Två år med etableringsreformen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Två år med etableringsreformen"

Transkript

1 Två år med etableringsreformen en studie om lotsarnas roll i mottagandet av nyanlända Fredrik Rosenqvist Fortfarande återstår mängder av frågor kring det nya systemet. Framförallt har ännu ingen svarat på om de nyanlända som valt att använda sig av en etableringslots faktiskt ökat sina chanser att få ett jobb. FORES Studie 2012:9

2 Två år med etableringsreformen en studie om lotsarnas roll i mottagandet av nyanlända Fredrik Rosenqvist FORES studie 2012:9 1:a upplagan, 1:a tryckningen FORES Bellmansgatan Stockholm Tfn: E-post: Form och sättning: Kalle Magnusson Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Borås 2012 Papper: Scandia 2000 (omslag), Edixion Offset (inlaga) ISBN: Fritt tillgängligt med vissa rättigheter förbehållna FORES vill ha största möjliga spridning av de publikationer vi ger ut. Därför kan publikationerna utan kostnad laddas ner via Enstaka exemplar kan också beställas i tryckt form via Vår hantering av upphovsrätt utgår från Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported License (läs mer på Det innebär i korthet att det är tillåtet att dela, det vill säga att kopiera, distribuera och sända verket, på villkor att FORES och författaren anges, ändamålet är icke kommersiellt och verket inte förändras, bearbetas eller byggs vidare på.

3

4

5 fores studie 2012:9 Två år med etableringsreformen En studie om lotsarnas roll i mottagandet av nyanlända Fredrik Rosenqvist FORES, 2012

6

7 Om Fores En grön och liberal tankesmedja FORES Forum för reformer och entreprenörskap är en grön och liberal tankesmedja som vill förnya debatten i Sverige med tro på entreprenörskap och människors möjligheter att själva forma sina liv. Miljö och marknad, migration, företagandet i civilsamhället, integritet, jämställdhet, global demokratisering och moderniserad välfärd det är några av de frågor vi jobbar med. Vi är en öppen och oberoende mötesplats för samhällsengagerade, debattörer, akademiker och beslutsfattare i hela Sverige. Tillsammans med personer i hela Sverige ska vi hitta lösningar på hur Sverige kan möta de utmaningar som globaliseringen och kliamathotet innebär. Vi fungerar som en länk mellan nyfikna samhällsmedborgare, debattörer, entreprenörer, beslutsfattare och seriös forskning. FORES producerar böcker och arrangerar seminarier och debatter. Besök gärna vår webbplats

8

9 Innehåll Kort om författarna x Kort om studien xi Förord xiii Sammanfattning xvii Kapitel 1. Inledning 1 Kapitel 2. Etableringslotsarna 9 Kapitel 3. Den tredje sektorn 37 Kapitel 4. Slutsatser 59 Referenser 65 Bilaga 69

10 Kort om författaren Fredrik Rosenqvist är filosofie doktor i ekonomisk historia och disputerade vid Lunds Universitet Hans specialområde är ekonomisk politik och marknadsmisslyckanden. Han har bland annat varit visiting fellow vid Asia Europe Institute i Kuala Lumpur och publicerat ett antal artiklar om Malaysias industripolitik och ekonomi. Han har tidigare publicerat två rapporter om etableringsreformen för FORES. För närvarande jobbar han som nyhetschef och ledarskribent vid Ålandstidningen i Mariehamn. x

11 Kort om studien 1 december 2010 genomförde regeringen den största reformen av svensk integrationspolitik på ett kvarts sekel. I och med införandet av etableringsreformen lyftes ansvaret för nyanlända flyktingar och deras anhöriga bort från kommunerna och övertogs av Arbetsförmedlingen, samtidigt som man öppnade upp för en helt ny privat aktör, etableringslotsarna, tänkta att spela en nyckelroll inom det nya systemet. Genom att föra in privata vinstintressen och valfrihet i arbetet med nyanlända hoppades regeringen komma bort från ett system som präglats av omhändertagande och istället få ett system där fokus från dag ett är att nyanlända ska ges förutsättningar att snart komma i arbete. Denna studie beskriver hur det nya systemet med etableringslotsar fått en lovande start men också uppvisar flera problem som återstår att lösa. xi

12

13 Förord Migration, folkförflyttning eller, om man så vill, personers rörlighet, är en lika obestridlig som beständig komponent av vår samtid. Informationskanaler, handel, ekonomiska beroenden och personliga relationer tar allt mindre hänsyn till nationsgränser och avstånd, teknik och social utveckling krymper avstånden och underlättar kommunikationen mellan människor. Mindre avstånd minskar också kostnaderna för resande, kunskapsutbyte, handel, informations- och kapitalöverföring. I migrationens kölvatten kommer också ett påtagligt behov av en långsiktigt hållbar politik på området. Precis som en kortsiktig och missriktad miljöpolitik kommer stå världen dyrt, står stora värden på spel om migrationspolitiken inte förmår tillvarata potentialen i de globala rörelsemönstren, vare sig det handlar om att underlätta arbetskraftsinvandring för långsiktiga vinster av effektivare produktion och ökade transaktioner från rika till fattigare länder, att arbeta aktivt med diasporor innanför och utanför det egna landets gränser för att inte förlora värdefullt transnationellt humankapital, skapa transparenta och enhetliga finansmarknader och underlätta för utlandsstudier. Beroende på vilken väg Sverige väljer i migrationsfrågan finns således stora vinster men också större förluster att göra. Glädjande nog har Sverige tagit några viktiga steg i rätt riktning, bland annat genom att öppna för arbetskraftsinvandring från tredje land 2008 och betona vikten av att stå upp för asylrätten i ett alltmer flyktingkritiskt Europa. Men dessvärre finns det också tecken på steg i motsatt riktning, framförallt en ensidig offentlig debatt som stirrar sig blind på problem och kostnader i migrationens spår och xiii

14 missar att se nettovinsterna med öppna gränser och ökat rörlighet. Och visst, precis som på andra sakpolitiska områden som miljö eller utbildning, finns det kostnader förknippade med migration. Men att utifrån enskilda utgiftsposter ta steget och förespråka minskad invandring är detsamma som att förkasta försök till en grön omställning eller allmän utbildning med argumentet att det är för dyrt. En stor skillnad mellan debatten på utbildningsområdet och invandringsområdet att man missar att se utgifterna på migrationsområdet som investeringar och inte väger kostnaderna mot framtida vinster som man gör när det gäller exempelvis studiebidrag eller annat offentligt stöd till skolan. Det riskerar att stå oss dyrt både samhällsekonomiskt och i termer av individuellt lidande. Migrationsfrågan har kommit att diskuteras utan det större och mer långsiktiga perspektiv som man förlänar andra områden. I synnerhet flyktinginvandringen får ofta klä skott för påståenden om skyhöga kostnader, ett ekonomiskt nollsummespel där vårt välfärdssamhälle är den solklara förloraren. Och visst finns det kortsiktiga kostnader med ett generöst flyktingmottagande, men inga kostnader som inte har utsikter att kompenseras av framtida vinster av en ökad befolkning, handelskorridorer till nya marknader, tillskott till arbetskraften och rikare kulturell mångfald, för att nämna några fördelar. Nedslående resultat vad gäller arbetsmarknadsdeltagande eller bidragsberoende bland enskilda grupper, späder på bilden av invandring som ett problem vilket krymper utrymmet för fortsatta reformer på hela migrationsområdet. För att Sverige ska kunna dra nytta av migrationens fördelar, krävs fortsatta reformer - inte minst måste staten lyckas bättre än hittills med att slussa in nyanlända flyktingar på den svenska ar- xiv

15 betsmarknaden. Den fortsatta politiska och ekonomiska turbulensen i omvärlden påverkar i hög grad migrationen till Sverige. Antalet asylsökande är för närvarande det största sedan Balkankriget för 20 år sedan och mycket talar för att det mönster av stora grupper asylsökande som vi nu ser kommer att bestå under en längre tid. Etableringsreformens införande 2010 var ett välkommet steg mot ett system som litar på individers förmåga och understryker att mottagandet framförallt handlar om att ge vägar in i svenska samhället, och inte präglas av passiviserande tyck-synd-om-attityder som stigmatiserar och underskattar en hel grupp. Sedan reformens införande har FORES släppt två uppföljningar som pekar på brister med systemet, framförallt har de efterlyst behovet av ökat samarbete mellan Arbetsförmedlingen, kommunerna och etableringslotsarna. Nedanstående studie fokuserar på lotsarnas roll, och försöker ta reda på vad som egentligen hänt sedan denna nya aktör släpptes in i bilden. FORES riktar ett stort och varmt tack till författaren Fredrik Rosenqvist, forskarassistent Liyen Chin, Eva Stenström och Camilla Öberg för deras insatser utan vilka studien inte hade kunnat genomföras. Karin Zelano chef för FORES migrationsprogram xv

16

17 Sammanfattning Ett av de största problemen på den svenska arbetsmarknaden de senaste 20 åren har varit att personer födda utomlands haft stora svårigheter att ta sig in på den inom en rimlig tid. Speciellt gäller detta för utrikesfödda som kommit till Sverige som flyktingar eller anhöriga till flyktingar. De har i genomsnitt tvingats lägga 20 procent av sitt yrkesverksamma liv på att försöka etablera sig på arbetsmarknaden i sitt nya land, med olyckliga konsekvenser för både individ och samhälle. Tvärtemot vad beskrivningen ovan antyder har Sverige de senaste decennierna haft en väldigt ambitiös politik för att försöka ge nyanlända invandrare förutsättningar att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de goda resultaten har uteblivit och i december 2010 gjordes systemet om från grunden när man införde den så kallade etableringsreformen. Det övergripande ansvaret för nyanlända flyktingars introduktion lyftes bort från kommunerna och togs över av Arbetsförmedlingen. Samtidigt bjöds en helt ny privat aktör in i arbetet med att snabbt få in nyanlända på den svenska arbetsmarknaden: etableringslotsarna. Dessa privata lotsar skulle nu ta över den uppgift som många kommuner misslyckats med; att stärka de nyanländas nätverk och kontakter med arbetsmarknaden under de två första åren i landet. Genom ett valfrihets- och ersättningssystem där etableringslotsarna får betalt efter hur många nyanlända som väljer dem och hur många av dessa som faktiskt sedan får ett jobb, förde man för första gången in privata vinstintressen i integrationen av nyanlända flyktingar. Frågan är om de privata etableringslotsarna har kommit att xvii

18 spela den roll reformen förutsåg och hoppades på. I denna studie undersöker Fredrik Rosenqvist huruvida nyanlända som valt att använda sig av en etableringslots ökat sina chanser att få ett jobb eller inte. Hur stor del av lotsarna har sett till att de nyanlända fått göra arbetsplatsbesök, komma ut på praktik eller delta i andra aktiviteter som stärker deras nätverk och deras kontakter med arbetsmarknaden? Har lotsarna bevakat vilka möjligheter till jobb som finns i olika delar av landet och engagerat sig i de nyanländas val av bosättningsort? I vilken utsträckning har lotsarna agerat pådrivande och följt upp hur det går för de nyanlända, stimulerat till självstudier och andra aktiviteter vid sidan av de som finns i etableringsplanen, upparbetat kontakter med andra lotsar och försökt verka för att de aktiviteter som de nyanlända ska delta i sker parallellt och utan fördröjning? Visserligen är reformen relativt ny, och det är för tidigt att komma med ett slutgiltigt omdöme. Däremot kan man efter de första två åren uppmärksamma brister som behöver åtgärdas för att ro reformen iland och skapa en reell förbättring i mottagandet av nyanlända. Studien visar att det redan nu verkar som att de privata etableringslotsarna bidragit till ett välkommet fokusskifte - från ett missriktat omhändertagandeperspektiv mot ett fokus på att skapa förutsättningar för nyanlända att av egen kraft komma in i samhället och på arbetsmarknaden. Men mycket arbete återstår för att få systemet att fungera på sikt och leva upp sin fulla potential. Framförallt måste man lösa problemet med att många av de nyanlända inte fått nödvändig samhällsorientering och språkundervisning när de når lotsarna. Om lotsarna tvingas lägga tid på annat än rent jobbskapande aktiviteter kan konsekvensen bli att många xviii

19 seriösa lotsföretag väljer att lägga ner. Speciellt oroande är också tecknen på att ersättningssystemen inte fungerar som tänkt; att lotsföretag som sett till att så många som 40 procent av sina klienter fått ett jobb överväger att lägga ner på grund av dålig lönsamhet, trots den bonus som betalas ut när en nyanländ får ett jobb, indikerar att regelverket behöver justeras. Övervakningen av lotsföretagen måste skärpas. Idag finns det en utbredd uppfattning bland lotsarna att vissa lotsföretag ägnar sig åt så kallad»cream skimming«och utnyttjar systemet genom att teckna närmast slavlika kontrakt med de nyanlända efter att ha lockat dem med gåvor, utan avsikt att få dem i arbete. En tredje slutsats är att mycket har gjorts för att involvera den viktiga tredje sektorn i arbetet med de nyanlända, men att det fortfarande finns mycket att göra för att stärka frivilligsektorns roll ytterligare. Ett sätt att öka samarbetet och förbättra koordineringen mellan den tredje sektorn och de andra aktörerna vore att villkora de projektstöd som ges till den tredje sektorn med att de ska samarbeta med lotsar och/eller Arbetsförmedlingen. xix

20

21 Kapitel 1 Inledning Ett av de största problemen på den svenska arbetsmarknaden de senaste 20 åren har varit svårigheten för personer födda utomlands att ta sig in på den inom en rimlig tid. Det var länge sedan de olika arbetsmarknads- och välfärdsmåtten för utlandsfödda i Sverige var speciellt trevlig läsning. Tvärtom är utlandsfödda i Sverige som grupp i högre grad arbetslösa, har lägre inkomster och sämre hälsa än de som fötts inom rikets gränser. 1 Speciellt gäller detta för personer som fötts utomlands och sedan kommit till Sverige som flyktingar eller anhöriga till flyktingar. Dessa har i genomsnitt tvingats lägga 20 procent av sitt yrkesverksamma liv på att försöka etablera sig på arbetsmarknaden i sitt nya land, något som skapat svåra konsekvenser för både deras egen ekonomi, hälsa och allmänna välmående och för samhällsekonomin. Om någon visste exakt varför detta problem uppstått hade det förmodligen varit löst för länge sedan. Men en grov förklaring är att de som kommer till Sverige från ett annat land varken har eller ges samma förutsättningar att snabbt ta sig in på arbetsmarknaden som de övriga. När man kommer till ett nytt land saknar man av na- 1. Hjerm, Mikael (2002)»Invandrings och integrationspolitik«, i Integration till svensk välfärd? Om invandrares välfärd på 90-talet, Statistiska centralbyrån, Arbetslivsinstitutet. SCB (2010)»Integration ett regionalt perspektiv«statistiska Centralbyrån, rapport 3. 1

22 Två år med etableringsreformen turliga skäl de professionella nätverk, kontakter och många av de kunskaper som krävs för att få ett jobb i det nya hemlandet. Vissa av dessa kunskaper, som till exempel språk, går att inhämta i en skolsal. Andra, i synnerhet professionella nätverk och vissa mer praktiska kunskaper, kan bara fås genom att man vistas tillsammans med personer som är yrkesverksamma och väletablerade i Sverige. Sverige har de senaste decennierna haft en väldigt ambitiös politik där man försökt ge nyanlända invandrare förutsättningar att kunna ta sig in på arbetsmarknaden. I 25 års tid, från 1985 till 2010, hade kommunerna till uppgift att erbjuda nyanlända flyktingar och deras anhöriga både undervisning i svenska, samhällsinformation samt praktik i den mån det var möjligt. I de flesta fall betalades även en ersättning ut till nyanlända som deltog i dessa introduktionsinsatser. En introduktionsplan slog fast vilka aktiviteter den nyanlände skulle delta i under dessa två år, och ambitionen var så gott som alltid att försöka hjälpa de nyanlända komma in på arbetsmarknaden så snabbt som möjligt. Men samtidigt som Sverige på pappret hade ett av världens mest ambitiösa system för att hjälpa nyanlända in på arbetsmarknaden uteblev resultaten. I de allra flesta fall hade insatserna mycket liten eller ibland till och med negativ effekt på de nyanländas chanser att få jobb. Insatserna höll i många fall inte tillräckligt hög kvalitet och var ofta inriktade på omhändertagande snarare än att hjälpa nyanlända inhämta de kunskaper och de kontakter som behövs för att få ett jobb. I december 2010 gjordes därför systemet om från grunden. Det övergripande ansvaret för nyanlända flyktingars introduktion lyftes bort från kommunerna och togs i stället över av Arbetsförmedlingen. Samtidigt bjöds en helt ny privat aktör in i ar- 2

23 Inledning betet med att snabbt få in nyanlända på den svenska arbetsmarknaden: etableringslotsarna. Genom ett valfrihets- och ersättningssystem där dessa etableringslotsar får betalt efter hur många nyanlända som väljer dem och hur många av dessa som faktiskt sedan får ett jobb, förde man för förstå gången in privata vinstintressen i integrationen av nyanlända flyktingar. Nu skulle en aktör få direkt ekonomisk vinning av att de flyktingar som kommer till Sverige snabbt får den hjälp och de verktyg som krävs för att ta sig in på arbetsmarknaden. Genom att Arbetsförmedlingen tog över ansvaret för de nyanlända hoppades man att insatserna skulle bli mer enhetliga över landet, och genom att delvis privatisera dem att kvaliteten på insatserna skulle höjas. Dessa privata lotsar skulle nu ta över den uppgift som många kommuner misslyckats med; att stärka de nyanländas nätverk och kontakter med arbetsmarknaden under de kritiska två första åren i landet. Det var nu privata, vinstdrivande företag som skulle ha den huvudsakliga kontakten med de nyanlända under deras första tid i Sverige och utgöra länken mellan dem och det svenska samhället. Lotsarna skulle både bidra med sina kontakter med näringsliv och branschorganisationer, vara pådrivande i jakten på ett arbete, få de nyanlända att flytta dit chanserna till anställning är störst samt i största allmänhet se till att de nyanlända får alla förutsättningar för att lyckas. Frågan är om de privata etableringslotsarna har kommit att spela den roll reformen förutsåg och hoppades på. För med tanke på hur omfattande reformen var och vilken viktig roll en helt ny, privat aktör gavs i detta nya system har reformen i allmänhet och etableringslotsarna i synnerhet studerats förvånansvärt lite. Vissa 3

24 Två år med etableringsreformen undantag finns. FORES studie»etableringsreformens 100 första dagar«2 visade till exempel tidigt att lotsarna inledningsvis har fått lägga mycket tid på att förse de nyanlända med socialt stöd och grundläggande samhällsinformation, men att det även finns positiva exempel på arbete med språkinlärning, hjälp med praktikplatser och nätverksbyggande. Arbetsförmedlingen och Statskontoret har i ett par rapporter dragit liknande slutsatser: Lotsarna har inledningsvis fått lägga mycket tid på praktisk hjälp och socialt stöd, men viss tid har även kunnat läggas på att stärka de nyanländas nätverk och på direkt yrkesförberedande aktiviteter. 3 Eftersom dessa studier antingen är gjorda i ett tidigt skede av reformen eller bara undersökt lotsföretagens verksamhet väldigt ytligt, återstår fortfarande mängder av frågor kring denna nya aktör och om det nya systemet. Framförallt har ännu inget svarat på om de nyanlända som valt att använda sig av en etableringslots faktiskt ökat sina chanser att få ett jobb. Ingen av rapporterna har heller egentligen svarat på hur lotsarna klarat av en av sina viktigaste uppgifter, att stärka de nyanländas nätverk. Hur stor del av lotsarna har sett till att de nyanlända fått göra arbetsplatsbesök, komma ut på praktik eller delta i andra aktiviteter som stärker deras nätverk och deras kontakter med arbetsmarknaden? Har lotsarna bevakat vilka möjligheter till jobb som finns i olika delar av landet och engagerat sig i de nyanländas val av bosättningsort? I vilken utsträckning har lotsarna agerat pådrivande och följt upp hur det går för de nyanlända, stimulerat till självstudier och andra aktiviteter vid sidan av de som finns i etableringsplanen, upparbe- 2. Rosenqvist. Fredrik (2011)»Etableringsreformens 100 första dagar«, FORES policy paper 2011:2. 3. Statskontoret (2012)»Etableringen av nyanlända En uppföljning av myndigheternas genomförande av etableringsreformen«, Statskontoret 22. Arbetsförmedlingen (2011)»Nyanländas etablering reformens första år«arbetsförmedlingens återrapportering. 4

25 Inledning tat kontakter med andra lotsar och försökt verka för att de aktiviteter som de nyanlända ska delta i sker parallellt och utan fördröjning? Frågan är också hur förutsättningarna för frivilligorganisationer att bidra till nyanländas etablering har påverkats av att huvudansvaret för etableringen lyfts bort från kommunerna och att man öppnat för privata etableringslotsar. Tidigare studier har nämligen visat att den tredje sektorn, inte minst genom olika sociala, nätverksbyggande aktiviteter samt projekt med yrkesinriktad mentorskap, kan spela en mycket positiv roll i mottagandet av nyanlända. 4 Har frivilligorganisationerna trängts ut, har de professionaliserats och blivit lotsar eller finns det fortfarande en roll för dem att spela parallellt med etableringslotsarna, Arbetsförmedlingen och de andra aktörerna som har ett ansvar för de nyanländas etablering? Har förekomsten av mentorprogram som drivs av olika idéburna organisationer ökat eller minskat sedan etableringsreformen infördes för två år sedan? Har det framkommit några ytterligare bevis för eller emot tesen att frivilligorganisationer och ett yrkesinriktat mentorskap kan vara ett effektivt sätt att ge nyanlända flyktingar och deras anhöriga förutsättningar att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden? Studien är upplagd på följande sätt. Nästa kapitel går igenom vilken roll det var tänkt att de privata etableringslotsarna skulle få, vilket roll de faktiskt fick och vad som hittills är känt om hur de lyckats fylla denna roll. För att sedan kasta nytt ljus över hur väl etableringslotsarna lyckats leva upp till förväntningarna i reformen har en enkätundersökning samt några intervjuer med ett antal lotsföretag gjorts. Följande kapitel undersöker vad som har 4. Rosenqvist, Fredrik (2010),»Från nyanländ till nyanställd«, FORES studie 2010:2. 5

26 Två år med etableringsreformen gjorts för att se till att den tredje sektorn och projekt med yrkesinriktat mentorskap ska kunna fortsätta spela en positiv roll i integrationsarbetet, bland annat genom en längre intervju med en sådan organisation i Stockholm. Det avslutande kapitlet sammanfattar sedan de tidigare två kapitlen och föreslår en rad konkreta åtgärder riktade mot lotsarna och den tredje sektorn som ytterligare kan stärka arbetet med nyanlända. 6

27 7

28

29 Kapitel 2 Etableringslotsarna Egentligen borde systemet med privata etableringslotsar ha fått massor med uppmärksamhet. Privata företag som kan ta ut vinster från verksamheter som bekostas med skattemedel och som traditionellt anses höra till den offentliga sektorns kärnverksamheter är normalt ett hett debatterat ämne. Detsamma gäller flyktingpolitik och invandring. Därför borde 2010 års reform som gjorde att privata företag kan tjäna pengar på flyktingmottagande och integration vara den perfekta grogrunden för en minst sagt livlig debatt. Men så har det inte blivit. Varken media eller de rapporter som studerat etableringsreformen har brytt sig speciellt mycket om lotsarna. De rapporter som kommit har i stället valt att i första hand fokusera på hur Arbetsförmedlingen skött sin nya uppgift. I april 2007 beslutade regeringen att tillsätta en utredning som skulle föreslå möjliga sätt att förbättra flyktingmottagandet och insatserna för att skapa bättre förutsättningar för flyktingar och deras anhöriga att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett år senare presenterades betänkandet»egenansvar med professionellt stöd«1 som bland annat föreslog att man skulle införa privata etableringslotsar. Utredningen visade att kommunerna i stort hade 1. Arbetsmarknadsdepartementet (2008)»Egenansvar med professionellt stöd«, SOU 58. 9

30 Två år med etableringsreformen misslyckats med sitt uppdrag att skapa förutsättningar för nyanlända flyktingar och deras anhöriga att ta sig in på arbetsmarknaden. Systemet skapade snedvridna incitament och kvaliteten på insatserna skiljde sig betänkligt mellan olika kommuner. I de allra flesta fall hade de etableringsinsatser som de nyanlända fått ta del av gjort inget eller mycket lite för att stärka deras nätverk, hjälpa dem komma i kontakt med arbetsmarknaden eller för att de ska inhämta kunskaper som behövs för att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. En av de föreslagna lösningarna, framförallt för att stärka inriktningen på direkt arbetsmarknadsrelaterade aktiviteter i introduktionen samt de nyanländas nätverk, var alltså ett system med privata etableringslotsar. Betänkandet ville att dessa etableringslotsar skulle få en central roll i arbetet med nyanlända. Utredaren föreslog bland annat att det varken var Migrationsverket, kommunerna eller Arbetsförmedlingen som skulle ta fram en etableringsplan tillsammans med den nyanlända, utan privata lotsföretag som de nyanlända själva valt. Denna plan skulle sedan vara navet i de nyanländas försök att inhämta tillräckligt med kunskaper, erfarenheter och kontakter för att kunna få ett jobb i Sverige. Utredaren skrev att lotsarna skulle vara»en länk mellan den nyanlände utlänningen och det svenska samhället«och komplettera de nyanländas kontaktnät. Under etableringen skulle lotsarna bland annat stödja, ge råd, handleda och uppmuntra den nyanlände i sina försök att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Förslaget var också att de skulle följa upp hur detta arbete gick och vara pådrivande i att de olika aktiviteterna genomfördes så tidigt och snabbt som möjligt samt stimulera till självstudier. Dessutom ansåg utredaren att lotsen skulle gå 10

31 Etableringslotsarna igenom val av bostadsort med den nyanlände och utveckla samarbete med andra lotsar runtom i landet. När sedan propositionen skrevs och sedermera antogs gavs lotsarna en delvis annan roll än den utredaren hade föreslagit. 2 Den allra viktigaste skillnaden var att inte lotsarna utan Arbetsförmedlingen skulle arbeta fram etableringsplanen tillsammans med de nyanlända. Orsaken till detta var att regeringen ansåg att det skulle vara smidigare om Arbetsförmedlingen gavs ansvaret för att upprätta etableringsplanen. Skälen till detta var flera. Bland annat påpekade regeringen att Migrationsverket gör en kartläggning av de nyanländas bakgrund innan beslut om uppehållstillstånd fattas, som sedan skickas till Arbetsförmedlingen. Eftersom delar av denna kan användas när etableringsplanen tas fram ansåg man att informationsöverföringen skulle bli enklare om hela kartläggningen kunde lämnas till Arbetsförmedlingen, och inte behövde skickas till ytterligare en aktör. Att involvera lotsarna i arbetet med etableringsplanen skulle, menade man, bara fördröja arbetet och skapa otydliga ansvarsförhållanden. I stället slog regeringen fast i sin proposition att lotsarna bör vara med och vidareutveckla etableringsplanen genom att föreslå olika aktiviteter som skulle kunna ingå i den. I övrigt fick lotsarna en roll som mycket liknade den som utredaren föreslagit. Sedan 2010 är det de privata etableringslotsarnas uppgift att stärka den nyanländes nätverk och vara ett stöd i ansträngningarna att få ett arbete. Det är dessutom lotsarna som ska ha den huvudsakliga kontakten med den nyanlände under etableringsinsatserna. Genom sina kontakter med arbetsgivare, bransch- 2. Integrations- och jämställdhetsdepartementet (2009)»Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering egenansvar med professionellt stöd«. Regeringens proposition 10:60. 11

32 Två år med etableringsreformen organisationer och idéburna organisationer ska den nyanlände»kunna söka arbete på en bredare front än vad som varit fallet med enbart stöd från Arbetsförmedlingen.«Någon detaljreglering över exakt vilka tjänster lotsarna ska erbjuda innehåller inte den nya lagstiftningen, utan det får lotsarna själva bestämma. Däremot slog man fast att lotsarna bör kunna erbjuda råd vid studie- och yrkesval, matchning, coaching, jobbsökaraktiviteter, hjälp med arbetsgivarkontakter, anskaffning av praktikplatser och även socialt stöd. Dessutom ska lotsarna föreslå vidareflyttning om förutsättningarna för arbete eller studier bedöms vara bättre på en annan ort, samt bevaka vilka möjligheter som finns inom en hel region eller hela landet. Vilka har då rätt att få tillgång till de etableringsinsatser som Arbetsförmedlingen numera är huvudman för och där möjligheten att välja en etableringslots ingår som en del? Lagen om etableringsinsatser omfattar nyanlända personer i arbetsför ålder som antingen kommit till Sverige som flyktingar, skyddsbehövande eller som anhöriga till dessa. Om man utgår från de två senaste åren kommer ungefär 600 sådana personer till Sverige varje månad. När dessa personer kommer till Sverige sker först en kartläggning av Migrationsverket där man bland annat dokumenterar den nyanländes yrkes- och utbildningsbakgrund. Efter att den nyanlände fått sitt uppehållstillstånd erbjuds denne att komma till Arbetsförmedlingen på ett inskrivnings- och etableringssamtal. Detta etableringssamtal ska sedan utmynna i en etableringsplan. Planen anger vilka aktiviteter den nyanlände ska delta i under den oftast två år långa etableringsperioden. I normalfallet ska dessa aktiviteter motsvara verksamhet på heltid. Enligt lag ska planen innehålla svenskundervisning, samhällsorientering och»akti- 12

33 Etableringslotsarna viteter för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering i arbetslivet«. Moroten för att de nyanlända ska vara med och upprätta en etableringsplan och sedan delta i aktiviteterna är (förutom att chanserna att få ett jobb förhoppningsvis ökar) en ersättning på 231 kronor per dag medan planen upprättas och 308 kronor per dag för att delta i aktiviteterna. De flesta, runt 90 procent, av de som har rätt till etableringsinsatser väljer att utnyttja dem. En av de insatser som nyanlända har rätt men inte skyldighet att välja, är alltså att anlita en etableringslots. Denna lots kan vara allt från ett företag till en förening eller en enskild person, men måste ha godkänts av och tecknat avtal med Arbetsförmedlingen. Som nämndes ovan har lotsarna ganska stor frihet i hur de lägger upp arbetet med de nyanlända. Vissa krav ställs dock, bland annat att lotsarna ska träffa den nyanlände personligen minst tre timmar per månad (varav två individuellt). Tanken är att kvaliteten på den tjänst lotsarna erbjuder ska garanteras genom att ersättningen till dem är prestationsbaserad och att de nyanlända har full frihet att välja och även byta lots. Lotsarna som tecknar avtal med Arbetsförmedlingen är inte garanterad någon ersättning. I stället får de tävla med varandra om att locka till sig nyanlända. När en nyanländ valt en lots och de tillsammans har lämnat in en planering som godkänts av Arbetsförmedlingen betalas en engångsersättning på antingen kronor (nyanlända med mer än sex år utbildning) eller kronor (nyanlända med sex års utbildning eller mindre) ut. Varje månad som den nyanlände väljer att fortsätta hos lotsen betalas dessutom en ersättning på antingen eller kronor ut, beroende på den nyanländes utbildningsnivå. Tanken är att de lotsar som är bäst både på att locka till sig nyanlända och behålla dessa (förhopp- 13

Etableringsuppdraget

Etableringsuppdraget Etableringsuppdraget Yrken och framtid på 10 års sikt generationsväxlingens effekter Generationsväxlingen leder till ett stort rekryteringsbehov för att ersätta avgångar Brist på arbetskraft inom vissa

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare

Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare Sida: 1 av 11 Version 2.0 Avdelningen för Integration och Etablering Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare Etableringslotsen en länk mellan den nyanlände och arbetsmarknaden Sida: 2 av

Läs mer

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60 , Prop. 2009/10:60 Gunnar Sallstedt Kansliråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Reformen INNEBÄR ett tydligare arbetsmarknadsfokus för vuxna nyanlända Reformen INNEBÄR INTE en total förändring

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun.

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Denna överenskommelse träffas mellan Arbetsförmedlingen i Falköping, Falköpings

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

Vägen till jobb 24 september 2015

Vägen till jobb 24 september 2015 Vägen till jobb 24 september 2015 Inledning: en bättre väg in i samhället Just nu flyr många människor från krig och konflikt för att ta sig till Sverige. Asylansökningarna ligger på samma nivåer som rekordåren

Läs mer

myndighetsperspektiv Klara och tydliga ansvarsförhållanden Ökad likvärdighet Bättre tillvaratagande av individens kompetens (prop.

myndighetsperspektiv Klara och tydliga ansvarsförhållanden Ökad likvärdighet Bättre tillvaratagande av individens kompetens (prop. Etableringsreformen genom att skapa ett effektivt system för nyanländas etablering i arbets- och samhällsliv vill regeringen uppnå följande: En snabbare etablering på arbetsmarknaden Starkare incitament

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Arbetsförmedlingens arbete med nyanlända

Arbetsförmedlingens arbete med nyanlända Arbetsförmedlingens arbete med nyanlända Ev. rehabiliterande insatser Kartläggning och Bosättning Svenska för invandrare SFI Samhälls-orientering Översätta och värdera kompetens Utveckla och stärka kompetens

Läs mer

9 PUNKTER FÖR BÄTTRE INTEGRATION

9 PUNKTER FÖR BÄTTRE INTEGRATION 9 PUNKTER FÖR BÄTTRE INTEGRATION 20100830 Bakgrund Sverige ska vara ett rättvist samhälle som håller ihop. Oavsett bakgrund ska alla ha möjligheter att växa och utvecklas som självständiga människor. Bakgrund,

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsförmedlingen. Ulrika Jörkander. Henrik Sundström. Ole Guldahl. Primärvården. Barbro Rönnberg 2012-10-154

Arbetsförmedlingen. Ulrika Jörkander. Henrik Sundström. Ole Guldahl. Primärvården. Barbro Rönnberg 2012-10-154 Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar och andra nyanlända invandrare i Uddevalla kommun. Denna överenskommelse träffas mellan Arbetsförmedlingen i Uddevalla och Uddevalla kommun,

Läs mer

I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar för att underlätta kommunernas mottagande av nyanlända invandrare.

I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar för att underlätta kommunernas mottagande av nyanlända invandrare. Promemoria 2013-08-26 Arbetsmarknadsdepartementet Åtgärder för jämnare mottagande av flyktingar och rättvisare ersättning till kommunerna I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar

Läs mer

- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD. Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället

- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD. Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället - DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället Uppnå en snabbare etablering i samhälls- och arbetslivet Ökat egenansvar och ekonomiska incitament för individen

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 5 Svenska Ny i Sverige (textversion av filmen nyanland.arbetsformedlingen.se) Filmen Ny i Sverige Om filmen Hej och välkommen till vår guide för dig som fått uppehållstillstånd i Sverige och

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö (Dnr Af-2014/xxxxxx) Bakgrund Den lokala överenskommelsen

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer

Handlingsplan anhöriginvandring

Handlingsplan anhöriginvandring Handlingsplan anhöriginvandring Handlingsplan anhöriginvandring Innehållsförteckning Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Etableringsreformen 4 Kommunens ansvar 4 Arbetsförmedlingens 4 Inga extraordinära åtgärder

Läs mer

Svårt för invandrarakademiker att få kvalificerade jobb

Svårt för invandrarakademiker att få kvalificerade jobb Statistik Svårt för invandrarakademiker att få kvalificerade jobb Den första undersökningen i sitt slag Juseks undersökningar visar stora skillnader beroende på etnisk bakgrund Svårt för invandrarakademiker

Läs mer

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar

Läs mer

Vad händer om villkor för resultat 2 uppnås efter avslutad lotstjänst?

Vad händer om villkor för resultat 2 uppnås efter avslutad lotstjänst? Sida: 1 av 6 Leverantörer Vad händer med vår ersättning? Svar: Ni fortsätter att leverera tjänsten enligt avtal under uppsägningstiden, med bibehållen ersättning. Innan ni skickar in den sista månadsrapporten

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer

Sverige tar ansvar i en orolig värld

Sverige tar ansvar i en orolig värld Sverige tar ansvar i en orolig värld Finansminister Anders Borg 20 augusti 2014 Svag internationell återhämtning och ökad oro i omvärlden Dämpade tillväxtutsikter i USA, Indien och Kina Upptrappade sanktioner

Läs mer

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare Yrkesinriktat mentorskap för nyanlända invandrare 2 YRKESINRIKTAT MENTORSKAP FÖR NYANLÄNDA INVANDRARE Frivilliga mentorer öppnar vägen till jobb för nyanlända Ungdomsstyrelsen har regeringens uppdrag att

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www 1(6) Kontaktperson Länsledningen Eva Nilsson Gunvor Landqvist Chef för enheten för social hållbarhet Åsa Stenbäck Holmér Integrationssamordnare Länsstyrelsen Skånes uppdrag och arbete inom integration

Läs mer

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

Bilaga 8. Att rikta sig till nyanlända

Bilaga 8. Att rikta sig till nyanlända Bilaga 8. Att rikta sig till nyanlända En viktig målgrupp för integration på landsbygden är de nyanlända som fått sin ansökan om asyl beviljad. För de kommuner som har brist på arbetskraft och goda förutsättningar

Läs mer

Projektet drivs av Länsstyrelsen i Västa Götaland och finansieras av Arbetsförmedlingen och Europeiska Socialfonden.

Projektet drivs av Länsstyrelsen i Västa Götaland och finansieras av Arbetsförmedlingen och Europeiska Socialfonden. Projektet drivs av Länsstyrelsen i Västa Götaland och finansieras av Arbetsförmedlingen och Europeiska Socialfonden. Historik Korta vägen År 2000-2002 - Tre ESF finansierade projekt startas i Västra Götland:

Läs mer

Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län

Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län Sammanfattning Det tycks inte finnas tillräckligt bra rutiner i de berörda verksamheterna i Stockholms län för

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Vågar du möta dina fördomar?

Vågar du möta dina fördomar? Vågar du möta dina fördomar? 1 Sanningen i fickformat Med den här broschyren vill vi på Bodens kommun ta aktiv roll i de diskussioner som förs om invandrare och integration i vår kommun. Vi har uppmärksammat

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Från nyanländ till nyanställd

Från nyanländ till nyanställd Från nyanländ till nyanställd så kan flyktingmottagandet bli bättre Fredrik Rosenqvist...visar att invandringens framgång är helt beroende av vilket sätt kommunerna tar emot flyktingarna. FORES Studie

Läs mer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer NEW BRIGHT FUTURE En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer Ett samverkansprojekt med Strängnäs Business Park och Arbetsförmedlingen 2015-02-20 Förstudie New Bright

Läs mer

Medierna och arbetskraftsinvandringen

Medierna och arbetskraftsinvandringen Timbro Medieinstitut 2013-03- 26 Medierna och arbetskraftsinvandringen GENOMGÅNG AV SEX MEDIERS RAPPORTERING DET SENASTE ÅRET Reformen om arbetskraftsinvandring från länder utanför EU sjösattes 2008. Mediernas

Läs mer

Förordningsmotiv. Förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare. Fm 2010:1

Förordningsmotiv. Förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare. Fm 2010:1 Förordningsmotiv Förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Fm 2010:1 Förordningstext Förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare; utfärdad den 7 oktober 2010

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

PLAN för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016

PLAN för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016 PLAN för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016 Plan för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016 Avesta kommun har sedan början av 2013 en tillsvidare överenskommelse med Migrationsverket

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

Ökat fokus på arbete för vissa nyanlända invandrare och avveckling av sfi-bonus

Ökat fokus på arbete för vissa nyanlända invandrare och avveckling av sfi-bonus Ds 2013:61 Ökat fokus på arbete för vissa nyanlända invandrare och avveckling av sfi-bonus Arbetsmarknadsdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds

Läs mer

Flyktingpolitiskt program för Kungälvs kommun

Flyktingpolitiskt program för Kungälvs kommun Flyktingpolitiskt program för Kungälvs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2010-03-18 (Diarienummer KS 2009/1090-130) ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se

Läs mer

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning Sida: 1 av 6 Sida: 1 av 5 Reviderad 2014-12-04 Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning I Stöd och matchning väljer du som leverantör tillsammans med deltagaren vilka aktiviteter som ska

Läs mer

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Maj 2014 Statsbidrag inom flyktingmottagandet Höörs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Asyl-, migrations- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna

Asyl-, migrations- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna Asyl-, migrations- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna Organisationsskiss Funktionen för fonderna Varför finns EU-fonder? Stimulerar medlemsstaterna att genomföra den EUgemensamma politiken.

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Utan migration stannar Norrland

Utan migration stannar Norrland Utan migration stannar Norrland Problemet är inte invandringen, problemet är vad som händer sedan, hur vi som samhälle tar hand om eller hjälper människor att ta hand som sig själva. Utan migration stannar

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Stöd för att anställa kompetensen

Stöd för att anställa kompetensen Stöd för att anställa kompetensen Många utrikes födda har en kompetens som är direkt användbar på arbetsmarknaden. Ändå kan det behövas stöd för att underlätta anställningen. Nedan finns en översikt över

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Matcha eller rusta? Arbetsförmedlingens framtida insatser för nyanlända invandrade

Matcha eller rusta? Arbetsförmedlingens framtida insatser för nyanlända invandrade Matcha eller rusta? Arbetsförmedlingens framtida insatser för nyanlända invandrade Sveriges Kommuner och Landsting 2009 Grafisk form forsbergvonessen Förbundets trycksaker beställs på www.skl.se/publikationer

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Invandrares företagande Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Rapport från Företagarna oktober 2010 Bakgrund Företagarna har i denna skrift gjort en sammanställning av aktuell statistik vad gäller

Läs mer

Politikerhelg i Skåne

Politikerhelg i Skåne 1 Politikerhelg i Skåne 29 augusti 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och till

Läs mer

Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik

Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik 2011-03-03 Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Samtidigt

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare.

Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare. Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare. Foto: Filip Andersson; bild från Utländska tekniker och ingenjörer

Läs mer

Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet

Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet 2007-02-01 Vårt diarienummer: KS-INAR-2006-01104 Regeringen Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet Inledning Malmö stad ser etnisk mångfald som en tillgång och en möjlighet. Mötet med andra

Läs mer

10. 0 Österåker. Medborgarförslag 3/2013 - Fadderfamilj. Beslutsförslag BESLUTSFÖRSLAG. Kommunstyrelsens ordförande Michaela Fletcher Sjöman

10. 0 Österåker. Medborgarförslag 3/2013 - Fadderfamilj. Beslutsförslag BESLUTSFÖRSLAG. Kommunstyrelsens ordförande Michaela Fletcher Sjöman 0 Österåker Kommunstyrelsens ordförande Michaela Fletcher Sjöman BESLUTSFÖRSLAG 2014-08-26 Medborgarförslag 3/ Till Kommunstyrelsen 10. Medborgarförslag 3/2013 - Fadderfamilj Beslutsförslag Kommunstyrelsen

Läs mer

Lokal överenskommelse om nyanländas etablering i Kiruna kommun

Lokal överenskommelse om nyanländas etablering i Kiruna kommun Sida: 1 av 12 Dnr: Datum: 2014-01-23 Denna överenskommelse kommer att revideras i april 2014 pga förändringar i etableringsuppdraget Lokal överenskommelse om nyanländas etablering i Kiruna kommun 1. Inledning

Läs mer

Inledning. Metod. Resultat från enkätundersökningen

Inledning. Metod. Resultat från enkätundersökningen Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, SSU, genomför årligen en kommunundersökning angående sommarjobb och feriepraktik för ungdomar. Undersökningen går ut till samtliga av Sveriges kommuner

Läs mer

Nyckelkund. Tips inför årsskiftet. Julklappstips från Roslagens Sparbank. Nyckelkund!

Nyckelkund. Tips inför årsskiftet. Julklappstips från Roslagens Sparbank. Nyckelkund! Tips inför årsskiftet Nu återstår bara ett par veckor av 2010 ett år som har präglats av goda ekonomiska förutsättningar. Vi bad Ylva Yngveson, privatekonomisk expert på Swedbank, dela med sig av sina

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Undantagsregler i LAS

Undantagsregler i LAS Undantagsregler i LAS Mars 2004 Bakgrund och metod Den 1 januari 2001 infördes nya undantagsregler för små företag i lagen om anställningsskydd. (LAS). Undantaget innebär att företag med färre än tio anställda

Läs mer

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande 1 [5] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-12 Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)

Läs mer

Regionens samverkansråd

Regionens samverkansråd Kallelse/Program 1(1) 1 Regional utveckling 2015-08-11 Helena Wiktorsson Tfn: 063-14 66 30 E-post: helena.wiktorsson@regionjh.se ORGAN: Regionens samverkansråd DATUM: 17 augusti 2015, kl. 10.30-12.00,

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

2015-09-10. Jobb Utbildning Boende och mottagande Civila samhället

2015-09-10. Jobb Utbildning Boende och mottagande Civila samhället Promemoria 2015-09-10 Arbetsmarknadsdepartementet Ur budgetpropositionen för 2016: Investeringar för snabbare etablering Arbete och utbildning är den främsta nyckeln till etablering i ett nytt land. Därför

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna Protokollsutdrag SID 1(1) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-09-09 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 138 Svar på motion (SD) Mångkulturellt bokslut (KS 2012.313) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer