Patric Åberg. Ordförande, Kommunförbundet Skåne

Transkript

1 Välkomna!

2 Patric Åberg Ordförande, Kommunförbundet Skåne

3 Vad innebär NTI och RTI för Skåne under planperioden ? Jesper Bergnordh, Kommunförbundet Skåne & Nicolas Cronberg, Region Skåne

4 Jesper Bergnordh Strateg - Samhällsplanering, landsbygdsfrågor och kommunaltekniska frågor Avdelning Samhällsutveckling Beredningen för Samhällsutveckling Marika Bjerstedt- Hansen (S) Osby, ordförande jesper.bergnordh@kfsk.se Jag startade hösten 2017 på Kommunförbundet Skåne, ansvarar för frågor inom områdena planera, bygga, infrastruktur samt landsbygd med syfte att stötta och utveckla Skånes kommuner och driver en rad nätverk inom dessa olika aspekter.

5

6 Nicolas Cronberg Infrastrukturstrateg på Avdelningen för regional utveckling, Region Skåne. Arbetar med det som tidigare hette Sverigeförhandlingen, Storstadsavtalen, och ny Södra stambana genom Skåne. En del av Skånebilden. Mail: Tel:

7 Avdelningen för regional utveckling jobbar för skåningens framtid. Ca 30 experter arbetar med infrastruktur och samhällsplanering. Vi ser till att hela Skåne har de förutsättningar som krävs för att bli en attraktiv och innovativ region där människor vill bo, arbeta och utvecklas.

8 Disposition Skillnaden mellan Nationell infrastrukturplan för transportsystemet & Regional transportinfrastrukturplan. Vad är ett namngivet objekt? Vad planeras i Skåne under planperioden? Regional planering Region Skånes senaste uppdrag

9 Vad är skillnaderna mellan planerna? Den Nationella planen för transportsystemet (NTI) tas fram av Trafikverket och omfattar de nationella vägarna samt järnvägsnätet. Den Regionala transportinfrastrukturplanen (RTI) tas fram av Region Skåne och omfattar det regionala vägnätet med riksvägar samt landsvägar. Tillsammans visar planerna vilka infrastruktursatsningar som ska genomföras i Skåne. Det satsas sammanlagt över 19 miljarder i Skåne under planperioden år

10 Vad innebär Nationell transportinfrastrukturplan? Regeringen fattade beslut om nationell plan för transportinfrastrukturen Totalt satsas 622,5 miljarder kronor på drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar, utveckling (nyinvesteringar i namngivna objekt) av transportsystemet. Utöver den summan tillkommer 90 miljarder kronor från trängselskatt, banavgifter och medfinansieringar. Planen sträcker sig över 12 år och revideras i regel var 4:e år.

11 Vad innebär Regional transportinfrastrukturplan? Den regionala transportinfrastrukturplanen styr hur statens pengar prioriteras för den regionala transportinfrastrukturen. Region Skåne upprättar planen på ett regeringsuppdrag utifrån en ekonomisk ram som angetts av regeringen. Skåne har tilldelats miljoner kronor för insatser på regional infrastruktur. Planen sträcker sig över 12 år och revideras i regel var 4:e år.

12 Vad är ett namngivet objekt? Det är objekt som är av större karaktär. Ett regionalt namngivet objekt finansieras oftast till 100 % av RTI-planen och åtgärden kostar mer än 25 miljoner kronor. Ett nationellt namngivet objekt kan finansieras genom samfinansiering, medfinansiering, användande av medel från trängselskatt och banavgifter. Åtgärden kostar mer än 100 miljoner kronor.

13 Vad planeras i NTI i Skåne under planperioden?

14 Vad planeras i RTI i Skåne under planperioden?

15 Positionspapper Skånes utgångspunkter Regionstyrelsen Mars 2017 Skånes utgångspunkter Säkerställ genomförande av objekt i nationell plan Genomför Skånebilden Ett helhetsgrepp om E6 och övriga motorvägar

16 Plan- och bygglagen 7 kap

17 Vad innebär regional planering? Riksdagen gav Region Skåne ansvaret för den regionala fysiska planeringen i Skåne Region Skåne får ansvar för att anta en regionplan, som blir vägledande - inte bindande Region Skåne ska verka för insatser som kan bidra till att det långsiktiga behovet av bostäder kan tillgodoses Region Skåne ska också verka för insatser som kan bidra till att minska länets klimatpåverkan och dess effekter

18 Varför behövs regional planering? Infrastruktur, bostadsförsörjning, klimat- och energi, arbetsmarknad etc. är alla frågor som inte stannar vid en kommunal- eller regional gräns. I Skånes fall sträcker de frågorna sig i flera fall till och med över nationsgränser. Regionplanen är ett bra verktyg för att bemöta strategiska frågor och utmaningar som är större än vad kommunerna har resurser att hantera. En regional fysisk planering bör kunna bidra till ett mer övergripande perspektiv och olika insatser för helhetslösningar.

19 Hur ska Region Skåne ta sig an uppgiften? Regionplanearbetet kommer att bygga på samma modell som Strukturbild för Skåne använder: Kontinuerlig dialog med kommuner och andra berörda aktörer En gemensam kunskapsbas Ett gemensamt ägandeskap av framtagna strategier Filmen beskriver arbetssättet för Strukturbild för Skåne.

20 Vad händer framöver? Lagkrav finns på att regionplanen ska antas senast

21 Iakttagelser från kommunernas perspektiv till den framtida infrastrukturutvecklingen. Trender, tendenser och utväxling Skåne- Sverige Planeringsförutsättningar Större investeringsmedel till Skåne

22

23 Konsekvenser av utbyggnad av höghastighetsbanan för Eslövs och Höörs kommun Magnus Månsson, Eslövs kommun

24 Konsekvenser av utbyggnad av höghastighetsbanan för Eslöv och Höörs kommun Magnus Månsson Utvecklingsstrateg Eslövs kommun

25 Bakgrund och förutsättningar Jag representerar både Eslöv och Höör vi har ett gemensamt projekt finansierat av Region Skåne. Båda kommunerna har ställt sig bakom en ny stambana och arbetar aktivt med frågan tillsammans med Lund, Hässleholm, Region Skåne, Länsstyrelsen och Trafikverket. En ny stambana för höghastighetståg med stationer i Hässleholm och Lund måste gå genom Eslövs och Höörs kommuner. En ny stambana frigör kapacitet på södra stambanan. Bildtext

26 En höghastighetsjärnväg är inget vanligt infrastrukturprojekt! Normalt går infrastruktur att mer eller mindre anpassa till natur och omgivning. Naturen måste anpassa sig till en höghastighetsjärnväg! Har en kurvradie på drygt 5000 meter att jämföras med 1400 meter på stambanan. En liten flytt vid en punkt påverkar flera mil. Eslövs och Höörs kommuner får ingen station utan vår direkta nytta är möjlig utveckling på södra stambanan. Vi har aldrig byggt något liknande i Sverige. Bildtext

27 Våra utmaningar: Utredningsområdet är ca 3 mil brett ett hinder för vår utveckling! Bildtext

28 Våra utmaningar: Utredningsområdet är ca 3 mil brett ett hinder för vår utveckling! Eslövs och Höörs kommuner är i en expansiv fas! Vi har fokus på förtätning längs stambanan! Kommunerna planerar för ca 600 bostäder var de kommande fem åren. Ligger också inom utredningsområdet Bildtext

29 Våra utmaningar: Utredningsområdet är ca 3 mil brett ett hinder för vår utveckling! Eslövs och Höörs kommuner är i en expansiv fas! Vi har fokus på förtätning längs stambanan! Kommunerna planerar för ca 600 bostäder var de kommande fem åren. Ligger också inom utredningsområdet Men vi har även byar som det finns planer att bygga i. Kommer de att påverkas, eller kommer de att skäras av? Bildtext

30 Våra utmaningar: Utredningsområdet är ca 3 mil brett ett hinder för vår utveckling! Eslövs och Höörs kommuner är i en expansiv fas! Vi har fokus på förtätning längs stambanan! Kommunerna planerar för ca 600 bostäder var de kommande fem åren. Ligger också inom utredningsområdet Men vi har även byar som det finns planer att bygga i. Kommer de att påverkas, eller kommer de att skäras av? Hur kommer stambanan att utvecklas med godstrafik när höghastighetsjärnvägen frigör kapacitet? Bildtext

31 Lösning: En snabb lokaliseringsutredning för att få fram smalare korridorer. Men: detta är egentligen Trafikverkets uppgift! Och de vill också ha en snabb lokaliseringsutredning februari För att klara detta behöver de kommunernas hjälp. Då måste vi ta resurser från ordinarie verksamhet som riskerar att förhindra vår utveckling. Bildtext

32 Vi behöver resurser för att klara detta! Olika behov i olika faser: Just nu behövs t.ex. resurser för översiktsplanering och miljöfrågor. Vi kan inte ta in konsulter till allt utan ibland behövs vår interna kunskap. Vilka värden är viktigast för kommunen? Bildtext

33 Vi behöver resurser för att klara detta! Olika behov i olika faser: Just nu behövs t.ex. resurser för översiktsplanering och miljöfrågor. Vi kan inte ta in konsulter till allt utan ibland behövs vår interna kunskap. Vilka värden är viktigast för kommunen? Vi riskerar att tvingas att välja: kommunens exploateringsprojekt kontra en ny stambana för höghastighetståg? Svaret är inte enkelt, och kanske inte givet... Bildtext

34 Tack för att ni lyssnade!

35

36 Räddningstjänstens utmaningar gällande E6 och Öresund Christer Ängehov, Räddningstjänsten Skåne Nordväst

37

38 Räddningstjänsten Skåne Nordväst Fyra kommuner Ca invånare Yta 1200 km² Ca 335 medarbetare Budget cirka 211 mnkr

39 Nuvarande och framtida riskbild

40 E6-problematiken

41 E6 och E4

42 Alkohol även här..

43 Motorvägarna i Skåne

44 I väntan på

45 Ännu ett tillbud

46 Trafikflöde runt Skåne

47 Citat ur några tidningsartiklar. Samtliga befäl ombord var onyktra Norra Öresund är den plats i landet där flest fulla och sovande fartygsbefäl gått på grund. De senaste 20 åren har det hänt 15 gånger. Fartyg nära kollidera med Helsingborgs hamn Styckegodsfartyget Frigga var på väg mot pirarna i Helsingborgs hamn när VTS-centralen slutligen fick kontakt med bryggan.

48 Större olyckor i närtid M/T Martina Kullaberg, ton Saltsyra + bunkerolja Fu Shan Hai Bornholmsgattet, ton gödning+bunkerolja

49 Olyckor

50 Brand Corona Seaways, december 2013

51

52 Delregional samverkan för att se helheten i systemet Ida Abrahamsson, SÖSK/ Tomelilla kommun

53 Sydöstra Skåne Delregional samverkan för att se helheten i systemet Vi har skäl att förbättra infrastrukturen... Ida Abrahamsson Hållbarhetsstrateg Tomelilla kommun

54 Utveckling genom infrastruktur Tillsammans i Sydöstra Skåne arbetar vi för att bli en viktig del av Skånes utveckling. Vi måste utgå från dagens behov och morgondagens utmaningar vid infrastruktursatsningar. För att hitta lösningar som är optimala, behöver vi gemensamt titta på åtgärder anpassade efter behov och ekonomi. Den nationella och regionala mallen måste hantera lokala frågor och förutsättningar. Vi är många som vill förbättra infrastrukturen i Sydöstra Skåne!

55 Viktiga länkar i systemet Ystad-Österlenbanan & E65 Sammankopplar sydöstra Skåne med Malmö- Lundregionen, Bornholm samt hela Greater Copenhagen och vidare koppling ut mot Europa. Prioritera framtagna åtgärder i ÅVS Ystad- Österlenbana med målet att öka tillgängligheten och minska restiden. Kapacitetsutredning med föreslagna åtgärder för E65 behövs för att möta framtidens behov. Riksvägarna som stödfunktioner behöver utredas för att kunna avlasta. Vi är många som vill förbättra infrastrukturen i Sydöstra Skåne!

56 Cyklister på landsbygden en möjlighet Få åretruntboende ger ekonomiska utmaningar i att kunna motivera satsningar på tillgängliga och gena cykelvägar. Antal cyklister, målgrupp, trafiksäkerhet och tidsaspekt spelar roll för satsningar i systemet. Vi vill binda samman landsbygden med tätorten genom cykelvägar, som är säkra, gena och attraktiva. Vi är många som vill förbättra infrastrukturen i Sydöstra Skåne!

57 Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortsstruktur. Gemensamt behöver vi titta på dagens behov och koppla till morgondagens förutsättningar. Genom att stärka tillgängligheten och utveckla möjligheten att bo och verka i hela Skåne, stärker vi också landsbygden. Infrastrukturen är en del av helheten och lösningen... Hur ser vi utmaningar och lösningar för HELA det skånska systemet och inte bara vår egen del? Vi är många som vill förbättra infrastrukturen i Sydöstra Skåne!

58 Tack för mig Ida Abrahamsson Hållbarhetsstrateg Tomelilla kommun Vi är många som vill förbättra infrastrukturen i Sydöstra Skåne!

59