Hjälpledarprojektet. En utbildningsmodell för ungdomar med ungdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hjälpledarprojektet. En utbildningsmodell för ungdomar med ungdomar"

Transkript

1 Hjälpledarprojektet En utbildningsmodell för ungdomar med ungdomar

2 Ett stort tack Till Migrationsverkets flyktingfond som trodde på projektet, Fritidskontoret och socialkontoret som hjälpt oss att skapa förutsättningar för att lyckas. Till våra närmaste kollegor som under projektet fått större belastning i sitt dagliga arbete på grund av att vi till stor del låst in oss under två år. Vi vill också tacka Stefan Permansson som utförde MOD-övningarna, Dramapedagog Theresa Eriksson, Konsumentvägledningen, Sofia och Anna vid Polisen, Dreamhack, Pea Israelsson vid Skellefteå AIK, Janne Hallberg tränare i Sunnanå SK. Vi vill även tacka alla som hjälpt oss med text och innehåll i denna utbildningsmodell, ingen nämnd ingen glömd. Vidare vill vi också tacka våra familjer som vid flera tillfällen fått lyssna till våra planer och drömmar om utbildningen och som stöttat oss hela vägen. Största tacket går till de ungdomar som deltagit i Hjälpledarprojektet ni har lärt oss massor, hoppas vi lärt er en del också! Kerstin Nilsson och Johan Carlsten

3 Innehållsförteckning Efyran Ungdomens hus Projektbeskrivning... 6 Bakgrund till projektet... 7 Mål med projektet... 7 Arbetsmetod... 8 Styrgrupp... 8 Rekrytering... 8 Arbetsintervju... 9 Enkät...10 Grupphandledning...10 Individuell handledning...11 Praktiskt utbildningsinnehåll...12 Introduktion...12 Arbetspraktik/öppna verksamheten...12 Forum ung...14 Dreamhack...14 Hjälpledarnas arbete på pan - aphuset...15 Forumteater...16 Teoretiskt utbildningsinnehåll...17 Fritidsledares tysta kunskap...17 Föreläsningar...17 Droginformation...18 Studiebesök...19 Fritidsgårdar i Skellefteå...19 Studieresa till Stockholm...20 Andra studiebesök Skellefteå AIK ishockey...21 Sunnanå sportklubb...21 Polisen...22 Konsumentvägledning...22 Mod (mångfald och dialog)...23 Gruppresa med samarbetsövningar HRV (hedersrelaterat våld och förtryck)...25 Erfarenheter...26 Prolog...29 Källhänvisning

4 Efyran Ungdomens hus Efyran drivs av Fritid Skellefteå och har fungerat som Ungdomens Hus sen Målgruppen är gymnasieungdomar och äldre som vuxit ur den ordinarie fritidsgårdsverksamheten (16-25 år). Efyran Ungdomens hus driver öppen verksamhet med café och diverse olika tillfälliga projekt som bygger på ungdomars initiativ. I Efyrans lokaler finns också, förutom 18+ verksamheten, Mångkulturellt forum, Skellefteå kommuns fältverksamhet, Ungdomsmottagningen, Ungdomshälsan samt ett flertal intresseföreningar som foto- skate- och teaterförening, replokal och musikstudio. Alla olika verksamheter, oavsett huvudman, samverkar mer eller mindre genom Paraplyet som är husets intresseförening. 4

5 18+ Skellefteå har tagit emot ensamkommande barn sedan Sedan dess och fram till 2000-talet har mottagandet av ungdomar ökat och för närvarande finns det sex grupphem med plats för 52 barn. Vid 18 års ålder blir de myndiga och ska flytta till ett eget boende. Vid denna tidpunkt försvinner även God man eller Särskilt förordnad vårdnadshavare. Tidigare kunde ungdomar som bott på grupphem söka upp sin gamla grupphemspersonal för stöd i olika frågor som läxhjälp eller hur man tog kontakt med olika myndigheter. I takt med att mottagandet av ensamkommande flyktingbarn ökade blev det svårt för personalen att hinna med både de boende på grupphemmen och de utflyttade ungdomarna. Ungdomarnas mående, skolgång och sociala situation försämrades i många fall så grupphemmen började efterfråga utökat stöd för de utflyttade ungdomarna. Verksamheten 18+ inleddes som ett projekt 2005 och inhystes på Efyran Ungdomens hus. Redan 2008 blev projektet en permanent del av Skellefteå kommuns verksamheter riktade mot flyktingmottagande. Syftet med 18+ arbete är integration, stöd, självständighet och känsla av sammanhang. 18+ kartlägger ungdomarnas behov genom samtal där de själva får uttrycka vad de behöver stöd i, ofta gör man en tidsbestämd genomförandeplan och utvärderar efter tidsperiodens slut. Arbetet kräver ett stort mått av flexibilitet och behoven kan förändras under tidsperioden. 18+ arbetsuppgifter kan bestå av studieteknik med läxläsning, lära sig hushållsekonomi, veta vart de ska vända sig i olika frågor, förklara vilka skyldigheter och rättigheter har man i Sverige, tydliggöra sociala normer och seder. I många fall även motiverande samtal att i lärande syfte jobba med mående, att hjälpa ungdomen att hantera vardagen. Idag finns 18+ utanför Efyran Ungdomens hus. Sedan juni 2009 finns verksamheten i nyrenoverade lokaler i TeknoBalder i direkt anslutning vid Balderskolans gymnasium. 5

6 Projektbeskrivning På Efyran Ungdomens hus i Skellefteå drevs ett EU-finansierat projekt under namnet Hjälpledarprojektet. Projektet riktade sig till gymnasieungdomar med annan etnisk bakgrund än svensk och syftet var att öka invandrarungdomars möjlighet till integration i det svenska samhället. Man ville också se att dessa ungdomar skulle kunna verka som goda förebilder i olika sammanhang, samt bidra till att ungdomar med olika etnisk bakgrund umgicks och knöt nya kontakter. Utbildningstiden för deltagarna var 10 månader per omgång. I den första omgången av projektet deltog 11 ungdomar. Målet var att minst 24 ungdomar skulle ha genomgått utbildningen vid det tvååriga projektets slut. Därför ökades antalet ungdomar till andra året. Ungdomarna fick teoretiskt lära sig om ledarskap, kassahantering i Efyrans café, baka, laga mat - men också hjälpa den tjänstgörande personalen med andra arbetsuppgifter, t ex vid specialarrangemang som disco, konserter och andra teman. Ungdomarna har själva planerat, förberett och genomfört arrangemangskvällar med olika teman inom Ungdomens hus. 6

7 Bakgrund till projektet I samband med att 18+ flyttade in i Efyran Ungdomens hus började också fler invandrarungdomar med olika nationaliteter söka sig till Efyrans verksamheter. Då personalen inte hade de verktyg som behövdes för att nå invandrarungdomarna uppstod vid flera tillfällen incidenter som ibland utvecklade sig till bråk. Mindre försök till matlagningskurser visade dock att många ville vara med och delta i husets olika verksamheter genomfördes ett första försök till Hjälpledarprojektet, där en mindre grupp invandrarungdomar fick verka i köket och synas i den öppna verksamheten. Stämningen mellan grupperna förändrades i rätt riktning och ett beslut togs om att utveckla försöket till ett riktigt projekt med förhoppningen där projektdeltagarna skulle kunna verka som goda förebilder på Efyran Ungdomens hus. Mål med projektet Projektet ville via utbildningsinsatser skapa bra förutsättningar för de deltagande ungdomarna att verka som goda förebilder i olika sammanhang samt bidra till att ungdomar med olika etniska bakgrunder möts. Hjälpledarna skulle också utifrån behov verka som språkrör för Efyrans besökare. De skulle även ha kännedom om ledarskap i dess olika yrkesroller. Genom att delta och ansvara för delar av Efyrans verksamhet hade projektet för avsikt att öka projektdeltagarnas möjligheter till integrering i det svenska samhället. I projektansökan fanns följande mål formulerade för projektet: Minst 24 invandrade ungdomar skall genomgå utbildningen till Hjälpledare. Efter 10 månaders Hjälpledarutbildning ska deltagarna ha tillräckliga kunskaper, färdigheter och trygghet för att ex kunna söka arbete som timanställd kvällsledare på fritidsgårdar i Skellefteå eller andra kommuner. Utbildningsmodellen för unga ledare med annan etnisk bakgrund än svensk ska vara en naturlig del av Efyrans och 18+ ordinarie verksamhet. Utbildningsmodellen ska kunna användas av andra aktörer inom och utanför Skellefteå kommun. 7

8 Arbetsmetod Styrgrupp Styrgruppens uppgift har varit att styra och se till att projektet nått målen som satts upp i projektplanen. Styrgrupp har bestått av representanter från berörda verksamheter. Fritid Skellefteå har representerats av FRIS (Förebyggande Rådet I Skellefteå), utvecklingsledare projektekonom samt arbetsledare för fritidsgårdsverksamheten i centrala Skellefteå. Socialkontoret representerades av socialsekreterare från fältverksamheten samt 18+ chef. Dessutom deltog studierektorn från IVIK vid Balderskolans gymnasium. Rekrytering Många ungdomar visade ett intresse av att delta i utbildningen och anmälde sig frivilligt, huvuddelen av ungdomarna hade dock 18+ och Efyran kännedom om sedan tidigare och dessa bjöds in för en kommande intervju. Inför rekryteringen hade vi en rad tankar, vi har sammanfattat dessa i punkter nedan: Stor spridning i språk och etnicitet, för att undvika att deltagarna talar sitt språk och på så sätt skapar grupperingar inom gruppen. Bred rekrytering av tjejer. Det bästa vore att komma så nära 50/50 i könsfördelningen som möjligt. För att ge ungdomar som kommer till Sverige utan vårdnadshavare ett större kontaktnät är deltagande av ensamkommande ungdomar i sådana här projekt mycket bra. För att öka sitt nätverk och ytterligare öka möjligheter att få jobb i framtiden. För svenskar och andra människor med familj är det ofta en nära släkting eller bekant som hjälper till att ordna första jobben. Rekrytera även ungdomar i familj. De har ett behov att få komma ut och träffa jämnåriga i Sverige. Vissa av dem, speciellt tjejer, tenderar att hamna utanför sociala aktiviteter på grund av övriga familjens rädsla och osäkerhet i det nya landet. För en dialog med familjen om deltagaren själv önskar det. Hjälp även familjen att förstå varför ni tycker det är viktigt att deras son/dotter skall få delta i verksamheten. 8

9 Huvudandelen deltagare skall vara handplockade utifrån deras starka och goda egenskaper. Det skall vara individer som också känns homogena i grupparbete. Rekrytera ungdomar som riskerar att hamna i dåligt sällskap eller på annat sätt är i behov av positivt nätverk och aktivitet. Får man dessa individer att tänka om från ett begynnande eller befintligt destruktivt beteende har projektet redan där gjort en stor social vinst. För att deltagargruppen skall ha störst chans att få stabilitet och kontinuitet bör man endast ta med de ungdomar som fått permanent uppehållstillstånd (PUT). Vi önskade en stark närvaro och på så sätt minskade vi de yttre störningarna så mycket som möjligt. Vi fokuserade på åldrarna mellan 18-21, då detta är 18+ huvudmålgrupp och att det även förenklar kvällstjänstgöring. Arbetsintervju Vi visste att de flesta flyktingungdomar har dåliga erfarenheter av myndigheter från hemlandet och att de inte alltid svarar när det ringer från en myndighets telefonnummer. Så när vi skulle kalla till intervju använde vi oss av jobbets mobiltelefon. Förutom att ringa har vi också använt oss av SMS med korta lätta meddelanden på grund av språket. Tydlighet är en av de viktigaste sakerna man måste tänka på. Förutom språket kan Ungdomens hus och andra fritidsgårdsverksamheter vara svåra att förstå. Den kan ju i vissa fall även uppfattas luddig eller rent av flummig av svenskar. Tydlighet när det gäller tider, innehåll och förväntningar är A och O - Johan Carlsten, Projektledare. Vi genomförde intervjuerna en och en det önskvärda är att man är flera som sitter med vid intervjun, men detta hade vi inte resurser till. Efter intervjuerna gjorde vi ett urval i två etapper där först varje förvaltning fick göra sina val och därefter samlades projektledarna från de olika avdelningarna och kom överrens. Vi beslutade om urvalet utifrån de kriterier vi presenterade ovan. Vi räknade med ett bortfall på cirka 2-3 ungdomar på grund att det fanns dem som inte har förstått vilken omfattning och tid det innebar att medverka i Hjälpledarprojektet. Vissa hade inte heller uppfattat att det var ideellt arbete det handlade om. 9

10 Enkät Under hösten 2008 och 2009 genomförde vi en enkät för att kunna utvärdera och ge ungdomarna utrymme att reflektera över sin egen ledarroll teoretisk och praktiskt. För oss blev det tydligt att det fanns negativa detaljer att förbättra eller att utveckla. En del saker kunde inte projektet påverka. Dit räknas brister i bussförbindelser på kvällstid samt svårigheter att kombinera skola och deltagande i projektet, speciellt när det var mycket prov eller läxor. Grupphandledning I den första utbildningsperioden hade Hjälpledarna en träff i månaden där det fanns möjlighet att ta upp ämnen i gruppen som de hade frågor om eller ville veta mer om. I den andra utbildningsomgången träffades vi varje måndag. Vid dessa tillfällen åkte vi på studiebesök och fick samhällsinformation. Förutom detta har måndagskvällarna använts för teori och handledning i grupp, vi har pratat om vad som gått bra och vad vi bör förbättra. Ansvaret för att driva diskussionen har legat på deltagarna, vi har verkat som moderatorer och lett samtal och diskussioner vidare samt försökt fånga upp detaljer som setts som viktiga för gruppen. Vi har använt modellen Johari fönster i grupp såväl på individnivå för att deltagarna lättare ska förstå hur de kan lära känna varandra bättre och hur de ska kunna nyttja varandras personligheter bäst. Dessa tillfällen är värdefulla för vilket jobb eller vid vilken arbetsplats Hjälpledarna än kommer att hamna på i framtiden när det i grunden handlar om personlig utveckling. I gruppen har vi genomfört gemensam och individuell feedback som verktyg och metod för att de skulle få vetskap om sina styrkor men också veta vilka områden de kan utveckla. Som utomstående ser vi annat än vad individen själv vill förmedla och då kan feedback bli mycket meningsfullt och utvecklande för den enskilde deltagaren. Feedback som metod ses som ofta som det mest värdefulla handledningsverktyg när man informerar och utvärderar utvecklingen i både enskild och i grupp. Den bör ske regelbundet med täta intervaller för att ge önskat resultat. Används feedback rätt ser man snabbt att individen blir mer motiverad, prestation höjs samt att engagemanget i arbetet ökar. 10

11 Hjälpledarna tyckte grupphandledningen var bra då de fått lära sig uttrycka sig i grupp och känt sig respekterade och lyssnade på. Vi har talat om inställning och värderingar. Hur egenskaper kan skapa relationer och vad det innebär att vara förebilder. Den stående frågan har varit vad är en bra ungdomsledare? Individuell handledning I första omgången satt vi tillsammans med deltagarna i ostrukturerad individuell handledning. Dessa handledningstillfällen blev en öppen handledning och vi fick svara på många praktiska frågor. Det var svårt för deltagarna att reflektera över sin egen insats och att prata om förväntningar och den personliga utvecklingen var stundom svårt. Vi som agerade handlare var heller aldrig fullt förberedda på vad som skulle komma, då språknivån var olika bland deltagarna. Året därpå la vi in mer strukturerade individuella handledningstillfällen där vi lade tonvikten på den personliga utvecklingen. Vi använde oss av metoden Johari fönster. Här fick deltagarna reflektera över vilka styrkor de ansåg sig ha som ledare och vad de behövde utveckla. Samtalen handlade om förväntningar på utbildningen, tankar om innehållet, samt hur de trivdes i gruppen. Efter varje sittning fick de feedback i form av läxor utifrån ett lösningsfokuserat arbetssätt, ungdomarna fick själva beskriva vad de ville uppnå och vilka mål de hade. Vi följde upp dessa handledningstillfällen för att kunna stötta dem att nå sina mål. Mål kunde se olika ut, det kunde bland annat vara att hitta vägar till dialog med dem som gästar Ungdomens hus. Här blev Hjälpledarna uppmärksammade på sin personliga utveckling, de blev mer och mer införstådda med att de var viktiga personer för besökarna på Efyran Ungdomens hus. I enkäten så svarade de allra flesta att den individuella handledningen gett dem bra självinsikt. Frågor som styrt handledningen har varit - Vad vill jag och vad behöver jag? Vem är jag och hur uppfattas jag av andra? Hur vill jag bli uppfattad? 11

12 Praktiskt utbildningsinnehåll Nedan följer en detaljerad beskrivning på det praktiska innehållet för de båda utbildningsperioderna. Introduktion Introduktionen under första året var mycket baserat på termen learning by doing. Det vill säga att utan förberedande teoretisk kunskap om Ungdomens hus gav vi dem uppgifter i den öppna verksamheten. Vi följde dem tätt för att i alla olika moment kunna förklara och guida. De tyckte det var roligt att få jobba och lära sig något nytt direkt, men utvärderingarna visade att Hjälpledarna tyckte att första tiden i den öppna verksamheten var svår och obegriplig. De visste inte vad som förväntades av dem och de hade inte heller kännedom om vad Ungdomens hus stod för. Dessutom visste inte den tjänstgörande kvällspersonal vilka Hjälpledarna var förrän det gått flera månader. Vi kände att det behövdes en ändring i upplägget. Till den andra projektperioden var vi mer förberedda med en noggrannare planering. Introduktionen blev mer teoretisk i den andra periodens första skede. Vi inledde med en bred information om ungdomsledarskap och Ungdomens hus. De fick också i ett tidigt stadium träffa de timanställda kvällsledarna så de fick lära känna varandra. Arbetspraktik / öppna verksamheten Arbetspraktiken i den öppna verksamheten har för Hjälpledarnas del framförallt allt handlat om att bedriva caféet för gymnasieungdomar i Efyran - Ungdomens hus. De arbetsuppgifter som har ingått för Hjälpledarna har varit: Att på ett vänligt sätt bemöta de ungdomar som besöker Ungdomens hus. Sprida information om vad som händer under våra öppettider. Fungera som språkrör till sina landsmän. Planera olika kvällsaktiviteter, från tipstävling till musikarrangemang. 12

13 Marknadsföra Efyran Ungdomens hus olika kvällsarrangemang på Skellefteå gymnasieskolor. Buzz marketing (mun mot mun metoden). En metod som har inneburit ett stort uppsving av besökare på Ungdomens hus. En minnesvärd kväll förväntades det komma besökare, det kom mer än 300 personer i alla åldrar och det blev en hejdundrande fest. Hantera kassan, faktureringar och handha försäljningen på kvällstid i caféet. Syftet med arbetspraktiken har varit att väcka intresse, inspirera, skapa ett engagemang, förstå ledarrollen och stärka identiteten hos Hjälpledarna. Vi ville även att de skulle få erfarenheter genom att praktiskt öva på sitt ledarskap under arbetspassen. Tillsammans med ungdomar och övrig personal skulle de förstå hur Ungdomens hus fungerar. Deras praktiska arbete har dessutom främjat möjligheter till en naturlig integration mellan olika ungdomsgrupper. 13

14 Forum ung Ett av de största enskilda arrangemang som arrangerades för ungdomar i gymnasieåldern under 2008 var Forum ung. Ett samarbete mellan Efyran Ungdomens hus, ABF Skellefteå, Folkparken Skellefteå samt Musikfabriken. Inspirera och inspireras var ledorden för Forum ung och var ett myller av aktiviteter, upplevelser och människor som stod redo att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Syftet med Forum ung är att aktivt ta emot information och att delta i möten med andra. Forum ung var en heldag med workshops, seminarier, debatter, utställningar, uppträdande och andra aktiviteter som ligger i ungas intressen. Alla presentationer i Forum ung utgår från ämnen som ungdomarna själva engagerar sig i - av ungdomar för ungdomar. Våra Hjälpledare fanns på plats denna dag och hade ansvar för informationsdisken där de välkomnade alla. De hjälpte även till att dela ut programblad, visa lokaler, dela ut tröjor till dem som var ansvariga samt föra statistik. Hjälpledarna hade även hand om mat och caféförsäljning och för det hade de förberett sig tre veckor innan på Efyran - Ungdomens hus genom att baka och tillreda. Syftet med att Hjälpledarna deltog i arrangemanget var att de skulle få pröva på flera olika arbetsuppgifter och att de skulle få träna på sin ledarroll i ett större sammanhang. Dreamhack Dreamhack är världens största LAN (Local Area Network) /datorfestival enligt Guinness rekordbok. Tack vare ett bra omhändertagande i Skellefteå har Dreamhack återkommit att arrangera sin festival i Expolaris Kongresscenter. Efyran - Ungdomens hus har varje år haft glädjen att ta emot crewet (funktionärsstaben) som jobbar på Dreamhack med mat och logi. Våra Hjälpledare ville vara med i detta arrangemang, och eftersom vi hade ett behov av personal dygnet runt tyckte vi att det var ett bra tillfälle för Hjälpledarna att jobba tillsammans med den tjänstgörande personalen. Vi lade ner mycket förberedelsetid med att planera inköp, laga mat, skriva anmälningslistor, sätta upp anslag, skriva informationsblad samt göra 14

15 arbetsscheman. Hjälpledarna jobbade olika arbetspass där de fick göra allt från att servera frukost till att förbereda dagens maträtter, servera, diska, torka bord samt ansvara för kassan. Syftet med detta var att Hjälpledarna skulle få praktiska erfarenheter genom att ta hand om våra gäster samt att de kunde följa processen med att genomföra ett arrangemang. Hjälpledarnas arbete på Pan Aphuset Pandisco är ett nöjesarrangemang för högstadiet i Pansalen på Efyran Ungdomens hus. Beroende på vilka som står för arrangemanget kan kvällarna innehålla rockband, ståuppartister, trollkonstnärer, cykeltrialuppvisning, sumobrottning, boomfighting, tävlingar och utlottningar osv. Lokalerna rymmer över 600 personer men snittet ligger på ca 200 besökare, mellan 10 och 15 fritidsledare jobbar under kvällarna. Hjälpledarnas främsta uppgift har varit att sköta kioskförsäljningen under arrangemangen. Förutom själva försäljningen av godis och läsk så har de tagit hand om kaffe- och tekokning till ledarfikat. Efter ett par tillfällen så fick alla ingå i ordinarie personalschema dvs. sitta i entrén och kolla nykterhet, ta betalt, stämpla samt fylla i vilken skola besökarna kommer från. Arbetet under dessa arrangemangskvällarna är uppdelade i inne- och utepass. Utepass: Hålla koll på området utanför entrén men även gå en runda på stan för att skapa sig en bild över stämningen. Innepass: Arbetet inrymmer att vara närvarande vid den lilla scenen och caféet samt uppe på discot. Detta innebär kortfattat att se till att alla besökare sköter sig och har trevligt samt att hjälpa till vid tävlingar, plocka skräp dels mingla med ungdomarna. När Hjälpledarna började på ordinarie schema såg vi alltid till att det fanns rutinerade ledare vid deras sida som handledning och stöd. 15

16 Forumteater UngHästen startades år 2000 av Malin Lundqvist och Petra Åström som ett ungdomspedagogiskt projekt. Projektet har drivits med hjälp av EU medel i Skellefteå kommuns regi. Från och med hösten 2007 drivs Ung Hästen i Västerbottensteaterns regi, och 2009 övergick verksamheten från projekt till fast verksamhet. UngHästen är numera en verksamhet som i stora drag vill föra ut interaktiv teater till skolorna, främst högstadiet och första årskurs i gymnasiet. De vill väcka tankar i ämnen som berör unga och skapa dialog ungdomarna emellan. Unghästens arbete har hittills varit mycket givande och fått mycket god respons över hela landet. I Hjälpledarprojektet har vi hyrt in dem som konsulter i teaterform och i rollspelsövningar. Unghästens dramapedagog Theresa Eriksson har följt Hjälpledarna i projektet och det har varit mycket positivt. I rollspelsövningarna har Hjälpledarna fått träna på hur man tar kontakt med andra. Deltagarna har fått göra fyrahörnsövningar med provocerande påståenden, en övning där man tar ställning genom att ställa sig i olika hörn med svarsalternativ. Hjälpledarna har även sett Unghästens drama Den man älskar agar man, ett samhällsdrama om kvinnomisshandel. Dessutom deltog ungdomarna i den interaktiva teatern Sex med spex i samarbete mellan Unghästen och ungdomsmottagningen. Unghästens medverkan har varit oerhört uppskattat av deltagarna, ett annorlunda sätt att diskutera och fundera i frågor som rör ungdomar och deras liv, allt i lärande syfte. 16

17 Teoretiskt utbildningsinnehåll Nedan följer en detaljerad beskrivning på det teoretiska innehållet för de båda utbildningsperioderna. Fritidsledares tysta kunskap Första gruppen Hjälpledare fick tidigt komma in i den öppna verksamheten men vid utvärderingen som ungdomarna gjorde i anslutning till avslutningen kom det fram att de önskat sig mer teori i början. Så i den andra projektperioden förstärkte vi teorin väsentligt. Här kunde vi i grupp förklara, berätta och med ett pedagogiskt tänk beskriva vad fritidsledarrollen innebär. Vi har talat om inställning och värderingar, hur egenskaper kan skapa relationer och vad det innebär att vara förebilder. Den stående frågan har varit Vad är en bra ungdomsledare? I detta har vi använt så kallade egenskapskort och annat innehåll som gjort att de kunnat se sin egen ledartyp samt förstå hur och varför andra i omgivningen agerar olika i olika situationer. Deltagarna har fått varsin bok, Fritidsledares tysta kunskap av Mats Havström, Diana Pettersson Svenneke. En bok som tar upp yrket fritidsledare på ett sätt som tidigare varit svår att sätta ord på. Ur boken har vi hittat bra information som vi använt muntligt vid måndagsträffarna, speciellt historien bakom fritidsgårdarna men även hur man kan tänka när man planerar en aktivitet för andra ungdomar. Vi har talat om inställning och värderingar. Hur egenskaper kan skapa relationer och vad det innebär att vara förebilder. Den stående frågan har varit Vad är en bra ungdomsledare? Kerstin Nilsson, projektledare och föreståndare, Efyran -Ungdomens hus. Föreläsningar Första omgången Hjälpledare fick lyssna på föreläsningen Rivet skinn av Niclas Jansson. Den handlade om Niclas uppväxt i tuffa förhållanden och vägen ur ett kriminellt och missbrukande liv. Den andra gruppen lyssnade till Lasse Erikssons föreläsning Alla är olika utom jag. Lasses tema var att våga vara sig själv på en arbetsplats, att olikheter är både bra 17

18 och utvecklande på jobbet. Hjälpledarna var mycket positiva till denna föreläsning. De upplevde och kände sig starkare i sig själva och fick större tro på sin egen identitet - jag duger som den jag är! Det var bra att föreläsningarna lockade till både skratt och allvar. Men man bör tänka på att språknivån är viktig, föreläsningar med allt för akademiskt språk kan vara svårt för deltagarna att förstå Kerstin Nilsson Droginformation Fältverksamheten är socialkontorets förebyggande och uppsökande enhet som vänder sig till Skellefteå kommuns ungdomar i åldern år. Fältverksamheten i Skellefteå jobbar tillsammans med andra aktörer för att ge kommunens unga en bra tonårstid. Fältverksamheten består idag av tre heltidsanställda socionomer och har sin fasta punkt på Efyran - Ungdomens Hus i Skellefteå. Den största delen av tiden återfinns fältarna dock ute i ungdomsmiljöer, på skolor, på stan osv. En av fältarna Hans-Göran Boström har sedan 1990 arbetat med huvudsaklig inriktning på narkotika i Skellefteå med omnejd. Arbetet har till stor del bestått av uppsökande arbete i narkotika och ungdomsmiljöer. Men det har också gett möjlighet att arbeta med olika grupper, familjerådslag, enskilda möten, utbildning och dylikt. Under den eftermiddag Hans-Göran träffade Hjälpledarprojektets ungdomar försökte han ge dem en inblick i: Hur narkotikavärlden har förändrats de senaste 20 åren. Vem är och vem riskerar att bli narkoman i dag. Hur har preparaten förändrats och vilka nya har tillkommit. Vilka strategier bör man ha för att förebygga i deras kommande yrkesroll? Vilket ansvar har man som yrkesperson och medmänniska? En kort inblick i hur man gör och när man gör anmälan till sociala myndigheter. Samt tid för egna frågor från gruppen. 18

19 Hjälpledarna har fått en bra insyn och kunskap om drogers symptom och igenkännande, för att kunna se om andra besökare på Ungdomens hus skulle vara påverkade av narkotika. Detta är särskilt viktigt då Efyran ställer krav på besökarna att vara drogfria. Hjälpledarna har också fått lära sig hur de ska hantera situationer med drogpåverkade personer för att kunna rapportera till ordinarie personal om eventuell avvisning från stället. Denna del av utbildningen har vi sett som en av de mer centrala delarna. Här handlar det mycket om att påverka attityder och att ta ställning. Att som god förebild ta avstånd och inte nyttja droger är ett viktigt ställningstagande för oss. Bilden av en god ledare är också att man föregår med gott exempel, detta gäller även hantering av alkohol. Vi försökte aktivt påverka attityder i detta ämne. Studiebesök När man kommer från länder i konflikt såsom Afghanistan, Irak, Somalia etc. Vad är då detta Ungdomens hus man kommit till? För att deltagarna ska få en djupare kunskap och en bättre insyn så valde vi att låta deltagarna se en mängd liknande verksamheter mot olika målgrupper Fritidsgårdar i Skellefteå Studiebesöken på Skellefteå kommuns fritidsgårdar har gett Hjälpledarna en inblick i fritidsgårdsarbete och vetskap om att det är mötesplatser och arenor för unga människor. Dessa gårdar kännetecknas av den öppna verksamheten där utrymme ges för att goda relationer skapas mellan ungdomar, samt mellan vuxna och besökande ungdomar. Hjälpledarna har även lärt sig hur viktigt det är att fritidsgårdarna är anpassade och attraktiva för både tjejer och killar. Studiebesöken på fritidsgårdarna har gett deltagarna möjligheter att se framtida arbetsplatser samt att bygga nya nätverk. Även vid dessa studiebesök talade vi och ställde frågor om ledarnas förhållningssätt och hur ledarna praktiskt arbetar med de ungdomar som besöker gården. Vi talade om Fritid Skellefteås gemensamma policy och värdegrundsarbete. En deltagare säger: Jag har tyckt att kommunerna har slösat pengar på sådana här ställen, men när jag fick en inblick i vad en fritidsgård är så vill jag att mina framtida barn ska vara på sådana här ställen, drogfritt och med bra vuxna. 19

20 Studieresa till Stockholm Tanken bakom studieresan till Stockholm var en uppmuntran för deras ideella arbete under året. Men också för att engagera, ge kunskaper och erfarenheter samt att skapa förutsättningar för att förverkliga sina idéer på hemmaplan. Det var också viktigt att de skulle få ökad kunskap om olika ungdomars träffpunkter och mötesplatser/arenor. Första året innehöll ett studiebesök på Ungdomens hus Tuben samt Fryshuset. Andra året byttes Tuben ut mot Ungdomens hus Lava. Tuben ligger beläget i Farsta och är en träffpunkt för ungdomar mellan år. På Tuben fick vi en rundvandring, därefter berättade fritidsledarna mer ingående om Tubens olika verksamheter. Där kan man repa med sitt band, lära sig att dansa, producera film, göra sina egna projekt mm. Hjälpledarna fick även prova på att måla tavlor i deras ateljé. Ungdomens hus Lava ligger centralt beläget i Kulturhuset vid Sergels torg. På Lava fick Hjälpledarna en föreläsning om Lava som är en mötesplats och träffpunkt för unga som vill ta del av och ägna sig åt kultur. I Lava finns en projektverkstad där unga kan förverkliga sina idéer inom alla konst och kulturområden. De berättade även om sina arbetsmetoder och om hur betydelsefullt det är att erbjuda coachning, inspiration och olika fackkunskaper. De visade hur de uppmuntrar unga arrangörer genom professionell handledning och ger information till ungdomarna att själva producera olika slags arrangemang. Personalen vid Lava poängterade också att det var viktigt att samarbeta med andra aktörer så att de ungdomar som besöker lava ska erbjudas att vara med i ett större sammanhang där alla kan vara delaktiga och medskapande. Lava förtydligade även hur viktigt det är att det finns professionell utrustning och material så att ungdomarna kan skapa de saker som de vill. Hjälpledarna fick sedan prova på att göra tröjtryck på en egen T-shirt på lava, detta var mycket populärt. På Fryshuset fick vi en föreläsning om deras olika verksamheter. En av deras mest kända är Lugna gatan och av dem fick Hjälpledarna den mest detaljerade presentationen. Allt från rekrytering och utbildning till om hur de praktiskt arbetar på fältet, en av deras värdar pratade om det viktiga arbete som dess medlemmar utför i både förebyggande och främjande syfte. Hjälpledarna fick även veta att man på Fryshuset arbetar med unga individer från olika kulturer och religioner samt att de integrerar unga 20

Hjälpledarprojektet. En utbildningsmodell för ungdomar med ungdomar

Hjälpledarprojektet. En utbildningsmodell för ungdomar med ungdomar Hjälpledarprojektet En utbildningsmodell för ungdomar med ungdomar Hjälpledarprojektet På Efyran Ungdomens hus har ett tvåårigt EU-finansierat projekt pågått under namnet Hjälpledarprojektet. Projektet

Läs mer

Verksamhetsplan för. Fritidsgården. Vävaren. Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013

Verksamhetsplan för. Fritidsgården. Vävaren. Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013 Verksamhetsplan för Fritidsgården Vävaren 2013 Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013 Introduktion Vävaren har funnits som fritidsgård sedan starten 1996. Strömsbro IF driver gården som ligger

Läs mer

ETIK för FRITIDS- LEDARE

ETIK för FRITIDS- LEDARE ETIK för FRITIDS- LEDARE KC KUNSKAPSCENTRUM FÖR FRITIDSLEDARSKAP Kunskapscentrum för fritidsledarskap har under flera år arbetat för att skapa samsyn kring fritidsledarens yrkesidentitet, såsom människosyn,

Läs mer

Välkommen. Varvsgatan 8 374 35 Karlshamn. Telefonnummer: 0454-30 74 98

Välkommen. Varvsgatan 8 374 35 Karlshamn. Telefonnummer: 0454-30 74 98 Välkommen Varvet är ett boende för ensamkommande flyktingungdomar. Här bor både killar som väntar på svar angående uppehållstillstånd och killar som fått permanent uppehållstillstånd. På boendet bor killar

Läs mer

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är

Läs mer

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Åtta enkla, konkreta och varsamma verktyg som bygger broar mellan människor i och utan funktionssvårigheter Det ska vara lätt att leva i Lund för alla

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Sunnanängs förskola Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Innehållsförteckning 1. Vision... 3 2. Sunnanängs långsiktiga mål... 3 3. Definitioner och begrepp... 3 4. Grunduppgifter...

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. I boksamtalet vill jag att de andra i gruppen ska- ha ett mordiskt intresse, brinnande blick, öronen på skaft och

Läs mer

Kvalitetskrav Fritidsgårdar

Kvalitetskrav Fritidsgårdar Kvalitetskrav Fritidsgårdar Barn- och utbildningsnämnden 2016-01-27 Dnr: 185-2016 KVALITETSKRAV BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Innehållsförteckning Sida 1 Gemensamma rutiner och administrativa system Avvikelser

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskoleområde 15 Reviderad 2014-12-10 1.Vår vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Handledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar

Handledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar Handledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar Handledning till metoden aktiva idrottsföräldrar Alla idrottsföreningar vinner på att ha Aktiva idrottsföräldrar och flera av våra stora

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Avsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC

Avsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC Öppet fördjupningsprogram i NVC i Stockholm 2015 Nu för andra året erbjuder vi ett program med stor flexibilitet och där du som deltagare kan välja träningsavsnitt utifrån dina behov och intressen. Vi

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Utvärdering 2014 målsman

Utvärdering 2014 målsman Utvärdering 2014 målsman 209 deltagare Kändes det tryggt att lämna era barn på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 100 0 Ja Nej Varför/varför inte? - Mycket väl anordnat och bra information. - Seriöst! Utförlig

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14 FÖRETAGSINFORMATION OCH ANSÖKAN MENTORSKAPS- PROGRAMMET CANCER ÄR MER ÄN BARA EN SJUKDOM. CANCER KAN VARA OSÄKERHET PÅ SIG SJÄLV OCH SIN FRAMTID, PÅ SINA VÄRDERINGAR OCH SINA DRÖMMAR. CANCER VÄNDER UPP

Läs mer

Utbildningsprocessen

Utbildningsprocessen Utbildningsprocessen Planering av utbildning Innehåll i utbildningen Under ett möte med vårdnära service arbetsgrupp informerar utbildningsansvarig att det ska skräddarsys en utbildning till vårdnäraservice

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012 Page 1 of 5 Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2016 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2016. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala)

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) MENINGSFULLHET-SÄKERHET-KUNSKAP-HOPP-ANSVAR-MOD-RESPEKT-OMTANKE Innehållsförteckning Din trygghet sid. 3 Frivilliga resursgrupper sid. 3 Medlemsvård,

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120711 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Välj utbildningar! Projektet erbjuder: Utbildningar som ska stärka individ och arbetsplats. Utbildningarnas innehåll och upplägg har arbetats fram i samråd med representanter från era arbetsplatser, en

Läs mer

Lillåns förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31

Lillåns förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31 Lillåns förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen 1-5 år Ansvariga

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Förskolans Arbetsplan 2016/2017

Förskolans Arbetsplan 2016/2017 Förskolans Arbetsplan 2016/2017 Avdelning Fantasiresan Stigens Friskola Innehållsförteckning Fokus under 2016-2017 Åtgärder enligt föregående utvärdering Mål och riktlinjer Normer och värden Utveckling

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollbackens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollbackens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollbackens förskola 2016-03-04 Jeanette Libera och Erica Rafstedt Innehållsförteckning Grunduppgifter...3 Definiering av olika begrepp...3 Aktuell kartläggning...3-5

Läs mer

AMP- Ability Management Program Investering i kompetens

AMP- Ability Management Program Investering i kompetens AMP- Ability Management Program Investering i kompetens Genom att investera i kompetens för chefer kommer dessa via AMP genomföra förändringsarbeten som resulterar i värden större än investeringskostnaden,

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2011-2012 Inledning På Akvarellens förskola arbetar vi målmedvetet för att motverka alla former av trakasserier, diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Rapport 5 preliminär, version maj 2010 Fokusgrupper med coacher - En resultatsammanställning baserad på 2 fokusgrupper med sammanlagt 8 coacher. Bengt

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Korta minnesanteckningar från nätverksträff för fritidsgårdar, Karlskoga, 18 maj 2010

Korta minnesanteckningar från nätverksträff för fritidsgårdar, Karlskoga, 18 maj 2010 Hällefors kommun Korta minnesanteckningar från nätverksträff för fritidsgårdar, Karlskoga, 18 maj 2010 Dagordning: 1. Inledning Peter Björklund 2. Vikten och betydelsen av bemötande och ledarskap Ulf Hagström

Läs mer

1) Kön. 2) Hur fick du först reda på kommunens satsning på sommarjobb?

1) Kön. 2) Hur fick du först reda på kommunens satsning på sommarjobb? ) Kön Tjej 55 Kille 58 Annat 2 3 4 5 6 7 2) Hur fick du först reda på kommunens satsning på sommarjobb? Kommunens hemsida Skolan Kompisar via min kontaktperson Medlem där Möjligheternas plats Känner arbetsgivaren

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Bilaga 2. 1. Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur.

Bilaga 2. 1. Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur. Lärarintervjuer Bilaga 2 DROTTNINGHÖG- nr 1 - Svar ja, fått en större kunskap kring natur. - Att vi jobbat med projektet har de varit positiva över. Men föräldrarna har inte fördjupat sig i att vi jobbar

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-09-23 Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Pedagogisk Omsorg Östhammars kommun 2016-17 För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling.

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen är ett av flera arbetssätt för att främja brukares

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2011-03-13 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och

Läs mer

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Åkerbo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Fridebo 0 0 Åkerbo 25 100 Ängabo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Månen 1 4 Regnbågen 0 0 Solen 0 0 Stjärnan 0 0 Flöjten 12 48

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Ledstjärnorna för LRKs värdegrund. Likabehandling Utbildning och utveckling Respekt Bra förebilder Omtanke. Lurbo Ridklubbs värdegrundsarbete

Ledstjärnorna för LRKs värdegrund. Likabehandling Utbildning och utveckling Respekt Bra förebilder Omtanke. Lurbo Ridklubbs värdegrundsarbete LURBO RIDKLUBBS LIKABEHANDLINGSPLAN Datum 20161103 1 (9) Ledstjärnorna för LRKs värdegrund Likabehandling Utbildning och utveckling Respekt Bra förebilder Omtanke Lurbo Ridklubbs värdegrundsarbete LRK

Läs mer