FoUU-chefen har ordet

Transkript

1 Nr 3 december 2012 I det här numret 1 FoUU-chefen har ordet 2 Konferensinbjudan 3 Temaåret Ippi-projektet 9 Fortsatt satsning på teknik för äldre 11 Bättre liv för de mest sjuka äldre - Norrtäljes slutrapport 15 Omvärldsspaning 20 Nyheter och rapportet från våra FoUU-kollegor 26 nutritionday Worldwide I kamp mot undernäring 30 Värt att veta inför julen FoUU-chefen har ordet Snart går 2012 mot sitt slut. Det har varit ett mycket turbulent år för oss alla här på TioHundraförvaltningen och FoUU. Vår förvaltningschef Karin Thalén slutade efter sommaren och vår nya förvaltningschef Cristine Dahlbom Nygren börjar den 7 januari Beslutet om vad som skulle hända med Tiohundraprojektet dröjde och först nu har både kommun och landsting fattat de formella beslut som krävdes inför en fortsättning Projektet är nu förlängt ytterligare tre år, det vill säga till och med december I samband med förlängningen har de politiska företrädarna beslutat att såväl TioHundranämnden som TioHundraförvaltningen ska byta namn från den 1 januari 2013 för att undvika att beställarorganisationen förväxlas med utförarorganisationen Tiohundra AB. De nya namnen blir Sjukvårds- och omsorgsnämnden respektive Sjukvårds- och omsorgskontoret. Det förebyggande hälsoarbetet har dock därmed inte försvunnit från nämndens ansvarsområde. Nämndens och förvaltningens uppdrag är desamma som tidigare. På grund av den stora arbetsbelastningen för alla på FoUU under hösten fick vi tyvärr begränsa oss till att enbart ge ut ett nummer av FoUU Nytt andra halvåret mot normalt ett nummer i kvartalet. Därför är detta nummer lite mer omfattande än vanligt. Inledningsvis sammanfattar vår projektledare för demensprojektet, Pia Varrailhon, de aktiviteter som genomförts under Årets tema har varit personcentrerad omvårdnad. I november lämnades slutrapporten för ippi-projektet till Hjälpmedelsinstituet i detta nummer av FoUU-Nytt kan du läsa en sammanfattning av rapporten. I november godkände TioHundranämnden Norrtäljes slutrapport från projektet Bättre liv för de mest sjuka äldre. Rapporten har också lämnats till Sveriges Kommuner och Landsting, SKL och ska även ligga till grund för en revidering av äldreplanen för Norrtälje. Vår kost och nutritionsexpert Margaret Page Rodebjer har bidragit med en artikel om Nutrition Day Worldwide i kamp mot undernäring, som du hittar i slutet av FoUU Nytt. Yvonne Lindholm

2 Återhämtning möjlighet eller önsketänkande? Konferens om vägar tillbaka från psykisk ohälsa i Norrtälje 24 januari Socialpsykiatriskt Forum i samarbete med Norrtälje kommun, TioHundra och Hans Nordén. Länk till Inbjudan i Pdf-format Sid 2

3 Temaåret 2012 Personcentrerad omvårdnad en sammanfattning Året närmar sig sitt slut och därmed också året då vi inom demensprojektet arbetat med tema personcentrerad vård och omsorg vid demenssjukdom. Personcentrerad vård och omsorg beskrivs i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom som en av grundförutsättningarna för en god vård och omsorg av personer med demenssjukdom. Alla särskilda boenden i Norrtälje har på ett eller annat sätt varit delaktiga i temaåret och en rad aktiviteter har genomförts. Temaåret inleddes med gemensam diskussion och planering av de områden vi skulle satsa lite extra på under året. Projektledaren presenterade därefter ett förslag för de olika ledningsgrupperna på Norrtäljes särskilda boenden. Projektledaren hade också, för de cheferna som önskade detta, en genomgång om vad som menas med personcentrerad vård och omsorg och hur begreppet vuxit fram. En stor satsning på utbildning Tre stora utbildningssatsningarna riktade till all berörd personal som har gjorts under året: I mars var temat Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik med sjuksköterskan och forskaren David Edvardsson. Tre heldagsutbildningar med totalt 526 deltagare. I maj gavs föreläsningen Tankeväckaren om levnadsberättelsen. Totalt fem föreläsningar genomfördes under tre dagar med demenssjuksköterska Gunnel Forsberg från Umeå. Totalt 311 deltagare. I oktober genomfördes en halvdagsutbildning om kontaktmannaskap med föreläsare från Äldrecentrum. Föreläsarna Eva Norman, Marie Birge Rönnerfält, Kerstin Wennberg är också författare till boken Kontaktmannaskap i äldreomsorgen. En halvdag hölls för cheferna och tre halvdagar för vård- och omsorgspersonalen. Ytterligare fyra halvdagar kommer att hållas i januari Hittills har 169 personer, varav 18 chefer, gått utbildningen. Därutöver har ett antal utbildningar som enbart riktat sig till vissa personalgrupper genomförts: En föreläsning med rubriken Mötet med patienter med demenssjukdom Föreläsningen riktade sig i första hand till läkare och sjuksköterskor på sjukhus, vårdcentraler och särskilda boenden. Föreläsare var Margareta Skog, med dr i neurovetenskap, leg. sjuksköterska och verksam som vårdutvecklingssamordnare på Karolinska, rektor på Silviahemmet och författare. Sid 3

4 Utbildning i Mindfulness och naturvistelse för personal inom äldreomsorgen Utbildning omfattade, fyra heldagar med mindfulnessinstruktör och grundaren till Sinnenas Trädgård och Haga Hälsoträdgård Yvonne Westerberg. Utbildning av en grupp vägledare som ska hålla i reflektiosngrupper ute i verksamheterna. Utbildare var Sonja Jorlin, Silviasyster och demenssamordnadere, Norrtälje minnesmottagning. Synapsen - en dagverksamhet Vi har också i samarbete med Vårdbolaget TioHundra AB startat upp en dagverksamhet för yngre personer med demenssjukdom eller personer som inte kommit så långt i sin sjukdom. Idag har Synapsen, som dagverksamheten heter, två grupper igång, en dam- och en herrgrupp. Vi vill rikta ett stort tack till alla inblandade för ett mycket gott och trevligt samarbete! Önskas mer information om demensprojektet är ni välkoman att höra av er till projektledare Pia Varrailhon Telefon Mailadress: pia.varrailhon@tiohundra.se Sid 4

5 Ippi-projektet i Norrtälje Vi har återkommande rapporterat om ippi-projektet här i FoUUnytt. Nu är projektet avslutat och här kommer ett utdrag ur rapporten till Hjälpmedelsinstitutet. Rapport finns att läsa i sin helhet på vår hemsida: Bakgrund Efter inledande kontakter med företaget InView AB i maj 2010 slöts i augusti 2010 ett avtal mellan TioHundraförvaltningen och InView AB om att testa 70 ippi-enheter, varav 60 var avsedda för målgruppen äldre och 10 för målgruppen yngre med funktionsnedsättningar. Projektet var ursprungligen planerat att finansieras via Socialstyrelsens stimulansmedel för äldre. Dessa medel halverades dock för år 2011, för Norrtäljes del från ca 10 mkr till ca 4,5 mkr. Mycket arbete hade då redan lagts ner ifråga om planering och förankring av projektet och vi var många berörda som trodde på ippi och på möjligheterna att utveckla nya sätt att använda tekniken. Vilja, engagemang och intresse fanns, men finansiering saknades nu för att gå vidare. Det var i det läget Hjälpmedelsinstitutets utannonsering av medel för att pröva ny teknik för äldre kom och möjliggjorde att projektet ändå kunde genomföras. Medel från Hjälpmedelsinstitutet, kronor, beviljades och i mars 2011 startade projektet för målgruppen äldre i Norrtälje. Den 18 juni 2012 gick företaget bakom ippi i konkurs. En konkursförvaltare tog dock över och drev bolaget vidare till den sista september, då en ny ägare tog över de delar som fanns kvar av det tidigare bolaget. Projektet kunde genom konkursförvaltarens övertagande avslutas enligt plan den 30 september Projektet/rapporten har finansierats med medel från Hjälpmedelsinstitutet inom ramen för regeringsuppdraget Teknik för äldre, Ny kommunikationsteknik för äldre Det har beräknats att ca 2 miljoner svenskar står utanför det som kort kan sammanfattas med begreppet IT-samhället. Och det är i hög grad en generationsfråga ju äldre man är desto färre användare av modern informationsteknik. Samtidigt ger informationsteknologin nästan oändliga möjligheter till kommunikation både mellan privatpersoner och mellan privatpersoner och olika professionella funktioner och olika typer av samhällservice. I Norrtälje beslöt TioHundraförvaltningen, som framgår av förordet, våren 2010 att undersöka om ny teknik i form av ippi Sid 5

6 skulle kunna bidra till ett ökat socialt innehåll i vardagen för äldre personer bland annat genom att underlätta kontakter med släkt och vänner och med hemtjänsten. Målet var också att försöka hitta nya användningsområden för ippi. Ippi är ett medel för kommunikation via TV:n. Det handlar om en form av mobiltelefoni, men är inte mer komplicerad att använda än ett trygghetslarm. Användaren behöver bara ett mobiltelefonabonnemang, en ippi och sin vanliga TV. Varje ippi har ett eget unikt mobiltelefonnummer och kan även ha en egen e- postadress. Själva ippin består av två delar, en så kallad basenhet som ansluts till TV:n och en fjärrkontroll. Basenheten innehåller samma typ av simkort som finns i mobiltelefoner. Eftersom all kommunikation sker via mobiltelefonnätet behövs inga ytterligare installationer i hemmet för att ippin ska fungera. Med hjälp av ippin och sin TV kan användaren sedan lätt kommunicera med anhöriga, vänner liksom med exempelvis vård- och omsorgsgivare. När ett meddelande kommer in, till exempel en hälsning via sms eller ett meddelande med bild från en anhörig (ett mms), så blinkar en lampa på ippins fjärrkontroll. Med ett enkelt svarstryck så kommer meddelandet eller bilden upp på mottagarens TV. Mottagaren kan även svara på meddelandet antingen genom att välja ett färdigt svarsalternativ eller genom att tala eller skriva in ett svar. Antingen direkt via mobiltelefonen eller via den gemensamma ippicentralen kan också hemtjänstens personal komma i kontakt med de brukare som har ippi och exempelvis meddela vem som kommer från hemtjänsten och när han eller hon kan förväntas komma. Genom att det även går att skicka en bild på personen ifråga, behöver brukaren inte heller tveka om att det är rätt person som ringer på och vill komma in. Genom att skicka meddelande med både bild, ljud och text kan kommunikationen lättare bli tydlig för den äldre. Att använda bilder istället för eller i kombination med text och ljud kan också underlätta förståelsen när orden förlorat sin innebörd eller om den äldre har ett annat modersmål än svenska. De äldre som valde att vara med i projektet fick under projekttiden utan kostnad låna en ippi med tillhörande mobilabonnemang (mobilnummer och e-postadress). Denna kopplades till deras egen TV. De fick i samband med installationen också lära sig att ta emot och svara på sms, mms och e-post genom att antingen använda sig av röstmeddelande eller färdiga svarsmeddelanden. Under projektet skulle så kallade ippiambassadörer finnas tillgängliga för att stödja de äldre när de började använda den nya tekniken. Ippiambassadörerna skulle också kunna administrera ippi-centralen som utgör själva hjärtat i ippi-kommunikationen. Sid 6

7 Syften och målgrupper Syften med projektet har varit att med hjälp av ny teknik öka tryggheten, valfriheten och självständigheten för äldre i eget boende. att öka de äldres kontakter med omvärlden via ippi att stärka kognitiva funktioner hos de boende med hjälp av ippi att skapa möjlighet till ökad fysisk rörlighet via självinstruerande material på ippi att via ippi kunna sprida information och kunskap även om andra användbara tekniska hjälpmedel att tillsammans med brukarna utveckla nya användningsområden för ippi. Under projektets gång tillkom ytterligare ett syfte: att pröva effekterna av att med hjälp av ippi knyta ihop personer i en likartad livssituation, i detta fall äldre anhörigvårdare som via ippi bildade ett eget nätverk inom projektets ram. Projektets ursprungliga målgrupp var äldre, över 65 år, som bodde i eget boende och som hade hemtjänst och/eller hemsjukvård. Under projekttiden tillkom ytterligare tre målgrupper: Äldre som bor i ett äldreboende (I detta fall Granparkens äldreboende) Äldre boende i eget boende utan hemtjänst Äldre anhörigvårdare (nätverksbygge) Lång startsträcka Projektet med stöd från Hjälpmedelsinstitutet startade i mars 2011 och pågick till och med september Efter en trevande inledning med många oförutsedda hinder under första halvåret 2011 drog projektet på allvar igång under hösten och i december 2011 var närmare 50 av de totalt 60 ippi-enheterna för målgruppen äldre på plats hos användare. Att projektet fick en så utdragen start berodde bland annat på att Vårdbolaget Tiohundra AB som varit kommunens enda utförare av hemtjänst sa upp avtalen gällande cirka hälften av kommunens totala hemtjänst. Tre nya utförare anmälde intresse och kundval inom hemtjänsten blev därmed en reell möjlighet för hemtjänstens kunder från 1 mars Förändringen innebar att flertalet av den berörda personalen från TioHundra AB följde med över till de nya utförarna och medförde samtidigt en stor turbulens på chefssidan. Detta ställde i sin tur till stora problem att förankra projektet hos de olika utförarna. När den berörda verksamhetschefen fått information om ippi och sagt ja till att personalen fick engagera sig i projektet, så slutade sedan ofta vederbörande chef redan efter några månader. För vår del var det då bara att starta om på nytt med förankringsarbete hos nästa chef. Hemtjänsten i Norrtälje utförs idag av sex olika företag. Sid 7

8 Information och utbildning har utgjort kärnan i projektet Under hela projekttiden har mycket arbete lagts ner på att såväl externt som internt informera om ippi och dess möjligheter. I informationsinsatserna ingick alltid att även i praktiken visa hur en ippi fungerar. Målgrupper för informationen har varit presumtiva brukare, anhöriga, personal, chefer, förtroendevalda, föreningar, organisationer och allmänhet. Totalt har 21 ippi-ambassadörer utbildats under den tid projektet pågått. Även de ippi-ambassadörer vi utbildade bland hemtjänstens personal för att hjälpa de äldre och deras anhöriga, visade sig vara nyfikna inte bara på ny teknik, utan även på nya arbetsuppgifter och nya utmaningar och blev inte långvariga på sina anställningar. Resultat Uppföljningar och utvärderingar av projektet har visat att brukarna själva i allmänhet varit nöjda och tyckt att ippi bidragit till att förgylla vardagen främst genom ökad kontakt med släkt och vänner. Den har också gett upphov till nya samtalsämnen både med anhöriga och med hemtjänstens personal. Framför allt har möjligheten att ta emot bilder varit mycket uppskattad. Det har samtidigt för en del brukare uppstått en hel del tekniska problem som bidragit till att de tröttnat på sin ippi. Att det varje dag händer något nytt i ippin har visat sig viktigt för att behålla de äldres intresse för ippin. Adventskalendern och de dagliga bildfrågor som sänts ut via ippin är exempel på sådana dagliga aktiviteter som de äldre satt stort värde på. Under projektets gång har vi försökt komma på nya områden där ippi kan vara användbar för att bidra till social stimulans och kontakter. Ett sådant område är nätverksbygge mellan grupper av individer med likartade behov/intressen. Vi prövade bland annat att knyta ihop nio anhörigvårdare i ett nätverk. Att vårda sin närstående dygnet runt är påfrestande och man känner sig ofta Sid 8

9 ensam. Att ha kontakter med andra i samma situation upplevdes av anhörigvårdarna som värdefullt men intresset avtog med tiden. En orsak till detta var tekniska problem med ippi. En slutsats av projektet är att ippi kan vara ett verktyg för att bidra till ökad social stimulans i vardagen. Ippin kan sannolikt även bidra till att öka intresset för daglig fysisk träning hos brukarna, men detta förutsätter ganska mycket arbete från intresserade sjukgymnasters sida, när det gäller att ta fram lämpliga rörelser och att sedan filma dessa så att de kan visas i ippin. Det test som vi i Norrtälje hann genomföra med en nyare version av ippi, ippi 2, visade att de äldre som deltog i försöket både lyckades beställa matkasse och utföra banktjänster med hjälp av den mer avancerade ippi som användes vid det test InView AB genomförde i Norrtälje. Vad som nu kommer att hända med ippi efter konkursen är fortfarande mycket oklart. Att äldre både snabbt kan lära sig och ha stor glädje av ny teknik har projektet dock visat. Att ge de äldre en möjlighet att under handledning och i egen takt få pröva på att använda ny teknik är sannolikt nyckeln till framgång när det gäller att öka intresset för teknikanvändning. Du kan läsa Ippi-rapporten i sin helhet på vår hemsida: Fortsatt satsning på ny teknik för äldre På grund av den rådande osäkerheten kring InView AB:s framtid och ippis vara eller inte vara började vi fundera på andra tekniska lösningar för att kunna uppnå projektets syften och mål. Vi valde att pröva idéer från ett lyckat projekt med studiecirklar i Ipad-användande som bedrivits i Göteborgs stad. Vi startade på försök i mitten av oktober 2012 en första studiecirkel med fem deltagare. Denna första studiecirkel omfattade sex veckor. De ippi-användare som varit med och testat ippi 2.0 hade utlovats att få testa ippi 2.0 enheter i hemmet under 10 veckor hösten På grund av InView AB:s konkurs blev det inget sådant test. Det var dessa personer som erbjöds att istället få delta i den första studiecirkeln med ipad. Vi valde att satsa på ipad eftersom vi bedömer att ipad bygger på en teknik som med största sannolikhet kommer att finnas kvar och som även anhöriga och andra känner till och förhoppningsvis kan hjälpa till med om behov uppstår. Under sex veckor fick deltagarna kostnadsfritt låna varsin ipad. Gruppen träffades en gång i veckan och fick dels lärt sig nya saker som exempelvis att chatta, hämta hem appar, mejla, dels gått igenom och tränat tidigare moment. De hade då också möj- Sid 9

10 lighet att lyfta frågor och funderingar som uppstått sedan förra träffen. Under veckorna chattade och mejlade cirkeldeltagarna med cirkelledaren, Kerstin Stambert. Den första studiecirkeln har nu avslutats och utvärderas Deltagarna kan idag använda ipad till att kommunicera med anhöriga och vänner, ta bilder och lägga in dessa i ett för gruppen gemensamt album, skicka och ta emot bilder, spela ordspel (som i sin tur syftar till att träna den kognitiva förmågan) och titta på TVprogram i sin ipad. Deltagarna lämna tillbaka sina ipads och nästa cirkel startar 15 januari. Deltagare i studiecirkeln som köper en egen ipad får hjälp att installera och komma igång med sin ipad av cirkelledaren. Fyra har redan sagt att de kommer att köpa en egen ipad. De menar också att de genom att i lugn och ro fått lära sig hantera ippi, stärkt sitt självförtroende så att de vågat prova på annan mer avancerad teknik som ipad. Fyra av deltagarna har också anmält sitt intresse för att bli hjälplärare på nästa studiecirkel. Sid 10

11 Bättre liv för de mest sjuka äldre - Norrtäljes slutrapport Sammanfattning Kvalitativa uppföljningar av multisjuka äldre var ett nationellt projekt under ledning av Sveriges Kommuner och Landsting. Projektet som genomfördes under perioden syftade till att identifiera systembrister/hinder och hitta systemlösningar som ger den multisjuka äldre bättre vård- och omsorgskvalité. Syftet var även att öka den samhällsekonomiska nyttan av de resurser som finns samlade i vård- och omsorgssystemen kring den multisjuka äldre. Rapporten utgör en delrapport i en stor nationell studie som genomfördes av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under åren SKL:s slutrapport Utanför sjukhuset. Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre i ordinärt boende, som skrivits av Ulla Gurner finns att ladda ner på SKL:s hemsida Där finns även en sammanfattning av SKL:s rapport med titeln Bättre liv för sjuka äldre. En kvalitativ uppföljning att ladda ner. Sammanfattningen är skriven av Christian Danielsson och Christofer Montell från Health Navigator AB och kan även beställas i tryckt form via SKL:s hemsida. Norrtäljes rapport om de mest sjuka äldre består av tre delar. Den första delen, del A, innehåller dels en samlad beskrivning av vården och omsorgen av de 298 äldre multisjuka som ingått i SKL:s studie, dels en djupdykning avseende förhållandena i Norrtälje. Uppgifterna i den del som rör resultaten på nationell nivå är hämtade från de båda ovan nämnda rapporterna från SKL. I del B redovisas och analyseras dels de delar av SKL:s totalstudie som på olika sätt rör läkemedel, dels motsvarande data rörande Norrtälje. De delar av denna rapport som rör Norrtälje har skrivits av apotekare Christina Lindqvist-Örndahl, apoteket Farmaci. I del C har delar av insamlade data för de 21 äldre, multisjuka, som intervjuades i Norrtäljes studie sammanställts i form av en fallstudie på individnivå. Kommentarer görs i anslutning till de olika fallen. Ansvarig för dessa kommentarer är intervjuaren Inger Åkerblom och distriktsläkare Tom Grape. Rapport C avslutas sedan med en kort sammanfattning och analys av resultaten. I både del A och B av rapporten redovisas och analyseras såle- Sid 11

12 des dels data för samtliga 298 tillfrågade i SKL:s studie, dels de data som utgör Norrtäljes del i SKL:s studie. Norrtäljes 21 äldre utgör ungefär 7 procent av de intervjuade 298 individerna. Resultaten som kommit fram i SKL:s studie tyder enligt SKL:s utredare på att det föreligger stora likheter mellan de olika kommunerna och landstingen. Som en helhet är också gruppen på 298 tillfrågade tillräckligt stor för att resultaten från studien ska gå att generalisera till gruppen multisjuka äldre. Däremot är det inte möjligt att dra några generella slutsatser enbart från Norrtäljestudien eftersom det handlar om endast 21 personer. Det är också vid tolkningen av resultaten viktigt att hålla i minnet att gruppen multisjuka i sig är en mycket heterogen grupp. Istället för begreppet multisjuka äldre började man på nationell nivå under de två år studien pågick att istället tala om gruppen de mest sjuka äldre. Undersökningsgruppen multisjuka äldre utgörs i projektet av personer 75 år och äldre som bor i ordinärt boende och under en tolvmånadersperiod har vårdats tre eller fler gånger inom sluten sjukhusvård samt under denna tidsperiod fått diagnoser från tre eller flera olika sjukdomsgrupper enligt ICD10. I den totala studien som SKL ansvarade för deltog 12 landsting och 29 kommuner. Sammanlagt omfattar studien 298 multisjuka äldre. Delstudien i Norrtälje omfattade 21 multisjuka äldre, 11 kvinnor och 10 män samt intervjuer med 16 anhöriga. Uppföljningen har gjordes med hjälp av intervjuer, registerdata, journaldata och läkemedelsdata inom slutenvården, öppna specialistvården, primärvården och omsorgen. En viktig slutsats som framgår av studien är att de multisjuka äldre inte är någon homogen grupp med likartade svårigheter och behov. Det rör sig heller inte om någon grupp som lätt kan avgränsas och plockas fram ur befintliga register. Det finns heller inga enkla lösningar utan det måste handla om lösningar utifrån de enskilda individernas situation och behov. Däremot finns det många åtgärder som kan bidra till ett bättre liv för de mest sjuka äldre. Idag blir många äldre alldeles i onödan sjuka också av de läkemedel de får. Det handlar exempelvis om felaktiga doser, fel och ibland kanske även för många mediciner och läkemedelsbiverkningar av olika slag. SKL drar i sin rapport slutsatsen att det inte räcker enbart med teknikstöd, gemensamma journaler eller datoriserade förskrivarstöd, utan att den multisjuka äldre också behöver en läkare med ansvar för att följa, värdera och ompröva de olika läkemedel som förskrivs från olika håll. Att ha någon som hjälper till att hålla ett samlat grepp när det gäller just medicineringen är ett ofta framfört önskemål från de äldre och deras anhöriga. Många av de äldre visade sig ha flera olika läkemedelslistor hemma. Preparat med samma effek- Sid 12

13 ter med olika namn ställer också till problem för de äldre. Det blir extra farligt för denna grupp när apoteket byter ut en medicin som de känner igen mot en annan billigare variant med ett annat utseende på förpackningen. Önskan om och behovet av att någon ska ha ett samlat ansvar gäller dock inte bara läkemedel. En slutsats av såväl den nationella som av vår lokala studie är att de äldre mest sjuka skulle behöva att någon ges ett sammanhållande ansvar för att följa, värdera och ompröva vård- och omsorgsinsatser för varje enskild individ. Detta blir dock särskilt tydligt när det gäller läkemedelsförskrivning och ansvaret för att det alltid finns en aktuell läkemedelslista. Det ökade antalet utförare av vård och omsorg har bidragit till att behovet av ett samordnat ansvar ökar. För en äldre multisjuk kan akuta behov av kontakt med vård och omsorg uppstå under dygnets alla timmar, vilket i sig kan vara en av förklaringarna till att så många tar kontakt med och besöker akutmottagningen istället för vårdcentralen eftersom det på sjukhuset finns bemanning dygnet om. Någon registrering av under vilka veckodagar och tider som de äldre uppsöker akutsjukvården har inte ingått i SKL:s studie. Bortsett från långa väntetider på akuten är flertalet av de sjuka äldre och deras anhöriga i Norrtälje nöjda med det bemötande och den vård de fått på sjukhuset. Däremot upplevde både flera anhöriga och de sjuka själva att utskrivningen från sjukhuset skedde för tidigt och att de sedan lämnades själva att försöka klara situationen hemma. De upplevde också vissa brister när det gällde den information de fick. Många av de sjuka äldre både i SKL:s studie och i vår studie i Norrtälje tyckte att primärvården hade stora brister när det gällde tillgänglighet och kontinuitet i kontakterna på vårdcentralen. De tycker att de får träffa/tala med alltför många olika personer och att ingen från vårdcentralen tar kontakt med dem exempelvis när de kommit hem från sjukhuset eller behöver förnya sin medicin. Att de äldre fått träffa väldigt många olika personer på vårdcentralen bekräftas också av våra insamlade data. Primärvården i Norrtälje tycks utifrån studien ha svårigheter att i förhållande till de mest sjuka äldre klara av sitt uppdrag att planera och koordinera den sammanhållna vården. Det är dock här skillnader mellan de olika vårdcentralerna, men eftersom det bara handlar om tre äldre per vårdcentral går det inte att bara av dessa personers uttalanden dra några mer generella slutsatser. De äldre har i de flesta fall stor förståelse för personalens situation som de ofta upplever som stressig. De tycker att den personal som de möter trots detta oftast är vänliga. De är genomgå- Sid 13

14 ende nöjda med hemsjukvården och med kontakterna med den öppna specialiserade vården. Mest nöjda är de dock med den hjälp och det stöd de får från sina anhöriga/närstående. Anhöriga/närstående gör omfattande insatser både när det gäller direkta hjälp- och stödinsatser och som vård- och omsorgsadministratörer för sin sjuke äldre. Det sistnämnda är en roll som de anhöriga gärna skulle vilja slippa. Av studien framgår att känslor av oro, ångest och ensamhet är vanliga bland de äldre. Att både kunna förebygga och åtgärda detta skulle sannolikt kunna bidra till ett bättre liv för de äldre. Här handlar det inte bara om att lindra med hjälp av medicinering utan kanske framför allt om att även ge möjlighet till social samvaro och ökad meningsfullhet i den dagliga tillvaron. Att få känna sig behövd är nödvändigt för såväl friska som sjuka. Att inte bara bli definierad som sjuk utan att man i första hand försöker se människan bakom sjukdomarna är sannolikt avgörande för upplevelsen av att livet trots allt är gott att leva. Att kanske framför allt satsa på rehabilitering och förebyggande arbete är kanske det som i längden är mest lönsamt både för vården och för individen. Också de anhörigas situation behöver uppmärksammas. Ofta hamnar dessa i en omöjlig situation med ett alltför tungt ansvar att själva bära. Det förekommer att äldre kommer hem direkt från sjukhuset till sin gamla make/maka och som då bara förväntas klara av såväl vård som omsorg om den sjuke förutom av hemmet i övrigt. Vårdplanering inkluderande behov av insatser av omsorgskaraktär liksom uppsökande verksamhet från primärvård och biståndshandläggare skulle sannolikt kunna bidra till ett bättre liv för många av dessa äldre. De fallbeskrivningar som redovisas i del C ger en bild på individnivå av de äldres möten med vården och omsorgen. Granskningen av fallbeskrivningarna visar sammantaget att för lite fokus verkar ha legat på att förstå och agera på äldres samlade behov och personliga livssituation. I slutet av del C redovisas en sammanfattning i siffror när det gäller Norrtäljestudien tillsammans med vissa analyser och slutsatser grundade på de 21 fallstudierna. Rapporten finns i sin helhet att läsa på vår hemsida: Sid 14

15 Omvärldsspaning Ny rapport från Socialdepartementet Empati och high tech - Delresultat från LEV-projektet (S Utgiven: 28 november 2012) Dagens sjukvård och omsorg behöver både mer empati och mer high tech. Det är en av slutsatserna i en rapport från LEVprojektet som studerar den Långsiktiga Efterfrågan på Välfärdstjänster. Om vi ska kunna öka kvaliteten, möta den åldrande befolkningen och samtidigt hålla kostnaderna i schack kan vi, enligt rapporten, inte fortsätta att producera vård och omsorg som vi gör i dag. För att klara hälso- och äldrevård år 2050 måste vården gå från sjukvård till "riskvård" med fokus på att minska risken för att sjukdomar uppstår. Ny teknik kommer enligt rapporten att vara katalysatorn som gör nytänkande inom sjuk- och äldrevård möjligt. Mildare åkommor kommer patienterna att kunna sköta själva i hemmet eller på telefon, medan screening och automatiserad diagnosticering på vårdcentraler och sjukhus kommer leda till att allvarligare åkommor upptäcks i tid. Inom äldreomsorgen kan, enligt rapporten, ny teknologi ta över många av de tunga arbetsuppgifterna. Rapporten vill inspirera till nytänkande och till att fler börjar experimentera med alternativa sätt att utföra hälso- och omsorgstjänster. Ladda ner hela rapporten från regeringens hemsida på länken nedan: major=1&minor=204043&cn=attachmentpublduplicator_0_attachment Karlskoga lasarett blir det Norrtälje sjukhus 2013? Karlskoga lasarett fick som första sjukhus ta emot Utmärkelsen Svensk Kvalitet. Utmärkelsen delas ut av SIQ, Institutet för Kvalitetsutveckling. Ceremonin kring Utmärkelsen Svensk Kvalitet äger rum i Karlskoga den 30:e januari i närvaro av H M Konungen. Domarkommitténs motivering löd: Karlskoga lasarett erbjuder hälso- och sjukvård med akutberedskap till alla som är i behov av basal vård och som väljer att söka vården vid lasarettet, främst till patienter inom Örebro läns landsting och Landstinget i Värmland. Dessutom erbjuder lasarettet verksamhetsförlagd utbildning till studenter inom hälsooch sjukvårdsområdet. Organisationen präglas av ett ledarskap med starkt personligt engagemang för kvalitet och ett systematiskt kundorienterat förbättringsarbete, i vilket alla medarbetare är aktivt delaktiga och direkt involverade med ansvar för olika delar av verksamheten och arbetet med ständiga förbättringar. Ett etiskt förhållningssätt tillämpas i alla delar av verk- Sid 15

16 samheten. Organisationen tar systematiskt fram strategier, mål och handlingsplaner baserade på huvudmannens uppdrag liksom patienternas/närståendes och medarbetarnas behov och intressen med god möjlighet till stort inflytande för dessa intressenter. Verksamhetens processer inom de viktigaste relevanta områdena styrs utifrån ett kundorienterat arbetssätt. Genom löpande kontakter med intressenterna identifieras och genomförs förbättringar efter systematisk riskanalys. Organisationen redovisar genom ett flertal mätningar av den medicinska kvaliteten, kundtillfredsställelse och medarbetarnöjdhet att verksamheten når goda och stabila resultat med positiva trender också i jämförelse med ledande organisationer. Karlskoga lasarett tjänar som ett gott föredöme för systematisk verksamhetsutveckling och har genom ett flerårigt arbete med utvecklingen av sin verksamhet gjort sig väl förtjänt av Utmärkelsen Svensk Kvalitet. Det vore spännande om Norrtälje sjukhus gav sig in i striden om att bli nästa sjukhus som får ta emot denna utmärkelse. Inspektionen för vård och omsorg - en ny tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst Den 1 juni 2013 inrättas en ny myndighet, Inspektionen för vård och omsorg, som kommer att överta bland annat tillsyns- och tillståndsverksamheter från Socialstyrelsen. Inspektionens uppgifter ska främst bestå av tillsyn och tillståndsgivning inom socialtjänst, verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade samt hälso- och sjukvård och därmed jämförlig verksamhet. Vidare ska inspektionen bland annat ha ansvar för de register som behövs för att utöva verksamheten. Ladda ner Inspektionen för vård och omsorg - en ny tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst, Prop. 2012/13:20 (pdf 1,2 MB) Sid 16

17 Pågående regeringsuppdrag inom området psykisk ohälsa Som ett led i regeringens satsning på insatser som syftar till att förebygga psykisk ohälsa och att förbättra vården och omsorgen för personer med psykisk ohälsa har regeringen givit Socialstyrelsen bland annat nedanstående fyra uppdrag: 1. Uppdrag att utveckla grunddata och indikatorer Socialstyrelsen ska utveckla grunddata och indikatorer för att följa och belysa kvalitet och effektivitet i vård och omsorg för barn och unga med psykisk ohälsa samt grupper personer med omfattande psykiatrisk problematik. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 mars 2015 till Regeringskansliet. (Socialdepartementet) 2. Uppdrag att fortsätta arbetet med kunskapsutveckling och stöd till implementering Socialstyrelsen ska fortsätta arbetet med kunskapsutveckling och stöd till implementering av arbetet med att identifiera, förebygga, ge tidigt stöd och behandla barn och unga som riskerar att utveckla svårare psykisk ohälsa. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 mars 2015 till Regeringskansliet. (Socialdepartementet) 3. Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Socialstyrelsen får uppdraget att göra en uppföljning av verksamheterna med personligt ombud. Resultatet av uppföljningen ska redovisas senast den 15 april Detta uppdrag berör direkt FoUU eftersom PO-verksamheten ingår i FoUU-avdelningen. 4. Uppdrag att utbetala bidrag till landstingen för en tillgänglighetssatsning för barn och unga med psykisk ohälsa samt uppföljning Socialstyrelsen ska, efter rekvisition från landstingen, fördela kronor för 2012 för att stödja huvudmännen i arbetet med att förbättra tillgängligheten till rätt insatser för barn och unga med psykisk ohälsa i enlighet med överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om fortsatta insatser för att förbättra patienters tillgänglighet till hälso - och sjukvård. Uppföljningen samt slutrapportering ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 15 september Ladda ner Uppdrag inom området psykisk ohälsa, S2012/3905/FS (pdf 84 kb) Sid 17

18 Modell för kunskapsstyrning av överbeläggningar och utlokalisering av patienter Slutrapport SKL och Socialstyrelsen har gemensamt utarbetat en modell som kan användas som stöd i arbetet med att minska överbeläggningar inom vården. Modellen, som beskrivs i en ny rapport från Socialstyrelsen, har till syfte att skapa förutsättningar för en säkrare hälso- och sjukvård, med färre vårdskador och med ett bättre utnyttjande av vårdplatserna. Runt om i landet pågår det ett intensivt arbete med att utveckla metoder och rutiner för att vårdplatserna ska användas på ett patientsäkert och effektivt sätt. Den nya rapporten är ett led i arbetet med att stödja landstingen i det lokala arbetet. En annan del av arbetet mot överbeläggningar är den nya databas som nu håller på att byggas upp. Där kommer vårdgivarna kontinuerligt att rapportera in läget, både när det gäller överbeläggningar och när en patient vårdas på en avdelning som inte är specialiserad på just den patientens speciella behov. Representanter för SKL och landstingen har medverkat i arbetet med att ta fram rapporten som finns att ladda ner på Socialstyrelsens webbplats. Ladda ner Uppdrag att föreslå hur ett nationellt hälsobibliotek ska inrättas Regeringen har gett Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) i uppdrag att föreslå hur ett webbaserat nationellt hälsobibliotek som är tillgängligt för hela hälso- och sjukvården, tandvården och den kommunala vården ska inrättas. Genom att skapa ett nationellt hälsobibliotek som kan användas av all personal inom hälso- och sjukvården, tandvården och den kommunala vården och omsorgen, oavsett organisatorisk och geografisk hemvist vill regeringen stärka kunskapsbildning och kunskapsspridning och bidra till en mer jämlik vård och omsorg. Uppdraget genomförs i dialog med bland andra Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut, Sveriges Kommuner och Landsting, Apotekens Service AB samt med öreträdare för huvudmän och berörda professioner. Uppdraget ska slutredovisas till Socialdepartementet senast den 30 april Ladda ner Uppdrag att föreslå hur ett nationellt hälsobibliotek ska inrättas, S2012/3010/FS (pdf 79 kb) Sid 18

19 Uppdrag att utarbeta ett könsperspektiv i det försäkringsmedicinska beslutsstödet Socialstyrelsen fick den 4 december 2012 i uppdrag av regeringen att utarbeta ett könsperspektiv i de diagnosspecifika rekommendationerna i det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Socialstyrelsen ska senast den 31 december 2013 lämna en rapport om detta till Socialdepartementet. Ladda ner Uppdrag att utarbeta ett könsperspektiv i det försäkringsmedicinska beslutsstödet, S2012/8154/SF (pdf 71 kb) Kunskapsguiden, en påminnelse Kunskapsguiden är en nationell plattform som samlar befintlig och ny kunskap inom områdena psykisk ohäla och vård och omsorg om äldre. Bakom kunskapsguiden står Socialstyrelsen i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Statens folkhälsoinstitut (FHI), Läkemedelsverket, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) samt Tandvårds och läkemedelsförmånsverket (TLV). Länk till Kunskapsguiden: THN-NYTT Nedan finner du en länk till THN-NYTT ett nyhetsbrev som vänder sig till alla utförare som TioHundranämnden har avtal med. THN-NYTT ges ut av TioHundranämndens förvaltning Sid 19

20 Nyheter och aktuella rapporter från våra FoUU-kollegor i Stockholmsregionen Rapporter från Nestor Nestor har gett ut flera intressanta rapporter. Nedan hittar du några av dem. Rapporterna går att beställa alternativt ladda ner på Nestors hemsida: Om egenvård Egenvård eller hälso- och sjukvård? om samverkan mellan landstingsfinansierad sjukvård och kommunal hemtjänst Författare: Anders Nordlund. I rapporten klargörs vad begreppet egenvård innebär och vem som har ansvar för egenvården. Om demensvård Mot en personcentrerad vård och omsorg En analys av den svenska demensvården och omsorgen utifrån ett lokalt exempel. Författare: Anders Nordlund och Emanuel Åhlfeldt. I rapporten sätter författarna in de nationella demensriktlinjerna i ett organisatoriskt sammanhang. I Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer förutsätts att personer med demenssjukdom redan är inne i vård- och omsorgssystemet. Författarna menar att vård- och omsorgsinstanserna bör ta större ansvar för att personer med oro för en eventuell demenssjukdom kan komma i kontakt med hälso- och sjukvården. De efterlyser bättre förutsättningar för patienter att genomföra minnesutredningar samt att informationsöverföringen mellan vård- och omsorgsgivare utvecklas. Så gör du demensvården bättre! Om Nationella riktlinjer vid demenssjukdom En handbok för dig som i ditt arbete möter personer meddemens sjukdom och deras anhöriga. Handboken utgår från Socialstyrelsens Nationella riktlinjer vid demenssjukdom. Den uppmanar även till diskussion och reflektion kring vård och omsorg om personer med demens. Matlust i ord & bild - Tips och råd om matsituationen, för dig som ger vård och omsorg till en person med demenssjukdom Matlust i ord & bild är en matbilderbok för dig som ger vård och omsorg till personer som har en demenssjukdom. Boken innehåller till stor del bilder som visar hur man kan duka och servera mat på ett aptitligt sätt. Tips ges på hur man kan göra för att förbättra matsituationen för de äldre, exempelvis att duka med färgkontraster. Här tas också upp olika faktorer som påverkar matintaget vid demenssjukdomar. Boken är framtagen av Nestors dietist Jasmin Matinzadeh och riktar sig både till närstående och vård- och omsorgspersonal på sjukhus, vårdcentraler, äldreboenden och inom hemtjänsten. Sid 20