En kort introduktion till EAD. av Magnus Wåhlberg vid RFV/avd. för verksamhetsstöd/dokumentenheten

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "En kort introduktion till EAD. av Magnus Wåhlberg vid RFV/avd. för verksamhetsstöd/dokumentenheten magnus.wahlberg@rfv.sfa.se"

Patrik Göransson
för 8 år sedan
Visningar:

1 En kort introduktion till EAD av Magnus Wåhlberg vid RFV/avd. för verksamhetsstöd/dokumentenheten

2 Bakgrund EAD och EAC Används till Används var Används hur EAD och ISAD(G) EAD och AA EAD och punktnotation EAD och OAIS Exempel Verktyg Styrkor och Svagheter Mål

3 Bakgrund Vad är EAD? Encoded Archival Description. Ett vokabulär för att förteckna och beskriva arkiv oberoende av teknisk plattform och organisation. Varför EAD? För att enkelt kunna utbyta och lagra arkivförteckningar och arkivbeskrivningar. För vem? Organisationer som hanterar/producerar arkivmaterial Användare: Forskare, arkivarier, system- och informationsarkitekter, studenter, allmänhet, journalister m.fl.

Varför EAD? För att enkelt kunna utbyta och lagra arkivförteckningar och arkivbeskrivningar. För vem?

4 Historik Arbetet initierades 1993 vid University of California, Berkeley under ledning av Daniel Pitti Målet: a nonproprietary encoding standard for machine-readable finding aids such as inventories, registers, indexes, and other documents created by archives, libraries, museums, and manuscript repositories Ursprungligt format: SGML (Berkeley Finding Aid Project (BFAP) DTD ) Ann Arbor Accords, 1995 Version EAD 1.0 släpptes augusti 1998 (Kris Kiesling, Michael Fox ) SGML och XML DTD EAD förvaltas av Library of Congress Version EAD 2002 (vissa smärre förändringar) 8 element togs bort (p.g.a. ISAD(G)-förändringar m.m., <add>, <admininfo>, <dentry>, <drow>, <organization>, <tspec>, <spanspec>, <tfoot>) Några element lades till (<langmaterial>, <materialspec> ) Strukturförändringar (XML-anpassningar m.m.)

1995 Version EAD 1.0 släpptes augusti 1998 (Kris Kiesling, Michael Fox ) SGML och XML DTD EAD förvaltas av Library of Congress Version EAD 2002 (vissa smärre förändringar) 8 element togs bort (p.g.a. ISAD(G)-förändringar m.

5 EAD (Encoded Archival Description) för arkivförteckningar och arkivbeskrivningar. ISAD(G), General International Standard Archival Description EAD 2002 EAC (Encoded Archival Context) För att beskriva kontexten för hur arkiv skapats/skapas. Auktoritetsregister/ Sökregister. Information runt arkivbildare. ISAAR (CPF), International Standard Archival Authority Record for Corporate Bodies, Persons, and Families Beta-version (Daniel Pitti, P-G Ottosson m.fl.)

beskriva kontexten för hur arkiv skapats/skapas. Auktoritetsregister/ Sökregister. Information runt arkivbildare.

6 EAD används till Att utbyta arkivförteckningar och arkivbeskrivningar mellan/inom organisationer. Att lagra information om arkivbestånd och hanteringen av arkivbestånd. Att skapa ett internationellt ramverk för att förteckna arkiv i digital miljö.

Att lagra information om arkivbestånd och hanteringen av

7 Används var Sverige RA (Arkis II) RFV Landstingsarkivet i Sthlm Organisationer MALVINE Project, EU Research Libraries Group (RLG) Society of American Archivists (SAA) National Digital Archives Program in Taiwan Society of Archivists, SOA (UK) m.fl. Utomlands Berkeley Art Museum and Pacific Film Archive, University of California New York Public Library Public Record Office, UK University of California, Berkeley University of Liverpool Special Collections and Archives, UK University of Sydney Libraries (SETIS), Australien Yale University Library

Utomlands Berkeley Art Museum and Pacific Film Archive, University of California New York Public Library Public Record Office, UK

8 Japansk arbetsgrupp som diskuterar EAD, RDF, DC, Metadata och året är 2001

9 Används hur Integration med andra vokabulär (med namespaces). Metadatastandarder (PRISM, DC, ICE ) Specifika ämnesvokabulärer (HL7 ) Tillsammans med andra arkiv-/biblioteksstandarder (de facto och de jure) ISAD(G) Punktnotation (Ex. INFOTEK-RED) Nationella förteckningsschema (Ex. AA) Olika MARC-varianter (Ex. NAD) Utbyte och lagring av arkivinformation. IT-stöd Arkivförteckningsstödsprogram, leveranssystem, arkivsystem, RMS, CMS Obs! Användaren ser oftast inte EAD-koden.

arkiv-/biblioteksstandarder (de facto och de jure) ISAD(G) Punktnotation (Ex.

10 EAD och ISAD(G) ICA:s ISAD(G), General International Standard Archival Description, ISAD(G) EAD 2002 följer sista ISAD(G)-versionen. Ex. Serie < > Ex. Akt < >

11 EAD och Allmänna Arkivschemat AA går att använda i EAD. Svårigheter med AA: Stel, föråldrad struktur. Det svenska volymbegreppet som blandar ihop den fysiska boxen med den logiska förteckningsenheten. (Fungerar inte för digitalt lagrad information.) Ex.

Det svenska volymbegreppet som blandar ihop den fysiska boxen

12 EAD och punktnotation RA:s INFOTEK-RED. Särskiljande mellan fysikt och logiskt skikt. Lagen om allmänna handlingar Handlingsslag Notationsformer ,3, a.bx.34 Ex motsvarar B7C Ex.

13 EAD (processer, funktioner,informationstyper) Process Något som görs över tiden. Dynamiskt. Hur något görs. Funktion Något som görs utan hänsyn till flödet. Statiskt. Vad som görs. Informationstyp/Handslingsslag Funktion Kontotyp Person Organisation Går utmärkt att förteckna med EAD!

Funktion Något som görs utan hänsyn till flödet. Statiskt.

14 EAD och OAIS OAIS Consultative Committee for Space Data Systems (CCSDS) ISO-standard Statisk informationsmodell Organisationsmodell Informationsflödesbeskrivning/processbe skrivning EAD kan med fördel användas i en OAISorganisation.

15 EAD Kodexempel 1 Ex. AA med svenska volymbegreppet

16 Ex. Punktnotation EAD Kodexempel 2

17 EAD Kodexempel 3 Ex. PPM (Andreas Ljung m.fl.) processexempel Ex. Digitalt lagrad fil

18 EAD Struktur (Minimum)

19 EAD Struktur (Förteckningsdel)

20 EAD Verktyg RA Arkis II RFV Ivar XMetal med EAD-mallar <oxygen/> med EAD-mallar NoteTab med EAD-mallar XML-Spy Konverteringsverktyg (från MARC, EAD 1.0 m.m. till EAD2002) Stylesheets (XSLT)

21 Dokumentation m.m. EAD Cookbook 2002 EAD Help Pages Kodexempel Användarförteckningar listor Böcker och tidskrifter Element och attributbeskrivningar En digital infrastruktur för forskningsbibliotekens arkiv- och handskriftssamlingar Utbildning i Sverige?

22 Svagheter Fortfarande svagt IT-stöd, support och utbildning i Sverige för EAD. Inte helt lätt att förteckna digitalt lagrad information i EAD. EAD är en relativt traditionell struktur. Svårt att lägga in systemdokumentation i EAD.

23 Styrkor med EAD Internationellt stabil och gediget testad standard. Baseras på ISAD(G). Rikt format (jämfört med exempelvis NAD1-MARC). Leverantörsoberoende. Används i de flesta västeuropeiska länder. Bygger på XML/SGML. Går att lätt integrera med olika vokabulärer och diverse filformat. Går att kombinera med INFOTEK-RED, OAIS, NAD1-MARC m.m. Skapar enhetlighet. Att ställa frågor mot arkivmaterial. Lättare att byta IT-stöd i framtiden.

24 Så vad är egentligen nytt under solen? Särskiljande mellan fysiskt och logiskt skikt. Större flexibilitet. Lättare att utbyta arkivförteckningar. Lättare att återsöka och presentera förteckningar.

25 Vad är inte nytt? Kunskap om hur man: Skapar struktur (Ex. seriebildning.) Avgränsar (Ex. tidsperiod.) Skapar och sammanställer metadata (Ex. beskrivning av organisation, kodförklaringar m.m..)

26 Bakgrund EAD och EAC Används till Används var Används hur EAD och ISAD(G) EAD och AA EAD och punktnotation EAD och OAIS Exempel Verktyg Styrkor och Svagheter Sammanfattning

27 Länktips (Den officiella EAD-hemsidan) (Organisationer som använder EAD) (EAD-help pages) (EAD och andra metadatastandarder) ( En digital infrastruktur för forskningsbibliotekens arkiv- och handskriftssamlingar ) (ICA om EAD) (EAC Beta) (XMetaL) (NoteTab) (TEI-Emacs) (Oxygen) (Eclipse) (XMLSpy)

28 Frågor?

Relevanta dokument

Paketstruktur. Karin Bredenberg / 2008-12-10

Paketstruktur. Karin Bredenberg / 2008-12-10 Paketstruktur Karin Bredenberg / 2008-12-10 XML som teknik extensible Markup Language, XML, är ett universellt och utbyggbart märkspråk och en förenklad efterträdare till SGML. XML blev en W3C-rekommendation