Förstudie till Ljusdal Kommun

Transkript

1 Förstudie till Ljusdal Kommun Om kommunal delaktighet i förverkligandet av idrotts och evenemangsarenan på Östernäs

2 Förstudie till Ljusdal Kommun kring kommunal delaktighet i idrotts och evenemangsarenan på Östernäs Innehållsförteckning Bakgrund...3 Vision Östernäs... 4 Varför en idrotts och evenemangsarena?... 6 Omvärldsanalys/referensprojekt i andra kommuner...7 Arena Ljusdal AB byggande & drift av arenan... 8 Arenans, servicebyggnadens och områdets funktionsbeskrivning... 8 Två konstruktionsalternativ...10 Övergripande principer för finansiering av bygg och drift...15 Investeringskalkyler...16 Totalkostnadskalkyler...16 Förslag till Ljusdal Kommuns insats i investering och drift...17 Närings och föreningslivets egna kapital och intäkter i Arena Ljusdal AB...17 Opinion resultat av namnunderskrifter sep nov Samhällsekonomiska effekter Övergripande tidsplan...23 Utlåtanden om arenaprojektet...23 Framtida utvecklingsmöjligheter Slutsats...25 Sidan 2 av 25

3 Bakgrund Under 1990 talet beslöt Setra Group att lägga ner sågverket på Östernäs i centrala Ljusdal. Under lång tid tilläts området stå och förfalla och bestod till slut endast av skelett från gamla industribyggnader. Olika intressenter fanns som kunde tänka sig att etablera verksamhet i området bland andra en skrothandlare. Efter påtryckningar från medborgare som inte ville att denna negativa bild skulle representera Ljusdal för invånare och besökare, beslöt Ljusdals Kommun att söka en lösning för området. Förhandlingar med Setra Group om ett kommunalt köp av området inleddes. Samtidigt pågick en diskussion kring behovet av en bandyhall, då klimatförändringarna medfört att arrangörerna av Bandy World Cup i Ljusdal fått allt svårare att garantera de sportsliga förutsättningarna blev detta uppenbart då finaldagen bjöd på 15 grader varmt, regn och frisk vind vilket gjorde att isen smälte och slutspelet fick flyttas till Edsbyn, med stora ekonomiska förluster som konsekvens. Internationella Bandyförbundet ställde då som krav att Bandy World Cup i fortsättningen måste spelas inomhus och det beslöts att Sandviken skulle arrangera evenemanget under 2009 & 2010 i väntan på en inomhusarena i Ljusdal. Kommunen fick under tiden möjlighet att köpa marken av Setra Group som först tog på sig ansvaret att sanera området från föroreningar. Nya detaljplaner för Östernäs arbetades fram, och idag ger tre olika detaljplaner möjligheter till byggnation för idrott, kontor, handel samt anläggandet av en kommunal park. På grund av föroreningarna i marken samt läget mellan järnväg och industriområden bedömdes att bostäder inte är lämpligt att bygga på platsen. Hösten 2008 beslöt en grupp av lokala företagare samt representanter från Ljusdals Kommun att arbeta fram en förstudie om byggande av en evenemangsarena. Man bedömde tidigt att enbart en bandyhall var ekonomiskt omöjlig att finansiera och driva men alla såg utvecklingsmöjligheterna i den här typen av projekt. En idé om en evenemangsarena anpassad för idrotter som fotboll och bandy, idrottsevenemang, mässor och musikevenemang togs fram och man åkte bland annat till Ryssland för att studera övertryckshallar som ett tänkbart konstruktionsalternativ. Ett samhällsprojekt av den här storleken, i en region som vår, kräver en bred förankring med stöd från kommunen, företag och föreningar som alla tillsammans har spetskompetens inom många områden. Våren 2009 beslöt två av de drivande aktörerna, Ljusdals Mekanföretag EF (ägare till Mittia) och Ljusdals Väg & Schakt AB, att se projektet som en del av sin affärsutveckling och anställde en projektledare som kunde sammanställa ett arbetsmaterial med rekommendationer för hur projektet skulle kunna realiseras. Med vissheten om att det framförallt är de direkta aktörerna på orten som måste ta ansvar för att ekonomin säkerställs och för att uppnå det breda engagemang som krävs samt hitta en tidseffektiv organisation, startades Arenanätverket. En organisation som dels innehåller de kompetenser som behövs för att projektera och bygga arenan på rätt sätt till rätt pris men som även initierar evenemang och aktiviteter inom olika inriktningar som genererar nödvändiga intäkter och stöttar relaterade näringar. Sidan 3 av 25

4 Arenanätverkets arbetsmaterial presenterades för kommunchef och utvalda kommunala tjänstemän i december Efter en information till kommunstyrelsen i januari 2010 gav politikerna kommunchefen uppdraget att samverka med Arenanätverket för fortsatt projekteringsarbete. Under våren 2010 beslöts att bilda ett aktiebolag som kunde vara avtalspart och bekosta framtagandet av ett komplett beslutsunderlag, då projektet bedömdes för stort för att fortsätta på ideell basis. Bolaget bildades i augusti 2010 av Annonskraft AB, Carwallas Invest AB, Dina Försäkringar Mellanljusnan, Extendo AB, Kjell Jonsson, Lennart Bennermo, Ljusdals Väg & Schakt AB, Mittia Event AB, Norrsvedja Fastigheter AB, Nygren Invest AB, Per Olof Wåhlström, Rolf Olsson och Wahlins Hem & Inspiration AB. En sammansättning representerad av några av de viktigaste branscherna i kommunen. Bolaget tillsatte kr av egna medel och fick ett bidrag från Ljusdals Kommun med kr. Bolaget intog hållningen att se Arena Ljusdal, inte som en investering för avkastning, utan som ett bolag som genom evenemangsarenan möjliggör utveckling av hela Ljusdals kommun. Samverkan mellan näringsliv, föreningsliv och kommun blev en ledstjärna för det fortsatta arbetet. Vision Östernäs Bland Arena Ljusdals första åtgärder var att ta fram en övergripande vision och målbild för hela Östernäsområdet och dess tre detaljplaner. Detta för att skapa så stora synergimöjligheter som möjligt mellan de olika projekten och säkerställa att alla delar samverkar. Denna vision har under hösten 2010 kommunicerats till invånare och till alla partigrupper. Arena Ljusdal innefattar själva evenemangsarenan med serviceutrymmen och det utvändiga evenemangsområdet. Vision Östernäs belyser möjligheter för Östernäsområdet som helhet! Sidan 4 av 25

5 Ett levande, aktivt Östernäsområde medverkar till en nödvändig och positiv utveckling av Ljusdals kommun där de tre projekten i hög grad är beroende av varandra för att kunna realiseras. Området ska locka till besök, aktivitet, arbete och konsumtion och i förlängningen till företagsetableringar och inflyttning. Här finns utrymme för alla åldrar och många intressen där den ena verksamheten stöttar den andra. Arenaområdet blir ett centralt dragplåster som skapar möjlighet för handel, kontor och aktiviteter i omlandet. Evenemangsarenan består av en hall med konstfrusen is för isidrotter men för att dra nytta av investeringen i en sådan anläggning (jämfört med ex. befintliga IP) ska hallen även kunna användas för mässor, konserter och evenemang eller andra typer av besöks och turistattraktioner av de mest skilda slag. Golvet består av en betongplatta som tål hög belastning. Till hallen hör en entrebyggnad med serviceutrymmen för besökare och aktiva samt ett evenemangsområde utomhus. Magasinet som ligger vägg i vägg med hallen har 4 våningsplan med cirka m 2 tillgänglig yta. För att bekosta finansieringen av magasinsbyggnaden kan nya kontorsmöjligheter kombineras med ett Allaktivitetshus som rymmer ytterligare synergimöjligheter till Evenemangsarenan som mässutrymmen och administration, en restaurang med servering inne och ute, ett gym, en bowlinghall, konferens och kontorsutrymmen och ungdomsgård. Handelsområdet fylls med butiker i olika storlekar i 3 enkla byggnader. En livsmedelsbutik, och kedjor med volymhandel skapar ett varierat utbud som kompletterar köpingens befintliga butiker. En omfördelning av Ljusdals butiksytor är en förväntad effekt som ger nya möjligheter för Ljusdals handel och som efterfrågas av bland andra organisationerna Ljusdal i Centrum och Svensk Handel. Ett grönområde byggs upp för fritidsaktiviteter som riktar sig till hela Ljusdals befolkning. En fullstor fotbollsplan för träning under för och eftersäsongen kan ligga i nära anslutning till Arenan för att kunna utnyttja anläggningens service och omklädningsutrymmen. Planen som är belagd med konstgräs är uppvärmd under vintern och vänder sig till alla aktiva i kommunen. Markområdets lutning gör att en markgradäng för naturliga åskådarplatser enkelt byggs upp mot handelsområdets lastinfart. Uppvärmningen av gräsytan underlättas av närheten till fjärrvärmeverket. Kompressorerna till isbanans kylanläggning kan också leverera sin överskottsvärme för ändamålet. Här finns en mindre konstgräsplan för spontanidrott som fotboll och basket liksom en beachvolleyplan att använda dygnet runt. En bana för frisbeegolf läggs in i naturen runt Kyrksjön. I viken närmast Arenan finns en badstrand med sandbotten en bit ut i vattnet. Här finns sedan tidigare en brygga som anpassas för rörelsehindrade. Vintertid spolas den större av de 2 fördröjningsdammarna upp till en isbana för de yngre barnen och alla som vill åka skridskor utan klubbor. Naturliga höjdskillnader i området ger möjlighet till pulkaåkning för de minsta. Ismaskinerna från hallen utnyttjas för en bra is. Till detta finns bra belysning, enkla rastplatser och värmestuga vintertid. Gång och cykelvägen runt Kyrksjön är ett av de mest välbesökta områdena i Ljusdal, och erbjuder redan i dagsläget, intressanta hållpunkter som Rosehills Trädgårdscafé, Jonsparken, Brukshundsklubbens träningsbanor, Hembygdsgården och Folkparken. Näset utanför Byggfakta röjs upp och ansas för att användas för picnic och solbad. Sammantaget skapas ett centrumnära friluftsområde, med hög tillgänglighet och trygghet och med året runt aktiviteter till rimliga investerings och driftskostnader för brukarna. Sidan 5 av 25

6 Parkeringsplatser läggs i strategiska lägen inom hela Östernäsområdet. Här behövs platser för handel och besökare, evenemang och kontorspersonal och sammantaget finns inom området en parkeringsresurs som klarar de största topparna utan att skapa ödsliga ytor. Tillgängligheten inom området för funktionshindrade är mycket god. Östernäsområdet knyts ihop med övriga centrum via en nybyggd passage under järnvägen. Tack vare sitt centrala läge och det ständiga flödet av människor som rör sig i området blir det en trygg och tillgänglig passage som bygger bort en del av den barriär genom centrum som järnvägen utgör. I anslutning till Östernäsområdet finns pågående verksamheter som drar nytta av de nya etableringarna. Området för kontor och handel runt Hantverkshuset ökar i attraktivitet. Här finns ytterligare markresurser nedanför Hantverkshusets magasin där marken är planlagd för en högre kontors eller handelsbyggnad. I förlängningen finns attraktiv mark för ytterligare handel utmed järnvägen där Ljustorget tidigare hade sina lokaler. På den centrala obebyggda marken i Gamla Stan har Närljus ett färdigt koncept framtaget för 30 ungdomslägenheter för företagsutvecklingsmöjligheter. Idrottsparken på Gärdeåsen frigörs genom flytten för centralt belägna bostadstomter och medför bättre intäktsmöjligheter för kommunen och Ljusdals Energi. Varför en idrotts och evenemangsarena? Sport, evenemang och mässor sammanför människor med gemensamma intressen. Vi ser Arena Ljusdal som en samhällsinvestering som skapar fortsatt möjlighet till utveckling och ökade intäkter för alla branscher. Den gör att människor reser till Ljusdal för upplevelser. Antingen är det i form av besökare till underhållningsevenemang inom musik eller idrott, idrottsutövare på träningsläger, match eller idrottsstudier eller så är det besökare till ett affärsinriktat evenemang som en mässa eller en konferens. Besökarna bor på våra hotell, äter på våra restauranger, handlar i våra butiker och de får upp ögonen för våra lokala företag och för våra kommunala serviceinrättningar. Vi ökar möjligheten till att presentera en positiv bild av Ljusdals kommun så att besökarna kanske skaffar sig ett fritidsboende som de sedan bygger om till åretrunt boende för att bosätta sig i kommunen. För dem som redan bor i Ljusdal, ung som gammal, är dessa evenemang betydelsefulla för insikten att man inte behöver flytta till en större ort för att kunna ta del av givande händelser. Idrotten är en viktig del av ett samhälle. Förutsättningarna för att utöva sin favoritidrott är en grundläggande del i att skapa en positiv upplevelse av Ljusdal för dem som växer upp här. Idrotten skapar en trygg tillvaro genom att aktivera ungdomar på ett sunt sätt och minska risken att de faller in i ungdomsbrottslighet och ohälsa som tär på kommunens ekonomi. Äldre ungdomar söker möjlighet att kombinera studier med att samtidigt specialisera sig inom sin idrott. Här skapas viktiga samhällsekonomiska intäkter för Ljusdals kommun, antingen genom att ungdomar från andra kommuner flyttar till Ljusdal eller att ungdomarna i kommunen stannar kvar. Inte bara interkommunala ersättningar mellan kommunerna ökar ekonomin utan här finns också intäkter från boende och övrig konsumtion. På samma sätt som idrotten i kommunen har utvecklats från att enbart vara fritidsaktiviteter till att bli ett framgångsrikt konkurrensverktyg inom Sidan 6 av 25

7 utbildningsverksamheten, utvecklas nu specialutbildningar inom musik och kultur och framtidsbranscher som bioenergi. Turismen är idag en av Ljusdal kommuns viktigaste intäktskällor. I Järvsö finns den alpina anläggningen, downhill cykling och Järvzoo med Rovdjurscentret. Lägg därtill hela kommunens utbud av fiske och jakt i världsklass, vandringsleder och andra naturupplevelser allt på bara 3 timmars bilresa från Stockholm. Detta kombineras med ett stort utbud av billiga och personliga övernattningsmöjligheter och ett brett handelsutbud där närproducerad mat samsas med lågpriskedjor såväl som butiker med de mest kända varumärkena. Att både Järvsös och Ljusdals station ligger längs med sträckan Stockholm Östersund Åre skapar unika möjligheter. Ljusdal har under många år gjort sig känt för omvärlden genom såväl evenemang som specialutbildningar. Exempel på dessa är branschmässor från Mittia, musik evenemang utomhus i Järvsö som Diggiloo och Rhapsody In Rock, idrottsevenemang som World Cup i bandy och en stor ungdomsturnering i fotboll. På utbildningssidan bedrivs idag gymnasieutbildningar inom bandy, fotboll och skidor. Utbudet av turistanläggningar, evenemang och utbildningar; den typ av företag som är verksamma inom såväl tillverkningsindustrin som tjänste och upplevelse/turism sektorn samt de idrotter som engagerar flest utövare, speglar tillsammans det som är Ljusdals kommun. Näring föder näring! Samverkan är en förutsättning! Sverige står inför utmaningen att gå från ett industrisamhälle till ett tjänstesamhälle och mot ovan beskriven historik torde Ljusdals kommun genom rätt typ av satsningar vara väl rustat för att bli än mer lyckosamma. Vi anser även att pågående konkurrerande satsningar från andra kommuner snabbt kan innebära att stora intäkter försvinner från Ljusdals kommun med ökad arbetslöhet, högre utflyttningstal och minskande besöksnäring som konsekvens. Omvärldsanalys/referensprojekt i andra kommuner. Det finns idag ett flertal arenaprojekt i kommuner runt om i Sverige som vi kan dra lärdom av. Gemensamt för dessa projekt är att kommunerna är stora finansiärer, i de flesta fall rör det sig om rent kommunala angelägenheter i förvaltningsform eller helägda kommunala bolag. ( Bandyarenornas förutsättningar i Sverige, Maya Olsson f.d VD Göranssons Arena i Sandviken.) Genom nära samverkan från start mellan kommunala och kommersiella intressen kan vi säkerställa att vår arena byggs för att tillgodose de behov som redan finns samtidigt som den ger möjlighet till utveckling av fler evenemang och verksamheter som skapar nödvändiga intäkter både åt kommunen och åt näringslivet. En effekt som kan utläsas i flera av fallen är den positiva utvecklingen av ungdomsverksamheten inom idrott. Vi kan konstatera att de nio hallar som idag finns är av helt olika konstruktion. En del utgörs av befintliga anläggningar som byggts in, exempelvis i Edsbyn, Rättvik och Örebr0 och en del är nybyggda i anslutning till tidigare idrottsplatser som i Sandviken och Lidköping. Ingen är, som i vårt alternativ, byggd helt och hållet på ny plats vilket är viktiga parametrar att Sidan 7 av 25

8 känna till när man jämför olika projekt. Hyrorna i de olika hallarna varierar. Som ett närligande prisexempel kan vi lyfta fram Nordic hallen i Sundsvall, något större än vår planerade arena, vilken offererat kr för 6 dagars hyra det innebär kr/dygn. Arena Ljusdal AB byggande & drift av arenan Bolagets inriktning är att bygga och driva en evenemangsarena med tillhörande servicebyggnad och evenemangsområde. Innehållet ska stämmas av med de tänkta brukarna, i huvudsak Ljusdals Kommun och några av de näringslivsorganisationer som representerar olika branscher i Ljusdal. Bolaget kommer så långt som möjligt verka för att byggnationen skapar möjligheter åt lokala företag, bland andra våra tecknade sponsorer, att vara en del av byggprojektet. Tidsmässigt har Arena Ljusdal målet att Bandy World Cup åter spelas i Ljusdal fr.o.m. okt För att detta ska lyckas krävs ett positivt beslut kring en samverkansmodell med Ljusdals Kommun innan årsskiftet 2010/2011 som ger en realistisk möjlighet att driva arenan. Bolaget arbetar hela tiden för att ytterligare intäkter från näringslivet kan uppnås som balanserar den årliga totalkostnaden. Arena Ljusdal AB tillsätter och bekostar VD, försäljningschef samt fastighetsskötsel, till en uppskattad omfattning av två årsarbetstillfällen. VD arbetar på uppdrag av styrelsen mot en beslutad ansvarsbeskrivning. Arena Ljusdal äger alla reklam och försäljningsrättigheter i och utanpå arenan samt arenaområdet. Försäljningschefen har till uppgift att skapa intäkter i huvudsak genom sponsring och hyresintäkter samt upplåtelseavtal för exempelvis kiosk eller restaurangförsäljning. Arena Ljusdal kan även stå som medarrangör eller projektledarkonsult som en del av det aktiva försäljningsarbetet. Arenans, servicebyggnadens och områdets funktionsbeskrivning Hallen byggs som en kall konstruktion. Golvet utgörs av en körbar betongplatta som används som underlag för en konstfrusen ispist med färdigt mått 69 x 119, vilket inkluderar nödvändiga säkerhetsavstånd. Läktare kan byggas på plats eller levereras som en färdig produkt. Omfattningen är beräknad till 4000 ståplatser och 600 sittplatser. Utrymningen dimensioneras för 8000 besökare. I hallen hålls en låg temperatur för god energihushållning. Förråd för målburar och sarger samt förråd för lösa stolar och bord, eventuellt löst golv att lägga ovanpå isen och dylikt, bereds plats för under läktare eller i utvändiga kallförråd. I hallen ska finnas förberett med el och VA för mobila toaletter, serveringsenheter och försäljningsstånd. Servicebyggnaden I bottenvåningen ligger entréhallen som utformas med slittåliga material som klinker, kakel och träpanel. Här finns plats för biljettförsäljning, kommunikationer till hallen och magasinet, info och utställningsyta samt serveringar och förråd. Toaletterna ligger samlade vid in och utgångarna till hallen. Sidan 8 av 25

9 4 omklädningsrum kompletteras med ett extra utrymme för hemmalaget. Omklädningsoch duschrummen har klinkergolv och kakel på väggarna. Utöver detta finns domarrum, rum för dopingkontroller, sjukvårdsrum, sliprum och teknik/kontrollrum. Plan 2 På plan 2 finns en samlingsyta som har direkt koppling via en balkong till läktarna. Stora fönsterpartier ger utsikt över hallen och utrymmet kan användas för utbildning, konferenser, servering och VIPmingel. Här finns också sektioneringsbara konferensytor och ett par mindre kontorsrum. Alla plan nås med hiss och är fullt tillgängliga för rörelsehindrade. Sidan 9 av 25

10 Övrigt Vid större evenemang, turneringar, mässor etc. behövs ytterligare toalettbatterier som kan ställas upp utomhus eller dockas till/inom befintliga byggnader. VA punkter förbereds för möjlig inkoppling. Säker passage för aktiva/artister vid internationella matcher och större konserter kan ordnas via angöring norr om arenan med avskärmningsmöjligheter för in och utlastning Restaurangkök byggs inte i arenabyggnaderna utan får lösas med catering eller temporär uppställning utomhus. Evenemangsområdet Det utvändiga evenemangsområdet är en viktig resurs i hela projektet. I våra kalkyler finns kostnader medräknade för en inhägnad av arenaområdet med grindar för in och utfart och en körbar asfaltyta. Två konstruktionsalternativ Gällande själva hallen väljer vi att presentera två konstruktionsalternativ som båda medför en arena stor nog för idrotter som ex. fotboll eller bandy och är sammanbyggd med servicebyggnaden. I övertrycksalternativet utformas byggnaden med en 3 meter hög sockelvåning av betong som gjuts mot en brädform för ett tilltalande mönster och sedan färgsätts för att passa in i helheten. Tältduken är vit. Möjligheter finns att lägga in partier med färgad duk eftersom hela konstruktionen är uppbyggd i våder. Sidan 10 av 25

11 Den traditionella hallbyggnaden kläs med isolerade plåtkassetter med en skyddande betongsockel för snöröjningen. Plåten kan sättas i mönster med val mellan ett 10 tal standardkulörer. Hallen har nödvändiga entréer, utrymningsvägar och portar för rörelsehindrade, samt möjlighet till fönster i bottenvåningshöjd. Arenans huvudentré finns i servicebyggnaden på den sida som vetter mot sjön och huvuddelen av parkeringarna. Servicebyggnadens fasad kläs med liggande träpanel t.ex. cederträ eller lärk. Gemensamma förutsättningar för båda alternativen är: Yta stor nog för fullstor bandy eller fotbollsplan med hänsyn tagen till säkerhetsavstånd för att uppfylla krav som matcharena från bandyförbundet. Teknik för konstfrusen is. Läktarkapacitet med stå respektive sittplatser för personer. Utrymningsvägar som uppfyller krav för samlingslokal med personer. Toaletter för kapacitet vid normalstort matchevenemang. Förberett för tillkoppling av toalettvagnar vid större evenemang. Handikappanpassade läktarplatser och toaletter. Full kapacitet för ventilation och avfuktning. Uppvärmning baserat på en inomhustemperatur på 3 grader (övertryckshallen) och 8 grader (traditionell byggnad) vid idrottsaktivitet sep mars. Elcentral och uttag motsvarande krav för evenemangsarena. Elförbrukning baserat på den verksamhet vi ser idag. Ställbar belysning upp till 700 lux motsvarande krav vid tv produktioner. Grund/betongplatta som klarar nödvändig belastning vid ex. en fordonsmässa. Utvändig anpassning för snöröjning, infarter, inlastning med mera. Publikentréer, lastportar etc. Konstruktionsalternativ 1 Övertryckshall: En övertryckshall byggs upp av en ringmur i vilken en sammansvetsad tältduk fästs. Ett fläktsystem med ett konstant lufttryck håller tältduken uppe. Entréer och lastportar är infästa i ringmuren, som också har fönster. Hallens mått är 90 x 125 meter. Ispisten utgörs av en betongplatta och övrig mark är belagd med körbar asfalt. Fördelarna med en övertryckshall som konstruktionsalternativ är: Lägre investeringskostnad jämfört med det traditionella alternativet. Låga underhållskostnader. Sidan 11 av 25

12 Den förhållandevis låga vikten samt att lufttrycket avlastar och motverkar belastningen på grunden gör att denna byggnad är lämplig att bygga på den mark som finns på Östernäsområdet. Fläktsystemet för att hålla tältduken uppe gör att man automatiskt har en förstklassig ventilation som även motverkar kondens vid låga inomhustemperaturer. Uppvärmning går snabbt och är lätt att reglera. Tältduken form och textur är konstruerad så att snö rinner av. Då konstruktionen inte innehåller takbjälkar blir det en unik rymd i arenan och hela takhöjden kan utnyttjas. (28m) Akustikmässigt fungerar övertryckshallen i princip som en utomhusarena. Inga ekoeffekter skapas eftersom dukens genomsläpplighet gör att ljudet inte studsar nämnvärt. Belysningen i arenan drar fördel av dagsljuset. Inomhusbelysningen är riktad upp mot väggar och tak som reflekterar ner det på spelplanen och inga bländningseffekter uppstår. Konstruktionen har en relativt kort byggtid. Nackdelar med detta alternativ kan vara: Då det inte finns några fästpunkter i taket måste allt i arenan byggas från marken. Det kan handla om trossar för ljud och ljus vid konserter eller resultattavla vid idrottsmatcher. Akustiskt är det viktigt att kartlägga hur ljud utifrån t ex järnvägen, kan störa verksamheten inne i arenan. Det kan finnas typer av verksamheter som inte lämpar sig att genomföras i arenan, t ex stora kongresser dagtid eller finstämda musikevenemang. Konstruktionen kan för vissa upplevas som tillfällig och mindre gedigen än en traditionell byggnad. Arenan kräver en konstant tillförsel av energi via fläktsystemet för att hålla tältduken uppe. Då tältduken släpper igenom dagsljus är det komplicerat med total mörkläggning av arenan dagtid. Tältduken har större sårbarhet än en traditionell fasad. Konstruktionsalternativ 2 Traditionell hall av limträstomme med isolerad plåtfasad: En traditionell hallbyggnad byggs upp av en pelare/balk konstruktion och kläs med isolerade plåtelement. En stomme av limträ ses av många som det mest naturliga alternativet i Ljusdal. Det är ett prisvärt stomalternativ med flera arenor som Sidan 12 av 25

13 referensobjekt. Måtten på en traditionell hall är i utredningen detsamma som i övertrycksalternativet. På en pålad betongplatta monteras stommar och takstolar av limträbalkar. Isolerat tak och väggelement i plåt monteras. Fördelar med det traditionella konstruktionsalternativet är: Längre livslängd, lägre avskrivningskostnader. Bra isolering mot utomhusklimat. Bredare användningsområde. Bättre andrahandsvärde. Enklare att komplettera/bygga ut. Lättare att fästa skyltar etc. i väggar och att hänga saker i konstruktionen. En mer traditionell arena kan anses som en tryggare lösning. Det kan vara enklare att hitta sponsring av material till hallen. Nackdelar med detta alternativ kan vara: Större investering. Relativt låg frihöjd invändigt, 12,5 meter. Högre underhållskostnader. Svårt att uppnå god akustik utan stora investeringar. Vi vill ha kommunens synpunkter kring vilket av alternativen som föredras. Sidan 13 av 25

14 Sidan 14 av 25

15 Övergripande principer för finansiering av bygg och drift Vi anser att brukarna av evenemangsarenan är de som gemensamt hittar en samverkansmodell för såväl byggande som drift av arenan. Arenan skapar möjligheter till bibehållna och ökade intäkter i huvudsak för: Ljusdals Kommun: Genom att befintliga IP flyttas till Östernäs frigörs attraktiv mark för nya bostäder i centrumnära läge. Kommunen slipper ta närliggande renoveringskostnader för befintliga IP samt för alternativa anläggnings och driftskostnader på Östernäsområdet. Byggnationen av arenan blir en injektion för realiserandet av övriga projekt på Östernäs samt för flytten av timmerterminalen. Ljusdals mest kända evenemang; Bandy World Cup kan åter arrangeras i Ljusdal och generera viktiga samhällsintäkter. Kommunen behåller och kan utveckla sitt bandygymnasium vilket idag ger betydande interkommunla ersättningar. Övrig skolverksamhet kan utnyttja arenan. Kommunen stöttar Ljusdals Bandyklubb i dess ambition att åter bli ett elitserielag något som är en viktig varumärkesbärare för Ljusdals Kommun. Kommunen ger möjligheter för det lokala näringslivet att utveckla sina branscher genom olika evenemang. Då dessa evenemang besöks av personer utifrån genereras intäkter för att bibehålla och utveckla olika serviceverksamheter såsom handel, restauranger och hotell i hela kommunen. Kommunen bidrar till utvecklingen av idrott ur ett folkhälsoperspektiv. Ljusdals Kommun som en av parterna i regionförbundet Region Gävleborg bidrar genom evenemangsarenan i Ljusdal även till att stötta de områden som regionen verkar för; bl a marknadsföring, befolkningstillväxt och utveckling av näringslivet. Hälsingland Turism är en samverkansorganisation för att driva och utveckla turismen i de olika hälsingekommunerna som också ges nya möjligheter genom arenan. Föreningsliv: Det lokala föreningslivet inom bl a idrott, kultur och utbildning får möjlighet till ökade intäkter genom att arrangera större evenemang. Detta medför även att föreningarna får lättare att öka intresset och att få fler medlemmar till sina verksamheter. Näringslivet: Olika branscher som är formerade i lokala branschorganisationer inom kommunens näringslivspolitiska stiftelse, Närljus, eller enskilda företag får ett incitament att skapa intresse för och utveckla sina branscher genom initiativ till olika evenemang. Detta innefattar bl a: Mittia Event AB som redan är en etablerad mässoch eventarrangör i kommunen; Ljusdal i Centrum som inbegriper såväl handel, fastighetsägare och hotell/restaurang; Svensk Handel Ljusdal som utvecklar handeln i Ljusdals kommun; Destination Järvsö som utvecklar turismen inom ett område som sträcker sig utanför Järvsö och utanför Ljusdals kommun; Företagarna i Ljusdal som arbetar med att utveckla näringslivet generellt i Ljusdals kommun. I förslaget till samfinansieringsmodell bör hänsyn tas till hur stor del av investeringen som utgörs av respektive brukares kravspecifikation. Sidan 15 av 25

16 Den årliga driften av arenaverksamheten som innefattar kapitalkostnader, personal, energi och underhåll föreslås bekostas i samverkan mellan brukarna, med hänsyn tagen till betalningsförmåga. Respektive brukare bör bekosta sin hyra i arenan i förhållande till de krav deras verksamhet ställer på investering samt den tidsperiod under året som man hyr arenan. Drift och energikostnaden skiljer sig mellan årets månader. Investeringskalkyler Arena Ljusdal har upprättat offertstödda kalkyler för båda konstruktionsalternativen baserat på det ritningsmaterial som ovan redogjorts för. Kalkylerna omfattar hallbyggnad, servicebyggnad och markarbeten för hela området. Komponent: Övertryck: Traditionell: Yttre mark samt ispist 19,30 Mkr 19,30 Mkr Flytt av befintlig kylanläggning 5,00 Mkr 5,00 Mkr Grund 3,70 Mkr 3,70 Mkr Hallbyggnad 20,50 Mkr 44,40 Mkr Servicebyggnad 20,10 Mkr 20,10 Mkr Samhällets avgifter 0,30 Mkr 0,30 Mkr Summa: 68,90 Mkr 92,80 Mkr Projektering, byggledning 2,5 % 1,72 Mkr 2,32 Mkr Oförutsett 5 % 3,40 Mkr 4,60 Mkr Totalt: 74,02 Mkr 99,72 Mkr Totalkostnadskalkyler Nedanstående kalkyler är baserade på Arena Ljusdal AB:s kostnad år 1 för att driva verksamheten i fastigheten samt för försäljning och administration. Kostnadspost: Övertryck: Traditionell: Kapitalkostnader (4 % ränta) 5,25 Mkr 6,00 Mkr Personal (kommunal verksamhet) 1,20 Mkr 1,20 Mkr Personal (arenabolaget) 1,00 Mkr 1,00 Mkr Övriga omkostnader 0,60 Mkr 0,60 Mkr Energi fjärrvärme 0,37 Mkr 0,68 Mkr El belysning, kyla, ventilation 1,51 Mkr 1,12 Mkr Summa: 9,93 Mkr 10,60 Mkr Noter: Övertryckshallen är beräknad att skrivas av med 3 % per år och den traditionella hallen med 2 % per år. I båda fallen är detta ett generellt antagande. Temperaturen är beräknad till 3 grader för övertryckshallen och 8 grader för traditionella hallen. Sidan 16 av 25

17 Kapitalkostnaderna utgår från ett lån till 4 % ränta som kräver kommunal säkerhet. Förslag till Ljusdal Kommuns insats i investering och drift En förutsättning för projektets genomförande är ett långsiktigt kommunalt hyresavtal för de verksamheter som kan hänföras till kommunal verksamhet. Kommunchefen har fått i uppdrag att föreslå på vilka sätt Ljusdals Kommun kan medverka med finansiering för byggande och drift av evenemangsarenan, för att uppnå den mest optimala lösningen ur båda parters perspektiv. (Se beslutsunderlag från kommunchefen.) Närings och föreningslivets egna kapital och intäkter i Arena Ljusdal AB Arena Ljusdal AB och dess försäljningschef bidrar till finansieringen av evenemangsarenan genom aktie och eget kapital, intäkter via sponsring och intäkter för uthyrning av arenan och övriga utrymmen eller övriga rättigheter för alla typer av kommersiella evenemang. Detta kommer att vara ett ständigt pågående arbete som måste ges tid över flera år att uppnå sin maximala potential. Vad gäller hyresintäkter från kommersiella evenemang så knyts de aktörer som redan idag genomför befintliga evenemang upp genom hyresavtal för så lång period som möjligt. Arena Ljusdal och Ljusdals Kommun måste arbeta för att det lokala förenings och näringslivet blir de som i huvudsak tar ansvar för att nya evenemang kommer till. Ur detta perspektiv måste också kunskapen kring arrangörskap och inte minst finansiering av evenemang läras ut och långsiktiga samarbeten med pålitliga produktionspartners avtalas. Eget kapital/resultat av aktieteckning Bolaget hade vid uppstart ett eget kapital om kr tillsatt av grundarna. Under höstens utredningsfas har beslutats att kommande nyemission ska erbjuda privatpersoner att teckna enskilda aktier till ett värde om 500 kr styck. Juridiska personer erbjuds att teckna poster om minimum 20 aktier till ett värde av kr. Detta för att skapa en så solid ekonomisk grund som möjligt för bolaget att bedriva verksamheten från men även för att åskådliggöra hur stor och bred förankring projektet har. Under hösten har vi hållit informationsmöten mot olika grupperingar i samhället, informerat varje helg på Centrumhuset, deltagit vid olika evenemang samt annonserat i lokal press. Arena Ljusdal AB har som mål att ha uppnått ett eget kapital om 4 Mkr från privatpersoner och näringsliv innan byggstart. Resultat av inkomna teckningsanmälningar för aktier t.o.m : 73 företag till ett värde av: kr 879 privatpersoner till ett värde av: kr Totalt: kr Vi har fått synpunkter från ett antal företag som tyckt att kr är för mycket pengar att satsa, men som säger att de skulle gå in i projektet om kr var ett alternativ. Dessa kan vi fånga upp vid eventuella framtida nyemissioner. Sidan 17 av 25

18 Sponsring: Vi arbetar med en sponsorstruktur som innebär att större delen av de årliga intäkterna ska komma från aktörer nationellt istället för lokalt. Detta för att inte konkurrera ut den befintliga föreningssponsring som redan är ett nödvändigt tillskott för kommunens föreningar i deras årliga verksamhet. Ramen för sponsorstrukturen omfattar 1,25 Mkr/år och består av: 1 namnsponsor. Minimum värde motsvarande kr/år i minimum 5 år. Min 2/Max 4 huvudsponsorer. Minimum värde motsvarande kr/år i minimum 3 år. Min 6/Max 10 lokala sponsorer. Minimum värde motsvarande kr/år i minimum 1 år. Min 6/Max 10 officiella leverantörer. Minimum värde motsvarande kr/år i minimum 1 år. Resultat av inkomna teckningsanmälningar för sponsorskap t.o.m : 2011: kr 2012: kr 2013: kr (3 st huvudsponsorer, 4 st lokala sponsorer, 5 st officiella leverantörer) Hyresintäkter kommersiella evenemang: Kanske den allra viktigaste av alla intäkter på grund av att den största positiva samhällsekonomiska effekten uppnås av de evenemang arenan ger upphov till. För att få nya hyresgäster/evenemangsarrangörer krävs framförallt ett aktivt nätverkande med de tidigare utpekade lokala nyckelorganisationerna. Arenabolaget måste finnas till hands för att hjälpa fram idéer till evenemangsuppslag, agera rådgivare om hur ett evenemangsprojekt kan finansieras och för att hänvisa till leverantörer inom mässproduktion, catering, ljud ljus och bildteknik, transport och logi. Vi tror även att lokala initiativtagare bör erbjudas en flexibel hyreskostnad som är låg i början och öka över tiden som evenemanget blir återkommande och får större intäkter. För att ge en så realistisk uppskattning som möjligt över förväntade intäkter har vi valt att i första hand räkna de evenemang som vi med stor säkerhet kan säga blir av. Någon hundraprocentig garanti kan aldrig ges då arenabolaget i likhet med sina konkurrenter måste kunna erbjuda liknande avbokningsvillkor som anses vara branschpraxis. Resultat av inkomna intresseanmälningar för hyra t.o.m : 2011: Aug. Mässa. 7 dagar. Okt. Nöjesevenemang + mässa. 7 dagar. Okt. Idrottsevenemang. 7 dagar Dec. Mässa. 2 dagar. Nuläge totalt 2011: kr 2012: Juli. Mässa. 5 dagar. Ospec månad. Mässa. 2 dagar. Okt. Idrottsevenemang. 7 dagar. Sidan 18 av 25

19 Nuläge totalt 2012: kr 2013: Aug. Mässa. 7 dagar. Okt. Idrottsevenemang. 7 dagar. Nuläge totalt 2013: kr 2014: Juli. Mässa. 5 dagar. Okt. Idrottsevenemang. 7 dagar. Nuläge totalt 2014: kr Till dessa intäkter ska kommunens hyra för kommunal verksamhet under dessa år läggas. Potentiella intäkter från kommersiella evenemang av lokala arrangörer: Under arbetet med beslutsunderlaget har vi träffat flera olika lokala aktörer och tillsammans diskuterat möjligheter och idéer till nya kommersiella evenemang. Det är viktigt att dessa aktörer lär sig hur evenemang kan skapa större intäkter åt den egna verksamheten och betydelsen av att många fler än idag tar initiativ till att göra nya evenemang. Vi har valt att uppskatta potentialen för hyresintäkter kring de tänkta evenemangen samt viktat dem med 50 % möjlighet att de förverkligas. Det ska ses som en initial ambitionsnivå som respektive kontaktperson kommer sträva efter att uppnå. Ytterligare idéer som inkommit och som ska utvecklas vidare rör främst hälsa/fitness, hästsport, större mästerskap inom mindre idrotter såsom curling, judo m.m. Ytterligare kontakter måste även tas med de personer som bor i kommunen och är kända inom underhållningsbranschen. Mittia arbetar mot att hyra tid i Arena Ljusdal för sin mäss och eventverksamhet med kr/år. Handeln i Ljusdal: Ljusdal Super Sale. Ett evenemang för butiker inom 2 timmars radie från Ljusdal som innebär butiker som säljer ut varor till vrakpriser, auktion, uppträdanden, modevisning etc. Uppskattad intäkt kr per år. (Kontaktperson: Peter Skyttner, Svensk Handel i Ljusdal) Musikevenemang. CaVa Produktion, Cajsa Hedberg är en av få arrangörer av större musikevenemang i Hälsingland. Hon bedömer möjligheterna som stora att kunna arrangera större konserter i Arena Ljusdal. Hon menar att det bl a öppnas många möjligheter genom närheten till järnvägen och därigenom samarbeten med bl a SJ Event, Inlandsbanan och X trafik för besökare utanför Ljusdals Kommun. Uppskattad intäkt kr per år. (Kontaktperson Cajsa Hedberg, CaVa Produktion) Närljus genom sina tre näringslivsutvecklare förmedlar följande: Närljus ser utvecklingen av en evenemangsarena som mycket viktig och värdefull, framförallt för att det ger en ökad möjlighet att utveckla de mässkoncept vi redan idag ser. NärLjus kommer att stötta och driva på de branscher man arbetar med för att de skall ges Sidan 19 av 25

20 möjlighet till specifika mässarrangemang. Här är det aktuella projektet Bioenergi ett bra exempel på hur vi aktivt bidrar till hur nya mässor kan komma till, med både personella och ekonomiska resurser. Arena Ljusdal kommer även att titta vidare på följande möjliga nya koncept och uppskattar den ekonomiska potentialen: Nya evenemang från turism/upplevelseindustrin: En mässa som fokuserar på krav, rättvisemärkt och ekologiskt odlad mat & dryck skulle direkt stötta de aktörer som finns inom den lokala turism/upplevelseindustrin. Ett sådant evenemang bör ha förutsättningar att attrahera såväl branschfolk och media som intresserade konsumenter. Ett samarbete mellan de lokala livsmedelshandlarna, restaurangerna och matproducenterna är möjlig arrangör. Inom Äventyr & Vildmark är Ljusdal/Järvsö ett attraktivt område. En mässa som marknadsför de anläggningar och aktiviteter, utrustning mm. som erbjuds i mellan/norra Sverige, bör röna stort intresse från såväl svenska som internationella intressenter och köpare. Arena Ljusdal uppskattar den ekonomiska potentialen för nya evenemang till kr per år. Tjänsteföretagen i Ljusdals kommun inom bl a support, Information Broker och media utgör en stor del av företagandet. Mässor kring berörda telecom/it system, och lärande event för anställda inom sälj/support verksamhet kan ge ökad lönsamhet och samtidigt attrahera besökare till Ljusdal. Arena Ljusdal uppskattar potentialen för nya evenemang till kr per år. Tillverkningsindustrin i Ljusdals kommun är den som idag mest hör hemma i och står bakom befintliga Mittia mässor. Nya typer av evenemang såsom en mässa där industriföretag från mellan/norra Sverige profilerar sig som ett starkt alternativ till produktion i låglöneländer eller en mässa fokuserad på export kan hjälpa till att öka deras lönsamhet och samtidigt attrahera besökare till Ljusdal. Arena Ljusdal uppskattar potentialen för nya evenemang till kr per år. Ovanstående potentiella intäkter genom kommersiella evenemang från lokala arrangörer ger viktade intäkter totalt åt Arena Ljusdal med kr per år. Intäkter från kommersiella evenemang av icke lokala arrangörer: Under förstudien har inga kontakter tagits med icke lokala arrangörer av kommersiella evenemang. Vi vet däremot att det finns möjligheter till intäkter härifrån om man bland annat beaktar befintligt utbud i Järvsö, möjligheten till inresande med tåg och inte minst förekomsten av en flexibel arena med en i jämförelse fördelaktig hyresnivå. Sidan 20 av 25