Bitidningen. Föreningsaktiviteter! Biodling i Bilåda Fågelmat? Biodling på schemat Bibutiken. Nr 9 September 2010

Transkript

1 Nr 9 September 2010 Bitidningen Föreningsaktiviteter! Biodling i Bilåda Fågelmat? Biodling på schemat Bibutiken 1

2 Honungsburkar - Glasburkar Vi säljer glasburkar i plastpaket, precis som vanligt, 350, 500, 700 gr samt sexkantsburkar i olika storlekar, g talo a k år är v es fritt g e B d sän Skälderhuskupan Lång livslängd Stabil konstruktion Idealisk för vandringsbiodling Välisolerad Flera bottenalternativ Apistan och Apiguard är inlämnat till Läkemedelsverket för registrering som veterinärmedicin. Vid skrivandets stund är ansökan ej färdigbehandlad. Färskare information finns på 2 Bitidningen Halvsidor.indd 15 Flexikupan Lätt Förstärkta sarger Hög densitet Ingjuten rambärarlist Prisvärd Botten med varroabricka Storlek: LN, HLS Vaxmaja Skälderhusslöjan Honungsvärmare Skälderhusjackan Joel Svenssons Vaxfabrik, Munka-Ljungby Tel: , Fax: E-post: info@joelvax.se, Frakt o exp.avgift tillkommer :30:35

3 Ledaren Anders Lignell Styrelseledamot Nya bin och honungsbedömning När ni läser detta en bit in i den första höstmånaden september, försök då att dra er till minnes hur väderleken var i början av juli, strålande varmt sommar- och semesterväder. Det är då jag sitter och skriver dessa rader. Tanken var att jag skulle skriva en ledare när jag har gott om tid så att jag inte ska behöva stressa med en förutlovad skrivning natten före tidningens presstopp. Nu ska jag erkänna en första sak för er läsare. Under mina nu femton år som biodlare har jag personligen tyckt och haft uppfattningen, därmed av okunskap avskärmat mig, att detta med drottningodling verkar rätt invecklat. Det har skrivits och pratats så mycket om olika utrustningar, avelslinjer, drottningoch drönarelinjer, omlarvning, insemination, parningskupor, parningsstationer mm, mm. Nu kommer mitt andra erkännande. Jag har på försommaren deltagit i en lokalt anordnad drottningodlarkurs och kommit till insikt att det inte är så invecklat, enligt min förutfattade mening, utan intressant, relativt enkelt och utvecklande. Samt att det ger en ytterligare dimension till biodlingen (all heder till kursledarna). Det efterfrågas kurser i drottningodling och avläggarframställning från våra medlemmar och inte minst ger svaren från vår senaste genomförda medlemsenkät ytterligare besked om detta. För att det ska bli mer produktiva och hanterbara bin i Sverige, för att tillfredsställa efterfrågan på närproducerad honung och en ökad pollinering, behövs det enligt min nu upplevda erfarenhet standardiserade och enkla hjälpmedel för ökad drottningodling och avläggarframställning på lokal föreningsnivå. Under årets riksförbundsmöte antogs det regler för ett nytt honungsbedömningsreglemente, där grundtanken har varit att få ett enklare och smidigare system för bedömningen och samtidigt kunna behålla den fina kvalitet som vi har på honungen. Visst kommer det att ta tid och även utbildningsinsatser innan det nya reglementet är helt inarbetat och förståelsen av kopplingen till Bihusesynen. Vi som livsmedelsproducenter blir ställda inför fler och fler krav som måste uppfyllas gällande kvalitetssäkring och kontroll från myndigheter, konsumenter och handeln. Ett krav som kommer fram mer och mer från konsumenterna är att kunna tillhandahållen nyslungad sommarhonung till försäljning och det innebär också att det som tidigare var en tradition att enbart genomföra en honungsbedömning kombinerat med höstens årsmöten i lokalföreningarna måste förändras till att behovet av fler bedömningstillfällen sker under säsongen. Jag inledde denna skrivelse med att informera om tidpunkten när jag skrev detta. Det innebär att fotbollens VM ännu inte var avgjort. Därför, fastän solen skiner och det är varmt, ska jag senare idag bänka mig och se dagens match med Brasilien, som jag tycker är fotbollens giganter och stora artister, kanske med för mycket artister och skådespelare ibland. Årgång 109 Redaktion: Bäckaskog 663, Hallsberg Redaktör: Erik Österlund Telefon: , E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före aktuell månad. Material- och annonsinformation: Sid 39. Manusstopp den första i månaden, knappt en månad före utgiv nings dagen. Tryck: VTT Grafiska, Vimmerby Trycks på miljövänligt papper. ISSN Ansvarig utgivare: Förbundsordförande Jonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, Listerby. Telefon: , Epost: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.org Sveriges Biodlares Riksförbund är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt, fackligt, socialt och innehållsmässigt. Förbundsexpedition: Trumpetarevägen 5, Mantorp. Telefon: se telefonlista på sidan 39. Fax: Plusgiro: Bankgiro: E-post: sbr@biodlarna.org Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. Öppet: Mån-tors Fre Webbplats: Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 3

4 I detta nummer SEPTEMBER 2010 Riksförbundsmötet motionsbeslut 5 I bigården 6 Biodling på schemat 10 Drönare fågelmat? 12 Bihälsa 14 Värmande soppa 15 Biodling i Bilåda 16 Instruktörskurs hos Svensk Biavel 19 Norrbotten fokuserar på egna bin 20 Föreningsaktiviteter 22 HF: Producentpaket Brev till redaktionen 27 Marknaden 29 Almanackan, Vi minns 30 Adresser, Annonstaxa 31 Bibutiken 32 Nästa nummer (10-10 okt-nr) utkommer i slutet av september. Manusstopp: 1 september. Numret därpå (11/12-10) i slutet av okt. Manusstopp: 1 oktober Omslagsbilden: Bina utför ett ovärderligt arbete med att pollinera blommor. Här en vallmo på Gotland Foto: Joy Törnqvist 19 i:et på omslaget påminner om att drottningen märkes blå i år. 4

5 Riksförbundsmötet motionsbesluten Erik Österlund I juninumret fanns en rapport från riksförbundsmötet. Protokollet är nu skrivet, kontrollerat, underskrivet och kopierat. Här kommer en sammanfattning av motionsbesluten. För de medlemmar som är särskilt intresserade kan man få ett exemplar av protokollet från expeditionen för en mindre kostnad, eller ladda ner från internet. Motion nr 1 Angående GMO-frågan Motionen ville att SBR aktivt skulle arbeta för ett stopp för odling av genmodifierade grödor i Sverige. Riksförbundsmötet ansåg att motionen var besvarad i och med antagandet av en GMOpolicy för SBR. Motion nr 2 Tillägg till uppdragsbeskrivning och policy för SBR Motionen ville ha ett tillägg i uppdragsbskrivningen för SBR som finns på hemsidan, att göra det som är bra för biodlarna och biodlingen. Den ville också ha i SBR:s policy att SBR ska verka för att inga GMO-grödor för kommersiellt bruk ska få introduceras i Sverige och att de GMO-försök som pågår ska avslutas. Riksförbundsmötet ansåg att motionen var besvarad i och med antagandet av en GMOpolicy för SBR. Motion nr 3 Angående GMO-frågan Motionen ville att SBR:s GMO-policy skall bygga på försiktighetsprincipen. GMO skall inte användas förrän oberoende forskning visar på dess ofarlighet. Riksförbundsmötet ansåg att motionen var besvarad i och med antagandet av en GMOpolicy för SBR. Motion nr 4 Om Apistan Motionen ville att förbundsstyrelsen skulle agera för att göra det möjligt för biodlarna att använda Apistan eller liknande ersättningspreparat igen. På grund av det arbete med att få till stånd det önskade och en förklaring av situationen ansåg riksförbundsmötet att motionen kunde anses besvarad. Motion nr 5 Filmtävling Motionen ville SBR skulle utlysa en filmtävling om bästa bi/biodlingsfilm bland gymnasieskolornas och folkhögskolornas medieprogram. Riksförbundsmötet beslutade att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att utreda möjligheten att utlysa en sådan tävling från Motion nr 6 Etikettbeställning Motionen ville göra det möjligt att minsta mängd vid etikettköp skulle vara mindre än 500 ex, att ta fram en SBR-etikett för flytande honung och en tilläggsetikett som talar om att honungen är lokalproducerad. Riksförbundsmötet beslutade att avslåmotionen. Men möjligheten att beställa mindre mängd än 500 ex ska utredas. Motion nr 7 Gamla etiketter Motionen ville begränsa möjligheten att använda gamla etiketter. Riksförbundsmötet beslutade att avslåmotionen.. Motion nr 8 Honungsbedömningskort och etikettbeställning Motionen ville att honugsbedömningskort och beställningsblankett för etiketter skall finnas i Bitidningen och inte bara på hemsidan för nedladdning. Riksförbundsmötet beslöt att dessa blanketter ska skickas ut med Bitidningen t o m 2011 Motion nr 9 Om biförgiftningar Motionen ville att det skapas en möjlighet att kemiskt undersöka misstänkta förgiftningsfall av bin Det finns lagstiftning på området. SBR hänvisade till möjligheten att tillsammans med Jordbruksverket ta fram planer för hur förgiftningsfall skall hanteras. Därmed ansåg Riksförbundsmötet att motionen var besvarad. Motion nr 10 Hemsidor för föreningar Motionen ville att SBR skulle ordna så att varje förening får tillgång till en hemsida på internet. Riksförbundsmötet menade att SBR inte kostnadsfritt kan göra detta men hjälpa till med kontakter för att få sådana till stånd. Därmed ansågs motionen besvarad. Motion nr 11 Medlemsmatrikel Motionen ville att varje förening skulle få tillgång till SBR:s elektroniska matrikel avseende den egna föreningen Riksförbundsmötet ansåg att motionen var besvarad. Beställning kan göras av person som föreningen godkänner. Motion nr 12 SBR-diplom Motionen ville att SBR tar fram ett SBR diplomformulär i A4-format. Diplom finns i A4- och A3-format. Ett nytt kan tas fram som kan laddas hem från hemsidan och skrivas ut eller beställas från expeditionen. Riksförbundsmötet ansåg därmed att motionen var besvarad. Motion nr 13 BT till föreningarna Motionen ville att Bitidningen gratis skulle skickas till varje förening Det skulle kosta mycket pengar. Föreningen kan ändå få ett eget medlemsnummer för att t ex kunna beställa etiketter till föreningsbigården. Riksförbundsmötet beslutade avslag. Motion nr 14 Litteratur till bisjukdomsansvariga Motionen ville att bisjukdomsansvariga i distriktet skulle få gratis bisjukdomslitteratur och sådana i föreningarna till reducerat pris. Riksförbundsmötet beslutade avslag. Motion nr 15 Litteratur Motionen ville att Föreningar skulle få köpa in flera ex av samma titel till rabatterat pris, t ex till studiecirklar. Medlemsrabatt och viss mängdrabatt finns redan. Beslutet blev ett tillstyrkande. Motion nr 16 Differentierat medlemspris Motionen ville att medlemsavgiften till SBR skulle beräknas på grundval av antalet bisamhällen man ägde. Riksförbundsmötet beslutade avslag. Medlemsavgift för 2010 Medlemsavgiften till SBR centralt blir densamma för 2011 som innevarande år. Det betyder till förbundet 350 kr för fullbetalande, för familjemedlem 40 kr och för nya medlemmar 200 kr. För juniormedlem blir medlemsavgiften 50 kr. Åldergränsen för juniormedlem höjs till 25 år. 5

6 Per Ideström I bigården Biåret närmar sig sitt slut, men innan vi tar det lite lugnare måste en del arbetsuppgifter klaras av. Faktiskt kan september månad vara den stressigaste av alla för biodlaren. Bina borde ha fått inleda sin viloperiod innan månaden blivit alltför gammal. Vi, Sveriges biodlare, måste planera för framtiden. Vilken är den mest strategiska frågan som vi då måste arbeta med? När september kommer med sina kalla nätter vet vi som regel hur det har gått under den gångna säsongen. Blev det mycket honung? Är samhällena så starka att de kan klara vintern? Är kvalsternivåerna tillräckligt låga? Kanske eller kanske inte. Det går emellertid inte att se en säsong isolerad från andra. Vad du gjorde förra året fick betydelse för innevarande år, och vad du genomförde under innevarande år kommer att få betydelse för vad som händer nästa år. Bitidningen och din lokala biodlareförening ska förhoppningsvis kunna ge dig det stöd du behöver. Månadsspalten är förstås bara en del av det som du bör ta del av i det sammanhanget. Sök också Per Ideström, Ulricehamn. Jag är 52 år och har i huvudsak försörjt mig som skattehandläggare. Biodlare har jag varit i 26 år. Mina specialintressen har blivit binas hälsa och genetik. Jag har varit aktiv på alla nivåer i BiodlarSverige. Just nu är jag ordförande i föreningen NordBi, men jag är också medlem i LigusticaBiodlarna. Jag har några Framgångsfaktorer. Dessa är Enkelt, Naturligt och Kontinuerligt. kunskap i andra länder än Sverige. I tidskrifter och via internet finns mycket information att hämta. Olika länder befinner sig också i olika situationer och faser. Vi kan vinna mycket tid på att se på hur andra har gjort. Tänk på att förekomsten av bin är en riksangelägenhet, en sak som berör odlare, men också många andra människor. Låt oss inte svika dem! Framtiden blir aldrig mer sig lik Det normala är inte att allt förblir som det är utan att det förändras. Dessvärre har vi människor en tendens att alltför sent inse att gårdagens lösningar kanske inte längre duger. Hur ser då framtiden ut för de svenska biodlarna? Är någon fråga av utomordentligt stor betydelse, och finns det ett svar som vi, i efterhand, kommer att betrakta som självklart? Jovisst gör det! Foto: Marcus Ideström Det blir allt fler varianter av honung att välja på i butikshyllorna, både i Sverige och i andra länder, inhemska och importerade. Foto: Erik Österlund Honungsmarknaden Nu när de mer skötselorienterade aktiviteterna tagit slut för året kan man ägna sig mer åt att marknadsföra sina produkter, framför allt då honung. Honungsmarknaden är ett exempel på att det sker en stän- 6

7 dig utveckling. Att honungsmarknaden ser helt annorlunda ut nu än för 30 år sedan är tydligt. Då kunde man få höra att om vi biodlare bara kunde öka produktionen tillräckligt mycket så behövde vi inte importera någon honung. Efterfrågan på honung här hemma kunde vi tillfredsställa själva, menade många. Ofta påstods den utländska honungen dessutom vara av sämre kvalitet än den svenska. Så här i efterhand får man nästan en hisnande känsla av ankdamm. De ansvariga för den tidens kampanjer kunde tydligen inte tänka sig att konsumenterna, åtminstone ibland, kunde tänkas vilja ha utländsk honung. Honung från andra delar av världen är ju ofta annorlunda till sin karaktär. Smak, konsistens, färg och doft kan avvika kraftigt från det som vi är vana vid. Inte desto mindre kan den vara god, och dessutom spännande. Vi svenskar kan köpa vilken honung vi önskar, och de svenska biodlarna måste inse att de konkurrerar på en fri marknad. Vi kan ju, som en jämförelse, knappast hindra försäljningen av pizza genom att producera fler kåldolmar, eller kräva att alla svenskar, i patriotisk anda, ska köra Volvo eller SAAB. Honungsmarknaden, globalt sett, är en fascinerande företeelse. Som på de flesta andra marknader har Kina på senare år stigit fram som en mycket stor aktör. Under en tid var dock kinesisk honung bannlyst från den europeiska marknaden på grund av de bekämpningsmedelsrester som påträffades i honungen.. Sedan några år tillbaka bedriver man nu i Kina ett avelsarbete med udden riktad mot just varroakvalstret. Den kinesiska regeringen skickade nämligen en av sina vetenskapsmän, Li Janke, till Toulouse i Frankrike för att hos dr. John Kefuss lära sig hanteringen att avla fram bin toleranta En av de många visdomsord som den gamle munken Broder Adam yttrade var bl a att om man använde mediciner och bekämpningsmedel mot sjukdomar hos bina så fick man räkna med att fortsätta att använda dem ständigt.. Foto: Erik Österlund mot Varroa destructor. Man får förmoda att användningen av bekämpningsmedel i den kinesiska biodlingen i framtiden blir mindre aktuell. Vad som i framtiden kommer att locka våra svenska kunder är svårt att veta exakt, men att kunna erbjuda en ren naturprodukt är givetvis alltid en styrka. Och kom ihåg, kunden har alltid rätt. Bekämpningsmedel Det är ingen hemlighet att det kan finnas ett behov av bekämpningsmedel, men att de samtidigt utgör tveeggat svärd. Förutom att de alltså kan kontaminera själva den produkt som ofta utgör skälet till att biodlingen bedrivs, honungen, så förhindrar de den process som skulle kunna göra dem obehövliga. Broder Adam, Buckfastbiets skapare uttryckte det mycket koncist och träffande; Om man tillgriper mediciner/ bekämpningsmedel så kräver det ständig användning av dem. Bekämpningsmedel är en kortsiktig lösning vilket är en begränsning i sig. Därutöver finns fler nackdelar varav kontaminering av honung och vax är helt oomtvistat. I delar av världen är detta ett stort problem. Kvalstren, som man hoppas kunna ta livet av, utvecklar dessutom inte sällan en resistens mot de medel som används. De overksamma medlen ersätts då av andra bekämpningsmedel som används tills de i sin tur blir overksamma. På detta sätt kan ansenliga mängder ansamlas i våra produkter, och i miljön i övrigt. Den allvarligaste nackdelen med användning av bekämpningsmedel är dock att bina själva då inte utvecklar en egen förmåga att hantera kvalstren. Utan användning av bekämpningsmedel kommer en anpassning att äga rum, då det ju finns ett selektionstryck. Det är den viktigaste slutsatsen av det så kallade Gotlandsförsöket som genomfördes av Ingemar Fries, SLU. Toleranta bin finns det sådana? I Bitidningens förra nummer nämnde jag att den amerikanska forskaren Marla Spivak, liksom jag själv, under flera år hade läst många rapporter om bin som upp- Två av de drottningodlare/-avlare i USA som fokuserar på varroatolerans/-motståndskraft, Dann Purvis i Georgia, t v, och Adam Finkelstein i Maryland. 7

8 Bees from Locally Adapted Stock: a Recipe (Att producera toleranta bin från en lokalt anpassad population av bin). Jacobson upplyser om att Erickson felaktigt har anklagats för att ha använt afrikaniserade bin i sina försök. Dessa försök påbörjades redan 1992, vilket innebär att Erickson var först med storskaliga och kontrollerade försök av detta slag. Sådär håller det på. Om du är intresserad av att bidraga till utvecklingen av toleranskunskap här hemma i Sverige så bör du absolut läsa American Bee Journal. SBR tillhandahåller förmånliga prenumerationer av denna tidskrift. En av de många artiklar i American Bee Journal som handlar om att avla varroamotståndskraftiga bin. Den här finns i augustinumret gavs vara toleranta mot varroakvalstret. Hon uppgav i kontakten med mig att hon däremot aldrig hade hört talas om att toleransen höll i sig om bina flyttades någon annanstans. Sedan dess har jag skickat mail till ett flertal odlare (8 st.) som i sin marknadsföring hävdat tolerans hos de bin de erbjuder till försäljning. Några svar har inkommit (4 st.), och de har varit skiftande. Flera av dem framhåller vikten av att en lokal anpassning, jämvikt mellan bin och kvalster, får komma till stånd (Joe Latshaw, Ohio, Tess Arnold, Tenessee). Andra tycks mena att toleransen hos deras bin visst kan komma till uttryck på andra platser (Dann Purvis, Georgia, VP Bees, Maryland). Purvis är den som är mest tydlig med detta, och menar att han har kunder över hela USA som upplever samma tolerans som han själv gör hemma i Georgia VP Bees, med Adam Finkelstein i spetsen, betonar i sitt svar till mig att de inte har bekämpat sina bin de senaste tolv (12) åren! Han påpekar även att VP Bees samarbetar med USDA (Jordbruksdepartementet i USA) och andra odlare för att främja VSH-egenskapen i de amerikanska bistammarna. Finkelstien tipsade om diskussionsforumet Ta en titt, du med! Några av dem som (ännu) inte besvarat min förfrågan är Daniel Weaver, Texas, och John Kefuss, Frankrike. Tyvärr hade väl svaren från just dem varit de mest intressanta då det är just dessa två odlare som uppmärksammats allra mest i toleranssammanhang. Just nu finns det dock Kefussdrottningar i vårt land, så snart nog får vi veta vad de går för. American Bee Journal Tidskriften American Bee Journal har under senare tid publicerat artiklar avseende tolerans mot varroakvalstret i snart sagt varje nummer. I Juninumret 2010 rapporterar Wyatt Mangum, Virginia, för fjärde året i rad om sina toleranta bin i North Carolina. Denna tolerans började utvecklas 2002 då Mangum inte fick tid över att sköta sina bin på andra sidan delstatsgränsen. I Julinumret 2010 berättar Larry Connor om Joe Latshaw, Ohio, som samlar sädesvätska från bisamhällen runtom i USA. Dessa bisamhällen karaktäriserar han som överlevare. Den insamlade sädesvätskan använder han, förstås, i sin insemineringsverksamhet. Latshaw värderar genetisk variation mycket högt i sin avelsverksamhet. I Augustinumret 2010 skriver Stu Jacobson om ett flertal olika studier avseende tolerans i lokalt anpassade bipopulationer. Paradexemplet i hans artikel är Eric Erickson s mer än tio år gamla artikel Producing Varroa-tolerant Honey Hej och tack för mig Årets upplaga av I Bigården avslutas i och med detta nummer av Bitidningen. Årets månadsspalt har varit lite annorlunda. Lite mindre av teknik och referat från den egna bigården, lite mera av filosofi och helhetssyn. Som ni redan vet är mina ledord Enkelt, Naturligt och Kontinuerligt. Om man utgår från dem kan man lösa det mesta. Lösningar kan vara enkla eller komplicerade, men de enkla är att föredra. Varför? Jo, de enkla fungerar bra lika ofta som de komplicerade. I tillägg till det är de lättare att förstå och lättare att tillämpa. Naturligt då? Jo, som regel finns det redan lösningar utvecklade. Det finns ett system i naturen enligt vilket allting fungerar och har sin gång. Man vinner sällan något på att motarbeta naturens lösningar. Tvärtom, åratal av ansträngningar kan istället visa sig ha varit förgäves bara för att man valde att bortse från naturens egna lösningar. Till sist då; kontinuerligt. Med det vill jag påpeka att man, om möjligt, bör tillämpa lösningarna hela tiden och utan uppehåll. Närhelst man tillgriper en kur, eller föralldel en medicin eller ett bekämpningsmedel, så erkänner man att man har gjort fel tidigare. Alla som plötsligt bestämmer sig för att banta behöver ju knappast upplysas om att deras fetma beror på en felaktig livsföring fram tills dess. En vitaminkur är på samma sätt ett bevis för att man tidigare har ätit för dåligt mat. Det finns enkla lösningar, det finns naturliga lösningar. Tillämpa dem kontinuerligt! Ha det bra allihopa, och välkomna i toleranskampen! per.idestrom@naturligbiodling.se 8

9 Aktuellt i september Se till att bina har ordentligt med vinterfoder. Hade de endast lite honung kvar efter skattningen, ge en extra giva socker. Invintra starka samhällen. För små avläggare slås ihop. Små avläggare invintras gärna intill varandra. Har du tillgång på nya äggläggande drottningar? Byt i arga samhällen eller som ger dålig skörd. Bra ventilation undertill förhindrar kvävning av samhällen pga döda bin eller isbildning. Slutskattning. Om du inte har slutskattat tidigare är september, enligt min mening, sista chansen. I samband med detta måste du avgöra hur många ramar/lådor bina ska ha under vintern. Vaxomsättning anses dessutom normalt sett fördelaktigt ur sjukdomssynpunkt. Din skötselplan bör därför inbegripa åtgärder för att sådan kommer till stånd. När slutskattningen är klar ska de önskade vaxkakorna finnas i yngelrummet. Använder du lågnormal kan två lådor under vintern vara ett bra alternativ. Vinterfoder. September är sista chansen även vad gäller vinterfodret. Kom ihåg att kyligt väder i samband med vinterfodringen tär rejält på binas krafter. Har du otur så kan regn och låga temperaturer under september göra hela invintringen till ett vågspel. Undvik detta, och börja tidigt. Lämna gärna en del honung till bina, i kombination med de sockergivor de får. Starka samhällen. Invintra normalt bara starka samhällen. Avläggare som aldrig tog sig riktigt klarar inte vintern. Slå ihop dem så tidigt som möjligt med andra avläggare eller mindre starka bisamhällen. Jag hoppas att du invintrar minst lika många samhällen som förra hösten. Byt drottningar. Även för drottningbyte är det nu sista chansen. Ni känner regeln sedan tidigare; unga, starka drottningar i starka samhällen bådar gott inför vintern och den påföljande våren. Kom ihåg att drottningarna bör vara rustade med hygieniska gener. Häng in drottningen i utätningsbur i samband med att du ger sockergivorna. Möss och fåglar. Naturen förbereder sig också inför vintern. När kylan blir mer påtaglig riskerar vi att möss tar sig in i kupan. Det måste du förhindra. Kupans bottenkonstruktion bör inbegripa flusterförminskare som stänger mössen ute. Senast sista september ska de anbringas, gärna tidigare. Talgoxar stör ibland bina under vinter. Om så sker bör nät anbringas eller, i värsta fall, någon form av fällor. Nätbotten. Jag tror också att nätbotten är bra för bina även under vintern, ventilationen är ju viktig. Invintrar du på en låda kan en tomlåda sättas underst i slutet av månaden. Annars kan det bli blåsigt med nätbotten för bina. Upptill ska kupan dock vara helt tät, menar jag. Isolering. Behövs isolering? Generellt sett måste den frågan besvaras jakande. En del bisamhällen verkar klara sig utmärkt utan, men om man tar som regel att hålla alla kuporna med rejäl vinterisolering vinner man nog mest. Toppisolering, minst 50 mm frigolit eller motsvarande, måste dock alltid finnas. Moderna plastkupor är isolerade året runt och är avgjort det bästa valet även ur en mängd andra synpunkter. Uppställningsplatser. Begrunda om uppställningsplatsen är lämpad för övervintring. En del bigårdar kan ha ett mycket bra drag under pågående säsong, men kan vara alldeles för fuktiga eller blåsiga under vintern. Överväg om du ska ta hem dessa bisamhällen över vintern för att åter köra ut dem till nästa sommar. Plastkupor är lättare att bära:-). Sista bekämpningen. Vi får hoppas att du har kontroll över kvalstersituationen. Många av oss väljer att oxalsyrebekämpa strax innan bina går och lägger sig på allvar i slutet av oktober. Hör med de mer erfarna i din förening. Om du är säker på att kvalstren är fåtaliga, är oxalsyran dock en onödig belastning för bina. Lugn och ro. Under vintern ska ingenting störa bina, varken djur eller människor. Om din bigård regelmässigt utsätts för sabotage bör du överge den. Låt inte barn leka bland kupor i trädgården under vintern (heller). I Norrland har man på en del håll problem med skoteråkare som finner glädje i att köra omkull bikupor. Sätt upp taggtråd om nödvändigt! Är bigården bra placerad? 9

10 Biodling på skolschemat Undine Westphal, Ölands Bf Förra våren läste jag en artikel i tidningen (Hamburger Abendblatt) om Körberstiftelsen. Den hade femtioårsjubileum. Artikeln beskriver en tävling för sociala projekt. Viktigaste villkoret för projektet var att det måste vara allmännyttigt, oavlönat och äga rum i Hamburg. Vinsten var en stor summa pengar, över 5000 euro, sammanlagt för flera vinnare. Femtio projekt skulle bli belönade. Projektet skulle passa in i något av följande områden: miljö, uppfostran, skola eller pensionär. Jag behövde inte tänka länge. Jag ville starta en biodling på mina barns skola. Jag gick till rektorn på grundskolan (Hamburg Bergstedt). Han tyckte om idén om en bigård. Men han behövde tillstånd från skolmyndigheten. Två dagar senare var allt klart. Det fanns inga hinder för en biodling. Nu behövde jag skriva ansökan till stiftelsen. Men det var inte så enkelt som jag trodde. Jag gick till 4:e klassen och gav en liten undervisning i orienteringsämnet om bin. Eleverna var hänförda. Så uppstod många fantastiska teckningar och berättelser om bin. Eleverna tyckte om informationen om bin och biodling och gjorde fina teckningar. Information om den nya kursen på skolfesten. Överallt stötte jag på stor entusiasm. Jag behövde kalkyler, projektbeskrivning, antal medarbetare, räkna ut kostnader för reklam osv. Sammanlagt blev det trettio sidor. Mycket tid behövdes, men det gick. Ett bra ställe för bigården hittade vi snabbt. Den gamla skolträdgården, som sov en längre törnrosasömn. Efter att jag hade besökt den med spade, såg och stege, såg det inte längre hopplöst ut. Därefter pratade jag med förvaltningen om bokföringen. Det gick också bra. Nu var allt klart för att överlämna ansökan. Jag tog med mig allt, åkte in till Hamburg och överlämnade den personligen. Nu började väntan. I början av juni tillkännagavs pristagarna. Jag undrade ofta om jag, hade gjort allt riktigt. Tiden gick och det blev mitten av juni och inget meddelande kom. Till slut tänkte jag nästan att skolbigården var en dålig idé. Då fick jag ett från stiftelsen: Grattis - ditt projekt har valts ut och blivit prisbelönat. Hurra! Jag ringde upp alla som hjälpt mig. Det var en lycklig dag. Nu kunde vi strax börja med projektet. Jag hade ett möte med rektorn igen och pratade med honom om hur vi skulle kunna integrera biodling i skolans undervisning. Vi tänkte att ett slags Wahlpflichtkurs var bäst under den första tiden. Det betyder att det är ett ämne på skolschemat och inte en fritidsaktivitet. Från september 2009 kan alla eleverna i 3:e och 4:e klasserna välja kursen om skolbiodling. Kursen begränsas till 15 elever. I juli hade vi en skolfest. Då stod jag där med min bikupa samt mycket informationsmaterial om den nya kursen. Därefter kom fotografen från stiftelsen till skolan och fotograferade elever för stiftelsens 50-års jubileumsbroschyr. Det var mycket spännande. Men vi måste ha tillstånd från allar föräldrar för att fotografera barnen. Andra delen av fotograftiden var hemma hos mig och mina bikupor. Detta därför att vi just då inte hade någon bigård på skolan. Fotografen stod direkt framför bipaviljongen för att ta bra bilder. Hon blev inte stucken. Assistenterna var rädda men allt gick bra och jag tyckte det blev fantastiska bilder. Senare pratade jag med företaget Holtermann (tysk bitillbehörsaffär) då jag ville köpa ny utrustning. Jag skrev till en handelsträdgård och bad om plantor och nyttiga växter mm. Två bisamhällen står i min trädgård och väntar på att flyttas till skolan. Det var roligt att organisera allt därför att vi hade så mycket hjälp från föräldrar, elever, fastighetsskötare m fl. Det var fortfarande mycket att organisera före terminstarten. Projektet blev en stort succé! Vi rekommenderar det varmt till andra skolar! Det blir fortsättning 10

11 Biworkshop för förskolebarn Janne Mårtensson Christine Unsöld, biologie dr., ledde en 1,5 tim lång workshop för 5-7 åringar vid Zoo-skolan i Münster. Undertecknad hade möjlighet att närvara och studera metodiken. Genomförandet och utfallet var imponerande och metoden såväl som upplägget, kan säkert tjäna som inspirationskälla till liknande insatser från svenska biodlare. Här kommer ett kortare referat avslutat med workshopens olika moment. Med utgångspunkt från skyddsutrustning och en bikupa med ramar av olika sorter guidades de små deltagarna sakta men säkert in i binas fantastiska värld. Alla fick prova på att med slöjan på, pust och kupkniv öppna en kupa och lyfta ut en ram. (Utan bin och tänd pust eftersom det hela skedde i en undervisningslokal.) Efter hand som deltagarna turades om pekade Christine ut vilken ram som skulle lyftas upp. Här kom den strålande pedagogiska tanken in. Kupan var försedd med olika typer av ramar, från en helt tom ram till en täckt yngelram med både drönar- och arbetaryngel. Med hjälp av en tandpetare förlöstes även några ungbin, som sedan fick krypa på de modigastes händer. Ett antal svärmceller och en avliden drottning med färgmärkning visades också upp. Alla typer av yngel togs också fram och studerades. Pollen- och honungsramar visade binas huvudföda. Med utgångspunkt från en musangripen vaxkaka diskuterades också vilka fiender bina har i naturen. Avslutningsvis inbjöds till en fortsättning i form av ljustillverkning i december. Deltagarnas engagemang hölls uppe hela tiden med hjälp av de praktiska momenten. Att få känna, hålla, smaka och lukta bidrog till att workshopen kunde genom- föras i ett svep utan några tecken på sviktande koncentration från barnen. Bi-workshop moment för moment Presentationsrunda Visa bikupa och skyddsutrustning Prova på att öppna en kupa och ta ut en ram. Slöja på, pust och kupkniv. Visa olika typer av ramar Tom ram Ram med byggansvisning Ram med delvis utbyggd vaxkaka Ram med kakmellanvägg och trådning Utbyggd tom vaxkaka Yngelram Pollenram Honungsram Musangripen vaxkaka Vaxmottsangripen vaxkaka Övriga fiender till bina: spindel, myra, björn, fågel, geting Vad samlar bina in? Vad äter de? Vad gör de för nytta? Pollinering Bär, frukter och blommor 11

12 Drönare födokälla för fåglar? Lars-Martin Liljenvall Många fåglar stillar sin hunger genom att jaga insekter i luften och där erbjuder drönarna en lättillgånglig och näraliggande källa. Står drönarna överst på listan av de insektsätande fåglarnas meny? Drönarna samlas vår och sommar på bestämda platser i luften, företrädesvis mellan klockan två och fyra på eftermiddagen för att befrukta unga drottningar. Platsens läge bestäms av landskapets struktur. Antalet drönare som samlas på stället är dessutom starkt avhängigt av vädret. Man kan därför ganska exakt förutse var mötesplatsen är belägen och hur många drönare som samlas där. Detta har fåglarna observerat och drönarna kan bli ett lätt byte för dem. Svalor, t.ex. har specialiserat sig på insektssvärmar men kan även äta enstaka insekter som flyger i närheten av deras bon. Ladusvalan (Hirundo rustica) jagar insekter av alla sorter, medan hussvalan (Delichon urbicum) är specialist på flugor, bladlöss och myggor. Biätaren (Merops apiaster), som på grund av klimatuppvärmningen snart kan påträffas i Europa, lever gärna på bin men också på getingar humlor, cikador, skalbaggar och trollsländor. Fågeln tar insekterna underifrån där de kan se insektens giftsnabel och de undgår härigenom att bli stuckna när de sväljer den. Biätaren föredrar dock drönare och arbetsbin. Utan gaddar och proteinrika Eftersom drönarna saknar gadd är de försvarslösa. De är dessutom rika på protein och socker i sin honungsmage och utgör därför den optimala foderkällan för fåglarna. Men eftersom de dagligen samlas på samma bestämda plats och tid i terrängen tar de en avsevärd risk. Syftet med detta är att träffa på unga drottningar att para sig med men måste samtidigt försöka undvika att bli föda till hungriga fåglar. En möjlig defensiv strategi skulle vara att producera icke-attraktiva doftämnen eller Biätare (Merops apiaster) Foto: William Kreijkes/Wikipedia-GNU-1.2/CCASA-3.0 att inte samlas i klungor vid parningsplatserna. Fåglarnas födokälla skulle krympa avsevärt och drottningarna skulle hinna bli befruktade av de närvarande drönarna innan dessa blev fågelmat. Samlingsplatser för drönare En österrikisk/engelsk/schwezisk forskargrupp ställde sig frågan om drönarna verkligen utgör en primär födokälla för fåglarna. Som exempel tog man svalorna och även om drönarna uppträder på samlingsplatsen i stora mängder så fann man att de inte utgör något lockande byte för dem. För undersökningarna valde forskargruppen ett rikt strukturerat landskap där såväl honungsbin som svalor fanns representerade i stort antal. Undersökningen ägde rum från början av juli 2004 till mitten av augusti samma år. Två väl besökta samlingsplatser för drönare, vilka låg i närheten av två kolonier svalor, utvaldes som experimentplats. Svalorna måste här regelmässigt flyga genom området. Med sin försöksanordning ville forskarna testa om det fanns något samband mellan antalet drönare och svalornas aktiviteter. Drönare och svalor räknas Undersökningsområdets gränser uppmättes på en karta. Forskarna kunde snart finna drönarnas samlingsplatser med hjälp av en väderballong som var fylld med helium där man bundit fast en liten försluten korg innehållande drottning, arbetssbin och foder. På varje ställe iakttogs aktiviteterna tre gånger dagligen. Man noterade datum och tid samt antalet och arten svalor och hur länge dessa uppehöll sig på en bestämd plats i luften. Vidare räknades de drönare som lockades till drottningen samt väderleken de aktuella dagarna. Svalornas spillning Utan en förstklassig kikare är det inte möjligt att fastställa vilka insekter svalorna sätter i sig. Dessutom insamlades 100 gram fågelspillning från marken under fåglarnas bon. Alla insektsrester i spillningen genomgicks, bestämdes och vägdes och man kunde slutligen fastställa andelen drönarrester jämfört med andra insektsrester. Testerna visade på en bred foderpalett hos svalorna. Drönare står inte överst på menyn Under försöksperioden studerades, förutom svalorna, inte några andra fågelarter som jagade insekter i försöksområdet. En gång flög en tornseglare (Apus apus) förbi på över 100 meters höjd, avsevärt högre än vad drönarna flyger. Dessa fåglar jagar i luften och livnär sig bl.a. på insekter hängande i spindeltrådar. De är inte särskilt kräsna av sig och tar gärna steklar, bladlöss, skalbaggar och flugor. 12

13 Den statistiska utvärderingen från försöket visade klart att närvaron av drönare varken tidsmässigt eller endemiskt medförde någon högre aktivitet hos svalorna. Detta bevisades också genom den studie av fåglarnas spillning som genomfördes. Endast i två spillningsprover från ladusvalor fann man några beståndsdelar från drönare (huvud, ben och vingar). Dessa rester utgjorde endast 0,13 procent av den totalt insamlade fodermängd som de undersökta ladusvalorna hade ätit. Spillningen från hussvalorna innehöll inga drönardelar. Inte heller kunde man finna delar av arbetsbin i spillningen. Ingen fara för bina Resultatet visar att svalor endast tar enstaka drönare och inte jagar de som sökt sig till parningsplatserna även om dessa ligger i närheten av svalornas bon. Mängden drönarrester i spillningen är försumbar jämfört med tusentals andra insektsrester som man fann i fågelspillningen. Varken i närheten av bisamhällen eller på parningsställen hade svalor specialiserat sig på honungsbin. Detta innefattar även drottningarna. Faran med hungriga svalor kan därför avfärdas när det gäller Europa där varken biätare eller blåkråkor förekommer i större antal. Andra faktorer kan i stället påverka drönarförlusterna t.ex. tillbakaflygning till fel samhälle, vilsenhet i omgivningen eller problem i parningen, väderomslag till plötsligt skyfall, hagel eller vind. Varför är inte drönare begärliga? Svalor är naturligtvis kapabla att ta drönare men de använder sig sällan av denna foderkälla. Detta bevisas genom deras intensiva jagande av andra insekter. Det överraskande resultatet från försöket ger olika förklaringar. Spelar doftämnen någon roll? Enligt dagens forskning har insekternas skyddsmekanismer eller drönarnas varningsfärg inte någon betydelse. Många svärmbildande insekter producerar kemiska doftämnen som avvärjer angrepp. Sådana doftämnen utgör svaret på det faktum att många rovdjur bland fåglar stannar längre på ett ställe där de redan funnit lämplig föda. En samling av insekter består mestadels av samma insektsart vilket ger fåglarna den fördelen att det tar mindre tid att finna föda och insikten att om den första insekten är ätbar så har man ett dukat bord framför sig. Ladusvala (Hirundo rustica) Foto: Malene Thyssen/Wikipedia-GNU-1.2/CCASA-3.0 Svalor jagar företrädesvis humlor, getingar och andra gaddförsedda insekter för att föda upp sina ungar. De har en klart optisk förmåga att kunna skilja mellan arbetsbin och drönare. Drönarna är goda och dubbelt så stora som arbetsbin och borde därför utgöra ett mer lockande byte, något som biätarna har upptäckt. Varför är de det inte för svalorna? Har drönarna någon avvärjningsstrategi? Drönare kan ganska snabbt avvärja ett angrepp trots att de är lättfångade av människan. Deras egenart att snabbt kunna flyga till ett attraktivt objekt som en parningsvillig drottning och skickligt undvika andra bevingade varelser som sländor, fjärilar och rovdjursfåglar är unikt. Vad är förklaringen? Man kan naturligtvis spekulera över varför de sällan blir offer för insektsätande termiter, myror och nattsländor. Dessa insekter svärmar i stort antal någon enstaka dag per år. Dylika rika foderkällor i naturen är därför ofta outnyttjade. Många rovdjur har under evolutionens gång utvecklat en bestämd strategi som är tillräcklig för deras överlevnad. Varför har drönarna inte utvecklat denna skyddsmekanism när de samlas i sina svärmar? Faktum är att drönarna från vår till höst dagligen samlas i stort antal på bestämda platser. Drottningarna befruktas där av talrika drönare och varje bisamhälle producerar en avsevärd mängd drönare i syfte att föra sina gener vidare. Så varför har drönarna under tidernas gång inte utvecklat någon substans för att avvärja angrepp? Idag har forskningen inget svar på den frågan. Uppenbarligen behöver drönarna inte denna försvarsmekanism och på några för oss obekanta grunder utgör inte drönarna heller någon begärlig föda för fåglarna. Ytterligare studier är nödvändiga för att kunna förklara detta fenomen. Man måste, t.ex. undersöka förekomsten av försvarsämnen hos könsmogna drönare samt deras äggvite-, fett- och kolhydratsammansättning. Det skulle kunna visa sig att drönarna har faktorer som skiljer sig från andra insekter och därför inte lockar fåglarna. Beräkningar av den genomsnittliga mängden energi fågeln får av en enda drönare mot den ansträngning, tid och energi som åtgår för att fånga ett bestämt antal myggor eller en enda drönare kan leda fram till svaret. För oss biodlare är denna studie intressant då den belägger att vi inte behöver frukta svalor och andra insektsätande fåglar, då de inte utgör någon fara för bin. De faror som hotar biodlingen idag är tyvärr helt andra och mångfaldiga samt överallt närvarande - men de ska inte sökas hos fåglarna. Källor Eva Sprecher-Uebersax, Schweizerische Bienen-Zeitung 133 (2010): Kärcher, M.H.,Bidermann, P.H.W., Hrassnigg, N., Crailsheim, K. Predator-prey interaction between drones of Apis mellifera carnica and insectivorous birds. Apidologie 39 (2008) sid

14 Preben Kristiansen Bihälsokonsulent Bihälsa Viktiga förutsättningar för att ett bisamhälle ska klara sig väl genom vintern och utveckla sig till ett bra samhälle nästa säsong är friska vinterbin, bra bistyrka och tillräckligt med foder. Är samhällena tillräckligt starka? Förutom att bina ska vara friska ska det vara gott om dem i ett samhälle för att det ska kunna övervintra väl. Tänk på att en stor del av de bin som befinner sig i samhället när infodringen påbörjas i augusti dör under höstmånaderna (ofta upp emot hälften). Om det mestadels är gamla dragbin som invintrats kan det röra sig om en betydlig större andel. Det är därför viktigt att det i ett samhälle finns en stor andel vinterbin vid invintringen. I början av augusti ska det finnas en äggläggande drottning och gott om yngel - ett bra riktmärke är att minst hälften av ramarna i kupans yngelrum är yngelramar (5-10 ramar beroende på ramformat när det gäller invintring av produktionssamhällen). Samhällen som inte är tillräckligt starka (men för övrigt är friska) bör slås ihop i stället för att invintras var för sig. Har samhällena tillräckligt med foder? Den bästa försäkringen mot foderbrist är att alltid ge bina mer foder än de förbrukar under vintern. Den undersökning angående övervintring som genomfördes 2003 visade på ett tydligt samband mellan mängden foder och övervintringen. Samhällen som fick 15 kg foder eller mer klarade sig betydligt bättre än de samhällen som fick mindre. I det sammanhanget är det viktigt att tänka på att det i en hink Bifor om 16 kg enbart finns 12 kg torrsubstans. Om infodring sker med Bifor är min rekommendation därför att ge minst en och en halv hink. Förutom att det ska finnas tillräckligt med foder är det viktigt att bina under vintern inte förlorar kontakten med detta. Figur 1. Data från samhälle i bigård på Östgötaslätten. De grå staplarna visar viktökning respektive minskning i kg (angett på den vänstra lodrätta axeln). Den röda och blå linjen anger max- respektive mintemperaturen mätt i bigården (angett på den högra lodrätta axeln). Grafik: Preben Kristiansen Den risken finns främst när ett samhälle invintras enbart på en låda. Detta på grund av att det som oftast fortfarande finns yngel i de centrala ramar i lådan när infodringen har avslutats. När ynglet sedan har krupit kommer det finnas ramar som inte innehåller foder, vilket kan leda till att bina förlorar kontakten med fodret under vintern. Problemet kan lösas genom att ge en extra fodergiva när merparten av det sista ynglet har krupit. Bisäsongen 2010 jämfört med 2009 Under senaste vintern dog ett stort antal samhällen och många av de samhällen som överlevde var svaga i våras. Våren var inte speciellt gynnsam för samhällenas utveckling och i början av sommaren såg det ut att bli en riktigt dålig bisäsong. Men det varma vädret i juli var bra för honungsproduktionen även om det var torrt. I skrivande stund har jag inte en samlad bild över hur det gått överallt i landet, men jag har från många håll hört om ett mycket bra honungsår. I figur 1 redovisas data från den kupa som står på en elektronisk våg i en bigård på Östgötaslätten. I trakten fanns såväl höstraps som vårraps båda åren. Under säsongen 2009 fanns det ett bra drag på höstrapsen under andra hälften av maj. I år gav draget på höstraps inte mycket, däremot var det ett mycket bra drag från 21 juni och en månad fram. Viktökningen under den perioden var 109 kg, i fjol var den bara 38 kg under samma period. Draget på vårrapsen tog slut i början av juli, men som det framgår av figuren fanns det annat för bina att dra på, det rör sig bland annat om klöver, som det fanns gott om på många håll. Utvecklingen i de olika bigårdarna där det finns en kupvåg kan följas genom att på startsidan på SBR:s hemsida klicka på Kupvågar. Nya varroazoner Den 12 juli trädde Jordbruksverkets beslut om nya varroazoner och smittförklarade områden med anledning av amerikansk 14

15 yngelröta i kraft. Dokumentet med beslutet (SJVFS 2010:57) kan laddas ned från SBR:s hemsida (se rubriken Varroazoner under Nyheter). Preparat mot varroa Apistan hann inte bli godkänt för användning denna säsong, men som jag nämnde i Bitidningens aprilnummer finns det möjlighet för att ett inom EU godkänt preparat kan förskrivas på licens. Information om hur man kan gå tillväga finns på SBR:s hemsida (se rubriken Preparat mot varroa under Nyheter). Studiecirklar om bihälsa Höst och vinter är traditionellt den period under året där det finns tid för att genom t.ex. studiecirklar lära sig mer om bin och biodling. Inför höstens kursverksamheter kommer det att utges en studieplan som kan användas tillsammans med boken Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället. Mer information om detta studiematerial kommer i nästa nummer av Bitidningen samt på SBR:s hemsida: preben.kristiansen.sbr@biodlarna.org Studieplan till boken Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället kommer inom kort att kunna beställas i Bibutiken på Värmande soppa Marita Delvert Hösten är på väg och med den värmande soppor. Med en mixer och rotsaker och örter av olika slag, går det lätt att botanisera i köket. Prova en mättande, guldgul ingefärs- och honungsdoftande morotssoppa gjord på härliga svenska morötter. Avsluta med en mustig honungs- och morotskaka och festa med ett glas av det nya honungsvinet TEJ. Morotssoppa (4 personer) 2 charlottenlökar 2 vitlöksklyftor 1 stor potatis i bitar 4 normalstora morötter i skivor 5 dl vatten ( eller hälften vin och hälften vatten) 2 tärningar hönsbuljong (eller grönsaksbuljong) Peppar, salt, tabasco 2 msk riven ingefära 3 msk färsk citronsaft Skiva löken och fräs den i olja, häll i vätskan, buljongtärningar, morötter och potatis och låt koka i 10 minuter. Mixa soppan och smaksätt med ingefäran, salt och peppar (buljongen är salt), några droppar tabasco och citronsaft. Garnera med gröna örter och/eller lägg en klick räkost på varje tallrik innan serveringen. Ett grovt bröd är gott till. Morotskaka 4 ägg 1 dl honung dl socker 1 dl rapsolja 3 dl grovrivna morötter 4,5 dl vetemjöl 1 dl hackad mandel 2 tsk kanel 1 tsk bikarbonat 2 tsk bakpulver Riv morötterna grovt och hacka mandeln. Vispa ägg, socker, honung och olja. Tillsätt morötter, mandel och övriga ingredienser. Grädda i 175 grader i c:a 45 minuter. Glasyr till morotskakan 50 g smör 100 g philadelphiaost 1 dl florsocker 2 tsk honung 2 tsk färskpressad citron Rostad, flagad mandel Vispa ihop delarna till glasyren och bred på kakan när den svalnat. Strö över den rostade, flagade mandeln. 15

16 Biodling i Bilådan Ehrhard Maria Klein Det finns många som gärna skulle sköta ett eller två bisamhällen. Både glädjen över naturen och helhetsperspektivet i livstilen kan ligga till grund för denna önskan. På samma sätt som man odlar grönsaker utan att det finns något vinstsyfte i det. Traditionell biodling som delinkomstkälla försöker att kompensera de rätt så höga kostnaderna på tid, utrustning och kunskap genom honungs- och ljusförsäljning. Målsättningen för en driftform som bygger på enkelhet är annorlunda. Bilådan bjuder på ett sådant koncept och gör det möjlig att odla bin med minimala av tid och pengar. Med utgångspunkt från den traditionella Krainer-Bondekupan utveklades Bilådan och tillhörande driftsform: fast bygge i en enkel trälåda. (1,2,3,4) Det finns varken ramar eller uppstaplingslådor. Den naturliga svärmdriften utnyttjas för att föröka och föryngra bisamhällena. Honung får man inte genom slungning

17 6 8 7 utan den rinner ur det krossade kakverket. Genomsnitskörden ligger på 10 kg per år. Driftformen uppfyller alla krav som KRAVoch Demeterförbunden ställer på biodling. Det behövs balanserade dragförhållande som de finns i stadsnära områden. Den är olämplig för vandringsbiodling eller intensiva korta drag som raps- eller bladhonung. Bina övervintrar på sin egen honung. Vanligtvis behöver man inte fodra Bilådan med socker. Uppbyggnad och konstruktion Invändigt är Bilådan 100cm lång, 45cm bred och 21cm hög.(2) Bottnen och bakväggen är lösa. Flustret befinner sig på framsidan. Bilådan öppnas genom att ta av bottnen. För att kunna göra det tippas den över framsidan. Det lilla taket skyddar flustret. Med hjälp av en ställning hålls 9 lådan upprätt i en bra arbetsposition för biodlaren.(5) De två tredjedelar av Bilådans utrymme som ligger nära flustret är tänkt som yngelrum. Genom smala vaxremsor anger man kallbygge åt bina. Vaxremsorna och sen också vaxmellanväggarna sitter i enkla bärlister som fästes inifrån på lådans tak med hjälp av två lister på tvären. Bärlisterna görs genom att spika ihop två smala lister med en vaxmellanvägg emellan. Bredden på smålisterna och vaxmellanväggen är ca 35cm sammanlagt. (6)När man befolkar Bilådan är det lämpligt att använda en natursvärm. Konstsvärmar är inte lika lämpliga eftersom de inte är lika byggsugna. Efter att svärmen har slagits in i kupan stängs den av med en avdelningslucka så att bina först bygger ut yngelrymmet. Där bygger bina de första tre veckorna hela sitt kakverk som fribygge. (7) Det bör finnas drag annars är man tvungen att fodra med flyttande foder. Fodret kan ges i en öppen skål bakom avdelningsluckan. Mellan luckan och bottnen är det tillräckligt med plats så att bina kan passera. Väl uppfodrad går bisamhället in i vintern. Bilådan under året Ge bina skattrymmet: Våren därefter tas avdelningsluckan bort och skattrymmet förses med vaxmellanväggar.(8)genom att ge bina mer utrymme höjs både honungsskörden och dämpas svärmdriften. I fortsättningen samlar nu bina mer honung än de behöver. På detta baseras alla nutida driftformer. Vid skattningen förstörs dessa honungskakor. Därför måste man sätta dit vaxmellanväggar varje år på nytt. Svärmtiden: I Bilådan kommer bisamhället ungefär vartannat år i svärmstämning. Om man inte vill bli överraskad av någon svärm är det rimligt att öppna lådan var nionde dygn under svärmtiden. Det är lätt att se svärmcellerna på kakornas underkanter. (9) Men det gäller bara att förutse när svärmen drar iväg som tidigast. Om man vet det är det ganska lätt att få tag i den. Efter att den gamla drottningen har flugit ut tas alla svärmceller bort utom en. Detta för att slippa eftersvärmar. Om svärmen försvinner osedd är det dock inga problem. Bina som stannar kvar dra upp en ny drottning och man får hoppas på en honungskörd ändå. Skattningen: Man skatter bara en gång om året efter att det sista draget har tagit slut. (10)Kvällen innan skär man av ho

18 11 11 nungskakorna från yngelkakorna som de varit ihopbyggda med.över natten slickar bina rent gränssnittet men fyller det inte med honung igen. Det uppstår en sorts brottanvisning. Dagen därefter tas honungskakorna ut på sina bärlister. Bina borstas av utan risk att honung droppar eller rinner vid skattningen. (11) Denna enkla hantering är en stor fördel jämförd med andra fastbygge-kupor där honungskakorna skärs ut utan att bina kan slicka rent innan kakorna tas ut. De skattade kakorna krossas t ex med en honungsrörare. På bilden viasas en som kallas Auf und Ab (12) Därefter utvinns honungen med hjälp av en enkel sil. Silen kan ordnas till själv av två honungsspannar och ett finmaskigt nät. (13) Beroende på temperaturen tar det två till tre dygn innan vaxet och honungen har separerat nästan fullständig. Man kan sen sila honungen ytterligare en gång genom ett fint sidentyg och tappa den i burkar. samhället bygger nya kakor som en konstsvärm. Precis som vid skattningen tas yngelkakorna ut tillsammans med sina bärlister. Man behöver inte skära ut dem. Tid och pengar Det behövs 12 timmar per år för att sköta ett bisamhälle. Utom själva Bilådan behövs det bara lite redskap. (rökpust, slöja, kupkniv) Bilådan kan snickras själv av några brädor utan större kunskaper i snickeri. Driftsformen uppnår faktiskt målet att kunna odla bin med hjälp av endast lite tid, pengar och kunskaper. Projekt Bilådan Bilådan är ett projekt av föreningen Mellifera e.v. och stödjas av Be(e) in contakt! (gemensam projekt av Naturschutzjugend im NABU och den Tyska Biodlare Förbund D.I.B.) På finns bygg- och driftsmanual och filmer. Det finns också kursmaterial på nätet och en förmedling av bilotsar som stödjar nybörjare som har frågor eller problem. Men inte bara kunskaper förmedlas. Det finns också en svärmbörs på nätet (för Tyskland). Det finns ett utbud av svärmar från Bilådebibiodlare och det finns en efterfrågan av svärmar från Bilåde-nybörjare och andre ekologiska biodlare. Översatt av Martin Grohmann. Artikeln har tidigare varit publicerad i ADIZ/die biene/imkerfreund 2009/7 12 Sensommer- och vinterskötsel: Efter skattningen behandlar jag med myrsyra. Till exempel ställs en Nassenheider-avdunstera i det tomma skattutrymmet. Sedan sätts avdelningsluckan på plats igen. Den sitter där kvar fram till nästa vårdrag. Man uppskattar foderförådet genom att väga Bilådan. Om det behövs fodras den bakifrån. I november när samhället är yngelfritt gör jag en behandling med oxalsyra som droppas ner på bina. Vaxbyte Efter svärmningen när allt arbeteryngel har kläckts tas yngelkakorna ut. Det nakna 13 18

19 Instruktörskurs hos Svensk Biavel Lasse Naimell I mitten av maj 2010 samlades 14 vetgiriga och erfarna biodlare från södra delen av landet för att vidareutbilda sig från grundnivån som testbiodlare till instruktör för dessa kurser. Kursen hölls i kafédelen av den gamla gården från 1600-talet på Brunstorps hembygdsgård. Anläggningen består av 6 fastigheter varav Södra Vätternbygdens biodlareförening har en lokal med ett slungrum och förrådslokal. Mest känt är annars platsen för sina fina äppel- och päronodlingar med ett flertal gamla sorter som också är genbank. Det f.d. Brännvinsbränneriet som är en friliggande byggnad var denna dag upptagen av Jönköpings kommun som äger fastigheten, annars brukar biodlarna hålla till där. Från alla byggnader har man en storslagen utsikt över Vätterns södra del och i ryggen finns en närmast lodrät bergskant på ca meter med rara och oåtkomliga växter. I denna lite annorlunda miljö för biodlare hölls kursen med solsken och nyutslagna äppelblommor. Om avelskriterier Instruktörskursen inleddes under förmiddagen med en gemensam sittning där man plöjde genom de teoretiska momenten i Svensk Biavels testbiodlarpärm. Från 2010 finns en del nya och förenklade steg i testmanualen, men fortfarande är det viktigt att man bedömer rätt och följer alla kriterierna. Med andra ord här gäller det att vara bokstavstrogen. Nytt är bl.a. att samhällets aggressivitet fromhet bedöms enligt en provokationsskala, dvs. man utför de moment som anges i manualen och som följer en stegrande skala som kan tänkas irritera samhället. Om eller när man får respons och vaktbin flyger upp så avslutas provokationen och nivån noteras. En annan förändring är att utrensningstestet skall läsas av efter 24 timmar (tidigare 48 timmar ) då det har visat sig att det finns ett klart samband mellan de bisamhällen som rensar ut avdödat yngel snabbt och förmågan att hålla rent i kupan. Dessa samhällen klarar bättre angrepp av yngelröta och varroa enligt en del studier. Den enda vägen till bättre bistammar i landet är att man ständigt testar och Kenneth Unger, Lidköping och Bengt Olof Persson, Vedum i främre raden. I bakre Bernt Carlsson, Grästorp, Hilbert Andersson, Vara och Krister Linnell, Gränna. Foto: Lars Naimell bedömer de bilinjer man har tillgängliga, att man tar vara på de plusvarianter och de goda egenskaper man vill premiera samtidigt som man är vaksam så man inte får en ökad grad av inavel. Här gäller det också att tillgodose att den genetiska basen är tillfredsställande, med andra ord det är många bollar som biodlaren ska hålla ordning på samtidigt. Här kommer den nya Bidatabasen in som ett mycket kompetent hjälpmedel att hålla ordning på alla olika parametrar. Lunchen intogs i trädgården med fortsatta diskussioner runt förmiddagens plenum. I träden ovanför våra huvuden underhöll ett par svartvita flugsnappare med sin skönsång och verkade tävla om vilken som kunde sjunga vackrast. Sannolikt fanns en hona gömd i bladverket så också här blommade genetiken och ett praktiskt avelsurval utspelades. Praktik och teori Under eftermiddagen delades man upp i två grupper, där den ena gruppen under ledning av Sven-Åke Nilsson gick genom några av föreningens bisamhällen ute i bigården. Alla genomgångna samhällen fick högsta betyg, vilket kanske är självklart i en föreningsbigård men i praktiken är det sällan så här bra bisamhällen i våra föreningsbigårdar. Den andra gruppen, som leddes av Bengt Andréasson hade samtidigt en genomgång av Svensk Biavels grundläggande syn på hur modernt avelsarbete måste bedrivas, lite förenklat så ska besluten om en framgångsrik avel baseras på fakta. En självklarhet kan tyckas, men verkligheten är inte riktigt så överallt i landet. Genom systematiska bedömningar och enligt en strukturerad plan hittar biodlaren sina plus- och minusvarianter i sin bigård. De olika definitionerna på olika status för drottningarna förklarades och var de förväntas finnas i en avelsorganisation (dvs. avels-, elit-, testdrottningar osv. se Bitidningen 6/2010). Samtidigt som avelssystemet möjliggör ständiga förbättringar av avelsmaterialet i de olika nivåerna, så tryggas en bred genetisk bas. Med andra ord, man minimerar risken för genetisk utarmning samtidigt som plusvarianterna tillåts ge avtryck i den samlade bipopulationen. Testbiodlarprogrammet För att återgå till Svensk Biavels testbiodlarprogram, så ska man uppfatta detta som ett hjälpmedel för sina framtida beslut i det egna avelsarbetet. Denna utbildning och service får man gratis om man anmäler sitt intresse till sin avelsförening som sköter den praktiska delen numera. Totalt är vi nu (maj 2010) i landet 26 utbildade instruktörer och 133 utbildade testbiodlare. Samtliga avelsgrupper har utbildade instruktörer och tanken är att man ska kunna gå en testbiodlarkurs i vilken avelsförenings regi som helst eftersom det är samma testförfarande oavsett biras. Däremot kan man som t ex i melliferagruppen (dvs. NordBi) ha ytterligare punkter i sitt testprotokoll och därmed komplettera det referensprotokoll som Svensk Biavels normer utgör. Detta gäller samtliga avelsgruppers egen testverksamhet kontra Svensk Biavels testprotokoll, alla prövningsförfaranden kan leva sida vid sida och användas parallellt utan problem. Om man inte använder lämpliga mätmetoder, hur ska man då hitta sina plusvarianter? Hör av dig du också till din avelsförening och utveckla din kompetens om du inte gått en kurs i testbiodling. Kunskap väger lätt som det heter! 19

20 Avläggare och drottningar i fokus i Norrbotten Kurt Johansson Den 3 juli, en av den norrbottniska högsommarens vackraste dagar, samlades ett 40 tal biodlare från länet hos Kurt och Birgit Johansson, Mjedsjö Bigård till träff. Värdparet har varit biodlare sedan 1973 och som mest med 40 samhällen i drift. Kåsören Ihrsén Dagen till ära var biodlaren, bonden och kåsören Rolf Ihrsén, Sparrsätra Enköping inbjuden som gäst. I sedvanlig stil hade han mycket att berätta om från alla Bi-Birger Rolf Ihrsén i talarstolen 20

21 sina resor runt om i världen. Sina FNuppdrag och sin tid som fallskärmsjägarsoldat i Karlsborg. Men givetvis också som kobonde kombinerat med biodling i Sparrsätra. Odla drottningar Bi-Birger Johansson, drottningodlarklubben Norrbotten, gav deltagarna en bild i hur man dels föder upp drottningar inom detta varroafria område. Dels hur dessa ordnas för parning, färgmärkning och till och med vingklippning. Gör avläggare Deltagarna informerades om vikten att så långt som är möjligt försöka hålla varroan borta genom dels försiktighet vid flyttning av bin och drottningar. Samt genom att göra egna avläggare och odla egna drottningar. Man kunde också se för dagen 5 avläggare igång på Mjedsjö Bigård. Tipsrunda En tipsrunda med 10 stycken kryssfrågor ingick i programmet. Dock inte enbart frågor om bin och biodling utan blandat. Bäst lyckades Gunnar Nilsson, veteranen från Älvsbyn. Erik Hedman Luleå BF informerade om vad som händer inom distriktet. Om kommande träffar och så vidare. Militärkök Mat blev det också, för dagen fläskpannkaka tillrett fältmässigt på militärkök vilket ju passade bra i den gamla militärstaden där tidigare 7-8 regementen nu krympt till bara ett par samt att den 109-åriga allmänna värnplikten för bara ett par dagar sedan helt upphört. TV-kockan Och lagom till fläskpannkakslunchen dök också TV-kockan Maud Onnermark upp med man och son. Tydligen kände Bodenkvinnan av doften från militärköket. Fru Onnermark blev presenterad som en av de främsta PR-makarna för den goda svenska honungen när hon gör sina matprogram i TV-programmet Gokväll. Bin i Vallmo J oy Törnqvist, 19 år, fångade några bin i blommande vallmo i slutet av september på Gotland. Ann Törnqvist, Slite 21

22 Honungens Dag i Åtvidaberg Med stor anslutning av biintresserad allmänhet och medlemmar, firade Åtvids Biodlarförening under en söndag i slutet av juli förra året Honungens Dag. Information lämnades om ett nyligen avslutat EU projekt, benämnt Åtvidabergsprojektet för utveckling av bygdens biodling. Därefter följde visning av lokaliteter och ny föreningsbigård vid Gamla Sunneborg. Möjligheter gavs även till provsmakning av olika honungssorter och inköp av nyslungad honung. Stort intresse visades vid en demonstration av utrustning och skötsel av ett bisamhälle. Baron Johan Adelswärd invigde den nya bigården och betonade den stora betydelsen av binas roll i pollineringssammanhang. Han tackade föreningens medlemmar för sina berömvärda insatser och önskade framgång i kommande arbete. Föreningen hade sedan fortsatt öppet hus på tisdagskvällar under sensommaren. Sven Olof Haraldsson Johan Adelswärd invigningstalar Demonstartion av nya kupor Vilt- och matmässa i Åseda Uppvidinge biodlarmuseum medverkade i slutet av februari på en vilt och matmässa på Hotell Olof i Åseda. Det var en innehållsrik lördag med den regionala maten och dess smaker. Vi som gäster fick se, dofta och njuta av det smakrika utbudet från de lokala producenterna. Andra medverkande på mässan var bland annat Gullaskruvs Delikatesser, Stellas Ostkaka, Café Sergel och Stens i Åseda. Vi kunde också lyssna på Klas Lindberg från kocklandslaget som pratade om mat och vilt. Vid bordet där Uppvidinge Biodlarmu- seum höll till kunde vi smaka honung, bistickskaka och honungskarameller, köpa lokalproducerad honung och bivaxljus. Där kunde man också prata biodling med bland annat ordföranden i Uppvidinge Biodlarförening, Peter Overdick. Peter berättade också om kommande nyheter på Uppvidinge Biodlarmuseum. En mycket trevlig tillställning arrangerad av LRF, Regional Matkultur, Glasriket och Uppvidinge Kommun! Pernilla Juel, Uppvidinge Bf Fr v Karin Lindberg (ägare), Peter Overdick, Siw Svensson, Yvonne Wilhelmsson Honung i maten Rosastekt vildand, kan det va nåt? Eller rådjursgryta med amandinepotatispuré? I vanliga fall brukar biodlarföreningarnas möte handla om honungsproduktion. Norra Älvsborgs biodlardistrikt vände på steken och hade i november en välbesökt träff där temat var avancerad honungskonsumtion. Distriktet bjöd in till en specialmåltid på Gräfsnäs slottscafe. Ulrik Lindelöw, medlem i kocklandslaget och europamästare i grillning, hade gjort en meny med honungstema enligt följande: Rosastekt vildand med reduktion på honung, balsamvinäger och sultanrussin Klassisk rödkål smaksatt med honung Lufttorkad svensk skinka med getostknyte från Skattgården samt ringlad honung Rådjurssadel och rådjursgryta med amandinepotatispuré samt en viltlingonsky smaksatt med honung Yoghurtmoussé med chokladfondant smaksatt med honung samt honungskanderade nötter. Ulrik Lindelöw berättade om honung i matlagningen och hur han helst använde lokala råvaror. Biodlarna, som bekant ett talträngt släkte, lät inte heller den här gången maten tysta mun utan kommenterade livligt och uppskattande allt som sattes fram. Christer Gustafsson-Slätt avslutade mötet med att berätta om Gräfsnäsområdets kulturhistoria. Stefan H 22

23 Vislandaortens Bf 100 år En vacker sensommareftermiddag i augusti förra året söndagen den 16 augusti samlades ett 40-tal intresserade biodlare och andra med intresse för denna viktiga näring på Skeppshults Hembygdsgård utanför Vislanda. Då firade Vislandaortens Biodlarförening 100 år. Trots sina respektingivande 100 år så är det en aktiv förening med många olika verksamheter på gång. Den gemensamma föreningsbikupan är en samlingspunkt för medlemmarna som efter uppgjort schema ser till att drottning och bisamhälle mår bra. Under årets bisäsong har medlemmarna samlats var fjortonde dag i hembygdsgården och till ackompanjemang av den sprakande elden i den öppna spisen och med njutbart hembakat bröd och nybryggt kaffe diskuterat aktuella bifrågor. Tänk vad mycket kunskap som är samlade runt kaffebordet. Den nye biodlaren får där svar på alla sina frågor. Under sommaren insamlades under dessa tisdagsmöten även uppgifter till den jubileumsskrift som styrelsen tagit fram under ledning av sekreteraren Eva Johansson. Äldre medlemmar har deltagit och lämnat information om biodlingens utveckling i bygden. Detta är ett viktigt dokument som kompletterar den skrift som togs fram när föreningen firade 50 år. Ordf Stina Ridderhall hälsade välkommen. Föreningen fick gåvor och hyllningar från distriktet, Älmhultsortens Bf Kollegialt samtal mellan glada biodlare under jubileumsdagen. och Hembygdsföreningen. God mat med musikunderhållning och en resumé över 100 års verksamhet av förre ordföranden Yngve Magnusson. Roland Axelzon Miljöstipendium till Partille Bf Partille Biodlarförening erhöll den 21 december Partille kommuns miljöstipendium. Stipendiet på 5000 kr delades ut i samband med Bygg- och miljönämndens årsavslutning på Partille Herrgård som bevis på uppskattning av ett gott miljövårdsarbete. Nämnden motiverar sitt beslut sålunda: Partille Biodlarförening tilldelas 2009 års miljöstipendium som erkänsla för mångårigt arbete och som uppmuntran till fortsatt viktigt miljö och naturvårdsarbete. Stipendiet delades ut av Bygg och miljönämndens ordförande Börje Lund och förvaltningschefen Jan Öhman Vi i föreningen är väldigt stolta över att ha kommit i fråga för detta och har också, som lyder av motiveringen, fått ett bevis på att det inte bara är inom biodlarsfären som detta med bi och biodling anses som viktigt. Gertd Dahl Hallands finaste honung Hallands distrikt utser distriktets finaste honung. snart är det dags igen korade Hallandsbiodlarn korade Stefan Svensson till årets honungsmästare. Stefan behövde därmed inte lämna ifrån sig vandringspriset som var en rökpust. Han tog sin tredje inteckning i det fina vandringspriset, som var skänkt av OGT biredskapsfabrik i Torpa. Jurymedlemmarna var eniga om att rätt burk vann. Bo Johansson, Ätran och Ingela Bäckman, Tvååker fick hedersomnämnande eftersom deras burkar var med i slutronden. Gert Lagerstedt, tävlingsledare Ordföranden i Hallands distrikt Sören Olsson och Stefan Svensson vid en tidigare prisutdelning. Vår ordförande Ulla Liedholm flankerad av Börje Lund t v, och Jan Öhman. 23

24 Resa med Södra Vätterbygdens Bf Ingrid Svalander Den svenska sommaren hade just gjort sitt intåg. Naturen var som grönast. Alla blommor blommade till glädje för esteter och bin. Dessutom strålade solen från en klarblå himmel. Just den dagen gjorde Södra Vätterbygdens Biodlarförening sin sommarutflykt. Ringabergets bigård Ett 20-tal medlemmar samlades i tidig morgontimma för avresa från Jönköping. Målet var Västergötland där några bigårdar skulle besökas. Första anhalten: Ringabergets Bigård strax utanför Hjo där vi till att börja med högg in på medhavd matsäck i den lummiga trädgården hos biodlare Ebbe Lennartsson. Därefter visades vi runt, lyssnade till Ebbe som berättade om och tålmodigt svarade på frågor angående sin kravgodkända verksamhet. Vi tittade in i lokalerna för honungshanteringen. (Hördes en avundsjuk suck från en deltagare? Eller var det mina egna tankar som spökade?) Provsmakade gjorde vi också. Mmm, så gott! Stenatorps Arne Färden gick vidare vidare till Arne Johansson i Stenatorp. Precis som Ebbe är Arne känd bland biodlare som en kollega med lång erfarenhet. Andra kanske mest kopplar hans namn till v.ordf-posten i SBR. Hos Arne med fru bjöds vi på ett välsmakande förmiddags-fika i trädgården. Stort tack! Därefter inspekterade vi en bipaviljong och vi tittade in i hans slungrum. Säkert fick några av oss aha-upplevelser och idéer för framtiden. Vi fick också en förhandsvisning av den nya, ännu ej helt iordningställda livsmedelsgodkända lokalen för honungshantering och tillverkning av smaksatta produkter. (Nu hördes den där sucken grundad på avundsjuka igen. Inte kan det väl ha varit jag? Omöjligt!) Provsmakade gjorde vi också. Mmm, så gott! Dags för lunch. Denna intogs på Löwings Ateljé och Konstkafé i Broddetorp. Vi blev styrkta till såväl kropp som själ med god mat och en fantastisk konstutställning. Färden gick sedan vidare till Naturum Hornborgasjön. En promenad i det underbara vädret ut till fågeltornet kändes välbehövlig. Inte såg vi några bin, men mycket fågel. Och i vassen lurade den monsterlika gammelgäddan Ing-Marie Ekström visar en anordning för smältning av vax. Foto: Vasilije Raduc. Gisslagården Sista studiebesöket gjordes på Gisslagården, Axvall där Ing-Marie Ekström engagerat berättade om sitt arbete med att sprida kunskap och intressera ungdomar i skolåldern för biodling. Ett initiativ, som borde följas på fler platser med tanke på framtiden och rekrytering av nya biodlare. Under resans gång diskuterades livligt vad vi sett och varit med om. Lite spännande var det att vi inte förrän vid avresan fick veta vart vi skulle. Ett annat inslag som höll oss på halster och gjorde resan extra spännande var ett baklänges-lotteri. Blev ditt lottnummer draget, då var den lotten ute ur konkurrensen om högvinsten. Till sist återstod en handfull odragna lottnummer och vid vårt sista stopp, Kungslena, fick äntligen högvinsten, en Nackakupa, sin ägare. Grattis Thomas! ( Men lite avundsjuk var jag, det måste erkännas. Igen!) Efter tolv timmars utflykt var vi tillbaka i Jönköping. Krister Linnell, som ordnat resan och med säker hand fört oss i buss mellan de olika etappmålen får en stor eloge för ett mycket välplanerat arrangemang. Jo, det är flitiga bin hos Ebbe! Foto: Vasilije Raduc. 24

25 Skee Bf besökte Väderöarna PA Hellman I början av juli 2009, då sommaren visade sig från sin allra bästa sida med sol och värme och en svag bris från väster, steg sju biodlare, fem fruar och två barn ombord på MS Donalda av Grebbestad. Väderöarna ligger ca en timmes båtfärd rakt västerut från Grebbestad Fjällbacka Hamburgsund. Målet för dagen var att studera de nordiska bin som är utplacerade på ön. Bina har varit omskrivna och fotograferade i såväl dagspress som bitidning. Vi ville med egna ögon studera bina i en miljö som inte är så vanlig. Floran ute på Väderöarna är speciell, beroende på ett mycket varierande klimat. När vi gjorde besöket hade det varit varmt och torrt en längre tid och de dragväxter som bina hade tillgång till var begränsade. För dagen var det liguster, olika sedumarter, lökvarianter och tistel som intresserade bina. Gulmåran blommade för fullt, men var tydligen inte intressant. Blomval, nektarmängd och kvalitet har nog hög prioritet i denna tuffa omgivning. Den honung som produceras på Väderöarna bör ju vara speciell, då flora och omedelbar närhet till det salta västerhavet kan påverka smaken. Analys vore intressant! Vi vill tacka Hans Holmström som välvilligt ställde upp och gav oss möjligheten att närmare studera bina. Vid sin sida hade han sin mentor, Bertil Berntsson. Bertils kunskaper om bin och biodling är imponerande. Bertils Kuporna med nordiska bin på Väderöarna. Foto: Ina Hellman. erfarenhet kom väl till pass vid genomgång av bisamhällena. Det fanns nämligen gott om viseceller! Delning var högaktuell. Binas temperament var bra ingen aggressivitet, ingen blev angripen. Men ett stort men! Svärmlusten var ytterst påtaglig. Som avslutning på Väderöturen kunde ingen motstå att vandra upp till Utkiken för att beskåda den enastående panoramautsikten. Väderöturen kan varmt rekommenderas. Väderögruppen samlad. ett besök här kan vi verkligen rekommendera. Foto Ina Hellman. 25

26 Pris för insatser för pollinerande insekter Arne Johansson För första gången delades ett pris ut till någon som gjort föredömliga insatser för pollinerande insekter i Västra Götalands län. Priset är instiftat av biodlarna i västra Götaland och pristagaren utses av de fyra biodlardistrikten i länet och Västgötahonung ek förening intäkterna kommer från försäljning av en speciell locketikett där 25 öre för varje etikett avsätts för ändamålet. Som första pristagare utsågs Kirsten Jensen länsstyrelsen VG län, hon har i sin roll som rådgivare åt bär och fruktodlare framhållit bins betydelse för storlek och kvalitet på skörden av frukt och bär. Hon har hållit utbildningar och framställt skrifter om pollineringens betydelse och stött biodlingen genom att ordna studieresor och kurser. Försöken med bin som distributörer av Biodlare Sonja Gustafsson visar intresserade barn och vuxna arbetet i kupan. Alla besökare ikläddes för dagen inköpta skyddskläder. En svärmarhistoria Olle Andersson tog en bild på Stig Nordh i Gislaved som fick en bisvärm på ryggen. Hans fru fick hjälpa honom att borsta bort den ned i svärmlådan. Har du någon svärmarhistoria från i somras? Red Västra Götalands biodlares pris för insatser till stöd för pollinerande insekter gick till Kirsten Jensen Skara, som här syns hålla tacktal. Genom att använda den locketikett som framtagits där 25 öre går till priset har biodlarna i V:a Götaland kunnat instifta priset. Denna gång utdelades priset av jordbruksminister Eskil Erlandsson. Foto: Monica Johansson. medel mot gråmögel i jordgubbar genomfördes av Kirsten. Denna första gång bestod priset av 2500:- och ett diplom. Priset delades ut på På Landet mässan i Axvall den 4 juni av jordbruksminister Eskil Erlandsson. Biodlarna deltog i På Landet mässan genom Biprojekt Västra Götaland och hade många besökare i sin monter och en stor försäljning av honung dessutom fanns aktiviteter som teckningstävlan för barn, alla vann en honungsburk, guidade turer till de två bikuporna slogantävling mm. Även tävlingen som den bästa nya produkten med honung avgjordes, vinnaren utsågs av Lisa Förare Winblad och Anders Arnell båda kända i matsammanhang. Bästa nya produkt blev en honung med propolis framställd av Torbjörn Jakobsson. 26

27 Information från Matias Köping Producentpaket 2011 Vi gläds över det stora intresset för producentpaketet som introducerades 2010 för de av er biodlare som vill växa och producera honung till HF, och samtidigt överbrygga en personlig ekonomisk tröskel för att utöka biodlingen. HF är mycket intresserat av att stödja biodlingen i landet så att den kan utvecklas vidare. Många efterfrågade dock producentpaketet tillsammans med bin. Vi har undersökt detta och frågat efter bin runt om i biodlarkretsar. Det finns möjligheter att få fram bimassa om planeringen sker med god framförhållning. Det vi nu vill ta reda på är hur intresset är bland biodlare att utöka sin biodling med producentpaketet tillsammans med avläggare för leverans ca Juni För att HF ska kunna ge bra förutsättningar till avläggarproducenter i god tid så önskar vi att din intresseanmälan sker senast När vi fått en totalbild av behovet kan vi planera produktionen inför säsongen Din intresseanmälan och andra uppgifter om önskad mängd och ramsort kan med fördel lämnas via e-post till matias. koping.sbr@biodlarna.org som handlägger detta för HF. Återkoppling sker senare i år till dem som valt att vara med i denna intressegrupp. Du har väl noterat att HF Höjt inköpspriset för inleverans till HF Att HF hämtar din honung för inleverans hemma vid fylld pallvolym Att HF med fördel flerårskontrakterar honungsproducenter till ett garanterat inköpspris Att återtaget ger dig möjlighet att förenkla och spara arbetsinsats för din egen tappning Att återtaget ger en certifierad honung till din egen försäljning Att återtaget även sätter på din egen etikett om du så vill Att HF gärna legotappar honungsvolymer till andra intressenter Välkommen! Brev till redaktionen Myrbekämpning I maj-upplagan av Bitidningen finns under Brev till redaktionen mitt brev om myrbekämpning. Det har dock blivit fel infört beträffande storleken på de mortelkros- sade äggskalen. Skall vara 1-2 mm, dvs så smått som man gitter krossa skalen. Inte 12 mm. Med vänlig hälsning Anita Thörn von Rosen Etikettborttagning Det är mycket enklare att använda giftfri matolja i st för superavfettning. Marianne Andersson 27

28 Guldklöver till biodlare Heinz Martini ett solig och välbesökt Bigården Fjäråsbräcka/Kungsbacka fick Birgitta Robins- I son och Marie-Louise Simonsson centerpartiets Guldklöver för sina extra ordinära insatser för spridningen om biodlingens betydelse för miljö och natur med stort engagemang, glöd och hjärta. Pris utdelare Pär Olsson från centerpartiet Kungsbacka/ ansvarig för miljöfrågor och jag själv längst till vänster på bild Biforskare får 2,9 miljoner Alejandra Vasquez och Tobias Olofsson som skrivit om sin forskning om mjölksyrabakterier i binas matsmältningssystem och att honung är att betrakta som en fermenterad produkt har till sitt forskningsföretag ConCellae AB i Helsingborg fått 2,9 miljoner i forskningsanslag av den brittiska staten. Uppgiften i forskningen är att stoppa massdöden av bin som är ett stort hot mot den enorma nytta som bina gör i sin pollineringstjänst för odlade och vilda växter. Tillsammans med forskargrupper i England, USA och Israel har de fått dela på motsvarande 25 statliga miljoner kr från Storbritannien. Detta lär vara den största satsningen i världen och har här får ett par svenska forskare vara med och dela på detta stora forskningsanslag. Olofsson och Vasquez informerar att de ska se hur de bakterier de hittat kan motverka sjukdomar som drabbar bina. De ska också ta fram probiotika för bin som kan stoppa döden bland bina. Red Östergötlands distrikt Honung köpes! Vi hämtar grovsilad honung hos Dig, lånar ut tunnor och palltankar. Snabb betalning - bästa marknadspris. Krav, ljung och skogs betalas extra. Mats Karlsson , Göran Sundström Honung köpes Stora som små leveranser av svensk honung köpes upp av MJ Honung AB, Teckomatorp. Tel , Höstträff onsdagen 15 sept. kl på Naturcentrum i Linköping. Det ligger strax nedanför bigården i riktning mot Djurgårdsgatan. Preben Kristiansen kommer och berättar om nosema och Lotta Fabricius föredrar om Vietnamesisk biodling. Kaffe serveras till självkostnadspris. Ingen föranmälan krävs. Välkomna! Semesterstängt v 28 och 29 28

29 Marknaden Säljes material mm Bi&Biodlingstillbehör Smedgatan 1, Svedala. Östra Industriområdet (vid Moltex) Öppet: April-September Måndag Lördag Övriga tider efter överenskommelse Tel , , , Återförsäljare för Joel Svensson. Samma priser som i katalogen. Biredskap Freddy Duwe, Vårsta. Malmtorpsv. 19, Köpes Grödinge. Öppet måndagar. Sommaröppet även fredagar. Tel , Tankar, rörverk, tidur, sump, pumpar,sjölis. Stig Jonsson Skövde CMF-slunga på ben 3r. Snäckdrev med vev Boken Bin och Biodling signerad av Åke Hansson till högstbjudande.tore Holmqvist medlem BBF, Bivaxkaka 3 kg + div biredskap säljes, 200:-, Tel Honungslungare 3 ram rostfri slunga m motor 4000:-. Rökpust, rostfri 150:- Nonno Axell , Uppsala LN-ram spikad 100st 800:-, trådad 100st 1200:- HLSlådor m 10 ramar 120: / Jag har slutat med bin. Ger bort allt till 3 kupor Svea, ramar, lådor mm Styrsö Beg. Skälderhuslådor, tak och bottnar. Markaryd Äldre honungsslunga säljes. 4-ramars.något defekt motor. 500:- Ljungby Uppstaplingskupor med 4 lådor LN, inkl botten, fluster och tak kr Blekinge Joacim Stolt Bi-laboratorium i Sala 1000 kr. Diverse lab-utrustning för bi- och pollenanalys, glasvaror, kemikalier, mm. Kontakt via biborje@hotmail.com eller Bi-bibliotek i Sala till högstbjudande. Stort antal böcker, tidskrifter, tidningsartiklar mm. fram till ca år Kontakt via biborje@hotmail.com eller RAMLIST LN, Norsk, o Svea OB 3:50, Borrad 4:00. Hoffman, LN 4:50, Langstroth 4:75 Tillverkning av alla förekommande biramar. Frakt tillkommer. Tel 0223/13180 Honung Köpes Svensk Landskapshonung Grovsilad, med vattenhalt under 20%. Ingen leverans för stor, ingen för liten. Rune Axelsson, Småland, Lars Hedlund, Gotland, Gunnar Henningsson, Värmland, Lars Höglund, Norrland, Östen Härdell, Östergötland, Ove Kaye, Dalsland, Håkan Lantz, Östergötland, Dan Levin, Sörmland, Bo-Göran Nilsson, Skåne, Lars Pettersson, Värmland, Anders Wizping, Småland,

30 Distrikt Granndistrikt är välkomna Jönköpings läns biodlardistrikt Honungsbedömning och honungshantering to 9 sep kl i Nävelsjö Bygdegård. Då bedöms din medhavda honung enligt gällande honungsreglemente. Vi diskuterar också honungshantering och bihusesyn. Värdförening är Östra Härads bf. Septemberträff lö 25 sep kl i Studieförbundet Vuxenskolans lokal, Bäckgatan 4 B, Nässjö. Besök av Robert Mann. Robert har 200 Carnicasamhällen och kommer att berätta om hur han sköter sina samhällen och odlar drottningar. Välkomna till en intressant biträff. Kaffe serveras från kl 10. Lunch kl Föranmälan görs senast den 19 september till Birgit Johansson tfn eller per mail till birolle@ telia.com. Värdförening är Höglandets bf Kronobergs distrikt Länets bästa honung 2010 sö 26 aug på Honungens och Äpplets dag på Kurrebo. Tävlingsbidrag lämnas till resp. förenings ordförande senast 18 sept. En stationsparad drottning lottas ut bland dem som lämnat tävlingabidrag. Tävlingsregler finns på vår hemsida, se/ Våga växa lö 2 okt kl på Tofta Strand i Sandsbo. Kurs Gör din biodling mera lönsam. Kursledare Jonny Ulvtorp. Anmälan senast 19 sep till Monika Aspegren eller monikaaspegren@hotmail.com Stockholms Läns Biodlare Föredragsserien på Tomtbergaskolan, Kommunalv. 31, Huddinge. Fika till självkostnad. Se stockholm 5 okt kl Bihälsa. Ingemar Fries och Preben Kristiansen författarna till Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället. 12 okt kl Biavel. Bert Thrybom författare till Stora boken om Biavel och insemination. 19 okt kl Året i bigården. Medverkande meddelas senare Möten och kurser Föreningar Grannföreningar är välkomna Dalslands Södra Bf Deltagande i bygdefesten i Brålanda lö 11 sep. Finspångs Bf Avslutande bigårdsträff on 1 sep kl 18 hos Anna-Britta Lodmyr, Marieberg, Finspång. Samling vid Lidls parkering för samåkning. Hisingens Bf Möte i Kyrkbyhemmet må 13 sep kl 19. Högsbyortens Bf Bimöte sö 12 sep kl 14 i föreningsbigården. Invintring och slutskattning av bikuporna. Myrsyra och oxalsyra mm. tillhandahålles. Kaffe Lidköping-Kållands Bf Upptaktsmöte to 2 sep kl 18 i Kaffekvarnen. Första mötet i Kaffekvarnen, vår klubblokal som vi hyr under den kalla årstiden. Övriga torsdagar fr.o.m. 9 sept-9 dec (dock ej 25 nov) träffas vi i Kaffekvarnen. Nässjöortens Bf har utvärdering av biåret samt materialvård 9 sep kl 18 å Flustret Nässjö. Skövde Bf Torsdagsträff kl aug. Vi letar sökvägar och tittar på olika hemsidor med information om biodling. Säsongsavslutning 2 sep. Inlämning av honungsprover och årsrapport Föreningen bjuder på förtäring. Sundbybergs och Spångaortens Bf Träff varje onsdag kl 18 vid vår bigård på Eggeby gård t o m 22 sep. Månadsmöte med ljugarbänk 29 sep kl 19 i ABF:s lokaler, Esplanaden 3C i Sundbyberg (OBS, ny lokal!). Söderåsens Bf Ti 7 sep kl 19. Året som har gått. Södra Vätterbygdens Bf Träff vid bigården on 15 sep kl 17. Medlemmar berättar om sin biodlarsommar. Info från föreningen och distriktet. Myrsyra och oxalsyra finns att köpa. Ett lotteri utlovas och föreningen står för fikat. Tidaholms Bf Måndagsträff på Djurgården Atollen, må kl18 30 aug. Visning av bin och skötsel i föreningens Bipaviljong. Bisnack och fika. Självutbildning av Min första- eller Min andra sommar som biodlare och hjälp med praktiska Olycksfallsförsäkring och juniorer Michael Cornell Gruppolycksfallsförsäkringen Gruppolycksfallsförsäkringen gäller för mer verksamhet än som gavs information om i föregående nr av BT. Den har nu utvidgats så att den även gäller inom den egna biodlarverksamheten för alla medlemmar i SBR. Juniormedlemmar Juniormedlemmar åldersgräns höjs till 25 år. Riksförbundsmötet tog nya regler och medlemsavgifter för Juniorer fr.o.m Medlemsavgiften för juniormedlem ska vara 50 kronor och åldersgränsen för juniormedlem höjs till 25 år. Detta för att ge fler möjligheter att bli juniormedlemmar och på det sättet också ge möjligheter till ökade kontakter mellan juniormedlemmarna. Almanackan övningar. Måndagsträffar fr o m 6 sep i vår klubblokal i Siggestorpstugan, med olika aktiviteter, samt fika och Bisnack. Medlemsmöte ti 21 sep kl 19 i Siggestorpstugan. Huskurer med Bi och Honung. Radioprogrammet Bi i varje By sänds on 15 sep kl 19 i Tidaholms Närradio, odlingssäsongens sista program. Hör och se på Uddevallanejdens Bf To 9 sept Honungshantering. Nya regler m m. Inlämning av honungsprov. Södertullsgården, Asplundsg. 36 kl 19. Kaffe med dopp serveras för 10 kr. Varaortens Bf Höstmöte fr 17 sep kl 18 hos Lena o Lars Julin, Kronogården Önum. Erfarenheter från det gångna året. Fika medtages. Värnamoortens Bf Honungsbedömning On 23 sep kl i Enehagens matsal (Åkanten). Ingång från Enehagskolans skolgård.tag med honung för bedömning samt ifyllt bedömningskort. Bildspel och diskussion om slungrummets utrustning. Örebro bf Arbetsmöten och passningar onsdagar kl Nya Föreningsbigården Karlslund (4 km väster o Örebro). Pasaga Ramic , Hans-Olov Andersson Mickelmässmarknad sö 12 sep kl Kulinariskt äventyr, honungsförsäljning, visning av biodling och bihistoria. Östra Sörmlands Bf Ti 14 sep kl 19 på Solberga. Medlemsförsäkring Allmänna försäkringsvillkor för Biodlarverksamhet Specialförsäkring gäller vid olycksfall som drabbar den försäkrade under möten och sammankomster i SBR:s regi (samtliga medlemmar). Vidare omfattas medlemmen under utövande av egen biodlarverksamhet. Försäkringsvillkor Ersättningsmoment Ersättningsbelopp Invaliditetskapital Dödsfallskapital Läke-, rese-, och tandbehandlingskostnader Merkostnader Krisförsäkring Sveda och värk Ärrersättning Vi minns John Karlsson Alvastra Bf Lars Bröms Leksands Bf Tora Svensson Söderåsens Bf Gunnar Johansson Marstrand, S Inlands Bf Master Andersson Värnamoortens Bf 10 prisbasbelopp* 1 prisbasbelopp Nödvändiga & skäliga kostnader 3,5 prisbasbelopp Ingår Ingår Enligt tabell *Minskar med 5 procentenheter per år från och med 65 års ålder För 2010 gäller 1 prisbasbelopp = kr Vill medlemmarna teckna försäkring för sina bisamhällen så kontakta respektive Länsförsäkringsbolag. Det går även att teckna en försäkring vid bisjukdomen Amerikansk Bitidningen Yngelröra via Agria

31 SBR kontakt FÖRBUNDSEXPEDITIONEN Trumpetarevägen 5, MANTORP Tel: Fax: 0142/ Förbundssekreterare: Michael Cornell, Utvecklingskonsulent: Jan Mårtensson, Bihälsokonsulent: Preben Kristiansen, Sekreterare: Maj-Britt Järnvall, E-post: Medlemsregister & Ekonomi: Anette Agouda, E-post: Plusgiro: Bankgiro: Öppet: må-to: fre: Lunchstängt Artiklar och mötesnotiser till Bitidningen Skickas till redaktörens adress. Författarna ansvarar för innehållet i sina artiklar, som ej behöver återge redak tionens eller förbundets mening. Ett år efter utgivning av den tryckta tidingen läggs denna ut på SBR:s hemsida biodlarna.se Annonser till Bitidningen Till Bitidningens redaktör. Se adresser och telefon och e-post härintill. Annonspriser se annonssidan Marknaden. FÖRBUNDSORDFÖRANDE Jonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, LISTERBY Tel , E-post: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.org VICE FÖRBUNDSORDFÖRANDE Arne Johansson, Brännemo Stenatorp 3, Väring. Tel E-post: arne.johansson.sbr@biodlarna.org Förbundssekreterare Michael Cornell Tel: E-post: michael.cornell.sbr@biodlarna.org Utvecklingskonsulent Jan Mårtensson. Tel E-post: jan.martensson.sbr@biodlarna.org Bisjukdomskonsulent Preben Kristiansen. Tel E-post: preben.kristiansen.sbr@biodlarna.org Redaktör Erik Österlund, Bäckaskog 663, Hallsberg. Tel: , E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org Prenumeration på Bitidningen Tidningen är en medlemsförmån för medlemmar i SBR. Du kan också prenumerera separat på Bitidningen. Du betalar då 450:- kr för ett helår (inom Sverige) på pg till SBR. SBR styrelseledamöter Styrelseledamot: Stig Hansson, Snorres Väg 8, Hässleholm , Epost: stig.hansson.sbr@biodlarna.org Styrelseledamot: Matias Köping, Klamparegatan 40, Gävle. Tel , Epost: matias.koping.sbr@biodlarna.org Styrelseledamot: Anders Lignell, Östergarn, Rodarve 993, Katthammarsvik Tel , Epost: anders.lignell.sbr@biodlarna.org Styrelseledamot: Krister Linnell, Fridsberg 11, Gränna , Epost: krister.linnell.sbr@biodlarna.org Styrelseledamot: Alf Sjöberg, Järstorp, Möllegården 510, Brösarp. Tel: , Epost: alf.sjoberg.sbr@biodlarna.org Styrelsesuppleant: Birgitta Augustesen, Stavtorp, Malmköping. Tel: , Epost: birgitta.augustesen.sbr@biodlarna.org Styrelsesuppleant: Yvonne Strid, Gundala, Nordtagsvägen 1, Ytterby yvonne.strid.sbr@biodlarna.org SBR:s BIBLIOTEK Ultunabiblioteket, SLU, Box 7071, UPPSALA. Tel vx 018/ Låneböcker beställs genom ditt lokala bibliotek. HF:s KONTOR OCH TAPPSTATION, Trumpetarev. 5, MANTORP , Fax: 0142/ E-post: hf@biodlarna.org Plusgirokonto: , Bankgirokonto: Öppettider må-to: fr: VD: Christer Ankarlid E-post: christer.ankarlid.hf@biodlarna.org Sekr.: Gunnel Hertzman, E-post:gunnel.hertzman.hf@biodlarna.org Kvalitet: Christer Ankarlid Ekonomi: Maria Krantz, E-post: maria.krantz.hf@biodlarna.org HF:s STYRELSEORDFÖRANDE Gösta Rappe, , E-post: gostarappe@auditeco.se Svenskt Sigill: Linda Cederlund, E-post: linda.cederlund@sigill.lrf.se Annonstaxa Kommersiella annonser Ta kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, Hallsberg. Tel E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org Uppslag (två sidor): s/v :-, 4-färg :-. Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg :-. Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg :-. Halvsida (1/2), format mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög, eller motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-. Kvartssida (1/4), format mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm, eller motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-. Åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-, 4-färg 3.000:-. Sextondelssida (1/16), format mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-, 4-färg 1500:-. Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg. Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor. Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandra följande ger 25%. Annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfiler och i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det kan också lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialet lämnas i form av manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder med 100:-/sv-bild och 250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer dessutom i sådant fall layoutkostnad efter överenskommelse. Publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn taget till datum för manusstopp, om inte angivelse om senare publicering anges. Radannonser Radannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningen under huvudrubriken Marknadsplatsen. De samlas under ämnesrubriker. Inga bilder tas in här. Utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver per rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3 orden i annonsen blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser är en blankrad. Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tid så att annonsen kommer fram före manusstopp. Pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt. Storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca bokstäver) - 75:- och 4 rader (ca bokstäver) - 100:- kr. Gratis. Två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem. Annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg , med annonstexten angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver. Radannonser som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet kompletteras med separat inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning kan också ske via plusgiro eller bank över internet. Då behövs separat inskickad text med e-post, med uppgifter så att betalning och text kan identifieras att höra ihop. Ange noga på inbetalningskort då sådant används och med annonstext, om denna skickas separat, så att dessa kan identifieras att höra ihop. Publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer med hänsyn taget till ankomsten och manusstopp. 31