Rachelle får äta sig mätt. klass skänkte till Panzi De slutar stjäla varandras kor. Tio år med vård av våldtagna i DR Kongo.

Transkript

1 2014 NUMMER 2 EN TIDNING FRÅN PMU klass skänkte till Panzi De slutar stjäla varandras kor Rachelle får äta sig mätt Sommar- KAMPANJ Så blir fler familjer självförsörjande Tio år med vård av våldtagna i DR Kongo PMU fyller 50 Var med i fototävlingen! Från vd för miljardföretag till second hand-chef

2 innehåll: nummer Innehåll / På mc-resa mot 10 könsstympning En ny värld öppnade sig för företagaren Nicklas. bilden: Mobil klinik i Kenya 4Välfyllda matförråd Ett mikrolån och en generator gjorde Philipe och Catherine självförsörjande. foto: Elisabeth Hammarberg, Matilda Hector, Noomi Lind, Andreas Alexandersson» Ensam är inte stark, men blir vi många kan vi flytta berg.« Lillemor Färnestav som startade egen insamling på sin arbetsplats. Annelie har en mission Hon tänder unga för internationellt arbete. Lejonet Bruno på flygresa Träffade barn på en afrikansk bondgård. Ministerbesök på Panzi Dr Mukwege, hans medarbetare och det civila samhället inger hopp. Viktigt med långsiktighet PMU:s 50-åriga historia visar att det är de långsiktiga insatserna som förändrar världen. Skicka in bilder till PMU:s fototävling Tävling pågår! Se sidan 11 foto: Bengt Hägglund n Nästa år fyller PMU 50 år och nu vill vi ha in så många fina bilder som möjligt som blir pusselbitar i vår historia. I fotoarkivet hittade vi denna bild från Det är sjuksköterskan Hans Sundström från Falun som arbetar vid en mobil klinik hos massajerna i Kenya, och ger en flicka vård. Bilden är tagen av fotografen Bengt Hägglund. Läs mer om vår fototävling på sidan 11. Att bryta den onda cirkeln Vi människor behöver varandra, det är ett som är säkert. Samtidigt är det naturligt att vilja stå på egna ben, att kunna bygga upp något som ger trygghet och stolthet i livet. Tiotusentals individer har genom vårt stöd brutit den onda cirkel av fattigdom som hållit dem tillbaka. Ett mikrolån och en generator förändrade tillvaron för en familj i Burkina Faso. Med lite hjälp från dig, kan fler starta eget och bli självförsörjande. I tio år har vi också hjälpt våldsutsatta kvinnor i DR Kongo, både att komma tillbaka till livet och att bygga upp en ny framtid. Läs om gymnasieklassen som skänkte sin klasskassa till dem. En tjej som brinner för att fler unga i Sverige ska vilja göra något för medmänniskor i världen, är Annelie Lennartsson. En annan inspirationskälla är Roger Spjuth. Förr var han vd för miljardföretag - i dag kommer hans erfarenheter till stor nytta i en second hand-butik. Läs och låt dig inspireras i sommar! Noomi Lind Redaktör noomi.lind@pmu.se Tidningen PMU ges ut av Pingstmissionens Utvecklingssamarbete Ansvarig utgivare: Per Hörnmark. Redaktör: Noomi Lind. Redaktion: Noomi Lind, Elisabeth Hammarberg, Matilda Hector, Niclas Lindgren, Anna-Lena Hansson och Kati Hirvonen. omslag: Elisabeth Hammarberg. Layout: Peter Wickberg. Produktion: Swedmedia. Tryck: V-tab, Vimmerby. Upplaga: exemplar. E-post: redaktion@pmu.se Internet: PMU delfinansieras av Sida (Styrelsen för internationellt Utvecklingssamarbete). Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvar för innehållet är författarens. Redaktionen ansvarar ej för obeställt material. PMU:s huvudkontor: Box , Bromma, (tfn), (fax). Vårgårda Biståndscenter: PMU, Skattegårdsgatan 1, Vårgårda, (tfn), (fax). PMU (Pingstmissionens Utvecklingssamarbete) är de svenska pingstförsamlingarnas biståndsorgan. Organisationen arbetar tillsammans med församlingarna i cirka 170 projekt i cirka 40 länder. 2 PMU NUMMER PMU NUMMER

3 fokus: försörjning Försörjning står i fokus i PMU:s sommarkampanj. Följ med till en familj i Burkina Faso. Läs också om de goda resultat som kan ses runtom i världen av PMU:s arbete, och nycklarna till dem. Catherine och Philipe i sitt förråd av mat som nu räcker i över två år kronor gav nytt liv Förr tvingades de låna pengar för att barnen skulle slippa gå hungriga. I dag har Philipe och Catherine ett matförråd som räcker i minst två år. Ett mikrolån på kronor och en generator, har förändrat familjens liv totalt. Text och foto: Elisabeth Hammarberg ß 4 PMU NUMMER PMU NUMMER

4 fokus: försörjning Ett av världens fattigaste länder n Burkina Faso är ett av världens fattigaste länder, värst är de torra områdena i norr, där två tredjedelar av familjerna lever i fattigdom. n Situationen i landet återspeglas i de projekt som drivs av EADBF, i samarbete med PMU och Södertälje pingstförsamling. Insatser för alfabetisering och miljö, ökade möjligheter till försörjning samt tillgång till sanitet är viktiga inslag. n Projekten fokuserar ofta på grupper som är extra utsatta såsom änkor och personer med hiv och aids. Försörjning lyfts på Nyhem och Lappis n PMU finns på plats under Pingsts årliga konferenser Nyhemsoch Lapplandsveckan. Där berättar vi mer om hur vi stöder människors möjlighet att bygga upp Pg , sin försörjning och märk starta eget pengar samlas in SMS:a STARTAEGET100 till olika insatser. till för att Ge en gåva direkt ge 100 kr. på Ge en gåva! ß För ett par år sen var vi ibland tvungna att låna pengar för att skaffa mat till våra barn. En tidig eftermiddag ger vi oss iväg från staden Koudougou, som ligger strax väster om Burkina Fasos huvudstad Ouagadougou, och kör mot byn Kouhoumdé. Vi ska besöka Bologo Salam Philipe, hans fru Caterine Sondo och deras tre barn, Rachelle 13, Victorien 9, och Esther 6 år. Efter en veckas konferens i Ouagadougou, är jag på rundresa för att besöka PMU-finansierade projekt och möta människor som på olika sätt fått stöd och hjälp genom projekten. Till en början är vägen bred och fin. Efter en kvart viker vi in på en smalare väg och när vi till sist börjar närma oss byn är vägen så smal att gräset som växer på båda sidor stryker mot bilen när vi sakta färdas framåt. Jag får känslan av att det skulle kunna finnas lejon där ute i gräset, men vår projektledare och guide Jacob Badolo skrattar bara när jag ställer frågan. Det var länge sen vi såg några lejon här, svarar han. Numera finns lejo- 6 PMU NUMMER Barnen Rachelle, Victorien och Esther, går i skola men tycker också att det är roligt att hjälpa till hemma på gården. stodarbetet Rachelle skördar bananer och lillebror Victorien tittar på. nen nästan bara i nationalparkerphilipe na. De har jagats och dödats, drivits bort av odlingarna som breder ut sig, eller av torkan som påverkar hela Sahelområdet. Sahel är en halvtorr gränszon i Afrika strax söder om Sahara, norr om de bördigare områdena längre söderut. På grund av klimatförändringarna har det blivit allt vanligare med torka i området. Ett gäng grabbar springer ikapp oss, hoppar upp och åker glatt med bakpå bilen fram till familjens bostad. Efter trekvarts körning är vi framme vid den lilla, men välmående lantgården. Där finns familjens boningshus, djurens byggnader och några små uthus där man bland annat förvarar sitt förråd av majs, alltihop omgivet av ett staket av pålar. För ett par år sen var vi ibland tvungna att låna pengar för att kunna skaffa mat till våra barn. I dag har vi ett matförråd som räcker i åtminstone två år, berättar Philipe. Det går inte att ta miste på glädjen och stoltheten när Philipe och Catrine visar upp förrådet av majs, hönsen och grisarna, banan- och tomatodlingarna, och allt annat som de har byggt upp under de senaste åren. Att allt detta är möjligt tack vara ett lån på CFA, motsvarande omkring kronor, är fascinerande. Analfabetismen är hög i 29 Burkina Faso. Endast 29 Så många procent av procent av den vuxna beden vuxna folkningen kan läsa och befolkningen skriva. Därför är alfabetikan läsa och seringskurser ett viktigt in- skriva. slag de projekt som EADBF (Église des Assemblées de Dieu, Burkina Faso) driver med stöd från PMU och Södertälje pingstförsamling. Både Philipe och Caterine har deltagit i alfabetiseringskurser. Samtidigt som individerna får utveckla läs- och skrivfärdigheterna, finns möjlighet att fördjupa sig i olika ämnen. Philipe valde att förkovra sig i jordbruk och grisuppfödning, medan Caterine satsade på att förbättra sina kunskaper i hönsskötsel. Detta har kommit väl till pass i arbetet på gården. Bland annat har familjen skapat en stor kompost som både ger bättre miljö på gården och gödsel till odlingarna. Eftersom Burkina Faso ligger i det torra Sahelområdet var bevattningen av odlingarna en utmaning för Philipe och Catrine. De hade en gammal generator som pumpade upp vatten från ett vattenhål. När så generatorn gick sönder riskerades det arbete de lagt ner. Philipe valde att ta ett mikrolån på CFA. Summan motsvarar ungefär en halv månadslön för en lärare. Men generatorn gick inte att laga, och snart stod de där med ett lån att betala, men utan möjlighet att vattna de odlingar som skulle ge avkastning så att de kunde betala tillbaka lånet. Philipe berättar om bekymren och Fakta: Burkina Faso Antal invånare: Huvudstad: Ouagadougou, inv. Befolkning: Halva befolkningen är under 15 år. n Ekonomi: 3 av 4 bur- Ouagadougou kinier försörjer sig på jordbruk. Språk: Franska och ett antal inhemska språk. Religion: Muslimer cirka 50%, Inhemska religioner cirka 31% Kristna cirka 18%, Övriga cirka 1% Familjen är nu mer eller mindre självförsörjande på mat och dessutom ger odlingarna och djuren inkomster som de kan använda till annat, exempelvis till att betala skolkostnaderna för barnen, läkarbesök, mediciner, och mycket annat. Men det är inte bara Philipe och Catrine som har glädje av utvecklingen. Varje vecka kommer en grupp kvinnor för att köpa bananer från deras odling, som de i sin tur säljer på marknaden i stan och på så sätt får en inkomst. Källa: UI tankarna som situationen gav dem. Han valde att be om ytterligare ett lån, denna gång på CFA. De investerade i en ny generator och denna gång gick planen i lås. I dag är hela lånet återbetalt och de har haft möjlighet att utveckla och förbättra sina odlingar. Bland annat har de grävt en brunn som ger vatten hela året. Hela tiden ser de nya möjligheter till utveckling. Under de kommande dagarna möter jag många liknande berättelser, människor som berättar om vilken skillnad ett lån på CFA ( svenska kronor) har gjort i deras liv. De berättar om hur de har kunnat starta upp en verksamhet som ger dem som kvinnor för det är mest kvinnor vi möter en självständigare ställning och möjlighet att betala för mat, skola, läkarvård och mycket annat som de tidigare inte haft pengar till. t PMU NUMMER

5 Fokus: försöjning Mer mat och hälsovård Nepal: Maten räcker nu två månader längre varje år för drygt 1000 hushåll. Bönderna säljer också en del av skörden, och har råd med skola för barnen och hälsovård. Utsatta grupper har organiserats i byutvecklingskommittéer och fått kunskap om alternativa jordbruksmetoder. De har fått bättre utsäde och kvarnar som effektiviserat matförädlingen. Lokal partner: UMN Ansvarig svensk församling: Smyrnaförsamlingen Göteborg Pengar till skolgång Kongo: Större skördar, bättre mathållning och pengar till barnens skolgång samt till reparation av bostäder. Det är resultatet av att cirka utsatta kvinnor, män och ensamstående mödrar fått utbildning i nya jordbrukstekniker, textilarbete och mikrokrediter. Ett kreditkooperativ för jordbruksprodukter och ett spar- och kreditkooperativ har bildats för dem. Lokal partner: CEPAC Ansvarig svensk församling: Smyrnaförsamlingen Göteborg Högre status för kvinnor Rwanda: Kvinnors status har höjts och fler barn har börjat i skolan, genom att spar- och kreditgrupper bildats. Där har man fått utbildning i företagande och i hantering av mikrofinans mentorer har också utbildats för att leda grupperna. Många av medlemmarna har startat småföretag och satsat på att bli självfinansierande. Lokal partner: ADEPR Ansvarig svensk församling: Eskilstuna Pingstförsamling 800 kvinnor startar eget Indien: 800 kvinnor i Delhi har lärt sig spara och få ihop en inkomst och fått lån för att starta företag. Sex federationer har bildats för att stärka kvinnornas egenmakt. En statlig entreprenörsorganisation ger tekniskt och ekonomiskt stöd till kooperativen och Delhis kommun ger yrkesutbildningar och anställningar. Lokal partner: TFGT Ansvarig svensk församling: Filadelfiaförsamlingen Stockholm foto: wendy eklund foto: mikael stjernberg foto: mikael stjernberg foto: åsa runström Mer makt med nya försörjningssätt När människor hittar sätt att försörja sig stärks makten över tillvaron. Till resultaten hör mer mat på bordet, bättre hälsovård, fler barn i skola och en starkare ställning för kvinnan Detta Demokratisk kultur och styrning Jämställdhet Försörjning del i en av fem byggstenar. Insatser inom försörjning för människor i fattigdom och utsatthet finns i alla regioner där PMU arbetar, men framför allt i västra och centrala Afrika. Yrkesutbildning, mikrokrediter, träning i inkomstgenererande aktiviteter och i företagande hör till medlen, men allra vanligast är träning inom jordbruksutveckling och djuruppfödning. Fem åtgärder för goda och hållbara resultat: w Att bilda grupper, som kooperativ eller spar-och lånegrupper. w Att lära ut ett mer hållbart sätt att bruka jorden. w Att ta ett helhetgrepp och även för- Hälsa, utbildning och försörjning w w Miljö Lokal partners kapacitet bättra människors hälsa och utbildningsnivå. Att etablera relationer med banker eller mikrofinansinstitutioner som kan ge lån. Att etablera goda relationer med marknadsaktörer som kan skapa arbetstillfällen. har hänt: På individnivå: w Över personer har fått tillgång till mikrokredit och startat inkomstgenererande aktiviteter eller småföretag, vilket gett mer än familjer ökade inkomster. w Människor har ökat sin kompetens inom mikrofinans, bokföring, marknadsföring, försäljning och entreprenörskap. w Djuruppfödning, jordbruk, snickeri, sömnad, IT med mera har lett till bättre försörjning. På grupp- och organisationsnivå: w Över 3000 grupper har bildats, som genererar bättre inkomst. w Kooperativ och organisationer har fått utbildning inom mikrofinans och tillgång till mikrokrediter. w Relationer med marknadsaktörer har lett till anställningar för personer från utsatta grupper. w En bank i Palestina har gett kvinnor räntefria lån och en kooperativ förening har erbjudit dem lån och sparformer. På myndighetsnivå: w Lokala byledare i Togo har utbildats i att stödja och leda den lokala ekonomiska utvecklingen. De stöttar kvinnornas inkomstgenererande aktiviteter och har ordnat en lagerlokal för deras mjöl. w I Filippinerna har den lokala partnern fått komma med i ett statligt program som förmedlar bidrag till särskilt utsatta grupper. 200 familjer har fått stöd. 8 PMU NUMMER PMU NUMMER

6 aktuellt Nominera till årets världsförbättrare n Känner du en ung person som gjort en särskild insats för människor i världen? Nu har du chansen att visa din uppskattning och lyfta fram personen som ett föredöme för andra. I årets Pingst Ung Galan under Nyhems- och Lapplandsveckan är PMU med och delar ut pris till årets världsförbättrare. Du kan nominera din kandidat på Fullt hus när Monica och Carl-Axel Dominique gav en konsert till förmån för abetet på Panzisjukhuset. Fyrhändigt på flygel för Panzisjukhuset n Drygt kronor kom in till PMU:s arbete vid Panzisjukhuset i DR Kongo, under en välbesökt konsert i Södertörnskyrkan, Huddinge, den 23 mars. Paret Monica och Carl-Axel Dominique lät sitt gage gå till kvällens insamling och framförde En flygel fyra händer där de blandar klassiskt och improviserat. Paret har bland annat gjort stort succé med sin tolkning av Igor Stravinskijs fyrhändiga version av Våroffer, i Sverige och utomlands. Arrangörer var Södertörnskyrkan och Lions Club och pengar samlades även in till Astrid Lindgrens barnsjukhus. Kongoläkare besökte Sverige n Människan bakom varje siffra och vikten av rättvisa för Kongos kvinnor lyftes när Panzirapporten 2013 lanserades den 18 mars hos EU-kommissionen i Stockholm. Neema Rukhungu, Neema Rukhungu. läkare vid Panzisjukhuset var huvudtalare vid det seminarium som PMU höll. Med i ett panelsamtal var också Désirée Pethrus, riksdagsledamot för Kristdemokraterna och Pål Wrange, professor i folkrätt. Flera svenska medier intervjuade Rukhungu om det sexuella våldet i DR Kongo. Personer runtom i Sverige engagerade sig i PMU:s vårkampanj. Två av dem är Nicklas Manns och Lillemor Färnestav. Nicklas Manns är van MC-förare men vägarna i massajområdet blev en utmaning. Foto: Lars Klingsbo Mc-resan gav Nicklas nya perspektiv En ny värld öppnade sig för företagaren Nicklas Manns när han gav sig ut på mc-resa i Kenya med sex andra svenskar. Nu samlar han in pengar till PMU:s arbete mot könsstympning. Vem är du, Nicklas? En 50-årig trebarnspappa från Tyresö, som driver ett företag i säkerhetsbranschen. Jag är varken pingstvän eller troende. Varför kändes resan viktig? Jag är engagerad i socialnämnden och vill finnas där för dem som behöver hjälp. Sen lät det så fantastiskt spännande, när Lars Klingsbo på PMU erbjöd mig att följa med. Det var en ny värld som öppnade sig. Vi startade från Nairobi och ju längre ut på landsbygden vi kom desto mindre och sämre blev vägarna. Det blev flera omkullkörningar av killarna. Vi gjorde dagsturer ut till olika massajbyar. Vad gjorde starkast intryck på dig? Glädjen trots knappa levnadsförhållanden. En kolsvart, rökig massajbostad där en nyförlöst kvinna satt med sitt barn. Barn som fick gå två timmar till o från skolan varje dag. Jag har lärt mig att det finns starka drivkrafter bakom könsstympning och förstått vilket enormt lidande barnen utsätts för. Vad får det dig att känna? Att det är en meningslös handling, som förstör så mycket för individer, till och med dödar. Det väcker starka känslor hos mig som pappa till två döttrar. Sen känner jag frustration som entreprenör. Jag är van vid att lösa problem, men det finns ingen quick fix för detta. Det är ett långsiktigt arbete som gäller. Jag tycker att det är fantastiskt att en organisation som PMU kan mobilisera sådana krafter till att påverka för förändring. Det är en seriös och bra kanal. Vad gör du själv efter det du upplevt? Samlar in pengar genom företag och nätverk. Målet är som Sida sedan växlar upp. Sponsorer får pr genom en film som vi gör och sprider i sociala medier, mot att de bidrar Starta egen insamling! Gå in på under Stöd arbetet. till insamlingen. Sen vill jag gärna åka ner igen och se vad som händer med pengarna och flera i mitt nätverk vill följa med. Vad vill du uppmana andra att göra? Läsa om och lyfta problemen. Och systematisera sitt givande om de kan. Det är så lite vi behöver avstå ifrån i väst för att göra skillnad. Noomi Lind Lillemor utmanade kollegerna PMU:s tidning låg på bänken en dag när jag kom hem. Den handlade om könsstympning bland massajerna i Kenya. Jag läste och berördes. Hur kan det 2014 få vara så att 90 procent av alla massajflickor i landet könsstympas? En tanke växte fram kan jag göra något? Så skrev sjuksköterskan Lillemor Färnestav i Hjo till Ett omslag som väckte en tanke. PMU. Hon tog utmaningen med sig till sin arbetsplats. Med bilder från tidningen tillverkade Lillemor ett kollage och vid sidan om spargrisen satte man upp en insamlingsbarometer. På kort tid hade man nått målet kronor. En och en halv vecka senare stod barometern på kronor. När Lillemor senare visade filmen om den svenska tonårstjejen Dinas resa till massajerna, grät arbetskamraterna. Lillemor hoppas att hennes initiativ kan uppmuntra andra i Sverige att starta små utmaningar: Det börjar smått men när det växer vidare blir det något stort som kan förändra livet för massajflickorna i Kenya. Ensam är inte stark, men blir vi många kan vi flytta berg. Jonathan Ulenius tävlingen: PMU-bilden Tävla med din bästa PMU-bild n Nästa år fyller PMU 50 år och nu utlyser vi en fototävling. Skicka in din bästa bild från ett land i världen som du besökt eller där du arbetat inom ett PMU-projekt från 1960-talet och framåt. Kanske har du fångat en person eller händelse med din kamera, som på ett speciellt sätt återger PMU:s arbete tillsammans med svenska församlingar och lokala partner någonstans i världen. Skicka in den till oss så snart som möjligt, tillsammans med en kort berättelse om den. Din bild kan då komma med i vår jubileumsbok. Lämna också ditt telefonnummer och din mejladress så att vi kan nå dig om vi vill veta mer. Om du skickar en pappersbild, glöm inte att skriva ditt namn och din adress på baksidan för retur. Bilden postas till: Noomi Lind, Box , Bromma, eller mejlas till: redaktion@pmu.se. Märk ditt bidrag med Fototävling PMU 50 år. Maud Andersson i Kenya på 1960-talet. Foto: Privat Få tillbaka upp till kr på skatten när du skänker pengar till PMU! Smidigt och enkelt för dig som givare. Bli månadsgivare idag! Läs mer om villkoren: stodarbetet/skattereduktion 10 PMU NUMMER PMU NUMMER

7 foto: Linus Pansell min vardag: Annelie Lennartsson Häng med på missionsresa! Här och nu och i hela världen. Så ser Annelie Lennartssons vardag ut och det är namnet för det nätverk hon bygger. Hennes uppdrag är att inspirera pingstförsamlingarnas unga för internationellt arbete och hon tror att personliga möten och egna upplevelser är nyckeln. Text: Noomi Lind Jag tror att vi ska våga prata om hur världen är och vad som händer, med de riktigt unga. Annelie Lennartsson Det märks att Annelie Lennartsson både har ett hjärta för människor och mycket livsglädje. Att möta henne är att inneslutas i ett stort och varmt leende. Det låter nog som en klassiker att man är glad och positiv. Men det tror jag nog att jag är, säger hon med ett skratt, där vi sitter på ett kafé intill Pingsts huvudkontor i Alvik, och njuter av solens strålar genom fönstret. Samtidigt har hon ett allvar och en skärpa i blicken, när hon berättar om de frågor hon brinner för. Hennes uppdrag inom Pingst, är att öka intresset för det internationella arbetet hos församlingarnas unga. På ett sätt har jag väl själv alltid varit en typisk frikyrkoungdom. Jag gillar alla konferenser och läger, har sjungit i barnkören, spelat drama och varit engagerad i alla möjliga typer av grupper i kyrkan, berättar hon. Annelie växte upp i Kumla, med föräldrar som var aktiva i pingstförsamlingen och farbröder som var missionärer och skickade vykort från olika delar av världen. Hon drömde om allt från att bli bonde eller agronom till journalist, men i botten fanns tidigt insikten om att hon var kallad till någon form av församlings- eller missionstjänst. Under gymnasietiden gjorde hon ett projektarbete i Mombasa, Kenya. En skolungdom i Sverige har sin syn på vad som är normalt och onormalt, men när jag kom dit måste jag brottas med frågor om vem som är rik och vem som är fattig, och vem jag själv var mitt i detta, vad jag hade för möjligheter och ansvar. Det hände väldigt mycket med mig. Hon fick mycket uppmuntran från dem i sin omgivning, kände att de trodde på och räknade med henne. foto: Noomi Lind ß 12 PMU NUMMER PMU NUMMER

8 ß min vardag: Annelie Lennartsson Här menar Annelie att många församlingar har en hel del att lära. Ibland tänker vi alldeles för sent, vi siktar för högt i ålder. Jag tror att vi ska våga prata om hur världen är och vad som händer, med de riktigt unga. Det är inte när man är 24 år och har gått sin långa utbildning, som man ska få vara delaktig, utan även tidigare. Framför sig såg hon en utbildning med internationell inriktning. Men sedan började jag tänka att vad ska jag göra ute i världen om jag inte kan göra något här hemma. Så då tänkte jag om och gick barn- och ungdomslinjen andra året på bibelskolan, säger hon. Under sina fem år som ungdomspastor reste Annelie som PMU-praktikant till Egypten. Det engagemang som egyptierna hade för sin egen region utmanade mig att göra mer ute i världen, men också att tänka på vad jag gör hemma i mitt eget land, säger hon. Så småningom dök möjligheten upp att arbeta som barn-och ungdomsinformatör för PMU på 20 procent, och Annelie började väva in missionsfrågorna i sitt arbete med församlingens unga. Att arbeta just med unga, har hela tiden känts självklart. Jag har insett hur mycket man formas tidigt i livet, att de unga åren är avgörande. Och att få vara med på den resan är väldigt spännande. Annelie ser vikten av att unga får möta människor som berättar för dem om den verklighet de mött. Det är då det väcks något till liv. Att jag själv mötte mina farbröder och att vi hade missionärer i församlingen som delade spännande berättelser, betydde mycket för mig, framhåller hon. Ett led i hennes arbete är att arrangera resor för ungdomspastorer, som sedan har egna upplevelser att förmedla vidare till sina unga. Det blir då inte inlånad fakta de läser upp, utan de har sett, smakat och rört själva. Men hon vill också att församlingarnas unga själva tidigt ska få komma ut och se människors tillvaro i andra länder, och har ordnat flera utbytesresor genom åren. Jag har sett att engagemanget sedan växer när de kommer hem. Många har fått ett helt nytt perspektiv på livet. I sin tjänst tillbringar hon ofta några veckodagar på huvudkontoret i Alvik, där hon träffar dem som arbetar internationellt inom Ibra, PMU och TV- Inter. Tillsammans planerar de till exempel kommande storstadssatsningar i världen. Sedan blir det under helgerna besök i församlingarna, där hon möter ungdomar och deras ledare och inspirerar dem för mission. foto: Noomi Lind Vad ska jag göra ute i världen om jag inte kan göra något här hemma. Annelie Lennartsson Boka i din almanacka! 5-17 oktober arrangerar Pingst, PMU, Ibra och Pingst ung en resa för 36 ungdomspastorer och ungdomsledare till Egypten och Etiopien. Resan är ett led i att öka intresset för mission bland unga. I reseledningen ingår bland andra Pelle Hörnmark, Niclas Lindgren, Pontus Fridolfsson, Annelie Lennartsson, och Pingst Ungs regionledare. Jag är inte bara kommunikatör utan är också med och utformar själva arbetet, vilket jag tror är en nyckel till att lyckas, säger hon. En satsning som hon tror mycket på, är nätverket Här och nu och hela världen som hon håller på att knyta ihop, för unga missionsintresserade människor. Flera av dem som är drivande inom arbetsgruppen är tidigare PMU-praktikanter. Tanken är att det ska inspirera till olika typer av engagemang både hemma och utomlands. Det kan handla om allt från att starta en insamling i sin ungdomsgrupp till att göra en resa tillsammans, berättar Annelie entusiastiskt. Hon tror att det är viktigt att skapa mötesplatser där man kan dela erfarenheter och idéer, för att hålla intresset levande. Det är ingen tvekan om att hon trivs i sin tjänst, och blickar framåt med förväntan. Att få se något nytt växa fram hos den unga generationen är väldigt spännande, liksom att få möta så många människor både i Sverige och i andra länder. Jag är verkligen här och nu och i hela världen samtidigt, konstaterar hon med ett leende. t Oj, vilken spännande resa jag har gjort Det är inte alla gånger ett lejon får flyga, men det har lejonet Bruno fått göra! Text: Helen Ajdert Erlandsson Jag har varit med om en jättehäftig resa till ett land som heter Burkina Faso och som ligger i Västafrika. Där träffade jag tre barn, Rachelle 13, Victorien 9, och Esther 6 år och deras föräldrar. Förut var det så att de inte hade tillräckligt med pengar så att de kunde köpa ordentligt med mat, utan de fick gå hungriga. Men tack vare att de fick hjälp med något som kallas mikrolån så kunde de köpa en ny generator som ger ström till pumpen som ger dem vatten från ett hål i marken. Vattnet har de bland annat till att vattna sina åkrar så att det ska växa bra. Stort grattis! Ett spel för hela familjen! Beställ spelet via Svaret på tävlingen i förra numret av tidningen var: Manilla. Grattis till Jörgen Kalebsson, Tingsryd som vinner en bok. Mikrolån funkar så att man får låna pengar av en organisation. Man får hjälp att starta upp ett företag som ska göra att man får mer pengar. Sedan betalas pengarna tillbaka som man lånat. Jag blev alldeles glad när barnen Spela bingo och ni lär er massor om FN:s barnkonvention m.m. Specialpris 99 kr Barnens sida visade upp förrådet av majs, hönsen, grisarna och deras banan- och tomatodlingar. Tack vare hjälpen som de fått så har deras liv förändrats. Nu slipper de gå hungriga till skolan och då är det lättare att orka med att göra sina läxor. Du kan läsa mer om min resa till Burkina Faso i PMU:s nya målarbok. Den får man gratis på våra sommarkonferenser Nyhem och Lappis. Men om du inte kommer dit så kan du beställa målarboken via info@pmu.se. Färglägg flaggan En flagga har ofta färger som symboliserar olika saker. Burkina Fasos flagga har tre färger. 1 är rött och symboliserar revolutionen. 2 är grönt och står för landets naturrikedomar. 3 är gul och står för landets mineralrikedomar. Färglägg flaggan enligt siffrorna! foto: Noomi Lind 14 PMU NUMMER PMU NUMMER

9 second hand: Alingsås Sjukdom fick Roger att omvärdera livet Roger Spjuth gick från VD för företag i miljardklassen till verksamhetschef i PMU:s second hand-butik i Alingsås. Men resan dit var smärtsam och det är få som känner till hans berättelse. I dag använder han sin erfarenhet för att utveckla butiken. Text: Matilda Hector Jag gillar att jobba med människor på en social basis. Man hjälper dem att komma ut och få en trygghet. Roger Sputh Det är drygt ett halvår sedan Roger Spjuth antog utmaningen att bli verksamhetschef för Vinden, PMU:s second hand-butik i Alingsås. Han hade sett en annons om jobbet och lockades att söka. Men vägen dit var ingen självklarhet. Roger växte upp i en entreprenörsoch företagarfamilj och efter gymnasiet började han läsa civilekonomprogrammet på Handelshögskolan i Göteborg. Som nyutexaminerad fick han jobb som ekonomichef på Hägglunds och några år senare fick han sitt första vd-jobb på ett spannmåls- och handelsföretag. Livet rullade på och Roger var uppskattad och blev under åren headhuntad till olika chefsjobb inom flera stora företag. Det största ansvaret hade han som divisionschef på Dahls i Stockholm, ett företag med en omsättning på 2,4 miljarder kronor. År 2009 flyttade Roger närmre Lidköping där han hade sitt hem, och blev VD för ett dotterbolag till den finska HK-Scan koncernen. Men det kom att bli en kortvarig position, för samma år hände något som skulle förändra Rogers liv för alltid och få honom att omvärdera sina val. 51 år gammal började han känna smärta i bröstet. En lördag kväll fick jag väldigt ont i bröstet. Jag hade haft stressympton och varit på sjukhus flera gånger, men sedan rullade det på igen. Men denna gång kände jag att det var annorlunda, berättar Roger. Ambulansen kom och han kördes till sjukhuset i Lidköping där han röntgades. Inte förrän någon dag senare upptäckte läkarna att han hade aortadissektion, bråck på stora kroppspulsådern. Varje år dör omkring 600 män i Sverige på grund av att stora kroppspulsårdern brister. Därför kördes Roger direkt till Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. För hans del hade sjukdomen uppstått till följd av högt blodtryck och stress, orsakat av de ansvarsfulla vd-jobben. Livet var en skör tråd, förklarar Roger, men förtydligar att han genom hela sjukhusvistelsen litade på Guds omsorg. Roger opererades och snart började resan tillbaka till livet. Han hamnade på hjärtvårdsavdelningen på Lidköpings sjukhus för rehabilitering. Jag förstod att jag inte kunde inneha den aktuella vd-tjänsten på grund av en längre rehabiliteringsperiod. Jag och koncernledningen bestämde då tillsammans att jag skulle lämna vd-tjänsten för att istället ha en direktörstjänst att återkomma till efter min konvalescenstid. Men Roger tappade snart drivet och på sjukhuset i Lidköping uppmuntrade hans läkare honom att göra något annat. Det slutade med att Roger efter 20 år med olika chefspositioner började se sig om efter helt andra jobb. Sommaren 2013 hade han kontakt med Vinden second hand i Alingsås om tjänsten som verksamhetschef, ett jobb som under hösten kom att bli hans och en helt ny värld öppnades för Roger. När jag jobbade på Dahls var det kortsiktiga vinstintressen som styrde och det är ju inte alltid bra för företagets utveckling. Långsiktig utveckling får stå tillbaka för kortsiktiga investering. I second hand-butiken finns en helt annan dimension. Här går överskottet till humanitärt arbete. Det är inte samma profittänkande som inom företagsvärlden. Vi optimerar verksamheten för att hjälpa andra, förklarar han. Roger känner att han har stor nytta av sin bakgrund i jobbet som verksamhetschef, och stora förändringar har redan skett i butiken sedan han tillträdde tjänsten för ett halvår sedan. Vi ska utöka butiksytan från 1000 till 1700 kvadratmeter. Vi bygger också ett nytt café inne i butiken och har byggt nya toaletter och en ny entré som gör att upplevelsen för våra kunder blir bättre. Men det som tillfredsställer Roger mest i arbetet är när han får lyfta de anställda. Jag gillar att jobba med människor på en social basis. Man hjälper dem att komma ut och få en trygghet. Skapar möjligheter efter varje individs förutsättning. Man ser människor som får en framtidstro och kan skaffa boende. Det är härligt att till exempel se när en 20-åring växer i sin roll och får en utvecklingsanställning som gör det möjligt för henne att få en egen lägenhet, säger Roger och ler. t 16 PMU NUMMER PMU NUMMER foto: privat

10 aktuellt Personalnyheter Foto: Rickard L Eriksson 4 Så Jonathan Ulenius är ny insamlingskoordinator på PMU. Tidigare har han arbetat som kommunikatör hos Equmenia. Åsa Torelund arbetar på halvtid med företagssamarbete hos PMU. Resten av tiden förblir hon VD-assistent/ nätverkskoordinator hos chefsnätverket VD TRUSTEN. Keith Owen är vikarierande projektekonom hos PMU. Tidigare har han arbetat inom bistånd och ekonomi för EU och DFID. Hanna Vårelid arbetar numera med kommunikation på Vårgårda Biståndscenter. Tidigare var hon chaufför vid centret. många miljoner har kommit in till PMU:s insamling för Filippinerna. Dags för Världens Barn n I höst är det åter dags för Radiohjälpens insamling för Världens Barn. Detta år hör PMU inte till de organisationer som enligt avtal har rätt till en viss procentandel av insamlingen. Däremot kan pengar sökas för specifika projekt i världen. Huvuddelen av PMU:s pengar gick förra året till ett nutritionsprojekt i DR Kongo. Vi hoppas att församlingar fortsätter att engagera sig i de lokala grupper som finns runt om i landet, och att ta initiativ för att göra tillvaron bättre för barn som lever i fattigdom och utsatthet. När män från Turkana och Pokot inbjuds att mötas och samtala, hittar de nya sätt att lösa sina problem än att strida om boskap. Foto: Andreas Alexandersson Färre boskapsstölder genom fredsarbete Förr stal de varandras boskap. Nu kommunicerar de och har hittat nya sätt att försörja sig på. Människor i norra Kenya vittnar om hur arbete för fred och utbildning förändrat deras liv. Torka och resursbrist leder till fattigdom och konflikter, i Turkana, norra Kenya. Konflikten med grannfolket Pokot har eskalerat genom att det blivit lättare att få tag i moderna vapen, berättar Andreas Alexandersson, handläggare för Kenya på PMU. Beställningsstölder blir allt vanligare och slutar oftare med dödsfall. PMU arbetar tillsammans med FPFK, Free Pentecostal Fellowship in Kenya, och Botkyrka pingstförsamling med alfabetisering och fredsbyggande. Förr fick Esther Abong inget jobb eftersom hon inte kunde läsa eller skriva. I dag arbetar hon vid en hälsovårdscentral. Jag är ute varje dag och undervisar familjer om hur de ska få bättre hälsa. Samtidigt talar jag med dem om vikten av att leva i fred. Jag känner stor tacksamhet över den stora förändringen i mitt liv, säger hon. Susan Chichis man dog under en boskapsräd. Själv lämnades hon utan några djur och med fyra barn att försörja. Kursen i alfabetisering har hjälpt henne att lyckas som företagare. Genom mina affärer kan jag betala mina minsta barns skolavgifter, och hoppas kunna ge dem en bättre framtid, berättar hon. En nyckel till framgången är FPFK:s förmåga att bygga förtroende lokalt. Charles Mutuku, politisk ledare, har deltagit aktivt i fredsseminarier, workshops och forum för dialog och hjälpt till att få med folket i arbetet. Många av de män som legat i strid har genom projektet slutat stjäla varandras boskap och i stället blivit ansvarsfulla medlemmar i samhället, berättar han. Många av dem har startat egen verksamhet inom jordbruk eller motorcykeltransport. Många har också genomgått alfabetiseringskurser, vilket verkligen förbättrat deras livssituation. Noomi Lind De skänkte klasskassan till Panzi När de hörde om alla kvinnor som våldtas i DR Kongo, bestämde sig gymnasietjejerna direkt. De kronorna i klasskassan skulle gå till PMU:s projekt vid Panzisjukhuset. De 30 eleverna vid Anderstorps gymnasium i Skellefteå hade sparat länge, sålt underkläder och bakat bröd för att få ihop till en klassresa till Stockholm. Men en lektion i samhällsvetenskap ändrade planerna. Vår lärare läste en artikel om hur man använder våldtäkter som stridsvapen i Kongo. Vi är alla tjejer och kunde relatera till dem som drabbas, säger Julia Aronsson. Klasskompisen Amalia Larsson föreslog att de i stället skulle ge pengarna till Panzisjukhuset. Alla sa ja på en gång, berättar Julia Aronsson. Här kände vi att vi verkligen kunde göra något. När Denis Mukwege, chefsläkare, fick veta detta sände han dem ett personligt tackbrev. Att det finns flickor och kvinnor i andra länder som har det så svårt, har berört eleverna djupt. Det känns jättejobbigt att tänka på, men är samtidigt så viktigt att veta. Alla förtjänar att leva utan rädsla, säger Julia. Hennes klasskamrat Sanna Westerberg håller med: Vi var häpna över vår omedvetenhet. Detta är något som vi och vår omgivning borde känna till. Ge en gåva! Pg , märk Panzi. SMS:a PANZI100 till för att ge 100 kr. Nu hoppas de att deras initiativ ska ge ringar på vattnet. Vi vill visa att alla kan göra något. Hur litet det än verkar, så är det viktigt. De har redan fått fantastisk respons genom media. En 80-årig man ringde till vår rektor och sa att han blivit så glad att han ville hoppa upp och göra en frivolt, berättar Sanna. Det är inte hållbart att blunda för det som händer långt bort, menar tjejerna. Tillsammans kan vi faktiskt göra stora saker och det handlar om att få rättvisa, inte om välgörenhet, säger Sanna. Jorden är vår gemensamma plats, och vi människor blir allt mer beroende av vad som händer i andra delar av världen. Men sörjer ni inte klassresan? Nej, vi känner nog egentligen inte att vi behöver resa bort för att ha roligt tillsammans. Det kan vi ha här hemma, säger Sanna. Noomi Lind Eleverna går tredje året på Estetiska programmet och har bra sammanhållning i klassen. Foto: Privat Hallå där biståndsminister Hillevi Engström som i februari besökte Panzisjukhuset i DR Kongo. Hur var besöket på Panzi? Det var mycket intressant och framförallt visade det upp både det värsta och det bästa med situationen. Att få träffa kvinnorna och höra deras fruktansvärda berättelser visar på något av det värsta man kan bli utsatt för, samtidigt som engagemanget från dr Mukwege, hans medarbetare och det civila samhället på plats inger hopp. Vad gjorde mest intryck på dig? Något jag bär med mig är att befolkningen och framförallt kvinnorna bär på stora trauman och trots detta har de en enorm styrka och vilja att fortsätta. Något annat är hur våldet verkar ha normaliserats. Att barn växer upp med en sådan nivå av våld bidrar till att våldscirkeln fortsätter. Detta kräver mycket av oss som internationella aktörer på plats. Hur ser du på PMU:s roll? Civilsamhället som helhet har en stor roll att spela för genomförandet av svenskt bistånd. PMU:s bidrag till sjukhuset har ju såväl möjliggjort uppstart som drift under lång tid och är naturligtvis fortsatt mycket viktigt. Hur kan Sverige fortsätta att bidra till förändring? Svenskt bistånd har som prioritet att arbeta med jämställdhetsfrågor såväl som förebyggandet, hanteringen och bekämpandet av sexuellt våld, liksom att främja SRHR-frågor som en del i att öka kvinnors möjligheter. När det nu finns ett visst positivt momentum är det även mycket viktigt att vi inkluderar kvinnor i den kommande utvecklingen. Matilda Hector 18 PMU NUMMER PMU NUMMER

11 dr kongo: SSV-projektet tio år SSV-projektet drivs av PMU w togs patienter emot, varav efter våldtäkter. w Budgeten för 2014 är kronor. EU:s humanitära organisation ECHO och PMU är huvudfinansiärer och täcker 43,51 respektive 38,81 procent av kostnaderna. Läkarmissionen och Musikhjälpen (Radiohjälpen) täcker 9,35 respektive 8,32 procent av kostnaderna. w Det stora antalet patienter innebär att behovet av ekonomiskt stöd är stort. Källa: PMU och Panzisjukhuset Hon ser kvinnornas smärta varje dag Neema Rukunghu arbetar som läkare på Panzisjukhuset i DR Kongo där våldtagna kvinnor får vård I år har PMU arbetat med offer för det sexuella våldet i DR Kongo i tio år. Tio år av berättelser om smärta och kamp. Smärtan efter övergreppen och kampen för att få omvärlden att agera. Majoriteten av förövarna har gått utan straff, något som upprör läkaren Neema Rukunghu vid Panzisjukhuset. Text och foto: Matilda Hector Musiken strömmar ut genom de öppna väggarna till förskolan. Ett 20-tal barn sjunger högt och ljudligt, dansar och gör rörelser. Det är inte vilka barn som helst. De flesta är barn till kvinnor som blivit våldtagna av rebeller eller regeringssoldater. De har pappor som de troligtvis aldrig någonsin kommer att få träffa. Kanske inte ens vill träffa. Barnens historier är tyvärr inte unika i östra DR Kongo i dag. Bara ett stenkast från förskolan, på Panzisjukhusets område i Bukavu, Jag var på väg att säga upp mig flera gånger, men så tänkte jag på den hjälp jag faktiskt gav dem. Neema Rukunghu sköts administrationen för det PMU-ledda SSV-projektet, (Survivors of Sexual Violence). Det är där barnens mammor registrerades när de kom till Panzisjukhuset som mest sårade och skadade efter övergreppet. Några hade fått ett gevär i underlivet, andra har torterats på annat vis, samtidigt som de också gruppvåldtagits. Deras berättelser är groteska, men de är verkliga. Panzisjukhuset byggdes 1999 och invigdes 2001 med syftet att specialisera sig på mödrahälsovård. Men strax efter invigningen kom en kvinna som blivit våldtagen av en soldat. Snart kom allt fler kvinnor som bar på liknande berättelser, och man började tala om att en våldtäktsepidemi hade brutit ut i området. För att hantera alla som kom till sjukhuset startades SSV-projektet, som leds och administreras av PMU. Projektet ger vård till offren för det sexuella våldet, men behandlar också andra svåra gynekologiska besvär som uppstått till följd av svåra graviditeter kom läkaren Neema Rukunghu, medicinsk koordinator för SSV-projektet, till Panzisjukhuset. Hon hade ofta hört berättelser om kvinnor som våldtagits på landsbygden, men haft svårt att tro att det var. Det var svårt för familjen när jag började jobba i projektet. Jag kom hem och var väldigt nedstämd. Många kvinnor var rädda bara man rörde dem. Jag var på väg att säga upp mig flera gånger, men så tänkte jag på den hjälp jag faktiskt gav dem. Jag kände att här kan jag göra skillnad. Jag tänkte att om inte jag finns kanske de inte har någon som kan behandla dem, berättar Neema, och tittar ner på golvet medan hon pratar. Hon är iklädd sin vita läkarrock. Ett silverhalsband med en Afrikakarta som hänger runt hennes hals vittnar om att Neema har ett hjärta för sitt folk. Hon delar berättelser som tagna ur den värsta skräckfilm. Under de första sex månaderna behandlade jag en kvinna som blivit skuren i läpparna, öronen och blygdläpparna. De hade också bränt hennes händer och huvud. Hennes man och barn dog, men hon överlevde, berättar Neema. Hon har svårt att lyfta blicken när hon talar. Det märks att det hon dagligen möter berör henne på djupet. Ibland ligger jag sömnlös. Det är svårt att se de förhållanden kvinnorna lever under, 95 Så många är anställda inom projektet SSV, Survivors of Sexual Violence. säger Neema. Hennes läkarutbildning kunde inte förbereda henne för det som mötte henne på Panzisjukhuset. När hon kom visste hon inte hur man behandlar en kvinna vars underliv skurits av. Det värsta Neema hittills upplevt inträffade för bara några månader sedan. I en av sjukhussalarna låg ett litet knyte. Knytet var dotter till en flicka på 16 år som vårdades till följd av en våldtäkt. Men barnet var inte bara ett resultat av en våldtäkt, utan hade också själv utsatts för en grov våldtäkt. Bara 18 månader gammal. Man kan aldrig vara förberedd på att se detta. Bara i år har vi behandlat flera barn under tio år som våldtagits. Två av dem dog. Området där Panzisjukhuset ligger har av Margot Wallström, FN:s före detta särskilda representant i frågor som rör sexuellt våld i konflikt, kallats för våldtäkternas världshuvudstad. Våldtäkterna används som ett vapen i krigföringen i konflikten. Att våldta en kvinna framför hennes man, hennes barn och by är som att förstöra hela samhällsstrukturen. De våldtog en kvinna i kyrkan. Plötsligt är det som du har satt ditt hopp till som fördärvat, förklarar Neema. Alla sidor av konflikten, både rebellgrupper och landets egna regeringssoldater, har förstått vilken samhällsförgörare en våldtäkt kan vara. Och ß 20 PMU NUMMER PMU NUMMER

12 dr kongo: SSV-projektet tio år ß Från att SSV-projektet, Survivors of Sexual Violence, har varit ett humanitärt projekt går det nu över till ett utvecklingsprojekt med syfte att förebygga och förändra. Foto: Sara Erlandsson alla vill de komma åt samma sak, de naturtillgångar som Kongo tillhandahåller. Koppar, guld, diamanter och coltan. Ett svidande problem för många av överlevarna är att de förskjuts av sina män och familjer. Genom projektet försöker man därför förbereda dem på sin hemfärd så gått det går och uppmuntra dem att fokusera på de positiva krafterna. Undervisning ges också till familjerna om att våldtäkt är ett brott och att kvinnan inte kan rå för att hon drabbats. En av dem som vägrar låta det onda vinna, är 70-åriga Marie. Hon våldtogs av några rebeller ute i skogen efter att de bett henne hämta vatten åt dem. Jag ber varje dag att Gud ska hjälpa oss att bli av med dem. I min by finns inte en enda kvinna som inte våldtagits. Vi är sex kvinnor från min by här i dag, berättar Marie och tillägger att hennes familj välkomnat henne hem igen. Genomslag hos politiker och media n Förra året fick PMU genom sitt påverkansarbete till ett möte mellan utrikesminister Carl Bildt och Denis Mukwege. PMU har också engagerat biståndsminister Hillevi Engström i frågan. Hon medverkade i ett riksdagsseminarium i december 2013 och Ett av de största problemen för de som utsatts för sexuellt våld, är att deras förövare går fria. De kan våldta igen. Kvinnorna får ingen rättvisa. Vi måste bli av med straffriheten för detta brott. De säger att det ska ge 20 års fängelse, men förövarna kommer ut efter ett år, berättar Neema Rukunghu upprört. Redan tidigt reagerade man på Panzisjukhuset över denna straffrihet. besökte själv Panzisjukhuset i februari Såväl radio och tv som tidningar har rapporterat om det sexuella våldet och arbetet vid Panzisjukhuset. PMU har även lyckats engagera den stora allmänheten genom konserter och företagsluncher. I min by finns inte en enda kvinna som inte våldtagits. Marie Hillevi Engström. När landets egen regering inte lyssnade, började chefsläkaren Denis Mukwege att tala om problemet utanför landets gränser. I dag reser han runt i världen som människorättsaktivist och för kvinnornas talan. Han har talat inför FN:s generalförsamling, i Sveriges riksdag och mött ett flertal regerings- och statschefer i Europa. Han har också fått motta flera priser för sitt engagemang. Han vägrar låta hot och våld tysta honom. Denis Mukwege säger till oss: Håll inte tyst om det ni ser. Det är din plikt att behandla, men du måste också berätta. Vi ser ju något som inte är normalt, förklarar Neema. Carl Bildt och Dr Denis Mukwege. t Långsiktighet förändrar världen Vi styrs i världen alldeles för mycket av kortsiktighet. Beslut som ska glädja och gynna väljare och aktieägare, styr politik och näringsliv, i stället för ideologi och långsiktighet. Jag kom häromdagen att tänka på detta, och krocken som uppstår i mötet med kulturer där man planterar ett olivträd i dag, för att nästa generation ska få njuta av dess frukt. Det handlar om att se bortom sig själv och sina egna behov och intressen. Långsiktighet är viktigt när man arbetar med att förändra världen. Här är det både fascinerande och stimulerande att vara en del av kyrkan och civilsamhället. Vi är genom våra partner en typ av aktör som finns på plats sedan länge, och som kommer att fortsätta finnas där. Vi arbetar med att förändra attityder, påverka beteenden och stärka positiva drag i kulturer. Vi håller ut när andra kastar in handduken. Ett bra exempel finns i denna tidning. I tio år har vi tillsammans med vår samarbetskyrka CE- PAC och deras världskända Panzisjukhus, med doktor Mukwege i spetsen, jobbat för främst kvinnor som i krigets Kongo utsatts för våld och förnedring. Vi länkar medicinsk vård med psykosocialt stöd, juridisk hjälp och socioekonomiska insatser för att de ska få utbildning och kunna försörja sig. Vi jobbar långsiktigt och utifrån en helhetssyn. Stöd oss regelbundet bli månadsgivare! Så fungerar det: l Som månadsgivare skapar du förutsättningar för att människor i fattigdom ska få chans till ett värdigt liv och redskap att själva förändra sin situation. Din månatliga gåva dras via autogiro. Enkelt och bekvämt för dig och ovärderligt för oss. Det handlar om att se bortom sig själv och sina egna behov och intressen. Så blir du månadsgivare: l Beställ anmälningstalongen på något av följande sätt: Hemsidan: Telefon: Mejl: info@pmu.se l Fyll i talongen med dina person- och bankuppgifter och skicka den till oss. Resten ordnar vi. Ett annat exempel från PMU:s 50-åriga historia, är de många och långsiktiga insatser som gjorts tillsammans med svenska församlingar och lokal partner för Bolivias weenhayekindianer. Eller arbetet för mangyanerna på ön Mindoro i Filippinerna. Det handlar om långsiktighet som gett och ger resultat, och om hur insatser för att odla djupa relationer, tillit och trofasthet lönar sig. Jag hörde vår förra biståndsminister Gunilla Carlsson efter ett högnivåmöte om de nya Milleniemålen säga: Vi har alla resurser och all kunskap för att i vår generation utrota extrem fattigdom. Fokus ligger nu på den sista biten i fattigdomsagendan, där vi ger oss in i diskrimineringsfrågor och därför måste sätta oss in ibland annat Indiens kastsystem. Vårt uppdrag handlar om värdegrundsfrågor, attitydbearbetning och beteendeförändring. Detta kräver långsiktighet, och att vi i civilsamhället engagerar oss och axlar vårt ansvar. Det är underifrån som man bygger en god kultur i ett samhälle, där människors värde lyfts, och där alla har samma rättigheter. En kultur som kännetecknas av samverkan, tro, tillit och engagemang för varandra. Niclas Lindgren Direktor, PMU Pg l PMU granskas av Svensk insamlingskontroll som beviljar så kallade 90-konton. Detta innebär en trygghet för givaren eftersom föreningen bevakar att högst 25 procent av de insamlade medlen används till administration. Senaste statistiken (2012) visar att 14 procent gick till administrations- och insamlingskostnader, alltså betydligt lägre än de riktlinjer som gäller. 22 PMU NUMMER PMU NUMMER

13 Här drömde Clarisse om att starta ett gatukök. Barbro från Storuman gjorde det möjligt. Vi tror på hjälp till självhjälp. Tillsammans med dig hjälper vi människor att själva ta sig ur fattigdom. #DUGÖRDETMÖJLIGT SMS:a STARTAEGET100 till för att skänka 100 kr till arbetet (STARTAEGET200 för 200kr) Plusgiro: PG , märk gåvan Starta eget.