Två år med etableringsreformen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Två år med etableringsreformen"

Transkript

1 Två år med etableringsreformen en studie om lotsarnas roll i mottagandet av nyanlända Fredrik Rosenqvist Fortfarande återstår mängder av frågor kring det nya systemet. Framförallt har ännu ingen svarat på om de nyanlända som valt att använda sig av en etableringslots faktiskt ökat sina chanser att få ett jobb. FORES Studie 2012:9

2 Två år med etableringsreformen en studie om lotsarnas roll i mottagandet av nyanlända Fredrik Rosenqvist FORES studie 2012:9 1:a upplagan, 1:a tryckningen FORES Bellmansgatan Stockholm Tfn: E-post: Form och sättning: Kalle Magnusson Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Borås 2012 Papper: Scandia 2000 (omslag), Edixion Offset (inlaga) ISBN: Fritt tillgängligt med vissa rättigheter förbehållna FORES vill ha största möjliga spridning av de publikationer vi ger ut. Därför kan publikationerna utan kostnad laddas ner via Enstaka exemplar kan också beställas i tryckt form via Vår hantering av upphovsrätt utgår från Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported License (läs mer på Det innebär i korthet att det är tillåtet att dela, det vill säga att kopiera, distribuera och sända verket, på villkor att FORES och författaren anges, ändamålet är icke kommersiellt och verket inte förändras, bearbetas eller byggs vidare på.

3

4

5 fores studie 2012:9 Två år med etableringsreformen En studie om lotsarnas roll i mottagandet av nyanlända Fredrik Rosenqvist FORES, 2012

6

7 Om Fores En grön och liberal tankesmedja FORES Forum för reformer och entreprenörskap är en grön och liberal tankesmedja som vill förnya debatten i Sverige med tro på entreprenörskap och människors möjligheter att själva forma sina liv. Miljö och marknad, migration, företagandet i civilsamhället, integritet, jämställdhet, global demokratisering och moderniserad välfärd det är några av de frågor vi jobbar med. Vi är en öppen och oberoende mötesplats för samhällsengagerade, debattörer, akademiker och beslutsfattare i hela Sverige. Tillsammans med personer i hela Sverige ska vi hitta lösningar på hur Sverige kan möta de utmaningar som globaliseringen och kliamathotet innebär. Vi fungerar som en länk mellan nyfikna samhällsmedborgare, debattörer, entreprenörer, beslutsfattare och seriös forskning. FORES producerar böcker och arrangerar seminarier och debatter. Besök gärna vår webbplats

8

9 Innehåll Kort om författarna x Kort om studien xi Förord xiii Sammanfattning xvii Kapitel 1. Inledning 1 Kapitel 2. Etableringslotsarna 9 Kapitel 3. Den tredje sektorn 37 Kapitel 4. Slutsatser 59 Referenser 65 Bilaga 69

10 Kort om författaren Fredrik Rosenqvist är filosofie doktor i ekonomisk historia och disputerade vid Lunds Universitet Hans specialområde är ekonomisk politik och marknadsmisslyckanden. Han har bland annat varit visiting fellow vid Asia Europe Institute i Kuala Lumpur och publicerat ett antal artiklar om Malaysias industripolitik och ekonomi. Han har tidigare publicerat två rapporter om etableringsreformen för FORES. För närvarande jobbar han som nyhetschef och ledarskribent vid Ålandstidningen i Mariehamn. x

11 Kort om studien 1 december 2010 genomförde regeringen den största reformen av svensk integrationspolitik på ett kvarts sekel. I och med införandet av etableringsreformen lyftes ansvaret för nyanlända flyktingar och deras anhöriga bort från kommunerna och övertogs av Arbetsförmedlingen, samtidigt som man öppnade upp för en helt ny privat aktör, etableringslotsarna, tänkta att spela en nyckelroll inom det nya systemet. Genom att föra in privata vinstintressen och valfrihet i arbetet med nyanlända hoppades regeringen komma bort från ett system som präglats av omhändertagande och istället få ett system där fokus från dag ett är att nyanlända ska ges förutsättningar att snart komma i arbete. Denna studie beskriver hur det nya systemet med etableringslotsar fått en lovande start men också uppvisar flera problem som återstår att lösa. xi

12

13 Förord Migration, folkförflyttning eller, om man så vill, personers rörlighet, är en lika obestridlig som beständig komponent av vår samtid. Informationskanaler, handel, ekonomiska beroenden och personliga relationer tar allt mindre hänsyn till nationsgränser och avstånd, teknik och social utveckling krymper avstånden och underlättar kommunikationen mellan människor. Mindre avstånd minskar också kostnaderna för resande, kunskapsutbyte, handel, informations- och kapitalöverföring. I migrationens kölvatten kommer också ett påtagligt behov av en långsiktigt hållbar politik på området. Precis som en kortsiktig och missriktad miljöpolitik kommer stå världen dyrt, står stora värden på spel om migrationspolitiken inte förmår tillvarata potentialen i de globala rörelsemönstren, vare sig det handlar om att underlätta arbetskraftsinvandring för långsiktiga vinster av effektivare produktion och ökade transaktioner från rika till fattigare länder, att arbeta aktivt med diasporor innanför och utanför det egna landets gränser för att inte förlora värdefullt transnationellt humankapital, skapa transparenta och enhetliga finansmarknader och underlätta för utlandsstudier. Beroende på vilken väg Sverige väljer i migrationsfrågan finns således stora vinster men också större förluster att göra. Glädjande nog har Sverige tagit några viktiga steg i rätt riktning, bland annat genom att öppna för arbetskraftsinvandring från tredje land 2008 och betona vikten av att stå upp för asylrätten i ett alltmer flyktingkritiskt Europa. Men dessvärre finns det också tecken på steg i motsatt riktning, framförallt en ensidig offentlig debatt som stirrar sig blind på problem och kostnader i migrationens spår och xiii

14 missar att se nettovinsterna med öppna gränser och ökat rörlighet. Och visst, precis som på andra sakpolitiska områden som miljö eller utbildning, finns det kostnader förknippade med migration. Men att utifrån enskilda utgiftsposter ta steget och förespråka minskad invandring är detsamma som att förkasta försök till en grön omställning eller allmän utbildning med argumentet att det är för dyrt. En stor skillnad mellan debatten på utbildningsområdet och invandringsområdet att man missar att se utgifterna på migrationsområdet som investeringar och inte väger kostnaderna mot framtida vinster som man gör när det gäller exempelvis studiebidrag eller annat offentligt stöd till skolan. Det riskerar att stå oss dyrt både samhällsekonomiskt och i termer av individuellt lidande. Migrationsfrågan har kommit att diskuteras utan det större och mer långsiktiga perspektiv som man förlänar andra områden. I synnerhet flyktinginvandringen får ofta klä skott för påståenden om skyhöga kostnader, ett ekonomiskt nollsummespel där vårt välfärdssamhälle är den solklara förloraren. Och visst finns det kortsiktiga kostnader med ett generöst flyktingmottagande, men inga kostnader som inte har utsikter att kompenseras av framtida vinster av en ökad befolkning, handelskorridorer till nya marknader, tillskott till arbetskraften och rikare kulturell mångfald, för att nämna några fördelar. Nedslående resultat vad gäller arbetsmarknadsdeltagande eller bidragsberoende bland enskilda grupper, späder på bilden av invandring som ett problem vilket krymper utrymmet för fortsatta reformer på hela migrationsområdet. För att Sverige ska kunna dra nytta av migrationens fördelar, krävs fortsatta reformer - inte minst måste staten lyckas bättre än hittills med att slussa in nyanlända flyktingar på den svenska ar- xiv

15 betsmarknaden. Den fortsatta politiska och ekonomiska turbulensen i omvärlden påverkar i hög grad migrationen till Sverige. Antalet asylsökande är för närvarande det största sedan Balkankriget för 20 år sedan och mycket talar för att det mönster av stora grupper asylsökande som vi nu ser kommer att bestå under en längre tid. Etableringsreformens införande 2010 var ett välkommet steg mot ett system som litar på individers förmåga och understryker att mottagandet framförallt handlar om att ge vägar in i svenska samhället, och inte präglas av passiviserande tyck-synd-om-attityder som stigmatiserar och underskattar en hel grupp. Sedan reformens införande har FORES släppt två uppföljningar som pekar på brister med systemet, framförallt har de efterlyst behovet av ökat samarbete mellan Arbetsförmedlingen, kommunerna och etableringslotsarna. Nedanstående studie fokuserar på lotsarnas roll, och försöker ta reda på vad som egentligen hänt sedan denna nya aktör släpptes in i bilden. FORES riktar ett stort och varmt tack till författaren Fredrik Rosenqvist, forskarassistent Liyen Chin, Eva Stenström och Camilla Öberg för deras insatser utan vilka studien inte hade kunnat genomföras. Karin Zelano chef för FORES migrationsprogram xv

16

17 Sammanfattning Ett av de största problemen på den svenska arbetsmarknaden de senaste 20 åren har varit att personer födda utomlands haft stora svårigheter att ta sig in på den inom en rimlig tid. Speciellt gäller detta för utrikesfödda som kommit till Sverige som flyktingar eller anhöriga till flyktingar. De har i genomsnitt tvingats lägga 20 procent av sitt yrkesverksamma liv på att försöka etablera sig på arbetsmarknaden i sitt nya land, med olyckliga konsekvenser för både individ och samhälle. Tvärtemot vad beskrivningen ovan antyder har Sverige de senaste decennierna haft en väldigt ambitiös politik för att försöka ge nyanlända invandrare förutsättningar att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de goda resultaten har uteblivit och i december 2010 gjordes systemet om från grunden när man införde den så kallade etableringsreformen. Det övergripande ansvaret för nyanlända flyktingars introduktion lyftes bort från kommunerna och togs över av Arbetsförmedlingen. Samtidigt bjöds en helt ny privat aktör in i arbetet med att snabbt få in nyanlända på den svenska arbetsmarknaden: etableringslotsarna. Dessa privata lotsar skulle nu ta över den uppgift som många kommuner misslyckats med; att stärka de nyanländas nätverk och kontakter med arbetsmarknaden under de två första åren i landet. Genom ett valfrihets- och ersättningssystem där etableringslotsarna får betalt efter hur många nyanlända som väljer dem och hur många av dessa som faktiskt sedan får ett jobb, förde man för första gången in privata vinstintressen i integrationen av nyanlända flyktingar. Frågan är om de privata etableringslotsarna har kommit att xvii

18 spela den roll reformen förutsåg och hoppades på. I denna studie undersöker Fredrik Rosenqvist huruvida nyanlända som valt att använda sig av en etableringslots ökat sina chanser att få ett jobb eller inte. Hur stor del av lotsarna har sett till att de nyanlända fått göra arbetsplatsbesök, komma ut på praktik eller delta i andra aktiviteter som stärker deras nätverk och deras kontakter med arbetsmarknaden? Har lotsarna bevakat vilka möjligheter till jobb som finns i olika delar av landet och engagerat sig i de nyanländas val av bosättningsort? I vilken utsträckning har lotsarna agerat pådrivande och följt upp hur det går för de nyanlända, stimulerat till självstudier och andra aktiviteter vid sidan av de som finns i etableringsplanen, upparbetat kontakter med andra lotsar och försökt verka för att de aktiviteter som de nyanlända ska delta i sker parallellt och utan fördröjning? Visserligen är reformen relativt ny, och det är för tidigt att komma med ett slutgiltigt omdöme. Däremot kan man efter de första två åren uppmärksamma brister som behöver åtgärdas för att ro reformen iland och skapa en reell förbättring i mottagandet av nyanlända. Studien visar att det redan nu verkar som att de privata etableringslotsarna bidragit till ett välkommet fokusskifte - från ett missriktat omhändertagandeperspektiv mot ett fokus på att skapa förutsättningar för nyanlända att av egen kraft komma in i samhället och på arbetsmarknaden. Men mycket arbete återstår för att få systemet att fungera på sikt och leva upp sin fulla potential. Framförallt måste man lösa problemet med att många av de nyanlända inte fått nödvändig samhällsorientering och språkundervisning när de når lotsarna. Om lotsarna tvingas lägga tid på annat än rent jobbskapande aktiviteter kan konsekvensen bli att många xviii

19 seriösa lotsföretag väljer att lägga ner. Speciellt oroande är också tecknen på att ersättningssystemen inte fungerar som tänkt; att lotsföretag som sett till att så många som 40 procent av sina klienter fått ett jobb överväger att lägga ner på grund av dålig lönsamhet, trots den bonus som betalas ut när en nyanländ får ett jobb, indikerar att regelverket behöver justeras. Övervakningen av lotsföretagen måste skärpas. Idag finns det en utbredd uppfattning bland lotsarna att vissa lotsföretag ägnar sig åt så kallad»cream skimming«och utnyttjar systemet genom att teckna närmast slavlika kontrakt med de nyanlända efter att ha lockat dem med gåvor, utan avsikt att få dem i arbete. En tredje slutsats är att mycket har gjorts för att involvera den viktiga tredje sektorn i arbetet med de nyanlända, men att det fortfarande finns mycket att göra för att stärka frivilligsektorns roll ytterligare. Ett sätt att öka samarbetet och förbättra koordineringen mellan den tredje sektorn och de andra aktörerna vore att villkora de projektstöd som ges till den tredje sektorn med att de ska samarbeta med lotsar och/eller Arbetsförmedlingen. xix

20

21 Kapitel 1 Inledning Ett av de största problemen på den svenska arbetsmarknaden de senaste 20 åren har varit svårigheten för personer födda utomlands att ta sig in på den inom en rimlig tid. Det var länge sedan de olika arbetsmarknads- och välfärdsmåtten för utlandsfödda i Sverige var speciellt trevlig läsning. Tvärtom är utlandsfödda i Sverige som grupp i högre grad arbetslösa, har lägre inkomster och sämre hälsa än de som fötts inom rikets gränser. 1 Speciellt gäller detta för personer som fötts utomlands och sedan kommit till Sverige som flyktingar eller anhöriga till flyktingar. Dessa har i genomsnitt tvingats lägga 20 procent av sitt yrkesverksamma liv på att försöka etablera sig på arbetsmarknaden i sitt nya land, något som skapat svåra konsekvenser för både deras egen ekonomi, hälsa och allmänna välmående och för samhällsekonomin. Om någon visste exakt varför detta problem uppstått hade det förmodligen varit löst för länge sedan. Men en grov förklaring är att de som kommer till Sverige från ett annat land varken har eller ges samma förutsättningar att snabbt ta sig in på arbetsmarknaden som de övriga. När man kommer till ett nytt land saknar man av na- 1. Hjerm, Mikael (2002)»Invandrings och integrationspolitik«, i Integration till svensk välfärd? Om invandrares välfärd på 90-talet, Statistiska centralbyrån, Arbetslivsinstitutet. SCB (2010)»Integration ett regionalt perspektiv«statistiska Centralbyrån, rapport 3. 1

22 Två år med etableringsreformen turliga skäl de professionella nätverk, kontakter och många av de kunskaper som krävs för att få ett jobb i det nya hemlandet. Vissa av dessa kunskaper, som till exempel språk, går att inhämta i en skolsal. Andra, i synnerhet professionella nätverk och vissa mer praktiska kunskaper, kan bara fås genom att man vistas tillsammans med personer som är yrkesverksamma och väletablerade i Sverige. Sverige har de senaste decennierna haft en väldigt ambitiös politik där man försökt ge nyanlända invandrare förutsättningar att kunna ta sig in på arbetsmarknaden. I 25 års tid, från 1985 till 2010, hade kommunerna till uppgift att erbjuda nyanlända flyktingar och deras anhöriga både undervisning i svenska, samhällsinformation samt praktik i den mån det var möjligt. I de flesta fall betalades även en ersättning ut till nyanlända som deltog i dessa introduktionsinsatser. En introduktionsplan slog fast vilka aktiviteter den nyanlände skulle delta i under dessa två år, och ambitionen var så gott som alltid att försöka hjälpa de nyanlända komma in på arbetsmarknaden så snabbt som möjligt. Men samtidigt som Sverige på pappret hade ett av världens mest ambitiösa system för att hjälpa nyanlända in på arbetsmarknaden uteblev resultaten. I de allra flesta fall hade insatserna mycket liten eller ibland till och med negativ effekt på de nyanländas chanser att få jobb. Insatserna höll i många fall inte tillräckligt hög kvalitet och var ofta inriktade på omhändertagande snarare än att hjälpa nyanlända inhämta de kunskaper och de kontakter som behövs för att få ett jobb. I december 2010 gjordes därför systemet om från grunden. Det övergripande ansvaret för nyanlända flyktingars introduktion lyftes bort från kommunerna och togs i stället över av Arbetsförmedlingen. Samtidigt bjöds en helt ny privat aktör in i ar- 2

23 Inledning betet med att snabbt få in nyanlända på den svenska arbetsmarknaden: etableringslotsarna. Genom ett valfrihets- och ersättningssystem där dessa etableringslotsar får betalt efter hur många nyanlända som väljer dem och hur många av dessa som faktiskt sedan får ett jobb, förde man för förstå gången in privata vinstintressen i integrationen av nyanlända flyktingar. Nu skulle en aktör få direkt ekonomisk vinning av att de flyktingar som kommer till Sverige snabbt får den hjälp och de verktyg som krävs för att ta sig in på arbetsmarknaden. Genom att Arbetsförmedlingen tog över ansvaret för de nyanlända hoppades man att insatserna skulle bli mer enhetliga över landet, och genom att delvis privatisera dem att kvaliteten på insatserna skulle höjas. Dessa privata lotsar skulle nu ta över den uppgift som många kommuner misslyckats med; att stärka de nyanländas nätverk och kontakter med arbetsmarknaden under de kritiska två första åren i landet. Det var nu privata, vinstdrivande företag som skulle ha den huvudsakliga kontakten med de nyanlända under deras första tid i Sverige och utgöra länken mellan dem och det svenska samhället. Lotsarna skulle både bidra med sina kontakter med näringsliv och branschorganisationer, vara pådrivande i jakten på ett arbete, få de nyanlända att flytta dit chanserna till anställning är störst samt i största allmänhet se till att de nyanlända får alla förutsättningar för att lyckas. Frågan är om de privata etableringslotsarna har kommit att spela den roll reformen förutsåg och hoppades på. För med tanke på hur omfattande reformen var och vilken viktig roll en helt ny, privat aktör gavs i detta nya system har reformen i allmänhet och etableringslotsarna i synnerhet studerats förvånansvärt lite. Vissa 3

24 Två år med etableringsreformen undantag finns. FORES studie»etableringsreformens 100 första dagar«2 visade till exempel tidigt att lotsarna inledningsvis har fått lägga mycket tid på att förse de nyanlända med socialt stöd och grundläggande samhällsinformation, men att det även finns positiva exempel på arbete med språkinlärning, hjälp med praktikplatser och nätverksbyggande. Arbetsförmedlingen och Statskontoret har i ett par rapporter dragit liknande slutsatser: Lotsarna har inledningsvis fått lägga mycket tid på praktisk hjälp och socialt stöd, men viss tid har även kunnat läggas på att stärka de nyanländas nätverk och på direkt yrkesförberedande aktiviteter. 3 Eftersom dessa studier antingen är gjorda i ett tidigt skede av reformen eller bara undersökt lotsföretagens verksamhet väldigt ytligt, återstår fortfarande mängder av frågor kring denna nya aktör och om det nya systemet. Framförallt har ännu inget svarat på om de nyanlända som valt att använda sig av en etableringslots faktiskt ökat sina chanser att få ett jobb. Ingen av rapporterna har heller egentligen svarat på hur lotsarna klarat av en av sina viktigaste uppgifter, att stärka de nyanländas nätverk. Hur stor del av lotsarna har sett till att de nyanlända fått göra arbetsplatsbesök, komma ut på praktik eller delta i andra aktiviteter som stärker deras nätverk och deras kontakter med arbetsmarknaden? Har lotsarna bevakat vilka möjligheter till jobb som finns i olika delar av landet och engagerat sig i de nyanländas val av bosättningsort? I vilken utsträckning har lotsarna agerat pådrivande och följt upp hur det går för de nyanlända, stimulerat till självstudier och andra aktiviteter vid sidan av de som finns i etableringsplanen, upparbe- 2. Rosenqvist. Fredrik (2011)»Etableringsreformens 100 första dagar«, FORES policy paper 2011:2. 3. Statskontoret (2012)»Etableringen av nyanlända En uppföljning av myndigheternas genomförande av etableringsreformen«, Statskontoret 22. Arbetsförmedlingen (2011)»Nyanländas etablering reformens första år«arbetsförmedlingens återrapportering. 4

25 Inledning tat kontakter med andra lotsar och försökt verka för att de aktiviteter som de nyanlända ska delta i sker parallellt och utan fördröjning? Frågan är också hur förutsättningarna för frivilligorganisationer att bidra till nyanländas etablering har påverkats av att huvudansvaret för etableringen lyfts bort från kommunerna och att man öppnat för privata etableringslotsar. Tidigare studier har nämligen visat att den tredje sektorn, inte minst genom olika sociala, nätverksbyggande aktiviteter samt projekt med yrkesinriktad mentorskap, kan spela en mycket positiv roll i mottagandet av nyanlända. 4 Har frivilligorganisationerna trängts ut, har de professionaliserats och blivit lotsar eller finns det fortfarande en roll för dem att spela parallellt med etableringslotsarna, Arbetsförmedlingen och de andra aktörerna som har ett ansvar för de nyanländas etablering? Har förekomsten av mentorprogram som drivs av olika idéburna organisationer ökat eller minskat sedan etableringsreformen infördes för två år sedan? Har det framkommit några ytterligare bevis för eller emot tesen att frivilligorganisationer och ett yrkesinriktat mentorskap kan vara ett effektivt sätt att ge nyanlända flyktingar och deras anhöriga förutsättningar att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden? Studien är upplagd på följande sätt. Nästa kapitel går igenom vilken roll det var tänkt att de privata etableringslotsarna skulle få, vilket roll de faktiskt fick och vad som hittills är känt om hur de lyckats fylla denna roll. För att sedan kasta nytt ljus över hur väl etableringslotsarna lyckats leva upp till förväntningarna i reformen har en enkätundersökning samt några intervjuer med ett antal lotsföretag gjorts. Följande kapitel undersöker vad som har 4. Rosenqvist, Fredrik (2010),»Från nyanländ till nyanställd«, FORES studie 2010:2. 5

26 Två år med etableringsreformen gjorts för att se till att den tredje sektorn och projekt med yrkesinriktat mentorskap ska kunna fortsätta spela en positiv roll i integrationsarbetet, bland annat genom en längre intervju med en sådan organisation i Stockholm. Det avslutande kapitlet sammanfattar sedan de tidigare två kapitlen och föreslår en rad konkreta åtgärder riktade mot lotsarna och den tredje sektorn som ytterligare kan stärka arbetet med nyanlända. 6

27 7

28

29 Kapitel 2 Etableringslotsarna Egentligen borde systemet med privata etableringslotsar ha fått massor med uppmärksamhet. Privata företag som kan ta ut vinster från verksamheter som bekostas med skattemedel och som traditionellt anses höra till den offentliga sektorns kärnverksamheter är normalt ett hett debatterat ämne. Detsamma gäller flyktingpolitik och invandring. Därför borde 2010 års reform som gjorde att privata företag kan tjäna pengar på flyktingmottagande och integration vara den perfekta grogrunden för en minst sagt livlig debatt. Men så har det inte blivit. Varken media eller de rapporter som studerat etableringsreformen har brytt sig speciellt mycket om lotsarna. De rapporter som kommit har i stället valt att i första hand fokusera på hur Arbetsförmedlingen skött sin nya uppgift. I april 2007 beslutade regeringen att tillsätta en utredning som skulle föreslå möjliga sätt att förbättra flyktingmottagandet och insatserna för att skapa bättre förutsättningar för flyktingar och deras anhöriga att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett år senare presenterades betänkandet»egenansvar med professionellt stöd«1 som bland annat föreslog att man skulle införa privata etableringslotsar. Utredningen visade att kommunerna i stort hade 1. Arbetsmarknadsdepartementet (2008)»Egenansvar med professionellt stöd«, SOU 58. 9

30 Två år med etableringsreformen misslyckats med sitt uppdrag att skapa förutsättningar för nyanlända flyktingar och deras anhöriga att ta sig in på arbetsmarknaden. Systemet skapade snedvridna incitament och kvaliteten på insatserna skiljde sig betänkligt mellan olika kommuner. I de allra flesta fall hade de etableringsinsatser som de nyanlända fått ta del av gjort inget eller mycket lite för att stärka deras nätverk, hjälpa dem komma i kontakt med arbetsmarknaden eller för att de ska inhämta kunskaper som behövs för att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. En av de föreslagna lösningarna, framförallt för att stärka inriktningen på direkt arbetsmarknadsrelaterade aktiviteter i introduktionen samt de nyanländas nätverk, var alltså ett system med privata etableringslotsar. Betänkandet ville att dessa etableringslotsar skulle få en central roll i arbetet med nyanlända. Utredaren föreslog bland annat att det varken var Migrationsverket, kommunerna eller Arbetsförmedlingen som skulle ta fram en etableringsplan tillsammans med den nyanlända, utan privata lotsföretag som de nyanlända själva valt. Denna plan skulle sedan vara navet i de nyanländas försök att inhämta tillräckligt med kunskaper, erfarenheter och kontakter för att kunna få ett jobb i Sverige. Utredaren skrev att lotsarna skulle vara»en länk mellan den nyanlände utlänningen och det svenska samhället«och komplettera de nyanländas kontaktnät. Under etableringen skulle lotsarna bland annat stödja, ge råd, handleda och uppmuntra den nyanlände i sina försök att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Förslaget var också att de skulle följa upp hur detta arbete gick och vara pådrivande i att de olika aktiviteterna genomfördes så tidigt och snabbt som möjligt samt stimulera till självstudier. Dessutom ansåg utredaren att lotsen skulle gå 10

31 Etableringslotsarna igenom val av bostadsort med den nyanlände och utveckla samarbete med andra lotsar runtom i landet. När sedan propositionen skrevs och sedermera antogs gavs lotsarna en delvis annan roll än den utredaren hade föreslagit. 2 Den allra viktigaste skillnaden var att inte lotsarna utan Arbetsförmedlingen skulle arbeta fram etableringsplanen tillsammans med de nyanlända. Orsaken till detta var att regeringen ansåg att det skulle vara smidigare om Arbetsförmedlingen gavs ansvaret för att upprätta etableringsplanen. Skälen till detta var flera. Bland annat påpekade regeringen att Migrationsverket gör en kartläggning av de nyanländas bakgrund innan beslut om uppehållstillstånd fattas, som sedan skickas till Arbetsförmedlingen. Eftersom delar av denna kan användas när etableringsplanen tas fram ansåg man att informationsöverföringen skulle bli enklare om hela kartläggningen kunde lämnas till Arbetsförmedlingen, och inte behövde skickas till ytterligare en aktör. Att involvera lotsarna i arbetet med etableringsplanen skulle, menade man, bara fördröja arbetet och skapa otydliga ansvarsförhållanden. I stället slog regeringen fast i sin proposition att lotsarna bör vara med och vidareutveckla etableringsplanen genom att föreslå olika aktiviteter som skulle kunna ingå i den. I övrigt fick lotsarna en roll som mycket liknade den som utredaren föreslagit. Sedan 2010 är det de privata etableringslotsarnas uppgift att stärka den nyanländes nätverk och vara ett stöd i ansträngningarna att få ett arbete. Det är dessutom lotsarna som ska ha den huvudsakliga kontakten med den nyanlände under etableringsinsatserna. Genom sina kontakter med arbetsgivare, bransch- 2. Integrations- och jämställdhetsdepartementet (2009)»Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering egenansvar med professionellt stöd«. Regeringens proposition 10:60. 11

32 Två år med etableringsreformen organisationer och idéburna organisationer ska den nyanlände»kunna söka arbete på en bredare front än vad som varit fallet med enbart stöd från Arbetsförmedlingen.«Någon detaljreglering över exakt vilka tjänster lotsarna ska erbjuda innehåller inte den nya lagstiftningen, utan det får lotsarna själva bestämma. Däremot slog man fast att lotsarna bör kunna erbjuda råd vid studie- och yrkesval, matchning, coaching, jobbsökaraktiviteter, hjälp med arbetsgivarkontakter, anskaffning av praktikplatser och även socialt stöd. Dessutom ska lotsarna föreslå vidareflyttning om förutsättningarna för arbete eller studier bedöms vara bättre på en annan ort, samt bevaka vilka möjligheter som finns inom en hel region eller hela landet. Vilka har då rätt att få tillgång till de etableringsinsatser som Arbetsförmedlingen numera är huvudman för och där möjligheten att välja en etableringslots ingår som en del? Lagen om etableringsinsatser omfattar nyanlända personer i arbetsför ålder som antingen kommit till Sverige som flyktingar, skyddsbehövande eller som anhöriga till dessa. Om man utgår från de två senaste åren kommer ungefär 600 sådana personer till Sverige varje månad. När dessa personer kommer till Sverige sker först en kartläggning av Migrationsverket där man bland annat dokumenterar den nyanländes yrkes- och utbildningsbakgrund. Efter att den nyanlände fått sitt uppehållstillstånd erbjuds denne att komma till Arbetsförmedlingen på ett inskrivnings- och etableringssamtal. Detta etableringssamtal ska sedan utmynna i en etableringsplan. Planen anger vilka aktiviteter den nyanlände ska delta i under den oftast två år långa etableringsperioden. I normalfallet ska dessa aktiviteter motsvara verksamhet på heltid. Enligt lag ska planen innehålla svenskundervisning, samhällsorientering och»akti- 12

33 Etableringslotsarna viteter för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering i arbetslivet«. Moroten för att de nyanlända ska vara med och upprätta en etableringsplan och sedan delta i aktiviteterna är (förutom att chanserna att få ett jobb förhoppningsvis ökar) en ersättning på 231 kronor per dag medan planen upprättas och 308 kronor per dag för att delta i aktiviteterna. De flesta, runt 90 procent, av de som har rätt till etableringsinsatser väljer att utnyttja dem. En av de insatser som nyanlända har rätt men inte skyldighet att välja, är alltså att anlita en etableringslots. Denna lots kan vara allt från ett företag till en förening eller en enskild person, men måste ha godkänts av och tecknat avtal med Arbetsförmedlingen. Som nämndes ovan har lotsarna ganska stor frihet i hur de lägger upp arbetet med de nyanlända. Vissa krav ställs dock, bland annat att lotsarna ska träffa den nyanlände personligen minst tre timmar per månad (varav två individuellt). Tanken är att kvaliteten på den tjänst lotsarna erbjuder ska garanteras genom att ersättningen till dem är prestationsbaserad och att de nyanlända har full frihet att välja och även byta lots. Lotsarna som tecknar avtal med Arbetsförmedlingen är inte garanterad någon ersättning. I stället får de tävla med varandra om att locka till sig nyanlända. När en nyanländ valt en lots och de tillsammans har lämnat in en planering som godkänts av Arbetsförmedlingen betalas en engångsersättning på antingen kronor (nyanlända med mer än sex år utbildning) eller kronor (nyanlända med sex års utbildning eller mindre) ut. Varje månad som den nyanlände väljer att fortsätta hos lotsen betalas dessutom en ersättning på antingen eller kronor ut, beroende på den nyanländes utbildningsnivå. Tanken är att de lotsar som är bäst både på att locka till sig nyanlända och behålla dessa (förhopp- 13

Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering

Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering Egenansvar med professionellt stöd En reform med arbetsmarknadsfokus 2011 (prognos) 2012 (prognos) Mottagna flyktingar m.fl. åren 1999-2012 30000 25000 20000

Läs mer

Etableringsuppdraget

Etableringsuppdraget Etableringsuppdraget Yrken och framtid på 10 års sikt generationsväxlingens effekter Generationsväxlingen leder till ett stort rekryteringsbehov för att ersätta avgångar Brist på arbetskraft inom vissa

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60 , Prop. 2009/10:60 Gunnar Sallstedt Kansliråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Reformen INNEBÄR ett tydligare arbetsmarknadsfokus för vuxna nyanlända Reformen INNEBÄR INTE en total förändring

Läs mer

Yttrande över remiss om Avskaffande av systemet med etableringslotsar (Ds 2015:26) Remiss från kommunstyrelsen dnr /2015

Yttrande över remiss om Avskaffande av systemet med etableringslotsar (Ds 2015:26) Remiss från kommunstyrelsen dnr /2015 Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2015-05-28 Handläggare Marita Johansson Telefon: 08-508 35 562 Till Arbetsmarknadsnämnden den 9 juni 2015 Ärende

Läs mer

Etableringsuppdraget. Växjö Konserthus 9 december 2013

Etableringsuppdraget. Växjö Konserthus 9 december 2013 Etableringsuppdraget Växjö Konserthus 9 december 2013 Målsättning och syfte öka förutsättningarna för en snabb etablering i arbets- och samhällslivet. tidiga insatser med tydligt jobbfokus starkare incitament

Läs mer

Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare

Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare Sida: 1 av 11 Version 2.0 Avdelningen för Integration och Etablering Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare Etableringslotsen en länk mellan den nyanlände och arbetsmarknaden Sida: 2 av

Läs mer

Betänkandet Egenansvar med professionellt stöd (SOU 2008:58)

Betänkandet Egenansvar med professionellt stöd (SOU 2008:58) Kommunstyrelsen 2008-10-13 216 369 Arbets- och personalutskottet 2008-09-29 199 484 Dnr 08.490-13 oktks12 Betänkandet Egenansvar med professionellt stöd (SOU 2008:58) Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning

Läs mer

Kommittédirektiv. Ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare. Dir. 2011:88

Kommittédirektiv. Ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare. Dir. 2011:88 Kommittédirektiv Ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare Dir. 2011:88 Beslut vid regeringssammanträde den 13 oktober 2011 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun.

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Denna överenskommelse träffas mellan Arbetsförmedlingen i Falköping, Falköpings

Läs mer

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008.

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Kommittédirektiv Dialog med kommuner om flyktingmottagande Dir. 2008:16 Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare i form av en kontaktperson

Läs mer

Betänkandet Egenansvar - med professionellt stöd

Betänkandet Egenansvar - med professionellt stöd KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2008-08-26 DNR 006-369-08 Handläggare: Jan Francke Tel: 508 08 351 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Betänkandet Egenansvar

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3265 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom

Läs mer

Kommittédirektiv. Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare. Dir. 2011:81

Kommittédirektiv. Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare. Dir. 2011:81 Kommittédirektiv Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare Dir. 2011:81 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd Elin Landell Departementsråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Regeringens strategi för integration: Fler i arbete och fler företagare Bättre utbildningsresultat och likvärdighet i skolan Bättre

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-10-01 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, regeringsrådet Carina Stävberg och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Nyanlända invandrares

Läs mer

myndighetsperspektiv Klara och tydliga ansvarsförhållanden Ökad likvärdighet Bättre tillvaratagande av individens kompetens (prop.

myndighetsperspektiv Klara och tydliga ansvarsförhållanden Ökad likvärdighet Bättre tillvaratagande av individens kompetens (prop. Etableringsreformen genom att skapa ett effektivt system för nyanländas etablering i arbets- och samhällsliv vill regeringen uppnå följande: En snabbare etablering på arbetsmarknaden Starkare incitament

Läs mer

Med rätt att delta nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69)

Med rätt att delta nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-05-31 A2012/3434/IU Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Med rätt att delta nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU

Läs mer

Nyanländas etablering

Nyanländas etablering Nyanländas etablering 2 år med Etableringsuppdraget Norrköping, 11 april 2013 Hans-Göran Johansson Sakområdesspecialist Avd. Integration & Etablering hans-goran.johansson@arbetsformedlingen.se Etableringsuppdraget

Läs mer

Avskaffande av systemet med etableringslotsar. Catharina Nordlander (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Avskaffande av systemet med etableringslotsar. Catharina Nordlander (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Avskaffande av systemet med etableringslotsar Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 3 september 2015 Ylva Johansson Catharina Nordlander (Arbetsmarknadsdepartementet)

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Nyanländ i Småland. en dialogdag på temat etablering av nyanlända, den 30 september i Kalmar

Nyanländ i Småland. en dialogdag på temat etablering av nyanlända, den 30 september i Kalmar Dokumentation från konferensen Nyanländ i Småland en dialogdag på temat etablering av nyanlända, den 30 september i Kalmar Dagen arrangerades av Länsstyrelserna i Kalmar- Kronobergs- och Jönköpings län.

Läs mer

2010-12-14. Uppdrag enligt Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197). Dnr KS 2010-619

2010-12-14. Uppdrag enligt Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197). Dnr KS 2010-619 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 393 2010-12-14 022. Uppdrag enligt Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197). Dnr KS

Läs mer

Ny förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar

Ny förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar Promemoria 2010-09-10 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar Bakgrund Som ett led i den reformering av nyanländas etablering

Läs mer

Yttrande från Sveriges Kvinnolobby över Ds 2016:35 - Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet

Yttrande från Sveriges Kvinnolobby över Ds 2016:35 - Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande från Sveriges Kvinnolobby över Ds 2016:35 - Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet Diarienummer A2016/01883/I

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Etablering av vissa nyanlända - etableringsuppdraget - genomförandet av 2015-02-20 Verksamhetsår 2014 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Dnr: Af-2013/208922 Datum: 2015-02-20

Läs mer

Departementspromemorian Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända

Departementspromemorian Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Dnr A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar Departementspromemorian Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Nässjö kommuns diarienummer KS2015-194 Sammanfattning Nässjö kommun har

Läs mer

Samverkan för ett hållbart integrationsarbete i Västra Götalands län

Samverkan för ett hållbart integrationsarbete i Västra Götalands län Samverkan för ett hållbart integrationsarbete i Västra Götalands län avsiktsforklaring.indd 1 2014-02-10 12:06:13 Bengtsfors Dals-Ed Åmål Strömstad Gullspång Tanum Mariestad Färgelanda Mellerud Töreboda

Läs mer

Informationsmöte flyktingsituationen. Välkommen!

Informationsmöte flyktingsituationen. Välkommen! Informationsmöte flyktingsituationen Välkommen! Vad är kommunens ansvar och hur jobbar vi? Magnus Färjhage/Åselotte Andersson Vad händer när man fått uppehålltillstånd? Samtal med Arbetsförmedlingen lokalt,

Läs mer

REMISSVAR TCO Ds 2016:35 om Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbetsoch samhällslivet

REMISSVAR TCO Ds 2016:35 om Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbetsoch samhällslivet 1(5) 2016-12-16 Arbetsmarknadsdepartementet Åsa Odin Ekman 103 33 Stockholm 0725292448 Sverige asa.odinekman@tco.se REMISSVAR TCO Ds 2016:35 om Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i

Läs mer

Remissyttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå

Remissyttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Sida: 1 av 7 Af-2016/00430191 Datum: 2016-12-13 Avsändarens referens: Ju2016/08546/L7 Remissyttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Remiss av departementspromemorian Ökat fokus på arbete för vissa nyanlända invandrare och avveckling av SFI-bonus

Remiss av departementspromemorian Ökat fokus på arbete för vissa nyanlända invandrare och avveckling av SFI-bonus Skärholmens stadsdelsförvaltning Socialtjänsten Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2013-10-07 Handläggare Samuel Svan Telefon: 08 508 24 836 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Remiss av departementspromemorian Ökat

Läs mer

- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD. Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället

- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD. Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället - DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället Uppnå en snabbare etablering i samhälls- och arbetslivet Ökat egenansvar och ekonomiska incitament för individen

Läs mer

Anmälan om svar på remiss Avskaffande av systemet med etableringslotsar (Ds 2015:26) Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Anmälan om svar på remiss Avskaffande av systemet med etableringslotsar (Ds 2015:26) Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet PM 2015:116 RIII (Dnr 110-770/2015) Anmälan om svar på remiss Avskaffande av systemet med etableringslotsar (Ds 2015:26) Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration 2007-01-29 20 39 Kommunstyrelsen 2008-02-11 38 95 Arbets- och personalutskottet 2008-01-28 16 38 Dnr 07.13-008 jankf16 Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration Ärendebeskrivning Camilla

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

Egenansvar - med professionellt stöd remissyttrande

Egenansvar - med professionellt stöd remissyttrande HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2008-08-19 SDN 2008-09-18 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar för att underlätta kommunernas mottagande av nyanlända invandrare.

I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar för att underlätta kommunernas mottagande av nyanlända invandrare. Promemoria 2013-08-26 Arbetsmarknadsdepartementet Åtgärder för jämnare mottagande av flyktingar och rättvisare ersättning till kommunerna I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar

Läs mer

Arbetsförmedlingens arbete med nyanlända

Arbetsförmedlingens arbete med nyanlända Arbetsförmedlingens arbete med nyanlända Ev. rehabiliterande insatser Kartläggning och Bosättning Svenska för invandrare SFI Samhälls-orientering Översätta och värdera kompetens Utveckla och stärka kompetens

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Regeringens proposition 2015/16:30

Regeringens proposition 2015/16:30 Regeringens proposition 2015/16:30 Avskaffande av systemet med etableringslotsar Prop. 2015/16:30 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 1 oktober 2015 Stefan Löfven Ylva

Läs mer

Presentation Arena Idé 18 januari 2016

Presentation Arena Idé 18 januari 2016 Presentation Arena Idé 18 januari 2016 Jennie K Larsson, fil.dr REMESO/Linköpings Universitet jennie.k.larsson@liu.se Integration bygger på arbete och möjlighet till egen försörjning. Därför är regeringens

Läs mer

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 5 Svenska Ny i Sverige (textversion av filmen nyanland.arbetsformedlingen.se) Filmen Ny i Sverige Om filmen Hej och välkommen till vår guide för dig som fått uppehållstillstånd i Sverige och

Läs mer

Vägen till jobb 24 september 2015

Vägen till jobb 24 september 2015 Vägen till jobb 24 september 2015 Inledning: en bättre väg in i samhället Just nu flyr många människor från krig och konflikt för att ta sig till Sverige. Asylansökningarna ligger på samma nivåer som rekordåren

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i Kalmar kommun

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars-Ove Angré 2013-08-15 KS 2013/0620 Kommunstyrelsen Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i Kalmar kommun

Läs mer

Bilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner

Bilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0659 rir 2014:15 Bilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner Nyanländ i Sverige Effektiva insatser för ett snabbt mottagande? (RiR

Läs mer

9 PUNKTER FÖR BÄTTRE INTEGRATION

9 PUNKTER FÖR BÄTTRE INTEGRATION 9 PUNKTER FÖR BÄTTRE INTEGRATION 20100830 Bakgrund Sverige ska vara ett rättvist samhälle som håller ihop. Oavsett bakgrund ska alla ha möjligheter att växa och utvecklas som självständiga människor. Bakgrund,

Läs mer

Lokal överenskommelse om nyanländas introduktion i Dorotea

Lokal överenskommelse om nyanländas introduktion i Dorotea Sida: 1 av 9 Dnr: : Lokal överenskommelse om nyanländas introduktion i Dorotea 1. Inledning och syfte. En lokal överenskommelse om nyanländas etablering ska i första hand tydliggöra uppdrag, sfördelning,

Läs mer

Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Elin Landell, särskild utredare

Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Elin Landell, särskild utredare Med rätt att delta Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Elin Landell, särskild utredare Utredningens uppdrag Föreslå åtgärder för att öka arbetskraftsdeltagandet och

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Arbetsförmedlingen. Ulrika Jörkander. Henrik Sundström. Ole Guldahl. Primärvården. Barbro Rönnberg 2012-10-154

Arbetsförmedlingen. Ulrika Jörkander. Henrik Sundström. Ole Guldahl. Primärvården. Barbro Rönnberg 2012-10-154 Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar och andra nyanlända invandrare i Uddevalla kommun. Denna överenskommelse träffas mellan Arbetsförmedlingen i Uddevalla och Uddevalla kommun,

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2015:107 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2015:107 Sammanfattning Kommittédirektiv Översyn av mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända Dir. 2015:107 Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ges i uppdrag att

Läs mer

Integration av utrikes födda med mottagande av nyanlända

Integration av utrikes födda med mottagande av nyanlända LÄGESRAPPORT 1 (6) 2016-02-18 Kompetensnämnden Dnr. Kon 2016/21-2 Integration av utrikes födda med mottagande av nyanlända Ärendet i korthet Kommunstyrelsen har i samband med beslutandet av mål och budget

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

För dig som söker etableringslots. Så gör du steg för steg

För dig som söker etableringslots. Så gör du steg för steg För dig som söker etableringslots Så gör du steg för steg Den här broschyren är till för dig som vill hitta en etableringslots (även kallad lots). På Arbetsförmedlingens webbplats arbetsformedlingen.se/nyanland

Läs mer

Remissvar till Ds 2016:21, Ändringar i fråga om sysselsättning och kommunplacering av ensamkommande barn

Remissvar till Ds 2016:21, Ändringar i fråga om sysselsättning och kommunplacering av ensamkommande barn Sida 1/6 Ert datum Er beteckning A2016/01333/I Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar till Ds 2016:21, Ändringar i fråga om sysselsättning och kommunplacering av ensamkommande barn Sammanfattning

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor Lättläst Betänkande av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:92 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Minnesanteckningar dialogträff den 23 november 2011 om flyktingmottagandet i Fyrbodal

Minnesanteckningar dialogträff den 23 november 2011 om flyktingmottagandet i Fyrbodal Minnesanteckningar 2011-10-06 Diarienummer 851-14658-2010. 1(5) Minnesanteckningar dialogträff den 23 november 2011 om flyktingmottagandet i Fyrbodal Inledning Linda Karlsson och Margaretha Johnsson hälsade

Läs mer

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan 28 April 2011 handlingar separat bilaga Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: Reviderad den: xxxxx För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018

INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018 Laxå 9 februari 2015 Antagen av KS: 2015-03-03 41 INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018 Bakgrund Laxå kommun tar idag emot relativt många flyktingar och nya svenskar som vill bosätta sig i Laxå. Det innebär

Läs mer

"Aktiv väntan - asylsökande i Sverige" remissyttrande

Aktiv väntan - asylsökande i Sverige remissyttrande HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-16 SDN 2009-04-16 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3214 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Motion till riksdagen 2015/16:3214 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3214 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen

Läs mer

Allmänheten om Arbetskraftsinvandring och integration. Ingvar Svensson Maj 2003

Allmänheten om Arbetskraftsinvandring och integration. Ingvar Svensson Maj 2003 Allmänheten om Arbetskraftsinvandring och integration Ingvar Svensson Maj 2003 Förord På några tiotal år har andelen människor med utländsk bakgrund i Sverige stigit snabbt. De stora majoriteten av de

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö (Dnr Af-2014/xxxxxx) Bakgrund Den lokala överenskommelsen

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om vissa frågor om nyanlända elevers utbildning (U 2015:12) Dir. 2015:135

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om vissa frågor om nyanlända elevers utbildning (U 2015:12) Dir. 2015:135 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen om vissa frågor om nyanlända elevers utbildning (U 2015:12) Dir. 2015:135 Beslut vid regeringssammanträde den 10 december 2015 Förlängd tid för och utvidgning

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Matton Collection/Johnér Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Asyl-, migrations- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna

Asyl-, migrations- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna Asyl-, migrations- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna Organisationsskiss Funktionen för fonderna Varför finns EU-fonder? Stimulerar medlemsstaterna att genomföra den EUgemensamma politiken.

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Nationellt forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft - Tjänstepersonsdialogen 12 maj 2015

Nationellt forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft - Tjänstepersonsdialogen 12 maj 2015 Nationellt forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft - Tjänstepersonsdialogen 12 maj 2015 Anders Kessling Tillträdande unga (16 30 år) på arbetsmarknaden samt åldersavgångar, 2008 2025 De

Läs mer

Metodstöd för Lokala överenskommelser

Metodstöd för Lokala överenskommelser Metodstöd för Lokala överenskommelser Norrköping 2014-04-10 Hans-Göran Johansson Arbetsförmedlingen, Avd. Integration & Etablering Lotta Dahlerus Sveriges Kommuner och Landsting Metodstöd bakgrund och

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 maj 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2012 9 493 (6,3%) 4 718 kvinnor (6,4%)

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE. om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län

REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE. om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län REVIDERAD Mars 2009 Tryck: Länsstyrelsen i Norrbottens län 1 Förord Den regionala överenskommelsen för Norrbotten

Läs mer

Bilaga 2. Uppföljning av kommuners kostnader inom flyktingmottagandet

Bilaga 2. Uppföljning av kommuners kostnader inom flyktingmottagandet BILAGA 2 213-4-18 Vårt dnr: 12/7517 1 (5) Avd för lärande och arbetsmarknad Avd för ekonomi och styrning Bilaga 2 Uppföljning av kommuners kostnader inom flyktingmottagandet Inledning På 195-talet hade

Läs mer

Ta bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS

Ta bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS Överskottet visar också att det varit billigare att uppnå målet än beräknat. Överskottet beror främst på; a) att tilldelningen av utsläppsrätter redan från början var mycket frikostig, särskilt FORES POLICY

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer

Generation Gör det själv. Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010

Generation Gör det själv. Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010 Generation Gör det själv Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010 Generation Gör det själv Malin Sahlén Sammanfattning Arbetslösheten bland Sveriges ungdomar ligger fortsatt på oroande hög nivå. Under 2009

Läs mer

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst Arbetsförmedlingens uppdrag Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering.

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer