KinesioTapens påverkan på smärtlindring och funktionsnivå vid arbetsrelaterade nackbesvär

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KinesioTapens påverkan på smärtlindring och funktionsnivå vid arbetsrelaterade nackbesvär"

Transkript

1 KinesioTapens påverkan på smärtlindring och funktionsnivå vid arbetsrelaterade nackbesvär Åsa Gustavsson Sofia Larsson Examensarbete i Sjukgymnastik, 15 hp (grundnivå) Höstterminen 2009 Höstterminen 2010 Avd. för sjukgymnastik Institutionen för Medicin och Hälsa

2 Handledare: Lars Ankarberg Leg. Sjukgymnast, universitetsadjunkt Avd. för Sjukgymnastik Institutionen för Medicin och Hälsa (IMH) Linköpings universitet Examinator: Namn Med. Dr., Leg. sjukgymnast Avd. för Sjukgymnastik Institutionen för Medicin och Hälsa (IMH) Linköpings universitet Uppsatsen godkänd:

3 Förord/Tack Vi vill framföra ett varmt tack till alla deltagare för er medverkan i studien. Ett tack även till Roine Carlsson på Rehabtape AB för sponsring av tejp och utbildning. Ett tack till Elisabeth Wilhelm för ovärderliga insatser. Sist men inte minst ett stort tack till vår handledare Lars Ankarberg.

4 Sammanfattning KinesioTapens påverkan på smärtlindring och funktionsnivå vid arbetsrelaterade nackbesvär Författare: Gustavsson Å, Larsson S. Sjukgymnastutbildningen, Hälsouniversitetet i Linköping. Handledare: Ankarberg L. Institutionen för medicin och hälsa. Avdelning Sjukgymnastik, Hälsouniversitetet i Linköping. Bakgrund: En relativt ny behandlingsform vid muskuloskeletal smärta är Kinesio Tape som främst har använts inom idrotten i syfte att öka prestationsförmågan på olika sätt. Det finns få studier som undersökt tejpens effekter vid olika besvär och det finns inga studier som undersöker tejpens förmåga till smärtlindring vid arbetsrelaterade nackbesvär. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om Kinesio Tape kunde användas som smärtlindring och för att öka funktions- och aktivitetsförmåga hos personal med arbetsrelaterade nackbesvär inom äldreomsorgen. Metod: Studien genomfördes som en pilotstudie, där 20 individer deltog. Baseline genomfördes innan interventionen och motsvarande mätningar genomfördes efter avslutad intervention. Interventionstiden var 20 dagar och tejpen applicerades fem gånger, det vill säga var fjärde dag. Utvärderingsinstrumenten som användes var visuell analog skala (VAS) och neck disability index (NDI). I VAS mättes värsta smärta, minsta smärta och smärtan idag. De tejptekniker som användes var muskelteknik och ligamentteknik. Resultat: Vid samtliga VAS-skattningar sågs en signifikant minskning av smärtan, även signifikanta förändringar kunde ses i NDI. Analys gjordes på frågan Huvudvärk i NDI, även där sågs signifikanta förändringar. Konklusion: Resultatet tyder på att Kinesio Tape minskar arbetsrelaterade nackbesvär hos personer som arbetar inom äldreomsorgen. Minskad smärta leder till ökad aktivitet och delaktighet i vardagen. Deltagarantalet är dock för litet och en kontrollgrupp saknades för att några större slutsatser ska kunna dras. Nyckelord: Smärta, Kinesio Tape, arbetsrelaterade nackbesvär, VAS, NDI.

5 Abstract Painrelief with KinesioTape in workrelated neck pain Authors: Tutor: Gustavsson Å, Larsson S. Physiotheray program, Faculty of Health Sciences, Linköping University. Ankarberg L. Department of Medicine and Health Sciences, Division of Physiotherapy, Faculty of Health Sciences, Linköping University. Background: A relatively new treatment for musculoskeletal pain is Kinesio Tape, which has mainly been used in sport to enhance performance in different ways. There are few studies examining the effects of the tape on different symptoms, and there are no studies examining the capacity of the tape for pain relief in work-related neck pain. Purpose: The purpose of this study was to examine whether Kinesio Tape could be used for pain relief and to increase the functional activity and ability of staff employed in elderly care who experience work-related neck pain. Method: The study was conducted as a pilot study in which 20 individuals participated. A baseline was conducted before the intervention and the corresponding measurements were carried out after the intervention. The intervention period was 20 days and the tape was applied five times, that is, every four days. The evaluation instruments used were the visual analogue scale (VAS) and neck disability index (NDI). VAS measured the worst pain, least pain and pain today. The tape techniques used were muscle and ligament technique. Results: In all VAS estimates, a significant decrease in pain score was seen; significant changes could also be seen in the NDI. Analysis was made of the Headache question in the NDI, significant changes were also seen there. Conclusion: The results suggest that Kinesio Tape reduces work-related neck pain in people who work in elderly care. Reduced pain leads to increased activity and participation in daily life. The number of participants is too small and a control group was lacking for any major conclusions can be drawn. Keywords: Pain, Kinesio Tape, work-related neck pain, VAS, NDI.

6 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Smärta Smärthämning Spinal smärthämning Central smärthämning Placebo och Nocebo Epidemiologi Belastningsskador i nacken Patofysiologi Ergonomi Statistik över belastningsskador Kinesio Tape (KT) Tejpning som behandlingsform Tidigare studier om Kinesio Tape Författarnas hypotes Syfte Frågeställning Metod Design Genomförande Utvärderingsinstrument VAS NDI Tejpningsteknik Statistik Bortfall Etiska ställningstaganden Resultat Smärtan när den är som värst Smärtan när den är som minst... 18

7 5.3 Smärtan idag Smärtans påverkan i vardagen (NDI) Bortfall Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Konklusion Referenser Bilagor Bilaga 1 VAS Bilaga 2 NDI Bilaga 3 Inbjudan om deltagande Bilaga 4 Godkännande om medverkan Bilaga 5 Skriftlig information till deltagare

8 1. Inledning Smärta i nacken har blivit allt vanligare, vilket sannolikt beror på ändrade arbetssituationer. Den fysiska belastningen i arbetet har generellt minskat medan de statiska och repetitiva arbetsmomenten har ökat (1). Även psykosociala faktorer påverkar uppkomsten av nackbesvär och kan även vara en bidragande orsak till att de blir långvariga (2). Dessa besvär kan leda till långvariga sjukskrivningar och sjukpension (3). Det finns endast ett fåtal studier gjorda om Kinesio Tapens effekter på bland annat smärtlindring (4-6), range of motion (4), muskelstyrka (7) och proprioception (8). Det finns dock inga studier gjorda på Kinesio Tapens effekter på arbetsrelaterad nackbesvär. Därför vore det intressant att undersöka om Kinesio Tape kan vara en effektiv behandlingsmetod. 2. Bakgrund 2.1 Smärta Smärta är en subjektiv upplevelse och en nödvändig varningssignal om att något inte står rätt till i kroppen. Smärtans syfte är att skydda känsliga strukturer och påskynda tillfrisknandet. Association for the Study of Pain (IASP) definierar smärta enligt följande: Smärta är en obehaglig och emotionell upplevelse förenad med verklig eller möjlig vävnadsskada eller beskriven som en sådan skada. Smärta kan även finnas med frånvaro av vävnadsskada (9). Nociceptorerna som signalerar smärta finns bland annat i hud, muskler (framför allt i kärl och fascia), bindväv och blodkärl. Dessa nerver reagerar på stimuli som hotar att skada vävnad. Smärtsignalen leds in till ryggmärgen via myeliniserade Aδ- fibrer, som för signalen med snabb hastighet, och omyeliniserade C-fibrer, som leder signalen med en lägre hastighet. Smärtsignalerna kopplar om i ryggmärgens bakhorn och förs vidare kontralateralt via tractusspinothalamicus till thalamus, hippocampus och hjärnbark (10). Smärta har olika uppkomstmekanismer och dessa delas in i fyra grupper, vilka är: 1. Nociceptiv, smärta i ett intakt nervsystem 2. Neurogen, smärta i ett skadat nervsystem 3. Kroniskt värksyndrom eller idiopatisk smärta, smärta av okänd orsak 4. Psykogen, smärta vid psykisk sjukdom (10) 1

9 Muskelsmärta är en typ av nociceptiv smärta som uppkommer av mekanisk, kemisk eller termisk stimuli. Muskelsmärta kan uppstå vid kontraktion med samtidigt nedsatt syresättning av muskeln, vävnadsskada på muskelvävnad (muskelbristning eller rupturer), eller vid inflammatorisk reaktion i muskeln (10). Det finns två olika typer av smärta, akut samt långvarig smärta. Orsakerna till den akuta smärtan är klarlagda, dock är orsakerna till den långvariga smärtan mer komplex. Det är vid den akuta smärtan som nociceptorer stimuleras via nervtrådar som skickar signaler till hjärnan. Denna smärta kan hämmas perifert, segmentellt samt på central nivå och är relativt enkel att behandla (11). Den långvariga smärtan innebär att smärtan måste ha varit ihållande i minst tre månader (12). Den karakteriseras ofta av svår smärta i samband med små eller inga märkbara skador eller sjukdomstillstånd. Dessutom har ett samband setts mellan långvarig smärta och psykisk och fysik stress, men detta är inte helt klarlagt. Neuromatrix tros ha en central roll vid uppkomsten av långvarig smärta (13). Neuromatrix-modellen bygger på teorin att hjärnan arbetar genom olika nätverk. Neuromatrix moduleras från kroppen t ex via aktivitet i endokrina, immunologiska och autonoma system samt påverkas av olika psykologiska faktorer. All information som neuromatrix får avgör tillsist smärtupplevelsen och beteendet. Sker det en förändring av inflödena så sker det även en förändring av smärtupplevelsen samt smärtbeteendet (13,14). Även upplevelser av tidigare smärta samlas i neuromatrix och påverkar kommande smärtupplevelser (13). Uppkomst av långvarig smärta beror även på att centrala nervsystemet strukturerar om sig (15). Central och perifer sensitisering är de största orsakerna till överkänslighet mot smärta efter en skada. Central sensitisering förstärker och underlättar synaptiska överföringar från nociceptorerna till dorsalhornscellerna. Central och perifer sensitisering är ett uttryck för den plasticitet som sker i nervsystemet. En viktig receptor som är inblandad vid central sensitisering är N-metyl-D-aspartat- receptorn (NMDA-receptorn). När denna receptor aktiveras utvecklas nervsystemet till att reagera på icke smärtsam stimulering, allodyni. Vidare sänks smärttröskeln för smärtsam stimulering, hyperalgesi. Denna sensitisering blir fortlöpande vid långvarig smärta, trots att den perifera skadan läkt (16). 2

10 2.2 Smärthämning Spinal smärthämning Det finns en rad olika möjligheter för smärthämning. Det kan bland annat ske på spinal nivå via gate control teorin. Redan 1965 publicerade Melzack och Wall denna teori (17,18), och gate control terorin har bekräftats av senare års forskning (17). Smärta leds in via A-δ fibrer samt C-fibrer till ryggmärgens bakhorn. Enligt gate control teorin så hämmas dessa överföringar via aktivering av A-β fibrer som förmedlar tryck, vibration, värme, kyla och beröring (17). A-β fibrerna aktiverar hämmande nervceller i ryggmärgens bakhorn men hämningseffekten kan bara ske i det område där beröringen sker och har därmed en begränsad utbredning (10) Central smärthämning Central smärthämning fås genom nedåtstigande bansystem i ryggmärgen. Smärtan som leds upp via tractus spinothalamicus avger sidosträngar som går till periaqueductal grey (PAG) och nucleus raphe magnus (NRM). PAG har normalt en ständig frisättning av gamma-amino butyric acid (GABA) vilken ökas av neurotensin. Från PAG går en bana ner till NRM, och från NRM går en bana ner i ryggmärgens sidosträng med transmittorerna serotonin och neurotensin som har en inhiberande effekt på smärtöverföringen på spinal nivå (10) Placebo och Nocebo Placebo innebär att en person har en positiv förväntanseffekt som bland annat kan ses vid behandling av smärta. Placeboeffekten kan svara för 100 % av smärthämningen. Studier har visat att placeboeffekten kan bero på aktivering av de endogena opioidsystemen (19), genom att kroppen aktiverar PAG och NRM (10). Nocebo är raka motsatsen till Placebo. Nocebo innebär att smärtupplevelsen förstärks. Detta förklaras med att kroppen får en ökad frisättning av opioidantagonisten cholecystokinin (CCK) (10). 2.3 Epidemiologi Enligt Statistiska centralbyrån har det skett en ökning av andelen individer med nackvärk i Sverige från 1980 fram till 2007, detta gäller både män och kvinnor. Vad gäller svår nackvärk har andelen kvinnor med svår nackvärk ökat under perioden. Motsvarande har ej skett bland männen. Tabell 1 visar andelen individer med nackvärk i Sverige under 1980 och

11 Nackvärk Andel 1980 Andel Män 23 % 26 % Kvinnor 32 % 39 % Tabell 2 visar andelen individer med svår nackvärk i Sverige under 1980 och Svår nackvärk Andel 1980 Andel Män 6 % 6 % Kvinnor 10 % 11 % Källa: Statistisk årsbok för Sverige 2009, sid 446. Statistiska Centralbyrån Örebro Samhällskostnaderna för patienter med nack- eller ryggsmärta undersöktes i en studie (20) vid Göteborgs Universitet I studien ingick deltagare som hade varit sjukskrivna för nack- eller ryggsmärta mer än en månad. Deltagarna följdes under två års tid, då de fick registrera sin sjukvårdskonsumtion relaterat till sin nack- eller ryggsmärta. Kostnaderna för sjukvården tillsammans med minskade produktionskostnader pga. sjukfrånvaron summerades för att få en totaltkostnad för samhället. Studien visade att totalkostnaderna för deltagarna i studien uppgick till 47 miljoner Euro. Utifrån detta dras slutsatsen att denna patientgrupp kostar samhället 3.3 miljarder Euro (20). En befolkningsstudie (21) genomfördes i norra Sverige personer valdes slumpmässigt ut utifrån ett geografiskt definierat område. Av dem deltog 72 % i studien som innebar att de fick fylla i en enkät. Studien visade att 43 % av befolkningen rapporterade att de hade smärtproblematik i nacken, 48 % av dem var kvinnor och 38 % var män. Studien visade vidare att kvinnor i arbetsför ålder rapporterade mer nackbesvär än äldre kvinnor. Detta fenomen sågs inte bland männen (21). Försäkringskassan för statistik över sjukfall (22), vilket sedan klassificeras utifrån diagnos. De klassificeringar som är aktuella utifrån denna studie är Andra ryggsjukdomar som ej klassificeras annorstädes (beteckning M53) samt Ryggbesvär (beteckning M54). Enligt försäkringskassans statistik hade de i september 2009 totalt 1657 pågående sjukfall med klassificeringen Andra ryggsjukdomar som ej klassificerats annorstädes (M53). Av de

12 personerna var 66 % kvinnor och 34 % män. När det gäller antalet personer med sjukersättning/aktivitetsersättning i ovanstående klassificeringar var antalet i Andra ryggsjukdomar som ej klassificeras annorstädes (M53) stycken, 67 % kvinnor och 33 % män (22). Tabell 3 visar Försäkringskassans statistik över individer i Sverige med andra ryggsjukdomar som ej klassificeras annorstädes (M53). Antal pågående sjukfall 2009 Antal pågående sjukfall 2009 i % Antal personer med sjuk/aktivitetsersättning 2009 Kvinnor % % Antal personer med sjuk/aktivitetsersättning 2009 i % Män % % Totalt % % Källa: Personlig kommunikation med Marie Mulder Försäkringskassan I klassen Ryggvärk (M54) fanns i september pågående sjukfall, av dem var 57 % kvinnor och 43 % män. Antalet personer som fick sjuk- eller aktivitetsersättning i klassen Ryggvärk (M54) var stycken, varav 59 % kvinnor och 41 % män (22). Tabell 4 visar Försäkringskassans statistik över individer i Sverige med ryggvärk (M54) Antal pågående sjukfall 2009 Antal pågående sjukfall 2009 i % Antal personer med sjuk/aktivitetsersättning 2009 Antal personer med sjuk/aktivitetsersättning 2009 i % Kvinnor % % Män % % Totalt % % Källa: Personlig kommunikation med Marie Mulder Försäkringskassan Belastningsskador i nacken Många i dagens samhälle har yrken där arbetets karaktär gör att de har en långvarig lågintensiv och statisk belastning av nacke och övre extremitet. I en enkätundersökning (23) visas det att 41 % av kvinnorna och 27 % av männen skattade hög nivå av muskuloskeletal smärta. De som arbetade inom äldreomsorg och storkök/städ rapporterade de högsta smärtnivåerna. Generellt var nackbesvär vanligast, men samtidig värk i flera kroppsregioner 5

13 var frekvent förekommande. Bland kvinnorna var det huvudvärk och sömnproblem som hade starkast samband med smärta. Hos männen var det magproblem som hade starkast samband med smärtan (23). Orsaken till nackbesvär är ofta multifaktoriella. Det kan vara orsaker som psykisk stress, degenerativa processer som ökar med åldern, felaktig hållning av huvud och nacke, obekväma arbetsställningar, statisk belastning, högrepetitivt arbete, trauma och inflammation (24). Nackbesvär leder ofta till minskad cervikal rörlighet och stelhetskänsla i muskulaturen. Andra vanligt förekommande symptom är trötthet, huvudvärk och trötta och spända muskler (25). Vanliga symptom som förknippas med nackbesvär är muskulärt spänningstillstånd, migrän, cervikogen huvudvärk, yrsel, reumatoid artrit, hypermobil nacke, käkledsbesvär och degenerativa förändringar (26). I en svensk studie (27) som genomfördes 2001 undersöktes sjuksköterskors arbetssituation. Målet med studien var att finna samband mellan risk- och skyddsfaktorer för arbetsrelaterade ryggskador samt att se om individuella faktorer påverkade risken för skador för sjuksköterskorna. Sex homogena grupper identifierades. I två av dessa grupper fanns en överrepresentation av skador och dessa grupper kännetecknades av en kombination av heltidsarbete, rullande schema, regelbundna patientförflyttningar och en hög andel undersköterskor. Inom de tre grupper som hade en lägre skadeandel arbetade de deltid. I gruppen med lägst andel skador var det ingen som utförde patientförflyttningar. De slutsatser som drogs utifrån detta var att genom att arbeta deltid sjönk risken för att råka ut för ryggskador, även när patientförflyttningar utfördes i normal utsträckning. (27) Patofysiologi Det finns en rad olika fysiologiska förklaringsmodeller till uppkomsten av belastningsskador. För att se ett samband mellan de olika mekanismerna bakom belastningsskador har forskare och professorer arbetat fram en gemensam förklaringsmodell utifrån ett helhetsperspektiv. Denna övergripande modell har kommit att kallas Brysselmodellen (28). Brysselmodellen beskriver verkningsmekanismer mellan riskfaktorer som psykisk och fysisk belastning och kronisk smärta. Kroppen är inte byggd för att utföra lätta repetitiva arbeten under hög stress, utan är gjord för motsatsen; snabba eller tunga rörelser under kortare perioder. Sju olika mekanismer har identifierats som orsak till utveckling av kronisk smärta och/eller belastningsskador. Dessa påverkar varandra ömsesidigt via ett flertal länkar och blir 6

14 förenade i ett nätverk som innehåller flera onda cirklar. Modellen presenteras här i korthet (28). 1. Störning av muskelmetabolismen Vid lätt muskelarbete, långvarigt arbete eller stressigt arbete uppstår obalans mellan kärlsammandragning och kärlutvidgning. Enligt Hyperventilationshypotesen kan både smärta och stress leda till förändrade andningsmönster, med hyperventilering som följd. Detta leder till att blodets ph-värde blir mer basiskt och leder till vasokonstriktion. Detta leder till att cirkulationen i muskulaturen försämras och det blir ett sämre utbyte av syre, koldioxid, olika näringsämnen och inflammatoriska ämnen. Det påverkar muskelns förmåga till återuppbyggnad (28,29). Detta medför även förändringar i den kemiska miljön i muskeln, vilket medför försämrad proprioception, motorik och smärta. Detta utvecklas vidare under punkt två (28,30). 2. Rubbning av aktiveringsmönstret för de motoriska enheterna Vid statiskt och ensidigt arbete produceras slaggprodukter som mjölksyra och inflammatoriska substanser i muskeln (28,30). Enligt muskelspolehypotesen retar slaggprodukterna nociceptorerna i muskeln som skickar smärtsignaler till ryggmärgen. Där kopplas signalerna om och går ut i muskelspolarna som styr spänningen i musklerna. Muskelspolarna svarar genom att skicka tillbaka signaler om att muskeln måste spännas ytterligare. Detta leder till att ännu mer mjölksyra och inflammatoriska substanser bildas och en ond cirkel har uppstått. Den kan kvarstå även när belastningen försvinner. Detta försämrar muskelspolarnas förmåga att samordna mellan de motoriska enheterna i muskeln. Det finns flest muskelspolar i nack- och skuldermuskulaturen jämfört med övrig muskulatur (28,30). Enligt Askungeteorin aktiveras de motoriska enheterna i en hierarkisk ordning. De små enheterna aktiveras först och förblir sedan aktiva tills muskeln relaxerar. Större enheter är mindre känsliga och aktiveras därför bara i samband med kraftigt muskelarbete. De små enheterna (Askunge-enheterna) anses vara uthålliga, men det finns sannolikt en gräns för hur länge de kan vara aktiva utan att ta skada. Enligt denna teori får de små enheterna endast återhämta sig vid total avslappning i muskeln (31). 3. Störning av sensorisk information från skelettmuskler Vid statiskt och ensidigt arbete sker en frisättning av inflammatoriska ämnen mellan muskelfibrerna. Dessa ämnen aktiverar nociceptorerna, vilket gör att smärta uppstår och 7

15 muskelspolarnas känslighet minskar. Det uppstår även en mekanisk friktion mellan muskelfibrerna som även de aktiverar nociceptorerna (28,32). 4. Störning av motorisk kontroll pga förändrat informationsflöde i musklernas afferenta nervfibrer Då det uppstår en ökad koncentration av inflammatoriska ämnen i muskeln aktiveras nociceptorerna. De i sin tur påverkar muskelspolarna, som styr muskelspänning såväl som proprioception, koordination och balans. Detta kan därmed leda till negativ påverkan på den motoriska kontrollen, försämrad koordination, balansrubbningar, svindel och yrsel (28,32). 5. Sensibilisering av smärtreceptorneuron Vid långvarig smärta ökar känsligheten i nociceptorerna, nervbanornas känslighet ökar och hjärnan förändras genom att områden för tolkning av smärta ökar (28). 6. Ökning av överföringen av smärtsignaler Ju mer inflöde via nociceptorerna, desto mer ökar ryggmärgens förmåga att ta emot smärtinformation (28). 7. Rubbning av stressregleringen Vid aktivering av kemoreceptorer och nociceptorer, aktiveras kroppens stressregleringssystem, vilket ger sympaticuspåslag. Det påverkar även muskelspolarna som leder till minskad förmåga till motorisk kontroll (28) Ergonomi Ergonomin har stor betydelse för arbetet. Ergonomin spelar en viktig roll i alla former av transporter eller förflyttningar av laster där en eller flera arbetstagare lyfter, sätter ned, skjuter, drar, bär eller flyttar en last. Vid ogynnsamma ergonomiska förhållanden utsätts arbetstagaren för risk att drabbas av någon form av belastningsskada, särskilt i ryggen (33). En studie visade att hög fysisk belastning var vanliga inom äldreomsorgen. Det fanns ett starkt samband mellan arbete i framåtböjd, vriden ställning under mer än halva arbetstiden och högt skattad smärta. Resultaten av studien visade vidare att nära hälften av de anställda inte motionerade eller tränade alls eller väldigt lite (34). De flesta forskare är överens om att fysisk belastning har den starkaste evidensen för uppkomsten av muskuloskeletala besvär (35). 8

16 2.5 Statistik över belastningsskador Enligt statistik från Arbetsmiljöverket utgjorde belastningsskadorna 30 % av samtliga anmälda arbetssjukdomar och arbetsolyckor under 2006, vilket blir ca anmälningar. Av dessa orsakades ca av långvarig påfrestning på kroppen och bedömdes som en belastningssjukdom. De yrkesgrupper med högst andel anmälda belastningsolyckor under är brandmän, processoperatörer, renhållnings- och återvinningsarbetare, undersköterskor, sjukvårdsbiträden, vårdbiträden och personliga assistenter (36). Av de som anmält sina belastningsbesvär som arbetsskada under 2006 är lyft och förflyttning av bördor (54%) samt repetitivt arbete (47%) de vanligast nämnda faktorerna. Arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen är de vanligast förekommande, därefter kommer stress och psykiska påfrestningar i arbetet (36). En undersökning som genomförts av Arbetsmiljöverket visar att andelen medarbetare som uppgett besvär till följd av stress eller andra psykologiska påfrestningar är högre inom hälso- och sjukvården jämfört med samtliga näringsgrenar. Inom hälso- och sjukvården anmäldes arbetssjukdomar, av dem kom 88 % från kvinnor (36). 2.6 Kinesio Tape (KT) KT uppfanns av Kenzo Kase på 1970-talet. Det är en självhäftande tejp som är tunn och elastisk och tillåter optimal funktionell rörelse (7,37). Den är utformad för att likna mänsklig hud och har samma tjocklek som epidermis. KT är unikt i flera avseenden jämfört med de flesta kommersiella märken av tejp. Den är latexfri och limmet är av 100 % akryl. KT består av 100 % bomullsfibrer som tillåter avdunstning och snabbare torkning. Detta gör att KT kan bäras i duschen eller i bassäng utan att den lossnar. Vanligast är att tejpen sitter 3-4 dagar, därefter byts den. Idag används KT som ett komplement till annan sjukgymnastisk behandling (4). Kinesio Tape är ett relativt nytt sätt att behandla olika typer av funktionsstörningar i rörelseapparaten. Den har främst varit en behandlingsform som använts inom idrotten, men har på senare tid även börjat användas inom andra områden (4). Det finns olika typer av tejpningstekniker; muskelteknik -en teknik för att normalisera muskeltonus ligamentteknik - en teknik för att minska trycket på vävnaden 9

17 space technique - en typ av ligamentteknik fasciateknik en teknik som korrigerar fascian genom hudförskjutning korrektionsteknik en teknik för djupare korrigering samt lyftande lymftaping en teknik för att öka lymfflödet De olika teknikerna används utifrån vilken typ av besvär som ska behandlas (38) Tejpning som behandlingsform Tejpen kan sträckas % av sin ursprungliga längd. Beroende på hur mycket stretch tejpen har vid applicering kan olika strukturer påverkas. Tejpen antas bland annat kunna ge positionell stimulans genom huden, anpassa fascia vävnader samt göra mer utrymme för ett smärtande område genom att microskopiskt lyfta huden (4). Företaget beskriver i sitt utbildningsmaterial att huden under tejpen bildar små upphöjningar, vilket resulterar i att tryck och irritation tas då bort från nervändar och smärtreceptorer och smärtan lindras (39). Vidare beskrivs tejpen kunna ge sensorisk stimulering för att hjälpa eller begränsa rörelse samt för att bistå i avlägsnandet av ödem genom att underlätta lymfflödet (4). Enligt företaget förstärks och påskyndas kroppens läkning. De hävdar även att tejpen ökar blodcirkulationen och slaggprodukter transporteras bort (39). När det gäller tejpens förmåga att minska smärtan kan den förklaras av att tejpen fixeras direkt mot huden, vilket påverkar de tjockare myeliniserade Aβ-afferenter, enligt gate control teorin (17,18). En del av smärtan uppkommer genom kemoreceptorer (smärtreceptorer) i huden, vilka också påverkas positivt av tejpen då den bidrar till förnyelse av vävnadsvätskan (38) Tidigare studier om Kinesio Tape Det finns få studier gjorda där KT undersökts, detta då det är en relativt ny behandlingsform. De studier som finns och är relevanta för detta arbete presenteras nedan. I en studie av Thelen M.D et al. (4) undersöktes kortsiktiga kliniska effekter av KT. Fyrtiotvå personer deltog i studien med diagnosen rotatorkuff tendinit eller impingementsyndrom. Personerna delades in i 2 grupper där grupp 1 var en terapeutisk KT grupp, och grupp 2 var en simulerad KT grupp, där tejpen applicerades utan stretch och utan stretchad muskel. Mätningar genomfördes innan tejpen applicerades, samt efter appliceringen. Efter tre dagar 10

18 genomfördes ytterligare en mätning likaså efter 6 dagar. Utvärderingsinstrumenten som användes var Schoulder Pain and Disability (SPADI), Range of Motion (ROM) och visuell analog skala (VAS). Resultatet visade en signifikant skillnad mellan grupperna när det gällde smärtfritt aktivt ROM vid abduktion, övriga tester visade inga signifikanta skillnader (4). Tieh-Cheng Fu et al. (7) undersökte om möjliga omedelbara eller långsiktiga ökningar av muskelstyrkan kunde fås med KT genom att applicera tejpen på M. quadriceps. Fjorton friska unga idrottare deltog i studien, sju män och sju kvinnor. Muskelstyrkan utvärderades med en isokinetisk dynamometer. Tre olika tillstånd mättes med sju dagars mellanrum; utan tejp, med tejp samt med tejp då den varit applicerad i 12 timmar innan mättillfället. Resultatet visade inga signifikanta skillnader i ökning av muskelstyrkan vare sig på kort, eller lång sikt (7). Halseth et al. (8) genomförde en studie vars syfte var att undersöka om KT över fotleden skulle förbättra proprioceptionen i vristen jämfört med om vristen inte tejpades. I studien deltog 30 individer, 15 män och 15 kvinnor i åldern år. I experimentet mättes positionen i fotleden och reproduction of joint position sense (RJPS). Alla deltagare tejpades och genomförde fem försök med tejp och fem försök utan tejp. Resultatet av studien visade att applicering av KT inte ger någon signifikant skillnad när det gäller att förbättra proprioceptionen hos friska individer (8). En fallstudie (5) genomfördes där KT användes på en 20 årig kvinna med myofaciell smärta i skuldran. Innan kvinnan tejpades med KT upptäcktes följande fynd; inskränkt rörlighet i flexion och abduktion, aktiva myofaciella triggerpunkter anteriort och medialt i M. deltoideus, visuell analog skala (VAS) i rörelse 10 och VAS i vila 5,85. Vidare genomfördes Superior Apley s scratch test, Inferior Apley s scratch test samt Job s test. Smärtan behandlades genom att KT applicerades över M. deltoideus, samt en horisontell tejp över området där triggerpunkterna fanns. Direkt efter att tejpen applicerats, samt 2 dagar senare genomfördes samma tester igen. Då tejpen precis applicerats sågs en klar förbättring i den aktiva abduktionen, Superior Apley s scratch test och en liten förbättring i Job s test. Efter två dagar med tejp kunde kvinnan komma ut aktivt i nästan full abduktion och flexion och Superior Apley s scratch test genomfördes på ett normalt sätt. Smärtan i rörelse hade minskat från 10 till 2,7 och smärtan i vila hade minskat från 5,85 till 0,6. Resultatet i Job s test visade också på förbättringar jämfört med baseline. Författarna drar slutsatsen att behandling med KT kan ge en omedelbar förbättring och lösa problemen med myofaciella triggerpunkter inom några dagar, dock behöver mer studier göras (5). 11

19 En annan studie (6) har undersökt om KT har kortsiktiga effekter på smärta och rörelseförmåga hos individer med whiplash-skada. I studien deltog 21 personer som delades in i två grupper. Försöksgruppen fick KT applicerad med stretch på nacken och placebogruppen fick ostretchad KT applicerad på nacken. Data om smärta och rörelseomfång samlades in vid studiens början, direkt efter applicering och 24 timmar senare. Resultatet visar att patienter som fått KT med stretch upplevde en större minskning av smärtan direkt efter appliceringen och 24 timmar senare. Det visar vidare att deltagarna i försöksgruppen fick en större förbättring av rörelseförmågan än de i placebogruppen. De slutsatser författarna drar är att KT applicerad med rätt spänning uppvisar signifikanta förbättringar omedelbart efter applicering av tejpen och 24 timmar senare (6). 2.7 Författarnas hypotes Statistik från Arbetsmiljöverket har visat att vårdpersonal är en utsatt grupp som ofta drabbas av arbetsrelaterade nackbesvär. Det finns även studier som har visat att en minskad smärtintensitet har uppnåtts tack vare Kinesio Tape. Därför är författarnas hypotes att tejpen fungerar som smärtlindring vid arbetsrelaterade nackbesvär inom vården. 3. Syfte Syftet med studien var att undersöka om Kinesio Tape kunde användas som smärtlindring och för att öka funktions- och aktivitetsförmågan hos personal med arbetsrelaterade nackbesvär inom äldreomsorgen. 3.1 Frågeställning Kan behandling med KT minska smärtan hos personer med arbetsrelaterade nackbesvär? Kan behandling med KT öka funktions- och aktivitetsförmågan hos personer med arbetsrelaterade nackbesvär? Kan behandling med KT minska intensitet och/eller frekvens av huvudvärk hos personer med arbetsrelaterade nackbesvär? 12

20 4. Metod 4.1 Design Studien genomfördes som en pilotstudie. Baseline genomfördes innan interventionen och motsvarande mätningar genomfördes efter avslutad intervention. Interventionstiden var 20 dagar och tejpen applicerades fem gånger, det vill säga var fjärde dag. Utvärderingsinstrumenten som användes var visuell analog skala (VAS) och neck disability index (NDI). 4.2 Genomförande Författarna gick en utbildning i Kinesio Tapeing under höstterminen Från utbildningen fram till interventionens start (slutet på vårterminen 2010) arbetade författarna med tejpen i syfte med att bli bekväm med appliciering av tejpen. Efter utbildningen kontaktades friskvården i Katrineholms kommun. Syftet med kontakten var att undersöka om de kunde bidra med deltagare till studien, då de har många anställda som arbetar inom vården med krävande arbetsuppgifter. Inbjudan om deltagande skickades via mail till populationen via cheferna på vardera arbetsplats. Inbjudan skickades till samtliga anställda inom äldreomsorgen i Katrineholms tätort. Tjugo tackade ja till deltagande i studien. Dessa personer uppfyllde inklusionskriterierna och alla deltagare var kvinnor. Ålderintervallet på deltagarna var mellan 30 och 65 år..inklusionskriterierna var: Har arbetat inom vården i minst fem år Ålder mellan 30 och 65 år Ihållande besvär i nacken i minst 30 dagar under det senaste året Arbetar inom vården med patientkontakt Arbetar minst 50 % Kunna svenska språket i tal och skrift Exklusionskriterierna var: Ej under pågående behandling för nackbesvären Inga tidigare traumatiska skador eller sjukdomar i nacken 13

21 Överkänslighet mot plåster Vid första mötet med deltagarna informerade författarna om följande: Det går bra att bada och duscha med tejpen Förändra inga livsstilsvanor under tiden för interventionen Det går bra att svettas/träna när tejpen sitter på Om allergisk reaktion skulle uppstå pga tejpen, ta bort den 4.3 Utvärderingsinstrument VAS VAS är en skala som mäter subjektiv smärta (40). Skalan består av en 100 millimeters horisontell linje som går från ingen smärta (0 mm) till värsta tänkbara smärta (100 mm) (10). Detta utvärderingsinstrument är den mest tillförlitliga metoden för att mäta smärta och VAS är även känsligt för att mäta förändring (40). VAS skattades i värsta smärta, minsta smärta och smärtan idag för en period på två veckor innan interventionen. Efter interventionen gjordes samma skattningar på ett tidsintervall på fyra dagar bakåt i tiden NDI NDI är ett självskattande frågeformulär, som från början var utvecklat för personer med whiplash-skador. De senaste åren har NDI använts för nackspecifika diagnoser. NDI har utvecklats för att ge information om hur nackbesvärna påverkar personens vardagliga aktiviteter. NDI inkluderar alla delar av International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) (41). Frågeformuläret innehåller tio faktorer vilka är smärtintensitet, peronlig omvårdnad, lyft, läsning, huvudvärk, koncentration, arbete, bilkörning, sömn och fritidsaktiviteter. Varje del skattas på en sexgradig skala som poängsätts mellan 0-5, därefter summeras poängen. Summan kan variera mellan 0-50 poäng. Summan görs om till procent genom att det divideras med 50 som vidare multipliceras med 100. Scoren används för att jämföra förändringar före och efter interventionen. Scoren grupperas i följande kategorier: 0-20% - minimal funktions-/aktivitetsnedsättning 20-40% - måttlig funktions-/aktivitetsnedsättning 40-60% - svår funktions-/aktivitetsnedsättning 60-80% mycket svår funktions-/aktivitetsnedsättning % motsvarar en funktions-/aktivitetsnedsättning som innebär att patienten är sängbunden eller överdriver sina symptom (42). 14

22 En förändring på fem poäng (10%) innebär en klinisk betydande förändring (43). NDI har visat sig ha god validitet och reabilitet (44). Instrumentet är även översatt till svenska och tester har visat att även den svenska versionen har god validitet och reliabilitet (42). I denna studie analyserades scoren i NDI före interventionen jämfört med scoren efter interventionen. Dessutom plockades en fråga om huvudvärk ut från NDI för vidare analys. 4.4 Tejpningsteknik Tejpen applicerades över m trapezius, m levator scapulae samt över C7 på columna. Den inledande tejpen applicerades över m trapezius med muskelteknik, där tejpen appliceras utan stretch då muskeln är i stretchat läge. Tejpen började att appliceras på proximala delen av m trapezius, under hårfästet och slutade vid undre kanten av acromion (Figur 1, Figur 2). Samma teknik användes vid tejpning över m levator scapulae. Där började appliceringen i höjd med kota C2 och slutade vid fästet för muskeln (Figur 1, Figur 2). Detta avslutades med att applicera en tejp med god stretch över C7, där ligamentstekniken användes vilket innebär att mittendelen av tejpen stretchas innan applicering (Figur 1, Figur 2). Båda författarna till studien utförde tejpningen, samma författare tejpade samma deltagare under hela interventionen. Figur 1 och 2 visar den tejpteknik som använts, bakifrån och från sidan. Muskelteknik är tejpad med mörk tejp och ligamentteknik med ljus tejp. 4.5 Statistik Den analysmodell som användes var det icke-parametriska testet Wilcoxon teckenrangtest, i jämförelserna mellan mätningar innan och efter interventionen. Då jämförelser genomfördes mellan de individer som genomförde studien och de individer som avbröt studien användes testet Mann-Whitney. Då resultaten inte var normalfördelade användes spridningsmåtten median och kvartil. Den statistiska analysen genomfördes i programmet SPSS (Statistical Package of Social Sciences). Värdet för en statistisk signifikans sattes till p <

23 4.5.1 Bortfall Tjugo deltagare tackade ja till deltagande i studien, av dem valde 7 av deltagarna att avbryta sitt deltagande innan studien slutförts. 4.6 Etiska ställningstaganden Innan studien genomfördes gjordes etiska överväganden då utomstående deltagare medverkade. Deltagarna informerades om studiens syfte och upplägg samt att medverkan i studien var frivillig och kunde avbrytas när som helst. Detta enligt Helsingforsdeklarationen (45). Arbetet sponsrades av företaget Rehabtape AB. Sponsringen bestod av utbildning samt tejp. Författarna åtog sig inga skyldigheter till att uppvisa positiva resultat av tejpen, enligt skrivet avtal. 16

24 5. Resultat 5.1 Smärtan när den är som värst En signifikant lägre smärtintensitet sågs efter användandet av Kinesio Tapen (p=0,001). Tabell 5 visar varje deltagares förändring i mm i VAS värsta smärta. Vas värsta före Vas värsta efter Förändring mm Deltagare Deltagare Deltagare Deltagare Deltagare Deltagare Deltagare Deltagare Deltagare Deltagare Deltagare Deltagare Deltagare

25 5.2 Smärtan när den är som minst En signifikant lägre smärtintensitet sågs efter användandet av Kinesio Tapen (P= 0,03). Tabell 6 visar varje deltagares förändring i mm i VAS minsta smärta. Minsta före Minsta efter Förändring mm Deltagare Deltagare Deltagare Deltagare Deltagare Deltagare Deltagare Deltagare Deltagare Deltagare Deltagare Deltagare Deltagare

26 5.3 Smärtan idag En signifikant lägre smärtintensitet sågs efter användandet av Kinesio Tapen (p=0,004). Tabell 7 visar varje deltagares förändringen i mm i VAS smärtan idag. idag före idag efter Förändring mm Deltagare Deltagare Deltagare Deltagare Deltagare Deltagare Deltagare Deltagare Deltagare Deltagare Deltagare Deltagare Deltagare

27 5.4 Smärtans påverkan i vardagen (NDI) En signifikant minskning av NDI-score efter behandling med Kinesio Tape (p=0,001) Huvudvärk En av frågorna i NDI belyste huvudvärk, vilket var ett vanligt förekommande problem hos målgruppen. Huvudvärken minskade signifikant (p=0,001) efter behandling med Kinesio Tape. En deltagare angav att den led av svår huvudvärk ofta före interventionen, efter interventionen angav ingen att de hade svår huvudvärk. Före interventionen angav 2 deltagare att de inte hade någon huvudvärk överhuvudtaget, efter interventionen var antalet 9. En deltagare angav måttlig huvudvärk ofta före interventionen, två deltagare angav måttlig huvudvärk då och då och fyra deltagare angav lätt huvudvärk då och då. Av dessa deltagare angav samtliga att de inte upplevde någon huvudvärk överhuvudtaget efter interventionen. 5.5 Bortfall Antalet deltagare som fullföljde studien var 13 stycken, av från början 20. Figur 11 visar orsaken till bortfall i studien. 20

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Kropp själ eller mittemellan?

Kropp själ eller mittemellan? Kropp själ eller mittemellan? Barn och ungdomar med långvariga smärtor Psykoedukation? Mats Karling Endagskurs nov 2011 Vad är psykoedukation? Ett sätt att lära patienten hur besvären uppkommit Möjliga

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Ibuprofen ratiopharm Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Du ska inte använda Ibuprofen ratiopharm: Om du har astma eller tidigare fått allergiska reaktioner av smärtstillande medel.

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården.

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården. Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling Spec Ortodonti Spec Pedodonti Marianne Bergius Avf för ortodonti och Mun-H-Center Göteborg Mun-H-Center Smärta i vården Smärta i tandvården

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Ergonomi. Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll

Ergonomi. Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll Ergonomi Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll Ergonomi Samspelet mellan människa, arbetsuppgifter och den omgivande miljön Anatomi Läran om kroppens uppbyggnad, utseende och funktion Skelettet

Läs mer

Gratis tejptips & VIP-rabatt

Gratis tejptips & VIP-rabatt OM SPORTTEJPNING Idrott är en del av det moderna samhället. De senaste 15 åren har inneburit mycket stora förändringar av hur elitidrott bedrivs. Antalet träningar och tävlingar har ökat, samtidigt som

Läs mer

Välkommen till Osteopat Akuten!

Välkommen till Osteopat Akuten! Välkommen till Osteopat Akuten! Osteopat Akuten ligger centralt i Kungälv och erbjuder osteopatiska och massageterapeutiska behandlingar. Osteopati bygger på att kroppen är en enhet och att alla delar

Läs mer

Klassisk Djupgående cirkulationsmassage allmänt kallad BINDVÄVSMASSAGE och Neuralterapi

Klassisk Djupgående cirkulationsmassage allmänt kallad BINDVÄVSMASSAGE och Neuralterapi Klassisk Djupgående cirkulationsmassage allmänt kallad BINDVÄVSMASSAGE och Neuralterapi Jag skall försöka att på ett inspirerat sätt ta er med på en resa genom bindvävens och bindvävsmassagens Historik

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Patientinformation Patientinformation. Ibuprofen ratiopharm

Patientinformation Patientinformation. Ibuprofen ratiopharm Patientinformation Patientinformation Amlodipin Ibuprofen ratiopharm ratiopharm vid vid behandling av av tillfällig högt blodtryck inflammation och kärlkramp och smärta, feber Observera! Kontakta läkare

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Smärtmekanismer och samsjuklighet Smärtmekanismer och samsjuklighet Gunilla Brodda Jansen, PBM, specialist Rehabmedicin och Smärtlindring, Docent Karolinska Institutet Långvarig smärta Förekomst av långvariga smärtor 40-65%. Heterogen

Läs mer

Akut och långvarig smärta Hösten 2010

Akut och långvarig smärta Hösten 2010 Akut och långvarig smärta Hösten 2010 Gwen Sjölin Eva Hällås Björn Nilsson Aris Seferiadis Lena Nordeman Frida Kahlo Är du? 1. Kvinna 2. Man 100% 0% Kvinna Man Hur länge har du arbetat i primärvården?

Läs mer

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA Den här broschyren är riktad till dig som ska behandlas med QUTENZA (kapsaicin). Här kan du läsa om vad QUTENZA är, hur det fungerar och hur behandlingen

Läs mer

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar.

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Goda råd till föräldrar Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Sök rådgivning och behandling hos en kiropraktor om smärtorna varar

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

REHAB BENHINNEINFLAMMATION

REHAB BENHINNEINFLAMMATION REHAB BENHINNEINFLAMMATION Behandling av benhinneinflammation Är det farligt att träna med ont i benhinnorna? Generellt sett så är det smärtan som avgör om man kan träna när man har ont i benhinnorna.

Läs mer

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Fysisk aktivitet Hållning Styrka rörelseomfång Lokal kyla Cirkulation Lägesändringar

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret underlättar hantering och bedömning av dina besvär. Med

Läs mer

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det?

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Eva Kristoffersson Leg läk, spec allm med Företagsläkare Lunds Kommun Handledare: Britt Larsson Leg läk, spec yrkes- och miljömed Yrkes- och miljömedicinska

Läs mer

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR?

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? Examensarbete 35 poäng Författare: Lena Gräsberg Paula Salloum Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

Läs mer

Den vidunderliga smärtan

Den vidunderliga smärtan Den vidunderliga smärtan Artros och annan långvarig smärta Stefan Bergman Distriktsläkare och Forskningschef Landstinget Halland och Spenshult Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Det är mycket omdiskuterat vilken eller vilka metoder som är bäst och det finns argument för och emot de flesta metoderna

Det är mycket omdiskuterat vilken eller vilka metoder som är bäst och det finns argument för och emot de flesta metoderna STRETCHING Fakta om stretching. Rörlighet är förmågan att röra leder. Begreppen stretching eller töjning är synonymer. Att töja eller stretcha innebär en töjning av bindväv, muskler och andra vävnader

Läs mer

Behandling av smärta sett ur TCM- och västerländskt perspektiv. Av Ingela Isaksson

Behandling av smärta sett ur TCM- och västerländskt perspektiv. Av Ingela Isaksson Behandling av smärta sett ur TCM- och västerländskt perspektiv. Av Ingela Isaksson Smärta är en komplex sensation som kan ha flera olika komponenter, sett dels ur ett TCM-perspektiv, dels ur ett västerländskt

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg Apotekets råd om Värk i nacke och rygg Att få ont i nacken, axlarna eller ryg gen är ett vanligt problem. Orsaken till besvären i nacke och axlar kan vara en felaktig arbetsställning, att man suttit i

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta

Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta Fredrikstad, Norge 20110926 Ingrid Hultenheim Klintberg, RPT, PhD Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Impingement

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Mahadeb Sarker Handledare Klas Berlin, överläkare, Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Projektarbete vid

Läs mer

Basal kroppskännedomsträning är bättre än fysisk träning för patienter med långvariga whiplashrelaterade

Basal kroppskännedomsträning är bättre än fysisk träning för patienter med långvariga whiplashrelaterade Basal kroppskännedomsträning är bättre än fysisk träning för patienter med långvariga whiplashrelaterade besvär!? Treatment of whiplash associated disorders Aris Seferiadis Department of Public Health

Läs mer

Krånglar kroppen? Från början till fortsättning www.iksu.se

Krånglar kroppen? Från början till fortsättning www.iksu.se Krånglar kroppen? Fysioterapi är samlingsnamnet för vår rehabiliterande verksamhet Kombinerad behandling och träning Våra terapeuter inom IKSU:s Fysioterapi jobbar med att utreda och diagnostisera problem

Läs mer

Träningsvärk - belöningen för hårt muskelarbete

Träningsvärk - belöningen för hårt muskelarbete Syns inte bilderna? Klicka här... Gott nytt år! Nytt år, nya utmaningar! Förra året bjöd på såväl medgångar som motgångar men vi väljer att blicka framåt och minnas det bästa av året. Helena har slagit

Läs mer

Endogena hämmande och aktiverande smärtsystem

Endogena hämmande och aktiverande smärtsystem Endogena hämmande och aktiverande smärtsystem Smärta både en känsla och ett tillstånd Definition- En obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse förenad med aktuell eller hotande vävnadsskada, eller

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Milad Rizk Verksamhetschef, överläkare. Reumatologkliniken Västmanlands sjukhus Västerås 2012-02-02

Milad Rizk Verksamhetschef, överläkare. Reumatologkliniken Västmanlands sjukhus Västerås 2012-02-02 Smärta Milad Rizk Verksamhetschef, överläkare Reumatologkliniken Västmanlands sjukhus Västerås 2012-02-02 Slide 1 Led- och muskelvärk... en reumatisk sjukdom? Reumatisk värk? Reuma = flöde /ström Slide

Läs mer

Minska värken. värken minska värken minsk a. minska värken m i nsk a vä rken. minska värken minska. värken min s k a vär k e n

Minska värken. värken minska värken minsk a. minska värken m i nsk a vä rken. minska värken minska. värken min s k a vär k e n Minska värken minska värken minska värken minska värken minsk a värken min s k a vär k e n minska värken minska värken minska värken minska vä r k e n minska värken minska värken m i nsk a vä rken minska

Läs mer

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär En sammanställning av det vetenskapliga underlaget Mars 2007 Ansvariga: Georg Lohse, Jenny Forsberg Uppdraget Hälsokansliet har under 2006 på uppdrag

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Traditionell kinesisk medicin kan hjälpa Traditionell kinesisk medicin kan behandla både akuta och kroniska sjukdomstillstånd. Inom den kinesiska medicinen

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Belastning, genus och hälsa i arbetslivet, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Rapport 2013:9 1 Kostnader för sjukskrivning / sjukersättning Försäkringskassan 2011

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har

Läs mer

Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet. Introduktion. Syfte. Dramapedagogik. Stress

Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet. Introduktion. Syfte. Dramapedagogik. Stress Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet en pilot studie Charlotta Korths-Aspegren & Anna Sigrell Här har vi gjort en sammanfattning utav vår B- uppsats Hälsopuls- aktiv avspänning eller avspänd aktivitet

Läs mer

Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology. Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology. Arbetsfysiologi. Exercise physiology

Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology. Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology. Arbetsfysiologi. Exercise physiology Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology Ingvar Holmér Chuansi Gao Kalev kuklane Ergonomienheten Designvetenskaper Lunds tekniska högskola Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology 7,5 hp

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Läs om sub-klassificeringsmodeller :

Läs om sub-klassificeringsmodeller : Läs om sub-klassificeringsmodeller : O Sullivan P. Diagnosis and classification of chronic low back pain disorders: maladaptive movement and motor control impairments as underlying mechanism. Manual Therapy

Läs mer

Pain Relief Experts. Dr. Michael Ho. Bruksanvisning

Pain Relief Experts. Dr. Michael Ho. Bruksanvisning Pain Relief Experts Dr. Michael Ho Bruksanvisning Innehåll Meddelande från doktor Michael Ho Vem kan använda produkten? 2 3 Olika funktioner För perfekt stöd och komfort För perfekt ryggmassage För perfekt

Läs mer

Långvarig smärta 100903 OLM 1

Långvarig smärta 100903 OLM 1 Långvarig smärta 100903 OLM 1 Långvarig smärta långvarig smärta/värk är en mycket vanlig orsak till att söka sjukvård och andelen patienter verkar till att öka. mellan 40-60% av befolkningen beräknas ha

Läs mer

Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet

Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet Seminarium 10 februari, 2015 Ergonomisektionen, Fysioterapeuterna EHSS (Ergonomi

Läs mer

Vanliga symtom eller sjukdomsbilder

Vanliga symtom eller sjukdomsbilder 2012-01-20 Vanliga symtom eller sjukdomsbilder. Jag kan konstatera att vissa tillstånd återkommer både hos elitidrottare samt hos de individer som är stilla sittande med monotona arbetsuppgifter. Med Fuji

Läs mer

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada framtaget av Ann Sörbo Överläkare och specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin Södra Älvsborgs Sjukhus Borås och Jörgen Boivie Docent Neurologiska

Läs mer

Hot stuff! CAPSINA. capsaicin

Hot stuff! CAPSINA. capsaicin Hot stuff! CAPSINA capsaicin Ett hett läkemedel mot smärta Capsina kräm innehåller capsaicin som isolerats från chilipepparns frukter. Denna substans har studerats kliniskt på patienter med långvariga

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

J Z AKUPUNKTUR-TERAPI

J Z AKUPUNKTUR-TERAPI J Z AKUPUNKTUR-TERAPI Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi Jag arbetar med människors hälsa utifrån ett helhetsperspektiv för att ge ett fysiskt och mentalt välbefinnande. Behandlingsmöjligheter: Akupunktur

Läs mer

Att bära och lyfta barn/ungdomar med funktionshinder. En modell för föräldrautbildning

Att bära och lyfta barn/ungdomar med funktionshinder. En modell för föräldrautbildning Att bära och lyfta barn/ungdomar med funktionshinder En modell för föräldrautbildning Idé och text: sjukgymnast Eva Wallin Färgillustrationer: Lisa Engström Handikapp & Habilitering, Stockholms läns landsting,

Läs mer

Utvärdering av painaway ryggbänk

Utvärdering av painaway ryggbänk Utvärdering av painaway ryggbänk ett pilotprojekt ErgITid ergonomi i tiden Kristina Rabenius Ergonom/Leg sjukgymnast 1998-07-17 Sammanfattning I kampen mot rygg och nackbesvär används idag många metoder.

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här Allmänt om adaptogener Sammanfattning Adaptogener Rotary, Skurup, 2007 Läs mer om adaptogener klicka här Kontaktinfo Tack Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter

Läs mer

RA och Smärta. Långvarig och generaliserad smärta. Stefan Bergman

RA och Smärta. Långvarig och generaliserad smärta. Stefan Bergman RA och Smärta Långvarig och generaliserad smärta Stefan Bergman Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och emo=onell upplevelse =ll följd av en fak=sk eller möjlig vävnadsskada eller

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Proximala humerusfrakturer Sjukgymnastik. Mia Gustafsson

Proximala humerusfrakturer Sjukgymnastik. Mia Gustafsson Proximala humerusfrakturer Sjukgymnastik Immobiliseringstid Icke opererade Okomplicerad collum chirurgicum: 1 2 veckor Collum chirurgicum med tuberculum majusfraktur: 3 4 veckor Flerfragmentsfraktur: 3

Läs mer

JOHANS PUNKTER. Tränarna arbetar 24/ h. De binder sig för er de förväntar sig växelverkan.

JOHANS PUNKTER. Tränarna arbetar 24/ h. De binder sig för er de förväntar sig växelverkan. JOHANS PUNKTER Var ärliga och öppna mot era tränare fartygsmiljön och rykten sprids lätt i fel former - Underlätta deras arbete genom att öppet berätta: känslor under träningen, hur ni vill träna och var

Läs mer

EXAMENSARBETE. Kliniska erfarenheter av kinesiotape hos svenska sjukgymnaster med kinesiotapeutbildning. En kvantitativ enkätstudie

EXAMENSARBETE. Kliniska erfarenheter av kinesiotape hos svenska sjukgymnaster med kinesiotapeutbildning. En kvantitativ enkätstudie EXAMENSARBETE Kliniska erfarenheter av kinesiotape hos svenska sjukgymnaster med kinesiotapeutbildning En kvantitativ enkätstudie Samuel Karlsson Peter Vikström Sjukgymnastexamen Sjukgymnast Luleå tekniska

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

Vad är det för skillnad? Sjukgymnasten Kiropraktorn Naprapaten

Vad är det för skillnad? Sjukgymnasten Kiropraktorn Naprapaten Vad är det för skillnad? Sjukgymnasten Kiropraktorn Naprapaten Vem gör vad? Historiskt, traditionellt! Sjukgymnast Naprapat Kiropraktor Sjukgymnastyrket 200 år 1813 Pehr Henrik Ling, GIH 1864 Yrkesutb

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

MASSAGE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MASSAGE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet MASSAGE Ämnet massage är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde som har sin grund i naturvetenskap och humanbiologi. Ämnet handlar om hur vår kropp och rörelseapparat påverkas av olika faktorer och hur massage

Läs mer

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer. Träning & graviditet All form av aktivitet under och efter din graviditet kommer att hjälpa dig att komma tillbaka till din tidigare form. Det viktigaste är att du hittar någon träningsform som du tycker

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

Fysisk aktivitet och Motion vid Kronisk hjärtsvikt Evidens?Hinder? Motivatorer?

Fysisk aktivitet och Motion vid Kronisk hjärtsvikt Evidens?Hinder? Motivatorer? Fysisk aktivitet och Motion vid Kronisk hjärtsvikt Evidens?Hinder? Motivatorer? Harshida Patel Fil.Dr., Leg. Sjuksköterska och lärare Inst. Vårdvetenskap och Hälsa, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

Smärtreducering hos nackpatienter efter naprapatbehandling och kinesiotape?

Smärtreducering hos nackpatienter efter naprapatbehandling och kinesiotape? Smärtreducering hos nackpatienter efter naprapatbehandling och kinesiotape? en randomiserad studie Anna Lindbäck, Anna Lundeberg HÖGSKOLAN I HALMSTAD Projektarbete 2009 Funktionell biomekanik 2009 Kursledare:

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Förebygga förslitningsskador hos tjänstehund

Förebygga förslitningsskador hos tjänstehund Polisutbildningen vid Umeå universitet Vårterminen, 2005 Moment 4:3 Fördjupningsarbete Rapport nr. 215 Förebygga förslitningsskador hos tjänstehund Sammanfattning Jag ville skriva detta arbete för att

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer