Hjälpledarprojektet. En utbildningsmodell för ungdomar med ungdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hjälpledarprojektet. En utbildningsmodell för ungdomar med ungdomar"

Transkript

1 Hjälpledarprojektet En utbildningsmodell för ungdomar med ungdomar

2 Ett stort tack Till Migrationsverkets flyktingfond som trodde på projektet, Fritidskontoret och socialkontoret som hjälpt oss att skapa förutsättningar för att lyckas. Till våra närmaste kollegor som under projektet fått större belastning i sitt dagliga arbete på grund av att vi till stor del låst in oss under två år. Vi vill också tacka Stefan Permansson som utförde MOD-övningarna, Dramapedagog Theresa Eriksson, Konsumentvägledningen, Sofia och Anna vid Polisen, Dreamhack, Pea Israelsson vid Skellefteå AIK, Janne Hallberg tränare i Sunnanå SK. Vi vill även tacka alla som hjälpt oss med text och innehåll i denna utbildningsmodell, ingen nämnd ingen glömd. Vidare vill vi också tacka våra familjer som vid flera tillfällen fått lyssna till våra planer och drömmar om utbildningen och som stöttat oss hela vägen. Största tacket går till de ungdomar som deltagit i Hjälpledarprojektet ni har lärt oss massor, hoppas vi lärt er en del också! Kerstin Nilsson och Johan Carlsten

3 Innehållsförteckning Efyran Ungdomens hus Projektbeskrivning... 6 Bakgrund till projektet... 7 Mål med projektet... 7 Arbetsmetod... 8 Styrgrupp... 8 Rekrytering... 8 Arbetsintervju... 9 Enkät...10 Grupphandledning...10 Individuell handledning...11 Praktiskt utbildningsinnehåll...12 Introduktion...12 Arbetspraktik/öppna verksamheten...12 Forum ung...14 Dreamhack...14 Hjälpledarnas arbete på pan - aphuset...15 Forumteater...16 Teoretiskt utbildningsinnehåll...17 Fritidsledares tysta kunskap...17 Föreläsningar...17 Droginformation...18 Studiebesök...19 Fritidsgårdar i Skellefteå...19 Studieresa till Stockholm...20 Andra studiebesök Skellefteå AIK ishockey...21 Sunnanå sportklubb...21 Polisen...22 Konsumentvägledning...22 Mod (mångfald och dialog)...23 Gruppresa med samarbetsövningar HRV (hedersrelaterat våld och förtryck)...25 Erfarenheter...26 Prolog...29 Källhänvisning

4 Efyran Ungdomens hus Efyran drivs av Fritid Skellefteå och har fungerat som Ungdomens Hus sen Målgruppen är gymnasieungdomar och äldre som vuxit ur den ordinarie fritidsgårdsverksamheten (16-25 år). Efyran Ungdomens hus driver öppen verksamhet med café och diverse olika tillfälliga projekt som bygger på ungdomars initiativ. I Efyrans lokaler finns också, förutom 18+ verksamheten, Mångkulturellt forum, Skellefteå kommuns fältverksamhet, Ungdomsmottagningen, Ungdomshälsan samt ett flertal intresseföreningar som foto- skate- och teaterförening, replokal och musikstudio. Alla olika verksamheter, oavsett huvudman, samverkar mer eller mindre genom Paraplyet som är husets intresseförening. 4

5 18+ Skellefteå har tagit emot ensamkommande barn sedan Sedan dess och fram till 2000-talet har mottagandet av ungdomar ökat och för närvarande finns det sex grupphem med plats för 52 barn. Vid 18 års ålder blir de myndiga och ska flytta till ett eget boende. Vid denna tidpunkt försvinner även God man eller Särskilt förordnad vårdnadshavare. Tidigare kunde ungdomar som bott på grupphem söka upp sin gamla grupphemspersonal för stöd i olika frågor som läxhjälp eller hur man tog kontakt med olika myndigheter. I takt med att mottagandet av ensamkommande flyktingbarn ökade blev det svårt för personalen att hinna med både de boende på grupphemmen och de utflyttade ungdomarna. Ungdomarnas mående, skolgång och sociala situation försämrades i många fall så grupphemmen började efterfråga utökat stöd för de utflyttade ungdomarna. Verksamheten 18+ inleddes som ett projekt 2005 och inhystes på Efyran Ungdomens hus. Redan 2008 blev projektet en permanent del av Skellefteå kommuns verksamheter riktade mot flyktingmottagande. Syftet med 18+ arbete är integration, stöd, självständighet och känsla av sammanhang. 18+ kartlägger ungdomarnas behov genom samtal där de själva får uttrycka vad de behöver stöd i, ofta gör man en tidsbestämd genomförandeplan och utvärderar efter tidsperiodens slut. Arbetet kräver ett stort mått av flexibilitet och behoven kan förändras under tidsperioden. 18+ arbetsuppgifter kan bestå av studieteknik med läxläsning, lära sig hushållsekonomi, veta vart de ska vända sig i olika frågor, förklara vilka skyldigheter och rättigheter har man i Sverige, tydliggöra sociala normer och seder. I många fall även motiverande samtal att i lärande syfte jobba med mående, att hjälpa ungdomen att hantera vardagen. Idag finns 18+ utanför Efyran Ungdomens hus. Sedan juni 2009 finns verksamheten i nyrenoverade lokaler i TeknoBalder i direkt anslutning vid Balderskolans gymnasium. 5

6 Projektbeskrivning På Efyran Ungdomens hus i Skellefteå drevs ett EU-finansierat projekt under namnet Hjälpledarprojektet. Projektet riktade sig till gymnasieungdomar med annan etnisk bakgrund än svensk och syftet var att öka invandrarungdomars möjlighet till integration i det svenska samhället. Man ville också se att dessa ungdomar skulle kunna verka som goda förebilder i olika sammanhang, samt bidra till att ungdomar med olika etnisk bakgrund umgicks och knöt nya kontakter. Utbildningstiden för deltagarna var 10 månader per omgång. I den första omgången av projektet deltog 11 ungdomar. Målet var att minst 24 ungdomar skulle ha genomgått utbildningen vid det tvååriga projektets slut. Därför ökades antalet ungdomar till andra året. Ungdomarna fick teoretiskt lära sig om ledarskap, kassahantering i Efyrans café, baka, laga mat - men också hjälpa den tjänstgörande personalen med andra arbetsuppgifter, t ex vid specialarrangemang som disco, konserter och andra teman. Ungdomarna har själva planerat, förberett och genomfört arrangemangskvällar med olika teman inom Ungdomens hus. 6

7 Bakgrund till projektet I samband med att 18+ flyttade in i Efyran Ungdomens hus började också fler invandrarungdomar med olika nationaliteter söka sig till Efyrans verksamheter. Då personalen inte hade de verktyg som behövdes för att nå invandrarungdomarna uppstod vid flera tillfällen incidenter som ibland utvecklade sig till bråk. Mindre försök till matlagningskurser visade dock att många ville vara med och delta i husets olika verksamheter genomfördes ett första försök till Hjälpledarprojektet, där en mindre grupp invandrarungdomar fick verka i köket och synas i den öppna verksamheten. Stämningen mellan grupperna förändrades i rätt riktning och ett beslut togs om att utveckla försöket till ett riktigt projekt med förhoppningen där projektdeltagarna skulle kunna verka som goda förebilder på Efyran Ungdomens hus. Mål med projektet Projektet ville via utbildningsinsatser skapa bra förutsättningar för de deltagande ungdomarna att verka som goda förebilder i olika sammanhang samt bidra till att ungdomar med olika etniska bakgrunder möts. Hjälpledarna skulle också utifrån behov verka som språkrör för Efyrans besökare. De skulle även ha kännedom om ledarskap i dess olika yrkesroller. Genom att delta och ansvara för delar av Efyrans verksamhet hade projektet för avsikt att öka projektdeltagarnas möjligheter till integrering i det svenska samhället. I projektansökan fanns följande mål formulerade för projektet: Minst 24 invandrade ungdomar skall genomgå utbildningen till Hjälpledare. Efter 10 månaders Hjälpledarutbildning ska deltagarna ha tillräckliga kunskaper, färdigheter och trygghet för att ex kunna söka arbete som timanställd kvällsledare på fritidsgårdar i Skellefteå eller andra kommuner. Utbildningsmodellen för unga ledare med annan etnisk bakgrund än svensk ska vara en naturlig del av Efyrans och 18+ ordinarie verksamhet. Utbildningsmodellen ska kunna användas av andra aktörer inom och utanför Skellefteå kommun. 7

8 Arbetsmetod Styrgrupp Styrgruppens uppgift har varit att styra och se till att projektet nått målen som satts upp i projektplanen. Styrgrupp har bestått av representanter från berörda verksamheter. Fritid Skellefteå har representerats av FRIS (Förebyggande Rådet I Skellefteå), utvecklingsledare projektekonom samt arbetsledare för fritidsgårdsverksamheten i centrala Skellefteå. Socialkontoret representerades av socialsekreterare från fältverksamheten samt 18+ chef. Dessutom deltog studierektorn från IVIK vid Balderskolans gymnasium. Rekrytering Många ungdomar visade ett intresse av att delta i utbildningen och anmälde sig frivilligt, huvuddelen av ungdomarna hade dock 18+ och Efyran kännedom om sedan tidigare och dessa bjöds in för en kommande intervju. Inför rekryteringen hade vi en rad tankar, vi har sammanfattat dessa i punkter nedan: Stor spridning i språk och etnicitet, för att undvika att deltagarna talar sitt språk och på så sätt skapar grupperingar inom gruppen. Bred rekrytering av tjejer. Det bästa vore att komma så nära 50/50 i könsfördelningen som möjligt. För att ge ungdomar som kommer till Sverige utan vårdnadshavare ett större kontaktnät är deltagande av ensamkommande ungdomar i sådana här projekt mycket bra. För att öka sitt nätverk och ytterligare öka möjligheter att få jobb i framtiden. För svenskar och andra människor med familj är det ofta en nära släkting eller bekant som hjälper till att ordna första jobben. Rekrytera även ungdomar i familj. De har ett behov att få komma ut och träffa jämnåriga i Sverige. Vissa av dem, speciellt tjejer, tenderar att hamna utanför sociala aktiviteter på grund av övriga familjens rädsla och osäkerhet i det nya landet. För en dialog med familjen om deltagaren själv önskar det. Hjälp även familjen att förstå varför ni tycker det är viktigt att deras son/dotter skall få delta i verksamheten. 8

9 Huvudandelen deltagare skall vara handplockade utifrån deras starka och goda egenskaper. Det skall vara individer som också känns homogena i grupparbete. Rekrytera ungdomar som riskerar att hamna i dåligt sällskap eller på annat sätt är i behov av positivt nätverk och aktivitet. Får man dessa individer att tänka om från ett begynnande eller befintligt destruktivt beteende har projektet redan där gjort en stor social vinst. För att deltagargruppen skall ha störst chans att få stabilitet och kontinuitet bör man endast ta med de ungdomar som fått permanent uppehållstillstånd (PUT). Vi önskade en stark närvaro och på så sätt minskade vi de yttre störningarna så mycket som möjligt. Vi fokuserade på åldrarna mellan 18-21, då detta är 18+ huvudmålgrupp och att det även förenklar kvällstjänstgöring. Arbetsintervju Vi visste att de flesta flyktingungdomar har dåliga erfarenheter av myndigheter från hemlandet och att de inte alltid svarar när det ringer från en myndighets telefonnummer. Så när vi skulle kalla till intervju använde vi oss av jobbets mobiltelefon. Förutom att ringa har vi också använt oss av SMS med korta lätta meddelanden på grund av språket. Tydlighet är en av de viktigaste sakerna man måste tänka på. Förutom språket kan Ungdomens hus och andra fritidsgårdsverksamheter vara svåra att förstå. Den kan ju i vissa fall även uppfattas luddig eller rent av flummig av svenskar. Tydlighet när det gäller tider, innehåll och förväntningar är A och O - Johan Carlsten, Projektledare. Vi genomförde intervjuerna en och en det önskvärda är att man är flera som sitter med vid intervjun, men detta hade vi inte resurser till. Efter intervjuerna gjorde vi ett urval i två etapper där först varje förvaltning fick göra sina val och därefter samlades projektledarna från de olika avdelningarna och kom överrens. Vi beslutade om urvalet utifrån de kriterier vi presenterade ovan. Vi räknade med ett bortfall på cirka 2-3 ungdomar på grund att det fanns dem som inte har förstått vilken omfattning och tid det innebar att medverka i Hjälpledarprojektet. Vissa hade inte heller uppfattat att det var ideellt arbete det handlade om. 9

10 Enkät Under hösten 2008 och 2009 genomförde vi en enkät för att kunna utvärdera och ge ungdomarna utrymme att reflektera över sin egen ledarroll teoretisk och praktiskt. För oss blev det tydligt att det fanns negativa detaljer att förbättra eller att utveckla. En del saker kunde inte projektet påverka. Dit räknas brister i bussförbindelser på kvällstid samt svårigheter att kombinera skola och deltagande i projektet, speciellt när det var mycket prov eller läxor. Grupphandledning I den första utbildningsperioden hade Hjälpledarna en träff i månaden där det fanns möjlighet att ta upp ämnen i gruppen som de hade frågor om eller ville veta mer om. I den andra utbildningsomgången träffades vi varje måndag. Vid dessa tillfällen åkte vi på studiebesök och fick samhällsinformation. Förutom detta har måndagskvällarna använts för teori och handledning i grupp, vi har pratat om vad som gått bra och vad vi bör förbättra. Ansvaret för att driva diskussionen har legat på deltagarna, vi har verkat som moderatorer och lett samtal och diskussioner vidare samt försökt fånga upp detaljer som setts som viktiga för gruppen. Vi har använt modellen Johari fönster i grupp såväl på individnivå för att deltagarna lättare ska förstå hur de kan lära känna varandra bättre och hur de ska kunna nyttja varandras personligheter bäst. Dessa tillfällen är värdefulla för vilket jobb eller vid vilken arbetsplats Hjälpledarna än kommer att hamna på i framtiden när det i grunden handlar om personlig utveckling. I gruppen har vi genomfört gemensam och individuell feedback som verktyg och metod för att de skulle få vetskap om sina styrkor men också veta vilka områden de kan utveckla. Som utomstående ser vi annat än vad individen själv vill förmedla och då kan feedback bli mycket meningsfullt och utvecklande för den enskilde deltagaren. Feedback som metod ses som ofta som det mest värdefulla handledningsverktyg när man informerar och utvärderar utvecklingen i både enskild och i grupp. Den bör ske regelbundet med täta intervaller för att ge önskat resultat. Används feedback rätt ser man snabbt att individen blir mer motiverad, prestation höjs samt att engagemanget i arbetet ökar. 10

11 Hjälpledarna tyckte grupphandledningen var bra då de fått lära sig uttrycka sig i grupp och känt sig respekterade och lyssnade på. Vi har talat om inställning och värderingar. Hur egenskaper kan skapa relationer och vad det innebär att vara förebilder. Den stående frågan har varit vad är en bra ungdomsledare? Individuell handledning I första omgången satt vi tillsammans med deltagarna i ostrukturerad individuell handledning. Dessa handledningstillfällen blev en öppen handledning och vi fick svara på många praktiska frågor. Det var svårt för deltagarna att reflektera över sin egen insats och att prata om förväntningar och den personliga utvecklingen var stundom svårt. Vi som agerade handlare var heller aldrig fullt förberedda på vad som skulle komma, då språknivån var olika bland deltagarna. Året därpå la vi in mer strukturerade individuella handledningstillfällen där vi lade tonvikten på den personliga utvecklingen. Vi använde oss av metoden Johari fönster. Här fick deltagarna reflektera över vilka styrkor de ansåg sig ha som ledare och vad de behövde utveckla. Samtalen handlade om förväntningar på utbildningen, tankar om innehållet, samt hur de trivdes i gruppen. Efter varje sittning fick de feedback i form av läxor utifrån ett lösningsfokuserat arbetssätt, ungdomarna fick själva beskriva vad de ville uppnå och vilka mål de hade. Vi följde upp dessa handledningstillfällen för att kunna stötta dem att nå sina mål. Mål kunde se olika ut, det kunde bland annat vara att hitta vägar till dialog med dem som gästar Ungdomens hus. Här blev Hjälpledarna uppmärksammade på sin personliga utveckling, de blev mer och mer införstådda med att de var viktiga personer för besökarna på Efyran Ungdomens hus. I enkäten så svarade de allra flesta att den individuella handledningen gett dem bra självinsikt. Frågor som styrt handledningen har varit - Vad vill jag och vad behöver jag? Vem är jag och hur uppfattas jag av andra? Hur vill jag bli uppfattad? 11

12 Praktiskt utbildningsinnehåll Nedan följer en detaljerad beskrivning på det praktiska innehållet för de båda utbildningsperioderna. Introduktion Introduktionen under första året var mycket baserat på termen learning by doing. Det vill säga att utan förberedande teoretisk kunskap om Ungdomens hus gav vi dem uppgifter i den öppna verksamheten. Vi följde dem tätt för att i alla olika moment kunna förklara och guida. De tyckte det var roligt att få jobba och lära sig något nytt direkt, men utvärderingarna visade att Hjälpledarna tyckte att första tiden i den öppna verksamheten var svår och obegriplig. De visste inte vad som förväntades av dem och de hade inte heller kännedom om vad Ungdomens hus stod för. Dessutom visste inte den tjänstgörande kvällspersonal vilka Hjälpledarna var förrän det gått flera månader. Vi kände att det behövdes en ändring i upplägget. Till den andra projektperioden var vi mer förberedda med en noggrannare planering. Introduktionen blev mer teoretisk i den andra periodens första skede. Vi inledde med en bred information om ungdomsledarskap och Ungdomens hus. De fick också i ett tidigt stadium träffa de timanställda kvällsledarna så de fick lära känna varandra. Arbetspraktik / öppna verksamheten Arbetspraktiken i den öppna verksamheten har för Hjälpledarnas del framförallt allt handlat om att bedriva caféet för gymnasieungdomar i Efyran - Ungdomens hus. De arbetsuppgifter som har ingått för Hjälpledarna har varit: Att på ett vänligt sätt bemöta de ungdomar som besöker Ungdomens hus. Sprida information om vad som händer under våra öppettider. Fungera som språkrör till sina landsmän. Planera olika kvällsaktiviteter, från tipstävling till musikarrangemang. 12

13 Marknadsföra Efyran Ungdomens hus olika kvällsarrangemang på Skellefteå gymnasieskolor. Buzz marketing (mun mot mun metoden). En metod som har inneburit ett stort uppsving av besökare på Ungdomens hus. En minnesvärd kväll förväntades det komma besökare, det kom mer än 300 personer i alla åldrar och det blev en hejdundrande fest. Hantera kassan, faktureringar och handha försäljningen på kvällstid i caféet. Syftet med arbetspraktiken har varit att väcka intresse, inspirera, skapa ett engagemang, förstå ledarrollen och stärka identiteten hos Hjälpledarna. Vi ville även att de skulle få erfarenheter genom att praktiskt öva på sitt ledarskap under arbetspassen. Tillsammans med ungdomar och övrig personal skulle de förstå hur Ungdomens hus fungerar. Deras praktiska arbete har dessutom främjat möjligheter till en naturlig integration mellan olika ungdomsgrupper. 13

14 Forum ung Ett av de största enskilda arrangemang som arrangerades för ungdomar i gymnasieåldern under 2008 var Forum ung. Ett samarbete mellan Efyran Ungdomens hus, ABF Skellefteå, Folkparken Skellefteå samt Musikfabriken. Inspirera och inspireras var ledorden för Forum ung och var ett myller av aktiviteter, upplevelser och människor som stod redo att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Syftet med Forum ung är att aktivt ta emot information och att delta i möten med andra. Forum ung var en heldag med workshops, seminarier, debatter, utställningar, uppträdande och andra aktiviteter som ligger i ungas intressen. Alla presentationer i Forum ung utgår från ämnen som ungdomarna själva engagerar sig i - av ungdomar för ungdomar. Våra Hjälpledare fanns på plats denna dag och hade ansvar för informationsdisken där de välkomnade alla. De hjälpte även till att dela ut programblad, visa lokaler, dela ut tröjor till dem som var ansvariga samt föra statistik. Hjälpledarna hade även hand om mat och caféförsäljning och för det hade de förberett sig tre veckor innan på Efyran - Ungdomens hus genom att baka och tillreda. Syftet med att Hjälpledarna deltog i arrangemanget var att de skulle få pröva på flera olika arbetsuppgifter och att de skulle få träna på sin ledarroll i ett större sammanhang. Dreamhack Dreamhack är världens största LAN (Local Area Network) /datorfestival enligt Guinness rekordbok. Tack vare ett bra omhändertagande i Skellefteå har Dreamhack återkommit att arrangera sin festival i Expolaris Kongresscenter. Efyran - Ungdomens hus har varje år haft glädjen att ta emot crewet (funktionärsstaben) som jobbar på Dreamhack med mat och logi. Våra Hjälpledare ville vara med i detta arrangemang, och eftersom vi hade ett behov av personal dygnet runt tyckte vi att det var ett bra tillfälle för Hjälpledarna att jobba tillsammans med den tjänstgörande personalen. Vi lade ner mycket förberedelsetid med att planera inköp, laga mat, skriva anmälningslistor, sätta upp anslag, skriva informationsblad samt göra 14

15 arbetsscheman. Hjälpledarna jobbade olika arbetspass där de fick göra allt från att servera frukost till att förbereda dagens maträtter, servera, diska, torka bord samt ansvara för kassan. Syftet med detta var att Hjälpledarna skulle få praktiska erfarenheter genom att ta hand om våra gäster samt att de kunde följa processen med att genomföra ett arrangemang. Hjälpledarnas arbete på Pan Aphuset Pandisco är ett nöjesarrangemang för högstadiet i Pansalen på Efyran Ungdomens hus. Beroende på vilka som står för arrangemanget kan kvällarna innehålla rockband, ståuppartister, trollkonstnärer, cykeltrialuppvisning, sumobrottning, boomfighting, tävlingar och utlottningar osv. Lokalerna rymmer över 600 personer men snittet ligger på ca 200 besökare, mellan 10 och 15 fritidsledare jobbar under kvällarna. Hjälpledarnas främsta uppgift har varit att sköta kioskförsäljningen under arrangemangen. Förutom själva försäljningen av godis och läsk så har de tagit hand om kaffe- och tekokning till ledarfikat. Efter ett par tillfällen så fick alla ingå i ordinarie personalschema dvs. sitta i entrén och kolla nykterhet, ta betalt, stämpla samt fylla i vilken skola besökarna kommer från. Arbetet under dessa arrangemangskvällarna är uppdelade i inne- och utepass. Utepass: Hålla koll på området utanför entrén men även gå en runda på stan för att skapa sig en bild över stämningen. Innepass: Arbetet inrymmer att vara närvarande vid den lilla scenen och caféet samt uppe på discot. Detta innebär kortfattat att se till att alla besökare sköter sig och har trevligt samt att hjälpa till vid tävlingar, plocka skräp dels mingla med ungdomarna. När Hjälpledarna började på ordinarie schema såg vi alltid till att det fanns rutinerade ledare vid deras sida som handledning och stöd. 15

16 Forumteater UngHästen startades år 2000 av Malin Lundqvist och Petra Åström som ett ungdomspedagogiskt projekt. Projektet har drivits med hjälp av EU medel i Skellefteå kommuns regi. Från och med hösten 2007 drivs Ung Hästen i Västerbottensteaterns regi, och 2009 övergick verksamheten från projekt till fast verksamhet. UngHästen är numera en verksamhet som i stora drag vill föra ut interaktiv teater till skolorna, främst högstadiet och första årskurs i gymnasiet. De vill väcka tankar i ämnen som berör unga och skapa dialog ungdomarna emellan. Unghästens arbete har hittills varit mycket givande och fått mycket god respons över hela landet. I Hjälpledarprojektet har vi hyrt in dem som konsulter i teaterform och i rollspelsövningar. Unghästens dramapedagog Theresa Eriksson har följt Hjälpledarna i projektet och det har varit mycket positivt. I rollspelsövningarna har Hjälpledarna fått träna på hur man tar kontakt med andra. Deltagarna har fått göra fyrahörnsövningar med provocerande påståenden, en övning där man tar ställning genom att ställa sig i olika hörn med svarsalternativ. Hjälpledarna har även sett Unghästens drama Den man älskar agar man, ett samhällsdrama om kvinnomisshandel. Dessutom deltog ungdomarna i den interaktiva teatern Sex med spex i samarbete mellan Unghästen och ungdomsmottagningen. Unghästens medverkan har varit oerhört uppskattat av deltagarna, ett annorlunda sätt att diskutera och fundera i frågor som rör ungdomar och deras liv, allt i lärande syfte. 16

17 Teoretiskt utbildningsinnehåll Nedan följer en detaljerad beskrivning på det teoretiska innehållet för de båda utbildningsperioderna. Fritidsledares tysta kunskap Första gruppen Hjälpledare fick tidigt komma in i den öppna verksamheten men vid utvärderingen som ungdomarna gjorde i anslutning till avslutningen kom det fram att de önskat sig mer teori i början. Så i den andra projektperioden förstärkte vi teorin väsentligt. Här kunde vi i grupp förklara, berätta och med ett pedagogiskt tänk beskriva vad fritidsledarrollen innebär. Vi har talat om inställning och värderingar, hur egenskaper kan skapa relationer och vad det innebär att vara förebilder. Den stående frågan har varit Vad är en bra ungdomsledare? I detta har vi använt så kallade egenskapskort och annat innehåll som gjort att de kunnat se sin egen ledartyp samt förstå hur och varför andra i omgivningen agerar olika i olika situationer. Deltagarna har fått varsin bok, Fritidsledares tysta kunskap av Mats Havström, Diana Pettersson Svenneke. En bok som tar upp yrket fritidsledare på ett sätt som tidigare varit svår att sätta ord på. Ur boken har vi hittat bra information som vi använt muntligt vid måndagsträffarna, speciellt historien bakom fritidsgårdarna men även hur man kan tänka när man planerar en aktivitet för andra ungdomar. Vi har talat om inställning och värderingar. Hur egenskaper kan skapa relationer och vad det innebär att vara förebilder. Den stående frågan har varit Vad är en bra ungdomsledare? Kerstin Nilsson, projektledare och föreståndare, Efyran -Ungdomens hus. Föreläsningar Första omgången Hjälpledare fick lyssna på föreläsningen Rivet skinn av Niclas Jansson. Den handlade om Niclas uppväxt i tuffa förhållanden och vägen ur ett kriminellt och missbrukande liv. Den andra gruppen lyssnade till Lasse Erikssons föreläsning Alla är olika utom jag. Lasses tema var att våga vara sig själv på en arbetsplats, att olikheter är både bra 17

18 och utvecklande på jobbet. Hjälpledarna var mycket positiva till denna föreläsning. De upplevde och kände sig starkare i sig själva och fick större tro på sin egen identitet - jag duger som den jag är! Det var bra att föreläsningarna lockade till både skratt och allvar. Men man bör tänka på att språknivån är viktig, föreläsningar med allt för akademiskt språk kan vara svårt för deltagarna att förstå Kerstin Nilsson Droginformation Fältverksamheten är socialkontorets förebyggande och uppsökande enhet som vänder sig till Skellefteå kommuns ungdomar i åldern år. Fältverksamheten i Skellefteå jobbar tillsammans med andra aktörer för att ge kommunens unga en bra tonårstid. Fältverksamheten består idag av tre heltidsanställda socionomer och har sin fasta punkt på Efyran - Ungdomens Hus i Skellefteå. Den största delen av tiden återfinns fältarna dock ute i ungdomsmiljöer, på skolor, på stan osv. En av fältarna Hans-Göran Boström har sedan 1990 arbetat med huvudsaklig inriktning på narkotika i Skellefteå med omnejd. Arbetet har till stor del bestått av uppsökande arbete i narkotika och ungdomsmiljöer. Men det har också gett möjlighet att arbeta med olika grupper, familjerådslag, enskilda möten, utbildning och dylikt. Under den eftermiddag Hans-Göran träffade Hjälpledarprojektets ungdomar försökte han ge dem en inblick i: Hur narkotikavärlden har förändrats de senaste 20 åren. Vem är och vem riskerar att bli narkoman i dag. Hur har preparaten förändrats och vilka nya har tillkommit. Vilka strategier bör man ha för att förebygga i deras kommande yrkesroll? Vilket ansvar har man som yrkesperson och medmänniska? En kort inblick i hur man gör och när man gör anmälan till sociala myndigheter. Samt tid för egna frågor från gruppen. 18

19 Hjälpledarna har fått en bra insyn och kunskap om drogers symptom och igenkännande, för att kunna se om andra besökare på Ungdomens hus skulle vara påverkade av narkotika. Detta är särskilt viktigt då Efyran ställer krav på besökarna att vara drogfria. Hjälpledarna har också fått lära sig hur de ska hantera situationer med drogpåverkade personer för att kunna rapportera till ordinarie personal om eventuell avvisning från stället. Denna del av utbildningen har vi sett som en av de mer centrala delarna. Här handlar det mycket om att påverka attityder och att ta ställning. Att som god förebild ta avstånd och inte nyttja droger är ett viktigt ställningstagande för oss. Bilden av en god ledare är också att man föregår med gott exempel, detta gäller även hantering av alkohol. Vi försökte aktivt påverka attityder i detta ämne. Studiebesök När man kommer från länder i konflikt såsom Afghanistan, Irak, Somalia etc. Vad är då detta Ungdomens hus man kommit till? För att deltagarna ska få en djupare kunskap och en bättre insyn så valde vi att låta deltagarna se en mängd liknande verksamheter mot olika målgrupper Fritidsgårdar i Skellefteå Studiebesöken på Skellefteå kommuns fritidsgårdar har gett Hjälpledarna en inblick i fritidsgårdsarbete och vetskap om att det är mötesplatser och arenor för unga människor. Dessa gårdar kännetecknas av den öppna verksamheten där utrymme ges för att goda relationer skapas mellan ungdomar, samt mellan vuxna och besökande ungdomar. Hjälpledarna har även lärt sig hur viktigt det är att fritidsgårdarna är anpassade och attraktiva för både tjejer och killar. Studiebesöken på fritidsgårdarna har gett deltagarna möjligheter att se framtida arbetsplatser samt att bygga nya nätverk. Även vid dessa studiebesök talade vi och ställde frågor om ledarnas förhållningssätt och hur ledarna praktiskt arbetar med de ungdomar som besöker gården. Vi talade om Fritid Skellefteås gemensamma policy och värdegrundsarbete. En deltagare säger: Jag har tyckt att kommunerna har slösat pengar på sådana här ställen, men när jag fick en inblick i vad en fritidsgård är så vill jag att mina framtida barn ska vara på sådana här ställen, drogfritt och med bra vuxna. 19

20 Studieresa till Stockholm Tanken bakom studieresan till Stockholm var en uppmuntran för deras ideella arbete under året. Men också för att engagera, ge kunskaper och erfarenheter samt att skapa förutsättningar för att förverkliga sina idéer på hemmaplan. Det var också viktigt att de skulle få ökad kunskap om olika ungdomars träffpunkter och mötesplatser/arenor. Första året innehöll ett studiebesök på Ungdomens hus Tuben samt Fryshuset. Andra året byttes Tuben ut mot Ungdomens hus Lava. Tuben ligger beläget i Farsta och är en träffpunkt för ungdomar mellan år. På Tuben fick vi en rundvandring, därefter berättade fritidsledarna mer ingående om Tubens olika verksamheter. Där kan man repa med sitt band, lära sig att dansa, producera film, göra sina egna projekt mm. Hjälpledarna fick även prova på att måla tavlor i deras ateljé. Ungdomens hus Lava ligger centralt beläget i Kulturhuset vid Sergels torg. På Lava fick Hjälpledarna en föreläsning om Lava som är en mötesplats och träffpunkt för unga som vill ta del av och ägna sig åt kultur. I Lava finns en projektverkstad där unga kan förverkliga sina idéer inom alla konst och kulturområden. De berättade även om sina arbetsmetoder och om hur betydelsefullt det är att erbjuda coachning, inspiration och olika fackkunskaper. De visade hur de uppmuntrar unga arrangörer genom professionell handledning och ger information till ungdomarna att själva producera olika slags arrangemang. Personalen vid Lava poängterade också att det var viktigt att samarbeta med andra aktörer så att de ungdomar som besöker lava ska erbjudas att vara med i ett större sammanhang där alla kan vara delaktiga och medskapande. Lava förtydligade även hur viktigt det är att det finns professionell utrustning och material så att ungdomarna kan skapa de saker som de vill. Hjälpledarna fick sedan prova på att göra tröjtryck på en egen T-shirt på lava, detta var mycket populärt. På Fryshuset fick vi en föreläsning om deras olika verksamheter. En av deras mest kända är Lugna gatan och av dem fick Hjälpledarna den mest detaljerade presentationen. Allt från rekrytering och utbildning till om hur de praktiskt arbetar på fältet, en av deras värdar pratade om det viktiga arbete som dess medlemmar utför i både förebyggande och främjande syfte. Hjälpledarna fick även veta att man på Fryshuset arbetar med unga individer från olika kulturer och religioner samt att de integrerar unga 20

Verksamhetsplan för. Fritidsgården. Vävaren. Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013

Verksamhetsplan för. Fritidsgården. Vävaren. Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013 Verksamhetsplan för Fritidsgården Vävaren 2013 Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013 Introduktion Vävaren har funnits som fritidsgård sedan starten 1996. Strömsbro IF driver gården som ligger

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Åtta enkla, konkreta och varsamma verktyg som bygger broar mellan människor i och utan funktionssvårigheter Det ska vara lätt att leva i Lund för alla

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport Kleindagarna 2012 - Snabbrapport 1. Vad är din samlade intryck av dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 2. Kommentera gärna ditt svar ovan: Antal svarande: 10 - Mycket lärorikt, trevligt, väldigt

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

UNGKULTURDIALOG. Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid

UNGKULTURDIALOG. Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid UNGKULTURDIALOG Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007 Under 2 timmar samtalade vi med representanter för elevrådet i Vänersborg.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen Inledning Onsdagen den 19 oktober 2011 genomfördes för andra gången En dag i demokratins tecken. Dagen var tänkt som en avslutning på Luppundersökningen

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

AMP- Ability Management Program Investering i kompetens

AMP- Ability Management Program Investering i kompetens AMP- Ability Management Program Investering i kompetens Genom att investera i kompetens för chefer kommer dessa via AMP genomföra förändringsarbeten som resulterar i värden större än investeringskostnaden,

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Totalt var 58 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra gäster och värdar inräknade i summan, så 53 medlemmar deltog. Vi har fått in totalt 19

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner

Läs mer

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14 FÖRETAGSINFORMATION OCH ANSÖKAN MENTORSKAPS- PROGRAMMET CANCER ÄR MER ÄN BARA EN SJUKDOM. CANCER KAN VARA OSÄKERHET PÅ SIG SJÄLV OCH SIN FRAMTID, PÅ SINA VÄRDERINGAR OCH SINA DRÖMMAR. CANCER VÄNDER UPP

Läs mer

CHEFSUTBILDNING FÖR ARBETSLEDARE INOM FRITIDSSEKTORN. Skarpnäcks Folkhögskola 2007-2008

CHEFSUTBILDNING FÖR ARBETSLEDARE INOM FRITIDSSEKTORN. Skarpnäcks Folkhögskola 2007-2008 Utvärdering CHEFSUTBILDNING FÖR ARBETSLEDARE INOM FRITIDSSEKTORN Skarpnäcks Folkhögskola 27-28 av Jens Eriksson Skarpnäcks Folkhögskola Horisontvägen 26 128 34 SKARPNÄCK 8-683 18 3 www.skarpnack.fhsk.se

Läs mer

Grundläggande ledarutbildning.

Grundläggande ledarutbildning. Grundläggande ledarutbildning. Företag växer med sina ledare Det är ingen som har sagt att det är lätt att vara en bra ledare. Men det finns olika färdigheter som kan hjälpa Dig som vill utveckla Ditt

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Vänskap. xx Inspiration

Vänskap. xx Inspiration xx Inspiration Vänskap mot alla odds xx Vänskap i en segregerad stad det är vad kontaktnätet Flyktingguide Göteborg vill främja. Hanna från Sverige och Zakia från Somalia har blivit kompisar tack vare

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120612 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Utvärdering 2014 målsman

Utvärdering 2014 målsman Utvärdering 2014 målsman 209 deltagare Kändes det tryggt att lämna era barn på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 100 0 Ja Nej Varför/varför inte? - Mycket väl anordnat och bra information. - Seriöst! Utförlig

Läs mer

Avsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC

Avsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC Öppet fördjupningsprogram i NVC i Stockholm 2015 Nu för andra året erbjuder vi ett program med stor flexibilitet och där du som deltagare kan välja träningsavsnitt utifrån dina behov och intressen. Vi

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Professional development. Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1

Professional development. Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1 BIMA11 (PU 1) HT 2009 Summary Total number of answers 18 Filter no Group by question no Professional development Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1 Lunds Universitet, Höstterminen 2009

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Verksamheten Ensamkommande barn och ungdomar. Sociala resursförvaltningen Malmö

Verksamheten Ensamkommande barn och ungdomar. Sociala resursförvaltningen Malmö Verksamheten Ensamkommande barn och ungdomar Sociala resursförvaltningen Malmö Ensamkommande barn Sociala resursförvaltningen Sevdjan Ömer Utslussansvarig Put Boende och Integration Sevdjan.omer@malmo.se

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Slutrapport Promet(H)eo

Slutrapport Promet(H)eo Slutrapport Promet(H)eo PROMET(H)EO (Promote Education and Training in Europe) har varit ett projekt inom Grundtvig partnerskap inom programmet för livslångt lärande. Sju deltagande länder, Spanien, Frankrike,

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Egna kommentarer Autism grundutbildning

Egna kommentarer Autism grundutbildning Utbildning Autism 76 respondenter. 90,8% upplever att de fått inspiration. 90,8% upplever att utbildningen lett till lärande. 90,8% upplever ökat intresse efter utbildningen. 77,6% upplever att de fått

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma.

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma. Grundsyn/definition Fritidsgården skall vara en plats för trygga möten i en drogfri miljö mellan i första hand unga människor oavsett ålder, kön, funktionshinder, livsstil, etnisk bakgrund, politisk eller

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Välj utbildningar! Projektet erbjuder: Utbildningar som ska stärka individ och arbetsplats. Utbildningarnas innehåll och upplägg har arbetats fram i samråd med representanter från era arbetsplatser, en

Läs mer

Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13

Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13 Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13 29 studenter av 70 har svarat. Vad i kursen har varit särskilt värdefullt och varför? Kursens utgångspunkt, att titta på hur samhället skapar

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer MUC 27 MiLprogrammet för nya chefer 2013 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder du dig

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin

Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin Att genom dialog få en fördjupad kunskap och ett socialt perspektiv av graffitifrågan. Att kartlägga området kring Röda sten. Att utreda om det finns behov av sociala

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner -12-18 1 (8) Rapport Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner Sammanfattning Nackanätverket är ett samarbete mellan sex kommuner som handlar om fritidsgårdar och

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Utbildning Katalog Hösten 2015

Utbildning Katalog Hösten 2015 Utbildning Katalog Hösten 2015 Trivs bättre prestera mera - med klar och dialogisk kommunikation i kulturmöten och i konflikter! - Det är lönsamt att investera i medarbetarnas utbildning! På våra kurser

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär. Under läsåret 2010-2011 diskuterade vi olika begrepp som värdegrund, respekt, demokrati, inflytande och ansvar med eleverna och tillsammans med elever och vårdnadshavare arbetade vi fram en gemensam värdegrund

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola och dygnet runt verksamhet Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20110313 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Nätverksträff 1 för engagemangsguider - i korthet Metoder

Nätverksträff 1 för engagemangsguider - i korthet Metoder Nätverksträff 1 för engagemangsguider - i korthet Den första nätverksträffen för engagemangsguider pågick mellan den 10-11 juni i Stockholm. Dagarna spenderade vi på Kafé Klavér vid Skanstull och kvällen

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA Ingela Bernholtz/Lovisa Gentz Ahl Projektplan Fri:JA Bakgrund Fri:JA projektet startade i augusti 2012 med anledning av att samtliga IM elever i Kristianstads kommun samlades på Österängsgymnasiet. Eftersom

Läs mer