CSX Bildbyggare. Revision CSX

Transkript

1 CSX Bildbyggare Revision CSX

2 1 Innehåll 1 Inledning Starta bildbyggaren Bildelement Symboler Typobjekt Processbilder Dynamik Hjälptexter (tooltips) Arbetsmetodik Kompatibel med DVdraw Arkiv-menyn Ny Öppna Stäng Spara Spara som Sammanfoga med Skriv ut Avsluta Bildvalsfönster Öppna, välja, infoga, sammanfoga eller spara Sökmönster Utskrift Visa som lista Redigera-menyn Ångra inmatning Gör om inmatning Klipp ut Kopiera Kopiera med avstånd Klistra in Radera Markera allt Markera allt/delvis inom Variabler Objektparametrar Visa-menyn Stödraster Färg rityta/raster...21

3 2 4.3 Återställ ritytan Zooma in Zooma ut Zooma till område Zooma till 100% Zoomfaktor Rita om Rita-menyn Bildelement Välj/Markera Linje Rektangel Cirkel Cirkelbåge Ellips Polylinje Öppen/Sluten kurva Text Vektortext Mätvärde Graf Symbol Typobjekt Pixmap Ordning Storlek Rotera Spegelvänd Editera text Editera graf Cactus grafer Staplar (Horis stapel, Vert stapel, Stapel ned) Dynamisk trendkurva (Dyn Kurva) Tryckprofildiagram (Tryckprofil) Mätvärdesgraf (Mätvärde 2 och 3) Digital klocka (Klocka 2 och 3) DataViews grafer Bar Chart (Bar) Centered Bar Chart (Center Bar) Line Graph Filled Line Meter Pie Chart Dynamik Multifält Symboltext i multifält Variabellistor i multifält (VL-funktion)...53

4 Pekfält Hjälptexter (tooltips) för pekfält Manöverpanel Digital manöver Analog manöver Pulsad manöver Visa bild Visa Kurva Starta program Manöverblockering Larmblockering Totalblockering Signallista Gemensamt för alla manöverfunktioner Ändra variabel Visa bild Visa kurvor Starta program Tooltips Verktygs-menyn Kompilera bild Visa kompileringslogg Visa kompileringsfel Distribuera bild Testa bild Testa dynamik Fönster-menyn Hjälp Snabbvalsknappar Översta raden Mellanraden Nedersta raden Popup-menyer Objektmeny Bakgrundsmeny...79

5 4 1 Inledning Menyer Snabbvalsknappar Rityta Figur 1 Bildbyggarens utseende och huvuddelar Cactus Bildbyggare är ett verktyg för att skapa processbilder, typobjekt och symboler helt efter egna önskemål. Verktyget påminner om ett traditionellt ritverktyg, men förutom att rita rent statisk grafik kan man med verktyget skapa avancerade dynamiska objekt som i realtid kan visa processens driftstatus. Grafiken kan vara dynamisk med avseende på läge, form och färg. Detta innebär att en indikering till exempel kan utföras genom att vrida, ändra storlek eller färg på en symbol. Även blinkande indikeringar är möjliga. Bildbyggnad är helt objektorienterad, vilket innebär att samma grafiska objekt, s k typobjekt, kan återanvändas och knytas till olika fysiska driftobjekt. I systemleveransen ingår alltid ett stort antal färdiga symboler och typobjekt som direkt kan användas eller ändras enligt egna önskemål. Första kapitlet i denna manual förklarar en del grundläggande begrepp för bildbyggnad. Övriga kapitel beskriver bildbyggarens olika menyfunktioner. 1.1 Starta bildbyggaren $ bb [-fl] [-b] [-log] Bildbyggaren startas normalt från SYSTEM-menyn i Cactus operatörsmiljö, men kan även startas från ett UNIX/Linux fönster. Följande syntax gäller vid start från ett UNIX/Linuxfönster:

6 5 -fl Visa filpaletten initialt som lista med filnamn och inte som bildikoner. Användbart för att snabba upp programstarten i system med väldigt många bildfiler. -b Stäng av låsningen av fönstret vid vissa operationer såsom inläsning av bildikoner. Används vid felsökning. -log Logga meddelanden och felutskrifter mot skärmen. Används vid felsökning. 1.2 Bildelement Bilder byggs i grunden upp av bildelement. Exempel på bildelement är linjer, cirklar, rektanglar och text. Flyttpunkt Flyttar hela bildelementet. Klicka en gång för att flytta bildelementet och en gång till för att låsa i dess nya position. Kontrollpunkter Används för att ändra storlek på bildelementet. Klicka en gång för att flytta punkten och en gång till för att låsa punkten i dess nya position. Figur 2 Flytt- och kontrollpunkter hos en rektangel Alla bildelement har alltid en flyttpunkt som finns i centrum av bildelementet. Denna punkt används för att flytta bildelementet inom en bild. Oftast finns det även en eller flera kontrollpunkter. Dessa används för att ändra storleken på bildelementet. Se Figur 2.

7 6 1.3 Symboler Figur 3 Exempel på symboler En symbol är en bild innehållande ett eller flera bildelement som oftast bildar en komplex figur. En symbol får inte innehålla dynamik. Genom att skapa symboler så slipper man att rita om komplexa figurer varje gång de skall användas. En symbol kan infogas i andra bilder, även i andra symboler. När symbolen har infogats i en annan bild, uppför den sig som ett nytt bildelement. Ändringar som görs i symboler, slår igenom i alla bilder där de har använts. Kompilerade processbilder måste dock kompileras om för att få med de nya ändringarna. 1.4 Typobjekt Figur 4 Exempel på typobjekt Typobjekt skiljer sig ifrån symboler bl a genom att de innehåller dynamiska funktioner. Dessa dynamiska funktioner styrs av PBAS-variabler. Typobjekten byggs upp av bildelement, symboler, dynamikfunktioner, grafer och manöverpaneler. Vanligtvis försöker man göra generella typobjekt som man sedan kan koppla till olika fysiska driftobjekt av samma typ. Ett typobjekt för en pump kan t ex visa om pumpen är startad eller stoppad eller har något larmtillstånd. När ett typobjekt infogas i processbilden görs själva kopplingen till det fysiska driftobjektet med hjälp av objektparametrar. Objektparametrarnas värden används för att sätta samman PBAS-variabler som styr den dynamiska visningen. Det går även att koppla en s k manöverpanel till typobjektet. Manöverpanelen innehåller tryckknappar för olika typer av manöverfunktioner specifika för detta objekt. Manöverpanelen kan innehålla rena driftmanövrer såsom öppna/stänga en ventil, ändra ett börvärde eller starta/stoppa en pump. Det går även att definiera knappar för att visa olika typer av tilläggsinformation för objektet såsom läsa objektets noteringar och visa objektets larmlista.

8 7 1.5 Processbilder Processbilderna byggs upp av bildelement, symboler, typobjekt, dynamikfunktioner och grafer. För att kunna visa processbilden i Cactus operatörsprogram så krävs det att bilden kompileras. Vid kompileringen sker själva kopplingen av bildens dynamik till realtidsdatabasen PBAS. Har du gjort förändringar i processbilden eller i en symbol eller typobjekt som ingår i processbilden så krävs omkompilering av processbilden för att få ändringarna att slå igenom. Figur 5 Exempel på processbild, visad i Cactus bildbyggare 1.6 Dynamik Med Cactus Bildbyggare är det enkelt att lägga in olika typer av dynamik i bilderna. Det finns fyra olika typer av dynamik: Färg, form och läge Samtliga typer av bildelement samt symboler kan göras dynamiska med avseende på färg, form och läge. Med färgdynamik kan ett bildelements för- eller bakgrundsfärg

9 8 styras med värdet på en PBAS-variabel. Med formdynamik kan ett bildelements storlek styras med värdet av en PBAS-variabel. Lägesdynamik innebär att bildelementet kan flyttas runt i processbilden beroende på en PBAS-variabels värde. I kapitel 5.10 beskrivs hur man använder denna typ av dynamik. Grafer Grafer är färdiga dynamiska presentationsblock som t ex staplar och dynamiska trendkurvor. I systemet finns ett stort antal grafer. Till en graf kan en eller flera PBAS-variabler kopplas. I kapitel beskrivs närmare hur man använder grafer. Multifält Multifält används för att indikera olika driftstatus för t ex en pump eller ventil. Multifältet består av flera symboler, som är staplade på varandra. Visning av varje symbol styrs av logiska variabler. Normalt visas endast en av symbolerna åt gången. Multifält kan bara användas i typobjekt. För användning av multifält se vidare kapitel Mätvärdesobjekt Visar numeriskt ett variabelvärde. Objektets för- och bakgrundsfärger kan styras m h a PBAS-variabler. Se vidare kapitel Hjälptexter (tooltips) Figur 6 Hjälptext I bilderna är det möjligt att definiera egna hjälptexter, s k tooltips. I den slutliga processbilden dyker hjälptexterna upp när muspekaren vilar över ett objekt eller pekfält och försvinner när muspekaren flyttas från objektet. Hjälptexterna kan t ex användas för att ge ökad information om driftobjekten i processbilden utan att förstöra läsbarheten i själva bilden. Se vidare kapitel Arbetsmetodik Den normala arbetsgången vid bildbyggnad är följande: 1. Skapa symboler

10 9 2. Skapa typobjekt 3. Lägg in typobjekt, symboler och annan grafik i en processbild 4. Kompilera processbilden. Saknas vissa variabler i PBAS, måste dessa läggas in med verktyget pbas-editorn. 5. Testa processbilden med det inbyggda testverktyget. 6. I Cactus-system som består av flera noder skall processbilden slutligen distribueras till de övriga noderna. 1.9 Kompatibel med DVdraw Föregångaren till Cactus Bildbyggare var verktyget DVdraw från företaget DataViews. Cactus nya bildbyggare använder samma lagringsformat som DVdraw. Detta innebär att nya bildbyggaren är helt bakåtkompatibel med bilder som är gjorda med DVdraw.

11 10 2 Arkiv-menyn Figur 7 Arkiv-menyn 2.1 Ny Figur 8 Snabbval Ny bild För att skapa en ny tom bild så väljer du Ny ifrån Arkiv-menyn eller från snabbvalsknappen, se Figur 7 och Figur 8. Välj mellan att skapa en Processbild, Typobjekt eller Symbol. En ny bild får arbetsnamnet Untitled plus ett löpnummer.

12 Öppna Figur 9 Snabbval Öppna Befintliga bilder öppnas för editering, genom att välja Öppna ifrån Arkiv-menyn alternativt från motsvarande snabbvalsknapp, se Figur 9. Välj om du vill öppna en Processbild, Typobjekt och Symbol. Efter val av bildtyp visas ett bildvalsfönster med små ikonbilder som representerar de befintliga bilderna. Bilderna kan vara grupperade under olika flikar. Välj flik genom att klicka på dess namn. Välj sedan den bild du vill öppna genom att markera den med muspekaren och därefter Öppna-knappen. Se kapitel 2.9 för en detaljerad beskrivning av bildvalsfönstrets funktioner. 2.3 Stäng Denna knapp stänger visad bild. Finns det ändringar som inte är sparade så får du en fråga om du vill spara bilden innan den stängs, se Figur 10. Om bildens namn är Untitled 1 betyder detta att bilden är nyskapad. Figur 10 Bilden ändrad Det måste alltid finnas en bild kvar i bildbyggaren, därför kan inte den sista bilden stängas.

13 Spara Figur 11 Snabbval Spara För att spara en bild väljer du Spara ifrån Arkiv-menyn, se Figur 7, eller motsvarande snabbvalsknapp, se Figur 11. Är det en ny bild som inte tidigare har sparats, får du en fråga om vilken bildtyp som bilden skall sparas som, se Figur 12, i annat fall sparas bilden direkt. En symbolbild kan valfritt sparas som symbol, typobjekt eller processbild. Däremot kan typobjekt och processbild bara sparas som sin egen bildtyp. Figur 12 Välj bildtyp Efter val av bildtyp visas bildvalsfönster med befintliga bilder. Bilderna kan vara grupperade under olika flikar. Välj flik genom att klicka på dess namn eller skapa en ny flik om så önskas. För processbilder kan inga nya flikar skapas. Det nya bildnamnet skrivs in i textinmatningsfältet till höger om texten Bildnamn. Det går även att ersätta en befintlig bild genom att markera den med muspekaren. Bildnamn fylls då i med vald bilds namn. Spara bilden med Spara-knappen. Se kapitel 2.9 för en detaljerad beskrivning av bildvalsfönstrets funktioner. 2.5 Spara som För att spara en bild under ett annat namn eller som en annan bildtyp väljer du Spara som ifrån Arkiv-menyn, se Figur 7. Du får en varning om det nya bildnamnet redan är upptaget. Symbolbild kan sparas som valfri bildtyp. Typobjekt och processbilder kan inte sparas som något annat än sin egen bildtyp. 2.6 Sammanfoga med Denna funktion sammanfogar aktuell bild med den bild som du väljer. Via undermenyn väljer du bildtyp och bild på samma sätt som vid Öppna bild.

14 Skriv ut Denna funktion skriver ut aktuell bild. Innan utskriften påbörjas, visas ett formulär där du väljer skrivare och orientering på utskriften, se Figur 13. I listan över skrivare finns de skrivare som är definerade i Cactus-systemet. Figur 13 Skriv ut Tryck på Skriv ut för att gå vidare med utskriften. En dialogruta med texten Utskrift påbörjad visas. Normalt släcks dialogrutan automatiskt. Kortkommando ifrån tangentbord är Ctrl+p för denna funktion. 2.8 Avsluta Avslutar bildbyggaren. Innan bildbyggaren stängs får du en kontrollfråga om du vill avsluta. Svarar du Ja så avslutas bildbyggaren. Se Figur 14. För varje bild som är ändrad och inte sparad får du en fråga om du vill spara den innan bildbyggaren avslutas. Se även kapitel 2.3. Figur 14 Avsluta?

15 Bildvalsfönster Figur 15 Bildvalsfönster Spara symbol Bildvalsfönstret används för flera funktioner, öppna, spara, sammanfoga med, infoga och val av typobjekt eller symbol. Knappen som verkställer val av bild har olika text beroende på vald funktion (Öppna, Välj, Infoga, Sammanfoga eller Spara). Knappen Ny flik är bara tillgänglig vid Spara. Fönsterramens rubriktext visar vald funktion, tex Spara symbol, se Figur Öppna, välja, infoga, sammanfoga eller spara Välj flik genom att klicka på dess namn. Bild väljs ut genom att markera dess ikonbild med hjälp av muspekaren. Vald bild visas i textfältet Bildnamn. Med hjälp av piltangenterna kan man navigera mellan de olika ikonbilderna. Det går även att skriva in ett bildnamn direkt i textfältet. Det är alltid namnet i textfältet Bildnamn som gäller vid val av bild. För att öppna, välja, infoga eller sammanfoga en bild finns det 4 st alternativ att välja på. 1. Skriv in ett bildnamn och välj knappen Öppna/Välj/Infoga/Sammanfoga eller ENTER. 2. Markera bilden och välj knappen Öppna/Välj/Infoga/Sammanfoga eller ENTER. 3. Dubbelklicka på ikonbilden. 4. Dra ikonbilden till ritytan. Dra-funktionen aktiveras genom att dra ikonbilden med musens mittknapp. På PC-mus med 2 knappar hålls bägge knapparna nedtryckta för att simulera mittknapp. För att spara en bild finns det 2 alternativ att välja på. 1. Skriv in ett bildnamn och välj knappen Spara eller ENTER.

16 15 2. Markera en befintlig bild och välj knappen Spara eller ENTER Sökmönster Figur 16 Sökmönster Om det är många bilder under en flik finns möjligheten att välja ut de vars namn innehåller ett sökmönster. Sökmönstret kan innehålla *-tecken för att ange att resten av bildnamnet kan vara godtyckligt. Exempelvis kommer sökmönstret *pump* att lista alla bildnamn som innehåller ordet pump. Är söksträngen pump1b* så listas alla bildnamn som börjar på pump1b, tex listas pump1b.startar men inte liten_pump1b_startar. Se Figur 16. Välj Sök-knappen för att verkställa sökningen. Byter du flik verkställs sökningen automatiskt för den nya fliken. Sökmönstret gäller för en viss bildtyp och alla dess flikar tills det ändras utav dig. För att visa alla bilder sätt sökmönstret till * eller inget alls Utskrift De ikonbilder som visas under en flik i bildvalsfönstret kan skrivas ut. Vid val av utskriftsknappen visas ett formulär, där du kan välja bland de skrivare som finns definerade i Cactus-systemet. Orientering kan inte ändras.

17 16 Tryck på Skriv ut för att gå vidare med utskriften. En dialogruta med texten Förbereder utskrift av bilder visas. Normalt släcks dialogrutan automatiskt. Uskriften börjar när en ny dialogruta med texten Utskrift påbörjad visas Visa som lista Figur 17 Visa som lista När checkboxen (kvadratisk knapp) vid texten Visa som lista markeras, visas endast bildernas namn i bokstavsordning i en lista. Den bild vars namn markerats visas till höger om listan. Övriga funktioner är samma som innan. För att gå tillbaka till ikonbildsvisning avmarkerar du checkboxen.

18 17 3 Redigera-menyn Figur 18 Redigera 3.1 Ångra inmatning Denna funktion tillåter dig att ångra förändringar av bildens innehåll. Ett exempel: du raderar en ritad linje och ångrar dig. Vid val av ångra-funktion ritas linjen in på samma ställe som innan. Det går även att ångra tillägg i bilden. Exempelvis lägger du till en text, vid val av ångrafunktionen tas denna bort. Det går dock inte att ångra alla inmatningar gjorda i formulär för vissa bildelement eller typobjekt. Funktionen finns även som snabbvalsknapp. Kortkommando ifrån tangentbord är Ctrl+z. 3.2 Gör om inmatning Denna funktion är motsatsen till Ångra inmatning. Dvs du kan ångra en Ångra inmatning. Funktionen finns även som snabbvalsknapp. Kortkommando ifrån tangentbord är Ctrl+y.

19 Klipp ut Klipper ut markerade bildelement. Urklippet läggs i urklippsbufferten och kan sedan klistras in i samma eller någon annan bild. Funktionen finns även som snabbvalsknapp. Kortkommando ifrån tangentbord är Ctrl+x. 3.4 Kopiera Kopierar markerade bildelement. Kopian läggs i urklippsbufferten och kan sedan klistras in i samma eller någon annan bild. Funktionen finns även som snabbvalsknapp och i Objektmenyn. Kortkommando ifrån tangentbord är Ctrl+x. 3.5 Kopiera med avstånd Denna funktion ger dig möjlighet att kopiera ett bildelement och klistra in kopior med ett fixt avstånd till föregående kopia. Arbetsgången är följande: 1. Markera det bildelement som skall kopieras. 2. Välj Kopiera med avstånd 3. Markera relativt avstånd genom att rita en linje i den riktning som kopiorna skall hamna. Linjens längd styr avståndet mellan kopiorna. En kopia klistras nu in med det avstånd som du markerade, relativt det markerade bildelementet. 4. För varje nytt val av Kopiera med avstånd klistras en ny kopia in relativt den senaste kopian. Funktionen avbryts genom att avmarkera senast inklistrade kopia. 3.6 Klistra in Klistrar in det bildelement som finns i urklippsbufferten. Funktionen finns även som snabbvalsknapp och i Bakgrundsmenyn. Kortkommando ifrån tangentbord är Ctrl+v. 3.7 Radera Raderar markerade bildelement. Det går även att radera bildelement genom att använda Delete-knappen på tangentbordet. (Delete-knappen fungerar tyvärr inte vid GECKOinloggning). Funktionen finns även som snabbvalsknapp och i Objektmenyn.

20 Markera allt Markerar allt som finns ritat i bilden. 3.9 Markera allt/delvis inom Du kan markera flera bildelement på en gång genom att omsluta bildelementen med en rektangel. Har du valt Allt inom så blir de bildelement som helt hamnar inom rektangeln markerade. Har du valt Delvis inom så blir de bildelement som helt eller delvis hamnar inom rektangeln markerade Variabler Figur 19 Variabler Detta formulär visar en översikt över de variabler som har använts i aktuell bilden. Det går att ändra variabelnamn för variabler i grafer och bildelementdynamik. I Figur 19 visas ett exempel på variabler som finns definierade i ett typobjekt. Variabelnamnen är därför sammansatta med hjälp av Objektparametrar, #1, #2 osv.

21 Objektparametrar Denna funktion visar ett formulär där du kan skriva in eller ändra objektparametrar för ett typobjekt som är infogat i en processbild, se Figur 20. Observera att menyvalet är dimmat tills du markerar ett typobjekt i processbilden. Formuläret tas även fram automatiskt vid infogning av nytt typobjekt i en processbild. Objektparametrarna knyter typobjektet till ett specifikt driftobjekt i PBAS. OBS! I bildbyggarversioner fr o m är det tillåtet att använda blanktecken, snedstreck och citattecken i objektparametrarnas värdedel. Varje objektparameter bör ha en beskrivning som talar om vad som skall anges som värde. Beskrivningen är inte ändringsbart i detta formulär utan skall läggas in när typobjektet skapas. Om typobjektet innehåller en eller flera hjälptexter (tooltips) så visas dessa i formulärets nedre del. Det är tillåtet att ändra hjälptexterna i fall man så önskar. Ändringen påverkar inte typobjektets originaltexter utan gäller bara för aktuellt driftobjekt. För att återställa till typobjektets originaltext tryck på Läs från typobjektet. Figur 20 Objektparametrar

22 21 4 Visa-menyn Figur 21 Visa-menyn 4.1 Stödraster Stödraster är ett rutnät av punkter som är till hjälp vid bildbyggnad. Stödrastret kan slås av och på med den kvadratiska knappen till vänster om texten. Funktionen är aktiverad när knappen är intryckt. Lås till raster är en funktion som gör att nya bildelement enbart kan ritas eller placeras i fixa punkter i stödrastret. Om funktionen är avslagen kan bildelementen placeras fritt på ritytan. Lås till raster är aktiverat då den kvadratiska knappen är intryckt. Observera att Lås till raster utnyttjar ett mer finmaskigt rutnät än det som visas med punkter. OBS! Lås till raster bör alltid vara aktiverad för att få olika bildelement att linjera med varandra! 4.2 Färg rityta/raster Färgen på rityta och stödraster kan ställas in i en färgpalett, se Figur 22. Välj om du vill ändra färgen för Ritytan eller Stödrastret med respektive tryckknapp. Välj ny färg genom att klicka i färgpaletten. Ritytan eller stödrastret uppdateras direkt med den nya färgen. Varje färg har ett unikt index-nummer Cactus standard bakgrundsfärg har index 33. OBS! Färgerna för första kolumnen (index 0-15) kan variera mellan olika typer av arbetsplatser. Vi rekommenderar därför starkt att inte använda dessa färger. Funktionen kan också väljas från Bakgrundsmenyn.

23 22 Figur 22 Färgpalett för rityta och stödraster 4.3 Återställ ritytan Detta val återställer hela bildbyggarens fönsterram till ursprunglig storlek och ritar om bilden. 4.4 Zooma in Förstorar en del av bilden. Rullningslister läggs till som gör det möjligt att panorerar bilden. Zooma in kan utföras upprepade gånger, hur mycket som zoomas in i varje steg bestäms av Zoomfaktorn. Funktionen finns även som snabbvalsknapp och i Bakgrundsmenyn. 4.5 Zooma ut Backar ett steg av Zooma in. Funktionen finns även som snabbvalsknapp och i Bakgrundsmenyn. 4.6 Zooma till område Du markerar, med hjälp av en rektangel, det område du vill förstora (zooma in till). Funktionen finns även som snabbvalsknapp. 4.7 Zooma till 100% Återställer visning av bild till normal storlek. Funktionen finns även som snabbvalsknapp och i Bakgrundsmenyn.

24 Zoomfaktor Visar formulär där zoomningsfaktorn ställs in, se Figur 23. Ställ in önskad zoomningsfaktor m h a rullningslisten. Zoomningsfaktorn bestämmer hur mycket som skall zoomas in eller ut vid varje tryck på respektive knapp. Figur 23 Zoomningsfaktor 4.9 Rita om Ritar om bilden utan att förändra dess storlek. Denna funktion behöver normalt inte användas. Omritningar görs, i de flesta fall, automatiskt vid förändringar av bilden. Funktionen finns även i Bakgrundsmenyn.

25 24 5 Rita-menyn Se även kapitel 1, för mer information om hur olika ritobjekt används. 5.1 Bildelement Figur 24 Bildelement-menyn Denna meny innehåller alla bildelement som kan ritas. För att markera ett redan ritat bildelement så skall Välj/Markera vara vald. Valt bildelement indikeras med en färgad kvadrat framför texten, se Figur 24. Rita Pixmap är ej implementerad ännu. Bildelementen kan ha olika attribut såsom färg, linjebredd, linjetyp mm. Attributen varierar beroende på typ av bildelement. Attributen är ändringsbara via snabbvalsknappar. Snabbvalsknappar som inte är giltiga för ett visst bildelement är dimmade, dvs ej valbara. Under nedanstående beskrivning för respektive bildelement nämns de speciella snabbvalsknappar som gäller för just detta bildelement. För komplett beskrivning av snabbvalsknapparna hänvisas till kapitel 9.2. Alla bildelement kan även väljas med snabbvalsknappar, se kapitel 9.3.

26 Välj/Markera Figur 25 Markera flera bildelement Detta alternativ är normalt valt. Enskilda bildelement markeras genom att klicka på dem. Om man vill markera flera bildelement på en gång, omsluter man dessa med en rektangel. Markeras flera bildelement samtidigt får dessa en gemensam flyttpunkt, svarta fyrkanten med vitt kors, se Figur Linje Figur 26 Linje omarkerad och markerad Linje ritas mellan två punkter. För att rita en linje; klicka på startpunkten, dra musmarkören till slutpunkten och klicka en gång till. Några inställningsmöjligheter (attribut) speciella för en linje: Bestämmer linjebredd Bestämmer linjetyp Tio olika linjebredder kan väljas Välj mellan olika typer av heldragna och streckade linjetyper

27 Rektangel Figur 27 Rektangel omarkerad och markerad En rektangel beskrivs med två punkter i motsatta hörn. För att rita en rektangel; klicka på starthörnet, dra musmarkören till sluthörnet och klicka en gång till. Några inställningsmöjligheter (attribut) speciella för en rektangel: Kantens linjebredd Endast för rektanglar med kant Kantens linjetyp Typ av fyllning och kant Endast för rektanglar med kant Ofylld, endast kanten visas. Kanten använder förgrundsfärgen. Fylld (F) med kant (B), fylld med förgrundsfärgen och bakgrundsfärg som kantfärg. Fylld (B) med kant (F), fylld med bakgrundsfärg och förgrundsfärgen som kantfärg. Fylld utan kant, fylld med förgrundsfärgen Transparent, ser ut som ofylld men den ofyllda ytan är klickbar. Kanten använder förgrundsfärgen Cirkel Figur 28 Cirkel omarkerad och markerad En cirkel beskrivs med en mittpunkt och en punkt som bestämmer radien. För att rita en cirkel; klicka på mittpunkten, dra musmarkören till önskad radie och klicka en gång till. En cirkel har samma uppsättning av speciella inställningsmöjligheter (attribut) som en rektangel, se kapitel

28 Cirkelbåge Figur 29 Cirkelbåge markerad och omarkerad En cirkelbåge beskrivs med en startpunkt, en mittpunkt och en slutpunkt. Själva bågen ritas från startpunkt till slutpunkt. För att rita en cirkelbåge; klicka på startpunkten, dra musmarkören och klicka på mittpunkten, dra musmarkören till slutpunkten och klicka en gång till. En cirkelbåge har samma uppsättning av speciella inställningsmöjligheter (attribut) som en rektangel, se kapitel Ellips Figur 30 Ellips omarkerad och markerad En ellips beskrivs med tre punkter. För att rita en ellips; klicka på startpunkten, dra musmarkören och klicka på mittpunkten, dra musmarkören till slutpunkten och klicka en gång till. En ellips har samma uppsättning av speciella inställningsmöjligheter (attribut) som en rektangel, se kapitel Polylinje Figur 31 Polylinje omarkerad och markerad En polylinje beskrivs med ett antal punkter som sammanbinds med räta linjer. För att rita en polylinje; klicka på startpunkten, dra musmarkören och klicka på första brytpunkten, dra musmarkören och klicka på nästa brytpunkt osv. Avsluta genom att klicka med höger musknapp. En redan ritad polylinje kan ändras genom att flytta brytpunkterna. Brytpunkter kan läggas till i efterhand genom att; flytta musmarkören till en befintlig brytpunkt, tryck på tangenten a (utan att klicka med musen), flytta musmarkören och klicka

29 28 på första brytpunkt som skall läggas till, flytta musmarkören och klicka på nästa brytpunkt som skall läggas till osv. Avsluta med höger musknapp. Brytpunkter kan även tas bort i efterhand genom att; flytta musmarkören till brytpunkten som skall tas bort, tryck på tangenten x (utan att klicka med musen). En polylinje har samma uppsättning av speciella inställningsmöjligheter (attribut) som en rektangel, se kapitel Öppen/Sluten kurva Figur 32 Öppen kurva (till vänster) och sluten kurva till höger En öppen/sluten kurva beskrivs med ett antal punkter som sammanbinds med kurvlinjer. För en sluten kurva är, till skillnad mot en öppen kurva, slutpunkten förbunden med startpunkten. För att rita en kurva; klicka på startpunkten, dra musmarkören och klicka på första brytpunkten, dra musmarkören och klicka på nästa brytpunkt osv. Avsluta genom att klicka med höger musknapp. En redan ritad kurva kan ändras genom att flytta brytpunkterna. Brytpunkter kan läggas till i efterhand genom att; flytta musmarkören till en befintlig brytpunkt, tryck på tangenten a (utan att klicka med musen), flytta musmarkören och klicka på första brytpunkt som skall läggas till, flytta musmarkören och klicka på nästa brytpunkt som skall läggas till osv. Avsluta med höger musknapp. Brytpunkter kan även tas bort i efterhand genom att; flytta musmarkören till brytpunkten som skall tas bort, tryck på tangenten x (utan att klicka med musen). En kurva har samma uppsättning av speciella inställningsmöjligheter (attribut) som en rektangel, se kapitel Text Figur 33 Text omarkerad och markerad Denna texttyp kallas även för hårdvarutext. Hårdvarutexten är inte linjärt skalbar utan finns enbart i fyra fasta storlekar som är beroende av bildskärmens fysiska upplösning och storlek. Hårdvarutexten ändrar således inte storlek när man använder zoomingsfunktionen i Tips! Vid visning av processbilder i kvartsformat (25%) i Cactus Operatörsprogram, så sker automatiskt en nedskalning av texternas storlek så att den matchar övrig grafik. För texter som skall vara läsbara i kvartsbildformat bör man därför välja textstorlek 3 eller 4.

30 29 bildbyggaren. Textinmatning skall avslutas med ESC-tangent eller 2 ggr ENTER-tangent. För ändring av redan inskriven text se kapitel 5.6, Editera text. Några inställningsmöjligheter (attribut) speciella för hårdvarutext: Bestämmer textens storlek Storlek Teckenstorlek i pixel (Bredd x Höjd) 1 6x10 2 8x x x26 Bestämmer textens Insättningspunkt Bestämmer textens orientering Den lilla fyrkanten visar textens insättningspunkt. Nio olika varianter finns att välja mellan. Välj mellan horisontal eller verktikal visning Vektortext Figur 34 Vektortext omarkerad och markerad Vektortexten är fullt linjär skalbar. Den justeras således proportionellt i förhållande till övrig grafik i bilden. Nackdelen med vektortext är att den har sämre läsbarhet och ritas ut på skärmen betydligt långsammare än hårdvarutexten, vilket kan påverka bildbytes- och bilduppdateringstider negativt. Därför bör normalt hårdvarutext användas. Avsluta vektortextinmatning med ESC-tangent eller 2 ggr ENTER-tangent. För ändring av redan inskriven text se kapitel 5.6, Editera text. Några inställningsmöjligheter (attribut) speciella för vektortext: Bestämmer teckentyp (font) Bestämmer textens Insättningspunkt Bestämmer textens orientering Välj mellan 15 olika fonter. Roman är default. Den lilla fyrkanten visar textens insättningspunkt. Nio olika varianter finns att välja mellan. Välj mellan horisontal eller verktikal visning

31 30 Textbredd för vektortext Texthöjd för vektortext Välj mellan Öka, Minska eller ändra Skalfaktor Välj mellan Öka, Minska eller ändra Skalfaktor Teckenavstånd för vektortext Välj mellan Öka, Minska eller ändra Skalfaktor Radavstånd för vektortext Rotera vektortext Luta vektortext Välj mellan Öka, Minska eller ändra Skalfaktor Välj mellan Höger, Vänster eller ändra Rotationsvinkel Välj mellan Höger, Vänster eller ändra Rotationsvinkel Mätvärde Figur 35 Mätvärde För att numeriskt visa ett mätvärde finns ett speciellt mätvärdesobjekt. Det går också att använda grafen Mätvärde, se kapitel Mätvärdesobjektet är dock att föredra eftersom den är både enklare att använda och ger större flexibilitet. Man kan välja mellan fyra olika sifferstorlekar och nio olika insättningspunkter på samma sätt som för hårdvarutexten. Detta gör det enkelt att få mätvärdet linjerat med texter. Mätvärdeobjektets övriga egenskaper ändras via ett separat formulär som fås upp genom att välja Editera mätvärde i Objektmenyn eller Ritamenyn. Upp till tjugo olika variabler kan anges för att styra för- och bakgrundsfärgerna i mätvärdesobjektet. Det kan t ex vara intressant att med olika färger visa att mätvärdet är gammalmärkt, passiverat eller att något larmtillstånd råder.

32 31 Figur 36 Mätvärde - egenskaper Formuläret har följande fält och knappar: Förhandsgranskning Mätvärde Variabelnamn Mätvärde - Skalningsvariabel Mätvärde Förgrund och Bakgrund Format Ger en vägledning om mätvärdesobjektet slutliga utseende Fält för inmatning av variabelnamn vars status skall visas. Variabel kan även hämtas via kikare -knappen Fält för inmatning av eventuell skalningsvariabel. Variabel kan även hämtas via kikare -knappen Anger färger som används vid normaltillstånd. Färgerna kan ändras via färgpaletten som fås upp genom att klicka på respektive färgfält. Anger det numeriska formatet enligt syntaxen S.D, där S är max antal tecken i mätvärdesobjektet (inkl decimalpunkt) och D är antal decimaler. Dekoration Bestämmer utseendet på objektets ram. Fyra varianter finns: Ingen Ram

33 32 Skugga Infälld Dekoration Förgrund och Bakgrund Indikeringar Variabelnamn Indikeringar Förgrund och bakgrund Dekorationens för- och bakgrundsfärger anges i färgfälten till höger om dekorationsknappen Fält för inmatning av variabelnamn för olika indikeringar. Indikeringarna är prioriterade inbördes. Indikeringsvariabeln överst i formuläret har lägst prioritet och variabeln längst ner har högst. Indikeringen visas när variabeln har status 1 (TILL). Som indikeringsvariabel kan användas en godtycklig logisk variabel. Det är även tillåtet att ange variabelnamn enligt följande syntax: &VAR %VAR Avser okvittbiten om VAR är av tabell LI och passiveringsbiten om VAR är av tabell LS, UT, RM eller RU Avser gammalmärkningsbiten om VAR är av tabell RM För varje indikeringsvariabel kan anges en för- och/eller bakgrundsfärg. Färgerna slår igenom i mätvärdesobjektet när indikeringsvariabeln har status 1 (TILL). Med knappar vid sidan om respektive färgfält kan man välja om bara en av färgerna skall användas för indikering Graf Figur 37 Graf omarkerad och markerad En graf är ett dynamiskt bildelement som kan visa realtidsvärden på ett förbestämt sätt. Några exempel på grafer är dynamiska staplar, trendkurvor och mätvärden. Lägg in en graf genom att beskriva en rektangulär yta. Först visas alltid graftypen Bar Chart. Grafen kan sedan ändras och kompletteras genom att välja Editera graf i Ritamenyn eller i Objektmenyn, se kapitel 5.7.

34 Symbol Figur 38 Symbol omarkerad och markerad Symboler byggs upp av ett antal statiska bildelement och sparas som en symbolbild. Lägg märke till att ingående bildelement inte får vara dynamiska. Det är tillåtet att från en symbol referera till en annan symbol. Den refererade symbolen får dock inte innehålla referenser till ytterligare symboler. Vid val av infoga symbol visas bildvalsfönstret för symboler. Välj en symbol och placera den i bilden, se kapitel Typobjekt Figur 39 Typobjekt omarkerat och markerat Vid val av infoga typobjekt visas bildvalsfönstret för typobjekt. Välj typobjekt och placera det i bilden, se kapitel 2.9 Efter att typobjektet har placerats ut i bilden visas ett formulär för inskrivning av värden på objektparametrarna, se Figur 40 och kapitel 3.11 Objektparametrarna knyter typobjektet till ett specifikt driftobjekt i PBAS. Parameteruppsättningen bestäms i samband med att typobjektet skapas. Beskrivningen av respektive parameter talar om vilka värden som skall matas in. Vanligtvis så behöver du minst ange understation och driftobjektets namn.

35 34 Figur 40 Objektparametrar Pixmap Ej implementerat ännu! 5.2 Ordning Figur 41 Ordning Används för att ändra visningsordningen hos bildelement som helt eller delvis är placerade på samma ställe i bilden. Överst placerar markerat bildelement över alla andra bildelement. Underst placerar markerat bildelement under alla andra bildelement.

36 35 Framför ger dig möjligheten att välja ut ett specifikt bildelement som du vill placera det markerade bildelement framför. Bakom ger dig möjligheten att välja ut ett specifikt bildelement som du vill placera det markerade bildelement bakom. Funktionerna Överst och Underst finns även som snabbvalsknappar och i Objektmenyn. 5.3 Storlek Figur 42 Storlek Används för att ändra storlek på bildelement. Detta alternativ är dimmat om det ej är tillämpbart på markerat bildelement. Större, ökar storleken proportionellt enligt vald Skalfaktor. Mindre, minskar storleken proportionellt enligt vald Skalfaktor. Övriga alternativ ändrar storleken i enbart en riktning horisontellt eller vertikalt. Samtliga funktioner finns även som snabbvalsknappar. Funktionerna Större och Mindre finns även i Objektmenyn. Skalfaktor, ställs in i formulär med rullningslist, se Figur 43. Figur 43 Skalfaktor

37 Rotera Figur 44 Rotera Används för att rotera bildelement. Detta alternativ är dimmat om det inte är tillämpbart på markerat bildelement. Välj Höger eller Vänster för att bildelement åt respektive håll med aktuell roteringsvinkel. Roteringsvinkeln kan ändras i ett speciellt formulär, se Figur 45. Funktionerna finns även som snabbvalsknappar och i Objektmenyn. Figur 45 Roteringsvinkel 5.5 Spegelvänd Figur 46 Spegelvänd

38 37 Används för att spegelvända bildelement horisontalt eller vertikalt, se Figur 46. Detta alternativ är dimmat om det inte är tillämpbart på markerat bildelement. Funktionerna finns även som snabbvalsknappar och i Objektmenyn. 5.6 Editera text Används för att ändra redan inskriven text. Markera den text du vill ändra och välj Editera text. Texten visas då i ett separat fönster, se Figur 47, där texten är ändringsbar. Ändra till önskad text och avsluta med OK. Figur 47 Editera text Funktionen finns även som snabbvalsknapp och i Objektmenyn. 5.7 Editera graf Tar upp ett formulär för att konfigurera den markerade grafen, se Figur 48. Figur 48 Formulär för att editera graf Formulärets utseende varierar beroende på vilken graftyp som är invald men gemensamt är bl a ikonbilden som visar vilken graftyp som är aktuell samt variabellistan i formulärets nedre del. I variabellistan kan nya variabler läggas till med Lägg till variabel som lägger till

39 38 en ny rad i slutet på variabellistan med variabelnamnet Var:1. Ändra variabelnamnet genom att skriva direkt i fältet eller hämta ett variabelnamn från PBAS genom att klicka på Var:. Variabelns mätområde kan ändras i fälten till höger om variabelnamnet. Vissa grafer tillåter/kräver att en s k skalningsvariabel anges. Skalningsvariabelns mätområde (definierat i PBAS) används då istället för mätområdet som är inskrivet i formuläret. Skalningsvariabelns namn skall anges i variabelnamnsfältet direkt efter det andra variabelnamnet. Varje variabel kan tilldelas en egen färg eller färgskala. Klicka på färgfältet på variabelraden så visas ett fönster enligt Figur 49. Ändra färg genom att; markera alternativet Ändra färg, klicka på färgstapeln och välja önskad färg i färgfönstret som visas. En färgskala används om man önskar att variabelns färg skall ändra sig när variabelns värde passerar vissa tröskelvärden. En färgskala byggs upp genom att; markera alternativet Lägg till tröskelvärde, ställa in tröskelvärdet med rullningslisten, välja önskad färg i färgfönstret som visas. Upprepa proceduren om fler tröskelvärden önskas. Figur 49 Variabelfärg När en ny graf skapas så blir den alltid av graftypen Bar Chart. För att ändra till annan graftyp; klicka på grafens ikonbild så får du upp ett fönster, se Figur 50, med ett stort antal graftyper. Välj önskad graf genom att klicka på grafens ikonbild. Figur 50 Val av graf I fönstret för att välja graftyp visas samtliga DataViews standardgrafer samt några grafer speciellt framtagna av Cactus. Cactus grafer har svenska namn och DataViews engelska.

40 Cactus grafer Staplar (Horis stapel, Vert stapel, Stapel ned) Figur 51 Staplar Graf som visar ett mätvärde som en dynamisk stapel. Tre typer finns, horisontell respektive vertikal presentation samt en nedåtgående vertikal stapel. Följande begränsningar och inställningsmöjligheter gäller. Fält och knappar som är valbara i formuläret men som inte nämns nedan har ingen funktion. Max antal variabler 1 Variabeldefinition NODE.US:VAR SKALVAR Variabelnamnet VAR kan vara ett flyttal eller heltal. Skalningsvariabeln SKALVAR måste anges för horisontell stapel och bestämmer skalningen av VAR samt grafens mätområde. SKALVAR kan vara av tabelltyperna RM eller RU. Variabelnamnet skrivs in i samma fält som VAR. För den vertikala och den nedåtgående stapeln kan SKALVAR utelämnas. Mätområdet kan då istället skrivas in i fälten direkt efter variabelnamnet. Inställningar Ram Ger en ram runt stapeln om invald Färger Stapelns färg Bakgrundsfärg Ramfärg Bestäms av variabelns färg Bestäms av grafens bakgrundsfärg Bestäms av grafens förgrundsfärg

41 Dynamisk trendkurva (Dyn Kurva) Figur 52 Dynamisk trendkurva Grafen kan visa upp till åtta variabler samtidigt i ett dynamiskt linjediagram. Dynamiken uppdateras 1 gång per sekund eller långsammare om så önskas. Diagrammets storlek anpassar sig automatiskt till grafens storlek och inställningar. Följande begränsningar och inställningsmöjligheter gäller. Fält och knappar som är valbara i formuläret men som inte nämns nedan har ingen funktion. Max antal variabler 8 Variabeltyper Godtycklig tabelltyp RM-variabler kan skalas genom att en skalningvariabel anges direkt efter variabelnamnet (i samma fält). Skalningsvariabeln bestämmer även mätområdet. Inställningar Färger Rubriker och axlar Variabelnamn Ram Rubrik Linjetyp raster Antal värden Tid Förflytta efter Tid Öka med Kurvfärger Rasterfärg Bakgundsfärg Bestämmer om skalor skall visas Bestämmer om variabelnamn och enheter skall visas Bestämmer om ram skall ritas runt grafen Grafens rubriktext Bestämmer rastrets linjetyp Bestämmer antalet visade värden i X-led Bestämmer andelen historik (0-100%) Bestämmer värdetyp (1, 2, 5 eller 10 sekunder) Bestäms av variablernas färger Bestämmer rastrets färg Bestäms av grafens bakgrundsfärg

42 41 Ramfärg Bestäms av grafens förgrundsfärg Tryckprofildiagram (Tryckprofil) Figur 53 Tryckprofildiagram I denna graf sammanbinds ett antal mätvärden i horisontell led med raka linjer. Mätvärdena varierar endast i vertikalled. Denna graf används oftast som en s k tryckstrut i t ex ett fjärrvärmenät. Vertikalaxeln graderas då i absolut tryck och horisontalaxeln motsvarar ledningens längd. Mätvärdena sammanbinds i den ordning de definieras. Följande begränsningar och inställningsmöjligheter gäller. Fält och knappar som är valbara i formuläret men som inte nämns nedan har ingen funktion. Max antal variabler 50 Variabeltyper RM, RX, RI, VI eller VX Variabeldefinition VAR X ±KOMP VAR är variabelnamn X är mätvärdes inplacering på X- axeln. X skall anges i intervallet Xmin - Xmax (se Tid X-axel) KOMP är absolut "höjd"- kompensation. Detta värde adderas till variabelns värde, innan värdet ritas in i grafen. Inställningar Värde Y-axel Tid X-axel Ram Ogenomskinlig Bestämmer mätområdet i Y-led. Anges på formatet: Ymin Ymax Bestämmer mätområdet i X-led. Anges på formatet: Xmin Xmax Bestämmer om ram skall ritas runt grafen Om ej invald ritas grafen utan bakgrund, d v s endast kurvan ritas. Detta ger möjlighet att placera flera tryckprofildiagram ovanpå varandra eller rita in annan

43 42 Färger Kurvfärg Rasterfärg Bakgundsfärg Ramfärg statisk grafik i diagrammet (t ex markprofil). Kurvorna och grafiken bör i så fall placeras så att ingen risk för "kollision" av grafiken uppstår. Bestäms av första variabelns färg. Gammalmärkning och passivering ritas med vitt. Bestämmer rastrets färg Bestäms av grafens bakgrundsfärg Bestäms av grafens förgrundsfärg Mätvärdesgraf (Mätvärde 2 och 3) Figur 54 Mätvärdesgraf Visar numeriskt mätvärdet för en variabel och indikerar tillhörande larm, blockeringsstatus mm. En graftyp finns för varje teckenstorlek (2 och 3). Storleken följer motsvarande teckenstorlek för hårdvarutext. Mätvärdesgrafens verkliga storlek är enbart beroende av teckenstorleken och utskriftsformatet och alltså inte av den ritade grafytan. Mätvärdet positioneras till den ritade grafytans nedre vänstra hörn. Maximalt 8 variabler kan kopplas till grafen för olika slags indikeringar. Ordningen på variablerna bestämmer indikeringen enligt följande. Variabelnr Betydelse Indikering Variabeltyp 1 Mätvärdet Siffror i variabelns färg. Flyttal eller skalat heltal 2 Kvarstående larm Vita siffror på röd bakgrund Logisk 3 Okvitterat larm Vita siffror på röd blinkande bakgrund Logisk 4 Avvikelse, gammalmärkt Svarta siffror på gul bakgrund Logisk 5 Kommunikationsfel Saxsymbol ovanpå mätvärdet Logisk 6 Blockerad Blå cirkel ovanpå mätvärdet Logisk 7 Fryst, passiverat Gul stjärna ovanpå mätvärdet Logisk

44 43 8 Manövrerbar Svarta siffror på vit bakgrund Logisk Okvitterat larm prioriteras över kvarstående larm och avvikelse. Symbolerna för kommunikationsfel, blockerat och fryst tillstånd läggs, vid samtidig indikering, ovanpå varandra i nämnd ordning. Betydelsen av varje indikering skall enbart ses som ett förslag. Det är fritt fram att koppla valfri logisk signal till de olika indikeringarna. Som indikeringsvariabel kan användas en godtycklig logisk variabel. Det är även tillåtet att ange variabelnamn enligt följande syntax: &VAR %VAR Avser okvittbiten om VAR är av tabell LI och passiveringsbiten om VAR är av tabell LS, UT, RM eller RU Avser gammalmärkningsbiten om VAR är av tabell RM Följande begränsningar och inställningsmöjligheter gäller. Fält och knappar som är valbara i formuläret men som inte nämns nedan har ingen funktion. Max antal variabler 8 Inställningar Ram Ogenomskinlig Text Ritar en grå skugga om invald Om invald visas en hjälptext (tooltip) med mätvärdesvariabelns namn i den slutliga processbilden. Anger det numeriska formatet enligt syntaxen S.D eller BB,S.D, där S är max antal tecken i mätvärdesobjektet (inkl decimalpunkt) och D är antal decimaler. BB är två valfria tecken som visas framför mätvärdet. BB vänsterjusteras och mätvärdet högerjusteras. Det är tillåtet att ange D=0, då visas inte heller decimalpunkten. Fältets totala bredd blir S+2 tecken om fältbeteckning anges, i annat fall blir fältbredden S tecken. Färger Ramfärg Bestäms av grafens förgrundsfärg Övriga färger se tabellen med indikeringar Digital klocka (Klocka 2 och 3) Figur 55 Digital klocka

45 44 Visar tid på formatet ÅÅMMDD.TTMM där ÅÅ = Årtal MM = Månad DD = Dag i månad TT = Timme MM = Minut Som indata till grafen skall anges max två variabler av heltalstyp. Variablerna skall innehålla dagnummer (antal dagar från ) respektive minutnummer (antal minuter på aktuellt dygn). Anges enbart dagnr-variabeln visas datum enligt format ÅÅMMDD. Tidsträngen visas i svart på grå bakgrundsruta. Följande begränsningar och inställningsmöjligheter gäller. Fält och knappar som är valbara i formuläret men som inte nämns nedan har ingen funktion. Max antal variabler DataViews grafer Vid användning av DataViews grafer tänk på att: Grafen uppdateras tillsammans med övrig dynamik i bilden med ca 1 sekunds intervall. Tidsdiagram kommer således inte att bli exakta. Har en graf varit helt eller delvis skymd, kommer grafen att återställas till utgångsläget, när den åter visas. Detta gäller även när bilden flyttas mellan hel- och delbild. Detta innebär således, att alla tidsdiagram kommer att återställas till första "ticket". För grafer, som saknar historik innebär detta inget problem. Mätområde för variablerna måste anges direkt i formuläret. DataViews grafer har ett stort antal inställningsmöjligheter se nedan. Rubrik Antal värden Värde Y-axel Värde Skalstreck Ger en rubriktext i ovankant på grafen Anger hur många historikvärden som skall visas. Om > 1 förses grafen med en tidsaxel. Vissa grafer saknar möjlighet till historik. Titel på Y-axeln Bestämmer om det skall visas skalstreck på Y-axeln

46 45 Värde Skalenheter Tid X-axel Tid Skalstreck Tid Skalenheter Tid Start Tid Förflytta efter Tid Öka med Rubriker och axlar Variabelnamn Ram Raster tid Raster värde Ogenomskinlig Rasterfärg Linjetyp raster Bestämmer om det skall visas skalenheter på Y-axeln Titel på X-axeln Bestämmer om det skall visas skalstreck på X-axeln Bestämmer om det skall visas skalenheter på X-axeln Bestämmer i ett tidsdiagram var första värdet skall ritas Bestämmer i ett tidsdiagram hur många värden som skall visas innan kurvorna/staplarna förskjuts (scrollas). Bestämmer indelningen på tidsaxeln (X-axeln) Bestämmer om rubriker och axlar skall visas Bestämmer om variabelnamn skall visas Bestämmer om ram skall visas Bestämmer om ett vertikalt raster skall visas Bestämmer om ett horisontellt raster i skall visas Bestämmer om grafens bakgrund skall ritas. Kan slås av om grafen skall läggas ovanpå annan grafik. Bestämmer färgen på rastret Bestämmer rastrets linjetyp Nedan visas några av de mest användbara DataViews graferna Bar Chart (Bar) Figur 56 Bar Chart Graf som ritar en vertikal stapel för varje angiven variabel. Max 10 st variabler kan anges. Om Antal värden sätts > 1 förses grafen med en tidsaxel.

47 Centered Bar Chart (Center Bar) Figur 57 Center Bar Graf som ritar en vertikal stapel för varje angiven variabel. Staplarna ritas centrerade mot en nollnivå (lägsta mätområdesgränsen). Max 10 st variabler kan anges. Om Antal värden sätts > 1 förses grafen med en tidsaxel Line Graph Figur 58 Line Graph Graf som ritar en kurva för varje angiven variabel. Max 10 st variabler kan anges. Antal värden skall sättas > 1 för att få en tidsaxel.

48 Filled Line Figur 59 Filled Line Graf som ritar en kurva för varje angiven variabel och fyller ut utrymmet under kurvan med variabelns färg. Kurvorna stackas på varandra, d v s variablernas värden summeras till varandra. Första variabeln ritas längst ned och sista högst upp. Max 10 st variabler kan anges. Antal värden skall sättas > 1 för att få en tidsaxel Meter Figur 60 Meter Graf som ritar ett visarinstrument. Max en variabel kan anges. Om Antal värden sätts > 1 visas historikvärdena som punkter på värdeskalan Pie Chart Figur 61 Pie Chart Graf som ritar ett pajdiagram. Max 10 st variabler kan anges. Historik är ej möjlig.