BUSKULBUSKULBUSKULBUSKULBUSKU LBUSKULBUSKUL BUSKUL! BUSKULB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BUSKULBUSKULBUSKULBUSKULBUSKU LBUSKULBUSKUL BUSKUL! BUSKULB"

Transkript

1 BUSKULBUSKULBUSKULBUSKULBUSKU LBUSKULBUSKUL BUSKUL! BUSKULB Utvecklingsprojekt ny biblioteks- och kulturverksamhet för barn och unga vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Förstudie. Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Regionbibliotek Västra Götaland Våren

2 1. Bakgrund Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Regionbibliotek Västra Götaland har gemensamt genomfört en förstudie för ett utvecklingsprojekt kring biblioteks- och kulturverksamheten vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. 1.1 Mål och målgrupp fortsatt kulturellt stöd till patienterna inklusive bokutlåning till främst barn och patienter med långa vårdtider Att ge barn och ungdomar på Sahlgrenska sjukhusets alla enheter kulturella upplevelser samt tillgång till olika medier. Att göra litteratur, andra medier och olika kulturformer till en integrerad del av vård och rehabilitering för denna patientgrupp. Att utveckla nya metoder, ny teknik och nya samarbetsformer, som är intressanta ur såväl regionalt som nationellt perspektiv. 1.2 Arbetsgrupp En arbetsgrupp har bidragit med synpunkter, bakgrundsinformation, kunskaper och förslag till inriktning av förstudien. Arbetsgruppens deltagare: Eva Alopaeus, sektionschef, Kliniska centralbiblioteket, SU/ Sahlgrenska, projektägare Kerstin Dimbodius, sjukhuslärare, Sjukhusskolan, SU/Sahlgrenska Lena Gerth, bibliotekarie, Patientbiblioteket, SU/Östra Gunnar Göthberg, verksamhetschef kirurgi inkl lekterapi, SU/Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus Victoria Klaiber, fritidspedagog, SU/Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus Malin Koldenius, konsulent, Regionbibliotek Västra Götaland Ewa Kollberg, konsulent, Regionbibliotek Västra Götaland Jonas Löwenberg, gruppledare verksamhetsstöd IT, SU/IT Ann-Christine Persson, bibliotekarie, Patientbiblioteket, SU/Östra Christina Sandström, sjuksköterska/kvalitetssamordnare, SU/Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Börje Sik, bibliotekarie, SU/Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Lena Skoglund, förvaltningschef, Regionbibliotek Västra Götaland, projektägare Kerstin Wockatz, konsulent, Regionbibliotek Västra Götaland, projektledare 2. Arbetsmetod Framtagandet av denna förstudie har tillgått så, att jag under knappa sex veckor läst böcker och uppsatser, kollat webbplatser och intervjuat enskilda och personalgrupper. Styrgruppen har varit mig behjälplig i att lyfta fram synpunkter och infallsvinklar, ta fram personer att träffa och för att göra korta studiebesök. Det är påfallande vilket intresse och engagemang som har mött mig vid dessa intervjuer. Personal har påtalat behovet av professionell bibliotekariehjälp och känt sig inspirerad i sitt eget arbete över att reflektera kring kultur som ett utvecklingsmedel för den egna verksamheten. En bidragande orsak till denna förförståelse av kultur och bibliotek som utvecklingspotential ligger i det faktum att man genomgående, 2

3 både i vården och i biblioteks-/kulturvärlden har Barnkonventionen som en gemensam värdegrund. Det som inte har lyckats under dessa veckor är att genomföra fokusgrupper eller intervjuer med barn och föräldrar. Jag har bett om synpunkter från Barncancerföreningen och Hjärtebarnsföreningen, Föräldraföreningen för synskadade barn, SRF och Unga Synskadade. Från nätverket Faceconnection, som organiserar unga människor som genomgått omfattande plastikoperationer, har det inkommit synpunkter per mail. Sjukhusläraren och lekterapeuterna på Sahlgrenska har bidragit med synpunkter från fyra patienter. Lekterapin på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus har haft ett klotterplank där patienter kunnat skriva ner önskemål. En medarbetare vid Regionbiblioteket har en anhörig som är inlagd på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus sedan flera månader tillbaka och hennes erfarenheter och synpunkter är också beaktade. Eftersom det är av största vikt att få med barns och ungas egna tankar i ett förändringsarbete av det här slaget, så måste deras åsikter beaktas sytematiskt under projekttiden. Jag har också haft kontakt med flera av kulturkonsulenterna i regionen och bett om synpunkter kring skrivningar och program, alla i samverkansgruppen för barn och unga har haft möjlighet att läsa programmet och delge mig synpunkter. 3. Nuläge 3.1 Barn och unga inom vård och rehabilitering på SU Inom vård och rehabilitering, fanns 2004 barn och unga, 0-18 år, på följande sjukhus inom Sahlgrenska universitetssjukhus: Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Östra, Mölndal, Sahlgrenska, Högsbo, Lillhagen, Renströmska. Dessutom finns barn spridda på ett antal andra ställen runt om i Göteborg, främst inom (re)habilitering. Antal barn som vårdas varje år räknas dels i antal vistelser (läkarbesök, sjukvårdande behandling), dels i antal vårddagar (dygn eller del av dygn under ett vårdtillfälle*) Det ger vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset ca vistelser för barn och ungdomar 0-18 år, och ca vårddagar för samma kategori 1. Drottning Silvias barnsjukhus har både mest vistelser och mest vårddagar. Vistelser Vårddagar Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus "Huskropp" Sahlgrenska "Huskropp" Mölndal "Huskropp" Östra "Huskropp" Högsbo "Huskropp" Lillhagen "Huskropp" Renströmska Annan huskropp Vistelser och vårddagar 0 18 år 2004, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Torbjörn Johansson, Sahlgrenska Universitetssjukhuset SU IT 3

4 * Vårdtillfälle avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde (klinik/basenhet/motsv.) 3.2 Barn- och ungdomsbiblioteket på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Från och med 2005 finns patientbiblioteksverksamhet i traditionell bemärkelse endast kvar på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Biblioteket har som målgrupp barn, unga och föräldrar som vårdas på det sjukhuset. På centralkliniken Östra sjukhuset finns de medier som sparats vid patientbibliotekens nedläggning inom SU. Verksamheten är inte tillgänglig för patienter eller vårdpersonal. 4. Trender och tendenser för vård av barn och unga de närmaste 5 åren Trenden är ännu kortare vårdtider inne på sjukhuset och mer och mer dagsjukvård och kortare behandlingstider. Barnen mår förstås bättre av att vara hemma hos sig själva. Man är på specialistvård om dagarna och sedan bor man på Ronald McDonald om nätterna. som sköts mycket med volontärer. För många år sedan var föräldrarnas besök begränsade, ibland sa man t o m att det var bättre om föräldrarna inte kom alls, eftersom det väckte sådan sorg och besvikelse när föräldrarna var tvungna att gå. Idag är det tvärtom. Man är beroende av föräldrarnas medverkan. Och det kan blir för mycket för en del föräldrar, alla orkar inte med det State of the art - Barn- och ungdomsbibliotek på sjukhus. 5.1 Historik Så här skriver Anna-Lena Edlund i sin uppsats Biblioteket i Bokskogen : perspektiv på bibliotek för barn på sjukhus 3 : Det som utmärker materialet i det här kapitlet är dess höga ålder. Det senaste någon skrivit om barn och sjukhusbibliotek publicerades 1984, och det var en artikel skriven av barnbibliotekarier. Senast en myndighet skrev något om barn och sjukhusbibliotek var 1979, då en bok som berörde barn på sjukhus även berörde sjukhusbiblioteket. Det betyder att bakgrundsmaterialet till den här delen av uppsatsen är mellan 16 och 25 år gammalt. Vidare citeras ur samma uppsats: I rapporten Sjukhusbibliotek från Kulturrådet står att det ska tas särskild hänsyn till barnens behov då de möter sjukhusbiblioteket. Utöver den meningen ägnar rapporten ingen mer uppmärksamhet åt barnen på sjukhuset och deras kontakt med biblioteket kom en rapport av mer detaljerat slag, Barn på sjukhus. Lekterapi, bibliotek och skola. Den var utarbetad av en projektgrupp från Socialstyrelsen som vägledning främst i frågor rörande barns sjukhusmiljö. Även biblioteksverksamheten nämndes och det påpekades att det i vuxenbiblioteket skulle finnas utrymme för ett barnbibliotek eller barnhörna. Där skulle det finnas litteratur och tidningar för att täcka behoven hos alla åldrar. Boken poängterar särskilt att personalen ska tänka på att det finns invandrarbarn på sjukhusen och att deras behov också måste tillgodoses. Biblioteket bör hålla tillgodo med kassetter och bandspelare då erfarenhet talar för att musik- och sagobehovet ökar vid längre sjukhusvistelse. I rapporten framkommer att bibliotekets viktigaste verksamhet äger rum på vårdavdelningarna under bokvagnsrundorna eftersom personalen då ger service även åt de barn som inte kan ta sig till biblioteket. Biblioteket skall även lägga ut böcker i t.ex väntrum. Om bibliotekets placering 2 Samtal med Anna Söderholm 3 Anna-Lena Edlund: Biblioteket i Bokskogen : perspektiv på bibliotek för barn på sjukhus. Lund 4

5 sägs att det bör ligga centralt och ha nära till hissar. Rymliga lokaler är ett krav då barnen kanske ligger i säng eller sitter i rullstol. Anna-Lena Edlund sammanfattar bibliotekets roll för barn på sjukhus så här: Det är traumatiskt för ett barn att ryckas bort från sin vardagliga tillvaro med familj och vänner omkring sig till att läggas i en sjukhussäng, om så bara för några dagar. De negativa effekterna av en sjukhusvistelse kan kanske lindras en aning av t. ex biblioteket. Många barn går till biblioteket till vardags och ett bibliotek på sjukhuset kan bli ett sätt att hålla kontakt med den vanliga tillvaron då barnet är frisk. Att lyssna på välbekanta sagor och sånger och välbekant musik kan vara ett sätt för barnen att bearbeta känslor och upplevelser på under sjukhusvistelsen. De kan då få associationer till sitt vanliga liv och kanske bättre uthärda vistelsen på sjukhuset. Bibliotekslokalen kan komma att fungera som en neutral, avslappnad plats för barnet då det får lämna sin avdelning och möta människor som inte främst ser det som en patient. För de barn som är lite äldre och inte känner sig hemma på lekterapin kan biblioteket vara en viktig plats att bara få vara på. Personalen på ett barnsjukhusbibliotek träffar många som är läsovana eller sådana som aldrig varit på biblioteket. Det faktumet samt att många barn vid sjukdom regredierar och börjar läsa böcker de läste vid yngre ålder påverkar mediautbudet. Serier, bilderböcker, sysselsättningsböcker och tunna faktaböcker är mycket populära bland barn på sjukhus. Det är också viktigt att det finns böcker om barn på sjukhus samt många böcker på andra språk än svenska. Då ett barn ligger på sjukhus kan biblioteket erbjuda distraktion, ge trygghet genom att det kan få läsa eller lyssna på något välkänt som finns hemma. Biblioteket kan också vara en plats att bara få vara på och ta det lugnt i. 5.2 Barn- och ungdonsbiblioteket på Drottning Silvias barnsjukhus, april 2005 Barnbiblioteket ligger i entréplan tillsammans med sjukhusskolan och lekterapin. Tre bibliotekarier finns knutna till biblioteket med varierande tjänstgöringsgrad. Öppettiderna är följande: må , ti-to , , fr Bokvagnsronderna är inte för tillfället schemalagda. Biblioteket och lekterapin genomför kulturaktiviteter med hjälp av fondmedel. Biblioteket presenteras på Internet i det så kallade Dunderprojektet. Bibliotekskatalogen är åtkomlig från sjukhusets intranät. Mediebeståndet består av ca volymer. Från nerlagda patientbiblioteket på Sahlgrenska har det mesta av barn- och ungdomslitteraturen placerats på Sahlgrenskas olika avdelningar, på sjukhusskolan på Sahlgrenska och på lekterapin. De medier som saknades på biblioteket på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus överfördes dit. Mediebeståndet innehåller förstås böcker för barn och ungdomar, men också en pockethylla för vuxna anhöriga. Det som lånas mest är böcker för förskole- och lågstadieåldern och för tonåringar. Den s k slukarålderslitteraturen står mer stilla. Biblioteket prenumererar på olika tidskrifter för både föräldrar och barn. Det finns ett litet urval talböcker för barn och unga, det finns också 160 ljudböcker för samma målgrupp. Talböckerna är både analoga och digitala, likaså ljudböckerna. Det finns någon enstaka talboksspelare som skulle kunna passa barn och ungdomar. Biblioteket saknar böcker med andra typer av anpassningar för funktionshindrade än talböcker. Böcker finns på spanska, iranska, nyiranska, nordkurdiska/kurdiska, serbokroatiska, turkiska, thai, engelska. Det finns ca 130 titlar spelfilmer på VHS och 25 musik-cd. 5

6 Biblioteket har ett Artotek med ett drygt 100-tal inramade objekt, mest litografier och affischer. Artoteket har byggts upp av fondmedel. Tyvärr passar inte utbudet särskilt väl för målgruppens behov idag Andra barnbibliotek på sjukhus i Sverige Lund Barn och Ungdomssjukhusbiblioteket 5 är en filial till det stora biblioteket inne på C-blocket. Biblioteket ligger i mitten av entréplanet, även kallat Ljusgården, i anslutning till lekterapi och skola. På BUS-biblioteket arbetar två bibliotekarier. Biblioteket är öppet må,ti,to 12-14, fr 10-12, onsdag ägnas åt bokvagnsrond. Biblioteket har organiserat sina samlingar i olika genrer för att det ska bli lättare hitta. Boksamlingen består av allt från lättlästa böcker för den som precis lärt sig läsa, till ett växande utbud av böcker på invandrarspråk. Det finns förstås också faktaböcker. Biblioteket prenumererar på tidningar som: Julia, Min Häst, Kamratposten, Opsis Kalopsis, Vi Föräldrar, Bamse och Illustrerad Vetenskap. Det finns möjlighet att krypa upp i soffhörnan och lyssna på en saga på kassett eller CD. Det finns ett stort utbud av filmer som man kan låna med sig. Filmerna lånas från det stora biblioteket eller från bokvagnen. Varje onsdag går man bokvagnsrond på BUS och besöker alla avdelningar där det finns barn och ungdomar som är inlagda. Webbsidan innehåller boktips från biblioteket. Det kommer nya boktips var 14:e dag. Böckerna kan lånas på biblioteket i BUS-huset Bokskogen vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm 6 Astrid Lindgrens Barnsjukhus ingår i Karolinska Universitetssjukhusets organisation. Bokskogen heter biblioteket på Barnsjukhuset. Bokskogen kan man besöka i rullstol, säng eller på egna ben. Till dem som inte kan ta sig till dit kommer biblioteket med bok- och kassettvagnar och lånar ut vid sängkanten. Biblioteket Bokskogen på Astrid Lindgrens Barnsjukhus är ett av Stockholms minsta men vackraste bibliotek. Miljön är skapad av scenografen Anne-Marie Broms. Här kan barn, ungdomar och föräldrar sitta ner och läsa, lyssna på sagor och musik, eller bara koppla av. I ett rum som är inrett som en flygplanskabin kan man med tankens kraft förflytta sig långt. Pippi, Alfons, Tintin, Bert, spökhistorier, gåtor, sagor, sånger, musik på CD och kassett för olika åldrar, video, talböcker m.m., allt detta är Bokskogen fylld av. Här har man ett grundutbud, men också en beställningsverksamhet som ger tillgång till Stadsbibliotekets hela mediesamling. Biblioteket är öppet må-on , to , fre10-16, lö-sö stängt. Biblioteket är bemannat av 2 bibliotekarietjänster och 0,75 assistenttjänst. 5.4 Andra barnbibliotek på sjukhus i världen Mount Sinai Children s Hospital, New York. NY 7 I Journal of Hospital Librarianship, vol 4(4) 2004 beskriver Dana F Wyles med exempel från Mount Sinai Children s Hospital New York hur bibliotekarien samverkar med Child life specialists, Family Resource Center och personalen på sjukhuset för att lindra barnens och ungdomarnas smärtsamma upplevelser av sin sjukhusvistelse. 4 Rapport från Börje Sik och Ann-Christine Persson

7 Child Life verkar fungera ungefär som lekterapin på våra sjukhus. En Child Life specialist är expert på barnens psykosociala behov och de arbetar förutom med inlagda barn, dessutom med barn på akutmottagning, rehabilitering och liknande sjukhusanknuten verksamhet. Child Life jobbar också med konst- och musikterapeuter, med sjukhuslärare, clowner och volontärer och förstås med föräldrar och syskon. Child life förser också föräldrarna med information och stöd för att reducera föräldrarnas ängslan, något som bidrar till att sådan inte i onödan överförs till barnen. Mount Sinai Children s Hospital har också ett Family Resource Center där det sedan några år tillbaka arbetar en bibliotekarie. Family Resource Center erbjuder också Internetaccess för familjernas behov, något som är mycket uppskattat då familjen kan kolla sin e-post och också söka efter information. Där finns också tillgång till telefon och fax. Föräldrarna uppskattar också miljöavbrottet, att det finns ett rum för dem där de kan få en stunds andrum och en kopp kaffe. Biblioteket innehåller både tryckt och online-information. För föräldrar finns det en liten nöjesläsningssamling, men övervägande bokbeståndet är medicinsk litteratur för ickeprofessionella. För barnen finns också ett litet nöjeslånebibliotek, men också identifikationslitteratur. (Med identifikationslitteatur menar jag böcker, där någon gestaltar, fiktivt eller autentiskt, hur det är att leva med sjukdomar och funktionshinder och där man också i bästa fall sprider hopp och styrka att gå vidare i sin egen rehabilitering. ) Biblioteket fungerar mest som ett referensbibliotek och använder sig mycket av fotokopiering för att förse patienter och anhöriga med information. Man har också byggt upp en stor samling spansk litteratur/information och det är mycket uppskattat. Man försöker också se till att viktig information blir översatt till de språk som behövs. Vidare finns broschyrer och annat och man förser också besökare med kollektivtrafikens tidtabeller och närbelägna restaurangers matsedlar. Samlingen byggs till största delen upp efter förfrågningar från familjerna och sjukhusets barnspecialister. Webbsidorna uppdateras av både Child Life och bibliotekarierna. Man jobbar också med att ta fram ämneslistor för de behov som barn och föräldrar önskar. Bibliotekarien samarbetar också med sjukhusskolan och hjälper till med att visa på sökningar som eleverna kan behöva göra för sina arbetsuppgifter. För att hjälpa föräldrar och patienter att hålla kontakt med släkt och vänner erbjuds varje barn en egen webbplats, där man kan skriva in hur barnet mår, lägga in foton osv., så att föräldrarna slipper ägna sig åt tidsslukande telefonsamtal med anhöriga. Man e-postar ut en länk helt enkelt. Digitalkamera och annat lånas från Child Life. Marknadsföring av Family Resource Center måste hela tiden fortgå. Man använder sig av olika metoder till olika målgrupper; personalen, familjerna. Man går också runt på avdelningarna och talar om att Resource Center finns. Det goda samarbetet mellan Child Life och Family Resource Center är en stor framgångsfaktor för ett gott arbete med barn och familjer på sjukhus Family Resource Center/Library at Lucile Packard Children s Hospital, Stanford, CA 8 Biblioteket erbjuder patienter, deras familj och personal information av olika slag kring barns hälsa och mödravård. Biblioteket innehåller dessutom nöjesläsning och videofilmer. Att ha tillgång till information är det viktigaste redskapet för patienterna och deras familjer för att hantera sin sjukdom och sin sjukhusvistelse. Det är viktigt att det finns information kring hur kroppen fungerar, vad som händer under vårdtiden på sjukhuset och hur man tacklar en livsförändrande sjukdom. Målsättningen för Family Resource Center/Library är att 8 7

8 Erbjuda vetenskapligt baserad medicinsk information och hälsoundervisning som är anpassad till barnets ålder/utvecklingsstadium. Öka förståelsen för barn- och mödrahälsovårdsfrågor Hjälpa patienter och familjerna att tackla sjukdom och sjukhusvistelsen Uppmuntra kommunikation mellan patienterna, familjer och sjukvårdens professionella. Medverka till en läkande miljö genom läsande och sagoberättande. Det gör man genom följande aktiviteter: En mediesamling kring hälso- och sjukvårdsfrågor för en icke-professionell målgrupp, En mediesamling för nöje bestående av böcker, skivor och filmer, för både vuxna och barn i alla åldrar Patient- och familjeutbildning kring den service som finns tillgänglig En informationskiosk på entréplan med tillgång till sjukhusinformation och patientutbildning Sagotelefon ring och lyssna på en saga, byts två gånger i veckan. Frivilligverksamhet som läser sagor och lämnar ut filmer Levande-bok-program, frivilliga har med bärbara datorer till sängbundna patienter för ett interaktivt läsprogram. CCTV interntvprogram med utbildnings- och underhållningsprogram för både barn och hela familjen, spanska filmkanaler, engelska filmkanaler, avslappningskanal, småbarnsprogram, Veckans film, Patientutbildningsprogram 5.5 Barn- och ungdomsbiblioteken i kommunerna. Till skillnad från skrifter om barn- och ungdomsbiblioteksverksamhet vid sjukhusen, så finns det mycket skrivet om barnbiblioteksverksamhet vid folkbiblioteket. Genom länsbibliotekens konsulentverksamhet har det hela tiden bedrivits verksamhetsutveckling. De första åren på 2000-talet formade Svensk biblioteksförening rekommendationer för folkbibliotekens barnoch ungdomsverksamhet 9. De togs fram tillsammans med folkbiblioteken i Mellansverige i ett utvecklingsprojekt som hette Hissa segel eller bygga vindskydd: Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. FN:s konvention, artikel 3, om barnets rättigheter antagen av FNs generalförsamling den 20 november 1989 Alla barn och ungdomar har rätt till bibliotek. Bibliotekens insatser för barn och ungdomar utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter och syftar till att i alla tillämpbara delar uppfylla barnkonventionen. Barnens bästa ska alltid komma i främsta rummet. Det innebär att: Barnperspektivet ska vara utgångspunkten för biblioteket. Barns och ungdomars egna behov ska vara vägledande för verksamheten. De ska kunna påverka denna och de ska erbjudas möjligheter att uttrycka sig i biblioteket. Biblioteket ska bidra till att stärka barns och ungdomars personlighetsutveckling, liksom deras utveckling till aktiva, demokratiska samhällsmedborgare. Biblioteket ska vara en fristad och mötesplats för barn och ungdomar, där de möts med respekt av engagerade och kunniga vuxna. Biblioteket ska vara ett roligt ställe där det händer saker. 9 8

9 I biblioteket ska finnas ett rikt, varierat och aktuellt utbud av medier som speglar världen ur ett barn- och ungdomsperspektiv. Anpassade medier ska erbjudas barn och ungdomar som behöver det. Bibliotekets verksamhet, lokaler och information ska vara tillgängliga för barn och ungdomar med funktionshinder. Barn och ungdomar ska ges vana att använda bibliotek och redskap för att orientera sig i en svåröverskådlig och gränsöverskridande medievärld. Biblioteket ska erbjuda komplement och alternativ till utbudet i lokalsamhället. Biblioteket ska vara en del av samhällets nätverk för barn och ungdomar när det gäller språkutveckling, kulturarv, kulturupplevelser och eget skapande. Biblioteket ska tillsammans med föräldrar, barnhälsovård, förskola och skola lägga grunden till det livslånga lärandet och hjälpa barn och ungdomar att skapa sammanhang i tillvaron. Biblioteket ska stimulera till nyfikenhet och läslust. För muntligt berättande, upplevelseläsning och för barns och ungdomars eget kunskapssökande ska biblioteket vara ledande. Biblioteket ska vara aktivt och uppsökande. Barns och ungdomars användande av biblioteket ska inte begränsas av ekonomiska hinder. Biblioteket ska vara en angelägenhet för alla barn och ungdomar. Deklarationen om barnets rättigheter antogs av FN 20 november1989. Sverige anslöt sig till den Många kommuner har sedan dess fattat beslut som innebär att nämnder och förvaltningar på olika sätt ska arbeta i enlighet med barnkonventionen. Rekommendationerna för folkbibliotekens barn- och ungdomsverksamhet bygger på tillämpbara artiklar i konventionstexten. De kan användas som en utgångspunkt för ett tydligare barnperspektiv när man formulerar mål för verksamheten och i utformningen av det dagliga arbetet på biblioteken. 5.6 Kultur i vård och rehabilitering, med tonvikt på barn Vad kan kulturaktiviteter bidra med för att förbättra vård och rehabilitering av barn? Här kommer ett axplock, tiden har inte medgivit systematiskt sökande kring ämnet Svensk Barnsmärtförening 10 Svensk Barnsmärtförening har försökt kartlägga området smärtreducering med annat än farmakologiska metoder. När det gäller åtgärder som kan hänföras till biblioteks- kultur- och informationsområdet så nämner man främst vikten av information och möjligheten till avledning. Vid en rundfrågning till medlemmar i Svensk Barnsmärtförening framkom att många använder metoder som förberedande information/lek och avledning med t.ex. musik, men sällan metoder som avslappning, vägledd visualisering och hypnos. Liknande erfarenhet framkom ur en amerikansk studie. Kunskaper om hela spektrat av psykologiska metoder har börjat att spridas men vi har mycket kvar att lära och sjukvården behöver ett utvidgat samarbete med representanter för beteendevetenskap. Vår kunskap om hur psykologiska metoder fungerar är begränsad; kortfattat kan sägas att flertalet metoder förstärker eller inducerar endogena smärthämmande mekanismer i nervsystemet. De psykologiska metoderna är inte enbart riktade mot smärta utan mot oro och 10 9

10 ängslan. Målet kan vara att ändra sinnestillståndet, att hjälpa barnet från ett tillstånd av passivitet och hjälplöshet till ett tillstånd av kontroll över situationen. Förberedelse/information. Vid all smärtbehandling till barn bör psykologiska metoder ingå om man till dessa även räknar åldersanpassad information om vad som skall hända och ett gott bemötande med respekt för det enskilda barnets integritet. I bemötandet av barnet ingår att barnet har tolkningsföreträde för sin egen upplevelse och man bör undvika att slentrianmässigt använda uttryck som "det gör inte ont, nu var du duktig" etc. Till det goda bemötandet hör även att stödja föräldrarna i föräldrarollen. Många studier är gjorda där man påvisat en minskad oro och mindre upplevd smärta efter åldersanpassade förberedelser och information (7,8). Dessa metoder borde ingå som en självklar del i omhändertagandet av barn och gör så på många ställen. Man kan tillspetsat säga att det handlar om att tillämpa påbudet att informera patienten. I en kognitiv terapi kan också ingå att utbilda barnet och familjen om smärtmekanismer och förhållningssätt. Avledning Avledning innebär att barnets uppmärksamhet fokuseras på någon yttre företeelse ex lyssna till musik, höra en saga, blåsa såpbubblor, se en videofilm etc. och dessa metoder kan i vissa sammanhang men inte alltid reducera obehag vid procedurrelaterad smärta som målsättning, injektioner, vaccinationer etc. (9). En del barn hittar egna avledande manövrar och kan uppmuntras till detta; att skrika, sjunga, krama något etc. 7. Zeltzer LK, Jay SM, Fischer DM. The management of pain associated with pediatric procedures. Pediatr Clin NA 1989; 36: Månsson ME, Bjorkhem G, Wiebe T. The effect of preparation for lumbar puncture on children undergoing chemotherapy. Oncology Nursing Forum 1993; 20: Ellis J, Spanos N. Cognitive-behavioral interventions for childrens distress during bone marrow aspirations and lumbar punctures: A critical review. J Pain Symptom Manage 1994; 9: Musikterapi i rehabilitering av barn med seneffekter efter hjärntumörbehandling 11 I Sverige drabbas årligen ungefär 75 barn av olika former av hjärntumörer. Den medicinska behandlingen med strålning och cytostatika har visat sig kunna ge emotionella och kognitiva sequelae. Många av dessa s.k. seneffekter kan uppträda lång tid efter behandlingen. Syftet med den aktuella pilotstudien är att studera om musikterapi kan ha en positiv inverkan på psykologiska och kognitiva seneffekter hos barn behandlade för hjärntumör. Särskild uppmärksamhet kommer att riktas mot effekterna av musikterapi på barnens ordflöde. Hjärnavbildande tekniker visar att vissa av de områden i vänster hjärnhalva som är viktiga för språk också är involverade i musik samtidigt som det existerar separata moduler för både språk och musik i båda hemisfärerna. Tio barn i åldern nio till 16 år med seneffekter efter hjärntumörbehandling kommer att ingå i studien. Barnen fördelas slumpmässigt i två matchade grupper om vardera fem deltagare. En grupp får musikterapi en gång i veckan under åtta månader medan den andra gruppen utgör kontrollgrupp och får avstå musikterapi under motsvarande tid. Den musikterapeutiska metoden baseras på expressiva och receptiva musikterapeutiska tekniker. Samtliga patienter genomgår psykologiska, pedagogiska och språkliga bedömningar före och efter försöksperioden. 11 Karin Andersson, projektansvarig, Noomi Säfsten, musikterapeut, Lennart von Wendt professor Neuropediatriska enheten, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Sjukhuset Stockholm Tel , 10

11 5.6.3 Möjligheter genom kultur en diskussion om kulturens betydelse i vården 12 Patrik Grahn, docent, Alnarp. Kultur betyder odling. Patrik Grahn menade att alla människor har behov av att känna "kompetensglädje". D.v.s. att lära sig nya saker, att utvecklas och att göra framsteg. I Alnarps rehabiliteringsträdgård kan de som rehabiliteras se hur plantorna de sätter växer upp och de kan följa årstidernas växlingar i naturen. Alla sinnen aktiveras. Naturen har visat sig vara viktig för människor i kris. I naturen finns utrymme för dagdrömmeri, det ger en möjlighet att tänka efter hur man vill gå vidare i livet när man förlorat kontrollen över sin vardag. Naomi Clyne, docent, med. klinik, Södertälje sjukhus beskrev den humanistisk vårdfilosofi på Löwenströmska sjukhuset hon som chef varit med och arbetat fram. Hon talade om vikten att skapa förutsättningar för mötet, att ha en tydlig dialog med patienten, att inte se patienten som ett objekt, att skapa en organisation med respekt för individen. De viktigaste i filosofin är kommunikationen att skapa rum för möte mellan vårdare och vårdtagare där de är på samma nivå. Vidare innebär detta arbetssätt att vårdaren har det fulla ansvaret för mötet, patientens behov styr och multiprofessionella team samarbetar. En vacker miljö anses viktigt och den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan ges 24-timmarsansvar för samma patient. De visade sig att dialyspatienterna på Löwenströmska med detta arbetssätt hade mindre dödlighet och färre vårddagar än andra, liknande avdelningar med liknande patienter. Ove Ronström, docent i etnologi vid Högskolan på Gotland, menade att allas rätt till kultur också gör att begreppet kultur kan trivialiseras. Han definierade ordet kultur dels som livsformer och dels som estetiskt markerade, expressiva former. Han menade att all kultur inte är bra och att innehåll alltid måste diskuteras. Kultur är potentiellt bra för välbefinnandet och kan vara befriande, men kan lika gärna användas förtryckande o.s.v. Han talade också om pensionärsskapet som tidigare varit ett socialpolitiskt begrepp, men som idag mer enligt honom hör till den identitetspolitiska sfären. Att vara pensionär är en identitet. Det tillskrivs lätt äldre människor att de ska gilla vissa speciella saker. Som pensionär förväntas man ägna sig åt kultur men gäller det verkligen alla? På vilket sätt är då pensionärer intresserade av estetisk verksamhet? Många anser att de är något det kan vara något de inte tidigare hunnit med och som de kan ägna sig åt som pensionärer, eller så ser man möjligheten att göra något nytt i livet i motsatts till tidigare intressen. Thöres Theorell, professor, KI, menade också att kultur kan vara verksamt i vården, men lika gärna vara skadligt. Det visar sig att patienter tillfrisknar genom att titta på konst, men viss konst kan göra att man mår sämre. Samtalet är viktigt, men även ordlösa kulturella upplevelser är viktiga. Det gemensamma skapandet kan stärka sammanhållning och skapa identitet och gemenskap. Projekt med barn visar att t.ex. musik och drama utvecklar emotioner och därmed social kompetens. Att samlas kring gemensamma projekt och utmaningar visar sig dock vara det viktigaste. Hamid Ghatan, med.dr, KS beskrev hur de arbetar med trafikskadade patienter. Han menade att vården måste anpassa sig efter patienten och se vilka förutsättningar just den patienten har. En trafikolycka slår ut balansen i livet och alla som arbetar med dessa patienter måste se människan och vara aktsam hur ljud, ljus och miljö o.dyl. påverkar denne. Ge patienten tid! Stressa inte patienten. Varje människa har en egen läkande process. Hamid Ghatan menar att kultur är organisation och han talar om vikten av ett gott ledarskap. Han menar att det behövs ett integrerat synsätt på kultur i vården, att låta kultur och medicin, teknologi samverka. Det ena kan inte utesluta det andra. Med hjälp av kultur kan patienten för ett ögonblick glömma sin smärta, komma ihåg hur det var att vara stark, lycklig och välfungerande och även komma 12 Konferensrapport: Huddinge 30 september Möjligheter genom kultur en diskussion om kulturens betydelse i vården 11

12 åt svåra situationer för att få en möjlighet att bearbeta dessa. Därför är det oerhört viktigt att de som använder kultur i vården har kompetens och vet hur det ska användas Biblioterapi 13 Vid en sökning på Svenska Barnboksinstitutets katalog och med biblioterapi som sökord ges 21 referenser till olika böcker, artiklar etc. från ett internationellt perspektiv. Sagans rehabiliterande kraft ger med sökordet Sagor psykologiska aspekter i samma databas 30 träffar. Ett exempel är Bibliotherapie bei Kleinkindern im Krankenhaus från Europäische Hochschulschriften. Reihe XI, Pädagogik,, ISSN ; Glädje, fantasi och kunskap 14 Ovanstående ord var konferensens titel och tema och den intentionen höll hela konferensen igenom. Med de medicinska kunskaper vi har idag och som vi kontinuerligt vidgar och fördjupar kan vi inom barnsjukvården bekämpa och oftast segra över de mest skilda typer ar sjukdomar. För att kunna bota hela barnet, d.v.s. både kroppen och själen, så att barnet kommer ur sin sjukdomsperiod, som en stark och hel människa, behöver vi även kunskap om hur vi skall närma oss barnet och ge det trygghet och tillit i den svåra situationen. Flera av föreläsningarna visade oss att glädje och fantasi är de verktyg vi ska arbeta med. Hur lär vi oss då att använda dessa medel? Det gör vi genom erfarenhet och lyhördhet, genom att reflektera över vad vi gör, hur vi gör och genom att lyssna på och ta till oss andras erfarenheter. "Såväl humanistiska som naturvetenskapliga perspektiv är nödvändiga i barnsjukvården" slog lördagens förste föreläsare professor Claes Sundelin fast i sin föreläsning. Kunskap, fantasi och glädje är humanistiska självändamål d.v.s. det är syften som inte är medel för något annat. Det är tillstånd som är personliga och det är alla människors rätt att få sin del av det goda. Naturvetenskapen kompletterar humanismen genom att öka människans kunskap, vara ett verksamt medel för att uppnå humanismens självändamål och ger oss en sorts tillhörighet i cellernas värld - ger oss en plats i ekologin. För oss inom barnsjukvården är den viktigaste uppgiften att främja de humanitära självändamålen, därefter kommer botandet. Kan vi inte ge barnen fantasi och glädje kan vi inte heller bota dem. Vi måste försvara de humanistiska värdena för barnen, oberoende av hur det går med sjukdomen. Det är viktigt att den temporära glädjen, även i en plågsam fas i livet, har sitt eget värde i nuet. Därför är det viktigt att slå vakt om nuet. Barn minns inte händelser men de minns känslor t.ex. av lust och olust, av smärta och ro från sin första tid. Det talade språket räcker många gånger inte till, utan den skapande leken är ett uttryck och ett verktyg för kommunikation och medvetandeutveckling. Barnen behöver tillgång till vuxna för att få respekt och vägledning. För att detta skall fungera behöver barnen autentiska - äkta intressen. Det tar tid och det måste få ta tid att kommunicera med sjuka barn och det är viktigt att vi ser barnen (och oss själva) som subjekt och inte som objekt. Konstterapi är en specialiserad terapiform, som är en icke-verbal kommunikation med frisläppande av känslor och sinnesrörelser. Den lämpar sig för sjuka barn, utvecklingsstörda barn och barn som utsatts för sexuella övergrepp. Anna Maria Hardardottir föreläste om sina erfarenheter av detta. Konstterapi är både psykoterapi och konst som terapi. Konsten tillåter NOBAB:s konferens augusti 1999 i Uppsala, 12

13 barn att uttrycka och bearbeta erfarenheter utan att vara beroende av sin förmåga att använda ord. Även mycket små barn kan använda konstterapi. Det är viktigt att verbalt diskutera bilderna med barnet. Om barnet inte vill samtala kan man rita frågor och svar. Känslorna, som bilderna förmedlar kan ibland gå tvärt emot vad orden säger. Det måste för barnet betonas att både samtal och bilder är sekretessbelagda. Konstterapi kan också vara en hjälp att ställa diagnos. 5.7 Framtidsforskarna om barnfamiljernas situation de närmaste åren 15 Vad händer i framtiden? Vilka levnadsförhållande ska bibliotekets medier verka i och vilka kulturupplevelser kommer framtidens barn och ungdomar uppskatta? Två framtidsforskare, Jesper Bo Jensson ph. D från Danmarks bibliotekshögskola och Ole Petter Nyhaug, Oslo informerade på ett seminarium i Göteborg den 26 januari De närmaste 10 åren kommer antalet barn under 10 år att öka, tonårsgenerationen kommer däremot att minska. När det gällde familjesituationen drogs följande prognos: De fyra livsfaserna barn, ungdom, vuxenhet, ålderdom förskjuts sinsemellan. Ungdomstiden knaprar in både neråt i barnfasen och uppåt i vuxenfasen. Man är en del av ungdomskulturen från uppskattningsvis årsåldern och upp mot 30-årsålderna. Vuxentiden/medelåldern förskjuts uppåt mot 75-årsstrecket. Familjebildningen fortsätter att ske sent i livet. Barnen kommer välplanerat och blir en del av vuxenhetens identitetsskapande. Föräldrarna är mycket måna om sina barn och lägger mycket tid på dem och familjelivet. Eftersom barnen är dyrbara projekt i alla avseenden så vill man till det yppersta göra vad som står i ens makt för att det ska gå bra för barnen. Begreppet curlingföräldrar skapades under Tiden är den resurs som är knappast framöver. Det ekonomiska utrymmet fortsätter att växa, både privat och offentligt. Barn och ungdomar är socialiserade i grupp. Mobiltelefonen har blivit ett kraftfullt redskap i gruppsammanhållningen. Man håller hela tiden kontakt med varann, och mobiltelefonen gör att planeringshorisonten blir mycket kort. Barn och ungdomar ser vuxna som en resurs bland andra, som kan nyttjas mer eller mindre effektivt. När det gäller åsikter om bibliotek säger ungdomar idag att De ska vara en upplevelse i sig De ska vara attraktiva både för barn, för unga och för vuxna Fokus bör flyttas från det traditionella utbudet till alla nya medier Biblioteket ska ta väl hand om sina besökare De ska snabba upp sin service Barn och unga använder gärna Internet och tror att allt som är värt något finns där. De använder gärna SMS och MSN, de skapar virtuella rum. Det är en generation av unga digitala producenter som är vana att bli sedda, hörda och involverade i medier (bränner egna CD, skriver inlägg på Internetsidor, SMS:ar till TV-radio-program ) 6. Teknik Sahlgrenska Universitetssjukhusets IT-infrastruktur och generella IT-lösningar kommer att utgöra grunden för de tekniska lösningarna som projektet kommer att genomföra. Därtill kommer projektet att pröva serverlösningar eller andra säkra distributionskanaler för ljud, text 15 Kickoffkonferens Göteborg 26 januari 2005, 2020 Mars Express 13

14 och bild som projektet vill genomföra. Ambitionen är att de tekniska lösningarna ska vara mycket driftsäkra gentemot patienter, anhöriga och vårdpersonal. De ska vara lätta att administrera och uppdatera för bibliotekspersonalen. Därtill måste det finnas medel för utveckling och support under projekttiden, men också planer för verksamheten efter projekttiden. Projektets ambition är att bygga upp exempel på tekniska lösningar som kan fungera som illustration för hur sjukhussalar skulle kunna vara utrustade för att svara mot barns och ungas behov av information, kultur och förströelse under sjuktiden. Där det är möjligt eller lämpligt ska programvaror ha fleranvändarlicenser, så att mjukvarorna kan användas av patienter runt om i organisationen. 7. Marknadsföring Utvecklingsprojektet kommer att arbeta inom en starkt decentraliserad organisation och verksamhet; Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Projektet kommer att ha sin bas på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, men har ambitionen att nå alla barn och ungdomar, deras familjer och den personal som vårdar dem. Det betyder att projektet måste anstränga sig att nå alla dessa för att kunskapen om projektet och dess verksamhet ska nå ut. Metoderna för detta kommer att variera. Ett projektnamn, en webbplats, ett nyhetsbrev är en del av de redskap som kommer att användas för detta. Projektnamnet är valt av arbetsgruppen: BUSKUL! Projektet ska hålla kontakt med alla sina intressenter under projekttiden. Det är viktigt ur flera aspekter, bland annat för att fortsätta inhämta synpunkter och kunskaper. Genom uppmärksamhet tillförs projektet förändringsenergi. 8. Värdegrund 8.1 Barnkonventionen 16 Både barn- och ungdomsbiblioteksverksamheten och alla verksamhet vid Drottning Silvias barnsjukhus arbetar med Barnkonventionen som värdegrund. Det betyder att flera av barnkonventionens artiklar är applicerbara på hur detta utvecklingsprojekt ska arbeta och vilka målsättningar som biblioteks- och kulturverksamheten ska bidra att nå: Artikel 2 som handlar om att inga barn får bli diskriminerade. Artikel 3 som handlar om att barnets bästa ska komma i främsta rummet. Artikel 6 som handlar om barnets rätt till liv och utveckling Artikel 12 som handlar om att barnet har rätt att säga hur det vill ha det och att vuxna skall lyssna på barn. Artiklarna 13, 14 och 15 som handlar om barns rätt att tänka fritt. Artikel 17 som handlar om att barnet har rätt att läsa bra tidningar och böcker och få information på annat sätt, till exempel radio, TV och Internet. Artikel 23 som handlar om att barn med funktionshinder ska få den hjälp det behöver. Artikel 30 som handlar om att barn till minoriteter och ursprungsfolk har rätt tills sitt språk, sin kultur och sin religion. Artikel 31 som handlar om att barnet har rätt till lek, vila och fritid. Artikel 41 som handlar om att man gärna får göra mer än det som står i konventionen för barns rättigheter. Artikel 42 som handlar om att se till att både vuxna och barn vet vilka regler som finns i barnkonventionen. 8.2 Inkludering

15 Verksamheten ska vara inkluderande. Det betyder att diskrimineringsfaktorer som etnicitet, sexuell läggning, könstillhörighet, religiös övertygelse och funktionshinder inte får utgöra hinder för full delaktighet i den verksamhet och de aktiviteter som kommer att utvecklas. Inkludering är ett begrepp som, framförallt på den internationella arenan, kommit att användas alltmer inom forskningen om specialpedagogik 17. Begreppet brukar kontrasteras mot begreppet "integrering", där inkludering i högre grad kommit att uppfattas som att skolor och undervisningsinstitutioner bör ta mångfald som utgångspunkt för sin verksamhet. Detta i kontrast till integrering som mer setts som ett sätt att försöka anpassa barn med funktionshinder eller liknande till en fast struktur som inte är organiserad utifrån barns mångfald. 8.3 Empowerment 18 Begreppet har en filosofisk botten i frigörelsepedagogik, med namn som Freire och Dewey som centralgestalter. Begreppet kan översättas till bemyndigande och innebär i sin politiska dimension att man tar kommando över sitt liv, mot paternalistiska strukturer. Begreppet används också inom folkhälsoarbete och handlar då mer om människors tillträde till den kunskap och de färdigheter som är nödvändiga för att besitta kontroll över förmågan att fatta beslut som påverkar hälsan i positiv riktning. Empowerment är också ett begrepp som är särskilt viktigt att beakta i en verksamhet som vänder sig till personer som på grund av sjukdom och/eller funktionshinder kan ha svårigheter att själv styra över sitt liv. 8.4 Övriga dokument För övrigt kan man hämta inspiration och vägledning från UNESCO:s folkbiblioteksmanifest 19, den svenska bibliotekslagen 20 och NOBAB:s målsättning Målsättning 9.1 Att ge barn och ungdomar på Sahlgrenska Universitetssjukhusets alla enheter kulturella upplevelser samt tillgång till olika medier För att nå denna målsättning måste man bygga upp arbetsmetoder som gör att verksamheten är nåbar och känd ända ut till mottagningarna, avdelningarna och olika rehabiliteringsenheter i en mycket spridd organisation. Enbart de stora sjukhuskropparna är sex stycken. Det måste finnas ett centrum som kan nås, och rent geografiskt bör det vara biblioteket på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Vilka är då möjligheterna för biblioteket idag att kunna leva upp till detta? En enkel SWOT-analys, framtagen i samtal med personal på biblioteket, lekterapin och sjukhusskolan, kan ge en indikation på svaret: Styrkor Biblioteket på SU/DSBUS har en bra förankring hos sina primära samarbetspartners lekterapin och sjukhusskolan. Personalen har samlat en lång erfarenhet av att arbeta inom sjukhusmiljön. 17 Vernersson, Inga-Lill: Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv Renblad, Karin: Empowerment

16 Svagheter Biblioteket är öppet alldeles för lite. Samverkan mellan lekterapi och sjukhusskolan på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus är inte formaliserad, den är till stor del beroende av gott personligt samarbete mellan de tre parterna. Skulle någon av de i dag aktiva personerna sluta så finns det ingen stark organisation som för arbetet vidare, vilket kan få till följd att verksamheten utvecklas ryckigt eller helt stagnerar. Barnbiblioteket har ingen verksamhet utanför Drottning Silvias barnsjukhus. Nya kanaler måste upparbetas med andra huskroppar och vårdenheter. Hot Till skillnad från sina samarbetspartners är inte sjukhusbiblioteksverksamheten lagstadgad. Det betyder hela tiden ett potentiellt hot om nedläggning. Möjligheter Den förslagskatalog som detta arbete utgör, är ett svar på de möjligheter som personal och patienter och andra intressenter ser, för att bibliotek och kultur ska kunna betyda en skillnad för både vård och rehabilitering av unga patienter. Förutom det fysiska biblioteket bör det skapas ett virtuellt centrum. Det vill säga ett bibliotek i form av en webbplats med goda möjligheter till interaktivitet och självbetjäning enligt 24- timmarsmyndighetens riktlinjer. 22 Det är viktigt för oss alla som är födda före ca 1985 att ha i minnet, att IT-teknik är en del av barns och ungdomars vardag, och det är vi som måste anstränga oss att hjälpa dem, att utnyttja sin vardagsteknik, även när de är sjuka och/eller funktionshindrade. För funktionshindrade har IT inneburit en revolution. Det som förut var omöjligt eller krävde assistans, som till exempel att kommunicera med teckenspråk på avstånd i realtid, kan man nu utföra på egen hand och med en ganska så ordinär konsumentteknik. För att bli ett sjukhusbibliotek med lyskraft bör all sådan teknik finnas i datorerna i biblioteket. Det är ett starkt önskemål från rehabiliteringsverksamheterna att detta ska finnas för både föräldrar, personal på sjukhuset och för barn och ungdom själva. Vidare bör utforskas vilken form av transportsystem som ska komplettera den virtuella åtkomsten av medier och kulturella upplevelser och vilken ambitionsnivå som är rimlig. Att ha tillgång till olika medier såsom sker på ett bibliotek, innebär också att man förväntar sig att biblioteket ska ta på sig sin traditionella roll som ett ställe att söka information. Av naturliga orsaker är man förstås intresserad av att söka medicinsk information och att ta del av forskning och beprövad erfarenhet. Förutom ett urval av aktuell litteratur kring barn- och ungdomsrelaterad sjukvård bör också biblioteket tillhandahålla bra länkar och annat som kan ge i första hand barn och ungdom själva information, enligt vad barnkonventionen artikel 13 säger. När man är inne på området böcker om sjukdomar och funktionshinder så är det ett starkt önskemål från (re)habiliteringsverksamheten att det ska finnas så mycket bra identifikationslitteratur som möjligt, som personalen ska kunna rekommendera till sina unga patienter. Med identifikationslitteratur menar jag böcker, där någon gestaltar, fiktivt eller autentiskt, hur det är att leva med sjukdomar och funktionshinder och där man också i bästa fall sprider hopp och styrka att gå vidare i sin egen rehabilitering. Det för över till den roll som flera av personalkategorierna jag talat med, önskar att bibliotekspersonalen ska ta, nämligen en konsultativ roll. Många arbetar gärna med litteratur,

17 detta gäller speciellt alla de som jag hunnit tala med som har till uppgift att utveckla barns och ungdomars kommunikativa och språkliga förmåga. De känner en otillräcklighet i att följa med i bokutgivningen och skulle gärna vilja ha regelbundna tips på nya medier för deras arbete. De vill också gärna ha ett bibliotek som de vet har medier som de kan hänvisa till och med personal som de känner och kan referera till personligt. I valet att ha sådana kontakter med barnens kommunala bibliotek eller skolbibliotek eller sjukhusbiblioteket, så föredrar man att ha en sådan inne i den egna organisationen, eftersom man inte klarar av att hålla sig ajour med alla kommuner och kommundelar i regionen eller landet. En sådan remittering till patientens hembibliotek kan biblioteket på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i stället stå för. För att alla personer ska kunna nyttja biblioteket så är det viktigt att tillämpa de riktlinjer för fysisk tillgänglighet och de riktlinjer för tillgänglighet till information och medier som Västra Götalandsregionen bestämt. Likaså är det mycket viktigt att information och medier finns på de språk som patienter och föräldrar behöver. Det innebär att man ska informationsmaterial på många olika språk och i många möjliga anpassningar. Det innebär också att man ska samarbeta med de nationella resurser som finns till förfogande för verksamheten, till exempel: Internationella biblioteket IB 23, Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB 24, Resursbibliotek för döva i Örebro 25, Specialpedagogiska institutet SIT 26, med flera. 9.2 Att göra litteratur, andra medier och olika kulturformer till en integrerad del av vård och rehabilitering för denna patientgrupp Kulturaktiviteter integrerat i vård och rehabilitering spelar en mycket viktig roll för patienterna. Det kan många vittna om som arbetar med kultur i vården och också många patienter själva. Här kommer några begrepp som kan beskriva kulturens mångfacetterade roll, oavsett om ett barn är friskt eller sjukt. Den stora skillnaden är barnens och ungdomarnas begränsade möjligheter att få dessa behov tillfredsställda under en sjukhusvistelse: Bearbetande Kompensatoriskt Självuttryckande Personlighetsskapande Kunskapande Jagstärkande Avstängande Smärtlindrande Aaron Antonovsky 27 har sökt kunskap kring de faktorer som bidrar till att bevara hälsa och till de faktorer som påverkar hur man hanterar svåra kriser. Han skapar begreppet KASAM, känslan av sammanhang. För att uppleva känslan av sammanhang krävs det att man kan begripa, att man kan skapa mening i det som sker och att man kan göra sin kris hanterbar. I arbetet med att skapa dessa tre inriktningar är kultur ett av de redskap som människan som art aspx Antonovsky, Aaron: Hälsans mysterium

18 haft med sig i sin evolution för att hantera livets stora, svåra skeden, dit sjukdom, lidande och död hör. Sveriges lekterapeuter 28 har antagit mål för sin verksamhet. Paragraf nr 1 anger att lekterapin är en lagstadgad rättighet och att lek är ett sätt för barn att ta in och bearbeta nya erfarenheter, samt att barn och ungdomar lär sig och inhämtar kunskap genom lek och skapande verksamhet. Lekterapeuternas paragraf 2 handlar om lokalerna och hur de ska vara beskaffade. De lyfter fram att lokalerna ska ge möjlighet till avkoppling och aktivitet. Båda dessa paragrafer har riktning mot kulturverksamhet. Och på det sättet arbetar också lekterapin både på Drottning Silvia och på Sahlgrenska. På Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus samarbetar sedan många år sjukhusskolan, lekterapin och biblioteket i att arrangera kulturaktiviteter med mottot att allt som händer i Göteborg också ska hända på sjukhuset, inget barn ska missa till exempel Filmfestival eller Göteborgskalaset bara för att man ligger på sjukhuset. På Sahlgrenska har man också arrangerat olika kulturmöten genom åren, men både personal- och rumsresurserna är mer begränsade där. Kulturinslagen finansieras uteslutande med hjälp av fondmedel. För att ta del av dessa fodras det varje år en ansökan. Att formulera en sådan tar tid och kraft från ordinarie arbetsuppgifter. Ur min synvinkel vore det vettigt att ta kontakt med fondförvaltarna för att diskutera andra upplägg kring detta. (Re)habiliteringspersonal blir väldigt inspirerad över tanken att ta in olika former av kulturverksamhet i sitt arbete. Ofta har man inte tänkt på möjligheten tidigare och man ser potential i form av kvalitetshöjning. Kulturformerna som barn och ungdomar som patienter kan möta under sin vård eller vistelse på Sahlgrenska Universitetssjukhuset kan vara av olika beskaffenhet: Det kan röra sig om Inspelat/tryckt material såsom filmer, böcker, ljudböcker, musik, det som biblioteket erbjuder Göra själv måla, skriva, läsa, musicera det som lekterapin erbjuder Göra själv med pedagog spela, måla, skriva, dramatisera, dansa. Levande möten med musik- teater- dansföreställningar, konstutställningar, artotek

19 9.3 Att utveckla nya metoder, ny teknik och nya samarbetsformer som är intressanta ur såväl regionalt som nationellt perspektiv Det ligger i uppdraget för denna förstudie att försöka utveckla verksamheten så, att den blir inspirerande och intressant för sjukhusbibliotek och barnbibliotek även utanför Sahlgrenska universitetssjukhuset. Här krävs alltså nya metoder, ny teknik och nya samarbetsformer. Många av de svagheter som biblioteksverksamheten visar idag ger en stor utmaning till att hitta nya arbetsmetoder. Lyckas detta så kan det kanske bli till inspiration för andra starkt decentraliserade verksamheter. Som jag ser det, är enda möjligheten att använda sig av ITteknik. Om man i stället för IT (informationsteknik) använder begreppet IKT (informations- och kommunikationsteknik) så vidgas möjligheterna. Det handlar då om all möjlig digital informationsöverföring. Men infrastrukturen som finns till patienternas förfogande är skral idag. De flesta vårdrum saknar bredbandsuttag. TV:ar fungerar inte, personalen kan inte hantera tekniken, fjärrkontroller saknas eller finns i överflöd. Datorer saknas. Stöldrisken för lösa objekt är enorm. Projektet kan undersöka möjligheten att utrusta några rum med goda IKT-lösningar, och testa hållbarhet och användbarhet för IKT för barnens och ungdomarnas behov. Digitaliserar man medier och kommunicerar med alla de möjligheter som står till buds idag, så kan det faktiskt innebära stora möjligheter till kvalitetshöjning i termer av att man snabbt kan få besked och få tag i den film eller den e-bok som man vill ha. Ett konkret delmål borde vara att det ska var möjligt för sjuka barn att få tillgång till kunskapsspelet Vestro Gothia 29 och till Barnens Bibliotek 30 från sin sängplats. Två projekt som Västra Götalandsregionen stöttat ekonomiskt. För att nyttja digitaliserat material måste man skriva avtal och teckna licenser. Här måste man också beakta sådant som upphovsrätt och åtkomsträttigheter. Vem ska ha tillgång till digital service? Ska alla ha rätt till allt? Hur ska åtkomsten ske? Kan man ha någon form av lånekort eller ska man ges en pinkod av vårdenheten, hur länge ska den vara giltig i så fall, kan man kanske använda sitt ordinarie lånekort på sjukhuset, hur ska det i så fall fungera, och om man inget lånekort har? Här kommer det att krävas mycket tankemöda, samt villighet att experimentera inom en fast struktur. Vi kan använda oss av vår egen upphandlingsorganisation KULDA 31 för delar av detta arbete. (Re)habiliteringspersonal påpekar behovet av datoranpassningar för deras patienter. Det är viktigt att personalen på biblioteket kan hantera den och det finns både erfarenhet och etablerade utbildning och nätverk kring sådan teknik. Det finns också nya programvaror som har efterfrågats och som vore intressant att pröva inom projektets ram, till exempel ett dövkommunikationsprogram. 10. Forskning och utvärdering När programmet för utveckling är fastställt för bör styrgruppen för projektet utse kriterier för utvärdering av hela eller delar av programmet. I de utvecklingsteman som kommer nedan under rubriken program föreslås också delmoment som skulle kunna beforskas, till exempel Musikens betydelse för rehabiliteringen

20 Sjukhusrumsgestaltning Det får bli projektets uppgift att undersöka dessa möjligheter framöver. Projektet ska avslutas med ett internationellt symposium 2007, där relevanta föreläsningar kommenterar och fördjupar resultatet tillsammans med projektets arbete. Projektet självt dokumenteras på olika sätt under de kommande åren, till exempel på webbplats, filmade sekvenser, delrapporter med mera. Dessa ska också presenteras vid symposiet i form av proceedings och som artiklar i bibliotekstidskrifter. Regionbibliotekets skriftserie Framsteget är en naturlig publiceringskälla för projektets resultat. 11. Projektorganisation Styrgrupp Projektledaren Bibliotekschefen SU Förvaltningschefen för Regionbibliotek Västra Götaland Styrgruppen ansvarar för den ekonomiska styrningen av projektet Styrgruppen ansvarar för återrapportering till Kulturnämnden och områdeschefen för Försörjning och service på SU. Styrgruppen leder projektet och samspelar med de 11 delprojekten och de verksamhetsansvariga för delprojekten. Arbetsgrupp Arbetsgruppen består av de personer som deltagit i framarbetandet av förstudien dvs. representanter för följande verksamheter: Sjukhusskolan /SU, lärare Biblioteket SU/Östra, bibliotekarier Verksamhetschef kirurgi/lekterapi, SU/ Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, läkare Lekterapin SU/ Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, fritidspedagog Regionbiblioteket, konsulenter Verksamhetsstöd IT, gruppledare Kvalitetssamordnare SU/ Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, sjuksköterska Arbetsgruppen sammanträder 6 gånger per år och ansvarar för strategi och vidareutveckling av projektet. Utvecklingsprojektet bör också få i uppdrag att arbeta fram ett Balanserat styrkort för verksamheten efter projekttiden. 12. Program I detta projektupplägg samlas 11 teman för biblioteks- och kulturutveckling som kan motsvara de tre uppsatta målen för projektet. Styrgruppen för projektet har uttalat en önskan om att projektmedlen ska vara en injektion för att ta ett kvalitativt språng, samtidigt som det ska skapa grunden för en stabil biblioteks- och kulturverksamhet efter projekttiden. Detta innebär bland annat, att om den starkt spridda verksamheten inom både vård och re/habilitering ska kunna tillgodoses, så måste IT-teknik vara det bästa redskapet. Det innebär att Teknik förekommer som ett deltema under alla huvudtemana. Inget tema är heller sig selv nok, de är alla beroende av varandra. Det innebär också att projektorganisationen måste spegla detta. Det kan också vara vettigt att greppa de olika temana lite pö om pö, med en försiktig start under 2005 för att bygga upp projektets infrastruktur och kompetens, för att sedan starta ett 20

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Du kan stötta ditt barn

Du kan stötta ditt barn Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken

Läs mer

Sinnen och minnen kulturutveckling för äldreomsorgen modell Svenljunga

Sinnen och minnen kulturutveckling för äldreomsorgen modell Svenljunga Sinnen och minnen kulturutveckling för äldreomsorgen modell Svenljunga Vision Ett nytt sätt att arbeta med kulturstimulans i äldrevården har arbetats fram i Svenljunga kommun. I samarbetet med hemtjänsten,

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald Biblioteken på Gotland Handlingsplan för mångfald 2016-02-05 1 Visionsmål, bibliotekslagen och Region Gotlands likabehandlingspolicy Biblioteken på Gotland är angelägna och tillgängliga för alla. De bidrar

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09

Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09 Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09 Sidan 2 av 14 Inledning Barn- och ungdomskulturen är

Läs mer

2010-06-23. Foto; Lennart Krafve 2010-2014. Biblioteksplan för Vaggeryds kommun. Kultur Information Utbildning

2010-06-23. Foto; Lennart Krafve 2010-2014. Biblioteksplan för Vaggeryds kommun. Kultur Information Utbildning 2010-06-23 Foto; Lennart Krafve 2010-2014 Biblioteksplan för Vaggeryds kommun Kultur Information Utbildning Innehållsförteckning Ordförandes tankar..s.3 Vision.s.4 Uppdraget,,,s.5 Biblioteksverksamheten

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Arbetsplan Äppelbo förskola

Arbetsplan Äppelbo förskola Arbetsplan 2016-2017 Äppelbo förskola 1 Vår syn på uppdraget Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn som utforskar och undersöker omvärlden och som lär i samspel

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun 2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Arbetsbeskrivning för

Arbetsbeskrivning för Arbetsbeskrivning för HT 2011 VT 2012 Arbetsbeskrivning Mästerkatten HT-11 VT-12 Barn: 5 4 3 2 1 Pojkar Flickor 0 2010 2009 2008 2007 2006 Personal: Namn Arbetstid Utbildning Jonas 100 % Förskollärare

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun 2014-2015 Kulturgarantin för Vimmerby kommun I Vimmerby kommun

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen.

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen. Bibliotekslagen slår fast att alla kommuner skall upprätta biblioteksplaner för samtliga verksamheter inom biblioteksområdet. Den är ett strategiskt dokument som beskriver verksamheterna och dess framtida

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Antagen av kultur- och fritidsnämnden , 81

FÖRFATTNINGSSAMLING. Antagen av kultur- och fritidsnämnden , 81 Antagen av kultur- och fritidsnämnden 2016-12-08, 81 Norrtälje kommuns biblioteksplan 2016-18 har tagits fram genom omvärldsanalys och vilar samtidigt på den samlade yrkeserfarenheten hos personalen, Norrtälje

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR FÖRSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Medieplan. Karlskoga bibliotek

Medieplan. Karlskoga bibliotek Medieplan Karlskoga bibliotek 2016-03-14 www.karlskoga.se Innehållsförteckning Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 2. Styrdokument... 4 2.1 Bibliotekslag (2013:801)... 4 2.2 FN:s

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området NORMER OCH VÄRDEN Varje enhet har ett väl fungerande och förebyggande likabehandlingsarbete och en väl dokumenterad likabehandlingsplan

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

Biblioteksplan Alingsås kommun

Biblioteksplan Alingsås kommun Biblioteksplan 2017-2018 Alingsås kommun Fastställelsedatum, nämnd, paragraf: Kommunfullmäktige 2016-12-14 283 Diarienummer: 2016.212.540 KFN, 2015.646.540 KS Dokumentansvarig, befattning och namn: Bibliotekschef,

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Storumans kommun Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-04-24 49 Vision Storumans kommuns kulturpolitik bidrar till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat

Läs mer

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Patientinformation. idag och imorgon. Sjukhusbiblioteken i Region Skåne. Medicinska bibliotekskonferensen Stockholm 17 april 2015

Patientinformation. idag och imorgon. Sjukhusbiblioteken i Region Skåne. Medicinska bibliotekskonferensen Stockholm 17 april 2015 Patientinformation idag och imorgon Sjukhusbiblioteken i Region Skåne Medicinska bibliotekskonferensen Stockholm 17 april 2015 Sjukhusbiblioteken i Region Skåne Sjukhusbiblioteket med Patientutbildningscentrum

Läs mer

STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR

STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR 2015 2017 Regional kulturplan Jönköpings län 2015-2017 29 Strategi för barn- och ungdomskultur i Jönköpings län 2015-2017 När man pratar om kultur och om barn och ungdomar

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12.

Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12. Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12. barn födda 2006-2010 Ur Lpfö-98, Förskolans uppdrag: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig,

Läs mer

SÄRSKILDA TJÄNSTER Stadsbiblioteket Lund

SÄRSKILDA TJÄNSTER Stadsbiblioteket Lund SÄRSKILDA TJÄNSTER Stadsbiblioteket Lund Stadsbiblioteket S:t Petri Kyrkogata 6 221 00 Lund tel. 046-35 59 90 folkbiblioteken@lund.se ÖPPET: sept - april mån - to 10-20 fre 10-19 lör 10-16 sön 13-17 maj

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

Mediepolicy

Mediepolicy PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Mediepolicy 2016 2018. Örebro stadsbibliotek Örebro kommun 2016-09-21 Km 235/2016 orebro.se 2 MEDIEPOLICY 2016-2018 PROGRAM Uttrycker värdegrund och önskvärd

Läs mer

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun 1 (8) Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun Dokumenttyp: Program Beslutad av: Kultur och fritidsnämnden (2013 09 24 66 ) och barn och utbildningsnämnden (2013 12 11 108) Gäller för: Alla

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande.

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande. Tanums kommun Biblioteksplan Tanums bibliotek 2014-2016 Kommuner är skyldiga enligt bibliotekslagen att anta en plan för sin biblioteksverksamhet. I denna biblioteksplan finns strategier för kommunens

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 1 Biblioteksplan för Valdemarsviks bibliotek Bakgrund Enligt bibliotekslagens 17 ska kommuner och landsting anta planer för biblioteksverksamheterna. En

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014 Vår vision På förskolan Solstrålen ska vi arbeta för att få trygga barn som är glada, positiva, har upptäckarglädje och trivs tillsammans med varandra och oss

Läs mer

Medieplan för Karlskoga bibliotek

Medieplan för Karlskoga bibliotek Tjänsteskrivelse 1 (2) 2016-04-05 KFN 2016.0061 Handläggare Maria Lobell Medieplan för Karlskoga bibliotek Sammanfattning Biblioteket står sedan tidigare utan medieplan, varför ett skriftligt, ifrån grunden,

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Kulturprogram för barn och ungdom Kulturprogram för barn och ungdom 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 16 oktober 2003 Reviderad den:

Läs mer

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

GAGNEFS KOMMUNBIBLIOTEK

GAGNEFS KOMMUNBIBLIOTEK Ank. 2015-11- 0 5 Diarienr J015.' ~ Df- 88 Bl BLIOTEKSPLAN 2015-2018 GAGNEFS KOMMUNBIBLIOTEK Innehållsförteckning S e 2 Biblioteksplanen i ett kommunperspektiv 2 Hur kommunbiblioteket är organiserat 3

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Käppala förskola Arbetsplan 2016-2017 Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Välkommen till Käppala förskola! Vi ger barnen möjlighet att upptäcka och utveckla sin fantasi och kreativitet genom

Läs mer

Information till barn, ungdomar och närstående

Information till barn, ungdomar och närstående 0 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 334 Information till patient och närstående Information till barn, ungdomar och närstående Erfarenheten visar att barn och ungdomar känner mindre

Läs mer

2015 ARBETSPLAN & MÅL

2015 ARBETSPLAN & MÅL 2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.

Läs mer

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Innehåll Inledning 2 Äppelbo förskola 2 Personal 3 Kontaktuppgifter 3 Presentation 3 Vision 4 Barnsyn och Förhållningssätt 4 Arbetssätt 5 Miljö 5 Rutiner 7 Dagsschema

Läs mer

PROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka

PROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka PROGRAM/PLAN Medieplan för biblioteken i Dokumentets syfte Medieplanen har till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken Dokumentet gäller för Biblioteken i

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Språkplan modersmålsstöd. Stenkolet/Stjärnfallets förskolor Lidingö

Språkplan modersmålsstöd. Stenkolet/Stjärnfallets förskolor Lidingö Språkplan modersmålsstöd Stenkolet/Stjärnfallets förskolor Lidingö 2015/2016 Introduktion En stark grund i barnets modersmål har stor betydelse i utvecklingen av barnets identitet, självförtroende, normer,

Läs mer

Biblioteksplan för Landstinget Sörmland 2007-2009. Behandlad av nämnden 2007-06-07

Biblioteksplan för Landstinget Sörmland 2007-2009. Behandlad av nämnden 2007-06-07 Biblioteksplan för Landstinget Sörmland 2007-2009 Behandlad av nämnden 2007-06-07 Innehållsförteckning Inledning s. 2 Bakgrund till biblioteksplanen s. 3 Bilden av Sörmland s. 3 Kommunala bibliotek s.

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Prioriterade områden 2013/2014 Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder Ökat fokus på barns skriftspråk,

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som skall ge en överblick över bibliotekens verksamheter och ansvarsfördelningar i

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer