Hjälpledarprojektet. En utbildningsmodell för ungdomar med ungdomar

Transkript

1 Hjälpledarprojektet En utbildningsmodell för ungdomar med ungdomar

2 Ett stort tack Till Migrationsverkets flyktingfond som trodde på projektet, Fritidskontoret och socialkontoret som hjälpt oss att skapa förutsättningar för att lyckas. Till våra närmaste kollegor som under projektet fått större belastning i sitt dagliga arbete på grund av att vi till stor del låst in oss under två år. Vi vill också tacka Stefan Permansson som utförde MOD-övningarna, Dramapedagog Theresa Eriksson, Konsumentvägledningen, Sofia och Anna vid Polisen, Dreamhack, Pea Israelsson vid Skellefteå AIK, Janne Hallberg tränare i Sunnanå SK. Vi vill även tacka alla som hjälpt oss med text och innehåll i denna utbildningsmodell, ingen nämnd ingen glömd. Vidare vill vi också tacka våra familjer som vid flera tillfällen fått lyssna till våra planer och drömmar om utbildningen och som stöttat oss hela vägen. Största tacket går till de ungdomar som deltagit i Hjälpledarprojektet ni har lärt oss massor, hoppas vi lärt er en del också! Kerstin Nilsson och Johan Carlsten

3 Innehållsförteckning Efyran Ungdomens hus Projektbeskrivning... 6 Bakgrund till projektet... 7 Mål med projektet... 7 Arbetsmetod... 8 Styrgrupp... 8 Rekrytering... 8 Arbetsintervju... 9 Enkät...10 Grupphandledning...10 Individuell handledning...11 Praktiskt utbildningsinnehåll...12 Introduktion...12 Arbetspraktik/öppna verksamheten...12 Forum ung...14 Dreamhack...14 Hjälpledarnas arbete på pan - aphuset...15 Forumteater...16 Teoretiskt utbildningsinnehåll...17 Fritidsledares tysta kunskap...17 Föreläsningar...17 Droginformation...18 Studiebesök...19 Fritidsgårdar i Skellefteå...19 Studieresa till Stockholm...20 Andra studiebesök Skellefteå AIK ishockey...21 Sunnanå sportklubb...21 Polisen...22 Konsumentvägledning...22 Mod (mångfald och dialog)...23 Gruppresa med samarbetsövningar HRV (hedersrelaterat våld och förtryck)...25 Erfarenheter...26 Prolog...29 Källhänvisning

4 Efyran Ungdomens hus Efyran drivs av Fritid Skellefteå och har fungerat som Ungdomens Hus sen Målgruppen är gymnasieungdomar och äldre som vuxit ur den ordinarie fritidsgårdsverksamheten (16-25 år). Efyran Ungdomens hus driver öppen verksamhet med café och diverse olika tillfälliga projekt som bygger på ungdomars initiativ. I Efyrans lokaler finns också, förutom 18+ verksamheten, Mångkulturellt forum, Skellefteå kommuns fältverksamhet, Ungdomsmottagningen, Ungdomshälsan samt ett flertal intresseföreningar som foto- skate- och teaterförening, replokal och musikstudio. Alla olika verksamheter, oavsett huvudman, samverkar mer eller mindre genom Paraplyet som är husets intresseförening. 4

5 18+ Skellefteå har tagit emot ensamkommande barn sedan Sedan dess och fram till 2000-talet har mottagandet av ungdomar ökat och för närvarande finns det sex grupphem med plats för 52 barn. Vid 18 års ålder blir de myndiga och ska flytta till ett eget boende. Vid denna tidpunkt försvinner även God man eller Särskilt förordnad vårdnadshavare. Tidigare kunde ungdomar som bott på grupphem söka upp sin gamla grupphemspersonal för stöd i olika frågor som läxhjälp eller hur man tog kontakt med olika myndigheter. I takt med att mottagandet av ensamkommande flyktingbarn ökade blev det svårt för personalen att hinna med både de boende på grupphemmen och de utflyttade ungdomarna. Ungdomarnas mående, skolgång och sociala situation försämrades i många fall så grupphemmen började efterfråga utökat stöd för de utflyttade ungdomarna. Verksamheten 18+ inleddes som ett projekt 2005 och inhystes på Efyran Ungdomens hus. Redan 2008 blev projektet en permanent del av Skellefteå kommuns verksamheter riktade mot flyktingmottagande. Syftet med 18+ arbete är integration, stöd, självständighet och känsla av sammanhang. 18+ kartlägger ungdomarnas behov genom samtal där de själva får uttrycka vad de behöver stöd i, ofta gör man en tidsbestämd genomförandeplan och utvärderar efter tidsperiodens slut. Arbetet kräver ett stort mått av flexibilitet och behoven kan förändras under tidsperioden. 18+ arbetsuppgifter kan bestå av studieteknik med läxläsning, lära sig hushållsekonomi, veta vart de ska vända sig i olika frågor, förklara vilka skyldigheter och rättigheter har man i Sverige, tydliggöra sociala normer och seder. I många fall även motiverande samtal att i lärande syfte jobba med mående, att hjälpa ungdomen att hantera vardagen. Idag finns 18+ utanför Efyran Ungdomens hus. Sedan juni 2009 finns verksamheten i nyrenoverade lokaler i TeknoBalder i direkt anslutning vid Balderskolans gymnasium. 5

6 Projektbeskrivning På Efyran Ungdomens hus i Skellefteå drevs ett EU-finansierat projekt under namnet Hjälpledarprojektet. Projektet riktade sig till gymnasieungdomar med annan etnisk bakgrund än svensk och syftet var att öka invandrarungdomars möjlighet till integration i det svenska samhället. Man ville också se att dessa ungdomar skulle kunna verka som goda förebilder i olika sammanhang, samt bidra till att ungdomar med olika etnisk bakgrund umgicks och knöt nya kontakter. Utbildningstiden för deltagarna var 10 månader per omgång. I den första omgången av projektet deltog 11 ungdomar. Målet var att minst 24 ungdomar skulle ha genomgått utbildningen vid det tvååriga projektets slut. Därför ökades antalet ungdomar till andra året. Ungdomarna fick teoretiskt lära sig om ledarskap, kassahantering i Efyrans café, baka, laga mat - men också hjälpa den tjänstgörande personalen med andra arbetsuppgifter, t ex vid specialarrangemang som disco, konserter och andra teman. Ungdomarna har själva planerat, förberett och genomfört arrangemangskvällar med olika teman inom Ungdomens hus. 6

7 Bakgrund till projektet I samband med att 18+ flyttade in i Efyran Ungdomens hus började också fler invandrarungdomar med olika nationaliteter söka sig till Efyrans verksamheter. Då personalen inte hade de verktyg som behövdes för att nå invandrarungdomarna uppstod vid flera tillfällen incidenter som ibland utvecklade sig till bråk. Mindre försök till matlagningskurser visade dock att många ville vara med och delta i husets olika verksamheter genomfördes ett första försök till Hjälpledarprojektet, där en mindre grupp invandrarungdomar fick verka i köket och synas i den öppna verksamheten. Stämningen mellan grupperna förändrades i rätt riktning och ett beslut togs om att utveckla försöket till ett riktigt projekt med förhoppningen där projektdeltagarna skulle kunna verka som goda förebilder på Efyran Ungdomens hus. Mål med projektet Projektet ville via utbildningsinsatser skapa bra förutsättningar för de deltagande ungdomarna att verka som goda förebilder i olika sammanhang samt bidra till att ungdomar med olika etniska bakgrunder möts. Hjälpledarna skulle också utifrån behov verka som språkrör för Efyrans besökare. De skulle även ha kännedom om ledarskap i dess olika yrkesroller. Genom att delta och ansvara för delar av Efyrans verksamhet hade projektet för avsikt att öka projektdeltagarnas möjligheter till integrering i det svenska samhället. I projektansökan fanns följande mål formulerade för projektet: Minst 24 invandrade ungdomar skall genomgå utbildningen till Hjälpledare. Efter 10 månaders Hjälpledarutbildning ska deltagarna ha tillräckliga kunskaper, färdigheter och trygghet för att ex kunna söka arbete som timanställd kvällsledare på fritidsgårdar i Skellefteå eller andra kommuner. Utbildningsmodellen för unga ledare med annan etnisk bakgrund än svensk ska vara en naturlig del av Efyrans och 18+ ordinarie verksamhet. Utbildningsmodellen ska kunna användas av andra aktörer inom och utanför Skellefteå kommun. 7

8 Arbetsmetod Styrgrupp Styrgruppens uppgift har varit att styra och se till att projektet nått målen som satts upp i projektplanen. Styrgrupp har bestått av representanter från berörda verksamheter. Fritid Skellefteå har representerats av FRIS (Förebyggande Rådet I Skellefteå), utvecklingsledare projektekonom samt arbetsledare för fritidsgårdsverksamheten i centrala Skellefteå. Socialkontoret representerades av socialsekreterare från fältverksamheten samt 18+ chef. Dessutom deltog studierektorn från IVIK vid Balderskolans gymnasium. Rekrytering Många ungdomar visade ett intresse av att delta i utbildningen och anmälde sig frivilligt, huvuddelen av ungdomarna hade dock 18+ och Efyran kännedom om sedan tidigare och dessa bjöds in för en kommande intervju. Inför rekryteringen hade vi en rad tankar, vi har sammanfattat dessa i punkter nedan: Stor spridning i språk och etnicitet, för att undvika att deltagarna talar sitt språk och på så sätt skapar grupperingar inom gruppen. Bred rekrytering av tjejer. Det bästa vore att komma så nära 50/50 i könsfördelningen som möjligt. För att ge ungdomar som kommer till Sverige utan vårdnadshavare ett större kontaktnät är deltagande av ensamkommande ungdomar i sådana här projekt mycket bra. För att öka sitt nätverk och ytterligare öka möjligheter att få jobb i framtiden. För svenskar och andra människor med familj är det ofta en nära släkting eller bekant som hjälper till att ordna första jobben. Rekrytera även ungdomar i familj. De har ett behov att få komma ut och träffa jämnåriga i Sverige. Vissa av dem, speciellt tjejer, tenderar att hamna utanför sociala aktiviteter på grund av övriga familjens rädsla och osäkerhet i det nya landet. För en dialog med familjen om deltagaren själv önskar det. Hjälp även familjen att förstå varför ni tycker det är viktigt att deras son/dotter skall få delta i verksamheten. 8

9 Huvudandelen deltagare skall vara handplockade utifrån deras starka och goda egenskaper. Det skall vara individer som också känns homogena i grupparbete. Rekrytera ungdomar som riskerar att hamna i dåligt sällskap eller på annat sätt är i behov av positivt nätverk och aktivitet. Får man dessa individer att tänka om från ett begynnande eller befintligt destruktivt beteende har projektet redan där gjort en stor social vinst. För att deltagargruppen skall ha störst chans att få stabilitet och kontinuitet bör man endast ta med de ungdomar som fått permanent uppehållstillstånd (PUT). Vi önskade en stark närvaro och på så sätt minskade vi de yttre störningarna så mycket som möjligt. Vi fokuserade på åldrarna mellan 18-21, då detta är 18+ huvudmålgrupp och att det även förenklar kvällstjänstgöring. Arbetsintervju Vi visste att de flesta flyktingungdomar har dåliga erfarenheter av myndigheter från hemlandet och att de inte alltid svarar när det ringer från en myndighets telefonnummer. Så när vi skulle kalla till intervju använde vi oss av jobbets mobiltelefon. Förutom att ringa har vi också använt oss av SMS med korta lätta meddelanden på grund av språket. Tydlighet är en av de viktigaste sakerna man måste tänka på. Förutom språket kan Ungdomens hus och andra fritidsgårdsverksamheter vara svåra att förstå. Den kan ju i vissa fall även uppfattas luddig eller rent av flummig av svenskar. Tydlighet när det gäller tider, innehåll och förväntningar är A och O - Johan Carlsten, Projektledare. Vi genomförde intervjuerna en och en det önskvärda är att man är flera som sitter med vid intervjun, men detta hade vi inte resurser till. Efter intervjuerna gjorde vi ett urval i två etapper där först varje förvaltning fick göra sina val och därefter samlades projektledarna från de olika avdelningarna och kom överrens. Vi beslutade om urvalet utifrån de kriterier vi presenterade ovan. Vi räknade med ett bortfall på cirka 2-3 ungdomar på grund att det fanns dem som inte har förstått vilken omfattning och tid det innebar att medverka i Hjälpledarprojektet. Vissa hade inte heller uppfattat att det var ideellt arbete det handlade om. 9

10 Enkät Under hösten 2008 och 2009 genomförde vi en enkät för att kunna utvärdera och ge ungdomarna utrymme att reflektera över sin egen ledarroll teoretisk och praktiskt. För oss blev det tydligt att det fanns negativa detaljer att förbättra eller att utveckla. En del saker kunde inte projektet påverka. Dit räknas brister i bussförbindelser på kvällstid samt svårigheter att kombinera skola och deltagande i projektet, speciellt när det var mycket prov eller läxor. Grupphandledning I den första utbildningsperioden hade Hjälpledarna en träff i månaden där det fanns möjlighet att ta upp ämnen i gruppen som de hade frågor om eller ville veta mer om. I den andra utbildningsomgången träffades vi varje måndag. Vid dessa tillfällen åkte vi på studiebesök och fick samhällsinformation. Förutom detta har måndagskvällarna använts för teori och handledning i grupp, vi har pratat om vad som gått bra och vad vi bör förbättra. Ansvaret för att driva diskussionen har legat på deltagarna, vi har verkat som moderatorer och lett samtal och diskussioner vidare samt försökt fånga upp detaljer som setts som viktiga för gruppen. Vi har använt modellen Johari fönster i grupp såväl på individnivå för att deltagarna lättare ska förstå hur de kan lära känna varandra bättre och hur de ska kunna nyttja varandras personligheter bäst. Dessa tillfällen är värdefulla för vilket jobb eller vid vilken arbetsplats Hjälpledarna än kommer att hamna på i framtiden när det i grunden handlar om personlig utveckling. I gruppen har vi genomfört gemensam och individuell feedback som verktyg och metod för att de skulle få vetskap om sina styrkor men också veta vilka områden de kan utveckla. Som utomstående ser vi annat än vad individen själv vill förmedla och då kan feedback bli mycket meningsfullt och utvecklande för den enskilde deltagaren. Feedback som metod ses som ofta som det mest värdefulla handledningsverktyg när man informerar och utvärderar utvecklingen i både enskild och i grupp. Den bör ske regelbundet med täta intervaller för att ge önskat resultat. Används feedback rätt ser man snabbt att individen blir mer motiverad, prestation höjs samt att engagemanget i arbetet ökar. 10

11 Hjälpledarna tyckte grupphandledningen var bra då de fått lära sig uttrycka sig i grupp och känt sig respekterade och lyssnade på. Vi har talat om inställning och värderingar. Hur egenskaper kan skapa relationer och vad det innebär att vara förebilder. Den stående frågan har varit vad är en bra ungdomsledare? Individuell handledning I första omgången satt vi tillsammans med deltagarna i ostrukturerad individuell handledning. Dessa handledningstillfällen blev en öppen handledning och vi fick svara på många praktiska frågor. Det var svårt för deltagarna att reflektera över sin egen insats och att prata om förväntningar och den personliga utvecklingen var stundom svårt. Vi som agerade handlare var heller aldrig fullt förberedda på vad som skulle komma, då språknivån var olika bland deltagarna. Året därpå la vi in mer strukturerade individuella handledningstillfällen där vi lade tonvikten på den personliga utvecklingen. Vi använde oss av metoden Johari fönster. Här fick deltagarna reflektera över vilka styrkor de ansåg sig ha som ledare och vad de behövde utveckla. Samtalen handlade om förväntningar på utbildningen, tankar om innehållet, samt hur de trivdes i gruppen. Efter varje sittning fick de feedback i form av läxor utifrån ett lösningsfokuserat arbetssätt, ungdomarna fick själva beskriva vad de ville uppnå och vilka mål de hade. Vi följde upp dessa handledningstillfällen för att kunna stötta dem att nå sina mål. Mål kunde se olika ut, det kunde bland annat vara att hitta vägar till dialog med dem som gästar Ungdomens hus. Här blev Hjälpledarna uppmärksammade på sin personliga utveckling, de blev mer och mer införstådda med att de var viktiga personer för besökarna på Efyran Ungdomens hus. I enkäten så svarade de allra flesta att den individuella handledningen gett dem bra självinsikt. Frågor som styrt handledningen har varit - Vad vill jag och vad behöver jag? Vem är jag och hur uppfattas jag av andra? Hur vill jag bli uppfattad? 11

12 Praktiskt utbildningsinnehåll Nedan följer en detaljerad beskrivning på det praktiska innehållet för de båda utbildningsperioderna. Introduktion Introduktionen under första året var mycket baserat på termen learning by doing. Det vill säga att utan förberedande teoretisk kunskap om Ungdomens hus gav vi dem uppgifter i den öppna verksamheten. Vi följde dem tätt för att i alla olika moment kunna förklara och guida. De tyckte det var roligt att få jobba och lära sig något nytt direkt, men utvärderingarna visade att Hjälpledarna tyckte att första tiden i den öppna verksamheten var svår och obegriplig. De visste inte vad som förväntades av dem och de hade inte heller kännedom om vad Ungdomens hus stod för. Dessutom visste inte den tjänstgörande kvällspersonal vilka Hjälpledarna var förrän det gått flera månader. Vi kände att det behövdes en ändring i upplägget. Till den andra projektperioden var vi mer förberedda med en noggrannare planering. Introduktionen blev mer teoretisk i den andra periodens första skede. Vi inledde med en bred information om ungdomsledarskap och Ungdomens hus. De fick också i ett tidigt stadium träffa de timanställda kvällsledarna så de fick lära känna varandra. Arbetspraktik / öppna verksamheten Arbetspraktiken i den öppna verksamheten har för Hjälpledarnas del framförallt allt handlat om att bedriva caféet för gymnasieungdomar i Efyran - Ungdomens hus. De arbetsuppgifter som har ingått för Hjälpledarna har varit: Att på ett vänligt sätt bemöta de ungdomar som besöker Ungdomens hus. Sprida information om vad som händer under våra öppettider. Fungera som språkrör till sina landsmän. Planera olika kvällsaktiviteter, från tipstävling till musikarrangemang. 12

13 Marknadsföra Efyran Ungdomens hus olika kvällsarrangemang på Skellefteå gymnasieskolor. Buzz marketing (mun mot mun metoden). En metod som har inneburit ett stort uppsving av besökare på Ungdomens hus. En minnesvärd kväll förväntades det komma besökare, det kom mer än 300 personer i alla åldrar och det blev en hejdundrande fest. Hantera kassan, faktureringar och handha försäljningen på kvällstid i caféet. Syftet med arbetspraktiken har varit att väcka intresse, inspirera, skapa ett engagemang, förstå ledarrollen och stärka identiteten hos Hjälpledarna. Vi ville även att de skulle få erfarenheter genom att praktiskt öva på sitt ledarskap under arbetspassen. Tillsammans med ungdomar och övrig personal skulle de förstå hur Ungdomens hus fungerar. Deras praktiska arbete har dessutom främjat möjligheter till en naturlig integration mellan olika ungdomsgrupper. 13

14 Forum ung Ett av de största enskilda arrangemang som arrangerades för ungdomar i gymnasieåldern under 2008 var Forum ung. Ett samarbete mellan Efyran Ungdomens hus, ABF Skellefteå, Folkparken Skellefteå samt Musikfabriken. Inspirera och inspireras var ledorden för Forum ung och var ett myller av aktiviteter, upplevelser och människor som stod redo att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Syftet med Forum ung är att aktivt ta emot information och att delta i möten med andra. Forum ung var en heldag med workshops, seminarier, debatter, utställningar, uppträdande och andra aktiviteter som ligger i ungas intressen. Alla presentationer i Forum ung utgår från ämnen som ungdomarna själva engagerar sig i - av ungdomar för ungdomar. Våra Hjälpledare fanns på plats denna dag och hade ansvar för informationsdisken där de välkomnade alla. De hjälpte även till att dela ut programblad, visa lokaler, dela ut tröjor till dem som var ansvariga samt föra statistik. Hjälpledarna hade även hand om mat och caféförsäljning och för det hade de förberett sig tre veckor innan på Efyran - Ungdomens hus genom att baka och tillreda. Syftet med att Hjälpledarna deltog i arrangemanget var att de skulle få pröva på flera olika arbetsuppgifter och att de skulle få träna på sin ledarroll i ett större sammanhang. Dreamhack Dreamhack är världens största LAN (Local Area Network) /datorfestival enligt Guinness rekordbok. Tack vare ett bra omhändertagande i Skellefteå har Dreamhack återkommit att arrangera sin festival i Expolaris Kongresscenter. Efyran - Ungdomens hus har varje år haft glädjen att ta emot crewet (funktionärsstaben) som jobbar på Dreamhack med mat och logi. Våra Hjälpledare ville vara med i detta arrangemang, och eftersom vi hade ett behov av personal dygnet runt tyckte vi att det var ett bra tillfälle för Hjälpledarna att jobba tillsammans med den tjänstgörande personalen. Vi lade ner mycket förberedelsetid med att planera inköp, laga mat, skriva anmälningslistor, sätta upp anslag, skriva informationsblad samt göra 14

15 arbetsscheman. Hjälpledarna jobbade olika arbetspass där de fick göra allt från att servera frukost till att förbereda dagens maträtter, servera, diska, torka bord samt ansvara för kassan. Syftet med detta var att Hjälpledarna skulle få praktiska erfarenheter genom att ta hand om våra gäster samt att de kunde följa processen med att genomföra ett arrangemang. Hjälpledarnas arbete på Pan Aphuset Pandisco är ett nöjesarrangemang för högstadiet i Pansalen på Efyran Ungdomens hus. Beroende på vilka som står för arrangemanget kan kvällarna innehålla rockband, ståuppartister, trollkonstnärer, cykeltrialuppvisning, sumobrottning, boomfighting, tävlingar och utlottningar osv. Lokalerna rymmer över 600 personer men snittet ligger på ca 200 besökare, mellan 10 och 15 fritidsledare jobbar under kvällarna. Hjälpledarnas främsta uppgift har varit att sköta kioskförsäljningen under arrangemangen. Förutom själva försäljningen av godis och läsk så har de tagit hand om kaffe- och tekokning till ledarfikat. Efter ett par tillfällen så fick alla ingå i ordinarie personalschema dvs. sitta i entrén och kolla nykterhet, ta betalt, stämpla samt fylla i vilken skola besökarna kommer från. Arbetet under dessa arrangemangskvällarna är uppdelade i inne- och utepass. Utepass: Hålla koll på området utanför entrén men även gå en runda på stan för att skapa sig en bild över stämningen. Innepass: Arbetet inrymmer att vara närvarande vid den lilla scenen och caféet samt uppe på discot. Detta innebär kortfattat att se till att alla besökare sköter sig och har trevligt samt att hjälpa till vid tävlingar, plocka skräp dels mingla med ungdomarna. När Hjälpledarna började på ordinarie schema såg vi alltid till att det fanns rutinerade ledare vid deras sida som handledning och stöd. 15

16 Forumteater UngHästen startades år 2000 av Malin Lundqvist och Petra Åström som ett ungdomspedagogiskt projekt. Projektet har drivits med hjälp av EU medel i Skellefteå kommuns regi. Från och med hösten 2007 drivs Ung Hästen i Västerbottensteaterns regi, och 2009 övergick verksamheten från projekt till fast verksamhet. UngHästen är numera en verksamhet som i stora drag vill föra ut interaktiv teater till skolorna, främst högstadiet och första årskurs i gymnasiet. De vill väcka tankar i ämnen som berör unga och skapa dialog ungdomarna emellan. Unghästens arbete har hittills varit mycket givande och fått mycket god respons över hela landet. I Hjälpledarprojektet har vi hyrt in dem som konsulter i teaterform och i rollspelsövningar. Unghästens dramapedagog Theresa Eriksson har följt Hjälpledarna i projektet och det har varit mycket positivt. I rollspelsövningarna har Hjälpledarna fått träna på hur man tar kontakt med andra. Deltagarna har fått göra fyrahörnsövningar med provocerande påståenden, en övning där man tar ställning genom att ställa sig i olika hörn med svarsalternativ. Hjälpledarna har även sett Unghästens drama Den man älskar agar man, ett samhällsdrama om kvinnomisshandel. Dessutom deltog ungdomarna i den interaktiva teatern Sex med spex i samarbete mellan Unghästen och ungdomsmottagningen. Unghästens medverkan har varit oerhört uppskattat av deltagarna, ett annorlunda sätt att diskutera och fundera i frågor som rör ungdomar och deras liv, allt i lärande syfte. 16

17 Teoretiskt utbildningsinnehåll Nedan följer en detaljerad beskrivning på det teoretiska innehållet för de båda utbildningsperioderna. Fritidsledares tysta kunskap Första gruppen Hjälpledare fick tidigt komma in i den öppna verksamheten men vid utvärderingen som ungdomarna gjorde i anslutning till avslutningen kom det fram att de önskat sig mer teori i början. Så i den andra projektperioden förstärkte vi teorin väsentligt. Här kunde vi i grupp förklara, berätta och med ett pedagogiskt tänk beskriva vad fritidsledarrollen innebär. Vi har talat om inställning och värderingar, hur egenskaper kan skapa relationer och vad det innebär att vara förebilder. Den stående frågan har varit Vad är en bra ungdomsledare? I detta har vi använt så kallade egenskapskort och annat innehåll som gjort att de kunnat se sin egen ledartyp samt förstå hur och varför andra i omgivningen agerar olika i olika situationer. Deltagarna har fått varsin bok, Fritidsledares tysta kunskap av Mats Havström, Diana Pettersson Svenneke. En bok som tar upp yrket fritidsledare på ett sätt som tidigare varit svår att sätta ord på. Ur boken har vi hittat bra information som vi använt muntligt vid måndagsträffarna, speciellt historien bakom fritidsgårdarna men även hur man kan tänka när man planerar en aktivitet för andra ungdomar. Vi har talat om inställning och värderingar. Hur egenskaper kan skapa relationer och vad det innebär att vara förebilder. Den stående frågan har varit Vad är en bra ungdomsledare? Kerstin Nilsson, projektledare och föreståndare, Efyran -Ungdomens hus. Föreläsningar Första omgången Hjälpledare fick lyssna på föreläsningen Rivet skinn av Niclas Jansson. Den handlade om Niclas uppväxt i tuffa förhållanden och vägen ur ett kriminellt och missbrukande liv. Den andra gruppen lyssnade till Lasse Erikssons föreläsning Alla är olika utom jag. Lasses tema var att våga vara sig själv på en arbetsplats, att olikheter är både bra 17

18 och utvecklande på jobbet. Hjälpledarna var mycket positiva till denna föreläsning. De upplevde och kände sig starkare i sig själva och fick större tro på sin egen identitet - jag duger som den jag är! Det var bra att föreläsningarna lockade till både skratt och allvar. Men man bör tänka på att språknivån är viktig, föreläsningar med allt för akademiskt språk kan vara svårt för deltagarna att förstå Kerstin Nilsson Droginformation Fältverksamheten är socialkontorets förebyggande och uppsökande enhet som vänder sig till Skellefteå kommuns ungdomar i åldern år. Fältverksamheten i Skellefteå jobbar tillsammans med andra aktörer för att ge kommunens unga en bra tonårstid. Fältverksamheten består idag av tre heltidsanställda socionomer och har sin fasta punkt på Efyran - Ungdomens Hus i Skellefteå. Den största delen av tiden återfinns fältarna dock ute i ungdomsmiljöer, på skolor, på stan osv. En av fältarna Hans-Göran Boström har sedan 1990 arbetat med huvudsaklig inriktning på narkotika i Skellefteå med omnejd. Arbetet har till stor del bestått av uppsökande arbete i narkotika och ungdomsmiljöer. Men det har också gett möjlighet att arbeta med olika grupper, familjerådslag, enskilda möten, utbildning och dylikt. Under den eftermiddag Hans-Göran träffade Hjälpledarprojektets ungdomar försökte han ge dem en inblick i: Hur narkotikavärlden har förändrats de senaste 20 åren. Vem är och vem riskerar att bli narkoman i dag. Hur har preparaten förändrats och vilka nya har tillkommit. Vilka strategier bör man ha för att förebygga i deras kommande yrkesroll? Vilket ansvar har man som yrkesperson och medmänniska? En kort inblick i hur man gör och när man gör anmälan till sociala myndigheter. Samt tid för egna frågor från gruppen. 18

19 Hjälpledarna har fått en bra insyn och kunskap om drogers symptom och igenkännande, för att kunna se om andra besökare på Ungdomens hus skulle vara påverkade av narkotika. Detta är särskilt viktigt då Efyran ställer krav på besökarna att vara drogfria. Hjälpledarna har också fått lära sig hur de ska hantera situationer med drogpåverkade personer för att kunna rapportera till ordinarie personal om eventuell avvisning från stället. Denna del av utbildningen har vi sett som en av de mer centrala delarna. Här handlar det mycket om att påverka attityder och att ta ställning. Att som god förebild ta avstånd och inte nyttja droger är ett viktigt ställningstagande för oss. Bilden av en god ledare är också att man föregår med gott exempel, detta gäller även hantering av alkohol. Vi försökte aktivt påverka attityder i detta ämne. Studiebesök När man kommer från länder i konflikt såsom Afghanistan, Irak, Somalia etc. Vad är då detta Ungdomens hus man kommit till? För att deltagarna ska få en djupare kunskap och en bättre insyn så valde vi att låta deltagarna se en mängd liknande verksamheter mot olika målgrupper Fritidsgårdar i Skellefteå Studiebesöken på Skellefteå kommuns fritidsgårdar har gett Hjälpledarna en inblick i fritidsgårdsarbete och vetskap om att det är mötesplatser och arenor för unga människor. Dessa gårdar kännetecknas av den öppna verksamheten där utrymme ges för att goda relationer skapas mellan ungdomar, samt mellan vuxna och besökande ungdomar. Hjälpledarna har även lärt sig hur viktigt det är att fritidsgårdarna är anpassade och attraktiva för både tjejer och killar. Studiebesöken på fritidsgårdarna har gett deltagarna möjligheter att se framtida arbetsplatser samt att bygga nya nätverk. Även vid dessa studiebesök talade vi och ställde frågor om ledarnas förhållningssätt och hur ledarna praktiskt arbetar med de ungdomar som besöker gården. Vi talade om Fritid Skellefteås gemensamma policy och värdegrundsarbete. En deltagare säger: Jag har tyckt att kommunerna har slösat pengar på sådana här ställen, men när jag fick en inblick i vad en fritidsgård är så vill jag att mina framtida barn ska vara på sådana här ställen, drogfritt och med bra vuxna. 19

20 Studieresa till Stockholm Tanken bakom studieresan till Stockholm var en uppmuntran för deras ideella arbete under året. Men också för att engagera, ge kunskaper och erfarenheter samt att skapa förutsättningar för att förverkliga sina idéer på hemmaplan. Det var också viktigt att de skulle få ökad kunskap om olika ungdomars träffpunkter och mötesplatser/arenor. Första året innehöll ett studiebesök på Ungdomens hus Tuben samt Fryshuset. Andra året byttes Tuben ut mot Ungdomens hus Lava. Tuben ligger beläget i Farsta och är en träffpunkt för ungdomar mellan år. På Tuben fick vi en rundvandring, därefter berättade fritidsledarna mer ingående om Tubens olika verksamheter. Där kan man repa med sitt band, lära sig att dansa, producera film, göra sina egna projekt mm. Hjälpledarna fick även prova på att måla tavlor i deras ateljé. Ungdomens hus Lava ligger centralt beläget i Kulturhuset vid Sergels torg. På Lava fick Hjälpledarna en föreläsning om Lava som är en mötesplats och träffpunkt för unga som vill ta del av och ägna sig åt kultur. I Lava finns en projektverkstad där unga kan förverkliga sina idéer inom alla konst och kulturområden. De berättade även om sina arbetsmetoder och om hur betydelsefullt det är att erbjuda coachning, inspiration och olika fackkunskaper. De visade hur de uppmuntrar unga arrangörer genom professionell handledning och ger information till ungdomarna att själva producera olika slags arrangemang. Personalen vid Lava poängterade också att det var viktigt att samarbeta med andra aktörer så att de ungdomar som besöker lava ska erbjudas att vara med i ett större sammanhang där alla kan vara delaktiga och medskapande. Lava förtydligade även hur viktigt det är att det finns professionell utrustning och material så att ungdomarna kan skapa de saker som de vill. Hjälpledarna fick sedan prova på att göra tröjtryck på en egen T-shirt på lava, detta var mycket populärt. På Fryshuset fick vi en föreläsning om deras olika verksamheter. En av deras mest kända är Lugna gatan och av dem fick Hjälpledarna den mest detaljerade presentationen. Allt från rekrytering och utbildning till om hur de praktiskt arbetar på fältet, en av deras värdar pratade om det viktiga arbete som dess medlemmar utför i både förebyggande och främjande syfte. Hjälpledarna fick även veta att man på Fryshuset arbetar med unga individer från olika kulturer och religioner samt att de integrerar unga 20