Val av justeringsman att tillsammans med ordföranden justera protokollet. Protokollet kommer att justeras den 26 mars 2013.

Transkript

1 Föredragningslista Kommittén för rättighetsfrågors sammanträde den 20 mars Klockan: 9: Lokal: Scandic Hotel Rubinen Adress: Kungsportsavenyn 24, Göteborg Kollektivtrafiks länk (hållplatsen Valand): Göteborg Valand Lunch: kl Möten med beredningarna: kl c:a Efterlunch: Beredningsgrupper och kommitténs sammanträde Val av justeringsman att tillsammans med ordföranden justera protokollet. Protokollet kommer att justeras den 26 mars Teman: Hälsoäventyret Oasen (Liselott Johansson/Ebba Kostmann) Uppföljning av jämlik vård (Anke Salumowitz) Arbetsmarknadsnoder - slutrapport (Cornelia Björk) Anmälningsärenden Dnr RHK Beslutsärenden 1. Motion om kompetenscentrum om Hedersrelaterat våld och förtryck från ledamot Heikki Klaavuniemi (SD) (Jesper Svensson/Emma Broberg) Dnr RS / Dnr RHK Istanbuldeklarationen gällande tortyrskador (Jesper Svensson) Dnr RHK Demokratitorgen (Lars Törnvall) Dnr RHK Förslag till hantering av licenser kopplade till TD (Tillgänglighetsdatabasen) (Marianne Salén) Dnr RHK Informationsärenden Dnr RHK a) Lagförslag vård till papperslösa (Jesper Svensson) b) Rättighetsanalys Uddetorp (Marianne Salén) c) Presentation av kansliet (Annika Ottosson) d) Information från kansliet (Annika Ottosson) e) Information från presidiet (Presidiet) f) Information från beredningar/konferenser och möten (Ledamöter) g) Övriga frågor Vania Timback Kommittésekreterare

2 Tidtabell till tågen Observation: Det kan hända eventuella tidtabellsändringar. Rekommendationen är alltid att ni bekräftar om tiden stämmer. Från Avresa Ankomst Vänersborg Göteborg 07:41 08:30 Vänersborg Göteborg 08:11 09:00 Alingsås Göteborg 07: Borås Göteborg 07:33 08:47 Karlsborg Göteborg 05:40 08:35 Tibro - Vänersborg 06:52 09:00

3 Anmälningsärenden Dnr RHK Anmälda vid kommittén för rättighetsfrågors sammanträde den 20 mars Protokollsutdrag från regionfullmäktige, 26, Ledamot i kommittén för rättighetsfrågor. Dnr RS Protokollsutdrag från regionstyrelsen, 9, Motion av Soili Brunbeg m.fl. (MP) om att ta ansvar för kompetenta språk och teckentolkar. Dnr RSK Protokollsutdrag från regionstyrelsen, 12, Motion av Dan Hovskär (KD) om miljöforum för ungdomar. Dnr RS Protokollsutdrag från Hälso- och sjukvårdsutskottet, 13, Förslag från kommittén för rättighetsfrågor gällande tandvård för papperslösa. Dnr RS

4

5

6 Ärende 1

7 Sida 1(3) Motionssvar Datum Diarienummer RS /RHK Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Emma Broberg och Jesper Svensson Läsbarhetsindex: 55 Kommittén för rättighetsfrågor Motionssvar med anledning av Heikki Klaavuniemis (SD) motion om kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck Ärendet Heikki Klaavuniemi, Sverigedemokraterna, har lämnat en motion om att Västra Götalandsregionen inrättar ett speciellt kompetenscentrum som ska arbeta förebyggande mot hedersrelaterat våld. Beredning Regionstyrelsen har valt att remittera motionen till kommittén för rättighetsfrågor och styrelsen för beställd primärvård för yttrande. Beredande tjänstemän har varit Emma Broberg, samordnare för barnrättsfrågor, och Jesper Svensson, samordnare för etnicitet och trosuppfattningsfrågor. Synpunkter har även hämtats in från Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV). Genom Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer finns kompetens inom Västra Götalandsregionen om hedersrelaterat våld och förtryck. Genom skapandet av kommittén för rättighetsfrågor och dess kansli år 2011 har även kompetensen inom människorättsområdet stärkts. Mänskliga rättigheter fastställer vad som inte får göras mot någon människa och vad som måste göras för varje människa. Varje människa har rätt till ett liv fritt från våld och förtryck, bland annat genom rätten att forma sin egen åsikt, rätt att bestämma äktenskapspartner, rätt till ett privatliv och rätten att fritt utforma sitt liv. Hedersrelaterat våld och förtryck är därmed inte förenliga med dessa grundläggande principer om mänskliga rättigheter och strider bland annat mot FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, Barnkonventionen, Kvinnokonventionen etc. Rättighetskommitténs kansli bidrar till större medvetenhet om mänskliga rättigheter genom att bland annat erbjuda utbildningar till regionens anställda och politiker. POSTADRESS: BESÖKSADRESS: Västra Götalandsregionen Östergatan 1 Regionens Hus Vänersborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: rattighet.kansli@vgregion.se

8 Sida 2(3) Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen samverkar även med Göteborgs Stad, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Rädda Barnen, BRIS, RFSL med flera vilket också bidrar till en hög kompetens i frågan om hedersrelaterat våld och förtryck. Kommittén för rättighetsfrågor vill påpeka omöjligheten i att ha separata kompetenscentrum för varje enskild rättighetsfråga i regionen. Många samordningsvinster kan göras och perspektivträngsel undvikas genom att olika frågor integreras inom ramen för samma uppdrag. Uppdraget att sprida kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck i Västra Götalandsregionen finns integrerat i VKV:s uppdrag. Samverkan sker här med de instanser som har spetskompetens på området som Dialoga kunskapscentrum om våld i nära relationer och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Utbildning om hedersrelaterat våld och förtryck har hittills skett till regionens ungdomsmottagningar, mödra- och barnhälsovårdscentraler och vårdcentraler. Under hösten 2012 har VKV bedrivit ett utvecklingsarbete med att bredda informationen på webbportalen Våld i nära relationer, däribland med information om hedersrelaterat våld och förtryck. Detta kommer att publiceras i början av Mänskliga rättigheter konsekvensanalys Genom att inrätta Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV) och genom skapandet av kommittén för rättighetsfrågor och dess kansli har medvetenheten om individens mänskliga rättigheter inom Västra Götalandsregionen ökat. Beslutet att avslå motionen om ett kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck strider inte mot lika behandlingsprincipen. Det centrala är individens rätt att slippa bli utsatt för hedersrelaterat våld eller förtryck. Kommittén för rättighetsfrågors ställningstagande påverkar inte heller tillgång eller tillgänglighet beroende på ålder, kön, sexuell läggning, etniskt ursprung, funktionsnedsättning, tro eller social ställning.

9 Sida 3(3) Datum Diarienummer RS Förslag till beslut Kommittén för rättighetsfrågor föreslår regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige att avslå motionen från Heikki Klaavuniemi (SD) om ett kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Rättighetskommitténs kansli Annika Ottosson Förvaltningschef Kopia till: Styrelsen för beställd primärvård (VGPV) Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV)

10

11

12 Ärende 2

13 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Jesper Svensson Telefon: E-post: Textens läsbarhetsindex: 54 Kommittén för rättighetsfrågor Primärvårdens dokumentation av tortyrskador enligt Istanbul-protokollet Ärendet Kris- och traumaenheten har uppmärksammat skyldigheten att dokumentera tortyrskador enligt Istanbul-protokollet. Frågan som ställdes var bland annat om en dokumentation ska göras och i så fall vem som ska stå som mottagare. Istanbul-protokollet antogs år 2000 och kan liknas vid en manual för effektiv undersökning och dokumentation av tortyr och andra grymma, inhumana och förnedrande behandlingar och straff. Kommittén för rättighetsfrågor beslutade 2012 att tillsätta en arbetsgrupp bestående av både interna och externa aktörer i syfte att ta fram ett förslag på en regiongemensam policy för dokumentation av tortyrskador enligt Istanbul protokollet. Beredning I arbetet med att ta fram en regiongemensam policy har rättighetskommitténs kansli samverkat med Röda korsets behandlingscenter i Skövde för krigsskadade och torterade, Rosengrenska stiftelsen samt Kris- och trauma enheten i Västra Götalandsregionen. Synpunkter har även hämtas in från personer med lång erfarenhet från arbetet med tortyröverlevare. I ärendet har kansliet också varit i kontakt med Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen som meddelar att det inte har några riktlinjer kring dokumentation av tortyrskador eller annan omänsklig behandling. Förslag till beslut Kommittén för rättighetsfrågor beslutar: 1. Kommittén för rättighetsfrågor ställer sig bakom föreliggande förslag PM Vägledning för dokumentation av tortyr och annan grym och förnedrande behandling. 2. Kommittén för rättighetsfrågor föreslår regionstyrelsen att anta förslaget. Annika Ottosson Förvaltningschef POSTADRESS: BESÖKSADRESS: Västra Götalandsregionen Östergatan 1 Regionens Hus Vänersborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: rattighet.kansli@vgregion.se

14 VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Rättighetskommitténs kansli Jesper Svensson PM Läsbarhetsindex: 52 PM Vägledning för dokumentation av tortyr och annan grym och förnedrande behandling Mänskliga rättigheter och förbudet mot tortyr Trots internationella förbud förekommer tortyr i många länder. Förenta Nationerna definierar tortyr som varje handling genom vilken allvarlig smärta eller svårt lidande, fysiskt eller psykiskt, medvetet tillfogas någon på anstiftan eller med samtycke av en offentlig tjänsteman. Tortyr och organiserat våld är med andra ord ett medvetet, överlagt angrepp på en enskild människas psyke, kropp och värdighet. I Europakonventionen artikel 3 finns ett förbud mot tortyr; Ingen får utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Sedan 1:a november 1998 är Europakonventionen svensk lag dessutom ingår den i Regeringsformen. Förbudet mot tortyr är en absolut oåterkallelig rättighet som aldrig får inskränkas. I Konventionen mot tortyr och annan, grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning fastslås att: Ingen konventionsstat skall utvisa, återföra eller utlämna en person till en annan stat, i vilken det finns grundad anledning att tro att han skulle vara i fara för att utsättas för tortyr. För att bestämma detta ska myndigheter beakta alla hänsyn av betydelse. I konventionen ingår också rätten till rehabilitering, föreskrifter om att vidta rättsliga åtgärder mot torterare och att undervisa tjänstemän. Migrationsverket har gjort ett rättsligt ställningstagande(rci 20/2012) som innebär att den som åberopar skador eller tortyr eller annan skyddsgrundande behandling och som inkommer med intyg som indikerar att han/hon kan ha varit utsatt för sådan behandling bör beviljas vidare utredning på statens bekostnad. Ställningstagandet är en följd av att Europadomstolen bedömt att svenska myndigheter inte tillräckligt utrett ett asylärende. Västra Götalandsregionens ansvar Västra Götalandsregionen är en del av det offentliga Sverige och har ett ansvar att efterleva de internationella avtalen om mänskliga rättigheter. Ansvaret handlar om att respektera, skydda, uppfylla och övervaka efterlevnaden av mänskliga rättigheter. Inom Västra Götalandsregionen finns ett behov av samsyn och gemensam vägledning för dokumentation av tortyr och annan grym och förnedrande behandling. Syftet med vägledningen är: Att bidra till att få klarhet avseende den juridiska statusen gällande asylsökanden, Att bidra till en bättre vård och rehabilitering för individer som har varit utsatt för tortyr, samt Att bidra till minskad osäkerhet och stress hos personalen för hur man ska hantera frågor om dokumentation.

15 Vägledning för dokumentation Erfarenhet och kunskap om tortyrskadade i Västra Götalandsregionen varierar. Vägledningen är ett stöd för de verksamheter som sporadiskt kommer i kontakt med tortyrskadade. När det gäller asylsökande kan kontakten ske i samband med hälsoundersökningar. I andra fall kan det handla om personer som återkommer till sjukvården med exempelvis huvudvärk, smärtor eller kronisk värk. En viktig förutsättning för att en individ som varit utsatt för tortyr ska våga berätta är tillit. Bemötandet bör ske med respekt för den enskildes integritet och med utgångspunkt från flyktingskapets speciella villkor. Det är alltid individen som väljer tidpunkt och djup på berättelsen. Personer som varit utsatta för traumatiska upplevelser kan ha svårt att framföra en fullständig och detaljerad berättelse om det som inträffat. Det finns alltid en rädsla att inte bli trodd. Berättelsen kan variera över tid och vissa händelser kan förträngas för att återkomma senare. I Migrationsverkets ställningstagande framgår att den som skriver ett intyg för en asylsökande inte behöver vara en medicinsk expert på tortyrskador. Det räcker med att göra det troligt att skadorna har uppstått på det sätt som sökande anger. Intyget ska ses som indicier/indikatorer på att skadorna kan ha varit resultatet av illa behandling eller tortyr. Det räcker med andra ord att en läkare gör bedömningen att de fysiska skadorna eller psykiska symptomen kan vara en följd av tortyr. Det är Migrationsverket som har utredningsansvar och som hänvisar den asylsökande till en expert/specialist i rättsmedicin eller tortyrskador. Att skriva intyg Intyget bör ha samma struktur som ett rättsintyg och inte vara längre än två sidor och innehålla följande: Datum, plats för undersökningen, identitet/namn, vem som utfärdat intyget (observera de speciella förutsättningar som finns för personer utan tillstånd, så kallade gömda eller papperslösa). Fysiska skador, nyare och äldre, dokumenteras. Efter medgivande bör skadorna styrkas genom bildbevis. Vid psykisk tortyr nedtecknas patientens berättelse. Psykiska symptom dokumenteras (huvudvärk, mardrömmar, ångest, skam, återupplevelse, humörsvängningar, tystnad, relationsproblem, apati PTSD symptom). Individens berättelse om hur skadorna uppstått och hur de påverkar livssituationen idag dokumenteras (bakgrund, händelseförlopp, tider, platser etc.). Medicinskt utlåtande, bedömning och diagnostisering (bedömning om det är troligt att skadorna/symptomen uppstått på det sätt som individen beskriver). Mer läsning - Istanbul protokollet Istanbul-protokollet antogs år 2000 och kan liknas vid en manual för effektiv undersökning och dokumentation av tortyr och andra grymma, inhumana och förnedrande behandlingar och straff. Många offer är själva oförmögna att berätta vad de varit med om och avsaknaden av dokumentation kan i vissa fall ses som en slags tyst tolerans av tortyr.

16 Ärende 3

17 Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RHK Sida 1 Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Lars Törnvall Telefon: E-post: lars.tornvall@vgregion.se Kommittén för rättighetsfrågor Demokratitorg höstterminen En redaktionell sammanställning av ungdomars tankar och åsikter från samtliga Demokratitorg hösten Bakgrund På uppdrag av Västra Götalandsregiponen och Kommittén för rättighetsfrågor genomförde Pedagogiskt Centrum vid Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) tio Demokratitorg på gymnasieskolor runt om i Västra Götalandsregionen under hösten Beredning Pedagogiskt Centrum har, i samråd med Rättighetskommitténs kansli, sammanställt ett grundmaterial rapport- som speglar de medverkande ungdomarnas tankar och åsikter inom de ämnesområden som behandlades på Demokratitorgen. Även synpunkter på regionens olika verksamheter har lyfts. Denna rapport utgör grunden för ett fortsatt analysarbete enligt beslut i Rättighetskommittén , 71 Dnr Rapporten expedieras till medverkande skolor genom GRs försorg. Rättighetskommittén kan svara för förmedlingen till medverkande politiker samt fullmäktiges ledamöter. Förslag till beslut Kommittén för rättighetsfrågor beslutar: 1. Godkänna rapporten Demokratitorg HT Tillställa rapporten regionstyrelsen för vidare handläggning. Annika Ottosson Förvaltningschef POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Östergatan 1 TELEFON: HEMSIDA: E-POST: lars.tornvall@vgregion.se

18 Demokratitorg HT En redaktionell sammanställning av ungdomars tankar och åsikter från samtliga Demokratitorg hösten 2012

19 Innehåll Demokratitorg HT2012 Deltagande skolor hösten Birger Sjöbergsgymnasiet, Vänersborg 4 Bräckegymnasiet, Göteborg 4 Kunskapskällan, Herrljunga 4 Lerums gymnasium, Lerum 4 Magnus Åbergsgymnasiet, Trollhättan 4 Marks Gymnasieskola, Mark 4 Porthälla Gymnasium, Partille 4 SKF Tekniska Gymnasium, Göteborg 4 Sundlergymnasiet, Vårgårda 4 Tranemo Gymnasieskola, Tranemo 4 Framtid, jobb och utbildning 5 Birger Sjöbergsgymnasiet, Vänersborg 6 Bräckegymnasiet, Göteborg 6 Kunskapskällan, Herrljunga 7 Lerums gymnasium, Lerum 7 Magnus Åbergsgymnasiet, Trollhättan 8 Marks Gymnasieskola, Mark 8 Porthälla Gymnasium, Partille 8 SKF Tekniska Gymnasium, Göteborg 9 Sundlergymnasiet, Vårgårda 10 Tranemo Gymnasieskola, Tranemo 10 Hälsa och vård 18 Birger Sjöbergsgymnasiet, Vänersborg 19 Bräckegymnasiet, Göteborg 20 Kunskapskällan, Herrljunga 20 Lerums gymnasium, Lerum 21 Magnus Åbergsgymnasiet, Trollhättan 21 Marks Gymnasieskola, Mark 22 Porthälla Gymnasium, Partille 23 SKF Tekniska Gymnasium, Göteborg 24 Sundlergymnasiet, Vårgårda 25 Tranemo Gymnasieskola, Tranemo 25 Kollektivtrafik och infrastruktur 26 Birger Sjöbergsgymnasiet, Vänersborg 27 Bräckegymnasiet, Göteborg 27 Kunskapskällan, Herrljunga 28 Lerums gymnasium, Lerum 28 Magnus Åbergsgymnasiet, Trollhättan 29 Marks Gymnasieskola, Mark 29 Porthälla Gymnasium, Partille 30 SKF Tekniska Gymnasium, Göteborg 31 Sundlergymnasiet, Vårgårda 32 Tranemo Gymnasieskola, Tranemo 33 Porthälla Gymnasium, Partille Dialog och inflytande 39 SKF Tekniska Gymnasium, Göteborg 40 Trygghet och inkludering 40 Dialog och inflytande 41 Sundlergymnasiet, Vårgårda Inkludering och inflytande 41 Tranemo Gymnasieskola, Tranemo Jämlikhet och inkludering 43 Post it-sammanställning 45 Vänersborg, Magnus Åbergsgymnasiet 45 Trollhättan, Birger Sjöbergsgymnasiet 46 Partille, Porthälla gymnasium 46 Lerum, Lerums gymnasium 47 Herrljunga, Kunskapskällan 47 Göteborg, SKF Tekniska Gymnasium 48 Vårgårda, Sundlergymnasiet 48 Göteborg, Bräckegymnasiet 48 Mark, Marks Gymnasieskola 49 Tranemo, Tranemo Gymnasieskola 50 Fritid och kultur 11 Birger Sjöbergsgymnasiet, Vänersborg 12 Bräckegymnasiet, Göteborg 12 Kunskapskällan, Herrljunga 13 Lerums gymnasium, Lerum 13 Magnus Åbergsgymnasiet, Trollhättan 14 Marks Gymnasieskola, Mark 14 Porthälla Gymnasium, Partille 15 SKF Tekniska Gymnasium, Göteborg 16 Sundlergymnasiet, Vårgårda 17 Tranemo Gymnasieskola, Tranemo 17 Valfria temat 34 Birger Sjöbergsgymnasiet, Vänersborg Dialog och inflytande 35 Bräckegymnasiet, Göteborg Dialog och inkludering 36 Kunskapskällan, Herrljunga Inflytande och trygghet 37 Lerums gymnasium, Lerum Dialog och inflytande 38 Magnus Åbergsgymnasiet, Trollhättan Trygghet och inflytande 38 Marks Gymnasieskola, Mark Trygghet, inkludering och dialog 39 2

20 Demokratitorg HT2012 Demokratitorg är en metod som ger förutsättningar för möten och god dialog mellan beslutsfattare och unga i regionen. Metoden utgör en plattform där unga får formulera sina åsikter och lyfta dessa direkt till beslutsfattare. Politikerna i sin tur får pröva sina tankar och idéer mot en viktig målgrupp, samt lyssna av hur unga människor tänker om regionen och dess verksamhetsområden. Ett Demokratitorg består av fem stationer med varsitt samtalstema. Varje station bemannas av minst en politiker. Under höstens Demokratitorg har följande fyra samtalsteman varit återkommande: 1. Framtid, jobb, och utbildning, 2. Kollektivtrafik och infrastruktur, 3. Hälsa och vård, samt 4. Fritid och kultur. Alla teman har anknytning till regionens verksamhetsområden. Det femte temat har varierat från skola till skola och berott på vad eleverna själva önskat få diskutera. Alla teman har haft de ungas perspektiv som utgångpunkt. Samtalen dokumenteras av sekreterare. Det här materialet är en redaktionell bearbetning av de diskussioner som fördes under de tio Demokratitorg som genomfördes under hösten Sammanställningen lyfter fram elevernas åsikter. Dessa kan beröra både regionala frågor och frågor som inte är direkt kopplade till regionalt beslutsfattande. Citat från eleverna som speglar åsikter eller för fram direkta förslag finns med. Diskussionernas karaktär och fokus skiljer sig åt beroende på skola. För att kunna överblicka diskussionerna efter intresseområde har stationernas teman blivit rubriker i det här materialet. Varje tema inleds med en kort inledande text om vilka generella diskussioner som engagerat de unga. Därefter sammanfattas varje skola separat. Det här materialet används med fördel som underlag för vidare diskussioner av politiker och deltagande skolor. Om Demokratitorg På uppdrag av Västra Götalandsregionen och Kommittén för Rättighetsfrågor har Pedagogiskt Centrum vid Göteborgsregionens Kommunalförbund genomfört Demokratitorg runtom i regionen sedan Under årens lopp har 75 Demokratitorg genomförts på 54 gymnasieskolor på 37 orter gymnasieelever och 203 regionpolitiker har deltagit i Demokratitorg. Projektledare och redaktör: Sofia Reimer Texter: Sofia Reimer, Åsa Nilsson, Anni Rydberg, Ellen Hansson, Cecilia Ruthér, Viktor Andersson, Anders Olsson, Daniel Burgos-Nyström och Christina Hedén Danielsson. 3

21 Deltagande skolor hösten 2012 Demokratitorg HT2012 Birger Sjöbergsgymnasiet, Vänersborg Birger Sjöbergsgymnasiet är kommunal gymnasieskola med ca 1300 elever. Skolan har 16 nationella program samt en nationell idrottsutbildning i bandy och rugby. Dessutom finns ett orkestermusikerprogram med nationell intagning. På Demokratitorget deltog elever från årskurs 2 och 3 på Samhällsvetenskapsprogrammet. Bräckegymnasiet, Göteborg Bräckegymnasiets Transportprogram har cirka 340 elever och 50 anställda. Skolan ligger på Stora Holm på Hisingen och här har utbildningen funnits sedan Skolans motto är Din bro till yrkeslivet, då skolan hela tiden kombinerar teori och praktik. Utbildningarna planeras tillsammans med framtida arbetsgivare inom transportbranschen. Eleverna kan välja tre olika inriktningar; lastbil, buss och gods. På Demokratitorget deltog elever från Transportprogrammets årskurs 3. Kunskapskällan, Herrljunga Kunskapskällan - gymnasieskolan i Herrljunga - är en liten skola med cirka 300 elever. Kunskapskällan byggdes 1999 och är en vacker och ljus skola. På Kunskapskällan satsas det på att ha klasser med få elever och hög lärartäthet. Skolan lägger stor vikt vid en god gemenskap och elevinflytande vid utvecklingen av skolan. På Demokratitorget deltog elever på Samhällsvetenskapsprogrammet i årskurs 2. Lerums gymnasium, Lerum Lerums gymnasium är en stor kommunal skola som är belägen cirka 20 min från Göteborg. Lerums Gymnasium har valt att ha ett brett och attraktivt utbud av program och inriktningar, såväl högskoleförberedande som yrkesförberedande program. Skolan vill vara en möjligheternas skola där eleverna ska få chansen att förverkliga sina drömmar. På Demokratitorget deltog elever från årskurs 1 på Teknikprogrammet. Magnus Åbergsgymnasiet, Trollhättan Gymnasiesärskolan vid Magnus Åbergsgymnasiet har cirka 75 elever fördelade på två nationella program som båda har två inriktningar; Handelsprogrammet med inriktningarna handel och fastighetsskötsel samt Hotell och Restaurangprogrammet med inriktningarna Matlagning och Omsorg. Vi har även de båda individuella programmen; verksamhetsträning och yrkesträning. På Demokratitorget deltog elever från de båda nationella programmen och från yrkesträningen. Marks Gymnasieskola, Mark Marks Gymnasieskola, som ligger i Skene, har 11 nationella programs; sex yrkes- och fem högskoleförberedande program med tillsammans 970 elever. Eleverna kommer framför allt från Marks kommun men också ifrån Svenljunga. Skolan har stort fokus på demokratifrågor, med demokratidagar varje år liksom ett FN-rollspel. Skolan brukar också uppmärksamma FN-dagen och Förintelsedagen 27 januari. På Demokratitorget medverkade två klasser i årskurs 2 på Samhällsvetenskapsprogrammet. Porthälla Gymnasium, Partille Porthälla Gymnasium är en kommunal gymnasieskola 10 minuter med tåg från Göteborgs central. Med nyrenoverade lokaler en lugn studiemiljö och närhet till bibliotek och Ungdomens hus är trivseln och god stämning i fokus på skolan. Porthälla gymnasium har både högskole-och yrkesförberedande program och en stark idrottsprofil. Elever från Samhällsvetenskapsprogrammet årskurs 3 och Naturvetenskapsprogrammet årskurs 1 deltog i Demokratitorget. SKF Tekniska Gymnasium, Göteborg SKF Tekniska Gymnasium ebjuder ett industritekniskt program med inriktning Produkt- och maskinteknik. Det är ett ambitiöst program som förenar teori, praktik och högskolebehörighet. Skolan är Teknikcollege-certifierat. Skolans ägs av SKF Sverige AB, en garant för praktik och goda kontakter inom företaget. På Demokratitorget medverkade alla skolans elever, i årskurs 1-3. Sundlergymnasiet, Vårgårda Sundlergymnasiet i Vårgårda är en skola med nio nationella program, varav fyra högskoleförberedande- och fem yrkesprogram. Vid Demokratitorget deltog elever från årskurs 1 på Ekonomi-, Naturvetenskaps-, Samhällsvetenskaps- och Teknikprogrammet. Tranemo Gymnasieskola, Tranemo Tranemo Gymnasieskola är en liten gymnasieskola med ca 300 ungdomselever och ca 100 elever inom SFI och Komvux. Skolan har ett brett utbud av program och en blandning av både högskoleförberedandeprogram och yrkesprogram. Skolan har dessutom en internationell profil och ett nära samarbete med det lokala näringslivet. På Demokratitorget deltog elever från Samhällsvetenskapsprogrammet årskurs 2 och 3, samt från årskurs 2 från Ekonomiprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet samt Vård- och omsorgsprogrammet. 4

22 Demokratitorg HT2012 Framtid, jobb och utbildning Elever och politiker diskuterade vad det är som avgör att man väljer att bo kvar och arbeta på en ort eller i regionen. Vilka behov ser de unga? Vilka krav ställer de på sin omgivning och på regionen? De diskuterade också möjligheterna att få jobb, utbildning och bostad, både idag och i framtiden. Ungdomsarbetslöshet är något som oroar många ungdomar. Få har extra- eller sommarjobb. Oron är mest framträdande bland elever på studieförberedande program och/eller de som genom föräldrar saknar kontakter inom arbetslivet. Problemet är att det krävs arbetslivserfarenhet för att få jobb, något som är svårt att skaffa sig när de aldrig ges möjlighet att ta första steget in i arbetslivet. Den offentliga sektorn föreslås ta mer ansvar genom att skapa arbetstillfällen för unga. Majoriteten av ungdomarna anser att det finns alldeles för få bostäder för dem nu och efter studenten. Oavsett om de bodde på en mindre ort eller i en storstad var uppfattningen i stort sett densamma utbudet av billiga hyresrätter måste öka. 5

23 Birger Sjöbergsgymnasiet, Vänersborg De flesta av ungdomarna var ense att om det i framtiden finns möjligheten att få jobb i regionen skulle de gärna bo här. Många av dem ville dock först resa eller studera utomlands, för att därefter återvända till Vänersborg eller Västra Götalandsregionen när de ska skaffa familj. Eleverna var överens om att Vänersborg framför allt är en stad för familjer eller äldre personer. Eleverna berättade att det är svårt för det att få jobb under sommaren. De som lyckats har huvudsakligen fått jobb genom kontakter. När det gäller bostäder berättade ungdomarna att det inte finns ungdomsbostäder i Vänersborg men att det finns möjlighet att hyra smålägenheter inhysta i villor. Detta betraktades som en fördel jämfört med t.ex. Göteborgs bostadsmarknad. Demokratitorg HT2012 Jag tycker Vänersborg är trevligt om man är äldre och vill flytta tillbaka men som ung är det ingen rolig stad det finns inte så mycket att ta sig för. De flesta som tar studenten flyttar ju härifrån och då följer man med. Bräckegymnasiet, Göteborg Eleverna hade en positiv framtidstro på yrkeslivet. De som såg positivt på framtiden hade ofta flerårig yrkeserfarenhet samt föräldrar och kontakter inom branschen. Det var flera som tyckte att det fanns mycket jobbmöjligheter men att det krävdes att man var villig att testa olika typer av arbeten inom branschen, exempelvis testa både lager och lastbilschaufför eller åka utomlands. Att de genom utbildningen får ett lastbilskörkort upplevdes som en trygghet, men många berättade att chaufförsyrket inte var något de önskade arbeta med fram till pensionen. Flera alternativa yrkesdrömmar lyftes i diskussionerna så som: Jag tar körkort och allt här, men ska bli säljare. När sommar- och extrajobb kom upp till diskussion var det många av eleverna som ansåg det lätt att finna sådana. Eleverna poängterade dock vikten av kontakter och ansåg att många fick jobb genom kontakter. Den spridda uppfattningen bland elever var att om någon saknade kontakter kunde det vara svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Några få orosmoment kring framtiden och arbetssituationen lyftes bland eleverna. Några var oroliga över att bristande betyg i kärnämnena kunde påverka chansen att få jobb i framtiden. Andra var oroliga över att många gästarbetare från Polen kom hit för arbete, då det ansågs påverka deras egna möjligheter till sysselsättning. Jobb går till alla polacker, De kör på utländsk skatt i Sverige och Bättre att svenskarna får jobben och betala lite till var några av de tankar som lyftes kring detta. Eleverna tyckte att regionen skulle jobba mer för att bygga bostäder om de ville göra regionen attraktiv för unga, i nuläget var det många elever som var missnöjda med utsikterna att hitta bostad. Att satsa på hyresbostäder var ett måste om man vill göra regionen slagkraftig. Flera av eleverna tyckte att det var helt omöjligt att få bostad, de få hyreslägenheter som fanns i regionen har jättemånga sökande. Jag skulle vilja öppna hotellkedja. Men det kanske tar sin tid. Nu är jag säljare på olika företag. Nu utbildar jag mig till lastbilschaufför, det är bra att ha det. Min största passion är att jobba med musik, men om något ska hända har jag körkortet. Bostadsbristen hämmar utvecklingen i Göteborg. Det är ett jättestort problem, samtidigt som det på landsbygden står tomma hus och lägenheter. Ja hyreslägenheter, det är så svårt att få, finns inga unga som har råd att köpa. Det är lite lättare att få studentbostäder. Men när du pluggat klart står du på gatan. 6

24 Kunskapskällan, Herrljunga De flesta av ungdomarna sa att de inte oroar sig så mycket kring framtiden just nu. Några menade att om de vill ha jobb inom de branscher som Samhällsprogrammet förbereder en för måste de vara beredda att flytta från Herrljunga. En del elever ansåg att det är jätteviktigt att kunna leva och verka där man bor, men att det givetvis också är avhängigt på om man gillar staden eller inte. Överlag upplevdes Herrljunga vara en ganska tråkig kommun för unga. Få saker att göra och kollektivtrafiken är inte anpassad efter hur ungdomar lever sina liv. Många kunde dock tänka sig att flytta tillbaka till Herrljunga om man jobbat på någon annan plats under ett antal år. I alla diskussioner lyftes problemet med att få sommarjobb. Att få ett sådant handlar bara om att känna rätt personer. De verksamheter som finns i Herrljunga ansågs bara anställa vänner och deras barn. Det finns sommarjobb som kommunen ordnar men ungdomarna upplevde att det var för dåligt betalt. I diskussionerna lyftes kritik mot skolans studie-och yrkesvägledningen. Eleverna upplevde inte studie- och yrkesvägledningen särskilt inspirerande och uppdaterad på dagens arbetsmarknad. Demokratitorg HT2012 Det är svårt att få sommarjobb om du inte känner nån. De frågar om man känner nån, på till exempel på Herrljunga cider. Lite diskriminering. Känner du ingen så kan du inte få jobb, de anställer en inte för ens kompetens utan om du känner någon. Jag hade nog velat ha mer information om vad som händer sen. Jag vet typ inget. Vart man kan ta vägen. Det är ju det som är det jobbiga, man ska vara så engagerad i skolan men om man inte vet vad man ska göra är det jättesvårt. Så får man bara kolla i den gamla jobbkatalogen, men man vet inte vad hälften av jobben är. Och så kanske inte de jobben ens finns längre. Lerums gymnasium, Lerum Stort fokus i diskussionerna var vad som behövs för att du ska bo kvar i eller flytta till Västra Götalandsregionen. Många uttryckte att de är nöjda med Lerum och vill bo kvar i framtiden för att det är en lugn kommun. Det som ansågs vara viktigt för var de bosätter sig i framtiden var ett centralt läge, nära till jobb, bra skolor, inte för dyr bostad, nära vatten, trygghet samt bra kollektivtrafik. Flera menade att om de har ett roligt jobb kan de tänka sig att pendla långt. Många av ungdomarna vet inte vad de vill jobba med i framtiden och därför valde de en bred gymnasielinje som Teknikprogrammet. De tvivlade dock på att de skulle kunna få jobb direkt efter gymnasiet, och det förutsätts att man måste studera vidare. Det är inte lätt att komma ut på arbetsmarknaden utan erfarenhet eller kontakter. Den stora majoriteten av dem har varken haft ett sommar- eller extrajobb. En lösning på problemet som förespråkas bland eleverna är mer praktik på alla program i skolan. Det stora flertalet bekymrade sig dock inte så mycket inför framtiden i nuläget. De berättar att de inte tänker så långt framåt just nu eftersom deras nuvarande skolsituation och fritid tar all tid. Att komma in på arbetsmarknaden idag är inte lätt alla kräver att man har jobbat någonstans förut och då är det inte lätt när man inte jobbat någonstans innan. I grundskolan är praktik inte inlagt, kanske om lärarna vill få bort oss och rätta betyg. Men det är viktigt för om föräldrarna inte har kontakt med ställen där ungdomar kan jobba, inom sjukvården kan man ju inte jobba, man behöver hjälp med att få in en fot. Genom praktiken får man kontakter. Kul om vi i tekniklinjen kan få praktik så man kan få se om man vill bli. Alla linjer borde ha praktik. Det är svårt att veta vad man kan bli, vad man ska satsa på om man inte sett det. 7

25 Magnus Åbergsgymnasiet, Trollhättan Eleverna kom från Trollhättan med omnejd och de allra flesta var nöjda med området och ville bo kvar där i framtiden också. Eleverna var rörande överens om att det var mycket svårt att få sommarjobb. De som hade lyckats hade i första hand fått jobben genom kontakter. Vissa av dem som hade haft sommarjobb uttryckte att de stött på problem under arbetet. Jag fick sluta för jag gav fel tillbaka på kassan. Demokratitorg HT2012 Jag hjälpte till med smörgåsar i en restaurang. Jag lärde mig passa tiden. Jag jobbade med djur på en 4H-gård. Marks Gymnasieskola, Mark De allra flesta av ungdomarna sa att de inte oroar sig så mycket inför framtiden just nu. Många av dem hade sommarjobb eller helgjobb men menade samtidigt att jobben blir färre och färre. Några menade att om de vill ha jobb i framtiden inom relevanta branscher (Samhällsvetenskapsprogrammet) måste de flytta från Mark. Många sa att de vill plugga vidare. Om de ska plugga vidare är det Borås och Göteborg som är närmast och dit kan en del tänka sig att flytta. Bostadsfrågan kom upp i diskussionerna och då frågan om att det nästan bara byggs bostadsrätter och inte så många hyresrätter. Detta gör att unga inte har råd att flytta hemifrån. För har du inte en tillsvidareanställning har du inte råd att köpa bostad. Problemet återfinns inte bara i Kinna och Mark utan även i andra städer som Göteborg, menade ungdomarna. Bostäder för unga är ett problem. Först måste man ha fast inkomst. Om man tjänar olika, olika månader så får man inte bostad. Porthälla Gymnasium, Partille Generellt var det många som upplevde Västra Götalandsregionen som ett bra ställe att bo på, utan egentligen kunna sätta fingret på vad det var som var bra. Däremot var det lättare att peka ut risker för framtiden som skulle kunna få ungdomarna att söka sig till andra områden. Främst var de oroliga för att inte kunna hitta en rimlig bostad till skäligt pris, samt att det inte kommer finnas jobb. Många vill studera vidare, och ansåg det viktigt, men långt ifrån alla. Viktiga frågor i så fall var att hitta en bostad där det är möjligt att bo. Därtill var det många som upplevde att det skulle behöva arbeta extra för att kunna finansiera sin studietid. Eleverna visade stort engagemang för frågor som rörde jobb. De allra flesta var väldigt intresserade av att kunna jobba extra, främst på helger och skollov. Alla upplevde att det var svårt att få jobb, men trots det försökte de på alla möjliga sätt för att skaffa sig arbete. Flera upplevde det frustrerande att de aldrig fick någon respons då de tog (fortsättning på nästa sida) Bara vi får nått eget vi kan ha råd med! Varför byggs inga nya hyresrätter? Å varför byggs det så dyrt? Vi får väl bo hemma och bygga upp kapital, eller hitta någon vän att dela bostad med. 8

26 (fortsättning från föregående sida.) kontakt med olika näringsidkare. Det var många som upplevde ett moment 22, de måste ha erfarenhet för att kunna få ett arbete, men hur ska de få erfarenhet om de inte kan få ett arbete? Därför efterfrågades fler sommarjobb och praktikplatser från den offentliga sektorn så de kunde få en grund att stå på. Många upplevde att personliga kontakter var enda möjliga vägen, vilket gör det svårt för dem med ett begränsat kontaktnät. Man måste känna någon! Då ökar möjligheten att få jobb, det borde inte behöva vara så. Ett annat problem som framkom bland dem som jobbade var att de upplevde att det var lätt att utnyttja yngre arbetskraft. Med exempelvis obekväma arbetstider som gör det svårt att orka med skolan ibland. Hård press, och även tomma hot förekom. Detta var problematiskt då flera vittnade om att ett extraarbete var i deras ögon av stor betydelse för att kunna studera vidare senare. De flesta som fått möjligheten att genom skolan praktisera hade tagit den. I regel alla upplevde det positivt att vara ute och se hur det fungerar i arbetslivet för att öka sin förståelse. Många blev därigenom införstådda med att man måste börja någonstans för att arbeta sig vidare. Dock ansågs kvalitén på praktikplatserna vara av varierande kvalité. Vissa fick slita hårt, medan andra mestadels fick agera åskådare. Demokratitorg HT2012 De vill att vi ska lämna CV:et, men sen händer ingenting. Det leder sällan vidare, vem vill anställa en 16-åring? Man känner ibland att man blir lite utnyttjad som ung arbetstagare en söndag när man ska till skolan dagen efter är inte okej, de pressar unga lite väl hårt ibland. SKF Tekniska Gymnasium, Göteborg Elevernas erfarenhet av arbetslivet grundar sig på den praktik de får göra via skolan i sin utbildning. De flesta har varit ute på praktik och upplever det som positivt. Några enstaka har extrajobb på helger och/eller lov. Det verkade inte som ungdomarna hade funderat så mycket på framtiden, utan hade mest lösryckta planer. Några hoppades få jobb direkt efter studenten, andra tänkte studera vidare direkt och vissa ville få ett jobb och kunde tänka sig att studera vidare efter ett tag. Några utryckte sin oro och undrade om det kommer finnas jobb efter studenten, medan de flesta verkade lugna med att inte ha några bestämda planer. Framtidens boende hängde ihop med vad de tänkt göra efter studenten och de flesta hade inga bestämda planer kring detta ännu. Flera var nöjda med sitt gymnasieval eftersom skolan kombinerar teori och praktik. Några sa att det är för mycket teori och att det borde vara mer praktik istället. De lyfte även viss kritik mot deras nuvarande skolsituation. Det nya betygssystemet nämns och frågan ifall de nya och gamla systemen är likvärdiga och hur de nya kommer att stå sig mot de gamla när de söker i till olika utbildningar. Dessutom upplevdes elevrådets möjlighet till delaktighet och påverkan vara begränsat. Känslan är väl att jag inte har jättekoll. Men det löser sig nog, har 6 månader kvar, hoppas att det finns nåt när jag är klar. Ni har tagit bort meritpoängen. Det va bra att vi fick det innan, men det finns inte nu. Vi har ingen fördel och ingen möjlighet att lägga in fler kurser. elevråd är slöseri. Det är bara nu vi kan yttra oss när inte läraren är här. Har klagat i flera år, namnlista och så, det är ingen ide, blir straffade får våra åsikter. 9

27 Sundlergymnasiet, Vårgårda Eleverna uttryckte en oro över bristen på bostäder för dem när det är dags att flytta hemifrån. Då syftade de dels på avsaknad av hyresrätter och brist på studentlägenheter i t.ex. Göteborg, som för många var en intressant framtida stad att studera och bo i efter gymnasiestudierna. Jag vet massa som inte har pengar och som står i kö för att få bostad. Det var flera som hade erfarenhet av att sommarjobba och vissa elever jobbade även extra vid sidan av studierna. Många tyckte dock att det var svårt att få tag i jobb, medan vissa tyckte att det gått relativt lätt. Som ingång till jobben konstaterades att det ofta är viktigt med kontakter för att få in en fot. Många arbeten upplevdes för svåra för dem att utföra. De uttryckte att de vill bli sedda som en tillgång till samhället där de kan bidra på arbetsmarknaden som kan avlasta övrig arbetskraft, till exempel från monotona arbetsuppgifter. De menade att det finns positiva effekter för samhället i stort att fokusera på att anställa fler ungdomar. Vad gäller framtiden så var de flesta eleverna inriktade på att flytta ifrån Vårgårda för att bosätta sig någon annanstans. Dock fanns det även ett intresse att återvända till Vårgårda med tanke på familj och vänner. De diskuterade vad som krävs för att de ska trivas i Västra Götalandsregionen. Då nämndes bra skolor, fler jobb, billiga studentlägenheter, ett levande stadsliv och aktiviteter på fritiden som viktiga faktorer. Även fler gång- och cykelbanor var något som ansågs viktigt för trivseln. Demokratitorg HT2012 Lägenheter bör vara mer anpassade till studenter. Det behöver inte vara jättestort osv. Svårt för oss. Det finns ingen arbetsmarknad för oss. Farliga maskiner i många jobb här. Vi kan bara få jobb på ICA, McDonalds, Netto etc. Det finns de som tycker att ungdomar är lata och inte arbetsvilliga osv, men så är det inte. De borde tänka annorlunda om ungdomar. Det finns typ småjobb som de som är utbildade inte hinner med att göra. De som är anställda skulle kunna få mer semester, och därigenom få in fler ungdomar som jobbar. Beror kanske på vad för sorts arbete också i och för sig. Om man skaffar familj och så kan man komma tillbaks och bo här senare. Tranemo Gymnasieskola, Tranemo Fokus för diskussionerna var framför allt vilken framtid som finns i Tranemo. Finns det möjlighet till jobb, utbildning och vill nuvarande elever bo kvar där? Eleverna hade en relativt likvärdig och negativ syn på dessa frågor. Få trodde att de skulle få jobb direkt efter gymnasiet utan de flesta ansåg att det krävdes vidare studier. De upplevdes som svårt att få jobb i Tranemo. Då Tranemo inte kan tillhandahålla högre utbildning behöver man söka sig utanför kommunen, och då kan man lika gärna flytta också. För att kunna få stanna kvar och arbeta i Tranemo krävs de rätta kontakterna, menade eleverna. Det är också viktigt att komma in tidigt på arbetsmarknaden och sommarjobb ansågs som en viktig del i detta. Men sommarjobb krävs kontakter eller erfarenhet, vilket blir svårt utan tidigare arbete. Många av eleverna upplevde detta som en ond cirkel. Samma problematik upplevdes även finnas i Borås som många av elever söker sig till. De diskuterade även om vården skulle kunna vara framtidsjobb för dem. Få ansåg detta intressant eftersom det är låga löner. Eleverna var oense om huruvida det var lätt att få bostad i Tranemo, vissa sade att det bara var att ringa för det står många lägenheter tomma. Medan andra upplevde att det är svårt att hitta eget boende oavsett kommun/stad. Få trodde att någon utomstående skulle vilja flytta till Tranemo. Efter påtryckningar från politikern kunde eleverna ändå enas om att det nog är ett bra ställe för barnfamiljer, då det är lugnt, skönt och skogsnära. Skogen lyftes fram som viktig och att det är en tråkig trend att det asfalteras mer och mer. Det lyftes även fram att Tranemo har en väldigt bra skola, i alla fall mellanstadiet och gymnasieskolan. Samtidigt som det nämndes att det avvecklas och kommunen stänger ner skolor. 10

28 Demokratitorg HT2012 Fritid och kultur Elever och politiker pratade om vad de unga anser är kultur och vad som skulle få ungdomar att ta del av mer kultur. De pratade även om ungas livsstil idag och vad för aktiviteter och evenemang de efterfrågar på orten eller i regionen. Mötesplatser för unga är något som efterfrågas av de allra flesta, oavsett om man bor i stads- eller landsbygdsområden. Formen för sådana skiljer sig något åt; det kan exempelvis vara bibliotek, biografer, musikcaféer eller aktivitetshus som riktar sig särskilt till gymnasieungdomar. De efterfrågar ofta att de själva ska få inflytande över hur mötesplatserna utformas. Att se film på bio är något som i princip alla ungdomar lyfter, oavsett var de bor eller vad studerar, som något de tycker om att göra. Priset anses av de allra flesta vara för högt. På mindre orter eller landsbygden är det tydligt att möjligheten att ta del av befintliga fritids- och kultursatsningar är starkt sammankopplad med kollektivtrafikens tillgänglighet. Utan väl utbyggd kollektivtrafik är det svårt för dem att tillgodogöra sig det som erbjuds. Överlag har ungdomarna inte en klar bild över vad kultur är. De känner inte heller till regionens kultursatsningar Förslag om digitala lösningar framförs ofta som en lösning på detta, så som en hemsida, app/widget eller facebooksida. Via dessa medier kan regionens kultursatsningar riktade mot unga kommuniceras. 11

29 Birger Sjöbergsgymnasiet, Vänersborg Flera av eleverna menade att de ofta använder sig av internet för att ta del av nationell och internationell kultur. Flera tyckte att internet är en bra källa till att lära sig mer om kulturer och för att bli mer allmänbildad. Eleverna tyckte inte att de hör något om de satsningar som Västra Götalandsregionen jobbar med. Man hör inte talas om det. Flera ansåg att information ska vara tydlig och lätt att hitta. Eleverna trodde inte att intresset för kultur ökar bara för att det finns ett stort utbud av kultur. Någon elev uttrycker det såhär: Det kanske inte finns något varje vardagskväll/ helg, men om det hade funnits hade det nog inte utnyttjas mer för det. Vi hade nog inte tagit för oss att gått dit. Man bör inte satsa mer på kultur. Det var många av eleverna som upplevde att det är svårt att prata om kultur och hur man vill att kulturen ska utvecklas. Det kanske beror på att man är här i skolan och sen flyttar man hemifrån, det spelar liksom ingen roll. Eleverna spenderar ofta sin fritid hemma hos någon kompis eller åker in till Trollhättan för att gå på nattklubb. Eleverna menade att det inte finns så mycket att göra under vinterhalvåret. Det ar flera som påpekade att det vore trevligt med något nattöppet café, som inte stänger precis efter skolan, där man kan umgås även på kvällarna. Flera av eleverna poängterade att de saknar ett trevligt ställe att gå till på kvällarna. Det får gärna vara ett helg- och kvällsöppet café. De flesta trodde inte att folk hade gått till en fritidsgård om det hade funnits en. Det var flera av dem som utövar sport på fritiden. Men de flesta var eniga om att det satsas för mycket på sport i Vänersborg. Är man inte intresserad får man gå på bio eller ett dyrt café. Flera av ungdomarna uttryckte sitt intresse för musik. De flesta ansåg att det är bra att det satsas mycket på musikverksamheten så att många kan utnyttja möjligheten att lära sig ett instrument. Musikskolan är det jättemånga som går på. Musikskolan fungerar bra, jättebra lärare, att spela är kul. Bräckegymnasiet, Göteborg Demokratitorg HT2012 Ungdomarna diskuterade mycket kring definitioner av kultur, fritid och mötesplatser. Många elever berättade att de inte gör så mycket på fritiden, utan att de mest sitter hemma. Mestadels beror detta på att de bor långt bort och har svårt att ta sig till kultur-/fritidsaktiviteter. Är mest hemma, är ganska långt till allt, bor i Ale, det går ingen buss. Några tränar och några spelar TV-/datorspel. På helgerna är det många som är ute på krogen och hemma hos vänner på fest. För att man ska känna sig trygg på fritiden föreslog en elev att det borde finnas fler nattvandrare. Många skapar sina egna mötesplatser, mestadels hemma hos varandra. Vissa menade att de är för gamla för ungdomsgårdar och att de inte skulle gå dit även om det fanns. Samlingsplatser, det är säkert bra för de som är 13-15år, men i vår ålder så är många upptagna hela tiden och har saker och göra, 18 år och uppåt så kanske man inte söker sig dit. Folk sitter inte hemma och inte gör någonting. Mötesplatsen fixar vi själva. Nej, det är inte intressant med ungdomsgård. Det står moppar utanför och gasar. Det var intressant och trevligt när man var yngre, men om man vill träffas nu så samlar de man vill träffa. Några menade dock att det hade varit bra med en fritidsgård. T.ex. fler ställen där ungdomar kan göra musik skulle uppskattas. En annan föreslog platser där personer som tycker om att meka med bilar kan samlas. Få hade en åsikt om vad kultur är. Några menade att alla aktiviteter där människor träffas är kultur, exempelvis kulturkalas, Facebook och datorspel. Många av dem som bor i Göteborg var nöjda med det nuvarande kulturutbudet. Flera tänkte på religion och traditioner samt gamla tavlor och antika föremål när de hörde ordet kultur. Kultur låter så gammalt, som farmor. En åsikt kring kultur var att det borde satsas mer på kultur som minskar segregation och där alla kan delta. (fortsättning på nästa sida) 12