1/2013. En levande landsbygd?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1/2013. En levande landsbygd?"

Transkript

1 1/2013 En levande landsbygd?

2 På vår vandring genom livet möter vi många frågor som vi aldrig finner svaret på. Nu när vi, enligt Rickard Axdorff, gått in i ifrågasättandets år har vi på redaktionen kanske funnit svaret på vad som menas med ordet skogstokig. Nedanstående ledartext kan läsas i en av Sveriges största branschtidningar för skogsindustrin. Våga fråga varför! Jag hoppas att 2013 blir ifrågasättandets år. Vi i skogsbruket behöver ställa följdfrågan varför lite oftare och i fler sammanhang. Ett större antal påståenden används som sanningar som drabbar vår verksamhet när vi tvingas följa dem. I viss mån är det vi själva som är arkitekter till dem, vilket inte gör dem mer sanna för det. Vi måste vara kritiska, våga ifrågasätta och ställa följdfrågan varför även om det är obekvämt. Jag tänkte här ta upp några av alla dessa utsagor som förtjänar att ifrågasättas. Första varför: Arealen skogsmark i Sverige som har ägarformen aktiebolag får inte öka. Varför? Det är näst intill omöjligt att omvandla skog som ägs av en privatperson till att ägas i aktiebolagsform, men varför? Vad är det som är så samhällsomstörtande med en ökad areal skogsmark i Sverige som är aktiebolagsägd? Jag har svårt att tro att ett aktiebolag skulle vara en sämre markförvaltare än en enskild firma. Jag har också svårt att tro att ett aktiebolag skulle förse industrin med mer eller mindre virke, om nu det är problemet. Jag har även svårt att se att priset på egendomar skulle skena i höjden på grund av detta. Och om så nu skulle ske, spelar det väl lagstiftaren ingen roll. Våga fråga varför! Andra varför: Alla skogslevande arter skall skyddas från utrotning. Varför? Arter har i alla tider kommit och gått alldeles oavsett om vi människor försökt stoppa det eller inte. Mycket talar för att naturen även fortsättningsvis kommer att ha sin gång och att arter fortsätter komma och gå. Utöver denna moraliska aspekt är det viktigt att stoppa utarmningen av världens genbank, eller? Om man funderar kring att det bara skiljer någon enstaka procent i genuppsättning mellan människor och apor så undrar jag hur mycket det skiljer på en vitryggig hackspett och en tretåig dito. Är det verkligen katastrof om den ena försvinner? Vi bygger vår skogspolitik delvis på antagandet om att inga arter ska tillåtas försvinna. Våga fråga varför! Tredje varför: Produktionsmål och miljömål ska vara jämställda i skogspolitiken. Varför? Hur kan det komma sig att detta mål inte ifrågasätts mer? Utöver att det drabbar skogsägarna både socialt och ekonomiskt saknar begreppet enligt mig samhällsekonomisk och vetenskaplig höjd. Dessutom är målen om inte helt så delvis omöjliga att mäta. Vi ska sköta skogen uthålligt så att den både ger god avkastning och tar hänsyn till natur och människa, men varför jämställt? Varför räcker inte förhållningen bruka utan att förbruka som det står i Skogsstyrelsens regleringsbrev? Varför ska en nations önskan om att vara bäst i klassen oavkortat åläggas ett antal företag i den gröna näringen? Våga fråga varför! Fjärde varför: Allemansrätten är en självklar del av allas tillgång till naturen. Varför? Allemansrättens innehåll diskuterades ivrigt under förra året. Ingen verkar dock ställa frågan varför vi ska ha den över huvud taget? Vad är det som gör att alla i alla lägen ska ha tillgång till din privata egendom, mer eller mindre utan förbehåll? Varför ska markägare i Sverige bjussa på det äventyr som det är att vistas i naturen? Varför ska det vara en självklarhet att en skogsägare bjuder på upplevelsen medan en nöjespark säljer biljetter? Våga fråga varför! Det finns mängder av tveksamma sanningar likt de jag har tagit upp här. Jag tror att om fler ställer frågan varför lite oftare kommer det så småningom märkas att svaren som ges är lika verkningslösa som kejsarens nya kläder. Åter igen; våga fråga varför! Rickard Axdorff, ledarskribent för tidningen Skogsaktuellt

3 Innehåll nr 1/2013 Fältbiologen är Fältbiologernas medlemstidning som utkommer med fyra nummer per år och distribueras gratis till alla medlemmar. Skolor och andra intresserade kan beställa prenumeration för 250 kr/år. Tidningen Fältbiologen produceras av en ideellt arbetande redaktion. Redaktionen kan komma att redigera inkomna texter. Texter och bilder som återfinns i den tryckta tidningen publiceras även på Fältbiologens hemsida För icke beställt material ansvaras ej. Prenumeration eller adressändring: Adress: Fältbiologen, Brunnsgatan 62, Gävle. Ansvarig utgivare: Lars Axelsson Hjälp till med FÄLTBIOLOGEN Fältbiologen är alla medlemmars tidning. Vill du skriva en artikel, en internrapport eller göra ett reportage? Har du fotografier eller vill illustrera något till tidningen? Ta då kontakt med redaktionen så blir vi väldigt glada, och så kan vi tillsammans arbeta fram den tidning vi vill ha! Skicka mejl till Omslag Framsida: Magnus Bjelkefelt Sidan 2: Redaktionen Baksida: Olof Åström Tryckinfo Tryck: Risbergs Information & Media AB Papper: Multi Art Matt 115 g, Svanenmärkt Upplaga: exemplar Tips och notiser 4 Filmtips, vargfakta och radioaktiva fiskar Aktionsbild 6 Gotland nu och då Hotspot 7 I Umeå flyter vattnet stilla Landsbygdsutveckling? 8 Eller är vi urbana i själen? Svårt för jordbruksfåglarna 12 Sånglärkor, gråsparvar och tofsvipor vantrivs Frön är också politik 16 Odlare bjuder EU motstånd om utsädet Ett år med fiskkryss 18 Följ med Erik och Elin under ytan Plöjningsfritt 20 Låt maskarna göra jobbet Tungt för odlingsjordarna 22 Markpackningsundersökningarna har börjat Bryter sönder landskapet 24 Gruvor är inte landsbygdens lösning Duvkompisen 26 Frallan vill bo hemma Redaktionen Magnus Bjelkefelt, Jennie Wadman, Kristin Hyltegren, Alva Anderberg, Svante Hansson, Andreas Hansen, Olof Åström. Mejl till redaktionen: Redaktionens blogg: faltbiologgen.wordpress.com Tack för er medverkan: Corinna Krikonenko Råstasjön måste räddas 27 Fågelsjön i Stockholm hotas av bebyggelse Minifältis 28 Falafelrulle, tack! Kultur 29 Norrland är inte Norrland i Norrland Experten 30 Gå emot ett domstolsbeslut? Kristin Hyltegren, Andreas Hansen, Alva Anderberg, Svante Hansson, Corinna Krikonenko, Magnus Bjelkefelt och Olof Åström. På bilden saknas Jennie Wadman. Foto: Olof Åström Krönika 30 På gården med årstiderna Internt 31 Starta klubb nu! Kalendarium 34 Fullproppat på aktivitetsfronten Fältbiologen 1/2013 3

4 Ledare & Notiser Landet är hemmaplan Fråga mig inte varför, men av någon anledning har jag lagt ett ganska vardagligt samtal på minnet från då jag var sju år gammal. Jag berättade för en klasskamrat att jag skulle åka till landet. Han förstod inte vad jag menade, vilket land? Jag försökte förklara, men han gick inte alls med på att man kunde kalla mina föräldrars sommarstuga för landet. Givetvis bodde han själv på en bondgård mitt på den uppländska lerslätten och förmodligen var han därför inte bekant med detta samlingsnamn på allt det som omgärdar våra tätorter. Ungefär tio år senare stod jag och en annan osnuten yngling öga mot öga i en boxningsring. Det var så kallad debattboxning under Arvikafestivalen och ämnet var vad som var bäst, stad eller land. Trots att jag rent geografiskt var på hemmaplan var det inte lätt att vinna gehör hos den underåriga publiken för glesbygdens charm med dess makligare puls och närhet till naturen. Min kombattant rev ner smattrande applåder med invändningen att där finns inget att göra. Frågan är kanske vad vi alla skulle göra utan landsbygden. Under ett föredrag om jordbrukspolitik för många år sedan hörde jag en fransk bonde säga: If you eat, you are involved. Även om maten vi alla äter kan vara en nyttig påminnelse om att vi fortfarande är beroende av en levande landsbygd ska man ha klart för sig att varken jord eller skog längre är huvudnäringar för flertalet människorna som bor där. Mellan gran och äng bor till största del pendlande mellanchefer, IT-farmare och sjuksköterskor. På sina håll finns även industrin kvar. I det sammanhanget är landskapets rekreativa värden mer betydelsefulla än dess produktionskapacitet för att behålla sitt befolkningsunderlag och locka nya människor. Ett föråldrat tänkande kring landsbygdens förutsättningar ligger alltjämt kvar, fokus ligger på jord- och skogsnäringarnas förmåga att producera stora volymer. Det finns all anledning att ägna en tanke åt vad landet egentligen är, en liten byhåla på den uppländska lerslätten, ett skogsplantage i norra Sveriges inland eller en plats där vi lever tillsammans med något som är större än oss själva. I ett annat Sverige Fotografen och filmaren Peter Gerdehag har under många år dokumenterat det gamla svenska jordbrukssamhället. Eller det som fortfarande finns kvar av Sverige som det såg ut för mer än ett halvt sekel sedan. Genom dokumentärfilmerna Bondens tid på jorden, Hästmannen, Kokvinnorna och Landet som inte längre är skildrar Gerdehag det småskaliga lantbrukets människor och deras mödor. Vi får genom årstiderna och fantastiskt foto följa dem genom arbete, glädjeämnen och en ständig närhet till sin omgivning. Det är vackert och sorgligt på samma gång, att det landet inte längre är. Åter till självhushåll Vad kan tillverkas av en tall? Hur gör man egen filmjölk? Hur får man bort en stor sten från sitt odlingsland? Hur fångas och tillagas en kråka? Hur stor yta matodling kräver en vegan? Odla kräftor? Köpa allmogefår? Hur hittar man ett hus att hyra på landet? Hur är det att flytta ut till landet och bli självförsörjande? Svar på detta och tusen tals andra praktiska nyttigheter kan hittas i tidningen Åter forum för självförsörjning och alternativt boende på landsbygden. Se också hemsidan foto: Peter Gerdehag Svante Hansson redaktionen 4 Fältbiologen 1/2013

5 Tips & Notiser Vårteckenrapporteringen är i full gång! Efter en lång period av mörker och kyla börjar äntligen vårtecknen att lysa upp tillvaron för vintertrötta själar. Småfåglarna brister ut i sång, och de första blåsipporna tittar fram ur de snöbefriade markerna. De första insekterna kryper upp i solvärmen, och vissa tar sina första barfotasteg i gräset. Har du också sett något vårtecken som du vill dela med dig av? Tassa in på hemsidan och rapportera ditt vårtecken! Skåne sämst på ekologiskt Bara 5,6 procent av Skånes jordbruksmark odlas ekologiskt. Skärpning Skånebönder! 2500 Så många gånger högre var graden av radioaktivitet i en fisk som fångades utanför det havererade kärnkraftverket Fukushima i Japan, jämfört med gällande gränsvärden. Mångfald in på bara kroppen En tilltagande frekvens av intimrakning har lett till att flatlusen är på tillbakagång. Till Helsingborgs Dagblad uppger hudläkaren Mats Bjellerup att arten kommit att bli mycket ovanlig, själv stöter han på den lilla parasiten högst någon gång om året. Det saknas uppgifter om vad populationen har för bevarandestatus i Sverige. Artportalen har ännu inte fått några observationer inrapporterade. Reclaim the Fields återta marken! La Via Campesina är en rörelse som verkar för att försvara det småskaliga jordbruket som en väg till social rättvisa och värdighet. Runt 200 miljoner småbönder, jordlösa, kvinnliga jordbrukare, ursprungsfolk, invandrare och jordbruksarbetare från hela världen är knutna till La Via Campesina. Mellan 2007 och 2008 startades en ungdomsrörelse inom den europeiska delen av La Via Campesina som fick namnet Reclaim the Fields. Mer info på Junselevargen speglar vargstammens situation Regeringens va rgpolitik har den senaste tiden präglats av stor ovisshet. Ett bevis på detta går att se i fallet med den så kalllade Junselevargen, även kallad Rödluvan. Varghonan, som är en genetiskt viktig varg som invandrat från Finland/Ryssland, infångades inom renbetesområdet för första gången i mars 2011 och släpptes i Kilsbergen i Örebro län. Men efter frisläppandet vandrade hon nästan 100 mil tillbaka till renbetesområdet. Hon flyttades igen i december, återvände och flyttades en tredje gång februari 2012, men tog sig norrut igen och stannade i trakten av Junsele i Västernorrland. Under sommaren fick hon sällskap av en hane från Värmland. Berörda samebyar ansökte om skyddsjakt hos Naturvårdsverket men fick avslag. Efter att miljöminister Lena Ek besökt området i januari 2013 beviljade Naturvårdsverket skyddsjakt på båda vargarna. Rovdjursföreningen överklagade beslutet och jakten stoppades, men varghanen var redan död. En tid senare kom Förvaltningsrättens dom, som konstaterade att kriterierna för skyddsjakt ej var uppfyllda. Men bara några dagar senare kom Naturvårdsverket med ett nytt beslut om skyddsjakt. Flera organisationer överklagade direkt och jakten stoppades bara timmar efter att den börjat. Naturvårdsverket har nu sagt att man kommer fortsätta flytta vargen så länge som hon vandrar till renbetesområdet. Den 15 mars flyttades hon sedermera för fjärde gången, till Stockholms län. Regeringen står handfallna när det gäller att följa direktiven från EU. Genetiskt nya vargar ska tillföras stammen, men samtidigt försöker man tillmötesgå vargmotståndarna. Dessutom finns en strävan att hålla renbetesområdet fritt från varg, något som är mycket problematiskt för vargstammens fortlevnad. Junselevargen tycks ha bestämt sig för att leva bland renar, och frågan är hur länge detta djurplågeri får fortsätta. Om Naturvårdsverket håller sitt ord finns risk att denna varg får leva hela sitt liv på vandring efter ett hem som hon aldrig når. Andreas Hansen Fältbiologen 1/2013 5

6 Aktionsbild Skicka in dina bästa aktionsbilder till Fältbiologerna Foto: Mart Marend Kalkbrottens historia är lång text och foto: Olof Åström År 1977 hölls Fältbiologernas riksårsmöte i Visby. Förutom själva årsmötet hölls en stor demonstration mot företaget Cementas planer på att anlägga ett 50 hektar stort kalkbrott på naturområdet File Hajdar. Cirka 600 fältbiologer gick längs Visbys gator och ifrågasatte lämpligheten i att göra ett stort dagbrott i ett känsligt och viktigt naturområde. Vattenfrågan engagerar många, hur tillgången till vatten på norra Gotland kommer bli efter brottet vet ingen. I år, 2013, var det dags igen för ett riksårsmöte på Gotland. Mycket var säkert sig likt, mötet ägde rum i Visby och även denna gång gjordes en demonstration mot kalkindustrin. Denna gång är det företaget Nordkalk som vill bryta ett 170 hektar stort område i en skog med endemiska arter. På 36 år har inte mycket ändrats, kalkindustrin använder samma argument för att få bryta. Jobben är viktigast och vattnet försvinner inte, heter det. Ingen hänsyn till naturen tas heller denna gång, varken till de arter som riskerar att försvinna eller till vattenförsörjningen på norra Gotland. Förhoppningsvis behöver vi inte demonstrera för samma sak igen om 35 år. 6 Fältbiologen 1/2013

7 Hotspot Där livet flyter fram text: Viktor Vikman foto: Svante Hansson Rakt igenom Umeå flyter det stora glittrande vattnet insprängt i det platta landskapet. Älven, vattnet som varit centralt för bosättningarna och livet upp längs Norrlandskusten, tycks nu passera de flesta nästan obemärkt. Från mitt fönster vid Broparken ser jag de stora vattenmassorna rinna förbi, med stadens brus runtomkring. Här sker mötet mellan natur och kultur. De är starkt sammantvinnade, och samtidigt varandras motpoler. Här sitter jag på mitt rum, som en del av kulturen och samhället. Jag har en syssla, en roll som jag förväntas fylla. Det är ett ständigt presterande och på ett sätt legitimerande av min plats. I samhället eftersträvar vi kontroll. Naturen är kaos. Den går inte att kontrollera för då upphör den att vara just natur och uppgår i människans kulturella projekt. I naturen finns det större sammanhanget och här finns nuet. Att vara ute blir att uppslukas av nuet och sugas in i det som finns omkring en. Från mitt fönster ser jag nu på vårvintern människor som vänder ansiktet mot solen och låter de varma strålarna slå ner på kinderna och vibrera sig in i porerna. De vilar i nuet, tänker jag med ett leende. Jag brukar sitta på liggunderlaget i en solgrop och smälta intrycken. Här finns stadens ljud med bilar, slammer från en byggplats och knastret från grus under cykeldäck då de rullar över cykelbron mot Teg, en hund som skäller och människor som småpratar. Där finns också ljudet av snön som smälter och börjar droppa, vårfåglar som trummar sina glada trudelutter och ett dovt sjungande i den stora isen som rör sig av spänning. Ute på älven ringlar ett ensamt skidspår. Stavspåren skvallrar om två åkare. På ett annat ställe syns ett skoterspår. Älven är förrädisk, med sitt virvlande strömmande vatten som utan att det syns kan gröpa ur isen underifrån. Ändå sker det sällan olyckor. När jag själv skidar iväg en bit uppströms, givetvis med isdubbar och genomtänkta vägval, försvinner allt mer av civilisationen. Ovanför grantopparna i den branta älvsluttningen skymtar dock Volvo lastvagnars skorstenar. På andra älvbanken dominerar lövträd som ett vittnesmål på den öppnare terrängtypen och att området runt Grubbe och Umedalen använts som odlings- och betesmark. Nu är jag ensam med älven. Här är det strömt och vattnet öppnar upp. I snön på isen finns spår av änder som passat på att dricka och tvätta sig i det öppna vattnet. Längre upp blir de öppna partierna större och jag väljer att vända tillbaka. Vattnets inbjudande porlande lockar till lek och bad och mina tankar snuddar vid alla dem som om sommarens heta dagar tar bussen till Baggböle för att sedan guppande i en uppblåsbar gummibåt flyta hela vägen ner till Umeå. Umeälven är en plats präglad av natur, såväl som kultur. Här finns möjlighet att uppleva årets skiftningar och ge sig ut på alla möjliga äventyr och upptäcktsfärder. Framförallt har älven blivit viktig för mig för att inse att naturen inte enbart är de vidsträckta fjällen och den mäktiga skogen utan att den finns där, ibland halvt i dunkel, mitt i hjärtat av staden. Fältbiologen 1/2013 7

8 Vilken väg tar landsbygden? text: Alva Anderberg bild: Alva Anderberg och Magnus Bjelkefelt Varför blir frågor om landsbygd och skogspolitik aldrig särskilt stora? Den biologiska mångfalden dräneras i såväl Skånes lapptäcke av åkrar som virkesplantagen som täcker halva Sverige. Innan Maciej Zarembas stora artikelserie i DN hördes det knappt ett knyst i riksmedia om att hela Sveriges skogslandskap blivit raka alléer. Vi har idag extremt mycket lättillgänglig information om vår miljöpåverkan, men ändå händer inget av betydelse. Det handlar om politik, makt och pengar, och inte minst om avbefolkningen av landsbygden. Tomt ekar påbudet Hela Sverige ska leva! För de flesta människorna bor idag i städer, inte mitt uppe i förändringen av landskapet. 8 Fältbiologen 1/2013

9 Vi älskar naturen. Det ingår i vår nationella självbild, menar Lars Kardell, pensionerad professor vid Sveriges lantbruks universitet (SLU). Han har författat en rapport som behandlar svenskars skogsvanor, som har minskat drastiskt de senaste trettio åren. Enligt rapporten påstår vi att vi är ute i skog och mark 5 6 gånger oftare än vi i själva verket är. Han drar slutsatsen att det är den allmänna naiviteten i samhället, att folk blir vuxna senare, känner otrygghet i att släppa iväg sina barn etcetera, som är boven i dramat. Malin Krutmeijer kommenterar rapporten i Ordfronts temanummer om skogen från 2009 och tycker att förklaringen är enklare än så: Kanske är det helt enkelt så att svenskarna har blivit urbana i själen? Hon tycker att det är oproblematiskt att vi hellre vill hänga på stan. Många barn som växer upp i städer har ingen daglig kontakt med natur. De flesta har aldrig gått vilse i en skog, men nästan alla har blivit borttappade i ett köpcentrum. Men hur kommer framtiden att se ut, när människor i så stor utsträckning bara befinner sig i människokonstruerad miljö? När tryggheten är större i shoppinggallerior än i en skog? Trots att själen är ett suspekt begrepp så kanske Krutmeijer har en poäng. Men vad innebär det för oss att vi blivit urbana i själen? Året då Ordfronts temanummer kom ut var första gången då mer än halva jordens befolkning beräknades bo i städer. Yvonne Gunnarsdotter är kulturantropolog och lektor på landsbygdsutvecklingsprogrammet på SLU i Uppsala. Urbaniseringen sker över hela världen och den ökar snabbt. Det är inte så bra för ur ett globalt perspektiv är majoriteten som söker sig till städerna väldigt fattiga och skulle nog ha en bättre levnadsstandard om de bodde på landet och odlade. Det är en kontroversiell åsikt då industrialism i många fall anses vara det enda steget mot utveckling och livsförbättring. I Sverige bor redan 84 procent av invånarna på de 1,3 procent av landets yta som utgör tätort och denna andel förväntas öka. Det innebär att de allra flesta människor bor långt från den miljö och natur som producerar deras dagliga basbehov av mat och råvaror. För att klara att försörja alla dessa människor är dagens industrialiserade jordbruk specialiserat och storskaligt. Både maskinerna och konstgödslet är direkt oljeberoende och hela maskineriet utgör i många fall en nettoförlust av energi. Om oljan skulle ta slut har Sverige extremt dålig beredskap vad gäller matförsörjning. Många länder jobbar med att utveckla starkare inhemsk livsmedelsproduktion, men Sverige Fältbiologen 1/2013 9

10 Det finns många bra exempel på levande landsbygd men trenden på sikt är att den dör. blir allt mer beroende av den mat omvärlden producerar. Idag importeras nära hälften av all mat som konsumeras i Sverige. De svenska heltidsbönderna blir allt färre. Om trenden fortsätter så försvinner den siste bonden redan om 12 till 13 år, rapporterar Ekot. Svenskt lantbruk hade ju naturligtvis sett bättre ut i dag om vi hade lyckats att få ut de mervärden som vi faktiskt har. Med bättre djuromsorg, högre standard på stallar och miljökrav i växtodlingen. Men det har inte gett resultat, man säljer inte på det. Det är väldigt få politiker som pratar om vikten av en livskraftig livsmedelsproduktion, säger vice ordförande i Lantbrukarnas riksförbund Thomas Magnusson till Sveriges Radio. Det är helt klart en svår ekvation när jordbrukare vill odla ekologiskt eller ha schysst djurhållning samtidigt som kommun och landsting köper upp så billig mat som möjligt till skolorna och äldrevården. Det är att motarbeta lokal hållbarhet. Överlag saknar också städernas efterfrågan på ekologiskt och veganskt geografisk koppling till de platser och människor som ska leverera produkterna. Ett nätverk som jobbar med att bygga upp lokal hållbarhet och livsmedelsförankring är Omställningsrörelsen. Där finns helt klart rotat engagemang, men för att uppnå omställning av hela samhället krävs uppslutning på bredare front. Det måste bli lättare för vem som helst, inte bara en driven eldsjäl, att kunna bosätta sig på landet. Omställningsrörelsen har kallats för en medelklassens diskussionsklubb och det finns en viss sanning i det. Men jag uppmuntrar den ändå, för jag tror att det som de pratar om i grunden är det rätta att göra. Att bygga upp lokal resiliens [förmågan att återhämta sig eller motstå störningar, red. anm.] och agera kollektivt är extremt viktigt, kommenterar finansanalytikern och klimatprofilen Nicole Foss till tidningen Effekt. Det är nämligen svårt att vara något annat än stadsmänniska idag och det finns det sorgligt gott om exempel på. När akutvården på Doroteas sjukstuga samt Åseles ambulans skulle läggas ned formades en aktionsgrupp av pensionärer, unga och personal som organiserade en långvarig ockupation. De har nu ockuperat i ett år, samlat in tillräckligt många namn för en folkomröstning i länet och även bidragit till Lapplandsupproret, en förening som motarbetar den regionala åderlåtningen av sjukvård och service. Det är kärv direkt aktion av det nödvändigaste slaget. Och det nämns knappt i riksmedia. De som en dag önskar kunna slå sig ner på landet, oroar sig för arbetstillfällen, sammanhang och gemenskap. Den lösningsorienterade landbygdsutveckling som bjuds av politikerna handlar nästan bara om sänkta skatter för småföretagare. En utredning av de största reformerna sedan 2006 som vi låtit riksdagens utredningstjänst göra visar hur de ensidigt gynnat Stockholm på bekostnad av övriga landet, skriver Miljöpartiets Tina Ehn och Gustav Fridolin i DN apropå alliansregeringens politik. Även Miljöpartiet fokuserar dock mest på att förenkla för småföretagarna som lösning på problemen. Kristine Mattssons bok Landet utanför från 2010 skildrar konsekvenserna av en utebliven landsbygdspolitik genom välskrivna reportage från hela Sverige, men beger sig även till vårt grannland. På andra sidan fjällmassiven finner hon en annan landsbygdspolitik. I Norge framträder levande odlingslandskap där man i Sverige skulle ha funnit öde fjällvärld. I norska regeringens proposition från 2009 Lokal vekstkraft och framtidstru slår de fast att alla i hela landet ska ha en reell frihet att bosätta sig var de vill, även om det är långt från storstäder och glest befolkat. Det är med full insikt om att den inhemska livsmedelsproduktionen inte klarar sig på en global marknad. Den är viktig ändå, och det får kosta stora statliga subventioner. Dessutom har Norges kommuner lokal beskattningsrätt på industri och fastigheter, vilket gör att pengar från vattenkraft och skogsnäring som i Sverige skulle hamnat i statskassan, stannar i bygden. De har även skuldavskrivning av studielån som en morot för yngre att flytta från Oslo till de norra delarna av landet. Trots många av de här fördelarna ökar urbaniseringen även i Norge. Mycket saktare, men ändå säkert. Det finns många bra exempel på levande landsbygd men trenden på sikt är att den dör. Men vi behöver landsbygden. I och med peak-oil kommer vi att behöva mark att odla på och människor som vet hur man odlar och tar vara på naturresurser. Ett annat viktigt argument är att mångfald alltid är bra, även vad gäller livsstilar. Människor som kan laga och fixa saker själva och har andra värderingar än de som är norm i staden. Det går in i vart annat men jag tänker mig att samhället bygger på olika gemenskaper, säger Yvonne Gunnarsdotter. 10 Fältbiologen 1/2013

11 Det är lätt att förstå dragningskraften till staden, vid sidan av jobb finns det stora utbudet av sociala mötesplatser och kulturella upplevelser. Men ju fler människor som bosätter sig i staden, desto fler kommer att växa upp där och uppleva den konstruerade stadsmiljön som sin trygghet. Det blir ett mönster där chansen att folk av ren vilja kommer att flytta ut på landet blir allt mindre. Frida Ärlemalm är 27 år och har gått mot trenden. Hon kommer från Stockholm men har flyttat till en by på landet där hon känner för att stanna. Hon saknar inte staden. Många vänner undrar om jag inte känner att jag missar mycket kulturellt men oftast känner jag inte det, för det kan jag skapa här, med folk omkring mig. Jag saknar eventuellt ett politiskt sammanhang. I en stad kan man vara selektiv med sitt sällskap och skita i dem man inte orkar med. På landet är man mer beroende av de som finns här. På gott och ont. Jag saknar inte att dricka öl varenda helg. Jag känner egentligen inte att jag har flyttat från, utan till. För Frida är det tydligt att hennes relation till miljö och mat har förändrats. Man får smuts under naglarna och förstår verkligen kretsloppet, att bajs och frö är lika viktiga. I stan blir kunskapen om sånt alltid rent teoretisk och då är det svårt att bli känslomässigt engagerad i problemen. Okej, konstgödsel är inte bra Här förstår jag det genom direkta handlingar. Mycket hantverk och att baka med surdeg blir så exotifierat i en stad. Här förstår man varför det är nödvändigt. Att människor är känslodrivna varelser behöver införlivas i miljödebatten och landsbygdspolitiken, förstås inte till nackdel för kunskap och fakta. Det viktiga är att inte särskilja dem. Det är synd att miljödebatten har börjat föras på ekonomernas språk, med ekosystemtjänsters värdering och utsläppsrätter, för vad som verkligen skulle behövas är mer känslomässig anknytning till varför vi måste lösa problemen, menar Yvonne Gunnarsdotter på Landsbygdsutvecklingsprogrammet. Trots allt verkar många människor kunna tänka sig ett liv längre bort från staden. Myndigheten Glesbygdsverket (numer ihopslagen med Tillväxtverket) fann i undersökningar att minst en halv miljon människor i Sverige mycket gärna skulle bosätta sig på landsbygden, om det bara gick. För det krävs politisk vision och att makten blir mer jämnfördelad, enligt Frida. Jag vill inte heller att vi ska återgå till de små industrisamhällena, jag vill att vi skapar något nytt utifrån de nya kunskaper som finns om teknik och miljö. Idag vilar hela miljöfrågan på individen, vilket är otroligt frustrerande. Det kommer att krävas politiska beslut och visioner för att detta ska kunna ske. Fältbiologen 1/

12 Sånglärkan och gråsparven två förlorare i jordbrukslandskapet text: Kristin Hyltegren foto: Peder Winding Under de senaste decennierna har jordbruket genomgått dramatiska förändringar. Det varierade landskapet, där åkermark, skog och betesmark har funnits sida vid sida, har ersatts av ett alltmer monotont landskap. Många fåglar knutna till jordbrukslandskapet har därmed fått betydligt kärvare förutsättningar. För att vända den negativa trenden och åter få sånglärkor och gråsparvar att trivas har flera projekt startats. 12 Fältbiologen 1/2013

13 Sveriges mark har förändrats från ett brutet landskap till monokulturer. I slättbygderna, där marken är produktiv, har jordbruket intensifierats. Blandningen av små åkrar, ängar och hagmarker har ersatts av stora, intensivt brukade åkrar. I skogsbygderna läggs jordbruk istället ner. Många av de arter som under århundraden har varit knutna till det traditionella småskaliga jordbrukslandskapet har därför fått problem. I Sverige är över arter som är knutna till jordbrukslandskapet rödlistade. En organismgrupp som har följts under lång tid och i många europeiska länder är fåglar. I EU har populationerna av fåglar knutna till jordbrukslandskapet minskat med drygt 50 procent sedan I Sverige ser det likadant ut. Bland de fågelarter som det går dåligt för är fåglarna i jordbrukslandskapet överrepresenterade jämfört med fåglarna i skogen, säger Sönke Eggers. Han är projektledare för projektet Fågelskådare och lantbrukare i samarbete för ökad biologisk mångfald, som drivs av Sveriges ornitologiska förening (SOF) tillsammans med Hushållningssällskapet. Projektet har varit igång sedan Varje år inventeras ungefär 80 gårdar i södra Sverige genom att lokala fågelskådare åker ut under senvår eller tidig sommar och räknar och artbestämmer fåglar, samt noterar vilka som visar tendens till häckning. Under hösten eller vintern kommer en rådgivare från Hushållningssällskapet ut och skriver ett rådgivningsbrev till lantbrukaren, där åtgärder för att gynna fåglarna som finns på markerna föreslås. Det går sämst för arter som både häckar och födosöker på åkern, säger Sönke och nämner storspov, tofsvipa, sånglärka, kornsparv och ortolansparv. De påverkas negativt av besprutning och hög, tät vegetation. Fåglarna blir övervuxna. De får problem att röra sig i vegetationen och hitta mat. Numera finns det nästan inga fåglar på åkern. De finns istället på gården eller i andra lite mer öppna miljöer. Under de senaste 35 åren har sånglärkorna blivit 75 procent färre. Arten är rödlistad, klassad som nära hotad. Rädda sånglärkan! lyder uppmaningen från ett projekt med samma namn. För 50 kronor kan privatpersoner hjälpa den folkkära fågeln genom att köpa en så kallad lärkruta. Det är en ruta på kvadratmeter som lämnas osådd i en åker, så att lärkorna får en plats med låg vegetation där de kan söka föda. Bonden som lämnar rutan får ekonomisk ersättning för att täcka den förlorade skörden och ge en liten vinst. Projektet startades av Upplands ornitologiska förening 2010 men har nu tagits över av Sveriges ornitologiska förening och blivit rikstäckande. Idén kommer från England, där studier har visat att åkrar med lärkrutor ger 50 procent fler flygfärdiga lärkungar än åkrar utan. När det gäller sånglärkan har det varit en dramatisk minskning av populationen som till stor del beror på intensifieringen av jordbruket. Småbiotoper försvinner och allt odlas upp i minsta detalj. De öppna dikena täcks över. Spannmålen blir för hög och lärkorna saknar tillgång till låg och gles vegetation. Åtgärden lärkrutan är väl lämpad för att komma åt den här typen av problematik, säger Tobias Nilsson som är projektledare för Rädda sånglärkan. Han ser dock ytterligare tre problem för sånglärkan, som man inte rår på med lärkrutorna. Det är nedläggningen av jordbruk i skogsbygder, användning av växtskyddsmedel och intensiv vallodling. Vall är hö och ensilage. Man odlar gräs som man slår så tidigt att lärkorna inte hinner få ut sina ungar. När lärkorna lägger ägg igen slår man igen innan ungarna kommer ut. I områden med mycket intensiv vallodling kan lärkorna i princip försvinna helt. Eftersom lärkorna behöver en viss aktivitet i landskapet blir även nedläggning av jord- Gråsparven är starkt kopplad till gården och vill ha en varierad närmiljö. Fältbiologen 1/

14 Sånglärkans livsmijö försvinner i rasande takt då jordbruket intensifieras. Den folkkära fågeln som är en symbol för våren är nu klassad som nära hotad. Ortolansparven finns det bara några spillror kvar av i södra Sverige. Foto: Magnus Bjelkefelt bruk ett problem. Sönke tycker dock att det är viktigt att skilja på när arter försvinner för att jordbruk läggs ner och när de försvinner på grund av förändringar eller miljöskador orsakade av jordbruket. Det kan finnas ett kulturellt värde i att ha många arter men det behöver inte ses som ett problem när markanvändningen förändras så att vissa arter försvinner och andra tillkommer, säger han. Det är värre till exempel om gifter kommer ut i vattnet och gör att fåglar dör. Plantering av skog är en annan sak. Man kan visserligen fråga sig hur skogen ser ut och om den passar de arter som lever där. Det kanske inte är så bra med en granplantering. Men då är det kanske där problemet ligger snarare än i att jordbruksmark ersätts med skog. Lärkrutorna är ett lite ovanligt naturvårdsprojekt på så sätt att det är inriktat på åkermark och inte betesmark och ängar, som naturvård i odlingslandskapet vanligtvis fokuserar på. Lärkrutorna är ett sätt att påverka lokalt på de gårdar som anlägger rutor men om intresset blir tillräckligt stort kan lärkpopulationen även påverkas nationellt. Lärkrutan är en åtgärd som är enkel och billig och man undviker målkonflikter. Det kostar ingenting för lantbrukarna. Vi försöker inte att göra det jävligt för lantbrukarna utan att hitta sådant som de kan införliva i sin praktik, säger Tobias. Rädda sånglärkan har en positiv framtoning. Vi försöker fokus era på möjligheterna. SOF i stort satsar mycket på samverkansprojekt och undviker konfrontation. En annan fågel som har minskat starkt är gråsparven. Under de senaste tre till fyra decen nierna har den minskat med 60 procent. Maria von Post har precis skrivit klart sin doktorsavhandling om gråsparvar och hur de har påverkats av förändringarna i jordbruket. Hon har studerat häckning, överlevnad och beteende hos gråsparvspopulationer på ett antal olika lantbruk i Skåne. Det kan finnas ett kulturellt värde i att ha många arter men det behöver inte ses som ett problem när markanvändningen förändras så att vissa arter försvinner och andra tillkommer. Områden med väldigt intensivt jordbruk har jämförts med områden med mer lågintensivt jordbruk, som är mer inriktat på djurhållning och bete än spannmålsodling. Populationsnedgången ser ut att vara kopplad till jordbrukets intensifiering. Under perioder då jordbrukspolitiken har varit inriktad mycket på effek tivitet och ökad produktion har gråsparvarna minskat mer, berättar Maria. När det gäller de fåglar som flyttar kan det ibland vara svårt att veta om en minskning beror på förändringar i Sverige eller i övervintringsområdena. Eftersom gråsparven inte flyttar kan man veta säkert att nedgången beror på de förändringar som skett här. Gråsparven är väldigt kopplad till gården, säger Maria. Den är ganska stationär. Under häckning rör den sig ungefär hundra meter omkring gården för födosök. Under vintern kan det handla om ett par kilometer. Förr gjorde alla gårdar lite av varje men nu har det skett en kraftig specialisering och man sysslar med antingen mjölk- eller köttproduktion eller växtproduktion. Det har missgynnat gråsparvarna, som behöver en varierad miljö. De vuxna sparvarna lever av frön men under häckningsperioden behövs insekter till ungarna. Gårdar med enbart djurproduktion har inte spannmålslager där gråsparvarna kan hitta föda och gårdar 14 Fältbiologen 1/2013

15 med enbart växtproduktion förlorar insekter som trivs i till exempel gödselhögar. Det är särskilt negativt för gråsparvarna när spannmålsproduktion försvinner men det är också negativt när djuren försvinner. Man har kunnat se på sparvarnas beteende att tillgången på insekter är sämre på gårdar utan djur men det är osäkert om skillnaden är så stor att det har effekter på populationsnivå. Det skulle behövas en miljöstödsform som förhindrar att specialiseringen fortsätter, säger Maria. Specialiseringen sker inte bara på gårdsnivå utan även på en regional nivå. Områden med bra jordar blir spannmålsområden och områden med lägre produktivitet blir mer extensiva djurgårdar. Det skulle förvåna mig om gråsparven var den enda arten som påverkades negativt av det här. Det är nog fler arter än gråsparvarna som är relativt stationära. Något annat som Maria har tittat på är hur gråsparvspopulationerna skiljer sig åt genetiskt. När det blir stora avstånd mellan populationerna och miljön däremellan gör att de inte gärna tar sig mellan varandra kan det bli en genetisk differentiering mellan populationerna. I Finland har en liknande studie gjorts på gråsparvspopulationer från hela landet. Prover från 80-talet visade knappt några signifikanta skillnader mellan populationerna men nya prover visar att differentieringen har ökat. De populationer som Maria och hennes kollegor tittade på i Skåne skiljde sig alla Tofsvipan både häckar och födosöker på åkern. Bland de fågelarter som det går dåligt för är fåglarna i jordbrukslandskapet överrepresenterade jämfört med fåglarna i skogen. signifikant åt, utom de som var allra närmast varandra, trots att det var ett relativt litet område som studerades. På sikt kan det här få negativa följder, säger Maria. Fåglarna får mindre motståndskraft mot sjukdomar och det blir större risk för inavel. Det är bra med en stor genetisk variation för att fåglarna ska kunna anpassa sig till exempel till klimatförändringar. Tobias efterlyser precis som Maria politiska åtgärder för att förbättra situationen för fåglar och andra arter knutna till jordbrukssamhället: Politiken har väldigt stor påverkan på hur det ser ut. Jordbrukets stödsystem är på väg att reformeras och i höst kommer en ny budget för hur jordbruksstödet ska fördelas i sju år framöver. Det är just nu man ska diskutera de här frågorna men i media är det helt tyst. Det är nu det ska bildas opinion. Det är nu miljöorganisationer ska göra sig hörda. EU:s jordbruksstöd minskar och Tobias tror att det med största sannolikhet kommer att påverka miljön negativt genom att miljöersättningar tas bort. Det här lägger ett stort ansvar på regeringen för att inte allt ska falla igenom, säger han. Det finns dock de som är beredda att genomföra åtgärder utan ersättning. Projektet Lantbrukare och fågelskådare i samverkan för ökad biologisk mångfald bygger helt på frivillighet. Det blir problematiskt när det ges ersättningar, för så fort ersättningarna försvinner så försvinner åtgärderna, säger Sönke. Nu håller man på och kartlägger hur effektiv rådgivningen har varit för att få lantbrukarna att genomföra åtgärder. Variationen är stor. På många gårdar har det inte hänt särskilt mycket men det finns också många positiva exempel. Det kan vara att lantbrukarna har satt upp fågelholkar, anlagt en fågelåker där spannmålet får stå kvar som fågelmat, anlagt lärkrutor, lämnat en blomrik kantzon eller börjat slå vallen en till två veckor senare så att storspoven och lärkorna hinner få ut sina ungar först. Att förändra beteenden är svårt och Sönke säger att det kan finnas en spärr mot att genomföra vissa åtgärder för att en del upplever att grannen tittar snett. Att åtgärder inte har genomförts behöver dock inte betyda att projektet inte har haft någon positiv påverkan. Kanske har bonden till exempel haft planer på att lägga igen ett dike men valt att avstå efter rådgivning. Den typen av positiv påverkan syns inte i uppföljningen. Ett mål framöver är att fokusera på de lantbrukare som är mest intresserade och följa deras gårdar under en längre period. Vissa gårdar skulle kunna bli demonstrationsgårdar dit folk kan komma på föredrag och studiebesök. På så sätt kan lantbrukarna få möjlighet att se hur det fungerar i praktiken och lära av varandra. Ett annat mål är att undersöka åtgärdernas effekter. Vissa åtgärder genomförs utan att man egentligen vet vilken nytta de har. Olika miljöstöd har hittills inte lyckats vända den negativa trenden men med större kunskap om vilka åtgärder som fungerar och var de gör mest nytta blir det lättare att få det att vända. Fältbiologen 1/

16 Fritt frö text: Axel Löfsved bild: Magnus Bjelkefelt EU och stora bolag har under många år anfört stora restriktioner mot handeln med fröer. De äldre grödorna slås ut till förmån för hårt förädlade sorter. Men det finns många som kämpar för att bevara äldre kulturgrödor som bidrar till den genetiska mångfalden. På samma sätt som det är viktigt med biologisk mångfald i den vilda naturen finns det stora fördelar med variation i odlingslandskapet. Mångfald är förutom sitt egenvärde också viktigt för att göra ett ekosystem motståndskraftigt mot störningar och förändringar i omgivningen. Det kan till exempel handla om förändringar i klimatet eller att vi människor introducerar nya arter. Genom att odla många olika sorter av samma gröda kan man förutom att få fler smaker och färger på maten också behålla en bredare genuppsättning där några av sorterna kanske kommer visa sig vara mycket bättre under de nya förutsättningar som klimatförändringar och förändrade odlingsmetoder kan föra med sig. Ett sätt att gynna den genetiska mångfalden i odlingslandskapet är att ta till vara på de gamla kulturväxter som förädlats fram genom historien. Företaget Runåbergs fröer har jobbat i 30 år med att odla fram och sälja ett brett sortiment av fröer. Många av sorterna är gamla kulturväxter och det mesta utsädet är ekologiskt framodlat. Runåbergs tar bestämt avstånd från genmodifierade växter och säljer inga så kallade F-1-hybrider. Dessa är kontrollerat framkorsade med en jämn kvalitet med de önskade egenskaperna men som tvingar odlaren att köpa nytt utsäde varje år istället för att kunna ta sina egna fröer. Johnny Andreasson, som var med och startade Runåbergs fröer, pratar gärna om frömarknaden och gamla kulturväxter. De är ofta tåligare mot sämre väder, säger han, när jag frågar varför det är viktigt att bevara de gamla odlade sorterna. Han tillägger att det dessutom är väldigt roligt med den variation av smak och utseende som finns bland de gamla sorterna. Johnny Andreasson berättar vidare att frömarknaden är hårt reglerad av EU. Det finns tre olika frölistor: den officiella sortlistan, bevarandesortlistan och amatörsortlistan. För att få sälja ett frö måste det vara med på någon av de tre listorna. Att få med en frösort på den officiella sortlistan är både dyrt och krångligt. De sorter som endast står med på amatörsortlistan och bevarandesortlistan, som tillkommit på senare tid, får bara säljas i små mängder. De nya listorna är litegrann plåster på såren för oss som har bråkat i alla år 16 Fältbiologen 1/2013

17 Spritböna. Phaseolus vulgaris, Borlotto. Majrova. Brassica rapa, Purple top white globe. Purjolök. Allium porrum, Hannibal. Haverrot. Tragopogon porrifolius, Gammal gotländsk. Till vänster: Frön av ringblomma (krokar), mangold (små frön) och vaxböna (bönor). men vi får se hur de listorna kommer att användas, säger Johnny. Han beskriver att det värsta med reglerna kring fröförsäljning är att de ändras ofta och utan förvarning. I augusti 2011 gick Jordbruksverket ut med att de skulle införa höga kontrollavgifter på alla frösorter som ett företag säljer. För ett företag som Runåbergs fröer som har väldigt många olika frösorter skulle kostnaderna vara ett otroligt hårt slag, men under våren 2012 kom plötsligt ett brev som sa att kontrollavgifterna var borttagna. Ett annat problem med att EU reglerar frömarknaden är att samma sortlistor gäller över ett stort geografiskt område. De sorter som fungerar i medelhavsregionen är helt andra än de som fungerar här. Problematiken grundar sig i att växtodlingen behandlas som vilken industri som helst. Likriktning och förenkling ska rationalisera verksamheten och öka de ekonomiska vinsterna. Odlingen borde istället vara lokalt förankrad med sorter som är anpassade efter förutsättningarna på varje plats. Det traditionella sättet att föröka och samtidigt förädla växtsorter är att varje år ta frön från de bästa plantorna och använda de fröna nästa odlingssäsong. Om man bara undviker spontana korsningar med liknande växter kan man på det här sättet successivt anpassa sorten till de förutsättningar man odlar under. De F-1-hybrider som de stora fröfirmorna förespråkar fungerar inte likadant. Plantorna från F-1-hybridfrön kommer att bli väldigt lika och skörden blir enhetlig. Det anses vara en fördel för att det har blivit normaliserat att grönsakerna i snabbköpet alltid ska se likadana ut. Däremot kommer plantor av de frön som en F-1- hybridplanta producerar bli väldigt olika sin moderplanta och i många fall kommer de inte alls ge en bra skörd. Eftersom fröfirmorna patentskyddar sina sorter gör det odlaren beroende av att köpa nya F-1-frön framkorsade på laboratorium från samma fröfirma varje år istället för att kunna ta sitt eget utsäde. Den svenska föreningen Sesam arbetar för att bevara och sprida traditionell fröodling och odling av ovanliga och gamla växtsorter. Föreningens medlemmar odlar och förökar växter för att kunna byta fröer. På detta sätt berörs man inte av regelverket kring fröförsäljning. Karin Lundström, informationssekreterare i Sesam, säger att de byter frön framför allt för att göra de ovanliga sorterna tillgängliga för människor. Det är som en odlad fildelning där den som har en sort delar med sig istället för att försöka vara ensam om sorten. Karin säger att föreningen inte driver något aktivt fröpolitiskt arbete, men det faktum att de går rakt emot EU:s fröpolitik är en tydligt politisk aktion. Jordbruksverkets officiella information säger att syftet med den stränga lagstiftningen är att köparen av frö ska vara garanterad att få ett friskt och rent utsäde av sorter med kända egenskaper och att det ska produceras tillräckligt med livsmedel ur försörjningssynpunkt. Om det säger Karin Lundström rakt av: Skitsnack! Det är bara för att de vill bestämma. Hon tillägger sedan att hon gör det som hon tror är bra för människor och struntar i system och regler. Karin försäkrar också att hon tror på att intresset för de gamla sorterna ökar och kommer mer i framtiden så länge vi som är unga vill att det ska bli så. Fältbiologen 1/

18 På djupet med fiskarna text och bild: Elin Sandberg och Erik Börjesson Har du tröttnat på att spana efter fanerogamer och fjäderfän? När du bestämt dig för att kryssa fisk kan du lägga kikare och lupp på hyllan. För Elin och Erik blev steget ner i vattnet början på ett spännande äventyr bland snultror och simpor. Vintermete från brygga (genom ett hål i isen) Vi inledde vårt år medfiskryssning redan den första januari. Vi riggade tre metspön nere vid badbryggan på Mollön utanför Uddevalla. Eftersom vi inte ville skada fiskarna mer än nödvändigt hade vi knipsat av hullingarna från krokarna och vi hade med oss en plastpåse att lägga fisken på. Det är mycket kallare uppe på land än nere i vattnet så där års och vi ville inte att fiskarna skulle ta skada av att ligga på den kalla bryggan. Vi skulle bli tvungna att artbestämma fisken snabbt och sedan fortslänga i den igen så vi hade läst in oss noga på de arter vi trodde vi skulle kunna få. Om något oväntat skulle dyka upp hade vi med oss kamera. Årets första kryss kände vi igen som en svart smörbult. Nästa fisk gjorde oss däremot något konfunderade. En lång slingrig sak som, vid senare efterforskningar av fotografierna vi i all hast knäppte, visade sig vara en tånglake. Skådning från båt (skåda från relingen) En solig majmorgon kom vi puttrande med båt i det marina naturreservatet Havstensfjord. Vi såg gång på gång hur blixtsnabba varelser pilade iväg under oss. De var upp till en halvmeter långa, mycket smala och glittrade till i grönt och silver när de försvann, slingrande som ormar. Med förtjusning konstaterade vi att det var näbbgäddor som var inne på det grunda vattnet och lekte. Just den här morgonen var hela fjorden full av näbbgäddor. Snorkel och håvning Det var varmt i luften men trots det kalla vattnet var snorkel premiären hett efterlängtad. Vi bytte om till badkläder och svingade oss över relingen. Väl i vattnet blev vi stående och huttrade med ytan vid midjan, framåtböjda så att cyklop glasögonen bröt vattenytan. Bäst som vi stod där och funderade på hur bra idé det här var fick vi syn på något som såg ut som en liten brun, tjock sjöhäst som glömt att permanenta svansen. Det var ingen tångsnälla, den var för tjock, så vad sjutton Nej, försvinn inte! Den lilla firren hade vänligheten att visa sig igen och vi kände igen den som en tångspigg. Lyckan var total eftersom vi nu lyckats kryssa Sveriges samtliga tre spiggarter! Snorkling med våtdräkter I slutet av juni hade vi skaffat oss varsin våtdräkt. Vi testade dem första gången i en vik vid Åbyfjorden. Vi blev inte kalla! Känsla infann sig att vi vara lika hemmahörande bland vågorna som vilken knubbsäl som helst. Vi rörde oss sakta framåt och följde havsbottnen precis på randen till bråddjupet där det kunde dyka upp spännande saker. Mest höll vi oss på grunt vatten där sikten var god. Vi träffade på en skärsnultra som allt sedan dess blivit något av en favoritart. Den uppförde sig som en blyg katt där den nosade runt i tången. Vi simmade vidare, det blev djupare. Snärjtång och alger stod som vajande furor i det havsgröna ljuset. Mitt bland stammarna stod en stor havsöring. Vi sträckte samtidigt ut händerna efter varandra för att ljudlöst kunna göra den andre uppmärksam på att den bara var några meter framför oss. Havsöringen hade vi tidigare sett kämpande i ena änden på en lina och sedan blodig på stranden. Nu såg vi den lugn, majestätisk och levande i sin naturliga miljö, utan att störa den på minsta vis. Vi hängde blickstilla i vattnet, öringen simmade långsamt iväg och försvann i halvdunklet. 18 Fältbiologen 1/2013

19 Nattsnorkling I början av september arrangerade vi en fältbiologexkursion till Kosters marina nationalpark där några arrangörer för en natt hade lyst upp snorkelleden med fluoricerande ljusstavar. Vi fick bland annat se tobis och ål. Om man har våtdräkt är nattsnorkling något att rekommendera eftersom många marina arter är mer aktiva på natten än på dagen. Man kan givetvis nattsnorkla utan våtdräkt om man inte störs av kallt vatten. Ett måste är däremot en dykarficklampa, dels för att du inte ser något överhuvudtaget annars, dels för att många fiskar blir nyfikna på ljuset. Elfiske När man elfiskar använder man sig av ett elaggregat och en lång sladd kopplad till en stav med en metallögla längst ner. Med hjälp av staven elektrifierar man vattnet och alla fiskar som befinner sig inom en radie av ungefär en meter från staven blir tillfälligt förlamade av strömmen och flyter upp till ytan. Då man undersökt fisken släpper man tillbaka dem. Så fort strömmen bryts mår fiskarna bra igen. Elfiske får inte användas av privatpersoner ens som inventeringsmetod, därför kan man tycka att våra elfiske-kryss är lite fuskiga. Vi hade turen att ha en kontakt som jobbade med just elfiske och vi fick gå med som assistenter. Vårt jobb innebar mest att trassla sladd och hålla hinken med fisk, men det var oerhört spännande att få se vad som kan finnas i en helt vanlig bäck: lax, stensimpa, lake, bäcknejonöga med flera. Att föra ner ström i vatten kan vara farligt. Försök inte att göra det hemma! Är du riktigt intresserad så försök hitta någon certifierad elfiskare att assistera. Fiskkryssaråret 2012 Av alla Sveriges fiskarter lyckades vi se och identifiera 32 stycken. Ungefär lika många såg vi utan att vi lyckades arta dem. Det har varit ett bra år. Fiskarna har varit snygga och oväntade och de fiskar vi ätit var goda. Snorklingarna har bjudit på de största upplevelserna då vi fått se fiskarna öga mot öga. Då har vi kunnat iaktta deras beteende, deras färger och former har varit så mycket vackrare än på land och känslan av att själv sväva bland dem är oslagbar. Det är en upplevelse av närhet och delaktighet som man sällan får vid andra djurspaningar. Nu sitter vi på sjön Långens is, i Lerdala, ibland bryter solen igenom molnen och det glittrar i snökristallerna. Vår fiskekompis Olivia har precis pimplat upp en björkna och första årskrysset är säkrat. Nu börjar det igen! Tips till dig som vill fiskkryssa: Finns det ett större akvarium på orten där du bor är det väldigt värt att besöka det om du vill öva dig på att artbestämma fisk från böcker. Själva tog vi Nationalnyckeln och begav oss till Universeum i Göteborg där vi ägnade en eftermiddag åt att utifrån bokens beskrivningar känna igen de svenska arter som fanns i akvarierna. Snorkling: Rör dig långsamt och granska botten noggrant så du inte missar något. Läs på i förväg om de arter du vill hitta så du vet hur du ska känna igen dem, böckerna måste man lämna på land. Är ni fler som snorklar så håll er nära varandra så ni kan visa varandra vad ni ser. Bestäm i förväg olika tecken som ni kan kommunicera med. Regler för fiskkryssande: Endast levande fisk får kryssas. Om det är fisk i fångenskap ska du själv ha fångat den, eller varit med på fisketuren då den fångats. Håvning: Blöt händerna innan du tar i fisken så du inte skadar dess skyddande slemskikt. Ha med en akvariepåse att studera småfisk i. Glöm inte bort att alla fiskar har varit små, småfiskarna kan ofta vara lättare att få tag i än de stora. Det finns väldigt många fiskarter som aldrig blir större än 10 centimeter. Därför är fiske med håv och små krokar ofta givande, det finns också flera varianter på fällor och små nät och burar för de här fiskarna, till exempel sänkhåv och landvad. Fältbiologen 1/

20 Odla utan plöjning text: Sofie Karlsson och Liselott Evasdotter bild: Jenny Luukkonen och Magnus Bjelkefelt I ungefär 5000 år har människan använt plogen som hjälp för att luckra jorden, vända ner skörderester och gödsel, ta bort ogräs och förbereda jorden för sådd. Men att vända på jorden är en av de största energikostnaderna i det svenska lantbruket. En kostnad i både pengar och koldioxidutsläpp. I naturliga ekosystem, till exempel gräsmark och skog rörs marken inte om utan är ständigt bevuxen eller täckt av organiskt material. De manipulerade och rubbade ekosystemen inom det industriella jordbruket bygger i mångt på att jorden ständigt störs av olika slags jordbearbetning, sådd och skörd. Men också i det konventionella jordbruket finns det sätt att minska bearbetningen av åkermarken. Denna form av alternativt odlingssystem kallas med ett samlingsnamn för reducerad bearbetning. Det innebär att jorden inte vänds, att plöjning inte görs varje år, att det görs färre överfarter med maskiner, att bearbetningen görs på ett mindre djup eller att det inte är någon bearbetning alls. Josef Appell är driftsansvarig på Gårdstånga Nygård i Skåne. Gården har hektar mark och på gården slutade de plöja Josef ser redan direkta effekter både på marken och på skörden. Vi började med ett plöjningsfritt odlingssystem av rent ekonomiska skäl men har med tiden sett en rad miljöfördelar. Dieselförbrukningen minskar, den bio logiska aktiviteten ökar i jorden och koldioxidutsläppen minskar från både traktorn och marken när vi inte bearbetar, säger han och fortsätter: 20 Fältbiologen 1/2013

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

En annorlunda naturupplevelse

En annorlunda naturupplevelse Någonstans i Västmanland, juni 2016 En annorlunda naturupplevelse Text: Barbro Torseld Jag fick förmånen att följa med Lennart och Laila Andersson och Ulf Eriksson vid ringmärkning av falkungar. Dessa

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

sara danielsson röster från backa Röster från Backa

sara danielsson röster från backa Röster från Backa Röster från Backa Mellanplatsprojektet bidrog till och följde uppstarten och utvecklingen av odlingsprojektet Gåsagången Gror! i ett bostadsområde i Backa. Odlingen låg på Familjebostäders mark och var

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Grunderna för skyddsjakt

Grunderna för skyddsjakt Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

Miljöersättningar, naturintresse och reell miljö- och naturvårdsnytta ryms de alla i ett nytt landsbygdsprogram?

Miljöersättningar, naturintresse och reell miljö- och naturvårdsnytta ryms de alla i ett nytt landsbygdsprogram? Miljöersättningar, naturintresse och reell miljö- och naturvårdsnytta ryms de alla i ett nytt landsbygdsprogram? Johan Ahnström Länsstyrelsen Uppsala län Johan.ahnstrom@lansstyrelsen.se 010-2233201 Miljömålsseminarium

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48.

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48. Kraaam Viktor, Vilma och jag, Viking, har bildat en hemlig klubb. Den heter AB Klant & Kompani. Det är jag som är Klant och Viktor och Vilma som är Kompani. Vi har lånat namnet från min pappas målarfirma.

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:

På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier: 5 AREELLA NÄRINGAR AREELLA NÄRINGAR 5.1 JORDBRUK Jordbruket är en näring av nationell betydelse enligt miljöbalken 3:4. Det betyder att brukningsvärd jordbruksmark inte får tas i anspråk för annat ändamål,

Läs mer

Från ord till handling för ortolanen

Från ord till handling för ortolanen Från ord till handling för ortolanen Åtgärdsprojekt för ortolansparven i Uppland PETER SCHMIDT INFORMERAR FRÅN UOFS FÅGELSKYDDSGRUPP 36 Söderby, Enköping, maj 2015 FOTO: PETER SCHMIDT 37 Ortolansparvens

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja a) Pollinerare Medelvärde 4,65 b) Nyttodjur Medelvärde

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Sjölejonen höjer knappt på ögonbrynen. Galapagos ett hotat världsarv

Sjölejonen höjer knappt på ögonbrynen. Galapagos ett hotat världsarv Efter 50 år som nationalpark blinkar varningslamporna för Galapagosöarna. Den känsliga floran och faunan hotas av kraftig befolkningstillväxt och ökande turism. För två år sedan satte FN-organet Unesco

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Textbladet får skrivas ut och kopieras Talgoxen Hallå, hallå, hallå vad är det som står på? Nu kommer våren snart, helt underbart så klart! En talgoxe

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Fakta om Polartrakterna

Fakta om Polartrakterna Pressinformation Stockholm, 2010-12-06 Fakta om Polartrakterna Polartrakterna är en av världens största utställningar om livet i Arktis och Antarktis. I utställningen får besökarna se några av världens

Läs mer

DÖDLIG törst Lärarmaterial

DÖDLIG törst Lärarmaterial sidan 1 Författare: Peter Gotthardt Vad handlar boken om? I staden där Anna, Siri och Lina bor finns ett gammalt hus som alla kallar Slottet. Det är ett mystiskt hus där helt otroliga saker kan hända.

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

med sin nya miljö. Introduktionen med Tilla sköttes utomhus och gick bra. Resten av dagen tog vi det bara lugnt, lekte, åt och bara hade mysigt.

med sin nya miljö. Introduktionen med Tilla sköttes utomhus och gick bra. Resten av dagen tog vi det bara lugnt, lekte, åt och bara hade mysigt. Den här artikeln skrev jag till Svenska kooikerhondjeklubbens medlemstidning. I tidningsnumret innan så skrev Felicia på kennel Rantafejs en liten artikel om uppfödning och så blev jag tillfrågad att skriva

Läs mer

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration Ett vildare Europa Text: Kicki Lind Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe 36 Inspiration GNM_No11_Wonders.indd 36 2013-08-08 22:45 Genom att kombinera naturskydd med ekonomisk

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Att vara eller inte vara ekobonde

Att vara eller inte vara ekobonde Att vara eller inte vara ekobonde Insikter från projektet: Det svenska lantbrukets omvandling 1990-2040 Camilla Eriksson Fil.dr. i landsbygdsutveckling Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Institutionen

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Barnens guide till Getteröns naturreservat

Barnens guide till Getteröns naturreservat Barnens guide till Getteröns naturreservat Rödspov Tofsvipa Välkommen till Getterön! Naturum Getterön ligger vid ett av norra Europas fågelrikaste områden. Här kan du bekanta dig med fåglarnas spännande

Läs mer

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer

Läs mer

Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke

Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Mölnlycke den 8 mars 2016 Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Frågorna i Mölnlycke handlade bland annat om boenden för äldre, förtätningen av centrum och ungdomskriminalitet. På plats fanns

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen? Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Befolkningsutveckling 1970-2041 Källa: http://sverige2025. boverket.se/enurbaniseradvarld.htmlscb

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

Anteckningar från mötet om varg i Bullaren 27 mars 2012

Anteckningar från mötet om varg i Bullaren 27 mars 2012 Anteckningar från mötet om varg i Bullaren 27 mars 2012 Deltagare från Länsstyrelsen: Anita Bergstedt-Söderström, rovdjursansvarig Mia Bisther, rovdjurshandläggare och spårare Lisa Karnfält, handläggare

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Projekt Rädda lärkan utvärdering av lärkrutor

Projekt Rädda lärkan utvärdering av lärkrutor Projekt Rädda lärkan utvärdering av lärkrutor Inventeringsresultat skickas till: Sönke Eggers, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för ekologi, Box 7044, 75007 Uppsala Vid frågor ring tel. 0768283848

Läs mer

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje!

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! 1 Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! Lärarhandledningen är gjord i mars 2014 av Lena Nilsson

Läs mer

Vandrande skolbussar Uppföljning

Vandrande skolbussar Uppföljning Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2 Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre

Läs mer

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still 48 hästfocus #4 2014 Med gripande och vackra bilder vill fotografen Lars-Olof Hallberg föra vidare ett kultur-arv som håller på att dö ut. Sedan slutet på 80-talet har han besökt ett 30-tal gårdar som

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Tal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott

Tal vid konferensen Can the market work for nature på Wiks slott Startsidan för www.regeringen.se Hoppa till sidinnehållet Hoppa till sidmenyn Anpassa webbplatsen Lyssna Press Avancerat sök Sök Sök Här är du: Regeringen och Regeringskansliet Publikationer Så styrs Sverige

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 GÅRDEN Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 Det är svårt att förstå om man inbillar sig att det alltid har sett ut som det nu gör. Det har inte alltid

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Ormar. Malmö Naturskola

Ormar. Malmö Naturskola Ormar Ormarna är kräldjur och alltså släktingar till dinosaurierna som levde på jorden förr. Andra kräldjurssläktingar är ödlor, sköldpaddor och krokodiler. De är växelvarma liksom till exempel grodor

Läs mer

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Bird photos: Wikimedia commons Varför är odlingslandskapet viktigt att studera? 50% av Europas landareal är jordbruksmark 50% av

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Innehåll. Smakprov från boken ORKA! utgiven på www.egetforlag.se

Innehåll. Smakprov från boken ORKA! utgiven på www.egetforlag.se FRIDA SÖDERMARK Innehåll Jag lever min dröm 5 1. Orka 9 2. Hitta din grej 11 3. Hitta tiden 17 4. Utgå från dig själv 27 5. Att sätta upp mål 30 6. Motivation 36 7. Motgångar 43 8. Jämvikt och fokus 50

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Ny tidning i Adelöv! Här kommer nummer 2 av ADELÖVSBLADET. Vi kommer fortfarande att jobba med: 1. Intervjuer. 2. Reportage. 3. Korta notiser om allt

Ny tidning i Adelöv! Här kommer nummer 2 av ADELÖVSBLADET. Vi kommer fortfarande att jobba med: 1. Intervjuer. 2. Reportage. 3. Korta notiser om allt Nr. 2 ADELÖVSBLADET vecka 8-9 2011 Ny tidning i Adelöv! Här kommer nummer 2 av ADELÖVSBLADET Vi kommer fortfarande att jobba med: 1. Intervjuer 2. Reportage 3. Korta notiser om allt 4. Roliga historier,

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det.

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det. Huset är precis så stort och som på bilden pappa visade oss. Det ligger i utkanten av det lilla samhället på en kulle. Vart man än tittar ser man granskog. Mörk och tät som i sagorna. Det är så tyst på

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Medlemmar SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS MEDLEMMAR Varför är det viktigt för din klubb att ha många

Läs mer

Mönstrad Gräsmatta. Planering och förberedelser. ASLÖG, Marica Ohlsson 3 april 2007

Mönstrad Gräsmatta. Planering och förberedelser. ASLÖG, Marica Ohlsson 3 april 2007 ASLÖG, Marica Ohlsson 3 april 2007 Mönstrad Gräsmatta Att mönstra gräsmattan genom att använda olika sorters grässorter var en idé jag fick medan jag ritade på huset och trädgården som min sambo och jag

Läs mer

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla I den här manualen kan du läsa om hur du kan arbeta med Puls Geografi Sverige år 4 på en interaktiv skrivtavla. Tanken är att övningarna ska

Läs mer

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Dåligt beslutande - Varg

Dåligt beslutande - Varg Dåligt beslutande - Varg Några lätt överdrivna generaliseringar och överhoppade detaljer i det följande. De viktigaste av mina egna reflektioner framförs här. De har vanligen inte accepterats av vargetablissemanget

Läs mer