FÖRSTUDIE KUNSKAPSNÄTVERK hiv/sti PREVENTION VÄSTRA GÖTALAND

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRSTUDIE KUNSKAPSNÄTVERK hiv/sti PREVENTION VÄSTRA GÖTALAND"

Transkript

1 Göteborg den 17 december 2008 FÖRSTUDIE KUNSKAPSNÄTVERK hiv/sti PREVENTION VÄSTRA GÖTALAND BEHOV AV UPPBYGGNAD AV KUNSKAPSUTVECKLING OCH KUNSKAPSFÖRMEDLING Inledning Av Socialstyrelsens projektplan för regional kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning ( ) beskrivs en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting om principer för fördelning av statsbidraget för hiv/sti prevention till landsting och kommuner. För år 2008 har medel avsatts för förstudier av regional samverkan inom området kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning. Västra Götalandsregionen (VGR) har fått kr och Göteborg stad kr av dessa medel. Detta dokument är en förstudie som skapats i samverkan mellan huvudaktörerna Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad. Frivilligorganisationerna (NGOs) har medverkat i arbetet genom en representant vardera från Positiva gruppen Väst respektive RFSL Göteborg. Dessa har utsetts av de föreningar som via Göteborgs Stad får statliga hiv medel. Nyckelpersoner i de befintliga nätverken har medverkat i två LFA dagar där behov och förutsättningar för tillskapande av ett mer formaliserat samarbete behandlades. En mindre arbetsgrupp har i detalj gått igenom innehållet i detta dokument och bedömt att det finns förutsättningar att arbeta enligt innehållet. Processen har hållits samman av professor Lars Edgren vid Nordic Centre for Health and Social Assessment vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) i Göteborg. Förstudien bygger på ett existerande samarbete mellan Göteborgs Stad Social Resursförvaltning, VGR Hivprevention i Västra Götaland och NGOs. Detta samarbete inleddes under 1980 talet. Under åren har en tillit och ett förtroende vuxit fram mellan aktörerna. Det kunskapsnätverk som här skisseras ger möjlighet att systematisera det förebyggande arbetet inom hiv/sti. För information om pågående nätverksarbete, se bilaga 1. Aktörer, verksamheter och projekt träffas förutom vid större nätverksmöten i olika konstellationer och undergrupperingar. Under 2008 har samarbetet fördjupats genom det 1

2 att resurser för samordning har ökat hos huvudmännen. Samarbetet har manifesterats bland annat genom gemensamt genomförande av aktiviteter i samband med världsaidsdagen. Aktörerna relativa position i nätverket framgår av positionsschema, se bilaga 2. Dokumentet anger grundläggande synsätt och riktlinjer för en utökad kunskapssamverkan mellan viktiga aktörer inom hiv/sti prevention i det geografiska området Västra Götaland. Målet är att skapa ett interorganisatoriskt nätverk för hiv/sti prevention i Västra Götaland som rymmer väsentliga aktörer inom området. Nätverket ska inte enbart ses som ett sätt att bidra till kunskapsuppbyggnad och att sprida information utan framför allt ett sätt att uppnå koordination och effektivitet i de samlade ansträngningarna för att förebygga hiv/sti. Vi vill poängtera att NGOs från början har deltagit i arbetet med denna förstudie. Huvudaktörerna ser det som en förutsättning för ett skapande av ett regionalt kunskapsnätverk. Ovanstående innebär att man inom kunskapsnätverket inte diskuterar fördelningen av bidrag till NGOs. Dessa beslut hanteras av VGR och Göteborgs Stad. Samarbetet mellan huvudmännen diskuteras på sidan 13. Sjukdomar inom fältet Hiv/STI Enligt den nationella planen ingår följande sjukdomar: Klamydia, gonorré, syfilis, hiv, hepatit B, hepatit C. Socialstyrelsen om hiv/sti prevention Det förebyggande arbetet handlar om att: Förebygga sexuellt överförd smitta Förebygga smitta genom smittade injektionsverktyg eller andra smittade verktyg eller att blodprodukter kommer in i blodet Människor ska ha kunskaper, attityder och beteenden som gör att de skyddar sig själva för smitta (Urwitz V, Enheten för hivprevention, Socialstyrelsen). Behovsläget och dess matchning Behovet av kompetensstöd och kompetenshöjande åtgärder bland personal som arbetar med dessa frågor är stort. Det är ett omfattande och långsiktigt arbete som behövs. Ett steg i detta arbete kan vara att skilja mellan behovet av faktakunskap respektive bemötandekunskap. För att möta dessa utmaningar krävs en genomtänkt samordning av den samlade professionella kompetensen inom detta kunskapsfält i Västra Götaland. Det finns idag professionella nätverk hos var och en av de båda huvudmännen. Däremot saknas mandat att koordinera insatser och aktiviteter. Detta medför att resurser och insatser ibland överlappar varandra vilket leder till att den samlade förebyggande insatsen blir mindre kostnadseffektiv. Genom att samarbeta i nätverk förväntas man kunna göra mer och av högre kvalitet jämfört med att arbeta var för sig. Vidare kan man planera samlade satsningar inom det gemensamma arbetsfältet. Man får på ett enklare sätt med viktiga aspekter, man undviker fragmentering och skapar också på ett enklare sätt politiskt stöd för olika aktiviteter. 2

3 Nätverkssamverkan ger stabilitet i det man gör, skapar goda cirklar och ger kraft åt arbetet. Genom att mötas och samarbeta i nätverk kan man tala med samma röst. Den samlade kompetensen ökar vilket också ökar möjligheterna att attrahera forskningsmedel. Genom att kunna utföra mer avancerade arbetsuppgifter skapas också underlag för intressanta forskningsfrågor. Slutresultatet av genomförd LFA var att samordningen brister och att det övergripande målet är att effektivisera hiv preventionen genom samordning, metodutveckling och information. Nätverkets tänkta roll beskrivs nedan under rubriken plattform. Detta utgör grunden för hur aktörerna kommer att arbeta med 3K kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt koordinering av sina respektive insatser. TEORETISK PLATTFORM FÖR REGIONALT KUNSKAPSNÄTVERK Plattformen som här beskrivs handlar om viktiga teoretiska utgångspunkter som aktörerna enats kring innan den konkreta designen av nätverket kunde ta vid. Varför nätverk? Utvecklingen på organisationsfronten innebär att den hierarkiska organisationen numera kompletteras av bl.a. nätverkslösningar. Inte minst när det gäller verksamheter med stort kunskapsinnehåll. Varför? Det har visat sig att den hierarkiska organisationen bl.a. är långsam, kostsam och chefsfokuserad (jfr Bruzelius och Skärvad 2000). Den främjar också stuprörstänkande, dvs. var och en arbetar med sitt det man är bra på. I sin tur leder detta till att helheten lätt går förlorad. Poängen här är närmast att lyfta fram att den behöver kompletteras inte ersättas. Alltfler uppgifter är så komplexa till sin natur att de inte längre kan utföras av enskilda aktörer. De behöver lösas i samverkan mellan olika aktörer som har kompletterande kompetenser (Edgren 2006; 2008). Detta innebär samverkan över organisatoriska gränser eftersom ingen aktör sitter inne med hela lösningen. Exempel på sådana uppgifter är rehabilitering, insatser för arbetslösa ungdomar, folkhälsa, flyktingmottagande, smittskydd, närsjukvård, palliativ vård, tobaksprevention och hiv/sti prevention. Samhällsutvecklingen kan beskrivas i nedanstående figur med ett generellt exempel från hälso och sjukvården. 3

4 Hälso och sjukvårdens utvecklingssituation Hög situationskomplexitet Få utformar systemet uppifrån och ned Vård, hälsa och omsorg förr Vård, hälsa och omsorg nu Många som är delaktiga i systemet deltar Välstrukturerad situation låg komplexitet Figur 1: Hälso och sjukvårdens utvecklingssituation (Levin & Normann 2000). Riktningspilen i figuren visar att vården har lämnat den välstrukturerade situation och hamnat i ett läge av hög situationskomplexitet. För att hantera denna komplexitet behöver den hierarkiska strukturen kompletteras. Fungerande interorganisatoriska nätverk Ett interorganisatoriskt nätverk är en social struktur som binder samman individer, grupper eller organisationer. Det är en social form för att utbyta information, samordna aktiviteter och lösa uppgifter gemensamt mellan enheter från separata organisationer (Alter & Hage 1993). De kan beskrivas som icke hierarkiska system (Gustafsson 2007). I nätverket deltar man i kraft av sin kunskap och inte i kraft av den position man samtidigt har i hierarkin. Nätverket är också tilltalande eftersom det kanaliserar människors engagemang samtidigt som det ofta ger snabb bekräftelse i mötet med andra som visar motsvarande engagemang. Vidare möjliggörs utvecklingsuppgifter som kan vara svåra att genomföra i hierarkin. Nätverket kan också ses som ett sätt att strukturera informella möten. Välfungerande interorganisatoriska nätverk bygger på en insiktsfull kontextrelaterad kunskap om de slutmålgrupper man betjänar och ouppfyllda behov i dessa målgrupper. Det kan vara värt att notera att individer samtidigt kan tillhöra flera målgrupper. Individernas kunskapsnivå är en viktig aspekt att försöka klarlägga eftersom den kunskap som kommer att spridas så väl som möjligt ska matcha/komplettera individernas egen kunskap. Termen empowerment kan illustrera det hela. Empowerment handlar i grunden om att öka individers, institutioners och samhällens självtillit. Vidare krävs en gemensam vision som håller samman nätverket. Tekniska system för information/kommunikation är viktiga eftersom man kommer att behöva kommunicera för att rådgöra, stämma av och fördela uppgifter även när man inte har samlats för gemensamma aktiviteter. Ibland kan det vara så enkelt som att veta vem man ska ringa till för att stämma av när något nytt dyker upp. Inte sällan försvårar robusta IT brandväggar den elektroniska kommunikationen mellan nätverkets aktörer. Det krävs också ett socialt system av normer och värderingar som underlättar ett gemensamt förhållningssätt och handlande utåt mot allmänheten. Det personliga mötet kan inte överskattas. 4

5 Något som visat sig vara mycket väsentligt är att de personer som arbetar i nätverket har mandat från sin hemmaorganisation. Det betyder att de rent praktiskt kommer att lämna sin plats i hierarkin för att gå in i nätverket och där ta på sig uppgifter och ansvar för kunskapsgenerering/kunskapsspridning. Enligt Sjöstrand (1985) står nätverksbegreppet för ett antal sammanbindningar mellan människor. Hierarkin eller pyramiden som vi för enkelhetens skull kan kalla hierarkin kontra nätverket illustreras i figur 2 som inspirerats av Gustafsson (2007). Aktören finns både i pyramiden och det interorganisatoriska nätverket Figur 2. Aktörerna lämnar sin hemmaorganisation (pyramiden) för att av och till ingå i det interorganisatoriska nätverket. Processer Ett antal interorganisatoriska aktiviteter ska utföras, som kunskapsspridning, informationsutväxling, praktisk samordning och gemensam problemlösning. Nätverk saknar generellt maktcentra till skillnad från en hierarkiskt styrd organisation. Därför behövs kunskap hos pyramidens ledare om hur nätverken fungerar för att kunna påverka processerna i gynnsam riktning. Deltagare i nätverk har ett ansvar för kommunikationen mellan nätverket och sin hemmaorganisation. Nätverksledare behöver kunskap om de specifika förutsättningar som gäller. De behöver utbildning för detta slags ledarskap. Sätter vi processerna i sitt sammanhang genom att tillämpa systemperspektivet framträder följande input output relation som visas i figur 3. INPUTS PROCESSER HÄLSO STRUKTURER PÅVERKAN Personal Pengar Kunskap Hiv prevention Rådgivande församling NGOs Kunskap om hälsa Attityder Uppfattningar Nav Aktörer Förändrat beteende Figur 3. Input output relation i ett tänkt nätverk för hiv/sti prevention. 5

6 I nätverksstrukturen finns en relationstriangel mellan nav, NGOs och aktörer. Vidare finns en rådgivande församling som enbart har relationer till navet. Innehållet i termerna rådgivande församling respektive nav utvecklas närmare nedan. Detta sker under rubriken Den sammanhållande funktionen och dess uppgifter. Incitament för gemensamt agerande Vad driver deltagarna att hålla samman i nätverket och ge och ta på lika villkor? Edgren och Stenberg (2006) fann följande i en studie över sju olika nätverk för närsjukvård i Sverige och övriga Europa. En gemensam uppgift uttryckt i patientkoncentrerat språkbruk Samarbete finns inympat (reflexive behaviour) när mål för team/individer framhävs konkretiseras samarbetet Man har kunskap om varandras olika förutsättningar. Det får man genom att man ordentligt sätter sig in i varandras olika uppgifter och styrkor för att härigenom bygga förtroende samt tillit En kombination av monetära och icke monetära incitament, inklusive gemensamma utbildningsaktiviteter/utbildningsdagar Med detta är de grundläggande förutsättningarna kommunicerade. Över till det konkreta nätverket och nätverkandet efter en not om kunskapscentrum. En not om termen kunskapscentrum behövs. Kunskapscentrum är en organisatorisk konstruktion dit man vanligtvis tillför ledning, personal, lokaler och utrustning. Fördelen är att man kan skapa en tydlig identitet kring uppgiften. Problemet är att den hierarkiska strukturen behålls. Därmed finns en fälla att stuprörstänkandet kvarstår. Dessutom förefaller det lättare att inkludera ny kunskap och nya aktörer genom nätverk. HIV/STI PREVENTION VÄSTRA GÖTALAND: UPPGIFTER Dispositionen av framställningen nedan följer Socialstyrelsens förslag till vilken information förstudierna bör innehålla. Kunskapsuppbyggnad för hiv/sti Ett kunskapsnätverk samlar ihop trådarna till det professionella/multiprofessionella vetande som utvecklats inom aktuella professionsområden. De båda huvudaktörerna avser bjuda in till ett mer systematiskt samarbete med berörda institutioner på Göteborgs universitet. Härigenom kan kunskapsbaserade preventiva metoder och engagemang för specifika frågor utvecklas. Metodutveckling sker i samarbete med dessa institutioner och bland nätverkets övriga aktörer. Kurser och kursmaterial tas fram av aktörer i nätverket. Universitets medverkan förväntas stärka nätverkets arbete genom att till exempel: bidra till kunskapsuppbyggnaden genom att beforska kliniskt relevanta forskningsfrågor samarbeta med hiv/sti forskare i övriga Sverige och internationellt 6

7 handleda studenter i kandidat och magisterarbeten av relevans för den kliniska verksamheten medverka utbildning/fortbildning av all medicinsk personal, socialsekreterare etc. bidra till att säkra tillämpningen av evidensbaserade metoder Frivilligorganisationerna bidrar med värdefull kunskap om slutmålgruppen och tillhörande subkulturer. NGOs kan förmedla den kunskapen om slutmålgruppen genom utbildning och metodutveckling inom hiv/sti prevention. Kunskapsuppbyggnaden i nätverket handlar inte bara om hiv/sti specifikt. Det handlar om områden som behövs för effektivt preventivt arbete, till exempel IT kunskap, ekonomistyrning, missbruksproblematik, ungdomskultur, etnicitet, HBT och projektledning. Nätverkandet tillför ett nytt perspektiv och möjliggör fördjupad och breddad kunskap. Kunskapsspridning Kunskapsnätverket sprider kunskap och erfarenheter från aktörernas arbete. Kunskapsspridningen förväntas leda till en ökad kunskap och förståelse hos professioner inom bl.a. hälso och sjukvården och skolan som möter slutmålgruppen samt hos samhället i övrigt. Kunskapsspridningen följer fyra spår. Spår 1. Driva egna konferenser, kurser, workshops etc. Några exempel är: Kompetensutveckling för personal inom skolan. Utveckla grundkurs som återkommer Påbyggnadskurser och specialteman. Skolan har pedagogiken, hälso och sjukvården har kunskapen, i nätverket skapas strukturen Studiedagar för personal inom vården Utbildning av handledare i Göteborgs stadsdelar enligt konceptet training of trainers Inspirationsdagar där varje individ i frontlinjen arbetar med sitt eget förhållningssätt Lansering och implementering av STI/hiv strategin för Västra Götaland. Spår 2. Skapa en kunskapsportal på internet som i första hand riktar sig till nätverket och nyckelpersoner i kontakt med slutmålgrupperna. Spår 3. Öppna upp för nya samarbetslösningar mellan offentligt och frivilligt. Deltagare träffas i annorlunda utvecklande mötesformer för att lösa uppgifter tillsammans, t.ex. World Café eller Open Space Technology. Spår 4. Utgöra en del av ett nationellt nätverk för hiv/sti prevention som sprider kunskap och erfarenheter. Nätverket kan ta på sig uppdrag av nationellt intresse. Nätverket har också en plats i det internationella utbytet. DEN SAMMANHÅLLANDE FUNKTIONEN OCH DESS UPPGIFTER En sammanhållande funktion av vardera minst en representant från VGR, Göteborg Stad respektive NGOs svarar för kontinuitet och koordinering av nätverkets aktiviteter. Fem 7

8 personer bildar nätverkets nav runt vilket aktiviteterna koordineras. Navet svarar också för det ledarskap som krävs för att nätverket skall fungera effektivt. I navet finns greppet om förutsättningarna, erfarenheterna av att nätverka och kunskapen om det nationella tänkandet inom sakområdet. Navet förväntas behöva en del resurser för att driva nätverket. Navet backas upp av en rådgivande församling eller Advisory Board som representerar en samlad kunskap och erfarenhet inom arbetsfältet. Medlemmarna i Advisory Board hämtas från referensgruppen för förebyggande av STI/hiv. Antal 5 6 personer. Gruppen har även att beakta etiska aspekter. VISIONER, MÅLGRUPPER OCH VÄRDEGRUND Vision Genom samverkan mellan VGR, Göteborgs Stad, Göteborgs universitet och NGOs ökar både kunskapen och möjligheterna att nå ut med budskap och insatser som bidrar till sexuell hälsa med fokus på hiv/sti. Aktörerna arbetar tillsammans för att motverka diskriminering, stigmatisering och fördomar, som till exempel kan drabba män som har sex med män, invandrare och hivpositiva. Målgrupper Nätverket är i första hand inte ett nätverk som vänder sig direkt till slutmålgruppen utan arbetar genom sina medlemmar enligt konceptet training of trainers. Slutmålgruppen är: män som har sex med män personer med utländsk härkomst personer i prostitution/trafficking och deras kunder, personer med drogmissbruk ungdomar och unga vuxna utlandsresenärer gravida kvinnor hivpositiva. Nedan följer ett koncentrat av behov hos subgrupper enligt den regionala strategin. Män som har sex med män (MSM) Kompetensen kring HBT relaterade frågor och kunskapen om MSM är låg på många mottagningar. Individer ur målgruppen kan känna sig exkluderade om hälso och sjukvårdspersonal har ett heteronormativt förhållningssätt och på grund av detta undvika att uppsöka mottagningar och testa sig. I många länder är samkönad sexualitet belagd med tabu. MSM med invandrarbakgrund kan därför vara särskilt utsatta för utanförskap, stigmatisering och därmed också isolering och en ökad riskbenägenhet. Många unga män inom målgruppen saknar kunskap om smittvägar, riskbedömningar och säkrare sexstrategier. Gruppinformation på gayklubbar är ett sätt att nå denna grupp. 8

9 Personer med utländsk härkomst Nyanlända invandrare känner ibland inte till de normer, lagar och rättigheter som råder inom sex och samlevnadsområdet i Sverige och har ibland otillräckliga kunskaper i ämnet STI/hiv. Det förekommer att bemötandet av och attityder mot personer av utländsk härkomst brister inom hälso och sjukvården. Asylsökande och andra nyanlända invandrare erbjuds inte alltid hälsoundersökning, särskilt gäller detta anknytningsinvandrare. Hälsoundersökning (där hivtest ingår) av nyanlända invandrare är viktig och innebär att hivpositiva får tillgång till vård och behandling. Ungefär hälften av nyupptäckta med smitta är personer som är smittade innan de kommer till Sverige. Kan smittan upptäckas tidigt ökar behandlingsmöjligheterna. Avgörande är att det ska vara enkelt att testa sig. Kunskapen om hur och var man testar sig måste spridas och bli allmän egendom. Personer i prostitution/trafficking och deras kunder, personer med drogmissbruk Intravenösa missbrukare är särskilt utsatta för risken att smittas av hiv. Det pågående missbruket av heroin och den allvarliga utvecklingen av hivepidemin i Baltikum och Ryssland är ett påtagligt hot. Tillgängligheten till vård är ofta otillräcklig för målgruppen. Det är vanligt att personer i gruppen inte självmant söker sig till vården. Risken finns att målgruppen inte nås av information och hivtester i tillräcklig utsträckning. Det saknas lågtröskelmottagningar för denna grupp där hivtester kan utföras. Det kan finnas brister i omhändertagandet på grund av att kommunikation och samverkan mellan olika huvudmän och verksamheter inte fungerar fullt ut. Patienter/klienter riskerar därför att bollas mellan verksamheterna. Rådgivning och testning är viktiga sätt att nå missbrukare och lämpliga arenor att möta gruppen är kriminalvård och beroendevård. Ungdomar (13 19 år och unga vuxna (20 29) Ungdomar är särskilt utsatta för risken att få klamydiainfektioner som till ca 85 procent förekommer i åldrarna år. Kunskapen och medvetenheten om hiv är låg bland ungdomar i Sverige. Många ungdomar nås bara i begränsad omfattning av sex och samlevnadsundervisning i skolan som också är av ojämn omfattning och kvalitet. Skolan och ungdomsmottagningarna är viktiga arenor för att nå ut och problemet behöver uppmärksammas i nätverket. Unga män behöver i ökad utsträckning nås av preventiva åtgärder och testning mot STI. Bara 15 procent ca av de som besöker ungdomsmottagningar är pojkar/unga män. Mottagningarna behöver anpassas bättre till de unga männens behov. Gruppen unga vuxna ökar och singellivet blir allt längre. Det finns behov av nya arbetssätt och ökade resurser för att möta denna grupp. En helhetssyn behöver prägla arbetet. Genom att tillämpa de vi kallar säkrare sex kan man skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar. Samtidigt kan nämnas att det är mycket svårt att påverka människors beteende och inte minst sexualbeteende. Det tar tid. Utlandsresenärer Enligt regeringens proposition 2005/ 06:60 kan riskgruppen utlandsresenärer beskrivas i fem huvudgrupper: ungdomar, heterosexuella män och kvinnor som reser ensamma, 9

10 personer som arbetar eller studerar längre tid utomlands, män som har sex med män och personer av utländsk härkomst som återvänder för längre eller kortare tid till det tidigare hemlandet. Insatser behöver utvecklas för att matcha gruppen, särskilt de som reser till länder där hiv är vanligt förekommande. Gravida kvinnor Gravida kvinnor från områden där hiv är vanligt är en prioriterad grupp för information om t.ex. risken att överföra smitta till barnet om modern har hiv. Hivpositiva Det finns brister i bemötandet av personer med hiv inom hälso och sjukvården. Det kan därför vara svårt för hivpositiva att berätta om hivinfektionen och härigenom försämra deras kontakt med vården. Välbefinnandet och riskbeteendet påverkas negativt. Ett gott omhändertagande är en förutsättning för att patienterna med hiv ska kunna hantera smittoriskerna. Bromsmedicinernas introduktion medför att många hivpositiva kan leva ett relativt normalt liv. Det ska tilläggas att behandlingen ger biverkningar. Behandlingen gör inte individerna smittfria men minskar smittorisken. Baksidan av detta kan medföra en minskad benägenhet att praktisera säkrare sex och därmed till ökat risktagande. Missbruk och psykosocial ohälsa kan påverka det sexuella risktagandet. Hivpositiva med psykisk sjukdom eller missbruk har behov och rätt till ökat stöd för att kunna följa smittskyddslagen och klara medicineringen. Lindrig psykisk ohälsa innebär också en stor påfrestning i kombination med hiv. Många hivpositiva med invandrarbakgrund är isolerade och har få nära kontakter att anförtro sig åt. Samhällets brist på kunskap om denna grupp är fortfarande stor, en hel del fördomar lever kvar och många hivinfekterade har det svårt. Information och kunskap behöver spridas om vad detta är för sjukdom, hur den smittar och att det är en sjukom bland många andra. De som har hiv måste behandlas på samma sätt som andra. Allmänheten utgör en sekundär slutmålgrupp. Nätverkets gemensamma värdegrund I samhället finns två normsystem lagar och förordningar samt individens eget normsystem. Den gemensamma värdegrunden bygger på alla människors lika värde. Några stickord för att fånga nätverkets värdegrund: Vi är medvetna om och respekterar varandras olika roller och uppdrag. Vi arbetar bättre tillsammans än på egen hand. Vi tillämpar kunskapsbaserade metoder utifrån ett salutogent perspektiv. Vi förhåller oss gemensamt mot nätverkets målgrupper. En lättsam samarbetskultur underlättar framgång. Att tillhöra nätverket ger hög legitimitet. Nätverket finns där kunskapsfronten finns. 10

11 NÄTVERKETS MEDLEMMAR 50 gruppen Medlemmarna är ett 50 tal personer som arbetar inom hiv/sti preventionen. De är nyckelpersoner inom verksamheterna: projektledare för verksamheter med statligt bidrag NGOs Göteborgs Stad och övriga kommuner i Västra Götaland VGR forskare och lärare på Göteborgs universitet och högskolor i Västra Götaland. Gruppen utgör en dynamisk stödresurs för 300 gruppen (se nedan) i mötet med slutmålgruppen. Se vidare i bilaga gruppen påverkar inte bara utåt utan även inåt i sina egna organisationer. De utgör en bred samlad kompetens en kritisk massa. Genom 50 gruppen säkras att slutmålgruppen nås av samma budskap. 50 gruppen har en naturlig verksamhetsförankring genom att den regelbundet möter slutmålgruppen. 300 gruppen Medlemmarna är 300 talet nyckelpersoner från olika professioner som ofta har kontakt med slutmålgruppen. Här finns: personal på mottagningar som arbetar preventivt och möter patienter med hiv/sti lärare som arbetar med sexualitet och relationer elevhälsopersonal socialtjänstpersonal med inriktning mot riskutsatta grupper personal på vårdcentraler, personal på migrationsverkets mottagningar i Västra Götaland personal på kommunala flyktingmottagningar fritidsassistenter på fritidsgårdar i Västra Götaland personal på vaccinationsmottagningar i Västra Götaland personal inom kriminalvården i Västra Götaland personal vid statens institutionsstyrelse i Västra Götaland personal och ideellt verksamma inom NGOs. Storgruppen Denna grupp utgörs av personer med intermittent kontakt med slutmålgruppen. Här finns: arrangörer av galor och konserter föreningar SIS personal klubbar resebyråer Migrationsverket Flyktingmottagningar Arbetsförmedling 11

12 Försäkringskassa Hälso och sjukvården i allmänhet. KUNSKAPSSYN Den kunskap som krävs för att arbeta med hiv/sti prevention är multiprofessionell. Det innebär att en gemensam kunskapsutveckling växer fram i samverkan mellan berörda professioner. Det är därför viktigt att de professioner som är verksamma inom kunskapsfältet finns representerade i nätverket. Man lär av varandra och varandras erfarenheter. Man lär också av att öppna sig för andra länders kunskap. Genom att finnas där kunskapsfronten finns och tillämpa denna på den lokala/regionala epidemiologin kan kunskapen om bl.a. slutmålgruppens riskbeteende öka. En kontinuerlig målgruppsanalys för att möta förändrade behov hos målgruppen är central. KUNSKAPSUPPBYGGNAD OCH KUNSKAPSFÖRMEDLING Nätverkets nerv består av tematiserade möten där personer ur pyramiderna (kommunerna och VGR) möts tillsammans med deltagare från frivilligorganisationer och inbjudna gäster. Nya associationer ger synergier och leder till ny kunskap och vidgad förståelse. Nya frågor av strategisk betydelse kan landa i pyramiden för vidare arbete eller tas omhand i nätverket genom att särskilda team bildas för att driva vissa frågor framåt. En kunskapsportal bistår beslutsfattare i kontakt med slutmålgruppen. Se vidare under rubrik Nätverkets uppgifter. EVIDENS, KONTINUITET, SYSTEMATIK, DOKUMENTATION Nätverket i sig möjliggör evidens och underlättar ett kritiskt förhållningssätt. Portalen gör relevant dokumentation enkelt tillgänglig. Här handlar det om rapporter från projekt, utvärderingar och vetenskapliga artiklar. Nätverket i sig bör utvärderas av utomstående. NÄTVERKETS ROLL OCH ANSVAR GENTEMOT MÅLGRUPPERNA Nätverket uppgift är i första hand att ge stöd i arbetet med slutmålgruppen. Här handlar det om att synliggöra nätverket. Nätverket har en viktig roll som består i att pedagogisera eller förpacka budskap, vilket konkret innebär att svåra budskap behöver anpassas till t.ex. slutmålgruppens olika subgrupper. Nätverket kan också förväntas få en roll att yttra sig i frågor i förhållande till samhället ett gemensamt språkrör. Nätverkets viktigaste roll är att verka för att ny kunskap genereras och sprids till slutmålgruppen och ut i övriga samhället. 12

13 NATIONELLT INTRESSE Det finns en lång tradition att arbeta i nätverk i Västra Götaland. Det finns en spetskunskap inom flera områden, t.ex. kunskapsbaserade metoder för tidig prevention inom skolans område. Inte minst gäller detta hur kunskapen förpackas för att väcka intresse hos eleverna. Ett annat område av nationellt intresse där VGR ligger långt framme är hälsoundersökningar av asylsökande och bred sexologisk kompetens i regionen genom utbildningar från institutionen för psykologi. REGIONAL FÖRANKRING POLITISKT OCH I ADMINISTRATIV LEDNING Planerna på ett interorganisatoriskt kunskapsnätverk är förankrat på tjänstemannanivån. Det återstår att förankra frågan politiskt. SAMARBETE MELLAN HUVUDMÄNNEN Parallellt med kunskapsnätverket fördjupas det samarbete som finns mellan VG region och Göteborgs Stad. Sedan 80 talet har det funnits ett samarbete, men det har varierat i intensitet och inte haft fasta strukturer. Det har heller inte innefattat ekonomiskt samarbete. Däremot har huvudmännen samarbetat i flera nätverk, tillsammans med de enheter och NGOs som fått statliga hiv medel. Under 2008 har samarbetet intensifierats och det finns planer på att utveckla projekt tillsammans, dels i arbetet med riskutsatta grupper, dels på utbildningsområdet. Dessutom planera ett närmre samarbete vad gäller fördelning av de statliga medlen. Ett gemensamt ansökningsförfarande kräver dock ytterligare utredning och politiska beslut. Medarbetare från VG:s enhet för hivprevention och medarbetare från Social resursförvaltnings hiv enhet träffas regelbundet vilket leder till ökad samsyn och jämnar marken för utökat samarbete. Vi har valt att hålla detta samarbete utanför Det regionala kunskapsnätverket med avsikten att hålla ekonomi och bidragsfrågor separat. Det är självklart att samarbetet mellan huvudmännen och arbetet i nätverket befruktar varandra. OSÄKERHETER INFÖR FRAMTIDEN För att denna utveckling av nätverket ska kunna genomföras krävs i förlängningen en nära kommunikation avseende ansökan om statligt bidrag från VGR respektive Göteborgs Stad. Detta kräver i sin tur politiskt stöd. Det finns en rädsla för att enskilda pågående framgångsrika satsningar tappar identitet när de blir en del av det gemensamma nätverket. 13

14 Övriga kommuners roll i Västra Götaland i förhållande till hiv/sti arbetet är f.n. otydlig och har inte problematiserats i denna förstudie. AVSLUTANDE ORD Efter feedback från Socialstyrelsen kommer i nästa steg en handlingsplan att utarbetas. Under tiden kommer förvaltningschefer och politiker att informeras för att förankra idén om ett kunskapsnätverk i Västra Götaland. LITTERATUR Alter C, Hage J. (1993) Organisations Working Together. Newbury Park: Sage. Bruzelius L.H, Skärvad P H. (2000) Integrerad organisationslära. Lund: Studentlitteratur. Edgren L. (2008) The meaning of integrated care: a systems approach. International Journal of Integrated Care vol. 8, 23 October Edgren L, Stenberg G.(2006) Närsjukvårdens ansikten. Lund: Studentlitteratur. Gustafsson J. (2007) Ledarskap i interorganisatoriska nätverk för folkhälsa och välfärd. I: Axelsson R, Bihari Axelsson S. Folkhälsa i samverkan mellan professioner, organisationer och samhällssektorer. Levin B, Normann R. (2000) Vårdens chans. En modell för morgondagens vård och äldreomsorg. Stockholm: Ekerlids förlag. Sjöstrand S E. (1985) Samhällsorganisation. Stockholm: Doxa Ekonomi. Besökta webbplatser den 13 oktober Centrum för Barns och Ungdomars Hälsa, Preventions och utvecklingsenheten, Göteborgs Stad. Preventions och utvecklingsenheten, Göteborgs Stad. Hivprevention i Västra Götaland, VGR. KM Cluster and Colabria Action/Research Networks. KM Value Network (Ontario Knowledge Cluster). Enheten för Hivprevention, Socialstyrelsen. Strategic Knowledge Clusters Social Sciences and Humanities Research Council of Canada. B6AB 4589 B367 3A16649F91CA/0/AttarbetaforebyggandemothivochSTI.pdf Urwitz V, chef för enheten för hivprevention vid Socialstyrelsen. 14

15 Bilaga 1. Aktörer inom det hivpreventiva arbetet i Västra Götaland och vad de kan bidra med i ett kunskapsnätverk Göteborgs utbildningsförvaltning Göteborgs stad/gecko.nu PrevU Enheten för prevention och utveckling ungdomar GR Utbildning, GRUL Göteborgs universitet IPD Samhällsmedicin Socialt arbete Psykologiska institutionen Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Samordningsskolsköterskan, Göteborgs Stad samt skolöverläkaren Hiv mottagningar i Göteborg, STI mottagningar i regionen Barnmorskemottagningar abortmottagningar i Göteborg MUM (mottagning för unga män) Ungdomsmottagningar SMC (Sexualmedicinskt centrum) Häktesprojektet Gbgs Stad/VGR Missbruksvården projektledare i Gbg Prostitutionsgruppen, Göteborg Asyl och flyktingenheten i VGR SME (Smittskyddsenheten) Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad Hivprevention i Västra Götaland Arbetsgruppen för hiv/aids i Gbgs stift Sesamhuset NGOs EKHO gruppen i Göteborg Stadsmissionens hiv projekt i Göteborg Homan (frivilligorganisation för gayinvandrare) PG Väst (Positiva Gruppen Väst) GFS hiv projekt (Göteborgs förenade Studenter, Studenthälsan RFSL Göteborg RFSU Göteborg Kunskap om gymnasieskolans behov, erfarenhet av goda exempel på kursutformning, livskunskap Kunskapsbank, närhet till slutmålgruppen Information och kunskapsspridning, samrodning av stadens preventiva arbete, utveckling av metoder för förebyggande arbete, utbildning av personal som möter ungdomar Metodutveckling, kontakt med skolor, utbildning Forskning, närhet till målgrupp, samarbete kring forskningsstudier Forskning kring flyktingar och utsatta grupper Hälsosamtal, livskunskap Medicinska kunskaper Bidrar med kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa, preventivmedelskunskap Kompetens om och stöd till unga män. Medicinsk och psykosocial kompetens betr. Män år Prevention, utveckla metoder för preventiva samtal, nå fler unga män, provtagning Sexologisk kunskap Kriminalvården rådgivning och stöd till häktade personer Information och provtagning Kunskap om målgruppen Introduktionssamtal med nyanlända flyktingar Statistik (epidemiologiska data), utbildning ur STI synpunkt Hivprevention i kommunen Kontakt med politiker, information till allmänheten, hemsida, strategier, kontakt med nationella myndigheter Erbjuda ett nätverk, metodutveckling, information, utbildning Information och utbildning till invandrare Bidrar med kulturkompetens kring HBT personer inom kristna samfund Psykosocialt stöd, utbildning, rådgivning, metodutveckling Når invandrare på flera olika språk, finner dolda MSM (män som har sex med män) Metodutveckling, kunskap om erfarenheter att leva med hiv, psykosocialt stöd till hivpositiva, utbildning om hiv/aids Metodutveckling, närhet till målgruppen unga vuxna Kulturkompetens om MSM. Hivpreventivt arbete mot målgruppen MSM, metodutveckling, hälsofrämjande arbete riktat mot HBT gruppen. Kunskap om hur man pratar sex med unga, information till unga, upplysningsarbete och bedrivande av sexualpolitik. 15

16 Bilaga 2. Positionsschema över nätverkets aktörer. Kunskapsgenerering Smittskyddsinstitutet Göteborgs universitet Hiv Sverige Socialt arbete Socialmedicin Infektionssjukdomar Psykologi RFSU IPD RFSL Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Övriga högskolor i västra Götaland Beslutsfattande Socialstyrelsens hiv enhet Smittskyddsenheten, VGR Social Resursnämnd, Göteborgs stad Utbildningsnämnden, Göteborgs stad Kommunstyrelsen, Göteborgs stad HSN, VGR HSU, VGR Regional referensgrupp STI/hiv, VGR NGO styrelser Göteborgsregionens kommunalförbund SKL Implementering av strategiska satsningar Universitetsutbildning, Andrologi Sexologiutbildning, Psykologiska institutionen, GU Utbildning, HBT bemötande Utbildning, Motiverande samtalsmetodik hiv/sti Klamydiatestning på nätet Mediakampanjer Universitetskurs, Sexualitet och relationer Universitetskurs, Lärarutbildning i sex och samlevnad, IPD, GU Testning inom beroendevård och på häkten Elektronisk hälsojournal för invandrare Bruk av hiv positiva i preventionsarbetet Struktur för samlevnadsundervisning 4 19 år Kunskapsbaserat preventivt arbete riktat mot MSM Kunskapsspridning Asyl och flyktingenheten Unplugged PG Väst Gayhälsan EKHO Media Homan RFSU Hivprevention i Västra Götaland RFSL Smittskyddsenheten, VGR Häkte 1 Häkte 2 Sesamhuset RUG Barnmorska Prevu Prostitutionsgruppen GR utbildning Sexuell hälsa nätverket Utbildningsförvaltningen, Göteborgs stad SMC Infektionskliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Stadsmissionen Plus Lars Edgren, NCHSA 16

ATT FÖREBYGGA HIV OCH ANDRA SEXUELLT ÖVERFÖRBARA INFEKTIONER I VÄSTRA GÖTALAND

ATT FÖREBYGGA HIV OCH ANDRA SEXUELLT ÖVERFÖRBARA INFEKTIONER I VÄSTRA GÖTALAND ATT FÖREBYGGA HIV OCH ANDRA SEXUELLT ÖVERFÖRBARA INFEKTIONER I VÄSTRA GÖTALAND INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. OM DEN GEMENSAMMA STRATEGIN 2 2. MÅLBESKRIVNING 3 3. RISKUTSATTA GRUPPER - ANALYS OCH INSATSER 4

Läs mer

Anvisningar för arbete med hiv/sti-prevention i Stockholms stad

Anvisningar för arbete med hiv/sti-prevention i Stockholms stad Socialförvaltningen Dnr 3.1-285/2013 Bilaga Handläggare Maria Saario Telefon: 508 25 403 hiv/sti-prevention i Stockholms Förord I enlighet med Stockholm vision Ett Stockholm i världsklass är invånarnas

Läs mer

- Kunskapen om hiv/aids och om hur det är att leva med sjukdomen skall förbättras i offentlig verksamhet, i arbetslivet och i samhället i stort.

- Kunskapen om hiv/aids och om hur det är att leva med sjukdomen skall förbättras i offentlig verksamhet, i arbetslivet och i samhället i stort. ANVISNINGAR VID ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR INSATSER MOT HIV/AIDS OCH VISSA ANDRA SMITTSAMMA SJUKDOMAR TILL LANDSTING/REGIONER OCH KOMMUNER FÖR ÅR 2011 Smittskyddsinstitutet ansvarar sedan den 1 juli 2010

Läs mer

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Förord Denna strategi utgör Region Skånes övergripande styrdokument för området sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) för perioden 2011

Läs mer

Skrivelse angående hivsituationen i Stockholm

Skrivelse angående hivsituationen i Stockholm SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN KANSLIAVDELNINGEN SID 1 (5) 2008-03-27 Handläggare: Daniel Liljendahl Telefon: 08-508 25 026 Till Socialtjänstnämnden Skrivelse angående hivsituationen i Stockholm Svar på skrivelse

Läs mer

Länsövergripande genomförandeplan för hiv- och STI-förebyggande arbete i Värmland

Länsövergripande genomförandeplan för hiv- och STI-förebyggande arbete i Värmland Länsövergripande genomförandeplan för hiv- och STI-förebyggande arbete i Värmland 2009-02-25 (uppföljning gjord 141104) Övergripande mål för genomförandeplanen är att minska antal fall av STI i Värmland

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 Noaks Ark Skåne

Verksamhetsplan 2013 Noaks Ark Skåne Verksamhetsplan 2013 Noaks Ark Skåne Noaks Ark Skåne En del av Riksförbundet Noaks Ark 2 Innehåll 1. Styrelsen berättar s. 3 2. Om Noaks Ark Skåne s. 4 2.1 Vår vision s. 4 2.2 Vår långsiktiga strategi

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:103 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:17 av Inger Ros (S) om start av en informationskampanj i syfte att minska spridningen av klamydia Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Informationsinsatser mot spridningen av HIV/AIDS Skrivelse av Kristina Axén Olin (m)

Informationsinsatser mot spridningen av HIV/AIDS Skrivelse av Kristina Axén Olin (m) PM 2005 RVII (Dnr 325-4023/2004) Informationsinsatser mot spridningen av HIV/AIDS Skrivelse av Kristina Axén Olin (m) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Skrivelsen av Kristina

Läs mer

Utveckla insatserna kring sexuell hälsa för ungdomar och unga vuxna

Utveckla insatserna kring sexuell hälsa för ungdomar och unga vuxna Utveckla insatserna kring sexuell hälsa för ungdomar och unga vuxna Anna-ChuChu Schindele, utredare Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Smittskyddsinstitutet Sju webbsända seminarier med fokus

Läs mer

Hiv och Rättigheter. Rapport från Open Space om

Hiv och Rättigheter. Rapport från Open Space om Rapport från Open Space om Hiv och Rättigheter Inför Världsaidsdagen 2011 samlades en lång rad organisationer, offentliga verksamheter och privatpersoner för att hitta nya perspektiv och strategier i arbetet

Läs mer

Epidemiologisk uppdatering och Hiv-& STI-prevention bland män som har sex med män (MSM) Torsten Berglund. Enheten för hivprevention och sexuell hälsa

Epidemiologisk uppdatering och Hiv-& STI-prevention bland män som har sex med män (MSM) Torsten Berglund. Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Epidemiologisk uppdatering och Hiv-& STI-prevention bland män som har sex med män (MSM) Torsten Berglund Enheten för hivprevention och sexuell hälsa torsten.berglund@smi.se MSM prioriterad målgrupp i Nationella

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Inriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland

Inriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland Inriktningsdokument för UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland Rekommenderat av samrådsorganet Västra Götalandsregionen och VästKom 2011-04-26 Antaget i hälso- och sjukvårdsutskottet 2011-05-04 Detta inriktningsdokument

Läs mer

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.

Läs mer

ATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA. Sex som självskadebeteende. Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg 141127

ATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA. Sex som självskadebeteende. Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg 141127 ATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA Sex som självskadebeteende Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg 141127 Vilka är vi? Caroline Öhman Emma Svanholm Vi som arbetar på Tjej- och Killmottagningen är barnmorskor

Läs mer

Tillgång till vårdhygienisk kompetens. Rekommendation som stöd för vårdgivarnas arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner

Tillgång till vårdhygienisk kompetens. Rekommendation som stöd för vårdgivarnas arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner Tillgång till vårdhygienisk kompetens Rekommendation som stöd för vårdgivarnas arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan.

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel för arbete mot prostitution och människohandel

Ansökan om utvecklingsmedel för arbete mot prostitution och människohandel Ansökan om utvecklingsmedel för arbete mot prostitution och människohandel Ansökan avser medel som ska fördelas under 2012 Så här hanterar du det elektroniska ansökningsformuläret Innan du börjar fylla

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

Välfärdsutveckling genom stödstrukturer för frivilligt arbete

Välfärdsutveckling genom stödstrukturer för frivilligt arbete Ansökan om medel till en förstudie Välfärdsutveckling genom stödstrukturer för frivilligt arbete - För framgångsrik samverkan mellan ideella organisationer och kommuner/landsting/regioner och Sveriges

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Utvecklingsområde 1: Utveckla det förebyggande långsiktiga arbetet så att insatser möter de hiv/sti-preventiva behov som finns bland migranter.

Utvecklingsområde 1: Utveckla det förebyggande långsiktiga arbetet så att insatser möter de hiv/sti-preventiva behov som finns bland migranter. Utvecklingsområde 1: Utveckla det förebyggande långsiktiga arbetet så att insatser möter de hiv/sti-preventiva behov som finns bland migranter. Ungefär var femte person som bor i Skåne är utlandsfödd.

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Handlingsplan avseende HIV/STI-prevention för Stockholms stad - remiss från kommunstyrelsen

Handlingsplan avseende HIV/STI-prevention för Stockholms stad - remiss från kommunstyrelsen NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2011-01-07 Handläggare: Monica Fredriksson Telefon: 08-508 09 032 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Handlingsplan avseende HIV/STI-prevention för Stockholms

Läs mer

Prevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet

Prevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet Prevention och sexuell hälsa Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Lokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm

Lokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm Lokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm RFSU Stockholm vill se en ambitiös sexualpolitik i Stockholms stad och län. Vi vill att Stockholms kommun och landsting satsar på det förebyggande arbetet och

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete s. 3 Folkhälsorådet s. 3 Folkhälsoinsatser 2013 1. Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor 1.1 Livskraften

Läs mer

Subvention av icke hormonella preventivmedel

Subvention av icke hormonella preventivmedel I ~ Landstinget II DALARNA Medicinsk enhet O O O O 5 9 Datum 2013-09-23 1 (5) LD13/01766 Dnr Uppdnr 504 2013-08-19 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2013-09-02 Landstingsstyrelsen 2013-09-23 Subvention

Läs mer

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 PM Socialtjänstförvaltningen Yasmine Ekman Munir, Shahid Saleem, Ulla-Britt Fingal 2005-04-05 Bilaga 1 Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 Bakgrund

Läs mer

Program för sexuell hälsa i Landstinget Västmanland 2009-2014

Program för sexuell hälsa i Landstinget Västmanland 2009-2014 LF 59/2009 Inger Paris 2009-06-16 02.00 1 (11) Program för sexuell hälsa i Landstinget Västmanland 2009-2014 1 Inledning Detta program utgör det övergripande styrdokumentet i landstinget inom folkhälsoområdet

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018

Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018 Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018 1. Bakgrund Hälsa Mera och Riksorganisationen Give it forward Denna verksamhetsplan gäller för Give it forwards nationella råd Hälsa Mera, som

Läs mer

Psykologi 25 yh poäng

Psykologi 25 yh poäng Psykologi 25 yh poäng Beskrivning: Den studerande ska ha kunskaper om människans normala psykologiska utveckling samt beteende, tänkande, känsloliv och handlande utifrån psykologiska perspektiv. Den studerande

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR. Sörmlands Folkhälsonätverk. Datum: 19 november 2013 Tid: 9.00 15.30

MINNESANTECKNINGAR. Sörmlands Folkhälsonätverk. Datum: 19 november 2013 Tid: 9.00 15.30 Landstingets ledningsstab D A T U M D I A R I E N R Handläggare: Katarina Gustafson 2013-11-26 LS-LED12-358 MINNESANTECKNINGAR Sörmlands Folkhälsonätverk Datum: 19 november 2013 Tid: 9.00 15.30 Plats:

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

2016-03-09. Lafa enheten för sexualitet och hälsa. Maja Österlund. Lafa enheten för sexualitet och hälsa. maja.osterlund@sll.se

2016-03-09. Lafa enheten för sexualitet och hälsa. Maja Österlund. Lafa enheten för sexualitet och hälsa. maja.osterlund@sll.se Maja Österlund maja.osterlund@sll.se Vikten av god sexuell hälsa En god grund för att komma igång Tips och metoder för att prata sexualitet, relationer och normer God sexuell och reproduktiv hälsa är en

Läs mer

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-0942 Landstingsstyrelsen Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Läs mer

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser. Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att

Läs mer

Regionala strukturer för brukarmedverkan inom området sällsynta diagnoser, sammanfattning av projektbeskrivning

Regionala strukturer för brukarmedverkan inom området sällsynta diagnoser, sammanfattning av projektbeskrivning 2012-03-19 Förbundsårsmöte lördag 21 april 2012 Regionala strukturer för brukarmedverkan inom området sällsynta diagnoser, sammanfattning av projektbeskrivning Den 22 februari 2012 beviljade Arvsfonden

Läs mer

FRAMTID. ADLON konferens och 6 Monica Ideström Enhetschef Hälsa och Sexualitet

FRAMTID. ADLON konferens och 6 Monica Ideström Enhetschef Hälsa och Sexualitet FRAMTID ADLON konferens 2014-11-5 och 6 Monica Ideström Enhetschef Hälsa och Sexualitet Organisation 2. 2014-11-11 Bisexuella kvinnor mår sämst och är mest utsatta Med dålig allmän hälsa och framför allt

Läs mer

Enheten för hivprevention och sexuell hälsa ISSN-nummer 1400-3473 SMI-tryck: 176-2010 ISBN 978-91-86723-03-3

Enheten för hivprevention och sexuell hälsa ISSN-nummer 1400-3473 SMI-tryck: 176-2010 ISBN 978-91-86723-03-3 Enheten för hivprevention och sexuell hälsa ISSN-nummer 1400-3473 SMI-tryck: 176-2010 ISBN 978-91-86723-03-3 Smittskyddsinstitutet 171 82 Solna Besöksadress: Nobels väg 18 Fax: 08-32 83 30 E-post: smi@smi.se

Läs mer

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE SRHR. SRHR:s rapport 2009:2

VERKSAMHETSBERÄTTELSE SRHR. SRHR:s rapport 2009:2 VERKSAMHETSBERÄTTELSE SRHR 2008 SRHR:s rapport 2009:2 SRHR, Socialmedicinska enheten, UMAS, Region Skåne Tryckt hos Medicinsk Informationsteknik, Malmö mars 2009 Omslag Lotta Norstedt, grafisk-form.nu

Läs mer

5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016

5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016 1 (5) 5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016 2 (5) 5.10 Ungdomsmottagningar 5.10.1 Inledning Ungdomsmottagningen riktar sig till ungdomar och bedrivs i samverkan med kommunen där landstinget

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31 Lokalt program Alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksförebyggande arbete i Kungsörs kommun 2015-2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-07, 12 Innehållsförteckning REGIONAL OCH LOKAL STRUKTUR... 2

Läs mer

Ramavtal för ungdomsmottagningar i Östergötland mellan Landstinget i Östergötland och Östergötlands kommuner 2011-07- 01 2013-06-30

Ramavtal för ungdomsmottagningar i Östergötland mellan Landstinget i Östergötland och Östergötlands kommuner 2011-07- 01 2013-06-30 BESLUTSUNDERLAG 1(2) Kompetenscentrum STI Josefine Nordling 2011-11-17 LiÖ 2011-1894 Hälso- och sjukvårdsnämnden Ramavtal för ungdomsmottagningar i Östergötland mellan Landstinget i Östergötland och Östergötlands

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Förslag till handlingsplan avseende HIV/STIprevention

Förslag till handlingsplan avseende HIV/STIprevention FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR VUXN A TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2010-12-28 Handläggare: Per-Ove Mattsson Telefon: 08-508 18 148 Till Farsta stadsdelsnämnd 2011-01-20 Förslag till handlingsplan

Läs mer

Samverkansprocess och första linje runt barn och unga för psykisk hälsa

Samverkansprocess och första linje runt barn och unga för psykisk hälsa Rapport 2016-03-30 Anna Sundström 0760 266 377 anna.sundstrom11@gmail.com Samverkansprocess och första linje runt barn och unga för psykisk hälsa 2 Inledning Att barn och unga med psykisk och somatisk

Läs mer

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

Effektrapport, Skåne Stadsmission 2015

Effektrapport, Skåne Stadsmission 2015 Effektrapport, Skåne Stadsmission 2015 1. Vad vill Skåne Stadsmission uppnå? Stiftelsens ändamålsparagraf, 1 i organisationens stadgar: Skåne Stadsmission är en stiftelse, vilande på kristen grund, som

Läs mer

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun Projektägare: Elsa von Friesen Projektledare: Sara Mattisson Godkänt av: Datum för godkännande: Barn och unga är en prioriterad grupp i kommunens olika verksamheter.

Läs mer

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2009:12 ISSN: 0348 Copyright: Länsstyrelsen Kalmar län Författare:

Läs mer

En god start - en ESO-rapport om tidigt stöd i skolan

En god start - en ESO-rapport om tidigt stöd i skolan En god start - en ESO-rapport om tidigt stöd i skolan Camilo von Greiff, SNS Anna Sjögren, IFAU, UCLS och SOFI Ing-Marie Wieselgren, SKL Stockholms universitet 8 november Kan samhällets insatser för att

Läs mer

Jämställdhetsarbete i Västerbottens läns landsting

Jämställdhetsarbete i Västerbottens läns landsting 2009-01-30 Strategisk handlingsplan för Jämställdhetsarbete i Västerbottens läns landsting 1. INLEDNING... 3 1.1 VAD INNEBÄR JÄMSTÄLLDHET?... 3 1.2 GENUS... 3 1.3 METOD JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING... 4 2.

Läs mer

Övergripande program för. sexuell hälsa

Övergripande program för. sexuell hälsa Övergripande program för sexuell hälsa 1 2009 2014 Förord Sexuell hälsa ett område för hälsofrämjande utveckling I Landstingsplan 2008-2010 angavs att det senast under 2009 skulle finnas ett program mot

Läs mer

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2

Läs mer

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid - En överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och

Läs mer

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas

Läs mer

Tillsammans designar vi framtidens ungdomsmottagning. Therese Rostedt 22 mars 2016

Tillsammans designar vi framtidens ungdomsmottagning. Therese Rostedt 22 mars 2016 Tillsammans designar vi framtidens ungdomsmottagning Therese Rostedt 22 mars 2016 Underbara ungdomar som gillar våra UM Fantastisk personal på UM som gör ett bra och viktigt jobb Intresserade och engagerade

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Det här är vår verksamhetsplan för 2016. Den är en viktig riktlinje för de aktiva och anställda inom vår organisation och pekar ut tydliga

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

Workshop äldres psykiska hälsa. 4 februari 2016

Workshop äldres psykiska hälsa. 4 februari 2016 Workshop äldres psykiska hälsa 4 februari 2016 Program 08:30 Introduktion 08:45 Föreläsning: Riv 65-årsgränsen och rädda liv vad du med små medel kan göra för att möta äldre med psykisk ohälsa. Susanne

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län.

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län. LAKO Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län. Bakgrund Regeringen har träffat en överenskommelse med Sveriges Kommuner och

Läs mer

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal

Läs mer

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid - En överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd

Riktlinjer för anhörigstöd Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan Dokumenttyp: Strategi/Policy/Plan Giltighetstid: Årligen Beslutad av: Gäller från: BUN Dokumentansvarig: Diarienr: Barn- och elevhälsoplan Till ledning för förskolechefer, rektorer och personal vid förskolor

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012 UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013 Beslutad av årsmötet 29 april 2012 Reviderad 6 december 2012 1 Verksamhetsplan 2013 Det här är vår verksamhetsplan för 2013. Den är en viktig riktlinje för de aktiva

Läs mer

Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat

Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat Regionala bredbandskoordinatorer länge efterfrågade underlätta för alla bredbandsföreningar som finns runtom i landet, som jobbar ideellt och

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och

Läs mer

Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009

Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Sammanfattning (I) 25 av Skånes 33 kommuner har svarat. 84 procent

Läs mer

Skapat den. Smittskyddsinstitutet Torsten Berglund

Skapat den. Smittskyddsinstitutet Torsten Berglund Skapat den Sveavägen 59, plan 2 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Praktikrapport. Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning - VT15

Praktikrapport. Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning - VT15 Praktikrapport Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning - VT15 Namn: Utbildning: Joanna Isaksson Kandidatexamen i Socialantropologi (socialantropologi, sociologi, genus) Praktikplats:

Läs mer

Agneta Lantz 2014-01-23

Agneta Lantz 2014-01-23 Hur skapar vi optimala förutsättningar för ett lärandestyrt förbättringsarbete och en kvalitetsdriven verksamhetsutveckling i en värld full av utmaningar? Agneta Lantz 2014-01-23 Bakgrunden Det finns idag

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

En god start en ESO-rapport om tidigt stöd i skolan. Camilo von Greiff, SNS Anna Sjögren, IFAU och SOFI Ing-Marie Wieselgren, SKL

En god start en ESO-rapport om tidigt stöd i skolan. Camilo von Greiff, SNS Anna Sjögren, IFAU och SOFI Ing-Marie Wieselgren, SKL En god start en ESO-rapport om tidigt stöd i skolan Camilo von Greiff, SNS Anna Sjögren, IFAU och SOFI Ing-Marie Wieselgren, SKL ESO seminarium 20 mars 2012 Kan samhällets insatser för att stötta barns

Läs mer

Styrelsens egenskaper och kompetens

Styrelsens egenskaper och kompetens Internt PM Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2012-03-08 2013-08-21 Förbundsvalberedningen 1.2 Stefan Lundberg Styrelsens egenskaper och kompetens 1 (11) Bakgrund

Läs mer

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv Utveckling i samverkan

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte. Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och

Läs mer

Rapport. Verksamhetsuppföljning, Hemtjänst Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2016. Alingsås 2016-04-01 Christine Sjökvist Kristina Bornhall

Rapport. Verksamhetsuppföljning, Hemtjänst Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2016. Alingsås 2016-04-01 Christine Sjökvist Kristina Bornhall Rapport Verksamhetsuppföljning, Hemtjänst Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2016 Alingsås 2016-04-01 Christine Sjökvist Kristina Bornhall 1 Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Sammanfattning...3

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

DAGENS ROS GES ALLTID TILL NÅGON I ER SEKTOR PROFESSIONELLT PRESTIGELÖS BORTOM STUPRÖREN

DAGENS ROS GES ALLTID TILL NÅGON I ER SEKTOR PROFESSIONELLT PRESTIGELÖS BORTOM STUPRÖREN DIALOGGRUPPSMÖTE 1 2 MARS 2011 DAGENS ROS GES ALLTID TILL NÅGON I ER SEKTOR PROFESSIONELLT PRESTIGELÖS BORTOM STUPRÖREN Dokumentation Bakgrund Den sociala välfärden i regionen ska präglas av goda levnadsvillkor

Läs mer

SIKTA Genomförandeplan för 2010 Lund

SIKTA Genomförandeplan för 2010 Lund SIKTA Genomförandeplan för 2010 Lund För att underlätta läsningen bifogas en tidslinje samt en matris där allt vi tänker genomföra finns samlat på ett mer koncentrerat och strukturerat sätt. Nuläge Sikta

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS)

Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS) 2016-05-25 Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS) Fysioterapeuterna har tagit del av utredningens analys och förslag med stort intresse. Vi bedömer att

Läs mer