Miljöföreläsning 5: miljögifter och hälsoeffekter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöföreläsning 5: miljögifter och hälsoeffekter"

Transkript

1 k5gifter, , Miljöföreläsning 5: miljögifter och hälsoeffekter Denna föreläsning behandlar hälsoeffekter och miljögifter. Toxikologi är läran om gifter. När man söker kunskap om eventuellt miljöfarliga ämnens effekter på människor, så är man oftast intresserad av att försöka bedöma riskerna då många människor utsätts för låga doser av dessa ämnen. Farligheten vid höga doser är ofta väl känd, men det kan vara svårt att bedöma risken med att många individer utsätts för en mindre dos. I detta sammanhang kommer speciellt cancerogena effekter att behandlas. Avslutningsvis kommer miljögifter, speciellt långlivade organiska ämnen, att diskuteras. Toxikologi Toxikologins fader anses ibland vara 1500-talsläkaren och filosofen Paracelsus, bl. a. därför att han kanske var den förste insåg att i princip allt är giftigt, allt är en fråga om dos (F5.2). Detta illustreras av F5.3, som ger exempel på dödliga doser av olika ämnen för möss. (LD 50 står för lethal dose 50%, dvs. den dos som dödar 50% av försöksdjuren.) Vanligt bordssocker uppfattas sällan som gift, det är hälften så giftigt som alkohol, medan vanligt bordssalt (sodium chloride) är fem gånger så giftigt som alkohol. Hundra gånger giftigare än alkohol är DDT (det första kända insektsbekämpningsmedlet) och koffein. Mer än gånger giftigare än alkohol är stryknin och nikotin, gånger giftigare är dioxin och 1 miljard gånger giftigare är ett gift från botulinusbakterien. Det finns idag 10 miljoner organiska ämnen beskrivna och c:a används kommersiellt. Vad finns det då för källor till kunskap om olika ämnens giftighet? Djurexperiment har använts mycket för att studera kemiska ämnens giftighet. F5.4 visar att olika arter kan ha mycket olika känslighet. Den dödliga dosen för hamster är t.ex gånger större än den dödliga dosen för marsvin. Det är också viktigt att påpeka att den dos som krävs för att döda försöksdjur (LD 50 ) inte säger allt om hur farligt eller ofarligt ett ämne är. Ett miljögift kan ha andra effekter, t.ex. skada äggen hos fågelarter så att de inte kan reproducera sig, som visar sig vid lägre doser. Detta gör att enkla tester av LD 50 endast ger begränsad kunskap om hur farligt ett ämne egentligen är. EU-kommissionen vill undersöka giftigheten hos kemiska ämnen som används kommersiellt. Enbart för att testa LD 50 skulle det kanske krävas miljontals försöksdjur. För att få kunskap om hur människor påverkas finns följande möjligheter: - vävnadsodlingar; kan ge information om hur olika organ påverkas, men har begränsat värde för att bedöma hur en hel organism påverkas - direkta experiment; måste vara ofarliga - epidemiologiska studier. Detta är en betydelsefull statistisk metod där en grupp med känd exposition jämförs med en kontrollgrupp. Cancerrisker hos olika yrkesgrupper kan t.ex. användas för att få information om olika ämnens farlighet (F5.5). Vid tolkningen av epidemiologiska studier måste man vara medveten om osäkerheter p.g.a.: statistisk osäkerhet

2 bakgrundsnivå orsakssamband Med respons menas hur stor andel, ofta i procent, av de försöksdjur eller individer som ingår i en grupp som drabbas av en specifik effekt, t.ex. en viss sjukdom, om de utsätts för en viss dos, (F5.6). (LD 50 som nämndes ovan är t.ex. den dos som ger responsen 50%.) Genom att responsen studeras som funktion av dosen fås dos-responssamband. Ofta räknas dos i mängd gift per kroppsvikt, t.ex. mg/kg. Det är normalt enkelt att bestämma responsen för höga doser, dvs. doser där responsen är stor, t.ex. 50%. I F5.6 är det ganska lätt att se att dosen för en respons på 50% är ungefär 3-4. Men när det gäller risk för hälsoeffekter av miljögifter så gäller frågan oftast ett mycket stort antal individer som utsatts för en låg dos. Då blir det viktigt att bestämma responsen även vid de låga doser där responsen är mycket liten. Här kan den statistiska säkerheten vara väldigt låg, se F5.6. Ett speciellt problem är att det ofta finns en bakgrundsnivå, dvs. det finns en respons även om dosen är noll. Kurvan i F5.7 visar ett radikalt annorlunda sätt att tolka de data som finns i F5.6. I F5.7 antas att det finns en tröskelnivå, under vilken man inte har några effekter. Den respons som syns för lägre nivåer antas vara bakgrund. De två möjliga tolkningarna av data i F5.6 och F5.7 skall illustrera svårigheten att bedöma risker vid låga doser. I F5.8 visas ett påhittat dos-respons-samband där det inte råder någon tvekan om att det finns en korrelation, och i F5.9 visas samma data men "dosen" har bytts ut. Figurerna skall illustrera att ett statistiskt säkerställt samband inte alls behöver vara ett orsakssamband. Detta är en viktig svårighet med epidemiologiska studier, att det ofta är svårt att hitta kontrollgrupper som inte skiljer sig från den exponerade gruppen. Eftersom epidemiologiska studier ofta baseras på undersökningar av speciella yrkesgrupper så finns det ju risk för att olika livsstil, t.ex. rökvanor och matvanor, kan påverka resultatet. Man talar även om dos-effekt-samband som anger hur effekten ändras med stigande dos. Effekter kan vara av många olika slag, t.ex. mätbara ändringar i blodets sammansättning, huvudvärk, sjukdom, medvetslöshet. Eftersom olika effekter kan studeras kan ett flertal olika dos-responssamband vara av intresse för samma ämne. Olika ämnen kan också samverka, detta kallas interaktion. Man skiljer på synergistisk interaktion, vilket innebär att ämnena samverkar. Additiv synergistisk interaktion innebär att man kan addera risken från olika ämnen. Potentierad synergistisk interaktion innebär att risken blir större, ibland mycket större (F5.16), än summan av risken för de olika ämnena var för sig. Antagonistisk interaktion innebär att den verkliga risken är mindre än summan för de enskilda ämnena. Det är nog ganska ovanligt även om det faktiskt finns kända exempel på detta. Kemiska ämnen som tas upp av kroppen på flera olika sätt, t.ex. via magen, andning eller huden. Väl inne i kroppen kan de transporteras mellan olika organ, lagras (t.ex. i fettvävnad), omvandlas till ofarliga eller giftiga ämnen i ämnesomsättningen, och/eller utsöndras. Man skiljer på några olika typer av effekter av skadliga ämnen: 5:2

3 Toxiska effekter omfattar alla tänkbara typer av giftverkan, förutom mutagena/cancerogena som behandlas nedan. Det handlar om många olika mekanismer. Ofta kan giftverkan vara beroende av giftmolekylens rymdstruktur, kroppen har mycket stor förmåga att "känna igen" olika molekyler. Vissa giftmolekyler kan vara förvillande lika andra molekyler som ingår i cellens ämnesomsättning vilket skapar förväxlingar som blockerar funktioner. Det finns ju tusentals enzymer som sköter kemiska omvandlingar, receptorproteiner etc. (se tidigare föreläsning om biosfären). Mutagena effekter är skador på DNA i könsceller, som ger skadade arvsanlag hos avkomman. (Med mutagena ämnen menas ämnen som har förmåga att skada DNA, mutagena ämnen är normalt även cancerogena.) Cancerogena effekter är sådana som ger upphov till cancer. Cancer innebär att det bildats celler som är skadade på ett sådant sätt att de blir farliga för kroppen, exempelvis genom okontrollerad tillväxt. Dessa celler har skador på DNA, vilket förklarar varför mutagena ämnen är cancerframkallande. Normalt är också cancerframkallande ämnen också mutagena. (För fullständighetens skull bör det påpekas att det också finns exempel på icke-mutagena ämnen som kan bidra till att cancer utvecklas, se nedan.) Fosterskador tas ibland också upp trots att det egentligen inte är en särskild effekt, utan kan inbegripa olika mekanismer (både toxiska och mutagena). Den tidiga utvecklingen är mycket känslig, vilket ju avspeglas i t.ex. speciella kostråd för gravida kvinnor, liksom att effekter av miljögifter i naturen ofta visat sig i samband med fortplantningen. För toxiska ämnen finns en tröskelnivå under vilken man inte har några effekter. Anledningen till att man anser att det finns en tröskel för toxiska ämnen ligger i deras funktion. T.ex. så kan ett gift störa en funktion i kroppen genom att blockera ett protein (t.ex. ett enzym eller en receptorprotein). Om giftet har en koncentration under en viss nivå påverkas så få molekyler av detta protein att effekten är försumbar, dvs. funktionen påverkas ej. F5.14 visar dos-respons samband för ett ämne på två olika organ. Här ser man i det ena fallet något som liknar en doströskel för effekter på urinblåsan (bladder). Men trots kurvans utseende är det är inte alls säkert att det verkligen finns en tröskelnivå i detta fall eftersom det handlar om ett cancerogent ämne. För mutagena/cancerogena ämnen finns det goda skäl att utgå från att det inte finns någon tröskelnivå. Icke tröskel. För mutagena/cancerogena ämnen brukar man tala om en "one-hit theory". Enligt denna teori startar cancer med en skada på ett enda ställe i DNA-kedjan i en enda cell, denna cell tillfogas sedan ytterligare några skador och så småningom utvecklas cancerceller. För att det hela skall starta räcker det alltså i princip med att en enda farlig molekyl hamnar på fel ställe och orsakar denna första skada. Även om risken minskar med dosen blir risken aldrig noll, inte så länge det finns en sannolikhet att en enda molekyl av det cancerogena ämnet kan komma in i kroppen. Förutom vid höga doser, se nedan, så kan det därför normalt antas att sannolikheten för att cancer skall uppkomma är proportionell mot dosen. (Detta gäller dock inte vissa cancerogena ämnen, s.k. promotorer, som inte är mutagena, och som har en annan funktion än att skada DNA och därför har en tröskel.) Man brukar därför skilja på icke-cancerogena ämnen som har en tröskel, och cancerogena/mutagena ämnen som saknar tröskel. (F5.15) 5:3

4 Cancer "One-hit"-teorin har tidigare varit omdiskuterad men är numera etablerad. Det som komplicerar bilden är att det krävs ett flertal skador för att en cell skall omvandlas till en cancercell. Samma ämne kan ju ge upphov till flera skador på DNA och detta kan beskrivas rent matematiskt med en "multistage" modell. Multistage-modellen stämmer ofta bättre med experimentella data. Både multistage-modellen och one-hit-modellen innehåller en term, q1, som gör att responsen (sannolikheten) är proportionell mot dosen för låga doser. (F5.18). Multistagemodellen kan ses som en förfining av one-hit-teorin och gemensamt för båda modellerna är alltså att det inte finns någon tröskelnivå. one-hit: P(d) = 1-exp-(q 0 + q 1 d) multistage: P(d) = 1-exp-(q 0 + q 1 d + q 2 d q n d n ) Här är P respons, d är dos och q 0, q 1, osv. är konstanter. Exponenten i dessa funktioner beror på att den totala responsen aldrig kan bli större än ett, eller annorlunda uttryckt så räknas andelen av individerna som har fått cancer, och inte hur många cancertumörer som utvecklats totalt. (Sannolikheten att en individ får flera tumörer ökar ju vid höga doser.) Om bakgrundnivån för enkelhetens skull antas vara 0, dvs. P(0) = 0 och således q 0 = 0, fås för låga doser, dvs. där P << 1, ett linjärt samband mellan respons och dos för båda modellerna: P(d) q 1 d Med ett stort antal koefficienter är det lätt att få god kurvanpassning till experimentella data med multistagemodellen. Problemet är att man behöver veta att modellen är rätt i lågdosområdet, dvs. att man får rätt värde på q 1. Det visar sig att multistagemodellen är mycket känslig för små ändringar i indata, dvs. ger en stor osäkerhet i lågdosområdet. Detta visas i F5.19. Här visas två, till synes nästan identiska kurvor baserade på multistagemodellen. Den viktiga skillnaden mellan dessa två kurvor är att den linjära termen q 1 är 1000 gånger större i det ena fallet, vilket ju innebär att responsen är 1000 gånger större i lågdosområdet. Denna stora osäkerhet löser man genom att beräkna ett konfidensintervall och sedan ersätta q 1 med ett värde som motsvarar 95% av konfidensintervallet. Detta anses ge god säkerhet för att risken inte underskattas. Detta sätt att räkna har av en del kritiserats för att vara för försiktigt, men det finns även sådana som tycker tvärtom med hänvisning till att det kan finnas grupper som är extra känsliga. Hur man än vänder sig är det naturligtvis fel att extrapolera data in i lågdosområdet där försöksdata saknas, men det saknas ju alternativ. Ett verkligt exempel på hur olika modeller beskriver samma försöksdata visas i F5.20. I lågdosområdet, högra bilden, visas att skillnaden i den dos som ger en respons på 10-8 varierar mellan 10-6 och 10 0, dvs. med gånger mellan olika modeller. 5:4

5 Initiering sker oftast genom att ett ämne som reagerar med DNA och ändrar detta (sådana ämnen är även mutagena), men det finns även andra mekanismer för initiering. Initiering antas normalt vara "one-hit", dvs. sakna tröskelnivå. Promotion. Promotorer är ämnen som påskyndar eller effektiviserar utveckling av cancer (som redan initierats). Detta är ämnen som inte i sig kan ändra DNA, men som på andra sätt hjälpa till att utveckla cancer, t.ex. genom att påskynda tillväxten av cancerceller. Mekanismen antas normalt inte vara one-hit, dvs. det finns en tröskelnivå. Ett exempel på "one-hit" visas i F5.22. Här är ingen skillnad på om hela dosen ges på en gång eller uppdelad som flera (single/multiple doses). Vidare är det ett linjärt samband med konstant lutning i mer än tre tiopotenser, vilket ju överensstämmer med "one-hit"-teorin. Benspyren kan ibland fungera som både initiator och promotor, F5.23. I detta exempel syns en tydlig tröskelnivå för promotoregenskapen, vilket ger en kurva med två olika lutningar. Normalt krävs som tidigare nämnts ett flertal skador på DNA-molekylen för att få cancer. För t.ex. tjocktarmscancer, F5.24, har man identifierat ett förlopp med åtminstone fyra genetiska förändringar. Den första leder till ökad celltillväxt och ökar sannolikheten för de senare. Figuren visar ett normalt förlopp men skadorna kan även uppträda i annan ordning. Bensen är ett cancerogent och mutagent kolväte som finns i t.ex. bensin. Det består av en platt ring med sex stycken kolatomer, med en dubbelbindning mellan varannan kolatom. Till varje kolatom hör en väteatom. Bensenringen är byggstenen i ämnen som aromater, eller polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Exempel på sådana ämnen visas i F5.25. (Längst upp i mitten syns benspyren.) Dessa är stabila, då det är svårt att bryta upp ringen och kallas aromater för att de doftar. De bildas naturligt vid ofullständig förbränning (t.ex. vedbrasa) och de större förekommer inte i gasform utan bildar partiklar, sot. Redan på 1700-talet observerades att sotare har förhöjd frekvens av testikelcancer, först på 30-talet observerades sambandet mellan rökning och lungcancer. Betydelsen av miljöfaktorer när det gäller cancer kan visas genom så kallade emigrationsstudier. I F5.26 visas att om japaner invandrar till USA, så ökar två cancerformer som är ovanliga i Japan, medan två cancerformer som är vanliga i Japan minskar. Effekten förstärks ytterligare hos nästa generation. Detta förklaras bland annat med ändrade matvanor. Miljöfaktorer (i vid bemärkelse) är viktiga för cancer, 60-90% av all cancer tror man beror på miljöfaktorer. I Sverige ökar antalet människor som drabbas av cancer, men detta kompenseras mer än väl av att allt fler botas. F5.27 visar ett försök att uppskatta olika miljöfaktorers bidrag till de c:a årliga cancerfallen i Sverige. Rökning är en av de viktigaste orsakerna. Mer än var femte rökare får cancer, dessutom ökar risken för hjärt- kärlsjukdomar mycket kraftigt, och sannolikheten att dö av rökning är därför mycket stor. Siffran för inverkan av luftföroreningar är osäker. Det som gör inverkan av låga doser intressant är när många människor utsätts för dessa. Avsaknaden av doströskel innebär att även mycket låga doser innebär en risk, om än mycket liten. Om ett fåtal individer utsätts för en så liten risk kan det vara acceptabelt, men detta gäller inte när ett stort antal människor utsätts för den. Detta gör det angeläget att identifiera och få bort sådana cancerogena ämnen som många människor utsätts för. 5:5

6 Miljögifter (ekotoxikologi) Vad kännetecknar miljögifter? giftiga nya ämnen (ofta ämnen som aldrig förekommit i naturen, eller åtminstone ämnen som normalt förekommer naturligt endast i mycket låga koncentrationer) svårnedbrytbara (dvs. ämnen som har lång uppehållstid i naturen) Spridningen har mycket stor betydelse och anrikning i näringskedjor är ett klassiskt kännetecken för miljögifter: bioackumulation innebär att man i levande organismer, t.ex. alger och bakterier, får en koncentration som är betydligt högre än den koncentration som råder i omgivningen (t.ex. vattnet eller bottensedimentet). Det beror ofta på att ämnet är fettlösligt. biomagnifikation innebär att giftet ackumuleras i organismer på högre trofinivåer, dvs. för varje steg uppåt i näringskedjan så ökar halten kraftigt (F5.33). En mycket stor del av miljögifterna är organiska och de är mycket ofta halogenerade kolväten, dvs. kolväten där väte (H) är bytt mot klor, fluor eller brom (Cl, F, Br). Det är också vanligt att det är halogenerade aromatiska kolväten. En bedömning av om ett ämne är farligt innefattar en exponeringsanalys som visar hur mycket av ämnet som sprids, och hur detta sprids. Exponeringsanalysen skall visa vilka doser som olika levande organismer kan utsättas för. En sådan analys är ofta mycket osäker, eftersom bioackumulation och biomagnifikation kan vara svåra att förutse. Det är därför svårt att räkna i detalj på olika spridningsvägar och därför måste man använda generella metoder. Vidare krävs en effektanalys som visar förväntad effekt av en viss dos. Denna är ofta också mycket osäker, vilket diskuteras nedan. Med utgångspunkt från dessa två analyser försöker man bedöma hur stora riskerna är i en riskanalys. För ett beslut krävs emellertid också en nyttoanalys där man bedömer hur stor nyttan är av ett ämne. Om ämnet utan högre kostnad eller annan olägenhet kan ersättas av ett annat, mindre farligt ämne, så är nyttan liten. Slutligen måste det göras en sammanvägning där nyttan vägs mot risken. När det gäller miljögifter så är alltså osäkerheten stor. För att citera Statens Naturvårdsverk: "flertalet organiska miljögifter är mycket ofullständigt kartlagda vad gäller förekomst i natur och samhälle, spridningsvägar, nedbrytningsförlopp och effekter på människor och djur" Det är inte så fruktbart att prata om ämnen som man ännu inte vet så mycket om. Flera av de miljögifter som det finns ganska goda kunskaper om är förbjudna sedan länge i Sverige, men kan ändå vara intressanta för att förstå hur problem kan uppstå. Nedan följer några exempel på "gamla" och "nya" miljögifter: källa 5:6

7 DDT bekämpningsmedel (diklorodifenyltrikloretan) PCB industrikemikalier polyklorerade bifenyler dioxin industriella processer AOX massafabriker adsorberbart organiskt halogenerat material PBB bromerade flamskyddsmedel polybromerade bifenyler DDT är ett insektsgift som började användas under andra världskriget. Eftersom det var mycket effektivt och uppfattades som tämligen riskfritt belönades det med ett nobelpris Som framgår av den inledande tabellen, (F5.3) så är det bara 30 gånger så giftigt som vanligt salt. Men det visade sig så småningom att det inte alls var så harmlöst och förbjöds på 70-talet i Sverige. Numera används det bara i tropiska länder, men sprids ändå till våra breddgrader. DDT är mycket stabilt och i naturen kan det ta decennier att bryta ner det. DDT omvandlas till DDE och DDD som också är långlivade miljögifter. Dessa ämnen halogenerade kolväten, se ovan, och är därför typiska exempel på en vanlig struktur för miljögifter. (F5.29) Först ett antal år efter förbudet mot DDT ansågs det vetenskapligt bevisat att det var DDT som orsakat ett minskande antal havsörnar. (F5.30) PCB började tillverkas på 20-talet och omfattar 209 stycken mycket stabila ämnen. PCB består av två sammankopplade bensenringar där ett eller flera väten bytts ut mot klor, F5.31. Även PCB förbjöds i Sverige på 70-talet. S.k. slutna system läcker fortfarande, t.ex. isolatorvätska i kondensatorer. Ett antal år efter förbudet mot PCB har man kunnat fastställa säkert att PCB orsakat skador på sälar. Både PCB och DDT kan man finna i fisk, isbjörn och andra djurarter på Arktis, långt från alla källor. PCB och DDT är inte särskilt akutgiftiga men de påverkar reproduktionen. PCB misstänks också ha påverkat minkstammen i Sverige, F5.32. F5.33 visar biomagnifikation av PCB. Ett samband mellan antal fiskgjusungar och halten av några olika miljögifter visas i F5.34. Många av de fågelarter som tidigare drabbats hårt har nu börjat återhämta sig. Med dioxiner menas polyklorerade dibensodioxiner, men oftast räknas även gruppen polyklorerade dibensofuraner in. Totalt omfattar gruppen 210 olika ämnen. De tolv värsta, "the dirty dozen", visas i Notera att liksom för DDT och PCB har vi kolväten med bensenringar och vissa av vätena är utbytta mot klor. Dioxiner har liknande giftverkan som PCB (har associerats till en likartad storlek och form), men är till skillnad från PCB extremt giftiga. Den mest giftiga av dioxinerna anses vara det mest akut giftiga ämne människan producerat. Det orsakar vidare cancer, störd fortplantning och nedsatt immunförsvar vid mycket låga doser. Biomagnifikation sker i många men inte i alla djurarter. En av Europas värsta miljökatastrofer inträffade i Seveso i Italien 1976, då ett fel i fabrik som tillverkade fenoxisyror (växtbekämpningsmedel) gav utsläpp av dioxin med många skadade och döda som följd. I Vietnamkriget användes fenoxisyror (avlövningsmedel) som visade sig vara förorenade med dioxiner vilket lett till att barn har fötts missbildade. Dioxinutsläppen i Sverige har minskat en hel del sedan 80-talet. Dioxin har ingen användning, utan bildas t.ex. vid ofullständig förbränning i närvaro av klor (t.ex. salt eller PVCplast). Exempel på källor är bränder på avfallsupplag, järn- och stålverk och vedeldning, F5.37. Det finns nu mycket kunskap om dioxiner och PCB och det har visat sig att ju mer man har studerat dessa ämnen desto fler negativa hälsoeffekter har man funnit. 5:7

8 Ett mått på klorerade organiska ämnen från massaindustrin är AOX. Dessa utsläpp har minskat kraftigt som följd av ändrade processer för blekning av papper. Klorgas har avvecklats helt, men klordioxid används fortfarande. Bromerade flamskyddsmedel är något som uppmärksammats på sista tiden. I början användes polybromerade bifenyler (PBB är uppbyggd precis som PCB men med brom i stället för klor). Efter en förgiftningsolycka där PBB av misstag sålts som fodertillsats, började man använda polybromerade difenyletrar (PBDE är 209 ämnen som är snarlika PBB, skillnaden är att det sitter en syreatom mellan de två bensenringarna). Här väger nyttoanalysen tungt eftersom bränder kan orsaka stora skador. Vid bedömning av hur farligt ett ämne är finns det anledning att ha stor marginal (F5.38): Det är stor variation mellan olika arter (man testar inte miljögifter på alla arter och framför allt inte på människor) och lämplig marginal kan vara från en upp till tre till fyra tiopotenser. Det är stor variation mellan olika individer inom en art och känsliga individer kan drabbas vid mycket lägre nivåer. (Detta är främst intressant för människor, när det gäller djur är man mest intresserad av om en hel population kan påverkas.) Hur pass relevant är databasen? Detta avser exempelvis hur ämnet doserats till försöksdjur. Om det skett med mat - i så fall vilken mat? osv. Vilken typ av effekt har testats? Man har kanske testat dödlighet, men det kan finnas andra skadliga effekter, t.ex. på fortplantning, vid betydligt lägre doser. Nödvändig marginal kan vara kanske en tiopotens, eller i vissa fall mer, för var och en av dessa faktorer. Sammantaget gör detta att man i många fall behöver ligga på nivåer som är många tiopotenser under de nivåer där skador konstaterats i försök. Ett viktigt skäl till att det är viktigt med en tillräcklig marginal är att det ju inte handlar om enstaka ämnen, det handlar kanske om tals ämnen. Vidare krävs marginaler då det är svårt att bedöma spridningsvägar. Bioackumulation och biomagnifikation är betydelsefulla men svåra att bedöma. Många ämnen är långlivade och kan ackumuleras i miljön. Då kan det ta tid innan effekter visar sig och när det väl har skett kan det ta lång tid att förbättra situationen. 5:8

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

Genetik en sammanfattning

Genetik en sammanfattning Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att

Läs mer

Vi kan förebygga cancer

Vi kan förebygga cancer Vi kan förebygga cancer BÖCKER, FÖRELÄSNING, WORKSHOP med hälsovetare Henrik Beyer Välj hälsosamma vanor för att öka chansen till ett långt liv utan cancer! 2 Våg av ohälsa/ I Sverige har våra levnadsvanor

Läs mer

Biologi Kunskapens användning

Biologi Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg

Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg april 2010 Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Arbets och miljömedicin i Västra Götalandregionen blir ofta ombedda

Läs mer

Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling

Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling 1 (17) Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen Nedanstående material utgick från resultatet av förundersökningen och har legat till grund för dimensioneringen

Läs mer

SSI : 1974-031 BIOLOGISKA RISKER FRÅN TANDLÄKARRÖNTGEN. Gamar Bengtsson IF. STATESS 104 01 S10CKBOIH. novtmbir 1t74

SSI : 1974-031 BIOLOGISKA RISKER FRÅN TANDLÄKARRÖNTGEN. Gamar Bengtsson IF. STATESS 104 01 S10CKBOIH. novtmbir 1t74 SSI : 1974-031 BIOLOGISKA RISKER FRÅN TANDLÄKARRÖNTGEN IF. Gamar Bengtsson STATESS Peck, 104 01 S10CKBOIH novtmbir 1t74 BIOLOGISKA STRÅUTIKGSRISKER SVENSK AHVÄHUm» AV flftracanxaghoshk DKH Underlag för

Läs mer

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie

Läs mer

2016-05-31. YTTRANDE ANGÅENDE SKB:s ANSÖKAN OM SLUTFÖRVAR FÖR ANVÄNT KÄRNBRÄNSLE.

2016-05-31. YTTRANDE ANGÅENDE SKB:s ANSÖKAN OM SLUTFÖRVAR FÖR ANVÄNT KÄRNBRÄNSLE. Britta Kahanpää Ledamot Miljörörelsens Kärnavfallssekretariat Östra Ny Evelund Gård 610 30 Vikbolandet britta.kahanpaa@gmail.com Tel: 0768-993447 2016-05-31 NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2016-06-01

Läs mer

Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter

Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter Idag omges vi av fler kemikalier och kemiska ämnen än någonsin. Kemikalierna finns i vardagssaker runt omkring oss i hemmet,

Läs mer

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium O Syre C Kol H Väte N Kväve P Fosfor Ca Kalcium Grundämnen som utgör ca 98 % av kroppsvikten Dessa grundämnen bygger i sin tur upp molekylerna i vår kropp Kroppen är uppbyggd av samma beståndsdelar av

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Motion 1977178:705. av Sivert Andersson om information rörande arbetsmiljörisker

Motion 1977178:705. av Sivert Andersson om information rörande arbetsmiljörisker 15 Motion 1977178:705 av Sivert Andersson om information rörande arbetsmiljörisker Ett av skälen till de avtal om företagshälsovården som tecknats har varit att öka arbetstagarinoytandet över företagshälsovården.

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

Arv + miljö = diabetes?

Arv + miljö = diabetes? Arv + miljö = diabetes? Kristina Lejon universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Vad är det som gör att vi får diabetes? Anna Möllsten var nyss inne på den frågan och visade

Läs mer

FÖRDJUPAD RISKANALYS BILAGA 2 PÅVERKAN PÅ MÄNNISKOR OCH OMGIVNING. 2011-11-22 Version 2

FÖRDJUPAD RISKANALYS BILAGA 2 PÅVERKAN PÅ MÄNNISKOR OCH OMGIVNING. 2011-11-22 Version 2 STRANDÄNGEN JÖNKÖPING FÖRDJUPAD RISKANALYS BILAGA 2 PÅVERKAN PÅ MÄNNISKOR OCH OMGIVNING 2011-11-22 Version 2 Fredrik Carlsson fredrik.carlsson@briab.se 08-410 102 64 Peter Nilsson peter.nilsson@briab.se

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN EMA/513109/2015 Zerbaxa ceftolozan / tazobaktam version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen

Läs mer

Kartläggning av arbetsmiljörisker vid heta övningar-övningsfälten Sandö och Revinge

Kartläggning av arbetsmiljörisker vid heta övningar-övningsfälten Sandö och Revinge Kartläggning av arbetsmiljörisker vid heta övningar-övningsfälten Sandö och Revinge På uppdrag från MSB utfört av FOI-CBRN Skydd och Säkerhet, Air Control Norr Disposition Bakgrund: kemiska hälsorisker

Läs mer

SÄKERHETSAVSTÅND I BILKÖER

SÄKERHETSAVSTÅND I BILKÖER ÄKERHETAVTÅND I BILKÖER En studie i bilars stoppavstånd Foad aliba Bassam Ruwaida Hassan hafai Hajer Mohsen Ali Mekanik G118 den 7 februari 8 AMMANFATTNING Projektet utgångspunkt har varit att svara på

Läs mer

Och nog ganska hyffsat fritt från de värsta kemikalierna, eller i alla fall tror vi gärna det 2014-06-27 2

Och nog ganska hyffsat fritt från de värsta kemikalierna, eller i alla fall tror vi gärna det 2014-06-27 2 2014-06-27 1 Och nog ganska hyffsat fritt från de värsta kemikalierna, eller i alla fall tror vi gärna det 2014-06-27 2 Det borde vara alla kommuners mål: Att minska mängden skadliga kemikalier som kommuninvånarna

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS På en timme Henrik Fexeus Tidigare utgivning Konsten att läsa tankar När du gör som jag vill Alla får ligga Konsten att få mentala superkrafter Bokförlaget Forum, Box 3159, 103

Läs mer

Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt?

Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt? Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt? Lars Förlin, Åke Larsson, Niklas Hanson & Jari Parkkonen, Göteborgs universitet Elisabeth Nyberg, Suzanne Faxneld & Anders Bignert, Naturhistoriska riksmuseet

Läs mer

Fakta om spridd bröstcancer

Fakta om spridd bröstcancer Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Cancer som en ämnesomsättningssjukdom del 1

Cancer som en ämnesomsättningssjukdom del 1 Cancer som en ämnesomsättningssjukdom del 1 Artiklarna skrivna av Dr Georgia Ede (översättning S E Nordin) Thomas Seyfried PhD, en hjärncancerforskare med över 25 års erfarenhet inom området, gav en banbrytande

Läs mer

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Yttrande över WSP Environmental rapport Gåshaga brygga, Lidingö stad. Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning inklusive kompletterande miljöteknisk markundersökning

Läs mer

Utbyte av miljö- och hälsofarliga kemikalier för en hållbar utveckling

Utbyte av miljö- och hälsofarliga kemikalier för en hållbar utveckling Sammanfattning av kemikaliestrategin för Västra Götalandsregionen beslutad av fullmäktige 2008 Utbyte av miljö- och hälsofarliga kemikalier för en hållbar utveckling Sammanfattning av kemikaliestrategin

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Heterogen miljö en omgivning som varierar i tid eller rum - kan bidra till att mellanartskonkurrensen inte hinner få full effekt.

Heterogen miljö en omgivning som varierar i tid eller rum - kan bidra till att mellanartskonkurrensen inte hinner få full effekt. SAMHÄLLSEKOLOGI: SAMEVOLUTION, MELLANARTSKONKURRENS & MUTUALISM Organismer har inte bara anpassats till olika abiotiska miljöfaktorer, utan har också utvecklats med och gentemot biotiska faktorer i form

Läs mer

itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü

itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü Angående vår miljöpolicy Juni 2007 Compass AtKisson, Used under license F: Är en gammal ångbåt farlig för miljön? S: Jovisst, det är det. Och så är nästan alla transportmedel, därför

Läs mer

Säkerheten vid mikrovågstorkning

Säkerheten vid mikrovågstorkning Säkerheten vid mikrovågstorkning Mikrovågstorkaggregat har blivit allt vanligare vid reparation av fukt- och vattenskador i byggnaderna. Torkaggregatets funktion bygger på mikrovågsstrålning. Om torkaggregatet

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2 Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: fre 13 april 2012 Tid: 14.00-18.00 Hjälpmedel: svenskt-engelsk/engelskt-svenskt

Läs mer

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga. KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006

Läs mer

BioZone PowerZone för sanering

BioZone PowerZone för sanering BioZone PowerZone för sanering BioZone PowerZone är till för lokaler med kraftiga lukter t ex brandrökskadade hus och lägenheter, cigarettinrökta lokaler/ hus/lägenheter/ husvagnar/bilar, starka lukter

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

Enligt Kemikalieinspektionens förgattningssamling KIFS 1998:8 (uppdaterad version 2001:4) och KIFS 1994:12 (uppdaterad version 2001:3).

Enligt Kemikalieinspektionens förgattningssamling KIFS 1998:8 (uppdaterad version 2001:4) och KIFS 1994:12 (uppdaterad version 2001:3). Säkerhetsdatablad Enligt Kemikalieinspektionens förgattningssamling KIFS 1998:8 (uppdaterad version 2001:4) och KIFS 1994:12 (uppdaterad version 2001:3). Utfärdad: 1996-01-24 Omarbetad: 2007-12-18 1. Namnet

Läs mer

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) EMA/217413/2015 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy som beskriver åtgärder som ska vidtas för att

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

TENTAMEN KEMISK MILJÖVETENSKAP, 4,5hp (KKM051)

TENTAMEN KEMISK MILJÖVETENSKAP, 4,5hp (KKM051) TENTAMEN KEMISK MILJÖVETENSKAP, 4,5hp (KKM051) 15 december 2008, em Examinator: Magdalena Svanström Kursledare: Morgan Fröling, ankn 3109, besöker tentamen ca 15.00 Hjälpmedel: Övrigt: Valfri miniräknare,

Läs mer

Inför nationella proven i Biologi

Inför nationella proven i Biologi Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Grunderna kring helmäskning

Grunderna kring helmäskning Grunderna kring helmäskning I bryggskolans kapitel extraktbryggning och delmäskning så har vi berättat om hur du kan brygga goda öl med hjälp av dessa metoder. Vad vi också nämner är att i extraktbryggning,

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans

Läs mer

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. F5 LE1460 Analog elektronik 2005-11-23 kl 08.15 12.00 Alfa En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. ( Impedans är inte samma sak som resistans. Impedans

Läs mer

Figur 1. En amerikansk soldat demonstrerar handbesprutning med DDT (PHIL 2007).

Figur 1. En amerikansk soldat demonstrerar handbesprutning med DDT (PHIL 2007). DDT används fortfarande. Varför? Ingrid Asker Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Miljoner människor

Läs mer

PM Besvärsstudie 2008

PM Besvärsstudie 2008 Thomas Johansson Ph.D. Utredare PM Besvärsstudie 2008 Inledning Miljö- och byggkontoret, Piteå Kommun har sedan 1980-talet regelbundet genomfört så kallade besvärsstudier. 2008 års studie är den femte

Läs mer

GENETIK - Läran om arvet

GENETIK - Läran om arvet GENETIK - Läran om arvet Kroppens minsta levande enheter är cellerna I cellkärnorna finns vår arvsmassa - DNA (DNA - Deoxiribonukleinsyra) Proteiner Transportproteiner Strukturproteiner Enzymer Reglerande

Läs mer

Din behandling med XALKORI (crizotinib)

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Version 1/2015-11 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar

Läs mer

Akut hjälp vid personskada.

Akut hjälp vid personskada. Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom fram till: Jag pratade med min pappa. För 20-30 år sedan

Läs mer

Vad är NET? Att leva med en neuroendokrin tumör patientguide

Vad är NET? Att leva med en neuroendokrin tumör patientguide Vad är NET? Att leva med en neuroendokrin tumör patientguide Denna broschyr har tagits fram i samarbete mellan NNTG (Nordic Neuroendochrine Tumor Group), CARPA och Carcinor med stöd av Novartis. Håll dig

Läs mer

PCB Sammansättning, namngivnig och analys. Magnus Bergknut Kemiska Institutionen Umeå Universitet

PCB Sammansättning, namngivnig och analys. Magnus Bergknut Kemiska Institutionen Umeå Universitet PCB Sammansättning, namngivnig och analys. Magnus Bergknut Kemiska Institutionen Umeå Universitet PCB: Historik och egenskaper PCB, polyklorerade bifenyler, är en grupp miljö- och hälsoskadliga industrikemikalier

Läs mer

Relativ cancerrisk hos svenska heltidsanställda brandmän till följd av brandgasexponering

Relativ cancerrisk hos svenska heltidsanställda brandmän till följd av brandgasexponering Hälsoriskbedömning Relativ cancerrisk hos svenska heltidsanställda brandmän till följd av brandgasexponering Grupp 3 Einar Améen, Henrik Andersson, Christoffer Clarin, Lina Lejonklou & Ida Svensson Handledare:

Läs mer

Anolytech ANK-Anolyt för bättre djurhälsa och ökad produktion. Enkelt, miljövänligt och ekonomiskt.

Anolytech ANK-Anolyt för bättre djurhälsa och ökad produktion. Enkelt, miljövänligt och ekonomiskt. Anolytech ANK-Anolyt för bättre djurhälsa och ökad produktion. Enkelt, miljövänligt och ekonomiskt. Dina djur mår bättre med rent dricksvatten. Och de producerar bättre! Rent dricksvatten är en förutsättning

Läs mer

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer

Läs mer

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

Avtalsform Ramavtal & enstaka köp Namn Städ- och hygienprodukter

Avtalsform Ramavtal & enstaka köp Namn Städ- och hygienprodukter Upphandlande myndighet Domstolsverket Upphandling Avtalsform Ramavtal & enstaka köp Namn Städ- och hygienprodukter Diarie 1078-2011 Ansvarig upphandlare Camilla Petersson Detta dokument är en kopia på

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Beräkning av björnstammens storlek i Värmland, Dalarnas och Gävleborgs län

Beräkning av björnstammens storlek i Värmland, Dalarnas och Gävleborgs län Beräkning av björnstammens storlek i Värmland, Dalarnas och Gävleborgs län Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 2013:4 www.bearproject.info Sammanfattning Den spillningsinventering

Läs mer

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad

Läs mer

Strategi för avveckling av farliga ämnen inom byggsektorn

Strategi för avveckling av farliga ämnen inom byggsektorn Strategi för avveckling av farliga ämnen inom byggsektorn Avgifta byggandet är ett samarbetsprojekt som syftar till att minska användandet av farliga ämnen inom byggbranschen. I projektet ingår: Fastighetsägarna,

Läs mer

Fetter. Fetter. Fettkonsumtionen och dess verkningar

Fetter. Fetter. Fettkonsumtionen och dess verkningar Fetter Fetter Fettkonsumtionen och dess verkningar Matindustrin har fått fett att framstå som ett negativt ord. Reklam, TV-program och uttalanden från kändisar har fått människor att minimera sitt riktiga

Läs mer

Förädling av råvaran

Förädling av råvaran Guld till smycken Förr i tiden grävde man för hand. Man hackade med hackor. Arbetet kunde utföras av barnarbetare, slavar och fångar. Det var mest män som arbetade i gruvorna. Nu för tiden använder man

Läs mer

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm En dödlig utveckling Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171

Läs mer

Du är gjord för att röra på dig

Du är gjord för att röra på dig Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad

Läs mer

Läkemedel och miljö. Marie-Louise Ovesjö

Läkemedel och miljö. Marie-Louise Ovesjö Läkemedel och miljö Marie-Louise Ovesjö Hur hamnar läkemedel i miljön? Varför bekymra sig om detta? Läkemedel kan påverka levande organismer I dag finns inga heltäckande rutinmetoder för att rena dricksvatten

Läs mer

Tentamen. Kemisk Miljövetenskap KKM051

Tentamen. Kemisk Miljövetenskap KKM051 Tentamen Kemisk Miljövetenskap KKM051 13:e april 2012 Examinator: Greg Peters. Besöker tentan ca 15.10. Hjälpmedel: Chalmersgodkänd miniräknare (inga anteckningar) Övrigt: Skriv svaren i denna tes. Svara

Läs mer

Temperatur. Värme är rörelse

Temperatur. Värme är rörelse Temperatur NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET TEMPERATUR SKA DU veta vad som menas med värme veta hur värme påverkar olika material känna till celsius-, fahrenheit- och kelvinskalan känna till begreppet värmeenergi

Läs mer

Dekomponering av löneskillnader

Dekomponering av löneskillnader Lönebildningsrapporten 2013 133 FÖRDJUPNING Dekomponering av löneskillnader Den här fördjupningen ger en detaljerad beskrivning av dekomponeringen av skillnader i genomsnittlig lön. Först beskrivs metoden

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för f r Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt

Läs mer

Policy för miljökrav. på fordonstvättar i Mjölby kommun

Policy för miljökrav. på fordonstvättar i Mjölby kommun Mjölby Kommun Miljönämnden Policy för miljökrav på fordonstvättar i Mjölby kommun Antagen av miljönämnden 2004-08-25, 93 1 Inledning... 3 2 Definitioner... 4 Små... 4 Mellanstora... 4 Stora... 4 3. Övergripande

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Kondition uthållighet

Kondition uthållighet Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga

Läs mer

Inventering och sanering av PCB måste göras. Ändrade villkor för Postens dagskasseuppräkning av kollekter

Inventering och sanering av PCB måste göras. Ändrade villkor för Postens dagskasseuppräkning av kollekter 12 december 2001 NR. 33/2001 INNEHÅLL Kopiera gärna FörbundsInfo Inventering och sanering av PCB måste göras Alla fastighetsägare är skyldiga att inventera sina byggnader avseende PCB och sanera dem före

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning A 18 Liggtid i lager I alla materialflöden binds kapital vare sig det beror på att material ligger i lager i väntan på

Läs mer

Förorenade områden. Underlag till ÖP16

Förorenade områden. Underlag till ÖP16 Underlag till ÖP16 Förorenade områden 20160107 1 Innehåll Inledning 3 Allmänt 3 Miljökvalitetsmål 4 Nationella mål 4 Regionala mål 5 Lokala mål 5 Förorening och risker 6 Riskbedömning 7 Ansvar för att

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Zoladex PATIENTINFORMATION

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Zoladex PATIENTINFORMATION INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Zoladex PATIENTINFORMATION Patientinformation till dig som behandlas med Zoladex vid prostatacancer Urinblåsa Prostata Yttre slutmuskel Urinrör Penis Sädesledare

Läs mer

Gifter från båtverksamhet

Gifter från båtverksamhet Gifter från båtverksamhet Dagens kunskap, möjligheter till åtgärder? Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Britta.eklund@itm.su.se Problemet Vem/vilka är

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 114-119 Ekonomisk analys Ekonomisk analys inom vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

KLARA Riskbedömning. - vid arbete med laboratoriekemikalier. Ulrika Olsson, Kemikalisäkerhetssamordnare ulrika.olsson@ki.se

KLARA Riskbedömning. - vid arbete med laboratoriekemikalier. Ulrika Olsson, Kemikalisäkerhetssamordnare ulrika.olsson@ki.se KLARA Riskbedömning - vid arbete med laboratoriekemikalier Ulrika Olsson, Kemikalisäkerhetssamordnare ulrika.olsson@ki.se Introduktion Arbetsmiljöverket tar fram föreskrifter som vi skall förhålla oss

Läs mer

Lönediskriminering praxis bland män?

Lönediskriminering praxis bland män? Lönediskriminering praxis bland män? Ni har säkert alla hört påståendet om ett märkbart lönegap mellan könen, eller hur? Ibland hävdas det att kvinnor sägs tjäna svindlande låga 80% av vad män tjänar,

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Magnetfält från transformatorstationer:

Magnetfält från transformatorstationer: Magnetfält från transformatorstationer: Miljömedicinsk utredning om förväntade magnetfält runt transformatorstationer i centrala Göteborg Peter Molnár Miljöfysiker Mathias Holm Överläkare Göteborg den

Läs mer

Din behandling med Nexavar (sorafenib)

Din behandling med Nexavar (sorafenib) Din behandling med Nexavar (sorafenib) (sorafenib) tabletter Introduktion Cancer är oftast en svårbehandlad sjukdom och det finns ett stort behov av nya behandlingsformer. Därför är Nexavar ett viktigt

Läs mer