Hot. vardag 5TIPS. En tidning från SOS Alarm Nr visar din exakta position. 112, hallå? Vad händer om mobilnätet slutar fungera?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hot. vardag 5TIPS. En tidning från SOS Alarm Nr 2 2015. visar din exakta position. 112, hallå? Vad händer om mobilnätet slutar fungera?"

Transkript

1 S O S En tidning från SOS Alarm Nr Attityden i samhället har hårdnat under de år Hanna Litz har jobbat som polis operatör. Hot är hannas vardag Ny teknik visar din exakta position 112, hallå? Vad händer om mobilnätet slutar fungera? 5TIPS för en säkrare sommar

2 S O S Innehåll nr Tidningen SOS ges ut av SOS Alarm Sverige AB fyra gånger per år. Ansvarig utgivare: Johan Hedensiö Redaktör: Jenny Friberg Adress: SOS Alarm Sverige AB Box Stockholm Besöksadress: Rådmansgatan 40 Telefon: Söker du kontakt med en lokal SOS-central finner du den under För frågor om prenumeration, material till tidningen och annonsering kontakta Redaktionell produktion: Appelberg Tryck: Trydells 2015 Omslagsbild: Peter Westrup Nästa nummer av SOS kommer ut i september Citera oss gärna, men ange alltid källan. SOS Alarm fyller en unik samhällsfunktion som dygnet runt larmar ut hjälpresurser vid olyckor och samhällskriser. På regeringens uppdrag ansvarar SOS Alarm för nödnumret 112, informationsnumret och har även en central roll i samhällets krisberedskap.112- uppdraget ska inte drivas med överskott. Den vinst som SOS Alarm redovisar kommer från andra delar inom verksamheten. SOS Alarms kunder återfinns primärt inom den offentliga sektorn, men även andra aktörer inom alarmering och beredskap samt säkerhet och jourtele. Den eventuella vinst som delas ut går till ägarna svenska staten och Sveriges Kommuner och Landsting, som äger SOS Alarm till lika delar. 04 Signaler Nyheter, statistik och röster från SOS Alarms horisont. 07 Alarm! Mats Gleisner om faran i att samhället inte är tillgängligt för alla. 08 Fokus Ett tufft samhällsklimat och hot sätter press på dem som ska hjälpa. 12 Effekt Elva kommuner i Skåne planerar en gemensam samverkanscentral. 15 Effekt Nytt system ser till att rätt resurs når fram snabbare. På sommaren sker många olycker. Men det finns saker du kan göra för att minska riskerna. Sid 4 18 Insats Elavbrott som släcker ner mobilnätet kan få ödesdigra följder. 20 Utblick Vilse? Via ett sms kan du bli hittad. 22 Profil Rikspolischefen Dan Eliasson gillar att vara snäll. 26 Utveckling Stockholm har fått en egen akutbil för psykiskt nödställda. 28 Årtalet: 1998 Diskoteksbranden i Göteborg tog 63 ungdomars liv. 2 SOS

3 Intro foto: Getty images foto: Tobias ohls Vi är vinnare! 3 frågor till... Jag är så stolt över att kunna säga att vi är vinnare. I april fick SOS Alarm ta emot utmärkelsen Outstanding Rescue Award från EENA, European Emergency Number Association, för våra insatser under den stora skogsbranden sommaren Även SvT Rapport uppmärksammade våra insatser i en morgonsoffa i mars, där SOS-operatören Lisa Bäckström och den överlevande Reine Ullén fick berätta vad de hade varit med om. EENA-priset är ett erkännande för det viktiga arbete som utfördes av våra medarbetare under denna historiska händelse, men också en påminnelse om vikten av god samverkan. I maj hamnade SOS Alarm även i topp i Nordic Brands förtroendeundersökning över 21 myndigheter och verksamheter med statlig koppling. Dessa erkännanden gör att vi sträcker lite extra på ryggen inför att ta oss an sommaren som kommer och de eventuella utmaningar som kan tänkas uppkomma. Under sommaren är det generellt fler människor i rörelse och vanligt att man inte vet exakt var man befinner sig, vilket kan göra det svårt för våra SOSoperatörer att skicka hjälp. I Finland har Nödcentra len infört en ny teknik för att lokalisera den nödställda med precis GPS-position, något som vi hoppas kunna lansera även i Sverige inom en snar framtid. Läs mer om detta på sidan 20. Jag önskar dig en säker och trevlig sommar! Johan Hedensiö VD SOS Alarm Gabriel Riva på Centrum för hjärtstoppsforskning, Karolinska Institutet, om nya riktlinjer för effektivare hjärt-lungräddning (HLR). Du är doktorand i Tangoprojektet. Vad går det ut på? Idén med projektet grundas i en decennielång debatt om hur lekmän bäst ska utföra HLR. Den rådande metoden med 30 bröstkompressioner och två inblåsningar är tekniskt svår och innebär en risk för spilld tid om man inte har stor vana att utföra HLR. Hos vuxna personer som får hjärtstopp på grund av hjärtsjukdom, den vanligaste anledningen till hjärtstopp, är det inte säkert att inblåsningar tillför någon ytterligare nytta till skillnad från bröstkompressioner som är riskfyllda att avbryta. Oavbrutna bröstkompressioner kan ge bättre resultat. Det handlar även om en psykologisk barriär där vi från studier vet att cirka hälften av de som tillfrågas tvekar kring att göra HLR med inblåsningar. Det viktigaste är dock att man gör någonting i dessa situationer, det är alltid bättre att göra någonting än ingenting alls. Vad har projektet inneburit för HLR-vården? Vi befinner oss just nu i en pilotfas och kan inte förvänta oss att se några resultat förrän tidigast om ungefär ett år. Det är ett väldigt stort projekt där vi genomgående har ett gott samarbete med SOS Alarm, polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård. Vad är nästa steg? Planen är att om ett år göra en första analys av resultatet. Mycket tyder på att de två olika metoderna är likvärdiga, men det är den frågan som projektet syftar till att klargöra. Studien vi nu genomför kan på sikt få stor betydelse både nationellt och internationellt. Fredrik Thunell Karlöf foto: jonas larsson SOS 3

4 Signaler SOS Alarm i topp Av 21 undersökta svenska myndigheter och samhällsinstitutioner har SOS Alarm högst anseende. Det framgår av en undersökning med respondenter som analysföretaget Nordic Brand presenterade i april. Ont om sjuksköterskor Sveriges landsting flaggar för att bemanningen i vården kan bli mer ansträngd i sommar än tidigare år. Framför allt har man sedan länge svårt att rekrytera tillräckligt med sjuksköterskor. Starkare krisberedskap Under 2014 har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, finansierat flera projekt för att stärka samhällets krisberedskapsförmåga. Detta har omfattat ett antal organisationer som uppger att de i hög grad redan har fått nytta av satsningen. Enligt MSB visar uppföljningen att resultaten från projekten i stor utsträckning kommer till användning vid inträffade händelser och krisberedskapsövningar. Läs mer på msb.se/ribdata/filer/ pdf/27556.pdf Auktoriserat bevakningsföretag Sedan april är SOS Alarm ett auktoriserat bevakningsföretag. Efter att Rikspolisstyrelsen ändrade i förordningarna 2009 är det möjligt för företag inom larmcentralsverksamhet att bli undantagna från väktarkravet. Under hösten 2014 ansökte sos Alarm om att få bli ett auktoriserat bevakningsföretag vilket nu har gått igenom. Det gläder oss att vi nu har större möjligheter att utveckla våra tjänster framöver för att ännu bättre kunna möta våra kunders behov, säger Peter Söderlund, affärsområdeschef Säkerhet och Jourtele, sos Alarm. foto: Mattias Nilsson/Folio 5 tips för en säkrare sommar Under sommarmånaderna, då många är i rörelse och vistas vid vatten och är ute på vägarna, är risken för olyckor extra stor. Här får du tipsen som kan göra sommaren lite säkrare: 1. Ta i förväg fram positionen för den plats där du ska befinna dig. Det underlättar för sos-operatören vid kontakt med 112. Dina koordinater kan du få fram på exempelvis hitta.se genom att använda verktyget Koordinater. 2. Om du reser utomlands, ta i förväg reda på landets nödnummer. 112 är nödnumret för hela Europa. 3. Var smart på vattnet. Titta på utgångsdatumet för flytvästar, håll hastighetsbegränsningarna på sjön och kombinera inte alkohol med att köra båt. På så sätt kan många olyckor undvikas. Tre av tio som omkommer på sjön är ensamma i båten, så se till att ha en kompis med i båten. 4. Brandrisken är stor under sommaren. Undvik att elda i skog och mark. För att vara säker på om det är brandrisk i ditt område kan du ladda ner appen Brandrisk ute som är framtagen av Din säkerhet. Du hittar den på Appstore eller Google play. 5. Många olyckor sker på vägarna. Var beredd på att stanna kvar vid en olycksplats om du ser att någon behöver hjälp. Många kommer nära en nödsituation varje sommar och spelar en viktig roll vid utgången av en händelse i väntan på hjälpresurser. 4 SOS

5 Landstingen tar över ambulansflyget Från och med januari 2016 ska samtliga landsting tillsammans driva en nationellt sammanhållen ambulansflygverksamhet, enligt ett beslut i Nationella styrgruppen för svenskt ambulansflyg. Styrgruppen rekommenderar att landstingen upphandlar och äger flygplan. Operatörstjänsten ska upphandlas separat. 8 av 10 anger i SKL:s Vårdbarometern att de har tillgång till den vård de behöver. Läs mer på goo.gl/d2lxq3 Du har slagit fel nummer foto: matton collection / Johner Vassare verktyg för räddningstjänsten Att både ambulans och räddningstjänst ska nå nödställda lika snabbt kan verka självklart. Trots det har inte räddningstjänsten haft tillgång samma alarmeringsteknik som ambulansvården. Därför utvecklar nu SOS Alarm samarbetet med Lindholmen Science Park och forskningsprogrammet Tucap till att även omfatta räddningstjänsten. Sedan 2010 har Tucap testat och utvärderat hur den senaste tekniken kan bidra till ambulansalarmeringen genom användning av bild, röst, text, kartinformation och geografisk positionering. Målet är att den hjälpsökande så snabbt som möjligt ska få hjälp i en nödsituation, oavsett om det är ambulans eller räddningstjänst som larmas ut. Allt större andel av samtalen till 112 är glädjande nog motiverade. Men det kommer fortfarande in en ansenlig mängd felaktiga anrop. Här bjuder vi på några som borde sökt hjälp på annat håll: 2 En kvinna ringer och säger att hon fått en sticka i benet. Hon undrar om detta är farligt. SOS-operatören hänvisar henne till En pappa ringer eftersom hans barn, tio och tolv år gamla, har börjat kräkas under natten. Han vill ha ambulans till dem. 2 En person ringer och undrar vad som händer om han skulle köra kompisens bil som eventuellt är avställd. 2 En kvinna ringer och vill ha hjälp med att bära upp en nyinköpt soffa. Polisens Salsa gav resultat Bara ett par dagar efter att polisen på Gotland utbildats i hjärt- lungräddning fick de användning av sina nyvunna kunskaper när de ryckte ut för att rädda en livlös man. Utbildningen är en del av Salsa-konceptet. Fem av Gotlands polisens bilar har utrustats med defibrillatorer. FOto: istockphoto SOS 5

6 Signaler samtal till , journumret för försvunna barn, resulterade i 317 ärenden för vidare hantering av polisen under I 45 procent av fallen var frivilliga livräddare framme före andra utlarmade resurser. Magnus Berntsson, ledamot i Västra Götalands regionfullmäktige, om försök med SMS-livräddare enligt liknande modell som sedan tidigare finns i Stockholms län och Region Skåne. foto: Hans Berggren /johnér Prisade insatser vid skogsbranden Johan Hedensiö och Lisa Bäckström från SOS Alarm tog emot utmärkelsen av Demetrios Pyrros (tv) och Dieter Nuessler (th) från EENA. Skogsbranden i Västmanland under sommaren 2014 är den största branden i modern tid. Den europeiska organisationen eena, European Emergency Number Aassociation har nu tilldelat sos Alarm priset Outstanding Rescue Award för insatserna under branden. Det är med stor glädje vi tar emot eena:s utmärkelse, säger Jjohan Hedensiö, VD sos Alarm. Under hela branden mottog vi ett stort antal samtal till nödnumret 112 från oroliga människor och vårt arbete var omfattande både gällande 112-mottagningen men också vår roll i krisberedskapen. Se filmen om SOS Alarms arbete under skogsbranden 2014 på SOS Alarms Youtube-kanal. Arbeta proaktivt med Resqanalyser Med SOS Alarms tjänst Resqanalyser kan din verksamhet på ett enkelt sätt analysera och visualisera ärendedata för bättre proaktiv planering av det dagliga arbetet. Applikationen visar bland annat geografisk position för tidigare inträffade ärenden, vilka hjälpresurser som har tilldelats ärendet, under vilka tidsintervaller olyckor har skett med mera. Du kan även se evenemangsbaserad data och årsbaserad data samt geografisk position för dessa ärenden. Resqanalyser riktar sig främst mot kommunal räddningstjänst och ambulanssjukvården men även mot säkerhet- och jourverksamhet. Läs mer på sosalarm.se/tjanster Förnyade samarbeten Under våren blev det klart att både Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting förlänger sina avtal med sos Alarm avseende bland annat ambulansdirigering. sos Alarms mission är att verka för ett tryggare samhälle. Vi ser fram emot att få förvalta dessa uppdrag och tillsammans med landstingen hitta den bästa lösningen för den hjälpsökande, säger Åke Kjellin, affärsområdeschef sos Vård. Västra Götalandsregionen förlänger avtalet som avser dirigering av ambulanser och tillhandahållande av teknik för hela prioriterings- och dirigeringsprocessen. Stockholms läns landsting förlänger avtalet gällande vårdprioritering samt dirigering av ambulanser. 6 SOS

7 Rakelkurs på webben En ny webbaserad grundutbildning i Rakel har lanserats. I kursen, som tar cirka en timme att genomföra, får du en grundläggande genomgång av alla de begrepp och funktioner du behöver kunna för att kommunicera i Rakel. För mer information: utb.msb.se/sv/rakelutbildning Alarm! Tillgänglighet på liv och död En hållbar årsberättelse För andra året i rad gör SOS Alarm en helt digital årsberättelse som beskriver verksamhetsåret i både artiklar, film och podcast. Vi gör en digital årsberättelse eftersom vi vill öka läsupplevelsen och kunna mäta intresset för innehållet bättre. Men för oss är det också viktigt att bidra till ett hållbart samhälle. Genom att inte trycka upp tusentals årsredovisningar minimerar vi miljöpåverkan, säger Jenny Friberg, kommunikatör SOS Alarm. Den digitala årsberättelsen kombinerar årsredovisningen, 112-rapporten och patientsäkerhetsberättelsen och finns på 2014.sosalarm.se Teracom tar över driften av Rakel I dag används det nationella kommunikationssystemet Rakel av över personer inom drygt 500 samhällsviktiga aktörer. Nu tar företaget Teracom över drift och underhåll samt kundstöd av Rakel. Under ett års tid har Teracom och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, haft ett tätt samarbete för att säkerställa att övergången sker utan problem. Avtalet mellan Teracom och MSB gäller i sju år framåt. Tänk dig följande scenario. Du är på din arbetsplats. En brand uppstår. Larmet går. Alla skyndar sig att sätta sig i säkerhet eller till en utrymningsplats. Utom du som inte uppfattat larmet eftersom du är döv. Cirka en av fem personer i Sverige har en funktionsnedsättning, till exempel rörelsenedsättning, synskada, hörselskada eller kognitiva svårigheter. För personer med nedsatt hörsel och för dem som är döva behövs larmutrustning i form av blinkande eller roterande ljus så att även de nås av varningssignaler. Särskilt viktigt är det i utrymmen Tre av tio myndig heter hade inte beaktat tillgängligheten i sitt brandskyddsarbete där någon kan befinna sig ensam. Brandsläckare och knappar som aktiverar brandlarm och utrymningslarm ska sitta inom räckhåll för personer som använder rullstol. Dörrar i utrymningsvägar ska vara lätta att öppna och att passera. Detta är några exempel på vad man ska tänka på och som finns beskrivna i Myndigheten för delaktighets riktlinjer för tillgänglighet. Frågan om säker utrymning för alla, oavsett funktionsförmåga, bör alltid ingå i det ordinarie brandskyddsarbetet. När Myndigheten för delaktighet 2014 följde upp statliga myndigheters arbete med tillgänglighet hade nästan tre av tio myndigheter inte beaktat tillgängligheten i sitt brandskyddsarbete. När man planerar för att klara av olika nöd situationer behöver man utgå från att människor har olika förutsättningar och behov. Lika viktigt är det att i nödsituationer kunna larma efter hjälp, till exempel när det skett en bilolycka, när någon fått en hjärtinfarkt eller om någon har blivit misshandlad. Alla människor ska ha möjlighet att ta del av digitala tjänster och teknik. För detta finns det stöd i både Sveriges strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken och i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Bra tillgänglighet är en förutsättning för att alla ska kunna vara delaktiga i samhället. Små åtgärder kan göra stor skillnad. Ibland kan det till och med handla om liv eller död. Mats Gleisner, chef för Kommunikation och stöd, Myndigheten för delaktighet Ny ordförande för SOS Alarm Sedan årsstämman den 27 april har SOS Alarm en ny styrelseordförande. Eva Fernvall Markstedt tar över ordförandeskapet efter Johnny Magnusson som efter åtta år som ordförande blir ledamot. Det ska bli väldigt stimulerande att få arbeta med denna samhällsviktiga verk samhet tillsammans med ledamöterna i styrelsen. Jag ser fram emot att ta mig an de utmaningar som väntar och framförallt att bidra till att SOS Alarm fortsätter utvecklas i samma takt som samhället förändras, säger Eva Fernvall. SOS 7

8 8 SOS Hoten

9 fokus utsatt arbete mot dem som räddar Vapen och hot har blivit en del av vardagen för de vars jobb är att hjälpa. Många beskriver ett förändrat samhälle där bristen på empati gör att man hellre filmar med mobilen än erbjuder sin hjälp och larmar 112. Text: Susanna Lindgren Foto: Peter Westrup Väldigt ofta får vi höra att om vi inte sköter oss och genast skickar en bil ska vi bli anmälda. Hanna Litz På många håll visar statistiken att det blivit lugnare på våra gator. Krogslagsmål och fylledispyter som reds ut med knytnävarna har till exempel minskat markant i Malmö där polisen Paul Juhlin kört radiobil i drygt 11 år och varit yttre befäl i fyra. Men samhällsklimatet har förändrats. En lördag natt i Malmö handlar sällan om nattklubbsbråk. Våldet har blivit råare och mer hänsynslöst. I dag dödar man varandra. Där man hade kniv för tio år sedan har man skjutvapen i dag, och det är inte bara pistoler utan automatvapen, säger Paul Juhlin. Konsekvenserna blir händelser som dödskjutningarna med automatvapen på en Göteborgskrog i mars i år, säger han. Och efter tillslag är det inte ovanligt med ryktesspridning om att en polis ska skjutas så fort det blir läge. Blod och död. Eländiga, arga och farliga människor som skriker, bråkar och hotar. Och ovanpå det blir vi filmade av allmänheten som publiceras i kvällstidningarna. Påfrestningen sliter på poliser. Många väljer att lämna yttre tjänst efter något år, säger han. Några kanske minns Paul Juhlin från TV-serien Malmöpolisen som visades i SVT 2011, men han har också arbetat inom räddningstjänsten. Polisen har alltid varit mer utsatt än andra blåljusenheter och tidigare var det helt otänkbart att man gav sig på ambulans och räddningstjänst. I dag kastar man sten på brandbilar och slår sönder ambulanser. Vi träffar också allt fler individer som saknar känsla för andra, som skadar andra. Paul Juhlin tycker också att han i sin vardag träffar på allt fler människor som far illa, på grund av missbruk eller psykisk sjukdom. För SOS 9

10 FLest hot mot polisen Få anmäler hot eller trakasserier, så en exakt siffra över hur många som drabbas är svår att ta fram. Flest anmälningar görs av poliser. Vid upploppen i Husby i norra Stockholm 2013 utsattes polis, räddningstjänst och ambulans för stenkastning. många är det enda nummer de kan ringa 112. Jag är övertygad om att SOSoperatörerna har ett allt tuffare jobb. Speciellt som en förändrad samhällsattityd har gjort att det egna ansvaret försvunnit i vissa kretsar. Går något fel är det någon annans fel. Hanna Litz tar emot larm till polisen på regionledningscentralen i Malmö och tycker också att klimatet hårdnat under hennes 14 år vid polisen. Tonen i samtalen har blivit grövre och mer krävande, och allmänheten har blivit mindre villig att hjälpa till. Inringarna vill vara anonyma. De vill inte bli inblandade och lägger ofta på innan vi ens hinner ställa följdfrågor oavsett om det handlar om en pågående misshandel eller rattfylla vilket gör att vi går miste om viktig information. Så var det inte för tio år sedan, säger hon. Och väldigt ofta får vi höra att om vi inte sköter oss och genast skickar en bil ska vi bli anmälda eller att man ska ringa media. De förstår inte att hög musik hos grannen måste ha lägre prioritet än allvarligare händelser. På ett café i Stockholm träffas ambulanssjukskötarna Janne Kautto, Magnus Larsson och Karl Söllvander för att prata arbetsmiljö. Mycket av vad Paul Juhlin och Hanna Litz säger om Malmö stämmer med deras bild av hur det ser ut i Stockholm. Det är framförallt attityden som förändrats. Förr ryckte vi ut för att någon behövde hjälp. I dag kan vi själva hamna mitt i ett bråk. Förr fanns en helt annan respekt för ambulansen. Vi är inte längre fredade. Stenkastning eller laserpekare mot ambulanser är ingen ovanlighet, säger Karl Söllvander, som är förtroendevald ambulanssjuksköterska inom Vårdförbundet. Många gånger har de förvånats över att allmänheten är snabbare Säkrare på jobbet Med hotbilden ökar behovet av skydd. SOS Alarm erbjuder personlarm där den utsatta får snabb hjälp i en nödsituation. Utifrån förbestämda åtgärder och där behov bekräftats via dialog, informeras arbetsgivaren, polis, räddningstjänst, ambulans och bevakningsföretag. Läs mer på sosalarm.se/ tjanster Foto: Johan Nilsson / tt Nyhetsbyrå på att ta upp mobilen och filma det som händer än att erbjuda sin hjälp eller larma 112. Janne Kautto nämner en lastbilsolycka där ett flertal människor väntade på ambulansen med mobilen i hand. Men bara en av dem hade använt den till att larma 112. Men talar man hotbilder är den mest påtagliga mot oss psykiskt sjuka och drogpåverkade. Den man som förra året sköt mot en ambulans i Vällingby hade exempelvis psykiska problem, säger Magnus Larsson. Janne Kautto har själv blivit både hotad och slagen vid en utryckning hos en person med drogproblem. Personen hade själv kallat på ambulans men när vi kom till platsen fick jag ett slag i ansiktet. Det blev rättegång och jag fick vittna. Efteråt fick jag hotfulla telefonsamtal hem. Att detta skulle hända hade ingen kunnat förutse, berättar Janne Kautto. Om SOS-operatörerna har upplevt inringaren som hotfull förmedlas informationen till den utalarmerade ambulansen. Operatörerna har ett tufft jobb, många gånger blir de hotade om de inte skickar en ambulans, omedelbart. Och de är bra på att varna oss. Ofta förstår inringarna inte heller att operatören måste ställa alla frågor för att förstå situationen. Trots frågorna händer det att vi får in larm där inringaren rapporterat om amputerade kroppsdelar och när vi kommer till platsen är den någon som har ett skärsår i tummen, säger Janne Kautto. Inom socialtjänsten finns tydliga rutiner för hur personalen på bäst sätt ska skyddas från personer som kan blir hotfulla om de nekats bostad eller ekonomiskt understöd. Jag tror att alla som väljer att 10 SOS

11 fokus utsatt arbete Acceptera inte hot Antalet hot mot utsatta yrkesgrupper har inte ökat, men vissa grupper är betydligt mer utsatta än andra. Många hot är sällan genomtänkta, utan uppstår i en trängd situation. Foto: tobias ohls Många gånger blir de hotade om de inte skickar en ambulans, omedelbart. Janne Kauto blir socialsekreterare har kalkylerat med att en viss del hot och våld ingår i jobbet, säger Camilla Hofström, avdelningschef för individoch familjeomsorgen, Ludvika. Ludvika är på många sätt olikt storstäderna Malmö och Stockholm invånare gör att de flesta känner till varandra vilket hämmar de utspel som görs bakom anonymitetens fasad, säger hon. Likafullt har hon under sina tio år på jobbet infört tydliga arbetsrutiner kring hur man bemöter klienterna. Det måste alltid finnas flyktvägar. Och det måste vara möjligt att snabbt lämna platsen. Vid hembesök är vi alltid två. Bilen ska alltid parkeras så att det snabbt går att köra därifrån. Vi tar aldrig av oss skorna utan tar på oss blå tossor. Dessutom bär alla ett GPS-larm. Om det aktiveras kan larmcentralen som larmet är kopplat till avlyssna konversationen, säger Camilla Hofström. Efter en allvarlig incident för några år sedan, som slutade med en skadad polis sedan en man beväpnad med en stor sax hotade personalen, har även lokalerna säkrats ytterligare. Både för att stoppa allmänheten och övrig personal från att kliva rakt in i en hotfull situation. På regeringens uppdrag har Emma Patel utredare på Brottsförebyggande rådet (BRÅ) kartlagt hot och trakasserier mot yrkesgrupper av särskild betydelse för det demokratiska samhället. Hennes uppdrag har varit att ge en samlad kunskapsöversikt av hur hotbilden ser ut mot anställda inom bland annat polisen och rättsväsendet, mot anställda inom den kommunala socialtjänsten samt mot politiker och journalister. Det går inte att säga att hotbilden varken ökat eller minskat mot de undersökta grupperna. De jämförande studierna är för få och för olika. Långt ifrån alla anmäler dessutom hot eller trakasserier. Mest anmälningar av otillåten påverkan alltså hot, våld och trakasserier som syftar till att påverka yrkesutövningen görs av poliser, vilket säkerligen beror på den utsatta miljö de arbetar i, säger Emma Patel. Tydligt är dock att de grupper hon studerat tycks vara mer utsatta för hot än befolkningen i övrigt. Hur hoten eller trakasserierna ser ut beror också på yrkesgrupp. Hoten kommer väldigt sällan från den organiserade brottsligheten eller extremister av olika slag, och då oftast mot poliser. För anställda inom exempelvis kronofogdemyndigheten eller socialtjänsten handlar det om en viss typ av förövare. Ofta beskrivs eller uppfattas de som personer som befinner sig i en desperat situation eller har någon form av psykisk störning. Känsliga beslut som gör att en person känner sig frustrerad eller rädd kan leda till en spontan och hotfull handling. Alltså är dessa hot väldigt sällan genomtänkta utan uppstår i ett möte eller ett bemötande, förklarar hon. Politiker, framför allt riksdagspolitiker, och journalister får istället hot riktade mot sig genom mejl eller sociala media. När Emma Patel presenterade sin rapport i slutet av april 2015 var BRÅ:s bedömning att det behövs mer studier, framför allt kring yrkesgrupper som i känsliga situationer möter så kallade riskklienter, så som psykiskt sjuka, kriminella eller desperata personer. SOS 11

12 gemensamma 5nämnare Den gemensamma samverkanscentralen erbjuder fem områden för kommunerna att samverka kring: q Gemensam lägesbild q Förebygga händelser q Dela resurser q Fatta koordinerade beslut q Kommunicera med medborgare gemensamma 5nämnare Den gemensamma samverkanscentralen erbjuder fem områden för kommunerna att samverka kring: q Gemensam lägesbild q Förebygga händelser q Dela resurser q Fatta koordinerade beslut q Kommunicera med medborgare 12 SOS

13 effekt samverkanscentral Om en krissituation uppstår kan kommunerna snabbt låna resurser av varandra och samarbeta för att hjälp ska komma fram i tid. Starkare tillsammans En regional samverkanscentral stärker den lokala förmågan hos nordvästra Skånes kommuner att förebygga och hantera kriser och händelser. Text: Lars Österlind Foto: Roland Stregfelt / HD / TT Nyhetsbyrån Elva kommuner i nordvästra Skåne gör gemensam sak. De första stegen har tagits för att skapa en gemensam samverkanscentral. Den ska fungera för alla typer av kris-, säkerhets- och larmuppgifter som finns inom kommunerna. Som enskild kommun kan det vara svårt att få resurserna att räcka till. Där kan en samverkanscentral som delas med andra kommuner erbjuda många fördelar. Möjligheten att vara förberedd ökar när all beredskap är samlad. Det gäller inte bara räddningstjänstens resurser utan inbegriper även skydds- och säkerhetsfrågor samt krisledning. Med en gemensam samverkanscentral finns möjligheter att styra insatser för dagliga händelser såväl som vid krisläge när exempelvis en omfattande trafikolycka inträffar eller en storm närmar sig. Då kan en kommun snabbt låna in resurser från en grannkommun när det behövs. En huvudfråga för de nordvästskånska kommunerna är just att vidareutveckla det samarbete som redan finns i dag i kris- och beredskapsfrågor. Det finns en vilja att samarbeta. Ensam är inte stark i de här samman hangen. Vid exempelvis en storm drabbas i regel hela regionen i en eller annan form. Det krävs att vi samarbetar för att vi ska klara en kris bra. Vi drar nytta av varandras kunskaper och erfarenheter så mycket det går, berättar Sten Orre, säkerhetssamordnare på Helsingborgs stad. Samverkan är ett fint ord, men samarbete är konkretare, och vi samarbetar kring mycket i Skåne Nordväst. Vi använder all kompetens och alla resurser som finns här, säger Göran Tesfai Skoglund, krisoch säkerhetssamordnare, vars tjänst delas av Klippans och Åstorps kommuner, ett tydligt exempel på ett konkret samarbete mellan kommuner i regionen. Med den stora trafikolyckan på Tranarpsbron i färskt minne anser Göran Tesfai Skoglund att arbetet med att snabbt få fram en gemensam lägesbild är centralt i hanteringen av en kris eller stor händelse. Vid olyckan leddes tung trafik genom mindre samhällen, vilket ställde nya krav på krisstaben, bland annat kring hur eventuella nya olyckor då skulle kunna hanteras. Det gjordes ett bra arbete, men vi behöver utveckla resurserna för att snabbare få fram information, göra analyser och ta fram en gemen- SOS 13

14 effekt samverkanscentral Den gemensamma samverkanscentralen gör det möjligt för kommunerna att få samma information samtidigt. sam lägesbild, inte minst för att kunna förebygga olyckor, säger han. En fördel med den gemensamma samverkanscentralen är att alla parter har tillgång till samma information samtidigt. På så sätt ökar kvaliteten på informationen och en korrekt lägesbild av ett händelseförlopp går fortare att få fram. Det underlättar i sin tur för att fatta bättre och snabbare beslut. En annan fördel är att samarbetet ger en möjlighet att bättre kunna hänga med i teknikutvecklingen. Med gemensamma resurser blir det lättare att satsa på nya tekniska lösningar, som en enskild kommun inte skulle ha råd med. Vi har begränsade resurser. Det här gör vi för att få tillgång till ny teknik och nya metoder, men också så att vi kan använda samma system och verktyg. Skåne Nordväst är en begränsad yta där vi jobbar med samma saker när något stör eller hotar oss, förklarar Göran Tesfai Skoglund. Samverkanscentralen finns faktiskt redan i fysisk form. Från början fungerade den som larmcentral för Helsingborgs brandförsvar som 2003 fick en ny brandstation i Bårslöv. Helsingborg var då för övrigt en av ett fåtal städer som fortfarande hade en egen larmtjänst. Från 2009 har SOS Alarm bemannat larmcentralen och successivt har den kompletterats med jourtjänster såsom larmbevakning, kameraövervakning och väktarstyrning. Tre kommuner, Helsingborg, Ängelholm och Örkelljunga, har bildat Räddningsförbundet Skåne Nordväst som tillsammans nyttjar larmcentralen och SOS Alarms bemanning. Enligt alla parter en bra, men dyr, lösning, som tillkom för att rädda den välutrustade och moderna anläggningen från nedläggning. I stället för att SOS Alarm enbart bemannar centralen med en operatör 24 timmar om dygnet året runt är tanken att kommunerna i stället ska kunna välja bland de olika tjänster som SOS Alarm erbjuder. Vi är övertygade om att det blir bättre. Vi vill bli bättre på att jobba mer proaktivt. För det behövs underlag så att vi kan göra analyser. Vi måste veta vad som händer för att kunna vara proaktiva. Det finns många tjänster vi saknar i dag, exempelvis omvärldsbevakning för att kunna skapa en total lägesbild, säger Sten Orre. SOS Alarms tjänster Här är några av de tjänster som SOS Alarm tillhandahåller och som de nordvästskånska kommunerna diskuterar ska ingå i den gemensamma samverkanscentralen: q Dynamisk resurshantering q Samverkanswebben och samverkansappen q Omvärldsbevakning q SMS-tjänster, exempelvis inkallelse-sms och multified messaging, det vill säga möjlighet att skicka SMS till alla telefoner inom ett visst område q SOS Alarms krisberedskapssamordnare, KBX q Kameraövervakning q Larmmottagning (inbrott och passagekontroll) Utbudet av tjänster blir mer flexibelt med en gemensam samverkanscentral. Dels kan egna tjänster integreras med dem som SOS Alarm erbjuder, dels kan lokalt anpassade lösningar skapas. Räddningsförbundet Skåne Nordväst inventerar just nu vilka tjänster som kommunerna använder i dag, exempelvis väktartjänster, och vilka andra tjänster som kommunerna har behov av. Detta för att få en helhetsbild kring prisbild och vad som kan upphandlas gemensamt. Alla elva kommuner erbjuds att vara med och gensvaret är hittills mycket positivt. De kommuner som vill delta Helsingborg, Höganäs, Ängelholm, Örkelljunga, Klippan, Åstorp, Båstad, Landskrona, Svalöv, Perstorp och Bjuv kommer i juni underteckna ett avsiktsavtal för samarbetet kring samverkanscentralen. 14 SOS

15 effekt DRH I en övning vid Alnöbron i Sundsvall testades dynamisk resurs hantering Snabbare räddningsinsatser På tre platser i landet har räddningstjänsten börjat använda Dynamisk resurshantering. I stället för en manuell bedömning av vilka resurser som ska skickas ut vid ett larm så hittar systemet de som är närmast olyckan och har bäst lämpad utrustning. Text: Anders Lövgren Foto: Kristofer Lönnå Larmet går om en bilolycka alldeles vid bron ut till Alnön i Sundsvall. Tidigare hade det varit självklart att räddningstjänsten från brandstationen i centrala Sundsvall hade åkt ut, eftersom olyckan inträffade i deras zon. Gränsen har tidigare gått vid bron. Men olyckan inträffade i mars 2015, efter att Medelpads räddningstjänstförbund gått över till SOS 15

16 effekt DRH Systemet väljer och hittar sedan de resurser och förmågor som snabbast kan ta sig till olyckan. Ellinor Fransson, brandingenjör Dynamisk resurshantering, DRH. Och då gick larmet i stället till resurserna på Alnön, som har snabbare väg till platsen. Nu är zonerna alltså bortsuddade. Exemplet visar hur DRH har lyckats förändra ett stelbent system som tidigare inte tog hänsyn till de faktiska positionerna på resurserna. Nu kommer rätt hjälp snabbare fram till de som behöver den, säger Ellinor Fransson, brandingenjör vid Medelpads räddningstjänstförbund. Hon är en av dem som varit med och infört det nya systemet i Västernorrland. En som också varit med är hennes kollega Håkan Samuelsson. Det är ett bra system som gör nytta. Den stora utmaningen för oss har varit att utbilda och informera all personal om det dynamiska systemet och dess fördelar. Det finns starka traditioner kring hur arbetet har letts genom decennierna och det får man ha respekt för, säger han. DRH-systemet togs fram under 2014 av SOS Alarm på uppdrag av räddningstjänsterna i Sverige som efterfrågade ett mer dynamiskt system. Först var det Räddningstjänsten Väst i kommunerna Falkenberg och Varberg som provade att använda systemet och sedan följde Södertörns Brandförsvarsförbund efter. Västernorrland är det första hela länet som bytt ut det gamla systemet. När ett anrop kommer till 112 så görs precis som tidigare en bedömning av vilka resurser och förmågor som behövs. I DRH finns alla räddningstjänstens resurser och förmågor inmatade i systemet och med GPS-stöd är deras geografiska positioner också givna. Systemet väljer och hittar sedan de resurser och förmågor som snabbast kan ta sig till olyckan. Det kan vara en bil som är ute på övning och som råkar vara i närheten. Med det gamla systemet hade bilen inte blivit inblandad i utryckningen, säger Ellinor Fransson. Ett av nyckelorden som används för att förklara DRH är gränslöst. Att ta bort geografiska tillhörigheter, revir och gränser är absolut nödvändigt, vare sig det gäller mellan olika brandstationer eller kommuner. Kanske är det just detta som varit en liten tröskel i införandet. Som sagt så finns det traditioner som också gett intern trygghet inom räddningstjänsten. Det har varit en ganska vanlig invändning att vi har alltid gjort si och så och det har fungerat bra. Vi har därför ägnat mycket tid åt att förklara och förankra hos alla att det här är något som går ut på att hjälpa den drabbade på olycksplat- 16 SOS

17 Håkan Samuelsson, brandingenjör, menar att det får ta tid att införa ett nytt system. Västernorrland är det första hela länet som bytt ut det gamla systemet mot DRH. sen. Dit ska rätt hjälp komma så snabbt det bara går och det här är ytterligare ett steg i rätt riktning, säger Håkan Samuelsson. I nuläget är det bara räddningstjänsten som omfattas av DRH. Men inom en nära framtid kommer även så kallade semiprofessionella resurser att ingå i systemet. Med det menas till exempel väktare och hemtjänstpersonal. Samhället har många befintliga resurser som rör sig över stora områden och som kan bli en del i ett räddningsarbete, säger Henrik Axelsson, SOS Alarm. Även frivilliga ur allmänheten kan ingå i DRH-systemet och få Snabbast på plats Dynamisk resurshantering innebär att en SOS-operatör kan larma den räddningsresurs som kan vara snabbast plats eller att larma en specifik kompetens till en händelse. Via positioneringssystem ser SOS-operatören var alla befinner sig och genom att kryssa i eller ur rutorna i de förslag på räddningsenheter som kommer upp på skärmen skickas larmet ut till önskade resurser. larm via sina mobiltelefoner. Tanken med att integrera dessa grupper är inte att de ska ersätta räddningstjänsten. Men att någon med rätt utbildning kommer först på plats och kan ge första hjälpen eller påbörjar släckningsarbete med brandsläckare kan både rädda liv och minimera skador. I Medelpads räddningstjänstförbund har man redan kommit så långt att man i åtta byar har bildat grupper med frivilliga privatpersoner, så kallade förstärkta medmänniskor. SOS Alarm och räddningstjänsten samverkar nu för att DRH ska kunna implementeras över hela landet. SOS 17

18 insats elavbrott Branden klippte av nödnumret Varje år drabbas Sverige av över elavbrott. Många avbrott påverkar telefonnätet, vilket kan resultera i att hjälpsökande inte kommer fram till nödnumret 112. Snart ska ett nödnummerforum bildas mellan SOS Alarm och Post- och telestyrelsen för att få i gång en dialog kring störningar i telefonin vid elavbrott. Text: Tomas Nilsson Mobiltelefonerna har nästan blivit en förlängning av oss själva. Vi bär dem alltid med oss och tar för givet att vi kan ringa 112 och kalla på hjälp om en nödsituation inträffar. Men vad händer när den mobila nätinfrastrukturen upphör att fungera och vi inte längre kan kommunicera med telefonerna? Det fick de drygt invånarna i stadsdelen Vasastan i centrala Stockholm liksom flera andra stadsdelar erfara under ett par Illustration: Kjell Thorsson dagar i september år Strax efter klockan den 23 september utbröt en brand i en kabel i en av elbolaget Fortums så kallade försörjningstunnlar under Vasastan. Räddningstjänst kallades till platsen, men då ingen person var i fara i tunneln påbörjades ingen rökdykning. Branden självdog två timmar senare. Ändå blev resultatet omfattande störningar i TV- och bredbandstjänster, fast- och mobiltelefoni under flera dygn efteråt. Flera teleoperatörers nät slogs ut och personer i Vasastan med omnejd som behövde ringa nödnumret 112 kom helt enkelt inte fram. Telefonerna var döda. All kommunikation som gick genom data- och teletrafik fick problem, inte bara 112 utan även trygghetslarm och inbrottslarm samt det digitala radionätet Rakel som räddningstjänst och polis använder sig av. Teleoperatörerna hade ingen backup och slog ifrån sig ansvaret, säger Björn Skoglund, tjänsteägare 112 på SOS Alarm. Det kan bokstavligen handla om liv och död när man inte kommer fram till nödnumret 112. Därför är det oerhört viktigt att teleoperat örerna ser till att deras system är robusta och klarar av ett kortare elavbrott. Kabelbranden i Vasastan är inget olyckligt undantag; större störningar i telefonnätet på grund av elavbrott sker med jämna mel 1 23 september 2013, 14.00: En brand uppstår i en kabel i en av Fortums tunnlar under Vasastan i centrala Stockholm. Räddningstjänst tillkallas till platsen. 18 SOS

19 september: Stora störningar i kommunikationsnäten uppstår. TV- och bredbandstjänster, mobil- och fast telefoni fungerar inte. Tidningar rapporterade om att Vasastan och andra stadsdelar är bortom kommunikation i över 72 timmar : Branden självdör. lanrum. Under 2001 och 2002 skedde bränder i en och samma teletunnel i Akalla utanför Stockholm med omfattande telestörningar som resultat. I oktober 2005 drabbades stora delar av telefonin i Uppland av ett el avbrott. Och under stormarna Gudrun (2005), Per (2007) och Hilde (2013) drabbades el- och telenätet av rekordstora skador. Enligt statistik från Post- och telestyrelsen, PTS, inträffar över elavbrott varje år. Däremot finns det inga siffror som visar hur många av dessa som specifikt drabbar telefon nätet. Majoriteten av avbrotten drabbar elnäten på landsbygden. När elektriciteten försvinner resulterar det så småningom också i störningar i telefonnätet. I mobilnäten har operatörerna reservkraftsystem från 30 minuter till tre timmar, säger Anna Wibom, projektledare på PTS. I det traditionella kopparnätet är reservkraftstiden längre, men långvariga strömavbrott gör att även den tjänsten försvinner. IP-telefoni behöver ström även på hemmaplan, vilket kräver att abonnenten har investerat i batteri (UPS). I mobilnäten fungerar nödroaming, det vill säga att du kan ringa nödsamtal, men bara så länge en operatörs nät har täckning * 8 RING Varför har då inte mobiloperatörerna mer reservkraft i systemen? Mobiloperatörerna har investerat i den reservkraft som de på affärsmässiga grunder anser vara lämplig. PTS håller just nu på att utreda förslag till nya föreskrifter som ska fastställa vilken nivå som ska gälla, säger Anna Wibom. Hon menar att telebranschen har tagit krafttag och sett till att öka samverkan mellan operatörerna inför framtida strömavbrott. Efter stormen Gudrun bildades Nationella telesamverkansgruppen, NTSG, och varje år genomför tele- och elbranschen bland annat övningen Telö. Syftet med Telö är att den ska vara en lärande övning avseende samverkan inom sektorn men också med andra sektorer och myndigheter under en extraordinär händelse. Övningen ska leda till att vidmakthålla och öka sektorns Efter avbrottet på drygt tre dygn är all telefoni igång igen. Det är dock oklart om någon privatperson drabbades av att inte ha kunnat ringa 112. Teleoperatörerna hade ingen backup. Björn Skoglund, SOS Alarm 4 förmåga att i samverkan hantera större allvarliga händelser, så att konsekvenserna för hela samhället minimeras. Snart ska också ett särskilt Nödnummerforum bildas i samarbete mellan SOS Alarm och PTS, med syftet att starta en dialog kring telefonifrågor, bland annat elavbrott. Tanken är att forumet ska bestå av representanter från olika teleoperatörer, mobiltelefontillverkare och berörda myndigheter. Nödnumret 112 är beroende av telefoni för att kunna hjälpa en nödställd. Teleoperatörerna i sin tur har lagar, föreskrifter och EU-direktiv angående nödnumret 112 att ta hänsyn till. En närmare dialog aktörerna emellan under PTS paraply är därför en förutsättning för att få till en bra samverkan i telefonifrågor så att funktionaliteten för 112 kan säkerställas, säger Björn Skoglund. SOS 19

20 utblick positionering I glesbygden ger GPSpositionering stora fördelar jämfört med positionering via mobilnätets basstationer. Mobilen kan bli din livlina I en nödsituation är det mycket viktigt att den som ringer 112 snabbt kan lokaliseras. Med rätt inställningar kan mobiltelefonen och ny teknik ge exakt positionering och i bästa fall rädda liv. Text: Harriet Öster När någon ringer 112 är det viktigt att operatören får veta var personen befinner sig. Om den hjälp sökande inte själv kan ange var hen är, kan operatören positionera mobiltelefonen via mobilnätets basstationer. Hur noggrant det kan göras beror på hur tätt basstationerna ligger. I glesbygden kan noggrann heten variera med flera mil och då kan det bli problem för hjälpinsatsen att hitta fram. SOS Alarm kommer snart att införa en ny teknik för positionering i Sverige, baserad på mobiltelefonernas exakta GPS-data. Motsvarande teknik togs i bruk vid nödcentralerna i Finland Erfarenheterna är mycket goda förutsatt att tele 20 SOS

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014 Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika

Läs mer

Välkomna till SOS Alarm

Välkomna till SOS Alarm Välkomna till SOS Alarm VISION Ett tryggare Sverige för alla MISSION Vi är navet som skapar trygghet och säkerhet SOS Alarm har en kritisk roll som nav i det svenska trygghetssystemet Från en statisk alarmeringskedja

Läs mer

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005 PROMEMORIA DATUM VÅR REFERENS 17 januari 2005 05-000379 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Roland Svahn Avdelningen för nätsäkerhet 08-678 55 47 roland.svahn@pts.se Läget för telekommunikationerna

Läs mer

SOS Alarm. Företagspresentation v https://www.youtube.com/watch?v=bszsvgjunu8

SOS Alarm. Företagspresentation v https://www.youtube.com/watch?v=bszsvgjunu8 SOS Alarm Företagspresentation https://www.youtube.com/watch?v=bszsvgjunu8 2014 v1.2 1 MISSION, VISION OCH KÄRNVÄRDEN SOS Alarms mission är att arbeta för ett tryggare samhälle. Affärsidén är att utveckla,

Läs mer

Motion om att öka tillgången av hjärtstartare i Sala kommun

Motion om att öka tillgången av hjärtstartare i Sala kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN sammanträdesdatum 2012-05-10 26 (34) ZF:s E_A,;~DLINC NR 35 2012 113 Motion om att öka tillgången av hjärtstartare i Sala kommun Dnr 2011/288 INLEDNING Eva Axelsson

Läs mer

Olycksfall och krisstöd

Olycksfall och krisstöd Olofströms kommun 1 (5) Krishanteringsplan för Olofströms kommun I denna handlingsplan tar vi upp åtgärder som kan behövas vid olycksfall, akut sjukdom, brand m.m. Dessa åtgärder kan även appliceras vid

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

Hot och våld. Om utsatthet i yrkesgrupper som är viktiga i det demokratiska samhället. Brottsförebyggande rådet

Hot och våld. Om utsatthet i yrkesgrupper som är viktiga i det demokratiska samhället. Brottsförebyggande rådet Hot och våld Om utsatthet i yrkesgrupper som är viktiga i det demokratiska samhället Uppdrag: Göra en kunskapsöversikt över hot, våld och trakasserier mot personer med uppdrag eller anställningar av särskild

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Säkert, tryggt och framkomligt i vardag och kris. En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet

Säkert, tryggt och framkomligt i vardag och kris. En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet Stockholmsregionen växer Befolkningen ökar snabbt, fler personer rör sig i trafiken och transporterna ökar på vägar, järnvägar och med sjöfart. Små störningar

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Handlingsplan för våld och hot mot förtroendevald

Handlingsplan för våld och hot mot förtroendevald Handlingsplan för våld och hot mot förtroendevald Antagen av kommunfullmäktige 21 juni 2010 108 1 Innehåll: A. Förebyggande åtgärder för att förhindra och mildra incidenter av våld och hot: 1. Larmrutiner

Läs mer

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm med många vinnare erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm på nytt sätt Allt fler äldre efterfrågar trygghetslarm och det finns idag många alternativ på marknaden för

Läs mer

Vid akuta incidenter sekundär intervention

Vid akuta incidenter sekundär intervention Vid akuta incidenter sekundär intervention I detta avsnitt finns information om vad som är viktigt när en akut incident har inträffat. Avsnittet behandlar främst trakasserier, hot och våld eftersom det

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län Så klarar vi krisen Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län I Kronoberg har vi varit med om både stormar och översvämningar. Händelser som fick svåra konsekvenser för vårt län. Men det gav också

Läs mer

Hot och våld. Om utsatthet i yrkesgrupper som är viktiga i det demokratiska samhället. Brottsförebyggande rådet

Hot och våld. Om utsatthet i yrkesgrupper som är viktiga i det demokratiska samhället. Brottsförebyggande rådet Hot och våld Om utsatthet i yrkesgrupper som är viktiga i det demokratiska samhället Uppdrag: Göra en kunskapsöversikt över hot, våld och trakasserier mot personer med uppdrag eller anställningar av särskild

Läs mer

Svar på Motion SMS-livräddare i region Östergötland av Per Jamesson (M), Kerstin Nordenberg (M) och Lena Käcker Johansson (KD).

Svar på Motion SMS-livräddare i region Östergötland av Per Jamesson (M), Kerstin Nordenberg (M) och Lena Käcker Johansson (KD). 1/2 2016-06-25 Dnr: RS 2016-195 Svar på Motion SMS-livräddare i region Östergötland av Per Jamesson (M), Kerstin Nordenberg (M) och Lena Käcker Johansson (KD). (RS 2016-150) Motionärerna föreslår att hälso-

Läs mer

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n 2013-01-30 Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n Rutinen är antagen av styrgrupp F samverkan 2013-01-30 SOS Alarm har på uppdrag av Staten genom alarmeringsavtalet uppdraget

Läs mer

18-årsundersökning Oktober 2013

18-årsundersökning Oktober 2013 18-årsundersökning Oktober 2013 Disposition 1. Syfte och mål med undersökningen 2. Om undersökningen 3. Sammanfattning av resultat 4. Resultatredovisning 5. Mediestrategi 6. Jämförelser mellan län 7. Resultat

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Stormen Gudrun informationen till allmänheten

Stormen Gudrun informationen till allmänheten Stormen Gudrun informationen till allmänheten Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Förord KBM sammanfattade erfarenheter efter stormen Gudrun som härjade i Sydsverige under januari 2005. Dessa

Läs mer

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte. Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och

Läs mer

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 POSOM Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Definition av katastrofbegreppet... 2 Vad är POSOM?...

Läs mer

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter

Läs mer

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Kris- och katastrofplan för Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet

Kris- och katastrofplan för Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet Kris- och katastrofplan för Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet Kris- och katastrofplan för Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet 1. Syfte och mål Syftet med

Läs mer

En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke.

En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke. En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke. En kris och ett problem är inte samma sak. Denna plan är till för kriser. Problem bör självklart alltid hanteras,

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län

Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län 1 Detta har hänt! Så arbetar vi med händelsen - i samverkan Normalläge Olycka! Kris! Fara! Kommun

Läs mer

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN 1 Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och bedriva verksamhet i. INLEDNING Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan 2013-03-15 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2013/82-012 Utbildningsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden antar Kultur- och utbildningsenhetens förslag

Läs mer

Handlingsplan Trygg och säker

Handlingsplan Trygg och säker 1/7 Beslutad när: 2016-05-30 121 Beslutad av Kommunfullmäktige Diarienummer: KS/2016:215-003 Ersätter: Gäller fr o m: 2016-05-30 Gäller t o m: 2018-12-30 Dokumentansvarig: Uppföljning: 2018 Säkerhetschef

Läs mer

Table of Contents. Copyright. Casper talar om nya boken. Innehållsförteckning. Hybridsatsning i Trelleborg. Ljustest på polisbilar

Table of Contents. Copyright. Casper talar om nya boken. Innehållsförteckning. Hybridsatsning i Trelleborg. Ljustest på polisbilar Table of Contents Copyright Casper talar om nya boken Innehållsförteckning Hybridsatsning i Trelleborg Ljustest på polisbilar Dubbel utlarmning vid hjärtstopp Kameror på ambulanser ska filma olycksplatser

Läs mer

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING NI N G GÖTEBORG SH LD TBI SU GRÄD D -LUN NI NG RT JÄ WW E W.GBG-HLR.S GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING Det händer plötsligt men med rätt kunskap kan du rädda liv! Du eller Jag? Presentation Syftet

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Riktlinje vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Norrköpings kommun

Riktlinje vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Norrköpings kommun Riktlinje 2012-05-02 Riktlinje vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Norrköpings kommun Diarienummer: KS-257/2012 Beslutad av kommunstyrelsen den 2 maj 2012 Om riktlinjen Denna riktlinje

Läs mer

POSOM. psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer

POSOM. psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer POSOM psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer 2013-02-19 2013-02-19 1 (8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 2 1.1 Psykiskt och socialt omhändertagande... 2 1.2 Samarbetsorgan...

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

Hur hanterar vi krisen? 21 maj 2015, Stephen Jerand, Polisområdeschef

Hur hanterar vi krisen? 21 maj 2015, Stephen Jerand, Polisområdeschef Hur hanterar vi krisen? 21 maj 2015, Stephen Jerand, Polisområdeschef 1 Detta har hänt! Så arbetar vi med händelsen - i samverkan Normalläge Olycka! Kris! Fara! Kommun Räddningstjänst Länsstyrelsen samordning

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Regeringsuppdrag Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014 Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Mötesplats SO 2015-04-28 Bitr. projektledare Anna Johansson, fil.dr. Fakta om

Läs mer

Våld och hot säkerhetsrutiner vid Vällingbyskolan

Våld och hot säkerhetsrutiner vid Vällingbyskolan Våld och hot säkerhetsrutiner vid Vällingbyskolan Förebyggande åtgärder: Ordningsregler som syftar till att skapa arbetsro och trivsel på skolan. Bemöta främlingsfientlighet, intolerans och odemokratiska

Läs mer

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Introduktion Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Handbok i Kriskommunikation Introduktion Innehåll Förord Vad är en kris? Vad innebär kriskommunikation? Sanningen finns hos mottagaren Medierna

Läs mer

Länsstyrelsen undersöker sommarens telestörningar

Länsstyrelsen undersöker sommarens telestörningar Arkivbeteckning 1(10) Enligt sändlista Länsstyrelsen undersöker sommarens telestörningar Under de sommaren och hösten har Länsstyrelsen vid ett flertal tillfällen uppmärksammats på störningar inom fast

Läs mer

Österlengymnasiet. Riskbedömning och handlingsplan för våld- och hotsituationer på Österlengymnasiet.

Österlengymnasiet. Riskbedömning och handlingsplan för våld- och hotsituationer på Österlengymnasiet. Riskbedömning och handlingsplan för våld- och hotsituationer på. 1 Innehåll Skolans policy och förebyggande arbete... 3 Allmänna rutiner och instruktioner vid hot- och våldssituationer på.... 4 Vid kännedom

Läs mer

Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet

Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet Dnr UFV 2012/487 Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet Hot och våld Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ansvar 3 3 Mål 3 4 Personsäkerhet 4 4.1 Hot och våld i arbetsmiljön 4 4.2 Arbetsgivaransvaret

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi Systematiskt arbetsmiljöarbete 2015-02-09 (5) Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi Arbetarskyddsstyrelsen har i sina föreskrifter (AFS 1999:7) fastslagit

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Hot och våld. Fastställt av: Förvaltning Gäller från: 2008-05-28 Senast redigerat:

Hot och våld. Fastställt av: Förvaltning Gäller från: 2008-05-28 Senast redigerat: Hot och våld HANDLINGSPLAN VID EKONOMISEKTIONEN Det är sällan ekonomisektionen utsätts för hot och våld. Det är dock viktigt att det finns en beredskap om det skulle ske. Rutiner och förhållningssätt All

Läs mer

Krisledningsplan 2011 2014

Krisledningsplan 2011 2014 Burlövs kommun Kommunfullmäktige Krisledningsplan 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19, 144 1. Händelse! 2. SOS 4. Larmfunktionen återkopplar beslut om åtgärd till SOS Räddningstjänst, Lst,

Läs mer

Arbetsinstruktion RRC-funktionen

Arbetsinstruktion RRC-funktionen Datum: 2017-04-25 Version: 1.3 Status: Beslutad på Räddsam Handläggare: Jonathan Sjöberg Arbetsinstruktion RRC-funktionen Arbetsuppgifter Regional räddningschef (RRC) är en gemensam ledningsresurs för

Läs mer

Kommunalt Rakelforum

Kommunalt Rakelforum Kommunalt Rakelforum Samling & genomgång av praktikaliteter Lunch Inledning Presentation av respektive deltagare, - Namn och Roll - Nuläge Rakelanslutning - Planer framöver - Förväntningar Forum/nätverk

Läs mer

Det kan gälla din säkerhet

Det kan gälla din säkerhet Det kan gälla din säkerhet Information till boende i Borlänge kommun Det oförutsedda kan hända Farligt gods transporteras dagligen genom kommunen, bland annat stora mängder kemikalier som gasol. Därmed

Läs mer

Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187.

Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187. 1(6) Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187. 2(6) Mot hot om våld eller våld I vår kommun skall alla

Läs mer

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Riktlinjer hot och våld

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Riktlinjer hot och våld Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Ks 141 Den 2016-10-04 Riktlinjer hot och våld Kommunstyrelsens beslut Riktlinjer och handlingsplan för hot och våld mot anställda och

Läs mer

Samverkanskonferens på nationell nivå med fokus på flyktingsituationen

Samverkanskonferens på nationell nivå med fokus på flyktingsituationen -14.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Mötesanteckningar 1 (5) Antecknat av Halldor Stolt samordning@msb.se 073-026 1103 Mötesdatum 2015-09-14 Mötestid 16.00-16.50 Samverkanskonferens på nationell

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Hot och våld.. 5-6 Krisgrupp. 7 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut

Läs mer

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70 Mer än en brandkår Trygg och säker Räddningstjänsten i Strängnäs arbetar med säkerhet och trygg het för alla som bor eller vistas i Strängnäs kommun. Genom samarbete med andra organisationer verkar vi

Läs mer

HEL-projektet i korthet:

HEL-projektet i korthet: HEL-projektet i korthet: 2001 gav regeringen Energimyndigheten i uppdrag att utveckla elförsörjningens säkerhet och beredskap genom att skapa en helhetssyn och utveckla formerna för samverkan och informationsutbyte.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR Brandskyddsutbildning (BKA) Kursen vänder sig till företag, organisationer och föreningar som vill öka sitt brandskydd. Kursdeltagaren får en grundläggande utbildning i

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan 2013-05-25 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KUN 2013/26-016 Kulturnämnden Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan Förslag till beslut 1. Kulturnämnden antar Kultur- och utbildningsenhetens förslag till risk-

Läs mer

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Krisgrupp. 5 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede.. 6 Information

Läs mer

Trygghetens Hus - från vardag till kris

Trygghetens Hus - från vardag till kris Trygghetens Hus - från vardag till kris 1 Jämtlands län - en stor del av Sverige 2 Cirka 8-11 miljoner gästnätter i länet varje år. 3 4 Polisstationer i Jämtlands län Bräcke Funäsdalen Hammarstrand Hoting

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Trakasserier, hot och våld mot förtroendevalda

Trakasserier, hot och våld mot förtroendevalda Trakasserier, hot och våld mot förtroendevalda Innehåll: 1. Introduktion 2. Vem gör vad i säkerhetsarbetet 3. Att förebygga trakasserier, hot och våld 4. Riskbedömning vid möten 5. Vad ni kan/bör göra

Läs mer

VI TAR ANSVAR LÄNSFÖRSÄKRINGAR GÖTEBORG & BOHUSLÄNS HÅLLBARHETSARBETE

VI TAR ANSVAR LÄNSFÖRSÄKRINGAR GÖTEBORG & BOHUSLÄNS HÅLLBARHETSARBETE VI TAR ANSVAR LÄNSFÖRSÄKRINGAR GÖTEBORG & BOHUSLÄNS HÅLLBARHETSARBETE Ett varmare samhällsklimat. Föreställ dig att det bor 100 personer på din gata, varav 80 är vuxna och resten är barn. Som ett kundägt

Läs mer

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra

Läs mer

Före. 25 oktober 2005

Före. 25 oktober 2005 Före. ..och efter Gudrun! Ibland händer det oförutsedda Erfarenheter från stormen Post- och telestyrelsen, PTS Gudrun och övning Samvete 2005 Avdelningen för nätsäkerhet Robusthet i elektroniska kommunikationer

Läs mer

Samtalskampanjen - Att organisera och genomföra dörrknackning

Samtalskampanjen - Att organisera och genomföra dörrknackning Val 2014 Samtalskampanjen - Att organisera och genomföra dörrknackning För dig som dörrknackningsledare/ ansvarig för samtalskampanjen 2 (9) Din insats är viktig Samtal med människor vid dörren är den

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Fastställd dec 2006 Reviderad aug 2015. Mattias Nilsson, rektor Marianne Stenvall, förskolechef

Fastställd dec 2006 Reviderad aug 2015. Mattias Nilsson, rektor Marianne Stenvall, förskolechef Fastställd dec 2006 Reviderad aug 2015 Mattias Nilsson, rektor Marianne Stenvall, förskolechef ÅTGÄRDER VID OLIKA TYPER AV KRISER Barn skadas svårt avlider under skoltid. 2. Ambulans och polis tillkallas.

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av samhällets alarmeringstjänst. Dir. 2011:106. Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2011

Kommittédirektiv. Översyn av samhällets alarmeringstjänst. Dir. 2011:106. Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2011 Kommittédirektiv Översyn av samhällets alarmeringstjänst Dir. 2011:106 Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2011 Sammanfattning En utredare ska se över samhällets alarmeringstjänst. Syftet med

Läs mer

Vi är bibliotekarier - inte psykologer eller socialarbetare EN RAPPORT OM ARBETSMILJÖN PÅ VÅRA BIBLIOTEK

Vi är bibliotekarier - inte psykologer eller socialarbetare EN RAPPORT OM ARBETSMILJÖN PÅ VÅRA BIBLIOTEK Delrapport 1: skadegörelse, oro och oordning Vi är bibliotekarier - inte psykologer eller socialarbetare EN RAPPORT OM ARBETSMILJÖN PÅ VÅRA BIBLIOTEK Vad är vårt uppdrag? Jag upplever att det blir allt

Läs mer

Redovisning av uppdrag att genomföra särskilda informationsinsatser till slutanvändare i första hand inom området fast telefoni(dnr N2011/5378/ITP)

Redovisning av uppdrag att genomföra särskilda informationsinsatser till slutanvändare i första hand inom området fast telefoni(dnr N2011/5378/ITP) PROMEMORIA Datum Sida 2012-09-28 1(9) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Lindgren Dnr: 11-9137 Redovisning av uppdrag att genomföra särskilda informationsinsatser till slutanvändare i första hand inom området

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Västerortspolisen informerar:

Västerortspolisen informerar: Polismyndigheten i Stockholms län Västerorts polismästardistrikt Information Västerortspolisen informerar: Med hösten kommer fler ovälkomna besök! Glädjande har antalet bostadsinbrott legat på en ovanligt

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

AKUTMANUAL VÄRNAMO FOLKHÖGSKOLA. November 2016

AKUTMANUAL VÄRNAMO FOLKHÖGSKOLA. November 2016 AKUTMANUAL VÄRNAMO FOLKHÖGSKOLA November 2016 Brand (Rädda-Varna-Larma-Släck) Rädda dem som är i uppenbar livsfara. Aktivera brandlarm. Varna dem som befinner sig i fara och inte är medvetna om sin situation,

Läs mer

Inledning Värderingar och namn Kommunikationsplanens syfte Strategier Grundbudskap Målgrupper prioriterade målgrupper och kommunikativa mål

Inledning Värderingar och namn Kommunikationsplanens syfte Strategier Grundbudskap Målgrupper prioriterade målgrupper och kommunikativa mål Kommunikationsplan INNEHÅLL Inledning Värderingar och namn Kommunikationsplanens syfte Strategier Grundbudskap Målgrupper prioriterade målgrupper och kommunikativa mål 2015 Civilförsvarsförbundet Adress:

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om personalbrist och gammal utrustning i ambulanssjukvården

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om personalbrist och gammal utrustning i ambulanssjukvården Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2106-10-11 1 (4) HSN 2016-4458 Handläggare: Birgitta Rosengren Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om personalbrist

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Från ord till handling ett nationellt brottsförebyggande program Angered 15 augusti, 2014 2014-03-23 MEDVERKANDE Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige Bengt-Olof Berggren, chef

Läs mer

Bra att veta om trygghetslarmet

Bra att veta om trygghetslarmet tt i M trygghetslarm Bra att veta om trygghetslarmet Ditt trygghetslarm kostar max kronor per månad. Hjälp är på plats hos dig inom en timme vid normala väderförhållanden om du har larmat. Vi gör en skriftlig

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun

Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun Inledning Under slutet av januari till mitten av februari 010 fick medborgarpanelen i Gnosjö kommun svara på en enkät om krisberedskap. Inga alternativ

Läs mer