Nyvångskolans likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nyvångskolans likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling"

Transkript

1 Fastställd av: Upprättad Skolledning Personal Elevråd Forum för samråd Föräldraråd Nyvångskolans likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling 2014/2015 Martin Olsson, verksamhetschef tillika rektor lokalt integrerad grupp (LIG) Carina Olsson, verksamhetschef tillika rektor basgruppen Johan Lindblad, rektor 7-9 Ann-Marie Lundborg Berggren, rektor 4-6 Klas Tambour, rektor F-3 1

2 Innehåll Välkommen till förskolorna och skolorna i Dalby och Torna Hällestad... 3 Kontaktuppgifter... 4 Dalby/Torna Hällestads förväntansdokument... 5 Läroplan/Lagtexter... 6 Definitioner... 7 Processen för framtagande av planen mot kränkande behandling... 8 Förebyggande åtgärder Fritids... 9 Kartläggning och nulägesanalys fritids... 9 Förebyggande åtgärder F Kartläggning och nulägesanalys åk Åk 1-3:s handlingsplan utifrån kartläggningen Förebyggande åtgärder 4-6 och basgruppen Kartläggning och nulägesanalys åk Åk 4-6:s handlingsplan utifrån kartläggningen Förebyggande åtgärder åk 7-9 och LIG Kartläggning och nulägesanalys åk Åk 7-9:s handlingsplan utifrån kartläggningen Akuta situationer Nyvångskolan F-9, LIG och basgruppen Bilaga 1 - Anmälan om kränkande behandling Bilaga 2 - Åtgärdsrapport Bilaga 3 - Nyvångskolans regler Bilaga 4 Samtalsmall Bilaga 5 Konsekvenstrappa

3 Välkommen till förskolorna och skolorna i Dalby och Torna Hällestad Inledning En bra social miljö är en förutsättning för att våra barn och elever ska utvecklas och ta till sig undervisningen på bästa sätt. Barn, elever, personal och vårdnadshavare är alla gemensamt ansvariga för trivsel och arbetsmiljö på förskolorna och i skolan. Vi sätter eleven i centrum och arbetar aktivt för att göra alla på förskolan/skolan delaktiga. Ett led i detta är elevdemokratiskt arbete i förskolor och skolor. Med stöd av vuxna tar barnen/eleverna ansvar för och påverkar frågor som de är intresserade av. Detta är en av våra strategier för att öka delaktigheten och minska utanförskap, mobbning och trakasserier. På förskolor och skolor i Dalby och Torna Hällestad tar vi avstånd från alla former av diskriminering och annan kränkande behandling vare sig det handlar om elever eller personal. Vår likabehandlingsplan grundar sig på diskrimineringslagen (2008:567), samt skollagen (SFS 2010:800). Syfte Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola/skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. Forskning har visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt 1. Det handlar om att arbetet är långsiktigt och att såväl personal som barn/elever är engagerade. Mål Vår målsättning är att alla på våra förskolor/skolor ska trivas, känna sig trygga och ha arbetsro. Alla elever och all personal ska: visa respekt för varandra genom att acceptera varandras olikheter och lyssna på varandra aktivt förebygga trakasserier, diskriminering och mobbning ingripa vid kränkning antingen själv eller med hjälp av stödresurser följa gemensamt utarbetade regler respektera och vara rädda om vår gemensamma arbetsmiljö Enhetens policy Nyvångskolan F-9 har nolltolerans mot all form av trakasserier och kränkningar. På Nyvångskolan tar vi aktivt avstånd från alla former av diskriminering och annan kränkande behandling både vad gäller elever och personal. Vår likabehandlingsplan grundar sig på diskrimineringslagen (2008:567), samt skollagen (SFS 2010:800). From träder den ändrade lagen (2014:958) i kraft som gäller funktionsnedsättning och inte bara funktionshinder. Tillsammans skapar vi en bra förskola/skola! Skolledningen 1 3

4 Kontaktuppgifter Elevhälsoteamet F-6 Rektor F-3 Klas Tambour Rektor 4-6 Anni Lundborg Skolsköterska Rose-Marie Appelgren Skolsköterska Ingrid Edvall Socionom Anneli Rignell Skolpsykolog Kristian Hallsten Specialpedagog Kristina Jakobsson Specialpedagog Maura Persson Specialpedagog Marianne Wikander Olsson Specialpedagog Jörgen Carlsson Elevhälsoteamet 7-9 Rektor 7-9 Johan Lindblad Skolsköterska Rose-Marie Appelgren Socionom Anneli Rignell Skolpsykolog Kristian Hallsten Studie- och Veronica Gustavson yrkesvägledare Speciallärare Richard Linde Specialpedagog Eva Alenmyr Viktiga telefonnummer och epostadresser Barn- och elevombudsmannen Tel Skolverket E-post: Tel Skolinspektionen Tel: E-post: Diskrimineringsombudsmannen Tel BRIS Tel Rädda barnen E-post: Tel

5 Dalby/Torna Hällestads förväntansdokument Du kan förvänta dig av skolledningen att all personal, alla barn/elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten på förskolan/skolan se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja alla barns/elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder, könsöverskridande identitet och uttryck, ålder samt kränkande behandling årligen upprätta, utvärdera och revidera en likabehandlingsplan i samarbete med personal och barn/elever utredning görs och att åtgärder vidtas om förskolan- /skolan får kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling förekommer personal har gemensamma rutiner för hur de dokumenterar anmäld/upptäckt diskriminering och kränkande behandling samt de åtgärder som vidtagits Du kan förvänta dig av pedagoger och annan personal att följa förskolans/skolans likabehandlingsplan omedelbart ingripa mot alla former av diskriminering och kränkande behandling bemöta alla barn/elever med hänsyn, vänlighet och respekt samarbeta och ha ett gemensamt ansvar för alla barn/elever vara lyhörda för barns/elevers och vårdnadshavares åsikter eftersom förskolan/skolan vill skapa ett bra arbetsklimat och god anda ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar i sitt dagliga arbete med eleverna se alla barn/elever utifrån sina förutsättningar och behov alltid agera som goda förebilder sträva mot att förbättra och vårda språkbruket på förskolan/skolan vara närvarande vid utevistelse/rast verka aktivt för barn/elevdemokrati välkomna besök från vårdnadshavare dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och kränkande behandling och de åtgärder som vidtas följa upp utredda fall av diskriminering och kränkande behandling Vi förväntar oss av dig som elev i skolan att du alltid visar andra elever och vuxna respekt aldrig utsätter någon elev eller vuxen för obehag eller fara alltid tänker på att använda ett vårdat språk tar ansvar genom att vårda miljön både ute och inne är rädd om dina och andra elevers tillhörigheter är rädd om skolans material. Du kan bli ersättningsskyldig om du avsiktligt förstör något. Ersättningsregeln som vi tillämpar är: åk1 = 10%, åk2 = 20%, åk3 = 30% osv. av kostnaden för att ersätta det förstörda. tar ansvar för dina skoluppgifter i skolan och hemma följer skolans värdegrund och de regler som vi tillsammans utarbetat tar ansvar för att bidra till studiero i klassrummet, väntar på din tur och lyssnar på andra samarbetar oberoende av vem som ingår i samarbetet närvarar vid utvecklingssamtal Vi förväntar oss av dig som vårdnadshavare att du meddelar förskolan/skolan om det inträffat något och arbeta tillsammans för att lösa det närvarar på föräldramöten och utvecklingssamtal ger stöd och hjälp i ditt barns skolarbete ser till att ditt barn kommer väl förberett för sin skoldag (utvilad, i rätt tid, har med rätt utrustning för att skoldagen ska fungera) tar del av innehållet i förskolan/skolans plan mot kränkande behandling anmäler sjukdom eller annan frånvaro i god tid Följer de regler som klassen och skolans kommit överrens om delar skolans uppfattning om vikten av ett vårdat språkbruk Personer som barn/elever kan prata med föräldrar/vårdnadshavare kompisar pedagoger rektor skolsköterska skolpsykolog skolkurator någon i likabehandlingsgruppen/trygghetsgruppen kamratstödjare annan vuxen som man känner förtroende för Jag har läst och tagit del av Dalby/ Torna Hällestads förväntansdokument. Signatur av barn/elev och vårdnadshavare. Talongen åter till skolan. Datum: Vårdnadshavare Vårdnadshavare Barn/elev 5

6 Läroplan/Lagtexter Det finns två lagar som ska skydda barn/elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan; Skollagen och Diskrimineringslagen. SKOLLAGEN Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. (Skollagen 2010:800 5) Enligt 6:e kapitlet i skollagen ska huvudman se till att varje verksamhet (till exempel varje förskola eller skola): Målmedvetet arbetar mot kränkande behandling av barn och elever. Gör allt den kan för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Varje år göra en plan mot kränkande behandling. Den ska till exempel innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med att ta fram planen. Lever upp till den så kallade handlingsplikten. Den innebär att så snart skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt så måste de agera och ta reda på vad som hänt. De måste också göra allt de kan för att det inte ska hända igen. I samma kapitel finns också ett förbud för vuxna i skolan att kränka ett barn eller en elev, till exempel uttrycka sig olämpligt, hota eller använda våld. Alla vuxna har också en skyldighet att skapa en trygg miljö i skolan. Det är Barn- och elevombudet som övervakar reglerna om kränkande behandling i skollagen. DISKRIMINERINGSLAGEN Det är en grundläggande mänsklig rättighet att inte bli diskriminerad. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter och vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Enligt diskrimineringslagen ska huvudman se till att varje verksamhet: arbetar målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever för att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad. gör allt den kan för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med någon av ovanstående diskrimineringsgrunder. varje år upprättar en plan mot kränkande behandling som innehåller en översikt över vad som behöver göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, dels förebygga och förhindra trakasserier. Det är Diskrimineringsombudsmannen som övervakar diskrimineringslagen. 6

7 Definitioner Diskriminering Diskriminering i förskola/skola innebär att barn/elev missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det betraktas även som diskriminering om barnet/eleven blir särbehandlat om det har samband med till exempel en anhörigs sexuella läggning eller funktionsnedsättning. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Direkt diskriminering innebär att barn/elev missgynnas och att det har en direkt koppling till exempelvis barnets/elevens kön. Det kan exempelvis vara när en pojke går före i antagningskön till en förskola för att det redan går många flickor där. Indirekt diskriminering Förskolan/skolans regler och rutiner kan innebära att ett barn/en elev missgynnas för att alla behandlas lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Till exempel om alla barn serveras samma mat, kan förskolan/skolan indirekt diskriminera de barn/elever som av religiösa skäl eller på grund av allergi behöver annan mat. Trakasserier Trakasserier handlar om ett uppträdande som kränker ett barns/en elevs värdighet och har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det betraktas även som trakasserier när ett barn/en elev kränks och det har samband med till exempel en anhörigs funktionsnedsättning, kön, könsidentitet eller könsuttryck eller ålder. Sexuella trakasserier Trakasserier kan även vara av sexuell art. Det handlar om ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Det kan även handla om sexuellt språkbruk. Kränkande behandling Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns/en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkande behandling kan vara Fysisk (slag, knuffar) Verbal (hot, svordomar, öknamn, retningar) Psykosocial (utfrysning, blickar, alla går när barnet/eleven kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, msn, meddelande och fotografier på olika webbsidor). Diskrimineringsgrunder Kön Enligt diskrimineringslagen avser diskrimineringsgrunden kön att någon är flicka eller pojke, kvinna eller man. Även transsexuella personer skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Könsidentitet eller könsuttryck Med könsidentitet eller könsuttryck menas en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. 7

8 Religion eller annan trosuppfattning Alla barn/elever har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar har också rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning eller ateism som anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbart med religion. Funktionsnedsättning och funktionshinder Funktionsnedsättning är en varaktig nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Funktionsförmågan varierar beroende på situationen och miljön. Som funktionsnedsättning räknas både sådant som syns, som att använda rullstol, och sådant som inte märks som till exempel allergi, ADHD och dyslexi. Funktionshinder är hinder som en icke funktionell miljö medför för personer med funktionsnedsättning. Funktionshinder kan till exempel skapas genom att lokaler, aktiviteter eller pedagogiskt material är otillgängliga för barn/elever med funktionsnedsättning. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell, transexuell eller heterosexuell läggning. Ålder Åldersdiskriminering omfattas av alla, unga som gamla. Det finns undantag om det finns ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Till exempel indelning i grupper utifrån elevernas ålder enligt skollagen eller skolförordningen. Processen för framtagande av planen mot kränkande behandling Samtliga skolor och förskolor inom Dalby/Torna Hällestad ansvarsområde har tagit fram en plan med en gemensam allmän del och en del som gäller för den enskilda enheten. Planen för varje enhet skall innehålla olika förebyggande aktiviteter och åtgärder som skall främja en god miljö och motverka diskriminering och kränkande handlingar. Varje skolenhet genomför årligen en kartläggning av trygghet och trivsel på skolorna/förskolorna genom enkäter och/eller intervjuer med barn, elever och föräldrar. Därefter upprättar enhetens likabehandlingsgrupp/trygghetsgrupp en plan för läsåret. Den skall presenteras för enhetens föräldraråd, på skolornas elevråd och klassråd samt personalens APT-möte. Den gällande planen utvärderas i klasserna, av skolans elevråd, arbetslagen samt i likabehandlingsgruppen/trygghetsgruppen. Under läsåret 2014/2015 kommer arbetet med plane att förskjutas så att utvärderingen och omarbetningen av planen mot kränkande behandling sker våren 2014 för att den nya och uppdaterade versionen ska vara klar att användas i verksamheten augusti

9 Förebyggande åtgärder Fritids Kartläggning och nulägesanalys fritids Som underlag avseende trygghet och studiero på fritids har två olika enkäter genomförts. Detta avser en enkät som barnen har fyllt i och en föräldraenkät där barnens föräldrar lämnat sina synpunkter. Svaren har sedan analyserats och åtgärder vidtagits och uppmärksammats i verksamhetsmålen för fritids. Barnens och föräldrarnas upplevelser Barnen upplever att trivseln är hög på fritids. Hela 95 % trivs bra eller mycket bra. De anger att de tycker aktiviteterna är rolig, lekfulla och spännande. Inget barn har angett att de inte har någon att leka med eller att det är svårt att få kontakt med en vuxen. Barnen känner sig sedda och upplever att de har ett reellt inflytande över verksamheten. Även föräldrarna framhåller att man är mycket nöjd med verksamheten och även bedömer att de upplever att deras barn är det. På en femgradig skala där 1 är mycket dåligt och 5 mycket bra hamnar medelvärdet på 4,45, där föräldrarna svarat på frågan om de upplever att deras barn trivs på fritids. Hur vill vi arbeta? Vi kommer att fortsätta arbeta aktivt för att trivseln och tryggheten på fritids ska vara hög. I linje med detta är våra verksamhetsmål tydliga där vi vill att barnen har ett reellt inflytande över verksamheten. Vi vill också aktivt arbeta med en tydlighet kring vår nolltolerans mot kränkande behandling och vara observanta på barnens relationer mot varandra. Detta gjorde vi? Vi har genomfört föräldra- och elevenkäter i våra fritidsverksamheter. Enkäterna handlar om trivsel, hur man upplever kvaliteten i skolan och om man har blivit utsatt för kränkande behandling under läsåret. En svår fråga att hantera är att hitta former och metoder för att samla in information kring svåra frågor såsom likabehandling från yngre barn. Det är fler frågeställningar man får ta i beaktande både inför själva genomförandet som i analysen av resultaten. Upplevelsen av orättvisor kan vara starkt kopplade till det senast upplevda exempelvis under rasten eller den senaste lektionen. Möjligheten att få eleven att ha en längre reflektionstid bakåt är svårare ju yngre barnen är. Oavsett ska svaren tas på fullaste allvar och systematiken i arbetet för trygghet och trivsel ska ha en förebyggande effekt. Vad har fungerat bra? Överlag är det mycket glädjande att trivseln är mycket hög. De fyra olika fritidsarbetslagen arbetar målinriktat och anpassat utifrån ålder och mognad hos barnen. Ju äldre de är desto mer eget ansvar tar de. Vi försöker att vara noga med vår vuxennärvaro både utomhus och inomhus. Vad har fungerat mindre bra? Det finns ett antal barn som svarat att de endast ibland har någon att leka med. Vi behöver vara mer uppmärksamma kring detta och bli bättre på att fånga upp dessa barn. Likaså behöver vi analysera på ett djupare plan vad detta kan bero på och samla in mer information kring detta inom ramen av våra fritidsråd. Fritids handlingsplan utifrån kartläggningen Tillsammans med skolan behöver fritids arbeta mer aktivt för att motverka de verbala kränkningar som eleverna upplever under skoltid. Dessa kan mycket väl finnas under fritidstid med men är mindre vanligt förekommande. Likaså ska vi vara noggranna med att ordna olika typer av aktiviteter som barnen föreslår. Via våra förslagslådor lämnas många bra förslag in och vi ska tydligt återkoppla dessa till hela barngruppen. Vi ska också fortsätta vårda den goda relation vi har till barnens föräldrar. Det är viktigt att vi har ett bra bemötande till både barn och deras föräldrar. Våra verksamhetsmål som är nedbrutna per avdelning ska tydliggöras så att även barnen vet vilka de är och hur vi ska arbeta tillsammans för att nå dem. I ett övergripande perspektiv ska vi fortsätta arbeta med att samverka mellan avdelningarna, först och främst med våra syskonavdelningar. 9

10 Mål läsåret Nyvångsdagen ska genomföras även under innevarande läsår. Denna dag kommer att infalla under vt-15 och ska innehålla lekar, tävlingar och andra moment som stärker vi-känslan på skolan. 2. Inom ramen av vårt rastvärdsuppdrag ska vi vara lyhörd för hur barnen interagerar och pratar med varandra. Vi ska ingripa omedelbart vid tecken på att relationen mellan barnen inte är bra. I det sammanhanget är det lika viktigt att fortsätta arbetet med korrektionssamtal och uppföljning. 3. Elevhälsoteamet träffas varje vecka för att fånga upp och följa upp tillbudsärenden som rapporterats. 4. Med hjälp av trygghetsgruppen ska samtal kring tillbudshanteringen genomföras för att säkerställa att samsyn råder och tillämpningen sker på lika sätt utifrån styrdokumenten. 5. I det systematiska arbetsmiljöarbetet finns en årsplan med månadsvisa uppföljningar rörande olika sakområden. Denna plan gäller både elever och personal. 6. Vi ska utveckla samverkansarbetet mellan avdelningarna. Detta görs genom gemensamma aktiviteter. 7. Alla avdelningar ska ha fungerande fritidsråd 8. Verksamheten på alla avdelningar ska utgå från våra verksamhetsmål för fritids. 10

11 Förebyggande åtgärder F-3 Kartläggning och nulägesanalys åk 1-3 För att göra bedömning av hur kvalitén upplevs i skolan och om man har blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminerad under läsåret har vi genomfört en enkätundersökning för att få en inblick i hur eleverna upplever sin trivsel. I samband med utvecklingssamtalen (två per termin) har även trygghet och trivsel tagits upp och diskuterats enskilt med respektive barn och föräldrar. Enligt enkäten för åk 1-3 är trivseln hög Undersökningen visar att 95 % trivs bra eller mycket bra på skolan, 3 % upplever mindre bra och ingen upplever att man vantrivs. Detta är mycket glädjande. Det är ungefär sju elever som svarat att man trivs mindre bra. Dessa sju är fördelat mellan verksamhetens samtliga årskurser. Eleverna upplever att de har en god kontakt med sina lärare och att de har någon att leka med på rasterna. Dock uppger de att det förekommer kränkningar där de verbala är de vanligaste. Detta ser vi allvarligt på och behöver komma till rätta med. Hur vill vi arbeta? Vi arbetar kontinuerligt, i linje med våra verksamhetsmål, för att höja verksamhetens kvalitet och för att våra elever ska känna sig trygga och uppleva en meningsfull skoldag. Med hjälp av enkätsvaren kan vi se var behovet finns att utveckla/förbättra men också vad som fungerar bra för våra elever. Detta gjorde vi: Vi har genomfört elevenkäter i åk F-9 samt på fritids. Enkäten handlar om trivsel, hur man upplever kvaliteten i skolan och om man har blivit utsatt för kränkande behandling under läsåret. En svår fråga att hantera är att hitta former och metoder för att samla in information kring svåra frågor såsom likabehandling från yngre barn. Det är fler frågeställningar man får ta i beaktande både inför själva genomförandet som i analysen av resultaten. Upplevelsen av orättvisor kan vara starkt kopplade till det senast upplevda exempelvis under rasten eller den senaste lektionen. Möjligheten att få eleven att ha en längre reflektionstid bakåt är svårare ju yngre barnen är. Oavsett ska svaren tas på fullaste allvar och systematiken i arbetet för trygghet och trivsel ska ha en förebyggande effekt. Inför nästa mätning (november 2014) kommer vi använda ett annat underlag som är lättare att fylla i och analysera. Vad fungerar bra? Eleverna verkar trivas på skolan överlag och kontakten med lärarna fungerar bra. Betydelsefullt att ingen har svarat aldrig på frågan Har du någon att umgås med?. Ur ett förebyggande perspektiv har vi arbetat mycket med relationsskapande och gruppsammanhållning och den individuella tryggheten hos barnen. Detta kombinerat med vuxenstöd inom ramen av såväl klassrumsverksamhet och raster vittnar om framgång i detta perspektiv. Vad fungerar mindre bra? Upplevelsen av att det förekommer verbala kränkningar är mindre bra och här måste vi sätta in andra åtgärder som förhoppningsvis resulterar i att detta upphör. Åk 1-3:s handlingsplan utifrån kartläggningen Vad kan vi göra för att öka trivseln för våra elever? Vi behöver jobba mer med de verbala kränkningarna och språkbruket hos eleverna. Detta sker ur ett förebyggande perspektiv inom ramen av vårt värdegrundsarbete inom klasserna och på fritidsavdelningarna. Frågor och trygghet och trivsel tas kontinuerligt upp inom klassråden och även inom trivselrådet, F-3. De vuxnas närvaro på raster och i andra sammanhang är av yttersta vikt där tydliga markeringar ska ges vid ett för hårt verbalt språkbruk mellan barnen. Vi behöver också vara noggranna med att påminna eleverna om vår nolltolerans på skolan och konkretisera för barnen vad detta innebär. Vi bör arbeta utifrån konkreta teman, projekt eller enklare åtgärder där den demokratiska processen från förslag till beslut blir tydlig och greppbar. Detta arbete gäller på olika nivåer från gruppen till F-3-verksamheten överlag. I vårt arbete med att skapa relationer mellan yngre och äldre barn ska vi 11

12 arbeta mer med gemensamma teman och andra samarbeten. Fadderverksamheten som startade förra läsåret ska fortsätta då det varit framgångsrikt och en god insats i det förebyggande relationsarbetet mellan yngre och äldre barn Mål läsåret Nyvångsdagen ska genomföras även under innevarande läsår. Denna dag kommer att infalla under vt-15 och ska innehålla lekar, tävlingar och andra moment som stärker vi-känslan på skolan. 2. Inom ramen av vårt rastvärdsuppdrag ska vi vara lyhörd för hur barnen interagerar och pratar med varandra. Vi ska ingripa omedelbart vid tecken på att relationen mellan barnen inte är bra. I det sammanhanget är det lika viktigt att fortsätta arbetet med korrektionssamtal och uppföljning. 3. Elevhälsoteamet träffas varje vecka för att fånga upp och följa upp tillbudsärenden som rapporterats. 4. Med hjälp av trygghetsgruppen ska samtal kring tillbudshanteringen genomföras för att säkerställa att samsyn råder och tillämpningen sker på lika sätt utifrån styrdokumenten. 5. I det systematiska arbetsmiljöarbetet finns en årsplan med månadsvisa uppföljningar rörande olika sakområden. Denna plan gäller både elever och personal. 6. För att öka vi-känslan på F-3 firar vi bland annat att läsåret startar. Detta görs genom gemensamma aktiviteter. 7. Faddersystemet F-3 har tillsammans med 4-6 ska fortsätta även lå Alla klasser ska ha klassråd. 9. Trivselråd ska genomföras två gånger per termin där två representanter från varje klass ingår tillsammans med tre vuxenstöd och rektor. Rektor är sammankallande. 10. Våra enhetsvisa mål avseende trygghet och studiero ska uppnås. 12

13 Förebyggande åtgärder 4-6 och basgruppen Vi arbetade förebyggande genom att ha elevvårdande grupper som kamratstödjare, klassråd och elevråd. Dessa har regelbundna möten under läsåret. Alla klasser har varje vecka klassråd där man arbetar på olika sätt tar upp trivsel och värdegrundsfrågor. På elevråden som träffas en gång per månad tas frågor kring trivsel och arbetsmiljö upp. På skolan finns en Trygghetsgrupp F-9 som består av rektorer och pedagoger, se mer information om Trygghetsgruppen nedan. I vårens elevenkät framkom att det skett trasserier framförallt verbalt bland eleverna. Språkbruket är något vi arbeta aktivt med, både i klassrummen, i korridorerna och på rasterna. Ett aktivt arbete i klasserna för att motarbeta grovt språkbruk är ett sätt att verka för att eleverna respekterar varandra. Att fortsatt verka för en god stämning på skolan genom årskursövergripande aktiviteter och fokuserat teambyggnadsarbete i klasserna är också ett mål. Åk 4-6 arbetar ämnesövergripande med temat Innerst inne som planeras med utgångspunkt i kapitel ett och två i Lgr 11. För att komma till rätta med den och all annan form av trakasseri och kränkande behandling har pedagogerna och skolledning varit tydliga med att det är nolltolerans vad gäller alla trakasserier och kränkande behandling på skolan. Alla klasser ha samtalat om skolans regler kring detta. Det finns i år även en Konsekvenstrappa (utgår från Skollagen) som eleverna har fått ta del av och diskutera. I intervjuer med elever upplevde de förra läsåret att det inte blev några konsekvenser för de elever som bröt mot skolans regler. Elevhälsan genomför s.k. hälsosamtal med eleverna i åk 4 för att kunna arbeta förebyggande. Elevhälsan arbetar på individ, grupp och organisationsnivå. Kartläggning och nulägesanalys åk 4-6 Under läsåret har det inkommit tillbudsanmälningar där det framkommer att de flesta händelser sker i korridorer/kapprum. Typer av tillbud är verbala kränkningar och fysiskt våld. Samtliga handlar om elev mot elev. Alla elever i årskurs fem och sex haft gruppsamtal klassvis om kamratskap, utanförskap och skolans regler. I varje grupp närvarade en person från elevhälsan. Elev- och föräldraenkäter Vi har genomfört både elev- och föräldraenkäter under läsåret. Likabehandlingsplanen togs upp på klassråden och på elevrådet där eleverna fick möjlighet att formulera och tycka till/förändra innan den reviderades. Enkäten handlar om trivsel, hur man upplever kvaliteten på undervisningen och bemötandet samt om man har blivit utsatt för kränkande behandling. Eleverna har besvarat en enkät och föräldrarna en annan. Elevenkäten visade att så gott som alla elever hade någon att umgås med i skolan. Det stora flertalet av eleverna har inte utsatts för kränkande behandling men de elever som upplevt att de blivit kränkta har blivit det verbalt och eller fysiskt. Föräldraenkäten visar att så gott som alla föräldrar upplever att deras barn trivs i skolan. De upplever dessutom att de har god kontakt men barnens klassmentorer. Åk 4-6:s handlingsplan utifrån kartläggningen Mål läsåret Rektor har tillsatt ett elevråd på åk 4-6 för att tydliggöra den demokratiska processen samt öka elevinflytandet och delaktigheten för våra elever. 2. Elevrådet kommer att få uppdrag under vt -15 att, tillsammans med övriga elevråd på skolan att planera och anordna en gemensam Nyvångsdag för årskurserna F-9. Syftet med denna dag är att den ska innehålla lekar, tävlingar och andra moment som stärker vi-känslan på skolan. Vi genomförde den första Nyvångsdagen vt-14 och den blev mycket lyckad. 3. Det nya rastvärdschemat läsåret har gjort att det på alla raster är minst två vuxna ute bland eleverna. All personal som arbetar på skolan ska vara observanta på vad som händer i korridorer/kapprum. I åk 4-5 finns förstärkning av vuxna i omklädningsrummet på idrotten. 4. Kamratstödjarna består av en till två representanter från varje klass och träffas 3-4 gånger varje termin där trivseln på skolan diskuteras. Representanterna har i uppgift att vara uppmärksamma på hur situationen i korridorer, skolgård, matsal, omklädningsrum samt 13

14 trivseln i respektive klass är. Det är dock de vuxnas ansvar att lösa olika situationer och att anmäla olika former av kränkande behandling. 5. AMOR (Antimobbingsråd åk 7-9) och ESKO (Elevskyddsombuden åk 7-9) har inplanerade aktiviteter (film, diskussion och frågor) för åk 4-6 under vt Genomförande av en avslutningsceremoni för åk 6 eleverna och en välkomstceremoni för de nya eleverna i årskurs 4 på deras första skoldag. Åk 4 delar ut en ros till eleverna i åk 6 på avslutningsdagen. Välkomstceremonin innehåller sång av eleverna i åk 5-6 och tal av rektorn och som avslutning får de varsin glass. Syftet är att öka gemenskapen mellan eleverna och att våra nya elever ska känna sig välkomna. 7. Ett ämnesövergripande team Innerst inne där innehållet är kopplat till kapitel 1 o 2 i Läroplanen samt Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling. 8. Faddersystem för skolår 1-6: Årskurs 1 samarbetar med årskurs 4, årskurs 2 samarbetar med årskurs 5 och årskurs 3 samarbetar med årskurs Nyinflyttad elev eller elev som flyttar inom skolan tilldelas en fadder i den nya klassen som i samråd med klassmentorer ansvarar för att inskolningen blir så positiv som möjligt. 10. Elevhälsan träffas varje vecka för att fånga upp och följa upp tillbudsärenden som rapporterats samt arbeta förebyggande och gemensamt för elever med behov av stöd samt övergripande för hela elevhälsan. 14

15 Förebyggande åtgärder åk 7-9 och LIG Elevinflytande Skolans olika elevråd är grunden för ett demokratiskt arbets- och synsätt på skolan. De elevdemokratiska råden har som gemensam och främsta uppgift att arbeta för ökad trivsel på skolan. Ett bemötande och ett förhållningssätt där vi bejakar elevens positiva sidor är en förutsättning för ett bra arbetsklimat. I varje klass utses rådsrepresentanter. Målet är att det ska finnas representanter från varje klass i alla råd. De som är ordförande i råden bildar Elevrådsstyrelsen (ERS). ERS, elevskyddsombuden (ESKO) och Antimobbningsrådet (AMOR) får årligen utbildning. Alla råd träffas en gång i månaden och till varje råd är knutet ett eller flera vuxenstöd. En gång i veckan har eleverna klassråd då rådsrepresentanten ska förmedla vad som har beslutats eller diskuterats på det senaste mötet. Antimobbningsrådet har en till två representanter från varje klass och träffas 3-4 gånger varje termin där läget i alla klasser gås igenom. Representanterna har i uppgift att vara uppmärksamma på hur situationen i korridorer, skolgård, matsal, omklädningsrum samt i respektive klass är. Det är dock de vuxnas ansvar att lösa olika situationer och att anmäla olika former av kränkande behandling. Föräldrainflytande Forum för samråd på skolorna i Dalby/Torna Hällestad är sammansatt på följande sätt. Två verksamhetschefer och en rektor, sex ordinarie föräldrarepresentanter, tre elevrepresentanter, fyra representanter från personalen. Forum för samråd leds av en verksamhetschef. Från Barn och skolnämnd Lund Öster finns två adjungerade ledamöter som fungerar som kontakter mellan skolan och den politiskt valda nämnden. Forum för samråd har möte två gånger på höstterminen och två på vårterminen. 15

16 Det finns också ett föräldraråd, med en vuxen som representerar respektive klass samt rektorer, som representerar olika årskurser. Föräldrarådet diskuterar pedagogiska och organisatoriska frågor och ska vara ett stöd till föräldrar i Forum för samråd. Sammanträdestider följer forum för samråd, med 14 dagars förskjutning. Vid föräldramöte ges information om skolans värdegrund och lokala regler. Jämställdhet Skolledningen ska vid bildandet av klasser eftersträva en jämn fördelning mellan flickor och pojkar. Befintliga grupper ska kunna brytas och blandas, så att en jämn könsfördelning uppnås. Anställningsannonser ska vara könsneutralt utformade och uppmuntra sökande från båda könen att söka. Vid lika meriter ska det underrepresenterade könet anställas. Ledningsfunktioner bör vara jämnt fördelade mellan könen. Samtliga elevdemokratiska råd ska bestå av såväl flickor som pojkar. Val till de elevdemokratiska råden bör göras så att det blir en jämn representation av flickor och pojkar. Klassföreståndarna ska, inför val till de olika råden, ha fått information om andelen flickor respektive pojkar i de olika råden föregående år och med detta som utgångspunkt diskuteras vikten av en jämn könsfördelning i valen till de olika råden. I ett flertal ämnen kommer jämställdhet in som ett naturligt inslag i undervisningen. Jämställdhetsfrågorna tas upp till diskussion och bearbetning, i t.ex. biologi (sex- och samlevnad) och SO (olika kulturer, religionsundervisningen) och vid studie- och yrkesvägledning. Jämställdhet ska i alla ämnen diskuteras och belysas med utgångspunkt från läromedel, litteratur, filmer och media. Lärare ska eftersträva jämställdhet i sin undervisning så att flickor och pojkar utvecklas på bästa sätt. Lärare ska tänka på att välja könsneutrala exempel som berättar om både flickor och pojkar. Undervisningen ska läggas upp på ett sätt som engagerar båda könen. Flickor och pojkar ska ges samma möjlighet att komma till tals i undervisningen. Både flickor och pojkar ska uppmuntras att delta i aktiviteter som är typiska för det motsatta könet. Alla elever ska uppmanas att prova på, utveckla och lära sig mer om områden som av tradition betraktas som könsbundna, t.ex. teknik och vård. Undervisningen kan i vissa fall delas in i flick- och pojkgrupper och eleverna ska ges tillfälle att arbeta med personer av båda könen. Gruppkonstellationer bör varieras för att eleverna ska utvecklas optimalt och bli mer självständiga. Gruppsammansättningen ska vara styrd av läraren. Flickor och pojkar ska ges samma möjlighet till meningsfull rastaktivitet. Personal ska kontinuerligt erbjudas möjlighet till fortbildning i jämställdhetsfrågor. Information inför val till högre årskurs och gymnasium ska vara könsneutralt utformad. I studie- och yrkesvalsfrågor ska vi verka för att bryta traditionella utbildningsval. I undervisning och i vägledningssamtal ska vi medvetandegöra eleverna om den sneda könsfördelningen i elevens val och i valet till gymnasieskolan. Skolhälsovård Skolsköterskorna har enskilda hälsosamtal med elev och föräldrar i förskoleklass samt hälsosamtal med elever i årskurserna två, fyra och åtta. Samtalen i årskurs åtta behandlar frågor om arbetsmiljö, matvanor och fysisk aktivitet, fritid, fysisk och psykisk hälsa, alkohol/narkotika/tobak, kroppsutvecklings och relationer. 16

17 Rutiner åk Första skolveckan varje nytt läsår behandlas skolans värdegrund och lokala regler. Då betonas vikten av att alla visar hänsyn och att skolan inte accepterar att ungdomarna retas eller på annat sätt trakasserar varandra. 2. Varje vecka har alla klasser klassråd och mentorstid. Vid klassrådet har elevrådsrepresentanterna möjlighet att presentera respektive råds aktivitet. På mentorstiden har klassmentorn möjlighet att diskutera värdegrundsfrågor med eleverna enskilt eller i grupp. 3. Skolledningen för regelbundna samtal med elevordförande i AMOR (Antimobbingråd) och ESKO (Elevskyddsombuden). 4. Representanter för AMOR och ESKO besöker tillsammans med skolledningen alla klasser under läsåret för att presentera och resonera om planen mot kränkande behandling, skolans värdegrund, regler och konsekvenser. 5. Vid de elevledda utvecklingssamtal får eleverna reflektera över sitt eget förhållningssätt mot såväl andra elever som mot vuxna. 6. Nyinflyttad elev eller elev som flyttar inom skolan tilldelas en fadder som i samråd med klassmentorer ansvarar för inskolningen. 7. Varje läsår genomförs av elever temadagar med fokus på värdegrundsarbete. 8. Utvärdering av elevråden sker vid den årliga utvärderingsdagen i slutet av maj. Samtliga vuxenstöd, skolledningen, elevrådens nuvarande och blivande ordförande använder en dag för att utvärdera årets elevrådsverksamhet. 9. Samtliga elever i åk 7-9 får en utvärdering i enkätform under höst- och vårterminen. 10. Om någon upplever eller upptäcker en kränkande behandling skrivs en anmälan, se bilaga, som lämnas till ansvarig rektor. Rektor ansvarar för att händelsen utreds och att åtgärder sätts in. Anmälningarna sammanställs och analyseras årligen av trygghetsgruppen och vid skyddsronder. 11. Varje termin följs resultaten på trivselenkäten upp i varje klass av klassmentorerna. Klassen arbetar med hur de i den egna klassen skall åtgärda sådant som kommit fram på utvärderingen. Klassmentorer lämnar in förslag på nya åtgärder till skolledningen. Kartläggning och nulägesanalys åk 7-9 Detta ville vi: Ge alla våra elever en trygg miljö och bästa förutsättningar för lärande. Vi ville också skapa väl fungerande grupper där varje elev får det stöd de behöver, genom att hålla hög kvalitet på undervisningen, göra eleverna delaktiga och engagerade. Dessutom ville vi att samtliga på skolan, personal och elever skulle bemöta varandra med ömsesidig respekt. Detta gjorde vi: Vi fortsatte vårt elevdemokratiska arbete med avsikt att involvera eleverna, skapa delaktighet och samarbete över årskurserna för att tillsammans skapa och ta ansvar för en bättre skola. Vi avsatte 70 minuter varje vecka för klassråd, mentorstid och rådsaktiviteter. Råden anordnade temadagar där en av dagarna hade temat Afrika. Årskurs åtta planerade och genomförde en friluftsdag för mellanstadiet. Trygghetsgruppen planerade och genomförde Nyvångsdagen för första gången. Klasserna åkte på teater/bio och prövade olika danser. Nyvångskolan firande elevdemokrati 25 år med heldagsaktiviteter. Denna dag blandades eleverna i olika grupper hade teamskapade övningar och vi fick besök av de eldsjälar som var med och startade elevdemokratin på Nyvångskolan. Eleverna deltog på ungdomstinget inne i Lund. Vi har tagit fram en ny policy angående mobiltelefoner/datorer som innebär att vi tillfälligt får omhänderta dem. Klassmentorerna skickade hem ett förväntansdokument till föräldrarna och elev i början av läsåret för genomläsning och underskrift. I slutet av läsåret hade vi klassmentorns dag där vi fokuserade på sammanhållning i klasserna. Hur blev det så? 17

18 Det elevdemokratiska arbetet upplevde eleverna som positivt enligt både klassutvärderingar och Lunkenkät. Enligt klassenkät från årskurs nio framhöll eleverna att elevdemokrati, stämningen på skolan och stort utrymme för eleverna att komma med projektförslag är särskilt positivt för Nyvångskolan. De temadagar som elevråden genomförde blev mycket uppskattade och förstärkte vårt gemensamma värdegrundsarbete. Friluftsdagen som årskurs åtta planerade och genomförde samt temadagen Afrika ökade samhörighet mellan vuxen elev och elev elev över åldersgränserna. Lunk-enkäten visade att vi hade hög trivsel på skolan men att det förekom kränkningar, framförallt verbala. Vi tror att förväntansdokumentet har haft någon effektivt då eleverna vet att det finns en åtgärd och blir då mer disciplinerade. Varför blev det så? Det elevdemokratiska arbetet var välkänt för eleverna och inarbetat i organisationen sedan tidigare, därav det positiva resultatet. Klimatet bland de äldre eleverna har varit gott vilket påverkat alla i en positiv riktning. Systemet med rastvärdar och att vuxna i allmänhet ingripit vid konflikter, dåligt uppförande och liknande bidrog till att eleverna generellt kände sig trygga. Att språket bland eleverna emellanåt varit grovt kan vara en bidragande orsak till att verbala kränkningar förekommit. Vi tycker det är viktigt med temadagar kring diskriminering och verbala kränkningar. Det är också viktigt att upprätthålla att eleverna använder hjälpmedel som mobiler och datorer på rätt sätt och vid rätt tillfällen. Enligt svaren på elevenkäten är det viktigt att vi arbetar vidare med könsdiskriminering och verbala kränkningar. Åk 7-9:s handlingsplan utifrån kartläggningen Elevdemokratin är skolans profil och varumärke och kommer fortsätta att verka för en så bra skola som möjligt. Utvärderingsdagen för de olika råden kom med många konkreta förslag på framtida temaarbeten och gemensamma evenemang. Språkbruket är något vi måste arbeta aktivt med, både i klassrummen och i korridorerna. En temadag där vi fördjupar oss i detta och aktivt arbetar för att motarbeta grovt språk kan vara ett sätt att verka för att ytterligare respektera varandra. Att fortsatt verka för en god stämning på skolan genom årskursövergripande aktiviteter och fokuserat teambyggnadsarbete i klasserna är också ett mål. Ett generellt material med övningar för detta kan tas fram centralt som inspiration och hjälp för alla. Mentorstiden måste ses över, så att det blir rimlig tid att utföra ålagda uppgifter. En mentorsdag i början av varje läsår är också något som skulle stärka sammanhållningen i grupperna och leda till ännu bättre relationer mellan lärare och elever. Aktivitetsmål åk Aktivt arbeta med att förbättra språkbruket. 2. Skapa aktiviteter med fokus på teambyggnadsarbete inom årskurserna. 3. Skapa aktiviteter med fokus på teambyggnadsarbete mellan årskurserna. 4. Behålla en mentorsdag vid terminsstart. 5. Utveckla schemaläggning genom utvärderingar (både lärare och elever). 6. Schemalägga mer gemensam tid för lärarna (både raster och planeringstid). 7. Ta fram material med teamövningar som kan användas i klasserna för att skapa teamkänsla. 8. Policy för hur mobiltelefoner och datorer ska användas. 9. Fortsätta arbetet med den nystartade Trygghetsgruppen på Nyvångskolan, som består av pedagoger från förskoleklass, fritidshem och årskurserna

19 Akuta situationer Nyvångskolan F-9, LIG och basgruppen Rutiner, rapportering, åtgärder uppföljning Rutiner Alla som arbetar i skolan antingen som anställd eller elev har ansvar för att aktivt ingripa och uppmärksamma när man ser eller hör diskriminering eller annan kränkande behandling. Detta görs genom att själv ingripa eller om så behövs tillkalla hjälp. Prioritet Åtgärd Ansvarig 1 Stöd den utsatte All personal 2 Se till att han/hon har tillgång till en trygg zon. Stanna hos den utsatte. All personal 3 Ta reda på vad som hänt. Det är viktigt att du tar elevens upplevelser på allvar. Lägg inga värderingar i det du får berättat för dig. Du har fått ett förtroende. (samtalsdokument bifogas) All personal och/eller klassmentor 4 Kontakta berörd elevs klassmentor. Om det efter samtal och faktainsamling visar sig vara en vanlig konflikt arbetar pedagogerna vidare enligt Åtgärder vid elevers dåliga uppförande som inte bedöms vara kränkande, diskriminerande eller trakasserier. All personal Uppföljning av situationen vid misstanke om kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Prioritet Åtgärd Ansvarig 5 Vid misstanke om kränkande behandling, diskriminering eller All personal trakasserier kontaktas skolledning och eventuellt skolhälsovård 6 Utredning av händelsen inleds. Använd blankett om kränkande behandling, bilaga 1, finns även på It s learning. All personal Rektor Rektor beslutar om vilka personer i personalgruppen som skall ansvara för den fortsatta utredningen. Samtal med övriga inblandade elever utifrån den utsatta elevens berättelse. (samtalsdokument bifogas) 7 Vårdnadshavare kontaktas snarast eller inom 24 timmar Klassmentor 8 Beroende på kränkningens art görs eventuellt en anmälan till Rektor socialtjänsten och/eller polisen 9 Om händelsen inneburit fara för liv och hälsa eller orsakats genom våld Rektor eller hot om våld ska en anmälan göras till Arbetsmiljöverket. 10 En snabb återgång till skolan ska stödjas. Eventuellt måste skolarbete anpassas till de förhållanden som uppkommit på grund av händelsen. Rektor 11 Dokumentation av det inträffade samt att en utredning genomförs. Handlingsplan upprättas och dokumenteras. Rektor och personal utsedda av rektor 12 Barnets/elevens sjukfrånvaro ska noggrant följas upp. Klassmentor/ Rektor 19

20 Åtgärder vid elevers dåliga uppförande som inte bedöms vara kränkande, diskriminerande eller trakasserier. Prioritet Åtgärd Ansvarig 1 Direkt tillsägelse All personal 2 Allvarssamtal med eleven i enrum All personal 3 Samtal med inblandade för att medvetandegöra allas upplevelse All personal 4 Vid upprepade händelser se Uppföljning av den akuta situationen, Klassmentor punkt 5 Vid samtal med alla inblandade, punkt 3, är det viktigt att alla får berätta hur de upplevt situationen/konflikten. Skapa en miljö där alla kommer till tals och där alla tas på allvar. När personal kränker elev Lärare förbinder sig att i sin yrkesutövning: alltid bemöta eleverna med respekt för deras person och integritet samt skydda varje individ mot skada, kränkning och trakasserier; påtala fel, komma med konstruktiv kritik och i yttersta fall, genom aktivt handlande ingripa mot sådant som strider mot den människo- och kunskapssyn som lärares etik vilar på; respektera såväl kollegers som andra yrkesgruppers kompetens, skyldighet och ansvar i skolvardagen; ingripa om en kollega eller annan vuxen uppträder kränkande mot en elev eller motverkar en elevs rättigheter Åtgärder när personal kränker elev Prioritet Åtgärd Ansvarig 1 En anställd som upplever att en kollega eller annan vuxen kränker en All personal elev ska omedelbart prata med den som uppträder tvivelaktigt 2 Rapportera kränkningen till rektor inom 24 timmar All personal 3 Fyll i en tillbudsrapport, se bilaga 1 All personal 4 Vid upprepade kränkningar av elev ska rektor kontaktas omedelbart. Rektor utreder händelsen/händelserna. Samtal förs med berörd elev och föräldrar. All personal och rektor 20

21 Bilaga 1 - Anmälan om kränkande behandling Datum för inlämnande till ansvarig rektor: Tidpunkt för tillbud: Plats för tillbud: Vårdnadshavarna kontakterade av: Datum Inblandade Elev Elev Elev Vuxen Vuxen - Vuxen Vuxen - Elev Verbal Internet/mobil Tillfällen Sexuell läggning Sexuell läggning Enstaka Religion Religion Upprepade Etnisk Könsord Etnisk Könsord Fysiskt våld Psykiskt våld Övrigt Beskrivning Underskrift 21

22 Bilaga 2 - Åtgärdsrapport Ansvarig skolledare: Anmälan till Polisen gjord av: datum Anmälan till Arbetsmiljöverket gjord av: datum Skyddsombud informerade av: datum Elevskyddsombud informerade av: datum Rapportskrivaren informerad om genomförda åtgärder: Åtgärder Ansvarig Uppföljning 22

23 Bilaga 3 - Nyvångskolans regler Undervisande personal ansvarar för att alla elever och deras föräldrar vet vad som står i detta dokument och vad det betyder. Minst en gång per läsår ska dokumentet presenteras för och diskuteras med berörda parter På Nyvångskolan gäller följande regler: Jag ska lyssna på vad läraren säger och följa lärarens instruktioner. Jag sitter på den plats som läraren ger mig. Jag använder bara de hjälpmedel som läraren tillåter. Jag ska vara rädd om saker jag får låna av skolan. Jag ska visa hänsyn mot andra elever och vuxna. Jag ska sköta mig på internet och aldrig kränka eller såra någon annan. Ur skollagen kap 5. Trygghet och studiero Disciplinära och andra särskilda åtgärder Allmänna befogenheter för rektor och lärare 6 Rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. Enligt de förutsättningar som följer av 7-23 får det beslutas om utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid en annan skolenhet, avstängning och omhändertagande av föremål. En åtgärd enligt första eller andra stycket får vidtas endast om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. Se vidare 7 till 11 i kap 5 gällande utvisning ur undervisningslokalen, kvarsittning, utredning, skriftlig varning. 23

24 Bilaga 4 Samtalsmall Datum: Elev: Klass: Vem/vilka var inblandade? Vad har hänt? Uppföljning/vidare kontakt: Konsekvens av händelsen: Samtalsledare: Dokumenterat av: 24

25 Bilaga 5 Konsekvenstrappa Trygghet och studiero Nyvångskolan Eleven stör undervisningen eller uppträder olämpligt Eleven inte ändrat sitt beteende efter tillsägelse från lärare Skollagen (2010:800), 5 kap 7 Eleven får stanna kvar i skolan under uppsikt högst en timme efter att skoldagen avslutas eller infinna sig i skolan högst en timme innan undervisningen börjar. Rektor meddelar vårdnadshavare. Skollagen (2010:800), 5 kap 8 Om elev, vid upprepade tillfällen, stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller gjort sig skyldig till allvarligare förseelse ska rektor se till att saken utreds. Samråd sker med vårdnadshavare vid elevkonferens som rektor kallar till. Skollagen (2010:800), 5 kap 9 Utifrån vad som framkommit i utredningen får rektor utfärda en skriftlig varning innehållandes information om åtgärder för att få eleven att ändra sitt beteende Rektor meddelar vårdnadshavare. Skollagen (2010:800), 5 kap 11 Rektor får besluta om att elev ska följa undervisningen i en annan undervisningsgrupp än den eleven annars hör till eller undervisas på annan plats inom samma skolenhet. Detta förutsätter att åtgärderna skolan vidtagit utifrån utredningen inte har givit önskad effekt. Om åtgärder enligt ovan inte är tillräckliga får rektor besluta om att en elev tillfälligt ska följa undervisningen vid annan skolenhet Skollagen (2010:800), 5 kap Rektor får besluta om att stänga av elev helt eller delvis om: Avstängning gäller under den tid det krävs för att utreda ytterligare åtgärder, d v s längst en vecka och ej fler tillfällen än två gånger per kalenderhalvår. Vårdnadshavare ska ges tillfälle att yttra sig innan beslut fattas samt informeras efter fattat beslut. Anmälan till socialnämnden ska göras. Skollagen (2010:800), 5 kap

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KULLINGSBERGSSKOLAN Alingsås Augusti 2015 Definition av kränkande behandling Definitionen är hämtad ur boken Ny Skollag i praktiken, som gäller fr.o.m.

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan 1(11) Barn- och utbildningsförvaltningen Kristinebergskolan Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Kristinebergskolan 2 Innehållsförteckning Kristinebergskolans

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

LIKABEHANDLINGS- PLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT K R Ä N K A N D E BEHANDLING

LIKABEHANDLINGS- PLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT K R Ä N K A N D E BEHANDLING LIKABEHANDLINGS- PLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT K R Ä N K A N D E BEHANDLING L Ä S Å R E T 2 0 1 4 2015 INNEHÅLL Inledning 3 D E L 1 : B A K G R U N D, B E G R E P P O C H R U T I N E R Skollagen och diskrimineringslagen

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

Huddunge byskolas likabehandlingsplan

Huddunge byskolas likabehandlingsplan 2014/15 Huddunge byskolas likabehandlingsplan Huddunge byskola Huddunge kyrkväg 15 Inledning Huddunge byskolas likabehandlingsplan är utformad i samarbete med samtliga elever på skolan och all personal.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-10-28 1 (9) LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING HAVETS OCH REVETS FÖRSKOLOR SAMT FAMILJEDAGHEM INOM JONSTORPSSKOLANS UPPTAGNINGSOMRÅDE Avd: Pärlan Upprättad: 2014-10-28 Gäller till:

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Sida 1(7) Likabehandlingsplan. för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola

Sida 1(7) Likabehandlingsplan. för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola 1(7) Likabehandlingsplan för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola 2(7) Bakgrund Idag regleras diskriminering och kränkande behandling i diskrimineringslagen, skollagen, arbetsmiljölagstiftningen

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Likabehandlingsplan för grundskolan och fritidshem på Sjöboskolan LÅ 14/15

Likabehandlingsplan för grundskolan och fritidshem på Sjöboskolan LÅ 14/15 Likabehandlingsplan för grundskolan och fritidshem på Sjöboskolan LÅ 14/15 Del 1 Sjöboskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, samt

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Parkskolan skolområde Östersund Södra 09/10 Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Skolans ledning

Läs mer

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för

Läs mer

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vallsta Fritidshem Ansvariga för planen Planen

Läs mer

Skolledningens ställningstagande.

Skolledningens ställningstagande. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR CALMARE INTERNATIONELLA SKOLA 2014-2015 Likabehandlingsplanen ska godkännas och fastställas av skolkonferensen vårterminen 2014 för att träda i kraft 1 juli samma år. Skolledningens

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015

Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015 2014-09-12 Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015 Innehållsförteckning Definitioner och begrepp Varför en likabehandlingsplan? Vad är diskriminering? Direkt diskriminering Indirekt diskriminering

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Solvändans förskola 2013/2014

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Solvändans förskola 2013/2014 Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Solvändans förskola 2013/2014 Innehållsförteckning 2 Vision 3 Lagtext och styrdokument Diskrimineringsgrunder Definitioner 4 Förebyggande och främjande

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/LIKABEHANDLINGSPLAN Strandskolan 2014-2015 Datum för upprättande: 140626 Innehållsförteckning Till dig som elev 3 Till dig som är förälder 3 Likabehandlingsplanens syfte 4

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Planen mot kränkande behandling och diskriminering

Planen mot kränkande behandling och diskriminering Planen mot kränkande behandling och diskriminering Torslunda Skola Förskoleklass och skolår 1 6 Läsåret 2014-2015 Planen mot kränkande behandling och diskriminering All förskole- och skolverksamhet i Mörbylånga

Läs mer

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekonomiprogrammet Läsår 15/16 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 LINDESKOLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 1 Innehåll Utgångspunkter 3 Definitioner av begrepp 3 Vad säger FN:s barnkonvention? 3 Vad säger lagen? 4 Vad säger Lindesbergs

Läs mer

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem. 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 Inledning/vision Det åligger samtliga vuxna vid Södervångskolan att

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Bergsundsskolan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bergsundsskolan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bergsundsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Innehåll Sida 1. Vision 2 2. Ansvarsfördelning 2 3. Bakgrund 3 4. Diskrimineringsgrunder 4 5. Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Böle Byskola 2014-2015 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Årlig plan 3 Vision 3 Vad säger styrdokumenten? 4 Definitioner 5 Ansvarsfördelning 6 Huvudman och Rektor

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Stadsskogen skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Stadsskogen skolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Stadsskogen skolan Hänvisningar till lagtext och styrdokument: Enligt skollagen (2010:800 6 kap.) och diskrimineringslagen (2008:567 1-4 kap.) är varje

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bildning PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING EMYHILLS FÖRSKOLA 2014/2015 Till dig som förälder Värdeorden Öppenhet, Engagemang, Utveckling - tydliggör vilka värderingar Kävlinge kommun står

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Prästkragens förskola 2015-2016. Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med förskolan Prästkragens pedagoger

Plan mot kränkande behandling Prästkragens förskola 2015-2016. Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med förskolan Prästkragens pedagoger Plan mot kränkande behandling Prästkragens förskola 2015-2016 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med förskolan Prästkragens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Gäller läsåret 13/14. Förskoleklass Grundskola 1-9

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Gäller läsåret 13/14. Förskoleklass Grundskola 1-9 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Gäller läsåret 13/14 Förskoleklass Grundskola 1-9 Innehållsförteckning sid 2 Inledning och syfte sid 3 Definiering av begrepp sid 4-5 Främjande arbete

Läs mer

Läsåret 2012-13. Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Malgoviks skola, Vilhelmina

Läsåret 2012-13. Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Malgoviks skola, Vilhelmina Läsåret 2012-13 Plan mot diskriminering och kränkande behandling, plan för hur vi ska vara mot varandra Malgoviks skola, Vilhelmina 1 Innehåll: Förord Så här vill vi att det ska vara på Malgoviks skola

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. läsåret 2014/15 vid De la Gardiegymnasiet enhet 1 - NA, TE

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. läsåret 2014/15 vid De la Gardiegymnasiet enhet 1 - NA, TE Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling läsåret 2014/15 vid De la Gardiegymnasiet enhet 1 - NA, TE Antagen av Skolledning 2014/2015 Inledning Skolor i Sverige är skyldiga att varje

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Molidens förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Molidens förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Molidens förskola 2014/2015 Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Innehållsförteckning A Mål och vision Inflytande och delaktighet Kartläggning, uppföljning

Läs mer

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Tallholma förskola 2010 Den årliga planen syftar till att främja barnens lika rättigheter oavsett

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan

Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan LIKABEHANDLINGSPLAN 1 (8) Lärande Lerums Gymnasium Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen gäller för alla gymnasiets enheter (enhet 1, enhet 2, enhet 3, enhet 4 och enhet 5) På Lerums

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Glömminge skola och fritidshem för lå 2013/2014

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Glömminge skola och fritidshem för lå 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Glömminge skola och fritidshem för lå 2013/2014 Alla vid Glömminge skola och fritidshem ska vara trygga och känna förtroende för varandra 1(13)

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012 Plan mot kränkande behandling 2012/13 Reviderad november 2012 Policy På Sven Eriksonsgymnasiet accepterar vi inte och tar avstånd från diskriminering eller annan kränkande behandling av våra elever och

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling för Lindboskolan åk 6-9 lå 2014-2015 På Lindboskolan tar vi avstånd från alla tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Läs mer

LOKAL LIKABEHANDLINGSPLAN. mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL LIKABEHANDLINGSPLAN. mot diskriminering och kränkande behandling LOKAL LIKABEHANDLINGSPLAN mot diskriminering och kränkande behandling FAGERHULTS SKOLA 2014-2015 Innehållsförteckning Vision s. 2 Vad säger lagen s. 2 Utvärdering av likabehandlingsplanen 13/14 s. 2 Främjande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Freinetskolan Hugin

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Freinetskolan Hugin Sidan 1 av 5 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Freinetskolan Hugin INLEDNING Bestämmelser i 1 skollagen och 2 diskrimineringslagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling och ställer

Läs mer

Sollebrunns skola årskurs 6-9 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Sollebrunns skola årskurs 6-9 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Sollebrunns skola årskurs 6-9 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UTIFRÅN FÖRVALTINGENS VISION LUST ATT LÄRA Denna plan gäller till och med 30/9-15. Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Paradisskolan 7-9 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Paradisskolan 7-9 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Paradisskolan/Björndalsskolan 2015-01-08 Paradisskolan 7-9 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling för Lindboskolan åk 6-9 lå 2015-2016 På Lindboskolan tar vi avstånd från alla tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Läs mer

Karolinerskolan och fritidshemmets

Karolinerskolan och fritidshemmets Karolinerskolan och fritidshemmets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bakgrund Rätten till likabehandling hör till de grundläggande mänskliga rättigheterna. Alla elever i skolan har samma

Läs mer

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling 2014-10-13 Barn- och utbildningsförvaltningen Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Alla är olika och lika bra Läsåret 2014/2015 Förskolan Pärlan 1 Policy Mobbning, diskriminering, trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp Likabehandlingsplan förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Garvarens förskola Teckomatorp Avser verksamhetsåret 2014-2015 Innehållsförteckning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Policy På Viskastrandsgymnasiet tolereras inga former av diskriminering, övergrepp, mobbning eller kränkningar. Alla elever och all personal ska

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 Innehållsförteckning Likabehandlingsarbetet på Snömannen 2015... 4 Syfte med planen:... 4 Lpfö 98 sid 4 Förskolans värdegrund och uppdrag... 4 Vad säger

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Fridhemskolan och Fridhemskolans fritidshem Läsår 2015-16

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Fridhemskolan och Fridhemskolans fritidshem Läsår 2015-16 Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Fridhemskolan och Fridhemskolans fritidshem Läsår 2015-16 Sid 1 Sid 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s 2 1 Vision s 3 2 Uppdraget s

Läs mer

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN 2014-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Förskolans vision 3. Vad står diskrimineringsbegreppen för 4. Främjande åtgärder 5.

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid Inledning 2 Mål för likabehandlingsarbetet 3 Lagar, styrdokument 4 Definition av begrepp 4 Främjande arbete 5 Förebyggande arbete 6 Rutiner för åtgärder och uppföljning när det

Läs mer

ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014

ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014 Upprättat 2013-08-01 Revideras 2014-08-01 ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014 Mål: Alla barn och elever har

Läs mer

Likabehandlingsplan för Högalundsenheten. Läsåret 2013-2014

Likabehandlingsplan för Högalundsenheten. Läsåret 2013-2014 Likabehandlingsplan för Högalundsenheten Läsåret 2013-2014 Reviderad februari 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR HÖGALUNDSENHETEN... 1 LÄSÅRET 2013-2014... 1 1. INLEDNING... 3 1.2 SYFTE...

Läs mer

Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10

Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10 Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10 Skolans likabehandlingsplan regleras utifrån två lagar: Diskrimineringslagen och Skollagen kap 14. Likabehandlingsplanen beskriver skolans arbete för att

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LJUSDALS KOMMUN LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Utifrån diskrimineringslagen (2008:567) Nybo skola 2015 [Skriv sammanfattningen av dokumentet här. Det är vanligtvis en kort sammanfattning

Läs mer