Skilda världar. En jämförelse mellan kommunalt driven, ideellt driven och bolagsdriven barnomsorg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skilda världar. En jämförelse mellan kommunalt driven, ideellt driven och bolagsdriven barnomsorg"

Transkript

1

2 Skilda världar En jämförelse mellan kommunalt driven, ideellt driven och bolagsdriven barnomsorg Rapport av Ulrika Lorentzi och Olof Widmark, Kommunal Kerstin Mikaelsson har bidragit med underlag till avsnittet Vinster i barnomsorgen. Kartor med etableringsmönster har tagits fram av Helena Persson.

3 Innehåll Sammanfattning och förslag i korthet... 5 Inledning syfte och frågeställning... 8 Förskolemarknaden Vinster i barnomsorgen Lika peng olika verksamhet... 45

4 Sammanfattning och förslag i korthet Det finns en lång tradition av olika utförare inom barnomsorgen. Ideella utförare som föräldrakooperativ och stiftelser, och efter 1991 även vinstdrivna bolag, har kunnat sluta kontrakt med kommuner om att bedriva fristående förskoleverksamhet och få offentlig finansiering för detta. Efter 2006 har regeringen förstärkt en marknadsliknande styrning av barnomsorgen genom lagar om fri etableringsrätt och barnomsorgspeng. Motiven för detta har varit att stärka föräldrars möjlighet att välja barnomsorg och skapa förutsättningar för ökat företagande inom välfärdsområdet. Barnomsorgen ska vara bra för barns utveckling, göra det möjligt för föräldrar att förvärvsarbeta eller studera och utjämna livschanser mellan barn med olika förutsättningar. För att uppnå barnomsorgens samtliga mål är det nödvändigt med en barnomsorg av hög kvalitet som är tillgänglig för alla. Syftet med den här rapporten är att granska om den marknadsliknande styrningen av barnomsorgen kan styra mot lika tillgänglighet och hög kvalitet. Rapporten går igenom förutsättningarna för marknadsliknande styrning i barnomsorg samt undersöker skillnader mellan kommunalt drivna, ideellt drivna och bolagsdrivna förskolor. Underlag till rapporten är en föräldraenkät till föräldrar med barn i förskola, Kommunals medlemsundersökning till barnskötare, en kartläggning av de femton största bolagen inom förskolan samt offentlig statistik och tidigare studier och forskning. Det finns två kända risker med marknadsliknande styrning i välfärden, dels att vinst görs på kvalitetens bekostnad, dels att verksamheter försöker attrahera de brukare som genererar mest inkomst i förhållande till vad de kostar. Risken att vinst leder till verksamhet av låg kvalitet verkar inte vara ett stort problem inom förskolan. En oroande tendens är emellertid att fristående förskolor har högre andel outbildad personal. Än mer oroande är verksamheter med tveksam kvalitet inom barnomsorgsformen pedagogisk omsorg (tidigare kallat familjedaghem eller dagbarnvårdare). Däremot ser vi tendenser till att förskoleverksamheter försöker attrahera mer lönsamma brukare. När det gäller tillgänglighet visar studien att det finns en risk att marknadsliknande styrning i förskolan äventyrar allmän och lika tillgång till förskolor av hög kvalitet. Resultat i undersökningarna som styrker detta är: De bolagsdrivna förskolornas etableringsmönster. Det är stora geografiska skillnader var förskolor av olika driftform är etablerade. Bolagsdrivna förskolor är tydligt koncentrerade i storstadsregioner medan ideellt och kommunalt drivna förskolor finns i hela landet. Det finns ett tydligt samband mellan skattekraft och andelen bolagsdrivna förskolor. Bolagsdrivna förskolor har främst etablerat sig i kommuner med resursstark befolkning. De fristående förskolorna har kortare öppettider än kommunalt drivna förskolor. Bolagsdrivna förskolor har i genomsnitt tre timmar kortare öppettid per vecka än kommunalt drivna. Ideellt drivna förskolor har i genomsnitt öppet fyra timmar kortare per vecka än kommunala. 5

5 I ideellt drivna förskolor lägger över hälften av föräldrarna ned arbete och tid på förskolans drift. Det är mycket ovanligt att föräldrar gör det i kommunalt drivna och i bolagsdrivna förskolor. Kortare öppettid och föräldrars arbetsinsats frigör resurser som i fristående förskolor tycks gå in i verksamheten i de ideellt drivna förskolorna medan frigjorda resurser i bolagsdrivna förskolor främst stärker företagets resultat. Barnskötare som arbetar på ideella förskolor är betydligt mer nöjda med bemanning, arbetsvillkor och verksamhetens kvalitet än de som arbetar i kommunala eller bolagsförskolor. Det är mindre skillnader mellan kommunala förskolor och bolagsdrivna förskolor, oftast till de bolagsdrivna förskolornas fördel. De bolagsdrivna förskolorna är lönsamma. De har goda rörelsemarginaler och har kunnat göra vinstuttag eller expandera. Det är svårt att få insyn i hur pengarna används. Otydliga kösystem kan bidra till att mer aktiva föräldrar kan tjata sig in eller att förskolor kan välja barn ur kön. En grupp föräldrar upplever att kösystemet för att få plats i förskolan är otydligt och svårt att förstå. I föräldraenkäten finns kommentarer att systemet är korrupt, att det förekommer fusk och att föräldrar ringer och tjatar sig in. Sedan 2009 är det lag på att alla fristående barnomsorgsverksamheter i en kommun ska få samma ersättning per barn som den kommunala förskolan. Barnomsorgspengen till fristående förskolor ska vara den genomsnittliga kostnaden per barn i kommunens egna förskolor. Resultaten i den här studien pekar på att barnen i fristående förskolor inte är lika resurskrävande som barnen i kommunalt drivna förskolor. Problemet är att de resurser som frigörs i fristående förskolor stannar där i stället för att omfördelas till mer resurskrävande barn. Slutsatsen är att det finns tendenser till segregering på förskolemarknaden. Effekten av den segregeringen riskerar att slå mot just de barn som mest behöver en förskola av hög kvalitet. Rapporten visar att det finns skillnader mellan de tre olika driftformerna kommunalt drivna, ideellt drivna respektive bolagsdrivna förskolor. Skolverket redovisar oftast endast skillnader mellan kommunala och fristående förskolor. Därmed har skillnader mellan ideellt drivna och bolagsdrivna förskolor dolts. Det är en allvarlig brist. Kommunals förslag i korthet Tillgänglighet. Förskolor med barn vars föräldrar behöver längre öppettid ska tilldelas mer resurser. Ändra skollagen så att kommuner blir skyldiga att erbjuda barnomsorg när föräldrarna jobbar, även på tidig morgon, kväll, natt och helg. Kvalitet. Säkra kvaliteten i förskolan genom krav på bemanning med rätt utbildad personal, där barnskötare har en självklar plats. Ge barnskötare möjlighet till yrkesutveckling. Gör det möjligt för all personal på förskola som saknar utbildning för att arbeta med barn att få en barnskötarutbildning inom ramen för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning, yrkesvux. 6

6 Ökat politiskt ansvarstagande. Stärk politikernas möjlighet att styra och ta ansvar för barnomsorgen genom att avskaffa etableringsfriheten. Ställ krav på förskolorna att ta emot barn via en gemensam transparent kö. Offentlig finansiering. Säkra maxtaxesystemet genom att räkna upp statsbidraget. Barnomsorgsformen pedagogisk omsorg, tidigare kallad familjedaghem eller dagbarnvårdare/ dagmamma, är för svagt lagreglerad och ska därför inte få bedrivas i företagsform. Bättre kunskap och uppföljning. Statistiken om fristående förskolor måste redovisas uppdelat på ideella och bolagsdrivna utförare. Det behöver utredas vidare hur styrsystemen ska se ut för att vara förenliga med allmän och lika tillgång till barnomsorg av hög kvalitet för hela befolkningen. Dessutom behöver utredas vad som behövs för att bidra till att utveckla barnomsorgens kvalitet samt för att minska risken att barnpassning som skattesubventionerad hushållsnära tjänst leder till minskad tillgänglighet i offentligt finansierad barnomsorg. Fakta förskola Drygt barn går i förskola. 84 procent alla barn 1 5 år gick i förskola Bland barn 3 5 år var andelen 95 procent. Två av tio barn i förskolan går i en fristående förskola, hälften i ideellt drivna förskolor och hälften i bolagsdrivna förskolor. Kommunen är skyldig enligt lag att ordna plats i barnomsorg för barn från ett års ålder om föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar, eller om barnet har eget behov. Kommunen är även skyldig att erbjuda barnomsorg 15 timmar per vecka till barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga. Dessutom har alla barn från tre års ålder tills de börjar i skolan rätt till avgiftsfri förskola under 525 timmar per år. Förutom förskola kan barnomsorg bedrivas i verksamhetsformen pedagogisk omsorg, tidigare kallat familjedaghem eller dagbarnvårdare/dagmamma. Drygt barn är inskrivna i pedagogisk omsorg. Den svenska barnomsorgen är kraftigt subventionerad. De avgifter föräldrarna betalar står för 7 procent av kostnaden. 7

7 Inledning syfte och frågeställning Syftet med den här rapporten är att granska marknadsliknande styrning av barnomsorg. Huvudfrågan är om marknadsliknande styrning är en bra modell för att uppnå barnomsorgens mål. Rapporten tar upp föräldrars erfarenheter och barnskötares villkor i olika driftformer i förskolan. Den synliggör skillnader mellan vinstdriven och icke vinstdriven fristående förskoleverksamhet. Underlag till rapporten är en medlemsundersökning som Kommunal genomförde hösten 2012, en föräldraenkät till 1002 föräldrar med barn i förskola, en kartläggning av de femton största fristående utförarna av barnomsorg samt offentlig statistik och tidigare studier och forskning. 1 Kommunals uppgift är att tillvarata medlemmarnas intressen på arbetsmarknaden och i samhällslivet i övrigt. Förbundet ska bland annat verka för en samhällsutveckling som stärker allas lika värde, social rättvisa, generell välfärdspolitik, full sysselsättning och jämställdhet mellan kvinnor och män. För att stärka välfärden har Kommunal slagit fast tre övergripande prioriteringar: bra bemanning, ökat politiskt ansvarstagande och stärkta resurser. På kongressen 2013 beslutades att Kommunal ska verka för att en nonprofit-princip är rådande inom vård, skola och omsorg. Kongressen tog även beslut om att Kommunal ska granska marknadsstyrning inom välfärdssektorn. I barnomsorgen organiserar Kommunal barnskötare, som är pedagoger med en yrkesutbildning på gymnasienivå för att arbeta med barn. I det team av pedagoger som arbetar i förskolan bidrar barnskötare med sin kompetens till barnens omsorg, utveckling och lärande. Barnskötare kompletterar förskollärare, som har ansvar för att barnens läroprocesser sker i enlighet med målen i läroplanen. Skolverket skriver på sin hemsida att barnskötare är en viktig personalgrupp i förskolan och de kommer även i framtiden ha betydelse för förskolornas verksamhet. Kommunal organiserar även servicepersonal i barnomsorgen som måltidsbiträden, städare och vaktmästare. Barnomsorgens uppdrag Den svenska barnomsorgen har ett brett uppdrag och målsättningarna är höga. Enligt skollag och läroplan ska barnomsorgen: bidra till goda uppväxtvillkor genom att ge barn omsorg och stimulera deras utveckling och lärande göra det möjligt för föräldrar att förvärvsarbeta eller studera grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på utjämna livschanser mellan barn med olika förutsättningar. 1 Medlemsundersökningen genomfördes som en telefonenkät under hösten 2012 till ett slumpmässigt urval medlemmar ur Kommunals medlemsregister. Drygt 3000 barnskötare svarade på enkäten och svarsfrekvensen var 76 procent. Undersökningen genomfördes av EVRY AB. Föräldraenkäten genomfördes som en telefonenkät under december 2013 och januari Urvalet till undersökningen drogs slumpmässigt bland personer i befolkningen med barn i ålder 1-6 år. Enkäten ställdes till föräldrar som svarade att de hade barn i förskola föräldrar svarade på enkäten, varav 500 var föräldrar med barn i kommunala förskolor, 252 föräldrar med barn i ideellt drivna förskolor och 250 i bolagsdrivna förskolor. Undersökningen genomfördes enligt en design där antalet intervjuer per driftform fastställdes i förväg. Svarsfrekvensen var 53 procent. Urvalsdragning och intervjuer gjordes av EVRY AB. 8

8 Tanken om att utjämna livschanser mellan barn är viktig i den svenska välfärdsmodellen. Det är avgörande både för att skapa ett jämlikt samhälle och för att hela samhället ska vara väl rustat för att klara kraven i ett kunskapssamhälle. Barnomsorgen är en viktig del i samhällets ambition att ge varje individ förutsättningar att utveckla sin fulla potential. En annan viktig grundtanke i den svenska välfärdsmodellen är att varje individ ska kunna försörja sig, även personer som har ett omsorgsansvar. Sedan 1970-talet har en rad reformer införts som syftar till att stödja en försörjar/vårdarmodell. 2 Historiskt sett har kvinnor tagit hand om barnen. Därför har utbyggnaden av en kraftigt subventionerad barnomsorg av hög kvalitet varit avgörande för att möjliggöra för kvinnor att förvärvsarbeta även om de får barn. Det som utmärker den välfärdsmodell som byggts upp i Sverige är att kvinnor från alla samhällsklasser har förhållandevis hög förvärvsfrekvens. Samtidigt har Sverige, jämfört med liknande länder, ett högt barnafödande. En kraftigt subventionerad barnomsorg av hög kvalitet har beskrivits som win-winpolitik 3. Dels minskar barnfattigdomen då det blir möjligt för föräldrar att kombinera förvärvsarbete med ansvar för barn, dels kompenserar en barnomsorg med hög kvalitet för barns olika förutsättningar och behov. Det bidrar till ett mer jämställt och jämlikt samhälle och utjämnar förutsättningar mellan barn. Dessa båda argument har varit viktiga för att motivera de politiska reformer som lett fram till dagens barnomsorg: utbyggnaden av förskolan på och 80-talet, utbyggnaden av fritidshemmen på 1990-talet, förskolans utökade lärandeuppdrag på 1990-talet, barnomsorgsgarantin för barn från ett års ålder 1995, maxtaxereformen och reformen att inkludera även barn till arbetslösa och föräldralediga i barnomsorgsgarantin på 2000-talet. Reformerna har haft önskat resultat, till exempel ökade sannolikheten för arbetslösa kvinnor att få arbete när deras barn fick tillgång till barnomsorg. 4 Tidiga satsningar på barn, i förskola och tidig skolgång, har visat sig leda till positiva spiraler av lärande som kompenserar skillnader i hemmiljö. Jämförelser över tid och internationella jämförelser visar att detta är en effektiv metod för att skapa mer jämlika möjligheter för barn med olika socioekonomisk bakgrund. Studier har även visat goda resultat för att ge barn med utländsk bakgrund bättre språkkunskaper och förutsättningar för att integreras i samhället. 5 2 Duvander, Ann-Zofie & Tommy Ferrarini (2013), Sweden s Family Policy under Change: Past, Present, Future, Friedrich Ebert Stiftung. Ferrarini, Tommy & Ann-Zofie Duvander (2010), Earner-carer model at the Crossroads: Reforms and Outcomes of Sweden s Family Policy in Comparative Perspective, International Journal of Health Services, Volume 40, Number 3. 3 Esping-Andersen, Gösta (2009), The Incomplete Revolution. Adapting to Women s New Roles. 4 Vikman, Ulrika (2010), Hur påverkar tillgång till barnomsorg arbetslösas sannolikhet att få arbete? IFAU Rapport 2010:6. 5 Meager, Gabrielle & Szebehely, Marta (2011), Equality in the social service state Nordic childcare models in comparative perspective i Kvist J m.fl. red. Changing Social Inequality: The Nordic Welfare Model in the 21th Century. Bristol: Policy Press. 9

9 Lika tillgång och hög kvalitet nödvändigt Avgörande för att förskolan ska kunna uppnå målen om att bidra till goda uppväxtvillkor för alla barn och göra det möjligt för alla föräldrar att arbeta är att: alla barn har lika tillgång till barnomsorg hög kvalitet på all barnomsorg Tillgången på barnomsorg är god i Sverige. Förskolor har byggts ut och barnomsorgsgarantin garanterar rätten till barnomsorg för nästan alla barn. Föräldrarnas ekonomi är inte avgörande för om barnen kan gå i förskola. Maxtaxan, och inkomstrelaterad avgift för föräldrar med låga inkomster, säkrar att föräldrar har råd med barnomsorg. Dock finns det begränsningar i tillgången. Barn till föräldrar som lever på försörjningsstöd har inte laglig rätt till barnomsorg, förutom den avgiftsfria förskola under 525 timmar per år som erbjuds alla barn från tre års ålder tills de börjar i skolan. Det finns också barn som inte har tillgång till barnomsorg när deras föräldrar arbetar eftersom föräldrarnas arbetstid är förlagd tidigt på morgonen, sent på kvällen, natt eller helg. Att förskolor förkortar sina öppettider och har stängt under lov är också en begränsning av tillgången på barnomsorg. Tillgången begränsas även av svårighet att få en plats på förskola. Hög kvalitet i välfärden är grundläggande för den välfärdsmodell vi har i Sverige. En generell välfärd bygger på att de offentligt finansierade välfärdstjänsterna är så bra att även föräldrar som skulle kunna ha råd att välja en privat finansierad tjänst väljer den offentligt finansierade. Det är viktigt för att motivera föräldrar med god ekonomi att betala skatt då de ser att de själva får ut en bra service för skattepengarna. På barnomsorgsområdet leder den generella välfärdsmodellen till att barn med olika social bakgrund går i barnomsorg med lika hög kvalitet. Det bidrar till att skapa jämlika livschanser. Förskolan i Sverige har hög kvalitet. 6 Den ökning i gruppstorlek och minskning av personaltäthet som följde på 1990-talskrisen har avstannat och delvis vänts. Det är dock nästan ett barn mer per årsarbetare i dag jämfört med Andelen grupper med över tjugo barn i förskolan har också ökat. Hösten 2012 bestod 18 procent av grupperna i förskolan av fler än tjugo barn 7. Framväxt av en förskolemarknad Frågan om bolagsdrivna alternativ i barnomsorgen väcktes på 1980-talet. Aktörer från hela den politiska skalan ville se en förnyelse av offentlig sektor. Det fanns en gemensam önskan om mindre regelstyrning och större variation. 8 Vänsterdebattörer kritiserade stelbent byråkratisk styrning och talade om självförvaltning och brukarmedverkan inom ramen för offentlig välfärd. Högerdebattörer talade om att öka möjligheten till individuella konsumentval. 6 Skolinspektionen (2012), Förskola, före skola lärande och bärande. Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget, Rapport 2012:7. 7 Skolverket (2013c), PM , Barn och personal i förskolan hösten Se Lindgren, Ann-Marie (2013), Välfärdspolitikens förändring. En förvirrad resa där vi hamnade någon annanstans än vi tänkte och Lorentzi, Ulrika (2013), Barnomsorg i Från konkurrens till kvalitet, Åsa-Pia Järliden Bergström & Katinka Hort (red), 2013 samt LO, Åtgärder för att begränsa vinst i välfärden,

10 Frågan om att tillåta vinstdrivna företag inom barnomsorgen var en tydligt blockskiljande fråga. Den ställdes på sin spets 1984 när företaget Pysslingen AB startades för att driva förskolor i företagsform. Den socialdemokratiska regeringen införde Lex Pysslingen som förbjöd att aktiebolag med vinstsyfte fick statsbidrag för förskoleverksamhet. Endast fristående förskolor som erbjöd speciell pedagogik eller drevs av ideella organisationer eller kooperativ fick subventioneras av kommunen. Efter maktskiftet 1991 upphävde den borgerliga regeringen Lex Pysslingen och öppnade för vinstdrivande företag i barnomsorg och skola genom friskolereformen. När Socialdemokraterna fick tillbaka regeringsmakten behöll de friskolereformen. Valfriheten var populär. Dock infördes inga nya reformer för att underlätta för en förskolemarknad. Fokus var på att stärka barnomsorgens lärandeuppdrag. Under 1990-talet flyttades barnomsorgen från socialpolitiken till utbildningspolitiken. Förskolan blev en egen skolform och fick läroplan. Det är först efter den borgerliga alliansens valseger 2006 som politiken går vidare med att skapa en marknadsliknande styrning av barnomsorgen. Flera reformer har genomförts med motiveringen att stärka föräldrarnas valmöjligheter och förbättra förutsättningarna för nya former och ökat företagande inom barnomsorgen: Fri etableringsrätt Kommunerna är tvingade att subventionera fristående barnomsorg som uppfyller vissa fastställda krav. Barnomsorgspeng Kommunerna blir skyldiga att lämna en barnomsorgspeng motsvarande den genomsnittliga kostnaden i kommunala verksamheter till alla godkända utförare. Barnomsorgspengen följer barnet till den verksamhet som föräldrarna väljer. Pedagogisk omsorg Begreppet pedagogisk omsorg ersatte barnomsorgsformen familjedaghem. Syftet var att öppna för olika former av barnomsorg med offentlig finansiering, till exempel flerfamiljslösningar. Pedagogisk omsorg är inte en skolform och det finns inga krav på att verksamheten följer läroplanen eller har utbildad personal. Den får bedrivas i särskild lokal och av vinstdrivande företag. Syftet med barnomsorgspeng beskrivs så här på regeringens hemsida: Syftet med en barnomsorgspeng är att öka föräldrarnas valfrihet och möjlighet att välja olika former av pedagogiska verksamheter för sina barn. Med barnomsorgspeng finns även förutsättningar för att starta olika former av verksamheter och eget företagande inom välfärdsområdet. Förutom förhoppningarna om ökad valfrihet, flera olika former av pedagogiska verksamheter och ökat eget företagande fanns en tro att en barnomsorgsmarknad skulle bidra till bättre kvalitet till samma pris eller samma kvalitet till lägre pris. Förespråkarna menade att byråkratin skulle minska eftersom marknader sköter sig själva. På en marknad sker kvalitetskontrollen och kvalitetsutvecklingen genom att kunderna väljer den bästa verksamheten. Föräldrarnas val skulle leda till att bra barnomsorg stärks och dålig får stänga, eller bli bättre. Ett vanligt slagord har varit att flytta makten från politikerna till familjernas köksbord. 11

11 Från ett ofullkomligt styrsystem till ett annat Förenklat finns det två system för att styra offentligt finansierade välfärdstjänster ett politiskt byråkratiskt styrt system och ett marknadsliknande system, även kallat en kvasimarknad. 9 Politiskt styrda byråkratiska system ger goda möjligheter till demokratisk insyn och är bra på att följa regler men kritiseras för stelbenthet och för att inte självklart styra mot kostnadseffektivitet. Marknadssystem styr i teorin mot kostnadseffektivitet men saknar inbyggda system för att styra mot andra mål. Det marknadsliknande systemet för att styra offentligt finansierade välfärdstjänster ser inte ut som en klassisk marknad. I en kvasimarknad är användaren av tjänsten skild från den som i huvudsak betalar. Det är osäkert om fördelarna med fria marknader kan överföras till en kvasimarknad eftersom många av fördelarna bygger på att den som köper också är den som betalar. Författarna till SNS Konjunkturråds rapport Hur får vi råd med välfärden? ställer frågan om några av fördelarna kan överföras till utförandet av välfärdstjänster utan att kravet på allmän och lika tillgång för hela befolkningen äventyras. Figur 1. Förskolemarknaden. Kundval inom förskolan är ett marknadsliknande styrsystem, en kvasimarknad. Kommun Föräldrar och barn Förskola Barnomsorgsmarknaden är en kundvalsmarknad. Som visas i figur 1 finns det tre huvudaktörer: kommun, förskola samt föräldrar och barn. Föräldrarna har rätt till förskola när de förvärvsarbetar eller studerar och rätt att välja förskola. Den förskola eller annan barnomsorgsutförare som uppfyller lagkraven har rätt att etablera sig i kommunen och rätt att få barnomsorgspeng för de barn de tar emot. Kommunen har skyldighet att erbjuda barnomsorg och att i huvudsak bekosta den. 9 Sundén, Annika, Torben M. Andersen & Jesper Roine (2014), Hur får vi råd med välfärden? Konjunkturrådets rapport

12 Förskolan är tydligt lagreglerad Det finns en omfattande lagreglering av förskoleverksamhet. Förskolan regleras i skollagen 10, läroplanen för förskola och i de föreskrifter och allmänna råd som Skolverket beslutar om. Enligt skollagen ska den som vill starta en fristående förskola godkännas om den har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Kommunen godkänner och har tillsynsansvar för de fristående förskolorna och Skolinspektionen har ansvar för tillsyn av kommunernas tillsyn. 11 I en utvärdering häromåret visade Skolinspektionen att kommunernas tillsyn av fristående förskolor varierar i kvalitet och i flera kommuner har stora brister. Förutom kraven på förskoleverksamhetens innehåll finns krav på lokaler, mathantering, utemiljö m.m. Dessa regleras i miljöbalken och livsmedelslagen. Dessa krav följs upp av miljö- och stadsdelsförvaltningen eller motsvarande i kommunen. Pedagogisk omsorg svagt lagreglerad Barnomsorgsformen pedagogisk omsorg har svag lagreglering. Lagstiftarens syfte med verksamhetsformen är att uppmuntra nya alternativa flexibla former av barnomsorg, till exempel att föräldrar går samman och delar på barnomsorgen om varandras barn. I skollagen står att verksamheten bör följa läroplanen. Det finns inga krav på att personalen har utbildning för att arbeta med barn. I Kommunals yttrande över betänkandet Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25) var Kommunal kritiskt till att familjedaghem regleras på samma sätt som mer informella former av barnomsorg, som flerfamiljslösningar eller barnflickor. Familjedaghem och dagbarnvårdare hade utvecklats till en omsorgsform med hög kvalitet där främst yrkesutbildade pedagoger, barnskötare, arbetade. Kommunal befarade att de sänkta kvalitetskraven på pedagogisk omsorg jämfört med kraven på familjedaghemmen skulle leda till en urholkning av kvaliteten i verksamheten. Problem med marknadsliknande styrning och kundvalsmodeller Riskerna med marknadsliknande styrning inom välfärdstjänster kan delas upp i tre problemområden: Svårigheter att styra verksamheten utifrån politiskt uppställda målsättningar. 2. Risk för ineffektiv användning av skattemedel eller att vinstintresset styr på bekostnad av kvalitet. 3. Risk för sjunkande legitimitet och tillit till den offentligt finansierade välfärdssektorn när medborgarna inte har insyn i vad de gemensamma resurserna används till. 10 Skollagen kap 2 5, Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem. 11 Skolinspektionen (2011), Kommunernas tillsyn av enskild verksamhet. 12 LO (2013). 13

13 Svårigheter att styra utifrån politiskt uppställda mål Den här rapporten fokuserar på om marknadsstyrning fungerar för att styra mot de mål vi gemensamt har bestämt för den offentligt finansierade barnomsorgen. Som tidigare konstaterats är tillgänglig barnomsorg av hög kvalitet avgörande för att uppnå de målen med verksamheten. Går det att styra mot politiska mål som likvärdighet, tillgänglighet och förskolans förmåga att kompensera för olika barns förutsättningar i ett marknadsliknande system? Kundvalsmodellen inom barnomsorg leder till att de politiskt folkvaldas möjligheter att styra verksamheten begränsas. Politiker får svårare att ta ansvar för var verksamheter startas, hur verksamheterna bedrivs och utvecklas samt för att omfördela resurser. Även medborgarna får svårare att kräva ansvar av politiken. Brukarmakten består i att välja och byta förskola, inte att påverka verksamheten. Skolverket menar att skolvalsreformerna med stor sannolikhet har bidragit till minskad likvärdighet i grundskolan och att skillnaderna mellan skolor ökat. I myndighetens senaste lägesbedömning står: Skolverket ser det fria skolvalet och skolmarknaden som ett genuint dilemma. 13 Det fria valet gör det möjligt för elever och föräldrar att välja den skola de tror är bäst men risken är att de elever vars föräldrar inte gör ett aktivt val kraftigt missgynnas. Det saknas studier om likvärdighet i barnomsorgen men det är mycket troligt att problemet med att icke-väljare missgynnas även gäller vid val av barnomsorg. Målkonflikter mellan samhällets, brukarnas och utförarnas mål Ett övergripande problem med att styra mot samhällets mål är att det kan finnas målkonflikter mellan brukare, utförare och samhälle. De senaste åren har Kommunal uppmärksammat att öppettider begränsas inom förskolan och att föräldrar känner en press att hämta barn tidigt. 14 Det finns skäl att tro att reformerna som införts för att stärka en marknadsliknande styrning har bidragit till begränsade öppettider inom barnomsorg. Att förskolor får ersättning per barn, inte efter hur länge verksamheten är öppen, skapar incitament för kortare öppettid. Ur utförarens synvinkel, rent ekonomiskt, är det ideala barnet ett barn till två resursstarka föräldrar som arbetar kontorstid, med flexibla arbetstider, och värderar att barnet har korta dagar i förskolan. För bästa ekonomiska avkastning ska barnet vara inskrivet på heltid, vilket ger förskolan full ersättning, men gå korta dagar. Alternativet till föräldrar med flexibla arbetstider är föräldrar som kortar sin arbetstid. Att tvingas gå ned i arbetstid för att barnomsorgens öppettider inte räcker till drabbar framför allt föräldrar som har sin arbetstid förlagd utanför kontorstid och har svårt att styra sin sommarsemester. I rapporten Alla andra hämtar tidigt svarade nästan en tredjedel av de tillfrågade Kommunalmedlemmarna med småbarn att de inte kan arbeta heltid med de öppettider deras förskola har. LO har frågat personer från hela arbetsmarknaden och sett samma mönster, en tredjedel av LO-medlemmarna svarade att de inte kan arbeta heltid med förskolans öppettider. Motsvarande andel bland tjänstemän var en av tio. 13 Skolverkets lägesbedömning Kommunal (2011) Alla andra hämtar tidigt, Sommarlovshetsen 14

14 De föräldrar som har möjlighet att ha barnet korta dagar på förskolan har också ett intresse av att förskolan begränsar öppettiderna och har högre bemanning den tid då deras barn är där. Här uppstår en målkonflikt mellan samhällets mål att alla föräldrar ska kunna kombinera omsorg om barn med förvärvsarbete och utförarnas och en del av föräldrarnas mål att ha korta öppettider och personaltät verksamhet när det är öppet. Målkonflikten kring öppettider kan ses på olika sätt. Forskarna Kajsa Hanspers och Eva Mörk menar att föräldrarnas behov av flexibla öppettider står i konflikt med samhällets mål om utvecklande sammanhållen pedagogisk verksamhet då alla barn är samlade. 15 Den motsättningen bygger på en föreställning om att utvecklande verksamhet endast sker när alla barn är på samma plats samtidigt, som i ett klassrum. Så ser inte pedagogiken i förskolan ut. Ett bra lärande i förskola sker i lekfulla former, inte i formaliserad undervisning. Om förutsättningarna finns, vad gäller utbildade pedagoger och ändamålsenliga lokaler, kan ett sådant lärande kombineras med flexibla öppettider. Ett exempel på det är förskolan Rönnen i Malmö som har öppet från sex på morgonen till tio på kvällen. Barnen kan komma tidigt och gå tidigt eller komma sent och gå sent. Förskolan anpassar den pedagogiska verksamheten till varje barn individuellt, under den tid barnet är där. På många förskolor ställs dock flexibla öppettider i praktiken mot lärandeuppdraget. Förskolor väljer att koncentrera personalstyrkan, och den mer ambitiösa pedagogiska verksamheten, till ett antal timmar mitt på dagen, ofta mellan nio på förmiddagen till tre på eftermiddagen. Den här utvecklingen är inte förenlig med barnomsorgens uppdrag att vara en service för föräldrar och möjliggöra för dem att kombinera föräldraansvar med förvärvsarbete och studier. Risk för ineffektiv användning av samhällets resurser För att kundval ska fungera som metod för att höja kvaliteten måste det vara möjligt att göra upprepade val. Idealfallet är att en person som köper en tandkräm nästa gång kan välja att köpa en annan om den första inte uppfyllde förväntningarna. Det kräver att det finns något att välja mellan, en överetablering vilket när det gäller förskoleplatser är dyrt. Dessutom får inte själva bytet vara kostsamt. I förskolan är kontinuitet och möjligheten att bygga upp goda relationer viktigt. Att byta förskola är en kostnad för föräldrar och barn. Föräldrar och barn måste lära känna ny personal och nya barn och föräldrar. Det tar tid och kraft. Ett problem med konkurrensutsättning av välfärdstjänster är möjligheten att skumma grädden av mjölken, det vill säga välja ut de bästa kunderna. Barnen som väljer en förskola är både förskolans råmaterial och dess produkt. Den enskilda förskolan vinner på att attrahera de minst resurskrävande barnen. Urvalet av barn kan ske på olika sätt genom att placera förskolan i ett resursstarkt område, riktad marknadsföring till resursstarka föräldrar, begränsa öppettiderna, ha egen kö och intervjua föräldrar. Om förskolor kan skumma grädden, och ha mindre resurskrävande barn samtidigt som de får samma barnomsorgspeng per barn, används inte samhällets resurser på bästa sätt för att nå samhällets mål med barnomsorgen. Att begränsa öppettider kan fungera som en metod för att skumma grädden av mjölken. Eftersom barnomsorgens öppettider styrs av föräldrarnas behov vinner förskolor på att attrahera föräldrar som har barn i förskolan kort tid. Begränsade 15 Hanspers, Kajsa & Eva Mörk (2011), Förskola i Konkurrensens konsekvenser, red. Laura Hartman. 15

15 öppettider kan leda till ökad segregering då barn till föräldrar med större behov av barnomsorg hänvisas till verksamheter med längre öppettider. När ersättningen ges per barn är risken stor att dessa verksamheter inte kan upprätthålla samma kvalitet som verksamheter med kortare öppettider. Vinstintresset styr på bekostnad av kvalitet Förskolans pedagogik bygger på lek och lustfyllt lärande. Det finns inga enkla kvantitativa mått som gör det möjligt att se vilka förskolor som bäst lyckas utveckla barnen. Risken finns att ett tydligt mätbart mål som resultatmål prioriteras före otydliga kvalitetsmål. Vinstmarginal kan styra på bekostnad av kvalitet. Den risken förstärks då utförarna har betydligt mer information om verksamheten än både föräldrar och kommunens tjänstemän och politiker. 16 Den marknad som har vuxit fram inom pedagogisk omsorg är extra problematisk då den svaga regleringen gör det enkelt att tjäna pengar på sämre kvalitet. Skolverkets granskning av pedagogisk omsorg visar att utvecklingen är motsägelsefull 17. Pedagogisk omsorg minskar överlag men ökar i vissa kommuner. Skolverket menar att det är befogat att tala om framväxten av marknader inom pedagogisk omsorg i vissa kommuner, där enskilda huvudmän konkurrerar med varandra, och med kommunen. Även pedagogisk omsorg får ersättning per barn. Kommunerna har svårt att ställa krav och följa upp verksamheten eftersom kraven i lagen är otydliga. Därför finns det goda möjligheter att göra ekonomisk vinst på en verksamhet med lägre kvalitet. I Skolverkets rapport uttrycker kommuntjänstemän oro för dålig verksamhet och att barn med utländsk bakgrund tas ur förskolan och inte får möjlighet att träna sin svenska. Risk för sjunkande legitimitet och tillit till den offentligt finansierade välfärdssektorn För att upprätthålla legitimiteten för offentligt finansierad välfärd är det viktigt att välfärden håller hög kvalitet. Om det tillåts växa fram barnomsorg med lägre kvalitet sjunker legitimiteten. Om den verksamheten dessutom genererar stora vinstuttag eller vinster vid försäljning till privata aktörer minskar tilliten än mer. 18 Kundvalsmodellen bygger på att verksamheter ska slås ut. Förskolor som få väljer ska gå i konkurs. Men vad händer med de föräldrar och barn som redan hade valt förskolan som går i konkurs? Och hur påverkas föräldrar som står inför valet av förskola? Ska de granska årsredovisningar? Risken är stor att oron för att välja fel bidrar till att tilliten till den offentligt finansierade förskolan minskar. I stället för en möjlighet att välja mellan förskolor med olika pedagogisk inriktning blir valet av barnomsorg en risk att välja en verksamhet som kommer att gå i konkurs. 16 Forskarna Kajsa Hanspers och Eva Mörk menar att ryktesmekanismen, där föräldrar väljer förskola efter det rykte verksamheten har i närområdet, borde kunna fungera som kvalitetsmått. De anser att det inte är uppenbart att tjänstemän är bättre än föräldrarna på att mäta förskolans kvalitet. 17 Skolverket (2012), Pedagogisk omsorg. En nationell kartläggning av verksamhetsformens struktur och styrning i kommunerna. 18 LO (2013). 16

16 Förskolemarknaden Förskolan är en av våra största och viktigaste välfärdssektorer. Hösten 2012 var barn inskrivna i förskolan. Antalet barn i andra barnomsorgsformer var betydlig färre. Till exempel var barn inskrivna i familjedaghem/pedagogisk omsorg samma år. Figur 2. Antal barn i förskola respektive familjedaghem/pedagogisk omsorg, Källa: SCB/ Skolverket. Den långsiktiga trenden sedan 1975 är att allt fler barn går i förskola. Sedan 2002 har antalet barn ökat med mellan och per år. 19 Även andelen barn som är inskrivna i förskolan har ökat. År 2012 var 84 procent av alla barn mellan 1 5 år inskrivna i förskolan, 2002 var andelen 72 procent och 1998 var den 61 procent. I vissa åldersgrupper är andelen än högre. Av barn i åldern 3 5 år var 95 procent inskrivna i förskolan I genomsnitt tillbringar ett barn 31 timmar per vecka i förskolan. Denna tid har ökat med två timmar sedan Kommunernas totala kostnader för förskolan var 59,8 miljarder kronor 2012 och kostnaden för pedagogisk omsorg var 1,9 miljarder kronor. 22 I det följande avsnittet av rapporten redovisas resultat för förskolemarknaden. Med underlag från officiell statistik, tidigare undersökningar samt två egna enkätundersökningar till föräldrar och personal i förskolan visas hur etableringsmönstret, tillgängligheten, kostnaderna och kvaliteten i förskolan skiljer sig åt mellan olika driftformer. 19 Nedgången i slutet av 90-talet beror på att förskoleklasser för sexåringar infördes. 20 Skolverket (2013c), PM Barn och personal i förskolan hösten Skolverket (2013a), Föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem. 22 Övriga barnomsorgskostnader var fritidshem: 13,6 miljarder kronor, öppen förskola: 0,3 miljarder kronor och öppen fritidsverksamhet för åringar: 0,2 miljarder kronor. 17

17 Vanligtvis redovisas statistik om förskolan uppdelad på kommunala och fristående förskolor. I denna rapport redovisas resultaten för de fristående förskolorna även uppdelade på ideellt och bolagsdrivna förskolor där de ideellt drivna förskolorna omfattar förskolor som drivs som kooperativ, stiftelser eller i kyrkans eller bostadsrättsföreningars regi. Till exempel drivs många Waldorfförskolor i stiftelseform. De bolagsdrivna förskolorna är förskolor som drivs som bolag i någon form. När förskolan infördes var nästan alla förskolor kommunala. Efterhand har andelen barn som går i en förskola som drivs av andra utförare ökat. Det är bland annat ett resultat av flera regeländringar för möjligheterna att starta fristående förskolor och för att finansiera dem. De nuvarande reglerna för förskolan innebär en fri etableringsrätt för olika aktörer att starta en förskola, givet att vissa kvalitetskrav uppfylls. Sedan 2009 är också de finansiella förutsättningarna för att driva en fristående förskola likvärdiga förutsättningarna för de kommunala förskolorna. Då infördes en generell barnomsorgspeng som innebar att kommunerna blev skyldiga att ge de fristående förskolorna samma ersättning per barn som kommunens genomsnittliga kostnad för barn i förskolor i egen regi. 23 Ersättningen per barn är därmed likvärdig mellan kommunala och fristående förskolor i varje enskild kommun. Däremot skiljer sig ersättningen per barn åt mellan olika kommuner. Figur 3. Andel barn i kommunala och fristående förskolor, Källa: SCB/ Skolverket. Som visas av figur 3 gick 2012 omkring 80 procent av barnen i förskolor som drivs av kommunen och omkring 20 procent i förskolor som drivs av fristående utförare. Andelen barn som går i fristående förskolor har ökat med sex procentenheter sedan Skollagen 8 kap

18 Figur 4. Barn i fristående förskolor, andel fördelat på driftform, Källa: SCB/ Skolverket. Det har skett större förändringar i vilken typ av fristående förskola barnen går i. I figur 4 visas fördelningen mellan andel barn i fristående förskolor av olika typ. Andelen barn i bolagsdrivna förskolor har ökat, och andelen barn i ideellt drivna förskolor, det vill säga föräldrakooperativ, personalkooperativ och övriga fristående förskolor, har minskat. 24 I gruppen övriga fristående förskolor ingår bland annat stiftelser och förskolor drivna av Svenska kyrkan och bostadsrättsföreningar. År 2000 gick 25 procent av barnen i de fristående förskolorna i en bolagsdriven förskola, 2012 var andelen 46 procent. Under samma period minskade andelen barn som går i en ideellt driven förskola från 71 till 53 procent. 25 Det beror framför allt på att andelen barn i förskolor som drivs som föräldrakooperativ minskade från 44 till 22 procent. 24 Kooperativ kan i vissa fall drivas i bolagsform. De ingår då i kategorin bolagsdrivna förskolor. 25 Andelarna summerar inte till 100 eftersom en kategori, övriga offentliga förskolor, har utelämnats ur diagrammet för att öka tydligheten. Den består av förskolor som drivs av landsting eller annan offentlig huvudman. Andelen barn i denna typ av förskola var 0,2 procent totalt och 1 procent av de fristående förskolorna

19 Etableringsmönster Även om det råder fri etableringsrätt och det finns goda finansiella möjligheter att driva fristående förskolor finns det stora geografiska skillnader i var de fristående förskolorna etablerat sig. De bolagsdrivna förskolorna finns i stor utsträckning i kommuner där befolkningen är resursstark. Samma mönster finns inte för de ideella förskolorna. Spridningen mellan kommunerna i andel barn i fristående förskolor är stor. Figur 5. Andel barn i bolagsdrivna respektive ideellt drivna förskolor per kommun Källa: SCB. Den vänstra kartan i figur 5 visar andelen barn i bolagsdrivna förskolor. Den högra kartan visar andelen barn som går i ideellt drivna förskolor i olika intervall redovisat per kommun. Ju mörkare färg desto större andel av barnen går i fristående förskolor. Som visas av den vänstra kartbilden är de bolagsdrivna förskolorna koncentrerade till större städer och dess förorter, främst Stockholm. De ideellt drivna förskolorna är däremot mer 20

20 jämnt fördelade över landet. Det är sammantaget stora skillnader mellan kommunerna i förekomsten av fristående förskolor. I vissa kommuner är andelen barn som går i fristående förskolor mycket stor medan den i många kommuner är liten. Figur 6. Andel barn i förskola efter driftform, 2012, spridning kommuner. Källa: SCB Anm: Endast kommuner där det finns förskolor av respektive driftform ingår. I figur 6 visas spridningen mellan kommunerna i andel barn som går i fristående förskolor av olika driftform i ett låddiagram. Ändarna på linjerna utgör max och minvärden. De 50 procent mittersta värdena avgränsas av lådans kanter. Medianen visas av linjen som avgränsar lådans färger. En kommun, Täby, sticker ut. Där är andelen barn i fristående förskolor nästan 98 procent och andelen i bolagsdrivna förskolor 91 procent. I fem kommuner är andelen fristående förskolor över 50 procent. 26 Men i de flesta kommuner går en mindre andel av barnen i fristående förskolor. I mediankommunen går 12 procent av barnen i en fristående förskola. I 25 procent av kommunerna är andelen barn i fristående förskolor under 7 procent. I 75 procent av kommunerna går 19 procent eller färre av förskolebarnen i fristående förskolor. Spridningen mellan kommunerna är större för de bolagsdrivna förskolorna än för de ideellt drivna förskolorna. Det finns också skillnader i sammansättningen av de fristående förskolorna i olika kommuner. 26 Upplands Väsby 75 procent, Vellinge 71 procent, Vallentuna 65 procent, Sollentuna 62 procent och Danderyd 51 procent. 21

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Barnomsorg Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Religion var det roligaste ämnet eftersom jag lärde mig så mycket om andra kulturer. Annika, 31 år Svenska är roligast för då kan jag läsa böcker

Läs mer

Barn och personal i förskolan hösten 2013

Barn och personal i förskolan hösten 2013 1 (10) Barn och personal i förskolan hösten 2013 Denna promemoria ger en översikt av förskolans utveckling när det gäller barn, personal och grupper hösten 2013. Jämförelser görs framför allt med år 2012

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Högre kvalitet i förskolan

Högre kvalitet i förskolan Stockholm 26 augusti 2010 Högre kvalitet i förskolan Första delen av den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/6 I dag presenterar vi rödgröna partier den första delen av vår regeringsplattform om förskolan

Läs mer

Till statsrådet Maria Arnholm, Utbildningsdepartementet Angående Kommittédirektiv för Ett stärkt självständigt civilsamhälle (Dir 2014:40)

Till statsrådet Maria Arnholm, Utbildningsdepartementet Angående Kommittédirektiv för Ett stärkt självständigt civilsamhälle (Dir 2014:40) 2014-04-25 IdéburnaSkolors RIKSFÖRBUND Till statsrådet Maria Arnholm, Utbildningsdepartementet Angående Kommittédirektiv för Ett stärkt självständigt civilsamhälle (Dir 2014:40) IdéburnaSkolors RIKSFÖRBUND

Läs mer

Cirkulärnr: 09:28 Diarienr: 09/1903 Nyckelord: Barnomsorg, enskild, förskola, fritidshem, pedagogisk, omsorg, bidrag Handläggare: Eva-Lena Arefäll

Cirkulärnr: 09:28 Diarienr: 09/1903 Nyckelord: Barnomsorg, enskild, förskola, fritidshem, pedagogisk, omsorg, bidrag Handläggare: Eva-Lena Arefäll Cirkulärnr: 09:28 Diarienr: 09/1903 Nyckelord: Barnomsorg, enskild, förskola, fritidshem, pedagogisk, omsorg, bidrag Handläggare: Eva-Lena Arefäll Avdelning: Lärande och arbetsmarknad Datum: 2009-04-29

Läs mer

Sommarlovshetsen. En undersökning av öppettider i förskola och fritidshem under sommaren och hur föräldrar löser barnens behov av omsorg

Sommarlovshetsen. En undersökning av öppettider i förskola och fritidshem under sommaren och hur föräldrar löser barnens behov av omsorg Sommarlovshetsen En undersökning av öppettider i förskola och fritidshem under sommaren och hur föräldrar löser barnens behov av omsorg FÖRSKOLA 0,5 KM MORMOR 120 KM FOTBOLLSSKOLA 7 KM KUSINEN 30 KM DELAD

Läs mer

Tillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet i Malmö Att gälla från och med 04-09-01. Reviderad 04-11-09.

Tillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet i Malmö Att gälla från och med 04-09-01. Reviderad 04-11-09. Malmö stad Stadskontoret Tillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet i Malmö Att gälla från och med 04-09-01. Reviderad 04-11-09. Förskoleverksamhet avser barn som inte går i skolan Förskoleverksamhetens

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GODKÄNNANDE AV ENSKILD VERKSAMHET I VINGÅKERS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR GODKÄNNANDE AV ENSKILD VERKSAMHET I VINGÅKERS KOMMUN RIKTLINJER FÖR GODKÄNNANDE AV ENSKILD VERKSAMHET I VINGÅKERS KOMMUN GODKÄNNANDE För att få godkännande att bedriva förskola, skolbarnsomsorg och pedagogisk omsorg (tex familjedaghem) och få kommunala bidrag

Läs mer

Elever och personal i fritidshem hösten 2015

Elever och personal i fritidshem hösten 2015 1 (6) Elever och personal i fritidshem hösten 2015 Nedan presenterar Skolverket officiell statistik om fritidshemmen när det gäller elever, personal och grupper. Dels presenteras resultatet för 2015, dels

Läs mer

Förskola för barnens skull Vänsterpartiet Malmö 2013

Förskola för barnens skull Vänsterpartiet Malmö 2013 Förskola för barnens skull Vänsterpartiet Malmö 2013 Rapporten är framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö, januari 2013. För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Förskola för barnens

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 2014-03-20 PM Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 1. Krav på bemanning i välfärden: Personaltäthet/personalkostnader och andra kvalitetsrelaterade kostnader ska regleras

Läs mer

Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018

Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018 Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 81 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 2 2. Värdegrund... 2 Politisk utgångspunkt

Läs mer

FÖRSVARA FÖRSKOLAN. Välfärd eller stora skattesänkningar? En rapport om världens bästa förskola

FÖRSVARA FÖRSKOLAN. Välfärd eller stora skattesänkningar? En rapport om världens bästa förskola Välfärd eller stora skattesänkningar? FÖRSVARA FÖRSKOLAN En rapport om världens bästa förskola Riksdagen 100 12 T: 08-786 40 00 (växel) www.socialdemokraterna.se Välfärd eller stora skattesänkningar? Den

Läs mer

Gäller från och med

Gäller från och med Regler för fristående förskola, friliggande fritidshem (som ej är anslutet till skola) och pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem Gäller från och med 2011-07-01 1 FRISTÅENDE

Läs mer

Barnomsorgspeng 1 juli 2009

Barnomsorgspeng 1 juli 2009 Barnomsorgspeng 1 juli 2009 Barnomsorgspeng Kommunerna blir skyldiga att ge bidrag till enskilda familjedaghem, flerfamiljssystem och andra pedagogiska verksamhetsformer. En barnomsorgspeng ger föräldrar

Läs mer

Barn och personal i förskola 2006

Barn och personal i förskola 2006 PM Enheten för utbildningsstatistik 27-5-16 Dnr (71-27:135) 1 (5) Barn och personal i förskola 26 Hösten 26 går det 5,1 barn per anställd i förskolan jämfört med 5,2 barn ett år tidigare. Det är det lägsta

Läs mer

Föreskrifter för förskola och pedagogisk omsorg

Föreskrifter för förskola och pedagogisk omsorg 1 (7) Antaget av kommunfullmäktige 2005-06-14, 112, med ändring 2007-09-10, 134, 2011-09-12, 166 samt den 16 januari 2012 14, 2012-05-07 6 samt 2013-05-13 13 Föreskrifter för förskola och pedagogisk omsorg

Läs mer

Regler för fristående förskola, fritidshem (ej anslutna till en skola) och pedagogisk omsorg i Partille kommun

Regler för fristående förskola, fritidshem (ej anslutna till en skola) och pedagogisk omsorg i Partille kommun Regler för fristående förskola, fritidshem (ej anslutna till en skola) och pedagogisk omsorg i Partille kommun Tillämpas fr. o m 2016-05-18 Fristående förskola Förutsättningar för godkännande Ansökan Beslut

Läs mer

Barnomsorgspeng och allmän förskola även för treåringar. Remiss från kommunstyrelsen KS /2008

Barnomsorgspeng och allmän förskola även för treåringar. Remiss från kommunstyrelsen KS /2008 SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLEAVDELNINGEN SID 1 (6) 2008-08-11 Handläggare: Ingegerd Appelgren Telefon: 08-508 13 144 Till SDN 2008-08-28 Barnomsorgspeng och allmän förskola även för treåringar.

Läs mer

Regler för fristående förskola och pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem

Regler för fristående förskola och pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem Dnr: 2012-216 Regler för fristående förskola och pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem Gäller från och med 2012-12-01 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GODKÄNNANDE FRISTÅENDE FÖRSKOLA

Läs mer

Redovisning av synpunkter vid de fem dialogtillfällena om Hur vill du att förskolan på Gotland skall vara som genomfördes våren 2009

Redovisning av synpunkter vid de fem dialogtillfällena om Hur vill du att förskolan på Gotland skall vara som genomfördes våren 2009 1 (6) Barn- och utbildningsförvaltningen 2009-06-16 Redovisning av synpunkter vid de fem dialogtillfällena om Hur vill du att förskolan på Gotland skall vara som genomfördes våren 2009 Sammanställning

Läs mer

Stadsledningskontoret Utbildningsförvaltningen

Stadsledningskontoret Utbildningsförvaltningen Stadsledningskontoret Utbildningsförvaltningen INTAGNINGS- OCH KVARGÅENDEREGLER FÖR PLATS I STADENS FÖRSKOLEVERKSAMHET OCH SKOLBARNSOMSORG (Antagna av kommunfullmäktige 2002-12-16 att gälla fr o m 2003-01-01.

Läs mer

Kvalitets- och säkerhetsrutiner för pedagogisk omsorg i Söderhamns kommun

Kvalitets- och säkerhetsrutiner för pedagogisk omsorg i Söderhamns kommun 2010-02-25 Kvalitets- och säkerhetsrutiner för pedagogisk omsorg i Söderhamns kommun BARN OCH UTBILDNING 1 Kvalitets- och säkerhetsrutiner för pedagogisk omsorg i Söderhamns kommuns regi Från och med 1

Läs mer

Barnomsor Bar nomsor 130

Barnomsor Bar nomsor 130 130 Fniss.jag vill bli brandman för att om man skall släcka eld åker brandmän bil! Och så vill jag bli prinsessa Yolanda, 5 år, dagis Åka moppas (morfars) rallybil! Noah, 2,5 år, dagis Sjuksköterska som

Läs mer

Föräldrarepresentanter, slumpmässigt utvalda, har varit med och tagit fram kvalitetsfaktorerna för varje verksamhetsform.

Föräldrarepresentanter, slumpmässigt utvalda, har varit med och tagit fram kvalitetsfaktorerna för varje verksamhetsform. BARNOMSORGEN I SÄFFLE FÅR GODA BETYG! Kvalitetsmätning i familjedaghem, förskola och fritidshem. Under året har barn- och utbildningsförvaltningen, med hjälp av enkäter, tagit reda på vilka faktorer som

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Omsorg för heltid Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Omsorg för heltid Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Omsorg för heltid Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning det

Läs mer

Ansökan om godkännande av köregler

Ansökan om godkännande av köregler 2017-01-30 Handläggare Anna Boman Kultur- och utbildningssektorn/avd styrning och kvalitet 2017UTN/0003 Utbildningsnämnden Ansökan om godkännande av köregler Förslag till beslut - Förskolan Lärs anslutning

Läs mer

2008 års ekonomiska vårproposition

2008 års ekonomiska vårproposition Utbildningsutskottets yttrande 2007/08:UbU3y 2008 års ekonomiska vårproposition Till finansutskottet Finansutskottet har den 13 maj 2008 beslutat att bereda utbildningsutskottet tillfälle att avge yttrande

Läs mer

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Insatser för äldre och för funktionshindrade

Läs mer

Vad är pedagogisk omsorg?

Vad är pedagogisk omsorg? Vad är pedagogisk omsorg? Annan pedagogisk verksamhet eller pedagogisk omsorg? Samlingsbegrepp Föräldrar väljer Ska stimulera barns utveckling och lärande Främja allsidiga kontakter och social gemenskap

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Spara! Viktig information. Välkommen till förskolan!

Spara! Viktig information. Välkommen till förskolan! Spara! Viktig information Välkommen till förskolan! Innehållsförteckning Förskola och pedagogisk omsorg för alla barn 6 Olika barnomsorgsformer 6 Allmän förskola 7 Familjecentraler, öppen förskola och

Läs mer

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Malmö kommun. Beslut. Malmö kommun Dnr :4548

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Malmö kommun. Beslut. Malmö kommun Dnr :4548 r% Skolinspektionen Beslut Malmö kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Malmö kommun Skolinspektionen Box 156, 221 00 Lund Beslut 2(8) Tillsyn i Malmö kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn

Läs mer

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:100 av Daniel Riazat m.fl. (V) Förskolan 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med förslag

Läs mer

Förslag till beslut Yttrandet antas och skickas till kommunstyrelsen. Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås.

Förslag till beslut Yttrandet antas och skickas till kommunstyrelsen. Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Barn- och utbildningsnämnden 2017-02-08 Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret/Ledning BUN/2016:485 Anna Olofsson Carstedt 016-710 15 11 1 (4) Barn- och utbildningsnämnden Yttrande angående

Läs mer

Barns omsorg. Omsorgen om barn 1 12 år Resultat av 2002 års föräldraenkät

Barns omsorg. Omsorgen om barn 1 12 år Resultat av 2002 års föräldraenkät Barns omsorg Omsorgen om barn 1 12 år Resultat av 2002 års föräldraenkät 2 Förord I denna rapport redovisas resultaten från den föräldraenkät som Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde på uppdrag av

Läs mer

Riktlinjer för godkännande och bidrag till fristående förskola och annan pedagogisk omsorg

Riktlinjer för godkännande och bidrag till fristående förskola och annan pedagogisk omsorg Riktlinjer för godkännande och bidrag till fristående förskola och annan pedagogisk omsorg Antagen av utbildningsnämnden 6 oktober 2015 Godkännande av fristående verksamhet Inledning I dessa riktlinjer

Läs mer

Beslut för förskola. ein 5 Skolinspektionen. efter tillsyn i Örnsköldsviks kommun. Beslut. Örnsköldsviks kommun

Beslut för förskola. ein 5 Skolinspektionen. efter tillsyn i Örnsköldsviks kommun. Beslut. Örnsköldsviks kommun ein 5 Beslut Örnsköldsviks kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Örnsköldsviks kommun 2 (9) Tillsyn i Örnsköldsviks kommun har genomfört tillsyn av Örnsköldsviks kommun under våren 2015. Tillsynen

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2011

Södertörns nyckeltal 2011 Södertörns nyckeltal 2011 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 20120917 Handläggare/referens Artur Carlsson 070-6064615 artur.carlsson@haninge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning...

Läs mer

ÅMÅLS KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden Antagna av Barn och utbildningsnämnden

ÅMÅLS KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden Antagna av Barn och utbildningsnämnden Antagna av Barn och utbildningsnämnden 2015-05-01 Riktlinjer/rutiner - enskild barnomsorg fr o m 1 maj 2015 Sidan 1 Riktlinjer/rutiner - enskild barnomsorg BAKGRUND... 3 DEFINITIONER... 3 BESLUT OM GODKÄNNANDE

Läs mer

Trygga barn klarar mer. Socialdemokraterna i Örebros idéer och åtgärder för trygga barn som klarar mer

Trygga barn klarar mer. Socialdemokraterna i Örebros idéer och åtgärder för trygga barn som klarar mer Trygga barn klarar mer Socialdemokraterna i Örebros idéer och åtgärder för trygga barn som klarar mer 2007-2010. Hej, Jag hoppas att det här materialet om skolan i Örebro kan ge dig information om hur

Läs mer

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor

Läs mer

Beslut för förskola. efter tillsyn i Enköpings kommun. Beslut Dnr :3841. Enköpings kommun

Beslut för förskola. efter tillsyn i Enköpings kommun. Beslut Dnr :3841. Enköpings kommun Enköpings kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Enköpings kommun 2 (6) Tillsyn i Enköpings kommun har genomfört tillsyn av Enköpings kommun under hösten 2015 och våren 2016. Tillsynen har avsett det

Läs mer

Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning.

Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. Svensk författningssamling (SFS) Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar i många spalter

Läs mer

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn av skolformen förskola i Kils kommun. Beslut. Kils kommun

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn av skolformen förskola i Kils kommun. Beslut. Kils kommun Dnr 43-2014:7993 Kils kommun kommun@kil.se Beslut för förskola efter tillsyn av skolformen förskola i Kils kommun 2(10) Dnr 43-2014:7993 Tillsyn av skolformen förskola i Kils kommun har genomfört tillsyn

Läs mer

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Förskolenivå 3 3. Förskolenivå Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Barnomsorg är den samlade benämningen i Sverige på förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Definitioner Klassificering

Läs mer

Riktlinjer. för. förskola och pedagogisk omsorg i Österåkers kommun. Fr. o m. 2012-07-01

Riktlinjer. för. förskola och pedagogisk omsorg i Österåkers kommun. Fr. o m. 2012-07-01 Reviderad KUN 2012-05-15 65 KF 2012-06-18 109 Riktlinjer för förskola och pedagogisk omsorg i Österåkers kommun Fr. o m. 2012-07-01 2 1. Allmänt Dessa riktlinjer har fastställts av Kommunfullmäktige för

Läs mer

Underlag för ansökan om att bedriva fristående förskola eller annan pedagogisk verksamhet i Täby kommun

Underlag för ansökan om att bedriva fristående förskola eller annan pedagogisk verksamhet i Täby kommun Underlag för ansökan om att bedriva fristående förskola eller annan pedagogisk verksamhet i Täby kommun Utredningsenheten 2014-03-01 1(7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET 1. Inledning... 2 1.1 Ansökan och godkännande...

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal PM 2014-08-28 Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal Kunskapsresultaten faller och ojämlikheten ökar i den svenska skolan. Forskning visar att det enskilt viktigaste

Läs mer

1. Möjligheter och hinder inom utbildningsområdet

1. Möjligheter och hinder inom utbildningsområdet 1 (8) 1. Möjligheter och hinder inom utbildningsområdet I denna PM uppehåller vi oss huvudsakligen kring enskild bidragsberättigad verksamhet och talar om den främst i termer av fristående förskolor och

Läs mer

Beslut för förskola och pedagogiks omsorg

Beslut för förskola och pedagogiks omsorg Beslut Lidköpings kommun Beslut för förskola och pedagogiks omsorg i Lidköpings kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04

Läs mer

Riktlinjer/rutiner - enskild barnomsorg. Fr.o.m. 1 januari Antaget av barn- och utbildningsnämnden

Riktlinjer/rutiner - enskild barnomsorg. Fr.o.m. 1 januari Antaget av barn- och utbildningsnämnden Riktlinjer/rutiner - enskild barnomsorg Fr.o.m. 1 januari 2013 Antaget av barn- och utbildningsnämnden 2012-12-19 Riktlinjer/rutiner - enskild barnomsorg BAKGRUND... 3 DEFINITIONER... 3 BESLUT OM GODKÄNNANDE

Läs mer

Katrineholms kommuns författningssamling

Katrineholms kommuns författningssamling Katrineholms kommuns författningssamling Nr 4.12 Antagen av kommunfullmäktige 2001-05-21, 86 Ändring av kommunfullmäktige 2001-11-19, 181 (införande av maxtaxa) Ändring av kommunfullmäktige 2003-02-24,

Läs mer

Förskola Pedagogisk omsorg. Foto: Patricia Hagelin. Regler för placering. Enköpings kommun

Förskola Pedagogisk omsorg. Foto: Patricia Hagelin. Regler för placering. Enköpings kommun Förskola Pedagogisk omsorg Foto: Patricia Hagelin Regler för placering Enköpings kommun REGLER 2012-11-22 SKN2012/338 Fastställd av skolnämnden 2012-11-22 Aktuell tillämpning av maxtaxa fastställd av

Läs mer

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067 -04-22 Rev -05-11 1(15) BUN /0067 Resultat av föräldra- och elevenkät genomförd i februari Bakgrund och syfte Enkätundersökningen är ett led i det kvalitetsarbete som pågår i kommunen genom olika former

Läs mer

Är barnskötare ett framtidsyrke?

Är barnskötare ett framtidsyrke? Är barnskötare ett framtidsyrke? Barnomsorgens två uppdrag Omsorgsuppdraget att erbjuda barn trygghet och omsorg när föräldrarna arbetar, studerar, söker arbete eller är föräldralediga. Lärandeuppdraget

Läs mer

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg RIKTLINJER, REVIDERADE 1(7) Barn- och utbildningsförvaltningen Datum Dnr 2010/666 609 Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg Enligt 25 kap. 2 skollagen (2010:800) ska kommunen sträva efter

Läs mer

Regler för fristående förskola, fritidshem (ej anslutna till en skola) och pedagogisk omsorg i Partille kommun

Regler för fristående förskola, fritidshem (ej anslutna till en skola) och pedagogisk omsorg i Partille kommun Regler för fristående förskola, fritidshem (ej anslutna till en skola) och pedagogisk omsorg i Partille kommun Gäller fr. o m 2013-03-01 Regler för fristående förskola, fritidshem (ej anslutna till en

Läs mer

REGLER FÖR GODKÄNNANDE OCH BARNOMSORGSPENG (BIDRAG) FÖR ENSKILD FÖRSKOLEVERKSAMHET OCH SKOLBARNOMSORG

REGLER FÖR GODKÄNNANDE OCH BARNOMSORGSPENG (BIDRAG) FÖR ENSKILD FÖRSKOLEVERKSAMHET OCH SKOLBARNOMSORG REGLER FÖR GODKÄNNANDE OCH BARNOMSORGSPENG (BIDRAG) FÖR ENSKILD FÖRSKOLEVERKSAMHET OCH SKOLBARNOMSORG Antaget av kommunfullmäktige den 22 april 2010, 30 Förskoleverksamhet är ett samlingsbegrepp för förskola,

Läs mer

Välkommen. till barnomsorgen i Ydre kommun. Riktlinjer - Avgifter

Välkommen. till barnomsorgen i Ydre kommun. Riktlinjer - Avgifter YDRE KOMMUN Välkommen till barnomsorgen i Ydre kommun Riktlinjer - Avgifter Fastställd av kommunfullmäktige 2003 02 24 Reviderad av kommunfullmäktige 2004 02 23 Reviderad av kommunfullmäktige 2005 02 21

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

Under vårdnadshavarens semester är barnet ledigt. Eventuella undantag görs i samråd med förskolechef.

Under vårdnadshavarens semester är barnet ledigt. Eventuella undantag görs i samråd med förskolechef. MAXTAXA Förskola i Ockelbo kommun Verksamhet i förskolegrupp omfattar barn från 1 års ålder fram till och med vecka 31 det år barnet fyller 6 år. Verksamhet i förskola styrs av skollag, läroplan för förskolan

Läs mer

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Tidaholms kommun. Beslut. Tidaholms kommun.

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Tidaholms kommun. Beslut. Tidaholms kommun. Dnr 43-2014:8572 Tidaholms kommun tidaholms.kommun@tidaholm.se Beslut för förskola efter tillsyn i Tidaholms kommun 13eslut 2 (10) Tillsyn av förskolan i Tidaholms kommun har genomfört tillsyn av förskolan

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Riktlinjer för godkännande av fristående verksamheter

Riktlinjer för godkännande av fristående verksamheter Riktlinjer för godkännande av fristående verksamheter -förskola, -friliggande fritidshem, -pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem Tillämpas från och med 2016-05-01 Antagen

Läs mer

Betänkande SOU 2002:121 Skollag för kvalitet och likvärdighet

Betänkande SOU 2002:121 Skollag för kvalitet och likvärdighet Göteborgsregionens kommunalförbund FÖRSLAG TILL YTTRANDE Box 5073 2003-06-19 402 22 Göteborg Betänkande SOU 2002:121 Skollag för kvalitet och likvärdighet Bakgrundsinformation Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Godkännande av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Godkännande av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Godkännande av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd/upprättad 2011-08-17 av Kommunstyrelsen 114 Senast reviderad - Detta dokument gäller för

Läs mer

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4292 2015-10-23 Ekonomi och styrning Lena Svensson Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen Förslag till beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Läs mer

Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen

Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen Ilmar Reepalu Särskild utredare Utredningens bedrivande Expertgrupp Två referensgrupper en för skola och en vård och omsorg Utredningen ska bedrivas utåtriktat Huvudbetänkande 1 november 2016 Slutbetänkande

Läs mer

Riktlinjer. för tillhandahållande av plats inom. förskole- och fritidshemsverksamhet. i Sävsjö kommun

Riktlinjer. för tillhandahållande av plats inom. förskole- och fritidshemsverksamhet. i Sävsjö kommun 1 (6) Riktlinjer för tillhandahållande av plats inom förskole- och fritidshemsverksamhet i Sävsjö kommun Fastställda av barn- och utbildningsnämnden 120426 147 Sidan 2 av 6 Riktliner för tillhandahållande

Läs mer

Starta eget inom bar nomsorgen

Starta eget inom bar nomsorgen Starta eget inom bar nomsorgen En faktabroschyr för dig som vill starta fristående pedagogisk verksamhet i Örebro kommun Ordförklaringar Barnomsorgspeng Ett kommunalt bidrag som följer med varje barn oavsett

Läs mer

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23. Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun

Läs mer

Maxtaxa och allmän förskola m.m.

Maxtaxa och allmän förskola m.m. 2006-12-11 Freddy Sirland Planerings- och försörjningschef sakkunnig i förskolefrågor Maxtaxa och allmän förskola m.m. Sveriges Riksdag beslutade 2000-11-24 att bifalla utbildningsutskottets hemställan

Läs mer

Beslut för förskola. efter tillsyn i Växjö kommun

Beslut för förskola. efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen Växjö kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax:

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 "8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5 " 1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 "8 4#/=7&>#&(

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5  1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 8 4#/=7&>#&( 2 #$%) * +#,-./ 0 1 1 2 ##/ 3 +.4/,-4/4 56 #.#7)##/ 56 1 1 1 81 9 #// 5: ##.-/+/ 5 1 8;89 ;/###. 5* ##$%+/#.# 50 7-./#..# 5 8 4#/=7># >=?@- @ A.>++,->7-%/A %=6- A8#$%>#....A 1 /=*?- 5? A#.>#>#,#A =/B06-5@

Läs mer

Nyetablering fristående förskola

Nyetablering fristående förskola Nyetablering fristående förskola Vanliga frågor och svar Fråga 1: Vad kostar det? Svar: Godkännandet av ansökan om att driva förskola eller annan pedagogisk verksamhet kostar inget. Fråga 2: Hur lång tid

Läs mer

Uppföljning Kundundersökning förskola och familjedaghem

Uppföljning Kundundersökning förskola och familjedaghem Österåkers kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Datum: 2014-04-15 Ärende/nr: Kultur- och utbildningsnämnden Uppföljning Kundundersökning förskola och familjedaghem Bakgrund till Undersökningen Kundundersökningen

Läs mer

Riktlinjer för placering i förskola, allmän förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Riktlinjer för placering i förskola, allmän förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg RIKTLINJER 1[6] Referens Christina Carlsson Mottagare Utbildningsnämnden Riktlinjer för placering i förskola, allmän förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Gäller från och med 2016-07-01. Riktlinjerna

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden. Regler Förskola och Skolbarnsomsorg 2007-07-01

Barn- och ungdomsnämnden. Regler Förskola och Skolbarnsomsorg 2007-07-01 Barn- och ungdomsnämnden Regler Förskola och Skolbarnsomsorg 2007-07-01 2 I N N E H Å L L sid HAPARANDA STADS FÖRSKOLEVERKSAMHET OCH SKOLBARNSOMSORG 3 RÄTT TILL PLATS 4 Barn till förvärvsarbetande och

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

Ansökan. Att starta och driva fristående förskolor, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Ansökan. Att starta och driva fristående förskolor, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Ansökan Att starta och driva fristående förskolor, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Kristiina Pousar, Yvonne Karlsson och Catharina Nordström, 20151021 Rapporten

Läs mer

En familjepolitik för mer valfrihet, ökad jämställdhet, större mångfald i förskolan och barnomsorgen och mer tid med barnen

En familjepolitik för mer valfrihet, ökad jämställdhet, större mångfald i förskolan och barnomsorgen och mer tid med barnen En familjepolitik för mer valfrihet, ökad jämställdhet, större mångfald i förskolan och barnomsorgen och mer tid med barnen 30 augusti 2006 Allians för Sverige. maktskifte06.se Värderingar i familjepolitiken

Läs mer

ion Beslut för förskola Skolinspektionen efter tillsyn i Södertälje kommun Beslut Södertälje kommun Dnr :8528

ion Beslut för förskola Skolinspektionen efter tillsyn i Södertälje kommun Beslut Södertälje kommun Dnr :8528 ion Beslut Dnr 43-2014:8528 Södertälje kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Södertälje kommun 2 (9) Tillsyn i Södertälje kommun har genomfört tillsyn av Södertälje kommun under våren 2015. Tillsynen

Läs mer

Tillämpningsföreskrifter för ansökan och placering i förskola och pedagogisk omsorg riktat till barn i åldrarna 1-5 år.

Tillämpningsföreskrifter för ansökan och placering i förskola och pedagogisk omsorg riktat till barn i åldrarna 1-5 år. förskolenämndens tillämpningsföreskiftertillämpningsföreskrifter Malmö stad Förskoleförvaltningen Tillämpningsföreskrifter för ansökan och placering i förskola och pedagogisk omsorg riktat till barn i

Läs mer

RIKTLINJER FÖR PLATS

RIKTLINJER FÖR PLATS RIKTLINJER FÖR PLATS inom förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Eksjö kommun Fastställda av kommunstyrelsen 2015-06-02, 193 och gäller från och med 2015-08-01. Innehållsförteckning Rätt till plats

Läs mer

Konkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Konkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet Konkurrensens konsekvenser Magnus Nilsson Karlstad universitet Från välfärdsstat till välfärdssamhälle Kritik mot den offentliga sektorns effektivitet från och med slutet av 1970-talet. Borgerliga regeringen

Läs mer

Information. För förskola/pedagogisk omsorg och fritidshem

Information. För förskola/pedagogisk omsorg och fritidshem Information För förskola/pedagogisk omsorg och fritidshem Förskola I förskolan bedrivs en pedagogisk gruppverksamhet för inskrivna barn i ålder 1-5 år. Under 2011 erbjuds pedagogisk omsorg (familjedaghem)

Läs mer

Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun

Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun 2014-02-13 1(10) Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun 2014-02-13 2(10) Inledning...3 Vem beslutar om godkännande?...3 Vad krävs för att få ett godkännande?...3 Om

Läs mer

Regler och riktlinjer Fritidshem Köpings kommun

Regler och riktlinjer Fritidshem Köpings kommun Regler och riktlinjer Fritidshem Köpings kommun Fritidshem i Köpings kommun I regler och riktlinjer för fritidshem i Köpings kommun hittar du beskrivning på de olika verksamhetsformer som kommunen erbjuder.

Läs mer

Annan pedagogisk verksamhet

Annan pedagogisk verksamhet Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Annan pedagogisk verksamhet Bestämmelser om pedagogisk verksamhet har ett eget kapitel i skollagen Det ställs övergripande krav och kvalitetskrav på verksamheten

Läs mer

VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE ATT BEDRIVA FÖRSKOLA, FRITIDSHEM OCH PEDAGOGISK OMSORG I ENSKILD REGI

VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE ATT BEDRIVA FÖRSKOLA, FRITIDSHEM OCH PEDAGOGISK OMSORG I ENSKILD REGI 2010-03-12 1 (6) Sektorn för utbildning och kultur VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE ATT BEDRIVA FÖRSKOLA, FRITIDSHEM OCH PEDAGOGISK OMSORG I ENSKILD REGI Godkännande Förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg i form

Läs mer

Tjänsteskrivelse Barnomsorg vid obekväm arbetstid 2014

Tjänsteskrivelse Barnomsorg vid obekväm arbetstid 2014 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2014-04-09 DNR BUN 2014.085 BIRGITTA TALLRYD SID 1/1 UTREDARE/ SPECIALPLANERARE BIRGITTA.TALLRYD@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Barnomsorg

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen

Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen Ilmar Reepalu Särskild utredare Syfte Säkerställa att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedda för, och att eventuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet

Läs mer

(PN. Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Åmåls kommun. Beslut Dnr :8683. Åmåls kommun.

(PN. Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Åmåls kommun. Beslut Dnr :8683. Åmåls kommun. (PN Beslut Dnr 43-2014:8683 Åmåls kommun Bam.utbildning@amal.se Beslut för förskola efter tillsyn i Åmåls kommun 2 (8) ]syn 2v iförrskoleverksamheten i Åmåls komrrun har genomfört tillsyn av Åmåls kommun

Läs mer

Bilaga 1: Redovisning av statistik och statsbidrag

Bilaga 1: Redovisning av statistik och statsbidrag Bilaga 1: Redovisning av statistik statsbidrag Utbildningsnämnden Innehåll 1 Statistik för förskola pedagogisk omsorg... 2 1.1 Personaltäthet utbildningsnivå i förskolor i Danderyd... 2 2 Statistik för

Läs mer

ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA

ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA GÖTEBORG SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER 20 ÅR ÄR EN LÅNG TID I POLITIKEN Utmaningarna inom

Läs mer

Nationella kvalitetslagar - för ordning och reda i välfärden

Nationella kvalitetslagar - för ordning och reda i välfärden Nationella kvalitetslagar - för ordning och reda i välfärden Socialdemokraternas utredningsarbete En referensgrupp tillsattes den 1 juni 2012 Referensgruppen har haft träffat akademiker, anställda, utförare

Läs mer