Skilda världar. En jämförelse mellan kommunalt driven, ideellt driven och bolagsdriven barnomsorg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skilda världar. En jämförelse mellan kommunalt driven, ideellt driven och bolagsdriven barnomsorg"

Transkript

1

2 Skilda världar En jämförelse mellan kommunalt driven, ideellt driven och bolagsdriven barnomsorg Rapport av Ulrika Lorentzi och Olof Widmark, Kommunal Kerstin Mikaelsson har bidragit med underlag till avsnittet Vinster i barnomsorgen. Kartor med etableringsmönster har tagits fram av Helena Persson.

3 Innehåll Sammanfattning och förslag i korthet... 5 Inledning syfte och frågeställning... 8 Förskolemarknaden Vinster i barnomsorgen Lika peng olika verksamhet... 45

4 Sammanfattning och förslag i korthet Det finns en lång tradition av olika utförare inom barnomsorgen. Ideella utförare som föräldrakooperativ och stiftelser, och efter 1991 även vinstdrivna bolag, har kunnat sluta kontrakt med kommuner om att bedriva fristående förskoleverksamhet och få offentlig finansiering för detta. Efter 2006 har regeringen förstärkt en marknadsliknande styrning av barnomsorgen genom lagar om fri etableringsrätt och barnomsorgspeng. Motiven för detta har varit att stärka föräldrars möjlighet att välja barnomsorg och skapa förutsättningar för ökat företagande inom välfärdsområdet. Barnomsorgen ska vara bra för barns utveckling, göra det möjligt för föräldrar att förvärvsarbeta eller studera och utjämna livschanser mellan barn med olika förutsättningar. För att uppnå barnomsorgens samtliga mål är det nödvändigt med en barnomsorg av hög kvalitet som är tillgänglig för alla. Syftet med den här rapporten är att granska om den marknadsliknande styrningen av barnomsorgen kan styra mot lika tillgänglighet och hög kvalitet. Rapporten går igenom förutsättningarna för marknadsliknande styrning i barnomsorg samt undersöker skillnader mellan kommunalt drivna, ideellt drivna och bolagsdrivna förskolor. Underlag till rapporten är en föräldraenkät till föräldrar med barn i förskola, Kommunals medlemsundersökning till barnskötare, en kartläggning av de femton största bolagen inom förskolan samt offentlig statistik och tidigare studier och forskning. Det finns två kända risker med marknadsliknande styrning i välfärden, dels att vinst görs på kvalitetens bekostnad, dels att verksamheter försöker attrahera de brukare som genererar mest inkomst i förhållande till vad de kostar. Risken att vinst leder till verksamhet av låg kvalitet verkar inte vara ett stort problem inom förskolan. En oroande tendens är emellertid att fristående förskolor har högre andel outbildad personal. Än mer oroande är verksamheter med tveksam kvalitet inom barnomsorgsformen pedagogisk omsorg (tidigare kallat familjedaghem eller dagbarnvårdare). Däremot ser vi tendenser till att förskoleverksamheter försöker attrahera mer lönsamma brukare. När det gäller tillgänglighet visar studien att det finns en risk att marknadsliknande styrning i förskolan äventyrar allmän och lika tillgång till förskolor av hög kvalitet. Resultat i undersökningarna som styrker detta är: De bolagsdrivna förskolornas etableringsmönster. Det är stora geografiska skillnader var förskolor av olika driftform är etablerade. Bolagsdrivna förskolor är tydligt koncentrerade i storstadsregioner medan ideellt och kommunalt drivna förskolor finns i hela landet. Det finns ett tydligt samband mellan skattekraft och andelen bolagsdrivna förskolor. Bolagsdrivna förskolor har främst etablerat sig i kommuner med resursstark befolkning. De fristående förskolorna har kortare öppettider än kommunalt drivna förskolor. Bolagsdrivna förskolor har i genomsnitt tre timmar kortare öppettid per vecka än kommunalt drivna. Ideellt drivna förskolor har i genomsnitt öppet fyra timmar kortare per vecka än kommunala. 5

5 I ideellt drivna förskolor lägger över hälften av föräldrarna ned arbete och tid på förskolans drift. Det är mycket ovanligt att föräldrar gör det i kommunalt drivna och i bolagsdrivna förskolor. Kortare öppettid och föräldrars arbetsinsats frigör resurser som i fristående förskolor tycks gå in i verksamheten i de ideellt drivna förskolorna medan frigjorda resurser i bolagsdrivna förskolor främst stärker företagets resultat. Barnskötare som arbetar på ideella förskolor är betydligt mer nöjda med bemanning, arbetsvillkor och verksamhetens kvalitet än de som arbetar i kommunala eller bolagsförskolor. Det är mindre skillnader mellan kommunala förskolor och bolagsdrivna förskolor, oftast till de bolagsdrivna förskolornas fördel. De bolagsdrivna förskolorna är lönsamma. De har goda rörelsemarginaler och har kunnat göra vinstuttag eller expandera. Det är svårt att få insyn i hur pengarna används. Otydliga kösystem kan bidra till att mer aktiva föräldrar kan tjata sig in eller att förskolor kan välja barn ur kön. En grupp föräldrar upplever att kösystemet för att få plats i förskolan är otydligt och svårt att förstå. I föräldraenkäten finns kommentarer att systemet är korrupt, att det förekommer fusk och att föräldrar ringer och tjatar sig in. Sedan 2009 är det lag på att alla fristående barnomsorgsverksamheter i en kommun ska få samma ersättning per barn som den kommunala förskolan. Barnomsorgspengen till fristående förskolor ska vara den genomsnittliga kostnaden per barn i kommunens egna förskolor. Resultaten i den här studien pekar på att barnen i fristående förskolor inte är lika resurskrävande som barnen i kommunalt drivna förskolor. Problemet är att de resurser som frigörs i fristående förskolor stannar där i stället för att omfördelas till mer resurskrävande barn. Slutsatsen är att det finns tendenser till segregering på förskolemarknaden. Effekten av den segregeringen riskerar att slå mot just de barn som mest behöver en förskola av hög kvalitet. Rapporten visar att det finns skillnader mellan de tre olika driftformerna kommunalt drivna, ideellt drivna respektive bolagsdrivna förskolor. Skolverket redovisar oftast endast skillnader mellan kommunala och fristående förskolor. Därmed har skillnader mellan ideellt drivna och bolagsdrivna förskolor dolts. Det är en allvarlig brist. Kommunals förslag i korthet Tillgänglighet. Förskolor med barn vars föräldrar behöver längre öppettid ska tilldelas mer resurser. Ändra skollagen så att kommuner blir skyldiga att erbjuda barnomsorg när föräldrarna jobbar, även på tidig morgon, kväll, natt och helg. Kvalitet. Säkra kvaliteten i förskolan genom krav på bemanning med rätt utbildad personal, där barnskötare har en självklar plats. Ge barnskötare möjlighet till yrkesutveckling. Gör det möjligt för all personal på förskola som saknar utbildning för att arbeta med barn att få en barnskötarutbildning inom ramen för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning, yrkesvux. 6

6 Ökat politiskt ansvarstagande. Stärk politikernas möjlighet att styra och ta ansvar för barnomsorgen genom att avskaffa etableringsfriheten. Ställ krav på förskolorna att ta emot barn via en gemensam transparent kö. Offentlig finansiering. Säkra maxtaxesystemet genom att räkna upp statsbidraget. Barnomsorgsformen pedagogisk omsorg, tidigare kallad familjedaghem eller dagbarnvårdare/ dagmamma, är för svagt lagreglerad och ska därför inte få bedrivas i företagsform. Bättre kunskap och uppföljning. Statistiken om fristående förskolor måste redovisas uppdelat på ideella och bolagsdrivna utförare. Det behöver utredas vidare hur styrsystemen ska se ut för att vara förenliga med allmän och lika tillgång till barnomsorg av hög kvalitet för hela befolkningen. Dessutom behöver utredas vad som behövs för att bidra till att utveckla barnomsorgens kvalitet samt för att minska risken att barnpassning som skattesubventionerad hushållsnära tjänst leder till minskad tillgänglighet i offentligt finansierad barnomsorg. Fakta förskola Drygt barn går i förskola. 84 procent alla barn 1 5 år gick i förskola Bland barn 3 5 år var andelen 95 procent. Två av tio barn i förskolan går i en fristående förskola, hälften i ideellt drivna förskolor och hälften i bolagsdrivna förskolor. Kommunen är skyldig enligt lag att ordna plats i barnomsorg för barn från ett års ålder om föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar, eller om barnet har eget behov. Kommunen är även skyldig att erbjuda barnomsorg 15 timmar per vecka till barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga. Dessutom har alla barn från tre års ålder tills de börjar i skolan rätt till avgiftsfri förskola under 525 timmar per år. Förutom förskola kan barnomsorg bedrivas i verksamhetsformen pedagogisk omsorg, tidigare kallat familjedaghem eller dagbarnvårdare/dagmamma. Drygt barn är inskrivna i pedagogisk omsorg. Den svenska barnomsorgen är kraftigt subventionerad. De avgifter föräldrarna betalar står för 7 procent av kostnaden. 7

7 Inledning syfte och frågeställning Syftet med den här rapporten är att granska marknadsliknande styrning av barnomsorg. Huvudfrågan är om marknadsliknande styrning är en bra modell för att uppnå barnomsorgens mål. Rapporten tar upp föräldrars erfarenheter och barnskötares villkor i olika driftformer i förskolan. Den synliggör skillnader mellan vinstdriven och icke vinstdriven fristående förskoleverksamhet. Underlag till rapporten är en medlemsundersökning som Kommunal genomförde hösten 2012, en föräldraenkät till 1002 föräldrar med barn i förskola, en kartläggning av de femton största fristående utförarna av barnomsorg samt offentlig statistik och tidigare studier och forskning. 1 Kommunals uppgift är att tillvarata medlemmarnas intressen på arbetsmarknaden och i samhällslivet i övrigt. Förbundet ska bland annat verka för en samhällsutveckling som stärker allas lika värde, social rättvisa, generell välfärdspolitik, full sysselsättning och jämställdhet mellan kvinnor och män. För att stärka välfärden har Kommunal slagit fast tre övergripande prioriteringar: bra bemanning, ökat politiskt ansvarstagande och stärkta resurser. På kongressen 2013 beslutades att Kommunal ska verka för att en nonprofit-princip är rådande inom vård, skola och omsorg. Kongressen tog även beslut om att Kommunal ska granska marknadsstyrning inom välfärdssektorn. I barnomsorgen organiserar Kommunal barnskötare, som är pedagoger med en yrkesutbildning på gymnasienivå för att arbeta med barn. I det team av pedagoger som arbetar i förskolan bidrar barnskötare med sin kompetens till barnens omsorg, utveckling och lärande. Barnskötare kompletterar förskollärare, som har ansvar för att barnens läroprocesser sker i enlighet med målen i läroplanen. Skolverket skriver på sin hemsida att barnskötare är en viktig personalgrupp i förskolan och de kommer även i framtiden ha betydelse för förskolornas verksamhet. Kommunal organiserar även servicepersonal i barnomsorgen som måltidsbiträden, städare och vaktmästare. Barnomsorgens uppdrag Den svenska barnomsorgen har ett brett uppdrag och målsättningarna är höga. Enligt skollag och läroplan ska barnomsorgen: bidra till goda uppväxtvillkor genom att ge barn omsorg och stimulera deras utveckling och lärande göra det möjligt för föräldrar att förvärvsarbeta eller studera grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på utjämna livschanser mellan barn med olika förutsättningar. 1 Medlemsundersökningen genomfördes som en telefonenkät under hösten 2012 till ett slumpmässigt urval medlemmar ur Kommunals medlemsregister. Drygt 3000 barnskötare svarade på enkäten och svarsfrekvensen var 76 procent. Undersökningen genomfördes av EVRY AB. Föräldraenkäten genomfördes som en telefonenkät under december 2013 och januari Urvalet till undersökningen drogs slumpmässigt bland personer i befolkningen med barn i ålder 1-6 år. Enkäten ställdes till föräldrar som svarade att de hade barn i förskola föräldrar svarade på enkäten, varav 500 var föräldrar med barn i kommunala förskolor, 252 föräldrar med barn i ideellt drivna förskolor och 250 i bolagsdrivna förskolor. Undersökningen genomfördes enligt en design där antalet intervjuer per driftform fastställdes i förväg. Svarsfrekvensen var 53 procent. Urvalsdragning och intervjuer gjordes av EVRY AB. 8

8 Tanken om att utjämna livschanser mellan barn är viktig i den svenska välfärdsmodellen. Det är avgörande både för att skapa ett jämlikt samhälle och för att hela samhället ska vara väl rustat för att klara kraven i ett kunskapssamhälle. Barnomsorgen är en viktig del i samhällets ambition att ge varje individ förutsättningar att utveckla sin fulla potential. En annan viktig grundtanke i den svenska välfärdsmodellen är att varje individ ska kunna försörja sig, även personer som har ett omsorgsansvar. Sedan 1970-talet har en rad reformer införts som syftar till att stödja en försörjar/vårdarmodell. 2 Historiskt sett har kvinnor tagit hand om barnen. Därför har utbyggnaden av en kraftigt subventionerad barnomsorg av hög kvalitet varit avgörande för att möjliggöra för kvinnor att förvärvsarbeta även om de får barn. Det som utmärker den välfärdsmodell som byggts upp i Sverige är att kvinnor från alla samhällsklasser har förhållandevis hög förvärvsfrekvens. Samtidigt har Sverige, jämfört med liknande länder, ett högt barnafödande. En kraftigt subventionerad barnomsorg av hög kvalitet har beskrivits som win-winpolitik 3. Dels minskar barnfattigdomen då det blir möjligt för föräldrar att kombinera förvärvsarbete med ansvar för barn, dels kompenserar en barnomsorg med hög kvalitet för barns olika förutsättningar och behov. Det bidrar till ett mer jämställt och jämlikt samhälle och utjämnar förutsättningar mellan barn. Dessa båda argument har varit viktiga för att motivera de politiska reformer som lett fram till dagens barnomsorg: utbyggnaden av förskolan på och 80-talet, utbyggnaden av fritidshemmen på 1990-talet, förskolans utökade lärandeuppdrag på 1990-talet, barnomsorgsgarantin för barn från ett års ålder 1995, maxtaxereformen och reformen att inkludera även barn till arbetslösa och föräldralediga i barnomsorgsgarantin på 2000-talet. Reformerna har haft önskat resultat, till exempel ökade sannolikheten för arbetslösa kvinnor att få arbete när deras barn fick tillgång till barnomsorg. 4 Tidiga satsningar på barn, i förskola och tidig skolgång, har visat sig leda till positiva spiraler av lärande som kompenserar skillnader i hemmiljö. Jämförelser över tid och internationella jämförelser visar att detta är en effektiv metod för att skapa mer jämlika möjligheter för barn med olika socioekonomisk bakgrund. Studier har även visat goda resultat för att ge barn med utländsk bakgrund bättre språkkunskaper och förutsättningar för att integreras i samhället. 5 2 Duvander, Ann-Zofie & Tommy Ferrarini (2013), Sweden s Family Policy under Change: Past, Present, Future, Friedrich Ebert Stiftung. Ferrarini, Tommy & Ann-Zofie Duvander (2010), Earner-carer model at the Crossroads: Reforms and Outcomes of Sweden s Family Policy in Comparative Perspective, International Journal of Health Services, Volume 40, Number 3. 3 Esping-Andersen, Gösta (2009), The Incomplete Revolution. Adapting to Women s New Roles. 4 Vikman, Ulrika (2010), Hur påverkar tillgång till barnomsorg arbetslösas sannolikhet att få arbete? IFAU Rapport 2010:6. 5 Meager, Gabrielle & Szebehely, Marta (2011), Equality in the social service state Nordic childcare models in comparative perspective i Kvist J m.fl. red. Changing Social Inequality: The Nordic Welfare Model in the 21th Century. Bristol: Policy Press. 9

9 Lika tillgång och hög kvalitet nödvändigt Avgörande för att förskolan ska kunna uppnå målen om att bidra till goda uppväxtvillkor för alla barn och göra det möjligt för alla föräldrar att arbeta är att: alla barn har lika tillgång till barnomsorg hög kvalitet på all barnomsorg Tillgången på barnomsorg är god i Sverige. Förskolor har byggts ut och barnomsorgsgarantin garanterar rätten till barnomsorg för nästan alla barn. Föräldrarnas ekonomi är inte avgörande för om barnen kan gå i förskola. Maxtaxan, och inkomstrelaterad avgift för föräldrar med låga inkomster, säkrar att föräldrar har råd med barnomsorg. Dock finns det begränsningar i tillgången. Barn till föräldrar som lever på försörjningsstöd har inte laglig rätt till barnomsorg, förutom den avgiftsfria förskola under 525 timmar per år som erbjuds alla barn från tre års ålder tills de börjar i skolan. Det finns också barn som inte har tillgång till barnomsorg när deras föräldrar arbetar eftersom föräldrarnas arbetstid är förlagd tidigt på morgonen, sent på kvällen, natt eller helg. Att förskolor förkortar sina öppettider och har stängt under lov är också en begränsning av tillgången på barnomsorg. Tillgången begränsas även av svårighet att få en plats på förskola. Hög kvalitet i välfärden är grundläggande för den välfärdsmodell vi har i Sverige. En generell välfärd bygger på att de offentligt finansierade välfärdstjänsterna är så bra att även föräldrar som skulle kunna ha råd att välja en privat finansierad tjänst väljer den offentligt finansierade. Det är viktigt för att motivera föräldrar med god ekonomi att betala skatt då de ser att de själva får ut en bra service för skattepengarna. På barnomsorgsområdet leder den generella välfärdsmodellen till att barn med olika social bakgrund går i barnomsorg med lika hög kvalitet. Det bidrar till att skapa jämlika livschanser. Förskolan i Sverige har hög kvalitet. 6 Den ökning i gruppstorlek och minskning av personaltäthet som följde på 1990-talskrisen har avstannat och delvis vänts. Det är dock nästan ett barn mer per årsarbetare i dag jämfört med Andelen grupper med över tjugo barn i förskolan har också ökat. Hösten 2012 bestod 18 procent av grupperna i förskolan av fler än tjugo barn 7. Framväxt av en förskolemarknad Frågan om bolagsdrivna alternativ i barnomsorgen väcktes på 1980-talet. Aktörer från hela den politiska skalan ville se en förnyelse av offentlig sektor. Det fanns en gemensam önskan om mindre regelstyrning och större variation. 8 Vänsterdebattörer kritiserade stelbent byråkratisk styrning och talade om självförvaltning och brukarmedverkan inom ramen för offentlig välfärd. Högerdebattörer talade om att öka möjligheten till individuella konsumentval. 6 Skolinspektionen (2012), Förskola, före skola lärande och bärande. Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget, Rapport 2012:7. 7 Skolverket (2013c), PM , Barn och personal i förskolan hösten Se Lindgren, Ann-Marie (2013), Välfärdspolitikens förändring. En förvirrad resa där vi hamnade någon annanstans än vi tänkte och Lorentzi, Ulrika (2013), Barnomsorg i Från konkurrens till kvalitet, Åsa-Pia Järliden Bergström & Katinka Hort (red), 2013 samt LO, Åtgärder för att begränsa vinst i välfärden,

10 Frågan om att tillåta vinstdrivna företag inom barnomsorgen var en tydligt blockskiljande fråga. Den ställdes på sin spets 1984 när företaget Pysslingen AB startades för att driva förskolor i företagsform. Den socialdemokratiska regeringen införde Lex Pysslingen som förbjöd att aktiebolag med vinstsyfte fick statsbidrag för förskoleverksamhet. Endast fristående förskolor som erbjöd speciell pedagogik eller drevs av ideella organisationer eller kooperativ fick subventioneras av kommunen. Efter maktskiftet 1991 upphävde den borgerliga regeringen Lex Pysslingen och öppnade för vinstdrivande företag i barnomsorg och skola genom friskolereformen. När Socialdemokraterna fick tillbaka regeringsmakten behöll de friskolereformen. Valfriheten var populär. Dock infördes inga nya reformer för att underlätta för en förskolemarknad. Fokus var på att stärka barnomsorgens lärandeuppdrag. Under 1990-talet flyttades barnomsorgen från socialpolitiken till utbildningspolitiken. Förskolan blev en egen skolform och fick läroplan. Det är först efter den borgerliga alliansens valseger 2006 som politiken går vidare med att skapa en marknadsliknande styrning av barnomsorgen. Flera reformer har genomförts med motiveringen att stärka föräldrarnas valmöjligheter och förbättra förutsättningarna för nya former och ökat företagande inom barnomsorgen: Fri etableringsrätt Kommunerna är tvingade att subventionera fristående barnomsorg som uppfyller vissa fastställda krav. Barnomsorgspeng Kommunerna blir skyldiga att lämna en barnomsorgspeng motsvarande den genomsnittliga kostnaden i kommunala verksamheter till alla godkända utförare. Barnomsorgspengen följer barnet till den verksamhet som föräldrarna väljer. Pedagogisk omsorg Begreppet pedagogisk omsorg ersatte barnomsorgsformen familjedaghem. Syftet var att öppna för olika former av barnomsorg med offentlig finansiering, till exempel flerfamiljslösningar. Pedagogisk omsorg är inte en skolform och det finns inga krav på att verksamheten följer läroplanen eller har utbildad personal. Den får bedrivas i särskild lokal och av vinstdrivande företag. Syftet med barnomsorgspeng beskrivs så här på regeringens hemsida: Syftet med en barnomsorgspeng är att öka föräldrarnas valfrihet och möjlighet att välja olika former av pedagogiska verksamheter för sina barn. Med barnomsorgspeng finns även förutsättningar för att starta olika former av verksamheter och eget företagande inom välfärdsområdet. Förutom förhoppningarna om ökad valfrihet, flera olika former av pedagogiska verksamheter och ökat eget företagande fanns en tro att en barnomsorgsmarknad skulle bidra till bättre kvalitet till samma pris eller samma kvalitet till lägre pris. Förespråkarna menade att byråkratin skulle minska eftersom marknader sköter sig själva. På en marknad sker kvalitetskontrollen och kvalitetsutvecklingen genom att kunderna väljer den bästa verksamheten. Föräldrarnas val skulle leda till att bra barnomsorg stärks och dålig får stänga, eller bli bättre. Ett vanligt slagord har varit att flytta makten från politikerna till familjernas köksbord. 11

11 Från ett ofullkomligt styrsystem till ett annat Förenklat finns det två system för att styra offentligt finansierade välfärdstjänster ett politiskt byråkratiskt styrt system och ett marknadsliknande system, även kallat en kvasimarknad. 9 Politiskt styrda byråkratiska system ger goda möjligheter till demokratisk insyn och är bra på att följa regler men kritiseras för stelbenthet och för att inte självklart styra mot kostnadseffektivitet. Marknadssystem styr i teorin mot kostnadseffektivitet men saknar inbyggda system för att styra mot andra mål. Det marknadsliknande systemet för att styra offentligt finansierade välfärdstjänster ser inte ut som en klassisk marknad. I en kvasimarknad är användaren av tjänsten skild från den som i huvudsak betalar. Det är osäkert om fördelarna med fria marknader kan överföras till en kvasimarknad eftersom många av fördelarna bygger på att den som köper också är den som betalar. Författarna till SNS Konjunkturråds rapport Hur får vi råd med välfärden? ställer frågan om några av fördelarna kan överföras till utförandet av välfärdstjänster utan att kravet på allmän och lika tillgång för hela befolkningen äventyras. Figur 1. Förskolemarknaden. Kundval inom förskolan är ett marknadsliknande styrsystem, en kvasimarknad. Kommun Föräldrar och barn Förskola Barnomsorgsmarknaden är en kundvalsmarknad. Som visas i figur 1 finns det tre huvudaktörer: kommun, förskola samt föräldrar och barn. Föräldrarna har rätt till förskola när de förvärvsarbetar eller studerar och rätt att välja förskola. Den förskola eller annan barnomsorgsutförare som uppfyller lagkraven har rätt att etablera sig i kommunen och rätt att få barnomsorgspeng för de barn de tar emot. Kommunen har skyldighet att erbjuda barnomsorg och att i huvudsak bekosta den. 9 Sundén, Annika, Torben M. Andersen & Jesper Roine (2014), Hur får vi råd med välfärden? Konjunkturrådets rapport

12 Förskolan är tydligt lagreglerad Det finns en omfattande lagreglering av förskoleverksamhet. Förskolan regleras i skollagen 10, läroplanen för förskola och i de föreskrifter och allmänna råd som Skolverket beslutar om. Enligt skollagen ska den som vill starta en fristående förskola godkännas om den har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Kommunen godkänner och har tillsynsansvar för de fristående förskolorna och Skolinspektionen har ansvar för tillsyn av kommunernas tillsyn. 11 I en utvärdering häromåret visade Skolinspektionen att kommunernas tillsyn av fristående förskolor varierar i kvalitet och i flera kommuner har stora brister. Förutom kraven på förskoleverksamhetens innehåll finns krav på lokaler, mathantering, utemiljö m.m. Dessa regleras i miljöbalken och livsmedelslagen. Dessa krav följs upp av miljö- och stadsdelsförvaltningen eller motsvarande i kommunen. Pedagogisk omsorg svagt lagreglerad Barnomsorgsformen pedagogisk omsorg har svag lagreglering. Lagstiftarens syfte med verksamhetsformen är att uppmuntra nya alternativa flexibla former av barnomsorg, till exempel att föräldrar går samman och delar på barnomsorgen om varandras barn. I skollagen står att verksamheten bör följa läroplanen. Det finns inga krav på att personalen har utbildning för att arbeta med barn. I Kommunals yttrande över betänkandet Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25) var Kommunal kritiskt till att familjedaghem regleras på samma sätt som mer informella former av barnomsorg, som flerfamiljslösningar eller barnflickor. Familjedaghem och dagbarnvårdare hade utvecklats till en omsorgsform med hög kvalitet där främst yrkesutbildade pedagoger, barnskötare, arbetade. Kommunal befarade att de sänkta kvalitetskraven på pedagogisk omsorg jämfört med kraven på familjedaghemmen skulle leda till en urholkning av kvaliteten i verksamheten. Problem med marknadsliknande styrning och kundvalsmodeller Riskerna med marknadsliknande styrning inom välfärdstjänster kan delas upp i tre problemområden: Svårigheter att styra verksamheten utifrån politiskt uppställda målsättningar. 2. Risk för ineffektiv användning av skattemedel eller att vinstintresset styr på bekostnad av kvalitet. 3. Risk för sjunkande legitimitet och tillit till den offentligt finansierade välfärdssektorn när medborgarna inte har insyn i vad de gemensamma resurserna används till. 10 Skollagen kap 2 5, Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem. 11 Skolinspektionen (2011), Kommunernas tillsyn av enskild verksamhet. 12 LO (2013). 13

13 Svårigheter att styra utifrån politiskt uppställda mål Den här rapporten fokuserar på om marknadsstyrning fungerar för att styra mot de mål vi gemensamt har bestämt för den offentligt finansierade barnomsorgen. Som tidigare konstaterats är tillgänglig barnomsorg av hög kvalitet avgörande för att uppnå de målen med verksamheten. Går det att styra mot politiska mål som likvärdighet, tillgänglighet och förskolans förmåga att kompensera för olika barns förutsättningar i ett marknadsliknande system? Kundvalsmodellen inom barnomsorg leder till att de politiskt folkvaldas möjligheter att styra verksamheten begränsas. Politiker får svårare att ta ansvar för var verksamheter startas, hur verksamheterna bedrivs och utvecklas samt för att omfördela resurser. Även medborgarna får svårare att kräva ansvar av politiken. Brukarmakten består i att välja och byta förskola, inte att påverka verksamheten. Skolverket menar att skolvalsreformerna med stor sannolikhet har bidragit till minskad likvärdighet i grundskolan och att skillnaderna mellan skolor ökat. I myndighetens senaste lägesbedömning står: Skolverket ser det fria skolvalet och skolmarknaden som ett genuint dilemma. 13 Det fria valet gör det möjligt för elever och föräldrar att välja den skola de tror är bäst men risken är att de elever vars föräldrar inte gör ett aktivt val kraftigt missgynnas. Det saknas studier om likvärdighet i barnomsorgen men det är mycket troligt att problemet med att icke-väljare missgynnas även gäller vid val av barnomsorg. Målkonflikter mellan samhällets, brukarnas och utförarnas mål Ett övergripande problem med att styra mot samhällets mål är att det kan finnas målkonflikter mellan brukare, utförare och samhälle. De senaste åren har Kommunal uppmärksammat att öppettider begränsas inom förskolan och att föräldrar känner en press att hämta barn tidigt. 14 Det finns skäl att tro att reformerna som införts för att stärka en marknadsliknande styrning har bidragit till begränsade öppettider inom barnomsorg. Att förskolor får ersättning per barn, inte efter hur länge verksamheten är öppen, skapar incitament för kortare öppettid. Ur utförarens synvinkel, rent ekonomiskt, är det ideala barnet ett barn till två resursstarka föräldrar som arbetar kontorstid, med flexibla arbetstider, och värderar att barnet har korta dagar i förskolan. För bästa ekonomiska avkastning ska barnet vara inskrivet på heltid, vilket ger förskolan full ersättning, men gå korta dagar. Alternativet till föräldrar med flexibla arbetstider är föräldrar som kortar sin arbetstid. Att tvingas gå ned i arbetstid för att barnomsorgens öppettider inte räcker till drabbar framför allt föräldrar som har sin arbetstid förlagd utanför kontorstid och har svårt att styra sin sommarsemester. I rapporten Alla andra hämtar tidigt svarade nästan en tredjedel av de tillfrågade Kommunalmedlemmarna med småbarn att de inte kan arbeta heltid med de öppettider deras förskola har. LO har frågat personer från hela arbetsmarknaden och sett samma mönster, en tredjedel av LO-medlemmarna svarade att de inte kan arbeta heltid med förskolans öppettider. Motsvarande andel bland tjänstemän var en av tio. 13 Skolverkets lägesbedömning Kommunal (2011) Alla andra hämtar tidigt, Sommarlovshetsen 14

14 De föräldrar som har möjlighet att ha barnet korta dagar på förskolan har också ett intresse av att förskolan begränsar öppettiderna och har högre bemanning den tid då deras barn är där. Här uppstår en målkonflikt mellan samhällets mål att alla föräldrar ska kunna kombinera omsorg om barn med förvärvsarbete och utförarnas och en del av föräldrarnas mål att ha korta öppettider och personaltät verksamhet när det är öppet. Målkonflikten kring öppettider kan ses på olika sätt. Forskarna Kajsa Hanspers och Eva Mörk menar att föräldrarnas behov av flexibla öppettider står i konflikt med samhällets mål om utvecklande sammanhållen pedagogisk verksamhet då alla barn är samlade. 15 Den motsättningen bygger på en föreställning om att utvecklande verksamhet endast sker när alla barn är på samma plats samtidigt, som i ett klassrum. Så ser inte pedagogiken i förskolan ut. Ett bra lärande i förskola sker i lekfulla former, inte i formaliserad undervisning. Om förutsättningarna finns, vad gäller utbildade pedagoger och ändamålsenliga lokaler, kan ett sådant lärande kombineras med flexibla öppettider. Ett exempel på det är förskolan Rönnen i Malmö som har öppet från sex på morgonen till tio på kvällen. Barnen kan komma tidigt och gå tidigt eller komma sent och gå sent. Förskolan anpassar den pedagogiska verksamheten till varje barn individuellt, under den tid barnet är där. På många förskolor ställs dock flexibla öppettider i praktiken mot lärandeuppdraget. Förskolor väljer att koncentrera personalstyrkan, och den mer ambitiösa pedagogiska verksamheten, till ett antal timmar mitt på dagen, ofta mellan nio på förmiddagen till tre på eftermiddagen. Den här utvecklingen är inte förenlig med barnomsorgens uppdrag att vara en service för föräldrar och möjliggöra för dem att kombinera föräldraansvar med förvärvsarbete och studier. Risk för ineffektiv användning av samhällets resurser För att kundval ska fungera som metod för att höja kvaliteten måste det vara möjligt att göra upprepade val. Idealfallet är att en person som köper en tandkräm nästa gång kan välja att köpa en annan om den första inte uppfyllde förväntningarna. Det kräver att det finns något att välja mellan, en överetablering vilket när det gäller förskoleplatser är dyrt. Dessutom får inte själva bytet vara kostsamt. I förskolan är kontinuitet och möjligheten att bygga upp goda relationer viktigt. Att byta förskola är en kostnad för föräldrar och barn. Föräldrar och barn måste lära känna ny personal och nya barn och föräldrar. Det tar tid och kraft. Ett problem med konkurrensutsättning av välfärdstjänster är möjligheten att skumma grädden av mjölken, det vill säga välja ut de bästa kunderna. Barnen som väljer en förskola är både förskolans råmaterial och dess produkt. Den enskilda förskolan vinner på att attrahera de minst resurskrävande barnen. Urvalet av barn kan ske på olika sätt genom att placera förskolan i ett resursstarkt område, riktad marknadsföring till resursstarka föräldrar, begränsa öppettiderna, ha egen kö och intervjua föräldrar. Om förskolor kan skumma grädden, och ha mindre resurskrävande barn samtidigt som de får samma barnomsorgspeng per barn, används inte samhällets resurser på bästa sätt för att nå samhällets mål med barnomsorgen. Att begränsa öppettider kan fungera som en metod för att skumma grädden av mjölken. Eftersom barnomsorgens öppettider styrs av föräldrarnas behov vinner förskolor på att attrahera föräldrar som har barn i förskolan kort tid. Begränsade 15 Hanspers, Kajsa & Eva Mörk (2011), Förskola i Konkurrensens konsekvenser, red. Laura Hartman. 15

15 öppettider kan leda till ökad segregering då barn till föräldrar med större behov av barnomsorg hänvisas till verksamheter med längre öppettider. När ersättningen ges per barn är risken stor att dessa verksamheter inte kan upprätthålla samma kvalitet som verksamheter med kortare öppettider. Vinstintresset styr på bekostnad av kvalitet Förskolans pedagogik bygger på lek och lustfyllt lärande. Det finns inga enkla kvantitativa mått som gör det möjligt att se vilka förskolor som bäst lyckas utveckla barnen. Risken finns att ett tydligt mätbart mål som resultatmål prioriteras före otydliga kvalitetsmål. Vinstmarginal kan styra på bekostnad av kvalitet. Den risken förstärks då utförarna har betydligt mer information om verksamheten än både föräldrar och kommunens tjänstemän och politiker. 16 Den marknad som har vuxit fram inom pedagogisk omsorg är extra problematisk då den svaga regleringen gör det enkelt att tjäna pengar på sämre kvalitet. Skolverkets granskning av pedagogisk omsorg visar att utvecklingen är motsägelsefull 17. Pedagogisk omsorg minskar överlag men ökar i vissa kommuner. Skolverket menar att det är befogat att tala om framväxten av marknader inom pedagogisk omsorg i vissa kommuner, där enskilda huvudmän konkurrerar med varandra, och med kommunen. Även pedagogisk omsorg får ersättning per barn. Kommunerna har svårt att ställa krav och följa upp verksamheten eftersom kraven i lagen är otydliga. Därför finns det goda möjligheter att göra ekonomisk vinst på en verksamhet med lägre kvalitet. I Skolverkets rapport uttrycker kommuntjänstemän oro för dålig verksamhet och att barn med utländsk bakgrund tas ur förskolan och inte får möjlighet att träna sin svenska. Risk för sjunkande legitimitet och tillit till den offentligt finansierade välfärdssektorn För att upprätthålla legitimiteten för offentligt finansierad välfärd är det viktigt att välfärden håller hög kvalitet. Om det tillåts växa fram barnomsorg med lägre kvalitet sjunker legitimiteten. Om den verksamheten dessutom genererar stora vinstuttag eller vinster vid försäljning till privata aktörer minskar tilliten än mer. 18 Kundvalsmodellen bygger på att verksamheter ska slås ut. Förskolor som få väljer ska gå i konkurs. Men vad händer med de föräldrar och barn som redan hade valt förskolan som går i konkurs? Och hur påverkas föräldrar som står inför valet av förskola? Ska de granska årsredovisningar? Risken är stor att oron för att välja fel bidrar till att tilliten till den offentligt finansierade förskolan minskar. I stället för en möjlighet att välja mellan förskolor med olika pedagogisk inriktning blir valet av barnomsorg en risk att välja en verksamhet som kommer att gå i konkurs. 16 Forskarna Kajsa Hanspers och Eva Mörk menar att ryktesmekanismen, där föräldrar väljer förskola efter det rykte verksamheten har i närområdet, borde kunna fungera som kvalitetsmått. De anser att det inte är uppenbart att tjänstemän är bättre än föräldrarna på att mäta förskolans kvalitet. 17 Skolverket (2012), Pedagogisk omsorg. En nationell kartläggning av verksamhetsformens struktur och styrning i kommunerna. 18 LO (2013). 16

16 Förskolemarknaden Förskolan är en av våra största och viktigaste välfärdssektorer. Hösten 2012 var barn inskrivna i förskolan. Antalet barn i andra barnomsorgsformer var betydlig färre. Till exempel var barn inskrivna i familjedaghem/pedagogisk omsorg samma år. Figur 2. Antal barn i förskola respektive familjedaghem/pedagogisk omsorg, Källa: SCB/ Skolverket. Den långsiktiga trenden sedan 1975 är att allt fler barn går i förskola. Sedan 2002 har antalet barn ökat med mellan och per år. 19 Även andelen barn som är inskrivna i förskolan har ökat. År 2012 var 84 procent av alla barn mellan 1 5 år inskrivna i förskolan, 2002 var andelen 72 procent och 1998 var den 61 procent. I vissa åldersgrupper är andelen än högre. Av barn i åldern 3 5 år var 95 procent inskrivna i förskolan I genomsnitt tillbringar ett barn 31 timmar per vecka i förskolan. Denna tid har ökat med två timmar sedan Kommunernas totala kostnader för förskolan var 59,8 miljarder kronor 2012 och kostnaden för pedagogisk omsorg var 1,9 miljarder kronor. 22 I det följande avsnittet av rapporten redovisas resultat för förskolemarknaden. Med underlag från officiell statistik, tidigare undersökningar samt två egna enkätundersökningar till föräldrar och personal i förskolan visas hur etableringsmönstret, tillgängligheten, kostnaderna och kvaliteten i förskolan skiljer sig åt mellan olika driftformer. 19 Nedgången i slutet av 90-talet beror på att förskoleklasser för sexåringar infördes. 20 Skolverket (2013c), PM Barn och personal i förskolan hösten Skolverket (2013a), Föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem. 22 Övriga barnomsorgskostnader var fritidshem: 13,6 miljarder kronor, öppen förskola: 0,3 miljarder kronor och öppen fritidsverksamhet för åringar: 0,2 miljarder kronor. 17

17 Vanligtvis redovisas statistik om förskolan uppdelad på kommunala och fristående förskolor. I denna rapport redovisas resultaten för de fristående förskolorna även uppdelade på ideellt och bolagsdrivna förskolor där de ideellt drivna förskolorna omfattar förskolor som drivs som kooperativ, stiftelser eller i kyrkans eller bostadsrättsföreningars regi. Till exempel drivs många Waldorfförskolor i stiftelseform. De bolagsdrivna förskolorna är förskolor som drivs som bolag i någon form. När förskolan infördes var nästan alla förskolor kommunala. Efterhand har andelen barn som går i en förskola som drivs av andra utförare ökat. Det är bland annat ett resultat av flera regeländringar för möjligheterna att starta fristående förskolor och för att finansiera dem. De nuvarande reglerna för förskolan innebär en fri etableringsrätt för olika aktörer att starta en förskola, givet att vissa kvalitetskrav uppfylls. Sedan 2009 är också de finansiella förutsättningarna för att driva en fristående förskola likvärdiga förutsättningarna för de kommunala förskolorna. Då infördes en generell barnomsorgspeng som innebar att kommunerna blev skyldiga att ge de fristående förskolorna samma ersättning per barn som kommunens genomsnittliga kostnad för barn i förskolor i egen regi. 23 Ersättningen per barn är därmed likvärdig mellan kommunala och fristående förskolor i varje enskild kommun. Däremot skiljer sig ersättningen per barn åt mellan olika kommuner. Figur 3. Andel barn i kommunala och fristående förskolor, Källa: SCB/ Skolverket. Som visas av figur 3 gick 2012 omkring 80 procent av barnen i förskolor som drivs av kommunen och omkring 20 procent i förskolor som drivs av fristående utförare. Andelen barn som går i fristående förskolor har ökat med sex procentenheter sedan Skollagen 8 kap

18 Figur 4. Barn i fristående förskolor, andel fördelat på driftform, Källa: SCB/ Skolverket. Det har skett större förändringar i vilken typ av fristående förskola barnen går i. I figur 4 visas fördelningen mellan andel barn i fristående förskolor av olika typ. Andelen barn i bolagsdrivna förskolor har ökat, och andelen barn i ideellt drivna förskolor, det vill säga föräldrakooperativ, personalkooperativ och övriga fristående förskolor, har minskat. 24 I gruppen övriga fristående förskolor ingår bland annat stiftelser och förskolor drivna av Svenska kyrkan och bostadsrättsföreningar. År 2000 gick 25 procent av barnen i de fristående förskolorna i en bolagsdriven förskola, 2012 var andelen 46 procent. Under samma period minskade andelen barn som går i en ideellt driven förskola från 71 till 53 procent. 25 Det beror framför allt på att andelen barn i förskolor som drivs som föräldrakooperativ minskade från 44 till 22 procent. 24 Kooperativ kan i vissa fall drivas i bolagsform. De ingår då i kategorin bolagsdrivna förskolor. 25 Andelarna summerar inte till 100 eftersom en kategori, övriga offentliga förskolor, har utelämnats ur diagrammet för att öka tydligheten. Den består av förskolor som drivs av landsting eller annan offentlig huvudman. Andelen barn i denna typ av förskola var 0,2 procent totalt och 1 procent av de fristående förskolorna

19 Etableringsmönster Även om det råder fri etableringsrätt och det finns goda finansiella möjligheter att driva fristående förskolor finns det stora geografiska skillnader i var de fristående förskolorna etablerat sig. De bolagsdrivna förskolorna finns i stor utsträckning i kommuner där befolkningen är resursstark. Samma mönster finns inte för de ideella förskolorna. Spridningen mellan kommunerna i andel barn i fristående förskolor är stor. Figur 5. Andel barn i bolagsdrivna respektive ideellt drivna förskolor per kommun Källa: SCB. Den vänstra kartan i figur 5 visar andelen barn i bolagsdrivna förskolor. Den högra kartan visar andelen barn som går i ideellt drivna förskolor i olika intervall redovisat per kommun. Ju mörkare färg desto större andel av barnen går i fristående förskolor. Som visas av den vänstra kartbilden är de bolagsdrivna förskolorna koncentrerade till större städer och dess förorter, främst Stockholm. De ideellt drivna förskolorna är däremot mer 20

20 jämnt fördelade över landet. Det är sammantaget stora skillnader mellan kommunerna i förekomsten av fristående förskolor. I vissa kommuner är andelen barn som går i fristående förskolor mycket stor medan den i många kommuner är liten. Figur 6. Andel barn i förskola efter driftform, 2012, spridning kommuner. Källa: SCB Anm: Endast kommuner där det finns förskolor av respektive driftform ingår. I figur 6 visas spridningen mellan kommunerna i andel barn som går i fristående förskolor av olika driftform i ett låddiagram. Ändarna på linjerna utgör max och minvärden. De 50 procent mittersta värdena avgränsas av lådans kanter. Medianen visas av linjen som avgränsar lådans färger. En kommun, Täby, sticker ut. Där är andelen barn i fristående förskolor nästan 98 procent och andelen i bolagsdrivna förskolor 91 procent. I fem kommuner är andelen fristående förskolor över 50 procent. 26 Men i de flesta kommuner går en mindre andel av barnen i fristående förskolor. I mediankommunen går 12 procent av barnen i en fristående förskola. I 25 procent av kommunerna är andelen barn i fristående förskolor under 7 procent. I 75 procent av kommunerna går 19 procent eller färre av förskolebarnen i fristående förskolor. Spridningen mellan kommunerna är större för de bolagsdrivna förskolorna än för de ideellt drivna förskolorna. Det finns också skillnader i sammansättningen av de fristående förskolorna i olika kommuner. 26 Upplands Väsby 75 procent, Vellinge 71 procent, Vallentuna 65 procent, Sollentuna 62 procent och Danderyd 51 procent. 21

Sommarlovshetsen. En undersökning av öppettider i förskola och fritidshem under sommaren och hur föräldrar löser barnens behov av omsorg

Sommarlovshetsen. En undersökning av öppettider i förskola och fritidshem under sommaren och hur föräldrar löser barnens behov av omsorg Sommarlovshetsen En undersökning av öppettider i förskola och fritidshem under sommaren och hur föräldrar löser barnens behov av omsorg FÖRSKOLA 0,5 KM MORMOR 120 KM FOTBOLLSSKOLA 7 KM KUSINEN 30 KM DELAD

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 2014-03-20 PM Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 1. Krav på bemanning i välfärden: Personaltäthet/personalkostnader och andra kvalitetsrelaterade kostnader ska regleras

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun

Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun 2014-02-13 1(10) Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun 2014-02-13 2(10) Inledning...3 Vem beslutar om godkännande?...3 Vad krävs för att få ett godkännande?...3 Om

Läs mer

Tillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet i Malmö Att gälla från och med 04-09-01. Reviderad 04-11-09.

Tillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet i Malmö Att gälla från och med 04-09-01. Reviderad 04-11-09. Malmö stad Stadskontoret Tillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet i Malmö Att gälla från och med 04-09-01. Reviderad 04-11-09. Förskoleverksamhet avser barn som inte går i skolan Förskoleverksamhetens

Läs mer

Spara! Viktig information. Välkommen till förskolan!

Spara! Viktig information. Välkommen till förskolan! Spara! Viktig information Välkommen till förskolan! Innehållsförteckning Förskola och pedagogisk omsorg för alla barn 6 Olika barnomsorgsformer 6 Allmän förskola 7 Familjecentraler, öppen förskola och

Läs mer

Är barnskötare ett framtidsyrke?

Är barnskötare ett framtidsyrke? Är barnskötare ett framtidsyrke? Barnomsorgens två uppdrag Omsorgsuppdraget att erbjuda barn trygghet och omsorg när föräldrarna arbetar, studerar, söker arbete eller är föräldralediga. Lärandeuppdraget

Läs mer

Riktlinjer. för. förskola och pedagogisk omsorg i Österåkers kommun. Fr. o m. 2012-07-01

Riktlinjer. för. förskola och pedagogisk omsorg i Österåkers kommun. Fr. o m. 2012-07-01 Reviderad KUN 2012-05-15 65 KF 2012-06-18 109 Riktlinjer för förskola och pedagogisk omsorg i Österåkers kommun Fr. o m. 2012-07-01 2 1. Allmänt Dessa riktlinjer har fastställts av Kommunfullmäktige för

Läs mer

med kunskaper växer sverige

med kunskaper växer sverige F med kunskaper växer sverige Innehållsförteckning MED KUNSKAPER VÄXER SVERIGE... 3 UF1 Utlåtande förskola och barnomsorg... 3 UF2 Utlåtande grundskola och gymnasieskola... 66 UF3 Utlåtande högre utbildning

Läs mer

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Inledning Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola och fritidshem som kommunen ska sträva efter

Läs mer

REGLER FÖR GODKÄNNANDE OCH BARNOMSORGSPENG (BIDRAG) FÖR ENSKILD FÖRSKOLEVERKSAMHET OCH SKOLBARNOMSORG

REGLER FÖR GODKÄNNANDE OCH BARNOMSORGSPENG (BIDRAG) FÖR ENSKILD FÖRSKOLEVERKSAMHET OCH SKOLBARNOMSORG REGLER FÖR GODKÄNNANDE OCH BARNOMSORGSPENG (BIDRAG) FÖR ENSKILD FÖRSKOLEVERKSAMHET OCH SKOLBARNOMSORG Antaget av kommunfullmäktige den 22 april 2010, 30 Förskoleverksamhet är ett samlingsbegrepp för förskola,

Läs mer

Välkommen. till barnomsorgen i Ydre kommun. Riktlinjer - Avgifter

Välkommen. till barnomsorgen i Ydre kommun. Riktlinjer - Avgifter YDRE KOMMUN Välkommen till barnomsorgen i Ydre kommun Riktlinjer - Avgifter Fastställd av kommunfullmäktige 2003 02 24 Reviderad av kommunfullmäktige 2004 02 23 Reviderad av kommunfullmäktige 2005 02 21

Läs mer

Sidan 1(9) Riktlinjer för Förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg i Sandvikens kommun

Sidan 1(9) Riktlinjer för Förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg i Sandvikens kommun Sidan 1(9) Riktlinjer för Förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg i Sandvikens kommun Verksamheten omfattar kommunal förskola samt pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare) Fastställd av Kunskapsnämnden februari

Läs mer

Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning.

Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. Svensk författningssamling (SFS) Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar i många spalter

Läs mer

Rutiner för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Älmhults kommun

Rutiner för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Älmhults kommun Utbildningsförvaltningen Rutiner för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Älmhults kommun Antagen av Utbildningsnämnden 2014-06-11, 57 Gäller från 2014-08-01 Postadress Box 501, 343 23 Älmhult

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av fristående pedagogisk omsorgs förutsättningar för rätt till bidrag

Riktlinjer för bedömning av fristående pedagogisk omsorgs förutsättningar för rätt till bidrag Riktlinjer för bedömning av fristående pedagogisk omsorgs förutsättningar för rätt till bidrag Kommunen ska sträva efter att istället för förskola eller fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om

Läs mer

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Insatser för äldre och för funktionshindrade

Läs mer

Starta eget inom bar nomsorgen

Starta eget inom bar nomsorgen Starta eget inom bar nomsorgen En faktabroschyr för dig som vill starta fristående pedagogisk verksamhet i Örebro kommun Ordförklaringar Barnomsorgspeng Ett kommunalt bidrag som följer med varje barn oavsett

Läs mer

Avgifter och tillämpningsföreskrifter för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Sala

Avgifter och tillämpningsföreskrifter för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Sala 1 (6) Avgifter och tillämpningsföreskrifter för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Sala Följande avgifter och tillämpningsföreskrifter har fastställts av Kommunfullmäktige i Sala 28 januari 2013

Läs mer

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067 -04-22 Rev -05-11 1(15) BUN /0067 Resultat av föräldra- och elevenkät genomförd i februari Bakgrund och syfte Enkätundersökningen är ett led i det kvalitetsarbete som pågår i kommunen genom olika former

Läs mer

Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt

Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt Anders Morin December 2012 Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt En rapport från Framtidens vård, skola, omsorg För att kunna fortsätta utveckla välfärden krävs

Läs mer

Regler och information. förskola pedagogisk omsorg fritidshem

Regler och information. förskola pedagogisk omsorg fritidshem Regler och information förskola pedagogisk omsorg fritidshem Handläggare: Britt-Marie Rastman Datum: 2011-06-07 Reviderad 2014-03-31 Ytterligare formalia BoU-nämnden 2011-06-09 37 BoU-nämnden 2014-04-16

Läs mer

ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA

ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA GÖTEBORG SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER 20 ÅR ÄR EN LÅNG TID I POLITIKEN Utmaningarna inom

Läs mer

Regler för förskola och pedagogisk omsorg i Solna stad

Regler för förskola och pedagogisk omsorg i Solna stad SID 1 (6) Regler för förskola och pedagogisk omsorg i Solna stad Regler för kommunal och fristående förskola samt pedagogisk omsorg i Solna stad. Definitioner 1. Förskolan tar främst emot barn i åldern

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal PM 2014-08-28 Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal Kunskapsresultaten faller och ojämlikheten ökar i den svenska skolan. Forskning visar att det enskilt viktigaste

Läs mer

Riktlinjer. för tillhandahållande av plats inom. förskole- och fritidshemsverksamhet. i Sävsjö kommun

Riktlinjer. för tillhandahållande av plats inom. förskole- och fritidshemsverksamhet. i Sävsjö kommun 1 (6) Riktlinjer för tillhandahållande av plats inom förskole- och fritidshemsverksamhet i Sävsjö kommun Fastställda av barn- och utbildningsnämnden 120426 147 Sidan 2 av 6 Riktliner för tillhandahållande

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg RIKTLINJER, REVIDERADE 1(7) Barn- och utbildningsförvaltningen Datum Dnr 2010/666 609 Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg Enligt 25 kap. 2 skollagen (2010:800) ska kommunen sträva efter

Läs mer

Rutiner för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Älmhults kommun

Rutiner för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Älmhults kommun Utbildningsförvaltningen Rutiner för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Älmhults kommun Antagen av Utbildningsnämnden 2015-0610, 67 Gäller från 2015-08-01 Postadress Box 501, 343 23 Älmhult Besöksadress

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Erbjudande om förskola inom fyra månader

Erbjudande om förskola inom fyra månader Informationsblad 1 (6) Erbjudande om förskola inom fyra månader När vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola i en av kommunens förskolor ska kommunen erbjuda barnet en förskoleplats inom fyra månader.

Läs mer

Under vårdnadshavarens semester är barnet ledigt. Eventuella undantag görs i samråd med förskolechef.

Under vårdnadshavarens semester är barnet ledigt. Eventuella undantag görs i samråd med förskolechef. MAXTAXA Förskola i Ockelbo kommun Verksamhet i förskolegrupp omfattar barn från 1 års ålder fram till och med vecka 31 det år barnet fyller 6 år. Verksamhet i förskola styrs av skollag, läroplan för förskolan

Läs mer

Riktlinjer för pedagogisk omsorg i enskild regi i Skövde kommun

Riktlinjer för pedagogisk omsorg i enskild regi i Skövde kommun Skolnämnden Enhet/Handläggare Skolförvaltningen Datum 2011-09-13 Ert datum Beteckning Er beteckning Riktlinjer för pedagogisk omsorg i enskild regi i Skövde kommun t:\skf\samarbete\informationsmaterial\riktlinjer

Läs mer

UtKI ö 6C- A rek."-- C

UtKI ö 6C- A rek.-- C a KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN UtKI ö 6C- A rek."-- C Handläggare Datum Diarienummer Carlsson Karin 2015-04-30 UBN-2015-2105 Utbildningsnämnden Regler för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Läs mer

Välkommen. till barnomsorgen i Ydre kommun. Riktlinjer - Avgifter

Välkommen. till barnomsorgen i Ydre kommun. Riktlinjer - Avgifter YDRE KOMMUN Välkommen till barnomsorgen i Ydre kommun Riktlinjer - Avgifter Fastställd av kommunfullmäktige 2003 02 24 Reviderad av kommunfullmäktige 2004 02 23 Reviderad av kommunfullmäktige 2005 02 21

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13 Stadsledningsstaben Avdelningen för Utbildning, Barn och Unga, Folkhälsa Claes Strand Telefon 031-368 02 92 E-post: claes.strand@stadshuset.goteborg.se

Läs mer

Riktlinjer, köregler och avgifter gällande förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg för barn i åldern 1-13 år.

Riktlinjer, köregler och avgifter gällande förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg för barn i åldern 1-13 år. OXL100 v 1.0 2006-11-13 1 (11) Fastställd UN 29 2013-05-02 Riktlinjer, köregler och avgifter gällande förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg för barn i åldern 1-13 år. Postadress Besöksadress Telefon/Fax

Läs mer

Barnomsorg i Tomelilla kommun

Barnomsorg i Tomelilla kommun Barnomsorg i Tomelilla kommun AVGIFTER OCH REGLER för förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg och skolbarnsomsorg Taxor fastställda av Kommunfullmäktige 2009 Reviderad 2013-02-27 1 Innehåll för förskoleverksamhet,

Läs mer

PLACERINGSFÖRESKRIFTER Giltiga från den 1 februari 2012. (Beslutade i kommunfullmäktige 8/2012, 2012-01-30)

PLACERINGSFÖRESKRIFTER Giltiga från den 1 februari 2012. (Beslutade i kommunfullmäktige 8/2012, 2012-01-30) PLACERINGSFÖRESKRIFTER Förskola Fritidshem Annan pedagogisk verksamhet - pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola - omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds - öppen förskola

Läs mer

Erbjudande om förskola inom fyra månader

Erbjudande om förskola inom fyra månader Informationsblad 1 (5) Erbjudande om förskola inom fyra månader Vårdnadshavarna ska få en plats i förskola för sitt barn inom fyra månader efter att de anmält önskemål om förskoleplats till kommunen. Här

Läs mer

STÖRRE VALFRIHET I FÖRSKOLAN. Förslag om att utveckla mångfalden inom Skövdes förskoleutbud.

STÖRRE VALFRIHET I FÖRSKOLAN. Förslag om att utveckla mångfalden inom Skövdes förskoleutbud. STÖRRE VALFRIHET I FÖRSKOLAN Förslag om att utveckla mångfalden inom Skövdes förskoleutbud. 21 mars 2013 Mer valfrihet i förskolan Förskolan har etablerat sig som den mest efterfrågade barnomsorgsformen.

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinje Utbildningsnämnden 2013-04-16 2015-09-29 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Ulla Blåder Castor

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinje Utbildningsnämnden 2013-04-16 2015-09-29 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Ulla Blåder Castor Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinje Utbildningsnämnden 2013-04-16 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Ulla Blåder Castor UN.2013.30 Dokumentinformation Riktlinje för förskola, pedagogisk

Läs mer

Avgifter och regler FÖRSKOLA, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM, FRITIDSKLUBB

Avgifter och regler FÖRSKOLA, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM, FRITIDSKLUBB Avgifter och regler FÖRSKOLA, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM, FRITIDSKLUBB Barn- och ungdomsnämndens regler och tillämpning av skollagen. Gäller från 2011-02-01. Innehåll Verksamhetsformer... 3 Rätt till plats...

Läs mer

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 "8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5 " 1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 "8 4#/=7&>#&(

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5  1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 8 4#/=7&>#&( 2 #$%) * +#,-./ 0 1 1 2 ##/ 3 +.4/,-4/4 56 #.#7)##/ 56 1 1 1 81 9 #// 5: ##.-/+/ 5 1 8;89 ;/###. 5* ##$%+/#.# 50 7-./#..# 5 8 4#/=7># >=?@- @ A.>++,->7-%/A %=6- A8#$%>#....A 1 /=*?- 5? A#.>#>#,#A =/B06-5@

Läs mer

Avgifter & regler. Förskola Förskoleklass Fritidshem

Avgifter & regler. Förskola Förskoleklass Fritidshem Avgifter & regler Förskola Förskoleklass Fritidshem INNEHÅLL Verksamhetsformer... 2 Förskola och familjedaghem 1 5 år... 2 Allmän förskola för 3 5-åringar... 2 Förskoleklass... 2 Skolbarnsomsorg (fritidsverksamhet)...

Läs mer

REGLER FÖR FÖRSKOLA, FRITIDSHEM OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET

REGLER FÖR FÖRSKOLA, FRITIDSHEM OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET REGLER FÖR FÖRSKOLA, FRITIDSHEM OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET Regler, inom ramen för 8, 14 och 25 kap. skollagen Barn- och ungdomsnämnden 2013-01-23, reviderade 2014-12-11 ALLMÄNT Reglerna tillämpas

Läs mer

Förskola och Fritidshem

Förskola och Fritidshem Barn- och ungdomsnämnden Förskola och Fritidshem Regler 2013-01-01 2 Innehållsförteckning Förskola... 3 Tider i förskolan... 4 Riktlinjer för förskola på obekväm arbetstid... 4 Förskoleklass... 5 Fritidshem...

Läs mer

Vad är förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, öppen fritidsverksamhet, lovverksamhet och vårdnadsbidrag?

Vad är förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, öppen fritidsverksamhet, lovverksamhet och vårdnadsbidrag? Vad är förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, öppen fritidsverksamhet, lovverksamhet och vårdnadsbidrag? Förskola erbjuds barn från ett år till dess de börjar förskoleklass eller grundskola/grundsärskola.

Läs mer

Regler för ENSKILD BARNOMSORG I ORUST KOMMUN 2010-01-01

Regler för ENSKILD BARNOMSORG I ORUST KOMMUN 2010-01-01 1 FÖRFATTNINGSSAMLING (6.3.5) Regler för ENSKILD BARNOMSORG I ORUST KOMMUN 2010-01-01 Dokumenttyp Normer och föreskrifter Ämnesområde Barnomsorg Ägare/ansvarig Antagen av KF 1998-01-29 2 Revisions datum

Läs mer

Information. För förskola/pedagogisk omsorg och fritidshem

Information. För förskola/pedagogisk omsorg och fritidshem Information För förskola/pedagogisk omsorg och fritidshem Förskola I förskolan bedrivs en pedagogisk gruppverksamhet för inskrivna barn i ålder 1-5 år. Under 2011 erbjuds pedagogisk omsorg (familjedaghem)

Läs mer

Regler och taxor i barnomsorg i Upplands-Bro kommun

Regler och taxor i barnomsorg i Upplands-Bro kommun Regler och taxor i barnomsorg i Upplands-Bro kommun Gäller för förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, öppen fritidsverksamhet samt barnomsorg på obekväm arbetstid Reviderade augusti 2014 Fastställd 2014-09-23

Läs mer

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg 2015-05-19 Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som inte är

Läs mer

RIKTLINJER FÖR PLATS

RIKTLINJER FÖR PLATS RIKTLINJER FÖR PLATS inom förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Eksjö kommun Fastställda av kommunstyrelsen 2015-06-02, 193 och gäller från och med 2015-08-01. Innehållsförteckning Rätt till plats

Läs mer

Tillämpningsföreskrifter för ansökan och placering i förskola och pedagogisk omsorg riktat till barn i åldrarna 1-5 år.

Tillämpningsföreskrifter för ansökan och placering i förskola och pedagogisk omsorg riktat till barn i åldrarna 1-5 år. förskolenämndens tillämpningsföreskiftertillämpningsföreskrifter Malmö stad Förskoleförvaltningen Tillämpningsföreskrifter för ansökan och placering i förskola och pedagogisk omsorg riktat till barn i

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr E.10

Kungsörs kommuns författningssamling Nr E.10 Tillämpningsregler och avgiftstaxa för Kungsörs kommuns förskola och skolbarnomsorg Reviderade av kommunfullmäktige 2010-08-30, 59 Tillämpningsregler och avgiftstaxa för Kungsörs kommuns förskola och skolbarnomsorg

Läs mer

Regler för kommunal förskola, förskoleklass, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Regler för kommunal förskola, förskoleklass, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Beslut KS 2011-06-08 Regler för kommunal förskola, förskoleklass, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Tillämpas från och med 2011-07-01 2 INNEHÅLL Förskola, förskoleklass, fritidshem och annan pedagogisk

Läs mer

Välkommen till. Förskole- och fritidshemsverksamheten i Finspångs kommun

Välkommen till. Förskole- och fritidshemsverksamheten i Finspångs kommun 130822 Välkommen till Förskole- och fritidshemsverksamheten i Finspångs kommun Information om riktlinjer, regler och avgifter gällande förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet för barn i åldern

Läs mer

Förslag till riktlinjer för avgifter inom utbildningsverksamheterna grundskola och gymnasieskola

Förslag till riktlinjer för avgifter inom utbildningsverksamheterna grundskola och gymnasieskola Tjänsteskrivelse 2013-01-28 Dnr: 2013.26-629 (153) Utbildningsförvaltningen Inger Hjort E-post: inger.hjort@ronneby.se Utbildningsnämndens beslut 2013-02-14 12 Förslag till riktlinjer för avgifter inom

Läs mer

Regler för godkännande av fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg för Barn och Familj, Eslövs kommun

Regler för godkännande av fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg för Barn och Familj, Eslövs kommun Regler för godkännande av fristående förskola, fritidshem och pedag gogisk omsorg för Barn och Familj, Eslövs kommun REGLER FÖR GODKÄNNANDE AV FRISTÅENDE FÖRSKOLA, FRILIGGANDE FRITIDSHEM (ej ansluten till

Läs mer

2010-12-01 REVIDERAD 2010-12-08. Avgifter och regler. Förskola. Familjedaghem. Fritidshem. Fritidsklubb

2010-12-01 REVIDERAD 2010-12-08. Avgifter och regler. Förskola. Familjedaghem. Fritidshem. Fritidsklubb 2010-12-01 REVIDERAD 2010-12-08 Avgifter och regler Förskola Familjedaghem Fritidshem Fritidsklubb Barn- och ungdomsnämndens regler och tillämpning av skollagen. Gäller från 2011-02-01 Innehållsförteckning

Läs mer

Uppföljning Kundundersökning förskola och familjedaghem

Uppföljning Kundundersökning förskola och familjedaghem Österåkers kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Datum: 2014-04-15 Ärende/nr: Kultur- och utbildningsnämnden Uppföljning Kundundersökning förskola och familjedaghem Bakgrund till Undersökningen Kundundersökningen

Läs mer

Regler och villkor för godkännande och rätt till bidrag för enskilt bedriven förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Regler och villkor för godkännande och rätt till bidrag för enskilt bedriven förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Styrdokument Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Barn- och utbildningsnämnden 71 Fastställelsedatum: 2009-09-22 Ansvarig: Barn- och utbildningschef Revideras: Vid behov Följas upp: - Regler och villkor för

Läs mer

1. Är du intresserad av att driva en fristående förskola/ sid 3 fritidshem/pedagogisk omsorg?

1. Är du intresserad av att driva en fristående förskola/ sid 3 fritidshem/pedagogisk omsorg? Innehållsförteckning 1. Är du intresserad av att driva en fristående förskola/ sid 3 fritidshem/pedagogisk omsorg? 2. Vem beslutar om att godkännande av fristående sid 3 3. Vad krävs för att få ett godkännande

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014

Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014 Utvecklingsavdelningen 2013-10-25 Dnr 2013:422 1 (5) Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014 Det här dokumentet innehåller information för organisationer

Läs mer

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sida 1 av 5 YTTRANDE 2015-06-02 SOU 2015:7 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sveriges Elevkårer lämnar härmed ett yttrande över betänkande

Läs mer

Reglemente för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Borlänge kommun

Reglemente för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Borlänge kommun Reglemente för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Borlänge kommun Gäller från och med den 1 maj 2012 I Borlänge kommun erbjuds olika verksamhetsformer för barn från ett års ålder. Förskolan,

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Familjedaghemmet Enbusken - Föräldrar Familjedaghem. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015.

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Familjedaghemmet Enbusken - Föräldrar Familjedaghem. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. Danderyds kommun Familjedaghemmet Enbusken - Föräldrar Familjedaghem respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner

Läs mer

Målen finns i läroplanen för förskolan (Lpfö98). Läroplanen kan laddas ned på Halmstads kommuns webbplats: www.halmstad.

Målen finns i läroplanen för förskolan (Lpfö98). Läroplanen kan laddas ned på Halmstads kommuns webbplats: www.halmstad. 1 Familjedaghemmens uppdrag Pedagogisk omsorg, som är det nya namnet för familjedaghem, styrs av andra kapitlet i skollagen. Verksamheten bedrivs enligt förskolans läroplan (Lpfö 98) med tillägg för familjedaghem.

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Enebo föräldrakooperativ - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015.

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Enebo föräldrakooperativ - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. Danderyds kommun Enebo föräldrakooperativ - Föräldrar Förskola 2 respondenter Kundundersökning 2 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2 Våga Visa 2, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

Välkommen till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i Oxelösund

Välkommen till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i Oxelösund Fastställd av Utbildningsnämnden 2011-11-16 76 Välkommen till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i Oxelösund Tillämpningsföreskrifter Innehåll INNEHÅLL... 2 VAD ÄR FÖRSKOLEVERKSAMHET OCH FAMILJEDAGHEM?...

Läs mer

Reviderad 2015-06-29. Villkor och regler för plats i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem

Reviderad 2015-06-29. Villkor och regler för plats i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Reviderad 2015-06-29 Villkor och regler för plats i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem 2 Ansökan förskoleverksamhet och annan pedagogisk verksamhet Förälder och barn som är folkbokförda, på väg

Läs mer

Täby kommun. Kundundersökning 2015. Lilla Balders förskola - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015.

Täby kommun. Kundundersökning 2015. Lilla Balders förskola - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. Täby kommun Lilla Balders förskola - Föräldrar Förskola 23 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms

Läs mer

TIO INSATSER FÖR ATT ALLA BARN SKA FÅ SAMMA LIVSCHANSER

TIO INSATSER FÖR ATT ALLA BARN SKA FÅ SAMMA LIVSCHANSER TIO INSATSER FÖR ATT ALLA BARN SKA FÅ SAMMA LIVSCHANSER Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 5 Alldeles för många barn växer upp i fattigdom i Sverige idag. Barn som lever i familjer med försörjningsstöd eller

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Utvecklingsavdelningen 2015-02-04 Dnr 8.1.1_2015:183 1 (5) Entreprenörskap i skolan 2015 Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Skolverket har i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet med

Läs mer

Förskola och Fritidshem

Förskola och Fritidshem Barn- och ungdomsnämnden Förskola och Fritidshem Regler 2013-01-01 2 I N N E H Å L L sid FÖRSKOLA 3 ERBJUDANDE AV PLATS 4 Barn till förvärvsarbetande och studerande Barn till arbetssökande och föräldralediga

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Regler och riktlinjer Fritidshem Köpings kommun

Regler och riktlinjer Fritidshem Köpings kommun Regler och riktlinjer Fritidshem Köpings kommun Fritidshem i Köpings kommun I regler och riktlinjer för fritidshem i Köpings kommun hittar du beskrivning på de olika verksamhetsformer som kommunen erbjuder.

Läs mer

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Framtida marknad för vård och omsorg av äldre Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer.

Läs mer

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING I enlighet med EU-kommissionens förordning 577/98 ska medlemsländerna varje år genomföra en tilläggsundersökning

Läs mer

Regler och avgifter för förskola och pedagogisk omsorg Barn- och utbildningsförvaltningen

Regler och avgifter för förskola och pedagogisk omsorg Barn- och utbildningsförvaltningen Regler och avgifter för förskola och pedagogisk omsorg Dessa regler gäller både för kommunal och fristående förskola och pedagogisk omsorg i Solna stad. Definitioner 1. Förskola bedrivs främst för barn

Läs mer

Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor TJÄNSTESKRIVELSE 1(6) Skolförvaltningen Skolkontoret Helena Johansson, Nämndsekreterare 0171-526 15 helena.johansson1@bildning.habo.se Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Läs mer

Ökad jämställdhet ger fler jobb i Stockholms län

Ökad jämställdhet ger fler jobb i Stockholms län Ökad jämställdhet ger fler jobb i Stockholms län December 2013 Innehåll Inledning... 2 Sysselsättningsgrad och deltidsarbete... 2 Uttag av föräldrapenning bland kvinnor och män... 5 Fungerande välfärd

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinjer och köregler inom förskolan och fritidshem/klubben. Antagen av utbildningsnämnden 2014-05-15

RIKTLINJE. Riktlinjer och köregler inom förskolan och fritidshem/klubben. Antagen av utbildningsnämnden 2014-05-15 Riktlinjer och köregler inom förskolan och fritidshem/klubben Antagen av utbildningsnämnden 2014-05-15 Ändringar införda till och med UN, 2014:28 Innehållsförteckning Riktlinjer... 2 Olika former av förskola

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

PLACERINGSFÖRESKRIFTER Giltiga från 1 mars 2007

PLACERINGSFÖRESKRIFTER Giltiga från 1 mars 2007 1 (4) PLACERINGSFÖRESKRIFTER Giltiga från 1 mars 2007 Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Allmän förskola SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR HÄRRYDA KOMMUN 2 (4) Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Allmän

Läs mer

Fr om 1 juli 2010 gäller allmän förskola från höstterminen det år barnet fyller 3 år ( förändring av avgift aug-maj)

Fr om 1 juli 2010 gäller allmän förskola från höstterminen det år barnet fyller 3 år ( förändring av avgift aug-maj) FÖRSKOLA I förskolan bedrivs en pedagogisk gruppverksamhet för inskrivna barn i ålder 1-5 år. Under 2010 erbjuds pedagogisk omsorg (familjedaghem) på obekväm tid, rektor bedömer behovet från fall till

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

BARNOMSORG Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem

BARNOMSORG Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Information om BARNOMSORG Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Gäller fr.o. m. 2013-03-01 2 (7) BARNOMSORG Omsorgsbehovet för barn mellan 1-5 år tillgodoses genom förskola och pedagogisk omsorg. Skolbarnsomsorg

Läs mer

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor och familjeförhållanden för företagande kvinnor Andreas Mångs Kort om projektet Med hjälp av enkät och registerdata har vi bl.a. studerat

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens utredning om pedagogisk omsorg.

Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens utredning om pedagogisk omsorg. TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-09-01 Diarienummer FG/2015:190 Utredning om pedagogisk omsorg Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens utredning om pedagogisk omsorg. Sammanfattning Förvaltningen

Läs mer

Regler och avgifter för förskola, pedagogisk omsorg/ familjedaghem, förskoleklass, fritidshem och fritidsklubb.

Regler och avgifter för förskola, pedagogisk omsorg/ familjedaghem, förskoleklass, fritidshem och fritidsklubb. Regler och avgifter för förskola, pedagogisk omsorg/ familjedaghem, förskoleklass, fritidshem och fritidsklubb. 1 2 Innehållsförteckning Inledning Regler förskola och pedagogisk omsorg barn 1-5 år Förskola

Läs mer

FÖRSKOLAN. Regler, taxa och tillämpningsföreskrifter för placering av barn

FÖRSKOLAN. Regler, taxa och tillämpningsföreskrifter för placering av barn FÖRSKOLAN Regler, taxa och tillämpningsföreskrifter för placering av barn Fastställd i Kommunfullmäktige 2005-11-28 55 Barn- och utbildningsnämnden 2005-04-26 27 Reviderad: 2006-06-13, 2008-09-16, 2010-05-24

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer