Teknikinformatören. Tidning för och av medlemmar i Föreningen Teknisk Information, FTI. Välkomna till FTI:s höstmöte onsdagen 9/11 i Eskilstuna!

Transkript

1 Teknikinformatören Tidning för och av medlemmar i Föreningen Teknisk Information, FTI GRUNDAT /2005 okt Välkomna till FTI:s höstmöte onsdagen 9/11 i Eskilstuna! Läs mer på sidorna 4 och 5! *** Vill du var ara a med och påverka i FTI? Nu har du chansen! FTI tänkter starta en arbetsgrupp som ska utarbeta regler för prisutdelningen för olika insatser inom teknikinformationsområdet (Årets teknikinformatör / Årets teknikinformationsprodukt). Kanske har du åsikter om vad som bör prisas, bedömningskriterier eller hur prisutdelningen bör utformas. I så fall kan du delta i arbetsgruppen. Hör av dig till mig! Emma Bayne emma_b43@hotmail.com Telefon I detta nummer: Läste du nummer 2/2005 av Teknikinformatören? 2 Internationellt 3 Höstmötet 4 FTI:s styrelsemedlemmar presenterar sig 6 En FTI-veteran berättar 7 Om typografi och annat 8 Bok om interpuktion blev bestseller 9 ProgramSupport intressant webbplats för teknikinformatörer 9 En bok om utveckling av svenska språket, typ dubbla supinum 10 Om svenska språket på radio 11 Britter och ungrare dåliga på främmande språk 11

2 Teknikinformatören 3/2005 Läste du nummer 2/2005 av Teknikinformatören? På höstmötet i fjol bestämdes att alla medlemmar ska få tidningen Populär Kommunikation med sex nummer/år). Det beslöts också att Teknikinformatören tills vidare ska utkomma med fyra nummer per år. Nr. 1 och 3 ska innehålla kallelse till vår- resp. höstmötet, och ska därför utges som papperstidning och distribueras med Posten. Nr. 2 och 4 ska läggas ut som en pdf-fil på hemsidan, och medlemmarna ska varskos om detta med ett e-brev. Så skedde också med nr 2 under försommaren. Vad tyckte ni medlemmar om detta? Vi fick ett 10-tal e-brev från medlemmar som samtliga sade sig vara nöjda med detta arrangemang. Man tyckte det var helt OK att skriva ut tidningen på papper för att sen läsa den i lugn och ro när tillfälle gavs. Tillhör du dem som inte fick något e-brev om att nr. 2 hade utkommit, innebär detta att vi saknar din e-postadress, eller att den vi har är felaktig. Jag ber dig därför än en gång att meddela din korrekta e-postadress till info@fti.org. Du kan ange en adress till din bostad och en till ditt arbete. Skriv e-postadress i ämnesraden. Tommy Persson Redaktör Teknikinformatören är främst ett forum där medlemmarna i Föreningen Teknisk Information (FTI) kan utbyta erfarenheter genom att diskutera yrket, språk, illustrationer och andra angelägna ämnen. Teknikinformatören är också en kanal där föreningens styrelse och certifieringskommitté kan informera om t.ex. möten, evenemang och certifieringsfrågor. Innehållet i Teknikinformatören är, förutom material från styrelsen och certifieringskommittén, helt beroende av det som medlemmarna själva bidrar med. Redaktionen välkomnar därför bidrag från medlemmarna. Ansvarig utgivare Mats Linder Gustav Adolfs väg 17 B, NORRTÄLJE e-post: mats.linder[a]bostream.nu Redaktör Tommy Persson Steglitsvägen 3 B, LUND e-post: tommy.persson[a]fti.org.se Utgivning 4 nummer per år: feb/mar, maj/jun, sept/okt, dec. Redaktionellt material sänds till tekninfo[a]fti.org.se Redaktionen ansvarar inte för insänt icke beställt material. Åsikter framförda i signerade artiklar behöver inte delas av Föreningen Teknisk Information (FTI). Innehållet i Teknikinformatören lagras elektroniskt och kan komma att bli åtkomligt via Internet eller på annat sätt. Skribenter och bildskapare måste uttryckligen meddela förbehåll mot att få sitt material tillgängligt på detta sätt. Eventuellt utbetalt arvode inkluderar dock Teknikinformatörens rätt till elektronisk publicering. Copyright 2005 respektive skribent/ bildskapare och Teknikinformatören. För tillstånd om återgivning av artikel eller dylikt, kontakta respektive skribent/bildskapare eller redaktionen. Information såsom medlems namn, adress m.m. behandlas med modern informationsteknik och lagras hos Föreningen Teknisk Information (FTI) som äger Teknikinformatören. Annonser i Teknikinformatören tas emot under antagandet att de överensstämmer med svensk norm beträffande annonspraxis. Det faktum att en annons accepteras för publicering i Teknikinformatören innebär inte att produkten/tjänsten godkänns av FTI. Pris för helsida (180 x 254 mm): kr Pris för halvsida (180 x 125 mm) eller helspalt (88 x 254 mm: kr Pris för kvartssida (180 x 60 mm) eller halvspalt (88 x 125 mm): 700 kr Pris för kvartsspalt (88 x 60 mm): 450 kr Moms tillkommer på dessa priser. Kontakta redaktionen, e-post: tekninfo@fti.org.se Det går också att annonsera på FTI:s hemsida, Kontakta Anna Yngman e-post: anna[a]yngman.com Detta nummer av Teknikinformatören är tryckt på miljövänligt papper av Elanders Berglings, Malmö. Typsnitt: Adobe Garamond, Gill Sans och Myriad. 2 Teknikinformatören 3/2005

3 INTERNATIONELLT Nya riktlinjer för yrkesutbildning av teknikinformatörer i Europa TCeurope definierar en europeisk yrkesprofil Teknikinformation har blivit ett viktigt verktyg för marknadsföring i samverkan med eftermarknadstjänster, och de har stor betydelse för kundens tillfredsställelse. För framgång på de europeiska och globala marknaderna är hög kvalitet nödvändig. Detta gäller inte bara själva produkterna utan även informationen om dem. Men inte alla europeiska länder erbjuder grundläggande yrkesutbildning och vidareutbildning av teknikinformatörer. I många fall utförs dokumentationsarbetet av ingenjörer, marknadsförare eller andra som saknar särskild utbildning på detta område. Detta är skälet till att ett konsortium av teknikinformatörsföreningar och universitet i Storbritannien, Nederländerna, Tyskland och Österrike med stöd av EU-kommissionen gemensamt har utvecklat europeiska riktlinjer för yrkesutbildning av teknikinformatörer. Riktlinjerna ger en tydlig definition av yrkesprofilen och innehåller en inventering av yrkets nuvarande situation och framtida utmaningar samt en uttömmande lista över kärnkompetensområden, specialistkompetensområden och närliggande kompetensområden. Dessa kompetensområden beskrivs i detalj på tre nivåer: nybörjarnivå, yrkesmässig nivå och expertnivå. Riktlinjerna finns på engelska i pdf-format på och kan även beställas gratis från info@tceurope.org Kalendarium: 3 november World Usability Day Usability Professionals Association, UPA, arrangerar World Usability day i flera länder. 3 november DITA Europe Conference i Frankfurt DITA Four Letters You Have to Know. (DITA Darwin Information Typing Architecture; baserad på OASIS/XML-standard.) november European Information Development Conference (EIDC) This year, for the third time, the European Information Development Conference will take place on 9 and 10 November 2005 in Wiesbaden in the centre of Germany. The conference will be linked to the tekom annual conference (9 to 11 November) which has become, in the past few years, the most important event in the field of technical communication in Europe. In 2004, there were more than attendees altogether. Around 80 exhibitors will present their products and tools. The European Information Development Conference is a high quality event for professionals dealing with multilingual product information such as technical writers, web designers, documentation and information managers, translators, vendors etc. It provides an excellent platform for information and knowledge exchange between experts from the industry, researchers, education experts, service providers and free-lancers. In six forums the attendees will have the opportunity to hear about and discuss current TC topics, best-practice examples, new trends and technologies: Online help forum Localisation forum XML forum Usability forum Forts på sista sidan. Teknikinformatören 3/2005 3

4 HÖSTMÖTET Årets höstmöte hålls på Mälardalens högskola i Eskilstuna onsd. 9/11 Teman 1. World Usability Day en vecka efteråt. Med anledning av World Usability Day den 3 november (se behandlar två av föredragen och tre av idémarknadsstationerna ämnet användbarhet/hanterbarhet. 2. Teknikinformatörernas intresseorganisationer varför och hur? Det inledande föredraget och tre av idémarknadsstationerna ägnas vår egen verksamhet och vårt internationella samarbete. Tid och plats ca 17.30, följt av mingel. Institutionen för Innovation, Design och Produktutveckling Mälardalens högskola i Eskilstuna. Se vägbeskrivning längre fram. Program Mats Linder, FTI:s ordförande, öppnar mötet Teknikinformation i globalt perspektiv Föredrag av Margaretha Eriksson, Irbis Konsult AB Vilka internationella resurser finns det inom området teknikinformation, och hur kan vi dra nytta av dem som enskilda skribenter? Hur påverkar globaliseringen utvecklingen i vår bransch? Vilka utvecklingsscenarier kan urskiljas inom skrivande och global kommunikation? Margaretha Eriksson är civilingenjör och har sedan 1989 arbetat med teknikinformation, både som översättare, skribent, terminolog och föreläsare. Hon är även verksam i de USA-baserade organisationerna IEEE Professional Communications Society och STC Lättbegripligt blir lätthanterligt Teknikinformatörens arbetsmetoder väl lämpade för konstruktion av gränssnittet människa maskin Föredrag av Ulf-L Andersson, ComEd AB Som teknikinformatörer utnyttjar vi principer och arbetsmetoder för att göra instruktioner och bruksanvisningar lätta att förstå och använda. Precis samma principer och metoder kan vi använda för att göra paneler, reglage, teckenrutor och hanteringslogik lättare att begripa och därmed lättare att hantera. Jag ska ta upp några exempel på hur detta kan göras vid utveckling av produkter och diskutera hur teknikinformatörer bättre ska kunna medverka i utvecklingsprojekt. Ulf-L Andersson (även kallad ULA) har arbetat med teknikinformation i 50 år och har bl.a. skrivit böckerna 4 Teknikinformatören 3/2005

5 HÖSTMÖTET Konsten att kommunicera (Stockholm 1971) och Människovara (Lund 1993, finns också i engelsk version från 1999: Humanware Practical Usability Engineering ) E-learning en uppdatering Vad är lätt att göra och vad är svårt att göra 2005? Föredrag av Dan Grönstedt, Gronstedt Group AB E-learning är ett vitt begrepp, och sträcker sig från enkel bok-på-burk till avancerade simuleringar och rollspel. Syftet med föredraget är att med många tydliga exempel rita en karta och samtidigt kommentera vad som är lätt och vad som är svårt. Dan Grönstedt har arbetat med produktion av utbildningsmaterial sedan -87, och med interaktiv utbildning sedan -93. Under de senaste fem åren i Gronstedt Group, med verksamhet i USA och Sverige Idémarknad och kaffe Användbarhet på webben: eskilstuna.se med användaren i fokus Eskilstuna kommuns webbplats är utvecklad utifrån ett besökarperspektiv för hög tillgänglighet och användbarhet. Aktivatorer: Anna Peldán och Arne Filipsson, Eskilstuna kommun Vad ska vi ha INTECOM och TCeurope till? Vilken konkret nytta har vi av internationella samarbetsorganisationer, och vad kan INTECOM ge som inte TCeurope ger? Aktivator: Emma Bayne, Scania Indexet (sakregistret) märks inte förrän det är dåligt Att göra ett bra index kräver erfarenhet, eftertanke och sunt förnuft och behöver inte vara så trist som det låter. Dessutom är indexet en synnerligen viktig ingrediens i dokumentationen. Vem har inte någon gång frustrerats av ett dåligt index? Aktivator: Mats Linder, Nattskift konsult Hur blir vi flera i FTI? Hur ska föreningen bära sig åt för att dels behålla befintliga medlemmar, dels för att få nya medlemmar? Kan olika föreningsaktiviteter, en mer aktiv riktad marknadsföring m.m. gynna ett ökat flöde av nya medlemmar? Finns det målgrupper som inte är representerade bland våra medlemmar? Aktivator: Mats Insulander, teknisk skribent, MAQUET Användbarhet på webben: FTI:s hemsida Vår hemsida håller på att renoveras från grunden och alla synpunkter och idéer är värdefulla. Aktivator: Meddelas senare. ca Mingel med dryck + tilltugg Reservation för ändringar i programmet. Eventuella ändringar kommer att publiceras på hemsidan GRUNDAT 1964 Anmälan Höstmötet är kostnadsfritt. Du måste dock anmäla ditt deltagande senast fredagen den 4 november per e-post till info@fti.org.se Skriv Höstmötet i ämnesraden. Vägbeskrivning Det finns en lokalbeskrivning över Mälardalens högskola i Eskilstuna på: Egentligen är det endast kartan på sidan 1 i pdf-filen som är av intresse för dig. Om du kommer med tåg, utgå från Resecentrum (Eskilstuna C) längst ner på kartan. Entrén till Institutionen för Innovation, Design och Produktutveckling är nr. 6 på kartan (Drottninggatan/ Kvarteret Verktyget). Möteslokalen heter Raspen. Om du kör bil, kan det vara bra att veta att det är dåligt med parkeringsplatser i centrum. Det finns ett fåtal gästplatser i direkt anslutning till institutionen men det finns risk för att de är upptagna. Närmaste parkeringsplats ligger vid Resecentrum (se kartan). Som bilist har du kanske större nytta av den karta som finns på Teknikinformatören 3/2005 5

6 STYRELSEN FTI:s styrelsemedlemmar presenterar sig Ordförande Mats Linder, Nattskift Konsult, Norrtälje Numera i första hand teknikinformatör och översättare. Har tidigare jobbat framför allt med standardisering (på IT-området), terminologi, redigering, journalistik, naturvetenskaplig publicering. Fil.kand. (engelska, franska, tyska, ryska) och närapå civilingenjör (teknisk fysik). Bor i Norrtälje med fru, hund samt två i stort sett utflugna barn. Gör mitt sista år i FTI-styrelsen och vill då främst satsa på att förutom förstås att öka medlemsantalet göra föreningen (ännu) livaktigare. Tel E-post: mats.linder{a}bostream.nu Vice ordförande Christina Sjögren, IAR Systems, Uppsala Utbildad språkkonsult och arbetar sedan 1995 som dokumentationschef på IAR Systems i Uppsala. Ansvarar för långsiktig strategisk dokumentationsplanering, skriver och granskar programmeringshandböcker. Favoritområden är övergripande strategisk planering, ledarskapsfrågor, processoch metodutveckling, informationsstruktur och single sourcing, projektmetodik, kvalitetsfrågor och användbarhet. Tel: E-post: christina.sjogren[a]iar.se Sekreterare Thomas Härdelin, Sörman Information & Media AB, Stockholm Född 1957 och jobbar sedan 2001 som informatikkonsult hos Sörman Information & Media. Har ett förflutet som yrkesofficer i kustartilleriet under tio år. Därefter arbetade jag vid Försvarets materielverk i tio år och kom där i kontakt med strukturerad information i form av SGML. Intresset har därefter byggts på genom diverse utbildningar och befattningar inom SGML/XML-området. Vid Sörman Information & Media jobbar jag med informationsanalyser och informationsstruktureringsfrågor främst inom XML-området. Fritidsintressen är idrott, fåglar och film. Tel: E-post: thomas.hardelin[a]sorman.com Kassör Lars-Göran Nilsson, Tetra Pak, Lund Jag har arbetat med teknikinformation i olika former sedan 1987 på Tetra Pak i Lund. De första fyra åren jobbade jag som teknikoch metodikingenjör, därefter som teknikinformatör med bl.a. tre år för Tetra Pak i Modena, Italien. Sedan 1997 jobbar jag som ansvarig för tekniska publikationer för ett av våra business system som heter Tetra Brik Chilled. Jag har varit medlem i FTI några år nu och erfarenhetsutbytet mellan föreningsmedlemmarna på mötena är väl det som lockat med föreningen. Jag är bosatt i Häljarp utanför Landskrona, har fru och två vuxna barn. På min fritid försöker jag hålla igång med löpning och cykling. Jag är allmänt sportintresserad och är en hängiven supporter till Sveriges svar på Juventus, d.v.s. Landskrona BoIS. Tel: E-post: larsgoran.nilsson[a]tetrapak.com Ledamöter Emma Bayne, Scania, Södertälje Född 1970, arbetar sedan 2003 som teknikinformatör på Scania där jag huvudsakligen skriver för förarhandboken. Har en fil. mag. från Lunds universitet och Sundsvalls mitthögskola. Har även arbetat som översättare och journalist. Vill främst verka för att öka medlemsantalet i FTI. Tel: E-post: emma.bayne[a]scania.com Lars Biärsjö, LBT Teknikinformation, Sollentuna Teknikinformatör sedan Har varit anställd på Standard Radio & Telefon och Ericsson. På Standard Radio jobbade jag med dokumentation för modemer och på Ericsson hade jag hand om kunddokumentationen för basstationerna i NMT-näten. Arbetade senare med dokumentation för tillbehör i GSM-näten. På Ericsson jobbade jag också med översättningar. Egen företagare sedan Tel: E-post: lars[a]lbt.nu Mats Insulander, Maquet Critical Care, Vallentuna Jag är 38 år, har tre barn och bor i ett hus i Vallentuna. Sedan 1988 har jag arbetat inom det medicinsk-tekniska området både som användare och som leverantör av medicinsk teknisk utrustning till sjukvården. Idag arbetar jag som projektledare / teknikskribent på Maquet, ett företag inom Getinge-gruppen, som tillverkar och utvecklar livsuppehållande utrustning som t.ex. ventilatorer. Inom styrelsen vill jag främst arbeta med frågor som rör marknadsföring av FTI åtgärder för att få en mer aktiv förening med ett stigande medlemsantal. Tel: E-post: mats.insulander[a]maquet.com Anna Yngman Jag heter Anna Yngman och bor tillsammans med min familj i Skälby, Järfälla. Familjen består av mig själv, min man samt våra två döttrar som är tre och fem år. Jag har precis börjat ett arbete som projektledare på BAE Systems C-its, ett företag som bl.a. levererar lösningar för e-learning. Tidigare har jag även arbetat som konsult på Sigma Information Design, samt som projektledare och konsult vid implementering av lösningar för dokumentation och dokumenthantering, vilket gör att jag har intresse i föreningen både som skribent och som leverantör av lösningar. Tel: E-post: anna[a]yngman.com 6 Teknikinformatören 3/2005

7 LÄSARBREV En FTI-veteran berättar Bästa styrelse, redaktören för Teknikinformatören och alla kollegor! Jag anmäler härmed mitt utträde ur FTI, men absolut inte på grund av missnöje. Vid 78 års ålder och många år efter min pensionering, tycker jag dock att motivationen inte längre finns kvar. Det är flera år sedan jag var med på något arrangemang. Det må vara tillåtet att se tillbaka något på cirka 40 års medlemskap. Den mesta tiden av min yrkesverksamhet har jag arbetat i gränsskiktet mellan teknikskriveri och reklam och med information och utbildning. Om detta är unikt inom FTI, vet jag inte. Jag kom med strax efter att föreningen bildats Då var jag en av de första skribenterna i databranschen. Tillsammans med en arbetskamrat skrev jag bl.a. vad som betraktas som den första svenska datormanualen. Den handlade om datamaskinen så hette det då Facit EDB 3 (stor som ett par rum, mindre kapacitet än dagens handdatorer). Kollegan förklarade och jag skrev under en intensiv vecka, deporterade till Sigtunastiftelsens berömda tornrum. Så småningom blev jag branschens förste informationschef och skrev mera kommersiellt, även renodlad reklam. Vi var t.ex. snabba med att annonsera nya lösningar på tekniska beräkningar. Med tiden blev det även utbildningspaket. När kollegan och jag för något år sedan överlämnade en del av våra alster till Tekniska museet i Stockholm, kunde vi av dokumentationerna och annonserna se vilken oerhört snabb utveckling som vi redan på 60-talet förunnades att vara med om. Nyheter nästan varje månad! 1969 författade jag praktikfallet i Sveriges Radios kurs Datamaskinen och företaget. Bokupplagan blev så stor som ca och antalet radioavsnitt 8 (om jag minns rätt). Roligt och lärorikt var det också att som beställare få svara Fakta från Nationalencyklopedin: dator, historia...i Sverige fanns ett starkt intresse för anskaffning av datorer, främst från militärt håll......den svenska utvecklingen på datorområdet var på högsta internationella nivå under 1950-talet, men den svenska staten avvecklade sitt forskningsstöd sedan de militära intressena tillgodosetts genom att man fått tillstånd att köpa modern amerikansk utrustning. De privata satsningarna vid Facit och Datasaab var otillräckliga inom en så expansiv sektor. Vissa punktvisa framgångar uppnåddes t.ex. med Alfaskopterminalen från Datasaab och persondatorn ABC 80 från Luxor, men de har varit isolerade... för fyra reklamfilmer, att hålla en rad föredrag och att vara med i mediadebatten. Nostalgi må vara tillåten... Under större delen av min yrkesverksamma tid fanns inga ordbehandlare. Jag skrev med stor handstil, och på var tredje rad, för att flickorna skulle kunna läsa och för att få plats att ändra. Så blev det fel, och fel igen, och till slut måste allt skrivas om. Så vaknade man nästa morgon och kom på nya idéer. Man vågade nästan inte lämna det till utskrift igen. Käre senior, känner du igen dig? Jag har hela tiden känt en stark personlig förankring i det som FTI sysslar med. Det är därför jag varit medlem så länge efter pensioneringen, även om jag inte kunnat tillgodogöra mig utvecklingen rent yrkesmässigt. Det var faktiskt jag som en gång föreslog uppdelning i medlemsavgift och serviceavgift. Därigenom blev ju arbetsgivarens skatt lägre. Därtill var jag under en följd av år föreningens revisor. Man kan inte skriva om FTI utan att särskilt nämna Lasse Forsslund och ULA, vilkas yrkeskunskap och entusiasm jag uppskattat mycket. F öreningsarbete bygger ju oftast på några fås insatser, men vi får inte glömma alla andra som lagt ned så mycket arbete och tid på föreningens fortlevnad. Dessutom alla trevliga samtal på årsmötena, inte att förglömma! En sak är jag dock besviken på! Vi har inte lyckats höja kvalitén på kommersiella bruksanvisningar! Fortfarande blir jag f-b-d på urusla sådana, exempelvis till videoapparater. En bra bruksanvisning har ännu inte blivit ett säljargument. Jag drömmer om den dag då det står i annonserna: Till vår tv/video/mobiltelefon får du en lättbegriplig bruksanvisning. Men det får jag nog aldrig uppleva. Dock blev jag nyligen nästan lyrisk. När vi skulle köpa bil, bad jag att få låna hem handboken. Försäljaren blev oerhört förvånad och var inte ens säker på att hon kunde få loss en! Men det skall erkännas att när jag sedan fick låna den, så var den så bra att det påskyndade vårt köpbeslut. Där ser man! I all den verksamhet som jag här beskrivit, har min grundläggande målsättning varit den som alla vi teknikinformatörer måste ha, nämligen att: Utforma budskapet så att mottagaren blir intresserad och förstår! Det vet du och jag, men inte de som publicerar konsumentannonser med en massa facktermer eller helsidesannonser med tät text som det tar en halvtimme att läsa. Med detta vill jag tacka för 40 års givande medlemskap! Ivar Rock ivar.rock@comhem.se Teknikinformatören 3/2005 Teknikinformatören 3/2005 7

8 TYPOGRAFI Om typografi och annat Upper and Lower Case lite teknikhistoria På engelska kallas de stora bokstäverna, versalerna, för capital letters eller enbart capitals. De små bokstäverna, de gemena, kallas small letters. Men det finns ett annat sätt att beteckna stora och små bokstäver, nämligen upper case letters och lower case letters. På en skrivmaskin använder man skift-tangenten för att växla mellan övre och undre skift. I övre skift skrev man stora bokstäver, upper case letters i undre skift små bokstäver, lower case letters. Det samma gäller när man använder datorns tangentbord. Det ligger därför nära till hands att sätta likhetstecken mellan övre skift och upper case och mellan undre skift och lower case. Det gjorde jag och funderade aldrig mer över detta. I praktiken stämde det ju. Det var först efter många år som jag av ren slump råkade på den riktiga förklaringen. Ordet case (case of type) är det samma som på svenska heter kast (stilkast). Kast kommer från det tyska ordet Kasten (låda), och case har förmodligen också ett visst släktskap med Kasten. En kast är en låda indelad i ett antal fack, där sättaren på den tiden det begav sig förvarade blytyperna med bokstäverna, siffrorna och de andra tecknen. I Amerika (och England?) använde man två kast för detta i det övre av dem, the upper case, förvarade man de stora bokstäverna och diverse specialtecken i det undre, the lower case, de små bokstäverna och siffrorna. Detta är förklaringen till varför stora bokstäver kallas upper case letters och små bokstäver lower case letters. så många som använder en sådan det är persondatorn som gäller. Och vad använder man en persondator mest till? Jo, för att att skriva och behandla text. Vad avses egentligen med punktstorlek? I en av en det otaliga antalet tidskrifter som skriver om pc för den datorintresserade allmänheten, såg jag för första gången begreppet punktstorlek. Så här förklarade man det: Punktstorlek. Typografisk enhet. Ju större punktstorlek, desto större text. och så gav man följande exempel: 7 pt text 8 pt text 9 pt text Det som tydligen avses med punktstorlek är inte, som man förleds att tro, punktens storlek utan textens storlek uttryckt i punkter dvs. det som på typografiskt språk kallas teckengrad eller typgrad (eng. type size). Storleken på en typografisk punkt (point) är 1/72 av ett tum = 0,353 mm i Picasystemet. I Didotsystemet är en punkt något större 0,376 mm.*) Begreppet punktstorlek är därför direkt missledande! Om avsikten är att göra det enklare för lekmannen, skulle bokstavsstorlek eller teckenstorlek vara ett mycket bättre och begripligare namn. *) Typografiska måttsystem kan du läsa mer om i t.ex. min artikel Att välja typsnitt för instruktioner i FTI-nytt 2/2003. Tänk vad två lådor och deras inbördes placering en gång i tiden satt sitt spår i språkbruket! Och de hade helt säkert också stor betydelse vid utformningen av skrivmaskinen, som på engelska fick namnet typewriter. Numera är det väl inte En svensk kast. Till skillnad mot i USA förvarades alla blytyperna i en gemensam kast med stora bokstäver överst och små därunder. Till sist några funderingar Programmerarna hade kunnat förenkla vår tillvaro som teknikinformatörer betydligt, om de brytt sig om, eller känt till, det faktum att ett minustecken (och ett kort tankstreck) har samma längd som ett plustecken. Tänk om vi hade kunnat använda minustangenten på den numeriska delen av datortangentbordet till att skriva ett minustecken (eller ett kort tankstreck). Nu blir det istället ett bindestreck, som är betydligt kortare. För att skriva ett korrekt minustecken (eller ett kort tankstreck) tvingas vi att trycka på flera tangenter, något som många inte känner till, eller finner besvärligt och därför struntar i. Om minustangenten hade fungerat som den skulle, hade allt varit mycket enklare, och jag är övertygad om att vi hade sluppit att så ofta se bindestreck på de ställen där det skulle ha varit minustecken eller tankstreck. Tommy Persson tommy.persson@fti.org.se Teknikinformatören 3/ Teknikinformatören 3/2005

9 SPRÅK Bok om interpunktion blev bestseller En panda kommer in på en bar, beställer en smörgås och äter upp den. Tar fram en revolver. Skjuter två skott i luften och går sedan mot dörren. Den förvånade servitören frågar förstås efter anledningen till detta besynnerliga beteende. Pandan tar då fram en uselt kommaterad naturguide. Jag är en panda, säger han, slå upp mig! Servitören gör detta och läser: Panda. Large black-and-white bear-like animal, native to China. Eats, shoots and leaves. Med rätt kommatering, det vill säga utan komma efter Eats, hade det stått: Äter skott och blad. Nu hade det istället blivit: Äter, skjuter och ger sig av. Detta är historien bakom namnet på en bok om interpunktion, Eats, shoots & leaves The zero tolerance approach to punctuation, av den engelska journalisten Lynne Truss. Hon kunde nog inte ana att en bok av det här slaget skulle bli en bestseller i Storbritannien och sedan också i USA. Det är en lärorik bok, samtidigt som den är rolig. Och hon tillåter sig att vara arg. Äntligen är det någon som säger att vi får lov att vara språkpoliser och infånga språkmarodörerna, tortera dem, hacka dem i småbitar och gräva ned dem i rabatterna. Komma rätt, komma fel och komma till punkt är den svenska titeln. Att det inte alltid är så lätt att sätta komma på rätt ställe, kan man enkelt konstatera genom att jämföra kommateringen av titeln på skyddsomslaget och bokryggen med kommateringen på bokens titelsida. Slarvigt! Översättaren Eva Halldinger har av naturliga skäl fått behandla innehållet ganska fritt för att anpassa det till det svenska språket. Hon har översatt så ofta det har fungerat, ändrat, lagt till och strukit när så behövts. Eftersom jag inte har läst den engelska originalversionen, kan jag inte bedöma hur väl hon har lyckats. Boken beskriver på ett trevligt och medryckande sätt hur man ska, och inte ska, använda de olika skiljetecknen. Även särskrivning tas upp; ordmellanrum är ju skiljetecken de också. Tyvärr är den typografiska utformningen inte särskilt upphetsande. Typisk boktypografi, där texten flyter på i lugn takt, sida efter sida. Det är precis som i en roman. Den enda typografiska utsmyckningen som finns, är en sparsamt förekommande kursivering av vissa ord. Förutom förordet och en litteraturhänvisning består boken av sex kapitel; alla med ganska intetsägande rubriker. Underrubriker finns inte alls. De har ersatts av ett centrererat kommatecken i större typgrad än den övriga texten. Något sakregister finns det inte heller. Detta sammantaget med den jämngrå typografin gör att det blir ganska jobbigt att återfinna något man tidigare har läst, när man som bäst behöver just den informationen. Synd! Om boken hade varit lite mer användarvänlig, hade den varit riktigt bra. Jag har svårt att tro att den blir en bestseller också i Sverige. För att nå dem som bäst skulle behöva ta del av innehållet, måste detta serveras på ett betydligt aptitligare sätt. Tommy Persson tommy.persson@fti.org.se Teknikinformatören 3/2005 Komma rätt, komma fel och komma till punkt Lynn Truss och Eva Halldinger Wahlström och Widstrand ISBN ProgramSupport intressant webbplats för teknikinformatörer Göran Johannesson, FTI-medlem sedan 1992, öppnade i somras webbplatsen ProgramSupport som har en hel del att erbjuda oss teknikinformatörer. Göran är fristående konsult och bosatt i skånska Svedala. Många av oss känner till honom från den kursverksamhet som under många år bedrevs av Björn Karlsson under namnet Populär Kommunikation. Göran har också medverkat flitigt, och gör så fortfarande, i tidningen Kunskapsbrevet, som numera heter Populär Kommunikation och ingår i medlemskapet i FTI. Stora delar av webbplatsen är öppna för alla, så det är fritt fram att botanisera. För att komma åt all information måste man dock vara medlem, och då får man också tillgång till en massa annat. Läs mera på Teknikinformatören 3/2005 Teknikinformatören 3/2005 9

10 SPRÅK En bok om utveckling av svenska språket, typ dubbla supinum Under vistelse i hängmattan under sommaren har jag hunnit läst en intressant bok som jag kommer berätta om i denna artikel. Vad nu! Har Teknikinformatörens redaktion slutat läsa korrektur? Det måste väl heta hunnit läsa resp. kommer att berätta om? Och hur kan man tillåta ordet typ på sätt som i rubriken? Helt korrekta anmärkningar, men enligt den bok som jag ska berätta om, kan det mycket väl bli rumsrent att skriva hunnit läst, kommer berätta och typ i framtidens svenska. Detta och mycket, mycket annat om svenska språket och dess utveckling finns att läsa i en bok som kom ut i slutet av Den heter ju med undertiteln ifrågasatta självklarheter, om svenskan, engelskan och alla andra språk och är skriven av Olle Josephson, som är chef för Svenska språknämnden. Denna bok och boken Komma rätt, komma fel och komma till punkt, som Tommy Persson recenserar på annan plats i detta nummer av Teknikinformatören, bör läsas av alla som har svenska språket som arbetsverktyg, och dit hör ju teknikinformatörerna. Jag talar inte i egen sak och har inte heller provision på försäljningen, utan jag ger denna rekommendation enbart därför att böckerna är intressanta och tar upp ämnen och frågor som varje skribent bör känna till, men som sällan behandlas explicit och koncist. Åter till boken ju som jag ser som en intressant sammanfattning av hur svenska språket utvecklats under de senaste decennierna, och hur utvecklingen kan tänkas bli. Vidare behandlar boken hur svenskan förhåller sig till andra språk, speciellt engelskan. Det är kanske mer korrekt att boken anger hur vi bör förhålla oss till engelska språket. Utöver en del förutsägelser om ändrade normer för olika konstruktioner, typ hunnit läst, hävdar författaren att svenska språket genomgått följande fem viktiga fenomen på senare tid: Internationalisering, som har att göra med inverkan av främmande språk, speciellt engelskan, men också fenomen som rinkebysvenska. Visualisering, som tar sig uttryck i att text numera utformas för ögat mer än för örat; ett citat ur boken lyder: Synintrycket är avgörande. Skriften och texterna utformas för att synas, inte för att höras. Ämnet har behandlats inom FTI tidigare, både i FTI-nytt och som föredrag vid medlemsmöten. Intimisering, som innebär att språket förändrats mycket beroende på du-reformen Tal och skrift: Ett citat ur boken belyser vad det handlar om: Det [korta stycken och meningar, långa ord] återspeglar en helt annan textbyggnadsstrategi än 1964: informationen komprimeras i korta meningar som packas mycket tätt med långa, betydelserika ord. En sådan text blir svår att lyssna till. Den intresserade hänvisas till bokens exempel för närmare detaljer. Teknifiering, språkets utveckling till följd av den digitala revolutionen och ordbehandlare. Författaren vill dock tona ned betydelsen av teknikutveckling på språket och anser att tekniken förstärker och påskyndar de fyra övriga fenomenen ovan. Ett citat ur boken lyder: Tekniken visualiserar. E-brevet och sms-meddelandet är språk för ögat, som ersätter många telefonsamtal. Webbplatsen och ordbehandlingsprogrammen gör varje skribent till layoutare och grafisk formgivare. Det går inte att täcka mycket av boken i en recension, men det kan vara intressant att citera några formuleringsproblem. Läsaren hänvisas till boken för detaljer. Ett riktigt problem att ta allvarligt på: Väljaren vet inte vad den vill Detta problem bl.a. har att göra med svårigheter att skriva könsneutralt på svenska utan att texten känns kantig. Ett riktigt problem att ta lätt på: Hon bad honom stryka sin kjol och slips Vems kjol resp. slips blir struken? Jag tycker dock att man bör försöka vara tydlig. Ett avskräckande exempel som funnits på en valaffisch för Moderaterna under 2003 och som behandlats i tidskriften Språkvård 1/03 är följande: Varför vill (s) driva Britta från sitt hus? Frågan är: Vems är huset: Tillhör det Britta eller (s)? Affischkompositören kan ha gjort formuleringen för att läsaren ska lägga meningen på minnet, men om den ska ha någon inverkan på läsarens politiska val borde den ha givits en klar innebörd. Skenproblem att leva med: Vi har inte orkat tänkt färdigt Här handlar det om dubbelt supinum av den typ som finns i ingressen till denna artikel. Sådant får man räkna med att få leva med enligt författaren. Det finns ingen naturlag som säger att man inte ska ha dubbelt supinum; språkets regler bildas av det som fungerar i praktiken. En personlig fundering över varför man borde skriva orkat tänka, hunnit läsa, fått göra etc. är att denna formulering innehåller få böjda ord; tänka, läsa, göra är ju oböjda former och sådana borde vara att föredra i alla språk så länge böjningen, som i dessa fall, inte tillför någon information. Skenproblem att göra sig av med: Vi har vare sig tid eller råd Man ska inte behöva diskutera om rätt eller fel användning av vare sig och varken, och det verkar skönt. Ett liknande 10 Teknikinformatören 3/2005

11 SPRÅK problem att göra sig av med är frågan om huruvida det ska heta bättre än mig eller bättre än jag. Man får acceptera båda och ägna sig åt viktigare språkfrågor. Jag har tagit mig friheten att uttrycka några egna åsikter som delvis går mot bokens författare, och det bör var och en som läser boken tillåta sig och därmed hörsamma Olle Josephsons uppmaning på bokens sista rader: Det är bara att sätta igång diskussionen [om begrepp och åsikter i boken]. Det är det jag vill. Ju. Så läs boken både för utveckling av din egen kompetens och för att få inspiration till diskussion om svenska språket och dess utveckling! Böcker, typ ju och Komma rätt, komma fel och komma till punkt, vore bra att ha i pdf-format så att man lätt kunde söka upp avsnitt som behandlar språkfrågor som man stöter på som skribent. En CD som bilaga till varje bok av detta slag är något att önska sig. Åke Rullgård pidoc@swipnet.se Teknikinformatören 3/2005 ju Olle Josephsson Norstedts Ordbok ISBN Bästa läsare, lade du märke till att ordet typ förerekom två gånger i texten på samma sätt som i typ dubbelt supinum i rubriken? Avsikten var att du skulle reagera. Red. Om svenska språket på radio Språket i Vetenskapsradion är programmet om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska vid Göteborgs universitet, är återkommande gäst i programmet och svarar på lyssnarfrågor. Språket sänds i P1 tisdagar kl med repris och söndag Du kan också höra det senaste programmet på webben. Från Sveriges Radios hemsida, väljer du P1, Vetenskap, Språket. Väl där, kan du också gå till ett arkiv och läsa om sådant som behandlats i programmet sedan Britter och ungrare dåliga på främmande språk En undersökning som gjorts bland medborgarna i de 25 EU-länderna visar att britter och ungrare är sämst på att tala främmande språk. Endast 29 procent av britterna och 30 procent av ungrarna kan tala något annat än det egna modersmålet. Bäst är invånarna i Luxemburg, där 99 procent behärskar minst ett främmande språk. Undersökningen visar också att språkkunskaperna är störst i mindre länder med ett föga spritt språk, t.ex. Sverige och Finland. Svensk politiker öppnar en internationell mässa. Många svenskar tror att de kan engelska, men ibland kan det bli så fel: Ladies and gentlemen, Welcome to this mess. Teknikinformatören 3/

12 RETUR TILL: Föreningen Teknisk Information Box STOCKHOLM PORTO BETALT Fortsättning från sidan 3 Content management forum Terminology in Advanced Management Applications (TAMA) The forum presentations will be completed by workshops where topics are approached in-depth and in a more interactive and practice-oriented way. For more information visit GRUNDAT 1964 FTI Föreningen Teknisk Information The Swedish Society on Technical Communication Postadress: Box 5710, Stockholm Telefon(svarare): Fax: E-post: info@fti.org.se Hemsida: Plusgiro: Bankgiro: Org.nummer: Medlemskap FTI är en ideell förening för alla som i olika former arbetar som teknikinformatörer och för alla andra som är intresserade av teknikinformation. Medlemskapet inkluderar bl.a: Föreningens medlemstidning Teknikinformatören, som utkommer 4 6 ggr/år, varav två nummer i tryckt form och övriga i pdf-format. Tidskriften Populär Kommunikation, som utkommer 6 ggr/år. Gratis deltagande i medlemsmötena (vår och höst), som är hel- eller halvdagsmöten med föredrag, seminarier och s.k. idémarknad. Tillträde till de lösenordsskyddade delarna av FTI:s hemsida. Indirekt medlemskap i de internationella organisationerna INTECOM ( och TCeurope ( vilket bl.a. innebär rabatt på de nationella medlemsorganisationernas evenemang och tidskrifter samt gratis åtkomst till publikationer såsom handledningen SecureDoc (Användbara och säkra bruksanvisningar för konsumentvaror; beställs från FTI) och rapporten TecDoc-Net (Professional education and training of Technical Communicators in Europe). Enklast blir du medlem genom att fylla i den anmälningsblankett som finns på FTI:s hemsida. Du kan också anmäla dig per e-post, post eller fax. Adresser, se ovan. FTI:s styrelse* Mats Linder (ordförande) Christina Sjögren (vice ordförande) Thomas Härdelin (sekreterare) Lars-Göran Nilsson (kassör) Emma Bayne, Lars Biärsjö, Mats Insulander, Anna Yngman (ledamöter) Revisorer* Ivona Kobiela, Michael Pargman (ordinarie) Karin Gärdegård, Carl Öström (suppleanter) Valberedning* Åke Rullgård (sammankallande), Christina Sjögren, Kicki Wramner Certifieringskommitté* Björn Omér (sammankallande), Göran Goldring, Roland Kristiansson FTI:s och Sveriges representant i INTECOM Johan Näsström Ansvarig för FTI:s hemsida Anna Yngman Redaktör för Teknikinformatören Tommy Persson Närmare presentation av styrelsemedlemmar och andra funktionärer med e-postadresser finns på FTI:s hemsida Medlemsärenden E-post: info@fti.org.se Medlemsavgifter 2005 Fullbetalande: 485 kr/kalenderår (medlemsavgift 100 kr, serviceavgift inklusive moms 385 kr) Studerande och pensionärer: 100 kr/kalenderår Företag och instutioner som vill stödja FTI:s verksamhet ekonomiskt kan bli medlemmar. V.g. kontakta styrelsen, e-post: info@fti.org.se Certifieringsavgift: 300 kr/3 år * Personuppgifter gäller fr.o.m. årsmötet 2005