Invandrare om fritid och kultur i Stockholmsregionen

Transkript

1

2 Invandrare om fritid och kultur i Stockholmsregionen

3 Beställ gratis från Regionplane- och trafikkontoret Box Stockholm Tel: Fax E-post: Storstadspolitik 1:2005 Konsult: Veritas Communication AB Grafisk form omslag: Soya Omslagsillustration: Katarina Jacobson Layout: FS Bokform Tryck: Danagårds grafiska AB, Ödeshög RTN ISSN

4 Förord Denna undersökning har flera syften. Det viktigaste är att ge underlag till hur kulturinstitutioner och -myndigheter kan medverka till integrationen mellan svenskfödda och invandrare och till hur minoriteternas kultur kan stödjas så att de kan berika det svenska kulturlivet och göra det mer mångkulturellt, till gagn för såväl invandrare som svenskfödda. Inför mångkulturåret 2006 planerar kulturinstitutionerna i regionen aktiviteter som denna undersökning förhoppningsvis ger underlag till. För regionplane- och trafikkontoret är undersökningen ett led i att öka kännedomen om det mångkulturella samhället och om invandrares förhållanden i och synpunkter på regionen, med det yttersta syftet att främja integrationen i regionen. Undersökningen visar att det stora flertalet är nöjda med kulturutbudet i regionen. Andra generationens invandrares och svenskars kultur- och fritidsvanor är intressant nog ganska lika, medan första generationens vanor och preferenser är litet annorlunda. Undersökningen ger en allmän bild av vilka fritids- och kulturaktiviteter som regionens invandrare föredrar och vilka faktorer som styr det. Eftersom undersökningen grundas på gruppdiskussioner kan man inte dra alltför generella slutsatser, och det går heller inte att skilja olika invandrargrupper åt. Detta är naturligtvis en svaghet, eftersom vi vet att det kan vara nog så stora olikheter mellan olika invandrargrupper som mellan svenskfödda och invandrare. Men mycket är också lika och lärdomar kan dras. Vi som samverkat för att få denna undersökning till stånd är Stockholms läns landstings regionplane- och trafikkontor i samarbete med landstingets kulturoch utbildningsförvaltning, Stockholms stads kulturförvaltning, Stockholms stadsteater, Skansen, Gröna Lunds Tivoli, SR Berwaldhallen, Nordiska museet, Vasamuseet och Kungliga Djurgårdens Intressenter. Projektledare har varit Elisabeth Krausz på Regionplane- och trafikkontoret. Stockholm i augusti 2005 Sven-Inge Nylund Regionplanedirektör Sven Lorentzi vd för Kungliga Djurgårdens Intressenter AB 3

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Om studien 9 Bakgrund och syfte 9 Definitioner 9 Diskussionsfrågor 9 Metod och urval 10 Flerspråkig kvalitativ metod 10 Urval 10 Flerspråkig rekrytering 11 Om deltagarna 11 Resultat 13 Allmänt om fritid och kultur 13 Fritid 13 Kultur en bred definition 14 Synen på utbudet 15 Faktorer som styr 15 Ekonomi 16 Familjesituation 16 Vänner 17 Väder 17 Att planera sin tid 18 Kulturell och etnisk bakgrund 18 Övriga faktorer 19 Vad man ägnar sig åt 20 Bredd på fritidsaktiviteter 20 Val av kulturaktiviteter 22 Föräldrar delaktiga i barnens aktiviteter 24 Föreningsverksamhet 25 Minoriteternas egna kulturliv 25 Förändring över tiden 27 Specifikt för kultur 28 4

6 Var rör man sig 29 Vardag och helg 29 Om man bor centralt eller längre ut från city 30 När man får besök 30 Information 31 Vetskap om tillgänglig information 31 Inhämtning av information 31 Hur används informationen? 32 Framtiden 33 Fritidsutbudet 34 Kulturutbudet 34 Information 35 Slutkommentarer 37 Publikationer 40 5

7

8 Sammanfattning Många organisationer behöver kunskaper om invandrares fritids- och kulturvanor för att kunna driva och utveckla sin verksamhet. Regionplane- och trafikkontoret vid Stockholms läns landsting, Skansen, Vasamuseet, Gröna Lunds Tivoli, Nordiska museet, SR Berwaldhallen, Stockholms stadsteater och Stockholms kulturförvaltning har därför gemensamt låtit genomföra denna studie. Rapporten bygger på resultaten från flerspråkiga gruppdiskussioner som genomförts bland de stora utomnordiska språkgrupperna i Stockholm. Språken som omfattats är sbk 1 (serbiska, bosniska, kroatiska), persiska, arabiska, turkiska och spanska. Vidare har intervjuer genomförts på svenska med andra generationens invandrare och med personer med svensk bakgrund för att kunna se skillnader och likheter mellan personer med invandrarbakgrund och infödda svenskar. Undersökningen genomfördes under perioden februari april Syftet är att få allmän kännedom om vilka fritids- och kulturaktiviteter som invandrare i Stockholmsregionen föredrar och vilka faktorer som styr deras val. Undersökningen visar att flertalet är nöjda med regionens fritids- och kulturutbud och anser att det håller en stor bredd. Främsta kritiken som framförs är att kultur- och fritidsaktiviteter ofta är dyra. att andra generationens invandrare och svenskar liknar varandra i sin fritidsoch kulturkonsumtion. Dock har andra generationens invandrare en medvetenhet om det kulturella arvet. Det visar sig exempelvis i deras intresse för och deltagande i mångkulturella evenemang. att första generationen skiljer sig från svenskar i så motto att de i hög grad föredrar den egna gruppens fester och nätverk. att man är medveten om att tillgången på information om kultur- och fritidsutbudet är omfattande. Att ta till sig informationen och använda den i sin planering är svårare för första generationens invandrare än för andra generationens och svenskar. Detta påverkar kultur- och fritidskonsumtionen negativt för första generationen. att första generationens val av informationskanaler, där kostnadsfria kanaler och minoritetens egna medier har övervikt, skiljer sig en del från andra generationens och svenskars. 1 Sedan Balkankriget använder man av politiska skäl sällan ordet serbokroatiska. Vi väljer i rapporten att använda ordet sbk-talande som ett samlingsbegrepp för de tre språken serbiska, kroatiska och bosniska. 7

9 Förbättringar som önskas är främst lägre priser, fler mångkulturella evenemang och bättre utbud för barn och ungdomar. Ökad kvalitet i de egna arrangemangen och bättre samarbete med etablerade svenska arrangörer efterfrågas av första generationens invandrare. En samlingswebbplats för alla kulturella aktiviteter efterfrågas av samtliga grupper. Första generationens invandrare vill även ha direktreklam om kulturaktiviteter. De faktorer som främst styr kultur- och fritidsvanor är familjesituation, etnisk bakgrund, ekonomi, väder och vänner samt utbildningsnivån, som främst påverkar kulturkonsumtionen. Första generationens invandrare tycks vara känsligare för vädret och vänner har större betydelse för deras fritid än för andra generationens och personer med svensk bakgrund, som tycks ha lätttare att ta till sig information och planera sina fritidsaktiviteter. Barnfamiljers fritidskonsumtion styrs i stor utsträckning av barnens aktiviteter. För första generationens invandrare fungerar barnen som en dörröppnare för det fritidsutbud som finns i det svenska samhället. Fler resultat i korthet Den geografiska rörligheten är, helt naturligt, större på helger än på vardagar. De som bor centralt i regionen har lättare att ta del av citys kultur- och fritidsutbud än de som bor i Stockholms förorter och i andra kommuner. Kulturkonsumtionen ökar markant när man får besök från platser utanför Stockholm. Flertalet upplever sig då som turister i sin egen stad och visar upp regionens sevärdheter. Fritidsaktiviteter som främst föredras är att vara med familj och vänner. Kulturaktiviteter som prioriteras är framför allt musik och film som anses vara mer lättillgängliga än andra. 8

10 Om studien Bakgrund och syfte Kunskapen om invandrares fritidsvanor och kulturella vanor är idag bristfällig. I syfte att öka kunskapen inom detta område har Regionplane- och trafikkontoret med medverkan av Kultur- och utbildningsförvaltningen i Stockholms läns landsting, Skansen, Vasamuseet, Gröna Lunds Tivoli, Nordiska museet, SR Berwaldhallen, Stockholms stadsteater och Stockholms kulturförvaltning genomfört denna studie. Syftet är att få allmän kännedom om vilka fritids- och kulturaktiviteter som invandrare i Stockholmsregionen föredrar och vilka faktorer som styr deras val. Definitioner I rapporten används begreppen första och andra generationens invandrare. Enligt SCB:s definition (2004) är första generationens invandrare de som är födda utomlands. Andra generationen är personer som har två föräldrar som är födda utomlands. Rapporten utgår från en annan uppdelning. Människors vanor och världsbild formas i tidig ålder. De som är födda i ett annat land men har kommit till Sverige i tidig ålder visar större likheter med dem som är födda i Sverige av utrikes födda föräldrar än med dem som var äldre när de kom hit. I rapporten definieras andra generationens invandrare därför som de personer som har minst en förälder som är född utomlands eller själva är födda utomlands, men har kommit till Sverige före tio års ålder. Första generationens invandrare är med denna definition födda utomlands och har kommit till Sverige efter tio års ålder. Diskussionsfrågor Undersökningens syfte ligger till grund för den diskussionsguide som utformades för gruppdiskussionerna. Guidens frågor var: Hur tillbringar målgruppen sin fritid? I vilken utsträckning tar målgruppen del av Stockholmsregionens fritids- och kulturutbud? Vilka faktorer styr valet av fritidssysselsättning och kulturkonsumtion? Hur har målgruppens fritids- och kulturkonsumtion förändrats under åren i Sverige? 9

11 Hur skiljer sig barnens fritids- och kulturkonsumtion från den egna? Vilket fritids- och kulturutbud efterfrågas? Upplevda hinder för mer fritids- och kulturaktiviteter? Vilken del av regionen rör målgruppen sig inom när de konsumerar fritid och kultur? Via vilka informationskanaler når fritids- och kulturutbudet fram till målgruppen? Idéer kring utveckling och förbättring av fritids- och kulturutbudet i Stockholmsregionen. Deltagarna ombads även att inledningsvis resonera fritt kring det första de kommer att tänka på när de hör orden fritid och kultur. Metod och urval Flerspråkig kvalitativ metod Studien baseras på gruppdiskussioner, en kvalitativ metod som ger djupförståelse för målgruppens beteenden, behov och attityder. Diskussionerna genomfördes på deltagarnas eget språk för att kunna urskilja nyanser och för att dialogen skulle löpa ledigare. I denna undersökning har vi genomfört 9 gruppdiskussioner. Det var 6 8 deltagare i varje grupp som under 2 timmar diskuterade ämnena fritid och kultur. Gruppdiskussionerna genomfördes i Stockholm i februari mars Urval Grupp Karakteristika Språk 1 Svenskar Svenska 2 Svenskar Svenska 3 2:a generationen Svenska 4 2:a generationen Svenska 5 1:a generationen Persiska 6 1:a generationen Spanska 7 1:a generationen Sbk 8 1:a generationen Arabiska 9 1:a generationen Turkiska 10

12 Målgruppen är invandrare i Stockholmsregionen i åldern år. Invandrare är givetvis inte en homogen grupp, men det är samtidigt inte praktiskt möjligt att genomföra en undersökning där alla invandrargrupper kommer till tals. Deltagarna kommer från de regioner (utanför Norden) varifrån vi idag har de flesta invandrarna i Stockholmsregionen. De har även ett tillräckligt kulturellt och språkligt avstånd till det svenska för att vara i behov av anpassade undersökningsmetoder och kommunikationsinsatser. Då andra generationens invandrare behärskar svenska väl hölls dessa gruppdiskussioner på svenska. De hade samma ursprung som första generationens språkgrupper. En spridning eftersträvades på följande kategorier: ålder kön boende i olika delar av Stockholm sysselsättning familjesituation. Flerspråkig rekrytering Rekryteringen av deltagare till studien skedde genom slumpmässigt urval ur telefonkatalogen, som är den enda möjliga urvalsbasen. För att underlätta för respondenterna att redan vid rekryteringstillfället få möjlighet att uttrycka sig på sitt modersmål genomfördes en flerspråkig rekrytering. Det bidrog även till att skapa en relation i ett tidigt skede. Om deltagarna Totalt deltog 69 personer i studien, 37 kvinnor och 32 män. Åldern på gruppen första generationens invandrare är år och på andra generationen år. Svenskarna var år. Cirka hälften av deltagarna har barn. Respondenterna bor utspridda över hela Stockholmsregionen och kommer från Stockholm (Bandhagen, Bromma, Farsta, Hägersten, Hässelby, Johanneshov, Kista, Rinkeby, Skogås, Skärholmen, Spånga, Vårby, Vällingby, Årsta och Älvsjö), Botkyrka, Haninge, Huddinge, Järfälla, Nacka, Sollentuna, Solna och Sundbyberg. Sysselsättningen varierar mellan deltagarna. Såväl förvärvsarbetande, arbetslösa, studenter, föräldralediga och sjukskrivna som pensionärer deltog i studien. Både offentlig- och privatanställda är representerade. Första generationen är i högre grad sysselsatta inom offentlig sektor. Antalet år i Sverige skiljer sig mellan de olika språkgrupperna. De kroatiskoch serbisk-, turkisk-, spansk- och persisktalande grupperna har varit i Sverige längre tid och några har bott i Sverige i över 20 år. Det är att jämföra med de bosnisk- och arabisktalande grupperna som har varit här i mellan 2 och 15 år. 11

13 För den spansk-, arabisk- och sbk-talande gruppen har en spridning efter länder eftersträvats. Sbk-talande kommer från Serbien, Bosnien och Kroatien. Den spansktalande gruppen kommer från Peru, Kuba, Argentina och Chile. Den arabisktalande kommer från Syrien, Eritrea, Egypten, Irak, Jordanien och Algeriet. Andra generationens deltagare kommer från Eritrea, Iran, f.d. Jugoslavien, Chile, Uruguay och Turkiet. 12

14 Resultat Undersökningen visar inte helt oväntat på både likheter och skillnader mellan de tre huvudkategorierna, första generationens invandrare, andra generationens invandrare och personer med svensk bakgrund. Kommentarer lämnas om de resultat där undersökningen kunnat visa på olikheter mellan dessa grupper. I övriga fall gäller resultaten samtliga tre kategorier. Resultaten visar också på relativt stora skillnader mellan de olika språkgrupper som ingår i studien. Det bör dock poängteras att urvalet är alltför litet för att ge ett säkerställt resultat för skillnader mellan första generationens olika språkgrupper. De redovisade skillnaderna visar enbart tendenser. Allmänt om fritid och kultur Deltagarna ombads under diskussionen att reflektera kring det första de kommer att tänka på när de hör orden fritid och kultur. Fritid Den lediga kravlösa tiden Gemensamt för svenskar och invandrare är att fritid är den lediga, kravlösa tiden då man har möjlighet att koppla av och vila upp sig. Fritid är inte när man diskar och städar, det är då jag själv bestämmer vad jag vill göra. Tabell 1. Deltagarnas spontana reaktioner på ordet fritid. Träna Barn Promenera / vara i naturen Semester /resor Umgås Tid utanför jobb och skola Vila och sova TV Shopping Fika Spela spel Vänner Ut och äta middag Nöjen: bio, dans, teater m.m. Det är då jag har tid att klappa katten och hunden. Du är inte tvungen till något utan kan välja bok. Det som anges som fritid speglar det respondenterna gör eller önskar göra på sin fritid (se tabell 1). Fritid är ett brett begrepp som även innefattar nöjen såsom bio, film, dans, teater, musik med mera. 13

15 Skillnader mellan deltagarna beror på sysselsättning och familjesituation. För dem som arbetar blir fritiden väldigt viktig eftersom det är då de glömmer bort vardagen och får tid att vila upp sig. Det är att jämföra med dem som studerar som upplever att de inte har så mycket ledig tid, eftersom de alltid måste plugga. För dem som har barn och familj ger fritiden ett tillfälle att vara tillsammans. Man har inte tid att göra så mycket när man pluggar, för när man pluggar så är det ej schemalagd tid men när man slutat jobbet slutar man. Barn tar så mycket tid, vilket gör att jag på fritiden gör saker med barnen. Fritid kontra semester Resultaten visar att synen på fritid och semester skiljer sig åt mellan deltagarna. Några tycker att semester är fritid medan andra tycker att det är två skilda saker. Fritiden är för några ett tillfälle då man gör kortare aktiviteter medan semester är sammanhängande ledighet då man kommer bort från hemmet. Det kan vara att man åker till sommarstugan, reser utomlands eller är med släkten. Det är skillnad idag jämfört med för 20 år sen, då flöt det ihop och nu får det vara separat. (anm: respondenten har fått barn under perioden) Man åker bort från jobbträsket. På semestern är man inte hemma, man reser till landet. Kultur en bred definition För att få en känsla för vilka associationer kultur väcker ombads respondenterna att dela med sig av det första de kom att tänka på när de hörde ordet. Resultatet visar att begreppet är brett och täcker in många områden. Gemensamt för alla grupper är att områdena film, musik, konst, mode och arkitektur nämns. Tabell 2. Deltagarnas spontana reaktioner på ordet kultur. Bio / film Konst /utställningar/museum Dans Teater Musik/konserter Mode /design Arkitektur/byggnader Kräftskiva/midsommar Egna gruppens fester Identitet /rötter Traditioner/levnadssätt Kulturkrockar Integration 14

16 Därutöver nämns ytterligare aktiviteter som skiljer sig åt mellan grupperna. Svenskar nämner typiskt svenska högtider som exempelvis kräftskiva och midsommar medan första generationen lyfter fram den egna gruppens fester, sociala klubbar och integration. Våra (jugoslaviska) fester, för mig är det kultur. Andra generationen anger identitet, rötter, traditioner/levnadssätt och kulturkrockar. Det tycks bland flertalet i andra generationen finnas en stark kulturell medvetenhet utifrån att de själva rör sig i flera kulturer, den svenska och föräldrarnas. Vi har invandrarbakgrund, jag tror inte att om man frågar svenskar att de skulle säga kulturkrock. Synen på utbudet Gemensamt för flertalet av respondenterna är att Stockholmsregionens fritidsoch kulturutbud upplevs som rikt. Det anses vara brett för att vara en huvudstad i denna storleksklass och i ett så pass litet land. För en miljonstad i ett land med tio miljoner invånare tycker jag att det är ganska rikt. En viktig anledning att bo i Stockholm är just utbudet, vore det inte för det skulle man kunna bo någon annanstans. Här finns allt från krogar till simhallar, fotbollsarenor, bokhandlar, butiker m.m. Undersökningen visar att synen på kulturutbudet delvis är kopplad till hur pass aktiv man själv är som kulturkonsument. De som är mindre aktiva har inte samma överblick som de som är engagerade. Jag deltar inte mycket i kulturaktiviteter och därför vet jag inte om det är bra eller dåligt. Faktorer som styr Studien visar att flera faktorer påverkar vilka fritidsaktiviteter och kulturella aktiviteter man ägnar sig åt. Här lyfts de faktorer fram som spelar en mer avgörande roll i respondenternas liv: ekonomi familjesituation vänner väder vana att planera sin tid etnisk och kulturell bakgrund. Dessa faktorers styrka är individuella och skiljer sig från deltagare till deltagare. I de fall det går att urskilja skillnader mellan grupperna, redovisas detta under respektive faktor. Det bör poängteras att det kan finnas ett samspel 15

17 mellan olika faktorer och att det inte enbart är en faktor som avgör hur man väljer att tillbringa fritiden. Ekonomi Respondenterna anser att kostnaderna för Stockholms fritids- och kulturutbud är alltför höga. Ekonomiska begränsningar uppges spela en avgörande roll för dem som är studenter, låginkomsttagare och barnfamiljer. Om en hel familj ska göra något tillsammans kan kostnaden bli kännbar och avgörande för vilken aktivitet man väljer. Utbudet är det inget fel på, det är priset. Om man är en familj så har man inte råd att gå på bio, det blir mycket pengar för oss alla. Varje gång det kommer en film som jag vill se tänker jag att jag väntar tills den kommer på video. Ekonomi handlar naturligtvis om prioriteringar. De sociala aktiviteterna, i första hand umgänget med vänner, prioriteras högt trots att även dessa aktiviteter kostar pengar. Detta är mest påtagligt bland studenter och första generationen från före detta Jugoslavien. Familjesituation De som har barn påverkas i stor utsträckning av sina barns prioriteringar eftersom de är delaktiga i barnens aktiviteter. Detta minskar föräldrarnas utrymme för egna aktiviteter. I första hand är detta ett uttryck för en önskan att tillbringa tid med sina barn och vara närvarande i deras aktiviteter, men även barnens säkerhet och risk för rån nämns som anledningar att prioritera barnens aktiviteter framför sina egna. När jag har barn går deras önskemål först, om jag känner mig bra och har pengar går vi ut och gör saker. Barnen är styrande under ett begränsat antal år. När barnen når mellantonåren vill de inte alltid att föräldrarna ska vara med och flertalet slutar ta barnen till aktiviteter. En ny fas inträder och föräldrarna får mer tid för sig själva. Innan var jag tvungen att skjutsa henne till baletten, men nu får jag inte delta i hennes fritidsaktiviteter längre. För första generationens invandrare blir många gånger barnens aktiviteter en dörröppnare för fritids- och kulturutbudet i Sverige. I vissa fall kan detta väcka eget intresse för nya kultur- och fritidsområden. Jag tar inte mina barn med mig, utan det är de som tar med mig. Vi går och lyssnar på mina barn när de spelar. 16

18 Vänner Vänner och familj spelar en viktig roll på fritiden och flertalet föredrar att utföra fritidsaktiviteter tillsammans med någon annan. Vi träffar våra vänner och släkt och leker lekar som charader och spelar kort. Det finns en tendens till att vänner i ännu högre grad är viktiga för första generationen. Detta kan komma till uttryck bland annat genom vännernas höga närvaro i deras fritids- och kulturaktiviteter. En möjlig förklaring kan vara att intensivt umgänge med vänner kompenserar avsaknad av sociala nätverk från hemlandet och släkten. En annan förklaring kan vara att de flesta invandrare i Sverige kommer från relationsorienterade kulturer där socialt umgänge spelar större roll i individens tillvaro än i den svenska kulturen. När jag har tid vill jag bara passa på att vara med mina vänner och umgås med människor. Livet handlar om att fika och umgås med sina vänner. Flertalet av svenskarna umgås främst med svenskar medan flertalet av andra generationen har en blandad umgängeskrets från olika kulturer. Det är att jämföra med flertalet av första generationens invandrare som i hög utsträckning umgås med egna landsmän. Att man kan tala sitt modersmål och har gemensamma referensramar tycks vara avgörande. Det är främst i arbetet som dessa personer träffar svenskar. Bland dem som umgås mer med svenskar är flertalet gifta med personer med svensk bakgrund. När man jobbar då umgås man lite med svenskarna vare sig man vill eller ej. Det blir fikarast och man kanske går ut. Men när jag nu är mammaledig då föredrar jag att umgås med iranier eftersom våra intressen och kultur är mer likartade. Väder Samtliga deltagare är eniga om att vädret begränsar rörligheten en stor del av året, vilket påverkar valet av fritidsaktiviteter. Endast ett fåtal av respondenterna ägnar sig åt vintersporter som skridsko- och skidåkning. Sommaren ger utrymme för mer utomhusaktiviteter. Det är då man lever utomhus och badar, solar, grillar, ordnar picknick och promenerar med vänner. Man kan göra så mycket mer på sommaren, jag är ingen vintermänniska och snön tar bort så mycket. På sommaren kan man umgås på ett helt annat sätt med bad och sol. Jag orkar inte gå ut så mycket på vintern. Resultaten visar att personer med invandrarbakgrund, som ofta kommer från varmare klimat, i valet av fritidsaktiviteter är mer känsliga för vädret och 17

19 påverkas i ännu högre grad än svenskar av det. De drar sig därför oftare för att gå ut under vintern. De är heller inte vana vid vinteraktiviteter på samma sätt som svenskar och det är endast ett fåtal som ägnar sig åt sådana. Vi sydamerikaner har ingen vana av vinteraktiviteter. Den persiska gruppen i första generationen är den grupp som anammat den svenska kulturen mest, vilket även visar sig när det kommer till vintersporter. Några har lärt sig åka skidor och drar fördel av den kalla årstiden. Det finns skillnader mellan oss och svenskar men det handlar om viljan också. Jag kunde inte åka skidor förr i tiden men jag provade för ett tag sedan och märkte hur härligt det var och blev väldigt intresserad. När man kan den typen av vintersport blir vinter en mycket behagligare årstid. Att planera sin tid Att behöva planera sin tid anses av flertalet bland första generationens invandrare som en viktig faktor för hur aktiv man är. Man jämför med sina tidigare hemländer där man inte behövde planera i samma utsträckning utan kunde vara spontan och göra det som man kände för. Under åren i Sverige har man successivt lärt sig planera mera, men några hävdar att de skulle vara mer aktiva om det fanns mer utrymme för spontana aktiviteter. I Jugoslavien gick jag bara ut och aktiviteterna fanns utanför bostadshusen, här är det mer att uppsöka lokaler och det finns inget av det spontana. Kulturell och etnisk bakgrund Den etniska bakgrunden inverkar på både första och andra generationens kultur- och fritidsbeteende. Det finns dock påtagliga skillnader mellan dessa två grupper. Det finns i första generationen en stark efterfrågan på att umgås med sina egna landsmän. Egna kulturella evenemang prioriteras högt. Vänner från ens forna hemland eller de som talar samma språk spelar en viktig roll. Bristande vana vid att behöva hämta in och använda information påverkar kultur- och fritidsbeteendet. Några kvinnor ur första generationen, främst arabisk- och turkisktalande, har fått större rörelsefrihet i Sverige än de hade i sina forna hemländer. De kan göra saker på egen hand utan sällskap, vilket inte var möjligt tidigare. Jag njuter av friheten. Jag har en massa valmöjligheter och kan gå själv utan att någon kontrollerar mig och det är mycket att välja på. Man kan läsa vad man vill och surfa i flera timmar. 18

20 När jag var i Turkiet kunde man som kvinna eller flicka inte gå ut ensam på dag eller kväll. Det är mest handarbete eller tv-tittande som kvinnorna håller på med men här kan jag göra vad jag vill, gå till simhallen eller något annat. Åsikterna går isär om hur mycket man präglats av att delta i kulturella aktiviteter som barn. Att ha gått på många kulturevenemang har för några haft negativt effekt och som vuxen väljer man bort det. Andra uttrycker att kulturkonsumtion är något man får med modersmjölken. Har man som liten deltagit mycket är sannolikheten större att man fortsätter med det som vuxen. Min pappa envisades alltid att ta med mig på teater när jag var mindre och nu går jag aldrig. Det är som att läsa godnattsagor för barn, om man börjar läsa får man det i sig och fortsätter sen som vuxen. Ett fåtal berättar att föräldrarna jobbat mycket och/eller prioriterat att spara pengar för att kunna resa till det gamla hemlandet, vilket har bidragit till att föräldrarna inte haft tid att förmedla kultur till sina barn. Mina föräldrar jobbade mycket för att ha råd att åka med mig till Adriatiska havet, vilket jag gjorde varje sommar. Flertalet av andra generationen anger samtidigt att de har gjort ett aktivt val att ta över inslag från både den svenska kulturen och föräldrarnas. Ibland sker valet medvetet och ibland som en motreaktion mot föräldrarnas beteende. Min mamma är en köksrobot, hon står i köket hela tiden och det har inte påverkat mig Mina föräldrar reser bara till Turkiet och släktingar i Tyskland och jag reser till andra platser. Jag har tagit efter religionen men det inverkar inte på mina fritidsvanor. Övriga faktorer Andra faktorer som påverkar respondenternas val är ork, livssituation och ålder. Några av dem som arbetar heltid uttrycker att de inte har så mycket tid och ork över på vardagar för att göra något. Man föredrar att förlägga större delen av fritidsaktiviteterna till helgen när man är ledig. Den tid jag har över tränar jag och träffar vänner. Det finns inte så mycket tid i mitt liv eftersom jag jobbar mycket, när jag kommer hem orkar jag inte något, fritid blir mer på helgen. Jag går mer på K-Rauta och McDonalds än museer, det är så mycket som pockar på uppmärksamheten. Orken finns inte alltid och huset kräver sitt. Några uppger även att de ser en förändring i och med att deras livssituation har förändrats. Att ha brutit upp från ett förhållande och blivit singel eller ensamstående kan vara en anledning till att man väljer att aktivera sig mer. 19

21 Det beror på privatlivet, när jag hade fästman var jag hemma mer. Åldern tycks även den spela in för ett fåtal. Man har med åldern tröttnat på att gå ut och föredrar att vara hemma. För 5 10 år sen gick jag ut mer, nu trivs jag på hemmaplan. Vad man ägnar sig åt Eftersom det egna intresset i stor utsträckning styr väljer respondenterna det som faller dem i smaken. Vad det blir varierar därmed mellan deltagarna. Skillnader framkommer mellan kultur och fritid. Det tycks vara svårare att ta till sig kulturella aktiviteter än fritidsaktiviteter. Det har delvis att göra med att ordet fritid är väldigt brett och innefattar mycket mer än kultur. Bredd på fritidsaktiviteter Tabell 3. De fritidsaktiviteter deltagarna ägnar sig åt. Vara med vänner och familj Barn Promenera/ vara i naturen Resor Träna TV Shopping Fika Spela spel Ut och äta middag Vila och sova De fritidsaktiviteter som deltagarna väljer framgår av tabell 3. Faktorerna är inte redovisade i prioritetsordning undantaget den översta faktorn, att vara med vänner och familj som föredras av flertalet. Vad respondenterna väljer att göra tillsammans med vänner och familj varierar dock och kan var allt från att äta middag eller shoppa till att resa. Här kommer några fritidsaktiviteter att belysas där invandrares beteende tycks skilja sig från svenskars. Ut i naturen, säsongsbetonat I vilken grad man beger sig ut i naturen är starkt säsongsberoende. Under den kalla tiden på året är det få som beger sig ut i skog och natur. Då går man hellre på promenader. Första generationens invandrare är känsligare för kallt väder och de flesta väljer att stanna inomhus eller vara med vänner. En svensk väninna, som jag hade när jag kom till Sverige, frågade mig om jag brukar gå i skogen men jag förklarade att jag hellre ville vara med människor än tillbringa tiden ensam och fundera i skogen. 20

22 På sommaren blir rörelseschemat ett annat och man vistas mer utomhus. Man solar, badar, åker på utflykter till skärgården och ordnar picknick. Första generationen grillar i större utsträckning än svenskar och andra generationen. På helgerna åker vi till Djurgården, Skansen, Vaxholm och skogen för att ta tillvara bra väder. Varierad syn på shopping Shopping anges av några som en fritidssysselsättning. Det finns en tendens till att första generationens föredrar shopping mer än andra. Jag kan gå runt i affärer i timmar tills jag hittar något. Första generation har med åren vant sig vid att planera sin shopping, men i början sågs affärernas korta öppettider som en begränsning. Man var van från sina tidigare hemländer att gå ut och shoppa efter jobbet och långt in på kvällen. När man kom till Sverige blev man chockad när allt stängde sex, vi är vana att gå ut och shoppa efter jobbet. Några svenskar och andra generationen uttrycker att shopping är något de gör vid behov och ett fåtal har tröttnat på denna aktivitet. När jag behöver något, som en sjal, shoppar jag, annars träffar jag vänner hemma hos varandra då vi hyr en film. Tidigare var det kul att shoppa, men sen jag flyttade in till city gillar jag inte det längre. Man tröttnar när man går på Drottninggatan och det är affärer överallt, jag passar på att handla när jag åker till mindre orter. Semester Hur man semestrar skiljer sig mellan svenskar och invandrare. Flertalet av första generationens invandrare och i viss mån även andra generationen åker under semestertid hem till sina forna hemländer eller umgås med släkt i Sverige eller i andra länder. För de flesta är det inte landet i sig som är viktigast utan att upprätthålla kontakten med släkten och vänner. På somrarna tillbringar jag tiden i Montenegro och där ligger jag bara och solar mig och badar, tar långa promenader och ingenting är jobbigt. Min mans släkt är stor och jag ser att de som har gift sig med svenskar åker på skidresor på vintern och på sommaren till landet, men jag och min svägerska som är gifta med iranier pluggar och jobbar hela året och åker till Iran sommartid. Det bästa fritidsintresset för mig just nu är att resa i stället för att göra saker i Stockholm. Med Ryanair har jag varit i Istanbul, Frankrike och Tyskland. 21

23 Val av kulturaktiviteter I samtliga grupper hamnar film och musik på första plats bland kulturaktiviteterna. Böcker, som anses vara relativt lättillgängliga, kommer ganska högt i alla tre grupperna. Innehållet i bokkonsumtionen varierar dock mellan både grupperna och individerna. Bredden i konsumtionen av kulturella aktiviteter är något lägre i första generationen än i andra generationen och bland svenskar, vilket delvis beror på tillgången på information som enligt några är bristfällig. En annan faktor som påverkar är att några föredrar socialt umgänge framför kulturaktiviteter. Skillnader mellan första generationens grupper framkommer. Sbk-och spansktalande tycks vara de som är minst aktiva som kulturkonsumenter. Sbk-talande föredrar främst att ta del i kulturella aktiviteter som har en koppling till den egna kulturen. Det går att urskilja en viss rangordning utifrån de preferenser som framkommit i de olika grupperna (se tabell 4). I de fall det finns flera kulturaktiviteter på samma rad prioriteras de lika högt. Tabell 4. De kulturaktiviteter deltagarna ägnar sig åt (viss rangordning). Första generationen Andra generationen Svenskar Musik och film Musik och film Musik och film Egna gruppens fester Böcker Böcker Böcker Museum Museum och teater Museum Teater Kurser Teater Kurser Dansföreställningar, opera Opera Eget skapande Musikaler Dansföreställningar Dans, opera Eget skapande Musikaler, egna gruppens fester Endast ett fåtal har kunskap om att det finns kulturaktiviteter som är kostnadsfria. Svenskar och andra generationen utnyttjar möjligheten i något större utsträckning än första generationen, exempelvis Parkteatern. Här följer en redovisning av några aktiviteter som är motiverade att behandla mer i detalj. Musik och film Musik och film anses bland flertalet som lätt att ta till sig och de flesta intresserar sig för dessa i någon form. Det kan handla om att lyssna på musik i hemmet eller att gå på konserter. 22

24 Jag hyr filmer på dvd och läser artiklar på kultursidor om jag inte hinner gå på så mycket saker. Men mycket är datakopplat som att ladda ner musik. Film tar man del av antingen hemma, hos kompisar eller på bio. Men kostnaden för biobiljetter uppges som alldeles för hög, vilket för en hel familj blir kännbart. Jämförelser görs med andra länders priser. En gång i veckan går jag på bio, det är det jag gör främst. Böcker Att läsa en bok anses inte kräva så mycket av individen och prioriteras därför av flertalet. Antingen gör man det hemma eller som ett fåtal på bibliotek. Undersökningen tyder inte på att bokläsandet bland första generationen främst skulle ske på det egna språket. Museer Konstupplevelser får man främst genom museibesök. Några har uppmärksammat att flera museer sen årsskiftet är gratis medan några fortfarande är omedvetna om detta, vilket vittnar om behovet av nå fram med information. De som känner till denna förändring lyfter fram att gratiserbjudandena ger utrymme för spontanbesök och några har redan utnyttjat det, vid ett eller flertal tillfällen. De museer som främst nämns är Nordiska museet, Nationalmuseum, Etnografiska Museet och Kulturhuset. Det är så magiskt med Sverige, det skulle aldrig hända någon annanstans att man kan gå på museer gratis. Jag har nyttjat gratis inträde två gånger redan, den senaste helgen var jag på Nationalmuseum och såg utställningen om kroppen som jag inte skulle sett annars. Teater Den höga kostnaden för teater ses av några som ett hinder och för en familj blir kostnaden kännbar, vilket gör att man väljer andra aktiviteter, exempelvis bio. Det finns en tendens till att svenskar och andra generationen går på teater mer än första generationen. Institutionsteatrar som Dramaten, Stadsteatern och Parkteatern tycks väljas framför fria teatrar. De få skolungdomar som deltagit i undersökningen går på teater med skolan men väldigt sällan privat. Anledningen till att teater inte prioriteras i lika hög grad i första generationen är att man önskar sig teater på sitt modersmål, vilket endast erbjuds i sällsynta fall. Endast ett fåtal har gått på utländska teatergästspel, eftersom informationen anses bristfällig och därför är lätt att missa. Alice i Underlandet sattes upp på spanska, men det fick jag veta först efter att den hade visats. 23

25 Egna gruppens fester Den egna gruppens fester är ett sätt för första generationen att hålla sin egen kultur vid liv och hamnar därför högt upp på listan. Att umgås med sina landsmän och få möjligheten att prata sitt eget modersmål uppskattas mycket. Den egna gruppens fester beskrivs utförligare i avsnittet Minoriteters egna kulturliv. Kurser och föreläsningar Några respondenter uppger att de går kurser i dans eller för att lära sig ett musikinstrument i något studieförbunds regi. Jag tog lektioner i gitarr innan jag blev mamma. Att delta i föreläsningar som anordnas av den egna etniska gruppen förekommer främst i första generationens invandrare och i liten utsträckning i andra generationen. Jag går på föreläsningar om islam i Stora moskén och Solna moské. Dans, opera och musikaler Intresset för opera och dansföreställningar är bland flertalet respondenter väldigt lågt. De få som är intresserade av opera, musikaler och dans anger den höga kostnaden som ett hinder. Ytterligare en aspekt är att informationen om dansevenemang upplevs vara bristfällig, vilket försvårar att veta vad som är på gång. Jag gillar musikaler för att man blir upprymd men det kostar för mycket. Det är tråkigt att jag inte har råd och de har inga studentrabatter. Eget skapande Ett fåtal av deltagarna håller på med eget skapande som målning, teckning eller fotografering. Föräldrar delaktiga i barnens aktiviteter Föräldrarnas kulturaktiviteter under vissa perioder av barnens uppväxt sammanfaller till stor del med det de gör med sina barn. Under denna period har de inte så mycket tid för egna kulturella aktiviteter. De styrs mycket av barnen och aktiviteter väljs för att tillfredsställa dem. Barnen blir på så vis ett hinder för att vara mer aktiv för egen del. När barnen blir äldre och själva blir mer aktiva, ändras förhållandet och föräldrarna får mer tid att ägna sig åt det de vill. Vad barnen sysslar med bygger mest på barnens egna intressen. Det går inte att tvinga dem till något som de inte vill göra. Mina söner har olika intressen, en gillar Kisskonserter och en Djurgårdsmatcher. Ibland går vi alla på skivmässor. Jag har blivit mer aktiv sen min son flyttade. 24

26 Föreningsverksamhet Invandrare är något aktivare än svenskar i organisationer och föreningar. Detta kan bero på att för många personer med invandrarbakgrund blir föreningslivet en kompensation för det sociala nätverk som gick förlorat i samband med migrationen. I vissa fall kan förklaringen ligga i en stark politisk förankring i det forna hemlandet som man fört med sig till Sverige och som även andra generationen tycks ha präglats av. Förmedling av kulturellt arv och rättvisa är drivkraften, men även intresset att träffa människor styr. Föreningar som nämns är politiska organisationer, egna kulturföreningar och religiösa samfund. Jag kämpar för kvinnors rättigheter och är med i kurdiska föreningen. Jag brukar vara med när det är aktiviteter för barn i Stora moskén, jag hjälper till med utflykter som t.ex. skidåkning. Jag var med och startade en iransk förening på studenttiden, idag är 500 personer medlemmar. Jag är veteran där och kan inte släppa den. Vi ordnar diskussionskvällar, fester och seminarier.... Det får iranska ungdomar att bli mer medvetna om sin identitet. Vi kände att det fanns ett vakuum och att vi fyllde tomrummet. Jag är med i föreningen Centrum för kultur och kommunikation. Vi har varit i Tensta, Sollentuna och Hjulsta och pratat om t.ex. demokrati. Det ger mig mycket och jag hoppas att jag kan ge barn och ungdomar information om rättigheter. De svenskar som är inte är aktiva anger brist på tid och intresse som skäl. Kunskapsbrist om vilka kulturföreningar som finns anges också av svenskar som en förklaring till varför man inte aktiverar sig mer. Bland svenskar är det endast ett fåtal, yngre eller pensionärer, som är aktiva i exempelvis någon hembygdsförening, Naturskyddsföreningen och Cinemateket. Några uppger att de tidigare varit med i olika föreningar som exempelvis FNL-grupper, Asientidningen, teaterförening och musikband. Att få barn och börja arbeta heltid påverkar en hel del. Tidigare var jag aktiv i en ridklubb och det tog väldigt mycket tid. Minoriteternas egna kulturliv Det egna kulturlivet och den egna gruppens nätverk har stor betydelse för invandrare. Såväl första som andra generationen visar intresse för både blandade multikulturella arrangemang och renodlade etniska aktiviteter. Andra generationen söker sig dock i större utsträckning till multikulturella arrangemang där olika kulturer blandas. I dessa arrangemang finns även en hög närvaro av svensk publik. Det är att jämföra med första generationen som tenderar att mer ägna sig åt de arrangemang som är starkt präglade av det gamla hemlandets kultur. 25

27 Studien visar på tendenser till skillnaderna mellan olika språk och etniska grupper. Grupperna skiljer sig i storlek, utbildningsnivå, grad av integration, entreprenörsanda och inre sammanhållning. Det tycks även spela in om man kommer från landsbygd eller storstad i sitt gamla hemland. Detta sätter självfallet prägel även på kultur- och fritidslivet. Det tydligaste uttrycket för dessa faktorers inverkan är att olika grupper har nått olika nivåer av professionalisering av den egna gruppens kulturella utbud. En intressant iakttagelse är att det inte råder något motsatsförhållande mellan graden av inre sammanhållning och graden av integration. Den persiska gruppen är mycket engagerad i sina egna aktiviteter och kulturliv. Samtidigt är den persisktalande gruppen den som i undersökningen visar tydligast tecken på att ha tillägnat sig svenska kultur- och fritidsvanor. Det omvända gäller den arabisktalande gruppen som är relativt splittrad, saknar utvecklade egna kulturaktiviteter och visar svaga tecken på att anamma svenska fritids- och kulturvanor. Persisktalande Den persiska gruppen är relativt välintegrerad och många har tagit till sig svenska fritids- och kulturvanor. Gruppen konsumerar både svensk och egen kultur, men kulturvanorna är mer präglade av den egna kulturen än fritidsvanorna. Ett fåtal personer går kurser i studieförbundens regi. Persiska fester förekommer både i föreningar och i privat regi och arrangemangen i privat regi har ökat under senare år. De persiska arrangemangen har blivit fler och mer professionella med allt från biljettförsäljning till val av lokal. Man har rört sig i riktning från mindre lokaler utanför centrum till mer etablerade lokaler mer centralt. Detta beror delvis på framgångsrikt samarbete med svenska företag och institutioner (bland andra Globen, Konserthuset och Solnahallen). En annan förklaring är ökad kommersialisering av kulturlivet där amatördrivna föreningsfester delvis har ersätts av mer professionella kulturarrangemang. Turkisktalande Flertalet i den turkisktalande gruppen går på evenemang som anordnas av Svensk-Turkiska Kulturföreningen eller Svensk Turkiska Vänskapsföreningen. Varannan månad ordnas fester, föreläsningar och evenemang för barnen, vilket är ett sätt att hålla sig ajour med sin egen kultur och förmedla den till sina barn. Den turkiska gruppen är väl sammanhållen och turkisktalande föredrar att umgås med egna landsmän i hög grad eftersom de delar erfarenheter från sitt forna hemland. Festerna har blivit fler och kvaliteten på de egna festerna har blivit lite bättre, vilket ses som positivt. Jag är medlem i föreningen för att delta i festerna och få dansa. Arabisktalande Den arabisktalande gruppen är heterogen och relativt nyanländ, vilket bidrar till att föreningsverksamheten inte är lika sammanhållen. De egna festerna 26

28 är inte så välutvecklade och endast ett fåtal går på egna fester. Det borde ta samma initiativ som i Bredäng (orientalisk musikskola) och ordna arabiska fester. Flertalet uppger att de skulle delta mer om föreningsverksamheten var mer utbyggd. Spansktalande från Sydamerika Liksom den arabisktalande gruppen är även den spanska heterogen eftersom de kommer från olika länder. Endast ett fåtal chilenare är aktiva i en chilensk förening, Casa Chile. Ekonomiska begränsningar, delvis nedbantade föreningsbidrag, har påverkat arrangemangens kvalitet. Man är hänvisad till dåliga lokaler, vilket påverkar upplevelsen för deltagarna. Precis som den arabiska gruppen uttrycker de spansktalande att de skulle delta mer om föreningsverksamheten var mer utbyggd. Den möjligheten som fanns tidigare är ej samma idag, om man inte har lokal blir det svårt att träffas. Sbk-talande Kulturutbud från forna Jugoslavien har enligt denna undersökning ett mycket högt attraktionsvärde för den sbk-talande gruppen. Många uppskattar att umgås med människor från sitt gamla hemland, tala samma språk och ta del av egen kultur och dans. Kriget på Balkan ledde till splittring inom föreningsverksamheten i Stockholm och andra delar av Sverige. Tidigare arrangerades gemensamma fester i olika föreningars regi men flera las ned och arrangemangen har numera tagits över av privata arrangörer. Man hyr in sig i olika lokaler som exempelvis syrianska ortodoxa kyrkan i Hallunda. Förr fanns det föreningar men allt handlade om prestige och då försvann den ena efter den andra. Festerna riktar sig främst till vuxna under 35 år. De som är äldre känner sig för gamla och slutar att gå på dessa fester. Flertalet tycker att det är tråkigt att det inte finns jugoslaviska fester för äldre. Jag skulle gärna vilja gå på sådana fester men de vänder sig mer till yngre. Jag vill också gärna lyssna på vår musik för den får mig att må mycket bättre. Nu får jag lyssna på den hemma med mina väninnor. Förändring över tiden Minoriteternas kulturliv har förändrats över tiden. Faktorer som tycks inverka är följande: Etablering över tiden i det svenska samhället. Framväxten av stora kolonier av olika utomnordiska grupper. Minskat offentligt stöd och viss ökning av kommersiella intressen. 27

29 Etablering över tiden i det svenska samhället Många människor med invandrarbakgrund har bott i Sverige under längre tid. Undersökningen visar som väntat att kultur- och fritidsvanor påverkas med tiden. Huvudinriktningen är att man tar till sig svenska vanor. Detta är mest påtagligt inom fritidsvanor medan det tycks vara svårare att ta till sig kulturaktiviteter. Det finns skillnader mellan olika språkgrupper i detta avseende. Av de grupper som har bott i Sverige längre tid visar den persisktalande gruppen störst mottaglighet för svenska fritidsvanor, medan den turkiska och den sbk-talande gruppen visar svagare mottaglighet. Framväxten av stora kolonier av olika utomnordiska grupper Ökad invandring och uppkomsten av relativt stora etniska grupper har påverkat första generationens umgänge, vilket även påverkar fritids- och kulturkonsumtionen. Idag finns möjligheter att röra sig inom sin egen språkgrupp, som inte fanns när grupperna var små. Det gäller bland annat några ur den arabisktalande gruppen som bott i Sverige en längre tid. Liknande tendenser kan vi avläsa även i andra stora grupper. Det skiljer sig gigantiskt, då när man kom till Sverige var man tvungen att umgås med svenskar eftersom det inte fanns så många araber. Nu hör man arabiska på gatan och har satellitkanaler och det finns fler från ett och samma land och då skapar man sitt eget lilla land och kommer bort från det svenska. Det stämmer på mina föräldrar. När jag växte upp i Vingåker umgicks mina föräldrar med svenskar men sen de flyttade till Stockholm umgås de bara med sina egna landsmän. Minskat offentligt stöd och viss ökning av kommersiella intressen Bantade statliga och kommunala anslag har påverkat kvaliteten på vissa gruppers föreningsverksamhet negativt. Det gäller exempelvis de sydamerikanska arrangemangen som har blivit färre och håller till i sämre lokaler i förorter eller kranskommuner. För några grupper har detta kompenserats av kommersialisering och professionalisering av den egna gruppens aktiviteter. I denna undersökning är det bara i den persisktalande gruppen där minskat offentligt stöd kompenserats av privata initiativ. Specifikt för kultur Studien visar på skillnader mellan hur deltagarna konsumerar kultur respektive fritid och vi har därför valt att lyfta fram specifika förhållanden kring kultur i detta kapitel. Utbildningsnivån är en faktor som påverkar både intresset för kultur och vilket slags kultur man väljer. Högutbildade har större intresse för kulturaktiviteter än lågutbildade och väljer det som kan betecknas som finkultur som exempel- 28

30 vis museer och konstutställningar. Lågutbildade väljer i stället att till exempel titta på film. Undersökningen visar att första generationen i större uträckning än andra grupper är känsliga för kulturella aktiviteters tillgänglighet. Är kulturaktiviteten långt borta från ens närområde är man mer benägenhet att prioritera bort den. Var rör man sig Var i regionen man rör sig på sin fritid är avhängigt flera faktorer: om det är vardag eller helg om man bor centralt eller i förorter och kranskommuner om man har långväga besök eller inte. Vardag och helg Studien visar att graden av aktivitet blir mindre till vardags än under helgen. Närheten till arbetet, city eller hemmet blir viktigare till vardags. Man är trött efter arbetet och vill inte komma hem alltför sent och är därför inte beredd att ta sig längre bort för att ses. Jag jobbar utanför stan och då blir det att vi ses någonstans på vägen hem. På helgen har flertalet mer tid och ork och är beredda att ta sig längre bort. City blir ofta en naturlig knutpunk för flertalet. Det beror på, på sommaren gillar jag att bada i Hässelby, men mest nöjesutbud finns i stan, som bio och fika, och därför är jag där.. Vi kan se en skillnad mellan passiva och aktiva konsumenter. De som är intresserade av kultur tar sig dit där utbudet finns. På helgen besöker man bland annat Djurgården eftersom många museer och Skansen ligger där. Platserna kan vara udda, jag tog 69:an till Etnografiska och det blir ju ett projekt, men det kan vara trevligt. Men det blir inte till vardags utan mer en utflykt. De sbk- och spansktalande grupperna är inom första generationen de minst aktiva. De är mindre angelägna att ta sig alltför långt bort utan föredrar att vara i närområdet eller att ses i city. Om det ligger långt bort går jag inte dit utan då träffas vi i centrum i stället. En annan central mötesplats som anges är Kista galleria. Det ses som ett framgångsexempel på en mångkulturell mötesplats med attraktivt utbud och sena öppettider som tilltalar några. 29