LÄRARHANDLEDNING. OpenART För högstadiet & gymnasiet. Lärarhandledningen är framtagen av Örebro konsthall

Transkript

1 LÄRARHANDLEDNING För högstadiet & gymnasiet OpenART 2015 Lärarhandledningen är framtagen av Örebro konsthall

2 Lärarhandledning Det du håller i din hand är en lärarhandledning till OpenART och till några av de konstverk som ingår i utställningen. Den är tänkt att inspirera och ge idéer till att samtala om konst och hur man kan arbeta med konst inom ramen för några av skolans ämnen. Handledningen riktar sig framför allt till dig som undervisar skolår 7-9 och på gymnasiet men det går också att plocka ut delar ur handledningen för att använda till yngre elever. Handledningen är tänkt som ett inspirationsmaterial. Du väljer själv hur många och vilka konstverk och frågor som passar för dig och dina elever. I handledningen finns 18 konstverk som är utvalda för att visa olika konstnärliga uttryck och för att ge en lagom runda på cirka 1,5 2 timmar. Handledningen är uppdelad i tre delar, Inför konstvandringen, Konstvandring i OpenART och Efter konstvandringen. I första delen finns lite allmän information om det offentliga rummet, offentlig konst och gatukonst samt förslag på samtal och uppgifter inför besöket i OpenART. I andra delen kan du ta del av konstverkens bakgrund och betydelse tillsammans med kort info om konstnären, en bild av konstverket och några frågeställningar som underlag till samtal under konstvandringen. Här finns också en karta där de konstverk som ingår i lärarhandledningen är markerade med blått. Numren på kartan stämmer överens med de nummer som finns i handledningen. I sista delen finns förslag på vad ni kan arbeta med efter ert besök på OpenART. Lärarhandledningen finns att ladda ner på följande sidor: och För frågor angående handledningen kontakta konstpedagog Kata Wennberg: eller kata.wennberg@orebro.se. Om OpenART OpenART är en stor temporär utställning för samtida konst i Örebros stadskärna. Konst finns att se både utomhus på gator och torg, i Svartån och inomhus i gallerior. Utställningen pågår 14 juni 6 september och innehåller verk skapade av ett 70-tal konstnärer från både Sverige och olika delar av världen. Det är femte gången som OpenART anordnas. Utställningen finansieras av kommunala och regionala medel samt privata sponsorer. Öppettider De flesta konstverk är placerade utomhus och kan således ses dygnet runt. Konst finns även inomhus, följande öppettider gäller: Örebro konsthall och Örebro läns museum: Alla dagar kl Krämaren: Mån-fre kl , lör & sön: kl

3 Det offentliga rummet Inför konstvandringen Ofta, inte minst i konstsammanhang talas det om det offentliga rummet. De delar av staden som är tillgängliga för allmänheten och som ägs gemensamt brukar kallas för det offentliga rummet. Enligt nationalencyklopedin är ett offentligt rum: del av bebyggelsemiljö som är tillgänglig för allmänheten, t.ex. gator, passager, gallerior, torg och parker. Husens fasader, plank och vegetation kan betraktas som väggar i det offentliga rummet. Begreppet är tillämpligt främst inom städer och stadsliknande samhällen. ( ) Att samtala kring Diskutera begreppet offentlig. Med offentligt rum menas i regel offentlig plats vilka platser är offentliga? Vad är det för skillnad mellan en offentlig plats och en privat plats? Var går gränsen mellan privat och offentlig? Är en galleria i ett stadscentrum att beteckna som en offentlig plats? Det offentliga rummet kallas ibland för vårt gemensamma vardagsrum. Vad menas med det? Vad finns det för regler i det offentliga rummet? Att ta reda på Vem bestämmer över det offentliga rummet i er kommun? Hur är kommunen uppbyggd, vilka nämnder/förvaltningar finns? Vilken/vilka nämnder är det t.ex. som bestämmer över ortens torg? Vem bestämmer hur det ska se ut i skolan och på skolgården? Att fundera på Fundera och diskutera kring er orts identitet. (Vad gör Nora till Nora?) Finns det offentliga platser där ni inte känner er välkomna? Varför, i så fall? 3

4 Att göra Dokumentera en plats Eleverna arbetar i grupp och väljer/får tilldelat var sin plats att dokumentera. Man kan ge sig ut i samhället och dokumentera platser eller vara kvar i skolan. Är man kvar i skolan kan man välja platser såväl inomhus som utomhus: olika delar av skolgården, klassrummet, lärarrummet, cafeterian o.s.v. Ta med papper och penna och skriv upp allt som finns, t.ex. två träd, gräs, grusväg, rabatt med rosa blommor, en brun bänk, två gatlyktor o.s.v. Har man möjlighet kan man också fotodokumentera och dokumentera de ljud som finns på platsen. Förslag på frågor att diskutera i gruppen: Varför finns just dessa saker? Vad är deras funktion? Estetisk, praktisk eller kommersiell? Saknas något på platsen? Är något överflödigt? Hur tror ni att platsen är tänkt att användas? Används platsen på det sättet tror ni? Finns det olika användningsområden? Eleverna kan göra en rapport där de redogör för diskussionen eller så kan grupperna redovisa för varandra. Intervjua människor om en plats Dela in eleverna i grupper och låt dem välja var sin plats. Eleverna får själva ta fram frågor som de ställer till förbipasserande på platsen. Därefter sammanställs och redovisas intervjuerna. Innan övningen genomförs är det förstås viktigt att samtala kring intervjuteknik och vilka frågor som kan vara relevanta att ställa. Man kan också välja en större plats som t.ex. hela skolan eller ortens centrum och intervjua förbipasserande (eller klasskamraterna) om denna. Skrivuppgift Låt eleverna skriva kort om en offentlig plats som betyder mycket för dem. Om man begränsar uppgiften till en plats i närmiljön kan eleverna också fotodokumentera platsen. 4

5 Offentlig konst Den offentliga konsten ägs av skattebetalarna och tillhör alltså oss alla. Offentlig konst kan finnas både utomhus och inomhus i miljöer som till exempel sjukhus, vårdcentraler och skolor. Den köps in av kommuner, landsting och staten. Offentlig konst kan också köpas in med privata medel och doneras t.ex. till en kommun. Det finns även konst utomhus som inte tillhör det allmänna utan ägs av ett företag (t.ex. bostadsbolag) och är då inte heller offentlig. Om dessa privata konstverk är placerade i den offentliga miljön där de kan upplevas av allmänheten kan man kalla det för publik konst. Den offentliga konsten brukar beskrivas som antingen platsspecifik konst, byggnadsanknuten konst eller lös konst. Platsspecifik konst: Konst som är skapad för en speciell plats. Byggnadsanknuten konst: Konst som hör ihop med en viss byggnad. Lös konst: Konst som går att flytta på och som inte är kopplad till en särskild plats. Den offentliga konsten kan t.ex. vara skulpturer, målningar, foton, videoverk, ljusverk och ljudverk. Den offentliga konsten kan ha flera olika funktioner. Ett offentligt konstverk kan fungera som maktmedel, minnesmärke, identitetsskapare eller statusförhöjare. Offentlig konst fungerar även som en slags inredning i det offentliga rummet för att göra en plats mer trivsam. Hur blir ett offentligt konstverk till? Ett offentligt konstverk kan bli till på flera olika sätt. Lös konst köps oftast in från gallerier eller liknande, medan plastspecifik och byggnadsanknuten konst beställs till den specifika platsen/byggnaden. Statens Konstråd köper in och beställer konst till statliga byggnader och verksamheter. När ett verk ska uppföras vid t.ex. en nybyggnad skapas en arbetsgrupp som består av projektledare, fastighetsägare, arkitekt, brukarrepresentanter och andra berörda. När gruppen beslutat var utsmyckningen ska placeras bjuds en eller flera konstnärer in för att lämna skissförslag. När en skiss valts ut ska den godkännas av Statens konstråd, fastighetsägaren och brukarrepresentanter innan ett kontrakt upprättas med konstnären. Sedan tar det mellan ett och tre år innan konstverket är på plats beroende på byggprocessen och hur lång tid det tar att producera verket. Gatukonst Street Art Gatukonst eller Street Art är ett samlingsnamn på konstnärliga uttryck i det offentliga rummet som inte är beställd eller inköpt. Gatukonsten utgår ofta från en ambition att sprida glädje eller att få folk att reflektera, fundera eller tänka kritiskt. Många gatukonstnärer vill genom sin konst bidra till att omforma stadsbilden, att göra staden mer social och 5

6 personlig. Exempel på gatukonst är: affischkonst, graffiti, pärlplattor, kryptiska meddelanden på oväntade platser, broderier, stickade inslag och tillägg i stadsmiljön som utbytta gatstenar eller uppsatta fågelholkar. Det finns en politisk drivkraft inom gatukonsten som handlar om det offentliga rummet och vem som har rätt att bestämma vad som ska finnas där. Framförallt är det en kritik mot kommersialiseringen av det offentliga rummet att det kostar pengar att få vara en del av vårt gemensamma utrymme, att bara de som har råd att betala för annonsplatser ska ha rätt att uttrycka sig. Det finns också en kritik mot reklamen i sig och dess budskap. Gatukonsten innebär också kritik mot den representativa demokratin och de kommunala strukturer som finns kring offentlig planering och offentlig konst. Genom att placera sin konst i staden gör man både avtryck och intryck. Ett exempel på gatukonst med syfte att beröra frågan om det offentliga rummet är när gatukonstkollektivet Malmö Streets Project satte upp kopior på Malmö stads logga runt om i staden där de bytt ut texten Malmö stad mot Min stad. Det finns rörelser inom andra områden som handlar om att ta plats i det offentliga rummet. Guerilla Gardening har funnits i USA sedan 70-talet. De agerar på samma sätt som gatukonstnärer men placerar ut fröer i stadsrummet som en form av politisk miljöaktivism. Att reda på Vem beslutar om den offentliga konsten i din kommun? Vilka riktlinjer och bestämmelser finns kring den kommunalt ägda konsten? Vem tycker ni ska bestämma om vilken konst som ska finnas i det offentliga rummet? Finns det konst som alla tycker om? Är det i så fall sådan konst som borde placeras i det gemensamma utrymmet? Var går gränsen för skadegörelse? Vilken är den offentliga konstens viktigaste funktion eller uppgift? Måste konst vara vacker? Får konst vara ful? Vad finns det för fördelar och nackdelar med representativ demokrati och direktdemokrati när det gäller utsmyckningsfrågor? Diskutera skillnaderna. Tycker ni att det är okej att placera en stickad mössa på en skulptur eller dekorera en gångtunnel med pärlplattor? Att göra Gå runt i er närmiljö och möt den offentliga konsten som finns där. Börja förslagsvis i skolan. 6

7 Konstvandring i OpenART Att prata om konst Handledningen är tänkt som ett inspirationsmaterial. Du väljer själv de konstverk och frågor som passar för dig och dina elever, hur mycket du vill prata om respektive konstverk. Diskussionen om konsten får gärna följa med in i klassrummet. Till varje konstverk i handledningen finns en beskrivning om konstnären och konstverket. Du som lärare avgör hur mycket som du berättar och hur mycket du låter eleverna samtala sig fram till. Läs igenom handledningen och fundera över de frågor som finns. Hitta dina egna svar och tankar innan du påbörjar samtalet med eleverna. De flesta frågorna i handledningen är så kallade öppna frågor, det finns inget rätt eller fel. Det handlar mer om att starta diskussioner om konsten. Det kan vara bra att inleda visningen med att förklara för eleverna att alla har rätt att tycka och tänka hur man vill utifrån konstverket, det finns inga fel svar. Sedan kan förstås konstnären ha särskilda intentioner med konstverket som också kan vara relevanta att känna till och samtala om. Det kan också vara bra att variera sig från verk till verk. Vid några stationer kanske bara du berättar och vid andra ges det mer utrymme för eleverna att tycka, fråga och diskutera. Det finns 18 konstverk i den här handledningen. Beräknad tid för hela rundan är ca 1,5 2 timmar. Då är genomsnittstiden för samtal vid varje verk cirka 5 minuter. När man möter ett konstverk kan man använda sig av tre sorters frågor: Faktafrågor: Frågor som bygger på att beskriva verket, hur det ser ut, var det är placerat, vilken teknik som konstnären använt o.s.v. Tolkningsfrågor: Frågor som handlar om att sätta det man ser i ett sammanhang. Tolkningsfrågor har inget facit. Värdefrågor: Frågor som handlar om ämnen som kommer upp när man tolkar verket. T.ex. frågor av etisk/moralisk karaktär. Förslag på frågor att arbeta med: Vad är det första du tänker på när du ser ett konstverk? Titta noga på konstverket en stund. Beskriv vad du ser utan att tolka verket. Hur är konstverket uppbyggt (färg, form, ljus/skugga, förgrund/mittfält/bakgrund, rörelse/stillhet etc.)? Hur har konstnären skapat verket? Vilken teknik och vilket material har konstnären använt? Fundera, gissa och ta reda på. 7

8 Vad handlar konstverket om? Beskriv stämningen. Vad är det som skapar stämningen? Säger konstverkets titel något om verket? Vad upplever du när du ser verket? Personliga associationer som känslor, minnen etc. Vad kommer du att tänka på när du möter konsten som har att göra med samhället, värderingar, livsåskådning, politik, aktuella händelser, historia, andra konstverk, andra konstnärer, aktuella diskussioner eller fenomen etc.? Jämför dina associationer inför konstverket med andra - har ni samma tankar om konstverket? 8

9 Konstverk som ingår i lärarhandledningen (markerade med blått på kartan) 80. DIS/ORDER Sweden DIS/ORIENTATION - affischer placerade på olika platser 1. David Cerny Czech Republic MEAT 41. Cecilia Jansson Sweden Now. 73. Erwin Wurm Austria One Minute Sculpture 40. Lilian Bourgeat France magnus facio! 42. Lilian Bourgeat France Park Bench 43. Johanna Sims Byström & Jim Sims Sweden & USA Lattice 30. Cheng Dapeng China Ao 27. Magdalena Eriksson Sweden Jag föddes (i varje ny mening) Daina och jag 71. Eduardo Balanza Spain Las Guerras Panasonicas [the Panasonic war] 62. Erik Ravelo & Karen Oetling Cuba/Italy & Mexico Facing 79. Susanna Arwin Sweden Svenska tantens armé -placering i lobbyn på Scandic Grand 18. Jean-Luc Cornec France/Germany TribuT -placering i parkeringshus, NB 21. Ulrike Kessl Germany Monument for Örebro 22. Antonio O Connell Mexico Open House 3. Ai Weiwei China Think Different (How to Hang Workers Uniforms) 37. ENCOUNTERS Yin Xiuzhen China Collective Subconscious Xu Bing China The Character of Characters 36. Alicia Martin Spain Conciencia [Medvetenhet] 9

10 10

11 Nr. 80 DISORDER DIS/ORIENTATION (Sverige) Om konstnärerna Bakom Disorder står malmöborna Karin Andersson och Johanna Bratel. Konstnärerna arbetar med det offentliga rummet och hur vi rör oss i det. De tänker sig att vi alla har en mental inre karta över vårt Örebro - en karta som ser olika ut i alla örebroares huvuden. Med sitt konstverk vill de skaka om sättet vi ser på staden och få oss att tänka i nya banor. Detta konstverk finns inte på en enda plats utan på många olika platser i staden i form av affischer med uppmaningar. Uppmaningar till vadå? Jo, exempelvis att fråga en främling om deras favoritplats i staden och sedan gå dit. Uppmaningarna är tänkta att få oss att se med nya ögon på vår stad. Budskapen hänger som reklamskyltar med 20 olika uppmaningar till stadens invånare eller besökare. Vissa menar att konstverket blir till i mötet med betraktaren och i detta fall är det verkligen så att det är först när vi ser uppmaningarna och kanske prövar att följa dem, som konstverket börjar få liv i våra huvuden och handlingar. Under konstvandringen bör ni därför hålla ögonen öppna för att upptäcka dessa uppmaningar och se vad som händer när ni följer dem. Varför inte ta en eftermiddag på egen hand eller med en vän och låta det oväntade hända! Undersök förhållandet mellan reklam och andra budskap i vårt offentliga rum. Hur stor del av det offentliga rummet tas i anspråk av kommersiella uttryck och vilka andra budskap finns? Vad ses som ett normalt beteende i vårt offentliga rum? Fundera över vad som anses som tillåtet och inte i det offentliga rummet. Finns det något som är otillåtet eller oönskat enligt normen som ni skulle önska var tillåtet? Vad och varför i så fall? Skulle detta konstverk kunna ses som gatukonst? Motivera varför/varför inte. 11

12 Nr. 40 och 42 Lilian Bourgeat magnus facio! & park bench (Frankrike) Om konstnären Lilian Bourgeat bor och är verksam i Dijon i Frankrike. I sitt konstnärskap har han alltid i skulptural form lekt med förhållandet till konstvärlden och till publiken. Sedan ett femtontal år tillbaka i stort format. I ett av sina tidiga verk har han låtit hela utställningen bestå av stora vinglas utan andra konstobjekt, som en lek med vernissagen som fenomen. Inne på Örebro konsthall visas utställningen magnus facio som betyder att göra stort på latin och utanför i Henry Allards park står den stora gröna parkbänken, som på kort tid har blivit en favorit bland örebroarna. I utställningen ingår vardagsföremål som de allra flesta känner igen och har minnen kopplade till, men här uppförstorade i gigantiskt format. Konstnären har skapat en värld som lockar besökaren till sig, och när man kliver in i utställningen får man se världen ur ett annat perspektiv. Den röda tråden som finns i flera av Lilians verk symboliserar hur vägen genom livet kan vara, inspirerad av den grekiska myten om Ariadne. Det stora bordet och stolarna heter översatt till svenska Gullivers måltid och är inspirerad av Jonathan Swifts Gullivers resor från Konstnärens nästa utställning är i Frankrike och har namnet Retour de Suéde på svenska Återkomsten från Sverige. Titta närmare på den stora kundvagnen och de tomma äggförpackningarna. Dessa två konstverk är placerade av konstnären bredvid varandra i rummet då de bär på ett gemensamt tema. Vad tror du att dessa konstverk handlar om? Precis som Jonathan Swift drev med sin tids samhälle i den satiriska äventyrsromanen, driver Lilian Bourgeat med vår samtid. I Gullivers resor råkar berättaren och huvudpersonen Gulliver ut för skeppsbrott och hamnar först i Lilliputtlandet, sedan i ett jätteland och vidare i många andra ännu oupptäckta delar av världen. Läs romanen och fundera på om det finns några beskrivningar i boken som även passar in på vår tids samhälle? Finns det några kopplingar mellan begreppet ready-made och Lilian Bourgeats utställning? 12

13 Nr.41 Cecilia Jansson NOW (Sverige) Om konstnären Cecilia Jansson är bosatt och verksam i Örebro och har vistats en hel del i Kina under de senare åren. I grunden är hon keramiker men arbetar också med teckning och flera andra tekniker. Hennes konst tar sin utgångspunkt i socialt engagemang, ofta på temat identitet och synliggörande. I sin konst lyfter hon de bortglömda och osynliga grupperna i samhället. Förutom att synas i Open ART är hon en av få svenska konstnärer som deltar under Venedigbiennalen i år. I containern gestaltar Cecilia Jansson sitt konstnärliga projekt med de intagna på Kumlaanstalten. Hon har konstnärligt realiserat deras idéer om vilka motiv som ska vara på väggarna i den 110 m. långa korridoren på Kumlanstalten. I containern är väggarna klädda med de konstnärliga utsmyckningarna som de intagna har gjort. En film visar vad som händer i korridoren under en timme. Den skildrar väntan, tristess och människor som kommer och går. Verket kräver att du ger det tid för att du ska få en inblick i hur långsamt tiden kan gå i ett fängelse. Cecilia Jansson berättar att de intagna vill att saker och ting skulle hända på en gång, varför titeln på konstverket är NOW. Cecilia Janssons konstverk handlar om att de intagna själva ska få vara med och påverka den miljö där de vistas. Hur ser det ut i er skolmiljö? Får ni vara med och påverka vad som visas på väggarna? Om inte hur skulle ni vilja vara delaktiga? Om du skulle gestalta ordet väntan i ett konstverk hur skulle det se ut? Stanna en stund inne i containern och titta på filmen. Fundera på om de som filmas är medvetna om att de filmas och se om du får ögonkontakt med någon av de som passerar förbi kameran. 13

14 Nr. 43 Johanna Sims Byström och Jim Sims Lattice (Sverige och USA) Om konstnärerna Johanna Sims Byström är från Sverige och Jim Sims är från USA. Konstnärsduon är gifta med varandra och arbetar ibland tillsammans konstnärligt. De har länge bott i New York och arbetar med frågor såsom stadsutveckling, tillväxt, människans relation till naturen och naturens påverkan på oss människor. Staden ses som en levande organism, och det finns ett intresse hos duon att undersöka hur städer ser ut, ständigt förändras och växer. Som ett kluster sitter fågelholkarna i gatlyktan på Järntorgets mitt, tätt tillsammans. I ett träd lite längre bort sitter ytterligare några fågelholkar, som om fågelholkarna har spridits ut, eller är på väg att fylla hela torget och staden. I trädet med fågelholkarna finns ett ljudverk som är en del av konstverket. Konstverkets titel Lattice betyder ungefär galler eller mönster. Ställ dig nedanför trädet med fågelholkarna och lyssna! Konstnärerna har gjort ett ljudcollage av olika ljud i deras omgivning. Vilka ljud kan du urskilja? Se om du hittar några spegelskärvor bland fågelholkarna i lyktstolpen! Kan du där se himlen, torget eller till och med dig själv? Så som konstnärerna har gjort fågelholkarna brukar inte fåglar bygga bo. Med så många fågelholkar, placerade tätt intill varandra påminner konstverket mer om människans sätt att bo och bygga. Hur väljer vi människor att bo, nära varandra eller långt ifrån? Vad tror du att konstnärerna vill säga med sitt konstverk? 14

15 Nr. 30 Cheng Dapeng Ao (Kina) Om konstnären Cheng Dapeng är från Kina och arbetar som arkitekt i Peking. Han har tidigare gjort konstverk med monster insprängda i arkitekturen. Han arbetar med de kinesiska städernas snabba förändring där det traditionella möter det moderna. Cheng Dapeng har utgått från platsen och då särskilt arkitekturen i Örebro. Örebro är enligt honom en elegant och vacker stad, och han har velat tillföra något till stadsbilden som saknades. I Kina finns talesätt som på olika sätt beskriver att om något är för rent eller avskalat, finns där inget liv. Om vatten blir för rent kan inga fiskar leva där är ett exempel. Hjälten i kinesisk tradition är heller aldrig helt och hållet god utan alltid har något osympatiskt drag. Med sitt konstverk Ao vill Cheng ge Örebro något som Örebro saknade. Titelns A betyder i kinesiskan något som har kokat väldigt länge, och utropet Ao står för en reaktion. Cheng ville göra ett konstverk som stör stadsbilden och som får oss att se på staden med nya ögon. Se er omkring och betrakta byggnaderna runtomkring Chengs konstverk. Cheng har medvetet utformat sitt konstverk i motsats till allt runtomkring. På vilka sätt bryter konstverket av mot omgivningen? Var tjugonde minut kommer det rök och ånga från konstverket, lite som en modern kinesisk drake som frustar ut ånga. Det röda kan ses som ett organ och varelsen har en svans och ett huvud. Men Cheng är själv noga med att hans konstverk inte föreställer ett specifikt djur utan snarare en del av någonting levande. Vissa har kallat det för en tarm eller ett inre organ. Vad tycker du att det ser ut som? Välj en plats i staden. Begrunda hur den ser ut och gör en skiss på ett konstverk som bidrar med någonting som platsen saknar. Utgå från motsatser och tänk att du ska tillföra någonting nytt till platsen. 15

16 Nr. 27 Magdalena Eriksson Jag föddes (i varje ny mening) (Sverige) Om konstnären Magdalena Eriksson är bosatt och verksam i Örebro. Hennes konstnärliga uttryck är måleri, teckning och text. Hon fascineras av det mänskliga och utgår från situationer och möten i sitt liv som blir en slags moderna sagor i konstnärlig form. I Lindhska bokhandelns skyltfönster finns två konstverk av Magdalena Eriksson. Konstverket som sitter i det vänstra skyltfönstret utifrån sett heter Jag föddes (i varje ny mening). Bilden och texten är gjorda utifrån upplevelsen av att möta hemlöshet. En tiggare brukar sitta utanför den här bokhandeln och därför har Magdalena valt att visa sina konstverk just här. Texten som hör till målningen heter Hemlängtans många broderier och är en gestaltning av bilden och en lek med ordet hem. Ett enda ord kan rymma så många bilder och världar säger Magdalena och berättar om minnet av en skrivarkurs på Öland där deltagarna fick börja varje mening i en dikt med Jag föddes Den situationen har fått ge namn åt målningen där grisarna blir värddjur för något mänskligt och kan ses som en slags själens boning. Konstverket i det högra skyltfönstret heter Daina och jag och finns i original inne i bokhandeln att titta på. Båda konstverken är ett undersökande av hur människor tar till sig text i det offentliga rummet som till så stor del är präglat av reklambilder, korta texter och snabba budskap. Som stora bokuppslag möter konstverken oss och kräver att vi tar oss tid att stanna upp. Magdalena Eriksson utgick från känslan av att möta en människa som förmodligen inte har något hem och som inte äger någonting. Försök sätta dig in i hur det skulle vara att inte ha ett hem och gestalta den känslan i bild och text. Utgå från ordet hem och skriv en gemensam dikt där varje person får börja en mening med Ett hem Hitta en plats där du kan observera de människor som passerar bokhandeln och se hur de reagerar när de möter ett helt bokuppslag i ett skyltfönster. Är det någon som läser hela texterna? Kan du observera några reaktioner? 16

17 Nr. 22 Antonio O Connell Open House (Mexico) Om konstnären Antonio O Connell är arkitekt och konstnär, verksam i Mexico City. Han rör sig i gränslandet mellan arkitektur och samtidskonst och skapar sina installationer av återvunnet material. Skulpturen som föreställer Engelbrekt på Stortorget har byggts in i ett konstverk som heter Open House. Konstnären har även tidigare gjort konst utifrån redan befintliga konstverk och inspireras då av arkitekturen runtomkring. Just i år fyller dessutom skulpturen 150 år, och konstnären har gjort en trappa upp och ett litet vardagsrum intill Engelbrekt, så att besökare kan slå sig ner och bekanta sig med Engelbrekt. Skulpturen av Engelbrekt är det äldsta konstverket i Örebro. Det invigdes 1865 och är en hyllning till frihetshjälten Engelbrekt Engelbrektsson som levde under 1400-talet och ledde Engelbrektupproret mot Erik av Pommern. Engelbrekt blev mördad med en yxa i nacken utanför Örebro på en ö i Hjälmaren och begravdes i Nikolaikyrkan. Vid första anblicken kan det se ut som att skulpturen har byggts in och därmed dolts, men i själva verket har örebroarna aldrig kommit så nära Engelbrekt som nu! Att det ligger en inplastad Bibel på bordet har sin egen historia. Antonio O Connell är nämligen kristen och har Bibeln som sin byggbok. När han var här för att bygga sitt konstverk i början av sommaren letade han efter en Bibel i den bokinsamling som gjordes inför att konstnären Alicia Martin skulle bygga sin bokskulptur, men hittade ingen. Så faller en Bibel ner från ett fönster en kväll och landar på gatan framför honom, och det är den Bibel som nu har blivit en del av konstverket. Fundera över vilken betydelse titeln Open house ger konstverket. Hur förhåller vi oss till en 150 år gammal skulptur som Engelbrekt? Konstens roll när skulpturen gjordes i slutet av 1800-talet var väldigt annorlunda i jämförelse med konstens roll idag. Hur har det förändrats? Om du skulle utgå från ett befintligt konstverk i Örebro och utifrån det göra ett nytt eget konstverk vilket konstverk skulle du då välja och vad skulle du göra? 17

18 Nr. 21 Ulrike Kessl Monument for Örebro (Tyskland) Om konstnären Ulrike Kessl är en konstnär från Tyskland som ofta arbetar med strumpbyxor som material för att göra installationer både på gallerier och i det offentliga rummet. Med ett material som är så privat och kroppsnära som strumpbyxor, klär konstnären in ett så formellt hus som Rådhuset. Idén att klä in just Rådhuset kom från OpenART och vidareutvecklades sedan i dialog med konstnären. Örebroarna har fått vara delaktiga i verket genom att bidra med strumpbyxor och på kort tid samlades en mängd strumpbyxor in, mestadels från örebroare men ett bidrag kom också från Östersund. Installationen på Rådhuset är konstnärens största installation hittills, och höjdrädd som hon är var det en stor utmaning att få verket på plats. De 500 strumpbyxorna är infärgade, hopsydda för hand och förberedda i moduler om tre strumpbyxor som sedan sytts ihop för hand på plats. Verket ställer frågor om det privata, det offentliga och om rumsliga strukturer. Konstnären säger själv att det inte är ett politiskt konstverk hon använder strumpbyxorna som pensel i sin konst. Det finns även en inomhusinstallation på Krämaren av Ulrike Kessl. Det här är ett konstverk, som precis som Open House förhåller sig till stadens befintliga arkitektur. Hur förändras upplevelsen av Stortorget som plats utifrån dessa båda konstverk? Fundera över valet av material och hur det påverkar konstens uttryck och innehåll. Hur skulle upplevelsen av konstverket förändras om hon istället hade använt sig av trosor, kalsonger eller något annat klädesplagg? Strumpbyxor är ett material som används mest av kvinnor. Påverkar det tolkningen av konstverket på något sätt? Reflektera över förhållandet mellan det privata och det offentliga. Vad händer när örebroarnas privata plagg används till att väva in Rådhuset i ett spindelnät av färgade strumpbyxor? 18

19 Nr. 3 Ai Weiwei Think Different (How to Hang Workers Uniforms) (Kina) Om konstnären Ai Weiwei är en av de mest inflytelserika kinesiska samtidskonstnärerna. I hans konst behandlar han ofta teman som korruption, yttrandefrihet och sociala problem som är kopplade till globalisering och orättvisa. Ai Weiwei har fått en hel gata som utställningsrum, vilket väckte hans idé om det konstverk som nu hänger här: 375 arbetsuniformer i olika färger på Köpmangatan, i det kommersiella hjärtat av Örebro. Uniformerna är ready-mades vilket innebär att de inte är tillverkade av konstnären själv utan är redan befintliga arbetsuniformer från företaget Foxconn, en av världens största producenter av elektronik, inte minst Apple-produkter, med fabriker i Kina. När man ser dessa arbetsuniformer hänga längs med gatan kan man kanske föreställa sig hur det kan vara i dessa arbetares liv. Ett tusental unga arbetare har inte klarat av förhållandena i dessa fabriker, utan har under de senaste åren tagit sina liv. Ai Weiwei vill med konstverket höja medvetenheten om effekterna av globaliseringen, arbetsförhållanden och social och politisk strävan. Konstverket påminner också visuellt om hur man hänger tvätt i Kina, mellan husfasaderna på gatorna på ett liknande sätt som vi ser här. I Sverige idag har var och varannan en smartphone, ofta en Iphone, och dessa tillverkas i Kina, i fabriker av människor som bär dessa uniformer. Hur tror ni att konstverket påverkar de som går här på Köpmangatan för att handla? Elektroniken påverkar allas våra liv. Hur påverkas du av elektroniken och hur länge tror du att du skulle klara dig utan en smartphone, dator etc.? Försök se på konstverket dels som form och uttryck (hur det ser ut) och dels som innehåll och budskap (vad det handlar om). Vad tycker du är viktigast? 19

20 Nr.1 David Cerny MEAT (Tjeckien) Om konstnären David Cerny är en tjeckisk konstnär, vars konst kan ses på många platser i Prag. Han arbetar i olika medium såsom skulptur, installation, performance och video. I början av 90- talet blev han uppmärksammad då han målade en sovjetisk pansarvagn rosa. Pansarvagnen var ett krigsmonument i Prag. Hans verk innehåller ofta kontroversiella inslag men kan också roa och förvirra. Nationalism, konsumtion och kommunism är återkommande teman i David Cernys konstnärskap. Två röda bilar hänger som köttbitar uppspikade på Krämarens fasad. David Cerny var tveksam till placeringen först, och menade att den gråa fasaden var för ful för hans konst, men sedan han fått se ett fotomontage av hur det kunde komma att se ut, accepterade han placeringen. Med konstverket vill han uppmärksamma vår överdrivna konsumtion och vår benägenhet att skryta om hög social status. Hur objekt laddas med värde och blir en del av vår identitet, är bilen ett av många exempel på. David Cerny har bidragit med två konstverk till i OpenART; Speederman (nr.53) och Man hanging out (nr.78). Vilka andra objekt än bilar påverkar vilken status vi har och får i olika grupper och sammanhang? Fundera över vilken betydelse det har vilka kläder, mobiltelefoner, smycken vi har på oss. Vilka statussymboler finns och vad står de olika objekten för? Från början var konstnären skeptisk till placeringen, men ser man till verkets innehåll och budskap, så finns en samstämmighet mellan verket och placeringen. Hur då? David Cernys konst väcker debatt. Kan konsten vara ett verktyg för att påverka och förändra saker här i världen? 20

21 Nr. 73 Erwin Wurm One Minute Sculpture (Österrike) Om konstnären Erwin Wurm är från Österrike och har sedan 80-talet gjort sig känd för denna serie av en-minuts-skulpturer. Med vardagliga föremål i oväntade kombinationer och ställningar ifrågasätter han med mycket humor vad en skulptur egentligen är. Skulpturerna är tillfälliga och fångas på foto. Fotografierna visar en-minuts-skulpturer där besökaren har fått bli ett levande konstverk under en minut, fotograferats och på så sätt bevarats och blivit en del av utställningen. Publiken bjuds i den här utställningen in att vara delaktiga genom att själva bygga sina egna en-minuts-skulpturer med innehållet i kundvagnen. En minut kan tyckas vara en kort tid, men i en obekväm ställning kan en minut kännas som en evighet. Att göra en skulptur enligt Wurm är att ta eller lägga till material till ett föremål. Hur skulle du beskriva vad en skulptur är eller kan vara? Ta bilder av varandra när ni skapar egna enminuts-skulpturer med innehållet i kundvagnen. Om ni instagrammar får ni gärna hashtagga: #openartkids #openart #openartsweden #openart15 Musikvideon till Red Hot Chili Peppers låt Can t stop är inspirerad av Erwin Wurms one-minutesculptures. Titta på den och inspireras till att göra dina egna kortfilmer: 21

22 Nr 71 Eduardo Balanca (Spanien) Om konstnären Eduardo Balancas konstnärliga arbete kretsar kring musik, ljud, urbana trender och teknisk arkeologi. Han skapar skulpturer, fotografier, videor och installationer. Med inspiration från musik, radioprogram och daterad teknologi såsom kassettband, LP-skivor och stereos från 80-talet skapar han verk i kartong. Särskilt analog teknik och musikkulturens utveckling intresserar honom. Med kartong, trä och lim har Eduardo Balanca skapat detta konstverk i OpenART s verkstad i Örebro. Verket är gjort av kartong som har blivit över och är ett exempel på återbruk att återanvända skräp till konstverk. Skulpturen är en hyllning till musiken och kulturen som uppstod i de afroamerikanska förorterna runt om i USA på 80-talet. För konstnären Eduardo bär verket med sig associationer till breakdance, musik och gängkultur. Vad associerar du till när du ser konstverket? Har du något eget minne av de kassettband och bandspelare som konstverket föreställer? Konstverket är en hyllning till musikkulturen. Om du skulle göra ett konstverk som en hyllning till något som är betydelsefullt för dig vad skulle det vara? Använd kartong, tejp/lim och trä och bygg en skulptur av något som du associerar med det som är viktigt för dig. Att använda kartong som konstnärligt material kan ses i relation till den mängd förpackningar och förbrukningsvaror som vi konsumerar. Verket föreställer också en bandspelare som har gått ur tiden och ersatts av ny teknik som hela tiden förnyas och utvecklas. Tänk på människans ständiga utveckling och konsumtion i förhållande till miljön och diskutera om teknikutvecklingen är värd priset som naturen och människorna får betala. Jämför gärna med Ai Wei-weis konstverk Think Different (How to Hang Worker s Uniforms). 22

23 Nr. 62 Erik Ravelo & Karen Oetling Facing (Cuba/Italien och Mexico) Om konstnärerna Konstnären Erik Ravelo är ursprungligen från Cuba och är nu verksam i Italien. Han arbetar i olika medier och med sociala kampanjer för bl.a. företaget Benetton, FN och WHO och är Creative Director på Fabrica, som är ett kommunikationscenter under Benetton. Detta konstverk är gjort tillsammans med Karen Oetling som är född i Mexico, och också arbetar för Fabrica. Facing är en utställning som består av storskaliga kvinnoporträtt, skapade med syra på metall. Att skapa genom att förstöra var en bakomliggande idé med verket. Syran framkallar rost och kvinnoansikten framträder. Konstnärerna vill uppmärksamma de hundratals kvinnor som varje år får sina ansikten förstörda med frätande syra och i en fjärdedel av fallen inte överlever. Resterande lever med allvarliga hälsoproblem och psykologiska svårigheter. Projektet är också ett samarbete med den pakistanska aktivisten Iram Saaed, som 1996 attackerades med syra, för att hon nekade ett frieri. Iram blev blind på sitt högra öga och arbetar nu för att hjälpa andra offer att återhämta och återanpassa sig. Till verket hör också en film som handlar om kvinnor som har blivit utsatta för syraangrepp. Diskutera titeln. Att fejsa något är slang för att bli medveten om något. I det här fallet handlar det om att fejsa de angrepp som görs på kvinnor. På vilket sätt påverkar en sådan här utställning oss? Verken föreställer kvinnoansikten som inte är anfrätta av syra, men de är skapade med en teknik där syra används. Materialet är av betydelse för tolkningen av verket. Beskriv hur. Studera andra konstprojekt gjorda av Erik Ravelo, exempelvis utställningen The Untouchables finns också på Krämaren och har över en miljon delningar på Facebook. Den handlar om barns rätt till en barndom och de hot som kan finnas mot den. Diskutera fenomenet sociala kampanjer som finns i sociala medier och andra forum, och hur vi påverkas av dem. 23

24 Nr. 79. Susanna Arwin Svenska tantens armé (Sverige) Om konstnären Susanna Arwin arbetar med olika konstnärliga uttryck: måleri på eget linnepapper, gjutning av konstglas och skulpturer i offentliga miljöer. Hon har sedan 1995 arbetat med projektet den svenska tanten som konstverket Svenska tantens armé är en del av. Gjutna i betong står tanterna med sina handväskor uppradade i Scandic Hotells lobby. Susanna Arwin har i många år arbetat med tanten som motiv och tema. Fotografiet som konstnären har använt som förlaga togs 1985 av Hans Runesson i Växjö av en kvinna som under en nazistisk demonstration slår sin handväska mot en av demonstranterna. Förslaget att Susanna Arwin skulle göra en skulptur föreställande kvinnan med handväskan som skulle placeras i Växjö ledde till en diskussion 2014 där vissa politiker såg motivet som våldsbejakande vilket ledde till att det inte blev någon skulptur. Dock står redan skulpturen Svenska tanten med handväskan under armen i Växjö. Konstnären menar att handväskan är en icke-våldssymbol, och en symbol för civilkurage mot de rasistiska strömningar som finns i samhället även i vår tid. Den svenska tanten handlar också om kvinnans roll i samhället. Susanna Arwins motto är: Att våga vara så vanlig att man blir ovanlig Detta kallar hon för tantfullness och menar att tanten är en god förebild för den nya kvinnorollen. Konstverket är en fredlig armé för civilkurage. Titta på fotografiet från 1985 och diskutera olika möjliga tolkningar från olika ideologiska perspektiv. Försök sätta dig in i olika roller och diskutera olika synsätt. I reaktion mot beslutet att inte låta uppföra skulpturen av en tant med handväska i Växjö hängdes handväskor upp på många offentliga konstverk i svenska städer för att visa på det harmlösa med en tant med handväska i jämförelse med de många skulpturer av män med vapen som finns i våra städer. Granska den offentliga konsten i Örebro utifrån ett genusperspektiv: hur många kvinnliga respektive manliga konstnärer som finns representerade, hur många män respektive kvinnor som finns avporträtterade och på vilket sätt. Upplever du tantarmén som hotfull eller hoppfull? 24

25 Nr. 18 Jean-Luc Cornec TribuT (Frankrike/Tyskland) Om konstnären Jean Luc Cornec är född i Frankrike men är bosatt i Tyskland och arbetar med skulpturer och installationer. Fåren är gjorda av en stomme av metall och hönsnät, med gammeldags telefonsladdar och telefonlurar till ull och klövar. Den här typen av får har konstnären gjort under många år. 33 telefoner går åt till varje får. Från början var hans idé till fåren enbart estetisk och handlade inte så mycket om innehåll eller budskap men under åren började olika betydelser formas utifrån vad som hände i omvärlden, som när fåret Dolly föddes Dolly var det första klonade djuret som skapades av människan och inte på naturlig väg, ett omdiskuterat vetenskapligt genombrott. Jean- Lucs konst ses ofta mer som humoristisk än politisk. Tänk på hur en klassisk ringsignal låter och jämför med fårens bräkande. Skulpturen All in heaven (nr.50) som finns i Svartån och föreställer ansikten i profil som kysser varandra är också Jean Luc Cornecs. skulle säga något om just den tid vi lever i nu, vad skulle det kunna vara? Konstverket kan vara en utgångspunkt för en diskussion om kloning och den naturvetenskapliga och medicinska utveckling som manipulerar med naturen. Hur tror ni att placeringen i ett parkeringshus påverkar upplevelsen av konstverket? Varje får har sitt eget individuella uttryck, och ändå är de väldigt lika varandra. Påminner fåren om oss människor på något sätt? 25

26 Nr. 37 Yin Xiuzhen Collective Subconcious (Kina) Om konstnären Yin Xiuzhen är uppvuxen i Beijing och hennes mamma var textilarbetare på en fabrik. Idag är hon en av Kinas mest framstående kvinnliga samtidskonstnärer. Symaskinen har funnits med i hela hennes liv och kläder har alltid varit en naturlig del av hennes konstnärliga uttryck och material. Ofta möter kläder ett annat material i hennes konst och ur de använda materialen skapas en ny berättelse där vår historia möter samtiden. Tidigare har hon bland annat gjort städer i resväskor av textil. Den 14 meter långa bussen är förlängd med en stålkonstruktion klädd med skänkta begagnade kläder. 80-talet var en tid då de kineser som hade råd började köpa en egen bil. Då var denna bilmodell vanlig och blev till en symbol för framgång och frihet. Musiken som spelas inne i bussen är en hit från 80-talet som heter Beijing, Beijing som handlar just om att förverkliga sina drömmar. Yin beskriver det som att kläderna är som ett andra lager med hud. Till konstverket har hon både använt sina egna kläder och kläder från sina närmaste, men också kläder som donerats till konstprojektet. Valet av färgglada kläder är ett medvetet val hon ville få känslan av att man sitter i ett rum för andakt. När dagsljuset lyser in igenom kläderna blir de från insidan sett till målade kyrkfönster. Tanken med konstverket var från början att besökare skulle kunna sätta sig på en av pallarna inne i bussen för att meditera en stund och reflektera över sitt liv och sina drömmar, men bussen har stängts då slitaget blivit alltför stort. Det kollektiva undermedvetna skulle konstverket kunna heta på svenska. Vad får du för tankar och associationer utifrån den titeln? Tänk på kläder som ett andra lager av hud. Vilken betydelse har det vad vi har på oss, och vilka minnen och berättelser finns i våra kläder? Vad har du för drömmar om framtiden? Stanna upp och fundera över vart du som person är på väg i ditt liv, men tänk också på det kollektiva, vart hela samhället är på väg. 26

27 Nr. 37 Xu Bing The Character of Characters (Kina) Om konstnären Xu Bing är kalligraf och performancekonstnär som är verksam i Kina och arbetar med olika medier och konstnärliga uttryck. Det animerade videoverket är ca 15 min långt och inleds med att en svart linje tecknas fram, linjen som ligger till grund för bokstäver och annan visuell kommunikation. Det är en film som handlar om mänsklig kommunikation i ett historiskt och nutida perspektiv. I videoverket illustreras med kalligrafins bläck den nya tekniken, den ökande bilismen och städernas expansion. Det gamla Kina ställs vid sidan av det nya. Videoverket är handmålat och gjort av konstnären med hjälp av assistenter bilder består hantverket av och då Xu Bing får frågan varför han arbetar med animation lyder svaret Animation är väldigt besvärligt och kräver en oändlig mängd tålamod, precis som kalligrafi. Välj en scen eller en sekvens i konstfilmen som du fastnar för och beskriv vad som händer och vilka teman som konstnären tar upp. Xu Bing gestaltar det gamla och det nya Kina. Gör en egen stop-motion-film utifrån teckningar eller fotografier som handlar om Sverige i ett historiskt perspektiv. Kalligrafi är en teknik som utgår från linjen. Experimentera med den tecknade linjen, blanda bokstäver och bilder. Använd gärna pensel och bläck. Prova på kalligrafi! 27

28 Nr. 36 Alicia Martin Conciencia (Spanien) Om konstnären Konstnären Alicia Martin från Spanien har alltid med sig en bok i väskan och har skapat skulpturer av böcker sedan hon var konststudent. Conciencia betyder medvetenhet, och i konstverket finns många berättelser inbundna i bokform. Alicia Martins konstverk står i kontrast till hur vi brukar möta böcker: systematiskt indelade i olika kategorier på bibliotek och uppradade i bokhyllor. Hon vill att konstverket ska få oss att reflektera över det förflutna, nuet och framtiden. Till konstverket gjordes en bokinsamling där flera tusen böcker skänktes av örebroare, så många människor har bidragit till och på så sätt blivit en del av verket. Femtusen böcker har använts till bokskulpturen. Att bokskulpturen är formad som ett klot beror på att Alicia har inspirerats av den antika myten om kung Sisyfos som får som straff att i dödsriket rulla ett stort stenblock uppför ett berg. Om Sisyfos skulle lyckas få upp stenblocket på kullen skulle han bli fri, men varje gång störtar det ner i avgrunden igen och han får börja om. Ett sisyfosarbete är något som aldrig tar slut. Vissa blir provocerade av att böcker används som material i konsten. Det är en form av återbruk av sådant som annars skulle ha slängts eller skänkts till något annat ändamål. Vad tycker du om att använda böcker som konstnärligt material? Boken är ett laddat objekt och kan stå för många olika saker; bildning, historia, kunskap, fantasi. Idag ersätts ofta boken av datorer och smartphones. Vilket symbolvärde har boken för dig? Konstverkets titel är medvetenhet. Vet du vad medvetenhet är? Att vara medveten handlar om att ha kunskap om något och att veta saker. I vilka olika sammanhang får vi kunskap om saker idag och hur förhåller vi oss till kunskap? 28

29 Efter konstvandringen På följande sidor finns förslag på fortsatt arbete i klassrummet, indelat i underrubriker utifrån om det handlar om att fortsätta samtalet om konstupplevelsen i klassrummet, skissa på offentliga konstverk eller skapa egna konstverk med inspiration från OpenART. Samtala om OpenART Vilket eller vilka konstverk har gjort intryck på er? Presentera varsitt konstverk som ni av någon anledning minns särskilt väl och motivera varför, eller diskutera i smågrupper. Fundera på om det var något i OpenART som ni upplevde som överraskande, upprörande eller upplyftande? Det offentliga rummet och politisk konst Att ta plats i det offentliga rummet är en politisk handling skriver Karin Andersson och Johanna Bratel som står bakom konstnärskollektivet DIS/ORDER. Vilka konstverk i OpenART upplevde ni som politiska och på vilket sätt? Konst, materialval och ekologi Kartong, böcker och överblivna brädor blir till konstverk. Vad säger konstnärernas val av material om vår tid och om ekologi? Återvunna böcker som annars skulle ha kastats, stått kvar i bokhyllan eller gått till second-hand, blir till konst. Jämför med de traditionella teknikerna och materialen inom konsten och diskutera hur valet av material påverkar både uttryck och innehåll. Många konstnärer förhåller sig till vårt samhälle och vill göra oss uppmärksamma på vår livsstil. Låt eleverna undersöka konsekvenser av vår livsstil närmare. På vilket sätt påverkas människor i andra delar av världen av vårt sätt att leva? Platsspecifik konst Ai Weiweis uniformer skapades med en plats i åtanke, men skulle kanske kunna fungera även i någon annan stad? Vad gör ett konstverk till ett platsspecifikt konstverk? Ett exempel på ett platsspecifikt konstverk bland den offentliga konsten i Örebro är Väv av ögonblick av Bo Samuelsson som står på Fisktorget vid den rosamålade Engelbrektsgatan som är en del av årets OpenART. Denna skulptur består av pusselbitar där varje form passar in i den omgivande arkitekturen eller omgivningen, och är ett exempel på ett platsspecifikt verk som inte skulle fungera på samma sätt någon annanstans. I OpenART 29

30 finns även exempel på konst som skapas i relation till redan befintliga konstverk som Antonio O Connells Open house, som gör att vi ser den konst som redan finns i staden med nya ögon. Diskutera vilka konstverk i OpenART som är platsspecifika och på vilket sätt. Från temporärt till permanent Att OpenART är en temporär utställning påverkar konstnärernas val av material och placering. En temporär utställning kan fylla stadskärnan utan att göra anspråk på utrymmet på längre sikt. Om alla konstverk skulle vara kvar i stadsrummet efter varje OpenART så skulle stadskärnan snart vara full av konst, men vissa konstverk skulle kanske snart vara i dåligt skick eftersom alla konstverk inte är gjorda för att stå ute under mer än en sommar. I år beslutades att OpenART permanentas, d.v.s. att OpenART kommer att vara en återkommande konstbiennal i Örebro vartannat år framöver. Under de senaste årens OpenART har konstverk köpts in till staden vilket har försett staden med nya skulpturer. Efter OpenART 2013 fick örebroarna rösta i Nerikes Allehanda om vilket konstverk som skulle få finnas kvar, och valet föll på Rubber duck av Villu Jaanisoo vilket ledde till att konstnären gjorde en Second Rubber Duck som numera är permanent placerad på Järntorget. Om ni skulle få rösta fram ETT konstverk i årets OpenART som skulle köpas in av Örebro kommun och bli ett permanent konstverk i Örebro, vilket konstverk skulle ni välja och var skulle det placeras? Skapa ett eget offentligt konstverk Hur skulle ditt offentliga konstverk se ut, låta och kännas? Ett platsspecifikt verk kan skapas för att förhöja en plats eller kommentera den. Platsen kan också vara vald för att förstärka konstens budskap. Ibland är det inte den specifika platsen som spelar roll utan platsens symbolik eller allmängiltighet. Exempelvis när konst placeras på reklampelare, i skyltfönster eller i ett parkeringshus. Man förväntar sig inte att finna konst där och får en annan reaktion än i ett galleri. Låt eleverna själva dela in sig i par eller i små grupper på tre elever. I workshopen arbetar eleverna med att ta fram egna idéer för offentlig konst och utsmyckning av platser som finns i deras närmiljö. Eleverna kan välja en plats från någon av de platsövningar som ni gjorde innan konstvandringen och sedan göra ett utsmyckningsförslag för platsen. Eleverna arbetar med att ta fram två- eller tredimensionella skisser till ett konstverk som de tycker skulle passa i den miljön de valt. Förutom skissen kan eleverna också ta fram en text som beskriver verket utifrån olika perspektiv, en projektbeskrivning. Under förarbetet och konstvandringen mötte eleverna olika aspekter av konst i det offentliga rummet. Låt eleverna utgå från detta när de skapar skissen. I projektbeskrivningen får eleverna motivera hur de tänkt. Workshopen är tänkt att ge eleverna en inblick i hur den konstnärliga processen kan se ut för en konstnär som arbetar med ett offentligt uppdrag idag. Workshopen avslutas med en genomgång av elevernas arbeten. Har ni möjlighet - gör gärna en utställning på skolan! 30