Stabiliseringspolitik, en framgångssaga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stabiliseringspolitik, en framgångssaga"

Transkript

1

2 Stabiliseringspolitik, en framgångssaga Tack vare exempellösa åtgärder från ekonomisk politiska beslutsfattare rullar nu en likviditetsvåg fram och tillbaka över den globala ekonomin och länder med ett gynnsamt utgångsläge såsom Sverige upplever tidernas åktur. För de länder som vid upptakten till den finansiella krisen hade en stark valuta och goda finanser, har det senaste året också visat prov på hur kraftfull modern stabiliseringspolitik verkligen är. Trots att Sverige drabbats hårt av minskad global efterfrågan har man lyckats upprätthålla inhemsk efterfrågan i långt högre grad än vad någon hade kunnat drömma om för ett år sedan. Bland annat med tanke på stabiliseringspolitikens framgång i Sverige kommer Riksbanken antagligen att genomföra en höjning tidigare och/eller snabbare än i många andra utvecklade ekonomier. Vi tror att den första Riksbankshöjningen tidigast kommer att ske i september. Jämfört med vår tidigare beräkning har vi justerat vår prognos av reporäntan nedåt. Riksbankens reporänta kommer att nå en topp på 3,5 % under vintern 2011/12. Med 1,5 % å/å (årstakt) kommer den svenska BNP-tillväxten att ligga under potentialen även under 2010, och det är först under 2011 (2 % å/å) som resursanvändningen kommer att öka på något mer meningsfullt sätt. Trots att vi känner oss någorlunda säkra på vår tillväxtprognos, bollas inflationsprognosen och föl j- aktligen även prognosen för reporäntan fram och tillbaka mellan extremer, och de kommande löneförhandlingarna underlättar knappast kalkylerna. Vissa indikationer pekar i en helt annan riktning än den ekonomiska logikens. Företag och branschorganisationer tycks vara förvånansvärt tandlösa i sin argumentation, vilket möjligen antyder att en strukturell omvandling av den svenska arbetsmarknaden är i antågande. Den stora grupp personer som föddes mot slutet av 1940-talet uppnår snart pensionsåldern och omvandlas då från en sparande och produktiv del av arbetsmarknaden till en konsumerand e och inflationsdrivande befolkningsgrupp. Ur alla hänseenden omgärdas framtidsutsikterna fortfarande av stor ovisshet, bland annat vad gäller effekterna av de s k exitstrategier som just nu implementeras kommer att ge den första glimten av hur bestående den ekonomiska återhämtningen verkligen är. Fortfarande optimistisk beträffande den internationella efterfrågan Danske Banks optimistiska uppfattning om den internationella efterfrågan håller sakta men säkert på att bli den allmänna uppfattningen bland prognosmakare, då såväl IMF som OECD nyligen justerade sina tillväxtprognoser uppåt. Detta har inneburit att vi, när andra prognosmakare börjar hinna ifatt och trots att Danske Bank förblir positiv i fråga om den svenska exportmarknaden, förhållandevis börjar bli allt mindre positiva. Global BNP och investeringstillväxt Tabelltext: Investeringar i världen (vägd köpkraftsparitet). BNP i världen (vägd köpkraftsparitet). Källor: Nationella institutet för social och ekonomisk forskning (National Institute for Social and Economic Research, NISER). Våra kalkyler. Liksom tidigare förväntas en viss försvagning under 2010, när de ekonomiska politiska åtgärderna som utformats för att bekämpa den finansiella krisen, upphör. Detta förväntas dock inte räcka för att avbryta en ökad global efterfrågan, men kan möjligen röra om på finansmarknaderna under loppet av nästa år. Den svenska exportindustrin förlorar marknadsandelar Det är alltså följdriktigt att förvänta sig en gradvis återhämtning av den svenska tillväxten på världsmarknaden under en förutsebar framtid. Detta kommer naturligtvis att vara positivt för Sveriges exportstarka ekonomi. Verkningskraften beräknas dock bli lägre än normalt - den svenska exportindustrin förväntas förlora marknadsandelar. Anledningen till denna dystrare prognos av svensk export är att den globala resursanvändningen tros bli låg under en lång tid framöver och efterfrågan på investeringsvaror förväntas därför dämpas. Investeringsvaror är, tillsammans med insatsvaror, svensk exportindustris viktigaste näringsgrenar.

3 Svenska exportmarknader och exporttillväxt Tabelltext: Index (1997=100). [>100] Expansionistisk. [<100] Kontraktionär. Obs: MCI är FX plus räntesatser. FCI I är MCI plus aktiemarknaden. FCI II är FCI plus huspriser. ECI är MCI plus det konjunkturanpassade saldot i de offentliga finanserna. En siffra över 100 betyder att de ekonomiska förhållanden och/eller den ekonomiska politiken stöder tillväxt, medan en siffra under 100 pekar på att de ekonomiska förhållanden och/eller den ekonomiska politiken är åtstramande. Samtliga åtgärder har anpassats efter inflationen och redovisas efter volym. Källor: Reuters Ecowin, NIESR och KI. Våra kalkyler. Tabelltext: Världsmarknadstillväxt, vol. Svenska exporter, vol. Källor: NIESR, SCB och KI. Våra kalkyler. Trots det är exporten, i vår prognos, fortfarande en av huvudorsakerna till att BNP-tillväxten tar fart under en skönjbar framtid Exporten beräknas minska med mer än 16 % å/å i år, men återhämta sig och stiga till över 6 % å/å Riskerna för den lilla, öppna ekonomin Utvecklingen av de ekonomiska förhållandena är nu underkastad den nyckfulla inflationen De försämrade tillväxtutsikterna har åtföljts av minskad inflation i de flesta länder och Sverige är inte något undantag. Till fördelarna hör en stadig förbättring av köpkraften bland såväl hushåll som företag. En nackdel är emellertid att de ekonomiska förhållandena förvärras sett i reella termer, dvs. effekten av att räntesatsen redan är rekordlåg, i kombination med fallande inflation, gör att de reella ekonomiska förhållandena faktiskt stramas åt ytterligare. Reella ekonomiska förhållanden Trots de uppenbara riskerna för landet förväntas inflationen fortsätta nedåt under den förutsebara framtiden och bortom denna, vilket innebär att de ekonomiska förhållandena i mycket hög grad är ett resultat av förändringarna av inflationsutsikterna. Med stabiliseringspolitiken som sekundärt mål måste Riksbanken känna oro inför sådana utsikter, särskilt med tanke på de annalkande löneförhandlingarna. Lagerstyrning avgörande för de kortsiktiga tillväxtutsikterna Liksom många av våra exportmarknader och konkurrerande nationer har även Sverige erfarit en negativ lagercykel under andra halvan av 2008 och början av De senaste nationalräkenskaperna för kvartalet (Q3) visade emellertid att lagerutförsäljningstakten nu tappat fart. I BNP-tillväxttermer är det positivt för tillväxten. Om det får fortgå under ytterligare några kvartal kan det om utförsäljningen har rätt omfattning på kort sikt ge den svenska tillväxten en ordentlig skjuts i rätt riktning. Den exakta omfattningen av den positiva tillväxtkraften från varulagren är dock oviss eftersom den är beroende av att den internationella och inhemska efterfrågan återgår till de nivåer den hade före krisen. Danske Bank räknar med en negativ tillväxt på nästan 2 procentenheter för Året därpå vänder trenden och varulagren kommer då att bidra till BNP-tillväxten med nästan 1 procentenhet bör lagercykeln vara över och vi räknar därför med ett bidrag på 0 procentenheter. En enorm ökning av ledig kapacitet Även om den pekat i en mer positiv riktning än vad som tidigare beräknats fortsätter industriproduktionen att överraska i negativ bemärkelse. Resultatet av oktober månads industriproduktion var den lägsta hittills i nuvarande cykel. Utan hopp om någon snabb ökning av efterfrågan innebär det skarpa produktionsfallet att det finns ett överskott av ledig kapacitet. Behovet av att utöka kapaciteten, eller ens att ersätta föråldrade tillgångar, bör därför vara högst obetydligt. Enligt SCB undersökning om investeringar, räknar företagen med en svindlande nedgång av antalet investeringar, inom vissa sektorer med så mycket som 50 % jämfört med investeringsnivåerna innan 2

4 krisen. Offentliga investeringar förväntas trots detta att öka ganska markant, till följd av såväl tidigare meddelanden som framtida initiativ att förbättra den svenska infrastrukturen. Den totala ökningen av antalet investeringar kommer dock trots detta att minska med över 13 % under 2009, och med cirka 1 % under Det är inte förrän 2011 som investeringstillväxten återigen blir positiv och då endast med blygsamma 3 %. Produktivitetsgap och investeringar Tabelltext: Fasta bruttoinvesteringar Produktivitetsgap Konsekvenserna av denna svaga utveckling kommer att bli kännbara inom alla ekonomiska sektorer, men ingenstans blir de lika kännbara som på arbetsmarknaderna. Följderna av ändrade investeringsnivåer på arbetsmarknaden har alltid varit mycket direkta och starka i Sverige. De svenska arbetsmarknadsaktörernas enigmatiska beteende I fråga om de flesta av våra svenska prognoser har justeringarna varit få jämfört med våra höstprognoser. Inom ett särskilt område har rättelserna emellertid varit relativt drastiska. Självklart är det arbetsmarknaden vi syftar på. Ja, antalet arbetslösa har verkligen ökat dramatiskt under det gångna året. Försämringen förväntas fortgå långt in på år Tack vare likviditetsvågen och de andra kraftfulla politiska åtgärder för ekonomin som implementerats under det gångna året kan vi visserligen se att olika inhemska sektorer klarat sig bra. Inte ens i de branscher som drabbats hårdast av krisen, bygg- och tillverkningssektorerna, har emellertid uppsägningsiffrorna alls varit så höga som vi och andra förmodat att de skulle vara. Följaktligen är vår prognos för arbetsmarknaden nu avsevärt mycket mer optimistisk än tidigare. Istället för att räkna med arbetslöshetssiffror på över 12 %, räknar vi nu med ett toppvärde runt 10,3 %, vilket är en justering med nästan två hela procentenheter. Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden har dock sitt pris låg produktivitet. Under 2007 började de en gång så beundrade starka produktivitetsvinsterna att peka nedåt och alltsedan dess har produktivitetstillväxten varit negativ. Låg produktivitet är oroväckande eftersom det angår tillväxt i mervärde. Mervärde är i grund och botten vad som fördelas mellan produktionsfaktorerna arbete och kapital (dvs. löner och inkomster) när andra insatskostnader har betalats. Eftersom löneökningen särskilt på den reglerade svenska arbetsmarknaden sällan är negativ, är det vinstandelarna som drabbas av förlorad produktivitet. När produktiviteten för arbetskostnaderna regleras ser vi dessutom att tillväxten i så kallade enhetskostnader för arbetskraft har varit än mer negativ ur företagens synvinkel. Vi har kontinuerligt ifrågasatt denna utveckling och menat att frågan förr eller senare kommer att bli en fråga om ökad vinstfokus från företagens sida och därigenom innebära ytterligare friställanden. Detta har visserligen ännu inte skett. Det tycks istället som om aktieägarna är beredda på att kostnadsunderlaget förblir högt, antagligen i syfte att dra fördel av en förutsedd ökad efterfrågan. Kanske finns det även andra förklaringar till detta ganska okonventionella beteende. Vissa rykten pekar på några andra faktorer som kan bidra till att förklara utvecklingen: 1. Odelbarheter Svensk arbetskraft, särskilt inom tillverkningsindustrin, bär ett stadigt ökande kapital, vilket innebär att produktionen snabbt skulle bringas till ett fullständigt stopp om ytterligare arbetskraft friställs. Friställningarnas omfattning begränsas därmed. 2. Demografi Den stora grupp personer födda mellan åren 1945 och 1950 närmar sig pensionen och Statistiska centralbyrån beräknar att antalet personer som går i pension kommer att öka från dagens cirka till år För att kunna bevara kompetensen på arbetsmarknaden tvingas företagen därför att hamstra arbetskraft. 3

5 Sysselsättning och arbetslöshetskvoten Disponibla inkomster och konsumtion Tabelltext: Sysselsättning. Arbetslöshetsprocent (ILO 16-64) En arbetslöshetsprocent på över 10 % är under alla förhållanden en ovanligt hög siffra och risken är att företag återigen möjligen kommer att fokusera på sina vinstandelar, om den förväntade ökade efterfrågan skulle utebli. Kort sagt, trots en klart mindre pessimistisk syn på arbetsmarknadens framtidsutsikter finns det trots det inga bevis på att läget på arbetsmarknaden kommer att förändras inom en snar framtid. Faktum är att om resonemanget ovan om hamstring av arbetskraft stämmer bör vi även räkna med en motsatt utveckling, dvs. en långsammare förbättringsfas när efterfrågan väl ökar igen. Detta märks även i vår prognos där förbättringarna på arbetsmarknaden knappt är märkbara trots att tillväxtprognoserna blir allt mer optimistiska. Konsumtionen bågnar under tyngden Våra prognoser bygger på ett antagande om en måttlig löneökning, vilket i kombination med mycket starka automatiska stabilisatorer och ett brett välfärdssystem tjänar till att stödja disponibla inkomster under prognosperioden. Disponibla inkomster förväntas öka med nästan 4 % å/å i år, trots den betydande nedskärningen av arbetstimmar. Nästa år bör justeringen av arbetstimmar plana ut men löneökningarna bli mer återhållsamma. Detta innebär en trots allt stark ökning på 2 % å/å av de disponibla inkomsterna för både 2010 och Tabelltext: Disponibel inkomst, vol. Konsumtion, vol. Den särdeles godartade utvecklingen av disponibla inkomster, särskilt i jämförelse med den generella nationella inkomstfallet, är mått på stabiliseringspolitikens framgång. Faktum är att för det typiska hushållet - husägare med två barn och en bil tyder en hastig beräkning på att köpkraften ökat med en nettosumma på runt 6000 kronor i månaden mellan september 2008 och juli En annan viktig faktor för att förklara den relativt starka utvecklingen av de disponibla inkomsterna är knuten till den demografiska situationen: Löneutvecklingen stöds av det relativt blygsamma antalet friställningar, vilket även stärker anställdas förhandlingskraft visavi arbetsgivarna. Detta är en viktig faktor, särskilt med tanke på att resultatet av löneförhandlingarna under våren antagligen kommer att bli avgörande för att bestämma Riksbankens nästa steg. Det är emellertid viktigt att också beakta hur känsliga de svenska hushållen till följd av ökad skuldsättningsgrad och skuldernas kortare löptider är för ökade räntesatser, vilket kommer att innebära att en större del av de disponibla inkomsterna kommer att försvinna från marknaden när Riksbanken väl börjar höja räntorna. Det är därför vi tror att hushållens konsumtion kommer att förbli hög under en förutsebar framtid, men antagligen inte visa prov på en lika kraftfull respons på ljusningen på arbetsmarknaden som vid tidigare uppgångar. Allt som allt beräknar Danske Bank att konsumtionsökningen kommer att backa med en halv procentenhet under året, men öka med nästan 2 % å/å under Under 2011 beräknas den, som ett svar på att Riksbanken höjer räntorna, falla tillbaka till 1,5 % å/å igen, trots ljusningen på arbetsmarknaden. 4

6 Försvagad import under 2009 och nettoexport bidrar till BNP-tillväxten under den förutsebara framtiden. Minskningen av importen har varit dramatisk och överträffar i viss grad till och än den oerhört svaga exportutvecklingen. Trots detta har hushållens starka konsumtionstillväxt inneburit att detaljhandelns lager måste fyllas på något som blev uppenbart vid den senaste publiceringen av nationalräkenskaperna. När den internationella efterfrågan så småningom återvänder kommer dessutom den svenska exportindustrin likväl att reagera, och nettoexporten förväntas faktiskt bidra positivt under prognosperioden. För att sammanfatta räknar vi alltså med ett negativt bidrag till BNP-tillväxten på 0,5 procentenheter från nettoexporten under 2010 och när tillväxten för exporten återigen visar på en stadigt uppåtgående trend och ett positivt bidrag under 2011 på mer än 0,5 procentenheter. Bidrag till importtillväxten och nettoexporten Analys av produktionsgapet Tabelltext: % av pop. Produktivitetsgap. Arbetsmarknadsgap. Produktionsgap. Resursanvändningen kommer med alla mått mätt att vara extremt låg. Enligt våra egna beräkningar är botten för denna erkänt abstrakta kalkyl beräknad till chockerande 7 %, vilket till och med är en värre prognos än under Sveriges egna inhemska finanskris. Ur ett beslutsfattarperspektiv ger ett produktionsgap av den här omfattningen anledning till oro eftersom det riskerar att dra ner förväntningarna på löner och inflation till en mycket låg, kanske till och med deflationistisk, nivå. BNP, arbetstimmar och produktivitet Tabelltext: Import(vol). Nettoexport (vol) Andra delen av den politiska responsen på den ekonomiska krisen. Ett förskräckande produktionsgap förblir Riksbanken huvudproblem Vi har nu gått igenom den svenska konjunkturcykelns viktigaste utvecklingsfaser. Intrycket av en allvarlig recession dröjer sig fortfarande kvar. Att summera de olika delar som tillsammans utgör BNP bekräftar bara dessa intryck. Under 2009 kommer BNP att falla med cirka 4,5 % å/å förväntas tack och lov tillväxt igen, dock bara med en bråkdel (1,5 % å/å) av vad som krävs för att snabbare öka resursanvändningen. Under 2010 går den svenska ekonomin, med en tillväxt på 2 % å/å, återigen med mer bestämda steg mot en stabil resursanvändning. Tabelltext: BNP. Produktivitet. Arbetstimmar. Produktiviteten (produktion per arbetstimmar) har varit förvånansvärt svag under en lång period och vi har kontinuerligt varit för optimistiska på den här punkten. Detta har också varit huvudanledningen till att vi samtidigt överskattat arbetslöshetsprocenten. Under de senaste kvartalen har företagen emellertid börjat minska, inte bara produktionen men även antalet arbetstimmar. Detta har dock, såsom nämndes ovan, hittills inte varit tillräckligt för att motverka den minskade efterfrågan och har därför resulterat i en fortsatt negativ produktivitetstillväxt. En produktionsökning tycks emellertid vara nära förestående, 5

7 om inte av någon annan orsak så för att efterfrågan inom en snar framtid förväntas skapa en löpande tillväxttakt. Danske Bank räknar med att produktiviteten under 2010 kommer att öka med cirka 2,5 % å/å och därefter sjunka något under 2011, då den beräknas öka med 2 & å/å. En ökning av produktiviteten är något som i allra högsta grad kommer att bli kännbart för de företag som under 2008 och de första kvartalen av 2009 såg sina kostnader skjuta i höjden på ett dramatiskt sätt. Enhetskostnaderna för arbetskraften, vilka anpassas till löntagarnas andel av produktivitetsvinsten, steg med 6,2 % å/å under 2008 och förväntas stiga ytterligare under 2009 (vi har inte tillgång till all data som krävs för att beräkna enhetskostnader för arbetskraft kvartalsvis) och vinstandelen i icke-finansiella företag har minskat ännu mer sedan de finansiella företagen (kreditorerna) har börjat kräva en allt större del av företagets kassaflöde. Om de förblir orörliga eller till och med ökar kommer kostnaderna, i kombination med den tidigare aldrig upplevda minskningen av bolagsinkomster, på ett dramatiskt sätt öka trycket på företagen och vi misstänker att stränga åtgärder för kostnadskontroll fortfarande är nödvändiga. Mot denna bakgrund av låg efterfrågan, fortsatt högt kostnadstryck, minskande vinstandelar och en förutsedd hög arbetslöshetsprocent, kommer representanter för arbetsgivare och fackförbund att sammanträda för att inleda löneförhandlingarna för perioden 2010 och några år framåt. Det torde räcka att säga att utsikterna för lönehöjningar sällan varit så svaga som de är idag. Om löneförhandlingarna skulle sluta i endast en obetydlig höjning eller till och med en utebliven höjning inom vissa sektorer, blir hotet om deflation överhängande. Vi anser dock att det är viktigt att understryka att detta också är den allmänna synen och, än viktigare, riksbankens uppfattning. Risken är därför att löneförhandlingarna kan resultera i högre löner än förväntat. I motsats till vad man tror finns faktiskt några faktorer som, trots att de knappt är mer än rykten, mycket väl skulle kunna resultera i högre löner vid löneförhandlingarna. för de företag som drabbats hårdast av krisen, förmodligen många av företagen inom den löneledande exportindustrin, har efterfrågan minskat med cirka 20 % eller till och med mer. Detta har så gott som eliminerat den ekonomiska flexibilitet som företagen annars skulle ha haft. Och även om lagerutförsäljningen haft en viss dämpande effekt, menar många företag att de inte har förmåga att svara mot allt för hårda lönekrav de kan helt enkelt inte råd att höja lönerna. 2. För många företag kommer de närmaste åren att bli en extra stor utmaning eftersom en hög andel av arbetsstyrkan närmar sig pensionen. I avsaknad av mer flexibla regler för anställning och avsked har företagen inget annat val än att hålla de riktigt unga på tjänstgöringslistan för att hålla kompetensen uppe och överbrygga gapet mellan den avgående arbetskraften och det förväntade anställningsbehovet i en inte så avlägsen framtid. 3. Närliggande problem I tandem med den demografiska situationen lämnar den avgående arbetsstyrkan arbetsuppgifter som kräver en särskild kombination av kompetens och/eller utbildning. Dessa uppfylls inte nödvändigtvis av den tillgängliga arbetsstyrkan. Inflationen återvänder kortsiktigt men kärninflationen är en nedåtgående spiral Vi har aldrig tidigare stått inför utsikten om en mer mångfasetterad inflation. Här följer en kort kommentar kring riskerna med en stigning: vårt globala huvudscenario, där finansmarknaderna återfår sin livskraft, skulle snabbt kunna glida mot den ena ytterligheten genom att både tillväxt och inflation plötsligt och kraftigt stiger, bland annat som en följd av det kolossala ekopolitiska stimuli som nu och tidigare implementeras. Den andra ytterligheten är naturligtvis risken för en nedgång som enklast kan beskrivas som en depression, eller en deflationsspiral i kombination med en dysfunktionell finanssektor, oförmögen att överföra något ekopolitiskt stimuli. 1. Företagens ekonomiska bärkraft Det är givetvis inte alla företag som upplever svårigheter eller ett ekonomiskt ansträngt läge. Men 6

8 Inflationsprognos Reporäntan i botten av den nominella räntesatsen Tabelltext: & av potentialen. Produktivitetsgap. Inflation (CPIF) I vårt huvudscenario begränsas riskerna emellertid i förhållandevis hög grad och den ekonomiska politikens trovärdighet förblir hög. Såväl tillväxt som inflation återvänder på medellång till lång sikt, men på ett mer kontrollerat sätt. Priset på varor på den internationella marknaden och svenska importpriser normaliseras gradvis. Såväl inhemsk inflation som så kallad kärninflation (KPI-inflation minus livsmedel, energi, räntesatser) är väsentligen derivatan av löneutvecklingen. Lönetrycket förväntas, så som nämndes ovan, vara lågt men positivt under flera år. Beklagligtvis, och trots en ganska god utveckling vad gäller internationell efterfrågan, är det möjligt att resursanvändningen kommer att vara för låg för att kunna generera något löne- eller inflationstryck under lång tid framöver. Kärninflationen förväntas därför röra sig nedåt under återstoden av prognosperioden. Förhoppningsvis är förtroendet för den ekonomiska politiken så pass starkt att det färgar av sig på förväntningarna. Valutapolitiken en prognos Resursanvändningen är extremt låg och kommer att fortsätta vara det under en lång tid framöver. Dessutom finns ett flertal kortsiktiga risker för deflation bland annat de kommande löneförhandlingarna. Men då riskerna snarare lutar uppåt i fråga om valutapolitiken bör vi antagligen beräkna vad som skulle hända om löneförhandlingarna, oavsett anledning, tar en annan vändning än den förväntade. Tabelltext: Reporänta Källa: Riksbanken Våra kalkyler. Riksbanken har redan sänkt räntorna till vad den betraktar som botten, 0,25 %, och har förbundit sig att hålla räntorna låga under en lång tid framöver. Detta har ytterligare understrukits genom tre rörelser i 100-miljardersklassen med fast reporänta som granskades vid bankens direktionsmöte i juli (en granskning som avslutades vid mötet i december). Tack vare dessa och andra åtgärder, för att inte tala om den uppenbara stabiliseringen globalt, har krediterna åter börjat strömma relativt fritt i den svenska ekonomin. Den inskränkning av antalet lån som tidigare befarades har i själva verket snarare förvandlats till något av en låneboom. Framförallt hushållssektorn har dragit på sig större skulder, vilket lett till att huspriserna höjts. Ställföreträdande Riksbankschef och penningpolitisk teoretiker extraordinaire Lars E O Svensson, har antagligen inte ägnat reflationen av de inhemska huspriserna och det ökade antalet lån någon närmare tanke. Några av bankens andra medlemmar har emellertid visat tecken på oro för det ökade antalet lån inom hushållssektorn, särskilt med tanke på att bostadsmarknaden redan är ansträngd. Vi har viss förståelse för denna oro. I en liten, öppen ekonomi är det alltid svårt att bevara tron på effektiviteten i den ekonomiska politiken. Om den globala efterfrågan inte återkommer spelar det ingen roll hur expansiv valutapolitiken är. En alltför expansiv politik riskerar att äventyra den långsiktiga tilltron till själva inflationsmålet. Det skulle också kunna skapa ovälkomna effekter på inhemskt begränsade marknader som bostadsmarknaden. 7

9 Vi har försökt förlika dessa något skilda uppfattningar kring hur valutapolitiken hanterats i två godtyckliga politiska faser: Den första fasen är responsen på den ekonomiska krisen. Här bekämpas deflation, depression och systemrisker med alla nödvändiga medel. Vi tror att vi nu befinner oss i slutet av denna fas, vilket Riksbanken och andra centralbankers olika uttalanden och åtgärder antyder. Trots detta lär det förmodligen ta ytterligare sex till tolv månader innan den ekonomiska politiken lägger i backen, bland annat som en konsekvens av den låga resursanvändningen. Under den andra fasen, när finansmarknaden äntligen lyckats skaka av sig de sista resterna av krisen och den verkliga ekonomin stabiliserats, kommer stimuliåtgärderna slutligen att upphöra. För Sverige är detta troligen en enklare uppgift än för många andra ekonomier eftersom det inte fanns någon synbar obalans till att börja med och eftersom de åtgärder som implementerats var av det mer traditionella slaget. Det ökade antalet lån inom bostadssektorn och den kortare löptiden har emellertid gjort hushållen väldigt känsliga för ränteförändringar. För att konkretisera: våra egna simuleringar visar att en räntesats på 3 % om några år skulle minska hushållens köpkraft lika mycket som en ränta på 4,75 % gjorde (För mer information se Att avläsa marknaderna från och med den 3 december). Mot bakgrund av vår optimistiska prognos i fråga om den internationella efterfrågan, bör marken vara tillräckligt fast för Riksbanken att höja reporäntan i slutet av sommaren nästa år. Den initiala höjningen förväntas bli relativt aggressiv eftersom Riksbanken snabbt måste normalisera räntesatserna när risken för deflation väl avtagit. Tack vare tidiga indikationer på en mer behärskad utveckling på bostadsmarknaden tycks hushållens känslighet för ökade räntor och behovet av hjälp från svenska Finansinspektionen beträffande hushållens ökade lån, tycks vår uppmaning om en förlängd höjningsperiod inte längre vara riktigt lika angelägen. Vi räknar nu med att Riksbanken kommer att höja räntan till högst 3,5 % under vintern 2011/12 (jämfört med 4 % vid årsslutet 2012 som vi tidigare beräknade), men detta under förutsättning att antalet lån bland hushållen håller sig inom måttliga ramar. 8

10 Sverige en överblick Nationalräkenskaper % å/å BNP -4,5 1,5 2,0 Privatkonsumtion -0,4 1,7 1,5 Offentlig konsumtion 2,2 0,8 0,4 Fasta bruttoinvesteringar -13,3-1,2 3,0 Lager* 1,8 0,8 0,0 Export -11,8 5,0 3,8 Import -12,6 6,1 3,0 Nettoexport* -0,5-0,1 0,6 mot. BNP-tillväxt Huvudvariabler Produktivitet, total -2,0 2,4 1,9 Arbetstimmar, totalt -2,5 -,9 0,2 Arbetslöshetsprocent (ILO 16-64) 8,6 10,2 10,1 Produktionsgap (% av potentiell -7,2-6,3 -,8 Timlön (affärssektorn) 3,7 1,2 1,6 Sparkvot (% av disp. inkomst) 14,0 3,6 13,7 Enh.kostn. för arb.kraft (affärssek.) 5,9-1,6-0,5 Inflation, KPI 1,4 2,8 2,6 Inflation, KPIF (underliggande) 1,9 1,7 1,9 Löpande kredit (% av BNP) 6,8 6,2 7,0 9

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Utsikter för Norden Underrubrik

Utsikter för Norden Underrubrik Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden 5 april 2011 Utsikter för Norden Underrubrik START PÅ SIDAN 2 [Job Title] [Analyst Name] [Telephone] [Email] Sverige Seglar i medvind, men över mörka

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson ANFÖRANDE DATUM: 2010-05-04 TALARE: Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson PLATS: Handelsbanken, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Riksbankens direktion

Riksbankens direktion Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 8 Sveriges Rikes Ständers Bank 9 Monopol på sedelutgivning 8-talet Affärsbanker bildas Handelshögskolan i Stockholm -- Palmstruch första sedlarna

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007

Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007 Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007 2007-03-26: Gunnar Örn III. DISKUSSION OM PENNINGPOLITIKEN: Lars Calmfors: Jag har tidigare haft uppfattningen att man skulle höja räntan ganska snabbt, redan

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Svensk ekonomi I väntan på att världen ska vända

Svensk ekonomi I väntan på att världen ska vända Svensk ekonomi I väntan på att världen ska vända De första stegen i stabiliseringsprocessen närmar sig sitt slut. Tack vare en aldrig förr skådad ekonomisk-politisk stimulans har den utsatta lilla öppna

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Konjunkturinstitutet har utvärderat de inflationsprognoser Riksbanken har gjort sedan. De menar att Riksbanken har överskattat inflationen systematiskt och drar långtgående slutsatser

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor Räntefokus 8 november 2011 Fördel korta räntor SAMMANFATTNING Den 3 november sänkte den europeiska centralbanken, ECB, sin styrränta från 1,5 till 1,25 procent. Ytterligare sänkningar är troliga framöver.

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM

SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM God tillväxt, men negativ ränta och hög arbetslöshet vad kan och bör finanspolitiken göra i dagens makroekonomiska läge? SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015

Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015 Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015 Svenska hushåll fortsätter toppa :s ekonomiska liga. De har de starkaste finanserna i hela, är betydligt mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i

Läs mer

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009 Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009 Sidan 2 Botten nådd för långräntorna Sidan 4 Högt riskindex på räntemarknaden Botten nådd för långräntorna Det ser lite ljusare ut på finansmarknaderna

Läs mer

ANFÖRANDE. Riksbanken och svensk ekonomi. Inledning. Fortsatt god konjunktur i omvärlden

ANFÖRANDE. Riksbanken och svensk ekonomi. Inledning. Fortsatt god konjunktur i omvärlden ANFÖRANDE DATUM: 2007-05-28 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Tylösand SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen Kriser KRISER Kris normalt och återkommande! Sverige gått igenom flera oljekrisen, fastighetskrisen och finanskrisen 2008 1990-tals krisen Finanskrisen 2008 90-tals krisen 1990-talets början djup kris

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Juli 2013

Penningpolitisk rapport. Juli 2013 Penningpolitisk rapport Juli S v e r i g e s R i k s b a n k Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden Riksbanken

Läs mer

ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken

ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken ANFÖRANDE DATUM: 2004-04-01 TALARE: PLATS: Riksbankschef Lars Heikensten Riksdagens finansutskott SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer I denna studie kommer vi fram till att störningar i efterfrågan och utbud på bostäder förklarar en mycket liten del av fluktuationerna i svensk inflation och BNP. Vi finner dock

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Februari 2009

Penningpolitisk rapport. Februari 2009 Penningpolitisk rapport Februari 9 S V E R I G E S R I K S B A N K KAPITEL Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Olika syn på penningpolitiken

Olika syn på penningpolitiken Olika syn på penningpolitiken Lars E.O. Svensson SNS/SIFR Finanspanel 8 juni Min syn på penningpolitiken Penningpolitiken ska stabilisera inflationen runt målet och arbetslösheteten runt en långsiktigt

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Penningpolitiken, bostadspriserna och hushållens skuldsättning

Penningpolitiken, bostadspriserna och hushållens skuldsättning ANFÖRANDE DATUM: 2004-09-20 TALARE: Irma Rosenberg PLATS: Sparbanken Finn, Grand Hotel, Lund SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009 Konjunktur och räntor Nummer mars 9 Sidan Långsam uppgång efter höstens ras Sidan Låg styrränta under lång tid Sidan Vändningen dröjer i USA Sidan 7 Ojämn återhämtning i svensk ekonomi Långsam uppgång

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors

Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors 2 Jag ska börja med att tacka för inbjudan att komma hit och tala om hur man ska se på behovet av finanspolitiska stimulanser. Det har

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler

Läs mer

Konjunktur laget December 2013

Konjunktur laget December 2013 Konjunktur laget December 3 Konjunkturläget December 3 KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN, BOX 3, 3 STOCKHOLM TEL: 8-3 9, FAX: 8-3 9 8 INFO@KONJ.SE, WWW.KONJ.SE ISSN 3-33, ISBN 978-9-83-7- Konjunkturinstitutet

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter

Läs mer

Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg

Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg Nyckeltal för ISLAND nov. 2012 Förväntad BNP-utveckling 2,8 % Inflationstakt 4,6 % Arbetslöshet 5,0 % Bostadsbyggande prognos

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Konjunkturprognos. Utdragen recession. USA: Ingen återhämtning förrän 2011. Euroområdet: Lågt resursutnyttjande tyder på stort stimulansbehov

Konjunkturprognos. Utdragen recession. USA: Ingen återhämtning förrän 2011. Euroområdet: Lågt resursutnyttjande tyder på stort stimulansbehov www.handelsbanken.com/research Nummer 1, april 28, 2009 Konjunkturprognos Utdragen recession USA: Ingen återhämtning förrän 2011 Euroområdet: Lågt resursutnyttjande tyder på stort stimulansbehov Sverige:

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder Lars E.O. Svensson Översikt Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min

Läs mer

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn 14 01 02 PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn PMI-totalt sjönk med 3,8 indexenheter till 52,2 i december. Samtliga ingående delindex, förutom index för leverantörernas

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer