Skogsbruket VIRKESPRISERNA MÅSTE ANPASSAS TILL MARKNADSSITUATIONEN FINNS DET AVSÄTTNING PÅ ÖSTERBOTTNISK MASSAVED EFTER ATT

Transkript

1

2 Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR ÅRGÅNG 79 4METSÄ-BOTNIA 7 LÄGGER NED SIN CELLULOSAFABRIK? VIRKESPRISERNA MÅSTE ANPASSAS TILL MARKNADSSITUATIONEN FINNS DET AVSÄTTNING PÅ ÖSTERBOTTNISK MASSAVED EFTER ATT 4 MOT ETT LYCKAT GENERATIONSSKIFTE SKOGSFASTIGHETER BYTER ÄGARE MED ÅRS MELLANRUM. 6 10TA EN TITT PÅ PLANTERINGARNA HUR SER FJOLÅRETS PLANTERING UT? 16MATERIAL FRÅN SKOGEN BLIR SMYCKEN OCH FÅGLAR DEN ENA SKAPAR SAMMETSLENA SMYCKEN, DEN ANDRA VACKRA SJÖFÅGLAR NU GALLRAS DET PÅ TORVMARKER I ÖSTERBOTTEN FÖR FÖRSTA GÅNGEN PÅ TVÅ ÅR BÄR DIKADE TORVMARKER. ENERGIVEDEN BLIR BRISTVARA PRISERNA SKENAR I VÄG PRISUTVECKLINGEN ÄR JÄMFÖRBAR MED PRISUTVECKLINGEN PÅ SÅGSTOCK FÖR ETT ÅR SEDAN. 28 INSEKTERNAS VINTER INSEKTERNA ÄR ALLTID LIKA VARMA ELLER KALLA SOM OMGIVNINGEN OCH SPARAR DÄRFÖR ENERGI FÖR BÄTTRE ÄNDAMÅL OMSLAGSBILD: CHRISTOFFER THOMASFOLK 2 SKOGSBRUKET 3/2009

3 Skogsbruket LEDAREN Utgivare Redaktion Chefredaktör Redaktionschef Redaktionssekreterare Redaktör Medarbetare SKOGSBRUKET 3/2009 Föreningen för Skogskultur rf Orrspelsgränden HELSINGFORS tfn fax fornamn.efternamn@tapio.fi Klaus Yrjönen tfn Gerd Mattsson-Turku tfn Margita Törnroth tfn Maria Lindén tfn Bjarne Andersson tfn bjarne@bjarneandersson.com Helena Forsgård tfn helena@vikhan.aland.fi Christian Hildén tfn christian.hilden@kolumbus.fi Christoffer Thomasfolk tfn Bertel Widjeskog tfn bergine@multi.fi Annonsförsäljning Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn fax ingmar.qvist@elisanet.fi Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn skogsbruket@tapio.fi Prenumerationspriser Helårsprenumeration (11 nummer) 38 euro i Finland 370 SEK i Sverige 45 euro i övriga länder Halvårsprenumeration (6 nummer) 23 euro i Finland 230 SEK i Sverige 27 euro i övriga länder ISSN Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs Bättre ekonomisk rådgivning behövs FINANSKRISEN OCH LÅGKONJUNKTUREN gör det synnerligen aktuellt att fundera på hur den ekonomiska rådgivningen till skogsägare fungerar. Många skogsägare planerar generationsväxling, köp och försäljning av skogsfastigheter och överlag på hur lönsamt det är att investera i skogsbruket. Information och råd fås från många olika håll och via flera kanaler. Internet, facktidningar, skogsfackmän i rådgivningsorganisationer, bokföringsbyråer, banker, skattebetalarnas förbund och många andra står till tjänst i ekonomiska frågor. Mängden information är det definitivt inte brist på, snarare tvärtom. Men hur är det med kvaliteten? Allmän ekonomisk information finns det gott om. Myndigheterna informerar om beskattning och nya lagar och informationen är numera lättillgänglig via internet. Det viktiga för var och en är att få veta hur lagarna och reglerna tillämpas i enskilda fall. I synnerhet de ekonomiska kalkylerna om virkesproduktionens ekonomi anges ofta på ett allmänt plan eller endast som forskningsresultat utan praktisk tillämpning. Ett exempel på det här är kontinuerligt skogsbruk, som säkert väcker intresse hos många skogsägare. Praktiska modeller som bygger på lönsamhetskalkyler saknas tillsvidare. Besluten i skogsvården fattas på många olika premisser av vilka ekonomin är bara ett. Men den ekonomiska lönsamheten för olika åtgärder ska rådgivarna kunna vid behov klart redogöra för. Och för att kunna göra det måste forskningen ha producerat ett tillräckligt underlag och den praktiska tillämpningen ska vara klar. Kvalitativt bättre rådgivning till skogsägarna i ekonomifrågor är en utmaning för alla aktörer. Forskningen, utbildningen och rådgivningsorganisationerna spelar alla en viktig roll. Framförallt är det viktigt att den enskilda rådgivaren är aktiv, utbildar sig och följer med den aktuella informationen och förmedlar den till sina kunder. Vi på SKOGSBRUKET drar vårt strå till stacken. Vi har systematisk utvecklat vår ekonomibevakning. Det senaste är en marknadsanalys i samband med virkesprisinformationen. Vi följer aktivt med och rapporterar om ändringar i skogsbeskattningen och tar upp generationsväxling och andra aktuella ekonomifrågor. KLAUS YRJÖNEN klaus.yrjonen@tapio.fi 3

4 VIRKESHANDEL Virkespriserna måste anpassas till marknadssituationen FINNS DET AVSÄTTNING PÅ ÖSTERBOTTNISK MASSAVED EF- TER ATT METSÄ-BOTNIA LÄGGER NED SIN CELLULOSAFABRIK I KASKÖ I MARS? ENLIGT METSÄLIITTO KOMMER DET ÄVEN I FORTSÄTTNINGEN ATT FINNAS ETT BEHOV. MEN VIRKESPRISERNA MÅSTE ANPASSAS TILL NUVARANDE MARKNADSSITUATION, SÄ- GER BOLAGET. I februari kom chockbeskedet att Metsä-Botnia delen av sin lövmassaved till trettio år har levererat största lägger ned cellulosafabriken i Kaskö ett hårt fabriken ifråga. slag för hela regionen. Inte Medlemmarnas virke behövs minst för alla anställda och på lång sikt underleverantörer i regionen, men också för de österbottniska skogsägarna som i Foto: Metsä-Botnia Metsä-Botnias fabrik i Kaskö stänger i mars. Kvar på området blir M-Reals fabrik som tillverkar mekanisk massa av björk och barrvirke. Det är därmed ingen överraskning att många skogsägare, varav den största delen är medlemmar i Metsäliitto, som i sin tur är majoritetsägare i Metsä-Botnia, är oroliga. Många har ställt sig frågan om det i fortsättningen kommer att finnas avsättning på österbottnisk massaved. Det kommer det att göra, enligt Metsäliittos styrelseordförande Martti Asunta. Medlemmarnas virke kommer att behövas också på lång sikt och eftersom importen av massaved i praktiken redan håller på att upphöra kommer vi att behöva mera inhemskt virke, säger Martti Asunta. Tidigare importerades en miljon kubik massaved till fabriken i Kaskö. Asunta understryker också att Metsäliittos dotterbolag M-Reals fabrik för blekt kemitermomekanisk massa (BC- TMP) i Kaskö fortsättningsvis kommer att ha behov av österbottnisk massaved. Arbetet i Kaskö har inte gått till spillo utan M-Reals fabrik kommer även i fortsättningen att använda kubikmeter virke per år. Priset måste anpassas För ett par veckor sedan höll Asunta och Runar Lillandt, ordförande för Metsäliittos förvaltningsråd, en presskonferens i Kaskö. Det var första gången som de båda offentligt kommenterade situationen efter beslutet att lägga ner Metsä-Botnias verksamhet i Kaskö. Då framkom att skogsägarnas förväntningar på virkespriserna är på en orealistisk nivå under nuvarande omständigheter. Men enligt Asunta har Metsäliitto aldrig sagt att virkespriserna måste sänkas. I stället handlar det om att 4 SKOGSBRUKET 3/2009

5 virkespriserna borde anpassas till marknadssituationen. Det är det pris industrin får ut på marknaden för sina produkter som helt avgör vad industrin kan betala för råvaran, förklarar han. Massavedspriserna bör ännu gå ner med 2 3 euro Juha Mäntylä, skogschef för Metsäliittokoncernen, förklarar att det är mycket svårt att kommentera vilken prisnivå i nuvarande marknadssituation på massaved som skulle vara lämplig. Trots det gör han ett försök. Nuvarande cellulosapriser har gått ned till en nivå som påminner om åren Jämför man rakt av så borde de nuvarande massavedspriserna fortfarande gå ned med cirka 2 3 euro per kubik, säger Juha Mäntylä. Det blir ingen massflykt Asunta är inte rädd för att Metsäliittos skogsägarmedlemmar tar ut andelar i protest. Vi tror på våra ägarmedlemmars möjligheter att vara med i dessa dystra tider. Vi ska även i fortsättningen ta hand om våra ägarmedlemmar, men alla måste komma ihåg att priserna måste anpassas till marknadssituationen. Vi kan inte betala mera än vad det är möjligt för råvaran. Situationen är förstås mycket svår nu med den ekonomiska kris som råder. Uttalandet kom olämpligt Skogsägarnas förväntningar på virkespriserna är på en orealistisk nivå, säger Metsäliittos styrelseordförande Martti Asunta. Jan Slotte, verksamhetsledare för Skogsvårdsföreningen Österbotten, är medveten om att det i en marknadsekonomi alltid är efterfrågan och utbud som bestämmer priserna. Skogsbruket och skogsindustrin är inget undantag. Men han tycker att Metsäliittos uttalande om att virkespriserna är för höga kom olämpligt med tanke på den rådande lågkonjunkturen och den dåliga efterfrågan på massaved. Förståelsen för deras uttalande om att priserna måste ner hade varit större om de hade sagt det under högkonjunkturen 2007, säger Jan Slotte. Men jag håller med dem om att gallringar ska utföras i tid oavsett vilken nivå virkespriserna ligger på. Vård av ungskog är a och o för tillväxten, säger han. Slotte beklagar, i likhet med många andra företrädare för skogsbruket, Metsäliittos beslut att lägga ner Metsä-Botnias cellulosafabrik i Kaskö. Men han är medveten om att det var de ekonomiska realiteterna som låg som grund för beslutet. Han vill dock inte kommentera om nedläggningsbeslutet var förhastat eller inte. Det är alltid tragiskt när en förädlingskapacitet läggs ner i området. Det enda vi kan hoppas på nu är att det även i fortsättningen finns avsättning på massaved i Österbotten. Metsäliitto har lovat att österbottnisk massaved kan transporteras till bolagets andra fabriker i landet. TEXT: CHRISTOFFER THOMASFOLK Foto: Metsäliitto Metsäliitto har lovat att österbottnisk massaved kan transporteras till bolagets andra fabriker. SKOGSBRUKET 3/2009 5

6 VIRKESHANDEL Väntar du på att få skogen avverkad? MED TVÅ VARMA OCH SNÖ- FATTIGA VINTRAR EFTER VAR- ANDRA ÄR DET MER ÄN EN SKOGSÄGARE SOM HAR ETT ROTFÖRSÄLJNINGSKONTRAKT SOM GÅR UT I VÅR. NÄR KONTRAKTET SKREVS VAR VIRKESPRISERNA PÅ EN RE- KORDHÖG NIVÅ. I BÖRJAN AV MARS VAR ROTPRISET PÅ BARRTIMMER NERE VID 45 EURO PER KUBIKMETER OCH PÅ GRANMASSAVED LITE ÖVER 20 EURO PER KUBIKMETER. OCH SKOGEN STÅR OAVVER- KAD. VAD KAN DU GÖRA? Om en rotaffär inte fullföljs på grund av att köparen inte utnyttjar sin avverkningsrätt inom utsatt tid, är köparen skyldig att betala det avtalade priset i enlighet med kontraktet. Tommi Siivonen, som är MTK:s skogsjurist uppger att så är fallet. När en virkesköpare köper en stämplingspost på rot, köper han avverkningsrätten, säger Tommi Siivonen. Han har ingen skyldighet att avverka stämplingsposten, men han är skyldig att betala det pris som är inskrivet i kontraktet oberoende om han avverkar stämplingsposten eller inte. Träd som köparen inte avverkat inom utsatt tid får inte avverkas senare, de är skogsägarens, som han fritt kan använda. Är dåligt före ett övermäktigt hinder? Jag uppmanar skogsägare som har virkesförsäljningskontrakt som går ut i vår att kontakta virkesköparen omedel- Jag uppmanar skogsägare som har virkesförsäljningskontrakt som går ut i vår att kontakta virkesköparen omedelbart, säger MTK:s skogsjurist Tommi Siivonen. bart. Vänta inte tills det bara återstår någon dag. Då kan parterna, säljaren och köparen, diskutera situationen och komma fram till en lösning. Men jag gissar att det i vår kommer att finnas fall som förs till domstol, då parterna inte kommer överens. Trots att det sägs klart att köparen är skyldighet att betala det pris som står i avtalet, finns det i kontrakten en klausul om övermäktigt hinder eller force majeure. Som övermäktigt hinder nämns bl.a. dåligt före och strejk. Det är köparen som ska hänvisa till force majeure och han ska kunna påvisa att det verkligen är fråga om övermäktigt hinder. Rent allmänt är ju varma vintrar utan tjäle inget ovanligt i södra Finland, så det är ifrågasatt om det räcker som grund för att virkesköparen ska kunna häva ett kontrakt. Jag vågar inte säga hur utslaget från en domstol skulle vara. Det finns inga prejudikat ännu. I dagens läge finns det ju maskiner för mjuka marker. Vad händer med ett utbetalt förskott? Om virkesköparen betalt förskott, har skogsägaren i teorin ingen skyldighet att återbetala förskottet. Min uppmaning till skogsägare är att ta kontakt med köparen i god tid och att parterna tillsammans diskuterar sig fram till en lösning. När en sak kan tolkas på flera olika sätt kan det ibland vara förnuftigt att redan upp det hela i samförstånd, säger Siivonen. Det här gäller när det finns rum för tolkning. En kompromiss kan vara att förlänga drivningstiden och kvarhålla det ursprungliga virkespriset. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU 6 SKOGSBRUKET 3/2009

7 EKONOMI Mot ett lyckat generationsskifte SKOGSFASTIGHETER I PRIVATÄGO BYTER ÄGARE MED ÅRS MELLANRUM. NÄRMARE HÄLFTEN AV SKOGSFASTIGHETERNA BYTER ÄGARE GENOM ARV OCH KNAPPT FYRTIO PROCENT GE- NOM AFFÄRER INOM SLÄKTEN. DET ÄR VIKTIGT ATT KOMMA IHÅG ATT ALTERNATIVEN FÖR ÖVERLÅTELSE ÄR FLER DÅ ÖVERLÅ- TAREN SJÄLV KAN PÅVERKA OCH PLANERA ÄGOBYTET. Det kan vara känslomässigt svårt att avstå från egendom och då blir överlåtelsen inte genomförd under överlåtarens livstid utan sker sedan senare i form av arv. Många gånger bedrivs skogsbruket mindre lönsamt när ägandeformen är ett dödsbo och leder också på sikt till att skogsfastigheterna blir mindre till arealen som en följd av att det förrättas arvsskifte och skogsfastigheter delas mellan arvtagarna. Börja planera i tid En del av generationsskiftet är skatteplanering och då handlar det främst om att utnyttja möjligheter till arvs- och gåvoskatteplanering. Ett lyckat generationsskifte är då både överlåtare och övertagare är nöjda med resultatet. Det lönar sig att i tid börja fundera och diskutera inom familjen och sedan ta hjälp av sakkunniga för att i detalj planera generationsskiftet så att slutresultatet blir lyckat och tillfredsställer alla parter. Det är viktigt att komma ihåg att överlåtaren också behöver få tid på sig för att mentalt hinna anpassa sig till den kommande nya situationen. Även om själva överlåtelsen är, juridiskt sett, ett avtal mellan överlåtaren och övertagaren är det skäl att disku- SKOGSBRUKET 3/2009 tera och öppet gå i genom alternativen med alla familjemedlemmar för att i framtiden undvika eventuella meningsskiljaktigheter inom familjen. För alla involverade är det naturligast om det är den överlåtande parten som aktivt tar initiativ till diskussion om det kommande generationsskiftet. Om man enbart ser till de ekonomiska skattekonsekvenserna kan det vara lockande att överföra skogsfastigheten genom arv, t.ex. med ett testamente, eftersom beloppet för skattefritt arv nu är euro. Men det finns andra viktiga aspekter att beakta utöver skattepåföljder. Strävar man enbart efter att minimera skattepåföljderna så är risken att man missar andra vikigare infallsvinklar. Inget generationsskifte det andra likt En överlåtelse under skogsägarens livstid ger möjlighet till att beakta överlåtelsen från både överlåtarens och mottagarens synvinkel, att planera och bedöma möjliga scenarier samt att utreda skattekonsekvenser för de olika alternativen. Former för överlåtelser är då gåva, gåvoartat köp och köp. Vilket alternativ som lämpar sig bäst beror på många faktorer. När det gäller att ta ställning till vilket överlåtelsealternativ som passar bäst är åtminstone följande frågeställningar viktiga att ställa och söka svar på. Finns det barn eller barnbarn som är intresserade av att fortsätta som skogsägare? Om de är flera, vilka alternativ finns då? Skogsfastighetssammanslutning eller samfälld skog? Ska syskon kompenseras och i så fall hur? Behöver överlåtaren få ersättning för skogsfastigheten, antingen för egen del eller för att kunna kompensera syskonen? Kvarhåller överlåtaren besittningsrätten till skogsegendomen? Vilka är de praktiska konsekvenserna? Om ingen av de närmaste är intresserade av att fortsätta som skogsägare kan försäljning till utomstående vara ett alternativ Varje generationsskifte är unikt och det finns inga standardlösningar. I vissa fall är det väldigt klart och tydligt hur överlåtelsen skall genomföras och i andra fall kan det finnas betydligt flera detaljer och alternativ att beakta. För överlåtaren är det ofta viktigt att alla kommande arvtagare, närmast övertagarens syskon blir jämlikt behandlade och det är många gånger den frågan som har störst inverkan på i vilken form överlåtelsen sker. Ett resultat av allt begrundande och utredande kan också vara att skogsägaren beslutar sig för att inte vidta några åtgärder för överlåtelse utan låter frågan bero och ha sin gilla gång. Det är också ett beslut som skall respekteras. Skogsfastighetens värde För alla parter som på ett eller annat sätt berörs samt oberoende av formen för överlåtelse av skogsegendomen är det viktigt att fastställa värdet på skogsegendomen före ägobytet. Låt den lokala skogsvårdsföreningen göra en värdering eller skogscentralen en skogsbruksplan så klarnar även avverkningsmöjligheterna och skötselbehoven. Skogsbruksplanen ger den kommande skogsägaren viktig information om skogsfastigheten. Om den som nu äger skogen i tid försöker engagera barn och barnbarn i vad det innebär att vara skogsägare är förutsättningarna betydligt bättre för att det finns övertagare som sedan är insatta i och genuint intresserade av skogsbruk. Förhandsavgörande gällande gåvobeskattning På basis av utkast till överlåtelsehandling kan skattemyndigheterna ge ett skriftligt förhandsavgörande gällande gåvobeskattningen. Förhandsavgörandet är bindande för skattemyndigheterna i normalt ett halvt år. I generationsskiften med omfattande egendomsmassor är skäl att begära ett förhandsavgörande. På så sätt kan man försäkra sig om att det inte uppstår obeaktade skattepåföljder. Skattemyndigheterna debiterar en avgift för begäran om förhandsavgörande som nu är 245 euro. Skogsavdraget Skogsfastigheter som anskaffats efter är berättigade till skogsavdrag om 7

8 EKONOMI Foto: Korsnäs egendomen erhållits via köp eller gåvoartat köp. Vid gåvoartat köp är det endast den delen som utgörs av köpeskillingen som berättigar till skogsavdraget. Det tidigare skogsavdraget utgjorde 50 procent av skogens anskaffningsutgifter men höjdes med 10 procentenheter till nuvarande 60 procent och det höjda avdraget tillämpas redan i skogsbeskattningen för Det här innebär att alla fastigheter som uppfyller kriterierna för skogsavdraget får retroaktivt tillgodo förhöjningen även om det ursprungliga avdraget är använt. Skogsavdraget minskar betydligt på den skattepliktiga kapitalinkomsten som skogsägaren får från virkesförsäljningen. Av de årliga kapitalinkomsterna från virkesförsäljningen får max 60 procent avdras. Minimiavdraget är euro, som i sin tur ger att kapitalinkomsten måste vara minst euro. Skogsavdraget ändrades också från att ha varit fastighetsspecifikt till att nu vara skogsägarspecifikt. Det här innebär att kapitalinkomsten kan komma från vilken som helst av skogsägaren ägda skogsfastigheten som berättigar till skogsavdrag. Skogsavdragsgrund uppkommer inte vid arv eller gåva men övertagaren får fortsätta använda överlåtarens skogsavdrag om sådant finns outnyttjat. 8 SKOGSBRUKET 3/2009

9 Olika alternativ för överlåtelse av skogsfastighet Skogsfastighet: Areal 9,3 ha, belägen på Sydkustens område, virkesförrådet är m 3, skogsvårdsföreningens värdering ger ett gängse värde på euro (uppgifter från vintern 2009). Gåva Då överlåtaren under sin livstid ger skogsfastigheten som gåva till ett barn eller barnbarn bestäms gåvoskatten enligt första skatteklassen. Enligt gåvoskatteskalan som gäller från blir gåvoskatten euro (1 010 euro x 10 %). Om gåvogivarna är två, t.ex. båda föräldrarna, får gåvotagaren en gåva på euro av vardera och då blir gåvoskatten 2 x euro = euro (2 x 100 euro x 7 %). det är frågan om ett fastighetsköp måste köparen även betala överlåtelseskatt som är 4 procent av köpesumman. I exemplet uppgår överlåtelseskatten till 800 euro ( euro x 4 %). För den delen av egendomen som erhålls som gåva kan giftorätten uteslutas men inte för den delen som omfattas av köpet. Skogsavdragsgrund fås för den del som utgör köp. Köp Vid köp erläggs för skogsfastigheten ett vederlag som båda parterna gemensamt kommer överens om. Då köpesumman är över 75 procent av det gängse värdet betraktas inte skillnaden mellan köpesumman och gängse värdet som en gåva. Vederlaget bör då vara över euro i exempelfallet. Vid köp av fastighet tillkommer överlåtelseskatt som är 4 procent Gåvoskatteskalan fr.o.m I skatteklassen Den beskattningsbara Konstant skattebelopp vid Skatteprocent för den överstigande andelens värde, euro andelens nedre gräns, euro delen, % Gåvoalternativet ger möjlighet till att utesluta giftorätten, vilket i praktiken betyder att make/maka inte via giftorätten har rätt till den andras egendom vid en avvittring. Avvittring aktualiseras vid skilsmässa eller make/makas dödsfall. Om överlåtelsen inte skall beaktas som förskott på arv bör det framgå av gåvobrevet. Vid överlåtelse i form av gåva har det varit vanligt att överlåtaren kvarhållit livstida besittningsrätt till hela eller delar av skogsegendomen och på så sätt har man kunnat sänka gåvoskatten för gåvomottagaren. Besittningsrätten ger dess innehavare rätt till avkastning och inkomster från skogsfastigheten men också kostnader för t.ex. skogsvård samt skogsvårdsavgift. Om enda avsikten med att kvarhålla besittningsrätten är att minska gåvoskatten är det skäl att noga överväga vad det i praktiken innebär samt vilka konsekvenser det kan ha på långsikt om besittningsrättens innehavare inte längre har rättshandlingsförmåga. En besittningsrätt som är tidsbunden, t.ex. på 10 år, är då att rekommendera. Gåvoartat köp Det är frågan om ett gåvoartat köp om för skogsfastigheten erläggs en köpesumma som är högst 75 procent av gängse värdet. Skillnaden mellan gängse värdet och den erlagda köpesumman betraktas som gåva och skillnaden gåvobeskattas. Om vi antar att övertagaren betalar euro för skogsfastighet så får köparen en gåva på euro för vilken han gåvobeskattas. Gåvoskatten för beloppet på euro är 686 euro (100 euro x 7 %) om vi endast har en gåvogivare. Får mottagaren gåvan av t.ex. båda föräldrarna så mottar han två gåvor på euro och då blir gåvoskatten 2 x 303 euro= 606 euro (2 x 100 euro x 7 %). Då av köpesumman. Om det finns goda avverkningsmöjligheter kan köp som överlåtelsealternativ vara ett tänkbart alternativ eftersom köparen då får skogsavdragsgrund. Med virkesinkomsterna kan också köparen erlägga köpesumman. Köp är att rekommendera om överlåtarens egen ekonomiska situation är sådan att han för att t.ex. dryga ut pensionen, måste få ersättning för egendomen eller om han har för avsikt att kompensera övriga barn med köpesumman. Det finns goda möjligheter att genom skatteplanering fördela köpesumman gåvoskattefritt till övriga barn samt barnbarn. Om skogsfastigheten har betydande avverkningsmöjligheter är det viktigt att skilt utreda hur den tidsbundna skattelättnaden på virkesinkomster som nu gäller för virkesaffärer gjorda under tiden till inverkar på respektive överlåtare och övertagare för att kunna ta ställning om det lönar sig att genomföra överlåtelsen före eller efter avverkning. Viktigt är att komma ihåg att Jordabalken ställer formkrav på överlåtelsehandlingarna vid fastighetsköp samt att affären skall bevittnas av ett offentligt köpvittne. För att utreda olika överlåtelsealternativ, för skatteplanering samt för att uppgöra juridiska handlingar är det värt att vända sig till en jurist eller annan sakkunnig. Många gånger är det naturligt att börja diskussionen om en generationsväxling i banken och då finns bankernas kundjuristers tjänster att tillgå. Om köparen är barn, barnbarn, syskon eller halvsyskon med make/maka och säljaren har ägt skogsfastigheten i över 10 år samt idkat skogbruk är överlåtelsen skattefri för säljaren, ingen skatt på eventuell försäljningsvinst uppbärs. TEXT: NINA SIMOSAS SKOGSBRUKET 3/2009 9

10 SKOGSVÅRD Ta en titt på planteringarna HUR SER FJOLÅRETS PLANTERING UT? HAR KANSKE SORKAR FÖRSTÖRT PLANTORNA? ELLER BLEV YTAN OPLANTERAD? TROTS ATT MARKEN ÄNNU ÄR TÄCKT AV SNÖ, ÄR DET INTE LÅNGT TILLS SKOGSODLINGSSÄSONGEN INLEDS. TA EN TITT PÅ YTOR SOM DU BEDÖMER KAN KRÄVA ÅTGÄRDER SÅ SNART SNÖN SMÄLT. I vår kommer varken Mellanå Plant eller Nordic plantor driver vi inte upp på ger Rainer Bodman. Skogs- Forest Plants att kunna några månader och plantor leverera plantor utöver för komplettering ska vara de mängder som beställdes i tvååriga för att klara sig i konkurrensen med övrig markve- höstas. Rainer Bodman som är vd på Mellanå Plant säger getation, då det hunnit gå ett att situationen är prekär, men par år från markberedningen. det finns inget att göra. Johan Grönros på Nordic Efterfrågan på skogsplantor har varit stor i ett par års extra plantor att leverera. Forest Plants har inte heller tid och dessutom drabbades I Sverige är det också brist så gott som alla plantskolor på plantor, så vi kan inte ta i Finland av bakslag vintern plantor därifrån, säger Johan 2007/2008 och i somras, sä- Grönros. Det finns sorkska- Sorkätna plantor Om du har plantor som skadats av sork, ska du ansöka om statsstöd. Stödet täcker helt priset på plantor. För planteringen får en skogsägare i Nyland eller Åboland, när han gör arbetet själv, 43,60 euro/ha och en skogsägare i Österbotten 59,85 euro/ha. Om skogsägaren har avlönade planterare är ersättningen i Nyland och Åboland 20 procent av de faktiska kostnaderna och i Österbotten 35 procent. De här siffrorna gäller när skogsägaren har en skogsbruksplan som är i kraft. Om den fattas är både ersättningen och stödprocenten tio procent lägre. Helt förstört Antalet utvecklingsdugliga plantor är under 600 st/hektar. Arealen minst 0,5 hektar, men den kan bestå av flera figurer. Hjälpplantering Antalet utvecklingsdugliga plantor är för tall under st/ha gran under st/ha vårtbjörk under st/ha och arealen är minst 0,5 hektar, men den kan bestå av flera figurer. Om du har en omfattande skogsförsäkring, täcker den också skador orsakade av sorkar och andra djur. En planta med barken uppäten runt hela stammen av sork har ingen chans att överleva. Om bara toppen är uppäten klarar den sig, för ett av sidoskotten växer ut till ny topp. dor i upp till fyra år gamla planteringar, så det är verkligen illa ställt. Plantera bördiga marker före karga Skogsvårdsföreningarna beställer sina plantor på hösten och då utgår vi från förnyelsearealen. Det är otänkbart att vi skulle beställa tiotusentals extra plantor. Det säger både Rolf Wickström på Södra skogsreviret och Mats Linnsén på Skogsvårdsföreningen Österbotten. Jag skickade ut ett brev till Ju snabbare en skogsägare reparerar skador i en plantering, desto bättre blir resultatet. Foto: Gerd Mattsson-Turku 10 SKOGSBRUKET 3/2009

11 mina skogsägare i början av året gällande deras behov av plantor och jag har just räknat ihop hur mycket plantor det behövs i vår för den egentliga planteringen. Jag har ett överskott, ett litet lager, på ca plantor, säger Mats Linnsén. Om det uppdagas mycket sorkskador när snön smälter, går de snabbt åt. Det finns planteringsytor där var tredje planta är förstörd av sorkar. Då är det bara fråga om planteringsytor som jag stött på i samband med annat arbete här i Sibbo. Det kan se mycket värre ut när snön smält, säger Rolf Wickström. Enligt Annikka Selander som är skogsvårdschef på Kustens skogscentral kan bristen på plantor leda till att planteringarna måste prioriteras. Då gäller det som huvudregel att en bördigare växtplats ska planteras före en kargare. Om en sorkskada kräver nyplantering, dvs. antalet levande plantor är för lågt, bör ytan markberedas på nytt om Den här plantan har råkat ut för uppfrysning. På marker med mjäla blir resultatet det här när planteringen görs på hösten. Det är stor skillnad mellan temperatur på dagen och på natten. På natten fryser markytan och på dagen tinar den upp. Följden är att jordlagret närmast markytan rör sig och lyfter upp plantan ur marken. nyplantering blir utförd först sommaren Ju snabbare en skogsägare reparerar skador i en plantering desto bättre blir resultatet och plantorna hinner växa till sig före nästa rika sorkår, säger Annikka Selander. Skogsförsäkring täcker mer än statsstödet TEXT: GERD MATTSSON-TURKU Foto: Gerd Mattsson-Turku Om du har en omfattande skogsförsäkring innebär det att försäkringen även täcker skador orsakade av sork. Försäkringsbolagen har som regel att den skadade ytan ska vara minst 0,5 hektar. Försäkringen täcker kostnaderna för att plantbeståndet förstörts, dvs. de kostnader som uppkommer vid anläggning av ett plantbestånd. I praktiken är det fråga om nya plantor och kostnaderna för planteringsarbetet. Normalt blir det fråga om timersättning eftersom det är mycket sällan som samtliga plantor är förstörda. Timlönen för skogsarbetare är drygt elva euro. Ersättning betalas också till skogsägaren om han utför arbetet själv. Då kommer skogsägaren och försäkringsbolaget överens om en skälig ersättning för arbetet. Skogsägaren ska kontakta sitt försäkringsbolag så snart att har noterat skador i sin plantskog. Det säger Siv Baumgartner på Aktia Skadeförsäkring. Skogsfackmannen utför en skadevärdering och den fogas till skadeanmälan. Vid den här typen av skador är preskriptionstiden ett år. Efter det är det oftast omöjligt att säga vad en liten trädplanta har dött av. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU Kaffesump kan bli biodiesel Enligt en studie gjort av forskare i USA är kaffesump en både billig, miljövänlig och riklig källa för utvinning av biodiesel. Kaffesump innehåller mellan elva och tjugo viktprocent olja. Det motsvarar ungefär oljehalten i raps-, palm- och solrosfrön, som är traditionella råvaror för biodiesel. Varje år produceras över sju miljarder ton kaffe i världen. Enligt forskarna skulle man teoretiskt kunna utvinna cirka 1,3 miljarder liter biodiesel från kaffesump varje år. De fasta delarna av kaffesumpen som inte blir biodiesel kan enligt forskarna användas som råvara i etanolframställningen. Inom åtta månader uppskattar forskarna att de har en mindre försöksanläggning som producerar kaffebaserad biodiesel. Källa: Skogsland 5/2009 SKOGSBRUKET 3/2009 Bioenergi av vitmossa ny produktionsinriktning för torvmarker? På torvmarker kan produktionen av biomassa i form av vitmossa under ett år vara minst lika stor som trädbeståndets biomassaproduktion. Det här gäller jämfört med trädens biomassa som finns ovanom jordytan. Vid Skogsforskningsinstitutet Metla pågår ett forskningsprojekt i samarbete med Vapo, där man undersöker hur mycket biomassa som produceras och vilken miljöpåverkan odlingen av vitmossa kunde ha. Källa: Metla 11

12 Bra frön ger en välväxande skog s fröcentral har ett brett sortiment med förstklassiga frön. Ta kontakt med oss när du behöver frön för skogssådd eller till plantskolan Satsa på bra frön när du sår Du kan ge respons per e-post till adressen skogsbruket@tapio.fi eller per post till adressen Skogsbruket, Orrspelsgränden 4, Helsingfors. Du kan också ringa redaktionen direkt, våra kontaktuppgifter finns på sidan 3 i tidningen. Fröcentralen Tfn info Föreningen för Skogskultur höll årsmöte Styrelsen och tjänstemännen omvaldes Ordförande, Kåre Pihlström Vice ordförande, Greger Erikslund Sekreterare, Lars Simell Kassaförvaltare, Guy Karlsson Styrelsemedlemmar, Barbara Alm och Roger Turku Suppleanter, Lena Aschan, Sune Haga, Leif Sandbacka och Annikka Selander Heders- och förtjänsttecken Föreningen beviljade under år 2008 följande heders- och förtjänsttecken: Skogskulturs hederstecken i guld åt Mikael Antell på Tjusterby Gods i Pernå. från Skogskulturs hederstecken i silver åt Mårten Malmström på Snettans i Esbo och Bengt Malmström från Haapajärvi Föreningen i Kyrkslätt. Skogskulturs förtjänsttecken beviljades för åt Christer Norrgård i Vörå-Maxmo, Skogskultur Rainer Willström i Strömfors, Stefan Enegren i Sundom, Kjell Huldén i Tjöck, Mats Linnsén i Solf, Brage Råstu i Kalax, Ann-Christine Svenn i Helsingby, Henrik Östman i Replot och Yngve Ek i Pernå. Föreningens informationspris till Per Lundström Per (Pelle) Lundström från Pargas tog emot föreningens informationspris i samband med Skogsbrukets Vinterdagar Lundström har visat ett genuint intresse för skogliga frågor och förtjänstfullt under många år spridit och förmedlat skoglig information. Informationspriset utdelades nu för 16 gången och prissumman är euro. Stipendier har också tilldelats Robert Andersson, Pauliina Nordlind och Sonja Träskman. Föreningen var en betydande sponsor för Skogskulturs sommarexkursion i huvudstadsregionen. Även Skogsbrukets Vinterdagar i Esbo understöddes av föreningen. Understöd och stipendier Eleverna vid Yrkeshögskolan Novia (f.d. Sydväst) beviljades understöd för studieresor både utomlands och i hemlandet. Rikard Eklund, studerande vid Yrkeshögskolan Novia tilldelades stipendium för slutarbete och Martin Sjölind, studerande vid agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors Universitet tilldelades stipendium för pro gradu-avhandling. Resestöd till skolor År 2008 lärde sig rekordmånga skolelever skog och skogsbruk tillsammans med en skogsfackman. Över elever från drygt 50 skolor gjorde med föreningens stöd ett studiebesök till skogen. Lars Simell föreningens sekreterare Föreningen för Skogskultur r.f., sekreterare Lars Simell, c/o Kusten skogscentral, Esbogatan 4, ESBO 12 SKOGSBRUKET 3/2009

13 Sprids rotrötan också vid bottenröjning? EN STUDIE VID SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET VISAR ATT ROTRÖTA PÅ GRAN I SÖDRA SVERIGE KAN SPRIDAS VID BOT- TENRÖJNINGAR I GRANSKOG. TORBJÖRN CARLSSONS STUDIE VISADE ATT ROTRÖTAN SPREDS VID BOTTENRÖJNINGAR AV KLE- NA GRANBESTÅND I SÖDRA SVERIGE. SKOGSFORSKNINGSINSTI- TUTETS FORSKARE TUULA PIRI BERÄTTAR ATT LÄGET I FINLAND ÄR ANNORLUNDA. Bottenröjningar görs allmänt också i Finland både före första gallringar och senare avverkningar. Den allt sämre skötseln av plantskogarna ökar behovet av bottenröjningar redan inför första gallringen, påminner skogsrådgivare Martin Sjölind vid Kustens skogscentral. Enligt statistikuppgifter bottenröjs också hos oss betydande arealer årligen, bara på Kustens skogscentrals område bottenröjs över hektar inför första och andra gallringen. Därtill kommer bottenröjningarna i grövre bestånd samt röjningar inför och efter slutavverkningar. Risken för spridning gäller sommartid Rottickan sprids genom att dess sporer fäster sig på färska granstubbar och sedan via rotkontakt sprider sig till de träd som lämnats kvar i beståndet. Stubbarna är mottagliga för rottickans sporer direkt efter kapningen, mottagligheten minskar snabbt och upphör helt 3 veckor efter avverkning. Då är risken alltså förbi. I Finland förekommer två olika rotrötor Heterobasi- dion parviporum eller rotröta på gran och Heterobasidion annosum som förekommer i tallbestånd. Små stubbar ingen risk i Finland Den svenska undersökningen gällde endast granskogar. Tuula Piri anser att vi i Finland inte har motsvarande riskbestånd i unga granskogar, men däremot nog i tallbestånden. I Sverige bottenröjs stora arealer årligen året runt, därför tolkas studien nu så, att det här finns en risk för spridning av rotröta på det sätt som den utförs idag. Hos oss röjer man bort främst undertryckta granar, vars diametermått är litet. Piri påminner att även om också små stubbar kan bli smittade av rotröta, vilket man upptäckt i den svenska forskningen, så betyder det inte att det kvarvarande beståndet smittas. Förhållandena i södra Sverige är annorlunda än hos oss. Där finns betydligt tätare granbestånd, vilket ökar risken för rotspridning betydligt. De glesare bestånden i Finland är enligt Piri vår räddning. Här räknar man med att de Skogsforskningsinstitutets forskare Tuula Piri är inte orolig för att rotrötan ska spridas genom bottenröjningar, energivedsuttag sommartid oroar däremot forskaren. SKOGSBRUKET 3/

14 tespridning mycket liten, och då finns det inte heller skäl att vara orolig. Mer allvarligt ser Tuula Piri på risken för rotrötespridning i tallbestånd vid energivedsgallringar. För att få lönsamhet i energivedsgallringen ska de uttagna stammarna ha en minimivolym på 20 liter. Det medför att stubbarna ofta är grövre än 10 centimeter. Energivedsgallringarna görs ofta av sysselsättningsskäl sommartid för att hålla igång maskinparken. Med nuvarande maskiner finns det endast Vid stubbrytningen lurar en annan fälla Stubbrytningen har hittills setts som en räddning för rotrötebesmittade områden. Här lurar en risk i de stubbar som på grund av kraven på mångfalden i skogen ska lämnas kvar. Vid en sommaravverkning som ska efterföljas av stubbrytning kan man frestas att lämna stubbehandlingen ogjord. Eftersom tjugo stubbar per hektar ska lämnas på normala marker och kravet på finkorniga marker är femtio Den allt sämre skötseln av plantskogarna ökar behovet av bottenröjningar redan inför första gallringen. De barrträdsstubbar som lämnas kvar i marken efter en sommaravverkning ska absolut stubbehandlas, detta trots att andra stubbar på ytan bryts upp till energived. besmittade stubbarna ska ha en diameter på mer än 10 cm före det föreligger risk för rotspridning till det kvarvarande beståndet. Klenare granar i våra glesa bestånd har inte ännu utvecklat rotkontakter till skillnad från bestånden i södra Sverige. Också hos oss besmittas alltså de mindre stubbarna av rotrötan men sjukdomen sprider sig inte, eftersom de små stubbarna förmultnar bort och ingen rotkontakt uppstår med det kvarvarande beståndet. Är rotrötan en klimatfråga? I södra Sverige där klimatet är varmare är också rotrötan ett mycket större problem än hos oss. Tuula Piri anser att klimatutvecklingen kan påverka oss i negativ riktning. Perioden då rotrötans sporer kan spridas blir längre och de tjänliga förhållandena sprids allt längre norrut också i vårt land. Det finns alltså skäl för de finländska skogsägarna att vara på sin vakt. Energivedsgallringarna ny risk i tallbestånden Nu och då får Tuula Piri frågor om stubbstorlekens inverkan på spridningen av rotröta. Svaret är att om stubbarna är under 10 centimeter i diameter så är risken för rotrö- delvis möjlighet att använda stubbehandlingsaggregat. Att förse giljotinbettet på energivedsskördaren med stubbehandlingsaggregat är tekniskt möjligt, men lösningarna har visat sig vara dyra. Skördarmodellerna med kedjesåg kan däremot redan relativt enkelt förses med stubbehandlingsaggregat. Här gäller det alltså för skogsägaren att vara på alerten och själv kräva stubbehandling i energivedsgallringar sommartid. stubbar per hektar, utgör dessa en klar risk för spridningen av rotröta. Vid stubbrytningen ska man i första hand lämna kvar lövträdsstubbarna och om man lämnar barrträdsstubbar ska de absolut stubbehandlas. TEXT OCH FOTO: MARIA LINDÉN Det är känt från tidigare att rotrötan kan komma in i beståndet vid gallring, men tidigare har man ansett att röjningar i det här hänseendet är ofarliga. Däremot vet man att ju yngre beståndet som gallras är, desto större är spridningsrisken. Eftersom bottenröjningen ger större stubbar än ungskogsröjning är risken för rotötespridning större i bottenröjningen. Rotrötan spreds i undersökningen i högre grad till stubbar med större diameter. Forskningen gjordes i bestånd i södra Sverige, där man bottenröjer ca 65 procent av granbestånden innan förstagallring. Bottenröjningen utförs 0 5 år innan förstagallringen och hittills har bottenröjningar gjorts året om, men en del aktörer har avhållit sig från bottenröjningar under perioden juni-augusti. Ingen har systematiskt använt rotrötebekämpning i bottenröjningar sommartid. 14 SKOGSBRUKET 3/2009

15 Skogsbruksplaner erbjuds av allt fler aktörer SKOGSCENTRALERNA HAR TRADITIONELLT VARIT DEN STÖRSTA ERBJUDAREN AV SKOGSBRUKSPLANER. DEN STATSSUBVENTIO- NERADE FÄLTDATAINSAMLINGEN GER SKOGSCENTRALERNA ETT EKONOMISKT FÖRSPRÅNG TILL ANDRA SKOGSBRUKSPLANERARE. EN DEL AKTÖRER PÅ SKOGSBRUKSPLANEMARKNADEN HAR OCK- SÅ VALT ATT ANVÄNDA SKOGSCENTRALENS GRUNDDATA OCH SEDAN BYGGA PÅ MED ETT EGET KONCEPT FÖR SJÄLVA PLANEN. Bland företagen som erbjuder skogsbruksplanering finns också enmansföretag och en stor del av dem har kombinerat skogsbruksplaneringen förutom naturligtvis med att erbjuda olika skogsvårdstjänster också med fastighetsförmedling. Grovt kan man indela skogsbruksplanerarna i fyra grupper, skogscentralerna som är dominerande, skogsbolagens och skogsvårdsföreningarnas planeringstjänster, speciella skogsservicebolag och slutligen de små främst självsysselsättande företagarna som erbjuder olika lokalt specialiserade skogsvårds- och planeringstjänster. Skogsservice och planering bildar paket Bland skogsservicebolagen är det främst Innofor med huvudkontor i Kangasala som just nu går fram synligast i sin marknadsföring. Innofor verkar också på sydkusten medan kollegan Tornator med säte i Imatra har verksamhet främst i landets östra delar, Strömfors är bolagets västligaste verksamhetsområde. Tornator är mer osynligt i medierna just nu och utgår från att erbjuda skogsvårdstjänster. Planeringstjänster erbjuder de endast åt de egna SKOGSBRUKET 3/2009 kunderna och dem baserar de oftast på skogscentralens grunddata eller vid behov på flygbilder, berättar bolagets skogsserviceförman Kari Pulliainen. Skogscentralen dominerar planeringsmarknaden Skogsbruksplanen som produkt är under utveckling vid skogscentralerna, berättar planeringschef Göran Ådjers vid Kustens skogscentral. Skogscentralen har ringt runt till kunder och kontrollerat vad kunderna anser om skogsbruksplanernas kvalitet. Ett svar på responsen kommer säkert att synas i skogsbruksplaneprodukterna redan 2010, gissar Ådjers. Just nu pågår diskussionen inom skogscentralerna för hur gränsdragningen mellan den statsfinansierade grunddatainsamlingen och den såkallade kundfinansierade delen dvs. utarbetandet av de skogsägarspecifika skogsbruksplanerna ska göras upp. Naturvård och skogsförbättring är element som bräddar skogsbruksplanen, i framtiden ska skogscentralens skogsbruksplan bli ett bättre paket som i högre grad betjänar kundens önskemål. Skogscentralens främsta kunder gällande skogsbruksplaner är enskilda skogsägare, men också städer, kommuner och församlingar köper skogsbruksplaner av skogscentralen. För uppgörandet av planer åt skogsägarna får skogscentralen statsstöd, medan de övriga kunderna betalar marknadspris för planen. Arbetet med planerna för städer och kommuner är också oftast mer arbetskrävande än privata skogsbruksplaner, eftersom man där också måste beakta andra ikraftvarande planer och figurerna ofta är mindre, berättar Ådjers. Kustens skogscentral sysselsätter idag 22 skogsbruksplanerare som utför både insamlingen av grunddata och gör upp skogsägarspecifika skogsbruksplaner. Förutom dessa sysselsätter Kustens skogscentral två entreprenörer som utför planeringsarbete åt skogscentralen. Priset för Den statsfinansierade insamlingen av grunddata för skogsbruksplanering genomgår för tillfället en grundläggande förnyelse. Från och med år 2010 övergår skogscentralerna stegvis till ett nytt system för insamlingen av grunddata. I framtiden ska alla skogsägare automatiskt få tillgång till vissa statsfinansierade grunddata om sitt skogsinnehav. Utöver detta kommer man som tidigare att kunna beställa kostnadsbelagda skogsbruksplaner av skogscentralerna och de andra planeringsföretagarna. Också i framtiden behöver skogsägaren en skogsbruksplan för att få skötsel- och åtgärdsförslag för sitt skogsinnehav. I framtiden ska skogscentralens skogsbruksplan bli ett bättre paket som i högre grad betjänar kundens önskemål, lovar Kustens skogscentrals skogsbruksplaneringschef Göran Ådjers. en skogsbruksplan för privata skogsägare bildas enligt prislistan. Övriga planeringsuppdrag utförs enligt offererade pris. Privat nykomling på kusten Peik Grönholm är skogsrådgivare vid skogsservicebolaget Innofor med arbetsområde på Kimitoön och i Västnyland. Grönholm som har ett förflutet som frilans naturinventerare vid Axxell och Novia, började vid Innfor som skogsbruksplanerare hösten 2008 och är en av företagets totalt 7 planerare. Företaget erbjuder traditionella skogsbruksplaner som antingen utgår från skogsägarens gamla skogsbruksplan eller om det inte finns fältdata att tillgå, samlas den antingen in av företaget eller så använ- 15

16 Innofors planeringspriser För planer upp till 20 hektar tillämpas timdebitering. För planer över 20 hektar är kostnaden för en skogsbruksplan /hektar, ju större areal, desto lägre hektarpris. Landskaps- och viltvårdsplaner görs oftast upp som ett tilllägg till skogsbruksplanen och priset bestäms enligt timdebitering. Exempelpris 30 hektars skogsfastighet euro Exempelpris 100 hektars skogsfastighet euro der man Skogscentralens basuppgifter. Programmen som används är de samma som används vid skogscentralen, dvs. Silva Data. Dessutom har bolaget ett eget program Eripuusto som baserar sig på kontinuitetsskogsbrukets principer. Programmen används parallellt enligt kundens önskemål och behov. På planeringsrepertoaren har bolaget också landskapsplaner och viltvårdsplaner. Planeringsverksamheten inleddes våren 2008, så enligt Grönholm går mycket tid ännu åt till att bygga upp nätverk och marknadsföra sig. Intresset för en ny aktör tycker han ändå att är stort på Kustens område och många skogsägare intresserar sig för nykomlingen, trots att det annars är rätt lugnt i branschen just nu. Förutom planeringstjänster erbjuder bolaget också skogsservicepaket med möjlighet till certifiering enligt FSC. Skogsserviceavtal som inte följer FFC kriterier ingås också. Grönholm är den planerare som vid behov gör upp svenskspråkiga planer, vilket har resulterat i att hans arbetsområde i praktiken vid behov sträcker sig från Borgå till Åbo. TEXT OCH FOTO: MARIA LINDÉN Skogscentralens planeringspriser Grundavgift per skogsbruksplan 54,90 + I samband med områdesplanering: 9,76 / ha skogsmark 4,88 / ha tvinmark Med egen tidtabell (när skogscentralens områdesplanerare inte finns i området): 14,64 / ha skogsmark 7,32 / ha tvinmark Vid områdesplanering Exempelpris 30 hektars skogsfastighet (utan tvinmark) 347,70 Exempelpris 100 hektars skogsfastighet (utan tvinmark) 1030,90 Material från DEN ENA SKAPAR SAMMETSLENA SMYCKEN AV ASK, EK, BJÖRK OCH EN RAD ANDRA TRÄSLAG. DEN ANDRA FÖRVANDLAR FYRKANTIGA TRÄBITAR HELST AV LIND OCH AL TILL VACKRA SJÖFÅGLAR. MÖT TVÅ AV ÅLANDS DUKTIGA HANTVERKARE SOM ARBETAR MED MATERIAL FRÅN SKOGEN! Peter Lindberg är arbetsledare på ett snickeri på Åland och har vid sidan av jobbet alltid hållit på med trä och skapat olika föremål. När frun en gång undrade om han kunde laga en ring av trä åt henne sattes en sten i rullning. Hennes väninnor ville också ha träsmycken och han började göra fler modeller och en dag var han redo att besöka det åländska hantverksföretaget Salt och frågade om de ville sälja hans ringar, armband, örhängen och halsband av trä. Mottagandet blev positivt, han deltog även i en utställning och plötsligt hörde köpare från Japan av sig! Nu har han startat företaget Träbiten och tillverkar smycken med hantverkskänsla så mycket han hinner. Det finns helt klart en potential i det här. Smyckena är tillräckligt små och lätta för att kunna sändas över hela världen men jag skyndar långsamt och ännu är jag inte Foto: Helena Forsgård redo att lämna mitt fasta jobb på snickeriet, säger han. Blandar gärna Peter har utvecklat sin egen teknik det gäller bland annat att följa träets struktur för att få önskad hållbarhet och egna verktyg för tillverkningen. Han använder många olika träslag och blandar gärna flera i samma smycke. Även odlade träd går bra som körsbärs- och äppelträd och prydnadsväxter som syren. Peter betonar att tillverkningen är väldigt miljövänlig. Det råmaterial han använder är sådant som andra ratar, han hugger med andra ord inte ned träd enkom för sina smycken. Han söker inte heller de bästa bitarna, ibland hittar han riktigt fina mönster i en böld som vuxit runt en luftgevärskula eller i spåren efter ett åsknedslag för 50 år sedan. Varje smycke är unikt Foto: Michele Hermans Med egen tidtabell Exempelpris 30 hektars skogsfastighet (utan tvinmark) 494,10 Exempelpris 100 hektars skogsfastighet (utan tvinmark) 1518,90 Peter Lindberg tillverkar miljövänliga smycken av olika träslag. Hjärtan av olika träslag är populära de här är gjorda av valnöt, körsbär och sibirisk ärt som är en häckväxt. 16 SKOGSBRUKET 3/2009

17 skogen blir smycken och fåglar Foto: Michele Hermans eftersom träets ådring varierar så. Smyckena behandlas enbart med paraffinolja och den dag man inte vill ha dem länge kan de förstöras utan miljöfarliga spår, säger han. Peter vill också gärna att hans smycken ska ha en historia till exempel att halssmycket med en segelbåt är tillverkat av trä från barken Pommerns däck eller armbandet av virke från en ask som fällts i närheten av Kastelholms slott. Ärvde slöjdknivar Synnöve Nordström, tidigare laboratoriesköterska, är själv lite förvånad över sin stora hobby som hon började med när hon gick i pension för 14 år sedan att tälja sjöfåglar av fyrkantiga träbitar. Hon råkade ärva några slöjdknivar och intresset väcktes. Hon läste det mesta hon kom över om träslöjd, gick på slöjdkurs och lärde sig genom försök och misstag. Redan från början satsade hon på sjöfåglar, som hon är så förtjust i, och det gäller att få fram varje arts karaktär och form. Det är en tålamodsprövande syssla minst sagt och Det här halssmycket har Peter Lindberg gjort av en bit från en syren som växt på den egna gården. SKOGSBRUKET 3/2009 åtskilliga timmars arbete har gått om intet. Träet har spruckit, näbben blivit för smal eller halsen för kort. Men jag tröttnar inte, jag skulle helst sitta i min snickarbod hela tiden men ibland måste jag sköta hushåll och barnbarn också, säger hon glatt. Man lär sig något nytt hela tiden. Numera torkar hon ofta träbitar i plastpåsar, då går torkningen långsamt och risken för sprickor minskar. Souvenirer Synnöve gör sina fåglar i olika storlekar, från små och platta som passar som kylskåpsmagneter till exemplar i naturlig storlek. Hon börjar med att rita ut fågelns konturer på en träbit och maken Sune sågar ut fågeln med bandsåg. Sedan börjar det tidsödande arbetet att karva ut och forma fågeln flisa efter flisa. Det är viktigt att proportionerna blir de rätta och att fågeln ser rätt från alla vinklar. Synnöve arbetar helst i lind och al. Linden är ganska mjuk att skära i och alen har en vacker nyans i rött som passar bra för fåglar som förblir omålade. När fågeln har sin rätta form slipar hon den helt slät och sedan börjar nästa moment målningen som är minst lika tålamodskrävande. Speciellt om fågeln är liten och teckningen rik. I dag är Synnöves fåglar populära reseminnen från Åland och exempelvis ett hotell har hennes fåglar som nyckelringar. Men jag gör helst inte fåglar på beställning. Jag vill göra sådant som jag känner för just nu, säger hon. TEXT: HELENA FORSGÅRD Synnöve Nordström trivs i sin snickarbod där hon täljer sjöfåglar i olika storlekar. I förgrunden syns en nymålad ejder i naturlig storlek och en storskrake. Grovsågade fåglar som väntar på att formas till färdiga exemplar. Tre färdiga fåglar från vänster storlom, storskrake och alfågel. 17 Foto: Helena Forsgård Foto: Helena Forsgård Foto: Helena Forsgård

18 Nu har vädrets makter gjort att det går att avverka på dikade torvmarker. Kennet Kangas, som är skogsmaskinentreprenör, är glad över livliga aktiviteten i skogen. Nu gallras det på torvmarker i Österbotten FÖR FÖRSTA GÅNGEN PÅ TVÅ ÅR BÄR DIKADE TORVMARKER I ÖSTERBOTTEN SKOGSMASKINERNA. NU ÄR DET ÄNTLIGEN FRU- SET OCH AKTIVITETEN ÄR LIVLIG I SKOGARNA. MEN DET GÄLLER ATT ARBETA SNABBT FÖR ATT HINNA MED ALLA VINTERSTÄMP- LINGAR SOM SLÄPAR EFTER. De senaste årens vintrar har varit ovanligt milda. Men nu har skogssektorn äntligen fått vädergudarna på sin sida. I över en månad har kvicksilvret sjunkit rejält under nollsträcket och marken har frusit ordentligt. Det kalla vädret har gjort att det för första gången på två år går att gallra på dikade torvmarker i Österbotten. Nu är det ypperligt att arbeta på torvmarker Det är en evighet sedan vi hade en så här bra vinter. Nu är bärigheten mycket god och den frusna marken gör att skogsmaskinerna inte sjunker igenom. Förutsättningarna för att arbeta på torvmarkerna är ypperliga och skogsägarna kunde inte ha fått bättre väder, säger skogsmaskinentreprenör Kennet Kangas. Dikade torvmarker har alltid har varit ett gissel för skogsmaskinentreprenörerna. Orsaken är att vattnet i torven mycket sällan fryser och därmed bildas inte en tillräckligt djup tjäle. Det gör att de tunga maskinerna sjunker igenom den mjuka marken. Det är omöjligt att arbeta på dessa marker om det inte har varit tillräckligt kallt. Om marken inte håller så förstör de tunga maskinerna rötter och skogen körs sönder. Det går inte heller att köra ut virket om marken inte är frusen, förklarar Kangas. Bredare band Det finns några åtgärder att vidta för att förbättra maskinernas bärighet på dikade torvmarker. Ett sätt är att installera bredare band på både avverkningsmaskin och utkörare. Det är precis vad Kangas har gjort på sina maskiner. Utöver det har han investerat i en mindre avverkningsmaskin, som lämpar sig för gallringar. Det här är Logset modell 5H som är mindre och lätttare, vilket innebär att den bär bättre. Viktigt är också att man lägger ris på körstråken där man kör ut virket med skogstraktorn. 18 SKOGSBRUKET 3/2009

19 Genom att sätta ris på körstråket förbättras bärigheten på körstråket. Skogsägaren kan förbättra bärigheten Harry Utter, som kör ut virket, förklarar vikten av ett bra förarbete av körstråken. Det är alltid viktigt att man skapar en bädd av ris, vilket gör att bärigheten förbättras. En annan sak som skogsägaren kunde göra är att trampa till snön på huvudkörstråket och vägen till stämplingsposten. Det gör att snön packas och blir hårdare, men tyvärr har alla skogsägare inte möjlighet att utföra en sådan åtgärd, säger Harry Utter. Även han är glad för den kalla vintern. Nu håller det och riskerna för att köra sönder skogen är minimal. Arbetet på torvmarker kan fortgå så länge det är möjligt. Nu får vi bara hoppas på att det inte börjar regna eftersom det försämrar bärigheten på bara någon vecka. Solen gör inte lika stor skada. Livlig aktivitet Kangas och Utter arbetar åt Metsäliitto i ett område som sträcker sig från Malax till Sideby. För tillfället håller Kangas mannar på att gallra ett sju hektar stort område i Lappfjärd i Kristinestad. Hans maskinpark består av tre avverkningsmaskiner, som har varit i gång nästan dygnet runt i en månads tid på grund SKOGSBRUKET 3/2009 av att förhållandena är gynnsamma. Nu är det mycket jobb och det hade varit en katastrof om vi inte hade fått en kall vinter i år. I södra anskaffningsområdet har Metsäliitto för tillfället åtta avverkningsmaskiner och sju Det hade varit en katastrof om vi inte hade fått en kall vinter i år. skogstraktorer som går på högvarv. Nu är det nämligen hög tid att ta igen arbetet på torvarmarkerna som släpar efter. Den här vinterstämplingen köpte vi för två år sedan, men det är först nu som vi kan gallra den. Vi måste börja från den äldsta ändan och vi hoppas kunna ta igen allt som släpar efter nu innan det blir vår, berättar Markus Björklund, drivningsförman i Metsäliittos Vasa distrikt. Vi kommer inte att hinna med allt liittos Vasa distrikt, kommer man inte att hinna ta igen allt arbete som släpar efter på torvmarker. Jag vill inte nämna några siffror, men det kommer att finnas skiften som vi inte hinner med. I slutändan kommer det dock inte att handla om oöverstigliga mängder som blir till nästa vinter, säger Krister Bäckström. Det var tur att vi fick en någorlunda normal vinter i år, men trots det är förhållandena inte de bästa över allt i distriktet. I de norra delarna Markus Björklund, drivningsförman i Metsäliittos Vasa distrikt, säger att bolaget nu tar sig an ett till två år gamla stämplingar som inte har blivit avverkade på grund av de milda vintrarna. Enligt Krister Bäckström, biträdande distriktschef för Metsähar snötäcket varit för tjockt för att marken ska frysa ordentligt medan det är bättre i de södra delarna. Vi köper timmer Metsäliitto köper fortfarande timmerdominerade rotposter, men är inte lika intresserat av massaved. Det beror delvis på de två senaste dåliga vintrar och delvis det rådande läget på marknaden. Bäckström vågar inte gissa när läget vänder på marknaden. Det är för tidigt att säga. Nu måste vi bara avvakta och se vad som händer, menar han. Kennet Kangas är glad över att hans maskiner går för fullt i nuläget. Men han understryker vikten av att det alltid finns full sysselsättning för skogsmaskinentreprenörerna. Det räcker inte att vi arbetar bara 2 3 månader per år, utan maskinerna måste vara igång hela tiden. Sådana här gånger är det också svårt att få förare som har tillräcklig kunskap för att arbeta i skogen. Kunnigt branschfolk ökar inte heller om det inte finns arbete året runt, men det har alltid varit ett problem, säger han. TEXT OCH FOTO: CHRISTOFFER THOMASFOLK 19

20 Skogsbilvägar sparar bränsle och traskandet SKOGSBILVÄGAR TJÄNAR INTE BARA VIRKESTRANSPORTER. DE ÄR MINST LIKA VIKTIGA FÖR SKOGSVÅRDEN. OM EXEMPELVIS EN PLANTERINGSYTA LIGGER 500 METER FRÅN NÄRMAST VÄG BE- TYDER DET ATT PLANTERAREN SKA BÄRA PLANTORNA TILL YTAN. DET ARBETET KOSTAR 25 EURO/TIMME. Det är avsevärt dyrare att köra ut virke på en skogstraktor än att köra det några hundra meter extra på en virkesbil. Och det går år femtio gånger mera energi att transportera virke i skogsterräng med skogstraktor än längs en skogsbilväg med virkesbil. När skogstransporten är över 500 meter bör du fundera på att bygga en ny skogsbilväg. I praktiken blir det oftast fråga om att förlänga en befintlig väg eller bygga avstickare. Då kan det vara lämpligt att samtidigt grundförbättra den gamla vägen så att den blir körbara året runt. Undantaget kan vara den värsta menförestiden på våren. Virke som inte finns vid farbar väg är inget värt Bra vägar ger ökad tillgänglig för virkesbilar vilket i sin tur ger bättre betalt för virket. I nuläget, då de flesta skogsbolag har virke för två år framåt i lager, är virke på stämplingsposter som inte ligger intill farbara vägar av noll värde. Det säger Henrik Blomqvist, som är virkesuppköpare för Stora Enso i östra Nyland. Vintervägarnas tid är förbi, säger Henrik Blomqvist. Förr kunde vi göra vägar med dålig bärighet farbara vintertid genom att trampa dem, så att marktäcket frös, men det är länge sedan vi hade kalla och snörika vintrar. Dåligt byggda vägar på lermarker, blir aldrig så torra att de går att använda för virkestransporter sommartid. Hundra meter är optimal skogstransportsträcka sedan börjar det kosta Skogsbilvägnätet i vårt land omfattar totalt km vägar. Det skulle räcka tre varv runt jorden. Största delen är byggda för mer än trettio år sedan och dimensionerade för den tidens virkesbilar som var både kortare och lättare. För ett smidigt skogsbruk krävas det att vi har skogsbilvägar med bra bärighet som tål slitage. Skogsägarna får Foto: Gerd Mattsson-Turku statsstöd för grundförbättring av skogsbilvägar och för nybyggen. I samband med grundförbättring av skogsbilvägar lönar det sig att bygga avstickare om det finns delar av skogsskiftet som ligger mer än 500 meter från närmaste skogsbilväg, säger Ove Simosas som är revirinstruktör på Södra skogsreviret. Hundra meter är den optimala skogstransportsträckan. För varje hundra meter som den förlängs, stiger kostnaderna med 10 cent/utkörd kubikmeter. Markberedningen och röjningen, som följer några år efter planteringen, underlättas betydligt när det är nära till väg. Det är svårt att ange någon exakt siffra, men allt kostar, säger Simosas. Ifall kostnadsposten inte är specificerad är den inbakad i taxan. Det finns inga gratis luncher. Någon ska betala och när det gäller skogsvården är det skogsägaren som betalar. Gruset är den största utgiften Vid grundförbättringen är det viktigt att vändplatserna också byggs ut så att de fyller kraven för dagens virkesbilar. Det ska också finnas utrymme att lagra virket på. Vid grundförbättringen är det materialet som läggs på vägytan som kostar, säger Simosas. Putsningen av di- Virkesköparna köper i praktiken nu enbart virke som finns längs skogsvägar som är farbara året runt. 20 SKOGSBRUKET 3/2009

21 Det lönar sig att bygga eller förlänga en skogsbilväg när skogstransportsträckan blir 500 meter. Foto: Skogsbrukets bildarkiv ken går snabbt med en van grävare. Längs sydkusten saknas naturgrus och därför använder vi kross. Ett lass kross kostar omkring 200 euro plus moms. Dagens grusbilar kör vanligen med två kassetter, så varje sådant ekipage kostar 400 euro + plus moms. Krossgrus är bättre än naturgrus, det ger bättre bärighet. Statsstöd för grundförbättring av skogsvägar Skogsägarna har insett att det lönar sig att ha sina skogsbilvägar i skick. Det har våra varma och snöfattiga vintrar fört med sig, säger Bengt Kronqvist som ansvarar för skogsförbättringsarbeten i Skogsvårdsföreningen Österbotten. Många äldre skogsbilvägar har aldrig fått något slitlager utan vägkroppen har formats av material som tagits från diken. En sådan väg har ingen bärighet med undantag av den torraste tiden på sommaren och på vintern när marken är frusen. SKOGSBRUKET 3/2009 I Österbotten får en skogsägare eller väglaget lägga ut med 3 5 euro per löpmeter för att få en skogsväg grundförbättrad. Då är statsstödet, som utgör femtio procent av kostnaderna, borträknat. Enligt Kronqvist finns det många grävmaskinsföretagare som behärskar vägbyggnad och som åtar sig vägprojekt, både grundförbättringar och nybyggen. Dessa kommer skogsvårdsföreningen att börja utnyttja i allt större omfattning, säger Kronqvist. Skogsbilvägnätet är mycket täckande i det område som jag ansvarar för, från Pedersöre till Karleby. På Vintervägarnas tid är förbi. Exempel: En skogsägare låter reviret utföra en förnyelseavverkning. Virkesvolymen är 500 m 3. Skogstransportsträckan är 500 meter. Skogsägaren valde att inte bygga en skogsväg till skiftet. Kostnaderna för skogstransporten steg med 200 euro (10 cent/påbörjad 100 meter). Planteringen blir också dyrare. I samband med planteringsarbetet ska plantor ut till hygget. Planteraren ska bära dem och för det får han ersättning enligt timpenning. Timpenningen är 25 euro plus sociala kostnader. Det går minst tre timmar att bära plantor 500 meter. Det ger en extra kostnad på 75 euro exkl. sociala kostnader. Den här extra utgiften kommer från en enda avverkning. Nästa avverkning om några år, kanske på figuren intill, ger samma slags extra kostnader. enstaka platser kan det finnas behov att bygga en avstickare i samband med en grundförbättring. Väg ända fram höjer priset på tomter och hus Ägare till sommarstugor kan också ha nytta av en skogsbilväg. Värdet på huset stiger, när det är bilväg ända fram. Med stigande ålder blir människan också bekvämare av sig och värdesätter att kunna köra med bilen intill trappan i stället för att kanske tvingas gå längs en skogsstig ett par hundra meter med alla kassar och annat material som ska till stugan. Säsongen som ägarna tillbringar på stugan kanske också blir längre och året runt boende kan vara drömmen för pensionärsdagarna med en väg som hålls plogad. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU 21

22 Avverka, avverka inte, avverka MÅLSÄTTNINGEN MED ATT ÄGA SKOG VARIERAR. FÖR EN DEL ÄR DET EN RENT EKONOMISK PLACERING MEDAN ANDRA SER SKOGEN SOM EN PLATS ENBART FÖR REKREATION DÄR MAN NJU- TER AV NATUREN OCH DÄR MAN PLOCKAR BÄR OCH SVAMP. I DET FÖRSTA FALLET SLAKTAS FÖRNYELSEMOGNA BESTÅND EFTERHAND SOM MEDELDIAMETER OCH VIRKESPRISERNA MED- GER. DE SOM HÅLLER PÅ DET ANDRA ALTERNATIVET VILL KANSKE ATT INGENTING FÖRÄNDRAS, ALLT SKA VARA SIG LIKT DET MAN MINNS FRÅN SIN BARNDOM. Ett modernt skogsbruk talar om mångbruksprincipen. Virkesproduktion, natur- och vilthänsyn, jakt, svamp- och bärplockning samt rekreation samsas på samma område, dock inte nödvändigtvis alltid vid samma tidpunkt. Målsättningen är att skogsbruk ska vara lönsamt samtidigt som inte andra värden utesluts. Ingenting är evigt Ändå kan det bli bryderi och samvetskval då ett gammalt kärt bestånd står inför det oundvikliga att det måste förnyas. Ett bestånd som man har sett i utveckling från ungskog och gallringsbestånd till förnyelsemoget bestånd med jätteträd och mycket stor virkesvolym. Många skogspromenader har styrts just till detta bestånd och samtidigt som man njutit av storskogen har oron gnagt i ens inre över att snart är man tvungen att förnya beståndet. Stående och liggande döda träd, röta och insektangripna träd indikerar att kulmen är nådd för länge sen. Man blir tvungen att tänka krasst, ingenting är evigt förutom diamanter, och trösta sig med att det blir en vacker slant över då planteringen är utförd. Familjen Lall Vi sitter i Marita och Valter Lalls trivsamma matsal, i deras hus i Tenala, och pratar om skog och skogsbruk. Marita och Valter är pensionärer sedan flera år, Marita från ett sjuksköterskejobb och Valter från lärarjobb. Samtalet glider naturligtvis in på deras skogsinnehav, ett tjugo hektars byggde huset vi nu bor i. Där fanns ett stort björkbestånd efter en brand och så var granbestånden mycket angripna av röta. Björkbestånden och de gamla granbestånden är avverkade och förnyade för länge sedan och nya friska bestånd växer så det knakar. Jag tycker inte om kalavverkning, men ibland är det nödvändigt, säger Marita. Då vi några dagar tidigare hade besökt skiftet med Valter kunde jag konstatera prima, välskötta gallringsbestånd som vittnade om att motorsågen varit flitigt i användning. Jag tycker inte om kalavverkning, men ibland är det nödvändigt. skifte med lägenhetsnamnet Maritas i Backgränd i Karis. Skiftet är mitt fadersarv och har varit ett kärt ställe för rekreation och bärplockning, säger Marita Lall. Det har liksom varit en förbindelselänk till hemmet och hembygden och känslovärdet är därför stort. Visst har vi avverkat regelbundet där också, första tiden med utomstående hjälp men från talet har Valter skött avverkningarna medan vi endast för skogstransporten anlitat utomstående. Vårt lilla skifte har gett en hel del virke till leveransförsäljningar, veden får vi från det egna skiftet liksom också byggnadsvirket då vi i tiden Kanske vi hugger ett år för sent med tanke på priset men vi hade tur att få ett hyggligt anbud på tallarna som nu säljs på rot, säger Valter Lall. Nåja, för täta är ju bestånden idag, det är svårt att ta ut tillräckligt, säger Valter Lall, men jag tycker att det inte är någon fara eftersom man då kan återkomma litet oftare. Skogsmarken är bördig med blåsippor och harsyra till och med högt uppe på åsarna. Förutom att skogen växer bra då det är bördigt så kommer det också en massa sly, hallonris och gräs på förnyelseytorna som gör att plantering är enda alternativet, fortsätter Valter. Ovanligt problem Nu har det dykt upp ett annorlunda problem i paret Lalls skog. Det finns nämligen ett överårigt tallbestånd som länge varit familjens ögonsten. Det har varit ett sparkapital för ålderdomen. Jag kommer ihåg att där alltid funnits stora träd, så 22 SKOGSBRUKET 3/2009

23 Där furorna susa och minner om tider som flytt. grova att armarna inte räckte till då man skulle krama dem, säger Marita. Beståndet är idag 160 år gammalt och oroväckande många stammar har dött och en del är i dåligt skick så nu har vi beslutat att det ska kalavverkas. Träden var små plantor på talet och det som dessa fått vara med om är otroligt mycket, krig och fred samt många generationer som vandrat förbi genom åren. Etthundrasextio år är mäktigt och man känner stor vördnad. Naturligtvis är det en inre konflikt då man tar beslut att avverka så gamla träd men de har också ett ekonomiskt värde. Inte får man nytt heller om inte det gamla tas bort, säger Marita. Helt försvinner inte heller länken till 1800-talet då det kommer att lämnas ett par grupper med 5 6 naturvårdsträd i utkanterna på kalytan. Dessa stammar blir verkliga minnesmärken sedan då de vuxit in i det nya beståndet. Rotförsäljning Det är för övrigt första gången vi säljer virke på rot nu. Jag har huggit allt hittills själv och avverkar nog granen och gallringsvirket nu också men jag anser att tallarna är för väldiga för att rå på, säger Valter. Vi begärde anbud i höstas av flera olika köpare och valde det vi ansåg var det bästa. Rotblocken går som specialvirke till en småföretagare medan det övriga tallvirket går till skogsindustrin. Vi har nog alltid tidigare nyttjat skogsreviret och fackmännens råd men denna gång blev det ett skogsbolag som sköter ruljansen, avslutar Valter. TEXT OCH FOTO: BJARNE ANDERSSON Marita och Valter Lall studerar den gamla skogsbruksplanen i väntan på en ny. SKOGSBRUKET 3/

24 BIOBRÄNSLE Energiveden blir bristvara priserna skenar i väg NU ÄR DET BRIST PÅ ENERGIVED, BÅDE PÅ GROT, STUBBAR OCH KLENVIRKE FRÅN UNGSKOGAR. FÖLJDEN ÄR ATT PRISET PÅ ENERGIVEDEN HAR STIGIT SNABBT. PRISUTVECKLINGEN ÄR JÄMFÖRBAR MED PRISUTVECKLINGEN PÅ SÅGSTOCK FÖR DRYGT ETT ÅR SEDAN. Kaj Lindén på Södra skogsreviret uppger att priset på grot, kvistar och toppar, har tredubblats på ett år. Reviret har hittills främst Om energiveden inte räcker till, är vi tvungna att gå över till fossila bränslen, säger Patrick Wackström som är vd på Borgå Energi. Borgå Energi är en stor användare av skogsflis i östra Nyland. koncentrerat sig på grot från slutavverkningsobjekt, säger Kaj Lindén. Men den ökade efterfrågan har gjort att reviret också måste satsa på klenvirke från ungskogar och stubbbrytning. I östra Nyland har vi nu en entreprenör som har en maskin för ungskogsgallringar och en entreprenör som bryter stubbar. I västra Nyland började reviret med stubbrytning i större skala år Energiveden kommer inte att räcka till Lindén tror inte att utbudet på energived kommer att räcka till för att täcka den allt större efterfrågan. Det kommer att bli brist på rena skogsbränslen och jag tror att värmeverk blir tvungna att stänga eller övergå till olja eller andra fossila bränslen. Mycket beror naturligtvis på skogsägarnas vilja att sälja energived. I dagens läge med låga priser både på massaved och stock, lönar det sig att sätta ungskogarna i skick. Skogsägaren får inkomster från skogsbestånd som innehåller lite massaved, men kräver skogsvårdsåtgärder. Tillbaka till fossila bränslen om energiveden tar slut Patrick Wackström som är vd för Borgå Energi med värmeverk både i Borgå och Lovisa, uppger att bolaget tillsvidare har fått de mängder energived som behövs. Men jag tror att det blir brist, säger Patrick Wackström. Energiveden är ju främst en biprodukt, då de Foto: Komatsu Forest största mängderna är stubbar och grot från slutavverkningar. Och nu är det nästan helt stilla på den fronten. Den ökade efterfrågan syns naturligtvis i höjda priser. Nu betalar vi tiotals procent mera för energiveden än för ett år sedan. Enligt Wackström är en övergång till fossila bränslen den enda lösningen om energiveden inte räcker till. Och det är inte alls bra, men vilka alternativ har vi, säger Wackström. Malax känner av konkurrensen I Österbotten förser skogsvårdsföreningen många mindre värmeverk med flisråvara. Kim Back i Malax sköter energivedshanteringen i Malax. Vi levererar enbart energived från ungskogar, säger Kim Back. Efterfrågan är i dag större än utbudet. Det beror delvis på att konkurrensen ökar. Virkesbolagen och övriga en- Foto: Helena Forsgård Skogsägarna får vanligtvis betalt för grot utgående från mängden avverkat virke på förnyelseytan. Mest grot ger gamla granskogar. 24 SKOGSBRUKET 3/2009

25 ergiaktörer börjar nu visa intresse för energiveden på allvar. Skogsägaren får betalt för energiveden av värmeleverantören, inte av skogsvårdsföreningen. Mängden fastsälls i samband med flisningen av virket och därför är det fråga om vägkantspris, eller leveranspris, som anges i flis-m 3. Det är en viss prisskillnad mellan okvistad och kvistad energived. Kvistat klenvirke torkar bättre och resulterar ofta i ett bättre pris. Skogsvårdsföreningen, som skött avverkningen och transporten av energiveden till väg, skickar en räkning för kostnaderna för de båda arbeten. Som inkomst kan skogsägaren också räkna statsstödet för uttag av energived, det sk. Kemera-stödet. Kim belyser det här med ett exempel (ca-priser): värmeleverantören betalar skogsägaren 9 e/flis-m 3 som motsvarar 20 euro/fast-m 3 skogsägaren får Kemera-stöd, drivingsstöd 7 avverkningskostnaderna är 20 Resultat (rotpris för energiveden) 7 euro/m 3 Vad kostar det att ta ut energiveden till väg? Det är dyrare att ta ut klenvirke än grot och stubbar. Det beror på att både fällningen och hopsamlingen är dyrare. De här två kostnadsposterna saknas nästan helt när det är fråga om grot eftersom avverkningsmaskinen kan samla groten i högar i samband med att den upparbetar massaveds- och stockstammarna. Kostnader* ) för avverkning och transport av energived till väg: lös grot 7 euro/m 3 grot i buntar 12 stubbar 13 klenvirke 18 * ) det är fråga om ca-priser. Siffrorna är från publikationen Energipuun korjuun ympäristövaikutukset, publicerad i februari TEXT: GERD MATTSSON-TURKU Utan statsstöd skulle det inte vara ekonomiskt lönsamt att ta ut energived ur ungskogar. Avverkningen, hopsamlingen och uttransporten till bilväg kostar närmare 20 euro/m 3. Mycket beror naturligtvis på skogsägarnas vilja att sälja energived. Vad får skogsägaren för energiveden? köpare grot stubbar klenvirke från ungskogar Södra skogsreviret 1 e/flis-m 3. Traktorn som kör ut groten har en våg i kranen. Vikten omvandlas till flis-m e/ha. Stubbrytning kombineras med högläggning, som kostar 350 e/ha. Köps inte tillsvidare Svf Österbotten köps inte köps inte 7 9 e/m 3 Biowatti köps inte köps inte 4 7 e/m 3 Stora Enso Barrvirkesmängden från slutavverkningen x á-pris (10 30 cent/m 3 ) köps inte (liten skala) köps inte Carl Rundberg Ab e/ha köps inte köps inte Ålands skogsägarförbund Metsäliitto UPM 40 cent/avverkad m 3 (slutavverkningar) köps inte (liten skala) köps inte Metsäliitto förhandlar direkt med skogsägaren om gällande dagspris på biobränslet och uppger inga priser. UPM förhandlar direkt med skogsägaren om gällande dagspris på biobränslet och uppger inga priser. Som det framgår av tabellen är betalningsgrunderna för energiveden mycket brokig. Det lönar sig att sätta lite tid på att jämföra betalningsgrunderna och priserna. SKOGSBRUKET 3/

26 ÖVERSIKT ÖVER VIRKESMARKNADEN Stark efterfrågan på energived Den finska skogsindustrins efterfrågan på virke ser blek ut på många och också välkända grunder. Marknadsläget för nästan alla skogsindustriprodukter har fortsättningsvis tydligt försämrats på grund av den försvagade allmän ekonomiska utvecklingen. Det har en stor inverkan på skogindustrins virkesanvändning i Finland, som uppskattas minska med flera miljoner kubikmeter i år. Utöver skogindustris kapacitetsnedläggningar minskar virkesbehovet bestående med flera miljoner kubikmeter. Den enda finska industrisektor vars användning av virke märkbart har ökat under de senaste tiderna är energisektorn. Många energiproducenter har brist på torv som de har ersatt med att öka användningen av energived. Energived och torv kan användas i samma anläggningar. Torvproduktionen har lidit av våta somrar år 2007 och Till exempel i fjol var målet för torvinsamlingen 30 miljoner kubikmeter, men bara 20 miljoner kubikmeter lyckades man insamla. De 10 miljoner kubikmeter torv som saknas, kan ersättas med cirka fem miljoner kubikmeter energived. På grund av höjda energipriser, har energiproducenterna också haft förmåga att betala mera för energiveden. För tillfället är energivedens pris mycket konkurrenskraftigt i jämförelse med priset på massaved. Ur skogsägarnas synvinkel är utsikterna för virkesförbrukningen alltså inte så dystra. Skogsägarna borde utnyttja det här läget och låta utföra förstagallringar i tid och samtidigt bjuda ut energived. Efterfrågan på energived har ökat så mycket att skogsägaren till och med kan få ett rotpris på energiveden efter att alla avverkningskostnader dragits bort. Erno Järvinen Trots att Finland har ambitiösa målsättningar för användningen av förnybara energikällor finns det ändå många faktorer som på kort sikt kan minska användningen av virke för energiproduktion. Om nästa sommar är regnfattig kommer torvproduktionen att öka betydligt. Priserna på andra energiråvaror har redan sjunkit märkbart på grund av den globala lågkonjunkturen. Priserna på utsläppsrätter bestämmer långt vilka råvaror som används i energiproduktionen. Det är sannolikt att priserna på utsläppsrätter kommer att sjunka om industriproduktion minskar som en följd av ekonomiska svårigheter. Det leder i sin tur till ökad användning av andra energiråvaror som t.ex. energived i energiproduktionen. På längre sikt måste man ändå komma ihåg att användningen av energived ständigt ökar eftersom energiproducenterna inför ny produktionskapacitet för bioenergi. Nya investeringar kräver flera miljoner kubikmeter olika biomassor varje år. TEXT: ERNO JÄRVINEN, forskningsdirektör för MTK:s skogsgrupp erno.jarvinen@mtk.fi Presenttips TRÄ OCH SKOG I OLIKA FORMER ÄR POPULÄRT I INREDNING JUST NU. TRÄLEKSAKER ÖKAR I POPULARITET OCH GAMLA MO- DELLER TAS TILL PRODUKTION IGEN. DESIGNTORGET I SVERIGE MED BUTIKER I BLAND ANNAT STOCKHOLM, ERBJUDER NYHETER SOM KAN KÖPAS VIA WEBBSHOPEN. Kudde med jaktmotiv En färggrann kudde med mönstret Jakten har Designtorget tagit i nyproduktion. Kudden är av 100 % bomull och innerkudden, som ingår i priset, av polyester. Kudden kostar 275 kronor. Storleken är 45 cm x 45 cm. Trätax Den här träleksaken är perfekt att ge bort i födelsedagspresent till ettåring. Taxen vaggar på huvudet och den kan vifta både på öron och svans. Taxen finns i två storlekar, den lilla taxen är 20 cm lång och den stora är 50 cm lång. Den lilla taxen kostar 150 kronor och den stora 995 kronor. Vattenkannan Träd En skön liten vattenkanna i form av en del av ett träd. Vattenkanna är av plast och den är 24 cm hög. Kannan kostar 250 kronor. 26 SKOGSBRUKET 3/2009

27 VIRKESPRISER Prissänkningar överallt Det är inte bara i Finland som virkespriserna har sjunkit drastiskt. I Sverige har priset på barrmassaved sjunkit med 25 procent sedan oktober. De högsta priserna på barr- och lövmassaved har norra Sverige. I början av mars var priset på tall- och lövmassaved ca 330 kronor/m 3 fub* ) och för granmassaved drygt 342 kronor/m 3 fub. Även i de baltiska länderna har virkespriserna sjunkit. I Litauen är leveranspriset (pris vid väg) på tallmassaved 19,70 euro/ m 3 och på granmassaved 18,80 euro/m 3. Prisena har sjunkit med nästan hälften från januari * ) m 3 fub betyder fast kubikmeter utan bark. I Finland mäts virket alltid på bark. Omräkningstal för m 3 till m 3 fub är 0,88. PS! Du kommer väl ihåg att du på tidningens webbsajt kan följa med prisutvecklingen på virke från vecka till vecka. Användarnamn och lösenord får du från redaktionen. I prisstatistiken anges de sex vanligaste virkessortimenten. Inga specialsortiment ingår. Priserna anges skilt för rotköp och leveransköp. Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som kommits överens om med avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms. Prisuppgifterna baserar sig på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. I statistiken över inköpta virkesmängder och priser ingår uppgifter från ca. 86 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar. De virkespris som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priset på de virkesmängder som köpts de fyra senaste veckorna. Om virkesmängden för något sortiment på ett område vid rotköp är under m 3 och vid leveransköp under 500 m 3, anges inget pris (..). Om mängden är 0 m 3, anges (-) som pris. Förkortningar: ROT = rotpris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid rotförsäljning, då köparen har hand om avverkningen och skogstransporten LEVERANS = leveranspris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid leveransförsäljning, då säljaren står för avverkningen och skogstransporten SKOGSBRUKET 3/2009 Svenska Österbotten hör till ett mycket stort område och det försämrar prisstatistikens användbarhet. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU KESKI- SUOMI LAPPI SAVO-KARJALA KYMI- SAVO 27

28 Insekternas vinter DEN SOM VARIT UTE PÅ EN LÅNG PROMENAD EN KALL DAG KOMMER HEM MED EN STRÅLANDE APTIT. GENOM KÖKSFÖNST- RET SER VI BLÅMESAR OCH DOMHERRAR SLÅSS OM MATEN PÅ FÅGELBORDET. LIKSOM HOS OSS SJÄLVA GÅR EN STOR DEL AV MATEN DE ÄTER TILL ATT HÅLLA UPPE KROPPSVÄRMEN. DET HÄR PROBLEMET HAR INTE INSEKTERNA. Insekterna är alltid lika varma eller kalla som omgivningen och sparar därför energi för bättre ändamål. När temperaturen sjunker mot noll och under blir det här naturligvis också ett problem: som kall och stel reagerar man inte tillräckligt snabbt i en farosituation. Därför finns det mindre insekter hos oss än i tropikerna och därför tillbringar de flesta insekter vintern i olika typer av nästan livlösa tillstånd som vi kallar dvala eller diapaus. Myggans ägg vara kan flera år gamla innan de kläcks De flesta insekter övervintrar endast i form av ägg. Larverna utvecklas på våren och lägger som fullvuxna nya ägg i barksprickor, i jorden, i ved eller kanske i en myrstack. Därefter har de gjort sin plikt mot den kommande generationen. Myggor lägger ägg i vattensamlingar. Där de kan ligga i diapaus i flera år, också om vattnet skulle torka bort. Tack vare detta kan vi vara tryggt förvissade om att bli myggbitna också efter flera torra somrar i följd. Den vanliga husflugan kan gå i diapaus både som ägg, larv, puppa och fullvuxen. Därför vaknar man upp till flugsurr efter att ha eldat brasa och gått till sängs i ett hus som stått kallt under en längre tid på vintern. En generation eller två? En del vanliga fjärilar, t.ex. citronfjäril, nässelfjäril och påfågelöga har en litet annorlunda strategi. De håller sig med två generationer per år. I slutet av sommaren kläcks en generation som nästan genast letar upp en frostfri övervintringsplats. Nässelfjärilar söker sig t.ex. gärna in i hus. När fjärilen hittat ett gömställe går den i dvala och flyger ut tidigt på våren. Av den anledningen se man just de här fjärilarna tidigast på våren. När fjärilen hittat en annan av samma art parar den sig, lägger ägg och lägger sig sedan ner och dör. Äggen utvecklas till larver som förpuppas, kläcks, övervintrar, parar sig och dör. Om jag var född till citronfjäril skulle jag kanske hellre höra till sommargenerationen. Vissa stora fjärilarter som den vackert svart-vit-röda amiralen löser vinterproblemet genom att flytta söderut, precis som fåglarna. Olika sätt att klara kölden Det är lätt att säga att insekterna går i diapaus, men vad betyder det egentligen? Hur kan ett litet djur ligga livlöst i en barkspricka i sju åtta månader av året och sedan vakna till liv igen? Det farligaste som kan hända under vintern är att det bildas iskristaller i cellerna. Då sprängs de, ungefär som när man glömt att tömma vattentunnorna till vintern. Den här risken undviker insekter, men också växelvarma ryggradsdjur som grodor, kräldjur och arktiska fiskar, på åtminstone fyra olika sätt: Det första knepet är att låta sig bli underkyld, dvs. låta kroppstemperaturen sjunka under noll. Ett villkor för det är att blodet saknar små partiklar, frysningskärnor eller groddar, på vilka iskristallerna kan börja växa. Det andra knepet är att höja koncentrationen av ämnen som sänker fryspunkten, t.ex. sorbitol eller glycerol i blodet. Samma idé som när bilisten häller antifrysvätska i kylartanken. Det tredje knepet är att förse cellerna med s.k. antifrysproteiner vilka fungerar lika som knep två, men via andra kemiska processer. Det fjärde knepet slutligen är att låta det bildas is i krop- Nässelfjäril Husfluga 28 SKOGSBRUKET 3/2009

29 pen, men se till att kristallerna bildas utanför och inte inne i själva cellerna. När så sker börjar vatten dessutom strömma ut ur cellerna. Deras innehåll blir mera koncentrerat risken för iskristaller minskar. Myror Myror är mycket speciella insekter och borde egentligen snarare jämföras med cellerna i en kropp än med invånarna i en stad. De är sociala också under vintern och söker sig ner under stacken i september oktober. Där håller sig temperaturen på plussidan hela vintern, dels på grund av isoleringen, dels på grund av att växtdelarna i stackmaterialet bryts ner av värmeproducerande bakterier. Innan myrorna går i dvala matar de också sina yngsta systrar så fulla med bladlushonung att deras bakkroppar blir helt sprängfyllda. På våren när stacken vaknar upp igen får de här lagerarbetarna spy upp allt igen till storasystrarna så att de orkar ta itu med vårarbetena. dagslängd och temperatur, på samma sätt som när fåglarna börjar känna flyttningsoro i kroppen och samlas i flockar. Alla sover inte Till sist finns det faktiskt också insekter som aktiverar sig just under vintern, när risken för att bli uppäten av andra insekter är som minst. Under milda vinterdagar kan man t.ex. se vinglösa snösländor och harkranksliknande vintermyggor på drivorna. Gemensamt för båda är de långa benen som lyfter upp dem från det allra kallaste luftskiktet. Eftersom en vinterinsekt har svårt att få tillräckligt energi för att flyga har snösländorna gett upp tanken och förvandlat utrymmet där vingmusklerna borde finnas till förvaringsplats för äggen. Praktiskt inte sant? Citronfjäril Harkrank Påfågelsöga Dagslängden och temperaturen ger signaler Hur vet då ett djur när det är dags att gå i diapaus och när det är dags att vakna igen? Diapausen utlöses av hormonförändringar som i sin tur sätts igång av förändringar i TEXT: ANNIKA LUTHER Snöslända Myra SKOGSBRUKET 3/

30 KÖP & SÄLJ På annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag annonsera ut sina tjänster och varor gratis. Som villkor för annonsering gäller att tjänsterna och varorna ska anknyta till skog och skogssektorn. Utbud på tjänster i Österbotten: Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, tfn Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax Korsnäs, Kenneth Forsman, tfn Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området, tfn , Tobias Dahlblom. Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes Korsnäs området, tfn ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar i Terjärv med omnejd, tfn Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens farmartjänst, tfn Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs mellan Vasa och Oravais, tfn Fällning och beskärning av gårdsträd samt stubbfräsning i Vasa och Korsholm, Trädvård Silvitec, tfn Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn eller Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog, tfn Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, tfn Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, J. Slotte, tfn Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, tfn Jag är inte så orolig över att möta dig, gamle gubbe. Jag är mera orolig över hönsens förväntningar om jag i misstag skulle besegra dig! UTNÄMNINGAR Statsrådet har utsett WWFs generalsekreterare, forstmästare Timo Tanninen till överdirektör vid miljöministeriet fr.o.m Utbud på tjänster vid Sydkusten: Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW Skogstjänst, Mats Wikström, tfn Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg, tfn Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med traktor utförs i östra Nyland, tfn Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet nedan och skicka den till redaktionen på adressen: Skogsbrukets köp & sälj, Orrspelsgränden 4, Helsingfors. Ofullständigt ifyllda annonser beaktas inte. Ett ännu mångsidigare Aktia -till din tjänst! Välkommen till Aktia! Då SKOGSBRUKET är en tidning som täcker hela Svenskfinland inkl. Åland är det viktigt att det ur texten framgår vilket område annonsören betjänar. 30 SKOGSBRUKET 3/2009

31 S k ogss n ille! Är du ett skogssnille? Testa vad du vet. Du lär dig säkert något nytt och har roligt! Flera hundra frågor om skogsnaturen och skogsbruk. 1.Var kan du hitta häxkvastar? a) i glasbjörkar b) i vårtbjörkar c) i gråalar d) i ekar 2.Vem är en nykomling i Finland? a) hermelin b) mink c) mård d) snövessla 3.Vilket trädslag bildar skogsgräns i Lappland? a) gran b) tall c) björk d) lärk 4.Vilket lövträd bildar små kottar? a) jolster b) klibbal c) lind d) lönn Rätta svar: a, b, c, b MÖTESKALLELSE Att det finns så mycket småskaligt samtidigt som storskaligt, gillar jag. Eläkekassa Versos ordinarie kassamöte hålls onsdagen den 22 april 2009 kl på MJK-instituutti, Stora Robertsgatan A, Helsingfors. Vid mötet behandlas de ärenden som nämns i 24 i kassans stadgar för ordinarie kassamöte. Anders Eckerström, vd Eckerström Skog och Maskin AB Bokslutshandlingarna finns till påseende under tjänstetid vid pensionskassans byrå, Fredriksgatan 45 A, från och med den 14 april Kopior av handlingarna sänds till delägarna före mötesdagen. Helsingfors den 11 februari 2009 STYRELSEN Delägarnas och medlemmarnas detaljerade och daterade fullmakter bör sändas fem dagar före mötet till pensionskassans byrå för granskning. Medlem som personligen har för avsikt att utöva sin rösträtt vid mötet bör meddela om sitt deltagande till byrån även fem dagar före mötet (t.ex. per telefon ). Före mötet håller verkställande direktören för Pellervo ekonomiska forskningsinstitut (PTT) Pasi Holm en föreläsning om den aktuella ekonomiska situationen. 3 6 JUNI 2009 I SKOGEN NYHETER MÖTEN MASKINER DEMO TEKNOLOGI BIOENERGI EKONOMI Kontakt i Finland: Jyri Makkonen, tel , jyrmi@sci.fi I samarbete med SKOGSBRUKET 3/

32 SKOGSBRUKETs gåvotips: Skogsbruket Med en gåvoprenumeration får du ett presentkort med utrymme för egna hälsningar. Skogsbrukets handbok Handboken vänder sig i första hand till personer med egen skog. Den visar hur du brukar din skog på ett hållbart sätt och hur du kan idka ett skogsbruk som är inriktat på såväl virkesproduktion som naturvård. Boken med mjuka pärmar har nästan 300 sidor fakta om skogsbruk. Träden och Vi Boken Träden och Vi beskriver bland annat trädens roll i konst, litteratur, religion, folktro och medicin. Det är fascinerande att läsa hur många funktioner träden egentligen har för oss, och hur dessa roller kan variera. Till exempel granen hämtar julstämningen åt oss, men i folktron står granen för melankoli, tungsinthet, svårmod och mörker. Som tack för beställningen får du SKOGSBRUKETs anteckningsblock och penna! Du kan också beställa genom att mejla till skogsbruket@tapio.fi eller ringa oss på Beställningskupong (Var god texta!) Gåvoprenumeration på SKOGSBRUKET för ett år (11 nummer, 38 euro) SKOGSBRUKETS HANDBOK (45 euro) TRÄDEN OCH VI (20 euro) betalar portot Namn: (betalaren) Adress: Telefon: Gåvoprenumeration till (namn): Föreningen för Skogskultur Beteckning: Kod: SVARSFÖRSÄNDELSE Adress: