Svanenmärkning av småhus

Transkript

1 Avdelningen för energi-, miljö- och byggteknik Mikael Lidén Sofia Nordström Svanenmärkning av småhus Kan Faluhus uppnå en Svanencertifiering? Eco certification of small houses Can Faluhus achieve Ecolabel the Swan? Byggnadsteknik Examensarbete Datum/Termin: Handledare: Malin Olin Examinator: Malin Olin Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax

2

3 Sammanfattning Att bygga miljövänligt och att ha en stark miljöprofil som företag anses idag både attraktivt och tilltalande då det visar att företaget tar sitt ansvar och bidrar till en minskad miljöpåverkan. Examensarbetet behandlar området Svanenmärkning och processen som ett företag måste genomgå för att få en sådan certifiering. Vi samarbetar med Faluhus som idag inte innehar någon miljöcertifiering men som är intresserade av en Svanenmärkning på sina kataloghus. Faluhus har sedan 50 år tillbaka tillverkat småhus både i moderna utföranden och i dåtidens faluröda hus med vita knutar. Idag säger sig Faluhus ha ett av Sveriges energisnålaste hus, tack vare sin vägg med flerskiktsteknik. Det utgör ett bra underlag för att försöka Svanenmärka ett småhus. SIS miljömärkning arbetar på uppdrag av regeringen och sköter idag det praktiska arbetet med att ta fram kriterier, kontrollera och utfärda licenser för Svanen i Sverige. SIS Miljömärkning tog 2003 fram ett kriteriedokument anpassat till miljömärkning av småhus. Målet med kriterierna är att uppnå ett hus som produceras med miljövänliga material och minimerad energianvändning. Företaget som vill ansöka om Svanenmärkning använder sig av kriteriedokumentet för att utreda dess praktiska genomförbarhet. Kriteriedokumentet är uppdelat i 5 kapitel som behandlar övergripande krav till licenssökaren, energi och ventilation, materialkrav, kvalitetsledningssystem och instruktioner för boende. Kapitel 1 Övergripande krav till licenssökaren: redogörelse för beskrivning av huset samt ansvar för byggprocess. Kapitel 2 Energi och Ventilation: krav ställs på ytrelaterad värmeförlustkoefficient, relativ effektförlustfaktor och ventilation. Kapitel 3 Materialkrav: här ställs krav på material och kemiska produkter som används både i produktionsanläggning och på byggarbetsplats. Kapitel 4: Kvalitetsledningssystem: krav ställs på ett väl fungerande kvalitetsledningssystem samt att myndighetskrav uppfylls. Kapitel 5: Instruktioner för boende: underhållsböcker för underhåll av ventilation och värmesystem ska finnas tillgängliga för kunden. Varje huvudområde innehåller ett antal obligatoriska krav och i vissa fall även poängkrav. De obligatoriska kraven måste företaget uppfylla medan de poängbelagda kraven innebär att företaget kan samla poäng om de även uppfyller dessa. Varje obligatoriskt- och poänggivande krav beskrivs utförligt och det beskrivs hur företaget ska dokumentera att det uppfylls. i

4 Syftet med examensarbetet är att utreda hur väl Faluhus i dagsläget står i förhållande till Svanens kriteriedokument och vad Faluhus måste förändra för att erhålla en Svanencertifiering. Metoden som användes för att söka information var intervjuer med berörda personer hos Faluhus, dess leverantörer och Svanen. Vi använde även Sundahus och Basta miljödatabas för att få fram information om produkter som är miljömässigt godkända. Informationen var svår att få fram genom litteratur då endast Skanskas Uniqhus idag är Svanencertifierade som småhus. Resultatet presenteras i form av en sammanfattning där vi gjort en bedömning av i vilken mån Faluhus idag uppfyller kraven i kriteriedokumentet. För de krav som inte uppfylls i nuläge har vi tagit fram förslag på hur Faluhus kan gå tillväga för att uppfylla kravet. Resultatet visar att mer än hälften av de obligatoriska kriterierna redan idag uppfylls och att 32 poäng av maximalt 40 poäng idag går att inhämta i de poänggivande kraven. De krav som inte uppfylls hamnar mestadels under kapitel 4, Kvalitetsledning. Anledningen till detta är att Faluhus idag inte har något väl fungerande kvalitetsledningssystem. Det är dock något som kommer att ses över och åtgärdas inom kort. 25 godkända krav varav 5 bör åtgärdas med utökade rutiner för redovisning inom företaget. 24 underkända krav varav 15 åtgärdas med ett nytt kvalitetsledningssystem och 8 med mindre åtgärder till exempel nya kontrakt med underentreprenörer. Den enda punkt som är svår att åtgärda är grundfärgen som innehåller förbjudna ämnen. Både vi och Faluhus tror att en Svanencertifiering kommer att genomföras under det kommande året och vi önskar dem lycka till med det fortsatta arbetet. ii

5 Abstract To construct an environmental friendly building and show that as a company you care for the environment, is presently very attractive in the Swedish real estate market.. This degree thesis covers the environmental certification called Svanenmärkning the Swan, witch is the Swedish equivalent to the European standard the EU Flower. It is concentrated on the certification process in small houses that the Swedish institute of standard, SIS, has presented. We have worked together with the company Faluhus witch is a Swedish producer of small family houses. Faluhus is located in the town of Borlänge, Dalarna and has produced family houses since the 1950:s. They have a great heritage born in the old Swedish mining culture, with great wooden mansions and country homes. Presently Faluhus produces some of the most energy effective buildings on the market. This constitutes a well adapted start for the certification process. The Swan is the official Nordic ecolabel, introduced by the Nordic Council of Ministers. The Swan logo demonstrates that a product is a good environmental choice. The Nordic countries work together using the Swan ecolabel. This work is coordinated by the Nordic Ecolabelling Board, NMN, which has produced a set of regulations. Groups of experts from the Nordic countries develop proposals for criteria. The group representatives come from government, environmental organisations, trade and industry. Before NMN finalises the proposals, they are sent out for review. Once a criteria document has been finalised, businesses can apply for the right to use the label on a product which falls into this category. The Swan checks that products fulfil the specific criterion using methods such as samples from independent laboratories, certificates and control visits. The label is usually valid for three years, after which the criteria are revised and the company must reapply for a licence. The criteria document for small houses is divided into 5 chapters. 1 Overall requirements for the licence applicant 2 Energy and ventilation 3 Material requirements 4 Quality management and control for the building process 5 Instructions for residents Every chapter contains a number of mandatory criteria and in some cases point rewarding requirements. The mandatory demands have to be fulfilled while 40 % of the point rewarding requirements must be met. All criteria are explained thoroughly and how the applying company should present that the demands are met. iii

6 The purpose of this thesis is to evaluate how Faluhus presently meet the criteria s and what changes they have to do to receive The Swan. The work method that was used are mostly interviews with part of Faluhus, their suppliers and people in the Swan organisation. We also used the computer based search engines Sundahus and BASTA. The results are presented as conclusions were we have made an assessment of the degree that Faluhus fulfil the Swan demands. Criteria that are not met are presented with a suggestion on how Faluhus can improve and reach the requirement. The results show that presently more than half of the mandatory criteria are met and that 32 of the 40 points that can be rewarded are achieved. The segment where Faluhus doesn t meet the criteria is chapter 4, quality management and control for the building process. The reason for this is that Faluhus presently doesn t have a quality management program. This management program is under development and will be implemented shortly. 25 approved criteria, 5 should be attended to reach in the upcoming revision. 24 failed criteria s 15 will be approved with a new quality management system, 8 smaller measures. The hardest criterion to attend is the primary colour which contains forbidden substances. Both we and Faluhus believe that they can achieve the Ecolabel the Swan within the following year and we wish them all the luck with their work. iv

7 Innehållsförteckning Sammanfattning...i Abstract... iii Innehållsförteckning...v 1. Inledning Mål Syfte Problemformulering Metod Analys Struktur Beräkningar Avgränsningar Bakgrund...8 BASTA...9 Sundahus och Prio SIS miljömärkning...12 Svanen...12 EU- Blomman...12 Arbetssätt...12 Kriterier...13 Licensiering Kriteriedokumentet...14 Kapitel 1: Övergripande krav till licenssökaren...15 Kapitel 2: Energi och ventilation...16 Kapitel 3: Materialkrav Övergripande krav :2 Kemiska produkter, säkerhetsblad Trä och Träbaserade produkter Andra byggprodukter, material och interiör...21 Kapitel 4 Kvalitetsledning och kontroll av byggprocess Krav till byggprocessen Sammanräkning av poäng Kvalitetsledning...24 Kapitel 5 Instruktioner för boende Underhållsplan Drift och underhåll av värme- och ventilation Poängkrav...28 v

8 4. Faluhus Konstruktion...32 Tak...33 Grund...33 Uppvärmningssystem...33 Ventilationssystem...33 Våtrum...33 Ytskikt...33 Fasad Arbetssätt...34 Kvalitetsledning Material...36 Standardutbud...36 Träprodukter...37 Byggarbetsplatsen Energiberäkningar Resultat...43 Obligatoriska krav...44 Kapitel 1 Övergripande krav till licenssökaren...44 Kapitel 2 Energi och ventilation...45 Kapitel 3 Materialkrav...46 Kapitel 4 Kvalitetsledning och kontroll av byggprocess...48 Kapitel 5 Instruktioner för boende...49 POÄNGKRAV Diskussion Slutsats...55 Referenser...56 Översikt Bilagor...60 Bilaga 1...a Bilaga 2... ii Bilaga 3... mm Bilaga 4...oo Bilaga 5...qq Bilaga 6... ss Bilaga 7... tt Bilaga 8...uu Bilaga 9...vv vi

9

10 1. Inledning Miljö och byggande är i dag ett stort samtalsämne som blir mer aktuellt för var dag som går. Under våra tre år på byggingenjörsprogrammet i Karlstad har vårt intresse för miljötänkande vid byggande av bostäder ständigt växt. Vi studerade olika miljömärkningar för småhus och efter fundering bestämde vi oss för att skriva om Svanenmärkning. Svanenmärkning innehåller inte bara miljö- och hälsokrav utan också kvalitetskrav eftersom miljö och kvalitet oftast går hand i hand. Det betyder att en Svanenlicens även kan användas som kvalitetsstämpel. Det vi upptäckte vara att bara ett företag idag har Svanenmärkning på sina småhusbostäder, Skanskas Uniqhus. Då kan man undra varför. Tanken var att hitta ett småhusföretag som ville inleda ett samarbeta med oss och eventuellt erhålla en Svanenmärkning av sina kataloghus. Vi tog kontakt med Faluhus i Borlänge och de nappade på vår idé om Svanenmärkning och ett framtida samarbete för att eventuellt inneha denna certifiering på deras kataloghus. Faluhus har redan idag ett miljömässigt bra hus med ett tjockt energisnålt klimatskal samt många miljömärkta byggnadsmaterial. De har däremot ingen stark miljöprofil mot kunderna. Det utgör en bra grund i arbetet för att försöka Svanenmärka ett småhus. Svanenmärkning är ett väldigt starkt varumärke med mycket hög kännedom och trovärdighet inom Norden. Varumärket instiftades av Nordiska Ministerrådet Svanenmärkning känns främst igen från mataffären där diskmedel och tvättmedel har funnits en längre tid med Svanenloggan. För att erhålla en Svanenmärkning måste företaget uppfylla Svanens krav på material, energi- och ventilation, funktionskrav och kvalitetsledning. Kraven utgår alltid från produktens hela livscykel, från råvara till användning och slutligen avfall. Svanen har tagit fram ett kriteriedokument till husproducenternas hjälp vid en ansökan om Svanenmärkning. Arbetet går ut på att i dagsläget analysera Faluhus material och kemiska produkter, energi- och ventilationsberäkning, byggprocess, kvalitetsledning och kundansvar för det levererade huset. Arbetet kommer att ställa Faluhus i dagsläget mot Svanens gällande krav och i slutänden ge förslag på åtgärder för de punkter i kriteriedokumentet som inte uppfylls. Arbetet ska sannolikt kunna vara en grund för Faluhus att vidareutveckla och genomföra sin ansökan till Nordisk Miljömärkning. 1

11 1.1 Mål Målet med examensarbetet är att visa de förändringar som måste genomföras hos Faluhus för att uppnå en Svanencertifiering. 1.2 Syfte Syftet är att utreda hur en svanencertifiering av småhus praktiskt går till och om det är möjligt att genomföra en certifiering av kataloghus. 1.3 Problemformulering Vilka förändringar måste Svenska husgruppen genomföra för att uppnå en svanencertifiering av sina kataloghus? 1.4 Metod Metoden kommer att utgöras av litteraturstudier, djupintervjuer samt kortare samtal med berörda personer. Denna information skall sedan sammanställas och jämföras mot och redovisas utifrån kriteriedokumentet. Strukturen på de data som måste inhämtas och analyseras är redan i inledningsskedet styrd av det kriteriedokument som arbetet ska analysera. Informationen kommer att bestå av Faluhus och leverantörers arbetssätt, deras miljödokumentation samt enklare beräkningar. Den grundläggande informationen kommer att mestadels fås genom samtal och specifika dokument hos respektive företag och organisation. I litteraturstudierna kommer främst leverantörers produktdatablad, miljödeklaration, byggvarudeklaration, Sundahus miljödatabas, BASTA databas över miljölicensierade byggvaror och miljöredovisningar från leverantörer att användas men även tillämpad byggnadsfysik, branschhandböcker, standarddokument och regelsamlingar Analys För att visa hur Faluhus produkt idag står sig gentemot kriteriedokumentet kommer en jämförelse att genomföras. Denna jämförelse kommer att vara indelad i tre steg. Den första är Beskrivning, där kriterierna analyseras enskilt, därefter kommer steget Nuläge då Faluhus produkt på kriteriets bestämda tillämpningsområde analyseras. Leverantörer, producenter och den egna personalens arbetsmetoder, kvalitetssystem och redovisning beskrivs och analyseras. Sist kommer delen Förslag där de åtgärder som Faluhus måste vidta för att uppnå certifieringens krav sammanställs. En utvidgad analys av svanenmärkningen, Faluhus arbetssätt och kommande kriterier kommer att behandlas i diskussionen. 2

12 1.4.2 Struktur För att underlätta för läsaren görs här en beskrivning över hur rapporten är uppdelad. Rapporten är indelad i 6 kapitel från inledning till resultat och därefter 9 bilagor. Kapitel 1 Inledning Kapitlet inledning börjar med en inledningstext där det valda arbetsområdet presenteras och följs därefter av mål, syfte, problemformulering, metod, analys, arbetets struktur samt avgränsningar. Kapitel 2 Bakgrund Bakgrundskapitlet presenterar en kort bakgrund om Faluhus, Svenska husgruppen, Svanen och SIS- miljömärkning. Kapitel 3 Svanen Kapitel 3 handlar om Svanen. Här görs en presentation om vad Svanen Miljömärkning står för samt vad Svanen Miljömärkning av småhus innebär. Kapitlet beskriver hur kriteriedokument tas fram, hur licensiering går till samt hur SIS- Miljömärkning arbetar. Här kommer även en tydligare beskrivning av kriteriedokumentet för småhus. Kapitel 4 Faluhus I kapitlet finner ni en beskrivning av Faluhus som företag. Konstruktion och arbetsmetod redovisas samt vilka material som används idag. Kapitel 5 Resultat Resultatet kommer att redovisas i textform kombinerat med punktform. Resultatet kommer att påvisa hur Faluhus idag uppfyller Svanens krav samt vilka möjligheter som finns för att kraven ska kunna uppfyllas. En sammanställning kommer att göras av de förslag på åtgärder som tagits fram i bilaga 1, och som känns relevanta att genomföra för Faluhus. Kapitel 6 Diskussion Diskussionskapitlet kommer att sammanställas utifrån resultatet och vår uppfattning på hur miljömärkningen av småhus kommer att fortskrida. Kommande kriterier analyseras och kriteriernas relevans och tillämpbarhet diskuteras. 3

13 Bilaga 1 Bilaga 1 innehåller Svanens kriteriedokument som använts när Faluhus i dagsläget analyserats mot kraven i dokumentet. Strukturen i bilagan kommer att utgå ifrån kriteriedokumentet och redovisas i fyra steg för varje kriteriepunkt. Kriteriepunkten i originaltext utan förklaringar och undertexter Beskrivning där vi redovisar vår tolkning av punktens tillämpade krav Nuläge där Faluhus nuvarande produkter och arbetsmetoder redovisas Förslag där de förändringar som krävs för att uppnå kraven redovisas Övriga bilagor är bland annat: Lista på Faluhus ingående material Energiberäkningar Detaljritningar på ett typhus Beräkningar De beräkningar som utförs av oss i samarbete med Faluhus är beräkningar gällande U-medel och den relativa effektförlusten. Ytrelaterad värmeförlustskoefficient, U- medel beräknas enligt BBR kap 9 1 U m = F yttre = n U A + m i i k k i= 1 k = 1 j= 1 A l ψ om + p χ j där: U m = U i = A i = A om = Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient Värmegenomgångkoefficient för byggnadsdel (W/m 2 K) Arean för byggnadsdelens i yta mot uppvärmd innerluft (m 2 ) Sammanlagd area för omslutande byggnadsdelars ytor mot uppvärmd inneluft (m 2 ) ψ k = Värmegenomgångskoefficienten för den linjära köldbryggan k (W/mK) l k = Länden mot uppvärmd inneluft av den linjära köldbryggan k (m) = Värmegenomgångskoefficienten för den punktformiga köldbryggan j (W/K) χ j 1 BBR 4

14 Relativ effektförlust beräknas enligt E = E + E + relativeffektförlust transmission ventilation E återvunnen där: E relativeffektförlust = Den relativa effektförlustfaktorn (W/K*m2 boyta) E transmission = Transmissionsförlust (W/K*m2 boyta) genom klimatskärmen E ventilation = Ventilationsförlust inklusive läckage (W/K*m2 boyta) E återvunnen = Återvunnen energi (W/K*m2 boyta) från frånluft eller varmvatten inom huset Se Svanens kriteriedokument Version 1.5 och dess Bilaga ; Bilaga 1 O4; sid.16 5

15 1.5 Avgränsningar Arbetet är avgränsat till att analysera och utvärdera kriterierna för miljömärkning mot Faluhus kataloghus och dess ingående material samt byggprocess. Det är endast Svanens kriteriedokument som kommer att användas alltså inga andra system för miljömärkning. Syftet är inte heller att göra en livscykelanalys mellan ett miljömärkt och ett icke miljömärkt hus. I examensarbetet kommer endast huvudbyggnaden på Faluhus att studeras. Garage, förråd och tomt utanför husets skal kommer inte att inkluderas i studien. Däremot inkluderas material för terrasser, balkonger, trappor, räcken utomhus i projektet. De varianter av Faluhus som behandlas har underisolerad platta på mark, trä eller putsfasad, fackverk, ramverkstakstolar eller parallelltak med limträbalk. Beräkningar kommer att utföras teoretiskt, enligt Svanens kriteriedokument. Inga mätningar på beräkningarnas riktighet kommer att utföras. Uppvärmningssystem och ventilationssystem har stor påverkan på husets energiförbrukning, olika varianter på dessa system analyseras inte utan endast Faluhus standardutbud redovisas och används i beräkningarna. Inga vidare efterforskningar kommer att utföras på uppgifter från Faluhus och dess leverantörer då vi anser att deras redovisningar är korrekta. 6

16 7

17 2. Bakgrund Faluhus, som ingår i Svenska husgruppen, har tillverkat hus i 50 år. Deras utbud spänner från moderna funkishus till klassiska stadshus. Med fokus på energi och miljö, och med stor flexibilitet för ett individuellt boende säljer de kataloghus på en marknad med stor konkurrens. Faluhus tillverkar idag energisnåla hus, med låg driftskostnad och energiförbrukning och har även en stark miljöinriktning. Faluhus är ett företag i stor utveckling med nya ägare, ny konstruktion och en helt ny katalog. Företaget satsar stort på sin miljöprofil och VD Per Arthursson ser en ännu starkare miljöinriktning som företagets naturliga framtid. En Svanencertifiering är ett steg i denna riktning. 3 Svanen är Nordens officiella miljömärkning. Dom granskar varor och tjänsters miljöpåverkan under hela livscykeln från råvara till avfall. Kraven är i första hand miljökrav men även krav på funktion och kvalitet. Svanens vision är ett hållbart samhälle med en hållbar konsumtion. Idag finns Svanen på 66 olika grupper av varor och tjänster vilka egentligen är indelade i tre grupper dagligvaruhandel, business to business och bygg & energi. SIS Miljömärkning sköter det praktiska arbetet med att ta fram kriterier, kontrollera och utfärda licenser för Svanen och Blomman i Sverige. De arbetar på uppdrag av regeringen och verksamheten drivs utan branscheller vinstsyfte. 4 Idag finns det ett kriteriedokument om vilka krav som ställs på ett Svanenmärkt småhus. Detta dokument innehåller 49 obligatoriska och 8 poängkrav där maximal poängsumma är 40 poäng. Ett nytt kriteriedokument håller på att utarbetas. Detta kommer att innefatta flerbostadshus och beräknas vara klart sommaren Carl Johan Wall, personlig kommunikation 8

18 BASTA Basta är en databas på Internet som kommer att användas för att få information om byggnadsmaterial och kemiska produkter när en bedömning av Faluhus material ska göras. Bastaprojektet innebär att företag kan ansöka och gå med för att hjälpa till att fasa ut särskilt farliga ämnen ur kemiska produkter och byggnadsmaterial. Uppbyggnaden sker kring 4 viktiga punkter: Bedömning av byggvarors egenskaper i stället för jämförelse med ämneslistor Leverantören kvalificerar sina varor i stället för kunden som diskvalificerar Kvalitetssäkrad egendeklaration i stället för tredjeparts granskning av byggvarorna leverantören tecknar avtal stickprovsmässiga revisioner Fritt tillgänglig databas med kvalificerade byggvaror I databasen är det varan som kontrolleras, inte varans livscykel. Systemet utgår från miljö- och hälsokriterier för de ingående ämnenas egenskaper. Företaget som ansöker om att gå med i Basta ska kunna säkerställa att de lever upp till kraven inom systemet. Systemet är anpassat till nuvarande och kommande krav, Svenska och europeiska krav. Varorna bedöms utifrån det kemiska innehållet. Varorna måste leva upp till ett antal egenskapskrav inom kemiska riskämnen. Det är endast varor som uppfyller dessa krav som kan erhålla en Bastaregistrering. Det är leverantörerna själva som ansvarar för insamling och information av varan och dess kemiska innehåll samt att redovisa att varan klarar kraven i Bastasystemet

19 Sundahus och Prio Den andra databas som kommer användas för att få fram information om byggnadsmaterial är Sundahus. Sundahus Miljödata är ett system för att hälso- och miljöbedömning av produkter i bygg och fastighetsbranschen. Databasen är uppbyggd med ämnen, material och produkter. Systemet innefattar tjänster och funktioner under en byggnads livscykel, vilket innebär allt ifrån program till projektering. Fördelarna med Sundahussystemet är att databasen ger information om funktion och egenskaper hos olika material. Produkterna bedöms i ett helhetsperspektiv från tillverkning till avfall. Det kemiska innehållet i produkten bedöms utifrån kemikalieinspektionens PRIO- kriterier. PRIOkriterierna är ett webbaserat verktyg till för att förebygga och minska risker för människors hälsa och miljö från kemikalier. 7 8 Bedömningskriterierna finns öppna och visas inne på Sundahus hemsida. Ett företag som använder Sundahus får en loggbok där dokumentation kan göras för byggprodukter och material. Bedömningen går till så att byggvaran får en sammanvägd helhetsbedömning med någon av bokstäverna A, B eller C. Helhetsbedömningen är en sammanvägning av följande egenskaper: Ingående material och ämnen samt ingående råvaror Byggvarans hälso- och miljöfarlighet under produktion, byggskede och bruksskede Rivning samt restmaterial

20 11

21 3. SIS miljömärkning Svanen För att starta en opartisk och trovärdig vägledning tog Nordiska Ministerrådet 1989 beslutet om den nordiska miljömärkningen Svanen tog EU-kommissionen beslut om EU:s miljömärkning Blomman. Blomman är således EU:s officiella miljömärkning. Uppdraget att förvalta Svanmärkningen gavs till Standardisering i Sverige, SIS, varpå SIS Miljömärkning bildades. SIS Miljömärkning AB bildades 1998 och ägs av staten och SSR, Sveriges Standardiseringsråd. Deras uppgift är att på regeringens uppdrag och för svensk räkning sköta den nordiska miljömärkningen Svanen och EU:s miljömärkning Blomman. Syftet är att driva utvecklingen mot en hållbar konsumtion och främja arbetet för ett hållbart samhälle. Något ekonomiskt vinstsyfte finns inte. SIS Miljömärkning finansieras dels genom en avgift från de företag som har miljömärkningslicens, dels genom ett statligt bidrag. Deras vision är en hållbar konsumtion för att uppnå ett hållbart samhälle. 10 EU- Blomman EU- Blomman är det gemensamma europeiska miljömärket. Beslutet om att införa EU-blomman togs På samma sätt som de nordiska länderna enats om miljömärkningen Svanen har EU enats om ett gemensamt europeiskt miljömärke EU- Blomman. Målet är att skapa ett system för frivillig miljömärkning inom EU med syfte att främja produkter med reducerad påverkan på miljön under dess livscykel, från råvara till avfall. Märkningen fungerar på samma sätt som Svanen. Tillverkarna måste visa att produkten klarar krav på miljö, hälsa och funktion som ställs genom tester och dokumentation. Idag finns det 7 olika produktområden och 28 produktkategorier, allt ifrån rengöringsprodukter till tv- apparater. Kraven för märkningen med Blomman tas fram av ansvariga organ i EU:s medlemsländer. Arbetet sker på uppdrag av EUkommissionen. I Sverige har SIS Miljömärkning hand om EU- Blomman, på uppdrag av regering och riksdag. 10 Arbetssätt SIS miljömärkning väljer produktgrupperna för miljömärkning utifrån tre perspektiv: relevans, potential och styrbarhet. Det betyder att Svanen undersöker om det finns ett stort miljöproblem som produkten är kopplad till, om det finns potential för förbättringar och om miljömärkningen kan påverka valet av produkter och deras utveckling. De prioriterade områdena är de som har störst potential till att minska miljöbelastningen, eller de produkter som används i stor mängd och av många människor

22 Kriterier Tillsammans med experter från näringslivet, miljöorganisationer och myndigheter tas kriterier fram för olika produktgrupper. Varans eller tjänstens miljöpåverkan i hela livscykeln bedöms från råvara till avfall. Kraven handlar om innehåll och användning av miljöfarliga kemikalier, utsläpp till luft, vatten och mark men också om krav på energi- och resursanvändning. Kriterierna skickas sedan ut på remiss för att ytterligare kvalitetssäkra arbetet. Det är den Nordiska Miljömärkningsnämnden respektive Kommittén, under EU-kommissionen, som tar det slutliga beslutet för Svanen- eller Blomman -märkning. Den svenska miljömärkningsnämnden består av representanter från Naturvårdsverket, Svensk Dagligvaruhandel, Svenskt Näringsliv, Kemikalieinspektionen, Miljöförbundet Jordens Vänner, Konsumentverket, Sveriges kommuner och landsting, Energimyndigheten samt Sveriges Konsumenter. Kriterierna för Svanen och Blomman gäller oftast i högst fyra år. Sedan utvärderas och omarbetas kriterierna utifrån ny kunskap och erfarenhet. Den snabba tekniska utvecklingen och de synpunkter som Svanens licensinnehavare har lämnat till SIS miljömärkning utgör också en grund till en ständig utveckling av kriterierna. 11 Licensiering Svanen informerar berörda branscher om möjligheten att anpassa sig och ansöka om en miljömärkningslicens. När företagen lämnar in en ansökan betalar de en ansökningsavgift därefter granskas inlämnade tester och dokumentation för att kontrollera att produkten klarar kraven. Dessutom görs ett kontrollbesök på företaget. Om allt stämmer får företaget sin licens och har då rätt att marknadsföra och sälja sin produkt med Svanen eller Blomman. Den årliga licenskostnaden är baserad på omsättningen av försäljningsintäkterna från den miljömärkta produkten. När kraven höjs måste företaget anpassa sina produkter och ansöka om Svanen eller Blomman på nytt för att få behålla sin licens

23 3.1 Kriteriedokumentet Idag finns det ett kriteriedokument som klargör vilka krav som ställs på ett Svanenmärkt småhus. Detta dokument innehåller 49 obligatoriska och 8 poängkrav där maximal poängsumma är 40 poäng. För att få ett småhus Svanmärkt krävs att alla de obligatoriska, miljö- och kvalitetssäkrings- kraven uppfylls samt minst 40 % av de poäng som är möjliga att få ska uppnås vilket motsvarar 16 av 40 möjliga poäng. Kraven är indelade i fem kapitel 1. ÖVERGRIPANDE KRAV TILL LICENSSÖKAREN 2. ENERGI OCH VENTILATION 3. MATERIALKRAV 4. KVALITETSLEDNING OCH KONTROLL AV BYGGPROCESS 5. INSTRUKTIONER FÖR BOENDE Utöver dessa 5 kapitel innehåller dokumentet dessutom information om licensieringsprocessen, Svanen och förklarande bilagor. I kriteriedokumentet står en förklaring av tanken med ett Svanenmärkt hus som lyder såhär: Ett Svanenmärkt hus är ett småhus som produceras med krav på byggprocess, material och energibehov. Huset har en liten miljöpåverkan och en god inomhusmiljö. Ett Svanenmärkt hus tar hänsyn till miljön genom hela tillverkningsprocessen, från råvaror till färdigt hus. 12 Det ställs krav på innemiljön bland annat ingående material, god ventilation, husbygget, materialoch kvalitetskontroll. Krav ställs också på hur den externa miljön påverkas genom att miljöfarliga ämnen utesluts. Det innebär bland annat att krav ställs på att huset ska kunna drivas med en låg energiförbrukning, att byggavfall tas om hand på ett miljöriktigt sätt och att det finns en drift- och underhållsplan för huset. 12 Det finns idag bara ett svenskt husföretag som säljer Svanenmärkta småhus. Det är Skanska som har fått en Svanenmärkning på sina Uniqhus. Dessa hus produceras på totalentreprenad av Skanska och uppförs på områden där de sökt bygglov på hela området. De säljs alltså färdiga hus till kund på en förutbestämd plats och inte på köparens specifika tomt. Svanenkriterierna för småhus uppkom egentligen mot kataloghusproducenterna och de fick många godkända hus i Danmark. Händelsen startades egentligen i och med att en dansk kommun satte en Svanenmärkning som krav på nyproduktion i ett attraktivt bostadsområde. Det finns i dagsläget 20 godkända danska husproducenter Svanens kriteriedokument 13 Jacob Paulson, personlig kommunikation 14

24 Kapitel 1: Övergripande krav till licenssökaren Kapitlet handlar om att göra en beskrivning av huset eller husen. Detta innebär en teknisk beskrivning över huset. Här ingår bland annat att redovisa fasadtyp, stomtyp, taktyp, boyta, ventilation - och uppvärmningssystem samt planritning. Det ska klargöras vilka förändringar i val av material och planlösningar som erbjuds och därtill även vilka arbeten som köparen själv får utföra. Det kan till exempel vara inredning av vind eller montering av köksinredning. Under kapitel 1 ska det beskrivas vilken typ av entreprenadform som erbjuds och hur kvalitetssäkring ska garanteras. Det ska även finnas en redovisning som säkerställer att licensinnehavaren har ansvar för byggprocessen gentemot köparen. I kapitlet finns även de undantag som är godkända att förhandla bort från kontraktet med kunden Bilaga 1 O1, O2 15

25 Kapitel 2: Energi och ventilation I kapitlet redovisas fyra obligatoriska krav. Dessa behandlar energiförbrukning, ventilation och vitvaror, (bilaga O3, O4, O5, O6). Kraven på energi är baserade på teoretiska beräkningar som görs innan huset byggs. De fastställda gränsvärdena beräknas som effektförlust i enheten Watt per Kelvin och kvadratmeter boyta (W/K*m 2 ). Effektförlusten är oberoende av vilken klimatzon som huset byggs i. Effektförlust genom transmissionsförluster och ventilationsförluster får inte överstiga 0,90 W/K*m 2 när hänsyn har tagits till återvunnen energi. Den relativa effektförlusten beräknas idag enligt följande formel: Evt = Etr + Event - Eåv = 0,90 W/K*m 2 (boyta) där: Evt= Den relativa effektförlustfaktorn (W/K*m2 boyta). Etr= Transmissionsförlust (W/K*m 2 boyta) genom klimatskärmen. Event= Ventilationsförlust inklusive läckage (W/K*m2 boyta) Eåv= Återvunnen energi (W/K*m 2 boyta) från frånluft eller varmvatten inom huset. Ventilation: Kraven på ventilation har slopats i sitt nuvarande utseende men det kommer att utarbetas nya krav till nästa reviderade kriteriedokument. 17 Vitvaror: Alla vitvaror som installeras till exempel kyl, frys, disk och tvättmaskin ska vara minst klassade som energiklass A. Om vitvaror inte installeras, ska minst klass A rekommenderas till husköparen Bilaga 1 O3 16 Bilaga 1 O4 17 Jacob Paulsen, personlig kommunikation 18 Bilaga 1 O6 16

26 Kapitel 3: Materialkrav Materialkraven gäller allt ingående material. Kapitel 3 är det mest omfattande kapitlet i kriteriedokumentet. Här kommer en uppdelning att ske för en ökad förståelse för läsaren. Kapitlet är uppdelat i 4 underpunkter, nämnda En noggrannare beskrivning återges nedan. 3.1 Övergripande krav Punkt 3.1 innebär att den sökande ska sammanställa en lista över alla material samt produkter som används i produktionsanläggning samt på byggarbetsplats. Listan ska innehålla produkt, mängd av material, leverantör, huvudmaterial. 19 3:2 Kemiska produkter, säkerhetsblad För de produkter som skall redovisas i detta kapitel ingår inomhusfärg, lack och golvolja, lim, spackel, avjämningsmassa/flytspackel, fogmassa och tätningsmedel. För det första kriteriet i kapitlet ska den sökande samla in säkerhetsdatablad på alla kemiska produkter som används i produktionsanläggning och på byggarbetsplats. Säkerhetsdatabladen ska skickas till Svanen vid ansökan. 20 Under punkt 3:2 ska inomhusfärg, lack och golvolja granskas. Här ska företaget titta på de produkter som används idag vid byggnation. Kravet gäller bara då den kemiska produkten appliceras i produktionsanläggning eller på byggarbetsplats, alltså inte om varan kommer färdigbehandlad från leverantör eller fabrik. Kravet som ska uppfyllas är att produkterna ska vara märkta med EU-Blomman eller uppfylla EU-Blommans krav. SIS miljömärkning har gjort följande indelning på de krav de valt att ta upp från Blomman: Flyktiga organiska föreningar. Flyktiga aromatiska kolväten. Tungmetaller Farliga ämnen. 19 Bilaga 1 O7 20 Bilaga 1 O Bilaga 1 O9 17

27 Nästa produkt som ska analyseras är inomhuslim. Här ställs krav på att limmen ska uppfylla utvalda krav enligt Svanens krav. Svanenmärkta produkter uppfyller kravet. De krav som SIS miljömärkning har valt ut delas in under följande rubriker: Klassificering av lim Miljöfarliga ämnen Hälsofarliga ämnen Förbjudna ämnen Bindemedel Konserveringsmedel Flyktiga organiska ämnen, VOC Kravet gäller endast lim som tillförs under produktionen, alltså inte lim som redan finns i produkten vid leverans. Sådana produkter kan till exempel vara dörrar, limträbalkar och fönster. 23 För en fullständigare beskrivning av de ämnen som inte får tillsättas i limprodukter se bilaga 3c i Svanens kriteriedokument. Spackel, avjämningsmassa, fogmassa/tätningsmedel hör också under punkt 3:2. Kriteriet gäller endast flytande tätningsprodukter. Samma som ovan nämnda kemiska produkter gäller kravet produkter som används i produktionsanläggning och på byggarbetsplats. Tätningsprodukterna ska inte aktivt ha tillsats: Epoksiharpiks eller isocyanater Tennorganiska föreningar Bilaga 1 O10 24 Bilaga 1 O11 18

28 3.3 Trä och Träbaserade produkter Med trä och träbaserade produkter menas virke i takstolar, inredning, golv, dörrar, fönster, stommar, fasader samt terrasser. Kravet för denna punkt handlar dels om spårbarhet på virket och dels om krav på impregnerat virke samt emissioner av formaldehyd. Svanemärkta produkter klarar kravet. Spårbarhet: Alla leverantörer som levererar virke till husföretaget ska ha spårbarhet på sitt virke. Med detta menas att virket inte får komma från skogar som har höga sociala eller biologiska skyddsvärden, till exempel regnskog. Kriteriet innebär att virkesleverantören ska kunna redovisa varifrån virket kommer. Det finns idag två certifieringssystem i Sverige, FSC (Forest Stewardship Council ) 25 och PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification). 26 FSC är en världsomspännande organisation som märker skogar som är brukande på ett ansvarsfullt sätt ur miljömässig social och ekonomisk synvinkel. PEFC är en organisation som startades av skogsägare och arbetar på ett liknande sätt som FSC. 27 Som virkesleverantör måste man inte ha en sådan märkning utan det viktigaste är att man kan redovisa varifrån virket kommer. 28 Under kapitel 3:3 finns ett villkorat krav som bara gäller hus som har mer än 30 kg virke per m 2 boyta där minst 30 % av virket skall komma från certifierat skogsbruk. Undantag kan ges från kravet om huset innehåller mindre än 30 kg (0,06 m 2 ) virke per m 2 boyta. Det ska då dokumenteras på annat trovärdigt sätt att trävirket kommer från ett bärkraftigt skogsbruk med likvärdiga kravnivåer som i de godkända skogsbruksstandarderna. Beräkningsunderlag och andel trävirke från certifierad skog ska redovisas. 29 Impregnering: Med impregnerat virke menas virke som används till trappor, terrasser och räcken utomhus samt fasadmaterial, fönster och dörrar. Impregneringsvätskan får inte innehålla kemiska ämnen som klassas som cancerframkallande, skadliga för arvsmassan eller reproduktionsskadliga. Verksamma ämnen i impregnerat virke får inte heller vara baserade på arsenik, krom, tennorganiska föreningar, bor eller kreosotolja. Virke som är märkt med svanen uppfyller kravet automatiskt Bilaga 1 O12 29 Bilaga 1 O13 30 Bilaga 1 O14, O15 19

29 Emissioner av formaldehyd: Produkter som innehåller mer än 3 viktprocent tillsatser baserade på formaldehyd omfattas av kriteriet. För att dessa produkter ska vara godkända enligt kriteriet finns ett alternativ som innebär att ingen produkt får innehålla mer än 8 mg formaldehyd per 100 g torrvara. Ett andra alternativ som Svanens kriteriedokument godkänner är att emissioner av formaldehyd inte får vara mer än 0,125 mg formaldehyd per kubikmeter luft. 31 Det senare alternativet innebär samma krav som ställs i kemikalieinspektionens föreskrifter. 32 Godkända mätmetoder anges i Svanens kriteriedokument bilaga 7a. Följande certifikat uppfyller också kraven på formaldehyd: Dansk eller norsk Inneklimamerke Finska Emission Classification of Building Materials, klass M1 Dansk Pladekontrol, klass E1 Svenska Statens forsknings- och provningsinstituts P-märkning Kemikalieinspektionen 33 Bilaga 1 O16 20

30 3.4 Andra byggprodukter, material och interiör Kapitel 3.4 handlar om fasta tätningsprodukter, isoleringsmaterial, bly, plaster i invändig beklädnad, plast i fönster, tillsatser i plastprodukter och snålspolande toaletter. Fasta tätningsprodukter som vind-, ång- och radonspärrar samt tätskikt för våtrum och våtrumspaneler får inte tillsättas: Bitumen Bisfenol A Blyfosfat DEPH Bromerade flamskyddsmedel Monoakrylamid Benzo(a)pyren, benzo(b)pyren 34 För isoleringsmaterial ställs olika krav beroende på om det är expanderande isoleringsmaterial eller mineraliska. För alla isoleringsmaterial gäller att de inte får innehålla bromerade flamskyddsmedel eller flamskyddsmedel med borax eller borsyra. Expanderande isoleringsmaterial får inte vara producerade med fluorerade drivgaser som till exempel hydrogenfluorkarbon, HFC. Mineraliska isoleringsmaterial får inte vara klassade som cancerframkallande. 35 Det ställs krav på att metallegeringar som innehåller bly inte får användas vid takarbete. 36 Plast i invändiga golv-, tak- och väggbeklädnader får inte innehålla klor. Kravet gäller inte för våtrum. Krav ställs även på plast i fönster. Fönster får inte innehålla mer än 3 viktprocent PVC. 37 Det finns speciella krav på plastprodukter för elinstallation. Plast som finns i ledningar för starkoch svagström, eldosor, uttag, elrör, plastlister, avloppsrör, plaster i eventuella centraldammsugare samt invändiga golv-, tak- och väggbeklädnader får inte aktivt ha tillsatta ämnen baserade på: Bly, Kadmium, Arsenik, Krom, Kvicksilver, Ftalater, PBB, PBDE. 38 Snålspolande toaletter är ett krav i Svanens kriteriedokument. Det innebär att alla toaletter som installeras i det svanenmärkta huset måste ha två spollägen som är inställda på maximalt 4 och 6 liter Bilaga 1 O17 35 Bilaga 1 O18, O19, O20 36 Bilaga 1 O21 37 Bilaga 1 O22, O23 38 Bilaga 1 O24 39 Bilaga 1 O25 21

31 Kapitel 4 Kvalitetsledning och kontroll av byggprocess Kapitel 4 är indelat i fyra underrubriker som ska förklaras nedan. 4.1 Krav till byggprocessen Kapitlet tar upp rutiner i byggprocessen som måste vara tillämpade i ett kvalitetsledningssystem. Kontrollerna behandlar bland annat radon, fuktkontroll, kontroll av tekniska installationer, lagring och hantering av material på byggarbetsplats med mera. Radon: Radonvärdena får inte överstiga nationella gränsvärden. Det ska installeras någon form av radontäthet i huset. 40 Materialkrav: Det ska säkerställas att materialkraven som beskrevs under kapitel 3 uppfylls och att rutiner för detta finns hos företaget. 41 Avfallshantering på byggarbetsplats: Enligt Svanens kriteriedokument ska en avfallsplan finnas där rutiner för avfallshantering framgår och att det sker enligt lokala/ nationella regler. 42 Fuktkontroll i träkonstruktioner: Det ska finnas rutiner hos företaget för att säkerställa att inte för höga fukthalter påträffas i träkonstruktioner. 43 Kontroll av tekniska installationer: Alla tekniska installationer ska kontrolleras så att de fungerar som de ska innan huset överlämnas till köparen. 44 Hantering och lagring av material på byggplatsen: Rutiner ska finnas för hantering och lagring av material på byggarbetsplatsen. Rutinerna är nödvändiga för att säkerställa att materialen inte utsätts för höga fuktvärden. 45 Förbesiktning och slutbesiktning: Vid en förbesiktning ska hela husleveransen kontrolleras av den ansvarige på byggarbetsplatsen. Om brister uppstår ska dessa åtgärdas innan slutbesiktning. Om det finns brister vid slutbesiktningen ska en åtgärdsplan upprättas för att justera bristerna enligt avtal med köparen Bilaga 1 O26 41 Bilaga 1 O27 42 Bilaga 1 O28 43 Bilaga 1 O29 44 Bilaga 1 O30 45 Bilaga 1 O31 46 Bilaga 1 O32 22

32 Kontroll av kvalitet: När huset är färdigt ska det kontrolleras på följande punkter: Byggnadens allmänna skick och uppskattning av den byggtekniska kvaliteten Finns det några uppenbara byggfel. 47 Kontrollen skall utföras av en oberoende part med kompetens. Fuktkontroll av betongplatta: Kravet gäller om platta på mark används. Då ska en kontroll göras på fukthalten i betongplattan och sedan analyseras. Kontrollen ska ske av en oberoende part med relevant kompetens. 48 Byggnadens lufttäthet: Kravet gäller vid 50 Pa tryckskillnad. Huset ska kontrolleras enligt EN av en oberoende part med relevant kompetens Sammanräkning av poäng De poängkrav som finns i dokumentet skall under denna punkt redovisas i en tabell. 50 Vi redovisar alla poängkrav under en egen punkt. Se 3.2 Poängkrav. 47 Bilaga 1 O33 48 Bilaga 1 O34 49 Bilaga 1 O

33 4.3 Kvalitetsledning Det ska finnas ett skriftligt kvalitetsledningssystem som en kontroll på att Svanens krav uppfylls. Kvalitetsledningssystemet ska innehålla nedanstående punkter. Utbildning: Det krävs att alla anställda på företaget och andra personer som berörs av Svanenlicensen har kunskap om vad som sker för att försäkra om att kraven i Svanlicensen uppfylls. Detta ska uppfyllas innan det Svanenmärkta huset är byggt. 51 Information till kund: Underhållsplan och driftinstruktioner till kund ska finnas och rutiner för att informera detta. 52 Lagar och förordningar: Husleverantören ska säkerställa att gällande bestämmelser för säkerhet och lagar följs på samtliga tillverkningsställen samt byggarbetsplats. 53 Organisation och ansvar: Ett organisationsschema ska upprättas där ansvar, befogenheter, myndighetskrav, materialkrav, kontrollplan, lagring och transport ska bestämmas. Kravet gäller för den del som omfattar Svanenmärkta hus. 54 Ändringar och avvikelser: Ändringar och avvikelser som påverkar de Svanenmärkta husen samt Svanens kriterier ska meddelas och godkännas av Nordisk Miljömärkning. Även om det gäller oförutsedda avvikelser som på något sätt påverkar kraven från Svanen ska det meddelas. 55 Reklamationer: För klagomål och reklamationer ska det finnas rutiner i form av dokumentation, rapportering och hantering. 56 Spårbarhet: All dokumentation och information som omfattar de Svanenmärkta husen ska finnas hos licenssökaren under kriteriernas giltighet Bilaga 1 M1 52 Bilaga 1 M2 53 Bilaga 1 M3 54 Bilaga 1 M4 55 Bilaga 1 M5 56 Bilaga 1 M6 57 Bilaga 1 M7 24

34 Dokumentation av ansökan: Det ska finnas en kopia av den ansökan som skickas in till SIS Miljömärkning. Fakta och beräkningsunderlag i form av testrapporter och dokumentation av underentreprenörer ska finnas samlat hos licenssökaren. 58 Marknadsföring: Marknadsföring av de Svanenmärkta husen ska ske så att det inte uppstår missförstånd på vad märkningen avser att leverera. Det ska framgå att huset är Svanenmärkt när det överlämnas till kunden. Licensinnehavaren ska ge kunden någon form av intyg där det bevisas att huset är köpt som ett Svanenmärkt hus. Datum för husförsäljningen och licensinnehavarens licensnummer ska tydligt framgå Bilaga 1 M8 59 Bilaga 1 M9 25

35 Kapitel 5 Instruktioner för boende Kapitel 5 består av 2 underrubriker och handlar om underhållsplaner, avfallshantering för särskilda byggnadsmaterial, inneklimat, drift och underhåll av värme- och ventilationskanaler. 5.1 Underhållsplan För att säkerställa att köparen av det Svanenmärkta huset känner till underhållsbehoven ska det upprättas en underhållsplan. Den skall innehålla information om vad som ska underhållas, på vilket sätt och med vilka produkter. Produkterna ska klara materialkraven i kapitel 3. Om underhållet måste utföras av en auktoriserad person eller om en amatör kan utföra underhållet ska tydligt framgå i underhållsplanen. Underhållsplanen ska innehålla information om följande delar: Ventilationssystem Värmesystem Fönster Takbeläggning Elinstallationer Golv VVS Träkonstruktioner utomhus och fasad Vitvaror och andra utrustningar som ingår i avtalet 60 En servicebok ska skickas med till kunden och finnas hos licensinnehavaren. 61 En avfallsplan ska finnas där man beaktar framtida avfallshantering. Det gäller särskilda material och ämnen som är skadliga för miljön på något sätt. Avfallsplanen eller likvärdig dokumentation ska skickas med i ansökan till SIS Miljömärkning. 62 Under rubrik 5.1 ska det säkerställas ett gott inneklimat. Information om detta ska skickas in till Svanen vid ansökan. Ett minimikrav är att det ska finnas information och vägledning om ventilation, vädring, samt fuktavgivande aktiviteters som bad, matlagning och tvätt Bilaga 1 O36 61 Bilaga 1 O36 62 Bilaga 1 O37 63 Bilaga 1 O38 26

36 5.2 Drift och underhåll av värme- och ventilation En manual ska upprättas där det framgår hur reglering av värme och ventilation går till för att åstadkomma bästa värmeekonomi och inomhusmiljö. Det ska även framgå hur funktionerna säkras i ett längre tidsperspektiv. Planen ska beskriva hur det säkerställs att inte kondens uppstår i ventilationskanalerna. 64 För ventilationssystemet ska det finnas en rengöringsplan som inriktar sig på att kunden ska kunna sköta detta underhåll själv. Rengöringsplanen ska innehålla uppgifter om hur rengöring går till för kanaler och system i ventilationssystemet Bilaga 1 O39 65 Bilaga 1 O40 27

37 3.2 Poängkrav Det finns i kriteriedokumentet 8 stycken poängkrav. Dessa ger poäng mellan 1 och 20. Den totala poängsumman blir 40 poäng och för att huset skall bli godkänt för en Svanenmärkning krävs 40 % av poängkraven, alltså 16 poäng. Det första poängkravet handlar om husets energieffektivitet och är sammanlänkat med kravpunkten O4A. En jämförelse mot kravet på den relativa effektförlusten på 0,90 W/K*m 2 ger 1p för varje 0,01 W/K*m 2 som är lägre än kravet. Beräkningsmetoden är inte vedertagen i Sverige. Övriga nordiska länder har inte undersökts. I kommande dokument kommer kravet att motsvara BBR:s krav på energianvändning per m 2. Kravet kommer dock att vara ca 20 % lägre än BBR. 66 Nästa poängkrav innehåller krav om snålspolande blandare. Med snålspolande menas maximalt 12 l/min vid normalt flöde, forceringsmöjlighet tillåtet. En snålspolande blandare har inget rakt genomlopp som många äldre blandare. Snålspolande blandare är en form av lågflödesblandare med inbyggda flödesbegränsare och speciella luftblandande strålsamlare som sönderdelar vattnet effektivt. Om snålspolande blandare för dusch och handfat installeras i alla badrum ges 3 poäng. Det tredje poängkravet är krav på mängden virke från certifierat skogsbruk. Företaget får poäng om andelen virke från certifierat skogsbruk är mer än 30 %. Certifikaten är samma som i punkt O13, det vill säga att det finns två certifieringssystem i Sverige som är godkända enligt Svanen, FSC och PEFC. Som virkesleverantör måste man inte ha en sådan märkning utan det viktigaste är att man kan redovisa varifrån virket kommer. 67 Det finns därefter ytterligare 3 kortare poängkrav. I Poängkrav 5 kan företaget samla poäng om de endast använder halogenfria plastprodukter i elrör, eldosor, uttag, ledningar till stark och svagström, plastlister och avloppsrör. Poängkrav 6 handlar om att poäng ges om endast klorfria ytskikt används i våtrum, maximalt 2 poäng. För Poängkrav 7 erhålls poäng om sopsorteringskärl av minst 2 fraktioner installeras, maximalt 1 poäng. Poängkrav 8 gäller för avfallshanteringen på byggarbetsplatsen där 1 poäng ges för varje fraktion som finns utöver den vanliga sorteringen brännbart, deponi, farligt avfall. Den sista tabellen i kriteriedokumentet innehåller poäng som kan fås om miljömärkta produkter installeras i huset. En miljömärkt produkt har licens eller motsvarande i ett så kallat Typ I märkningssystem. 68 De delar av huset som medräknas i tabellen är golv, byggskivor, fönster, inomhusfärg, värmekällor, beständigt virke, badrumsinredning, köksinredning och övriga produkter. 66 Nordiska Miljömärkning Småhus 089/ november Bilaga 1 O12 68 ISO

38 Sammanräkning av poäng Minst 40 % av de poäng som är möjliga att få ska uppnås för att licens ska erhållas. 40 % motsvarar 16 av 40 möjliga poäng. Tabell 1: Sammanräkning av de poänggivande kraven i Svanens kriteriedokument Energi, P1 Energi, P2 Material, P3 Material, P4 Material, P5 Material, P6 Material, P7 Avfall, P8 Totalt Maxpoäng 20 p 3 p 2p 6 p 3p 2 p 1 p 3 p 40 p 29

39 30

40 4. Faluhus Faluhus ingår tillsammans med Forsgrens timmerhus i Svenska Husgruppen. Det hela började 1958 och sedan dess har Faluhus tillverkat hus i över 50 år. Idag finns cirka 50 modeller i den nya katalogen, i 67 olika utföranden. Faluhus är arkitektritade utifrån kundens egna önskemål och idéer, det innebär att kunden har möjlighet att själv bestämma utformningen på huset med alltifrån ändringar i ritning till val av fasad. 69 Faluhus tillverkar sina hus i fabriken i Borlänge. Där sätts elementen ihop och transporteras sedan till kundens tomt. Storblockselementen består av isolering, fönster samt skyddsgrundad lockläktpanel. Reglar och separat skivbeklädnad levereras för montering av innerväggar. Fackverkstakstolar med yttertak av råspont, papp, läkt och betongpannor levereras separat för montering på plats. 70 Snickerier, VA- samt elinstallationer tillkommer på byggarbetsplatsen av utvalda entreprenörer. Snickerierna består av montering av element, invändig beklädnad samt takstolar. 71 Faluhus har idag en miljöprofil som handlar om att deras hus förbrukar lite energi samt att de använder förnyelsebar råvara. Träet kommer mestadels från lokala leverantörer med certifiering på skogsbruk. 72 Faluhus ägs idag gemensamt av Holmströms Gruppen, ägare Fredrik Holmström, och Erik Paulsson, Peabs grundare. Svenska Husgruppen förvärvades under 2006 och var då ett familjeföretag hårt styrt från en ägare och drivande kraft. I företagsgruppen ingick då varumärkena Lima timmerhus, Faluhus och Forsgrens timmerhus. Företaget hade sin storhetstid under 70- och 80- talen då de var en av de 2-3 största husproducenterna i Sverige. Därefter stagnerade försäljningen och de ägarna var nöjda med en undanskymd plats i branschen. Lima timmerhus såldes under sommaren Efter ägarbytet har stora omstruktureringar genomförts, detta medförde att vinsten trots ökad försäljning endast blev , med en omsättning av 103 miljoner. Budgeten för 2008 är 115 miljoner i omsättning, 5 miljoner i vinst och företagets vision är att återigen kunna bli bland de största aktörerna på marknaden. 73 Holmström Gruppen är moderbolag i en privatägd företagsgrupp som arbetar med private Equity samt förvärv och förvaltning av fastigheter. Kärnverksamheten sker huvudsakligen i Sverige. Koncernen är uppdelad i tre områden: - Förvärv och förvaltning av fastigheter - Nybyggnation och projektutveckling - Kapitalförvaltning Bengt Ågren, personlig kommunikation Gustav Carp, personlig kommunikation

41 4.1 Konstruktion Faluhus har en nyutvecklad väggkonstruktion i tre skikt, som skapar en isoleringsförmåga som är nästan dubbelt så bra som många av deras konkurrenters väggar. Faluhus nya väggkonstruktion har U-värdet 0,13. Bild 1: Genomskärning av Faluhus väggkonstruktion. Bild 2: Skarv mellan väggelement. Bilaga 9 Ytterväggens delar utifrån sett: Stående lockläcktpanel 22*45 / 22*195 mm Läkt 10*35 mm Vindpapp Liggande reglar 35*45 mm Mineralullsskiva mm Vindskyddsskiva 2 mm Väggstolpar 45*220 mm Mineralullsskiva mm Plastfolie 0,2 mm Liggande reglar 35*45 mm Mineralullsskiva mm Spånskiva 12 mm Invändig gips 13 mm Det är en flerskiktsvägg med tre lager isolering och en tjocklek på 390 mm varav 310 mm är glasullsisolering

42 Tak Taket är uppbyggt av högbens- eller fackverkstakstolar från Derome träteknik. Isoleringen är av lösullstyp från Isover och har en tjocklek av 400 mm. Yttertaket är av 2-kupiga betongtakpannor av fabrikat Benders. Vattenavrinningen kommer från fabrikat Rydab och är av plastbelagd plåt. 76 Grund Grunden för de hus som är aktuella för en Svanencertifiering har en platta på mark. Faluhus använder sig idag av Dorocell:s Thermo Grund system som är centralt upphandlat. 77 Det går att frångå detta genom att kunden beställer grundläggning själv. Grunden projekteras internt på Svenska Husgruppen där de lokala förutsättningarna bestäms i samarbete med säljaren och Dorocell. 76 Uppvärmningssystem Faluhus säljer idag sina kataloghus med främst värmepump av typ NIBE fighter 360 som uppvärmningssystem, men möjlighet finns för kunden att själv välja systemet för uppvärmning. Som alternativ finns bland annat bergvärme från IVT och NIBE:s övriga sortiment. Kataloghusen är idag inte konstruerade med pannrum, om kunden väljer ett uppvärmningssystem som kräver stor plats, till exempel en vedpanna kan en utbyggnad vara nödvändig. 76 Ventilationssystem Ventilationssystemet i Faluhus är vanligtvis frånluftssystem, frånluften tas in genom ventiler och otätheter i konstruktionen och den förorenade luften sugs ut med hjälp av en frånluftsfläkt. Om något annat ventilationssystem önskas av kunden projekteras detta på beställning. Projekteringen sker internt och installationen håller på att få en central upphandling. 76 Våtrum Idag säljer Faluhus sina hus med helkaklade badrum. Bakom kaklet och klinkers finns en Svanenmärkt våtrumsspånskiva av typ V313-P5 från Swedspan. Även våtrumsarbetena håller på att upphandlas centralt. 76 Ytskikt Invändiga ytskikt beställs av kunden med hjälp av de lokala säljarna. Alla säljarna har egna avtal med leverantörer och underentreprenörer som levererar och utför arbetena inom det egna försäljningsområdet. 76 Fasad Det finns idag flera alternativ på fasader beroende på valt hus och kundens önskemål. Träfasaderna kommer idag grundmålade från AB Karl Hedin, och finns i stående, liggande och lockläktpanel. 76 Faluhus har även nyligen börjat sälja en putsfasad med helhetslösning från Sto. Denna fasad heter StoVentec och är ett fogfritt, ventilerat putssystem. Den bärande skivan består till 96 % av återvunnet returglas. Utanför denna putsas ytan som sedan målas med Sto:s Lotusan silikonfärg Bengt Ågren, personlig kommunikation

43 4.2 Arbetssätt Faluhus arbetar idag med cirka 50 olika modeller av småhus. De finns i storlekar mellan 15 m 2 friggebod till 2 vånings villor på 230 m 2. Faluhus är ritade av Mondo arkitektbyrå 79, Faluhus arbetar mycket nära arkitekterna och anpassar husen efter kundens egna önskemål och idéer, det innebär att kunden har möjlighet att själv bestämma utformningen på huset med alltifrån ändringar i planritning till val av fasad. 80 Faluhus har säljkontor på 10 platser spridda över Sverige, från Skåne till Norrbotten. Huvuddelen av försäljningen sker dock i Mellansverige och Dalarna. Faluhus och Forsgrens timmerhus har en stark ställning i fjällvärlden med försäljnings kontor i både Sälen och Åre. Faluhus tillverkar sina hus i fabriken i Borlänge. Där sätts elementen ihop på 5 fristående linor, 2 stycken som arbetar med Forsgrens timmerhus och 3 med tillverkningen av Faluhus. Stommar och panel köps in okapat ifrån AB Karl Hedin. 81 Stommaterialet kapas och monteras som stående reglar i de storblockselement som husen är uppbyggda av. När stommen är i hopsatt fylls denna med glasullsisolering från Isover. Dessa isoleringsskivor hålls på plats av en styv vindskiva från norska Forestia med produktnamn Ranit 82 och en diffusionstät byggfolie från Trelleborg. 83 Utanför Ranit vindskivan sätts isolering med liggande 45 mm reglar och en vindpapp från Trelleborg Mataki. Ytterst i elementen finns en luftspalt och därefter grundmålad panel från AB Karl Hedin. Reglar och separat skivbeklädnad för montering av innerväggar levereras tillsammans med elementblocken och monteras på byggarbetsplatsen. I husfabriken monteras däremot Svanenmärkta fönster från Elitefönster 84 och dörrar från bland annat Bordörren 85 eller Leksandsdörren. 86 Husen som vi tar upp i detta arbete är grundlagda med en underisolerad platta på mark från ThermoTech. 87 Faluhus erbjuder däremot allt ifrån sutteränghus till krypgrundslösningar. Grundläggning är en del av entreprenaden som Faluhus beställer av underentreprenörer och projekteras efter kundens önskemål eller efter markförutsättningarna. Till byggarbetsplatsen levereras också klimatskalets sista del taket. Även när det gäller takets uppbyggnad har Faluhus flera alternativa lösningar. Husen finns med fackverks- och ramverkstakstolar från Derome träteknik 88 och även med parallelltak och limträbalkar från Setra

44 Alla tak är isolerade med lösullsisolering från isover. Ytskikt varieras mellan betongtakpannor från Benders 90 och plåttak från Rydab. 91 Storblockselementen levereras tillsammans med materialet för invändigbeklädnad och takmaterialet till beställarens tomt efter att grunden är färdigställd. Snickerier, VA- samt elinstallationer tillkommer på byggarbetsplatsen av underentreprenörer som antingen kunden eller Faluhus säljare har upphandlat. Snickerierna består av montering av element, montering, samt montering av takstolar. 92 Som kund kan man idag köpa endast en materialleverans från Faluhus vilket betyder att man kan montera alltsjälv eller sköta all upphandling själv. Detta är inget Faluhus rekommenderar då de i dessa fall mister all kontroll över byggprocessen och kvalitetskontrollen av den färdiga produkten. 93 Kvalitetsledning Faluhus har idag inget övergripande kvalitetsledningsdokument, de har inte uppfattat några krav på sig att implementera till exempel ISO 9000 inom företaget. Fabriksarbetarna genomför egenkontroller på sitt snickeri- och monteringsarbete. Detta redovisas internt men inga kvalitetskontroller sker ute på byggarbetsplatsen. Byggledarna är oftast externa underentreprenörer eller Faluhus säljare som driver egna företag fria från Svenska Husgruppen. Underentreprenörerna som genomför VA- och el-installationer genomför egenkontroller och redovisar dessa till slutkunden, myndigheter och försäkringsbolag Per Arthursson, personlig kommunikation 94 Bengt Ågren, personlig kommunikation 35

45 4.3 Material Faluhus säljer idag sina hus med ett urval av standardmaterial och produkter såsom vitvaror, uppvärmningssystem, fast inredning och ytskikt. Detta kommer att redovisas i en punktlista utifrån Svanens kriterier. Standardutbud De produkter som Faluhus idag levererar som sitt standardutbud till kund och de produkter som monteras i fabriken i Borlänge är: Husqvarna vitvaror i energiklass A Snålspolande blandare från Mora Armatur Kemiska produkter till fasadmålning, Jotun grundfärg Impregnerat virke från AB Karl Hedin. 95 Elitfönster av fabrikat Elit Superenergi, Svanenmärkt Golv köps från Kährs. Isoleringen är lösullsisolering från Isover. 96 Cellplastisoleringen kommer från Dorocell. 97 Alla våtrum kaklas. Det finns inga ytskikt som innehåller klor. WC köps från Svedbergs. 98 Fasta tätningsprodukter som används är produkter från Trelleborg, T-emballage och Paroc. 95 Bengt Ågren, personlig kommunikation

46 Träprodukter Idag används dessa träbaserade produkter i både produktionsanläggning och på byggarbetsplatsen. Läkt, panel, reglar, impregnerat virke AB Karl Hedin Bjälkar Limträ Långshyttan Sätra Bjälkar Fingerskarvade Västerdala Träkomponenter Byggskivor Swedspan Gipsskivor Norgips Innerdörrar Dooria Ytterdörrar Bordörren Köksinredning Scandinavian Kitschen, Haga Badrumsinredning Svedbergs Skjutdörrsgarderober Mirro Golv Kährs Trappor SSC Trätrappor Takstolar Derome För information om kraven på träprodukter och definitioner på de olika certifieringarna och standarderna se kapitel 3.3 s 19 och 20. Läkt, panel, reglar, impregnerat virke AB Karl Hedin köper sitt virke från deras dotterbolag Weda skog AB. Weda skog AB innehar PEFC spårbarhetscertifikat. Materialet kommer från 80 % certifierat skogsbruk. Resten av virket är spårbart till svenska sågverk. 99 Bjälkar Limträ Limträbjälkar köps in från Långshyttan Setra. Setras samtliga enheter är certifierade mot både FSC och PEFC vilket innebär att de kan leverera miljöcertifierade varor genom en obruten kedja. De levererar alltså produkter med 100 % certifierat virke. 100 Bjälkar Fingerskarvade Västerdala Träkomponenter levererar fingerskarvade bjälkar till Falu hus. De köper sin träråvara från 75 % certifierade sågverk. Resten av virket är spårbart till svenska sågverk. 101 Byggskivor Faluhus använder spånskivor Attac och spåntat spån V20 från Swedspan, bägge produkterna är Svanenmärkta

47 Dörrar Innerdörrarna som Faluhus köper in kommer från Dooria. Ytterdörrarna kommer från Bordörren. Innerdörrarna är E1 klassade, Dansk Pladekontrol, detta uppfyller Svanens krav. 103 Köksinredning Köksinredning och garderobsinredning köps från Scandinavian Kitchen, det är deras varumärke Haga kök som Faluhus köper. Produkterna består av 70 % Svanenmärkta spånskivor 104 och 20 % MDF som är tillverkad i E1 klass Certifierat virke 90 % och resterande 10 % är spårbart till Svenska sågverk. Badrumsinredning Badrumsinredning köps in från Svedbergs. Svedbergs köper sina träprodukter från olika producenter. 107 MDF skivan är Europaklassat med E1. Skjutdörrsgarderober Mirro skjutdörrar använder melamin som skivor i sina produkter. Virket är spårbart till svenska sågverk. Produkten innehåller inte mer än 2 % miljö- eller hälsofarliga ämnen. 108 Golv Faluhus köper in golv från Kährs. Kährs träprodukter kommer från FSC certifierat skogsbruk. De olika golven har olika procentsatser från certifierat skogsbruk. De golv som ingår i Faluhus grundutbud idag är Town Ek Sienna och Country Ek Corsica 3-stav, dessa innehar 50 % certifiering. Resten av virket är spårbart till svenska sågverk. Golven uppfyller formaldehydkraven för E Trappor Trappor köps in från SSC (Skellefteå snickericentral). De har 100 % spårbarhet. 110 Skjutdörrar Hajom Skjutdörrar har PEFC och FSC certifiering till 35 %. Resten av virket är spårbart till svenska sågverk. De innehåller E1 klassade byggskivor. 111 Takstolar Derome takstolar innehåller 70 % PEFC och FSC certifierat virke. Resten av virket är spårbart till svenska sågverk

48 Byggarbetsplatsen Idag använder Faluhus underentreprenörer för målning och tapetsering. Lack och golvolja är produkter som inte alls används av Faluhus vid tillverkningen eller under byggprocessen. Alla golv köps ytskiktsbehandlade och endast montering kvarstår på byggplatsen. Endast väggar och tak ytskiktsbehandlas på byggarbetsplatsen. 113 Limprodukter på byggarbetsplatsen köps in av underentreprenörer och varumärket är i dagsläget inte bestämt. Idag används spackel, tätningsmedel och fogmassa på byggarbetsplatsen. Det enda som är centralt upphandlat är Mataki Rubbox membran och remsa för våtrum. Den slutliga fuktspärren bestäms av underentreprenörer Bengt Ågren, personlig kommunikation 114 Bengt Ågren, personlig kommunikation 39

49 4.4 Energiberäkningar Idag utför Faluhus endast schablonmässiga beräkningar enligt BRR:s krav. De hus som redovisas i denna rapport är typhusen Kullavik, Limhamn och Visby. Dessa är representativa för Faluhus 2 vånings, 1½- och 1- plans hus. Beräkningarna är gjorda av Ulf Carlsson på Svenska husgruppen. Svanens krav på energi är baserade på teoretiska beräkningar som görs innan huset byggs. De fastställda gränsvärdena beräknas som effektförlust i enheten Watt per Kelvin och kvadratmeter boyta (W/K*m 2 ). Effektförlusten är oberoende av vilken klimatzon som huset byggs i. För mer information om Svanens energikriterier se s. 15 och bilaga 1 O3- O4. Bild 3: Fasadbild på villa Kullavik Bild 4: Fasadbild på villa Limhamn Bild 5: Fasadbild på villa Visby 40

50 Idag gör Faluhus energiberäkningar för sina hus när de blir beställda. Vi har i samarbete med Faluhus beräknat U-medel för tre standardhus. Limhamn på 171 m 2 fick ett U-medel på 0,22 W/K*m 2 115, Visby på 141 m 2 0,18 W/K*m och Kullavik på 200 m 2 0,26 W/K*m De tre beräknade standardhusen får en Specifik energianvändning som uppfyller BBR:s krav på 110 respektive 130 kwh/år m 2. Husen uppfyller även de kommande Svanenkraven om 20 % under BBR:s krav. Limhamn fick en specifik energianvändning på 47 kwh/år m 2 118, Visby 53 kwh/årm och Kullavik 66 kwh/år m Svanen kräver idag en beräkning av effektförlust. Vi har utfört en enkel beräkning med Svanens schablonvärden för att jämföra mot det nu gällande poängkravet. 121 Limhamn fick en effektförlust på 0,272 W/K*m 2 122, Visby 0,323 W/K*m och Kullavik 0,414 W/K*m Tabell 2: Sammanfattande tabell av energiberäkningar för tre kataloghus Hus Visby Limhamn Kullavik U-medel 0,18 0,22 0,26 W/K*m 2 Specifik energianvändning kwh/år m 2 Relativ effektförlust W/K*m 2 0,323 0,272 0,414 Vi tycker att Faluhus bör anpassa sina beräkningsmetoder för att samstämma med Svanens. Om Faluhus vill få samtliga hus Svanenmärkta måste en liknande beräkning av alla standardhus i katalogen genomföras. 115 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Svanens kriteriedokument 122 Bilaga Bilaga Bilaga 6 41

51 42

52 5. Resultat Resultatet består av en sammanställning av punkter i kriteriedokumentet, bilaga 1. Dokumentet är uppbyggt med dels obligatoriska krav som måste uppfyllas och dels poänggivande krav. Först kommer resultatet av de obligatoriska punkterna och våra förslag på förändringar att redovisas sedan hamnar poängkraven längst ner i resultatdelen. Faluhus material och kvalitet uppfyller idag Svanens krav. De punkter som de inte uppfyller idag handlar mer om faluhus informations och redovisnings rutiner. Tabell 3: Sammanställning av kriteriedokumentets krav grönt är godkänt och rött ej godkänt O1 Ej G O13 G O25 G O37 Ej G M9 Ej G O2 G O14 Ej G O26 G O38 Ej G P1 20 O3 G O15 G O27 Ej G O39 Ej G P2 3 O4 G O16 G O28 G O40 Ej G P3 2 O5 G O17 G O29 Ej G M1 Ej G P4 5 O6 G O18 G O30 Ej G M2 Ej G P5 0 O7 Ej G O19 G O31 G M3 G P6 2 O8 Ej G O20 G O32 Ej G M4 Ej G P7 1 O9 G O21 G O33 Ej G M5 Ej G P8 0 O10 G O22 G O34 Ej G M6 G = 33 av 40 O11 G O23 G O35 Ej G M7 Ej G O12 G O24 Ej G O36 Ej G M8 Ej G 25 godkända krav och 24 ej godkända. Poängkraven uppfylls. 43

53 Obligatoriska krav Kapitel 1 Övergripande krav till licenssökaren Faluhus uppfyller idag inte kriterierna i kapitel 1 för generell beskrivning av huset. Vid leverans av ett Svanenmärkt hus skall en leveransbeskrivning skickas med till kunden av det som levereras från fabrik. Någon annan lista finns inte idag. Som förslag och för att få en Svanenmärkning måste Faluhus begränsa kundens valmöjligheter och skaffa leverantörer som de står fast vid. Dessa leverantörer skall uppfylla Svanens krav och ha ett gott rykte. Faluhus bör även förhandla med leverantörer om fler Svanenmärkta produkter och sammanställa ett dokument där detta framgår. Nästa punkt handlar om ansvar för byggprocessen gentemot kunden. Faluhus kan idag erbjuda ett flertal upphandlingsformer och anses därmed godkända. Vanligast idag är generalentreprenad av ett nyckelfärdigt hus. Det som skulle kunna förbättras är att kunden endast får ett avtal. Med detta menas att Faluhus sköter alla kontrakt med berörda underentreprenörer. 44

54 Kapitel 2 Energi och ventilation Det första obligatoriska kravet i kapitlet behandlar ytrelaterad värmeförlustkoefficient. Faluhus har utfört beräkningar på de tre standardhusen Limhamn, Kullavik och Visby, dessa fick följande värden på U-medel. Limhamn 0,22 W/K*m 2 Visby 0,18 W/K*m 2 Kullavik 0,26 W/K*m Samtliga hus uppfyller kravet på högsta tillåtna värde 0,26 W/K*m 2. Faluhus bör utföra likvärdiga beräkningar på alla sina kataloghus och de hus som klarar kravet bör en ansökan om Svanemärkning ske. Kravet på relativ effektförlustfaktor var att det inte fick överstiga gränsvärdet 0,90 W/K*m 2. Resultatet av effektförlustfaktor redovisas enligt nedan: Limhamn 0,272 W/K*m 2 Visby 0,323 W/K*m 2 Kullavik 0,414 W/K*m Förslaget är att Faluhus utför beräkningar på alla kataloghusen som de vill Svanenmärka samt att beräkningarna samstämmer med Svanens. Beräkningarna bör innefatta Sveriges alla klimatzoner för att placeringen av de Svanenmärkta husen ska kunna ske i hela Sverige. Det andra obligatoriska kravet behandlar vitvaror som installerades, dessa skall minst vara i energiklass A. Alla vitvaror som Faluhus installerar är idag i energiklass A, kravet är uppfyllt. Faluhus kan som förslag se över utbudet av Svanenmärkta produkter på marknaden samt göra en lista på bättre energiklassade vitvaror än energiklass A. 125 Bilaga 1 O4 126 Bilaga 1 O5 45

55 Kapitel 3 Materialkrav Enligt kapitel 3 skall en lista upprättas där allt ingående material och kemiska produkter tas med. En sådan lista finns inte hos Faluhus idag, vi har påbörjat arbetet med att ta fram en sådan lista. Denna är inlämnad för genomgång hos Faluhus representanter. Eftersom mycket projekteras efter beställning från kund har vi upprättat en lista för standardhuset. Faluhus måste sedan ta fram listor för tillvalspaket. 127 Nästa punkt handlar om att ta fram säkerhetsdatablad för alla kemiska produkter. Kravet uppfylls av Faluhus för de produkter som köps in av dem. Vid framtida upphandling av underentreprenörer skall Faluhus säkerställa att endast godkända produkter enligt Svanens krav används. Antingen att produkterna finns med i Bastas register eller att de uppfyller Svanens krav. Gällande inomhusfärg, lack och golvolja är det produkter som bara används av underentreprenörer. Vad som används idag vet inte Faluhus. Förslaget är att Faluhus redan vid upphandlingsskedet ska säkerställa att endast godkända produkter används, till exempel att underentreprenörer bara får använda Blommanmärkta produkter. Kraven som ställs på lim är att de ska vara godkända enligt Svanens krav. Lim används inte idag i produktionsanläggning och det lim som används på byggarbetsplats köps in av underentreprenörer. För att Faluhus ska uppfylla kravet bör de ställa krav vid upphandling att endast godkända produkter används. Angående spackel och andra tätningsmedel används det inte i Faluhus fabrik. Mataki Rubbox är det ända tätningsmedlet som köps in centralt, resterande produkter köper underentreprenörer in. Lika som med de andra kemiska produkterna bör Faluhus säkerställa att godkända produkter köps in. Krav ställs på att allt virke och byggskivor i huset ska komma från certifierat skogsbruk. Efter samtal med aktuella leverantörer så klarar alla kravet. Förslaget är att vid framtida leverantörsbyten och upphandlingar prioritera certifierat virke eller ställa krav på det. Som ett alternativ till byte av leverantör finns till exempel Marbodahl som har Svanenmärkta kök. Idag finns det ett villkorat krav som gäller hus med mer än 30 kg virke per m 2. Detta krav uppfylls av Faluhus. Kravet innebär att mer än 30 % av virket ska komma från certifierat skogsbruk, idag ligger den procentsatsen på mer än 50 %. Impregneringsmedlet i Faluhus virke får inte innehålla vissa miljöfarliga ämnen som till exempel klassas som cancerframkallande, reproduktionsskadliga eller skadliga för arvsmassan. Enligt leverantörerna vi kontaktat ska alla produkter vara godkända utom Jotun grundfärg som används av AB Karl Hedin. Faluhus kan antingen ställa krav på AB Karl Hedin vid upphandling att de använder en godkänd färg, Blomman eller Svanenmärkt. Annars måste de byta leverantör för att uppfylla kravet. 127 Bilaga 2 46

56 Verksamma ämnen i impregnerat virke får inte vara baserade på arsenik, krom, tennorganiska föreningar, bor eller kreosotolja. Detta krav uppfylls av samtliga produkter. Faluhus kan fortsätta använda produkterna men Jotun grundfärg måste ses över enligt kravet ovan eller få medgivande från Svanen. För virket ställs det även krav på emissioner av formaldehyd. Samtliga produkter som kan innehålla formaldehyd är godkända enligt Svanens krav. Vid framtida upphandling kan det vara bra att beakta Svanenmärkta kök, idag finns ett på marknaden. Kriterium O17 omfattar fasta tätningsprodukter som plastfolie, vindpapp, underlagspapp, radonspärrar och våtrumspaneler. Produkterna som används idag är mestadels produkter från Trelleborg och det omfattar underlagspapp, plastfolie. Paroc levererar vindskydd och vindavledare. Produkterna är godkända enligt kravet, innehåller alltså inget av de förbjudna ämnena. Radonspärrar köps in av underentreprenörer. Det som kan göras är att sköta upphandlingen centralt och köpa godkända produkter. Nästa punkt handlar om termiska isoleringsmaterial. Den isolerade plattan består av cellplast från Dorocell. Dorocell tillverkar sin egen cellplast som i dagsläget är godkänd. Det resterande isoleringsmaterialet kommer från Isover. Isover är med i Basta registret och är därmed godkänd. Som förslag till framtida upphandling och justeringar i Svanens kriterier kan det vara bra att ha de Basta-godkända produkterna i åtanke. Punkterna som kommer härnäst; bly i takarbete, plast i fönster och plast i invändig beklädnad, används inte i Faluhus, kraven uppfylls. Det ställs krav på plaster i elinstallationsprodukter. Alla produkter av sådant slag köper elektrikerfirman in och Faluhus vet inte vad produkterna innehåller. Ett förslag är att sköta upphandlingen centralt för att garantera godkända produkter. Ett annat alternativ är att de lokala säljarna får information om godkända produkter vid sin upphandling och att ett dokument tas fram för detta. Svanen ställer krav på att alla WC som installeras ska vara snålspolande med två spollägen. WC köps in från Swedbergs och deras produkter är godkända. 47

57 Kapitel 4 Kvalitetsledning och kontroll av byggprocess Faluhus har idag inget väl integrerat kvalitetsledningssystem för att klara kraven under kapitel 4. För att bli godkända av Svanen måste ett kvalitetsledningssystem upprättas och kompletteras med kraven i kapitel 4. Det kan behövas en separat kontrollplan för att passa Svanens kriterier. Utan ett sådant system är det svårt att erhålla en Svanenmärkningen. Svanens krav på att detta skall vara implementerat är svårt att genomföra och kontrollera, detta måste ske under en bestämd tidsperiod. Det finns kvalitets- och myndighetskrav under kapitel fyra som uppfylls idag, det är radonsäkerhet, avfallshantering på byggarbetsplatsen, fuktkontroll i träkonstruktioner, kontroll av tekniska installationer och reklamationsrutiner. Detta räcker dock inte då Faluhus inte har ett väl fungerande redovisningssystem för dessa rutiner. 48

58 Kapitel 5 Instruktioner för boende Enligt Svanens Kriteriedokument skall underhållsplaner finnas tillhanda för köparen beträffande underhåll av bostaden. Faluhus uppfyller inte kravet då de inte använder sig av sådana planer idag. Förslaget är att Faluhus upprättar dokument för detta som skickas med kunden vid ett husköp. Det ställs krav på beaktande av ämnen och material vid framtida avfallshantering. En sådan lista har påbörjats och kommer att färdigställas snart. Kravet anses vara uppfyllt. Kriteriedokumentet ställer krav på att information ska finnas för att skapa ett gott inneklimat. Checklistan/dokumentet ska skickas med kunden vid köp av ett Svanenmärkt hus. Rutinerna finns inte i företaget idag men kommer att genomföra innan en ansökan blir aktuell. När kunden köper ett Svanemärkt hus ska det finnas manualer för underhåll av värme- och ventilationssystem. Informationen finns inte i företaget idag men kommer att upprättas för att kunna överlämnas till husköparen. Manualerna bör vara anpassade för nybörjare och vara tydligt utformade. All information som är nödvändig för att uppfylla kriterierna i kapitel 5 finns idag hos Faluhus eller deras leverantörer. Det som behöver genomföras innan en certifiering kan vara möjlig är att sammanställa informationen och presentera den på ett kundanpassat sätt. 49

59 POÄNGKRAV Nedan följer en sammanställning av de poäng Faluhus inhämtat under poängkraven i Svanens kriteriedokument. P1 Minskad relativ effektförlustfaktor Faluhus kan idag få in poäng i poängkravet minskad relativ effektförlustfaktor. Differensen mellan kataloghusen Visby, Kullavik och Limhamn medförde att samtliga uppnådde maximal poängsumma 20 poäng. Faluhus kan förbättra sina beräkningsmetoder för att anpassas med Svanen samt att utföra beräkningar på samtliga hus som ska Svanenmärkas och att beräkningarna stämmer för alla Sveriges klimatzoner. P2 Snålspolande duschar och blandare för handfat Faluhus köper blandare för dusch och handfat från Mora Armatur. Samtliga blandare uppfyller kravet på maximalt 12 l/min vid normalt flöde. Faluhus erhåller 3 poäng. P3 Ökad andel virke från certifierat skogsbruk Poängkravet innebar att 1 poäng ges om andelen virke från certifierat skogsbruk är mellan %, och 2 poäng om andelen är mer än 50 %. Faluhus leverantörer uppfyller tillsammans mer än 50 % av certifierat virke och Faluhus erhåller för det 2 poäng. P4 Användning av miljömärkta produkter Om företaget använder sig av flera miljömärkta produkter än vad som omfattades av de obligatoriska kraven kan företaget förvärva poäng, maximalt 6 poäng. Faluhus erhållna poäng ser ut enligt följande: Tabell 4: Poänggivande krav för användning av miljömärkta produkter. Produkter 1-9 % % 30 % el mer Tillverkarens poäng Golv (ej bärande delar), % av den totala golvytan i 0p 1p 2p m 2 0 Byggskivor, % av alla byggskivor räknat i m 2 0p 1p 2p 100 % 2p Fönster, % av fönsterytorna i m 2 0p 1p 2p 100 % 2p Inomhusfärg, % av målade väggytor inomhus i m 2 (sista ytbehandlingen) 0p 0p 1p 50 % 1p Värmekällor, % av den totala uppvärmningsbehovet i kwh 0p 1p 2p 0 Beständigt virke, % av behovet av behandlat virke, 0p 0p 1p 0 m 3 eller kilo Badrumsinredning och garderober 1p 0 Köksinredning 1p 0 Övriga miljömärkta produkter, % av det totala behovet 0p 1p 2p 0 50

60 Faluhus fick poäng för deras fönster som kommer från Elitfönster och är Svanenmärkta, 2 poäng. Byggskivorna från Swedspan är Svanenmärkta, 2 poäng. Inomhusfärgen kan genom krav vid upphandling på miljömärkt produkter uppgå till att 50 % av inomhusfärgen ska vara Blomman eller Svanenmärkt. Det gör att Faluhus erhåller 1 poäng på inomhusfärg. P5 Halogenfria plastprodukter (klor- och bromfria) Faluhus kunde få 1 poäng per plastprodukt som inte innehåller halogen, maximalt 3 poäng. Tabell 5: Poänggivande krav för halogenfria plastprodukter. Produkter Elrör (för eldragning i t.ex. väggar) 0 Eldosor och uttag 0 Ledningar till starkström 0 Ledningar till svagström 0 Plastlister för att dölja eldragningar inomhus 0 Avloppsrör 0 Tillverkarens poäng Idag är det elektrikerfirmor som beställer hem produkter för sina arbeten i ett Faluhus. De kan inte erhålla några poäng för halogenfria plastprodukter då de inte vet vilka produkter som används i husen. Förslaget är att Faluhus i framtida upphandlingar för Svanenmärkta hus säkerställer att endast halogenfria produkter används för att skaffa sig poäng. P6 Klorfria ytskikt i våtrum För att få poäng måste ytskikt i våtrum vara klorfria. 1 poäng för varje våtrum som är klorfritt upp till maximalt 2 poäng. Faluhus uppfyller poängkravet, badrummen helkaklas och inget klor finns i de produkter som används. Det ger 2 poäng. P7 Sopsorteringskärl för hushållsavfall Två fraktioner sopsorteringskärl installeras idag i ett Faluhus, det ger 1 poäng som också är maximalt poäng. P8 Avfallssortering På Faluhus byggarbetsplatser sker endast sortering av brännbart, farligt avfall och deponi. Ingen flerfraktionssortering sker och Faluhus kan inte hämta poäng. Förslaget är att utöka sitt sorterande i fler fraktioner för till exempel mineraliska massor, plast, metaller med mera för att erhålla poäng i poängkravet. 1 poäng ges då för varje fraktion upp till 3 poäng Avfall på byggarbetsplatsen 51

61 Sammanräkning av poäng Minst 16 av maximalt 40 poäng måste uppnås för att erhålla licens. För Faluhus ser det ut enligt följande: Tabell 6: Sammanräkning av poäng från de poänggivande kraven Tillverkarens poäng Maxpoäng Energi, P p Energi, P2 3 3 p Material, P3 2 2 p Material, P4 5 6 p Material, P5 0 3 p Material, P6 2 2 p Material, P7 1 1 p Avfall, P8 0 3 p Totalt 33 p 40 p Tabellen visar att 33 av maximalt 40 poäng erhålls av Faluhus. Gränsen på minst 16 poäng har med marginal uppfyllts. 52

62 6. Diskussion Svanens kriteriedokument är ett levande dokument och förändras löpande. Dessa mindre förändringar får man egentligen bara reda på vid en direkt kontakt med de ansvariga på Svanen. Dessutom sker en större revision cirka vart 3:e år. En sådan större revision är under utarbetande men detta tar tid då kriterierna måste godkännas av politiska instanser i de fem medlemsländerna. Vi har fått tillgång till det utkast som idag ligger på remiss hos arbetsgrupper i de olika länderna. Detta nya kriteriedokument kommer att innehålla möjligheter att Svanenmärka flerbostadshus och allt vad detta innebär. Många av kraven kommer att anpassas så att det blir skilda regler för småhus och flerbostadshus. I övrigt kommer de nya kraven att skärpas i takt med att ländernas egna lagar skärps, till exempel att en ny BBR ges ut. Svanendokumentet är i sin helhet bra och tar upp mycket väsentligt i ett miljövänligt byggande. SIS- miljömärkning har som Boverket svårt att förklara den fördel som fastigheter uppvärmda med värmeväxlare får gentemot hus med till exempel fjärrvärme i sina krav. De försöker utveckla nya krav som ska gälla för hus med enskild panna eller fjärrvärme. Det är ju inte bra att ett hus som är uppvärmt med fjärrvärme måste ha ett dubbelt så effektivt klimatskal. Det finns även andra punkter där Svanen misslyckats. Till exempel kravet om ventilation där kravet omöjliggör att man får ha gäster därför att luftombytet skulle innebära att inga hus klarar energikraven. Detta krav har idag tagits bort och det är oklart hur detta krav kommer att se ut i de nya kriterierna. Sedan finns det krav på bly i takarbete som egentligen inte använts i Sverige på mer än 10 år. Svanens utveckling i byggbranschen går rasande fort och kriteriedokumentet mot småhus har nog inte varit så prioriterat, då intresset från producenterna har varit svalt. Svanen har däremot fått mycket bättre respons på sina byggprodukter som byggskivor och fönster. Faluhus har idag inte ett tillräckligt utvecklat kvalitetsarbete för att klara kraven som ställs från Svanen. Det är den enskilda faktorn som gör att de inte kan bli certifierade. Många punkter handlar egentligen om att de inte har krävt in de intyg som Svanen vill ha, eller att de inte gör sina beräkningar på samma sätt som Svanen. Det finns några enskilda material och leverantörer som inte heller uppfyller Svanens krav men dessa är inga leverantörer som Faluhus har svårigheter med att byta ut mot bättre produkter eller leverantörer. Vi tycker att arbetet har lett till en bra start för Faluhus att genomföra en ansökan om Svanencertifiering av sina kataloghus. De har fått ett nytt synsätt på sina redovisningskrav och de har fått den kunskap som behövs för deras produkter för att kunna kalla dem miljövänliga. 53

63 Vi har fått en utökad förståelse för hur komplext det är att bygga ett miljövänligt hus. Hus är en så avancerad produkt att man måste kompromissa på något för att få en tillräcklig kvalitet, livsstandard och säljbarhet i huset. Småhus måste kunna tilltala människor, uppfylla lagkrav, inte innehålla farliga ämnen samt vara beständigt i ca 50 år. Det kriterie som är svårt att åtgärda är grundfärgen från AB Karl Hedin som innehåller förbjudna ämnen. Det bedöms svårt därför att de alternativ som finns är att byta leverantör eller påverka ett större företag att byta sin grundfärg. Enligt Svanens visioner skall huset inte innehålla material som är skadliga för människor och miljön under sin livscykel. Dessutom skall husen vara så likartade att samtliga hus, beroende på vilket land de ligger i kan använda sig av samma metod för beräkningar. Sammanställning blir då att de krav som skall uppfyllas i Svanens kriteriedokument blir mycket avancerade och skall innehålla otroliga mängder av information. SIS- miljömärkningsnivå idag är bra i de flesta fall. Som tidigare nämnts är några kriterier felriktade eller verkningslösa då metoderna är sällsynta idag. För att ta fram ett dokument som uppfyller de mer avancerade kraven krävs en djup kännedom och kunskap om just småhusbranschen samt husbyggnad i övrigt. Vi tror att Svanen skulle tjäna på att anpassa sina krav mot de gällande branschreglerna i de nordiska länderna. Kraven kan utgå från gällande byggregler och sedan skärpas till ett glapp på de 30 % av marknaden som Svanen utgår ifrån i sitt arbetssätt. SIS miljömärkning är en kompetent organisation när det gäller kvalitetsledning, livscykelanalyser på material samt åtagande mot konsument. Svanens mål gällande prissättning bör vara lika konsumenternas. Om ett småhus ska behandlas som en färdig produkt skall en återförsäljare kunna ge ett pris som gäller inom en rimlig nivå av förutsättningar. Givetvis är tillval en kostnadsfråga men det borde för konsumenterna fungera på ett smidigare sätt, till exempel paketprislösningar. Småhusbranschen är en ganska liten bransch där det idag säljs mestadels på känsla och pris. Idag har flertalet företag börjat inrikta sig med en miljöprofil. Detta har gett dem mycket positiv publicitet i och med det stora miljömedvetenhet som finns i dagens samhälle. Vi tror att om Faluhus lyckas med sin certifiering kommer detta att få en stor inverkan på branschen och att flera andra producenter kommer att vilja följa efter. Ta till exempel Cylindas svanenmärkta tvättmaskin som vi som konsumenter har sett både på tv och på utställning i ett flertal butiker. Vi tror att en standardiserad miljömärkning av småhus kan gynna branschen och det Svenska byggandet i framtiden. Om Svanen är den standard som ska gälla är svårare att förutspå men vi tror att deras kriteriedokument har stor potential och att med ett närmande mot nationella regelverk kan detta bli en viktig del i byggandet av nya bättre småhus i Sverige. 54

64 7. Slutsats Produkten, husen som Faluhus idag levererar är till en övervägande del godkänd enligt Svanens kriterier. 25 godkända krav varav 5 bör åtgärdas med utökade rutiner för redovisning inom företaget. 24 underkända krav varav 15 åtgärdas med ett nytt kvalitetsledningssystem och 8 med mindre åtgärder till exempel nya kontrakt med underentreprenörer. Den enda punkt som är svår och inte kan lösas inom det egna företaget är i nuläget grundfärgen som innehåller förbjudna ämnen. Att påverka AB Karl Hedin att byta grundfärg bedöms som svårt samtidigt som ett byte av träleverantör kräver en helt ny upphandling av all träråvara till deras trähus. Både vi och Faluhus tror att en Svanencertifiering kommer att genomföras under det kommande året och vi önskar dem lycka till med det fortsatta arbetet. 55

65 Referenser Intervjuer och samtal SvenskaHusgruppen Bengt Ågren 4/2-08, 3/3-08, 25/3-08 SvenskaHusgruppen Johan Odhnoff 25/1-08 SvenskaHusgruppen Ulf Carlsson 8/4-08 Holmströms fastigheter Gustav Carp 25/1-08, 25/2-08, 2/4-08 Svenskahusgruppen Åsa Aniliadis 4/2-08 SvenskaHusgruppen Peter Johansson 27/2-08 SSC Trätrappor Birger Norberg 10/3-08 Setragroup Åke Persson 10/3-08 Svedbergs Hans Svensson 28/2-08, 14/4-08 Scandinavian Kitchen Therese Larsson 26/2-08, 27/2-08, 2/4-08 Skanska Kristoffer Grahn 25/2-08 Svanen, SIS- miljömärkning Karl-Johan Wall 15/2-08, 2/4-08 Svanen, SIS- miljömärkning Jacob Paulsen 15/2-08, 2/4-08 AB Karl Hedin Lars Jansson 10/4-08 AB Karl Hedin Åke Forssberg 9/4-08 Trelleborg Mataki Catharina Svenningsson 14/4-08 Trelleborg T-emballage Catharina Svenningsson 14/4-08 Isover Klas Partheen 10/4-08 Ranit Jörgen Norell 14/4-08 Västerdala träkomponenter Christer 14/4-08 Setra Långshyttan AB Limträ Tor Marntell 14/4-08 Derome Träteknik Anders Snarberg 10/4-08 Derome Träteknik Bertil Karlsson 10/4-08 Kährs Åke Erlandsson 14/4-08 Trebolit Catharina Svenningsson 14/4-08 Paroc Anders Olsson 14/4-08 Rydab Tommy 14/4-08 Rydab Åke Rydén 14/4-08 ByggEra Växeln 14/4-08 Bordörren Ulf Carlsson 14/4-08 Dooria Ulrika Johansson 10/4-08 Hajom skjutdörrar Helena Karlsson 15/4-08 SSC Trätrappor Malin Eriksson 14/4-08 SSC Trätrappor Dick Holmstrand 14/4-08 Mirro Skjutdörrsgarderober Daniel Andersson 14/4-08 Haga garderobsinredning 14/4-08, 18/4-08 Fresh ventiler 29/

66 Elitfönster Nordbygg 3/4-08 Swedspan Nordbygg 3/4-08 Norgips Nordbygg 3/4-08 Benders Nordbygg 3/4-08 Husqvarna Nordbygg 3/4-08 Nibe Nordbygg 3/4-08 Thermo Tech Nordbygg 3/4-08 Mora armatur Nordbygg 3/4-08 Sto putssystem Nordbygg 3/4-08 IVT Värmepumpar Nordbygg 3/4-08 IFÖ Sanitet Nordbygg 3/4-08 Tryckt källa 1: Boverkets byggregler, BBR (BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. 2006:22) 12: Svanenmärkning av småhus, version 1.5 : 15 mars mars : Kemikalieinspektionens föreskrifter 1998:8 med ändringar införda till och med 2004:6 9 kapitlet 21 66: Nordiska Miljömärkning Småhus 089/ november Utdrag av kommande kriteriedokument, remiss under arbete. 129: Avfall på byggarbetsplatsen, Svensson Johanna, ; LITH-ITN-EX 03/011--SE Pettersson B-Å, 2004, Tillämpad byggnadsfysik Ventilationshandboken Björklund Maria och Ulf Paulsson, 2003, Seminariehandboken, Studentlitteratur Nyström Lars, 1992, Energihushållning Energifaktaboken, 2005, ÅF energi- och miljöfakta Miljöfaktaboken, 2005, ÅF energi- och miljöfakta Nordstrand Uno, 2003, Byggprocessen, Liber AB Stockholm Uno Nordstrand och Ervin Révai, 2002, Byggstyrning, Liber AB Stockholm Johan Tell, 2007, 100 sätt att rädda världen, Max Ström 57

67 Internet 2: Svanen miljömärkning, kriterier för småhus och byggrelaterade produkter : Faluhus, information om småhus företaget samt deras produkter och tillverknings metoder : Basta online, kontroll av produkter som Faluhus använder idag till : Kemikalieinspektionen, kontroll av produkter som Faluhus använder idag till : Sundahus miljödatabas, kontroll av produkter som Faluhus använder idag till : Svanens kriteriedokument, Svanenmärkning av småhus : Blomman miljömärkning för EU, kriterier för certifierade kemiska produkter : Forest Stewardship Council, beskrivning av krav för certifierat skogsbruk : Programme for the Endorsement of Forest Certification, beskrivning av krav för certifierat skogsbruk : ISO standard, information om Typ1 märkning och dessa system : Holmströms fastigheter, information om ägarstrukturen i Faluhus : Dorocell, information om grundläggningsarbeten : Sto, information om putssystem : Mondo, information om arkitekt företaget som samarbetar med Faluhus : AB Karl Hedin, information om träråvara : Forestia, information om Ranit forhudning vindskiva : Trelleborg, information om byggprodukter, mataki vindpapp och trebolit underlagspapp :Elitefönster, information om elite super energi fönster : Bordörren, information om ytterdörrar : Leksandsdörren, information om ytterdörrar : Thermo Tech, information om vattenburet golvvärmesystem : Derome träteknik, information om takstolar och stomsystem

68 89: Setra träindustri, information om limträbalkar : Benders takpannor, information om 2-kupiga betongtakpannor : Rydab, information om vattenavrinningssystem : Isover, information om mineralullsisolering : Svedbergs, information om badrumsinredning Bianca : Wedaskog, information om träråvara för AB Karl Hedin : Västerdala träkomponenter, information om fingerskarvade bjälkar : Swedspan, information om Svanenmärkta byggskivor Attac, V20 och V : Dooria, information om innerdörrar : Byggelit, information om byggskivor i kök : Karlit, information om träfiberskivor i kök : Scandinavian kitchen, information om köksinredning : Mirro, information om inbyggda garderober och skjutdörrar : Kährs, information om golv, Town ek och Country ek : Skellefteå snickeri central, information om inomhus trappor i ek och furu : Hajom, information om skjutdörrar och glasdörrar Bilaga 1 149:Mora armatur, information om blandare : Radon guiden, information om material för rivning : Gar-bo försäkringar, information om byggfels- och färdigställande försäkringar

69 Översikt Bilagor Bilaga 1...a 1. ÖVERGRIPANDE KRAV TILL LICENSSÖKAREN...a 2. ENERGI OCH VENTILATION...c 3. MATERIALKRAV... h 3.1 Övergripande krav... h 3.2 Kemiska produkter... h 3.3 Trä och träbaserade produkter... k 3.4 Andra byggprodukter, material och interiör... t 4. KVALITETSLEDNING OCH KONTROLL AV BYGGPROCESS...ä 4.1 Krav till byggprocessen...ä 4.2 Sammanräkning av poäng...cc 4.3 Kvalitetsledning... dd 5. INSTRUKTIONER FÖR BOENDE... gg 5.1 Underhållsplan för huset... gg 5.2 Drift och underhåll av värme- och ventilationssystem... hh Bilaga 2... ii Bilaga 3...mm Bilaga 4... oo Bilaga 5... qq Bilaga 6... ss Bilaga 7... tt Bilaga 8... uu Bilaga 9... vv 60

70 Bilaga 1 1. ÖVERGRIPANDE KRAV TILL LICENSSÖKAREN Obligatoriska krav O1 Generell beskrivning av huset En generell beskrivning av huset, där invändig boyta, planritningar, stomtyp, fasadtyp, taktyp, grund/fundament, ventilationssystem och uppvärmningssystem ska redovisas. Beskriv vilka variationer i planlösningar och materialval som erbjuds. Det ska framgå vilka arbeten som köparen själv får utföra, t.ex. inredning av vind. Det ska också framgå att huset inte får överlåtas till köparen innan tätskikt och rördragningar i våtrum är klara. Beskriv vilken typ av entreprenad som erbjuds och hur det kan säkerställas att löpande kvalitetskontroll görs tills det att huset är inflyttningsklart. Eventuellt kan hänvisningar göras till kapitel 4. Boyta: Boytan definieras här som det invändiga måttet på uppvärmd bostadsyta med takhöjd över 1,90 m (inklusive innerväggar). Beskrivning I det första kriteriet O1 ställs ett krav på företaget att ge en generell beskrivning av de hus som ska Svanenmärkas. Kriteriet innebär att ett dokument skall upprättas där en övergripande redogörelse över kataloghusen lyfts fram. Där ska det ingå storlek på husen, typ av stomme och grund, vilka fasadmaterial som är aktuella, taktyp, samt planlösning och variationerna av dessa. Det ska redovisas vilka uppvärmningssystem som erbjuds samt ventilationssystem. I denna punkt ska det tydligt framgå vilka arbeten som kunden själv får göra. Det kan till exempel vara inredning av vind eller inredning av kök. Vad kunden själv inte får göra är rördragningar och tätskikt i våtrum, där krav ställs på säker vatteninstallation. För att uppfylla detta kriterium måste också en redogörelse av entreprenadform och en bekräftelse av löpande kvalitetskontroller intygas. Nuläge I och med att Faluhus arbetar med kundanpassade hus så är det svårt att i dagens läge lämna in dessa beskrivningar. Projektering av VS och Ventilation sker vid beställning. Variationerna är nu i stort sett oändliga då en arkitekt och en konstruktör kundanpassar varje sålt hus. Även när det gäller material val är utbudet nästan obegränsat, men det finns även färdiga tillvals och utbytes paket. 129 Förslag För att kunna få en Svanenmärkning av husen måste man begränsa kundernas valmöjligheter. Faluhus bör försöka lämna in specifikationer på så många tänkbara material och husutformningar som möjligt. Man bör hålla sig till väl inarbetade leverantörer eller leverantörer med ett bra rykte. Faluhus skall om möjligt förhandla med fler svanenmärka delar av huset till exempel golv, inredning och vitvaror. 129 Bengt Ågren, personlig kommunikation Bilaga 1 a

71 O2 Ansvar för byggprocessen En redogörelse ska finnas som säkerställer att licensinnehavaren har ansvar gentemot köparen för byggprocessen. Undantag kan göras för inredning av vind, målning inomhus, inredning av kök samt grundläggning enligt beskrivningen under kapitlet om vad som kan Svanmärkas. Beskrivning För Kriterium O2 skall ett dokument upprättas där det säkerställs att FaluHus har ansvar för byggprocessen kontra köparen. Detta kan till exempel innebära att ett fel hos en underentreprenör inte ska påverka köparen utan ansvaras av företaget som har ett totalansvar. Nuläge Faluhus kan idag erbjuda ett flertal olika entreprenadformer där det vanligaste dock är generalentreprenad av ett nyckelfärdigt hus. De erbjuder också byggsatser där man endast köper en materialleverans från faluhus. 130 Förslag Faluhus bör ta åt sig att sköta alla kontrakt med berörda underentreprenörer för ett färdigställande av huset, alltså att kunden endast får ett avtal. Detta är per definition ingen totalentreprenad utan liknar mer en vanlig försäljning av en mindre komplex vara, till exempel en tv på Onoff. 130 Peter Johansson, personlig kommunikation Bilaga 1 b

72 2. ENERGI OCH VENTILATION Kraven på energi är baserade på teoretiska beräkningar som görs innan huset byggs. De fastställda gränsvärdena beräknas som effektförlust i enheten Watt per Kelvin och kvadratmeter boyta (W/K*m 2 ). Effektförlusten är oberoende av vilken klimatzon som huset byggs i. Obligatoriska krav O3 Ytrelaterad värmeförlustskoefficient Kravet gäller husets omslutande yta mot utomhusklimatet. Golv, tak, ytterväggar, fönster och ytterdörrar inkluderas. Högsta tillåtna ytrelaterade värmeförlustskoefficient (F ytt ) för huset är 0,26 W/K*m 2 (omslutande yta). En detaljerad beräkningsmetod används, enligt EN ISO eller DS 418. I bilaga 1 redovisas tillämpningskrav för beräkning av F ytt. Omslutande yta: klimatskalets yta (ytterväggar, golv och tak). Beskrivning Inför framtida kriteriejusteringar kommer troligtvis krav med gränsvärde och tillåtna mätmetoder att tillkomma. Kraven kommer att beräknas på samma sätt som nya BBR. 131 Nuläge Idag gör Faluhus energiberäkningar för sina hus när de blir beställda. Vi har i samarbete med Faluhus beräknat U-medel för tre standardhus. Limhamn på 171 m 2 fick ett U-medel på 0,22 W/K*m 2 132, Visby på 141 m 2 0,18 W/K*m och Kullavik på 200 m 2 0,26 W/K*m Fasadbild Kullavik Fasadbild Limhamn 131 Nordiska Miljömärkning Småhus 089/ november Bilaga Bilaga Bilaga 5 Bilaga 1 c

73 Fasadbild Visby Förslag Att Faluhus gör dessa beräkningar på alla sina kataloghus. De hus som uppfyller kraven bör Svanenmärkas. O4 Relativ effektförlustfaktor Krav: Effektförlust genom transmissionsförluster och ventilationsförluster (inklusive läckage) får inte överstiga 0,90 W/K*m 2 (boyta) när hänsyn har tagits till återvunnen energi. Följande formel ska användas: Beskrivning Den relativa effektförlusten beräknas idag enligt följande formel: Evt = Etr + Event - Eåv = 0,90 W/K*m2 (boyta) Där Evt = Den relativa effektförlustfaktorn (i W/K*m2 boyta) Etr = Transmissionsförlust (i W/K*m2 boyta) genom klimatskärmen Event = Ventilationsförlust inklusive läckage Eåv = Återvunnen energi (W/K*m2 boyta) från frånluft eller varmvatten inom huset Denna beräkningsmetod är inte vedertagen i Sverige. I kommande dokument kommer kravet att motsvara BBR:s krav på energianvändning per m 2. Kravet kommer dock att vara ca 20 % lägre än BBR Nordiska Miljömärkning Småhus 089/ november 2007 Bilaga 1 d