FOLKE BERNADOTTE AKADEMIN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FOLKE BERNADOTTE AKADEMIN"

Transkript

1 FOLKE BERNADOTTE AKADEMIN ÅRSREDOVISNING 2013

2

3 INNEHÅLL GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET INTRODUKTION...7 Folke Bernadotteakademins årsredovisning för De politiska målen...7 Folke Bernadotteakademins mål- och resultatstyrning...8 Folke Bernadotteakademins prestationer och effekter NATIONELL OCH INTERNATIONELL SAMVERKAN OCH SAMORDNING...15 Inledning...15 Kostnadsredovisning...16 Nationella kontaktgruppen för säkerhetssektorreform...17 Nationell samverkan kring FN:s säkerhetsrådsresolution Samarbetet i International Forum for the Challenges of Peace Operations UTBILDNING, SAMTRÄNING OCH ÖVNING...21 Inledning...21 Kostnadsredovisning...22 Insatsförberedande utbildningar...23 Grundläggande utbildningar...25 Internationella lednings- och samverkansövningar FORSKNING, UTVECKLING OCH ERFARENHETSHANTERING...31 Inledning...31 Kostnadsredovisning...32 Forskning och erfarenhetshantering...32 Säkerhetssektorreform...34 Avväpning, demobilisering och återanpassning av före detta kombattanter...35 Rättsstatsuppbyggnad...36 Konfliktförebyggande och medling...38 FN:s säkerhetsrådsresolution EKONOMISKT STÖD TILL CIVILSAMHÄLLET...43 Inledning...43 Kostnadsredovisning...44 Exempel på projektbidrag inom ramen för Fredsmiljonen...45 Exempel på projektbidrag som stärker genomförandet av FN:s resolution PERSONALFÖRSÖRJNING OCH BIDRAG TILL INTERNATIONELLA INSATSER...47 Inledning...47 Kostnadsredovisning...48 Folke Bernadotteakademins personalbidrag...49 Utveckling av Folke Bernadotteakademins personalförsörjningsförmåga...57 Rapportering avseende det totala svenska civila deltagandet i internationella freds- och krishanteringsinsatser ORGANISATION, EKONOMI, PERSONAL OCH LOKALER...61 Organisation...61 Ekonomi...62 Lokalförsörjning, teknik och IT...63 Personal - och kompetensförsörjning...64 FÖRKORTNINGAR FINANSIELL REDOVISNING...69

4

5 GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET JAG HAR PRECIS AVSLUTAT MITT FÖRSTA ÅR SOM GENERALDIREKTÖR för Folke Bernadotteakademin (FBA) och känner en stor stolthet över den verksamhet som vi har bedrivit under Vårt arbete är fortsatt efterfrågat och nödvändigt. Under året har vi bland annat bevittnat det brutala våld som civilbefolkningen i Syrien har utsatts för. Konflikterna i Demokratiska Republiken Kongo, Centralafrikanska republiken och Sydsudan har visat sig obehagligt aktuella i form av upptrappat våld. Dessa konflikter är dessvärre bara några exempel. På många platser i världen lever människor under ständigt hot för sina liv. Vi ska med vårt arbete bidra till internationell fred och säkerhet och förbättra levnadsvillkoren för människor som lever i fattigdom och förtryck. Vår styrka är vår personal såväl i Sverige som i de insatser som vi sekunderar personal till. Vår årsredovisning vittnar om ett händelserikt år. Vi har i genomsnitt sekunderat 80 personer till 34 fredsinsatser i 20 länder. Vi har utvärderat hur FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 beaktas i planering och genomförande av insatser inom ramen för EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP). Vi har lanserat en handbok för politiska rådgivare samt tagit fram ytterligare en handbok för rättegångsobservation av förvaltningsprocesser. Vi har utbildat 774 personer i totalt 53 utbildningar. Vidare har vi genomfört en EU Senior Mission Leaders Course (EU SML-kurs) för blivande insatschefer i EU och gått in i ett intensivt förberedande arbete inför den stora civil-militära samverkansövningen Viking 14. Vi har delat ut omfattande projektbidrag till civilsamhället inom ramen för den så kallade Fredsmiljonen för att ge några exempel. Listan över prestationer som utgör vårt bidrag till de politiska målen att uppnå fred, säkerhet och utveckling i världen kan göras lång. För att nå bästa möjliga effektivitet och resultat har jag skapat ett samlat lednings- och verksamhetsstöd med direktrapporterande funktionschefer. Stabens roll har förtydligats och stärkts. Detta har varit en förutsättning för att ta steget mot en mer samlad myndighet med gemensamma rutiner, prioriteringar och mål. Vi har under 2013 arbetat med att utveckla vår interna styrning, en utveckling som kommer att förenklas och förstärkas kommande år i och med myndighetens nya instruktion och anslagsstruktur. Det blev tidigt tydligt för mig att FBA är en välkänd och etablerad myndighet på den internationella arenan. I Sverige är vi däremot mer anonyma, utanför den närmaste kretsen av aktörer som arbetar med fred och säkerhet. Mot bakgrund av detta har vi gjort en satsning på att kommunicera vår verksamhet. Vi har etablerat en FBA-blogg och har ökat vår närvaro i sociala medier som Facebook och Twitter. Att berätta vår historia vad FBA gör för att bidra till fred, säkerhet och utveckling är också något som vi försöker lyfta fram i denna årsredovisning. Jag hoppas att ni finner den intressant. Stockholm den 24 februari 2014 Sven-Eric Söder Generaldirektör 5

6

7 1 INTRODUKTION 1.1 FOLKE BERNADOTTEAKADEMINS ÅRSREDOVISNING FÖR 2013 I denna årsredovisning redovisas resultatet av den verksamhet som Folke Bernadotteakademin (FBA) har bedrivit under I redovisningen analyseras och bedöms myndighetens prestationer utifrån FBA:s instruktion samt de återrapporteringskrav som myndigheten har ålagts genom regleringsbrevet för Delar av FBA:s verksamhet har regeringen uppdragit åt myndigheten att särredovisa: Svenska myndigheters genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 (Dnr: ), Utvärdering av implementeringen av säkerhetsrådsresolution 1325 i GSFP-insatser (Dnr: ), samt Redovisning av innehåll, omfattning och resultat av den tjänsteexport som bedrivs med finansiering från Sida (Dnr: ). Denna verksamhet kommenteras därför endast översiktligt i redovisningen. Kapitel 1 fungerar som en ram för årsredovisningen och sätter därigenom in övriga kapitel i en kontext. Först beskrivs de politiska mål som FBA:s verksamhet ska bidra till att uppnå, följt av en genomgång av hur FBA:s mål- och resultatstyrning har utvecklats under året, samt ett resonemang om förhållandet mellan FBA:s prestationer och effekter. Efter detta inledande kapitel följer fem kapitel kapitel 2 till 6 som motsvarar myndighetens verksamhetsområden: nationell och internationell samverkan och samordning, utbildning, samträning och övning, forskning, utveckling och erfarenhetshantering, ekonomiskt stöd till civilsamhället samt personalförsörjning och bidrag till internationella insatser. I varje kapitel görs inledningsvis en sammanfattande bedömning av verksamhetsområdets prestationer, vilka sedan förklaras närmare och kompletteras med ett antal mer fördjupade exempel. Avslutningsvis i kapitel 7 redovisas myndighetens organisation, ekonomi, lokaler och personal, följt av den finansiella redovisningen i kapitel 8. I syfte att ytterligare åskådliggöra myndighetens resultat innehåller årsredovisningen löpande ett antal intervjuer och berättelser som exemplifierar effekterna av verksamheten och dess betydelse för enskilda skeenden och individer. 1.2 DE POLITISKA MÅLEN FBA:s verksamhet syftar till att förverkliga regeringens politik inom det internationella utvecklingssamarbetet, såväl som Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik. Enligt ett av återrapporteringskraven i myndighetens regleringsbrev för 2013 ska FBA särskilt redovisa hur verksamheten har bidragit till att uppnå målen för det internationella utvecklingssamarbetet. 7

8 Myndighetens uppdrag på det biståndspolitiska området vägleds av en rad olika policydokument där Sveriges politik för global utveckling (PGU) utgör en grundbult. Målet med PGU är att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling, vilket ska uppnås genom samstämmighetspolitik och ett effektivt bistånd. Som en av sex globala utmaningar identifierar PGU konflikter och sviktande situationer, vilket är den utmaning som är mest relevant för FBA. Ett annat centralt dokument för FBA är Policy för säkerhet och utveckling i svenskt utvecklingssamarbete (PSU) som tar sin utgångspunkt i Sveriges politik för global utveckling. PSU slår fast att krig och väpnad konflikt är ett av de största hindren för utveckling och fattigdomsbekämpning. Det övergripande målet för verksamhet som relaterar till säkerhet och utveckling i Sveriges internationella utvecklingssamarbete är därför att bidra till varaktig fred som möjliggör utveckling. Nationell strategi för svenskt deltagande i internationell freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet ger övergripande vägledning för svenskt agerande i internationell freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Vidare gör regeringens skrivelse, Samhällets krisberedskap stärkt samverkan för ökad säkerhet, bedömningen att civila och militära aktörer bör samverka för att uppnå synergieffekter i både planering, genomförande och utvärdering av internationella insatser. FBA ska tillsammans med flera svenska aktörer, medverka till att uppfylla en rad internationella överenskommelser, framförallt Millenniedeklarationen och New Deal. Millenniedeklarationen slår fast att global utveckling kräver en global helhetssyn och att insatser för fattigdomsbekämpning, utbildning, hälsa, fred, säkerhet, miljö, mänskliga rättigheter och demokrati hänger samman. New Deal är i sin tur en överenskommelse om ett nytt sätt att bedriva utvecklingssamarbete i sviktande stater, vilka omfattar de länder som FBA främst riktar sin verksamhet mot. Genom New Deals ramverk har fokus riktats mot de särskilda utvecklingsbehov som länder i väpnade konflikter har. Ramverket har också inneburit en strukturerad ansats som strävar mot att uppnå fem freds- och statsbyggande mål. De fem målen är: inkluderande politik, rättvisa, säkerhet, grundläggande ekonomiska förutsättningar såsom sysselsättning samt statens inkomster och tillhandahållande av vissa samhällstjänster. 1.3 FOLKE BERNADOTTEAKADEMINS MÅL- OCH RESULTATSTYRNING Under 2013 har FBA utvecklat myndighetens mål- och resultatstyrning, både i syfte att säkerställa länken till myndighetens formella uppdrag med anledning av regeringens översyn av FBA:s instruktion och behovet att förtydliga och utveckla myndighetens interna styrning. 1 FBA tillämpar en mål- och resultatstyrningsmodell som både innehåller långsiktiga komponenter (vision, strategi, verksamhetsidé och värden) och komponenter som förändras på årlig basis (mål och aktiviteter). 1 Förordning (2013:727) med instruktion för Folke Bernadotteakademin gäller from

9 VÅRT UPPDRAG VISION STRATEGI MÅL AKTIVITETER VÅRA VÄRDEN Verksamhetsidé FIGUR 1 illustrerar FBA:s mål- och resultatstyrningsmodell års utvecklingsarbete fokuserade initialt på modellens långsiktiga komponenter. En ny vision, som är den ledstjärna som myndigheten strävar mot på flera års sikt, togs fram under våren. Arbetet organiserades i en inkluderande process med bred delaktighet. Detta förhållningssätt ökade också förståelsen för myndighetens styrform och skapade ett tydligt ägarskap i organisationen. 9

10 EN STÄNDIGT AKTUELL VISION Bara 21 år efter det första världskrigets slut så hände det som aldrig mer fick hända igen. Det andra världskriget blev en brutal påminnelse om att vi människor är vår egen värsta fiende. Krigets brutalitet och omfattning går varken att förstå eller acceptera. Folke Bernadottes upplevelser i det kollapsande Tyskland under krigets slutskede, bland människospillror och ruinstäder, lämnade honom ingen ro. Lidandet som han mötte i koncentrationslägren var obeskrivligt. I sin bok Istället för vapen bearbetar han dessa erfarenheter i syfte att dela dem med andra och bidra till den nödvändiga diskussionen om hur krig ska kunna undvikas i framtiden. Genom uppdraget som FN:s medlare i Palestina fick Bernadotte en oväntad möjlighet att omsätta dessa tankar i praktiken. Sorgligt nog så hann han bara inleda sitt arbete innan allt tog slut en ödesdiger dag i Jerusalem. Hade Folke Bernadotte levt i dag hade han måhända, med en viss tillfredsställelse, kunnat notera att världen i dag gör mer än någonsin tidigare för att förebygga och hantera konflikter och att en institution som stolt bär hans namn utgör en viktig del av dessa ansträngningar. Konflikter bör så långt som möjligt hanteras med fredliga medel. Med denna utgångspunkt fyller även militära resurser en viktig funktion, som i den ena av de två FN-operationer Bernadotte var med om att initiera. Hans vision om barmhärtighet, humanitära principer och fredlig konfliktlösning är tyvärr ständigt aktuell. Vi, på Folke Bernadotteakademin omfattar dessa värden och tillsammans med kolleger från hela världen arbetar vi för fred, säkerhet och utveckling istället för vapen. FOLKE BERNADOTTEAKADEMIN ISTÄLLET FÖR VAPEN Med engagemang, respekt och expertis verkar vi för fred, säkerhet och utveckling Därefter utarbetades en strategi som anger hur myndigheten ska arbeta för att sträva mot visionen. Strategin spänner över fyra områden: verksamhet, kommunikation, organisation och förvaltning samt personalförsörjning och den innehåller sex strategiska utvecklingsmål som tar sikte på Utifrån dessa långsiktiga komponenter, och ett antal andra ingångsvärden, formulerade myndigheten nya årsmål samt identifierade och resurssatte aktiviteter inom ramen för höstens verksamhetsplanering. Parallellt med arbetet att utveckla de olika komponenterna i myndighetens mål- och resultatstyrningsmodell har en grund lagts för ett mer gediget utvecklingsarbete nästkommande år av den årliga styrningen som ska generera nya årsmål och aktiviteter med sikte på FBA har inlett ett arbete med att tydliggöra vilka kategorier av resultat som myndigheten kan bidra med för att nå de politiska målen, och sambanden mellan dessa olika kategorier. På sikt kan detta arbete utgöra grunden för en ny verksamhetsindelning för myndigheten, vilken i sin tur kan utgöra ett raster för formuleringen av kommande årsmål och aktiviteter. Denna indelning i olika resultatkategorier, som sträcker sig från prestationer till prestationsnära effekter och långsiktiga effekter, presenteras mer utförligt i nästa avsnitt. Det senare fungerar också som en 10

11 modell för att förstå redovisningen av 2013 års resultat i kapitel 2-6. Avsnittet utgör således en del i arbetet med att utveckla redovisningen av verksamhetens resultat i årsredovisningen i enlighet med ett av återrapporteringskraven i myndighetens regleringsbrev för Vid sidan av utvecklingen av FBA:s övergripande mål- och resultatstyrning har myndigheten inlett ett arbete med att ta fram en samlad projektstyrningsmodell som syftar till att förbättra planering och uppföljning av enskilda projekt. Vidare har myndigheten fortsatt att utveckla metoder för att utvärdera utbildningar samt inhämta erfarenheter från insatspersonal. Att på detta sätt förbättra kvaliteten i uppföljningen av enskilda projekt, utbildningar, insatser etc. är en förutsättning för att den mer aggregerade mål- och resultatstyrningen ska kunna utvecklas vidare. 1.4 FOLKE BERNADOTTEAKADEMINS PRESTATIONER OCH EFFEKTER FBA är en expertmyndighet som har i uppdrag att stödja internationell fredsfrämjande verksamhet. Verksamheten spänner över ett direkt bidrag till internationella fredsinsatser med personal och kunskapsstöd till en rad centrala freds- och statsbyggandefrågor. Myndigheten är i vissa fall också själv genomförare av projekt i form av rådgivning och utbildning riktade mot lokala och internationella partners i konflikt- och postkonfliktländer samt i sviktande stater. Dessa områden är till sin karaktär sådana att målen är både långsiktiga och svåra att följa upp. Samtidigt förbättras utvärderingsinstrumenten kontinuerligt och det finns ett fortsatt behov av ändamålsenlig resultatrapportering, inte minst i syfte att underlätta regeringens bedömning av de svenska insatsernas effekter. Det analysarbete som myndigheten har gjort under 2013 för att tydliggöra FBA:s kategorier av resultat, och sambanden mellan dessa, kan bidra till att förklara på vilket sätt verksamheten påverkar de aktörer och individer som myndigheten verkar för. FBA kan konstatera att de prestationer som lämnar myndigheten kan delas in i olika kategorier. Varje kategori utgörs av en summering av prestationer av likartad karaktär. Exempel på FBA:s prestationskategorier är: utbildningar och övningar, forskning och forskningsfrämjande verksamhet, metoder och verktyg, personalförsörjning samt ekonomiskt stöd till civilsamhället. Dessa prestationskategorier är i flera fall ömsesidigt förstärkande. Forskningsresultat och erfarenheter från utsänd personal föds till exempel in i nya utbildningar och metoder för att hela tiden förbättra fredsinsatsernas möjligheter att nå sina mål. På samma sätt tas utbildningar och metoder tillvara i exempelvis uppslag till nya forskningsprojekt. FBA:s prestationer förstärks också genom ett brett samarbete med såväl nationella som internationella aktörer. Det expertkunnande som FBA besitter, och de tematiska områden som myndigheten arbetar med, kan i sin tur sägas representera kategorier av långsiktiga effekter som myndigheten strävar efter att uppnå. Dessa effekter kan i förlängningen bidra till förbättrade levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Exempel på långsiktiga effekter som FBA bidrar till är: bättre måluppfyllelse för internationella fredsinsatser, dialog och konfliktlösning, kvinnors deltagande i fredsprocesser, avväpning, demobilisering och återanpassning av före detta kombattanter, rättsstatsuppbyggnad, säkerhetssektorreform, försoning, stabilitet och mänsklig säkerhet samt respekt för mänskliga rättigheter. FBA:s prestationskategorier syftar således till att uppnå effektkategorierna, som i sin tur kan kopplas till målen för det internationella utvecklingssamarbetet. 11

12 De flesta effekter som myndigheten kan påvisa är prestationsnära, dvs. det omedelbara resultatet av en viss prestation kan härledas direkt från myndigheten. Exempel på FBA:s prestationsnära effekter är: förhöjd kapacitet inom relevanta internationella organisationer, ett mer samlat svenskt myndighetsbidrag, ökad kompetens hos individer samt ökad möjlighet för civilsamhället att bedriva verksamhet. Verksamheten bidrar också till långsiktiga effekter genom att skapa förutsättningar för förändringar som oftast inte kan mätas förrän på lite längre sikt. Frågan om vilka kortsiktiga och långsiktiga förändringar som äger rum till följd av en specifik prestation kan vara avhängigt prestationskategori. Förmågan att påvisa effekter kan också påverkas av vilken utvärderingsmetod som är möjlig att tillämpa. Resonemanget ovan sammanfattas i modellen på nästa sida. I resterande del av detta kapitel ges några exempel som åskådliggör och ger konkretion åt modellen. En grundläggande princip inom statsbyggande är enligt PSU ett förverkligande av rättsstatens principer och de mänskliga rättigheterna. Som ett exempel kan nämnas att FBA under året har operationaliserat denna målsättning genom att, tillsammans med OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) utarbeta och lansera en handbok i rättegångsobservation av förvaltningsprocesser (se kapitel 4). Handboken är den första i sitt slag och ett exempel på prestationskategorin metoder och verktyg, där FBA i det här fallet söker bidra till att personer som har i uppgift att observera rättegångar får vederhäftig och ensad vägledning som gör det lättare för dem att identifiera och rapportera missförhållanden. Den långsiktiga effekten av handboken förklaras bäst när den har fått bredare spridning och använts mer frekvent. FBA försörjer internationella insatser med personal i syfte att bidra till att uppnå regeringens målsättning med internationella freds- och krishanteringsinsatser, nämligen att bidra till att förebygga, hantera och lösa kriser och konflikter samt att bidra till fredsbyggande (se kapitel 6). Personalbidraget bidrar direkt till att uppfylla de mål som respektive organisation har satt upp för sina insatser (se myndighetens regleringsbrev). En person som är sekunderad av FBA, till exempelvis en av EU:s krishanteringsinsatser, ingår i insatsens strävan att uppnå till exempel stabilitet och mänsklig säkerhet, rättsstatsuppbyggnad och säkerhetssektorreform. Att isolera vad en enskild individs arbete har haft för effekt i en EU-insats under ett givet år är inte meningsfullt. Genom FBA:s försorg kan dock utbildning och förberedelser innan sekunderingen bidra till ett kvalitativt och mer samlat svenskt bidrag, vilket ökar möjligheten till större effekt i fält. På sikt kan även utveckling av fred och säkerhet i det aktuella landet följas upp i syfte att se om, eller hur mycket, insatsen har påverkat situationen i landet. Ett liknande resonemang kan föras vad gäller myndighetens utbildningar, nämligen att en prestationsnära effekt uppnåtts om det går att påvisa en kunskapsökning hos den deltagande individen. Myndighetens insatsförberedande utbildningar syftar exempelvis till att utbilda individer som ska arbeta i en fredsinsats och ge dem verktygen att utföra sitt uppdrag så bra som möjligt (se kapitel 3). Utvärderingar av FBA:s utbildningar kan även visa på mer omfattande effekter som handlar om huruvida kunskaperna också används och sprids till fler individer långt efter det att de inhämtas. Effekten av upprepade kurser för de östliga partnerskapsländerna 2 skulle till exempel kunna bidra, inte bara till ökad kunskap hos individer, utan till en stärkt förmåga hos dessa länder att bidra med personal till insatser inom ramen för EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP). 2 Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland 12

13 Sveriges politik för global utveckling Samhällets krisberedskap stärkt samverkan för ökad säkerhet Nationell strategi för svenskt deltagande i int. freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet Policy för säkerhet och utveckling POLITISKA MÅL New Deal LÅNGSIKTIGA EFFEKTER Bättre måluppfyllelse för Rättsstatsuppbyggnad fredsinsatser Försoning Dialog och konfliktlösning Säkerhetssektorreform Kvinnors deltagande Stabilitet och mänsklig säkerhet i fredsprocesser Respekt för mänskliga rättigheter Avväpning, demobilisering och återanpassning av f.d. kombattanter PRESTATIONSNÄRA EFFEKTER Samlat svenskt myndighetsbidrag Förhöjd kapacitet inom relevanta internationella organisationer Ökad möjlighet för civilsamhället att bedriva verksamhet Ökad kompetens hos individer Metoder och verktyg PRESTATIONSKATEGORIER Ekonomiskt stöd till civilsamhället Utbildningar och övningar Personalförsörjning Forskning och forskningsfrämjande FIGUR 2 åskådliggör förhållandet mellan prestationer och effekter med exempel från FBA:s verksamhet. 13

14 Ekonomiskt stöd till civilsamhället är ett sista exempel på hur FBA uppnår resultat genom att möjliggöra för civilsamhället att genomföra studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling samt genomföra verksamhet som främjar FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 (se kapitel 5). FBA beviljar bidragsmedel enligt gällande föreskrifter samt följer upp redovisningar. En viktig del av bidragshanteringen handlar om att myndigheten knyter värdefulla kontakter inom civilsamhället som i många fall resulterar i ytterligare utväxling av projekt som FBA deltar i. Ett exempel på detta är den dialog som har uppstått och fortgår mellan FBA och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen om Myanmar, där organisationen har bedrivit utbildningsverksamhet och rådgivning med stöd från Fredsmiljonen och medverkan av FBA. 14

15 2 NATIONELL OCH INTERNATIONELL SAMVERKAN OCH SAMORDNING 2.1 INLEDNING Folke Bernadotteakademin (FBA) ska i enlighet med myndighetens instruktion bidra till nationell samverkan för ett samordnat och effektivt genomförande av internationella insatser. Av instruktionen framgår även att FBA ska vara sammanhållande för det svenska bidraget till insatser inom området säkerhetssektorreform (SSR) samt vara samordnare av det internationella samarbetet inom International Forum for the Challenges of Peace Operations (Challenges Forum). Vidare ska FBA vara nationell kontaktpunkt för det internationella samarbetet inom sitt verksamhetsområde och samverka med institutioner med liknande verksamhet i andra länder. Enligt myndighetens regleringsbrev för 2013 ska FBA vara sammankallande visavi andra myndigheter avseende genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 (resolution 1325) och dess nationella handlingsplan. Regleringsbrevet kodifierar likaledes att Samrådsgruppen för internationella insatser ska användas som ett forum för samverkan och samordning mellan myndigheterna inom verksamhetsområdet. FBA:s samlade verksamhet inom området samverkan och samordning avser således både den nationella och internationella arenan och spänner över flera sakfrågor. När det gäller nationell samverkan har regeringen under årets sista kvartal fattat ett beslut där berörda myndigheter, inklusive FBA, ges uppdraget att samverka i syfte att genomföra regeringens ambition om ett samlat och koherent svenskt agerande inom internationell fredsfrämjande verksamhet. Möjligheterna för samverkan ska enligt beslutet förbättras genom ett nyinrättat råd för myndighetssamverkan rörande internationell fredsfrämjande verksamhet. Rådet sammanträdde för ett konstituerande möte i december Parallellt med rådets inrättande har samverkan fortsatt under 2013 med ungefär samma ambitionsnivå som tidigare år i den nationella kontexten. Att notera är dock att flera av de nationella samverkansorganen har utrett nuvarande former för samverkan under året, vilket kan ligga till grund för arbetet i det nyinrättade rådet framöver. Arbetsgruppen för utvecklad myndighetssamverkan (AG MyndSam) har exempelvis i sin slutrapport konstaterat att myndigheterna saknar tydlig styrning avseende hur de ska bidra till sådana insatser som baseras på en samlad ansats. Rapporten understryker också att det saknas en aggregerad nivå där information från olika nationella samverkansfora samlas. Förhoppningsvis kan det nya rådet för internationell fredsfrämjande verksamhet fylla en sådan funktion. Vidare har Samrådsgruppen för internationella insatser diskuterat behovet och syftet av sin egen funktion i ljuset av det nyinrättade rådet. Slutsatsen var, att behovet av att myndigheternas representanter träffas och utbyter erfarenheter kvarstår, eftersom det ger de utsändande myndigheterna en möjlighet att hålla sig löpande informerade om diskussioner kring utsändandeverksamheten. 15

16 Samverkan har även upprätthållits på en hög nivå i den internationella kontexten under FBA har bland annat deltagit i det internationella samverkansorganet International Association of Peacekeeping Training Centres (IAPTC), där myndigheten har en särskild roll att utveckla och konsolidera verksamheten samt bidra till det löpande arbetet. Viktiga lärdomar och erfarenheter från ett flertal olika fredsbevarande insatser och utbildningsinstitutioner har inhämtats för att på olika sätt tillvaratas i myndighetens utbildningsverksamhet. FBA har även fortsatt att fungera som ordförande för Integrated DDR Training Group (IDDRTG) fram till och med det årsmöte som hölls i Barcelona i början av juni. FBA fortsätter att vara en aktiv partner och har, som ett exempel på det, bland annat tagit ansvaret för IDDRTG:s nya hemsida som har lanserats under året. På EU-sidan har FBA bland annat i stor utsträckning samverkat med den europeiska utrikestjänsten (EEAS) och inom European Security and Defence College (ESDC) som är en nätverksorganisation inom EEAS. 2.2 KOSTNADSREDOVISNING Samverkan och samordning är något som genomsyrar hela FBA:s verksamhet. Därför innehåller även andra verksamhetsområden kostnader för samverkan och samordning. I den analys av prestationer och effekter som FBA har påbörjat under året framgår att samverkan och samordning kan komma att omstruktureras som prestationskategori. Redovisningen av kostnader och intäkter i tabellen nedan ska ses i ljuset av detta. Tabellen visar att kostnaderna för den verksamhet som ligger kvar i detta verksamhetsområde är på i stort sett samma nivå som tidigare år. FBA har valt att lyfta ut kostnaderna för ekonomiskt stöd till organisationer som främjar genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution Dessa kostnader redovisas istället under verksamhetsområdet ekonomiskt stöd till civilsamhället. Samtidigt har myndigheten ökat ambitionsnivån, och därigenom kostnaderna, för samverkan och annan närliggande verksamhet för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325, vilket förklarar de sammantagna kostnaderna Kostnader totalt (tkr) Intäkter av anslag (tkr) Övrigt (tkr) TABELL 1 visar FBA:s kostnader och intäkter för verksamhetsområdet nationell och internationell samverkan och samordning. I resterande avsnitt i detta kapitel redogör myndigheten för exempel på nationellt och internationellt samverkansarbete genom en fördjupad redovisning av vissa fora (Challenges Forum och NKSSR) respektive samverkan inom expertområden (FN:s säkerhetsrådsresolution 1325). Urvalet baseras på att arbetet inom dessa organ och områden styrs av jämförelsevis tydliga premisser. 3 Textuellt redovisas Good Offices och vissa delar av arbetet med resolution 1325 i kapitel 4. 16

17 2.3 NATIONELLA KONTAKTGRUPPEN FÖR SÄKERHETSSEKTORREFORM I linje med den svenska inriktningen för säkerhetssektorreform (SSR) leder FBA den Nationella kontaktgruppen för säkerhetssektorreform (NKSSR) som samlar svenska myndigheter med internationell verksamhet inom området säkerhetssektorreform. Gruppen hade månadsvisa möten under 2013 (totalt elva, vilket är lika många som under 2012) och ägnade sig åt såväl informationsutbyte som tematiska fördjupningar. Fördjupningarna gällde bland annat Kosovo, Mali och Liberia. Inom ramen för NKSSR ordnade FBA två så kallade introduktionsdagar där ett åttiotal företrädare för myndigheter, departement och civilsamhälle fick tillfälle att fördjupa sig i SSR-frågor samt diskutera teori, praktik och erfarenheter. Vidare genomförde gruppen en resa till Kosovo för att kunna skapa en gemensam bild av den pågående strategiska säkerhetssektorreformen i Kosovo samt svenska myndigheters bidrag till denna samlade reform. NKSSR har under året fortsatt att dra nytta av NKSSR-samordnaren i Monrovia, som inrättades som ett resultat av gruppens behovsanalys i Liberia Samordnaren har under 2013 stöttat såväl myndighetsvisa som gemensamma insatser och besök samt förmedlat rapporter som har gjort det möjligt att anpassa och inrikta myndigheternas fortsatta arbete. 4 Sammantaget bidrar arbetet i NKSSR till ömsesidigt informationsutbyte, gemensam kunskapsuppbyggnad och samlade fältkontakter, vilket medför att berörda myndigheter kan undvika onödig duplicering och istället främja synergier. Förklaringen till det lägre utfallet för NKSSR 2013, som framgår av tabellen nedan, är att tjänsten som handläggare för NKSSR stod vakant under några månader i samband med föräldraledighet Kostnader totalt (tkr) Bidrag 899 TABELL 2 visar FBA:s kostnader för NKSSR. Under 2013 och 2012 genomfördes inga behovsanalyser av den typ till vilken särskilda bidrag erhölls NATIONELL SAMVERKAN KRING FN:S SÄKERHETSRÅDSRESOLUTION 1325 I rollen som samordnare gentemot andra myndigheter har FBA haft uppdraget att sammanställa den redovisning av svenska myndigheters arbete med FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 (resolution 1325) som ska ske årligen. Rapporteringen för 2012 utgick från de indikatorer för den svenska handlingsplanen som togs fram under 2012 under ledning av FBA. Rapporten sammanställdes av FBA och lämnades till regeringen den 1 mars Arbetet med att rapportera mot indikatorerna gav också en djupare inblick i, och möjliggjorde utvärdering av, hur implementeringen av handlingsplanen fortskrider på myndigheten. Resultaten i rapporten har bland annat lett till stärkt genusperspektiv i delar av FBA:s utbildningsverksamhet. 4 En översyn av Sida:s finansiering av tjänsten har lett till att den avslutats vid årsskiftet 2013/14. 5 Svenska myndigheters genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 (Dnr: ) 17

18 Under det gångna året sammankallade FBA även svenska 1325-aktörer till tre möten med Nationellt samverkansforum för resolution 1325, vilket är ungefär lika många möten som föregående år. Forumet samlar berörda departement, myndigheter och det civila samhället och syftar till informationsutbyte och möjligheter att följa upp genomförandet av den nationella handlingsplanen. Under året har forumet använts för att samla civilsamhällets synpunkter och förslag gällande kommande utveckling av den nationella handlingsplanen och dess uppföljning. FBA sammanställde de olika förslag som inkom och rapporterade underlaget till Regeringskansliet. Tematiska presentationer och diskussioner fortsatte också under årets möten med Nationellt samverkansforum för resolution 1325 där internationell utveckling rörande kvinnor, fred och säkerhet var i fokus. FBA deltog fortsatt som aktiv medlem i Genderforce-samarbetet och bidrog både till den myndighetsgemensamma utbildningen Gender Advising in the Field and in Operations och till genomförandet av det pågående Gender Coach-programmet. FBA:s högsta ledning deltar i programmet tillsammans med MSB och stora delar av Försvarsmaktens ledningsgrupp. Två av FBA:s medarbetare deltar även som coacher till två av Försvarsmaktens högsta chefer. Förutom kontinuerliga coachträffar har programmet genomfört tre seminarier under Återkopplingen på programmet har vid dessa beskrivits som mycket lyckat och effekterna av utbildningen kan redan noteras inom de deltagande myndigheterna, till exempel i form av ökad kontakt med kvinnoorganisationer vid insatsbesök. Tabellen nedan visar att FBA:s kostnader för samverkan och annan närliggande verksamhet inom området resolution 1325 har ökat sedan Detta förklaras av det ökade behov som finns på området, vilket lett till att FBA:s uppdrag avseende genomförandet av resolution 1325 kontinuerligt har vuxit och att personalkostnaderna därmed har ökat Kostnader totalt (tkr) 2 764* TABELL 3 visar FBA:s kostnader för samverkan och annan närliggande verksamhet inom området resolution *Kostnader för utbildningarna Gender Coach och Gender Advising in the Field and in Operations redovisas i kapitel SAMARBETET I INTERNATIONAL FORUM FOR THE CHALLENGES OF PEACE OPERATIONS International Forum for the Challenges of Peace Operations (Challenges Forum) består av 45 organisationer från 20 länder som alla förenas av en målsättning att bidra till stärkandet av multifunktionella fredsinsatser. Partners inkluderar beslutsfattare samt militära, civila och polisiära aktörer från alla regioner i världen, inklusive de största truppbidragarländerna och de permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd. Verksamheten innehåller ett årligt forum, seminarier, fältstudier, tematiska arbetsgrupper och publicering av mötesrapporter och studier. Det gemensamma syftet för all verksamhet är att, genom dialog med FN-sekretariatet och andra centrala aktörer, identifiera rekommendationer för hur fredsinsatser kan förbättras, 18

19 och sedan verka för att rekommendationerna genomförs. Arbetet samordnas av ett sekretariat som är placerat vid FBA och som erhöll en förstärkningsbudget under för att möjliggöra en utveckling av kommunikationsverksamheten, inklusive hemsidan, och för att bana väg för en mer diversifierad finansiering av den samlade verksamheten. Vid det årliga seminariet i New York, som Challenges Forum arrangerade i februari, deltog drygt 140 deltagare från 37 länder och ett flertal internationella organisationer. Seminariet syftade bland annat till att bidra till ökad samsyn kring utmaningar och möjliga lösningar för dagens fredsinsatser. Chefen för FN:s fredsbevarande insatser använde bland annat seminariet för att presentera planen på en offensiv interventionsbrigad inom FN:s insats i Demokratiska Republiken i Kongo. Vidare har Challenges Forums partnerskap fortsatt att fördjupa sig i fyra ämnen som bedöms vara centrala för morgondagens fredsinsatser och som kommer att behandlas i skriftliga slutsatser under Ämnena är: Future Concepts, Comparative Policies, Principles and Guidelines, Impact Evaluation and Assessment samt Authority, Command and Control. Inom ramen för detta arbete höll Challenges Forum ett seminarium i maj i Uganda som inriktades på att sammanföra partners och chefer med operativt ansvar för fredsinsatser i regionen. Det årliga forumet hölls i december 2013 i Argentina i samarbete med landets försvarsdepartement, försvarsmakt och utbildningscenter för fredsinsatser. Forumet samlade drygt 100 deltagare från 22 länder som bland annat analyserade hur regionala organisationer bättre kan bidra till effektivare FN-insatser. Forumet ledde till att deltagarna fick en gemensam lägesbild av hur regionala organisationer samarbetar med FN och dess fredsinsatser, samt vilka möjligheter och utmaningar som kan finnas i att utöka regionala organisationers stöd till FN i fredsinsatser. Challenges Forums partnerskap beslutade i början av året att stödja FN i dess arbete med att ta fram de första officiella riktlinjerna för polisverksamhet i internationella fredsinsatser. FBA har, i linje med detta, stöttat FN:s polisenhet i dess arbete, satt frågan på agendan för ett flertal möten och underlättat för intresserade partnerorganisationer att engagera sig. Detta har bland annat resulterat i att tre partnerländer (Norge, Sydafrika och Nigeria) har erbjudit sig att genomföra varsin internationell konferens där man, i samarbete med FN, kommer att driva arbetet med riktlinjerna för polisverksamhet framåt under Sammantaget bidrar de forum och seminarier som Challenges Forum arrangerar till ökad kunskap hos nyckelpersoner inom världssamfundet, som sedan har möjlighet att omsätta denna kunskap till reformer inom sina egna organisationer. Sådana institutionella effekter kan också förstärkas genom Challenges Forums skriftliga publikationer. När flera internationella organisationer och länder kan ta del av skriftliga rekommendationer om hur fredsinsatser kan förbättras ökar förutsättningarna för att de omsätts till reformer, inte bara punktvisa utan på bred front. Förutsättningarna för att rekommendationerna ska leda till verklig förändring ökar också när de, som i fallet med Challenges Forum, har tagits fram i ett brett och världsomspännande partnerskap. I förlängningen kan de aktiviteter som Challenges Forum genomför bidra till mer effektiva och kvalitativa multifunktionella fredsinsatser. 19

20 Tabellen nedan visar att kostnaderna för Challenges Forum har utvecklats något i enlighet med den ambitionsnivå som FBA haft under året Kostnader totalt (tkr) 7 602** 7 241* TABELL 4 visar FBA:s kostnader för International Forum for the Challenges of Peace Operations. * Utfallet omfattar särskilt bidrag från UD om tkr, respektive 200 tkr från Försvarsmakten som utgör ersättning för tjänster i ett gemensamt projekt. ** Utfallet omfattar särskilt bidrag från UD om tkr, respektive 508 tkr från Försvarsmakten som utgör särskilt ersättning för tjänster i ett gemensamt projekt. CONSIDERATIONSSTUDIEN FORTSÄTTER ATT HA BETYDELSE Challenges Forumets huvudpartner i Nigeria är Nationella försvarshögskolan, där dekanus Dr Istefanus Zabadi verkar. Han har bidragit till att studien Considerations for Mission Leadership in United Nations Peacekeeping blivit en angelägen bok för ledare i både FN, AU och ECOWAS insatser. Många erfarna och respekterade personer inom partnerskapet arbetade aktivt med studien på Challenges Forumets ordinarie möten under åren och den används som kurslitteratur när FN och EU utbildar sina högsta chefer för fältinsatserna. Vi frågade oss, hur hjälper vi framtida ledare i FN-insatser på bästa sätt? Alla Challenges Forumets partners ställde upp och bidrog med stort engagemang och mycket hårt arbete. Vi bad dessutom erfarna ledare från olika fredsinsatser kommentera texten innan den blev klar. Det gjorde att studien fick stor trovärdighet, förklarar Dr Zabadi. Nationella Försvarshögskolan i Nigeria ger kurser på strategisk nivå och använder boken vid varje högre kurs inriktad på fredsinsatser. Vi använder den flitigt under utbildningen och varje studerande har sitt eget exemplar. Våra kurser riktar sig till deltagare från flera länder i Afrika och de får boken av oss både på engelska och på franska. Varje år är det minst 200 kursdeltagare som tar del av boken bara i Nigeria. Vissa av deltagarna avancerar sedan till högre tjänster inom FN:s olika insatser. Chefer för fredsinsatser som har gått våra utbildningar berättar hur nyttig studien varit för dem. Så är den användbar? Absolut! säger Dr Zabadi med emfas. 20

21 3 UTBILDNING, SAMTRÄNING OCH ÖVNING 3.1 INLEDNING Folke Bernadotteakademin (FBA) ska i enlighet med myndighetens instruktion genomföra utbildning, samträning och övning som tillsammans med andra myndigheters insatser krävs för att förbereda svensk och utländsk personal för deltagande i internationella insatser. FBA ska vidare enligt instruktionen bidra till effektiv samordning av utbildningsinsatser och samordna stödet till utvecklingen av EU:s krishanteringsförmåga. FBA:s samlade utbildnings- och övningsverksamhet omfattar behovsbaserad och efterfrågad utbildning på grund- och specialistnivå, liksom olika insatsförberedande utbildningar. FBA lägger också stor vikt vid att utföra multifunktionella övningar med svenskt respektive utländskt, civilt respektive militärt, deltagande samt att utveckla utbildningar i nära samarbete med relevanta partners. Utvecklingsarbetet av utbildnings- och övningsverksamheten har varit intensivt under FBA har samverkat med viktiga utbildningsaktörer, både nationellt och internationellt genom att bland annat verka inom centrala europeiska utbildningsplattformar såsom European Security and Defence College (ESDC) och Europe s New Training Initiative for Civilian Crisis Management (ENTRi). Inom ramen för ENTRi har FBA deltagit aktivt i de arbetsgrupper som behandlar utvärdering, pedagogiska metoder och e-baserat lärande. Mervärdet av FBA:s deltagande i ENTRi ligger framför allt i det erfarenhets- och kapacitetsutbyte som nätverket möjliggör, men även att det går att bedriva mer effektiv insatsförberedande utbildning när deltagare från hela Europa samlas. Inom ENTRi har FBA spelat en aktiv roll i certifieringen av de kurser som kallas för Hostile Environment Awareness Training i Europa och som är fortsatt högt efterfrågade. Dessa kurser, som på svenska kallas för Skydd mot risker, har under året genomgått ett grundligt utvecklingsarbete, vilket bland annat har resulterat i ett nära samarbete med Försvarsmaktens expertfunktion på gisslantagning samt en förlängd scenariobaserad utomhusövning. Konceptutveckling har också präglat årets arbete med myndighetens insatsförberedande utbildningar (IFU) samt arbetet med EU Senior Mission Leaders Course (EU SML-kursen). För ett flertal av FBA:s utbildningar har det därtill utvecklats ett mentorskoncept, vilket möjliggör för ett kvalitativt utbyte med relevant expertis har vidare varit ett år med intensiv, löpande utbildnings- och övningsverksamhet. Övningsmässigt präglades 2013 av förberedelserna inför den stora civil-militära ledningsövningen Viking 14. Tabellen nedan visar att det under 2013 totalt genomfördes 53 utbildningar, vilket är 7 fler än 2012 och 15 fler än Den relativt stora skillnaden mellan 2011 och 2013 beror framför allt på FBA:s breda engagemang i den resursintensiva övningen Viking 11, som begränsade möjligheten att genomföra andra utbildningar under våren

22 Tabellen visar vidare att ökningen av utbildningstillfällen inte behöver innebära en motsvarande ökning i antal kursdeltagare, som i absoluta termer är marginellt fler i jämförelse med 2012 närmare bestämt 17 fler. Det ökade antalet utbildningstillfällen står inte i proportion till det ökade antalet utbildningar. Förklaringen återfinns framför allt i ambitionen för de insatsförberedande utbildningarna, att utbilda alla personer innan de sänds ut i fält. Konsekvensen av detta har blivit ett ökat antal utbildningstillfällen med ett ofta begränsat antal deltagare per utbildningstillfälle Totalt antal kurser Totalt antal utbildningsdagar Totalt antal kursdeltagare Genomsnitt antal kursdeltagare per kurs 14,6 16,5 18 Kvinnliga kursdeltagare 41 % 37 % 41 % Deltagare från EU-länder 59 % 71 % 69 % TABELL 5 visar det totala antalet kurser som genomförts vid FBA under Tabellen omfattar insatsförberedande utbildningar (se avsnitt 3.3), grundläggande utbildningar (se avsnitt 3.4) och specialiserade utbildningar (se kapitel 4). FBA:s utbildningar fortsätter att ha gott anseende och vara efterfrågade, vilket delvis bekräftas av att antalet sökande per kurstillfälle genomgående fortsätter att vara högre än antalet tillgängliga platser. De flesta kurser är inte öppna för allmänheten att söka, utan bygger på ett nomineringsförfarande från organisationer och länder. För de utbildningar som under 2013 annonserades på FBA:s hemsida inkom 2,3 ansökningar per antagen deltagare, vilket är något lägre än 2012 (2,6), men fortfarande högre än 2011 (1,7). Även om vissa kurser har ett mycket högt söktryck, är det överlag önskvärt att få fler sökande, för att därigenom få ett bättre urvalsunderlag. Detta är något som myndigheten fortsätter att arbeta med bland annat genom en särskild satsning på kommunikation. Andelen kvinnliga kursdeltagare fortsätter att vara stabilt omkring 40 procent, vilket mer eller mindre reflekterar andelen kvinnliga sökande. 6 Att det är något färre kvinnor än män som söker till kurserna beror sannolikt på att flera av myndighetens utbildningar berör ämnesområden som fortfarande domineras av män. 3.2 KOSTNADSREDOVISNING Som framgår av tabellen nedan har den totala kostnaden för verksamhetsområdet utbildning, samträning och övning ökat sedan 2012 och närmat sig 2011 års kostnader. En viktig anledning till detta är att FBA under 2013 har gått in i ett mer intensivt förberedelsearbete inför den civilmilitära samverkansövningen Viking var andelen kvinnliga sökande 37 %. 22

23 Kostnader totalt (tkr) Intäkter av anslag (tkr) Övrigt (tkr) TABELL 6 visar FBA:s kostnader och intäkter för verksamhetsområdet utbildning, samträning och övning. I resterande avsnitt i detta kapitel redogör myndigheten för exempel på FBA:s utbildningsoch övningsverksamhet genom att redovisa insatsförberedande utbildningar, 7 grundläggande utbildningar 8 (med särskilt fokus på EU Senior Mission Leaders Course och en utbildning om EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik för det Östliga partnerskapet) samt internationella lednings- och samverkansövningar (med fokus på Viking 14 och övrigt övnings- och utbildningsstöd till Försvarsmakten). FBA:s sammanlagda utbildnings- och övningsverksamhet omfattar även så kallade specialiserade utbildningar. Dessa utbildningar redovisas mer utförligt i kapitel 4 eftersom de är förknippade med den ämnesmässiga kunskap som bedrivs inom myndighetens kunskaps- och kapacitetsutvecklande verksamhet INSATSFÖRBEREDANDE UTBILDNINGAR FBA:s insatsförberedande utbildningar (IFU) syftar till att förbereda personal i anslutning till att de tillträder en tjänst i en specifik internationell freds- och krishanteringsinsats. Förberedelsen stärker förutsättningarna för de utsända att snabbt kunna anpassa sig till arbetet i insatsen och dess utmaningar. På så sätt bidrar de insatsförberedande utbildningarna till ökad förmåga att uppnå de mål som respektive organisation har satt upp för sina insatser. Insatsförberedande utbildningar omfattar både insatsspecifika kunskaper och verktyg inom tematiska områden. Utöver detta ger utbildningen kunskap om den politiska inriktningen för den aktuella insatsen. Utbildningarna skräddarsys i möjligaste mån till insatsens och tjänstens krav samt deltagarnas tidigare kunskap och erfarenhet. Totalt genomförde FBA 22 IFU under 2013, vilket innebär en ökning i jämförelse med tidigare år. Samtidigt har det totala antalet kursdeltagare i insatsförberedande utbildningar minskat. Varje insatsförberedande utbildning har således ett relativt lågt antal deltagare; inte sällan endast en person. Antalet deltagare på FBA:s reguljära IFU 10 har visserligen ökat från 28 deltagare 2012 till 36 deltagare under 2013, men samtidigt har FBA endast genomfört en IFU inom ENTRi, till skillnad från 2012 då myndigheten genomförde två IFU inom ramen för ENTRi samt en för Kustbevakningen. Dessa utbildningar samlade ett betydligt högre antal deltagare per utbildningstillfälle än FBA:s reguljära IFU. Sammantaget har detta resulterat i att antalet IFU har ökat, medan det totala antalet deltagare har sjunkit. 7 Insatsförberedande utbildningar (IFU) 2013; ENTRi Pre-Deployment EUMM Georgia, IFU EUMM Georgien (x 3), IFU EUPOL COPPS Palestinska områdena, IFU EUPOL Afg/BSE, IFU EUPOL Afg, IFU TIPH, IFU OSSE i Tadjikistan, IFU EUSR, IFU EUBAM Libyen, IFU EULEX Kosovo, IFU UNMIL Liberia, IFU TIPH, IFU EUCAP Nestor, TIPH, och Bryssel, IFU EUPOL Afghanistan, IFU TST Afghanistan, IFU EUSR, IFU Kvartettkontoret, IFU UNDP RCO Somalia, IFU OSSE ODIHR, IFU EULEX Kosovo. 8 Grundläggande utbildningar 2013; CSDP Missions and Operations From Planning and Launching to Recruitment and Deployment, Module I, CSDP Missions and Operations From Planning and Launching to Recruitment and Deployment, Module II, EU Senior Mission Leaders Course (EU SML), Gender Advising in the Field and in Operations (GAFO), Gender Coach, Utbildningsdag i genderperspektiv för irländska försvarsmakten, Information and Intelligence Cooperation in Multifunctional International Operations, Information and Information and Intelligence Cooperation in Multifunctional International Operations, Information and Intelligence Cooperation for the International Criminal Court, Crisis Information Management Course (Nairobi), Crisis Information Management Course (Berlin), Proactive Presence - Field Strategies for Protecting Civilians Protection Against Risks and Threats in Conflict Areas (x3) Hostile Environment Awareness Training (HEAT). 9 Specialiserade utbildningar 2013: Basic Security Sector Reform (SSR) Course, Course on Security Sector Reform, Introduktionsdag, Säkerhetssektorreform, Utbildningsdag Säkerhetssektorreform, DPA Facilitation of Dialog Processes and Mediation Efforts, Facilitation of Dialogue Processes and Mediation Efforts, Reconciliation as Process and Practice, The Role of Economic Actors in Conflict Prevention and Peace Building, Course on Disarmament, Demobilisation and Reintegration (DDR) (x 2), Rule of Law Course. 10 Med reguljär IFU avses FBA:s egna IFU, vilka i princip genomförs månatligen. 23

FOLKE BERNADOTTE AKADEMIN

FOLKE BERNADOTTE AKADEMIN FOLKE BERNADOTTE AKADEMIN VERKSAMHETSPLAN 2016 INNEHÅLL GENERALDIREKTÖRENS ORD...5 1 INLEDNING...6 2 GRUNDUPPDRAG OCH STYRMODELL...7 3 STYRVÄRDEN...9 3.1 Strategiska utvecklingsmål...9 3.2 Prioriteringar...10

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 13 november 2015 (OR. fr)

Europeiska unionens råd Bryssel den 13 november 2015 (OR. fr) Conseil UE Europeiska unionens råd Bryssel den 13 november 2015 (OR. fr) PUBLIC 13798/15 LIMITE COAFR 322 CFSP/PESC 728 CSDP/PSDC 591 COHAFA 101 COHOM 106 POLMIL 96 I/A-PUNKTSNOT från: till: Ärende: Kommittén

Läs mer

Praktikrapport. Allmänt om praktikplatsen

Praktikrapport. Allmänt om praktikplatsen Praktikrapport Praktikant: Linn Trägårdh (linn.tragardh@gmail.com) Praktikplats: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i Karlstad Ekonomienheten Controllerfunktionen Besöksadress: Norra Klaragatan

Läs mer

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:1 2014-02-13 UF2014/9980/UD/SP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för mänsklig säkerhet

Läs mer

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013.

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. 2 Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. Innehåll 1 Vision, verksamhetsidé och värdegrund 2 Syftet med en strategisk utvecklingsplan 2.1 Uppföljning och utvärdering 2.2 Översyn och eventuell

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Erik Aspeqvist, Emma Jarbo, Oskar Foldevi, Fredric Malmros och Hanna Stapleton 2011-11-11 Bakgrund Om utvärderingen Växthus

Läs mer

Praktikrapport Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete

Praktikrapport Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Praktikrapport Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Praktikplats: Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Praktikperiod: 30 augusti 2010 14 januari 2011 Handledare: David Holmertz

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,

Läs mer

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014 Regeringsbeslut III:5 2012-03-29 UF2012/21825/UD/UP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Strategi för särskilda insatser för demokratisering och

Läs mer

Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar

Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar SKRIVELSE 1(8) Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar Detta är en sammanställning av några kortare texter som beskriver vilka lagar och regler som styr det regionala utvecklingsuppdraget som

Läs mer

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-0942 Landstingsstyrelsen Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Läs mer

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 PM Socialtjänstförvaltningen Yasmine Ekman Munir, Shahid Saleem, Ulla-Britt Fingal 2005-04-05 Bilaga 1 Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 Bakgrund

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

Internationell policy för Tranemo kommun

Internationell policy för Tranemo kommun Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Policy för internationellt arbete

Policy för internationellt arbete 1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan

Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan Rapport från Läkemedelsverket 2013-01-31 Dnr 1.2-2013-4123 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Somalia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Somalia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Somalia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.018 Resultatstrategi

Läs mer

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 1. Förbundets ändamål och uppgifter Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Trelleborgs kommun svara för

Läs mer

Verksamhetplan för 2013 för CONCORD Sverige

Verksamhetplan för 2013 för CONCORD Sverige Verksamhetplan för 2013 för CONCORD Sverige 1. Inledning CONCORD Sveriges uppdrag är att inom ramen för EU:s utvecklingssamarbete och utvecklingspolitik bedriva påverkans- och informationsarbete med fokus

Läs mer

Strategi hållbar fred

Strategi hållbar fred Strategi hållbar fred 2017 2022 Strategi Hållbar fred 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen

Läs mer

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här

Läs mer

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets

Läs mer

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,

Läs mer

Bilaga FBA:s svar på uppdraget att bidra till Sveriges genomförande av Agenda 2030

Bilaga FBA:s svar på uppdraget att bidra till Sveriges genomförande av Agenda 2030 Mål och delmål 16. Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande

Läs mer

Verksamhetsplan för Internationella Arbetslag 2007-2008

Verksamhetsplan för Internationella Arbetslag 2007-2008 Verksamhetsplan för Internationella Arbetslag 2007-2008 Internationella arbetslag (IAL) är en organisation som verkar för fred genom att skapa mötesplatser mellan människor. Vi arbetar förebyggande genom

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

Folkuniversitetets internationella ramprogram

Folkuniversitetets internationella ramprogram Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

Stöd till Migrationsverket för fortsatt arbete med Söderköpingsprocessen

Stöd till Migrationsverket för fortsatt arbete med Söderköpingsprocessen Protokoll 1 2010-11-02 UF2010/36062/EC (delvis) Utrikesdepartementet Stöd till Migrationsverket för fortsatt arbete med Söderköpingsprocessen 2 bilagor Ärendet Söderköpingsprocessen lanserades under det

Läs mer

Remiss av betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Remiss av betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck Skarpnäcks stadsdelförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-07-22 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 15024 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2015-08-27

Läs mer

U N I T E D N A T I O N S A S S O C I A T I O N O F S W E D E N

U N I T E D N A T I O N S A S S O C I A T I O N O F S W E D E N EFFEKTRAPPORT 2014 Vi gör skillnad. Vi skapar en bättre värld genom att varje dag arbeta för fred, utveckling och mänskliga rättigheter. Som medlem och bidragsgivare skapar du hopp och räddar liv. Nu och

Läs mer

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap. Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

Strategisk kompetensförsörjning

Strategisk kompetensförsörjning www.pwc.se Revisionsrapport Kerstin Svensson Cert. kommunal revisor Strategisk kompetensförsörjning Surahammar kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande revisionell bedömning... 1 2. Uppdrag... 3 2.1.

Läs mer

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007

Läs mer

Livsmedelsverket. Resultatredovisning, Jämställdhetsintegrering i myndigheter 2014

Livsmedelsverket. Resultatredovisning, Jämställdhetsintegrering i myndigheter 2014 Resultatredovisning, Jämställdhetsintegrering i myndigheter 2014 Enligt Regleringsbrev för 2014, diarienummer 150/2014 1 1. Sammanfattning hade i uppdrag att bedriva utvecklingsarbete inom kärnverksamheten

Läs mer

Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland 2016-2017

Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland 2016-2017 Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) Sida 35 KS/2016:51 Handlingsplan för e-hälsa 2016-2017 Kommunerna och Region Östergötland bedriver sedan några år tillbaka

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

Hur långt bär resolution 1325?

Hur långt bär resolution 1325? Hur långt bär resolution 1325? Målet med FN-resolutionen 1325 är att ge mer makt åt kvinnor i fredsprocesser. Istället för att ses som passiva offer ska kvinnor synliggöras som pådrivande aktörer. Men

Läs mer

Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13)

Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13) YTTRANDE 1 (5) s.registrator@regeringskansliet.se s.sfo@regeringskansliet.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM S2013/2054/SFÖ Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens

Läs mer

S-studenters långtidsplan fram till 2020

S-studenters långtidsplan fram till 2020 S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Missiv Dok.bet. PID131548

Missiv Dok.bet. PID131548 PM59003.0 UTKAST Missiv PID3548 Utbildningsdepartementet 03 33 Stockholm Redovisning av uppdrag i regleringsbrevet för 203 Plan för jämställdhetsintegrering Härmed översänder Pensionsmyndigheten bifogad

Läs mer

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Tio punkter för en lärande arbetsplats Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,

Läs mer

Dokumentation gruppdialog 2 Lärkonferens 2010 08 26

Dokumentation gruppdialog 2 Lärkonferens 2010 08 26 Dokumentation gruppdialog 2 Lärkonferens 2010 08 26 Dokumentationen utgår från ESF samordnarnas anteckningar och är redigerade för att få liknande form. Syftet med dokumentationen är att andra snabbt ska

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 www.svnuppsalaorebro.se Utkast 2015-11-18 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 Sjukvårdsregionens utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer 1 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Utvecklingsgruppen

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012

Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012 Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012 1 2 Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012 Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012 3 Verksamhetsidé SISU Idrottsutbildarna

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-06-02 Dnr 1601273. Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

YTTRANDE. Datum 2016-06-02 Dnr 1601273. Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Regionstyrelsen Maria Lindbom Handläggare 040-675 32 30 Maria.Lindbom@skane.se YTTRANDE Datum 2016-06-02 Dnr 1601273 1 (5) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU

Läs mer

KARTLÄGGNING AV GR-KOMMUNERNAS (Exklusive Göteborg) VOLONTÄRVERKSAMHET

KARTLÄGGNING AV GR-KOMMUNERNAS (Exklusive Göteborg) VOLONTÄRVERKSAMHET Bilaga 3 KARTLÄGGNING AV GR-KOMMUNERNAS (Exklusive Göteborg) VOLONTÄRVERKSAMHET BAKGRUND GR-kommunernas sociala styrgrupp beslutade i oktober 2008 att kartlägga omfattningen av volontär-/frivilligverksamheter

Läs mer

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012 UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013 Beslutad av årsmötet 29 april 2012 Reviderad 6 december 2012 1 Verksamhetsplan 2013 Det här är vår verksamhetsplan för 2013. Den är en viktig riktlinje för de aktiva

Läs mer

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006 Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006 rapportering av sektorsansvaret 2006 INNEHÅLL 1 Bakgrund 3 2 Nuteks sektorsansvar 4 - Omfattning och ambitionsnivå 3 Nuteks rapportering

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv www.pwc.se Revisionsrapport Carl-Gustaf Folkeson Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv Trelleborgs kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun Projektägare: Elsa von Friesen Projektledare: Sara Mattisson Godkänt av: Datum för godkännande: Barn och unga är en prioriterad grupp i kommunens olika verksamheter.

Läs mer

Inledning Förbundsorganisation Kongressen Förbundsstyrelsen (FS)

Inledning Förbundsorganisation Kongressen Förbundsstyrelsen (FS) Arbetsordning För kongressperioden 2015-2017. Beslutad på förbundsstyrelsemötet den 5-9 augusti 2015. Uppdaterad på förbundsstyrelsemötet den 8-10 januari 2016. Inledning Arbetsordningen syftar till att

Läs mer

KAPITEL XIII INTERNATIONELLA RELATIONER A. LIONS CLUBS INTERNATIONALS FÖRHÅLLANDE TILL FÖRENTA NATIONERNA (ECOSOC)

KAPITEL XIII INTERNATIONELLA RELATIONER A. LIONS CLUBS INTERNATIONALS FÖRHÅLLANDE TILL FÖRENTA NATIONERNA (ECOSOC) INTERNATIONELLA RELATIONER A. LIONS CLUBS INTERNATIONALS FÖRHÅLLANDE TILL FÖRENTA NATIONERNA (ECOSOC) Artikel 71 i Förenta Nationernas författning lyder: "Det ekonomiska och sociala rådet kan inleda och

Läs mer

Handlingsplan för antidiskrimineringsintegrering på Diskrimineringsombudsmannen 2015-2018

Handlingsplan för antidiskrimineringsintegrering på Diskrimineringsombudsmannen 2015-2018 Styrdokument 2015-10-26 Sida 1 (13) Ärende LED 2015/12 handling 30 Handläggare Katarina Rouane Status Beslutad Handlingsplan för antidiskrimineringsintegrering på Diskrimineringsombudsmannen 2015-2018

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare 2014-09-28 Regeringskansliet Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100 1 Promemoria

Läs mer

2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET. Handlingsplan för konkretisering av. Sidas arbete med Homo-,

2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET. Handlingsplan för konkretisering av. Sidas arbete med Homo-, 2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET Handlingsplan för konkretisering av Homo-, Bi- och Transfrågor i utvecklingssamarbetet 2007 2009 Sidas arbete med Homo-, Bi- och Transfrågor i utvecklingssamarbetet

Läs mer

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Remissvar 2007-11-16 Remissens dnr N2007/7145/SAM Diarienummer 013-2007-3636 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Verket för näringslivsutveckling,

Läs mer

Seminariet tar avstamp i Europeiska temaåret för utvecklingssamarbete 2015 EYD2015.

Seminariet tar avstamp i Europeiska temaåret för utvecklingssamarbete 2015 EYD2015. PRESSMEDDELANDEFRÅNINTERCULT 2015&11&05 Europa Direkt Intercult bjuder in till Seminarium om Bistånd och migration om EU, Sverige och bistånd Fredag den 13 november kl 13.00-15.00 på Europahuset, Regeringsgatan

Läs mer

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass Global klass Arbetet med Global klass under tio år, där två andra gymnasieskolor i Västerås också är involverade, har inneburit ett systematiskt utvecklingsarbete vad gäller fältstudiemetodik och ämnesövergripande

Läs mer

Verksamhetsberättelse BarnSam 2013

Verksamhetsberättelse BarnSam 2013 2014-01-02 Verksamhetsberättelse BarnSam 2013 Medarbetare i fem av Region Gotlands förvaltningar möter dagligen barn och ungdomar i sitt arbete. Oftast löser man frågor runt barnen inom sin egen verksamhet,

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Skåne 2014-2016

Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Skåne 2014-2016 Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Skåne 2014-2016 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen i Skåne län Sara Lhådö

Läs mer

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt

Läs mer

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID När man jämför Norden med resten av Europa är det tydligt att de nordiska samhällena bygger på en gemensam värdegrund. De nordiska länderna har

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun Mats Rydby 2004-12-16 Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun Jag är som ledare och chef medveten om att organisationens kärna och höjdpunkt är kunden/brukaren och dennes möte med medarbetaren i ett

Läs mer

Vattenråden inom Västerhavets vattendistrikt sammanställning av årsredovisningar för 2013

Vattenråden inom Västerhavets vattendistrikt sammanställning av årsredovisningar för 2013 Vattenråden inom Västerhavets vattendistrikt sammanställning av årsredovisningar för 2013 Inledning Aktiviteter inom vattenråden är en av hörnstenarna för lokal förankring av den svenska vattenförvaltningen.

Läs mer

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete

Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete 1 (6) Handläggare Ann Åslin Telefon +46 (0)498 26 94 26 E-post ann.aslin@gotland.se Diarienr 2010/88:60 Datum 2010-04-07 Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete Det är i mötet människor

Läs mer

Redovisning kvalitetsarbete schemaläggning 2010-2012

Redovisning kvalitetsarbete schemaläggning 2010-2012 Redovisning kvalitetsarbete schemaläggning 2010-2012 Bakgrund I nya ST ställs krav på att ST-läkarna skall genomföra ett kvalitetsarbete (delmål 20 för internmedicin). Klinikomfattande kvalitetsarbete

Läs mer

Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-06-17 Ärendenr: NV-02737-15 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt

Läs mer