LYFT NÄRINGSLIVET! Kvinnors företagande främjar det regionala tillväxtarbetet

Transkript

1 Programmet Främja kvinnors företagandes avslutningskonferens 2-3 oktober 2014 Clarion Sense i Luleå LYFT NÄRINGSLIVET! Kvinnors företagande främjar det regionala tillväxtarbetet

2 Expansiva Norrbotten I Norrbotten har företag som startas av kvinnor ökat med 40 procent. Kvinnors företagande är bra för Sverige, uttrycker Sven-Erik Österberg, landshövding i Norrbottens län. Sven-Erik Österberg berättar om fördubblade tillväxtsiffror i Norrbotten det första decenniet av 2000-talet och att världens blickar riktas mot norra Sverige. Råvaror och en expansion inom gruvindustrin lockar, men inte bara det. Här i norra Sverige finns unika förutsättningar för nya tjänster, säger Sven Erik Österberg. Kulturella och kreativa näringar, test och övningsverksamhet och upplevelsenäringar är områden under stark utveckling och datorhallar som drivs på miljövänlig el, trygga omständigheter och ett kallt klimat är en konkurrenskraft mot övriga delar av världen. Besökare, forskare och riskexploatörer studerar vad vi har att erbjuda och det skapar framtidstro. Det är inte längre dystert och vi vet numera att vi kan själva, säger Sven-Erik Österberg. Att kvinnor skulle vara mer försiktiga och inte efterfråga företagsstöd i lika stor omfattning som män, tror Sven-Erik Österberg delvis bygger på gamla föreställningar. Han är dock inte nöjd med dagens könsbalans och menar att man måste lägga ner mer tid och ansträngning på kvinnor som vill starta och utveckla sina företag. Vi måste fortsätta att berätta om oss själva och möta de samhälleliga utmaningar som kan begränsa tillväxten. Kompetensförsörjning och bostadsbrist är två utmaningar som hänger ihop och Sven-Erik Österberg ser behovet av att bygga attraktiva livsmiljöer och arbetsplatser. Det måste vara spännande att komma hit och jobba. Sven-Erik Österberg, landshövding Norrbotten. Foto: Viveka Österman Hinder för jämställda villkor inom företagande Färre kvinnor startar företag i Västerbotten än i Norrbotten, vilket Ewa-May Karlsson (C), regionråd, Region Västerbotten, tror kan hänga ihop med hur branschstrukturen ser ut i de olika länen. Hon tror också att strukturer påverkar möjligheten och viljan att starta företag. För att få föräldrapenning blev en god vän till mig tvungen att lägga ner sitt aktiebolag, tror knappast att det hade behövt hända om männen är de som föder barn, berättar Ewa-May Karlsson. Antalet företagande män som tar ut föräldrapenning tror Ewa- May Karlsson är få och hon tycker det är nödvändigt att jobba med strukturer för trygghetssystemen och förutsättningar för företagare. Hon gillar inte heller att man diskuterar vinster i välfärden som något negativt, när offentlig sektor under lång tid har upphandlat tjänster inom hårda områden som snöröjning, bygge och förvaltning. Aldrig har någon klagat på det, men när Katrin i Vindelns kommun driver banomsorg i privat regi, då är det helt plötsligt inte okej, säger Eva-May Karlsson. Offentlig sektor måste dock bli bättre på att beställa, upphandla och ställa krav på kvalitet. Ewa-May Karlsson (C), regionråd, Region Västerbotten. Foto: Viveka Österman Försiktighet kan vara synonymt med strategiskt Jag är ett sanningsvittne att Ambassadörsprogrammet har gjort skillnad, berättar Ingela Lekfalk, företagare och regionchef för Företagarna i Norrbotten. Hon är dessutom moderator för konferensen Lyft näringslivet startade Ingela Lekfalk sitt aktiebolag inom filmbranschen. Hon startade försiktigt, men ser det mer som ett strategiskt sätt att utveckla företaganded. För hon vill göra allt rätt och vara säker på att företaget utvecklas bra. Hon är också en av alla de 700 ambassadörerna inom Kvinnors företagande. Ingela Lekfalk, moderator för kontferensen och regionchef för Företagarna i Norrbotten. Foto: Viveka Österman

3 Företagande och Ledarskap till nästa nivå! Jenny Idebro ansvarar sedan 2010 för programmet Främja kvinnors företagande på Tillväxtverket. Många säger att programmet har gjort skillnad, vilket vi också kan se i svaren vi får från en enkät till de företag som deltagit någon gång under programmet, säger Jenny Idebro. Ökat i omsättning och kunnat anställa Många företag svarar att de genom programmet har utvecklats, ökat i omsättning och har även kunnat anställa. Målet om att Jenny Idebro, Tillväxtverket. nå 40 procent kvinnor som företagare är dock inte uppnått och mycket mer behöver göras. En anledning till att det tar tid hänger ihop med en segregerad arbetsmarknad och att kvinnor och män gör traditionellt könsbundna yrkesval. Allvarligt tycker Jenny Idebro är, den ojämna fördelningen av Sveriges företagsstöd där 1,4 miljarder går till företag som ägs av män och endast 116 miljoner till kvinnors företag. I utvärderingen framgår att män i snitt söker dubbelt så höga belopp som kvinnor, män och kvinnor kronor. Foto: Viveka Österman Åsa Löfström, universitetslektor visar i studie att BNP skulle öka med 27 procent om arbetsmarknaden var jämställd. Samtidigt menar Jenny Idebro att det är större skillnader mellan företagande i olika branscher än mellan företag som driva av kvinnor respektive män. Det handlar om att se satsningar på kvinnors företagande som en byggsten i länets omställning till nya branscher. Vår vision är att alla kvinnor ska kunna starta och utveckla företag på lika villkor. Ser fram emot uppföljning Syftet med programmet Främja kvinnors företagande har varit att skapa tillväxt och förnyelse i Sveriges näringsliv genom att få fram fler företag drivna av kvinnor. Programmet är Tillväxtverkets största nationella program och Jenny Idebro ser fram emot att i uppföljningen av programmet och att jämföra utvecklingen i deltagande företag med utveckling i företag som inte tagit del av insatserna. Samlad faktabank om företagande Tillväxtverket startar Regionutmaningen.se som en samlad faktabank om mäns och kvinnors företagande uppdelad på län. Där finns jämförande statistik om vilka branscher män och kvinnor väljer att starta företag i och statistik vilken typ av företag som vill växa. Sidan ska underlätta för alla som arbetar med näringslivsfrågor. Nationell strategi för företagande på lika villkor En nationell strategi ska ta fram förslag på hur man ytterligare kan jobba för att företagande ska kunna ske på lika villkor. I en inledande studie framgår att kvinnor ofta gör mer blygsamma satsningar och ofta startar som projekt. Männens satsningar är ofta stora med en tydlig ambition redan i uppstartsfasen. Förslag på en nationell strategi överlämnas till regeringen, våren Foto: Viveka Österman Trots framgångssagor kan vi inte slappna av. Vi kan däremot vara glada över allt som hänt de här åren, att vi kommit långt och att vi har fått en tydlig bild av hur det ser ut och vad vi kan göra., säger Jenny Idebro, programmet Främja kvinnors företagande, Tillväxtverket. Synligheten är det bästa med programmet Främja kvinnors företagande och det är viktigt att hålla kvar nätverket med 800 ambassadörer som har fått utbildning. Diskussioner pågår om modellen med ideellt arbetande ambassadörer ska fortsätta eller om arvode kan upprätthålla modellen i längden men med färre som är verksamma. Tyskland är inspirerade av den svenska modellen och startar ett ambassadörsnätverk med 180 företagande kvinnor, berättar Gunilla Lindner, Västerbottens Handelskammare. Vi måste förändra de regler vi har idag som sätter ett golv för hur små belopp man kan söka. Man måste också ha en egen insats eller annan finansiering, ju högre summa ju högre medfinansiering, säger Håkan Ylinenpää, Luleå tekniska universitet. Tjänsteföretag och företag drivna av kvinnor har inte så stora kapital och det man efterfrågar är ofta stöd till marknadsföring. Beloppen blir aldrig lika stora som mer kapitalstarka företag ofta drivna av män, säger Daniel Granlund, Länsstyrelsen Norrbotten.

4 Foto bilduppslag: Viveka Österman

5 Miniseminarier Miniseminarie 3 Fyra miniseminarier med inslag från företagare och projekt för utvecklat företagande Seminarium 1 Innovativa mötesplatser live och på distans Pia Hagerlind Huuva, Svenska Samernas Riksförbund Ylva Sarri, Photo & Guide Nätverk över alla branscher Ing-Mari Grahn, Strukturum Jokkmokk Karin Nordström, Jokkmokksbär AB Lotta Mellows, iclapland Seminarium 2 Varför behövs en extern styrelse? Gunilla Lindner, Västerbottens Handelskammare Elin Bjuhr, Din HR-partner Fler affärer för ökad lönsamhet Britt Nilsson, Piteå kvinnliga företagare Mirjana Petrova, Röstcenter Sverige Seminarium 3 Behövs ledarskap i små företag? Ingela Lekfalk, QS media Viveca Österman, Veken Boosta kvinnor i musikbranschen Kicki Fagerlund, Lucky Star Music AB Mona Ersare Seminarium 4 Kooperativt företagande för otraditionella branscher Coompanion Nord, Helen Nilsson & Doris Brändström berättar om företagen, I Ur & Skur personalkooperativ Knoppen Montessori Duvan Språkskolan Umeå Handelsgården Skellefteå Nätverk för ökad kompetens och styrning Ingela Uvberg Nordell, Priorum ek för Åsa Nilsson, Sikfors camping Therese Östlund, Udda med flit Till höger foton från Miniseminarie 3 Överst: Kicki Fagerlund,Lucky Star Music AB, Mitten vänster: Viveca Österman, Veken Mitten höger: Ingela Lekfalk, QS media Nederst: Mona Ersare Foto: Viveka Österman

6 Miniseminarie 2 Miniseminarie 2 Varför behövs en extern styrelse? Fler affärer för ökad lönsamhet Gunilla Lindner, affärsutvecklare vid Västerbottens Handelskammare, upptäckte i projektet Kvinnor i toppen att många inte insåg nyttan med en extern ledamot i sitt företags styrelse. Västerbottens Handelskammare startade därför StyrelseQraft, ett projekt som vänder sig företag drivna av kvinnor och som vill växa genom extern kompetens. Genom föreläsningar om nyttan med en extern styrelse, rekrytering av ledamöter, praktiska exempel, hur man utformar instruktioner till vd och ägardirekt fick deltagarna så småningom börja arbeta med utveckling av sitt eget företag. Vi hjälpte även till att etablera kontakter för rekrytering av ledamöter till en första extern styrelse, säger Gunilla Lindner. Lönsam extern styrelse Elin Bjuhr som driver Din HR partner har deltagit i den första omgången av Styrelse Qraft. Från att under tio år jobbat i kommunal och privat regi driver hon nu ett företag där hon säljer tjänster inom HR-området. Tjänsterna omfattar allt från utbildning, stöd i arbetsrättsliga frågor, löner, medarbetarsamtal och arbetsmiljö. Men även att bygga strukturer för lönesättningssystem och personalhandböcker. Jag håller också utbildning i konsultation, arbetsrätt, personalpolitik och agerar bollplank eller stöd till ledningsfunktioner i en förändringsprocess, berättar Elin Bjuhr. Genom sitt deltagande i StyrelseQraft har hon har fått med sig kunskaper om styrelsearbete, juridiska och praktiska frågor, vad hon kan förvänta sig, kunskap om arvode och att upprätta formella dokument. Hon tycker att det har varit en möjlighet att utbyta erfarenheter med andra företagare och fått hjälp med kontakter till möjliga styrelseledamöter. En bonus var att jag även kom i kontakt med en kund som behövde hjälp med personalfrågor, berättar Elin Bjuhr. Styrelse med rådgivande funktion Elin Bjuhrs externa styrelse består av två personer som har en rådgivande funktion. Ledamöterna är arvoderade för möte och förberedelsetid. Kanske kommer de följa mig under hela min tid som företagare, men det är möjligt att jag kommer byta i takt med att företaget förändras, säger Elin Bjuhr. Hon ser styrelsemötena som ett tillfälle att höja blicken och se om hon är på väg åt rätt håll. Från början kände sig Elin Bjuhr inte helt trygg i rollen som företagare och där har styrelsen fungerat både som en trygghet och samtidigt en påtryckare att prestera. Styrelsen har betalat sig många gånger om, säger Elin Bjuhr. Styrelsemöten i Din HR-partner är strukturerade med agenda, protokoll och uppdrag. Ett tydligt resultat till följd av den externa styrelsen är att Elin Bjuhr nu prissätter tjänster utifrån ett kundvärde, vilket i sin tur har gjort säljarbetet lättare. Piteå kvinnliga företagare är ett projekt som har drivits av Britt Nilsson och Carina Wedin. 22 kvinnor har deltagit med målsättningen att stärka kvinnors roll som företagare och bidra till hållbara och lönsamma företagare. Vi fick riktigt bra skjuts på deltagaranmälningarna efter ett reportage i radion, berättar Britt Nilsson. Avgift med stort värde Avgiften för att vara med var hela 5000 kronor, en summa som motsvarat ett mångdubbelt värde. De 22 deltagarna fick ta del av något som Britt Nilsson och Carina Wedin liknar ett smörgåsbord bestående av aktiviteter: allt från middagar för att nätverka, temakonferenser, kurs i presentationsteknik och en check på kronor att använda för att köpa konsulttjänster till ett individuellt behov. Beskriva utveckling under projektet Frågor som tagits upp är företagens styrkor, försäljning, varumärke, kundperspektiv, omvärldsanalys, sociala medier, härskartekniker, trygghet som företagare och inte minst pension och försäkringar. Vid projektstart fick deltagarna skriftligt beskriva sitt företag då och var de skulle vara om ett och ett halvt år. Projektets mål är att hälften ska ökat sin omsättning och tjäna mer pengar. Målet ser ut att bli uppnått, några har anställt och någon har gått från deltid till heltid, säger Carina Wedin. En viktig lärdom som utvecklats i projektet är att låta någon annan göra det man är dålig på och istället lägga all sin kraft på det man gillar och dessutom är anledning till att man vill vara företagare. Norrbottens största sångföretag Mrjana Petrova har gått från förhoppning till att verkställa sina visioner. Men hon beskriver att de första åtta åren som företagare har gett sjukt mycket skinn på näsan. Hon driver ett företag i Piteå inom kör och röstvård och har gått från att vara en liten firma till att vara Norrbottens största sångföretag. Jag har slutat ursäkta mig och förklara mig. Istället har jag förpackat tjänsterna så att det syns att vi är kompetenta, berättar Mrjana Petrova. Misstag att sätta för låga priser Sitt första misstag hon gjorde som företagare var att sätta för låga priser, ett annat var att hon från början gjorde saker som hon trodde att andra ville att hon skulle göra. Nu har jag slutat koka kaffe till köreventen och jag tar betalt för det jag kan, säger Mrjana Petrova. Kunderna finns över hela Sverige och flygresan till Stockholm tar inte mer än en timme. Elin Bjuhr, vd för Din HR partner och Gunilla Lindner, affärsutvecklare vid Västerbottens Handelskammare. Mrjana Petrova, vd för företag inom kör och röstvård i Piteå, Britt Nilsson och Carina Wedin, projektledare för Piteå kvinnliga företagare.

7 Foto bilduppslag: Viveka Österman

8 Hur ser kompetensen ut? Camilla Wagner, driver företaget Management by Kerstin tillsammans med Petra Medfors. Hon är arbetshästen och jag är cirkushästen, beskriver Camilla Wagner, journalist och tidigare researchchef på Veckans Affärer med jämställdhet som bevakningsområde. Wagner har ansvarat för den årliga listan av näringslivets 100 mäktigaste kvinnor och skrivit boken 19 röster om kvinnor & makt. Sveriges 100 mäktigaste kvinnor När Veckans Affärer startade med att utse Sveriges 100 mäktigaste kvinnor gjorde man det utifrån kriterierna: position i företaget, resultatansvar, vilken bransch man befann sig i och potential som visade sig vara det mest spännande kriteriet. Potential innebar att titta på hur sannolikt det är att den här kvinnan tar ett kliv inom sin egen organisation, blir upplockad av en annan bransch eller kommer att kunna byta bransch. Eftersom Annika Falkegren bara jobbat i SE-banken kunde hon utifrån potential inte hamna i topp varje år, säger Camilla Wagner. Hon tror att listan var mer viktig från början, men den fyller fortfarande sin funktion att hålla debatten igång och tydligt är att det inte längre bara är Veckans Affärer som diskuterar kvinnor som företagare och det är ett samtal som pågår året runt och inte enbart den 8 mars. skinen, men inte själva borrstålet som kostade flera tusenlappar att köpa. Uthyraren bedömde att hon inte var kompetent och därför skulle ha sönder stålet. Jag fick hjälp av en man som jobbar på bank som utan diskussion fick hyra såväl maskin som borrstål. Han langade en borr till mig, säger Camilla Wagner. Bästa kompetensen ger jämställda företag Camilla Wagner menar att det handlar om att välja den bästa kompetensen och då blir följden att det blir lika många kvinnor som män. Företagen måste våga attrahera den bästa medarbetaren och visa att man kan ta vara på den talangen. Camilla Wagner nämner symfoniorkestrar som övervunnit fördomen att det krävs muskelmassa för att spela fiol genom så kalllade blind auditions. Varför används inte det överallt? undrar hon. Att bristen på kvinnor i ledningen för börsnoterade företag skulle bero på att företagen är industritunga, är enligt Camilla Wagner inte en sanning. Jag ringde alla vd:ar i svenska börsbolag och frågade vilken examen de hade och bara 30 procent svarade att de var ingenjörer, övriga hade yrken med mer lika andel kvinnor och män. Lika påtagligt blir det när majoriteten av juriststudenter är kvinnor, men bara nio procent av vd:ar på de stora juristbyråerna är kvinnor. Ingen kvinna nominerad till årets företagare När årets företagare för 2014 ska utses, då har ingen kommun, region eller företagarförening nominerat en enda kvinna. Kvinnor måste också ta sitt ansvar och nominera varandra och varje region borde vara tvingad att nominera en man och en kvinna, säger Camilla Wagner. Kvinnorna är den nya oljan Camilla Wagner tycker att den mest häpnadsväckande lärdomen från konferensen Lyft näringslivet i Luleå, är att BNP skulle öka med 27 procent om arbetsmarknaden vore jämställd. Hon jämför med att media lyfter att handelsministern ska verka för handelsavtal med USA som ska leda till en halv procents ökning av BNP. En halv procent jämfört med 27, då förstår ni hur viktigt det är med kvinnors företagande. Kvinnorna är den nya oljan. Kvinnan den nya oljan Inte fria från fördomar Att det tar så lång tid med jämställdhet tror Camilla Wagner hänger samman med att vi lever med en mängd intränade beteenden och att vi inte är fria från fördomar bara för att vi är kvinnor. Vi är också präglade av föreställningar som att kvinnor är mindre riskbenägna än män, vilket kommer ur att kvinnor satsade mindre summor i Eniro. Sambandet tycker Camilla Wagner är befängt och hänvisar till kvinnor i genomsnitt tjänar 3,6 miljoner kronor mindre än män under ett arbetsliv och att män helt enkelt har mer pengar för investeringar. Hon avfärdar även myten om att kvinnor bara vill ha levebrödsföretag. Vi vet inte vilka företag som hade kunnat lyfta, för det är så få kvinnor jämfört med män som fått ekonomiskt stöd för sitt företagande och då i mycket mindre belopp. Langade en borr till en kvinnna När Camilla Wagner skulle hyra en bergsborr för att sätta upp en flaggstång vid sin stuga i skärgården, då fick hon gärna hyra ma- Camilla Wagner, vd för Management by Kerstin. Foto: Viveka Österman

9 Foto bilduppslag: Viveka Österman

10 Samverkan för nya produkter och internationella affärer Maud Spencer, vd för Svalson AB är motståndare till kvotering. Blir man inkvoterad då hamnar man i ett underläge och jag tror inte det är bra för någon part att kvotera in personer med sämre kompetens, säger Maud Spencer. Att det är så få kvinnor i företagens styrelser tror hon hänger samman med att kvinnor har sämre erfarenheter, vilket delvis kan hänga samman med att kvinnor ofta är sist anställda i verkstadsindustrin och därmed också åker ut i samband med neddragningar. Börja på alla nivåer Istället för att försöka få in kvinnor på styrelseposter tycker hon det vore bättre att börja med vd-poster. Men Maud Spencer menar att man måste påverka i alla nivåer och inte bara på förskolan. Hon beskriver sig själv som att vara både kvinna och man. Men jag springer som en tjej, slåss som en tjej och driver mitt företag som en kvinna. Tagit över familjeföretaget Maud Spencer driver ett verkstadsföretag med 40 anställda som producerar eldrivna köksluckor. Hon har utvecklat företagsamheten tidigare genom att driva en modebutik där hon så smått började importera kläder från London vilket utvecklades till att hon kunde bli underklädesgrossist. Eftersom det inte fanns en son i familjen blev det också Maud Spencer som tog över familjeföretaget Svalson AB som numera säljer skjutluckor för balkonger, skjutluckor till restauranger och skjutbara fasadväggar för butikslokaler. Den viktigaste faktorn för företagets utveckling tycker hon är samverkan och berättar om hur Svalson AB tillsammans med andra företagare kan stärka marknaden genom en balkongförening. Alla företagare i föreningen vill att fler balkonger ska byggas och trots att vi är konkurrenter kan vi tillsammans stärka marknaden, säger Maud Spencer. Daniel Granlund, Länsstyrelsen Norrbotten. Tillväxtcheckar ett framtida företagsstöd Daniel Granlund, Länsstyrelsen Norrbotten handlägger företagsstöd och ser att de vanligaste branscherna som söker stöd är verkstadssektorn, turism och biltest. Det handlar i huvudsak om stöd för ut- eller ombyggnationer, renoveringar eller om att köpa nya maskiner. Stoorälgen, en drömansökan En en drömansökan enligt Daniel Granlund vore till ett projekt att bygga Stoorälgen med två ben i Norrbotten och två i Västerbotten. Det tror jag skulle bli en besöksmagnet och ge stora effekter för turistnäringen, säger Daniel Granlund. Ett försök med tillväxtcheckar för finansiering av immateriella tillgångar tycker han har fyllt en viktig funktion och behovet har varit stort, på ett år har hela 113 ansökningar behandlats. Handläggarna har också fått nya kunskaper om branscher de inte tidigare haft kontakt med. En enkät har besvarats av 75 procent av de 67 företag som mottagit företagscheck, varav del flesta inom tjänste- och servicesektorn. Resultaten visar att de flesta har en lokal marknad, men att så många som 60 procent av de svarande säljer via internet och 75 procent använder internet för att göra inköp. 85 procent använder också internet som marknadsföring. Vi kan dra slutsatsen att de här företagen har en lokal marknad, med en tydlig ambition att nå ut till en större marknad, säger Daniel Granlund. Check alternativ till befintligt stöd Majoriteten hade aldrig tidigare sökt företagsstöd och Daniel Granlund tror att information om checkarna var avgörande för att de nådde de här företagen. Utvärderingen visar att befintliga stöd inte är anpassade för den här målgruppen och många har svarat att de inte är intresserade av att investera i lokaler och maskiner. Stödformen med tillväxtcheckar ska ytterligare utvärderas, därefter avgör Näringsdepartementet om det går att införa som en ordinarie stödform. Maud Spencer, Svalson AB.

11 Nyföretagande i norr Håkan Ylinenpää, professor, Luleå tekniska universitet. Håkan Ylinenpää, professor, Luleå tekniska universitet har analyserat det företagsstödjande systemet inför den nya programperioden. Han har sett att alla stadier är lika viktiga för företagets fortlevnad och tycker att det används för lite av strukturfondsmedel till företagens senare faser och för mycket går till nyföretagande. Bara en typ av nya företag växer, skapar tillväxt och välfärd och det är avknoppningar av redan existerande företag och det är dessutom bara de avknoppningar som är offensiva, säger Håkan Ylinenpää. Levebrödsföretag viktiga för inlandet Men samtidigt tycker han inte att man ska strunta i företag som lanthandel, taxirörelse eller klädaffärer. De är ju inga dynamiska gaseller, men är å andra sidan förebilder och levebrödsföretag som är jätteviktiga, speciellt i Västerbottens och Norrbottens inland, säger Håkan Ylinenpää. Håkan Ylinenpää tycker ändå att det år åt rätt håll och han ser tydligt att tillväxten ökar mer bland företag drivna av kvinnor och att tillväxtviljan är större i norra Sverige än i riket. För att använda de nya strukturfondsmedlen på rätt sätt tycker han att man borde göra skillnad på levebrödsföretag och tillväxtföretag som har olika behov och villkor, dessutom borde det vara en form av nyföretagande att ta över ett redan etablerat företag. Insatser för specifika målgrupper Insatser på specifika målgrupper skulle kunna vara att: Tillväxtföretag behöver coachning, tillgång till externa experter och stöd till kunskapsutveckling och marknadsföring. Innovativa och akademiska företag behöver specialiserad kunskap och stöd. Invandrares nyföretagande behöver stöd att komma in i etablerade nätverk och tillgång till extern finansiering. Kvinnors företagande och då med inriktning på kvinnodominerade branscher behöver support, coachning, tillgång till nätverk för kvinnors företagande och det behövs rådgivare för tjänstesektorn till exempel i hur man startar en förskola. Kvinnor behöver också stöd under längre tid. Håkan Ylinenpää vill dock inte att vi låser oss vid enkönade nätverk om det begränsar dynamiken. Socialt företagande behöver utbildning i att köpa och sälja före att kunna leva på försäljningen av varor och tjänster. Flera dörrar in med mera samarbete Håkan Ylinenpää tror inte på en samordning av olika finansieringslösningar som ofta kallas endörrslösning. Han tror mer på en modell med flera dörrar, med ett gott samarbete mellan finansiärer där man kompletterar varandra med olika kompetenser och har stor kunskap om varandra. Maria Stefansson, jämställdhetshandläggare vid Länsstyrelsen Västerbotten. Projekt- och företagsstöd på lika villkor Maria Stefansson, jämställdhetshandläggare vid Länsstyrelsen Västerbotten har drivit projektet Jämställt företagsstöd utifrån att färre kvinnor beviljas stöd och dessutom mindre belopp. Projektet mål om att 25 procent av ansökningarna ska komma från kvinnor kommer inte att uppnås och Maria Stefansson inser att jämställdhetsarbete tar tid och det handlar om normer och attityder. Vi måste helt enkelt tänka i längre tidsperspektiv. I projektet har handläggare fått registrera hur lång tid de samtalar med kvinnor respektive män. I utvärderingen framgår att mindre tid läggs i samtalen med kvinnorna. Frågor som man kan ställa till företag om deras jämställdhetsplaner har utarbetats. Jämställhetsintegrerad projekthandläggning är ett projekt som drivits av Region Västerbotten och Nils Sandberg, handläggare vid Region Västerbotten, berättar att en projekthandbok och en ny ansökningsblankett är framtagen. Handläggarna har dessutom fått en checklista med frågar att ställa till projektsökande. Tidigare har horisontella kriterier legat längst bak och nu ska det synas och genomsyra hela ansökan, beskriver Nils Sandberg som är projekthandläggare vid Region Västerbotten. Projektet har velat öka kunskapen om fördelning av projektmedel utifrån ett jämställdhetsperspektiv och analyserat hur det har sett ut kring fördelning av medel och till vilka branscher. En analys av Västerbottens regionala utvecklingsstrategi görs utifrån vilka effekter strategin kan ge för Västerbottens kvinnor. Nils Sandberg, handläggare vid Region Västerbotten.

12 Samtal på scen: Vad behövs för att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att driva företag? Håkan Ylinenpää, LTU: Vi behöver vara mer liberala med att släppa fram företagsamhet inom kvinnors branscher. Jenny Ideborn, Tillväxtverket: Ett hinder är att unga människor fortfarande gör könsbundna yrkesval. Gunilla Lindner, Västerbottens handelskammare: Företag inom kvinnors branscher är också riktiga företag och då måste kvinnor få tillgång till samma förutsättningar till stöd som andra branscher. Maud Spencer, Svalson AB: Kvinnor måste inse att det inte går att hålla ett perfekt hem och samtidigt driva ett företag. Andreas Lind, Länsstyrelsen Norrbotten: Männen har en förbannad plikt att göra sin del av hemarbetet och utbildning måste betyda mer än att ha kontakter.

13 En entreprenörsresa från fjäll till kust New True Leaders är ett företag som stärker det transparenta ledarskapet. Jag har startat Sveriges största bank av unga mentorer, berättar Caroline Nyström. Mentorbanken New True Leaders innehåller unga människor mellan år. Avsikten är att ge tillgång till yngre inspiration och yngre värderingar. Caroline Nyström beskriver det unga mentorskapet som ett sätta att ta tillvara varandra och att bygga broar mellan generationerna. Idén till New True Leaders fick Caroline Nyström efter ett jobb som försäljningschef på Bilbolaget, ett jobb som hon verkligen gillade, men hon hade kommit till en punkt och ville göra något nytt. Sin entreprenörsresa inleddes redan 1981 och då med att utveckla den turistiska försäljningen i Västerbotten. Jag visste att det fanns en efterfrågan på resor till fjällen, men hur skulle vi göra för att resan skulle bli attraktiv? beskriver Caroline Nyström. Lösningen blev att använda Postverkets bussar som redan körde ordinarie turer och med coverband och partystämning redan på bussen blev resorna snabbt fullbokade. Senare drev Caroline Nyström, tillsammans med sin man, ett företag med fjällaktiviteter, skidskola, skiduthyrning med mera. Men det var en kamp att få rörelsen att går runt och Caroline Nyström kom på att det delvis berodde på att fritidshusen till största delen stod tomma. Vi startade helt enkelt en stugförening för uthyrning. Innan Caroline Nyström och hennes man avslutade sitt engagemang i stugföreningen hade de uppnått 140 lägenheter och stugor för uthyrning i Tärnaby och Hemavan. Hon har också varit med om att sälja företagsarrangemang, driva Hemavans värdshus, utveckla flygplatsen i Hemavan och menar att det gäller att se vad som behövs och utveckla det i samarbete med andra. Caroline Nyström, vd för New True Leaders En laddad vulkan Vi måste tänka på framtiden och se vad våra ungdomar behöver, säger Harriet Classon (S), regionstyrelsens arbetsutskott Region Västerbotten och kommunstyrelsen Skellefteå. Om jämställt företagande betyder tillväxt, då tycker Harriet Classon att kvotering är en självklarhet. Hon menar att det är en utmaning att få gubbar och tanter att tänka på hur det ska se ut Vi har laddat en vulkan och när vi laddat den tillräckligt, då bubblar det över och vi får ett mer jämställt näringsliv, säger Harriet Classon. Konferensen Lyft Näringslivet arrangerades inom programmet Främja kvinnovrs företagande, i samarbete mellan Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten och Tillväxtverket. På bilden, Sara Pejok, programansvarig vid Region Västerbotten, Monica Lejon programansvarig vid Länsstyrelsen Norrbotten och Ingela Lekfalk, moderator för konferensen. Foto: Viveka Österman Harriet Classon (S), regionstyrelsens arbetsutskott Region Västerbotten och kommunstyrelsen Skellefteå. Ansvariga för konferensens genomförande: Monica Lejon, Länsstyrelsen Norrbotten och Sara Pejok, Region Västerbotten Text och layout: Mariann Holmberg, Region Västerbotten Foto fram- och baksida: Viveka Österman Foto inlaga: Viveka Österman och Mariann Holmberg. Se respektive foto

14