Hot. vardag 5TIPS. En tidning från SOS Alarm Nr visar din exakta position. 112, hallå? Vad händer om mobilnätet slutar fungera?

Transkript

1 S O S En tidning från SOS Alarm Nr Attityden i samhället har hårdnat under de år Hanna Litz har jobbat som polis operatör. Hot är hannas vardag Ny teknik visar din exakta position 112, hallå? Vad händer om mobilnätet slutar fungera? 5TIPS för en säkrare sommar

2 S O S Innehåll nr Tidningen SOS ges ut av SOS Alarm Sverige AB fyra gånger per år. Ansvarig utgivare: Johan Hedensiö Redaktör: Jenny Friberg Adress: SOS Alarm Sverige AB Box Stockholm Besöksadress: Rådmansgatan 40 Telefon: Söker du kontakt med en lokal SOS-central finner du den under För frågor om prenumeration, material till tidningen och annonsering kontakta tidningensos@sosalarm.se Redaktionell produktion: Appelberg Tryck: Trydells 2015 Omslagsbild: Peter Westrup Nästa nummer av SOS kommer ut i september Citera oss gärna, men ange alltid källan. SOS Alarm fyller en unik samhällsfunktion som dygnet runt larmar ut hjälpresurser vid olyckor och samhällskriser. På regeringens uppdrag ansvarar SOS Alarm för nödnumret 112, informationsnumret och har även en central roll i samhällets krisberedskap.112- uppdraget ska inte drivas med överskott. Den vinst som SOS Alarm redovisar kommer från andra delar inom verksamheten. SOS Alarms kunder återfinns primärt inom den offentliga sektorn, men även andra aktörer inom alarmering och beredskap samt säkerhet och jourtele. Den eventuella vinst som delas ut går till ägarna svenska staten och Sveriges Kommuner och Landsting, som äger SOS Alarm till lika delar. 04 Signaler Nyheter, statistik och röster från SOS Alarms horisont. 07 Alarm! Mats Gleisner om faran i att samhället inte är tillgängligt för alla. 08 Fokus Ett tufft samhällsklimat och hot sätter press på dem som ska hjälpa. 12 Effekt Elva kommuner i Skåne planerar en gemensam samverkanscentral. 15 Effekt Nytt system ser till att rätt resurs når fram snabbare. På sommaren sker många olycker. Men det finns saker du kan göra för att minska riskerna. Sid 4 18 Insats Elavbrott som släcker ner mobilnätet kan få ödesdigra följder. 20 Utblick Vilse? Via ett sms kan du bli hittad. 22 Profil Rikspolischefen Dan Eliasson gillar att vara snäll. 26 Utveckling Stockholm har fått en egen akutbil för psykiskt nödställda. 28 Årtalet: 1998 Diskoteksbranden i Göteborg tog 63 ungdomars liv. 2 SOS

3 Intro foto: Getty images foto: Tobias ohls Vi är vinnare! 3 frågor till... Jag är så stolt över att kunna säga att vi är vinnare. I april fick SOS Alarm ta emot utmärkelsen Outstanding Rescue Award från EENA, European Emergency Number Association, för våra insatser under den stora skogsbranden sommaren Även SvT Rapport uppmärksammade våra insatser i en morgonsoffa i mars, där SOS-operatören Lisa Bäckström och den överlevande Reine Ullén fick berätta vad de hade varit med om. EENA-priset är ett erkännande för det viktiga arbete som utfördes av våra medarbetare under denna historiska händelse, men också en påminnelse om vikten av god samverkan. I maj hamnade SOS Alarm även i topp i Nordic Brands förtroendeundersökning över 21 myndigheter och verksamheter med statlig koppling. Dessa erkännanden gör att vi sträcker lite extra på ryggen inför att ta oss an sommaren som kommer och de eventuella utmaningar som kan tänkas uppkomma. Under sommaren är det generellt fler människor i rörelse och vanligt att man inte vet exakt var man befinner sig, vilket kan göra det svårt för våra SOSoperatörer att skicka hjälp. I Finland har Nödcentra len infört en ny teknik för att lokalisera den nödställda med precis GPS-position, något som vi hoppas kunna lansera även i Sverige inom en snar framtid. Läs mer om detta på sidan 20. Jag önskar dig en säker och trevlig sommar! Johan Hedensiö VD SOS Alarm Gabriel Riva på Centrum för hjärtstoppsforskning, Karolinska Institutet, om nya riktlinjer för effektivare hjärt-lungräddning (HLR). Du är doktorand i Tangoprojektet. Vad går det ut på? Idén med projektet grundas i en decennielång debatt om hur lekmän bäst ska utföra HLR. Den rådande metoden med 30 bröstkompressioner och två inblåsningar är tekniskt svår och innebär en risk för spilld tid om man inte har stor vana att utföra HLR. Hos vuxna personer som får hjärtstopp på grund av hjärtsjukdom, den vanligaste anledningen till hjärtstopp, är det inte säkert att inblåsningar tillför någon ytterligare nytta till skillnad från bröstkompressioner som är riskfyllda att avbryta. Oavbrutna bröstkompressioner kan ge bättre resultat. Det handlar även om en psykologisk barriär där vi från studier vet att cirka hälften av de som tillfrågas tvekar kring att göra HLR med inblåsningar. Det viktigaste är dock att man gör någonting i dessa situationer, det är alltid bättre att göra någonting än ingenting alls. Vad har projektet inneburit för HLR-vården? Vi befinner oss just nu i en pilotfas och kan inte förvänta oss att se några resultat förrän tidigast om ungefär ett år. Det är ett väldigt stort projekt där vi genomgående har ett gott samarbete med SOS Alarm, polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård. Vad är nästa steg? Planen är att om ett år göra en första analys av resultatet. Mycket tyder på att de två olika metoderna är likvärdiga, men det är den frågan som projektet syftar till att klargöra. Studien vi nu genomför kan på sikt få stor betydelse både nationellt och internationellt. Fredrik Thunell Karlöf foto: jonas larsson SOS 3

4 Signaler SOS Alarm i topp Av 21 undersökta svenska myndigheter och samhällsinstitutioner har SOS Alarm högst anseende. Det framgår av en undersökning med respondenter som analysföretaget Nordic Brand presenterade i april. Ont om sjuksköterskor Sveriges landsting flaggar för att bemanningen i vården kan bli mer ansträngd i sommar än tidigare år. Framför allt har man sedan länge svårt att rekrytera tillräckligt med sjuksköterskor. Starkare krisberedskap Under 2014 har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, finansierat flera projekt för att stärka samhällets krisberedskapsförmåga. Detta har omfattat ett antal organisationer som uppger att de i hög grad redan har fått nytta av satsningen. Enligt MSB visar uppföljningen att resultaten från projekten i stor utsträckning kommer till användning vid inträffade händelser och krisberedskapsövningar. Läs mer på msb.se/ribdata/filer/ pdf/27556.pdf Auktoriserat bevakningsföretag Sedan april är SOS Alarm ett auktoriserat bevakningsföretag. Efter att Rikspolisstyrelsen ändrade i förordningarna 2009 är det möjligt för företag inom larmcentralsverksamhet att bli undantagna från väktarkravet. Under hösten 2014 ansökte sos Alarm om att få bli ett auktoriserat bevakningsföretag vilket nu har gått igenom. Det gläder oss att vi nu har större möjligheter att utveckla våra tjänster framöver för att ännu bättre kunna möta våra kunders behov, säger Peter Söderlund, affärsområdeschef Säkerhet och Jourtele, sos Alarm. foto: Mattias Nilsson/Folio 5 tips för en säkrare sommar Under sommarmånaderna, då många är i rörelse och vistas vid vatten och är ute på vägarna, är risken för olyckor extra stor. Här får du tipsen som kan göra sommaren lite säkrare: 1. Ta i förväg fram positionen för den plats där du ska befinna dig. Det underlättar för sos-operatören vid kontakt med 112. Dina koordinater kan du få fram på exempelvis hitta.se genom att använda verktyget Koordinater. 2. Om du reser utomlands, ta i förväg reda på landets nödnummer. 112 är nödnumret för hela Europa. 3. Var smart på vattnet. Titta på utgångsdatumet för flytvästar, håll hastighetsbegränsningarna på sjön och kombinera inte alkohol med att köra båt. På så sätt kan många olyckor undvikas. Tre av tio som omkommer på sjön är ensamma i båten, så se till att ha en kompis med i båten. 4. Brandrisken är stor under sommaren. Undvik att elda i skog och mark. För att vara säker på om det är brandrisk i ditt område kan du ladda ner appen Brandrisk ute som är framtagen av Din säkerhet. Du hittar den på Appstore eller Google play. 5. Många olyckor sker på vägarna. Var beredd på att stanna kvar vid en olycksplats om du ser att någon behöver hjälp. Många kommer nära en nödsituation varje sommar och spelar en viktig roll vid utgången av en händelse i väntan på hjälpresurser. 4 SOS

5 Landstingen tar över ambulansflyget Från och med januari 2016 ska samtliga landsting tillsammans driva en nationellt sammanhållen ambulansflygverksamhet, enligt ett beslut i Nationella styrgruppen för svenskt ambulansflyg. Styrgruppen rekommenderar att landstingen upphandlar och äger flygplan. Operatörstjänsten ska upphandlas separat. 8 av 10 anger i SKL:s Vårdbarometern att de har tillgång till den vård de behöver. Läs mer på goo.gl/d2lxq3 Du har slagit fel nummer foto: matton collection / Johner Vassare verktyg för räddningstjänsten Att både ambulans och räddningstjänst ska nå nödställda lika snabbt kan verka självklart. Trots det har inte räddningstjänsten haft tillgång samma alarmeringsteknik som ambulansvården. Därför utvecklar nu SOS Alarm samarbetet med Lindholmen Science Park och forskningsprogrammet Tucap till att även omfatta räddningstjänsten. Sedan 2010 har Tucap testat och utvärderat hur den senaste tekniken kan bidra till ambulansalarmeringen genom användning av bild, röst, text, kartinformation och geografisk positionering. Målet är att den hjälpsökande så snabbt som möjligt ska få hjälp i en nödsituation, oavsett om det är ambulans eller räddningstjänst som larmas ut. Allt större andel av samtalen till 112 är glädjande nog motiverade. Men det kommer fortfarande in en ansenlig mängd felaktiga anrop. Här bjuder vi på några som borde sökt hjälp på annat håll: 2 En kvinna ringer och säger att hon fått en sticka i benet. Hon undrar om detta är farligt. SOS-operatören hänvisar henne till En pappa ringer eftersom hans barn, tio och tolv år gamla, har börjat kräkas under natten. Han vill ha ambulans till dem. 2 En person ringer och undrar vad som händer om han skulle köra kompisens bil som eventuellt är avställd. 2 En kvinna ringer och vill ha hjälp med att bära upp en nyinköpt soffa. Polisens Salsa gav resultat Bara ett par dagar efter att polisen på Gotland utbildats i hjärt- lungräddning fick de användning av sina nyvunna kunskaper när de ryckte ut för att rädda en livlös man. Utbildningen är en del av Salsa-konceptet. Fem av Gotlands polisens bilar har utrustats med defibrillatorer. FOto: istockphoto SOS 5

6 Signaler samtal till , journumret för försvunna barn, resulterade i 317 ärenden för vidare hantering av polisen under I 45 procent av fallen var frivilliga livräddare framme före andra utlarmade resurser. Magnus Berntsson, ledamot i Västra Götalands regionfullmäktige, om försök med SMS-livräddare enligt liknande modell som sedan tidigare finns i Stockholms län och Region Skåne. foto: Hans Berggren /johnér Prisade insatser vid skogsbranden Johan Hedensiö och Lisa Bäckström från SOS Alarm tog emot utmärkelsen av Demetrios Pyrros (tv) och Dieter Nuessler (th) från EENA. Skogsbranden i Västmanland under sommaren 2014 är den största branden i modern tid. Den europeiska organisationen eena, European Emergency Number Aassociation har nu tilldelat sos Alarm priset Outstanding Rescue Award för insatserna under branden. Det är med stor glädje vi tar emot eena:s utmärkelse, säger Jjohan Hedensiö, VD sos Alarm. Under hela branden mottog vi ett stort antal samtal till nödnumret 112 från oroliga människor och vårt arbete var omfattande både gällande 112-mottagningen men också vår roll i krisberedskapen. Se filmen om SOS Alarms arbete under skogsbranden 2014 på SOS Alarms Youtube-kanal. Arbeta proaktivt med Resqanalyser Med SOS Alarms tjänst Resqanalyser kan din verksamhet på ett enkelt sätt analysera och visualisera ärendedata för bättre proaktiv planering av det dagliga arbetet. Applikationen visar bland annat geografisk position för tidigare inträffade ärenden, vilka hjälpresurser som har tilldelats ärendet, under vilka tidsintervaller olyckor har skett med mera. Du kan även se evenemangsbaserad data och årsbaserad data samt geografisk position för dessa ärenden. Resqanalyser riktar sig främst mot kommunal räddningstjänst och ambulanssjukvården men även mot säkerhet- och jourverksamhet. Läs mer på sosalarm.se/tjanster Förnyade samarbeten Under våren blev det klart att både Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting förlänger sina avtal med sos Alarm avseende bland annat ambulansdirigering. sos Alarms mission är att verka för ett tryggare samhälle. Vi ser fram emot att få förvalta dessa uppdrag och tillsammans med landstingen hitta den bästa lösningen för den hjälpsökande, säger Åke Kjellin, affärsområdeschef sos Vård. Västra Götalandsregionen förlänger avtalet som avser dirigering av ambulanser och tillhandahållande av teknik för hela prioriterings- och dirigeringsprocessen. Stockholms läns landsting förlänger avtalet gällande vårdprioritering samt dirigering av ambulanser. 6 SOS

7 Rakelkurs på webben En ny webbaserad grundutbildning i Rakel har lanserats. I kursen, som tar cirka en timme att genomföra, får du en grundläggande genomgång av alla de begrepp och funktioner du behöver kunna för att kommunicera i Rakel. För mer information: utb.msb.se/sv/rakelutbildning Alarm! Tillgänglighet på liv och död En hållbar årsberättelse För andra året i rad gör SOS Alarm en helt digital årsberättelse som beskriver verksamhetsåret i både artiklar, film och podcast. Vi gör en digital årsberättelse eftersom vi vill öka läsupplevelsen och kunna mäta intresset för innehållet bättre. Men för oss är det också viktigt att bidra till ett hållbart samhälle. Genom att inte trycka upp tusentals årsredovisningar minimerar vi miljöpåverkan, säger Jenny Friberg, kommunikatör SOS Alarm. Den digitala årsberättelsen kombinerar årsredovisningen, 112-rapporten och patientsäkerhetsberättelsen och finns på 2014.sosalarm.se Teracom tar över driften av Rakel I dag används det nationella kommunikationssystemet Rakel av över personer inom drygt 500 samhällsviktiga aktörer. Nu tar företaget Teracom över drift och underhåll samt kundstöd av Rakel. Under ett års tid har Teracom och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, haft ett tätt samarbete för att säkerställa att övergången sker utan problem. Avtalet mellan Teracom och MSB gäller i sju år framåt. Tänk dig följande scenario. Du är på din arbetsplats. En brand uppstår. Larmet går. Alla skyndar sig att sätta sig i säkerhet eller till en utrymningsplats. Utom du som inte uppfattat larmet eftersom du är döv. Cirka en av fem personer i Sverige har en funktionsnedsättning, till exempel rörelsenedsättning, synskada, hörselskada eller kognitiva svårigheter. För personer med nedsatt hörsel och för dem som är döva behövs larmutrustning i form av blinkande eller roterande ljus så att även de nås av varningssignaler. Särskilt viktigt är det i utrymmen Tre av tio myndig heter hade inte beaktat tillgängligheten i sitt brandskyddsarbete där någon kan befinna sig ensam. Brandsläckare och knappar som aktiverar brandlarm och utrymningslarm ska sitta inom räckhåll för personer som använder rullstol. Dörrar i utrymningsvägar ska vara lätta att öppna och att passera. Detta är några exempel på vad man ska tänka på och som finns beskrivna i Myndigheten för delaktighets riktlinjer för tillgänglighet. Frågan om säker utrymning för alla, oavsett funktionsförmåga, bör alltid ingå i det ordinarie brandskyddsarbetet. När Myndigheten för delaktighet 2014 följde upp statliga myndigheters arbete med tillgänglighet hade nästan tre av tio myndigheter inte beaktat tillgängligheten i sitt brandskyddsarbete. När man planerar för att klara av olika nöd situationer behöver man utgå från att människor har olika förutsättningar och behov. Lika viktigt är det att i nödsituationer kunna larma efter hjälp, till exempel när det skett en bilolycka, när någon fått en hjärtinfarkt eller om någon har blivit misshandlad. Alla människor ska ha möjlighet att ta del av digitala tjänster och teknik. För detta finns det stöd i både Sveriges strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken och i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Bra tillgänglighet är en förutsättning för att alla ska kunna vara delaktiga i samhället. Små åtgärder kan göra stor skillnad. Ibland kan det till och med handla om liv eller död. Mats Gleisner, chef för Kommunikation och stöd, Myndigheten för delaktighet Ny ordförande för SOS Alarm Sedan årsstämman den 27 april har SOS Alarm en ny styrelseordförande. Eva Fernvall Markstedt tar över ordförandeskapet efter Johnny Magnusson som efter åtta år som ordförande blir ledamot. Det ska bli väldigt stimulerande att få arbeta med denna samhällsviktiga verk samhet tillsammans med ledamöterna i styrelsen. Jag ser fram emot att ta mig an de utmaningar som väntar och framförallt att bidra till att SOS Alarm fortsätter utvecklas i samma takt som samhället förändras, säger Eva Fernvall. SOS 7

8 8 SOS Hoten

9 fokus utsatt arbete mot dem som räddar Vapen och hot har blivit en del av vardagen för de vars jobb är att hjälpa. Många beskriver ett förändrat samhälle där bristen på empati gör att man hellre filmar med mobilen än erbjuder sin hjälp och larmar 112. Text: Susanna Lindgren Foto: Peter Westrup Väldigt ofta får vi höra att om vi inte sköter oss och genast skickar en bil ska vi bli anmälda. Hanna Litz På många håll visar statistiken att det blivit lugnare på våra gator. Krogslagsmål och fylledispyter som reds ut med knytnävarna har till exempel minskat markant i Malmö där polisen Paul Juhlin kört radiobil i drygt 11 år och varit yttre befäl i fyra. Men samhällsklimatet har förändrats. En lördag natt i Malmö handlar sällan om nattklubbsbråk. Våldet har blivit råare och mer hänsynslöst. I dag dödar man varandra. Där man hade kniv för tio år sedan har man skjutvapen i dag, och det är inte bara pistoler utan automatvapen, säger Paul Juhlin. Konsekvenserna blir händelser som dödskjutningarna med automatvapen på en Göteborgskrog i mars i år, säger han. Och efter tillslag är det inte ovanligt med ryktesspridning om att en polis ska skjutas så fort det blir läge. Blod och död. Eländiga, arga och farliga människor som skriker, bråkar och hotar. Och ovanpå det blir vi filmade av allmänheten som publiceras i kvällstidningarna. Påfrestningen sliter på poliser. Många väljer att lämna yttre tjänst efter något år, säger han. Några kanske minns Paul Juhlin från TV-serien Malmöpolisen som visades i SVT 2011, men han har också arbetat inom räddningstjänsten. Polisen har alltid varit mer utsatt än andra blåljusenheter och tidigare var det helt otänkbart att man gav sig på ambulans och räddningstjänst. I dag kastar man sten på brandbilar och slår sönder ambulanser. Vi träffar också allt fler individer som saknar känsla för andra, som skadar andra. Paul Juhlin tycker också att han i sin vardag träffar på allt fler människor som far illa, på grund av missbruk eller psykisk sjukdom. För SOS 9

10 FLest hot mot polisen Få anmäler hot eller trakasserier, så en exakt siffra över hur många som drabbas är svår att ta fram. Flest anmälningar görs av poliser. Vid upploppen i Husby i norra Stockholm 2013 utsattes polis, räddningstjänst och ambulans för stenkastning. många är det enda nummer de kan ringa 112. Jag är övertygad om att SOSoperatörerna har ett allt tuffare jobb. Speciellt som en förändrad samhällsattityd har gjort att det egna ansvaret försvunnit i vissa kretsar. Går något fel är det någon annans fel. Hanna Litz tar emot larm till polisen på regionledningscentralen i Malmö och tycker också att klimatet hårdnat under hennes 14 år vid polisen. Tonen i samtalen har blivit grövre och mer krävande, och allmänheten har blivit mindre villig att hjälpa till. Inringarna vill vara anonyma. De vill inte bli inblandade och lägger ofta på innan vi ens hinner ställa följdfrågor oavsett om det handlar om en pågående misshandel eller rattfylla vilket gör att vi går miste om viktig information. Så var det inte för tio år sedan, säger hon. Och väldigt ofta får vi höra att om vi inte sköter oss och genast skickar en bil ska vi bli anmälda eller att man ska ringa media. De förstår inte att hög musik hos grannen måste ha lägre prioritet än allvarligare händelser. På ett café i Stockholm träffas ambulanssjukskötarna Janne Kautto, Magnus Larsson och Karl Söllvander för att prata arbetsmiljö. Mycket av vad Paul Juhlin och Hanna Litz säger om Malmö stämmer med deras bild av hur det ser ut i Stockholm. Det är framförallt attityden som förändrats. Förr ryckte vi ut för att någon behövde hjälp. I dag kan vi själva hamna mitt i ett bråk. Förr fanns en helt annan respekt för ambulansen. Vi är inte längre fredade. Stenkastning eller laserpekare mot ambulanser är ingen ovanlighet, säger Karl Söllvander, som är förtroendevald ambulanssjuksköterska inom Vårdförbundet. Många gånger har de förvånats över att allmänheten är snabbare Säkrare på jobbet Med hotbilden ökar behovet av skydd. SOS Alarm erbjuder personlarm där den utsatta får snabb hjälp i en nödsituation. Utifrån förbestämda åtgärder och där behov bekräftats via dialog, informeras arbetsgivaren, polis, räddningstjänst, ambulans och bevakningsföretag. Läs mer på sosalarm.se/ tjanster Foto: Johan Nilsson / tt Nyhetsbyrå på att ta upp mobilen och filma det som händer än att erbjuda sin hjälp eller larma 112. Janne Kautto nämner en lastbilsolycka där ett flertal människor väntade på ambulansen med mobilen i hand. Men bara en av dem hade använt den till att larma 112. Men talar man hotbilder är den mest påtagliga mot oss psykiskt sjuka och drogpåverkade. Den man som förra året sköt mot en ambulans i Vällingby hade exempelvis psykiska problem, säger Magnus Larsson. Janne Kautto har själv blivit både hotad och slagen vid en utryckning hos en person med drogproblem. Personen hade själv kallat på ambulans men när vi kom till platsen fick jag ett slag i ansiktet. Det blev rättegång och jag fick vittna. Efteråt fick jag hotfulla telefonsamtal hem. Att detta skulle hända hade ingen kunnat förutse, berättar Janne Kautto. Om SOS-operatörerna har upplevt inringaren som hotfull förmedlas informationen till den utalarmerade ambulansen. Operatörerna har ett tufft jobb, många gånger blir de hotade om de inte skickar en ambulans, omedelbart. Och de är bra på att varna oss. Ofta förstår inringarna inte heller att operatören måste ställa alla frågor för att förstå situationen. Trots frågorna händer det att vi får in larm där inringaren rapporterat om amputerade kroppsdelar och när vi kommer till platsen är den någon som har ett skärsår i tummen, säger Janne Kautto. Inom socialtjänsten finns tydliga rutiner för hur personalen på bäst sätt ska skyddas från personer som kan blir hotfulla om de nekats bostad eller ekonomiskt understöd. Jag tror att alla som väljer att 10 SOS

11 fokus utsatt arbete Acceptera inte hot Antalet hot mot utsatta yrkesgrupper har inte ökat, men vissa grupper är betydligt mer utsatta än andra. Många hot är sällan genomtänkta, utan uppstår i en trängd situation. Foto: tobias ohls Många gånger blir de hotade om de inte skickar en ambulans, omedelbart. Janne Kauto blir socialsekreterare har kalkylerat med att en viss del hot och våld ingår i jobbet, säger Camilla Hofström, avdelningschef för individoch familjeomsorgen, Ludvika. Ludvika är på många sätt olikt storstäderna Malmö och Stockholm invånare gör att de flesta känner till varandra vilket hämmar de utspel som görs bakom anonymitetens fasad, säger hon. Likafullt har hon under sina tio år på jobbet infört tydliga arbetsrutiner kring hur man bemöter klienterna. Det måste alltid finnas flyktvägar. Och det måste vara möjligt att snabbt lämna platsen. Vid hembesök är vi alltid två. Bilen ska alltid parkeras så att det snabbt går att köra därifrån. Vi tar aldrig av oss skorna utan tar på oss blå tossor. Dessutom bär alla ett GPS-larm. Om det aktiveras kan larmcentralen som larmet är kopplat till avlyssna konversationen, säger Camilla Hofström. Efter en allvarlig incident för några år sedan, som slutade med en skadad polis sedan en man beväpnad med en stor sax hotade personalen, har även lokalerna säkrats ytterligare. Både för att stoppa allmänheten och övrig personal från att kliva rakt in i en hotfull situation. På regeringens uppdrag har Emma Patel utredare på Brottsförebyggande rådet (BRÅ) kartlagt hot och trakasserier mot yrkesgrupper av särskild betydelse för det demokratiska samhället. Hennes uppdrag har varit att ge en samlad kunskapsöversikt av hur hotbilden ser ut mot anställda inom bland annat polisen och rättsväsendet, mot anställda inom den kommunala socialtjänsten samt mot politiker och journalister. Det går inte att säga att hotbilden varken ökat eller minskat mot de undersökta grupperna. De jämförande studierna är för få och för olika. Långt ifrån alla anmäler dessutom hot eller trakasserier. Mest anmälningar av otillåten påverkan alltså hot, våld och trakasserier som syftar till att påverka yrkesutövningen görs av poliser, vilket säkerligen beror på den utsatta miljö de arbetar i, säger Emma Patel. Tydligt är dock att de grupper hon studerat tycks vara mer utsatta för hot än befolkningen i övrigt. Hur hoten eller trakasserierna ser ut beror också på yrkesgrupp. Hoten kommer väldigt sällan från den organiserade brottsligheten eller extremister av olika slag, och då oftast mot poliser. För anställda inom exempelvis kronofogdemyndigheten eller socialtjänsten handlar det om en viss typ av förövare. Ofta beskrivs eller uppfattas de som personer som befinner sig i en desperat situation eller har någon form av psykisk störning. Känsliga beslut som gör att en person känner sig frustrerad eller rädd kan leda till en spontan och hotfull handling. Alltså är dessa hot väldigt sällan genomtänkta utan uppstår i ett möte eller ett bemötande, förklarar hon. Politiker, framför allt riksdagspolitiker, och journalister får istället hot riktade mot sig genom mejl eller sociala media. När Emma Patel presenterade sin rapport i slutet av april 2015 var BRÅ:s bedömning att det behövs mer studier, framför allt kring yrkesgrupper som i känsliga situationer möter så kallade riskklienter, så som psykiskt sjuka, kriminella eller desperata personer. SOS 11

12 gemensamma 5nämnare Den gemensamma samverkanscentralen erbjuder fem områden för kommunerna att samverka kring: q Gemensam lägesbild q Förebygga händelser q Dela resurser q Fatta koordinerade beslut q Kommunicera med medborgare gemensamma 5nämnare Den gemensamma samverkanscentralen erbjuder fem områden för kommunerna att samverka kring: q Gemensam lägesbild q Förebygga händelser q Dela resurser q Fatta koordinerade beslut q Kommunicera med medborgare 12 SOS

13 effekt samverkanscentral Om en krissituation uppstår kan kommunerna snabbt låna resurser av varandra och samarbeta för att hjälp ska komma fram i tid. Starkare tillsammans En regional samverkanscentral stärker den lokala förmågan hos nordvästra Skånes kommuner att förebygga och hantera kriser och händelser. Text: Lars Österlind Foto: Roland Stregfelt / HD / TT Nyhetsbyrån Elva kommuner i nordvästra Skåne gör gemensam sak. De första stegen har tagits för att skapa en gemensam samverkanscentral. Den ska fungera för alla typer av kris-, säkerhets- och larmuppgifter som finns inom kommunerna. Som enskild kommun kan det vara svårt att få resurserna att räcka till. Där kan en samverkanscentral som delas med andra kommuner erbjuda många fördelar. Möjligheten att vara förberedd ökar när all beredskap är samlad. Det gäller inte bara räddningstjänstens resurser utan inbegriper även skydds- och säkerhetsfrågor samt krisledning. Med en gemensam samverkanscentral finns möjligheter att styra insatser för dagliga händelser såväl som vid krisläge när exempelvis en omfattande trafikolycka inträffar eller en storm närmar sig. Då kan en kommun snabbt låna in resurser från en grannkommun när det behövs. En huvudfråga för de nordvästskånska kommunerna är just att vidareutveckla det samarbete som redan finns i dag i kris- och beredskapsfrågor. Det finns en vilja att samarbeta. Ensam är inte stark i de här samman hangen. Vid exempelvis en storm drabbas i regel hela regionen i en eller annan form. Det krävs att vi samarbetar för att vi ska klara en kris bra. Vi drar nytta av varandras kunskaper och erfarenheter så mycket det går, berättar Sten Orre, säkerhetssamordnare på Helsingborgs stad. Samverkan är ett fint ord, men samarbete är konkretare, och vi samarbetar kring mycket i Skåne Nordväst. Vi använder all kompetens och alla resurser som finns här, säger Göran Tesfai Skoglund, krisoch säkerhetssamordnare, vars tjänst delas av Klippans och Åstorps kommuner, ett tydligt exempel på ett konkret samarbete mellan kommuner i regionen. Med den stora trafikolyckan på Tranarpsbron i färskt minne anser Göran Tesfai Skoglund att arbetet med att snabbt få fram en gemensam lägesbild är centralt i hanteringen av en kris eller stor händelse. Vid olyckan leddes tung trafik genom mindre samhällen, vilket ställde nya krav på krisstaben, bland annat kring hur eventuella nya olyckor då skulle kunna hanteras. Det gjordes ett bra arbete, men vi behöver utveckla resurserna för att snabbare få fram information, göra analyser och ta fram en gemen- SOS 13

14 effekt samverkanscentral Den gemensamma samverkanscentralen gör det möjligt för kommunerna att få samma information samtidigt. sam lägesbild, inte minst för att kunna förebygga olyckor, säger han. En fördel med den gemensamma samverkanscentralen är att alla parter har tillgång till samma information samtidigt. På så sätt ökar kvaliteten på informationen och en korrekt lägesbild av ett händelseförlopp går fortare att få fram. Det underlättar i sin tur för att fatta bättre och snabbare beslut. En annan fördel är att samarbetet ger en möjlighet att bättre kunna hänga med i teknikutvecklingen. Med gemensamma resurser blir det lättare att satsa på nya tekniska lösningar, som en enskild kommun inte skulle ha råd med. Vi har begränsade resurser. Det här gör vi för att få tillgång till ny teknik och nya metoder, men också så att vi kan använda samma system och verktyg. Skåne Nordväst är en begränsad yta där vi jobbar med samma saker när något stör eller hotar oss, förklarar Göran Tesfai Skoglund. Samverkanscentralen finns faktiskt redan i fysisk form. Från början fungerade den som larmcentral för Helsingborgs brandförsvar som 2003 fick en ny brandstation i Bårslöv. Helsingborg var då för övrigt en av ett fåtal städer som fortfarande hade en egen larmtjänst. Från 2009 har SOS Alarm bemannat larmcentralen och successivt har den kompletterats med jourtjänster såsom larmbevakning, kameraövervakning och väktarstyrning. Tre kommuner, Helsingborg, Ängelholm och Örkelljunga, har bildat Räddningsförbundet Skåne Nordväst som tillsammans nyttjar larmcentralen och SOS Alarms bemanning. Enligt alla parter en bra, men dyr, lösning, som tillkom för att rädda den välutrustade och moderna anläggningen från nedläggning. I stället för att SOS Alarm enbart bemannar centralen med en operatör 24 timmar om dygnet året runt är tanken att kommunerna i stället ska kunna välja bland de olika tjänster som SOS Alarm erbjuder. Vi är övertygade om att det blir bättre. Vi vill bli bättre på att jobba mer proaktivt. För det behövs underlag så att vi kan göra analyser. Vi måste veta vad som händer för att kunna vara proaktiva. Det finns många tjänster vi saknar i dag, exempelvis omvärldsbevakning för att kunna skapa en total lägesbild, säger Sten Orre. SOS Alarms tjänster Här är några av de tjänster som SOS Alarm tillhandahåller och som de nordvästskånska kommunerna diskuterar ska ingå i den gemensamma samverkanscentralen: q Dynamisk resurshantering q Samverkanswebben och samverkansappen q Omvärldsbevakning q SMS-tjänster, exempelvis inkallelse-sms och multified messaging, det vill säga möjlighet att skicka SMS till alla telefoner inom ett visst område q SOS Alarms krisberedskapssamordnare, KBX q Kameraövervakning q Larmmottagning (inbrott och passagekontroll) Utbudet av tjänster blir mer flexibelt med en gemensam samverkanscentral. Dels kan egna tjänster integreras med dem som SOS Alarm erbjuder, dels kan lokalt anpassade lösningar skapas. Räddningsförbundet Skåne Nordväst inventerar just nu vilka tjänster som kommunerna använder i dag, exempelvis väktartjänster, och vilka andra tjänster som kommunerna har behov av. Detta för att få en helhetsbild kring prisbild och vad som kan upphandlas gemensamt. Alla elva kommuner erbjuds att vara med och gensvaret är hittills mycket positivt. De kommuner som vill delta Helsingborg, Höganäs, Ängelholm, Örkelljunga, Klippan, Åstorp, Båstad, Landskrona, Svalöv, Perstorp och Bjuv kommer i juni underteckna ett avsiktsavtal för samarbetet kring samverkanscentralen. 14 SOS

15 effekt DRH I en övning vid Alnöbron i Sundsvall testades dynamisk resurs hantering Snabbare räddningsinsatser På tre platser i landet har räddningstjänsten börjat använda Dynamisk resurshantering. I stället för en manuell bedömning av vilka resurser som ska skickas ut vid ett larm så hittar systemet de som är närmast olyckan och har bäst lämpad utrustning. Text: Anders Lövgren Foto: Kristofer Lönnå Larmet går om en bilolycka alldeles vid bron ut till Alnön i Sundsvall. Tidigare hade det varit självklart att räddningstjänsten från brandstationen i centrala Sundsvall hade åkt ut, eftersom olyckan inträffade i deras zon. Gränsen har tidigare gått vid bron. Men olyckan inträffade i mars 2015, efter att Medelpads räddningstjänstförbund gått över till SOS 15

16 effekt DRH Systemet väljer och hittar sedan de resurser och förmågor som snabbast kan ta sig till olyckan. Ellinor Fransson, brandingenjör Dynamisk resurshantering, DRH. Och då gick larmet i stället till resurserna på Alnön, som har snabbare väg till platsen. Nu är zonerna alltså bortsuddade. Exemplet visar hur DRH har lyckats förändra ett stelbent system som tidigare inte tog hänsyn till de faktiska positionerna på resurserna. Nu kommer rätt hjälp snabbare fram till de som behöver den, säger Ellinor Fransson, brandingenjör vid Medelpads räddningstjänstförbund. Hon är en av dem som varit med och infört det nya systemet i Västernorrland. En som också varit med är hennes kollega Håkan Samuelsson. Det är ett bra system som gör nytta. Den stora utmaningen för oss har varit att utbilda och informera all personal om det dynamiska systemet och dess fördelar. Det finns starka traditioner kring hur arbetet har letts genom decennierna och det får man ha respekt för, säger han. DRH-systemet togs fram under 2014 av SOS Alarm på uppdrag av räddningstjänsterna i Sverige som efterfrågade ett mer dynamiskt system. Först var det Räddningstjänsten Väst i kommunerna Falkenberg och Varberg som provade att använda systemet och sedan följde Södertörns Brandförsvarsförbund efter. Västernorrland är det första hela länet som bytt ut det gamla systemet. När ett anrop kommer till 112 så görs precis som tidigare en bedömning av vilka resurser och förmågor som behövs. I DRH finns alla räddningstjänstens resurser och förmågor inmatade i systemet och med GPS-stöd är deras geografiska positioner också givna. Systemet väljer och hittar sedan de resurser och förmågor som snabbast kan ta sig till olyckan. Det kan vara en bil som är ute på övning och som råkar vara i närheten. Med det gamla systemet hade bilen inte blivit inblandad i utryckningen, säger Ellinor Fransson. Ett av nyckelorden som används för att förklara DRH är gränslöst. Att ta bort geografiska tillhörigheter, revir och gränser är absolut nödvändigt, vare sig det gäller mellan olika brandstationer eller kommuner. Kanske är det just detta som varit en liten tröskel i införandet. Som sagt så finns det traditioner som också gett intern trygghet inom räddningstjänsten. Det har varit en ganska vanlig invändning att vi har alltid gjort si och så och det har fungerat bra. Vi har därför ägnat mycket tid åt att förklara och förankra hos alla att det här är något som går ut på att hjälpa den drabbade på olycksplat- 16 SOS

17 Håkan Samuelsson, brandingenjör, menar att det får ta tid att införa ett nytt system. Västernorrland är det första hela länet som bytt ut det gamla systemet mot DRH. sen. Dit ska rätt hjälp komma så snabbt det bara går och det här är ytterligare ett steg i rätt riktning, säger Håkan Samuelsson. I nuläget är det bara räddningstjänsten som omfattas av DRH. Men inom en nära framtid kommer även så kallade semiprofessionella resurser att ingå i systemet. Med det menas till exempel väktare och hemtjänstpersonal. Samhället har många befintliga resurser som rör sig över stora områden och som kan bli en del i ett räddningsarbete, säger Henrik Axelsson, SOS Alarm. Även frivilliga ur allmänheten kan ingå i DRH-systemet och få Snabbast på plats Dynamisk resurshantering innebär att en SOS-operatör kan larma den räddningsresurs som kan vara snabbast plats eller att larma en specifik kompetens till en händelse. Via positioneringssystem ser SOS-operatören var alla befinner sig och genom att kryssa i eller ur rutorna i de förslag på räddningsenheter som kommer upp på skärmen skickas larmet ut till önskade resurser. larm via sina mobiltelefoner. Tanken med att integrera dessa grupper är inte att de ska ersätta räddningstjänsten. Men att någon med rätt utbildning kommer först på plats och kan ge första hjälpen eller påbörjar släckningsarbete med brandsläckare kan både rädda liv och minimera skador. I Medelpads räddningstjänstförbund har man redan kommit så långt att man i åtta byar har bildat grupper med frivilliga privatpersoner, så kallade förstärkta medmänniskor. SOS Alarm och räddningstjänsten samverkar nu för att DRH ska kunna implementeras över hela landet. SOS 17

18 insats elavbrott Branden klippte av nödnumret Varje år drabbas Sverige av över elavbrott. Många avbrott påverkar telefonnätet, vilket kan resultera i att hjälpsökande inte kommer fram till nödnumret 112. Snart ska ett nödnummerforum bildas mellan SOS Alarm och Post- och telestyrelsen för att få i gång en dialog kring störningar i telefonin vid elavbrott. Text: Tomas Nilsson Mobiltelefonerna har nästan blivit en förlängning av oss själva. Vi bär dem alltid med oss och tar för givet att vi kan ringa 112 och kalla på hjälp om en nödsituation inträffar. Men vad händer när den mobila nätinfrastrukturen upphör att fungera och vi inte längre kan kommunicera med telefonerna? Det fick de drygt invånarna i stadsdelen Vasastan i centrala Stockholm liksom flera andra stadsdelar erfara under ett par Illustration: Kjell Thorsson dagar i september år Strax efter klockan den 23 september utbröt en brand i en kabel i en av elbolaget Fortums så kallade försörjningstunnlar under Vasastan. Räddningstjänst kallades till platsen, men då ingen person var i fara i tunneln påbörjades ingen rökdykning. Branden självdog två timmar senare. Ändå blev resultatet omfattande störningar i TV- och bredbandstjänster, fast- och mobiltelefoni under flera dygn efteråt. Flera teleoperatörers nät slogs ut och personer i Vasastan med omnejd som behövde ringa nödnumret 112 kom helt enkelt inte fram. Telefonerna var döda. All kommunikation som gick genom data- och teletrafik fick problem, inte bara 112 utan även trygghetslarm och inbrottslarm samt det digitala radionätet Rakel som räddningstjänst och polis använder sig av. Teleoperatörerna hade ingen backup och slog ifrån sig ansvaret, säger Björn Skoglund, tjänsteägare 112 på SOS Alarm. Det kan bokstavligen handla om liv och död när man inte kommer fram till nödnumret 112. Därför är det oerhört viktigt att teleoperat örerna ser till att deras system är robusta och klarar av ett kortare elavbrott. Kabelbranden i Vasastan är inget olyckligt undantag; större störningar i telefonnätet på grund av elavbrott sker med jämna mel 1 23 september 2013, 14.00: En brand uppstår i en kabel i en av Fortums tunnlar under Vasastan i centrala Stockholm. Räddningstjänst tillkallas till platsen. 18 SOS

19 september: Stora störningar i kommunikationsnäten uppstår. TV- och bredbandstjänster, mobil- och fast telefoni fungerar inte. Tidningar rapporterade om att Vasastan och andra stadsdelar är bortom kommunikation i över 72 timmar : Branden självdör. lanrum. Under 2001 och 2002 skedde bränder i en och samma teletunnel i Akalla utanför Stockholm med omfattande telestörningar som resultat. I oktober 2005 drabbades stora delar av telefonin i Uppland av ett el avbrott. Och under stormarna Gudrun (2005), Per (2007) och Hilde (2013) drabbades el- och telenätet av rekordstora skador. Enligt statistik från Post- och telestyrelsen, PTS, inträffar över elavbrott varje år. Däremot finns det inga siffror som visar hur många av dessa som specifikt drabbar telefon nätet. Majoriteten av avbrotten drabbar elnäten på landsbygden. När elektriciteten försvinner resulterar det så småningom också i störningar i telefonnätet. I mobilnäten har operatörerna reservkraftsystem från 30 minuter till tre timmar, säger Anna Wibom, projektledare på PTS. I det traditionella kopparnätet är reservkraftstiden längre, men långvariga strömavbrott gör att även den tjänsten försvinner. IP-telefoni behöver ström även på hemmaplan, vilket kräver att abonnenten har investerat i batteri (UPS). I mobilnäten fungerar nödroaming, det vill säga att du kan ringa nödsamtal, men bara så länge en operatörs nät har täckning * 8 RING Varför har då inte mobiloperatörerna mer reservkraft i systemen? Mobiloperatörerna har investerat i den reservkraft som de på affärsmässiga grunder anser vara lämplig. PTS håller just nu på att utreda förslag till nya föreskrifter som ska fastställa vilken nivå som ska gälla, säger Anna Wibom. Hon menar att telebranschen har tagit krafttag och sett till att öka samverkan mellan operatörerna inför framtida strömavbrott. Efter stormen Gudrun bildades Nationella telesamverkansgruppen, NTSG, och varje år genomför tele- och elbranschen bland annat övningen Telö. Syftet med Telö är att den ska vara en lärande övning avseende samverkan inom sektorn men också med andra sektorer och myndigheter under en extraordinär händelse. Övningen ska leda till att vidmakthålla och öka sektorns Efter avbrottet på drygt tre dygn är all telefoni igång igen. Det är dock oklart om någon privatperson drabbades av att inte ha kunnat ringa 112. Teleoperatörerna hade ingen backup. Björn Skoglund, SOS Alarm 4 förmåga att i samverkan hantera större allvarliga händelser, så att konsekvenserna för hela samhället minimeras. Snart ska också ett särskilt Nödnummerforum bildas i samarbete mellan SOS Alarm och PTS, med syftet att starta en dialog kring telefonifrågor, bland annat elavbrott. Tanken är att forumet ska bestå av representanter från olika teleoperatörer, mobiltelefontillverkare och berörda myndigheter. Nödnumret 112 är beroende av telefoni för att kunna hjälpa en nödställd. Teleoperatörerna i sin tur har lagar, föreskrifter och EU-direktiv angående nödnumret 112 att ta hänsyn till. En närmare dialog aktörerna emellan under PTS paraply är därför en förutsättning för att få till en bra samverkan i telefonifrågor så att funktionaliteten för 112 kan säkerställas, säger Björn Skoglund. SOS 19

20 utblick positionering I glesbygden ger GPSpositionering stora fördelar jämfört med positionering via mobilnätets basstationer. Mobilen kan bli din livlina I en nödsituation är det mycket viktigt att den som ringer 112 snabbt kan lokaliseras. Med rätt inställningar kan mobiltelefonen och ny teknik ge exakt positionering och i bästa fall rädda liv. Text: Harriet Öster När någon ringer 112 är det viktigt att operatören får veta var personen befinner sig. Om den hjälp sökande inte själv kan ange var hen är, kan operatören positionera mobiltelefonen via mobilnätets basstationer. Hur noggrant det kan göras beror på hur tätt basstationerna ligger. I glesbygden kan noggrann heten variera med flera mil och då kan det bli problem för hjälpinsatsen att hitta fram. SOS Alarm kommer snart att införa en ny teknik för positionering i Sverige, baserad på mobiltelefonernas exakta GPS-data. Motsvarande teknik togs i bruk vid nödcentralerna i Finland Erfarenheterna är mycket goda förutsatt att tele 20 SOS