Granskning av ansökan om att få kvarvara i effektdrift efter den 30 september Forsmark 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Granskning av ansökan om att få kvarvara i effektdrift efter den 30 september 2012 - Forsmark 1"

Transkript

1 GRANSKNINGSSRAPPORT Process: Tillståndspröva - beslutande Vår referens: Tillståndshavare: Forsmarks Kraftgrupp AB Objekt: Forsmark 1 Arbetsgrupp: Richard Sundberg, Åsa Rydén, Peter Ekström, Björn Brickstad Författare: Richard Sundberg Samråd: Klas Idehaag Fastställd: Lars Skånberg Granskning av ansökan om att få kvarvara i effektdrift efter den 30 september Forsmark 1 Sammanfattning Vid provningar under 2011 detekterades sprickor i moderatortankstativets stödben. SSM beslutade efter granskning om driftbegränsningar och krav på åtgärder. Forsmark Kraftgrupp AB (FKA) inkom med en ansökan den 21 juni 2012 om att få behålla reaktorn i Forsmark 1 i effektdrift efter den 30:e september Inför revisionen 2012 RA12 hade FKA kvalificerat metoder för att ta ut s.k. båtprov och för att avlägsna två sprickor i moderatortankstativets stödben i reaktorn på Forsmark 1. Dessa metoder förutsatte dock att sprickornas djup inte är större än 12 mm. Vid större djup kan inte hela sprickan avlägsnas. De metoder som FKA har kvalificerat kan således inte användas för att avlägsna sprickorna under RA12 då utförda provningar visar att båda sprickorna befanns vara djupare än 12 mm. FKA inkom därför till SSM med en komplettering till ansökan den 11 september 2012, där handlingsplanen och FKA:s säkerhetsredovisning har reviderats. SSM har granskat det inkomna underlaget och SSM:s samlade bedömning är att marginalen är stor mot att moderatortankstativets integritet äventyras eller att härdgeometrin äventyras för analyserad drifttid. Marginalen är även tillräcklig mot att en spricka kan växa in i reaktortankstålet till en icke acceptabel storlek. SSM bedömer därför att Forsmark 1 kan drivas på ett säkert sätt fram till RA13 utan att de detekterade och storleksbestämda sprickorna har någon avgörande betydelse för säkerheten. SSM bedömer därmed också att gällande säkerhetskrav uppfylls. Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE Stockholm Tel: E-post: Solna strandväg 96 Fax: Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

2 Sida 2 (19) Bakgrund Vid återkommande kontroll under revision av Forsmark 1år 2011, detekterades två sprickor i stödben till moderatortankstativet. Det fanns då inte någon tillgänglig kvalificerad provningsteknik för djupbestämning av sprickorna för aktuellt objekt varvid kontrollorganet inte kunde behandla frågan inom ramen för dess ackreditering. Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA) inkom då med en ansökan [1] till strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) den 30 maj 2011 om drift med kvarvarande defekter i moderatortankstativets stödben. SSM gav i beslut SSM [2] Forsmark tillstånd att driva reaktorn som längst till den 30 september 2012, för drift efter detta datum krävdes en ny prövning baserad på då genomförda undersökningar och vidtagna åtgärder. Forsmark inkom med en ansökan den 21 juni 2012 om att få kvarvara i effekt drift efter den 30:e september 2012 [3]. Inför revisionen 2012 kvalificerade FKA metoder för att ta ut båtprov och för att avlägsna sprickorna. Dessa metoder förutsatte dock att sprickornas djup inte är större än 12 mm. Vid större höjd kan inte hela sprickan avlägsnas. De metoder som FKA har kvalificerat kan således inte användas för att avlägsna sprickorna under RA12 då båda sprickorna befanns vara djupare än 12 mm. Forsmark 1 inkom därför till SSM med en komplettering till ansökan den 11 september 2012 [4] där handlingsplanen och FKA:s säkerhetsredovisning har reviderats [5]. Syfte med granskningen Denna granskning har utförts i syfte att bedöma om FKA har genomfört de utredningar och åtgärder som behövs för att reaktorn Forsmark 1 ska kunna fortsätta drivas i effektdrift efter den 30 september 2012 och drivas på ett säkert sätt med de kvarvarande defekterna i moderatortankstativets stödben. Granskningens genomförande Följande personer inom SSM har deltagit i granskningen och handläggning av denna ansökan: Björn Brickstad, Richard Sundberg, Åsa Rydén och Peter Ekström. Richard Sundberg har varit sammanhållande för granskningen.

3 Sida 3 (19) Krav Aktuella krav mot vilka konstaterade brister och vidtagna åtgärder bedöms är enligt följande: Kärntekniklagen 4, första och andra stycket i kärntekniklagen som ställer krav på att säkerheten vid kärnteknisk verksamhet ska upprätthållas genom att de åtgärder vidtas som krävs för att förebygga fel i eller felaktig funktion hos utrustning, felaktigt handlande eller annat som kan leda till en radiologisk olycka. Krav på säkerhet i kärntekniska anläggningar Följande krav i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:13) och allmänna råd om mekaniska anordningars i vissa kärntekniska anläggningar. - Bestämmelserna i 2 kap. 5 och 6, om åtgärder vid skada. - Bestämmelserna i 3 kap. 9-11, om kontrollprogram och utförande Analys Återkommande kontroll Underlag från FKA Under RA 11 provades anslutningssvets och buttring mellan moderatortankstativets stödben och reaktortank på den sida som är mot reaktortankens centrum, med kvalificerad visuell teknik (VT) enligt kvalificerad procedur VT-01. Vid provningen RA11 provades 21 av 24 av moderatortankstativens stödben. Den använda provningstekniken hade begränsningar i detekteringsförmåga och kunde då detektera defekter med en spricköppning i ytan på 37µm. Två defekter som bedömdes vara sprickor detekterades med provningssystemet med uppmätt längd om 16mm respektive 25mm i två olika stödben. Det fanns inte vid detta tillfälle någon kvalificerad teknik för att bestämma defekternas djup. För tre stödben i moderatortankstativet kunde VT provningen inte tillämpas, varför det för dessa genomfördes en utvändig ultraljudsprovning för att säkerställa att det inte fanns några defekter med betydande storlek i reaktortankens grundmaterial. Till RA12 har FKA låtit kvalificera ett provningssystem för djupbestämning av sprickorna i moderatortankstativets stödben. Provningssystemet för djupbestämning är kvalificerat att djupbestämma defekter i de aktuella defektpositionerna till ett djup om 22mm. Storleksbestämningstekniken kan inte följa en eventuell tillväxt i reaktortankstålet men kan följa defekternas eventuella tillväxt fram till och med övergången till grundmaterialet. Utöver detta har FKA till RA12 tagit fram en utrustning för provning med visuell teknik med bättre förmåga att detektera sprickor med en mindre spricköppning än vad den utrustning kunde som användes under RA11. Det

4 Sida 4 (19) aktuella provningssystemet för VT kan nu detektera ytbrytande sprickor med en spricköppning om 20µm på båda sidor om stödbenet. I teknikbladet [6] för svets W31 och buttring C14 på periferisida (sida mot tankvägg) anges det att det finns en provningsbegränsning om ca 19%, varav 15% inte uppfyller kraven enligt VT-01och ca 4 % av provningsvolymen har något sämre detekteringsförmåga med avseende på sprickvidd. Provningsbegränsningen är belägen vid övergången mellan buttring och svets i dess hela längd, begränsningen är hanterad och accepterad av ackrediterat kontrollorgan enligt [7]. När det gäller VT provning av moderatortankstativets stödbens centrumsida finns det inga begränsningar avseende applicering av provningstekniken. FKA har även låtit göra beräkningar för spricköppningar (COD) [17] för att verifiera att VT tekniken är tillämplig på aktuella objekt. Resultaten från dessa beräkningar visar att för svets W31 erhålls för en eventuell defekt en spricköppning om 20µm vid en spricklängd om 12 mm, vilket är angiven storlek enligt defektbeskrivning [9]. För buttringen i C14 är dock läget sämre, där krävs spricklängder mellan mm, beroende på antaget sprickdjup, för att erhålla spricköppningar som uppgår till 20 µm. Defektbeskrivning [10] för buttringen i C14 anger ett detekteringsmål som en spricka med längden 12 mm med en spricköppning om 20 µm. FKA redovisar att provningsresultaten från 2012 inte visar på några nya sprickor utöver de två sprickor som detekterades vid ordinarie avsyning med VT under RA11. De två sprickorna som detekterades under RA11 är belägna i stödben nr. 1 och 3. Vid provningen av stödbenen under RA12 har numreringen för stödbenen förändrats och förskjutits ett steg, d.v.s. att stödben 1 har blivit stödben 24 och stödben nr. 3 har blivit stödben nr. 2. I tabell 1 en redovisas en sammanställning av genomförd provningsomfattning samt resultaten från provningarna genomförda RA12. Efter genomförd djupbestämning av defekterna i stödben nr. 2 och nr. 24 gjordes en plottning, med hjälp av ultraljudtekniken, av defekternas profil i objektet [11]. Denna plottning av defekterna visar att båda defekterna har vuxit igenom buttringen och att sprickfronten är belägen vid övergången mellan buttring och reaktortankstål.

5 Sida 5 (19) Stödben nr. Provningsteknik Detekterad defekt Storleksbestämning Kommentar 2 VT Ja Ja Uppmätt defektlängd över 20µ är 25 mm 2 UT invändig - Ja Uppmätt defektdjup 21 mm (övergång buttring/kolstål) 2 UT utvändig Nej - 24 VT Ja Ja Uppmätt defektlängd över 20µ är 16 mm 24 UT invändig - Ja Uppmätt defektdjup 15 mm (övergång buttring/kolstål) 24 UT utvändig Nej - 1, 3-18, VT Nej VT - - Stödbenet är inte provad p.g.a. hinder för bärutrustningen Tabell 1: Sammanställning av genomförd provning av moderatortankstativets stödben RA12. FKA redovisar vidare i en handlingsplan att de detekterade defekterna ska bearbetas bort under RA13. Innan defekterna avlägsnas kommer en förnyadstorleksbestämning att genomföras. Forsmark anger i [12] att kontrollgrupperingen för moderatortankstativets stödben baseras på att skadade MTS stödben kan påverka härdgeometrin, därför ska området tilldelas konsekvensindex (KI)= 2 för svets W och buttring, C FKA redovisar dock att systemtekniska marginaler föreligger och därför har KI sänkts till KI=3. Skadeindex (SI) för moderatortanksstativets stödben tilldelas SI= 1 på grund av det ingående materialet Alloy 182. Detta ger sammanfattningsvis enligt FKA att moderatortankstativets stödbens infästning och buttring tilldelas kontrollgrupp B. Forsmark redovisar vidare att vid den årliga översynen efter RA11 fann man ingen anledning att ändra kontrollgrupptillhörighet p.g.a. att skadeindex för det aktuella området redan har SI= 1.

6 Sida 6 (19) SSM:s bedömning SSM har tagit del av FKA:s redovisning av genomförd provning. Redovisningen kan delas upp i detektering, längdbestämning och djupbestämning. Detektering och längdbestämning FKA har redovisat att en förbättrad VT teknik har andvänts vid provningarna på moderatortankstativets stödben och provningen har utökats till att omfatta båda sidorna av stödbenet. Detekteringsmålet för provningssystemet är att defekter med en längd om >12mm med spricköppning 20µm ska detekteras. FKA har redovisat beräkningar som ska stödja användandet av VT teknik på aktuella objekt, för svets W31 har detta kunnat visas men för buttringen C14 anger FKA att defektlängder om 20-41mm behövs för att erhålla en spricköppning om 20µm. Detta leder till att den aktuella VT tekniken kan ha lämnat defekter av betydelse i buttringen enligt de defektunderlag som har presenterats. SSMs bedömning är att provningssystemet ska kunna detektera de av FKA angivna och av kontrollorganet godkända detekteringsmål vid framtida provningar av buttringen C SSM bedömer vidare att denna vetskap om VT provningsteknikens bristande förmåga att detektera specificerade defekter i buttringen C , ska beaktas vid framtagande/uppdatering av kommande kontrollprogram. Vid längdbestämning av de detekterade defekterna med VT enligt provningsprocedur VT01 är provningssystemets noggrannhet endast kopplad till den del av defekten som har en spricköppning överstigande 20 µm. Detta leder till att det är troligt att defekterna har en verklig längd som är större än den uppmätta. SSM bedömer att en mer noggrann längdbestämningsmetod behöver användas för att säkerställa hela defektens utbredning fastställs innan defekten bearbetas bort. FKA har redovisat att det finns provningsbegränsningar för det aktuella VT provningssystemet vilket kontrollorganet har bedömt i [13] och [7]. SSM delar kontrollorganets bedömningar att provningsbegränsningarna är acceptabla. Djupbestämning SSM bedömer att den genomförda djupbestämningen av defekterna i MTS stödben nr. 2 och nr. 24 med kvalificerat provningssystem uppfyller ställda krav. FKA anger att en förnyad storleksbestämning ska utföras innan defekterna avlägsnas från MTS stödbenen. SSM bedömer att vid denna storleksbestämning behöver provningssystemet kunna följa en eventuell tillväxt i reaktortankstålet i tillräcklig omfattning med god marginal. Kontrollgruppering SSM bedömer vidare att vid FKA:s årliga översyn av kontrollgruppering av MTS stödbenen i Forsmark 1 och 2, behöver FKA ta ställning till de vunna erfarenheterna av att defekter som initieras i buttringens yta kan växa in i

7 Sida 7 (19) reaktortankstålet och värdera om det fortfarande föreligger systemtekniska marginaler vilket ger ett konsekvensindex KI=3. Materialanalys Underlag från FKA Som beskrivits tidigare i granskningsrapporten har FKA under RA12 storleksbestämt de två indikationer som upptäcktes vid stödben nr 2 och nr 24 till moderatortankstativet i F1. Indikationen vid stödben 2 är belägen i svetsen mellan stödbenet och den underliggande buttringen medan indikationen vid stödben 24 är belägen i buttringen strax nedanför svetsen mellan stödbenet och buttringen. Svetsmaterialet i svetsen och buttringen är Alloy 182. De båda indikationerna har vid RA11 bedömts av FKA som interdendritiska spänningskorrosionssprickor (IDSCC), dvs. miljöinducerad sprickning. Resultaten från kontrollerna RA12 visar att båda sprickorna har en utbredning (djup) genom hela buttringen och tangerar det låglegerade reaktortankstålet. Enligt uppgift från FKA har sprickorna inte växt in i reaktortankstålet. Sprickornas djup har uppmätts till 21 respektive 16 mm med en tolerans på ± 2 mm. Kontrollerna visar också att sprickornas längd på ytan inte förändrats sedan RA11. Som framgått i föregående avsnitt finns dock begränsningar i den använda provningsteknikens förmåga med hänsyn till spricköppningar. Inför revisionen 2012 kvalificerade FKA metoder för att ta ut båtprov och för att avlägsna indikationerna. Dessa metoder förutsätter dock att sprickornas djup inte är större än 12 mm. Vid större djup kan inte hela sprickan avlägsnas. De metoder som FKA har kvalificerat kan således inte användas för att avlägsna sprickorna under RA12 eftersom båda sprickorna befunnits vara djupare än 12 mm. FKA redovisar i sin ansökan ett tidssatt åtgärdsprogram [5] med syfte att avlägsna sprickorna vid revisionsavställningen Programmet omfattar bl.a. metoder för att ta båtprov och för att avlägsna djupa sprickor som når till reaktortankstålet. Inom programmet ska materialprov tas ut för bestämning av skadeorsak, avlägsnande av defekterna, under RA13. Metallografiska undersökningar av materialprov ska göras under RA13. Programmet inkluderar även en utredning om risker med att frilägga reaktortankstål i den aktuella positionen av reaktortanken samt ett kontrollprogram för uppföljning av de frilagda kolstålsytorna kommande år. FKA bedömer utifrån sina analyser att det är liten risk att de båda sprickorna ska växa in i reaktortankstålet som spänningskorrosionssprickor. FKAs analyser redovisar en spänningsintensitetsfaktor som är under 55 MPa m när sprickorna når reaktortankstålet. FKA menar att 55 MPa m är att betrakta som ett tröskevärde för tillväxt av spänningskorrosionssprickor i reaktortankstål vid de förutsättningar som råder i botten på reaktortanken för F1 och hänvisar till dispositionskurvor framtagna av EPRI BWRVIP [14].

8 Sida 8 (19) FKA redovisar materialanalysen för samtliga plåtar som ingår i reaktortankbotten samt vattenkemin i F1 sedan Materialet i plåtarna i reaktortankbotten är SA 533 Cl. 1 Gr. B, vilket är ett låglegerat tryckkärlsstål. Av det redovisade underlaget framgår att svavelhalten i plåtarna är mellan 0,009 och 0,011 vikts-procent [wt.%]. I reaktorvattnet vid Forsmark 1 råder normalvattenkemi (NWC). FKA anger [5] att det skulle krävas en kraftig och långvarig transient för att risken för sprickpropagering in i tankstålet skulle kunna bli mer påtaglig. Vid normal drift erhålls vid uppstart endast en mycket begränsad och kortvarig ökning av kloridhalten i reaktorvattnet enligt mätningar vid Forsmark 1. I referens [16] lämnar FKA sin värdering av framtida kemitransienter på F1, som svar på SSM:s fråga (nr 2) i e-post daterad : Kloridtransienter kan orsakas främst av läckage från kondensorn. Mindre sulfattransienter kan uppstå vid beläggning av 332-filter. Med den LSRmassa som används sedan 1991 har inte sulfathalten överskridit tillämpat gränsvärde, som efter långvarigt överskridande medför förhöjd risk för degradering. Sulfattransient kan också uppstå vid eventuellt läckage på kondensorrör. Ett större kondensorläckage kan identifieras mer eller mindre omedelbart eftersom kontinuerlig mätning av konduktivitet görs med tre mätare vid kondensorn; en per skepp, som har larm. Härutöver finns ett stort antal on line-mätare, som också har larm vid passerade gränsvärden gällande konduktivitet. Anjonhalter; främst klorider, sulfater, nitrater och fluorider, analyseras två gånger per vecka med jonkromatograf, varmed mindre kondensorläckage kommer att uppmärksammas i form av ökande trend. Gränsvärden finns per system, och är beroende på driftläget. För varje passerat gränsvärde finns åtgärder definierade. Vid passerat gränsvärde för anjonhalt eller konduktivitetsvärden ska som åtgärd ett flertal frågor besvaras, bl. a. vilken åtgärd som är bäst för att mildra transienten. FKA uppger att åtgärden i praktiken blir forcerad rening eller nedgång för att åtgärda läckaget, vid förekomst av transient. Frågorna i övrigt hanterar bedömning av mätvärdets rimlighet, grundorsak, erfarenhetsåterföring, påverkan på initiering och tillväxt av sprickor mm. SSM:s bedömning Vid RA12 har de påträffade sprickorna djupbestämts och resultatet visar att båda sprickorna når ned till det låglegerade reaktortank stålet. Sprickornas längd på ytan tyds vara oförändrad jämfört med RA11. Ingen annan ny information om sprickorna har redovisats av FKA. För att spänningskorrosionssprickor ska tillväxa snabbt i reaktortanksstål av typ SA 533 Cl.1 Gr. B fordras ett känsligt material, en aggressiv miljö samt

9 Sida 9 (19) relativt höga belastningar (höga K I värden). Med känsligt material avses här ett reaktortankstål med hög svavelhalt 0,018 wt.% S. Som redovisats ovan har det aktuella materialet i botten på reaktortanken en i detta sammanhang måttlig svavelhalt på ca wt.% S. Med aggressiv miljö avses höga halter av främst klorider men även av sulfater. Normalt är dessa halter låga men vid olika kemitransienter kan reaktorvattnet bli aggressivt. Dessutom kvarstår effekten av en aggressiv miljö ca 100 timmar efter en kemistransient innan vattenkemin i sprickan återgår till normala nivåer. En tillväxtlag för SCC sprickor i reaktortankstål vid olika belastningsnivåer redovisas i figur 77 i SKI report 2005:60 [15]. Tillväxtlagen i Figur 77 är samma tillväxtlag (dispositionskurva) som återfinns i EPRI BWRVIP [14]. Vid K I värden under 55 MPa m är tillväxthastigheten ca 0,6mm/år. Vid K I lika med 55 MPa m ökar tillväxthastigheten drastiskt till ca 10mm/år och blir ännu högre vid högre K I värden. Notera att figur 77 även innehåller en dispositionskurva för kemitransienter som vid låga K I värden ligger betydligt över 0,6 mm/år. Tillväxtlagarna i figur 77 bedöms som konservativ för stål med låga eller måttliga svavelhalter men osäkerheten är stor vid framtagning av data varför tillväxtlagarna bör tillämpas med försiktighet. Med hänvisning till ovanstående resonemang delar SSM FKA:s bedömning att det är liten risk att sprickorna ska växa vidare in i reaktortankstålet i någon betydande omfattning under den analyserade drifttiden. En förutsättning för denna bedömning är dock att vattenkemin i F1 är fortsatt god under kommande driftsäsong. Vidare håller SSM med FKA att sprickorna bör avlägsnas under RA13. Det av FKA redovisade programmet för borttagning av sprickorna omfattar bl.a. uttag av båtprov och en riskanalys av frilagda ytor av reaktortankstål. SSM anser att ett båtprov bör innehålla sprickspetsen för att en korrekt bedömning av sprickorsaken ska kunna göras vid den efterföljande analysen. Vidare är det av stor vikt att utifrån ett båtprov kunna studera och bedöma sprickans beteende när den når reaktortankstålet. En sådan analys ger värdefull erfarenhet och information t.ex. för en bedömning av liknande skadefall i framtiden. Med syfte att ha beredskap för oväntade situationer 2013 bör FKA ta hänsyn till osäkerheter i utförda provningar vid utveckling och kvalificering av verktyg och metoder som ska användas vid RA13. T.ex. kan sprickorna vara djupare, de kan ha vuxit in i reaktortankstålet. De framtagna verktygen och metoderna bör kunna hantera detta och andra oväntade situationer. Normalvattenkemi råder i Forsmark 1. Normal risk för mycket begränsad och kortvarig ökning av kloridhalt i reaktorvatten vid uppstart, föreligger. Vid beläggning av 332-filter kan mindre sulfattransient uppstå, men ingen sådan har registrerats med den typ av massa som används sedan flera år. Vid kondensorläckage kan klorid- och sulfattransient uppstå. Negativa konse-

10 Sida 10 (19) kvenser vid eventuellt kondensorläckage är allmänt kända sedan länge, och det kan därför förutsättas att FKA vidtar och har vidtagit lämpliga förebyggande åtgärder. Konduktiviteten är ett mått på totalvattenkemin, och FKA redogör för konduktivitetsmätning som omedelbart identifierar större kondensorläckage, samt också mindre läckage genom uppföljning av mätvärde över tid (anjonspecifikt). Forsmark har inom sitt ordinarie kemiprogram gränsvärden kopplade till åtgärder, som vid förekomst av anjon- eller konduktivitetstransienter i praktiken innebär forcerad rening eller nedgång för att åtgärda läckaget. Vid transient tas ställning till vilken effekt transienten kan ha på propageringshastigheter och sprickförekomster som redan finns i systemet, samt om den kan initiera ny IGSCC. Sammantaget tyder FKA:s redovisning av vattenkemi, möjliga orsaker till transienter samt tillämpad kemiövervakning med tillhörande åtgärder, på att god vattenkemi under drift kan förväntas under den kommande driftsäsongen. För att rätt kunna bedöma om tillväxt skett i reaktortankstålet fram till RA13, när båtprov ska tas ut, bör FKA logga data från alla förekommande kemistransienter inklusive konduktivitet vid kondensor, med tillräckligt god upplösning så att kemitransienter som kan öka risken för sprickpropagering in i tankstålet registreras och sparas. SSM bedömer som sådan kemitransient; transient som är förlängd med signifikant förhöjda föroreningshalter (allvarliga transienter), samt också upprepade transienter dvs. inte ett begränsat antal. Denna definition är i enlighet med referens [15] och tillämpat för aktuella betingelser i Forsmark 1. Forsmarks redovisning tyder på att åtgärder som vidtas efter överskridna gränsvärden säkerställer att drift inte kommer att ske med kemitransient som kan orsaka spricktillväxt. Strukturmekaniska analyser De strukturmekaniska analyserna har värderats med avseende på följande aspekter: - Bedömning av antagna svetsegenspänningar. - Mekaniska lasters och svetsegenspänningars inverkan på hållfasthet och marginal mot brott vid närvaro av sprickor i olika områden. - Spricktillväxt med avseende på främst spänningskorrosion. - Hållfasthetsteknisk värdering av risken för att sprickor kan växa in i reaktortankstålet. - Spricköppningar som behövs för detektering med VT. Underlaget från FKA FKA har i en sammanhållande rapport [5] redovisat genomförda åtgärder och en handlingsplan för fortsatt drift. Antagna svetsegenspänningar och brottmekaniska analyser inklusive spricktillväxt genom buttringen redovisas av FKA i ref. [8], [17] och [18]. FKA har använt sig av olika antaganden av svetsegenspänningen i buttringen, dels 55 MPa i [18], dels 138 MPa i [8] och [17]. FKA redovisar att spricktillväxten genom buttringen blir snabb, drygt 1

11 Sida 11 (19) driftår innan en axiell halvcirkulär startspricka med djupet 8 mm når reaktortankstålet. FKA uppskattar vidare att då en axiell spricka når reaktortankstålet, är spänningsintensitetsfaktorn K I i djupaste punkten maximalt ca 40 MPa. Resultatet beror av antagen sprickform och svetsegenspänning. FKA hävdar att eftersom K I är mindre än 55 MPa innebär detta en liten risk för att en spricka ska växa in i tankstålet under kommande driftår. I ref. [19] har FKA låtit undersöka svetsegenspänningarna med en numerisk simulering som följer alla steg i tillverkningsprocessen. Det visar sig att man vid drifttemperatur får höga svetsegenspänningar i omkretsled (som är relevant för axiella sprickor) dels lokalt i övre delen av buttringen, dels i svets W31 på andra sidan av stödbenet som vetter mot reaktortanken. Den högsta nivån på svetsegenspänningen uppgår lokalt till mer än 500 MPa. I buttringen ner mot reaktortanken erhålls lägre svetsegenspänningar men ändå högre än 138 MPa. I ref. [20] har FKA även låtit undersöka vad dessa simulerade svetsegenspänningar betyder för spricktillväxten och säkerhetsfaktorn mot brott för axiella sprickor i det aktuella området. Ref. [20] redovisar snabb spricktillväxt i materialet Alloy 182 i buttring och svetsgods med användning av vedertagna tillväxtdata. Även en grund spricka kan befaras växa ned till reaktortankstålet på 12 månaders drift. K I är då nästan 55 MPa vid den punkt som är i kontakt med det ferritiska tankstålet. Säkerhetsfaktorn mot brott för en sådan spricka uppfyller de säkerhetsmarginaler som krävs, dvs. normalt en säkerhetsfaktor mot brottsegheten K Ic för tankstålet på när komponenten är utsatt för den värsta styrande termiska transienten (turbinsnabbstopp med fördröjt dumpförbud). Brottsegheten för obestrålat reaktortankstål SA533 är normalt 220 MPa vid temperaturer på det övre platåområdet, dvs. vid normal drift eller under transienter vid level A/B. Vidare analyseras i [20] hur en spricktillväxt skulle kunna ske in i reaktortankstålet. Utgående från den upptäckta sprickstorleken postuleras en spricka växa in i tankstålet utefter en begränsad längd (ca 9-15 mm) vid gränsytan mellan buttring och tankstål och med ett successivt ökande djup upp till 20 mm. Analyserna visar dels att K I i sin djupaste punkt sjunker med ökande sprickdjup, dels att erforderlig säkerhet mot brott uppfylls för K I under den värsta styrande termiska transienten. I [20] har även spricktillväxt predikterats i reaktortankstålet via en tillväxtlag (BWRVIP-60 SCC DL 1) som återfinns i [15]. Det visar sig att lokalt längs sprickfronten överstiger K I 55 MPa och ett par mm tillväxt predikteras i tankstålet efter 11 månader och en sådan spricka har för K I en något lägre säkerhetsfaktor mot brottsegheten för tankstålet än vid lastfallet för den styrande termiska transienten. Ref. [17] och [20] redovisar även spricköppningen vid ytan för sprickor i buttring och i svets W31. Gränsen för att kunna detektera en spricka med den använda VT-tekniken har satts till 20 µm. [17] och [20] innebär att det för en grund halvelliptisk spricka krävs en spricklängd på mellan ca 15 och

12 Sida 12 (19) 41 mm för att spricköppningen i den centrala delen av sprickan ska överstiga 20 µm. För en djupare spricka blir dock spricköppningen betydligt större. Variationen av erforderlig spricklängd beror bl.a. på storleken av svetsegenspänning och sprickans form. SSM:s bedömning 1. I granskningsrapporten [21] från 2011 har SSM bedömt att FKA använt korrekta mekaniska konstruktionsförutsättningar (KFM) och att det använda belastningsunderlaget är relevant för området där sprickor påträffats. I [21] bedömde även SSM att utmattningstillväxt på grund av termiska transienter blir liten. Vidare bedömde SSM i [21] att FKA har visat att även om flera stödben vore helt av så uppstår inte otillåtet höga påkänningar i de kvarvarande benen, inte heller att man får så stora förskjutningar eller ändring av egenfrekvenser att härdgeometrin äventyras. Dessa bedömningar gäller även i föreliggande granskning. 2. I FKA:s underlag förekommer olika uppskattningar av fördelning och storlek av svetsegenspänningar. SSM bedömer att den simuleringsteknik som Inspectas Technology AB har genomfört och som redovisas i [19] är mest korrekt i sammanhanget. Tekniken har redovisats i en rad SSM-finansierade projekt [22], [23] och har även validerats genom jämförelse mot noggranna mätningar [24]. De höga svetsegenspänningarna i delar av buttring och svets W31 är en av de främsta orsakerna till att området är känsligt för sprickor som snabbt riskerar att växa i det spänningskorrosionskänsliga materialet Alloy 182. SSM bedömer att de framräknade svetsegenspänningarnas fördelning med lokalt höga egenspänningar i omkretsled i den övre delen av buttringen stämmer kvalitativt bra med läget på de upptäckta sprickorna. I detta fall är det främst risken att en spricka kan växa in till och ytterligare in i reaktortankstålet som är av störst intresse. FKA planerar att genomföra ytterligare analyser och mätningar av svetsegenspänningar i en uppsvetsad mock-up av stödbenets infästning. Det ser SSM positivt på och det kommer att ge ytterligare värdering av storlek och fördelning av svetsegenspänningarna i det aktuella området. 3. I FKA:s underlag förekommer även olika brottmekaniska analyser. Av samma skäl som anförs i punkt 2 bedömer SSM att ref. [20] är mest tillförlitlig eftersom denna grundar sig på den mest rigorösa modelleringen av svetsegenspänningarna. Ref. [20] har använt sig av en approximativ metod, den s.k. crack face pressure (CFP)-metoden där K I beräknas genom att lägga på en last på sprickytan i en numerisk finit element modell som svarar mot den egenspänning som är framtagen för en osprucken konstruktion. FKA anför i sitt underlag att CFP-metoden kan

13 Sida 13 (19) förväntas ge konservatism för uppskattning av K I jämfört med en mer rigorös analys där en spricka simuleras växa in i ett svetsegenspänningsfält och K I bestäms via J-integralen. SSM instämmer dock inte helt i denna bedömning. CFP-metodens tillämpning för sprickor i svetsegenspänningsfält har undersökts i det SSM-finansierade projektet [25]. Studien visar att för ytsprickor ger CFP-metoden ett relativt bra resultat för K I (åtminstone för en rörgeometri) trots att CFP innebär en kraftstyrd last för vad som egentligen är en töjningsstyrd svetsegenspänning. Vissa andra undersökningar skulle kunna tyda på att CFP-metoden är konservativ men det är få studier som har använt sprickor i en numerisk simuleringsmodell av svetsegenspänningsfält som görs i [25]. 4. SSM instämmer i FKA:s bedömning att en spricktillväxt genom buttringen kan ske snabbt och att utgående från en relativt grund ytspricka i buttringen, kan en axiell spricka växa ned till reaktortankstålet på storleksordningen 12 månaders drift. Sådana sprickor är dock inte oacceptabla. Även om en axiell spricka växer in precis till reaktortankstålet bedömer SSM utifrån tillgängligt underlag att en sådan spricka är acceptabel när stödbenet är utsatt för den styrande termiska transienten. Om man ansätter en tillväxtlag enligt BWRVIP-60 SCC DL 1 [15] i reaktortankstålet, visar FKA:s analyser i [20] att man på 11 månader erhåller på det djupaste stället längs sprickfronten en tillväxt på ca 3 mm in i reaktortankväggen. Beräkningarna är komplexa och visar på en oscillerande sprickfront som i och för sig inte är ovanlig för spänningskorrosionssprickor men som också bedöms vara en artificiell effekt av att tillväxtlagen innehåller som framgått ovan ett skarpt tröskelvärde vid 55 MPa över vilken tillväxthastigheten ökar abrupt. I det aktuella fallet ligger K I och pendlar runt 55 MPa under den predikterade tillväxten vid normaldrift. En medelvärdesbildning av K I över sprickfronten som skulle smeta ut oscillationerna skulle ge en något gynnsammare bild. Säkerhetsfaktorn mot plastisk kollaps är tillräckligt stor. Vid den styrande termiska transienten blir säkerhetsfaktorn för K I mot brottsegheten något mindre än vad som vanligen krävs (säkerhetsfaktor ) för vissa punkter längs sprickfronten efter 11 månaders drift. I värderingen av om detta är acceptabelt behöver de underliggande konservatismer och andra omständigheter diskuteras: - Vid de temperaturer som föreligger vid normal drift eller under transienter vid level A/B, är reaktortankstålet segt och om K I når brottsegheten K Ic erhålls inte instabilt brott utan en ökande last leder till stabil tillväxt med successivt ökande brottseghet. Det innebär att den reella brottsegheten är högre än 220 MPa när hänsyn tas till stabil tillväxt. Uppskattningar av Sattari-Far [26] baserad på en omfattande litteraturgenomgång, ger att vid 1 mm stabil tillväxt rekommenderas en brottseghet för SA533 på ca 258 MPa vid temperaturen 250 grader C, där hänsyn tagits till en

14 Sida 14 (19) något lägre temperatur i tanken vid den styrande termiska transienten. Med en sådan brottseghet är marginalen för K I mot brottsegheten större än. - Analyser i [14] visar att för en lång halvelliptisk ytspricka som postuleras växa in i reaktortankstålet, sjunker K I med ökande sprickdjup och kommer efter ca 5 mm understiga 55 MPa. Det beror på en avtagande effekt av den höga svetsegenspänningen som bara verkar i buttring och svetsgods. Den avtagande sprickdrivande kraften för K I gäller till ca 15 mm in i reaktortankstålet. Därefter börjar K I att öka på grund av ökande effekt av spänningen från det inre övertrycket. Denna omständighet innebär att det finns en sprickstoppande mekanism då tröskelvärdet i tillväxtlagen underskrids med marginal för djupare sprickor in i reaktortankstålet. Notera att de analyser som utförts i [20] inte kan självklart användas för att bedöma K I för en djupare spricktillväxt. Dels har man i [20] använt en orealistisk sprickform för djupa postulerade sprickor, dels har man för spricktillväxtanalysen med mer realistiska sprickformer inte drivit sprickan tillräckligt djupt. Det finns även ett antal övriga konservatismer. Det är en stor andel sekundär belastning vilket för sega material innebär att man ofta övervärderar inverkan av de sekundära spänningarna i det använda säkerhetsvärderingssystemet, se ref. [27]. Sammantaget innebär ovanstående att SSM bedömer att ur hållfasthetsteknisk synpunkt är risken liten att de upptäckta axiella sprickorna ska växa in i reaktortankstålet till vad som kan anses vara en icke acceptabel storlek under den analyserade drifttiden. 5. Vad gäller spricköppningen vid ytan för sprickor i buttring och i svets W31, bedömer SSM att FKA:s underlag visar att det för en grund halvelliptisk spricka krävs en förhållandevis lång spricklängd (mellan 15 och 41 mm) för att spricköppningen i den centrala delen av sprickan ska överstiga 20 µm. Variationen av erforderlig spricklängd beror på svetsegenspänning och sprickform. För en djupare spricka blir spricköppningen betydligt större. Denna observation tillsammans med omständigheten att även en kort och grund spricka kan på kort tid växa ned till reaktortankstålet, gör att SSM bedömer att det finns en viss farhåga för att den använda VT-tekniken kan ha missat att detektera ytsprickor i stödbenet som kan riskera att växa ned till reaktortankstålet. Här skulle en bättre detekteringsteknik behövas för att kunna detektera ännu mindre defekter. Farhågan gäller både axiella sprickor och omkretssprickor utgående från buttringen och svets W31 och som är orienterade ned mot reaktortankstålet. SSM noterar att studien i [19] visade på relativt stora spricköppnande svetsegenspänningar även för en eventuell ytspricka i omkretsled i buttringen.

15 Sida 15 (19) Genomförd säkerhetsgranskning av ärendet Enligt 4 kap. 3 SSMFS 2008:1 ska säkerhetsgranskning utföras för kontroll av att tillämpliga säkerhetsaspekter är beaktade, och att tillämpliga säkerhetskrav på anläggningens konstruktion, funktion, organisation och verksamhet är uppfyllda. Granskningen ska genomföras på ett allsidigt och systematiskt sätt samt vara dokumenterad. Säkerhetsgranskningen ska göras i två steg. Det första steget, den primära granskningen skall göras inom de delar av anläggningens organisation som ansvarar för den aktuella sakfrågan. FKA har redovisat resultaten av primär och fristående säkerhetsgranskning. SSM bedömer att säkerhetsgranskningen har utförts enligt gällande rutiner inom FKA. Både den primära och fristående säkerhetsgranskningen bedöms hålla tillräcklig kvalitet. Granskning av ackrediterat kontrollorgan Det ackrediterade kontrollorganet (AK) har granskat FKA:s underlag och givit ett utlåtande [28]. AK bedömer att: - de beräknade svetsegenspänningarna i [19] är rimliga och kan användas i efterföljande analyser. - det finns en utjämnande effekt av de lokalt höga simulerade K I - värdena längs sprickfronten i reaktortankstålet. - Materialet SA533 är duktilt och brottsegheten ökar under stabil tillväxt. SSM delar AK:s bedömning i ovanstående aspekter vilka har tagits hänsyn till i SSM:s granskning. AK anser även att CFP-metoden är konservativ i detta fall för att bestämma K I i det framräknade egenspänningsfältet. Av skäl som framförts tidigare kan inte SSM helt instämma i denna bedömning. Referenser som stödjer denna bedömning saknas dessutom i både [20] och [28]. Samlad bedömning SSM anser att det fortfarande finns osäkerheter gällande VT teknikens förmåga att detektera och längdbestämma defekter i buttringen C14 och svets W31 på ett tillförlitligt sätt. Detta p.g.a. att det föreligger osäkerheter gällande storleken på eventuella sprickors öppning mot ytan vilken är kopplat till defektens längd och form i djupled. Detta i kombination med att en liten defekt har en snabb tillväxt i buttringen mot reaktortankstålet gör att SSM finner det nödvändigt att en mer anpassad provningsteknik för IDSCC defek-

16 Sida 16 (19) ter används för detektering och längdbestämning vid nästa provning av moderatortankstativets buttringen och svets på Forsmark 1 och 2. Med anpassad provningsteknik menas att en teknik ska användas som inte är beroende av att spricköppningen behöver överstiga 20µm för att defekten ska kunna detekteras eller längdbestämmas på ett tillförlitligt sätt. Vid utarbetande/uppdatering av kontrollprogram för Forsmark 1 bör hänsyn tas till att det kan vara kvarvarande defekter, axiella och i omkretsled, av betydelse i buttringen och svets som inte detekterades vid årets provning av moderatortankstativets stödben i Forsmark 1. SSM bedömer att den genomförda djupbestämningen med ultraljudteknik av de detekterade skadorna ger en tillförlitlig bild av skadornas utbredning i djupled. SSM bedömer vidare att vid FKA:s årliga översyn av kontrollgruppering av MTS stödbenen i Forsmark 1 och 2, behöver bolaget ta ställning till de vunna erfarenheterna av att defekter som initieras i buttringens yta kan växa in i reaktortankstålet och värdera om det fortfarande föreligger systemtekniska marginaler vilket ger ett konsekvensindex KI=3. SSM delar FKA:s bedömning om att risken är liten att sprickorna ska växa vidare in i reaktortankstålet i någon betydande omfattning under den analyserade drifttiden. En förutsättning för denna bedömning är dock att vattenkemin i F1 är fortsatt god under kommande driftsäsong. SSM bedömer att god vattenkemi under drift kan förväntas under den kommande driftsäsongen, baserat på FKA:s redovisning av vattenkemi, möjliga orsaker till transienter samt tillämpad kemiövervakning med tillhörande åtgärder. Drift förväntas inte ske med en kemitransient som kan orsaka spricktillväxt. Om en sådan transient sker bör data, inklusive konduktivitet vid kondensor, registreras och sparas som underlag för efterföljande skadeanalys. För att korrekt kunna fastställa skademekanismen för de detekterade sprickorna anser SSM att det är av största vikt att uttaget båtprov innefattar sprickspetsen mot/i reaktortankstålet. Sprickans beteende när den når reaktortankstålet kan då studeras i den efterföljande metallografiska analysen. SSM bedömer att FKA har belyst de upptäckta sprickornas betydelse för den strukturella integriteten på ett bra sätt. Med antagandet att sprickorna har uppstått genom spänningskorrosion medför de analyserade svetsegenspänningsfältet och vedertagna tillväxtlagar att man kan få relativt snabb spricktillväxt genom buttring och svetsgods av Alloy 182 fram till reaktortankstålet. Sådana sprickor uppfyller fortfarande tillräckliga säkerhetsmarginaler mot brott.

17 Sida 17 (19) Om man ansätter en tillväxtlag enligt BWRVIP-60 SCC DL 1 i reaktortankstålet, visar FKA:s analyser att man på 11 månader erhåller som mest ca 3 mm spricktillväxt in i reaktortankväggen. Säkerhetsfaktorn mot plastisk kollaps är tillräckligt stor. Vid den styrande termiska transienten blir säkerhetsfaktorn för K I mot brottsegheten något mindre än vad som vanligen krävs för vissa punkter längs sprickfronten efter 11 månaders drift. Med hänsyn till de konservatismer som finns i underlaget samt att det finns en sprickstoppande mekanism för djupare sprickor in i reaktortankstålet med sjunkande K I, gör att SSM bedömer att ur hållfasthetsteknisk synpunkt är risken liten att de upptäckta axiella sprickorna ska växa in i reaktortankstålet till vad som kan anses vara en icke acceptabel storlek under den analyserade drifttiden. Med hänsyn till ovanstående är det SSM:s samlade bedömning att marginalen är stor mot att moderatortankstativets integritet äventyras eller att härdgeometrin äventyras för analyserad drifttid. Marginalen är även tillräcklig mot att en spricka kan växa in i reaktortankstålet till en icke acceptabel storlek. Detta innebär att SSM bedömer att Forsmark 1 kan drivas på ett säkert sätt fram till RA13 utan att de detekterade och storleksbestämda skadorna har någon avgörande betydelse för säkerheten och så att gällande säkerhetskrav uppfylls. FKA planerar för att avlägsna sprickorna under RA13. Till RA13 kan nödvändiga förberedelser göras för att sprickorna ska kunna avlägsnas på ett säkert och kontrollerat sätt. Av de analyser som redovisats av FKA och av SSM:s granskningskommentarer, som redovisas i denna rapport, framgår det att även vid försiktiga antaganden är det liten sannolikhet att sprickorna ska växa in i reaktortankstålet i någon betydande omfattning fram till RA13. Resultat från laboratorieförsök och provningar utförda i provkretsar anslutna till kommersiella reaktorer visar också på en låg risk att IDSCC sprickor i Alloy 182 fortsätter att växa som SCC i det låglegerade reaktortankstålet [15]. SSM vill dock påpeka att erfarenheten, både nationellt och internationellt, från verkliga sprickor liknande de som upptäckts i F1 är liten. Kunskapen beträffande verkliga sprickors beteende när de når reaktortankstålet är således begränsad. Även om SSM bedömer att drift till RA13 kan ske så att gällande säkerhetskrav uppfylls är det ur djupförsvarssynpunkt inte bra att det finns sprickor som med en aktiv skademekanism kan växa in i reaktortanken. Därför instämmer SSM med FKA att sprickorna behöver avlägsnas under RA13.

18 Sida 18 (19) Referenser [1] FKA rapport, Forsmark 1 Ansökan om drift med identifierad avvikelse. FKA brev, FQ , [2] SSM beslut, Beslut om tidsbegränsad drift med kvarvarande defekter i moderatortankstativets stödben, Forsmark 1, SSM , [3] FKA ansökan, Forsmark 1 Ansökan om att få kvarvara i effektdrift efter 30 september 2012, FQ , [4] FKA skrivelse, Forsmark 1, komplettering till ansökan om att få kvarvara i effektdrift efter 20 september 2012, FQ , [5] FKA rapport, Forsmark 1 Indikationer i ben till moderatortankstativ Redovisning av genomförda åtgärder och handlingsplan för drift efter den 30 september 2012, F , [6] WesDyne TRC teknikblad, Forsmark 1&2 Kvalificerad visuell provning av MTS periferisida av svetsar F1: W119 och W31 inkl. buttring C14 F2: W70 och W72 inkl. buttring C24, TB- VT rev no 2, [7] Inspecta Nuclear brev, Forsmark 1 & 2 Bedömning av omfattningsavvikelse för kvalificerad provning av infästningssvets för MTS stödben med VT01, SANPAT120917_1, [8] Forsmark 1, system 211 (reaktortank) och 212 (härdstomme). Sprickor i ben till moderatortankstativ RA Analys med avseende på mekanisk integritet. FKA, Dok nr FT , Rev. 6, [9] FKA rapport, Defektbeskrivning för svetsar i moderatortankstativets ben utom buttring för insvetsning - Forsmark 1 och 2, FTM rev 1, [10] FKA rapport, Defektbeskrivning för buttringen till moderatortankstativets insvetsning Forsmark 1 och 2, FTM rev 1, [11] WesDyne TRC rapport, Core Shroud Support Leg: UT positioning and Defect profiling, R-T rev 1, [12] FKA rapport, F12 Kontrollgruppsindelning av reaktor tryckkärlet, FM rev 4, [13] FKA avvikelserapport, MTS ben C14.19/W31.19, F1 98, [14] EPRI rapport, EPRI BWR VIP-60-A :BWR Vessel and Internals Project Evaluation of Stress Corrosion Crack Growth in Low Alloy Steel Vessel Materials in the BWR Environment, , June [15] SKI rapport, Seifert, H-P.; Ritter, S., Research and Service Experience with Environmentally-Assisted Cracking in Carbon and

19 Sida 19 (19) Low-Alloy Steels in High-Temperature Water, SKI Report 2005:60, November [16] FKA rapport, FTK , rev 0, Svar på SSM:s förfrågan om värdering av framtida kemitransienter på F1, [17] Forsmark 1, system 211 (reaktortank). Sprickor i ben till moderatortankstativ RA Kompletterande brottmekaniska analyser, FKA, FTM , Rev. 1, [18] Forsmark 1 Bedömning av risk för att funna sprickor i MTSbenen ska växa in i reaktortanken, FKA, FTM , Rev. 0, [19] Forsmark 1 Reactor pressure vessel Weld residual stress calculation for core shroud support leg, Report No , Rev. 2, Inspecta Technology AB, [20] Forsmark 1 Reaktortank Skadetålighetsanalys för sprickor i stödben till moderatortankstativ Rapport Nr , Rev. 3, Inspecta Technology AB, [21] Granskning av ansökan om drift med kvarvarande defekter i moderatortankstativets stödben, SSM , [22] Improvement and Validation of Weld Residual Stress Modelling Procedure, SSM Research Report 2009:15, June [23] Influence of Hardening Model on Weld Residual Stress Distribution, SSM Research Report 2009:16, June [24] Validation of Weld Residual Stress Modelling in the NRC International Round Robin, Report No , Rev. 0, Inspecta Technology AB, [25] Effect of Welding Residual Stresses on Crack Opening Displacements and Crack-Tip Parameters, SSM Research Report 2009:17, June [26] Sattari-Far, I., Ductile Fracture Toughness of Ferritic Reactor Materials, Report No , Rev. 2, Det Norske Veritas AB, [27] Experimental Evaluation of Influence from Residual Stresses on Crack Initiation and Ductile Crack Growth at High Primary Loads, SSM Research Report 2011:19, June [28] Forsmark 1: Granskningsutlåtande på FKA:s bedömning av skador i moderatortankstativets stödben redovisad i FTM , LORMIK120925_1, Inspecta Nuclear AB,

Beslut om att förelägga OKG Aktiebolag att genomföra utredningar och analyser samt att komplettera säkerhetsredovisningen för reaktorn Oskarshamn 3

Beslut om att förelägga OKG Aktiebolag att genomföra utredningar och analyser samt att komplettera säkerhetsredovisningen för reaktorn Oskarshamn 3 Sida: 1/5 OKG Aktiebolag 572 8 Oskarshamn BESLUT Vårt datum: 2009-09-10 Vår referens: SSM 2009/2089 Er referens: 2009-24916 Ert datum: 2009-08-1 Beslut om att förelägga OKG Aktiebolag att genomföra utredningar

Läs mer

PBM2 utg. 5 1(20) PBM2 KVALIFICERINGSORDNING FÖR KVALIFICERING AV OFP-SYSTEM I SVERIGE. Utgåva 5, 2014-01-23. Fastställd:

PBM2 utg. 5 1(20) PBM2 KVALIFICERINGSORDNING FÖR KVALIFICERING AV OFP-SYSTEM I SVERIGE. Utgåva 5, 2014-01-23. Fastställd: PBM2 utg. 5 1(20) PBM2 KVALIFICERINGSORDNING FÖR KVALIFICERING AV OFP-SYSTEM I SVERIGE Utgåva 5, 2014-01-23 Detta dokument är gemensamt framtaget av de svenska kärnkraftsföretagen. All uppdatering skall

Läs mer

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik AB SVAFO 611 82 Nyköping Beslut Vårt datum: 2014-12-11 Er referens: S-10-786 Diarienr: SSM 2010/2001 Handläggare: Simon Carroll Telefon: +46 8 799 41 24 Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid

Läs mer

Föreläggande om ny helhetsbedömning av Oskarshamn 1

Föreläggande om ny helhetsbedömning av Oskarshamn 1 Dokumentstatus: Godkänt OKG Aktiebolag 572 83 Oskarshamn Beslut Vårt datum: 2015-07-07 Er referens: 2011-23518, 2014-10416 Diarienr: SSM2012-1889 Handläggare: Charlotte Lager Telefon: + 46 8 799 4491 Föreläggande

Läs mer

Inspektionsrapport avvikelsehantering Ringhals 1-4

Inspektionsrapport avvikelsehantering Ringhals 1-4 TILLSYNSRAPPORT 2011-05-02 Process: Inspektion Vår referens: Tillståndshavare: Ringhals AB Objekt: Ringhals AB Förrättningsdatum: 2011-02-08 2011-02-09 Arbetsgrupp: Karoline Gotlén KD, Per-Olof Hägg KD

Läs mer

Inspektion av bemanning av nyckelfunktioner på. Studsvik Nuclear AB. Tillsynsrapport

Inspektion av bemanning av nyckelfunktioner på. Studsvik Nuclear AB. Tillsynsrapport Tillsynsrapport Datum: 2013-10-30 Er referens: Diarienr: SSM2013-3590 Förrättningsdatum: 2013-09-17 Inspektera Studsvik Nuclear AB Ansvarig handläggare: Anna Bärjegård Arbetsgrupp: Anna Bärjegård, Emil

Läs mer

Björn Brickstad, Bo Liwång, Lovisa Wallin

Björn Brickstad, Bo Liwång, Lovisa Wallin Sida: 1/20 GRANSKNINGSRAPPORT Datum: 2011-06-23 Vår referens: SSM 2010-4615 Tillståndshavare: Forsmarks Kraftgrupp AB Objekt: Forsmark 1, 2 och 3 Granskningsgrupp: Björn Brickstad, Bo Liwång, Lovisa Wallin

Läs mer

Föreläggande om genomförande av åtgärder avseende driften av SKB:s kärntekniska anläggningar Clab och SFR

Föreläggande om genomförande av åtgärder avseende driften av SKB:s kärntekniska anläggningar Clab och SFR Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) Box 250 101 24 Stockholm Beslut Vårt datum: 2014-04-06 Diarienr: SSM2013-5903 Handläggare: Elisabet Höge Telefon: +46 8 799 4430 Föreläggande om genomförande av åtgärder

Läs mer

Skador i svenska kärnkraftanläggningars mekaniska anordningar 1972-2000

Skador i svenska kärnkraftanläggningars mekaniska anordningar 1972-2000 SKI Rapport 2:5 Skador i svenska kärnkraftanläggningars mekaniska anordningar 1972-2 Karen Gott December 22 ISSN 114-1374 ISRN SKI-R--1/X--SE SKI Rapport 2:5 Skador i svenska kärnkraftanläggningars mekaniska

Läs mer

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna CorEr Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna År 2007 startade Boden Energi AB sin senaste sopförbränningspanna av typen Roster, levererad av B&W Volund. Pannan förbränner cirka 50

Läs mer

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE. Förvaltningsrätten bifaller Strålsäkerhetsmyndighetens ansökan och

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE. Förvaltningsrätten bifaller Strålsäkerhetsmyndighetens ansökan och FÖRVALTNINGSRÄTTEN D O M I S T O C K H O L M 2015-04-23 Allmänna avdelningen Meddelad i Enhet 12 Stockholm Mål nr 15899-14 Sida 1 (3) SÖKANDE Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm M O T P A R T Praktikertjänst

Läs mer

Inspektion avseende aktuellt ledningssystem i enlighet med föreläggande

Inspektion avseende aktuellt ledningssystem i enlighet med föreläggande Tillsynsrapport Datum: 2014-12-04 Er referens: - Diarienr: SSM2014-211 Förrättningsdatum: 2014-11-05 Inspektera AB SVAFO Ansvarig handläggare: Cecilia Wahlund Arbetsgrupp: Cecilia Wahlund KM, Eric Häggblom

Läs mer

Granskningsrapport Datum: 2011-05-27 Vår referens: SSM 2011/1821 Tillståndshavare: Ringhals AB Objekt: Ringhals 2

Granskningsrapport Datum: 2011-05-27 Vår referens: SSM 2011/1821 Tillståndshavare: Ringhals AB Objekt: Ringhals 2 Sida: 1/13 Granskningsrapport Datum: 2011-05-27 Vår referens: SSM 2011/1821 Tillståndshavare: Ringhals AB Objekt: Ringhals 2 Granskningsgrupp: Tomas Almberger, Tage Eriksson Författare: Tomas Almberger,

Läs mer

Delredovisning av uppdrag

Delredovisning av uppdrag BESLUT 2011-01-27 Handläggare: Stig Isaksson Telefon: 08-799 4186 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: SSM 2010/2632 Er referens: M2010/3091/Mk Ert datum: 2010-07-01 Delredovisning av uppdrag

Läs mer

Delyttrande över underlaget i ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall

Delyttrande över underlaget i ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall Nacka tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka strand Beslut Datum: 2015-06-24 Handläggare: Michael Egan Telefonnr: 08 799 43 14 Diarienr: SSM2015-2076 Er referens: M 1333-11 Aktbilaga

Läs mer

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m.

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m. 2014-11-04 2014/2883 Avdelningen för juridik och inre marknad Åsa Wiklund Fredström Direktnr: 08-406 83 06 E-post: asa.wiklkundfredstrom@swedac.se Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och

Läs mer

Föreläggande om åtgärder

Föreläggande om åtgärder Medicinsk Röntgen AB Sveavägen 64, plan 2 111 34 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-06-13 Er referens: - - Diarienr: SSM2013-306 Handläggare: Carl Bladh-Johansson Telefon: +46 8 799 4484 Föreläggande om

Läs mer

Säkerhetsledning. Ringhals AB 2006-08-28

Säkerhetsledning. Ringhals AB 2006-08-28 Säkerhetsledning 1 Säkerhetsledning Vad är det? 2 Syftet med denna presentation Informera chefer och medarbetare om hur säkerhetsledning inom Ringhals tillämpas Kan även användas för att: visa för omgivning

Läs mer

Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan

Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan Datum: 2014-04-28 Diarienr: SSM2014-1683 Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan Ni bereds härmed möjlighet att yttra er över Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) slutförvarsansökan

Läs mer

OFP metoder. Inspecta Academy

OFP metoder. Inspecta Academy OFP metoder Inspecta Academy 1 Presentation av olika OFP-metoder Inspecta Sweden AB 2 Presentation av olika OFP-metoder 3 Vad är OFP? OFP - OFörstörande Provning Allmänt vedertagen förkortning Olika provningsmetoder

Läs mer

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen Sida: 1/9 LEDNINGSYSTEM Datum: 2010-04-23 Dokumenttyp: Rutin Process: Utöva tillsyn och Tillståndspröva Dokumentnummer: 124 Version: 1 Författare: Anna Norstedt, Anders Wiebert mfl Fastställd: Ann-Louise

Läs mer

Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl.

Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl. Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl. MSBFS 2011:8 Grundförutsättningar Ackreditering av certifieringsorgan för certifiering

Läs mer

Yttrande avseende förslag till säkerheter i finansieringssystemet för kärnavfall

Yttrande avseende förslag till säkerheter i finansieringssystemet för kärnavfall Yttrande 2010-04-30 Dnr 2009/2012 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Yttrande avseende förslag till säkerheter i finansieringssystemet för kärnavfall Sammanfattning Riksgälden inkommer härmed med ett

Läs mer

Minican Brytning av försök 3

Minican Brytning av försök 3 Sidan 1 av 5 Minican Brytning av försök 3 Sammanfattning från: Plan for the Proposed Removal of MiniCan Experiment 3 from Borehole KA3386A04, Dokument ID 1275538 1 Hela minkapseln och insatsen tas ut och

Läs mer

PBM2 Bilaga 1 Processbeskrivning

PBM2 Bilaga 1 Processbeskrivning PBM2 utg. 5 bilaga 1 Sida 1 (20) PBM2 Bilaga 1 Processbeskrivning Innehållsförteckning Sida 0 Inledning 2 1 Planera och förbered kvalificering 3 1.1 Utse TH projektledare 3 1.2 Bereda och planera kvalificeringsprojekt

Läs mer

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa 2015:12 Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/476

Läs mer

Redovisning av åldringsrelaterade tidsberoende analyser för långa drifttider i samband med återkommande helhetsbedömningar

Redovisning av åldringsrelaterade tidsberoende analyser för långa drifttider i samband med återkommande helhetsbedömningar Sida: 1/21 UTREDNINGSRAPPORT Datum: 2012-04-04 Dok nr: SSM2012-1302 Författare: Björn Brickstad Samråd: Peter Ekström, Kostas Xanthopoulos Fastställd: Lars Skånberg, ckr Redovisning av åldringsrelaterade

Läs mer

Inspektion av internrevisionsverksamheten på Svensk Kärnbränslehantering AB

Inspektion av internrevisionsverksamheten på Svensk Kärnbränslehantering AB Tillsynsrapport Datum: 2013-10-14 Er referens: Diarienr: SSM2013-2683 Förrättningsdatum: 2013-09-06 Inspektera SKB Ansvarig handläggare: Cecilia Wahlund Arbetsgrupp: Cecilia Wahlund KM och Elisabet Höge

Läs mer

Science advances by removing error, not by establishing truth. Chemistry of Elements N.N. Greenwood A. Earnshaw

Science advances by removing error, not by establishing truth. Chemistry of Elements N.N. Greenwood A. Earnshaw Science advances by removing error, not by establishing truth. Chemistry of Elements N.N. Greenwood A. Earnshaw Ni 1.32 Cr 0.33 Fe 0.78 O 3 Ni 1.77 Cr 0.45 Fe 1.04 O 4. Aktuella framsteg inom karäktärisering

Läs mer

Interna och externa kontroller

Interna och externa kontroller ISSN 1400-6138 Interna och externa kontroller () Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Utgåvenumreringen följer den numrering dokumentet ev hade under tidigare ME-beteckning.

Läs mer

Ansökan skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten, 171 16 Stockholm.

Ansökan skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten, 171 16 Stockholm. Version 1.0 Ansökan skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten, 171 16 Stockholm. Ansökan om tillstånd Slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning 20140623 2013/3206 GKN Aerospace Sweden AB, Materials and Processes & Instrumentation, Trollhättan 1960 Analysvariabel (Analyzed variable) Metod (referens) (Method (reference) Utgåva (Issue) Mätprincip

Läs mer

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen:

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen: REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2012-09-13 2012-134 Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framställning om ändringar i vissa av socialförsäkringsbalkens bestämmelser och i förordningen

Läs mer

SKB anger i det följande när svar på delfrågorna 1-4 kommer att lämnas. För delfråga 5 ges svar i form av kompletterande information till ansökan.

SKB anger i det följande när svar på delfrågorna 1-4 kommer att lämnas. För delfråga 5 ges svar i form av kompletterande information till ansökan. Strålsäkerhetsmyndigheten Att: Ansi Gerhardsson 171 16 Stockholm DokumentID 1385067 Ärende Handläggare Patrik Sellin Er referens SSM2011-2426-81 Kvalitetssäkrad av Olle Olsson Saida Engström Godkänd av

Läs mer

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 2 1 (8) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 2 1 (8) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING 2 1 (8) Grupp A26 MILJÖPROVNING AV AMMUNITION Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING Denna standard omfattar metodbeskrivningar för provning av ammunition. Främst avses provning av säkerhet, men även

Läs mer

Rask informationsinsamling

Rask informationsinsamling Sida: 1/5 LEDNINGSSYSTEM Datum: 2009-12-11 Dokumenttyp: Rutin Process: Utöva tillsyn Dokumentnummer: 108 Version: v1 Författare: Anna Norstedt, Siv Larsson Avdelning: Staben, Kärnkraftssäkerhet Fastställd:

Läs mer

Granskning av Forsmarks Kraftgrupp AB:s anmälan av organisatorisk ändring avseende VDsituation

Granskning av Forsmarks Kraftgrupp AB:s anmälan av organisatorisk ändring avseende VDsituation Forsmarks Kraftgrupp AB 742 03 Östhammar Tillsynsrapport Datum: 2014-10-03 Er referens: FQ-2014-0497 Diarienr: SSM2014-2547 Granska i tillsyn Forsmarks Kraftgrupp AB Ansvarig handläggare: Lars Axelsson

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens kravbild gällande organisation och slutförvar

Strålsäkerhetsmyndighetens kravbild gällande organisation och slutförvar Strålsäkerhetsmyndighetens kravbild gällande organisation och slutförvar Organisation, ledning och styrning, säkerhetskultur Krav kring organisation Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet 13 Den som

Läs mer

Dragprov, en demonstration

Dragprov, en demonstration Dragprov, en demonstration Stål Grundämnet järn är huvudbeståndsdelen i stål. I normalt konstruktionsstål, som är det vi ska arbeta med, är kolhalten högst 0,20-0,25 %. En av anledningarna är att stålet

Läs mer

Utfärdad av Compiled by Tjst Dept. Telefon Telephone Datum Date Utg nr Edition No. Dokumentnummer Document No.

Utfärdad av Compiled by Tjst Dept. Telefon Telephone Datum Date Utg nr Edition No. Dokumentnummer Document No. Stämpel/Etikett Security stamp/lable SVETSKLASSER WELDING CLASSES Granskad av Reviewed by Göran Magnusson Tjst Dept. GUM1 tb_tvåspråkig 2006-05-09 1 (7) ÄNDRINGSFRTECKNING RECORD OF CHANGES Ändring nummer

Läs mer

SKARVAR FÖR 220 kv OCH 400 kv LEDNINGAR

SKARVAR FÖR 220 kv OCH 400 kv LEDNINGAR TEKNISK RIKTLINJE 1 (9) Enhet, verksamhetsområde Datum Version NT, Teknik 08-07-09 A TR 5-07 Samråd SKARVAR FÖR 220 kv OCH 400 kv LEDNINGAR Inledning Dessa riktlinjer beskriver krav på skarvar för stålaluminiumlinor

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS 2008:13 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om mekaniska anordningar i vissa kärntekniska anläggningar Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

Skjuvhållfastheten i kontaktytan mellan berg och betong under betongdammar

Skjuvhållfastheten i kontaktytan mellan berg och betong under betongdammar Skjuvhållfastheten i kontaktytan mellan berg och betong under betongdammar Alexandra Krounis KTH/SWECO Handledare: Stefan Larsson KTH Fredrik Johansson KTH/SWECO Stockholm, 2014 Bakgrund I Sverige finns

Läs mer

TILLSYNSKOMMUNIKATION

TILLSYNSKOMMUNIKATION TILLSYNSKOMMUNIKATION DESS OLIKA FASER OCH BEHOV AV VERIFIKAT SSM s forskningsdagar 23-24 oktober 2013 Anna Borg Anna Borg, BorgA Konsult AB, Helsingborg Civ.Ing Teknisk Fysik Studier i ekonomi, psykologi,

Läs mer

Penetrantprovning. Inspecta Academy

Penetrantprovning. Inspecta Academy Penetrantprovning Inspecta Academy 1 Penetrantprovning Inspecta Sweden AB 2 3 Penetrantprovning Penetrantprovning Denna presentation är avsedd att ge en grundläggande information om hur penetrantprovning

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet

Läs mer

Kvalitet, säkerhet och kompetens

Kvalitet, säkerhet och kompetens Kvalitet, säkerhet och kompetens Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden. Sammanfattning

Läs mer

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Sekretariatet för utvärdering och intern revision Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Beslutade av Sidas styrelse 2007-06-01. Sekretariatet för utvärdering

Läs mer

OKG inspektion - inställningar till säkerhetshöjande

OKG inspektion - inställningar till säkerhetshöjande TILLSYNSRAPPORT 2011-06-21 Process: Inspektera Vår referens: SSM2011-451-6 Tillståndshavare: OKG Aktiebolag Objekt: OKG Förrättningsdatum: 2011-04-12 Arbetsgrupp: Cecilia Wahlund, Klas Idehaag, Per Chaikiat

Läs mer

WeldPrint Gasbågsvetsning i metall. Kvalitetsövervakning & Identifiering av fel

WeldPrint Gasbågsvetsning i metall. Kvalitetsövervakning & Identifiering av fel WeldPrint Gasbågsvetsning i metall Kvalitetsövervakning & Identifiering av fel ABN 74 085 213 707 A genda Varför har WeldPrint utvecklats Nya användare och utmärkelser Beskrivning hur WeldPrint arbetar

Läs mer

Dispens med villkor för nedmontering och rivning av sovringsverket i Ranstad

Dispens med villkor för nedmontering och rivning av sovringsverket i Ranstad Ranstad Industricentrum AB Häggum Ranstadverket 521 64 Stenstorp Beslut Vårt datum: 2013-03-07 Er referens: RICKU12-037 Diarienr: SSM2012-2498 Handläggare: Henrik Efraimsson Telefon: +46 8 799 4288 Dispens

Läs mer

Mätning av fokallängd hos okänd lins

Mätning av fokallängd hos okänd lins Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och

Läs mer

Åklagarkammaren i Västerås Box 21 721 03 Västerås

Åklagarkammaren i Västerås Box 21 721 03 Västerås Sida: 1/7 Åklagarkammaren i Västerås Box 21 721 03 Västerås BESLUT Vårt datum: 2011-02-09 Vår referens: SSM 2010/1120 Anmälan om brott mot kärntekniklagen och lagen om transport av farligt gods Strålsäkerhetsmyndigheten

Läs mer

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver?

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Lagar och krav Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Kurs i modellanvändning för en renare tätortsluft Helena Sabelström

Läs mer

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Dokumentnr: Version Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Tillståndsansökan riktar sig mot användare, men för medicinsk användning av öppna strålkällor finns separat blankett.

Läs mer

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått.

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. 12) Terminologi Brandflöde Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. Medelbrandflöde Ökningen av luftvolymen som skapas i brandrummet när rummet

Läs mer

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66.

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66. RADONPLAN Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro 2011 2020 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning 2012-04-20 Dnr 1.4-10032/2012 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Johanna Eksgård Johanna.eksgard@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Korju sameby, Norrbottens län

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Korju sameby, Norrbottens län 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2013-02-08 Ärendenr: NV-00765-13 Korju sameby Ordförande Kent Alanentalo Västra Kuivakangas

Läs mer

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Läs mer

07-04-2014. Statusbedömning av stål- och betongkonstruktioner i marin miljö

07-04-2014. Statusbedömning av stål- och betongkonstruktioner i marin miljö 1 "Service Life Assessment of Harbor Structures Case studies of chloride ingress into concrete structures and sheet piling corrosion rates" Metoder och verktyg för förebyggande underhåll av hamnanläggningar

Läs mer

Oförstörande provning 2013-10-18 Jan Larsson, ansvarig nivå III:a på Inspecta Sweden AB. Inspecta Academy

Oförstörande provning 2013-10-18 Jan Larsson, ansvarig nivå III:a på Inspecta Sweden AB. Inspecta Academy Oförstörande provning 2013-10-18 Jan Larsson, ansvarig nivå III:a på Inspecta Sweden AB Inspecta Academy Oförstörande provning Provningsutförande Acceptanskrav EN 13445-5 (Tryckkärl ej eldberörda-kontroll

Läs mer

Systematisk egenkontroll inom brandskyddet

Systematisk egenkontroll inom brandskyddet Revisionsrapport* Systematisk egenkontroll inom brandskyddet Mora kommun Mars 2010 Ove Axelsson Innehållsförteckning 1 Bakgrund, uppdrag, revisionsfråga... 3 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 3 2 Metod

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter om villkor för miljödifferentierad farledsavgift; SJÖFS 2014:X Utkom från trycket Den xx xx 2014 beslutade den xx xx 2014. Sjöfartsverket

Läs mer

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Tillståndsansökan riktar sig mot användare av öppna strålkällor, men för medicinsk användning av öppna strålkällor finns separat blankett.

Läs mer

Riskmanagement vibrationer

Riskmanagement vibrationer Riskmanagement vibrationer Kontaktdag med Metalund 2011-03-22 Istvan Balogh Arbets- och miljömedicin DAGSLÄGET Trots många års krav lever företag inte upp till de stränga regler som finns! Fastän många

Läs mer

Corrosion of steel in concrete at various mouisture and chloride conditions. Licentiate work Johan Ahlström

Corrosion of steel in concrete at various mouisture and chloride conditions. Licentiate work Johan Ahlström Corrosion of steel in concrete at various mouisture and chloride conditions. Licentiate work Johan Ahlström Påträffade korrosionsskador i betongkonstruktioner Konstruktioner i kloridhaltiga miljöer. -Många

Läs mer

Defektreduktion vid svetsning av ho gha llfasta sta l

Defektreduktion vid svetsning av ho gha llfasta sta l Defektreduktion vid svetsning av ho gha llfasta sta l Höghållfasta stål används mer och mer i olika konstruktioner, för att spara material och vikt. Ur miljösynpunkt är det alltså viktigt att trenden att

Läs mer

Beslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård

Beslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård Beslut Diarienr 2014-05-07 573-2013 Vuxennämnden Eskilstuna kommun Vuxenförvaltningen 631 86 Eskilstuna Beslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård Datainspektionens

Läs mer

Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen.

Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen. Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen. 2 Förord Denna vägledning är upprättad inför det seminarium om riskhantering som äger rum den 18 april 2007 i Länsstyrelsen lokaler. Seminariet vänder

Läs mer

Utbildning i lokalt ledd utveckling 12-13 maj 2015

Utbildning i lokalt ledd utveckling 12-13 maj 2015 Utbildning i lokalt ledd utveckling 12-13 maj 2015 Kompletteringar av strategier Avsnitten: Målvärden (under 7.5) Uppföljning och utvärdering (12.) Börje Karlsson, Landsbygdsanalysenheten SMARTa mål Specifikt

Läs mer

Mål en del av vision NS-1 (NRA) Bygga och leva med trä

Mål en del av vision NS-1 (NRA) Bygga och leva med trä Konkurrenskraftiga träbroar för framtiden Evenstad bro, Norge och Kristoffer Karlsson Mål en del av vision NS-1 (NRA) Bygga och leva med trä Målet omfattar utveckling av byggnadsteknik med avseende på:

Läs mer

Svenska Stöldskyddsföreningens Tolkningsdokument

Svenska Stöldskyddsföreningens Tolkningsdokument Kravspecifikation Dokument Utgåva Benämning SSF 130 Maj 2006 Regler för projektering och installation av inbrottslarmanläggning en i detta dokument gäller kraven och utförandet för angivna avsnitt. Innehåll

Läs mer

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477 Handlingar inför extra bolagsstämma i Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 Dagordning för extrastämma med aktieägarna i Sectra AB (publ) tisdagen den 22 november 2011 kl. 14.00 på bolagets kontor

Läs mer

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15 Vårdval tandvård Västernorrland Bilaga 2 Ansökan Allmän barn- och ungdomstandvård Version 2013-01-15 1 1. Uppgifter om sökande Detta dokument ska besvaras och undertecknas av sökande. Namn på sökande Organisationsnummer:

Läs mer

ERSÄTTNINGSPOLICY Bakgrund Definitioner Nordiska Kreditmarknadsaktiebolaget Stockholm

ERSÄTTNINGSPOLICY Bakgrund Definitioner Nordiska Kreditmarknadsaktiebolaget Stockholm ERSÄTTNINGSPOLICY 1. Bakgrund 1.1. Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 innehåller bestämmelser om hur bl.a. kreditmarknadsbolag ska mäta, styra, rapportera och kontrollera de risker som ersättningssystem

Läs mer

Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ

Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ Enligt patientdatalagen 4 kap 3,skall vårdgivare göra systematiska och återkommande kontroller av om någon obehörigen kommer åt sådana uppgifter om patienter

Läs mer

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Vision Alla på Bokenskolan ska känna sig trygga. Ingen ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Uppföljning av föregående

Läs mer

Vad är ackreditering?

Vad är ackreditering? Vad är ackreditering? Ackreditering är en kompetensbekräftelse på att en juridisk person (företag) uppfyller krav ställda i lagar, föreskrifter, standarder. Varför ackreditering? Ackrediteringen kan vara

Läs mer

Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012

Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012 Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012 Nu börjar vi närma oss en del av omfattningen av de förändringar som skett efter att ISO/IEC 17020:2012 trätt i kraft den 1:a oktober. Detta är den första

Läs mer

Betongtekniskt program Kärnkraft

Betongtekniskt program Kärnkraft Betongtekniskt program Kärnkraft Monika Adsten Elforsk AB Programområdesansvarig Kärnkraft Manouchehr Hassanzadeh Vattenfall Research and Development Teknisk expert i Betongprogrammet Ägs av Svensk Energi

Läs mer

VERKTYGSSTÅL BEHANDLINGSMETODER FOTOETSNING AV VERKTYGSSTÅL

VERKTYGSSTÅL BEHANDLINGSMETODER FOTOETSNING AV VERKTYGSSTÅL VERKTYGSSTÅL BEHANDLINGSMETODER FOTOETSNING AV VERKTYGSSTÅL Där verktyg tillverkas Där verktyg används 960202 Uppgifterna i denna trycksak bygger på vårt nuvarande kunnande och är avsedda att ge allmän

Läs mer

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Arbetslöshetskassan Alfa

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Arbetslöshetskassan Alfa 2015:11 Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Arbetslöshetskassan Alfa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/478 Arbetslöshetskassan

Läs mer

UNDERSÖKNING AV PARKERINGSGARAGE, P2. BRF KANTARELLEN. Projektnummer: 40990

UNDERSÖKNING AV PARKERINGSGARAGE, P2. BRF KANTARELLEN. Projektnummer: 40990 UNDERSÖKNING AV PARKERINGSGARAGE, P2. BRF KANTARELLEN Projektnummer: 40990 UNDERSÖKNING AV PARKERINGSGARAGE BRF STATAREN Projektnummer: 40990 Tor Powell HSB Stockholm Konsult 0727-377090 Tor.Powell@hsb.se

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

Reigun Thune Hedström Avd för tillväxt och samhällsbyggnad

Reigun Thune Hedström Avd för tillväxt och samhällsbyggnad Cirkulärnr: 09:8 Diarienr: 09/0320 Handläggare: Avdelning: Datum: 2009-01-27 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Reigun Thune Hedström Avd för tillväxt och samhällsbyggnad Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Miljönämnden

Läs mer

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010. Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010. Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010 Haninge kommun Granskning rörande kostnader Ungdomens hus Innehåll 1. Inledning...2 1.1. Syfte och avgränsning...2 2. Bakgrund och

Läs mer

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2 %swedoc_nrdatumutgava_nr% Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Innehållsförteckning...

Läs mer

Exponerade fakturor på internet

Exponerade fakturor på internet BESLUT 1(6) Datum Vår referens Aktbilaga 2013-12-18 Dnr: 13-9151 12 Nätsäkerhetsavdelningen Jeanette Kronwall 08-6785898 jeanette.kronwall@pts.se TeliaSonera AB Att: Ann Ekstrand Stab Juridik, Regulatoriska

Läs mer

Tillsynsbeslut Ordinarie tillsyn 2014 Arkens förskola

Tillsynsbeslut Ordinarie tillsyn 2014 Arkens förskola 2014-02-11 1 (6) Tillsynsbeslut Ordinarie tillsyn 2014 Arkens förskola Huvudman: Arkens förskola Enskild firma 2014-02-11 2 (6) Beslut Vellinge kommun har den 3 februari 2014, med stöd av 26 kap. 4 1 p.

Läs mer

Övergripande ändringsförtäckning för kapitel L. Texten i AMA och RA har blivit tydligare genom okodad underrubrik

Övergripande ändringsförtäckning för kapitel L. Texten i AMA och RA har blivit tydligare genom okodad underrubrik Övergripande ändringsförtäckning för kapitel L LC MÅLNING M M Texten i AMA och RA har blivit tydligare genom okodad underrubrik LD - SKYDDSBELÄGGNING Text rensad från metoder som inte används och ovidkommande

Läs mer

ANSÖKAN OM ACKREDITERING SOM BESIKTNINGSORGAN ENLIGT FORDONSLAGEN (2002:574)

ANSÖKAN OM ACKREDITERING SOM BESIKTNINGSORGAN ENLIGT FORDONSLAGEN (2002:574) Ansökningshandlingar för ackreditering av besiktningsorgan består av ett ansökningspaket med följande innehåll: Blankett B 38-2, Ansökan om ackreditering som besiktningsorgan enligt fordonslagen (2002:574),

Läs mer

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika

Läs mer

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6)

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) Avdelning mitt Ann Fagerlind ann.fagerlindgivo.se Eskilstuna kommun Arbetsmarknads- och familjenämnden 631 86 Eskilstuna Ärendet Egeninitierad

Läs mer

AllTele Företag Sverige AB (AllTele Företag) 556629-0549 Att: Mats Larsson Hammarsten, Niklas Norberg och Peter Bellgran Box 368 541 28 SKÖVDE

AllTele Företag Sverige AB (AllTele Företag) 556629-0549 Att: Mats Larsson Hammarsten, Niklas Norberg och Peter Bellgran Box 368 541 28 SKÖVDE BESLUT 1(6) Datum Vår referens Aktbilaga 2014-02-10 Dnr 13-10602 17 Konkurrensavdelningen Christian Blomberg Helena Klasson Omprövning av beslut Sökande AllTele Företag Sverige AB (AllTele Företag) 556629-0549

Läs mer

Uppgifter om Stockholms stads bestämmelser för ansökan om plats inom den kommunala barnomsorgen

Uppgifter om Stockholms stads bestämmelser för ansökan om plats inom den kommunala barnomsorgen BESLUT I TILLSYNSÄRENDE Stockholms stad Utbildningsnämnden Box 22049 104 22 Stockholm Uppgifter om Stockholms stads bestämmelser för ansökan om plats inom den kommunala barnomsorgen Bakgrund Till Skolverket

Läs mer

Rutiner och intern kontroll vid ansökan om särskild ersättning

Rutiner och intern kontroll vid ansökan om särskild ersättning Revisionsrapport Rutiner och intern kontroll vid ansökan om särskild ersättning - sektorn för socialtjänst samt sektorn för utbildning och kultur Härryda kommun Juni 2009 Henrik Bergh Innehållsförteckning

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2013-04-23 660 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Solexpress HB (org nr 969753-9956) Sjövägen 3 194 67 Upplands Väsby Ombud: Hellström Advokatbyrå Att. Anna F S Box 7305

Läs mer