Kv.FERDINAND PM DAGVATTENHANTERING

Transkript

1 1 (5) Kv.FERDINAND PM DAGVATTENHANTERING Kompletterad Täby MARKTEMA AB Handläggare: Johan Green Tel Ärende nr 14026

2 2 (5) BAKGRUND MarkTema AB har på uppdrag av KF fastigheter gjort en dagvattenutredning som skall belysa dagvattenflödet före och efter utbyggnad, dagvattenreningsåtgärder samt göra en bedömning av områdets känslighet för översvämning. I dagsläget utgörs marken av verksamhetsområde där den största delen av marken består av hårdgjorda ytor. Området planeras för bostäder med tillhörande grönytor samt parkeringsplatser. Ytorna kommer framgent inehålla av markförlaggda p-platser, infartsvägar, takytor samt takterrass. Utvändiga körytor hårdgörs till största del, tak utförs som gröna tak, innergård utförs med grön takterrass. Bilagor: 1 Dagvattenplan dat Översvämningsutbredning del av rapport översvämning dat 2008

3 3 (5) Förutsättningar för flödesberäkning. Tak och innergård Gröna tak liksom gröngjorda innergårdar har en god förmåga att ta om hand dagvattenet, samt att binda föroreningar. Avrinningen från gröna tak varierar beroende på regnets varaktighet, intensivitet samt samanlagda regnvolym. Den begränsade tjockleken på grönskiktet innebär att taket har begränsad förmåga att maganisera stora regnvolymer. När grönskiktet är vattenmättat börjar vattnet rinna på ytan. Dock sker en kraftig flödesutjämning i förhållande till tät takbeläggning. En gröngjord innergård har mycket god förmåga att ta hand dagvatten p.g.a. jordlagrets tjocklek samt att ytan i stort sätt utförs plan. Vattenhastigheten på underliggande bjälklag samt i jordlagret är mycket låg vilket innebär lång uppehållstid innan vattnet når genomföringsbrunnarna. Sammantaget innebär det att en stor del av regnvattnet binds i materialet, och den del som transporteras vidare har genom en låg vattenhastighet i jordlagret är kraftigt utjämnat med en låg intensitet innan det når dagvattensystemet. Gator och Parkeringsplatser Utvändiga ytor motsvarande c:a 5700 m2 utgörs av entregator samt p-platser. I flödesberäkningen har ytorna förutsatts utföras som hårdgjorda med till största del med täta asfaltsskikt. Ytskiktet kan där förutsättningar finns utföras med delvis geninsläppliga material som marksten, gräsarmering, samt genomsläpliga krosszoner. Viss del av ytvatten kan också avledas till trädplanteringar. Med hänsyn till det stora antalet parkeringsplatser krävs normalt oljeavskiljning. Den lösning som oftast är aktuell är ytavledning till oljeavskiljare. Antalet oljeavskiljare beror på storleken på ytorna som avleds. Dagvattnet leds till oljeavskiljaren via tätt ytskikt där dagvattenet samlas ihop och tas omhand i brunnar och därefter leds i täta ledningar till avskiljaren. Oljeavskiljaren dimensioneras normalt för att kunna ta omhand 10% av det dimensionerande flödet från ett 2- eller 5-årsregn (Naturvårdsverket, 2007). Det mest förorenade vattnet vid regn, så kallad first flusch, går igenom oljeavskiljaren. För att undvika att större flöden sköljer ur reningsanläggningen bör en bypass-funktion installeras vilken kan leda förbi de senare delar av stora flöden som innehåller mindre mängder föroreningar. Kombineras oljeavskiljaren dessutom av föregående sedimentationsmagasin kan funktionen ytterligare förbättras samtidigt som en viss avskiljning av partikelbundna föroreningar sker före oljeavskiljaren. För att undvika att oljeavskiljaren belastas av vatten som inte behöver renas utformas parkeringen så att endast dagvatten från parkeringsytan leds till anläggningen.

4 4 ( 5 ) Infiltration/fördröjning Det geotekniska Pm som upprättats av Tyréns visar på grusfyllning på 0,5-1,0 m samt underliggande torrskorpelera på ytterligare 0,5-2,0 m. Befintlig marknivå i området varierar mellan + 6,5 till +6,8. Uppmätta grundvattennivåer är varierar mellan +2,32 till +3,36. Med de angivna förutsättningarna bör det finnas förutsättningar för att anlägga fördröjnings och infiltrationsmagasin för a tt b egränsa dagvattenutflödet från hårdgjorda ytor. Noteras bör att ytor som erfordrar oljeavskiljning inte får ledas till magasin. Magasinen har förutsättningar att fungera när grundvattnet inte överstiger en nivå motsvarande 2 m under färdig mark (c:a + 4,5) F lödesberäknin g En del av uppdraget är att redovisa hur dagvatten flödet efter planens genomförande i förhållande till nuläget. Beräkningsförutsättningar och resultat framgår i detalj av bilaga 1 dat Beräkni ng av dagvattenflödet har gjort s utifrån ett regn med återkomsttid på 5 eller 10 år, med en varaktighet på minuter. S om grund för beräkningen har godtagna k - värden som reducerar den med verkande arean används. Dagvattenflödet från olika ytor variera r beroende på ytans karaktär och förmågan att ta omhand vatten och fastlägga föroreningar. För nuvarande yta på c:a m2 utgörs den större delen av hårdgjorda ytor där en avrinningskoefficient på 0,9 har tillämpats för att beräkna flödet. Beräkningen ger ett flöde vid 5 respektive 10 - årsregn på l/s. Planerad anläggni ng har motsvarande c:a 5700 m2 hårdgjorda ytor och resterande gröngjorda ytor. Flödet vid 5 respektive 10 - årsregn blir l/s. Totalt erhålls en flödesminskning på 115 l/s vid 5 - årsregn, samt 150 l/s vid 10 - årsregn. Väljer man att infiltrera/fördrö ja omgivande hårdgjorda ytor kan utflödet ytterligare reduceras. Föroreningsberäkning. Någon beräkning av ko n centrations halt er för att analysera utflödet av föroreningar före och efter utbyggnad har inte utförts. Dock kan man med erfarenhet från tidigare utredningar och beräkningar förutsätta en kraftig minskning p.g.a. av förändring av nuvarande hårdgjorda ytor till en stor andel gröna ytor som har god förmåga att ta omhand och binda föroreningar.

5 5 (5) Översvämningsrisk Området ingår i Bällstaåns avvattningssystem med Mälaren som recipient. Området kring Bällstaån är till stor del utsatt för översvämningsrisk. En omfattande inventering har gjorts där översvämning längs Bällstaån har belysts. Utredningen är benämns, -Slutrapport för projekt inom miljömiljarder dat Del av rapporten där dämningsutbredning vid årsregn redovisas har bifogas. Angivna höjder i rapporten är i Stockholms lokala höjdsystem benämnt nollplanet som är relaterat till slusströskelnivån. Slusströskelnivån ligger 3.84 m under rikets höjdsystem RH 00. Nedan angivna höjder är relaterade till RH 1900 om inget annat anges. Av rapporten framgår beräkningsmässigt att vid ett 10-årsregn svämmar Bällstaån över och ger en uppdämning till nivån + 7,6 m i området kring Bromstens industriområde. Vid ett 100-årsregn med varaktighet på 1-24 timmar kommer hela Bällstaåns tillrinningsområde på 3600ha svämmas över. I det fallet kommer vattenytan beräkningsmässigt stiga 0,8 m över befintlig mark, till angiven höjd + 4,4 över nollplanet vilket i höjdsystem RH 00 motsvarar + 8 m. I aktuellt fall med befintlig markhöjd + 6,8 m skulle motsvara 1,2 m dämning över befintlig mark vilket i sin tur innebär 0,4 m högre än de 0,8 m som angivits. Skillnaden är avsevärd och saknar förklaring i dagsläget. I programförslaget föreslås att alla gator förläggs på + 4;0 m över stadens nollplan (+7,84 RH 00), Nya lägenheter föreslås inte anläggas med golvnivå under + 8,64 för att ej svämmas över vid ett års regn. Marken där fastigheten planeras ligger idag på en nivå mellan +6,5-6,8m. Marken består enligt geotekniskt Pm upprättat av Tyréns av 0,5-1,0 m grusfyllning. på underliggande torrskorpelera med 0,5-2,0 mäktighet, underlagrat av 2-12 m lös lera. Uppmätta grundvattennivåer är varierar mellan +2,32 till +3,36. Befintlig mark består av verksamhetsområde med till stor del hårdgjord yta. Marken uppvisar tydliga spår efter sättningar som sannolikt är ett resultat av grundvattensänkning och påförd belastning. En höjning av framtida mark med 0,5 till 1,0 m ger enl Tyréns en sättning med 0,1-0,2 m. För att förhindra sättningarna läggs lättfyllning ut för att kompensera lasttillskottet. Anläggningskostnaden blir avsevärd m h t rådande markförutsättningar om man generellt höjer marken för att nå en golvnivå på c:a + 8,6 m vilket innebär en fyllning på c:a 1,6 m på innergårdar. Åtgärden är kostsam och bör avvägas mot konsekvenserna av bibehållen marknivå. En möjlighet som kan tas i beaktande är att låta innergårdar, samt kringliggande hårdgjorda ytor ha ungefär nuvarande höjd, men att göra lokala förhöjningar för att nå entréer.

6

7 Figur Beräknad maximal översvämningsutbredning vid medelvattenyta i Mälaren och regn med 1 års återkomsttid (grön), 10 års återkomsttid (grön+gul) och 100 års återkomsttid (grön+gul+mörkgrå). Utförda beräkningar visar på att Bällstaån vid Borghöjdsvägen stiger till nivån drygt + 3,8 m över nollplanet vid 10-årsregn och till + 4,2 m över nollplanet vid 100-årsregn. För att klara uppdämningen i de lokala dagvattenledningarna av regn vid höga nivåer i Bällstaån bör mer detaljerade studier göras. Generellt kan sägas att om dagvattenledningarna har en lutning på ca 1% bör marköversvämning kunna undvikas. I programförslaget föreslås att alla gator läggs på en höjd av minst + 4,0 m över stadens nollplan. Vid 10-årsregn fås en dämningsnivånivå på + 4,0 m på gator och i dagvattenledningar nära ån men för gator och i dagvattenledningar en bit ifrån Bällstaån blir dämningsnivån > + 4,0 m på grund av hydraulisk uppdämning vid regn. I programförslaget föreslås alla nya lägenheter vara upphöjda från gatan och att golvnivån inte får understiga + 4,8 m över nollplanet. Det betyder att beroende på hur långt från Bällstaån byggnaderna ligger bör källaröversvämningar kunna undvikas vid årsnivån i Bällstaån och samtidig lokal nederbörd. Det bör påpekas att vid en mycket översiktlig bedömning kan vissa byggnader behöva höja sin till avloppsnätet lägsta anslutna golvhöjd till minst ca + 5,0 m över nollplanet. En noggrann studie av