barn eller vid bihåleinflammation. Utläkning av en akut bronkit, luftrörskatarr, tar runt tre veckor vare sig man tar antibiotika eller inte, förklarar Christer Norman. Han berättar att varje människa bär på närmare två kilo bakterier. Det är ofarliga, nyttiga bakterier som hjälper oss med allt ifrån matsmältning till immunförsvar. Och de bakterierna riskerar vi att ta kål på när vi tar antibiotika. n 20 Vårdguiden nr