Stabiliseringspolitik, en framgångssaga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stabiliseringspolitik, en framgångssaga"

Transkript

1

2 Stabiliseringspolitik, en framgångssaga Tack vare exempellösa åtgärder från ekonomisk politiska beslutsfattare rullar nu en likviditetsvåg fram och tillbaka över den globala ekonomin och länder med ett gynnsamt utgångsläge såsom Sverige upplever tidernas åktur. För de länder som vid upptakten till den finansiella krisen hade en stark valuta och goda finanser, har det senaste året också visat prov på hur kraftfull modern stabiliseringspolitik verkligen är. Trots att Sverige drabbats hårt av minskad global efterfrågan har man lyckats upprätthålla inhemsk efterfrågan i långt högre grad än vad någon hade kunnat drömma om för ett år sedan. Bland annat med tanke på stabiliseringspolitikens framgång i Sverige kommer Riksbanken antagligen att genomföra en höjning tidigare och/eller snabbare än i många andra utvecklade ekonomier. Vi tror att den första Riksbankshöjningen tidigast kommer att ske i september. Jämfört med vår tidigare beräkning har vi justerat vår prognos av reporäntan nedåt. Riksbankens reporänta kommer att nå en topp på 3,5 % under vintern 2011/12. Med 1,5 % å/å (årstakt) kommer den svenska BNP-tillväxten att ligga under potentialen även under 2010, och det är först under 2011 (2 % å/å) som resursanvändningen kommer att öka på något mer meningsfullt sätt. Trots att vi känner oss någorlunda säkra på vår tillväxtprognos, bollas inflationsprognosen och föl j- aktligen även prognosen för reporäntan fram och tillbaka mellan extremer, och de kommande löneförhandlingarna underlättar knappast kalkylerna. Vissa indikationer pekar i en helt annan riktning än den ekonomiska logikens. Företag och branschorganisationer tycks vara förvånansvärt tandlösa i sin argumentation, vilket möjligen antyder att en strukturell omvandling av den svenska arbetsmarknaden är i antågande. Den stora grupp personer som föddes mot slutet av 1940-talet uppnår snart pensionsåldern och omvandlas då från en sparande och produktiv del av arbetsmarknaden till en konsumerand e och inflationsdrivande befolkningsgrupp. Ur alla hänseenden omgärdas framtidsutsikterna fortfarande av stor ovisshet, bland annat vad gäller effekterna av de s k exitstrategier som just nu implementeras kommer att ge den första glimten av hur bestående den ekonomiska återhämtningen verkligen är. Fortfarande optimistisk beträffande den internationella efterfrågan Danske Banks optimistiska uppfattning om den internationella efterfrågan håller sakta men säkert på att bli den allmänna uppfattningen bland prognosmakare, då såväl IMF som OECD nyligen justerade sina tillväxtprognoser uppåt. Detta har inneburit att vi, när andra prognosmakare börjar hinna ifatt och trots att Danske Bank förblir positiv i fråga om den svenska exportmarknaden, förhållandevis börjar bli allt mindre positiva. Global BNP och investeringstillväxt Tabelltext: Investeringar i världen (vägd köpkraftsparitet). BNP i världen (vägd köpkraftsparitet). Källor: Nationella institutet för social och ekonomisk forskning (National Institute for Social and Economic Research, NISER). Våra kalkyler. Liksom tidigare förväntas en viss försvagning under 2010, när de ekonomiska politiska åtgärderna som utformats för att bekämpa den finansiella krisen, upphör. Detta förväntas dock inte räcka för att avbryta en ökad global efterfrågan, men kan möjligen röra om på finansmarknaderna under loppet av nästa år. Den svenska exportindustrin förlorar marknadsandelar Det är alltså följdriktigt att förvänta sig en gradvis återhämtning av den svenska tillväxten på världsmarknaden under en förutsebar framtid. Detta kommer naturligtvis att vara positivt för Sveriges exportstarka ekonomi. Verkningskraften beräknas dock bli lägre än normalt - den svenska exportindustrin förväntas förlora marknadsandelar. Anledningen till denna dystrare prognos av svensk export är att den globala resursanvändningen tros bli låg under en lång tid framöver och efterfrågan på investeringsvaror förväntas därför dämpas. Investeringsvaror är, tillsammans med insatsvaror, svensk exportindustris viktigaste näringsgrenar.

3 Svenska exportmarknader och exporttillväxt Tabelltext: Index (1997=100). [>100] Expansionistisk. [<100] Kontraktionär. Obs: MCI är FX plus räntesatser. FCI I är MCI plus aktiemarknaden. FCI II är FCI plus huspriser. ECI är MCI plus det konjunkturanpassade saldot i de offentliga finanserna. En siffra över 100 betyder att de ekonomiska förhållanden och/eller den ekonomiska politiken stöder tillväxt, medan en siffra under 100 pekar på att de ekonomiska förhållanden och/eller den ekonomiska politiken är åtstramande. Samtliga åtgärder har anpassats efter inflationen och redovisas efter volym. Källor: Reuters Ecowin, NIESR och KI. Våra kalkyler. Tabelltext: Världsmarknadstillväxt, vol. Svenska exporter, vol. Källor: NIESR, SCB och KI. Våra kalkyler. Trots det är exporten, i vår prognos, fortfarande en av huvudorsakerna till att BNP-tillväxten tar fart under en skönjbar framtid Exporten beräknas minska med mer än 16 % å/å i år, men återhämta sig och stiga till över 6 % å/å Riskerna för den lilla, öppna ekonomin Utvecklingen av de ekonomiska förhållandena är nu underkastad den nyckfulla inflationen De försämrade tillväxtutsikterna har åtföljts av minskad inflation i de flesta länder och Sverige är inte något undantag. Till fördelarna hör en stadig förbättring av köpkraften bland såväl hushåll som företag. En nackdel är emellertid att de ekonomiska förhållandena förvärras sett i reella termer, dvs. effekten av att räntesatsen redan är rekordlåg, i kombination med fallande inflation, gör att de reella ekonomiska förhållandena faktiskt stramas åt ytterligare. Reella ekonomiska förhållanden Trots de uppenbara riskerna för landet förväntas inflationen fortsätta nedåt under den förutsebara framtiden och bortom denna, vilket innebär att de ekonomiska förhållandena i mycket hög grad är ett resultat av förändringarna av inflationsutsikterna. Med stabiliseringspolitiken som sekundärt mål måste Riksbanken känna oro inför sådana utsikter, särskilt med tanke på de annalkande löneförhandlingarna. Lagerstyrning avgörande för de kortsiktiga tillväxtutsikterna Liksom många av våra exportmarknader och konkurrerande nationer har även Sverige erfarit en negativ lagercykel under andra halvan av 2008 och början av De senaste nationalräkenskaperna för kvartalet (Q3) visade emellertid att lagerutförsäljningstakten nu tappat fart. I BNP-tillväxttermer är det positivt för tillväxten. Om det får fortgå under ytterligare några kvartal kan det om utförsäljningen har rätt omfattning på kort sikt ge den svenska tillväxten en ordentlig skjuts i rätt riktning. Den exakta omfattningen av den positiva tillväxtkraften från varulagren är dock oviss eftersom den är beroende av att den internationella och inhemska efterfrågan återgår till de nivåer den hade före krisen. Danske Bank räknar med en negativ tillväxt på nästan 2 procentenheter för Året därpå vänder trenden och varulagren kommer då att bidra till BNP-tillväxten med nästan 1 procentenhet bör lagercykeln vara över och vi räknar därför med ett bidrag på 0 procentenheter. En enorm ökning av ledig kapacitet Även om den pekat i en mer positiv riktning än vad som tidigare beräknats fortsätter industriproduktionen att överraska i negativ bemärkelse. Resultatet av oktober månads industriproduktion var den lägsta hittills i nuvarande cykel. Utan hopp om någon snabb ökning av efterfrågan innebär det skarpa produktionsfallet att det finns ett överskott av ledig kapacitet. Behovet av att utöka kapaciteten, eller ens att ersätta föråldrade tillgångar, bör därför vara högst obetydligt. Enligt SCB undersökning om investeringar, räknar företagen med en svindlande nedgång av antalet investeringar, inom vissa sektorer med så mycket som 50 % jämfört med investeringsnivåerna innan 2

4 krisen. Offentliga investeringar förväntas trots detta att öka ganska markant, till följd av såväl tidigare meddelanden som framtida initiativ att förbättra den svenska infrastrukturen. Den totala ökningen av antalet investeringar kommer dock trots detta att minska med över 13 % under 2009, och med cirka 1 % under Det är inte förrän 2011 som investeringstillväxten återigen blir positiv och då endast med blygsamma 3 %. Produktivitetsgap och investeringar Tabelltext: Fasta bruttoinvesteringar Produktivitetsgap Konsekvenserna av denna svaga utveckling kommer att bli kännbara inom alla ekonomiska sektorer, men ingenstans blir de lika kännbara som på arbetsmarknaderna. Följderna av ändrade investeringsnivåer på arbetsmarknaden har alltid varit mycket direkta och starka i Sverige. De svenska arbetsmarknadsaktörernas enigmatiska beteende I fråga om de flesta av våra svenska prognoser har justeringarna varit få jämfört med våra höstprognoser. Inom ett särskilt område har rättelserna emellertid varit relativt drastiska. Självklart är det arbetsmarknaden vi syftar på. Ja, antalet arbetslösa har verkligen ökat dramatiskt under det gångna året. Försämringen förväntas fortgå långt in på år Tack vare likviditetsvågen och de andra kraftfulla politiska åtgärder för ekonomin som implementerats under det gångna året kan vi visserligen se att olika inhemska sektorer klarat sig bra. Inte ens i de branscher som drabbats hårdast av krisen, bygg- och tillverkningssektorerna, har emellertid uppsägningsiffrorna alls varit så höga som vi och andra förmodat att de skulle vara. Följaktligen är vår prognos för arbetsmarknaden nu avsevärt mycket mer optimistisk än tidigare. Istället för att räkna med arbetslöshetssiffror på över 12 %, räknar vi nu med ett toppvärde runt 10,3 %, vilket är en justering med nästan två hela procentenheter. Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden har dock sitt pris låg produktivitet. Under 2007 började de en gång så beundrade starka produktivitetsvinsterna att peka nedåt och alltsedan dess har produktivitetstillväxten varit negativ. Låg produktivitet är oroväckande eftersom det angår tillväxt i mervärde. Mervärde är i grund och botten vad som fördelas mellan produktionsfaktorerna arbete och kapital (dvs. löner och inkomster) när andra insatskostnader har betalats. Eftersom löneökningen särskilt på den reglerade svenska arbetsmarknaden sällan är negativ, är det vinstandelarna som drabbas av förlorad produktivitet. När produktiviteten för arbetskostnaderna regleras ser vi dessutom att tillväxten i så kallade enhetskostnader för arbetskraft har varit än mer negativ ur företagens synvinkel. Vi har kontinuerligt ifrågasatt denna utveckling och menat att frågan förr eller senare kommer att bli en fråga om ökad vinstfokus från företagens sida och därigenom innebära ytterligare friställanden. Detta har visserligen ännu inte skett. Det tycks istället som om aktieägarna är beredda på att kostnadsunderlaget förblir högt, antagligen i syfte att dra fördel av en förutsedd ökad efterfrågan. Kanske finns det även andra förklaringar till detta ganska okonventionella beteende. Vissa rykten pekar på några andra faktorer som kan bidra till att förklara utvecklingen: 1. Odelbarheter Svensk arbetskraft, särskilt inom tillverkningsindustrin, bär ett stadigt ökande kapital, vilket innebär att produktionen snabbt skulle bringas till ett fullständigt stopp om ytterligare arbetskraft friställs. Friställningarnas omfattning begränsas därmed. 2. Demografi Den stora grupp personer födda mellan åren 1945 och 1950 närmar sig pensionen och Statistiska centralbyrån beräknar att antalet personer som går i pension kommer att öka från dagens cirka till år För att kunna bevara kompetensen på arbetsmarknaden tvingas företagen därför att hamstra arbetskraft. 3

5 Sysselsättning och arbetslöshetskvoten Disponibla inkomster och konsumtion Tabelltext: Sysselsättning. Arbetslöshetsprocent (ILO 16-64) En arbetslöshetsprocent på över 10 % är under alla förhållanden en ovanligt hög siffra och risken är att företag återigen möjligen kommer att fokusera på sina vinstandelar, om den förväntade ökade efterfrågan skulle utebli. Kort sagt, trots en klart mindre pessimistisk syn på arbetsmarknadens framtidsutsikter finns det trots det inga bevis på att läget på arbetsmarknaden kommer att förändras inom en snar framtid. Faktum är att om resonemanget ovan om hamstring av arbetskraft stämmer bör vi även räkna med en motsatt utveckling, dvs. en långsammare förbättringsfas när efterfrågan väl ökar igen. Detta märks även i vår prognos där förbättringarna på arbetsmarknaden knappt är märkbara trots att tillväxtprognoserna blir allt mer optimistiska. Konsumtionen bågnar under tyngden Våra prognoser bygger på ett antagande om en måttlig löneökning, vilket i kombination med mycket starka automatiska stabilisatorer och ett brett välfärdssystem tjänar till att stödja disponibla inkomster under prognosperioden. Disponibla inkomster förväntas öka med nästan 4 % å/å i år, trots den betydande nedskärningen av arbetstimmar. Nästa år bör justeringen av arbetstimmar plana ut men löneökningarna bli mer återhållsamma. Detta innebär en trots allt stark ökning på 2 % å/å av de disponibla inkomsterna för både 2010 och Tabelltext: Disponibel inkomst, vol. Konsumtion, vol. Den särdeles godartade utvecklingen av disponibla inkomster, särskilt i jämförelse med den generella nationella inkomstfallet, är mått på stabiliseringspolitikens framgång. Faktum är att för det typiska hushållet - husägare med två barn och en bil tyder en hastig beräkning på att köpkraften ökat med en nettosumma på runt 6000 kronor i månaden mellan september 2008 och juli En annan viktig faktor för att förklara den relativt starka utvecklingen av de disponibla inkomsterna är knuten till den demografiska situationen: Löneutvecklingen stöds av det relativt blygsamma antalet friställningar, vilket även stärker anställdas förhandlingskraft visavi arbetsgivarna. Detta är en viktig faktor, särskilt med tanke på att resultatet av löneförhandlingarna under våren antagligen kommer att bli avgörande för att bestämma Riksbankens nästa steg. Det är emellertid viktigt att också beakta hur känsliga de svenska hushållen till följd av ökad skuldsättningsgrad och skuldernas kortare löptider är för ökade räntesatser, vilket kommer att innebära att en större del av de disponibla inkomsterna kommer att försvinna från marknaden när Riksbanken väl börjar höja räntorna. Det är därför vi tror att hushållens konsumtion kommer att förbli hög under en förutsebar framtid, men antagligen inte visa prov på en lika kraftfull respons på ljusningen på arbetsmarknaden som vid tidigare uppgångar. Allt som allt beräknar Danske Bank att konsumtionsökningen kommer att backa med en halv procentenhet under året, men öka med nästan 2 % å/å under Under 2011 beräknas den, som ett svar på att Riksbanken höjer räntorna, falla tillbaka till 1,5 % å/å igen, trots ljusningen på arbetsmarknaden. 4

6 Försvagad import under 2009 och nettoexport bidrar till BNP-tillväxten under den förutsebara framtiden. Minskningen av importen har varit dramatisk och överträffar i viss grad till och än den oerhört svaga exportutvecklingen. Trots detta har hushållens starka konsumtionstillväxt inneburit att detaljhandelns lager måste fyllas på något som blev uppenbart vid den senaste publiceringen av nationalräkenskaperna. När den internationella efterfrågan så småningom återvänder kommer dessutom den svenska exportindustrin likväl att reagera, och nettoexporten förväntas faktiskt bidra positivt under prognosperioden. För att sammanfatta räknar vi alltså med ett negativt bidrag till BNP-tillväxten på 0,5 procentenheter från nettoexporten under 2010 och när tillväxten för exporten återigen visar på en stadigt uppåtgående trend och ett positivt bidrag under 2011 på mer än 0,5 procentenheter. Bidrag till importtillväxten och nettoexporten Analys av produktionsgapet Tabelltext: % av pop. Produktivitetsgap. Arbetsmarknadsgap. Produktionsgap. Resursanvändningen kommer med alla mått mätt att vara extremt låg. Enligt våra egna beräkningar är botten för denna erkänt abstrakta kalkyl beräknad till chockerande 7 %, vilket till och med är en värre prognos än under Sveriges egna inhemska finanskris. Ur ett beslutsfattarperspektiv ger ett produktionsgap av den här omfattningen anledning till oro eftersom det riskerar att dra ner förväntningarna på löner och inflation till en mycket låg, kanske till och med deflationistisk, nivå. BNP, arbetstimmar och produktivitet Tabelltext: Import(vol). Nettoexport (vol) Andra delen av den politiska responsen på den ekonomiska krisen. Ett förskräckande produktionsgap förblir Riksbanken huvudproblem Vi har nu gått igenom den svenska konjunkturcykelns viktigaste utvecklingsfaser. Intrycket av en allvarlig recession dröjer sig fortfarande kvar. Att summera de olika delar som tillsammans utgör BNP bekräftar bara dessa intryck. Under 2009 kommer BNP att falla med cirka 4,5 % å/å förväntas tack och lov tillväxt igen, dock bara med en bråkdel (1,5 % å/å) av vad som krävs för att snabbare öka resursanvändningen. Under 2010 går den svenska ekonomin, med en tillväxt på 2 % å/å, återigen med mer bestämda steg mot en stabil resursanvändning. Tabelltext: BNP. Produktivitet. Arbetstimmar. Produktiviteten (produktion per arbetstimmar) har varit förvånansvärt svag under en lång period och vi har kontinuerligt varit för optimistiska på den här punkten. Detta har också varit huvudanledningen till att vi samtidigt överskattat arbetslöshetsprocenten. Under de senaste kvartalen har företagen emellertid börjat minska, inte bara produktionen men även antalet arbetstimmar. Detta har dock, såsom nämndes ovan, hittills inte varit tillräckligt för att motverka den minskade efterfrågan och har därför resulterat i en fortsatt negativ produktivitetstillväxt. En produktionsökning tycks emellertid vara nära förestående, 5

7 om inte av någon annan orsak så för att efterfrågan inom en snar framtid förväntas skapa en löpande tillväxttakt. Danske Bank räknar med att produktiviteten under 2010 kommer att öka med cirka 2,5 % å/å och därefter sjunka något under 2011, då den beräknas öka med 2 & å/å. En ökning av produktiviteten är något som i allra högsta grad kommer att bli kännbart för de företag som under 2008 och de första kvartalen av 2009 såg sina kostnader skjuta i höjden på ett dramatiskt sätt. Enhetskostnaderna för arbetskraften, vilka anpassas till löntagarnas andel av produktivitetsvinsten, steg med 6,2 % å/å under 2008 och förväntas stiga ytterligare under 2009 (vi har inte tillgång till all data som krävs för att beräkna enhetskostnader för arbetskraft kvartalsvis) och vinstandelen i icke-finansiella företag har minskat ännu mer sedan de finansiella företagen (kreditorerna) har börjat kräva en allt större del av företagets kassaflöde. Om de förblir orörliga eller till och med ökar kommer kostnaderna, i kombination med den tidigare aldrig upplevda minskningen av bolagsinkomster, på ett dramatiskt sätt öka trycket på företagen och vi misstänker att stränga åtgärder för kostnadskontroll fortfarande är nödvändiga. Mot denna bakgrund av låg efterfrågan, fortsatt högt kostnadstryck, minskande vinstandelar och en förutsedd hög arbetslöshetsprocent, kommer representanter för arbetsgivare och fackförbund att sammanträda för att inleda löneförhandlingarna för perioden 2010 och några år framåt. Det torde räcka att säga att utsikterna för lönehöjningar sällan varit så svaga som de är idag. Om löneförhandlingarna skulle sluta i endast en obetydlig höjning eller till och med en utebliven höjning inom vissa sektorer, blir hotet om deflation överhängande. Vi anser dock att det är viktigt att understryka att detta också är den allmänna synen och, än viktigare, riksbankens uppfattning. Risken är därför att löneförhandlingarna kan resultera i högre löner än förväntat. I motsats till vad man tror finns faktiskt några faktorer som, trots att de knappt är mer än rykten, mycket väl skulle kunna resultera i högre löner vid löneförhandlingarna. för de företag som drabbats hårdast av krisen, förmodligen många av företagen inom den löneledande exportindustrin, har efterfrågan minskat med cirka 20 % eller till och med mer. Detta har så gott som eliminerat den ekonomiska flexibilitet som företagen annars skulle ha haft. Och även om lagerutförsäljningen haft en viss dämpande effekt, menar många företag att de inte har förmåga att svara mot allt för hårda lönekrav de kan helt enkelt inte råd att höja lönerna. 2. För många företag kommer de närmaste åren att bli en extra stor utmaning eftersom en hög andel av arbetsstyrkan närmar sig pensionen. I avsaknad av mer flexibla regler för anställning och avsked har företagen inget annat val än att hålla de riktigt unga på tjänstgöringslistan för att hålla kompetensen uppe och överbrygga gapet mellan den avgående arbetskraften och det förväntade anställningsbehovet i en inte så avlägsen framtid. 3. Närliggande problem I tandem med den demografiska situationen lämnar den avgående arbetsstyrkan arbetsuppgifter som kräver en särskild kombination av kompetens och/eller utbildning. Dessa uppfylls inte nödvändigtvis av den tillgängliga arbetsstyrkan. Inflationen återvänder kortsiktigt men kärninflationen är en nedåtgående spiral Vi har aldrig tidigare stått inför utsikten om en mer mångfasetterad inflation. Här följer en kort kommentar kring riskerna med en stigning: vårt globala huvudscenario, där finansmarknaderna återfår sin livskraft, skulle snabbt kunna glida mot den ena ytterligheten genom att både tillväxt och inflation plötsligt och kraftigt stiger, bland annat som en följd av det kolossala ekopolitiska stimuli som nu och tidigare implementeras. Den andra ytterligheten är naturligtvis risken för en nedgång som enklast kan beskrivas som en depression, eller en deflationsspiral i kombination med en dysfunktionell finanssektor, oförmögen att överföra något ekopolitiskt stimuli. 1. Företagens ekonomiska bärkraft Det är givetvis inte alla företag som upplever svårigheter eller ett ekonomiskt ansträngt läge. Men 6

8 Inflationsprognos Reporäntan i botten av den nominella räntesatsen Tabelltext: & av potentialen. Produktivitetsgap. Inflation (CPIF) I vårt huvudscenario begränsas riskerna emellertid i förhållandevis hög grad och den ekonomiska politikens trovärdighet förblir hög. Såväl tillväxt som inflation återvänder på medellång till lång sikt, men på ett mer kontrollerat sätt. Priset på varor på den internationella marknaden och svenska importpriser normaliseras gradvis. Såväl inhemsk inflation som så kallad kärninflation (KPI-inflation minus livsmedel, energi, räntesatser) är väsentligen derivatan av löneutvecklingen. Lönetrycket förväntas, så som nämndes ovan, vara lågt men positivt under flera år. Beklagligtvis, och trots en ganska god utveckling vad gäller internationell efterfrågan, är det möjligt att resursanvändningen kommer att vara för låg för att kunna generera något löne- eller inflationstryck under lång tid framöver. Kärninflationen förväntas därför röra sig nedåt under återstoden av prognosperioden. Förhoppningsvis är förtroendet för den ekonomiska politiken så pass starkt att det färgar av sig på förväntningarna. Valutapolitiken en prognos Resursanvändningen är extremt låg och kommer att fortsätta vara det under en lång tid framöver. Dessutom finns ett flertal kortsiktiga risker för deflation bland annat de kommande löneförhandlingarna. Men då riskerna snarare lutar uppåt i fråga om valutapolitiken bör vi antagligen beräkna vad som skulle hända om löneförhandlingarna, oavsett anledning, tar en annan vändning än den förväntade. Tabelltext: Reporänta Källa: Riksbanken Våra kalkyler. Riksbanken har redan sänkt räntorna till vad den betraktar som botten, 0,25 %, och har förbundit sig att hålla räntorna låga under en lång tid framöver. Detta har ytterligare understrukits genom tre rörelser i 100-miljardersklassen med fast reporänta som granskades vid bankens direktionsmöte i juli (en granskning som avslutades vid mötet i december). Tack vare dessa och andra åtgärder, för att inte tala om den uppenbara stabiliseringen globalt, har krediterna åter börjat strömma relativt fritt i den svenska ekonomin. Den inskränkning av antalet lån som tidigare befarades har i själva verket snarare förvandlats till något av en låneboom. Framförallt hushållssektorn har dragit på sig större skulder, vilket lett till att huspriserna höjts. Ställföreträdande Riksbankschef och penningpolitisk teoretiker extraordinaire Lars E O Svensson, har antagligen inte ägnat reflationen av de inhemska huspriserna och det ökade antalet lån någon närmare tanke. Några av bankens andra medlemmar har emellertid visat tecken på oro för det ökade antalet lån inom hushållssektorn, särskilt med tanke på att bostadsmarknaden redan är ansträngd. Vi har viss förståelse för denna oro. I en liten, öppen ekonomi är det alltid svårt att bevara tron på effektiviteten i den ekonomiska politiken. Om den globala efterfrågan inte återkommer spelar det ingen roll hur expansiv valutapolitiken är. En alltför expansiv politik riskerar att äventyra den långsiktiga tilltron till själva inflationsmålet. Det skulle också kunna skapa ovälkomna effekter på inhemskt begränsade marknader som bostadsmarknaden. 7

9 Vi har försökt förlika dessa något skilda uppfattningar kring hur valutapolitiken hanterats i två godtyckliga politiska faser: Den första fasen är responsen på den ekonomiska krisen. Här bekämpas deflation, depression och systemrisker med alla nödvändiga medel. Vi tror att vi nu befinner oss i slutet av denna fas, vilket Riksbanken och andra centralbankers olika uttalanden och åtgärder antyder. Trots detta lär det förmodligen ta ytterligare sex till tolv månader innan den ekonomiska politiken lägger i backen, bland annat som en konsekvens av den låga resursanvändningen. Under den andra fasen, när finansmarknaden äntligen lyckats skaka av sig de sista resterna av krisen och den verkliga ekonomin stabiliserats, kommer stimuliåtgärderna slutligen att upphöra. För Sverige är detta troligen en enklare uppgift än för många andra ekonomier eftersom det inte fanns någon synbar obalans till att börja med och eftersom de åtgärder som implementerats var av det mer traditionella slaget. Det ökade antalet lån inom bostadssektorn och den kortare löptiden har emellertid gjort hushållen väldigt känsliga för ränteförändringar. För att konkretisera: våra egna simuleringar visar att en räntesats på 3 % om några år skulle minska hushållens köpkraft lika mycket som en ränta på 4,75 % gjorde (För mer information se Att avläsa marknaderna från och med den 3 december). Mot bakgrund av vår optimistiska prognos i fråga om den internationella efterfrågan, bör marken vara tillräckligt fast för Riksbanken att höja reporäntan i slutet av sommaren nästa år. Den initiala höjningen förväntas bli relativt aggressiv eftersom Riksbanken snabbt måste normalisera räntesatserna när risken för deflation väl avtagit. Tack vare tidiga indikationer på en mer behärskad utveckling på bostadsmarknaden tycks hushållens känslighet för ökade räntor och behovet av hjälp från svenska Finansinspektionen beträffande hushållens ökade lån, tycks vår uppmaning om en förlängd höjningsperiod inte längre vara riktigt lika angelägen. Vi räknar nu med att Riksbanken kommer att höja räntan till högst 3,5 % under vintern 2011/12 (jämfört med 4 % vid årsslutet 2012 som vi tidigare beräknade), men detta under förutsättning att antalet lån bland hushållen håller sig inom måttliga ramar. 8

10 Sverige en överblick Nationalräkenskaper % å/å BNP -4,5 1,5 2,0 Privatkonsumtion -0,4 1,7 1,5 Offentlig konsumtion 2,2 0,8 0,4 Fasta bruttoinvesteringar -13,3-1,2 3,0 Lager* 1,8 0,8 0,0 Export -11,8 5,0 3,8 Import -12,6 6,1 3,0 Nettoexport* -0,5-0,1 0,6 mot. BNP-tillväxt Huvudvariabler Produktivitet, total -2,0 2,4 1,9 Arbetstimmar, totalt -2,5 -,9 0,2 Arbetslöshetsprocent (ILO 16-64) 8,6 10,2 10,1 Produktionsgap (% av potentiell -7,2-6,3 -,8 Timlön (affärssektorn) 3,7 1,2 1,6 Sparkvot (% av disp. inkomst) 14,0 3,6 13,7 Enh.kostn. för arb.kraft (affärssek.) 5,9-1,6-0,5 Inflation, KPI 1,4 2,8 2,6 Inflation, KPIF (underliggande) 1,9 1,7 1,9 Löpande kredit (% av BNP) 6,8 6,2 7,0 9

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Out of the frying pan but not out of the woods

Out of the frying pan but not out of the woods Out of the frying pan but not out of the woods Mot bakgrund av en av de svåraste finansiella kriserna i modern historia och en global ha ndelskollaps har den exportberoende svenska ekonomin fallit ihop

Läs mer

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09 Penningpolitiken september 1 Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 1 1-9-9 1 Penningpolitisk uppdatering september 1 Flexibel inflationsmålspolitik Resursutnyttjandet Reporäntebanans

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta

Läs mer

OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009

OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009 OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009 Sid 1 (5) OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport På uppdrag av Medlingsinstitutet

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Det ekonomiska läget November Carl Oreland

Det ekonomiska läget November Carl Oreland Det ekonomiska läget November 2014 Carl Oreland 141104 BNP-tillväxten i USA är god och har överträffat förväntningarna, men i euroområdet. 2 Fortsatt mycket expansiv penningpolitik som dock divergerar

Läs mer

Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå

Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå ANFÖRANDE DATUM: 2009-08-18 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten 2016 Knut Hallberg Swedbank Makroanalys 2 Teman under de närmaste åren Låg global tillväxt Populistiska strömningar Fortsatt expansiv penningpolitik

Läs mer

Penningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende

Penningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende ANFÖRANDE DATUM: 2014-11-06 TALARE: Vice riksbankschef Martin Flodén PLATS: TCO, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET

Läs mer

Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden 8 juli

Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden 8 juli Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden 8 juli 1 Danske Bank Nordic Outlook 8 juli 1 Sverige Höjningsfasen har inletts Efter den förväntade höjningen i Juli förväntar oss att Riksbanken ska

Läs mer

Vad händer om huspriserna i USA rasar?

Vad händer om huspriserna i USA rasar? Fördjupning i Konjunkturläget januari 28 (Konjunkturinstitutet) Internationell konjunkturutveckling 3 FÖRDJUPNING Vad händer om huspriserna i USA rasar? En simulering av ett 3-procentigt husprisfall i

Läs mer

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport september 2015 Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.

Läs mer

Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015

Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015 Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015 Fågelperspektivet Global konjunktur & finansiella slutsatser Svensk ekonomi & riksbanksutmaningar

Läs mer

Svensk ekonomi Underrubrik

Svensk ekonomi Underrubrik Error! AutoText entry not defined. Error! AutoText entry not defined. Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden Juni 2011 Svensk ekonomi Underrubrik < START PÅ SIDAN 2 Svensk konjunkturprognos

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten 2016 Knut Hallberg Swedbank Makroanalys 2 Teman under de närmaste åren Låg global tillväxt Populistiska strömningar Fortsatt expansiv penningpolitik

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 HALLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationen stiger men behöver stöd i en osäker omvärld Återhämtningen

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

Sverige Ett blekt ljus i norr

Sverige Ett blekt ljus i norr Sverige Ett blekt ljus i norr Sverige är bland de starkaste ekonomierna i den utvecklade världen. Bytesbalansen har demonstrerat stora överskott sedan Sveriges egen finanskris i början av 1990-talet. De

Läs mer

Utsikter för Norden Underrubrik

Utsikter för Norden Underrubrik Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden 4 oktober 2010 Utsikter för Norden Underrubrik START PÅ SIDAN 2 Sverige Starkare på senare tid, svagare längre fram Förutsatt att det inte blir någon

Läs mer

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, KTH/Swedbank Mauro Gozzo, Business Sweden Juhana Vartiainen, Riksdagen, Finland

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys 2 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 46 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 46 84 2 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Inflationstakten i sjönk,7% i juli

Läs mer

Bostadspriserna i Sverige

Bostadspriserna i Sverige Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 900 i Skåne

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Penningpolitik och Inflationsmål

Penningpolitik och Inflationsmål Penningpolitik och Inflationsmål Inflation Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Penningpolitik Finansiell stabilitet Vad är inflation?

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet Konjunkturläget december 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet och det globala konjunkturläget fortsatte att försvagas. Förtroendeindikatorerna i Europa ligger

Läs mer

Penningpolitisk rapport. April 2015

Penningpolitisk rapport. April 2015 Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Utsikter för Norden Underrubrik

Utsikter för Norden Underrubrik Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden 5 april 2011 Utsikter för Norden Underrubrik START PÅ SIDAN 2 [Job Title] [Analyst Name] [Telephone] [Email] Sverige Seglar i medvind, men över mörka

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

ANFÖRANDE. Konjunkturen och arbetsmarknaden. Sambandet mellan konjunkturen och arbetsmarknaden

ANFÖRANDE. Konjunkturen och arbetsmarknaden. Sambandet mellan konjunkturen och arbetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2010-04-29 TALARE: Barbro Wickman-Parak PLATS: SEB, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Riksbankens roll i svensk ekonomi

Riksbankens roll i svensk ekonomi Riksbankens roll i svensk ekonomi Stockholms universitet 11-1- Lars E.O. Svensson 1 Världens äldsta centralbank 1668 Sveriges Rikes Ständers Bank 183-talet Affärsbanker bildas 19 Monopol på sedelutgivning

Läs mer

Ekonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E

Ekonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E konomisk rapport 30 Utgåva 6 / 2016 6 3,5 6 80 100% 53% 6 7,5 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 8 september 2016 utvärderade CB-rådet de ekonomiska

Läs mer

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s Faktafrågor 1. Den ekonomiska tillväxten i ett land kan studeras på kort och lång sikt. Vad kallas den förändring som sker: s. 167 168 a) på lång tid (mer än fem år) b) på kort tid (mindre än fem år) 2.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen 6 maj 215 Dagens presentation Historiskt perspektiv på dagens

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. www.chamber.se. Andra kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN. www.chamber.se. Andra kvartalet 2010 Andra kvartalet (-8-6) skonjunkturen fortsätter att förbättras. Konjunkturindikatorn för s län ökar från 22 till 3 under årets andra kvartal. Situationen för näringslivet stabiliseras fortsatt och ekonomin

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak

Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak Konjunkturläget juni 2016 81 FÖRDJUPNING Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak Ett skuldkvotstak på 600 procent dämpar tillväxten i hushållens skulder och kan ha negativa effekter på BNP. Ökningstakten

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? SACO 1 maj 1 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Låg inflation Varför oroas? Vad kan Riksbanken göra? Låg inflation KPI och KPIF KPI

Läs mer

Välkommen till Q4-presentation. Cecilia och Robert, Järna Rosor

Välkommen till Q4-presentation. Cecilia och Robert, Järna Rosor Välkommen till Q4-presentation Cecilia 1 och Robert, Järna Rosor Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, fjärde kvartalet 2012 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen

Läs mer

Efter den globala finanskrisen återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började

Efter den globala finanskrisen återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började Efter den globala finanskrisen 2007 2009 återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började långsamt höjas under 2010 och 2011. Senare skulle denna

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag

Läs mer

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS 12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS Global tillväxt är fortfarande god även om den har tappat en del fart på slutet. Finansiella marknader är nu oroliga för en kollaps i Kina och

Läs mer

Löner som konjunkturstimulans? Effekter på samhällsekonomi och företag

Löner som konjunkturstimulans? Effekter på samhällsekonomi och företag Löner som konjunkturstimulans? Effekter på samhällsekonomi och företag Löner som konjunkturstimulans? Ett argument som ibland framförs från fackligt håll är att höga löneökningar behövs för att hålla i

Läs mer

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Svensk ekonomi 2010 2015

Svensk ekonomi 2010 2015 Fördjupning i Konjunkturläget mars (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Svensk ekonomi I denna fördjupning presenteras Konjunkturinstitutets bedömning av den ekonomiska utvecklingen i ett

Läs mer

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Swedbank Analys Nr 12 3 december 2009 Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Småhuspriserna har stigit ca 7 % jämfört med bottennivån första kvartalet. Kredittillväxten

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1, 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav

Läs mer

Dags att förbättra inflationsmålet?

Dags att förbättra inflationsmålet? Dags att förbättra inflationsmålet? Handelsbanken 3 december Vice riksbankschef Per Jansson Mina budskap Var försiktig med att göra stora förändringar i de svenska ekonomisk-politiska ramverken! Flexibel

Läs mer

Det aktuella penningpolitiska läget

Det aktuella penningpolitiska läget ANFÖRANDE DATUM: 2004-01-29 TALARE: PLATS: Irma Rosenberg Handelsbanken SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer