ORDNANDE AV HÄLSOVÅRD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ORDNANDE AV HÄLSOVÅRD"

Transkript

1 ORDNANDE AV HÄLSOVÅRD I KOMMUNERNA I VÄSTRA NYLAND FÖRSLAG TILL BASRIKTLINJER FÖR ORDNANDE AV HÅLSOVÅRDSSERVICE I KOMMUNERNA I VÄSTRA NYLAND Slutrapport ! "# $ % & ' () & % $ * +, # $ % & ' () & % $ * -. / * % ) % & & * % ) % & & 41 % $ $ & % & $ ! "/ "6 4! "/.

2 INNEHÅLL SAMMANDRAG 3 1. INLEDNING 7 2. UTMANINGAR FÖR HÄLSOVÅRDEN I VÄSTRA NYLAND Beaktande av ändringen i befolknings- och åldersstrukturen Beaktande av välfärds- och behovsfaktorer Beaktande av ändringen i sjuklighetspanoramat Tryggande av tillgång till service och vård Utvecklande av forsknings- och vårdpraxis Tryggande av service på befolkningens modersmål Tryggande av tillgång till arbetskraft Beaktande av ekonomiska ramvillkor Skapande av synergi mellan samkommunen HNS och Västra Nylands område CENTRALA STRATEGISKA VAL FÖR HÅLSOVÅRDEN I VÄSTRA NYLAND Basservicesystem Förnyande av servicestruktur Egen serviceproduktion på området Arbetsfördelning mellan övriga enheter inom HNS-distriktet Köp av service övriga serviceproducenter Tryggande av kunnig arbetskraft Skapande av ny organisation FÖRSLAG TILL UTVECKLINGSPLAN FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN I VÄSTRA NYLAND Social- och hälsovårdens verksamhetsmodell Förslag till förverkligande av verksamhetsmodellen Förslag till organisationslösning Förslagens resurs- och kostnadseffekter ÅTGÄRDSFÖRSLAG Förslag på kort sikt Förslag på lång sikt Förslag till ställningstagande som presenteras för HNS styrelse 50 2

3 SAMMANDRAG Kommunerna i Västra Nyland har tillsatt en styrgrupp för att utreda hur hälsovården i kommunerna på området skall ordnas. Styrgruppen har bestått av följande personer: Jarl Boström, Ingå, ordförande (ersättare Marie Lundell), Håkan Ekström, Pojo, (ersättare Anders Björklöf), Pirkko Grönroos, Ekenäs, (ersättare Mårten Johansson), Anne Nummenmaa, Västra Nylands sjukvårdsområde (ersättare Marianne Gripenberg-Gahmberg), Mona Wickström, Karis, (ersättare Kerstin Ilander) och Sten Öhman, Hangö, (ersättare Jouko Kavander) samt Eija Taskinen, Ingå, sekreterare. Projektet baserar sig på bl.a. Helsingfors- och Nylands sjukvårddistrikts (HNS) styrelsebeslut ( 89), enligt vilket kommunerna i Västra Nylands sjukvårdsområde ombes att ge sin uppfattning om riktlinjerna för Västra Nylands sjukvårdsområdes verksamhet. För att fullfölja sin uppgift har styrgruppen beställt denna utredning som har genomförts av ledande konsult Seppo Tuomola vid VIA Group. Styrgruppen har sammanträtt 8 gånger och hållit ett gemensamt möte med styrgruppen för Raseborgs hälsovårdscentralprojekt samt ordnat ett gemensamt förhandlingstillfälle med personer som bereder övriga hälsovårdsområdesprojekt i HNS-distriktet. Utmaningar för hälsovården i Västra Nyland Styrgruppen har behandlat de utmaningar som hälsovården i Västra Nyland står inför och som beror på att verksamhetsförhållandena ändras. Som slutsatser kan konstateras att: antalet 65 år fyllda och speciellt 75 år fyllda växer kraftigt till år 2020, vilket innebär ett tilläggsfinansieringstryck på ca 15,5 miljoner euro enligt nuvarande serviceanvändning. Strukturer och verksamhetspraxis bör ändras för att kunna undvika detta välfärdsutmaningen mätt enligt inkomst- och utbildningsnivå är betydligt större i Västra Nyland än i det övriga HNS-distriktet och även hela landet förekomsten av folksjukdomar är högre än i det övriga HNS-distriktet om än något lägre än i landet i genomsnitt hälsovårdservicens behovsindex är 20 % högre än i det övriga HNS-distriktet den nationella vårdgarantin kan förverkligas i Västra Nyland inom nuvarande totalresursnivå produceringen av svenskspråkig service är en specialfråga som måste skötas bristen på arbetskraft samt bristen på kunnig specialpersonal kommer att försvåras betydligt i Västra Nyland hälsovårdens behovsstandardiserade totalkostnadsnivå är lägre i Västra Nyland än i HNS i genomsnitt, men något högre än i landet i genomsnitt. Servicestrukturen är snedvriden; användningen av specialsjukvård är stor och användningen av primärhälsovård liten 3

4 förlossningsverksamheten är mindre än motsvarande verksamhet i övriga sjukvårdsområden p.g.a befolkningsunderlaget och verksamhetsvolymen och det är uppenbart att produktivitetsnivån är något lägre. En överföring av verksamheten till andra sjukhus förväntas dock inte leda till väsentliga besparingar i kommundebiteringen. En sänkning av kostnadsnivån förutsätter också att fasta kostnader kan avskrivas eller kompenseras. Det skall också kunna konstateras att prisnivån är kostnadsbaserad och lägre i andra sjukhus efter överföringen jourverksamheten är mindre än motsvarande verksamhet i övriga sjukvårdsområden p.g.a. befolkningsunderlaget och verksamhetsvolymen. En eventuell överföring av verksamheten skulle sänka sjukhusets kostnader endast marginellt, eftersom övrig jour ordnas i varje fall. Kirurgisk vård av patienter under jourtid koncentreras ändå till sjukhusen i Helsingfors ifråga om barnsjukdomar är speciellt bäddavdelningsverksamhetens omfattning och produktivitet mindre jämfört med motsvarande verksamhet i andra sjukvårdsområden. Detta beror på befolkningsunderlaget och verksamhetsvolymen ändringarna som gäller specialsjukvårdens servicestruktur har allt som allt mindre ekonomisk betydelse för kommunerna än servicestrukturfrågan mellan specialsjukvård och primärsjukvård de ovan nämnda slutsatserna innebär inte att Västra Nylands sjukhus och dess enheter inte skulle fungera effektivt eller produktivt, utan situationen beror i första hand på befolkningsunderlaget och den servicevolym som befolkningsunderlaget tillåter. Som ett sammandrag gällande utmaningarna som hälsovården i Västra Nyland står inför kan konstateras att det behövs en strukturell ändring i Västra Nyland med beaktande av befolknings- och behovsutvecklingen för att förstärka den öppna vården inom primärhälsovården och för att flytta tyngdpunkten till åldringarnas behov samt för att skapa förutsättningar för en bra produktivitetsutveckling inom specialsjukvården. Det behövs också åtgärder för att bevara och utveckla arbetskraften och kunnandet. Hälsovårdsstrategin för Västra Nyland Styrgruppen har behandlat strategiska åtgärder för att svara mot de ovan nämnda utmaningarna. Åtgärderna är följande: o ordningsansvaret för hälsovårdsservice ges till ett kommunalt samarbetsnätverk som bildar också en egen förvaltningsorganisation som presenteras senare o servicen som ges till befolkningen på området indelas i (1) närservice, (2) regionservice och (3) service som anskaffas centraliserat o servicestrukturen ändras så att den motsvarar den kommande ändringen i ålderstrukturen o den egna serviceproduktionen på området definieras så att primärhälsovårdens när- och regionservice produceras som Västra Nylands egen verksamhet och mentalvårds- och psykiatriservice enligt helhetsutredningen över psykiatrin i HNS-distriktet o Service utanför området anskaffas på basis av beställar-producentmodellen efter konkurrensutsättning. Principerna gällande konurrensutsättning definieras 4

5 o För att trygga arbetskraften och kunnandet samt för rekrytering, fortbildning, vikariearrangemang och övrig personalförvaltning bildas en regional personalcentral. o För produktion av specialsjukvårdsservice föreslås följande alternativ: I Hälsovårdsområdesmodellen, enligt vilken hälsovårdsverksamheterna i Västra Nyland sammanslås till samma administrativa helhet. Modellen har följande underalternativ: - I A: Åldringsvården, primärhälsovården, mentalvården och psykiatrin samt den somatiska specialsjukvården i området sammanslås till en administrativ organisation. Psykiatrisk service säljs till kommuner utanför området enligt helhetsutredningen över psykiatrin i HNS. Också förlossningsservice säljs på avtalsbasis till t.ex. utomstående kommuner som skickar patienter med förlossningsrädsla, om den här servicen som baserar sig på patienternas eget val kan hålla verksamhetsvolymen tillräckligt hög med tanke på enhetskostnader och vårdsäkerhet. - I B: Den gemensamma organisationen omfattar den övriga hälsovården i området förutom Ekåsens sjukhus som hör till HNS, eftersom sjukhuset betjänar utomstående områden. I övrigt är alternativet det samma som alternativ I A. - I C: Den gemensamma organisationen koncentrerar sig på att producera service för den egna befolkningen i Västra Nyland. Befolkningsunderlaget i området räcker i så fall inte till för att producera förlossningsservice, operativ jour och bäddavdelningsvård av barn. Dessa serviceformer beställs av andra sjukhus i HNS-distriktet eller andra serviceproducenter. - I D: Den gemensamma organisationen omfattar förutom de verksamheter som nämns i alternativ I A också det kommunala socialväsendet i sin helhet eller till största delen. II Västra Nyland Lojo -modellen Enligt den här modellen sammanslås Västra Nylands och Lojos sjukvårdsområden till ett och samma sjukvårdsområde/hälsovårdsområde för Västnyland. I den här modellen bör arbetsfördelningen mellan Västra Nylands sjukhus och Lojo sjukhus definieras skilt. Också frågan om den regionala organiseringen av primärhälsovården bör utredas. III Raseborgs hälsovårdscentralmodell Enligt den här utvecklingslinjen sammanslås primärhälsovården och socialväsendet i Västra Nylands område på ett sätt som man skilt kommer överens om till en administrativ helhet och hela specialsjukvården, dvs. Västra Nylands sjukhus och Ekåsens sjukhus, hör till HNS-distriktet som eget resultatområde. Förslag till utvecklingsplan för social- och hälsovård i Västra Nyland För hälsovården i Västra Nyland ges följande förslag: - verksamhetsmodell - förverkligande - organisationslösning och - kostnadseffekter. 5

6 Verksamhetsmodellen baserar sig på en lösning enligt vilken hålsovårdsverksamheterna indelas i sk. servicelinjer. Inom varje servicelinje finns närservice samt service som produceras regionalt och centraliserat. Servicelinjerna omfattar såväl de verksamheter som hör till den nuvarande primärhälsovården samt socialvården i anslutning till hälsovård och den nuvarande specialsjukvårdsservicen. Den service som produceras själv i Västra Nyland och den service som anskaffas utifrån har definierats med tanke på förverkligandet av verksamhetsmodellen. Som huvudalternativ har valts alternativ 1 A, enligt vilket det produceras service för utomstående speciellt inom psykiatrin, där Ekåsens sjukhus har en specialuppgift, samt inom förlossningsverksamheten. Det föreslås att förlossningsverksamheten bildas till en sk. nettobudgeterad resultatenhet. Enheten fungerar på den nuvarande resursnivån och kan öka antalet patienter och har också som mål att öka antalet utomstående förlossningspatienter. Nettobudgeteringsenheten fungerar på försök fram till slutet av år 2009, varefter verksamheten och kostnaderna bedöms. Som organisationsmodell för hälsovården i Västra Nylands område föreslås ett gemensamt kommunalt affärsverk för kommunerna på området och HNS eller motsvarande organisationsform så att förvaltningen och beslutsfattandet blir kvar i Västra Nylands område, men hålsovårdsområdet fungerar också i anslutning till HNS. Omorganiseringarna uppskattas sänka kostnadsnivån med ca euro, men bildandet av det egentliga hälsovårdsområdet uppskattas leda till betydligt större kostnadsbesparingar speciellt ifråga om administrativ service och stödservice. 6

7 1. INLEDNING Kommunerna i Västra Nyland har tillsatt en styrgrupp för att utreda hur hälsovården i kommunerna på området skall ordnas. Styrgruppen har bestått av följande personer: Jarl Boström, Ingå, ordförande (ersättare Marie Lundell), Håkan Ekström, Pojo, (ersättare Anders Björklöf), Pirkko Grönroos, Ekenäs, (ersättare Mårten Johansson), Anne Nummenmaa, Västra Nylands sjukvårdsområde (ersättare Marianne Gripenberg-Gahmberg), Mona Wickström, Karis, (ersättare Kerstin Ilander) och Sten Öhman, Hangö, (ersättare Jouko Kavander) samt Eija Taskinen, Ingå, sekreterare. För att fullfölja sin uppgift har styrgruppen beställt denna utredning som har genomförts av ledande konsult Seppo Tuomola vid VIA Group. Avsikten med utredningsarbetet har varit att förbereda de västnyländska kommunernas gemensamma åtgärdsförslag för att utveckla hälsovården på området och att bilda gemensamma och motiverade ställningstaganden till HNS-styrelsens riktlinjer för specialsjukvården i Västra Nyland. Utredningsarbetet har genomförts enligt VIA Groups strategiska handledningsprogram så att man först granskat de utmaningarna och krav på ändringar som socialoch hälsovården i Västra Nyland står inför. Utgående ifrån detta har definierats centrala strategiska riktlinjer och val. Därefter har förberetts förslag till att verkställa de strategiska valen. Varje skede har föregåtts av en remissdiskussion i styrgruppen och efter varje skede har styrgruppen behandlat en rapport gällande det aktuella skedet. Den här rapporten koncentrerar sig på att dra slutsatser i ärendet. 7

8 2. UTMANINGAR FÖR HÄLSOVÅRDEN I VÄSTRA NYLAND Social- och hälsovårdens kommande utveckling i Västra Nyland påverkas av flera sådana utvecklingsfaktorer i verksamhetsförhållandena som har behandlats utförligt i tidigare utredningar och planer, bl.a. i samband med Raseborgs hälsovårdscentralprojekt, flera konsultrapporter gällande ärendet, i HNS utredningar och andra uppgiftskällor. Det tidigare samlade rikliga datamaterialet och behandlingarna upprepas inte i den här utredningen utan arbetet koncentreras till att dra slutsatser på basis av tidigare datamaterial och utredningar och statistik- och annat faktamaterial som samlats speciellt för detta arbete. Speciella utmaningar gällande utvecklingen: Beaktande av ändringen i befolknings- och åldersstrukturen Beaktande av välfärds- och behovsfaktorer Beaktande av ändringen i sjuklighetspanoramat Tryggande av tillgång till service och vård Utvecklande av forsknings- och vårdpraxis Tryggande av service på befolkningens modersmål Tryggande av tillgång till arbetskraft Beaktande av ekonomiska randvillkor Skapande av synergi mellan samkommunen HNS och Västra Nylands område I detta kapitel dras slutsatser om vad hälsovården i Västra Nyland bör förbereda sig för inför framtiden enligt de uppgifter som finns att tillgå Beaktande av ändringen i befolknings- och åldersstrukturen Befolkningen i Västra Nylands område (Hangö, Ingå, Karis, Pojo, Sjundeå och Ekenäs) ökar (från 2003) med totalt ca fram till år 2020 och är totalt nästan ca invånare år Antalet 65 år fyllda och äldre ökar med över under samma tid. Antalet invånare i de yngre åldersklasserna minskar. Det bör noteras att antalet 75 år fyllda och äldre kommer att fördubblas fram till år 2020 och är då över 15 % av befolkningen (ca 8 % år 2003). Åldersstrukturförändringen kan anses som en betydande faktor som ökar kostnadstrycket på social- och hälsovården. Kostnader enligt åldersgrupp har utretts i bl.a. Kommunförbundets jämförelser angående hälsovårdskostnader. För olika åldersgrupper kan på basis av dessa utredningar bildas en kalkylmässig helhetskostnad. Med kända prognoser för de olika åldersgrupperna kan man kalkylmässigt utreda hur mycket ändringen i åldersstrukturen påverkar kostnaderna om service används och servicestrukturen förverkligas på samma sätt som nu. För de västnyländska kommunernas del resulterar denna kalkyl i att enbart ålderstrukturförändrigen innebär att det skulle behövas ytterligare ca 15,5 milj. euro för finansieringen av hälsovården på området (=primärhälsovård, institutionsvård av åldringar och specialsjukvård) fram till år 2020 förutsatt att servicestrukturen och serviceanvändningen förblir oförändrade. 8

9 Slutsatsen baserar sig på HNS-ledningens datasystem/kommunprofiler samt STAKES jämförelsedatabas gällande bevovskoefficeinter och behovsstandardiserade kostnader Beaktande av välfärds- och behovsfaktorer Välfärdsfaktorer har konstaterats ha en central inverkan på hälsovårdens servicebehov. Inkomstnivån och utbildningsnivån har på basis av undersökningar ansetts vara sådana välfärdsindikatorer som har en central inverkan på hälsovårdsbehoven och -användningen. Vid mätning av välfärd på inkomstnivå kan skatteinkomsterna/invånare konstateras vara under euro/invånare i kommunerna i Västra Nyland medan de är nästan euro/invånare i HNS-distriktet och euro/invånare i hela landet. Välfärdsfaktorerna mätta med mätare som anger utbildningsnivå visar att ca 20 % av 15 år fyllda har högre utbildning i Västra Nyland medan motsvarande siffra är 30 % i HNS-distriktet och nästan 25 % i hela landet. Välfärdsutmaningen är alltså stor i Västra Nyland. Enligt STAKES behovsfaktorer är de behovsindex som förutser användningen av hälsovårdsservice och kostnader i kommunerna i Västra Nylands område betydligt högre än i landet och HNS-distriktet i genomsnitt med tanke på hela hälsovårdsbehovet, specialsjukvårdsbehovet samt speciellt institutuinsvård inom primärhälsovård och åldringsvård. Behovsnivån är över 20 % högre jämfört med det övriga HNS-distriktet. Slutsatsen baserar sig på HNS-ledningens datasystem / kommunprofiler samt Statistikcentralens befolkningskarta Beaktande av ändringen i sjuklighetspanoramat Äldersstrukturutvecklingen ändrar naturligtvis sjukligheten hos befolkningen i Västra Nyland. Enligt Folkpensionsanstaltens hälsobarometer varierar förekomstindexet ifråga om de största folksjukdomarna något mellan kommunerna i Västra Nyland, men i genomsnitt är förekomsten av folksjukdomar (summaindex) på området dock i lägre än i landet i genomsnitt men högre än i HNS-distriktet i genomsnitt. Det är dock oundvikligt att speciellt förekomsten av kranskärlssjukdoms-, diabetes- samt reumaoch cancerdiagnoser kommer att öka i och med åldersstrukturförändringen. Antalet patienter med höftproblem och andra åldersrelaterade ortopediska sjukdomar liksom också antalet mentalvårdspatienter kommer att öka. Slutsatsen baserar sig på uppgifter från FPA:s hälsobarometer Tryggande av tillgång till service och vård Målen gällande tillgång till vård som ställts i det nationella hälsoprojektet förpliktar också Västra Nylands område. 9

10 För primärhälsovårdens del kommer den framtida ålderstrukturs- och sjuklighetsutvecklingen att förutsätta än större satsning för att förverkliga målen gällande tillgång till vård. Det bör också konstateras att i vårt land förbereds också ett sk. omsorgsgarantisystem, som har för avsikt att trygga speciellt tillgången på åldringsvårdsservice. Enligt HNS-ledningens datasystem var det i maj 2005 totalt ca 30 patienter som hade köat till specialsjukvård till Västra Nylands sjukhus i över sex månader, dvs. mycket få. För tillfället ser det alltså ut att finnas goda möjligheter att hålla målen gällande tillgång till vård, men för att kunna kontrollera utvecklingen på längre sikt förutsätter det fortgående och aktiv uppföljning och verksamhet. Slutsatsen ifråga baserar sig på HNS-ledningens datasystem Utvecklande av forsknings- och vårdpraxis Det centrala målet med det nationella hälsoprojektet är att utveckla och förenhetliga forsknings- och vårdpraxisen genom att definiera sk. vårdkedjor. Direktiven gällande ärendet utgår ifrån att utvecklandet av forsknings- och vårdpraxisen koordineras sjukvårdsdistriktsvis. Veterligen har det inte utförts någon systematisk kartläggning av vårdkedjor som skulle täcka hela HNS-distriktet, inte heller ifråga om de viktigaste patientgrupperna. Detta behöver förverkligas inom HNS-distiriktet med tiden. Väsentliga är dock vårdkedjorna som man kommer överens om regionvis mellan socialväsendet, primärhälsovården och specialsjukvården, eftersom också de stora patientströmmarna gäller dessa verksamheter Tryggande av service på befolkningens modersmål Andelen av den svenskspråkiga befolkningen är 58 % i Västra Nyland ( invånare). Det är alltså inte fråga om någon minoritet utan om ett samhälle där ärenden sköts, service används och människorna umgås huvudsakligen på svenska. För de som använder hälsovårdsservice har detta en ännu större betydelse, eftersom en central förutsättning för en fungerande kommunikation mellan speciellt den äldre befolkningen som använder mycket service och hälsovårdspersonalen är att man kan använda sitt eget modersmål. Språkförhållandena avviker tydligt från situationen HNS-distriktet i övrigt, varför situationen bör beaktas som en specialfråga vid utvecklandet av servicesystemet Tryggande av tillgång till arbetskraft Ändringen i befolkningens åldersstruktur kommer att leda till att problemen gällande tillgång till arbetskraft som finns redan nu tillspetsas ytterligare i framtiden. Pensioneringen och personalens åldersstruktur förutsätter speciell uppmärksamhet vid användningen av personalresurserna. Inom social- och hälsovården i Västra Nylands område finns redan nu rikligt med obesatta tjänster/befattningar. Förutom arbetskraftssituationen verkar det också vara 10

11 fråga om att många enheter är mycket små och sårbara och saknar ofta möjligheter att idka dragningskraftig personalpolitik, ordna fortbildning och vikarier samt erbjuda tillräcklig professionel växelverkan Beaktande av ekonomiska ramvillkor Både i HAUS konsultrapport och i rapporten om riktlinjerna för Västra Nylands område som presenterats för HNS-styrelsen har fästs uppmärksamhet vid kostnadsfrågor, speciellt specialsjukvårdskostnader samt jour-, barnsjukdoms- och förlossningsverksamhetens kostnader. Både nationellt och i kommunerna på området eftersträvas en bättre kontroll av social- och hälsovårdskostnaderna än för tillfället. I det följande dras därför faktabaserade slutsatser om kostnadsutvecklingen för hälsovården i Västra Nyland. Servicestrukturen och serviceanvändningen varierar mycket i kommunerna i Västra Nyland, även om skillnaderna jämnas ut något när siffrorna betraktas som behovsstandardiserade, såsom det också bör göras. Som en slutsats om serviceanvändningen och -kostnaderna kan konstateras följande: De behovsstandardiserade användningssiffrorna och kostnaderna för folkhälsovården är tydligt under landets (>-30 %) och HNS-distriktets (ca -40 %) medelnivå år Kommunvis är siffrorna relativt likvärdiga (index 60-70; hela landet=100) förutom i Hangö (99) och Ingå (93). De behovsstandardiserade användningssiffrorna och kostnaderna för institutionsvård av åldringar är däremot mycket höga jämfört med hela landets (ca 30 %) och HNS-distriktets (ca 20 %) siffror förutom i Hangö och Karis (skillnaderna beror delvis också på organisationsformen, men användningen av institutionsvård är dock riklig). Specialsjukvårdens behovsstandardiserade användning och speciellt kostnaderna överstiger nivån i hela landet (18 %) och är något under HNS-distriktets nivå (- 1 %). Härvid bör beaktas att HNS-distriktets kostnadsnivå är hög jämfört med andra sjukvårdsdistrikt. Strukturen av specialsjukvårdens inre användning och kostnaderna är en separat fråga som behandlas mera ingående senare. Om servicestrukturen bör dock konstateras redan i det här sammanhanget att snedvridningen mellan primärhälsovården och specialsjukvården är betydligt större än snedvridningen inom specialsjukvården mellan Västra Nylands område och det övriga HNS-distriktet. Detta gäller både användningsmängden och -kostnaderna. Enligt behovsstandardiserade uppgifter är de sammanlagda användningssiffrorna och kostnaderna (primärhälsovård + åldringsvård + specialsjukvård) för servicen i kommunerna i området högre än i landet i genomsnitt, men något lägre än i HNSdistriktet i genomsnitt. Serviceprofilen (mätt med kostnader) koncentreras på specialsjukvård och institutionsvård av åldringar samtidigt som primärhälsovårdskostnaderna är t.o.m. betydligt lägre än i landet i genomsnitt. Totalkostnadsnivån för servi- 11

12 cen är alltså inte hög jämfört med det övriga HNS-distriktet, men servicestrukturen är snäv; specialsjukvårdens användning är stor och primähälsovårdens liten. Resultaten av STAKES benchmarking-projekt kan användas för att analysera verksamhetens produktivitet för specialsjukvårdens del. Vid jämförelse av Västra Nylands sjukhus produktionssiffror med motsvarande sjukhus, såsom de övriga sjukhusen inom HNS-distriktet, når Västra Nylands sjukhus (och inte heller Lojo sjukhus) produktivitetssiffror inte så hög nivå som i sjukhusen i övriga sjukvårdsområden. Enligt HNS-ledningens datasystem har de (till STAKES meddelade) specialområdesvisa kostnaderna har ökat med 22,6 % (185 milj. euro) inom hela HNS-distriktet under åren Motsvarande ökning för Västra Nylands sjukvårdsområdes del är 21,7% (6.7 milj. euro). Ändringen mellan åren 2003 och 2004 är 4,4 % inom hela HNS-distriktet (42,3 milj. euro). För Västra Nylands sjukvårdsområdes del är motsvarande ökningen 0,3 % ( euro). Vid jämförelse av Västra Nylands uppgifter med övriga sjukvårdsområden inom HNSdistriktet är det tydligt att ökningen varit minst i Västra Nyland. Vid bedömning av om den positiva kostnadsutvecklingen har påverkats av att ökningen av antalet prestationer har varit mindre än i det övriga HNS-distriktet eller att antalet prestationer t.o.m. sjunkit, bör konstateras att det inte har skett någon väsentlig nedgång i antalet prestationer under de tre senaste åren; antalet prestationer har tvärtom ökat något ifråga om flera verksamheter. Som en slutsats utvecklingen av specialsjukvårdens totala kostnader kan konstateras att kostnadsutvecklingen har varit positiv i Västra Nylands sjukhus under de senaste åren jämfört med det övriga HNS-distriktet och att kostnadsproblemet som man redan tidigare blivit medveten om har kunnat lindras betydligt. Kostnadsutvecklingen har inte förverkligats genom att minska mängden av producerad service, varför också produktivitetssiffrorna sannolikt förbättrats när utvecklingen har fortsatt under Slutsatsen baserar sig på STAKES jämförelsedatabas gällande behovsstandardiserade kostnader och STAKES benchmarking databas Skapande av synergi mellan samkommunen HNS och Västra Nylands område Avsikten med grundandet av HNS-distriktet var att söka ekonomi i volym. I HNSgrundhandlingar (PUERTO-gruppens rapport (SHM), samt motiveringarna till specialsjukvårdslagändringen, grundavtalet med motiveringar) betonades också samarbetet mellan primärhälsovården och specialsjukvården samt den sk. gemensamma hälsoplaneringen och de strukturella ändringarna som skulle förverkligas genom planeringen. HNS-distriktet organiserades enligt en sk. matrismodell så att HNSsamkommunförvaltningens och Helsingforssjukhusens speciella uppgift är att ta hand om den strategiska ledningen och att resultatområden och resultatenheter fungerar som aktörer med budgetansvar. 12

13 Mycket har förverkligats enligt den ovan nämnda strategiska synen under HNS fem verksamhetsår och för hela samkommunen har skapats rikligt med gemensamma riktlinjer, verksamheter och praxis. Det finns fortfarande mycket att göra för att utnyttja dessa liksom också i att skapa nya verksamhetsmodeller och sätt. HNS-helheten är en av de största sjukhusorganisationerna i hela världen och den centrala frågan är fortfarande hur verksamheten kan styras och ledas så att man samtidigt som man framgångsrikt utnyttjar förmånerna med den stora universitetssjukhusenheten också kan nå regional och lokal synergi inom specialsjukvård och primärhälsovård. Vid de tidigare nämnda utredningarna som gjorts för att nå synergi inom specialsjukvård har det fästs uppmärksamhet vid om förlossnings-, jour- och barnsjukdomsverksamheten fortsätter i Västra Nylands sjukhus. HNS styrelse har beslutat be om de västnyländska kommunernas uppfattning om saken före slutet av år För att kunna bilda denna uppfattning kan det dras följande slutsatser ur de uppgifter som finns att tillgå: Förlossningar Antalet förlossningar i Västra Nylands sjukhus har varierat mellan under åren , antalet förlossningsvårdperioder mellan Av förlossningsvårdperioderna i kommunerna i Västra Nyland (totalt 704 år 2004) producerades 8,5 % i andra sjukhus än i Västra Nylands sjukhus (=65 st, av vilka 40 i Helsingforssjukhusen och 25 i Lojo sjukhus). Västra Nyland har alltså en hög självförsörjningsgrad. Förlossningsverksamhetens kommundebitering var något över euro i Västra Nylands sjukhus år De övriga sjukhusens kommundebitering till kommunerna i Västra Nyland var euro (12,6%). Per förlossningsvårdperiod har de övriga sjukhusens debitering till kommunerna varit högre än Västra Nylands sjukhus debitering. Detta påverkas naturligtvis av att speciellt förlossningar producerade i Helsingforssjukhusen har varit sk. riskförlossningar eller andra förlossningsvårdperioder med högre kostnader. Däremot har förlossningsvårdperioderna som producerats i Lojo sjukhus för t.ex. Sjundeå (22 år 2004) kostat mera per vårdperiod i kommundebitering (1 636 euro/vårdperiod) än vad de vårdperioder (26 år 2004) som producerats åt Sjundeå i Västra Nylands sjukhus har kostat (1 270 euro/vårdperiod). De ovan nämnda uppgifterna baserar sig på en priskalkyl, eftersom det inte finns tillgång till uppgifter om efterkalkylerade orsaksgrundade kostnader för förlossningsverksamhetens del. Det finns alltså inga ordentliga kostnadskalkylerade uppgifter om vilket av sjukhusen inom HNSdistriktet har de förmånligaste förlossningarna. Med tanke på kommunfinansieringen är det omöjligt att bedöma utgående ifrån den information som finns att tillgå vad den föreslagna överföringen av förlossningarna från Västra Nylands sjukhus till övriga sjukhus inom HNS-distriktet skulle innebära för kommunerna ekonomiskt. Det är dock klart att det helt uppenbart är fråga om marginella kostnadseffekter och slutresultatet kan t.o.m. öka kommundebiteringen ifall kostnaderna som uträknats enligt ovan nämnda prisuppgifter förverkligas. Ifall HNS-distriktet inte har produktvisa uppgifter om efterkalkylerade orsaksgrundade kostnader är det omöjligt att ge en exakt uppskattning. 13

14 Ur ett förlossningssjukhus eller en serviceproducents synvinkel kan sjukhusets produktivitet naturligtvis ökas genom att flytta bort verksamheter med låg produktivitet. Produktionskostnaderna bör dock då helt strykas från sjukhusets kostnadsstruktur. Ifall kostnaderna ifråga inte stryks i sin helhet, blir verksamheten ofrånkomligt dyrare än vad den var före överföringen. Så går det i allmänhet i sjukhus som fungerar i sina egna utrymmen och har sin egen organisation, eftersom de fasta kostnaderna alltid kvarstår. Det enda sättet att göra arrangemanget förmånligt för finansiären, i det här fallet kommunen, är att utnyttja den fasta kostnaden i någon annan, absolut nödvändig verksamhet, som skulle förutsätta investeringar som skulle leda till fasta kostnader, eller att lägga ned (likaså med fasta kostnader) någon sådan verksamhet som flyttats till utrymmen som frigjorts från förlossningsverksamhet. Det är med andra ord fråga om en kedjereaktion, som resulterar i att totalkostnaderna alltid måste gå ner om man vill nå kostnadsbesparingar med verksamhetsöverföringar. I produktivitetsjämförelsen gällande förlossningarnas och kvinnosjukdomarnas specialområden är förlossningsverksamhetens produktivitet svagare vid Västra Nylands sjukhus än i flera andra sjukhus enligt STAKES uppgifter. Enligt HNSledningens datasystem förblir specialområdets användningsgrad också relativt liten speciellt ifråga om bäddavdelningsverksamhet (användningsprocenten motsvarar ca 13 patientplatser enligt 90 %:s belastning). Det dagliga antalet poliklinikbesök däremot är allt som allt tillräcklig för att upprätthålla poliklinikverksamheten. Specialområdets kostnader per prestation i såväl den öppna vården som i bäddavdelningsvården är något högre än i t.ex. sjukhusen i Hyvinge och Borgå. I produktivitetsjämförelsen är det inte fråga om att verksamheten i Västra Nylands sjukhus skulle vara ineffektivt, utan om befolkningsunderlaget och den verksamhetsvolym som befolkningsunderlaget ger i relation till resurseringen av en hel enhet. Utgående ifrån detta bör befolkningsunderlaget i Västra Nyland och speciellt antalet invånare i fertil ålder anses vara för liten nu och i framtiden med tanke på en modernt utrustad och resurserad förlossningsavdelnings verksamhet. Det är dock mycket osannolikt att nedläggningen av verksamheten i Västra Nylands sjukhus skulle sänka kommunernas hälsovårdskostnader väsentligt. Jourverksamhet På Västra Nylands område fungerar både primärhälsovårdsjour och specialsjukvårdsjour. Primärhälsovårdens natt- och veckoslutsjour ordnas centraliserat i Västra Nylands sjukhus. Kvällsjouren och den dagtida hälsovårdscentraljouren varierar kommunvis. Frågan om hur primärhälsovårdsjouren skall ordnas behandlas skilt senare och också som en del av Raseborgs hälsovårdscentralprojekt. Om specialsjukvårdens jourverksamhet kan konstateras följande: Antalet jourbesök i Västra Nylands sjukhus är årligen totalt ca dvs. ca 20 per dygn. Av dessa är ca (8/dygn)kirurgiska besök, (7/dygn) inremedicinska besök, ca (3/dygn) förlossningar och kvinnosjukdomar och (2/dygn) barnsjukdomar. Jourvolymen bör anses vara relativt liten. 14

15 De övriga sjukhusen inom HNS-distriktet sköter årligen ca (17,5 %) jourpatienter från kommunerna i Västra Nyland. Jourbesökens kommundebitering i Västra Nylands sjukhus är totalt ca 2,3 miljoner euro för kommunerna i Västra Nyland år De övriga sjukhusen i HNSdistriktet debiterar därtill kommunerna i Västra Nyland ca euro (18 %). Uppgifter om jourverksamhetens efterkalkylerade orsaksgrundade kostnadsnivå finns inte att tillgå men utgående ifrån de ovan presenterade siffrorna verkar det som om kostnaderna skulle vara av ungefär lika stora för kommunerna oberoende av serviceproducent. Ifråga om den eventuella nedläggningen av operativ jour (som Västra Nylands sjukhus verksamhet) är slutsatserna de samma som ifråga om förlossningar med tanke på kommunfinansieringen; alla kostnaderna för den verksamhet som läggs ned bör avskrivas från Västra Nylands sjukhus kostnadsstruktur för att arrangemanget inte skall bli dyrare för kommunerna än vad som nu är fallet. Att lägga ned jourverksamheten utan att lägga ned förlossningsverksamheten skulle inte vara förnuftigt och inte heller vice versa. När sjukhuset i alla falla fungerar som joursjukhus i konservativ verksamhet samt som en samjourenhet för primärhälsovårdsjouren och specialsjukvårdsjouren, skulle nedläggningen av den operativa jourverksamheten har en mycket marginell kostnadseffekt. Trots detta är det motiverat att ytterligare minska användningen av operationssalar nattetid och att sköta patienter som kräver mera avancerad kirurgi i Helsingforssjukhusen. Barnsjukdomar I Västra Nylands sjukhus finns på barnsjukdomarnas specialområde poliklinik- och bäddavdelningsverksamhet samt barnpsykiatrisk verksamhet. Den sistnämnda behandlas dock inte här separat (i helhetsutredningen över psykiatrin i HNS-distriktet tas ställning till barnpsykiatrin). För de somatiska barnsjukdomarnas del kan konstateras följande: Antalet besök med tidsreservation på barnpolikliniken har varierat mellan , dvs. ca per arbetsdag i Västra Nylands sjukhus åren Antalet vårdperioder av barn i bäddavdelningsvård har varierat mellan åren Enligt antalet vårddagar (totalt ) motsvarar användningen i genomsnitt 3 5 patientplatser. Fast man antar att belastningen är lägre i vården av barnsjukdomar, överstiger användningen av patientplatser dock inte 10 patientplatser per år. För både poliklinik- och bäddavdelningsverksamhetens del är barnsjukdomskostnaderna betydligt högre per prestation i Västra Nylands sjukhus än i de övriga sjukhusen inom HNS-distriktets sjukvårdsområde. Utgående ifrån de uppgifter som finns att tillgå är det omöjligt att bedöma med tanke på kommunfinansieringen vad den föreslagna överföringen av barnskjukdomsvården från Västra Nylands sjukhus till övriga sjukhus inom HNS-distriktet skulle innebära för kommunerna ekonomiskt. Trots att det är möjligt att nå vissa 15

16 kostnadsbesparingar är det dock helt uppenbart fråga om en marginell kostnadseffekt. Det enda sättet att göra den eventuella omorganiseringen förmånlig för finansiärer, dvs. kommuner, är att utnyttja den fasta kostnaden i någon annan, absolut nödvändig verksamhet, som skulle förutsätta investeringar som leder till fasta kostnader, eller att lägga ned (likaså med fasta kostnader) någon sådan verksamhet som flyttas till de utrymmen som frigörs efter barnsjukdomsverksamheten. Det är med andra ord fråga om en kedjereaktion som alltid måste leda till att totalkostnaderna minskar om man vill nå kostnadsbesparingar med att överföra verksamhet någon annanstans. Däremot är det inte motiverat att upprätthålla en egentlig, separat barnavdelning med den nuvarande verksamhetsvolymen. Som arrangemang föreslås att den specialområdesvisa bäddavdelningsindelningen ersätts helt med en ny verksamhetsmodell. Det är möjligt att sköta barn på sjukhusplats också efter detta, men bäddavdelningarna används flexibelt för de olika specialområdenas verksamhet. I kostnadsjämförelsen är det inte fråga om att verksamheten i Västra Nylands sjukhus inte skulle vara effektivt, utan om befolkningsunderlaget och den verksamhetsvolym som befolkningsunderlaget ger i relation till resurseringen av en hel enhet. På basis av vad som konstaterats kan befolkningsunderlaget i Västra Nyland och det nuvarande och kommande antalet barn anses vara för liten med tanke på verksamheten av en modernt utrustad och resurserad bäddavdelning. Att ordna öppen vård för barnsjukdomar kan däremot ännu anses motiverat också utgående ifrån uppgifterna gällande volym. Det är dock mycket osannolikt att nedläggningen av verksamheten i Västra Nylands sjukhus skulle sänka kommunernas hälsovårdskostnader väsentligt. Om utmaningarna som hälsovården i kommunerna i Västra Nyland står inför kan som slutsats konstateras att antalet 65 år fyllda och speciellt 75 år fyllda växer kraftigt till år 2020, vilket innebär ett tilläggsfinansieringstryck på ca 15,5 miljoner euro enligt nuvarande serviceanvändning. Strukturer och verksamhetspraxis bör ändras för att kunna undvika detta välfärdsutmaningen mätt enligt inkomst- och utbildningsnivå är betydligt högre i Västra Nyland än i det övriga HNS-distriktet och även hela landet förekomsten av folksjukdomar är högre än i det övriga HNSdistriktet, om än något lägre än i landet i genomsnitt hälsovårdservicens behovsindex är 20 % högre än i det övriga HNS-distriktet den nationella vårdgarantin kan förverkligas i Västra Nyland inom den nuvarande totalresursnivån produceringen av svenskspråkig service är en specialfråga som måste skötas 16

17 bristen på arbetskraft samt bristen på kunnig specialpersonal kommer att försvåras betydligt i Västra Nyland hälsovårdens behovsstandardiserade totalkostnadsnivå är lägre i Västra Nyland än i HNS i genomsnitt, men något högre än i landet i genomsnitt. Servicestrukturen är snedvriden; användningen av specialsjukvård är stor och användningen av primärhälsovård liten förlossningsverksamheten är mindre än motsvarande verksamhet i övriga sjukvårdsområden p.g.a befolkningsunderlaget och verksamhetsvolymen och det är uppenbart att produktivitetsnivån är något lägre. En överföring av verksamheten till andra sjukhus förväntas dock inte leda till väsentliga besparingar i kommundebiteringen. En sänkning av kostnadsnivån förutsätter också att fasta kostnader kan avskrivas eller kompenseras. Det skall också kunna konstateras att prisnivån är kostnadsbaserad och lägre i andra sjukhus efter överföringen jourverksamheten är mindre än motsvarande verksamhet i övriga sjukvårdsområden p.g.a. befolkningsunderlaget och verksamhetsvolymen. En eventuell överföring av verksamheten skulle sänka sjukhusets kostnader endast marginellt, eftersom övrig jour ordnas i varje fall. Kirurgisk vård av patienter under jourtid koncentreras ändå till sjukhusen i Helsingfors ifråga om barnsjukdomar är speciellt bäddavdelningsverksamhetens omfattning och produktivitet mindre jämfört med motsvarande verksamhet i andra sjukvårdsområden. Detta beror på befolkningsunderlaget och verksamhetsvolymen ändringarna som gäller servicestrukturen inom specialsjukvården har allt som allt mindre ekonomisk betydelse för kommunerna än servicestrukturfrågan mellan specialsjukvård och primärsjukvård de ovan nämnda slutsatserna innebär inte att Västra Nylands sjukhus och dess enheter inte skulle fungera effektivt eller produktivt, utan situationen beror i första hand på befolkningsunderlaget och den servicevolym som befolkningsunderlaget tillåter. Som ett sammandrag gällande utmaningarna som hälsovården i Västra Nyland står inför kan konstateras att det behövs en strukturell ändring i Västra Nyland med beaktande av befolknings- och behovsutvecklingen för att förstärka den öppna vården inom primärhälsovården och för att flytta tyngdpunkten till åldringarnas behov samt för att skapa förutsättningar för en bra produktivitets- 17

18 utveckling inom specialsjukvården. Det behövs också åtgärder för att bevara och utveckla arbetskraften och kunnandet. 3. CENTRALA STRATEGISKA VAL FÖR HÄLSOVÅRDEN I VÄSTRA NY- LAND I det följande presenteras synpunkter och riktlinjer för att svara mot de ovan nämnda strategiska utmaningarna. 18

19 3.1. Basservicesystem För att kunna svara effektivt på de ovan konstaterade utmaningarna, utgås här ifrån att kommunerna i Västra Nyland bildar tillsammans ett samarbetsnätverk för socialoch hälsovård, som fungerar som en aktör med ordningsansvar som ordnar all den service inom social- och hälsovård som befolkningen i den egna regionen behöver. Organisationsfrågorna gällande samarbetsnätverket behandlas senare. Ordningsansvaret innebär för alla kommunerna att de skall: o utreda och bedöma befolkningens servicebehov, o definiera åtgärder för förebyggande hälsovård och främjande av hälsa, o definiera den servicenivå som produceras för befolkningen med offentlig finansiering, o ställa mål för servicestrukturen, o ta hand om produktionen av speciellt definierad basservice inom social- och hälsovård, o fungera som beställare av service som köps av utomstående aktörer samt o finansiera social- och hälsovården för kommunfinansieringens del enligt de principer som presenteras senare. Ordningsansvaret omfattar alltså sk. myndighetsuppgifter, som tas hand om med hjälp av ett samarbetsnätverk. Ordningsansvaret omfattar också produktion av basservice. För basservice föreslås följande indelning: o närservice, dvs. den service med goda förbindelser (högst ca 20 km) och som kommuninvånarna till största delen får inom sin egen kommun, o regionservice, dvs. den service som produceras av regionsamarbetsnätverkets egna enheter centraliserat för hela regionen samt o service som produceras centraliserat och som kommunernas samarbetsnätverk beställer av serviceproducenter utanför regionen eller privata serviceproducenter. Närservice och regionservice samt myndighetsuppgifter hör till ett och samma samarbetsnätverk som borde ingå i samma organisation också administrativt. Service som produceras centraliserat däremot ingår inte i det regionala samarbetsnätverkets organisation utan samarbetsnätverket konkurrensutsätter och beställer service på avtalsbasis. Ordningsansvaret kan beskrivas på följande sätt: Figur 1. Bassystemet för Västra Nylands social- och hälsovårdsservice 19

20 Egen service Utomst. service o Mängden av åldringsvård och primärhälsovårdens öppna vård, hemservice, boendeservice och den service som stöder patienternas självvård borde ökas så att användningen av både specialsjukvård och institutionsvård kan minskas. o Det borde därför ges stöd för att öka antalet bostäder och boendeenheter (i t.ex. klubbform) för pensionärer och åldringar så att klienten/patienten kunde få hälsovårdsservice av en stödperson som fungerar i samband med klub- ORDNINGS- ANSVAR Kommunnätverket (Hangö, Ingå, Karis, Pojo, Ekenäs) Närservice Regionservice Beställning Organisationslösningar gällande det ovan nämnda bassystemet presenteras närmare senare. Med tanke på finansieringen skulle den beskrivna modellen göra det möjligt för kommunerna att delta enligt befolkningsunderlag i totalkostnaderna för all social- och hälsovård, t.ex. i relation till invånarantalet korrigerat med behovsindex (jfr. statsandelssystemets koefficient). Kostnadsutvecklingen skulle då vara lättare att förutse och kontrollera. Utomstående service debiteras enligt avtalade priser med en faktura för hela regionen, varvid den kommunvisa finansieringen också kunde följa den befolkningsbaserade finansieringsmodellen. Detta skulle göra det möjligt att jämna ut stora kostnader Förnyande av servicestruktur Såsom det tidigare konstaterats förutsätter ändringen i åldersstrukturen och den därav följande ändringen i sjuklighetspanoramat ändringar i servicestrukturen för att kostnadsutvecklingen skall kunna stävjas. Det ovan beskrivna basservicesystemet gör det möjligt att rikta resurserna på nytt och undvika problem med t.ex. små, sårbara enheter. Basservicestrukturen behandlas närmare i samband med Raseborgs hälsovårdscentralprojekt. I det följande presenteras dock några centrala mål kring detta: 20

REGIONAL UTVECKLING INOM SOCIAL OCH HÄLSOVÅRDEN MELLAN HANGÖ OCH RASEBORG OCH VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE

REGIONAL UTVECKLING INOM SOCIAL OCH HÄLSOVÅRDEN MELLAN HANGÖ OCH RASEBORG OCH VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 1 (8) 15.10.2010 REGIONAL UTVECKLING INOM SOCIAL OCH HÄLSOVÅRDEN MELLAN HANGÖ OCH RASEBORG OCH VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE Social- och hälsovårdsministeriet har för avsikt att inleda regionala försök

Läs mer

PROJEKTET VÄSTNYLÄNDSK SAMJOUR MELLANRAPPORT 1/2010 INNEHÅLL

PROJEKTET VÄSTNYLÄNDSK SAMJOUR MELLANRAPPORT 1/2010 INNEHÅLL HELSINGFORS OCH NYLANDS 1/6 PROJEKTET VÄSTNYLÄNDSK SAMJOUR MELLANRAPPORT 1/2010 INNEHÅLL 1 INLEDNING 2 MÅLSÄTTNING 3 BESKRIVNING AV ARBETSSÄTTET 4 MELLANRAPPORT 4.1 Besöksstatistik 4.2 Personalresurser

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

SJUKVÅRDSOMRÅDENAS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012

SJUKVÅRDSOMRÅDENAS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012 21.10.2011 SJUKVÅRDSOMRÅDENAS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012 Innehåll 1 VERKSAMHETSMILJÖNS TILLSTÅND OCH FÖRVÄNTADE FÖRÄNDRINGAR 2 1.1 Utgångspunkter för budgetberedningen verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade

Läs mer

OPTIMAL ANVÄNDNING AV RESURSER I HÄLSOVÅRDEN INOM VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE RAPPORT AV UTREDNINGSGRUPPEN URHO-RUKKANEN

OPTIMAL ANVÄNDNING AV RESURSER I HÄLSOVÅRDEN INOM VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE RAPPORT AV UTREDNINGSGRUPPEN URHO-RUKKANEN OPTIMAL ANVÄNDNING AV RESURSER I HÄLSOVÅRDEN INOM VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE RAPPORT AV UTREDNINGSGRUPPEN URHO-RUKKANEN Verkställande direktör Eero Vaissi, Kuntamaisema Oy; administrativ överläkare

Läs mer

9 03.03.2011 BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDES VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2010

9 03.03.2011 BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDES VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2010 NÄMNDEN FÖR BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDE 9 03.03.2011 BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDES VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2010 BORGÅNÄM 9 Genom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts tidsbestämda direktiv 11/2010 har

Läs mer

Nr 7 39. Bilaga 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE TJÄNSTER INOM DEN PRIVATA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN. 1. Basuppgifter om verksamhetsberättelsen

Nr 7 39. Bilaga 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE TJÄNSTER INOM DEN PRIVATA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN. 1. Basuppgifter om verksamhetsberättelsen Nr 7 39 Bilaga 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE TJÄNSTER INOM DEN PRIVATA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1. Basuppgifter om verksamhetsberättelsen. Basuppgifter om serviceproducenten Serviceproducentens namn FO-nummer/personbeteckning

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDST- JÄNSTER I ÖSTRA NYLAND

PROJEKTPLAN FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDST- JÄNSTER I ÖSTRA NYLAND PROJEKTPLAN FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDST- JÄNSTER I ÖSTRA NYLAND 2 Innehåll 1 Uppdrag och bakgrund till projektet 3 2 Aktuella lagstiftningsprojekt 3 3 Administrativa lösningar för social- och hälsovårdstjänsterna

Läs mer

Anvisning 10/2013 1 (6)

Anvisning 10/2013 1 (6) Anvisning 10/2013 1 (6) Enligt sändlista Kommunerna och sjukvårdsdistrikten är skyldiga enligt lag att ordna jour dygnet runt för mun- och tandvård Valvira påminner hälsovårdscentralerna och sjukvårdsdistrikten

Läs mer

Oy Apotti Ab Affärsplan

Oy Apotti Ab Affärsplan 1 Oy Apotti Ab Affärsplan Version 2.00 7.5.2015. 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Bolagets strategiska mål... 4 3 Bolagets verksamhetsidé och vision samt affärsidé... 5 3.1 Verksamhetsidé och

Läs mer

PM STYRGRUPPEN FÖR UTVECKLINGSENHETEN FÖR VÄLFÄRD I BARNDOMEN I VÄSTRA OCH MELLERSTA NYLAND

PM STYRGRUPPEN FÖR UTVECKLINGSENHETEN FÖR VÄLFÄRD I BARNDOMEN I VÄSTRA OCH MELLERSTA NYLAND PM STYRGRUPPEN FÖR UTVECKLINGSENHETEN FÖR VÄLFÄRD I BARNDOMEN I VÄSTRA OCH MELLERSTA NYLAND Tid: Tisdag 26.2.2008 kl. 12.30-15.30 Plats: Järvenpää talo (Hallintokatu 4), mötesrum 3 Närvarande: Olli Laiho

Läs mer

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND MAL-planen för VÄSTRA NYLAND ARBETSPROGRAM 15.1.2007 1. Beskrivning av arbetet 2. Innehållet i planen 3. Tidtabellen för arbetet 4. Organisering av arbetet 1. BESKRIVNING AV ARBETET Projektet för en reform

Läs mer

God hälsa är den viktigaste förutsättningen för lyckade studier.

God hälsa är den viktigaste förutsättningen för lyckade studier. 1 Hälsotjänsterna och kontakterna inom social- och hälsovården för studeranden vid Karis-Billnäs gymnasium 2014-2015 God hälsa är den viktigaste förutsättningen för lyckade studier. Din fysiska hälsa kan

Läs mer

NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 44 15.09.2009 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2010

NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 44 15.09.2009 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2010 NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 44 15.09.2009 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2010 VNSNAMND 44/2009 På sammanträdet 18.6.2009 32 fick nämnden ta del av en detaljerad redogörelse över budgetens utgångsläge.

Läs mer

I. Primärhälsovårdsfasen, som behandlas i det följande, omfattar de uppgifter folkhälsolagen ålägger kommunerna, samt förvaltningen.

I. Primärhälsovårdsfasen, som behandlas i det följande, omfattar de uppgifter folkhälsolagen ålägger kommunerna, samt förvaltningen. 1 2 1. INLEDNING Projektet med att regionalt utveckla social- och hälsovården i Ekenäs, Hangö, Ingå, Karis, Pojo och Sjundeå har utgått från det nationella hälsovårdsprogrammet och de kraftigt ökade kostnaderna

Läs mer

1. Bildning. Bilaga 2: Kommunal service

1. Bildning. Bilaga 2: Kommunal service Bilaga 2: Kommunal service 1. Bildning Verksamheten inom bildningssektorn är med undantag av andra stadiets utbildning närservice. Genom specialisering, samordning och gemensam förvaltning uppnås fördelar

Läs mer

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin Sydkustens landskapsförbunds kartläggning av personaltillgången och behörigheten, språkförhållanden samt kvalitetsaspekter inom den svenska dagvården i medlemskommunerna hösten 2011. Del 1. Personaltillgången

Läs mer

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens

Läs mer

Jakobstadsregionens del av Välittäjä-projektet - Mellan-Finlands projekt kring psykisk hälsa och missbruk 2008 2011

Jakobstadsregionens del av Välittäjä-projektet - Mellan-Finlands projekt kring psykisk hälsa och missbruk 2008 2011 Jakobstadsregionens del av Välittäjä-projektet - Mellan-Finlands projekt kring psykisk hälsa och missbruk 2008 2011 Det Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovård (Kaste) Kaste fastställdes

Läs mer

Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015

Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015 Vård- och omsorgsnämnden 61 12.06.2014 Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015 Vård- och omsorgsnämnden 61 Kommunerna kan själva fastställa avgiftsgrunder

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

Hälsopolitiskt program

Hälsopolitiskt program Hälsopolitiskt program 2007 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården skall karakteriseras av god tillgänglighet och snabbt omhändertagande. Den medicinska teknologin utvecklas snabbt. Kostnaderna speciellt

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

De talar finska över huvudet på mig

De talar finska över huvudet på mig 1 2013 Eini Pihlajamäki MAGMA-STUDIE 1 2013 De talar finska över huvudet på mig perspektiv på svenskspråkig mentalvård De talar finska över huvudet på mig perspektiv på svenskspråkig mentalvård Utgivare:

Läs mer

ÅTGÄRDER SOM FÖRUTSÄTTS OM VERKSAMHETEN VID KILJAVAN SAIRAALA OY FORTSÄTTER

ÅTGÄRDER SOM FÖRUTSÄTTS OM VERKSAMHETEN VID KILJAVAN SAIRAALA OY FORTSÄTTER FULLMÄKTIGE 22 16.06.2010 ÅTGÄRDER SOM FÖRUTSÄTTS OM VERKSAMHETEN VID KILJAVAN SAIRAALA OY FORTSÄTTER 790/P11/117/2006 FMGE 22 Bakgrund Kiljavas sjukhusbyggnad blev klar år 1938 och den har en våningsyta

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 41 23.09.2010 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2011

NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 41 23.09.2010 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2011 NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 41 23.09.2010 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2011 VNSNAMND 41/2010 Enligt HNS koncernlednings kompletterande budgetdirektiv 1.9.2010 skall respektive sjukvårdsområde

Läs mer

Pargas stad Tertialrapport april 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD

Pargas stad Tertialrapport april 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD snämnden savdelningen Katariina Korhonen Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare samt brådskande vård till alla behövande. Barn-, mödra-, skol-, studerande- och företagshälsovård

Läs mer

Budget & ekonomiplan 2016 Hälsovård. Pargas stad HÄLSOVÅRD

Budget & ekonomiplan 2016 Hälsovård. Pargas stad HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen, Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Katariina Korhonen, överläkare Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

Nya vindar inom omsorgen

Nya vindar inom omsorgen Nya vindar inom omsorgen Handikappservicen i Svenskfinland en förundersökning ur kommunens synvinkel Ann-Marie Lindqvist politices licentiat Vad? En förundersökning om handikappservice på svenska för personer

Läs mer

UTREDING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER

UTREDING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER Bildningsnämnden 30 08.04.2015 UTREDING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER BILDN 08.04.2015 30 Beredning och tilläggsuppgifter: controller Saija Männistö 050 3555 051 eller saija.mannisto@porvoo.fi,

Läs mer

Landsrapport Finland. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem.

Landsrapport Finland. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem. Stockholm 11 12.10.2011 Aila Puustinen-Korhonen sakkunnig Finlands Kommunförbund Landsrapport Finland

Läs mer

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING 1 (5) 2.12.2014 STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING UTLYSNING I JANUARI 2015 Mål Stärkandet av de finländska universitetens forskningsprofiler och effektiverandet

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av Samarbete mellan arbetsplatsen och samt bevarande av en förutsättning för ersättning Utbildningsturné 2012 1 Vårt mål är att främja en gemensam syn

Läs mer

Uppföljning av ekonomin och verksamheten 2014 SYMI 20.02.2014 1

Uppföljning av ekonomin och verksamheten 2014 SYMI 20.02.2014 1 Sydspetsens miljöhälsonämnd 1 20.02.2014 Sydspetsens miljöhälsonämnd 13 15.05.2014 Sydspetsens miljöhälsonämnd 20 04.09.2014 Sydspetsens miljöhälsonämnd 31 26.11.2014 Uppföljning av ekonomin och verksamheten

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

REMITTERING TILL DEN UNGDOMSPSYKIATRISKA SPECIALISTVÅRDEN

REMITTERING TILL DEN UNGDOMSPSYKIATRISKA SPECIALISTVÅRDEN REMISSKRITERIER 1.4.2015 1 (3) HUCS Psykiatri Linjen för ungdomspsykiatri REMITTERING TILL DEN UNGDOMSPSYKIATRISKA SPECIALISTVÅRDEN þ Remitterande läkaren bedömer om det är fråga om en mental störning,

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

AKUTKLINIKEN/OP, ANESTESI & IVA KLINIKEN

AKUTKLINIKEN/OP, ANESTESI & IVA KLINIKEN AKUTKLINIKEN/OP, ANESTESI & IVA KLINIKEN Akutkliniken 018 5355 Operationsavdelningen Inga planerade operationer genomförs. Ett operationsteam finns tillgängligt för eventuella akuta operationer. IVA avdelningen

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning RAPPORT Datum 2013-12-10 1 (10) Till Regiondirektör Jonas Rastad Genomlysning av förlossningsvården i Under sommaren 2013 var förlossningsvården i ansträngd.

Läs mer

PRINCIPERNA FÖR PRODUKTIFIERINGEN OCH PRISSÄTTNINGEN AV VÅRDTJÄNSTER ÅR 2013

PRINCIPERNA FÖR PRODUKTIFIERINGEN OCH PRISSÄTTNINGEN AV VÅRDTJÄNSTER ÅR 2013 HELSINGFORS OCH NYLANDS Fullmäktige 13.12.2012, BILAGA 6 SJUKVÅRDSDISTRIKT Fullmäktige godkänt 13.6.2012 PRINCIPERNA FÖR PRODUKTIFIERINGEN OCH PRISSÄTTNINGEN AV VÅRDTJÄNSTER ÅR 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

AKUTKLINIKEN/OP, ANESTESI & IVA KLINIKEN

AKUTKLINIKEN/OP, ANESTESI & IVA KLINIKEN AKUTKLINIKEN/OP, ANESTESI & IVA KLINIKEN Akutkliniken 018 5355 Operationsavdelningen Inga planerade operationer genomförs. Ett operationsteam finns tillgängligt för eventuella akuta operationer. IVA avdelningen

Läs mer

Fullmäktige 11.12.2014, BILAGA 4 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2015 2017

Fullmäktige 11.12.2014, BILAGA 4 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2015 2017 Fullmäktige 11.12.2014, BILAGA 4 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2015 2017 Förvaltning 24.11.2014 Innehåll Sivu 1 ALLMÄN MOTIVERING 1 1.1 Utgångspunkter för budgetberedningen 1 1.2 Förändringsfaktorer i omvärlden

Läs mer

AVTAL OM SERVICEBOENDE FÖR DE ÄLDRE MELLAN NÄRINGS- IDKARE OCH KONSUMENT

AVTAL OM SERVICEBOENDE FÖR DE ÄLDRE MELLAN NÄRINGS- IDKARE OCH KONSUMENT AVTAL OM SERVICEBOENDE FÖR DE ÄLDRE MELLAN NÄRINGS- IDKARE OCH KONSUMENT Serviceboende ordnas i servicehus, servicebostadsgrupper och enskilda servicebostäder. Serviceboende är avsett för äldre som dagligen

Läs mer

PRINCIPERNA FÖR PRODUKTIFIERING OCH PRISSÄTTNING AV VÅRDTJÄNSTER 2015-2016

PRINCIPERNA FÖR PRODUKTIFIERING OCH PRISSÄTTNING AV VÅRDTJÄNSTER 2015-2016 HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Styrelsen 11.12.2014 PRINCIPERNA FÖR PRODUKTIFIERING OCH PRISSÄTTNING AV VÅRDTJÄNSTER 2015-2016 PRINCIPERNA FÖR PRODUKTIFIERING OCH PRISSÄTTNING AV VÅRDTJÄNSTER

Läs mer

Begäran om utlåtande SHM

Begäran om utlåtande SHM 1(13) Begäran om utlåtande SHM Anvisningar: I den elektroniska enkäten kan man röra sig fram och tillbaka genom att trycka på Föregående- och Nästa-knapparna. Det är möjligt att gå framåt i enkäten utan

Läs mer

Pargas stad Bokslut 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD

Pargas stad Bokslut 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD snämnden savdelningen Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Katariina Korhonen, överläkare Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare samt brådskande vård till alla

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Rådgivningsenheten för offentlig upphandling?

Rådgivningsenheten för offentlig upphandling? Upphandling och kvalitet inom äldreomsorgen blev det som vi tänkte oss? Jonna Törnroos, jurist och vicehäradshövding Vem vårdar vem? äldreomsorgen i ett vägskäl Parallellseminarium Rådgivningsenheten för

Läs mer

Fullmäktige 13.6.2012 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011

Fullmäktige 13.6.2012 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Fullmäktige 13.6.2012 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Godkänd av srytelsen 26.3.2012 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. Verkställande direktörens översikt 1 2. Väsentliga händelser

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Sammanslagning av de landstingsdrivna vårdenheterna i Södertäljes, Salems och Nykvarns kommuner till en gemensam organisation samt ändring

Läs mer

BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014

BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014 Fullmäktige 15.12., BILAGA 5 BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014 Del 1 (3): Samkommunen samt bilagor Styrelsen 7.12. 1 HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT BUDGET FÖR 2012 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2012 2014

Läs mer

BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009

BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 Styrelsen 8.3.2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 1 Verkställande direktörens översikt...6 2 SAMKOMMUNENS UPPGIFT OCH ORGANISATION...8 2.1 Förtroendemannaorganisationen...8

Läs mer

Finländarnas hälsa har kontinuerligt förbättrats under. Läkemedel används för att BOTA SJUKDOMAR OCH SPARA PENGAR

Finländarnas hälsa har kontinuerligt förbättrats under. Läkemedel används för att BOTA SJUKDOMAR OCH SPARA PENGAR JUSSI HUTTUNEN Med. dr., specialist i invärtesmedicin Generaldirektör emeritus, tid. Folkhälsoinstitutet Läkemedel används för att BOTA SJUKDOMAR OCH SPARA PENGAR En väl genomförd läkemedelsbehandling

Läs mer

Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014

Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014 Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014 Enkätens bakgrund och genomförande Hösten 2014 utarbetade Företagarna i Finland och Finnvera Abp tillsammans med arbets- och näringsministeriet SME-företagsbarometern,

Läs mer

Arbetsgruppens förslag till "HUCS Abs" affärsverksamhetsplan ingår som bilaga 5.

Arbetsgruppens förslag till HUCS Abs affärsverksamhetsplan ingår som bilaga 5. FULLMÄKTIGE 25 19.10.2011 GRUNDANDE AV HUCS AB 36/00/01/03/01/2011 FMGE 25 HNS verkställande direktör tillsatte genom sitt beslut 14.10.2011 132 en arbetsgrupp under ledning av förvaltningsöverläkare Lasse

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

KOMMUNENKÄT BLAND INVÅNARNA I JAKOBSTAD

KOMMUNENKÄT BLAND INVÅNARNA I JAKOBSTAD C, Centria tutkimus ja kehitys - forskning och utveckling, 15 Jennie Elfving, Kai Lusa & Martin Sweins KOMMUNENKÄT BLAND INVÅNARNA I JAKOBSTAD Centria-ammattikorkeakoulu 2014 1 JULKAISIJA: Centria ammattikorkeakoulu

Läs mer

BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014. Del 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna

BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014. Del 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014 Del 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna Styrelsen 7.12.2011 1 HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT BUDGET FÖR 2012 OCH EKONOMIPLAN FÖR

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

VÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA I HELSINGFORS. Bergen 18-20.9.2011 Bettina von Kraemer, Minna Tikanoja

VÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA I HELSINGFORS. Bergen 18-20.9.2011 Bettina von Kraemer, Minna Tikanoja VÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA I HELSINGFORS Bergen 18-20.9.2011 Bettina von Kraemer, Minna Tikanoja Bakgrund Den omarbetade barnskyddslagen (417/2007, 12 ) ålägger kommunerna att varje fullmäktigeperiod

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

RÄTT VÅRD ÅT RÄTT PATIENT PÅ RÄTT NIVÅ VID RÄTT TIDPUNKT Vårdtrappan för opererade höftfrakturpatienter på bäddavdelningen vid Närpes hälsocentral

RÄTT VÅRD ÅT RÄTT PATIENT PÅ RÄTT NIVÅ VID RÄTT TIDPUNKT Vårdtrappan för opererade höftfrakturpatienter på bäddavdelningen vid Närpes hälsocentral SVENSKA YRKESHÖGSKOLAN Sektorn för hälsovård och det sociala området RÄTT VÅRD ÅT RÄTT PATIENT PÅ RÄTT NIVÅ VID RÄTT TIDPUNKT Vårdtrappan för opererade höftfrakturpatienter på bäddavdelningen vid Närpes

Läs mer

Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken

Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken Hanken som arbetsgivare vill förtydliga handläggningen av problem med alkoholmissbruk och hänvisning till vård. Man ingriper när det bedöms som nödvändigt

Läs mer

Pargas stad Bokslut 2013 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD

Pargas stad Bokslut 2013 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD snämnden savdelningen Katariina Korhonen Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare samt brådskande vård till alla behövande. Barn-, mödra-, skol-, studerande- och företagshälsovård

Läs mer

Åtgärdsprogram 2013. Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 564/02.00/2013. Stadsstyrelsen 10.06.2013 142

Åtgärdsprogram 2013. Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 564/02.00/2013. Stadsstyrelsen 10.06.2013 142 Åtgärdsprogram 2013 564/02.00/2013 Stadsstyrelsen 10.06.2013 142 Beredare och föredragande: Stadsdirektör Folke Öhman, tfn 040 707 3155 Kommunernas ekonomi uppvisar bekymmersamma siffror och varken skatteinkomsterna

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Christian Andersson specialist i geriatrik Geriatriska kliniken Ålands hälso- och sjukvård 24.10 2013 Vad är demens? En bestående försämring

Läs mer

- Ca 70 000 svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående.

- Ca 70 000 svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående. Utlåtande, STM 022:00/2013 Social- och hälsovårdsministeriet PB 33 00023 Statsrådet SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder (SAMS) och Finlands Svenska Handikappförbund (FSH) tackar för möjligheten

Läs mer

Fulllmäktige 11.12.2014 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2015 2017

Fulllmäktige 11.12.2014 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2015 2017 Fulllmäktige 11.12.2014 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2015 2017 Förvaltning 24.11.2014 Innehåll Sivu 1 ALLMÄN MOTIVERING 1 1.1 Utgångspunkter för budgetberedningen 1 1.2 Förändringsfaktorer i omvärlden under

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

Höjning av grundkapital

Höjning av grundkapital Landskapsfullmäktige 17 08.12.2010 Höjning av Nylands förbunds grundkapital och anslutning av nya medlemskommuner 65/00/00/00/2010 RMV 17 Inledning Statsrådet har genom sitt beslut av 22.10.2009 beslutat

Läs mer

Hangö strategi 2025. Gott liv i staden vid havet

Hangö strategi 2025. Gott liv i staden vid havet Hangö strategi 2025 Gott liv i staden vid havet 2 (9) Hangö strategi 2025 - gott liv i staden vid havet! Vision om Hangö 2025 Hangö är år 2025 en växande, dragkraftig, havsnära stad, i vilken det goda

Läs mer

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011-

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- UTKAST Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- Stadsfullmäktige Centralvalnämnden Revisionsnämnden Koncernbolag och -samfund - Borgå

Läs mer

Serviceenkät 2015. Ja Inte tillräckligt Nej Vet inte Jag har fått information om mina rättigheter på ett sådant sätt som jag förstår

Serviceenkät 2015. Ja Inte tillräckligt Nej Vet inte Jag har fått information om mina rättigheter på ett sådant sätt som jag förstår Serviceenkät 2015 1. Är du kvinna eller man? Jag är kvinna. Jag är man. 2. Hur gammal är du? Jag är under 30 år Jag är 30-45 år Jag är 46-60 år Jag är över 60 år 3. Till vilken grupp hör du? Jag är DUV-medlem

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 januari 2015 56/2015 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning samt om särskild

Läs mer

BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2013 2015. Osa 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna

BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2013 2015. Osa 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2013 2015 Osa 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna Styrelsen 3.12.2012 HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT BUDGET FÖR 2013 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2013

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

INGÅ KYRKSLÄTT - SJUNDEÅ UTREDNING OM KOMMUNSAMMANSLAGNING, I SKEDET Mellanrapport

INGÅ KYRKSLÄTT - SJUNDEÅ UTREDNING OM KOMMUNSAMMANSLAGNING, I SKEDET Mellanrapport INGÅ KYRKSLÄTT - SJUNDEÅ UTREDNING OM KOMMUNSAMMANSLAGNING, I SKEDET Mellanrapport Innehållsförteckning: 1. Inledning 2. Utgångspunkter för sammanslagning av kommunerna 3 2.1. Kommun- och servicestrukturreformen

Läs mer

I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek.

I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek. 8.7.2008 Bilaga 13 KOMMUN-, ÖVRIG OFFENTLIG OCH PRIVAT FINANSIERING I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek.

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM Stadsstyrelsen 360 04.11.2013 SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM STST 360 Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Jari Kettunen,

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013 Offentlig ekonomi 04 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 0 Ökningen av kommunernas driftskostnader avtog år 0 Kommunernas driftskostnader, exkl. affärsverk, ökade med,7 procent år 0,

Läs mer

Överbeläggningsavgift och förhandsmeddelande

Överbeläggningsavgift och förhandsmeddelande FULLMÄKTIGE 14 31.03.2009 ÖVERBELÄGGNINGSAVGIFTER 2008 OCH UTVECKLING AV ÖVERBELÄGGNINGSFÖRFARANDET 79/02/05/00/2009 FMGE 14 Bakgrunden till överbeläggningsförfarandet (tidigare bötesdagsförfarandet till

Läs mer