Trelleborgsbanan, delen Skytts Vemmerlöv-Trelleborg Kapacitetsförstärkning för regionaltågstrafik. Banverket PM

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trelleborgsbanan, delen Skytts Vemmerlöv-Trelleborg Kapacitetsförstärkning för regionaltågstrafik. Banverket PM 2007-11-14"

Transkript

1 Banverket PM Utställelsehandling Järnvägsutredning Trelleborgsbanan, delen Skytts Vemmerlöv-Trelleborg Kapacitetsförstärkning för regionaltågstrafik

2 Beställare: Banverket Södra Banregionen Projektansvarig: Ingela Olofsson Renström Projektledare: Håkan Petersson Tekniksamordnare: Thomas Wellander Konsult: Banverket Projektering Uppdragsledare: Eva Jönsson Biträdande uppdragsledare och MKB-ansvarig: Charlotte Borgenstierna H och Cecilia Kjellander Ansvarig järnvägsutredning: Ola Nordlander MKB: Jenny Reinholdsson MKB och Gestaltning: Eva Kühl MKB: Cecilia Kjellander Risk och säkerhet: Danuta Jansson Buller: ÅF-Ingemansson AB Sociala konsekvenser: Patrik Fridh Kostnader: Göran Kannerby Geoteknik: Tobias Eriksson Byggnadsverk: Leif Lundin Trafik: Lennart Lennefors Redaktör: Hans Svensson Sahlin Flygfoton: Banverket Foton: Banverket Projektering där annat ej angetts Kartor: Lantmäteriet, bearbetat av Banverket Projektering - Birgitta Sjöström, Hans Svensson Sahlin och Ola Nordlander 2

3 Järnvägsutredning Trelleborgsbanan delen Skytts Vemmerlöv-Trelleborg Kapacitetsförstärkning för regionaltågstrafik 3

4 Innehåll 4 Innehåll Förord 6 Sammanfattning 7 1 Bakgrund och syfte Bakgrund Nuvarande järnväg Utvecklingen av järnvägen i Skåne Tidigare utredningar och beslut Syfte Ny persontågsstation Utredningsområdet Busstrafiken byts mot tågtrafik 11 2 Planeringsprocessen Fyrstegsprincipen Planeringssteg och utgångspunkter för utredningsarbetet Förstudie Järnvägsutredning Lagen om byggande av järnväg Miljöbalken 14 3 Visioner och planeringsmål Ett hållbart transportsystem Nationella inriktningsmål Nollvisionen Barnkonventionen Jämställdhetsmål Handikappmål Folkhälsomålen Övergripande miljökvalitetsmål Transportpolitiska mål Nationella mål Regionala mål Lokala mål Miljökvalitetsnormer, gräns- och riktvärden Miljöbalkens hänsynsregler Miljökvalitetsnormer Riktvärden 18 4 Planeringsunderlag Nulägesbeskrivning Landskapets topografi och karaktär Geologi, hydrogeologi och vibrationskänslighet Bebyggelse och befolkning Järnvägar och tågtrafik Vägar och vägtrafik Broar och plankorsningar Natur- och kulturvärden Boendemiljö Gällande planer Nationell banhållningsplan Nationell plan för vägtransportsystemet Länstransportplan för Skåne Kommunala översiktsplaner Kommunala detaljplaner 25 5 Utredningens avgränsningar Omfattning Detaljeringsgrad Konsekvenser Teknik Miljö, hälsa och säkerhet Kostnader 27 6 Dimensioneringsförutsättningar Järnvägsspecifika tekniska krav Funktionskrav Framtida tågtyper Framtida tågtrafikmängder Trafikeringsförutsättningar 30 7 Översikt av studerade och förkastade alternativ Studerade och förkastade alternativ i förstudie Studerade och förkastade alternativ i järnvägsutredning Trelleborg nedre Sandmöllan Vipeängen 32 8 Gestaltning Järnvägen i landskapet Stationsutformning Bullerskydd och plantering 33 9 Länsstyrelsens godkännande av MKB Beskrivning av nollalternativet Utformning Genomförande Trafiktekniska konsekvenser Konsekvenser med avseende på miljö, hälsa och säkerhet Landskapsbild och bebyggelsemiljöer Kulturmiljö Naturmiljö Rekreation och friluftsliv Buller och vibrationer Hälsa och säkerhet Tillgänglighet och barriäreffekter Hushållning med naturresurser Sociala konsekvenser 38

5 11 Beskrivning av utredningsalternativen Utformning Trelleborg nedre Sandmöllan Vipeängen Broar och plankorsningar Konfliktpunkter mellan järnväg och planerad ringväg Genomförande Trelleborg nedre Sandmöllan Vipeängen Trafiktekniska konsekvenser Trelleborg nedre Sandmöllan Vipeängen Konsekvenser med avseende på miljö, hälsa och säkerhet Trelleborg nedre Sandmöllan Vipeängen Sociala konsekvenser Trelleborg nedre Sandmöllan Vipeängen Utvärdering av alternativ Jämförelser med avseende på teknisk standard och trafikfunktion Jämförelser med avseende på miljö, hälsa och säkerhet Jämförelser med avseende på sociala konsekvenser Nollalternativet Trelleborg nedre Sandmöllan Vipeängen Jämförelser med avseende på måluppfyllelser Jämförelser med avseende på investeringskostnad och samhällsekonomi Syfte Kalkylförutsättningar Jämförelse med utredningsalternativ Sammanställning kalkylresultat Banverkets preliminära slutsatser och ställningstagande Banverkets preliminära val av alternativ Motiv för Banverkets ställningstagande Sammanfattande slutsats Samråd Samråd under järnvägsutredningen Bilagor, referenser och underlagsrapporter 59 Bilagor 59 Referenser och underlagsrapporter 59 5

6 Förord Trelleborgsbanan är en cirka 25 km lång enkelspårig och elektrifierad järnväg som ansluter till kontinentalbanan vid Lockarp. Trelleborgsbanan ingår i godsstråket genom Skåne och på banan bedrivs i dag ingen persontågstrafik annat än ett nattåg Malmö-Berlin. Resandeutvecklingen i Skåne ökar i hög takt och Banverket planerar nu att höja kapaciteten för att möjliggöra pågatågstrafik på denna bandel. I föreliggande utställelsehandling beskrivs tänkbara stationslägen i Trelleborg och redovisas Banverkets preliminära ställningstagande. Slutligt beslut om val av alternativ tas efter det att utställelsen skett. Enligt förslag till ny framtidsplan anges att kapacitetsförstärkningen för Trelleborgsbanan senareläggs till efter Tidplanen för genomförande av projektet är osäker men Banverket anser att det är viktigt med ett beslut om stationsläge och därefter fortsatt planeringsarbete för att ha beredskap för ett tidigare genomförande. Utredningsarbetet har bedrivits inom Banverket med Banverket Projektering som konsult 6

7 Sammanfattning Bakgrund och syfte Tidigare utredningar Trelleborg är sista större orten i Skåne utan persontågstrafik Trelleborg är den sista av Skånes större tätorter som ännu inte har någon spårbunden persontågstrafik. Järnvägen finns men kapaciteten på spåret är dålig och stationer för resandeutbyte saknas. Skånetrafiken vill gärna binda samman Trelleborg med de övriga orterna i Skåne i Pågatågssystemet. Pågatågen är ett pendeltågssystem med flera olika linjer som förbinder ett flertal mindre orter, större samhällen och städer i Skåne. Naven i Pågatågssystemet är de större städerna Malmö, Lund, Helsingborg och Kristianstad, totalt trafikerar Pågatågssystemet 46 stationer i med 6 linjer. Förbättrade resmöjligheter med tåg Höjd kapacitet på banan kommer att i en första etapp medge Pågatågstrafik med halvtimmestrafik i båda riktningarna. Ska tågtrafiken i en nästa etapp förtätas erfordrars en utbyggnad till dubbelspår längs hela sträckan. Införandet av pågatågstrafik kommer att möjliggöra förbättrade möjligheter att nå Malmö, Lund, Köpenhamn och andra orter i regionen. Restiderna kommer att minska betydligt, exempelvis kan man nå Malmö på ca 30 min, Lund på 45 och Köpenhamn på 60 minuter. Förutom i Trelleborg byggs nya stationer för resandeutbyte i Östra Grevie och Västra Ingelstad. Busstrafiken som idag trafikerar sträckan Trelleborg-Malmö kommer att finnas kvar i en omfattning som får anpassas efter trafikutvecklingen. Godsstråket är viktigt och får inte begränsas av persontågstrafiken Trelleborgsbanan är ett viktigt godsstråk och förbinder Sverige till kontinenten med järnvägsfärjor. Införandet av persontågstrafik medge fortsatt godstrafik. Längs banan finns idag mötesstationer i Skytts Vemmerlöv och Västra Ingelstad (Jordholmen). För att möjliggöra att längre godståg kan trafikera banan förlängs dessa mötesstationer och kompletteras med en ny i stationsläget Östra Grevie. Syftet med järnvägsutredningen är att i Trelleborg hitta den lämpligaste lokaliseringen för en ny station. Förstudien I förstudien utreddes tre alternativ för en ny station i Trelleborg alternativen Sandmöllan, Vipeängen och Trelleborg nedre. Inga av dessa alternativ gick att utesluta och har utretts vidare i denna järnvägsutredning. Studerade alternativ vid ny stationslokalisering i Trelleborg Tre alternativ har studerats, Sandmöllan Vipeängen och Trelleborg nedre. Sandmöllan och Vipeängen är två alternativ som innebär helt ny spårdragning i Trelleborg. Trelleborg nedre är befintlig bana med ny station i anslutning till den gamla. Alternativen är tekniskt likvärdiga men skiljer i kostnad, tillgänglighet, markintrång, restid och buller. Alternativ Sandmöllan ansluter Trelleborg nästan rakt norr ifrån parallellt med väg 108. Från Skytts Vemmerlöv går järnvägen på bro över väg 108 och fortsätter parallellt med vägen. Anslutande vägar till 108:an antingen stängs eller passeras planskilt. Spårområdet tar mark i anspråk längs väg 108. Bullerskyddsåtgärder blir nödvändiga längs banan och kommer att minska det totala bullret från väg- och tågtrafik för de som bor öster om 7

8 SAMMANFATTNING järn vägen. Stationen utformas som mellanplattform med plattformslängd på 260 meter. Stationen har ett halvcentralt läge med gångavstånd till Centrum och Sjukhuset. Alternativet har dålig koppling till större arbetsplatser som Trelleborg AB. Kostnaden för alternativ Sandmöllan är 620 Mkr. Alternativ Vipeängen ansluter Trelleborg från nordväst, där spårområdet tangerar befintlig bebyggelse. Stationsområdet ansluter mitt emellan flera bostadsområden och har ungefär samma tillgänglighet till Centrum och Sjukhuset som alternativ Sandmöllan. Kopplingen till större arbetsplatser är för alternativ Vipeängen något bättre än för Sandmöllan. Vipeängen har goda förutsättningar att anpassas till Trelleborgs framtida utbyggnad, även om det idag ligger i ett område utan större liv och rörelse. I nära anslutning till stationsområdet finns stora ytor för fortsatt exploatering. Stationen utformas som mellanplattform med plattformslängder på 260 meter. Kostnaden för alternativ Vipeängen är 560 Mkr. Trelleborg nedre följer dagens bana och ansluter till den befintliga stationen. Stationen utformas med en mellanplattform på 260 meter. En ny station byggs i direkt anslutning till den äldre befintliga stationsbyggnaden. Jämfört med de andra alternativen har alternativ Trelleborg nedre bäst tillgänglighet till Centrum, Sjukhuset och andra större arbetsplatser. Trelleborg nedre har störst upptagningsområde för boende vilket beror på den högre andelen flerbostadshus i Centrum. Alternativet har också den kortaste nybyggnadssträckan, och har den lägsta kostnaden av alternativen. Kostanden för alternativ Trelleborh nedre är 450 Mkr. Restiden för Trelleborg nedre är ca 2 minuter längre än för alternativen Sandmöllan och Vipeängen. Miljökonsekvenser Kapacitetsförstärkningen antas ge en viss överflyttning av resenärer från väg- till järnvägstrafik. Detta leder till minskade utsläpp av kväveoxider, koldioxid och partiklar och därmed en förbättrad luftkvalitet i Trelleborgs stad. Övriga miljöeffekter består främst av ökat buller och barriäreffekter. Med alternativ Sandmöllan och Vipeängen följer också ianspråkstagande samt splittring av brukad åkermark. Alternativ Sandmöllan och Vipeängen förändrar också landskapsbilden då järnvägens barriärer i det flacka åkerlandskapet förstärks. Med alternativ Vipeängen sker nydragningen delvis i ett smalt grönstråk längs den äldre banvallen och delvis i ett närliggande koloniområde som minskas till ytan. I båda alternativen försämras möjligheten till närrekreation då mindre rekreationsområden minskas eller styckas upp. Med alternativ Sandmöllan förstärks barriären utmed väg 108 och tillgängligheten för boende öster och väster och korridoren försämras betydligt om inte åtgärder vidtas. Med alternativ Vipeängen försämras tillgängligheten till koloniområdena betydligt. Alla alternativ kommer att leda till en ökad biltrafik runt området för planerad stationsparkering. Banverkets preliminära ställningstagande Det alternativ som bäst uppfyller de krav som ställs på en fungerande station med hänsyn till miljöaspekter och tillgänglighet är alternativ Trelleborg nedre. Trelleborg nedre ger minst markintrång och ger bäst tillgänglighet till målpunkter i samhället. Vipeängen och Sandmöllan innebär nya barriärer och mer markanspråk då båda alternativen är nysträckningar. Alternativ Sandmöllan ger också större påverkan på befintlig bebyggelse. Restiden från Trelleborg nedre jämfört med restiden från Sandmöllan och Vipeängen blir något längre (ca 2min) och kapaciteten något lägre då persontåg och godståg får dela bana på en längre sträcka. Alternativ Trelleborg nedre har den lägsta kostnaden ca 450 Mkr innebärande ca 100 Mkr mindre än det näst lägsta Vipeängen. Sandmöllan är ca 170 Mkr dyrare än Trelleborg nedre. Banverket bedömer preliminärt att stationsläge Trelleborg nedre sammantaget är det bästa av de tre alternativen. Slutligt ställningstagande tas efter järnvägsutredningens utställelse och efter inkomna yttranden. Ovan angivna kostnader avser kostnader för alla åtgärder längs banan och inkluderar således nya station i Östra Grevie och Västra Ingelstad och utbyggnad av dubbelspår Hyllie-Lockarp. 8

9 1 Bakgrund och syfte 1.1 Bakgrund Nuvarande järnväg Trelleborgsbanan är en ca 25 km lång enkelspårig och elektrifierad järnväg, som ansluter till Kontinentalbanan vid Lockarp. På sträckan Trelleborg-Lockarp finns det idag två mötesstationer med 650 meters längd vardera, Västra Ingelstad (Jordholmen) och Skytts Vemmerlöv. Banans största tillåtna hastighet (sth) är 110 km/h, och största tillåtna axellast (STAX) 22,5 ton. Trelleborgsbanan passerar förbi samhällena Östra Grevie med ca 400 invånare och Västra Ingelstad med ca 700 invånare. Trelleborgsbanan är ett viktigt godsstråk och ingår som en del i det europeiska transportnätverket TEN (Trans European Network). Denna status innebär att järnvägen har ett speciellt högt värde som sammanbindande infrastrukturlänk mellan länder i Europa. Längs banan bedrivs det i nuläget ingen dagtågstrafik/ persontågstrafik annat än ett nattåg Malmö-Berlin. Nattåget går med en dubbeltur per dag under sommarmånaderna, övrig tid går Berlintåget med tre dubbelturer per vecka. För att kunna bedriva konkurrenskraftig regional tågtrafik behöver kapaciteten ökas, så att banan medger pågatågstrafik med två tåg i timmen i vardera riktningen. Restiderna jämfört Helsingborg Helsingör Travemünde Ängelholm Landskrona Köpenhamn Kastrup Malmö Travemünde Kävlinge Trelleborg Klippan Lund Svedala Eslöv Skurup Sassnitz Rostock Höör Tomelilla Ystad Hässleholm Kristianstad Bornholm Świnoujście Bromölla Simrishamn Sölvesborg Lantmäteriet Figur 1.1: Skånes järnvägar och större vägar. För Trelleborgsbanan gällar att det idag inte går någon Pågatågstrafi k vilket innebär att järnvägslinjen borde varit grå. Syftet med utredningen är dock att upplåta banan för persontågstrafi k när Citytunneln öppnas. med dagens busstrafik kommer att minska och en uppgradering av banan innebär också att Trelleborg kan kopplas samman med det övriga järnvägsnätet i Skåne, angränsande län samt Köpenhamnsregionen. Banan utpekades i Banverkets framtidsplan som en bana där regional persontågstrafik ska möjliggöras. Framtidsplanen är dock under omarbetning och ett förslag till reviderad framtidsplan för järnvägen har till regeringen lämnats. Enligt förslaget anges att kapacitetsförstärkningen av Trelleborgsbanan senareläggs till efter år Utvecklingen av järnvägen i Skåne Resandeutvecklingen i Skåne ökar i hög takt. Bra förbindelser med järnväg och ett regionalt anpassat linjesystem, se figur 1.1, har bidragit till den höga ökningen. Det är två system med dels så kallade Pågatåg och dels så kallade Öresundståg som har gjort resandeutvecklingen möjlig. Ca 21 miljoner resor gjordes 2006 med Skånetrafikens färdbevis, vilket är ca 15 procent mer än under samma period året före. Uppskattningsvis 28 miljoner resor utfördes under 2006 och under 2007 förväntades resandet öka i omfattning. De länsöverskridande resorna ingår inte i denna redovisning. 9

10 Stark trafikutveckling på järnvägen kräver stora investeringar Utvecklingen av den regionala trafiken har lett till stora investerings behov för järnvägsinfrastrukturen men utvecklingen har också lett till problem. Den resandeökning som skett tillsammans med bristande kapacitet har lett till överfulla tåg i högtrafik. Eftersom turtätheten inte kan bli mycket högre än vad den är idag har tågoperatörerna börjat trafikera banorna med dubbel- och trippelkopplade tågset, för att rymma alla resenärer. För detta krävs längre plattformar på ett flertal stationer. och knutit samman fler och fler orter som nu ingår i en gemensam arbetsmarknadsregion. Hög turtäthet och snabba restider har varit avgörande delar i den positiva utvecklingen. Öresundstågen binder samman angränsande regioner med Skåne Öresundstågen har färre stopp och trafikerar enbart större orter. Det är både ett lands- och länsöverskridande tågsystem med förbindelser till bland annat Göteborg, Kalmar, Kristianstad, Växjö och Köpenhamn/Kastrup och Karlskrona. BAKGRUND OCH SYFTE Malmö har idag en säckstationslösning vilket innebär att tågen åker in på stationen och sedan tillbaka, de kan alltså inte åka igenom. Detta påverkar kapaciteten i hög grad och också turtätheten. Den stora investeringen som Citytunneln innebär, kommer att öka den volym av tåg som kan trafikera Malmö station. Samtidigt byggs också två nya stationer i samband med Citytunnelbygget, Triangeln och Hyllie, som båda kommer utgöra viktiga målpunkter i Skåne. Nytt fyrspår på Södra Stambanan mellan Malmö och Flackarp strax söder om Lund kommer också innebära att ökat antal tåg kan trafikera Malmö, men kapacitetsförstärkningen dröjer. Banverket Figur 1.2: Pågatågstrafi ken Det saknas idag trafi k Malmö-Trelleborg, samt Malmö-Staffanstorp Öresundstågen innebär att det är enklare för långpendlare, studenter och affärsresenärer att nå Öresundsregionen på ett smidigt sätt från Småland, Blekinge och Halland. Eftersom Öresundstågen stannar vid Kastrups flygplats medger det också ökad tillgänglighet till flera stora europeiska städer med flyg. På så vis skapas förutsättningar för ökat affärsutbyte mellan södra Sverige och länderna i övriga Europa. För resande till och från Trelleborg kan i framtiden smidiga byten ske i Hyllie, Triangeln eller Malmö C mellan Pågatågen och Öresundstågen Tidigare utredningar och beslut Det är nödvändigt att den positiva utvecklingen kring järnvägstrafiken består för att Skåne och Öresundsregionen ska stå sig i konkurrensen med andra växande regioner på den globala marknaden. Systemen med Pågatåg och Öresundståg har underlättat för arbetspendling och lett till förstorade geografiska områden för samordnad arbetsmarknadsplanering. Pågatågen startmotorn i den skånska regionförstoringen Banverket genomförde 2005 en förstudie, där tre olika alternativa stationslokaliseringar studerades. Fem olika kapacitetsanpassningar utreddes tillsammans med stationsläget Sandmöllan, Vipeängen och Trelleborg nedre. I den fortsatta utredningen kunde Banverket inte utesluta något alternativ, varför alla tre utredningsalternativen ingår i järnvägsutredningen. Utöver stationslokaliseringarna utreddes också kapacitetshöjande åtgärder med nya och förlängda mötespår i förstudien. 10 Pågatågstrafiken startade under början av 1980-talet på sträckorna Malmö-Lund-Landskrona / Eslöv-Helsingborg och har successivt växt till att omfatta ett 40-tal stationsorter i Skåne med fem olika linjer. Pågatågen har med konkurrenskraftiga priser och korta restider bidragit till att flera orter med dagspendlingstillgänglighet till Malmö, Lund, Helsingborg och Köpenhamn har blivit attraktiva att bo i. Möjligheten att kombinera både attraktivt boende med lägre huspriser har bidragit till den snabba utvecklingen. Pågatågslinjerna har successivt förlängts Figur 1.3: Öresundstågstrafi ken Banverket Nya stationer med resandeutbyte ska finnas i Västra Ingelstad och Östra Gervie. Banverket bedömer att det inte behövs någon järnvägsutredning för dessa delar. Parallellt med järnvägsutredningen sker en förprojektering av dessa stationsområden.

11 Alternativa stationslägen för Pågatågstrafik Trelleborg RÄMPEDAL HAMMARLÖV Ny persontågsstation Järnvägsområde Sandmöllan Järnvägsområde Vipeängen Järnvägsområde Trelleborg Nedre Alternativ för ny järnväg Utredningsområde Rämpedal Hoppet Syftet med föreliggande järnvägsutredning är att hitta det lämpligaste alternativet för stationsetablering i Trelleborg för ny Pågatågstrafikering. Förstudien utredde stationsalternativen Trelleborg nedre, Sandmöllan och Vipeängen och denna utredning behandlar samtliga tre alternativ. Alternativen utreds med avseende på funktion, ekonomi och miljö- och hälsopåverkan. Alternativen jämförs också mot alternativet att inte genomföra järnvägsutbyggnaden. Brunshill Flintedal Almlunda Arnestorp Södergård VEMMERLÖV Gyllegård Arvidsro Nytorp Karlsnäs VÄSTERVÅNG Knäckekärr Gyllåkra MELLANKÖPINGE Högalid Östra Vång ÅKARP Sporthall Fotbollspl. Idrottsplats Kolonniområde n Krematorium Östervångsparken N. Kyrkogården Ängshög Utredningsområdet Utredningsområdet omfattar från i norr, Skytts Vemmerlöv vid Ståtorpsån, till hamnen i söder. Området sträcker sig i väster i sidled från väster om väg 108 till öster om Mellanköpinge. Inom detta område ryms de tre alternativen samt befintlig järnväg och de flesta effekterna kommer att uppstå inom detta område. Granlunda MELLANKÖPINGE K Y R K O K Ö PIN G E Kolonniområde Kyrkoköpinge Mellanköpinge Västra Egnahem Karlsfält ÅKARP Sjukhus Vattenverk Pilevall Ripatorget V. Kyrkogården Stadsparken Stortorget Museum Badhus Sapellplan Gamla torget Skånetrafiken som är huvudman för såväl busstrafiken som Pågatågstrafiken arbetar för att en så stor del som möjligt av de regionala resorna ska ske spårbundet. Busstrafiken som idag finns på sträckan kommer att finnas kvar i en omfattning som får anpassas efter trafikutvecklingen. För Skånetrafiken och kommunerna i Skåne är regional tågtrafik på så många sträckor som möjligt är ett långsiktigt mål. Att påbörja Pågatågstrafikering på Trelleborgsbanan är därför angeläget. Tågtrafiken är miljövänligare och säkrare än busstrafiken, men båda färdmedlen buss och tåg är betydligt bättre än transport med bil. Tågtrafiken erbjuder också bättre kopplingar till orterna norr om Malmö och mot Köpenhamn som inte busstrafiken kan konkurrera med. Däremot trafikeras sträckan Malmö-Trelleborg med bussar med mycket hög turtäthet idag, samtidigt som många fortfarande också pendlar med bil på sträckan. Kolonniom Fotbollsplaner Frikyrka Nyhamnen Plantskola Österlid Fiskehamn Kontinentplan Tullstation Fagerängen Lotsplats Sjöräddningsstation Sandmöllan är det västligare av de två nya alternativen och ansluter rakt norrifrån längs väg 108 från befintlig järnväg i höjd med Skytts Vemmerlöv. Vipeängen innebär en nydragning av järnvägen på ca 2 km. Vipeängen angör Trelleborg via en äldre banvall mellan alternativ Sandmöllan och den befintliga järnvägssträckningen. Vipeängen innebär en nydragning av järnvägen på ca 2 km. Utredningsområdet för Trelleborg nedre följer befintlig bana. Alternativet ansluter till den gamla stationen vid hamnen. Stationen har inte har varit i bruk sedan 1970-talet och spåren i anslutning till stationen är delvis upprivna. Ny persontågstrafikering via Trelleborg nedre innebär att stationen behöver kompletteras med nya spår och plattformar Busstrafiken byts mot tågtrafik BAKGRUND OCH SYFTE 1.2 Syfte Museum Trelleborg INNERSTADEN Trelleborgsrännan östra Öster Jär Trelleborg yttre västra Trelleborg yttre östra 200 Lantmäteriet m S kala 1:20000 Figur 1.4: Utredningsområdet. Grön korridor visar den västliga sträckningen mot Sandmöllan. Sträckningen går på östsidan om befintlig väg 108. Vid nybyggnad kommer järnvägen att gå planskilt med väg och gång- cykeltrafiken. Orange korridor via den gamla banvallen till Vipeängen utgör det alternativ som tillkom sent i planeringsprocessen. Blå korridor utgörs av den befintliga järnvägen med ny anslutning till det befintliga stationshuset. Blå korridor analyseras i sin helhet men det är inte säkert att åtgärder på banan behöver göras i hela korridorens sträckning. Det har tidigare bedrivits persontågstrafik på banan men den lades ned För att regional tågtrafik ska bli konkurrenskraftig gentemot buss och bil krävs det uppgraderingar på Trelleborgsbanan i form av hastighetsanpassning till 160 km/h och att stationen/stationerna lokaliseras så bra som möjligt. Det är viktigt att en så stor andel bostäder och arbetsplatser nås inom rimligt gång- och cykelavstånd. De allra flesta anslutningsresorna sker med cykel eller promenad. 11

12 BAKGRUND OCH SYFTE 12

13 2 Planeringsprocessen 2.1 Fyrstegsprincipen Vid planering av järnvägar ska en fyrstegsprincip tillämpas för att hushålla med resurser och effektivisera systemet. De fyra stegen innebär att åtgärder för att förbättra förhållandena ska analyseras i följande ordning: Steg 1. Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt Steg 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig järnväg Steg 3. Åtgärder som förbättrar befintlig järnväg Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder För det aktuella projektet är steg 1 3 genomförda eller inte aktuella. Den nuvarande järnvägen har konstaterats vara otillräcklig för att kunna tillgodose Pågatågstrafik. En utbyggnad av banan är därmed nödvändig för att öka kapaciteten. 2.2 Planeringssteg och utgångspunkter för utredningsarbetet Planeringsprocessen för järnvägar är till för att utreda olika alternativ och lösningar så att det bästa alternativet kan väljas. Processen består av flera skeden (förstudie, järnvägsutredning och järnvägsplan) där alternativen successivt minimeras för att nå den bästa tänkbara lösningen. Planeringsprocessen är regle- rad i lag och följer den process som i övrigt gäller i all samhällsplanering. En järnvägsutredning kan i grova drag jämställas med en fördjupad översiktsplan inom den kommunala planeringen Förstudie I förstudieskedet prövas vilka tänkbara lösningar som är genomförbara med rimliga konsekvenser för funktion, miljöpåverkan, teknik, ekonomi. De lösningar som anses vara olämpliga att genomföra väljs bort medan de genomförbara lösningarna/lösningen utreds vidare i nästa planeringsskede Järnvägsutredning Finns det flera likvärdiga alternativ så inleds en järnvägsutredning. I järnvägsutredningen prövas, analyseras och utvärderas de genomförbara lösningarna som framkom i förstudien. Syftet är att ta fram underlag för beslut där den lämpligaste lösningen väljs. I en järnvägsutredning ska det ingå en miljökonsekvensbeskrivning som ska godkännas av länsstyrelsen. För nya järnvägar för fjärrtrafik och nya spår längre än fem kilometer ska även den tilltänkta järnvägen eller större förändring av befintlig järnväg tillåtlighetsprövas av regeringen. Detta regleras i miljöbalken. Ett regeringsbeslut omfattar tillåtlighet av järnvägen inom ett visst område (korridor). För detta projekt krävs inte någon tillåtlighetsprövning Lagen om byggande av järnväg Järnvägar ska enligt 1 kap. 4, lagen om byggande av järnväg, planläggas och byggas med ett sådant läge och utförande att ändamålet med järnvägen kan uppnås med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Efter varje planskede sker en utställelse där allmänhet, organisationer, myndigheter med flera har möjlighet att lämna synpunkter. Utställelsetiden är i regel minst 4 veckor. I samtliga planeringsskeden finns möjlighet att lämna synpunkter vilket oftast görs under samrådsmöten. Samrådsmöten sker bland annat med myndigheter, organisationer och med allmänheten. Inkomna yttranden från samråden arbetas in i utredningen. De två första skedena med förstudie och järnvägsutredning har ingen juridisk bindning men utgör ett omfattande underlag för järnvägsplanen där det slutliga alternativet utreds. Järnvägsplanen är juridiskt bindande och ger Banverket rätt att anlägga järnvägen. 13

14 2.2.4 Miljöbalken Förutom Lagen om byggande av järnväg regleras det i Miljöbalken (MB) hur planering och byggande av järnväg ska gå till. Enligt MB ska en långsiktigt hållbar utveckling främjas. Plan- och bygglagen PLANERINGSPROCESSEN Plan- och bygglagen reglerar den kommunala planeringen. Kommunens planering bör ske parallellt med järnvägsplaneringen och det som redovisas i järnvägsplanen får inte stå i strid mot detaljplaneringen. Det är därför viktigt med samordning av de två processerna. Anpassning för vägar, som kan bli aktuellt med förändrade dragningar av järnvägen, regleras i Väglagen. Även Kulturminneslagen har betydelse i planering av järnvägar då fornminnen och fornlämningar är skyddade i lag och kan påverka valet av alternativ. Banverkets styrning av processen Banverket har i sin tur en regelsamling för utredningsskedena, förstudie, järnvägsutredning och järnvägsplan, som beskriver vad varje del ska innehålla och omfatta. Efter att järnvägsplanen är färdig och har vunnit laga kraft arbetas systemhandlingar (ritningar) fram som beskriver spårens läge, banvallens utformning, kraftledningsstolpar, signalsystem och andra säkerhetsanordningar. 14

15 3 Visioner och planeringsmål I detta kapitel redovisas visioner och planeringsmål för projektet. Uppfyllelsen av respektive mål presenteras i kapitel Ett hållbart transportsystem Regeringen har i sin proposition 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem, föreslagit inriktning av den fortsatta planeringen av transportinfrastrukturen. Begreppet ett hållbart transportsystem definieras som ett transportsystem som: - gör det möjligt att tillgodose enskilda människors, företags och föreningars grundläggande behov av kommunikation och utveckling på ett säkert och för människor och ekosystem sunt sätt och som främjar jämlikhet inom och mellan generationerna - är prisvärt, fungerar rättvist och effektivt, erbjuder olika typer av transportmöjligheter, stöder en konkurrenskraftig ekonomi och balanserad regional utveckling - begränsar utsläpp och avfall till en mängd som jorden kan absorbera, använder förnybara tillgångar till eller under den nivå där dessa kan förnya sig, utnyttjar tillgångar som inte kan förnyas i eller under den takt förnybara ersättningar kan utvecklas samt minimerar konsekvenserna av markutnyttjande och buller. Banverket ska i järnvägsplaneringen verka för ett hållbart transportsystem. 3.2 Nationella inriktningsmål Nollvisionen Riksdagen fastställde 1997 en långsiktig vision för trafiksäkerheten, den så kallade nollvisionen. Nollvisionen ska vara det långsiktiga målet för trafiksäkerheten som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Barnkonventionen Sverige är anslutet till FN:s konvention om barns rättigheter, barnkonventionen. Konventionen innebär bland annat att alla barn har samma rättigheter och lika värde och att ingen får diskrimineras samt att barnets bästa ska alltid komma i första rummet. Barnkonventionen ska beaktas vid beslutsfattande som påverkar deras rättigheter och miljö Jämställdhetsmål Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma möjlighet att forma samhället och sina egna liv. Under det övergripande målet finns fyra delmål: Jämn fördelning av makt och inflytande Ekonomisk jämställdhet Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Det första delmålet innebär att kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Inom järnvägsplaneringen kan detta målet beaktas till exempel genom utformning och genomförande av samråd. Genom att underlätta för kvinnor att delta i samråden kan den ofta överrepresenterade mansdominansen balanseras Handikappmål Människor med funktionshinder har lika rättigheter och skyldigheter som andra. De nationella handikappmålen är: En samhällsgemenskap med mångfald som grund Att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet Jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. 15

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan

Läs mer

Godsstråket genom Skåne - för både persontrafik och godstrafik

Godsstråket genom Skåne - för både persontrafik och godstrafik 2012-06-13 Godsstråket genom Skåne - för både persontrafik och godstrafik Kommunerna längs Godsstråket genom Skåne ser stora möjligheter och potential för att stråket i framtiden ska ha en viktig roll

Läs mer

3 Utredningsalternativ

3 Utredningsalternativ 3 U T R ED N I N GS A LT ER N AT I V O CH U R VA L SPRO CESS 3 Utredningsalternativ Det finns tre korridorer (Röd, Blå och Grön) för Ostlänken mellan Norrköping och Linköping som skiljer sig åt genom att

Läs mer

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg 2016-05-30 Innehåll Götalandsbanan av enorm betydelse... 3 Ulricehamn ställs utanför... 4 Nyttor som går förlorade... 4 Götalandsbanan

Läs mer

Sammanfattnin: Bilaga

Sammanfattnin: Bilaga Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell

Läs mer

1 Bakgrund och syfte. 1.1 Historik

1 Bakgrund och syfte. 1.1 Historik 1 Bakgrund och syfte 1.1 Historik Runt år 1940 hade såväl hamnarna i Sölvesborg, Karlshamn och Ronneby som i Karlskrona direkta järnvägförbindelser inåt landet. Från Olofström fanns två järnvägar söderut

Läs mer

November 2015 Lommabanan

November 2015 Lommabanan November 2015 banan Kävlinge Furulund Malmö Om banan banan sträcker sig från Kävlinge i norr till Arlöv i söder där den ansluter till Södra stambanan. Banan som öppnades för trafik år 1886 är enkelspårig

Läs mer

I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats:

I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats: 4 Alternativ 4.1 Förutsättningar för lokaliseringen I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats: Vägkorridorer för ny sträckning av väg 44 studeras, se avsnitt 2.5.1 Geografiska

Läs mer

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 1/6 Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 Bakgrund Sverige har fungerande persontågstrafik till och från Norge och Danmark men ingen trafik till eller från Finland

Läs mer

3. UTREDNINGSALTERNATIV

3. UTREDNINGSALTERNATIV 3. UTREDNINGSALTERNATIV Figur 3.6.1 Översikt över studerade alternativ 65 3. UTREDNINGSALTERNATIV UA1o med triangel öst UA1o innebär att Ystadbanan bibehålls och kompletteras med ett stickspår till Sturups

Läs mer

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande. STADSLEDNINGSKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 2009-10-29 DNR 314-2120/2009 DNR E2009-000-01681 DNR T2009-000-03390 DNR 2009-011868-217 Kontaktperson stadsledningskontoret

Läs mer

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 8 Västlänken

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 8 Västlänken Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 8 Västlänken 1 Målbild Tåg 2035 Underlagsrapport PM 8: Västlänken Arbetet med Målbild Tåg 2035 utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland

Läs mer

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6 Kommunikationer 91 92 KOMMUNIKATIONER Skurups kommun ligger i ett bra kommunikationsläge, med goda möjligheter att resa både in- och utrikes. Köpenhamn nås inom en timme med tåg och från hamnarna i Trelleborg

Läs mer

8.14 Samlad bedömning

8.14 Samlad bedömning 8.14 Samlad bedömning I detta och tidigare kapitel har förutsättningarna för och effekterna av en dragning av Norrbotniabanan inom respektive korridor redovisats. För att ge en mer helhetlig bild görs

Läs mer

ÄLVDALSBANAN 2009-07-01

ÄLVDALSBANAN 2009-07-01 ÄLVDALSBANAN 2009-07-01 Mora Älvdalens Järnväg AB Byggtid 1898 1900 Trafik MVJ t o m 1909 Broförbindelse över Österdalälven i Mora år 1896. FRMJ Trafikerades av GDJ under åren 1909 1948. Banan förstatligades

Läs mer

Trafikanalys Kompletterande arbeten för ny järnväg Göteborg - Borås

Trafikanalys Kompletterande arbeten för ny järnväg Göteborg - Borås Trafikanalys Kompletterande arbeten för ny järnväg Göteborg - Borås 2012-09-14 Stockholm, 2012-09-14 Vectura Division Transport och Samhälle Box 4107 171 04 Solna Svetsarvägen 24 www.vectura.se Växel:

Läs mer

VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR. 3.1 Riksväg 68

VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR. 3.1 Riksväg 68 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR 3.1 Riksväg 68 Av alternativen från förstudien har tre korridorer valts att gå vidare att studeras närmare i den fortsatta planeringsprocessen. Alternativen Genom Fors

Läs mer

Omläggning av allmänna vägar i Östra Grevie i samband med Trelleborgsbanans utbyggnad

Omläggning av allmänna vägar i Östra Grevie i samband med Trelleborgsbanans utbyggnad Förstudie Omläggning av allmänna vägar i Östra Grevie i samband med Trelleborgsbanans utbyggnad Vellinge kommun, Skåne 2010-12-17 Beslutshandling 0 Dokumenttitel: Omläggning av allmänna vägar i Östra Grevie

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Blekinge i Sverigeförhandlingen Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik 1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening

Läs mer

Förstudie slutrapport 2011-05-09. Lerums Kommun, Västra Götaland

Förstudie slutrapport 2011-05-09. Lerums Kommun, Västra Götaland Förstudie slutrapport 2011-05-09 Västra Stambanan, Göteborg Skövde, Punktinsatser för effektivare tågtrafik Förbigångsspår Lerum/Stenkullen Lerums Kommun, Västra Götaland Ärendennummer: TRV 2011/34318

Läs mer

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar Dnr: 09-154.20 Tjänsteutlåtande 2009-09-14 Georgia Larsson Förslag till yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra

Läs mer

varbergs tunneln Nu fortsätter resan mot dubbelspår och ny station

varbergs tunneln Nu fortsätter resan mot dubbelspår och ny station varbergs tunneln Nu fortsätter resan mot dubbelspår och ny station Klartecken för Varbergstunneln Utbyggnaden av Västkustbanan till dubbelspår har pågått i många år. Den 21 mars 2013 kom regeringens tillåtlighetsbeslut

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

Åtgärdsstrategier. Jämförelsealternativet (JA) Utvecklingsalternativet (UA)

Åtgärdsstrategier. Jämförelsealternativet (JA) Utvecklingsalternativet (UA) Åtgärdsstrategier Flexibilitet är ett nyckelord för studier/analyser i tidiga planeringsskeden. Trots prognoser och utvecklingstrender är det svårt att veta exakt hur rv 55 kommer att utvecklas framöver,

Läs mer

Förstudie Mötesspår mellan Karlshamn och Bräkne-Hoby. Jenny Åkerholm 040-20 29 45 jenny.akerholm@banverket.se

Förstudie Mötesspår mellan Karlshamn och Bräkne-Hoby. Jenny Åkerholm 040-20 29 45 jenny.akerholm@banverket.se Förstudie Mötesspår mellan Karlshamn och Bräkne-Hoby Jenny Åkerholm 040-20 29 45 jenny.akerholm@banverket.se Dagordning Trafikering Sven Hult, Blekingetrafiken Projektet Peter Andersson, Tyréns Miljö Edyta

Läs mer

Banbeskrivningar Godsstråket genom Skåne

Banbeskrivningar Godsstråket genom Skåne Banbeskrivningar Godsstråket genom Skåne Ängelholm -Åstorp sträckningen mellan Ängelholm och Åstorp ingår i Godsstråket genom Skåne och är sista bandelen innan godsstråket går ihop med Västkustbanan och

Läs mer

E6.21 Lundbyleden, delen Brantingmotet Ringömotet. Samråd December 2014 januari 2015

E6.21 Lundbyleden, delen Brantingmotet Ringömotet. Samråd December 2014 januari 2015 E6.21 Lundbyleden, delen Brantingmotet Ringömotet Samråd December 2014 januari 2015 Vägplan ger markåtkomst för vägen Planläggning Åtgärdsval Utredningsarbete VAR ska den nya vägen gå och HUR ska den utformas

Läs mer

Storstadspaket för infrastruktur i Skåne

Storstadspaket för infrastruktur i Skåne Storstadspaket för infrastruktur i Skåne MalmöLundregionens elva kommuner har en gemensam syn på de mest prioriterade infrastruktursatsningarna i Skåne. Med anledning av Region Skånes arbete med ett paket

Läs mer

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-09-16 Diarienummer N140-0361/13 Utvecklingsavdelningen Birgitta Flärdh Telefon: 031-366 83 55 E-post: birgitta.flardh@norrahisingen.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra

Läs mer

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna Del 2 Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna En områdesbeskrivning har gjorts i syfte att inventera Östra Dalslundsområdet med dess planförutsättningar för geoteknik, trafi

Läs mer

ERTMS för en konkurrenskraftig järnväg

ERTMS för en konkurrenskraftig järnväg ERTMS för en konkurrenskraftig järnväg Ett gränsöverskridande, gemensamt trafikstyrningssystem för järnvägen och Europa behöver en konkurrenskraftig järnväg. Med detta i fokus beslutade EU 1996 att ett

Läs mer

Längs delsträcka 11 föreslås fyra hållplatslägen:

Längs delsträcka 11 föreslås fyra hållplatslägen: Vid handelsområdet i Väla lokaliseras den norra ändhållplatsen av spårvägen mellan Väla centrum och IKEA, spårvägen lokaliseras söderut under Djurhagshusvägen och Ängelholmsleden (E4) till norra änden

Läs mer

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2016 1 ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar,

Läs mer

ALLMÄNNA INTRESSEN - Kommunikationer

ALLMÄNNA INTRESSEN - Kommunikationer Kommunikationer Det övergripande målet för Sveriges transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringslivet i hela

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

FÖRENKLAD ÅTGÄRDSVALSSTUDIE VÄG 40 GENOM LANDVETTER

FÖRENKLAD ÅTGÄRDSVALSSTUDIE VÄG 40 GENOM LANDVETTER Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten FÖRENKLAD ÅTGÄRDSVALSSTUDIE VÄG 40 GENOM LANDVETTER Bullerskydd PUBLIKATION 2015:01 Titel: Datum: Beställare: Kontakt: Förenklad åtgärdsvalsstudie Väg 40

Läs mer

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Samrådshandling 2010-12-13 Objekt: 102734 Beställare: Lisbeth Gunnars, Orsa kommun Projektledare:

Läs mer

Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012.

Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012. PROGRAMSAMRÅDSREDOGÖRELSE Dnr KS/2012:80 Hur programsamrådet har bedrivits Plansamrådet har pågått under tiden 2012-09 03 2012-09-30 Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012. Förutsättningar

Läs mer

Ärendet behandlar godkännande av rapporten Lokaliseringsutredning, Tunnelbana Sofia - Gullmarsplan/söderort.

Ärendet behandlar godkännande av rapporten Lokaliseringsutredning, Tunnelbana Sofia - Gullmarsplan/söderort. JIL TJÄNSTEUTLÅTANDE Stockholms läns landsting 2015 os 03 Förvaltning för utbyggd tunnelbana LS 2015-0140 FUT 1501-0022 Ankom Stockholms läns landstin-' Landstingsstyrelsens beredning för utbyggd tunnelbana

Läs mer

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och 04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e

Läs mer

Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne

Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne Övergripande Skåne är med sin flerkärnighet och mångfald fantastiskt. I andra delar av landet blickas avundsjukt på pågatågseffekten, på hur satsningar

Läs mer

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar UPPSALA VÄSTERÅS KARLSTAD ÖREBRO ESKILSTUNA STOCKHOLM SÖDERTÄLJE JÄRNA TROLLHÄTTAN

Läs mer

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE MANIFEST FÖR ETT SAMVERKANDE SKÅNE Skåne är år 2030 en attraktiv och livskraftig region med flera starka tillväxtmotorer och en mångfald av livsmiljöer. Skåne har dragit

Läs mer

111 Information om Byggstart Skåne

111 Information om Byggstart Skåne PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida 2016-04-25 1 (1) KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Dnr KSF 2015/184 111 Information om Byggstart Skåne Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott tackar för informationen.

Läs mer

Flackarp Arlöv, fyra spår Åtta kilometer utbyggnad av Södra stambanan

Flackarp Arlöv, fyra spår Åtta kilometer utbyggnad av Södra stambanan Flackarp Arlöv, fyra spår Åtta kilometer utbyggnad av Södra stambanan Grönt ljus för Flackarp Arlöv, fyra spår Många fördelar med utbyggnaden Efterlängtat tillåtlighetsbeslut från regeringen skapar stora

Läs mer

Göteborg-Kornsjö Förslag till minskad restid

Göteborg-Kornsjö Förslag till minskad restid Tågförbindelsen mellan Göteborg och Oslo är i dagens läge mycket långsam och därmed knappast attraktiv, gäller främst person- men även godsstrafik. IC-förbindelsen Oslo-Göteborg är till och med långsammare

Läs mer

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021 SAMMANFATTNING Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021 Skåne del av en växande storstadsregion Skåne är idag en del av Öresundsregionens 3,7 miljoner invånare. För att möta morgondagens

Läs mer

Sverigeförhandlingen. Höghastighetsbanor Linköping-Borås Jönköping-Malmö. Kommunförbundet Skåne 2016-05-18. TMALL 0143 Presentation engelsk v 1.

Sverigeförhandlingen. Höghastighetsbanor Linköping-Borås Jönköping-Malmö. Kommunförbundet Skåne 2016-05-18. TMALL 0143 Presentation engelsk v 1. TMALL 0143 Presentation engelsk v 1.0 Sverigeförhandlingen Höghastighetsbanor Linköping-Borås Jönköping-Malmö Kommunförbundet Skåne 2016-05-18 SVERIGEFÖRHANDLINGEN Detta är det största sammanhållna samhällsutvecklingsprojektet

Läs mer

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 5 Reducerad busstrafik

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 5 Reducerad busstrafik Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 5 Reducerad busstrafik 1 Målbild Tåg 2035 Underlagsrapport PM 5: Reducerad busstrafik. Arbetet med Målbild Tåg 2035 utveckling av tågtrafiken

Läs mer

Rör inte vår åkerjord

Rör inte vår åkerjord Rör inte vår åkerjord Om Skåne läns nollvision för bebyggelse på jordbruksmark 12 mars 2013 Elisabet Weber länsarkitekt Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv en del av Öresundsregionen

Läs mer

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka Planbeskrivning Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka Antagandehandling enkelt planförfarande Upprättad i februari 2012, reviderad i juni 2012 av FÖRVALTNINGEN FÖR PLAN

Läs mer

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 1(8) Till Diarienr: N2013/2942/TE Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag: Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Regionförbundet och Landstinget i Jönköpings

Läs mer

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Sida 1 av 5 2013-09-09 Region Skåne 291 89 Kristianstad Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Region Skåne har av regeringen fått i uppdrag att upprätta en

Läs mer

Utreda behovet av och former för prioriterad kollektivtrafik. Utgöra ett underlag för fortsatt planering. Garantera att man inte bygger fast sig.

Utreda behovet av och former för prioriterad kollektivtrafik. Utgöra ett underlag för fortsatt planering. Garantera att man inte bygger fast sig. Kollektivtrafikstråket Helsingborg - Höganäs Juliet Leonette-Lidgren Samråd med allmänheten i Höganäs avseende Förstudie enligt lag om byggande av järnväg 2012-11-07 1 Förstudien ska... Utreda behovet

Läs mer

DELRAPPORT UTVÄRDERING AV SVERIGEFÖRHANDLINGENS URVALSKRITERIER OCH BESLUTSUNDERLAG, MARS 2016

DELRAPPORT UTVÄRDERING AV SVERIGEFÖRHANDLINGENS URVALSKRITERIER OCH BESLUTSUNDERLAG, MARS 2016 DELRAPPORT UTVÄRDERING AV SVERIGEFÖRHANDLINGENS URVALSKRITERIER OCH BESLUTSUNDERLAG, MARS 2016 Det har gått nästan två månader sedan Sverigeförhandlingen lämnade sitt besked om att höghastighetsbanans

Läs mer

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun Upprättad i januari 2008 reviderad i mars 2008 Miljö- och byggnämnden antog planen 2008-04-29 87. Planen vann laga kraft 2008-05-20

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Vi har i uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, som ska gå mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Den nya järnvägen kommer att knyta

Läs mer

Öresundsbron ur Malmös synvinkel

Öresundsbron ur Malmös synvinkel Öresundsbron ur Malmös synvinkel Paket processer utveckling Med grova penseldrag Klas Nydahl Malmö stad NVF 15 okt 2010 Paket -byggen i en ständig utvecklingsprocess exempel Malmö Öresundsbron med anslutn.

Läs mer

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län.

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län. Bilaga 1 Barnkonsekvensanalys Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län Projektnummer: Dokumenttitel:. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö.

Läs mer

Vägutredning beslutshandling E20 delen Tollered - Alingsås Objektnr 5196 Oktober 2001 E20, delen Tollered - Alingsås Beslutshandling 1 Innehållsförteckning Sida 1. Sammanfattning av vägutredningen 2 1.1

Läs mer

Reflektion från seminarium 1. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet

Reflektion från seminarium 1. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Reflektion från seminarium 1 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Viktiga budskap - Peter Uneklint, Trafikverket Det skarpa arbetet med ny nationell plan sker under 2016 och då gäller det för

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Vägutredning väg 19 Kristianstad-Broby, delen Kristianstad-Bjärlöv Kristianstad kommun, Skåne län

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Vägutredning väg 19 Kristianstad-Broby, delen Kristianstad-Bjärlöv Kristianstad kommun, Skåne län MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Vägutredning väg 19 Kristianstad-Broby, delen Kristianstad-Bjärlöv Kristianstad kommun, Skåne län Förslagshandling 2010-09-24, kompletterad 2010-10-13 Projektnummer: 88 1065

Läs mer

är öppen för på- och avstigning.

är öppen för på- och avstigning. Detaljplaneprogram Linbanans stationer Programförslaget innehåller fyra linbanestationer mellan Häggvik station och Väsjön. Möjlighet finns att förlänga sträckan med ytterligare en station i Södersätra.

Läs mer

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ Planområdet i Järvsö LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum 2016-02-26 Dnr 0370/13

Läs mer

Förstudie E45/väg 44 Trafikplats Överby i Trollhättan SAMRÅDSHANDLING. Trollhättans Stad, Västra Götalands län

Förstudie E45/väg 44 Trafikplats Överby i Trollhättan SAMRÅDSHANDLING. Trollhättans Stad, Västra Götalands län Förstudie E45/väg 44 Trafikplats Överby i Trollhättan SAMRÅDSHANDLING Trollhättans Stad, Västra Götalands län Objektnr: 108113 Juni 2012 Publicerad 2012-06-21 Beställare Kontaktperson Trafikverket Örjan

Läs mer

FÖRSTUDIE Bergslagsbanan, Gävle - Storvik. Gävle och Sandvikens kommun, Gävleborgs län. Slutrapport 2011-05-30 Dnr TRV 2010/28058

FÖRSTUDIE Bergslagsbanan, Gävle - Storvik. Gävle och Sandvikens kommun, Gävleborgs län. Slutrapport 2011-05-30 Dnr TRV 2010/28058 FÖRSTUDIE Bergslagsbanan, Gävle - Storvik Gävle och Sandvikens kommun, Gävleborgs län Slutrapport 2011-05-30 Dnr TRV 2010/28058 Titel: Förstudie Bergslagsbanan, Gävle - Storvik, Gävle och Sandvikens kommun,

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Skåne län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun

Läs mer

SÖRÅKER-TORSBODA LOGISTIKCENTER Timrå kommun, Västernorrlands län

SÖRÅKER-TORSBODA LOGISTIKCENTER Timrå kommun, Västernorrlands län Kombiterminal, logistikföretag Indalsälven Upplagsytor gods Torsboda E4 Norrån Kråkholmen Söråker Natura 2000-område Utredningsområde för eventuell framtida utbyggnad till containerhamn FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN

Läs mer

Reservation Ärenden 33 & 34 - Västlänken

Reservation Ärenden 33 & 34 - Västlänken Reservation Ärenden 33 & 34 - Västlänken Allmänt Vägvalet anser att de föreslagna detaljplanerna inte bör genomföras. Motiveringen framgår nedan: Tågtunneln i Göteborg (Västlänken) var från början ett

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Dnr KS/2014:419-032 Stab 2014-09-11 1/3 Handläggare Lennart Nilsson Tel. 0152-292 76 Regionförbundet Sörmland Box 325 611 27 Nyköping Remiss: Rapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen

Läs mer

Ny älvförbindelse, samråd för järnvägsplan och vattenverksamhet

Ny älvförbindelse, samråd för järnvägsplan och vattenverksamhet Ny älvförbindelse, samråd för järnvägsplan och vattenverksamhet Samråd 22 november 2012 Patrik Fridh, projektledare Dagordning Presentation Bakgrund Ny bro över Göta älv; förslag och konsekvenser Prövningsprocesser

Läs mer

I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan.

I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan. Tillgänglighet I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan. De föreslagna åtgärderna i alternativ B och C ger överlag fortsatt god tillgänglighet till bostäder,

Läs mer

Samhällsekonomiska kostnader av olika utbyggnadsscenarier

Samhällsekonomiska kostnader av olika utbyggnadsscenarier Samhällsekonomiska kostnader av olika utbyggnadsscenarier Anders Larsson, SLU Alnarp Makten över marken, KSLA, 2014-03-13 Alla på kartan markerade tätorter med mer än 836 invånare I Skåne samlade i ett

Läs mer

Svenska synpunkter på höghastighetståg

Svenska synpunkter på höghastighetståg IVA Väst seminarium Oslo 2015-01-13 Svenska synpunkter på höghastighetståg Jörgen Einarsson Region Väst Varför behövs nya transportförbindelser? Den Skandinaviska 8-miljoners-staden. Nationella nyttor.

Läs mer

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-08-24 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186 Förvaltningens

Läs mer

Allmän trafikplikt gällande regionaltågtrafik

Allmän trafikplikt gällande regionaltågtrafik Beslutsunderlag 2012-09-10 Bengt Nilsson 0451-288510 bengt.nilsson@skanetrafiken.se Regionala tillväxtnämnden Allmän trafikplikt gällande regionaltågtrafik Hässleholm-Alvesta-Växjö Hässleholm-Markaryd

Läs mer

Detaljplan för Gällö samhälle

Detaljplan för Gällö samhälle Bräcke kommun, Jämtlands län Upprättad 2014-08-29 Samråd 2015-04-16 Granskning Antagen Laga kraft.. Planförfattare: Ulf Alexandersson Stadsarkitekt PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta

Läs mer

Sammanställning av domar kring trafikbuller

Sammanställning av domar kring trafikbuller MILJÖSAMVERKAN 1 (26) 2010-01-12 Sammanställning av domar kring trafikbuller Denna sammanställning är framtagen av Miljösamverkan i Stockholms län 2009. En arbetsgrupp har gått igenom domar angående väg-

Läs mer

7 Yttrande över Banverkets Järnvägsutredning om Ostlänken, Järna - Linköping

7 Yttrande över Banverkets Järnvägsutredning om Ostlänken, Järna - Linköping DATUM DIARIENR Styrelsen 7 Yttrande över Banverkets Järnvägsutredning om Ostlänken, Järna - Linköping Arbetsutskottet behandlade ärendet vid sammanträdet 2009-03-05 ( 5/09) enligt följande: Banverket har

Läs mer

Kommunikationer. Planeringsunderlag. Vägar. Utdrag ur 3 kap. 8 miljöbalken

Kommunikationer. Planeringsunderlag. Vägar. Utdrag ur 3 kap. 8 miljöbalken ÖP 2002 Tanums kommun 3 Allmänna intressen Kommunikationer Utdrag ur 3 kap. 8 miljöbalken "Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för... kommunikationer... skall så långt möjligt

Läs mer

Motion till riksdagen 1987/88:T223 av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne

Motion till riksdagen 1987/88:T223 av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne Motion till riksdagen 1987/88: av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne Regionens s. k. infrastruktur är av stor betydelse. Här spelar kommunikationerna en viktig roll. Det måste råda

Läs mer

Skånska framgångsfaktorer i kollektivtrafiken och utmaningar för framtiden VTI Linköping 2012-02-16. Bengt Nilsson

Skånska framgångsfaktorer i kollektivtrafiken och utmaningar för framtiden VTI Linköping 2012-02-16. Bengt Nilsson Skånska framgångsfaktorer i kollektivtrafiken och utmaningar för framtiden VTI Linköping 2012-02-16 Bengt Nilsson Skånska framgångsfaktorer 160 140 120 100 80 60 tåg (milj) regbuss (milj) stad (milj) totalt

Läs mer

4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Allmänna intressen Riksintressen och skyddsområden Naturvård Två områden i Bollebygds kommun är av riksintresse för naturvård. Skogsbygden är ett våtmarks- och odlingslandskap

Läs mer

Slutrapport. Järnvägsutredning 140, länsgränsen BD/AC Piteå. Norrbotniabanan ny järnväg Umeå Luleå. Norrbotniabanan 2010-03-26

Slutrapport. Järnvägsutredning 140, länsgränsen BD/AC Piteå. Norrbotniabanan ny järnväg Umeå Luleå. Norrbotniabanan 2010-03-26 Järnvägsutredning 140, länsgränsen BD/AC Piteå Dnr: F07-892/SA20 BRNT 2006:30-IV ny järnväg Umeå Luleå 2010-03-26 Förord, en ny järnväg mellan Umeå och Luleå, bedöms skapa förutsättningar för en hållbar

Läs mer

Remiss Trafikutredning avseende pendeltåg- och regionaltåg (TN 2015-0017) KS/2015:252

Remiss Trafikutredning avseende pendeltåg- och regionaltåg (TN 2015-0017) KS/2015:252 2015-06-18 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Trafikutredning avseende pendeltåg- och regionaltåg (TN 2015-0017) KS/2015:252 Förvaltningens

Läs mer

Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling

Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling Storstäderna behöver ständigt mer och ny kunskap och kompetens och måste använda alla

Läs mer

Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Utvecklingsenheten 1(7) LANDSKRONA STAD Datum Er Referens 2016-01-28 Handläggare Vår Referens MSA 2016-182 Kommunsnrelsen Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Läs mer

Karlsborgsbanan Förslag till återupptagen tågtrafik

Karlsborgsbanan Förslag till återupptagen tågtrafik Det är känt att goda tågförbindelser brukar ge orterna längs en bana ett uppsving och till och med kunna vända en avfolkningstrend. Men, tyvärr inser inte många styrande i Skövde med omgivning vilken fantastisk

Läs mer

HUR KLARAR VI DETTA?

HUR KLARAR VI DETTA? HUR KLARAR VI DETTA? Stadsplanering ska ge sammanhang och närhet Den stadsplanering som bedrivs i Sverige idag syftar inte till att skapa närhet och underlätta företagande, utan till det motsatta: att

Läs mer

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050 Stockholms läns landsting 1 (3) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTE UTLÅTANDE 2015-06-18 TRN 2015-0120 Handläggare: Susanne Skärlund Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över samrådsförslag

Läs mer

1,8 milj 262' 99,6' 16,8' 12,4' Köpenhamn. Öresund. Malmö. Lund. Staffanstorp 20' Dalby. Veberöd. Sjöbo. Ystad. Tomelilla.

1,8 milj 262' 99,6' 16,8' 12,4' Köpenhamn. Öresund. Malmö. Lund. Staffanstorp 20' Dalby. Veberöd. Sjöbo. Ystad. Tomelilla. Öresund Köpenhamn 1,8 milj 262' 99,6' Staffanstorp 20' Dalby Veberöd 16,8' Tomelilla 12,4' 19,4' Ystad Tätortsbefolkning 2000 50 000 25 000 5 000 Helsingborg Hässleholm Höör Kristianstad Eslöv Hörby Köpenhamn

Läs mer

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE SVENSK TURISM AB REMISSYTTRANDE Box 3546 2013-09-26 103 69 Stockholm Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE Svensk

Läs mer