Hållbar bebyggd miljö

Transkript

1 73 Målområde 4 bebyggd miljö I målområdet ingår det nationella miljömålet: En god bebyggd miljö Vår bebyggda miljö ska fylla människors och samhällets behov, erbjuda bra livsmiljöer och bidra till en hållbar utveckling. Hur vi bor och lever påverkar miljön på många sätt, exempelvis när vi värmer våra bostäder, reser till arbete och fritidsaktiviteter eller sorterar vårt avfall. Olika bebyggelsemiljöer har också stora kulturvärden. Den kommunala översiktsplaneringen är ett avgörande verktyg för att nå flera delar inom God bebyggd miljö. Det är också i den fysiska planeringen som risken för konflikter mellan olika målområden tydliggörs. Därför är det viktigt med tydliga ställningstaganden i den fysiska planeringen. Målen för området omfattar det nationella miljömålet god bebyggd miljö och innehåller mål för: planering Tätorters grönska och kulturhistoriska miljöer Energi och resurseffektiva tätorter En sund boendemiljö Avfall

2 74 Övergripande mål Den bebyggda miljön ska erbjuda en god vistelsemiljö för alla, med hälsofrämjande och säkra miljöer som bygger på en hållbar resurshushållning. planering Fysisk planering handlar om att samhället och enskilda personer ska komma överens om bästa sättet att använda mark och vatten i framtiden. Målet är att uppnå hållbar utveckling genom att använda olika resurser till det som de är bäst lämpade för. För att skapa förutsättningar för hållbar planering är det viktigt att agera för att anpassa samhället till klimatförändringar. Utan klimatanpassning riskerar stora värden att förloras. Att planera för klimatanpassning och genomföra åtgärder kan därför ses som resurshushållning både för enskilda och det allmännas intressen. Klimatanpassning är också ett viktigt verktyg för att förhindra att föroreningar sprids i samband med översvämningar med mera. Att anpassa kommunen till klimatförändringar är en stor utmaning. Åtgärder i Kristianstad och längs med Åhuskusten är särskilt prioriterade. Mål för hållbar planering 1. Kristianstads kommun ska utveckla en modell för hur vi ska arbeta med hållbara stadsdelar. a stadsdelar omfattar de ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionerna. 2. Den bebyggda miljön och biosfärområde Kristianstads Vattenrike ska utvecklas tillsammans sida vid sida. Den biologiska mångfalden ska bevaras då staden och andra tätorter växer. 3. Stadsbyggandet i Kristianstad kommun ska ske med utgångspunkt från människans behov och utmärkas av en god gestaltning som präglas av hållbara byggnader, platser och kommunikationsleder för att skapa attraktiva, vackra och säkra miljöer för både invånare och besökare. Mål för anpassning till klimatförändringar i fysisk planering 4. Kristianstads kommun ska förbereda sig för klimatförändringar som höjd grundvattennivå, översvämningar, erosion och värmeböljor. Inom områden som kan komma att påverkas av höjd grundvattennivå, översvämning eller erosion ska ny bebyggelse och infrastruktur undvikas eller anpassas till gällande risknivåer.

3 75 5. Den fysiska planeringen ska bidra till att anpassa byggnader och omgivningar till värmeböljor. Beskuggning och tillgång till parker är en viktig del i arbetet. Förskolor, skolor och äldreboenden ska ha tillgång till beskuggade utemiljöer. 6. Området längs med kusten ska anpassas till klimatförändringar med fokus på att inventera och skydda samhällsviktig infrastruktur fram till år Alla åtgärder för översvämningsskydd av staden Kristianstad ska färdigställas till år Dokumentöversikt Fördjupade delmål och handlingsplaner finns i följande kommunala dokument: Huvudsakligt styrdokument Dokument Status Ansvar Översiktsplan för Kristianstads Beslutad 2013 (KF) kommun Klimatstrategi Beslutad 2011 (KF) Kommunlednings Program för klimatanpassning Beslutad 2011 (KF) Kommunlednings Förslag på åtgärder Åtgärder hållbar planering Ansvar Kostnad Koppling till mål Utveckla principer för vad som ska ingå i. planering 1 begreppet hållbar planering och metoder för att arbeta med hållbara För östra Vilan stadsdelar. Ta fram förstudie för östra Vilan med finns även syfte att arbeta fram kriterier och arbetsmetod för en hållbar stadsdel. extern delfinansiering Utvärdering av förstudiens resultat och metod för kunskapsåterföring in i framtida projekt. Ökat samarbete mellan kommunens i planering 3 förvaltningar i det nyligen bildade Gestaltningsrådet. Rådets roll är att samverkan med C4 bevaka, granska och utveckla gestaltnings, hållbarhets och Teknik energifrågor i hela stadsbyggnadsprocessen.

4 76 De fem stadsbyggnadsmålen enligt den fördjupade översiktsplanen för staden ska uppdateras mot målet planering. Görs i samband med varje aktualitetsförklaring. Den kommunövergripande samt fördjupade för staden ska aktualitetsförklaras var fjärde år. planering 1,2,3 Åtgärder klimatanpassning Ansvar Kostnad Koppling till mål Aktualisera den befintliga rapporten om översvämningsrisker. och Räddningstjänsten planering 6 Genomföra utredningar för att se vilka konsekvenser som följer av klimatförändringar, som översvämningar, värmeböljor, erosion och extrema oväder. Kommunlednings Projekt kräver extra resurser för projektanställning. planering 6 Framtagande av havsplan som tar upp områden som hotas av översvämning och erosion Ta fram riktlinjer för bedömning och rådgivning om fasadfärg, beskuggning med mera i samband med bygglov Inventering och införande av beskuggade utemiljöer på äldreboenden (motsvarade åtgärder i skolmiljö tas upp under målen för strålsäker miljö) Förorda grönytefaktor och/eller gröna tak i detaljplaner för stadsmiljöer Marknadsföra gröna tak som åtgärd för klimatanpassning, dagvatten och biologisk mångfald. Stadsbyggnadskont oret, ABK, privata fastighetsägare och omsorgsförvaltningen i samverkan med kommunlednings, och miljö och hälsoskydds Inventering inom ordinarie Kostnader för åtgärder uppskattas efter nuläges och behovsinventering. planering 4,5,6 planering 5 planering 5 planering 4, 5 Övergödning 9

5 77 Nya kommunala byggnader ska där det Merkostnad i är möjligt utformas med gröna tak. initialskedet planering 4, 5 eftersom det Övergödning 9 krävs mer tätningsskikt Inventera infrastruktur i form av elförsörjning, VA nät och vägar utmed kusten. C4 energi Kommunlednings planering 6 Skydda samhällsviktig infrastruktur och bebyggelse utmed kusten C4 Energi Tas upp i klimatanpass planering 6 Kommunlednings ningsprogram Räddningstjänsten Färdigställa alla planerade åtgärder för översvämningsskydd av Kristianstad C4 Energi Tas upp i klimatanpass planering 7 Kommunlednings ningsprogram Räddningstjänsten Tätorternas grönska och kulturhistoriska miljöer Målområdet omfattar kulturhistoriska aspekter både på bebyggelsemiljöer, markanvändning och på det biologiska kulturarvet. Det är viktigt att få fram underlag som visar den väv av kulturhistoria som finns i kommunen för att se hur vi kan bevara värden och utveckla dem tillsammans med nya inslag. Vår kulturhistoria visar var vi befinner oss idag i förhållande till vår historia och framtid. Kulturmiljön ska bevaras och användas så att den historiska dimensionen tydliggörs och bidrar till en god livsmiljö. Det innebär att vi behöver värna och utveckla den historiska mångfalden, bevara och förvalta landskapets kulturmiljökvalitet och bevara och berika kulturhistoriska värden. I kommunen finns ett rikt kulturhistoriskt arv att förvalta och utveckla. Det gäller allt ifrån kulturlandskapet till kulturhistoriskt intressanta byggnader i staden. Lokalt är den viktigaste åtgärden att ta fram ett aktuellt kulturmiljöprogram. Därför behövs en satsning på en tidsmässigt sammanhängande inventering. Det är också viktigt att sprida kunskap om de värden som finns och hur de kan bevaras.

6 78 Att ta tillvara och utveckla park och naturområdens kvaliteter för rekreation, folkhälsa och biologisk mångfald är också en viktig del av målområdet. Precis som för kulturmiljöer handlar det om våra upplevelser och vårt välbefinnande. Det är också viktigt att dessa områden har kvaliteter som stimulerar till rörelse, till exempel i anslutning till skolor och bostadsområden. Park och naturområden ger oss också ekosystemtjänster för klimatanpassning av städer och tätorter genom hantering av dagvatten och rening av luft. Här har den fysiska planeringen stor betydelse för hur stora grönytor som finns och vilken kapacitet de har för att kunna ta emot skyfall med mera. I större tätorter minskar grönområden till följd av exploatering och annan förändring i markanvändningen. Därför är det viktigt att i den fysiska planeringen ta fram strategier för att ta vara på och utveckla grön och vattenområden i och i närheten av tätorter. Generellt finns en risk för målkonflikt mellan förtätning av tätorter och att bevara grönytor i tätorter. Det gäller inte minst i Kristianstad. Dessutom finns det andra mindre tätorter i kommunen som är omgivna av odlingslandskap där grönytor för närrekreation behöver utvecklas eller förstärkas. Runt Åhus är det också viktigt att behålla kustskogens karaktär och att vara varsam vid planering av ny bebyggelse. Mål för kulturhistoriska miljöer 1. Kulturhistoriska miljöer, kulturlandskap och byggnader ska vara inventerade i hela kommunen senast år Resultatet ska förmedlas till fastighetsägare och allmänhet för att öka medvetenheten om de kulturvärden som finns. 2. Vid planering av bostadsmiljöer ska områdets kulturvärden användas som tillgång i planeringen. Mål för tätorters grönska och naturmiljöer 3. Grönska och vatten ska ha en stor betydelse vid utformning av tätortsmiljöer. Den fysiska planeringen ska värna tätortsnära natur och grönområden och bidra till att det bildas sammanhängande stråk med grönstrukturer som gynnar den biologiska mångfalden, sociala aspekter, användbarhet/tillgänglighet och som är hälsofrämjande. Områdenas värde för rekreation och tillgänglighet ska utvecklas, gärna tillsammans med boende i närmiljön.

7 79 4. Tillräckliga grönytor och andra utemiljöer ska finnas för att främja hälsa, trivsel, lek och möten mellan människor. Det innebär bland annat att följande principer ska eftersträvas: Tillgång till bostadsnära natur av god kvalitet ska finnas inom 300 m från bostaden. Stadsdelspark eller större grönstrukturområde ska finnas inom 500 m från bostaden. Ett större närströvområde med höga natur och kulturvärden ska finnas inom 3 km från bostaden. Antalet träd i offentliga miljöer inom tätbebyggda områden ska öka. Det gäller i synnerhet äldre träd med stort stamomfång. 5. Alla barn ska ha möjlighet att leka utomhus i hälsosamma och inspirerande miljöer. Förskolor och skolor ska ha en god utomhusmiljö för rekreation, lek och fysisk aktivitet i direkt anslutning till skolan/förskolan. Dessutom ska det finnas tillgång till naturområden på gångavstånd från respektive förskola och skola. De naturområden som används frekvent i pedagogiskt syfte ska skyddas mot exploatering. 6. Dagvatten ska användas för att skapa positiva rekreationsinslag genom ekologiskt och estetiskt tilltalande ytor och stråk med vatten och grönska. Dagvattenhanteringen ska också utformas med kapacitet för kraftig nederbörd och skyfall. 7. Åhuskustens natur och kulturvärden utgör grunden för dess höga rekreationsvärden och ska värnas. Karaktären av tallskog ska behållas och exploatering av ny bebyggelse och anläggningar begränsas via detaljplaner. 8. I första hand ska värdefulla naturmiljöer och grönstrukturer i och anslutning till tätorter bevaras. I andra hand ska grönområden som försvinner kompenseras med ny grönstruktur inom samma stadsdel. I Kristianstads stadskärna är det extra viktigt att bevara grönstrukturer och att skyddet av befintliga grönstrukturer förstärks. Dokumentöversikt Fördjupade delmål och handlingsplaner finns i följande kommunala dokument: Huvudsakligt styrdokument Dokument Status Ansvar Översiktsplan för Kristianstads Beslutad 2013 (KF) kommun Kulturmiljöprogram Beslutat 1993 (KF) Naturvårdsprogram Under remissbehandling Miljö och hälsoskydds

8 80 Andra viktiga dokument Dokument Status Ansvar Stadsmiljöprogram för Kristianstads renässansstad Beslutad 2013 (BN) Förslag på åtgärder Åtgärd kulturhistoriska miljöer Ansvar Kostnad Koppling till mål Inventering av kulturmiljöer och kulturlandskap i hela kommunen. Extra personal behövs för 1 Inventeringen är en del av Kulturmiljöprogrammet. inventeringsarbete. Stadsbyggnads tar upp kostnad separat. Rådgivning om kulturvärden i samband med bygglovsärenden. Kulturvärden ska läggas in i den strategiska kartan och finnas tillgänglig för allmänheten via hemsidan. 1,2 En kommunikationsplan tas fram för hur inventeringsresultatet ska kommuniceras till fastighetsägare och allmänhet. Möjligheten att skydda värdefulla kulturmiljöer tas tillvara i det fortlöpande arbetet med att ta fram eller aktualisera detaljplaner. 1 2 Ta fram och kontinuerligt arbeta med en rutin för uppföljning av hur kulturmiljöaspekter behandlats i program, planer och i bygglovsärenden. Behov av extra resurs för kortare projektanställ ning 1 Synliggöra det kommunala och de statliga byggnadsvårdsbidragen 2

9 81 Åtgärd tätorters grönska Ansvar Kostnad Koppling till mål Ta fram en strategisk grönstrukturplan för alla tätorter i kommunen (till ÖP). Dels inom ordinarie 3, 4, 5, 6 och 7 Grönstrukturplanen ska ge en helhetsbild och visa på värden ur ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. tillsammans med, kommunlednings och miljöoch hälsoskydds. och dels behov av extra resurser. Framtagande av underlagsmaterial kan innebära avgränsade projektanställ ningar. Ta fram kartunderlag som visar dagens tillgång till bostadsnära natur i hela kommunen. Underlaget ska finnas tillgängligt på kommunens hemsida. i samverkan med C4 Teknik 3, 4 Sammanställa underlag om i 2 3 miljoner grönstrukturers status i tätorterna. Ta samverkan med per år i 3, 4, 5 ställning till vilka ytor som är bra, stadsbyggnads åtgärder, behöver förstärkas när det gäller värden och miljö vidareutveck eller kan exploateras. och hälsoskydds ling av park. och lekparksprogram Utveckla naturområden och parkernas ekologiska, sociala och hälsosfrämjande Stadsbyggnads 3, 4 värden och innehåll tillsammans med boende. Projekt 400 träd följs upp med skötsel av nyplanterade träd och nyplantering i 4 mindre omfattning Uppdatera C4 tekniks inventering av Stadsbyggnads vilka naturområden som används av i 5 förskolor och skolor och komplettera samverkan med med uppgifter från friskolor. Förhindra och exploatering av dessa naturområden i barn och utbild samband med planprocesser och ningsförvaltningen bygglov.

10 82 Ta fram riktlinjer för vad vi menar med Stadsbyggnads Projekt i form god utomhusmiljö för förskola och i av examens 5 skola. Malmös lekvärdesfaktor kan vara samverkan med arbete eller en utgångspunkt för olika, barn som en kvalitetsaspekter. och utbildnings projekt förvaltningen, anställning. miljö och hälsoskydds och kommunlednings Vara restriktiva i plan och Stadsbyggnads Kan göras bygglovsprocesser när det gäller att ta i inom ordinarie 8 anspråk grönområden. Ta fram ett kartunderlag som visar var Stadsbyggnads särskild hänsyn ska tas för att undvika 5,6, 8 exploatering av grönytor i Kristianstads stadskärna. Underlaget ska vara tillgängligt även för allmänhet och exploatörer. Detaljplaner ska tas fram för att skydda Stadsbyggnads Tivoliparken och Björket som parkmark. 8 Ta fram skyddsbestämmelser som gäller Stadsbyggnads träd för vissa områden 7, 8 Lämna eller skapa gröna Stadsbyggnads sammanhängande stråk/ytor vid 3, 7 nyexploatering. Ta fram rutiner för och ställa krav Kommunledningsk på/göra överenskommelser som ontoret i 8 innebär att exploatörer ska genomföra samarbete med kompensationsåtgärder om stadsbyggnads grönområden tas i anspråk eller man tillåter hård exploatering. Som kompensationsåtgärd ska grönytor utvecklas i närområdet.

11 83 Energi-, transport och resurseffektiva tätorter Hur vi bor och lever påverkar miljön på många sätt, exempelvis när vi värmer våra bostäder, reser till arbete och fritidsaktiviteter. Bebyggelsen står för nära 40 procent av den totala energianvändningen i Sverige. Korta transporter står för en stor andel av vardagstransporterna. Det är därför viktigt att planera placering av bostäder och er för att det ska vara enkelt och säkert att gå, cykla eller åka kollektivt. Genom att komplettera och förtäta befintliga bebyggelsemiljöer ges goda möjligheter till att gå, cykla och resa kollektivt. Förtätningar och funktionsblandning skapar förutsättningar för korta avstånd mellan bostad, arbete och service. Genom att lokalisera ny bebyggelse i goda kollektivtrafiklägen skapas ett större underlag för kollektivtrafiken. Om fler väljer att gå, cykla och resa kollektivt får vi bättre luft, behagligare ljudnivå, mindre trängsel, ökad trivsel, mer utrymme för socialt liv, ökad säkerhet och en bättre folkhälsa. Ökat fokus på utbyggnad av gång och cykelvägar är viktigt i arbetet för att stimulera kommuninvånare och besökare till hållbara resval. De senaste decennierna finns en trend i Sverige att befolkningen ökar i större tätorter. När en stad som Kristianstad brer ut sig innebär det en konflikt med hushållning av värdefull odlingsmark. Det är därför också viktigt att planera för en förtätning av staden utan att exploatera värdefulla natur eller odlingsområden. Mål för hushållning med energi och transporter 1. Vid lokalisering av nya bebyggelseområden inom orter med potential för fjärrvärme ska möjligheten att ansluta området till fjärrkyla, sekundär fjärrvärme eller andra gemensamma uppvärmningssystem utredas. 2. Vid lokalisering och utformning av nya bebyggelseområden ska huskroppar orienteras så att förutsättningar skapas för att ta vara på solenergi och minska energiförbrukningen i husen. 3. Bostäder, arbetsplatser, service/handel, kultur och fritid i tätortsmiljöer ska i första hand lokaliseras så att behovet av transporter och biltrafik minimeras och så att gång, cykel och kollektivtrafik gynnas. I andra hand ska det finnas tillgänglighet till infrastruktur för förnybara drivmedel. 4. Gång och cykelstråk bör vara inbjudande, trygga, trafiksäkra, tillgängliga och snabba för att kunna fungera som länkar inom och mellan orterna. Målsättningen är att införa fler gång och cykelstråk med separerade stråk för cyklister och fotgängare, säkra övergångar och i vissa lägen företräde för oskyddade trafikanter över bilvägar. 5. Prioritera utbyggnad av cykel respektive gångstråk till skolor och större arbetsplatser. Det gäller framförallt sträckor i och mellan basorterna och till de nya Pågatågsstationerna. Därefter ska cykelvägar mellan samtliga tätorter prioriteras enligt en handlingsplan.

12 84 6. Det ska vara positiv resandeutveckling för kollektivtrafik i staden, mellan basorter, stad och omland. Kollektivtrafikresandet i stads och regiontrafik ska fördubblas till år 2020 jämfört med Mål för resurseffektiv planering 7. Kristianstad ska vara en tät och blandad stad där bostäder, grönområden, kultur, service och icke störande er ligger nära varandra. Kristianstad ska växa resurssnålt genom en yteffektiv planering. Det innebär att vi ska bygga på höjden och använda redan exploaterade ytor som inte längre används. Vid höga exploateringstal är det särskilt viktigt att behålla grönområden. 8. Den mest värdefulla jordbruksmarken ska undantas från exploatering. Dokumentöversikt Fördjupade delmål och handlingsplaner för området finns också i följande dokument: Huvudsakligt styrdokument Dokument Status Ansvar Översiktsplan Beslutad 2013 (KF) Klimatstrategi för Kristianstads kommun Beslutad 2011 (KF) Kommunlednings Andra viktiga dokument Dokument Status Ansvar Kommande trafikstrategi Arbete pågår Förslag på åtgärder Åtgärder energi och transporter Ansvar Kostnad Koppling till mål Planera in läplanteringar för nya bostadsområden. Energi 2 Klimat 4 Framtagande av en samlad Energi 3 i Klimat 7, trafikslagsövergripande strategi för utveckling av trafiksystemet för staden samverkan med C4 Luft 1,2,7 Kristianstad samt resterande delar av kommunen med anslutningar till Teknik och grannkommuner. kommunlednings

13 85 Ta fram en handlingsplan för nyutbyggnad och utveckling av kommunala cykelvägar och kommunikationsinsatser för att öka cyklingen. Utbyggnad av nya sträckor med kommunala cykelvägar enligt handlingsplanen. samverkan med Trafikverket när det gäller statliga vägar Kostnadsförsla g tas upp i samband med Energi 4,5 Luft 1, 2, 7 Klimat 7, Energi 4,5 Luft 1, 2, 7 Klimat 7 handlingsplan en. För att klara av att bygga cykelvägar mellan tätorter behövs 4 miljoner extra per år jämfört med dagens budget på 1,5 miljoner. Kartläggning cykelvägnätets kvalitet och Energi 4 åtgärder för att anpassa efter användare. Barn, arbetspendlares och äldres behov av cykelvägars placering, bredd, tillgänglighet och säkerhet är viktiga utgångspunkter. Åtgärder kan till exempel vara separerade gång och cykelstråk, upphöjning av passager för cykelstråk och belysning. Skapa en cykellänk Vilanleden på i Projekt Energi 4, 5 sträckan mellan Vä/Öllsjö via naturum samverkan med Kostnad tas till centrum där cyklister har företräde. stadsbyggnads upp när Åtgärden kan leda till att en del av åtgärdsbehov gatuutrymmet tas i anspråk för för sträckan oskyddade trafikanter. Arbetsmodellen har tagits med cykellänk kan användas på fler fram. platser. Fortsatt hög prioritet på snöröjning av Energi 4 gång och cykelvägar

14 86 Samverka med Skånetrafiken för att utveckla parallell regionbusstrafik med både superbusslinjer och busslinjer med många hållplatser. Detta gäller framförallt på sträckorna Åhus Kristianstad Älmhult, Kristianstad Lund Malmö och Kristianstad Simrishamn Ystad. Vidareutveckla parkeringsstrategi och parkeringsavgifter för att aktivt gynna cykel och kollektivtrafik i centrala Kristianstad. Kommunlednings i samverkan med Skånetrafiken Kommunlednings och C4 Teknik i samverkan Kostnader ligger framförallt inom Region Skåne.. Det finns fler åtgärder kopplade till transporter under målområdet för miljöeffektiv energianvändning och transporter. Energi 6 Energi 6 Åtgärder resurseffektiv planering Ansvar Kostnad Koppling till mål Ta fram riktlinjer och se över exploateringstal för vad som ingår i yteffektivt nyttjande Ny bebyggelse medges inte på odlingsmark av klass 8 10, med undantag av de bebyggelseområden som pekats ut i ÖP. Energi 7 Energi 8 En sund miljö att vistas i Människor tillbringar en stor del av sina liv inomhus. En god inomhusmiljö har därför stor betydelse för människors hälsa och komfort. Miljön i bostäder, skolor, förskolor samt vård och omsorgsboendens är viktig. Trots en ökad standard, god komfort och bekvämlighet i våra bostäder är hälsoproblem till följd av inomhusmiljön fortfarande ett problem i vissa byggnader. Alla kommunens nämnder och styrelser som bygger, förvaltar och brukar lokaler har ansvar för en sund inomhusmiljö i de egna lokalerna. Kommunen har också möjlighet att påverka genom planering av staden och genom tillsyn av fastighetsägare och er. Det finns många riskfaktorer i inomhusmiljön som kan påverka hälsan, till exempel buller, brister i ventilation, radon, fukt och mögelproblem, lusstörningar och förekomst av föroreningar och allergener. En riskfaktor kan också vara felaktig användning av lokaler. Buller är ett utbrett miljö och folkhälsoproblem. Buller är ett oönskat ljud. Buller påverkar oss på olika sätt och har stor betydelse för vår hälsa och för möjligheten till en god livskvalitet. Olika grupper är olika känsliga för bullerexponering. Personer med hörselnedsättning eller barn som håller på att lära sig språk och att läsa, drabbas i en miljö där buller minskar förmågan att uppfatta och förstå tal. Vi är också olika bullerkänsliga i olika miljöer.

15 87 Trafikbuller är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige, cirka 1,7 miljoner utsätts för trafikbuller högre än 55 dba utomhus vid bostaden. Trenden pekar mot att fler kommer att besväras av trafikbuller i framtiden. Intresset för att bygga stations och hållplatsnära leder ofta till en målkonflikt med målsättningarna om buller. Det viktigt att de nationella bullerriktlinjerna följs för att undvika hälsoproblem och bevara möjligheten till välbefinnande i den bebyggda miljön. I kommunens södra och norra delar finns bullerfria friluftsområden som är viktiga värden att bevara. I ett rekreationsområde där vi förväntar oss en tystare miljö är vi känsligare för bullerstörningar än i tätorter. Det är angeläget att sådana områden definieras ytterligare och att de skyddas från exploatering som leder till ökade ljudnivåer. Mål om inomhusmiljö och buller 1. Alla som bor i kommunen ska ha tillgång till ett boende som är sunt. Inomhusmiljön ska bli bättre i boendemiljöer, förskolor, skolor och vårdoch omsorgslokaler. 2. Inga undantag från nationella bullerriktlinjer inom eller utomhus ska göras för att tillåta etablering av bostäder, förskolor, skolor eller vårdlokaler. Det innebär att trafikbullernivån vid planering av nya bostäder inte ska vara högre än högst 30 dba inomhus och 55 dba utomhus i ekvivalent ljudnivå. Även i den befintliga bebyggelsen ska vi eftersträva att uppnå dessa riktvärden. För industribuller ska minst de nationella riktvärdena uppfyllas. 3. Vid planering av nya grönområden eller åtgärder som påverkar närparker och stadsdelsparker ska kommunen verka för att bullernivån inte överstiger 45 dba i ekvivalent ljudnivå. 4. Kristianstads kommun ska senast år 2016 ha tagit fram arbetsmetoder för hur buffertzoner kan utformas och tillämpas vid planering av sområden. 5. Som väghållare ska vi driva åtgärder som minskar trafikbuller och stimulera fastighetsägare till att genomföra åtgärder på befintliga bostäder vid kommunala vägnät där ekvivalenta ljudnivåer överskrider 55 dba utomhus. 6. År 2020 finns väl motiverade och definierade bullerfria friluftsområden, som skyddar större sammanhängande områden i kommunen med låg bakgrundsnivå och höga friluftsvärden. Buller över 35 dba ekvivalentnivå från nya er ska undvikas i och i anslutning till bullerfria friluftsområden som redan pekats ut i översiktsplanen. I den mån det är möjligt och rimligt ska samma bullerkrav efter hand gälla även befintliga er.

16 88 Dokumentöversikt Fördjupade delmål och handlingsplaner för området finns också i följande dokument: Huvudsakligt styrdokument Dokument Status Ansvar Översiktsplan Beslutad 2013 (KF) Kommunlednings Andra viktiga dokument Dokument Status Ansvar Kommande trafikstrategi Arbete pågår Förslag på åtgärder Större hänsynstagande genom bullerförebyggande planering och åtgärder i samband med ny och ombyggnad av infrastruktur och fastigheter. Genomföra en bullerkartläggning för kommunala vägar i tätorter. Därefter ta fram en bullersaneringsplan. Ta fram en översiktlig sammanställning av bullersituationen från väg, flyg, järnväg och särskilt bullerstörande er och anläggningar. Utreda hur buffertzoner kan utformas och tillämpas runt en del industrier/sområden. Åtgärder buller Ansvar Kostnad Koppling till mål Ökat fokus på tillsyn kopplad till skol, vård och omsorgslokaler. Miljö och hälsoskydds Sund 1 C4 teknik Miljö och hälsoskydds och stadsbyggnads Miljö och hälsoskydds och stadsbyggnads Kostnader för åtgärder tas upp när saneringsplan en tas fram. Extra resurser behövs för kortare projektanställ ning Sund 2,3,5 Sund 2 Sund 2,4 Sund 4

17 89 Framtagande av GIS skikt som visar zoner för olika bullernivåer. Komplettering av trafikbullerkartläggningen med nya mätningar kopplade till områden som är intressanta för detaljplaner med nya bostadsområden. Sund 2,5 Kommunalt bidrag till fastighetsägare Sund 5 för bullerdämpande åtgärder på ram. enskilda fastigheter. Gäller enskilda Nuvarande fastighetsägare som bor längs med bidragsandele kommunala vägar med bullerstörningar n på 30 % över riktvärden. behöver höjas för att åtgärder ska bli attraktiva. Kartlägga, definiera och ta fram riktlinjer för bullerfria friluftsområden i kommunen i samverkan med Sund 6 miljö och hälsoskydds Hänsyn till bullerfria friluftsområden ska tas vid prövning av ärenden som kan påverka bullersituationen. och miljöoch hälsoskydds Sund 6 Avfall Att på olika sätt förebygga avfall och återanvända produkter så mycket som möjligt är mycket viktigt i det fortsatta arbetet med avfallsfrågor. Generellt sett sorteras allt fler sorters avfall ut i Sverige och kan i större utsträckning återanvändas eller användas för energiproduktion. Det är viktigt att fortsätta det arbetet. Samtidigt behöver den totala mängden avfall per invånare minska. Nationellt var den drygt 460 kg/invånare under år Kommunen och företagen behöver bli bättre på arbete med att på olika sätt förebygga att avfall uppstår. Det arbetet börjar redan i ett konstruktionsskede när det gäller nya produkter och inför val av metod eller material i det löpande arbetet. Som kommun kan vi också underlätta för kommuninvånare att sortera avfall och att återanvända olika produkter eller material.

18 90 Ur ett nationellt perspektiv pekas ökad resurshushållning inom byggsektorn och livsmedelskedjan ut som viktiga insatsområden. I Kristianstads kommun behandlas matavfall sedan många år biologiskt och rötas för produktion av biogas. Utmaningen här är att sortering av matavfall ska vara så bra i alla bostadsområden att det går att använda för rötning. Användningen av återvunna material ska vara säker ur hälso och miljösynpunkt genom att återcirkulation av farliga ämnen så långt som möjligt undviks, samtidigt som resurseffektiva kretslopp eftersträvas. Generellt sett behöver avfallets farlighet minska och allt farligt avfall tas om hand på rätt sätt. Mål kopplade till avfall 1. Den totala mängden hushållsavfall/invånare ska minska från år 2012 till år Farligt avfall ska omhändertas på rätt sätt och hanteras så att risker minimeras. Avfallets farlighet ska minska. Insamlad mängd farligt avfall från hushåll ska öka från år 2012 till år Andelen avfall som återanvänds, återvinns och energiutvinns ska öka från år 2012 till år 2018, med prioritering i nämnd ordning. Möjligheten till avsättning för produkterna och materialen ska öka. Dokumentöversikt Fördjupade delmål och handlingsplaner för området finns också i följande dokument: Huvudsakligt styrdokument Dokument Status Ansvar Avfallsplan Beslutad 2013 (KF) Kommunlednings Andra viktiga dokument Dokument Status Ansvar Klimatstrategi Beslutad 2013 (KF) Kommunlednings Riktlinjer för upphandling i Kristianstads kommun Beslutad 2013 (KF) Kommunlednings Förslag på åtgärder Åtgärder avfall Ansvar Kostnad Koppling till mål Ta fram handlingsplan för hur kommunen ska arbeta med att minska avfallsmängderna Agenda 21 i samverkan med Renhållningen och kommunlednings Projekt, se över möjlighet för extern delfinansiering Avfall 1

19 91 Initiera arbete med förebyggande av avfall i kommunal Kommunlednings i samverkan med miljö och hälsoskydds. Kostnader för utbildning eller workshop kr. Avfall 1, 3 Utveckla insamlingen av begagnade produkter på återvinningscentralerna för ökad återanvändning Renhållningen Finansiering genom Renhållningstaxan Avfall 1, 3 Fortsatt satsning på åtgärder för att minska matsvinn Barn och utbildningsförvaltningen och omsorgsförvaltningen Avfall 1 Vid nybyggnation av återvinningscentraler införs insamling av farligt avfall även i Degeberga, Arkelstorp och Kristianstads tätort Renhållningen Finansieras genom Renhållningstaxan Avfall 2 Tillsyn och rådgivning om förebyggande, sortering, transporter och omhändertagande av savfall inklusive bygg och rivningsavfall utförs och miljöoch hälsoskydds Avfall 2 Byggnation av en förbehandlingsanläggning för organiskt avfall i Kristianstad Kristianstads Biogas AB Tas upp efter utredning Avfall 3 Ytterligare mål och åtgärder som konkretiserar avfallsmålen finns i avfallsplanen för Kristianstads kommun. Åtgärder med koppling till målet om farligt avfall finns också under miljömålet giftfri miljö