Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 MARIEHEM

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 MARIEHEM -Alla verksamheter ska upplevas trygga -Personal ska alltid förmedla lika värde mellan alla människor -Alla har rätt att alltid tala valfritt språk/modersmål. -Vuxna ska inte lösa bråk genom att säga hen kanske tycker om dig. -Alla representerade högtider ska synliggöras. -Personal ska inte säga man slår inte tjejer. -Våra plåster ska vara i neutral färg. -Personal ska träna upp sin förmåga att vara normkritiska

2 Mariehemsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, fritidshem och grundskola år 1-6 Ansvariga för planen Clas-Håkan Lindroth, rektor Susanne Yttergren Andréas Nyberg Rickard Wedin Vår vision - Ingen på enheten ska kränkas i ord eller handling - Alla ska respekteras oavsett etnisk bakgrund, religion, språk, kön och könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning eller funktionsnedsättning - Alla ska visa hänsyn och respekt för varandra - Alla ska kunna trivas och kunna känna trygghet - Alla ska kunna delta i alla skolans aktiviteter - Alla ska känna till likabehandlingsplanen - Alla ska kunna arbeta och samarbeta med varandra Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Under läsåret 14/15 har vi inte haft några formella arenor för elevdelaktighet. Vårdnadshavarnas delaktighet Vi har endast informerat om planen. Detta har skett på föräldramöten och vid föräldraråd. Personalens delaktighet All personal ska utvärdera planen varje år. Där ges alla möjlighet att påverka och ställa frågor. Förankring av planen Hos personalen förankras planen genom genomgång av den reviderade versionen med efterföljande diskussioner om hur vi arbetar med detta i praktiken. Hos elever förankras planen genom vardagligt arbete.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats All personal har i sina arbetslag fått utvärdera sitt arbete med planen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning, alla arbetslag och utvalda årskurser. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Utvärderingen visar att det skiljer sig mycket åt mellan arbetslagens praktiska förankring av planen. De arbetslag som arbetar medvetet med planen har tydligt kunnat utvärdera och reflektera kring progressionen i barngruppen/klassen. Bristen på formellt värdegrundsarbete med åk 4-6 har genererat ökat antal konflikter och kränkningar mellan barnen. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Med enkäter till personalen, med efterföljande diskussion. Vi utformar en arbetsbok med barnen. Ansvarig för att årets plan utvärderas Clas-Håkan Lindroth, rektor

4 Främjande insats: Livskunskap/värdegrunden Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Målet är att alla barn i fskl-åk6 får god kunskap om diskrimineringsgrunderna genom ämnet Livskunskap. Barnen ska också ges bra verktyg att själva granska de normer och den struktur som ligger till grund för diskriminering och även kränkande behandling. Insats Varje diskrimineringsgrund och kränkande behandling belyses i ämnet Livskunskap. Dels utifrån den miljö barnen befinner sig i här och nu, och dels utifrån ett samhälleligt, globalt och historiskt perspektiv. Detta utifrån barnens ålder och mognad. Läsåret 14/15 har förutsättningarna för att alla barn ska få Livskunskap varit begränsat, i synnerhet för barnen i åk 4-6. Livskunskapen fungerar också som en form där barnen får samtala tillsammans och på så vis skapar ett tillåtande klimat för olika åsikter och synsätt. Ansvarig Varje arbetslag Datum när det ska vara klart Detta arbete har fallerat under läsåret 14/15.

5 Främjande insats: Högtider Områden som berörs av insatsen Religion eller annan trosuppfattning. Mål och uppföljning Att jämbördigt lyfta stora högtider, jul, påsk, eid al-adha, eid el-fitr med mera som representeras på enheten. Och även belysa högtider som inte representeras bland barnen. Insats Gemensamma utrymmen pyntas och visar att det är en högtid. Att erbjuda pyssel till dessa högtider. Många arbetslag uppmärksammar detta på eget vis. Ansvarig Varje arbetslag Datum när det ska vara klart Pågående under hela året

6 Främjande insats Inkluderande uttryck Områden som berörs av insatsen Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Att främja och synliggöra icke-normativa faktorer i bildspråk och musik. Att all personal förankrar checklistan v(se bilaga) i sitt vardagsspråk. Insats Vid val av bilder i gemensamma utrymmen ge plats för normkritiskt innehåll. T ex att personal hänger upp affischer eller liknande som ger en nyanserad bild könsroller, och bryter andra stereotyper utifrån diskrimineringsgrunderna. Samma tanke vid val av musik vid gemensamma temadagar. Att fundera på vilken litteratur vi väljer vid högläsning och liknande. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart Pågående under hela året

7 Främjande insats: Inkluderande vardagsspråk Områden som berörs av insatsen Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Att tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt genom vårt vardagsspråk med barnen utifrån diskrimineringsgrunderna. Insats Personalen får tillgång till en checklista där var personal har möjlighet att kvantitativt utvärdera sitt vardagsspråk (se bilaga). Checklistan ska ses som ett verktyg för självvärdering för att reflektera kring vardagsspråk, och inte som en pålaga. Vi bör också reflektera kring hur vi förhåller oss till "specialkost" som i sig utgår från ett normativt tankesätt. "Minus fläsk" eller gluten förutsätter att alla äter fläskkött och gluten, och att den som inte gör det är ett undantag. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart I slutet av varje termin

8 Främjande insats: Främja likabehandling oavsett modersmål Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning Att stärka identiteten och bygga upp trygghet i sitt modersmål. Insats Många grupper hälsar tillsammans "god morgon" på alla de språk som förekommer i gruppen. Att vid gemensamma aktiviteter (Lucia, avslutningar, storsjung etc) låta barn inför publik tala sitt modersmål, genom verser, presentationer och dylikt. Alla barn tillåts tala valfritt språk. Ansvarig Varje arbetslag Datum när det ska vara klart Pågående under hela året

9 Kartläggning Kartläggningsmetoder Varje barngrupp/klass har fått en karta över enheten att fylla i områden där de känner sig otrygga. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling. (Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder.) Hur eleverna har involverats i kartläggningen Barnen har själva markerat områden som upplevs otrygga. Hur personalen har involverats i kartläggningen Ansvarig personal har närvarat och instruerat kartläggningen, och på så vis fått insyn i det egna resultatet. Resultat och analys Vi redovisar resultatet och funderar på hur vi ska förhålla oss till de mest otrygga områdena.

10 Förebyggande åtgärd: Motverka kränkande språkbruk Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Det ska inte förekomma kränkande språkbruk i verksamheten. Detta omfattar kränkningar barn-barn och vuxen-barn. Åtgärd Att med barnen formellt jobba med att synliggöra och problematisera språkbruk utifrån diskrimineringsgrunderna. All personal reagerar vid kränkande språkbruk och försöker ta tillfället i akt att föra en dialog om varför bruket av vissa ord är kränkande. Och informellt ständigt arbeta med att bemöta språkbruk. Vi ska regelbundet kartlägga bruket av kränkande ord på enheten. Motivera åtgärd Barnen måste få förståelse för varför och på vilket sätt ord kränker och se strukturen som ligger bakom valet av kränkande ord. Det är av stor vikt att personal lägger fokus på varför visst språkbruk är kränkande ur ett normkritiskt perspektiv. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart Pågående under hela året

11 Förebyggande åtgärd: Alla barn och all personal ska känna till diskrimineringsgrunderna Områden som berörs av åtgärden Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Alla barn, utifrån ålder och mognad, och all personal ska känna till diskrimineringsgrunderna och förstå de bakomliggande faktorerna till dessa. Åtgärd Att hitta former för att hos barnen förankra begreppen som används i Planen. Att under arbetsplatsträffar och andra personalmöten diskutera och fördjupa sig i diskrimineringsgrunderna. Att skapa en handbok för såväl barn som vuxna med lättillgänglig upplägg och presentation av diskrimineringsgrunderna. e Motivera åtgärd För att kunna motverka diskriminering måste all personal alla barn få förståelse för vilka faktorer som ligger bakom diskriminering, och syftet med Planen och de lagar som ligger till grund för den. Ansvarig Rektor och likabehandlingsteam Datum när det ska vara klart Pågående under hela året

12 Förebyggande åtgärd: Motverka sexuella trakasserier Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Mål och uppföljning Alla bråk och konflikter ska redas ut på ett respektfullt sätt av personal. Åtgärd Inget barn ska behöva höra "hen kanske gillar dig" när det uppstår en konflikt mellan en flicka och en pojke. Inget barn ska behöva höra "man får inte slå tjejer" när det uppstår en konflikt mellan en flicka och en pojke. Motivera åtgärd Flickor har uttryckt att personal ibland avfärdar deras konflikter med pojkar med att "hen kanske tycker om dig" och upplever att uttrycket "man får inte slå tjejer" finns. Detta är grund för negativa könsroller, sexuella trakasserier och är även heteronormativt. Flickor har också påpekat att uttrycket man får inte slå tjejer finns och att detta innebär en syn på flickor som svagare. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart Pågående under hela året

13 Förebyggande åtgärd: Motverka ett etnocentriskt förhållningssätt Områden som berörs av åtgärden Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning Att inte utgå från en viss hudfärg som norm. Åtgärd Att enheten köper in plåster med neutral färg. Att i bild och språk försöka bryta vithetsnormer. Motivera åtgärd Såväl barn som personal har reagerat på att utgångsläget i bild och språk utgår från föreställningen vithet/svenskhet som norm detta gäller också plåster. Ansvarig Skolsköterska, rektor, all personal Datum när det ska vara klart Pågående under hela året

14 Förebyggande åtgärd: Rastverksamhet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Vi har rastverksamhet som utgår från att få rasterna till trygga miljöer där barnen erbjuds aktiviteter initierade av personal. Målet är att förebygga de konfliktsituationer som kan uppstå på barnens rast. Och i stället se rasten som en viktig lärandeplats för social utveckling och kompetens. Åtgärd Vid varje rast försöka ha minst en aktivitet som personal initierar. Motivera åtgärd Rasten har tidigare haft vuxentillsyn, men vi tror att det är viktigt att ta det från den vuxnas reaktiva roll till en mer aktiv och proaktiv roll. Ansvarig Fritidshemspersonalen Datum när det ska vara klart Pågående under hela året.

15 Förebyggande åtgärd: Förhållningssätt Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Ålder Mål och uppföljning Att utveckla ett positivt förhållningssätt gentemot barn/elever. Åtgärd All personal har läst "Vilse i skolan" för att granska och utveckla sitt förhållningssätt gentemot barnen. Vi jobbar med Levla lärmiljö. Vi har fått fortbildning i låg-affektiv bemötande. Att fortsätta diskutera förhållningssätt vid gemensamma träffar. Motivera åtgärd Barn har vid utvärderingsarbetet med Planen påtalat att personal har en tendens att döma barns beteende och att barnet inte får någon rättvis chans att få delge sin sida. Orsaken till barnets uttryck diskuteras sällan, och än mer sällan hur vi hanterar situationen utifrån barnets perspektiv. Att döma barn inför andra barn skapar en icke-tillåtande miljö inom vilken det riskerar att växa en kultur som utesluter tankar och beteende som faller utanför normen. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart Pågående

16 Förebyggande åtgärd: Livskunskap Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Livskunskapslektionerna har även ett förebyggande syfte, där barnen förbereds teoretiskt och praktiskt och utvecklar normkritik och förstår grunderna i Likabehandlingslagen och arbetet mot diskriminering och kränkningar. Åtgärd Några få grupper och klasser har Livskunskap på schemat. Motivera åtgärd Under dessa tillfällen utvecklar barnen sin förmåga att kunna implementera och utveckla en värdegrund utifrån egna åsikter och samhälleliga ramar. Ansvarig Susanne Yttergren, Andréas Nyberg, ansvarig fritidshemspersonal Datum när det ska vara klart Denna åtgärd har fallerat under läsåret 14/15

17 Rutiner för akuta situationer Policy På vår enhet ska det råda nolltolerans mot -diskriminering, direkt och indirekt -trakasserier -kränkande behandling Detta gäller även kränkningar som skett via nätet utanför fritids- och skoltid. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Att personalen kontinuerligt granskar sitt eget förhållningssätt. Att kontinuerligt föra en dialog med barnen kring dessa frågor. Att kontinuerligt diskutera dessa frågor vid arbetslag- och arbetsplatsträffar. Schema för rastvärdar som placerar sig så de har god överblick av vad som händer på gården. Personal som initierar aktiviteter på barnens raster. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Ansvarig personal Likabehandlingsteamet, Andréas Nyberg, Susanne Yttergren, Rickard Wedin Skolsköterska Rektor, Clas-Håkan Lindroth Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever (bilaga 1) -Den som upptäcker kränkningen ansvarar för att arbetslaget informeras Arbetslaget ansvarar för: -Enskilda samtal med de inblandade barnen -Incidentrapport fylls i tillsammans med barnen vid samtalet, lämnas till rektor -Information till berörda vårdnadshavare -Arbetsgång upprättas för det specifika ärendet utifrån ärendets karaktär, eventuellt med stöd av Likabehandlingsteamet -Information till inblandade (barn och vårdnadshavare) kring den upprättade arbetsgången Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal -Informera rektor, som följer sina rutiner Rutiner för uppföljning -Uppföljningssamtal med inblandade, återkoppling till vårdnadshavare -Eventuella fortsatta åtgärder, observationer, samtalsstöd eller liknande Rutiner för dokumentation Vi sparar incidentrapporten tillsammans med eventuellt åtgärdsprogram och följer upp om det inträffar igen. Ansvarsförhållande Ansvarig personal, arbetslaget, tar emot och reder ut vad som hänt och fyller i incidentrapport. Rektor tar del av incidentrapporten och gör en anmälan till huvudmannen i enlighet med kommunens rutiner. Se bilaga "Arbetslagets rutiner vid incidenter" Skulle kränkningarna upprepas följer ansvarig personal upp ärendet eventuellt tillsammans med likabehandlingsteamet och rektor och vidtar adekvata åtgärder.

18 Mall för handlingsplan vid problemsituationer. Fyll i, gärna tillsammans med barnet. Radera den gulmarkerade handledningstexten innan ni sparar planen. Mallen syftar också till att fungera som generellt förhållningssätt hos pedagogen vid problemsituationer. Handlingsplan för: Barnets namn, avdelning/klass Datum: 1. Skapa utrymme för barnets egna strategier för att klara av situationen. Om det inte hjälper, gå vidare till punkt Göra en lista på enkla avledningar som har fungerat tidigare. Det kan vara att gå fram till barnet och bara finnas där för att skapa lugn med ditt eget lugn, att upprepa ett krav på ett lugnt och sansat sätt, att be barnet gå vidare i sitt arbete eller hänvisa till den vanliga strukturen eller schemat. Om det inte hjälper eller barnet reagerar negativt på det, gå vidare till punkt Göra en lista på aktiva avledningar som har fungerat tidigare. Det kan vara att prata med barnet om vad hen tycker om, skoja med barnet eller liknande. Om det inte hjälper, gå vidare till punkt Göra en lista på kraftfulla avledningar. Det kan vara att barnet ska springa runt skolan, lägga ett aktuellt krav åt sidan för att arbeta med något barnet är tryggt med och tycker om eller liknande. Detta görs hela tiden på ett lugnt sätt och med fokus på barnets självkontroll. Om inte det räcker och barnet närmar sig eller redan är i kaosfasen, gå vidare till punkt Ha en plan för hur situationen ska kunna avbrytas. Det kan vara genom att erbjuda en annan aktivitet någon annanstans eller, om barnet redan är i koasfasen, att resten av gruppen lämnar lokalen. I enstaka fall, som vid farligt beteende, såsom fysisk konflikt mellan två barn, kan det handla om att fysiskt skilja dem åt genom att använda sig av rörelse (och inte fasthållning som ökar konflikten och kaoset, utan ta tag i barnets arm och följer hens rörelser) och flyttar dig från barnet snabbt igen, eventuellt flera gånger kort efter vartannat, tills barnet börjar deeskalera.

19 Bilaga 1 Arbetslagets rutiner vid incidenter Enskilda samtal med de inblandade barnen med ansvarig personal Incidentrapport fylls eventuellt i tillsammans med barnen vid samtalet, lämnas till rektor Information till berörda vårdnadshavare Arbetsgång upprättas för det specifika ärendet, eventuellt med stöd av Likabehandlingsteamet Information till inblandade (barn och vårdnadshavare) kring den upprättade arbetsgången Uppföljningssamtal med inblandade, återkoppling till vårdnadshavare Eventuella fortsatta åtgärder, observationer, samtalsstöd eller liknande Vid behov kan Likabehandlingsteamet ta del av arbetet och fungerar rådgivande för upplägget av arbetsgången i de specifika fallen.

20 Bilaga 2 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via Skype av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Instagram. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam

21 för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

22 Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma personkan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria A, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering]

23 Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan.

24 Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]

25 Bilaga 3 Handledning checklista Syftet med checklistan är att inkludera diskrimineringsfaktorerna (kön, könsutrryck eller könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionsnedsättning) i det vardagliga språket utan att problematisera. Vi tror att gränsen mellan vi och dom på bästa sätt suddas ut om dom (diskrimineringsfaktorerna) tar plats i de vardagliga samtalen mellan barn och vuxen. Checklistan är en del av våra mål att utveckla såväl barnens som vuxnas förståelse för olikheter. I lektionssammanhang har läraren stora möjligheter att variera sina exempel vid bland annat genomgångar, men även vid samtal i mindre grupp eller med enskilt barn. Ni kommer antagligen att ha många idéer själva hur man kan variera språket på ett inkluderande sätt, men här följer några enkla exempel på hur man kan variera sitt vardagsspråk utifrån diskrimineringsfaktorerna: -Kön För att utveckla barnens självbild och främja jämställdhet bör den vuxne inkludera exempel som bryter mot könsmönstren. Lisa har fyra dockor (i t ex ett mattetal). Enkelt är att ersätta Lisa med Kalle i exemplet. -Etnisk tillhörighet Att inkludera etnisk tillhörighet i vardagsspråket kan göras på samma sätt som ovanstående exempel. Lisa leker med Anna Ersätt något av namnen med ett icke-svenskklingande namn. -Religion Att i sina vardagliga samtal med barnen inkludera händelser som eid, fastemånaden, hanukkah med mera utanför religionsundervisningen. Hanna fick ett TV-spel på julafton skulle kunna bli Hanna fick ett TV-spel på eid. -Sexuell läggning Enligt flera nya undersökningar är skolan idag ytterst heteronormativ (att heterosexualitet är norm för människors samliv). Följande exempel ger barnen vidgad syn på relationer och familjekonstellationer mm. Kalles mamma och pappa var bortresta kan enkelt bli Kalles pappor var bortresta, eller Kalles mamma och hennes nya tjej var bortresta osv. -Funktionshinder Anna var sen för att hon fått punktering på cykeln skulle kunna formuleras om till Anna var sen för att hon fått punktering på rullstolen Till en början kommer de varierade exemplen antagligen leda till frågor och diskussioner bland barnen och vi rekommenderar att varje vuxen tar dessa diskussioner i den mån det är möjligt. Viktigt är att under diskussionen försöka undvika att falla tillbaka på att problematisera utifrån ett vi och dom -tänk. Vi i likabehandlingsgruppen ställer gärna upp och hjälper till i dessa frågor och vi tar gärna emot era exempel och tips på hur ni arbetar med frågorna ute i respektive verksamhet. Lycka till!

26 Tidsperiod: Checklista för att inkludera diskrimineringsfaktorerna i vardagsspråket Checklistan är till för att kunna utvärdera sitt eget arbete med de uppsatta målen. Kryssa i en ruta för varje gång du inkluderat: Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Ålder Funktionsnedsättning Exempel på inkludering och utvärdering: Ditt namn:..