Vad får man och vad bör man?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad får man och vad bör man?"

Transkript

1 Vad får man och vad bör man? Gisela Dahlquist Professor Institutionen för klinisk vetenskap Pediatrik Umeå Universitet Det är min uppgift i detta sammanhang att som barnläkare ge ett barnperspektiv på problemet. Vidare är jag ombedd att redogöra för den svenska lagstiftning som reglerar olika former av hjälp till ofrivilligt barnlösa par. Jag kommer också att beskriva en del etiska ställningstaganden som är en viktig bakgrund till lagstiftningen. Dessutom kommer jag att redogöra för en genomgång av den vetenskapliga litteraturen och en del ny svensk forskning med avseende på risker för olika typer av handikapp som kan drabba barn födda efter in-vitrofertilisering (IVF). Slutligen kommer jag att sammanfatta det förslag till lagändring som just nu remissbehandlas. Om vår syn på barn och barns rätt En av förra seklets stora tänkare och filosofer, Khalil Gibran, skrev 1923 i sin lilla bok Profeten om barnen: Era barn är inte Era barn. De är söner och döttrar av livets längtan efter sig själv. De kommer genom Er men inte från Er Ni är de bågar från vilka Era barn skickas ut som levande pilar. Detta sätt att se på barn finner jag mycket attraktivt, eftersom det avvisar tanken på barn som föräldrars ägodelar men ändå pekar på föräldrarnas ansvar som basen för barnets fortsatta liv. Barnet som pilen och föräldrarna som bågen, men också barnet som framtiden: sin egen framtid och inte vår framtid. Denna humanistiska syn på barnet som bärare av ett fullt egenvärde och som ett mål i sig, inte som ett medel, har långt ifrån varit historiskt förhärskande i västerlandet. I det gamla Sparta var det de äldstes råd som bedömde 45

2 huruvida ett nyfött barn skulle få leva, och kriterierna var gossebarnets potential för att bli en god krigare. Romersk lag Corpus Iuris, som har inspirerat mycket av senare västerländsk lagstiftning, gav fadern fullständig rätt att själv besluta huruvida ett barn skulle få leva eller dö. Liknande lagar fanns också i Sverige för mycket länge sedan. I det gamla bondesamhället fick barnen äta den sämsta maten, och sist i familjen, upp till 7 8 års ålder, då ett barn kunde bidra mer väsentligt i arbetet på gården och då även fick dela maten på mer jämlika villkor. Också i industrisamhället vet vi att barn både förr och nu mycket tidigt används i tungt arbete till låga eller obefintliga löner. Gisela Dahlquist De utnyttjas i stora delar av världen, inklusive västvärlden, i prostitutionsindustrin och tvingas i mycket unga år delta i de vuxnas krig. Detta att barn utnyttjas som medel för de vuxnas behov och inte anses omfattade av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna har lett till att man efter många 46

3 års arbete skapat en särskild barnrättskonvention (1989) som många länder i världen, inklusive Sverige, nu har ratificerat. FN:s Barnrättskonvention poängterar att barn är bärare av samma mänskliga rättigheter som de vuxna, dvs. inte får utnyttjas som ett medel utan är ett mål i sig. Barnrättskonventionen stipulerar dessutom att barn pga. sin särskilda sårbarhet har särskilda rättigheter till skydd. En viktig artikel i FN:s barnkonvention, som är relevant för dagens ämne, är artikel 3 som säger att Barnets bästa skall alltid vara grundprincipen i alla situationer där barn är inblandade. Vare det rör sig om offentliga eller privata institutioners, domstolars eller myndigheters ingripanden. Barnet skall garanteras den omvårdnad och det skydd som är nödvändigt för dess välbefinnande. Förhoppningen är nu att alla länder skall värna om barnen och barnets rättigheter på sådant sätt att världens barn får en optimal möjlighet att växa och utvecklas till framtida friska och självständiga individer. Jag menar att det är väsentligt att åter och återigen återvända till den här typen av resonemang om vår syn på barn när vi i samhället, i sjukvården eller i det privata har att fatta beslut som berör barn. När det gäller människors önskan att få barn är det givetvis så att denna önskan och längtan är baserad på en mängd olika mänskliga behov: att föra sina gener vidare att blanda sina gener med sin älskades att vara gravid föda att leva med barn att bli en familj Styrkan i, och förhållandet mellan, dessa olika behov kan säkert variera mellan olika individer men också hos individerna i olika skeden av livet. Det är möjligt att om den ena eller den andra punkten ovan dominerar, kan man ha större eller mindre benägenhet att acceptera olika typer av hjälp vid ofrivillig barnlöshet. Om exempelvis de båda senare motiven är starkast (att leva med barn, att bli en familj) är tanken att lösa en barnlöshetsproblematik med hjälp av adoption mer acceptabel. 47

4 Vad kan vi och vad får vi? Vid sidan av adoption finns idag flera olika möjligheter att på medicinsk väg hjälpa barnlösa par. Exakt vilka utvägar som finns är givetvis beroende av den underliggande orsaken. En ofruktsam kvinna kan idag erbjudas hjälp i form av stimulering av äggstockar, operation av äggledare, befruktning utanför kroppen med moderns ägg och makens eller sambons sperma. Detta är idag tillåtna metoder, medan befruktning utanför kroppen med en annan kvinnas ägg och den blivande mammans make eller sambos sperma är förbjudet liksom kombinationen av äggdonation och spermadonation (vilket också kallas livmoderadoption ). Om kvinnan inte kan behålla ett befruktat ägg i sin livmoder har man i andra länder tillåtit s.k. surrogatmödraskap, vilket innebär att paret ber en annan kvinna låna sin kropp antingen till provrörsbefruktning med de blivande föräldrarnas ägg och/eller sperma eller annan form av graviditet. Detta är förbjudet i Sverige. Om mannen är ofruktsam finns också en rad tillåtna metoder. En möjlighet är s.k. spermadonation, som är tillåten i Sverige förutsatt att givaren är känd. Det är en regel som tar tillvara barnets rätt till sin egen identitet, vilket innebär att när barnet nått tillräcklig mognad kan det också få kunskap om sitt ursprung. Någon lagstadgad skyldighet för föräldrarna att berätta för sitt barn hur det kommit till finns inte, men man betonar vikten av att föräldrarna så tidigt som möjligt är öppna i denna fråga så att inte barnet på omvägar får veta det som möjligen många i omgivningen redan känner till; detta kan bli en svår chock för barnet. En annan möjlighet att hjälpa ofruktsamma män idag är att kombinera konstgjord befruktning med s.k. ICSI, alltså direkt injektion av en sädescell från mannen i kvinnans ägg i de fall mannens spermier har dålig funktion. Detta är också tillåtet idag, medan kombinationen konstgjord befruktning med spermadonation inte är tillåtet. 48

5 En etisk analys När man ska fatta beslut eller t.o.m. lagstifta om handlingar som innebär att två goda värden kan kollidera, behövs en etisk analys, se figur 1. Vad bör vi? Figur 1. En etisk analys. I det här fallet fall är det föräldrarnas önskan och behov av barn som vi å ena sidan vill tillgodose, men detta måste vägas mot barnets behov och rättigheter att betraktas som ett mål i sig och att inte utsättas för onödiga risker av fysisk, psykisk eller social art. 49

6 Vid avvägningen måste man skaffa så mycket kunskap som möjligt samt begrunda sannolikheter och risker av olika slag. Därefter måste problemen värderas utifrån etiska värderingsgrunder, där de fyra grundprinciperna inom hälso- och sjukvården bör vara vägledande, se faktaruta 1. De fyra principerna Göra gott Inte skada Autonomi Rättvisa Faktaruta 1. Grundprinciperna inom hälso- och sjukvården. Det är givet att föräldrarnas önskan att få hjälp med ofrivillig barnlöshet är legitim, och även om det inte kan betraktas som en rättighet bör samhället eller sjukvården kunna bidra antingen med hjälp till adoption eller med medicinska åtgärder. Detta är förenligt med principen göra gott. Behovet är stort, ca 15%, och möjligen också ökande med tanke på att kvinnor idag blir allt äldre innan de börjar fundera på att skaffa barn samtidigt som kvinnans fertilitet minskar med åldern. Antalet förlossningar efter IVF har också ökat exponentiellt under perioden och idag räknar vi med att minst barn per år föds med hjälp av denna medicinska teknik. Ökningen kommer sannolikt att fortsätta. 50

7 I den andra vågskålen ligger således eventuella risker fysiskt, psykiskt och socialt för barnet men också för mamman, dvs. att principen inte skada måste beaktas. Det är också väsentligt i detta sammanhang att den s.k. autonomiprincipen (rätten att själv få bestämma) här blir mycket komplicerad. Många har hävdat att föräldrarna själva har rätt att bestämma hur, när och på vilket sätt de vill skaffa barn, men eftersom självbestämmanderätten inte får innebära att en annan person skadas måste samhället ta ett ansvar för att skydda de blivande barnen mot skada, i synnerhet då samhället i det här fallet måste aktivt bidra. Man har alltså inte rätt att fatta ett beslut som gynnar en själv om det förutsätter att en annan person utsätts för risker, se faktaruta 2. Autonomiprincipen Humanismens princip = = Rätten att bestämma om sin egen kropp och tanke. Kan inte omfatta andra individer. Varje människa är ett mål i sig (inte ett medel). Samhället har ansvar att skydda människor med begränsad autonomi. Faktaruta 2. Vem kan bestämma? Risker för barnen Efter en debatt 1995 om risker för barnet i samband med IVF-behandling bildades en arbetsgrupp där Socialstyrelsen i samarbete med Svenska Barnläkarföreningen och Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi fick i uppdrag att dels granska det befintliga vetenskapliga underlaget om risker för barn födda efter IVF, dels själva initiera en analys av dessa risker för barn födda efter provrörsbefruktning i Sverige. Som ett led i denna utredning genomförde Statens beredning för utvärdering av medicinsk teknologi (SBU) en granskning av vetenskaplig litteratur om olika typer av risker för barnen 51

8 efter IVF. SBU har väl utarbetade system för vetenskaplig värdering av medicinsk litteratur, syftet är då att genomlysa medicinska verksamheters vinster och risker för att ge ett vetenskapligt underlag för politiska beslut om deras fortsatta tillämpning. Vid introduktion av nya läkemedel görs denna typ av värdering av Läkemedelsverket innan läkemedel godkänns och givetvis borde också andra medicinska behandlingar granskas vetenskapligt i förväg, vilket tyvärr ännu inte är fallet. SBU-utredningen sökte i flera litteraturdatabaser och fann drygt referenser som behandlade IVF, men bara ca 350 artiklar berörde barnen och bland dem påträffades slutligen endast 57 med tillräckligt god vetenskaplig kvalitet för att ge underlag för en bedömning av effekterna på barnen. Den största andelen artiklar gällde effekter i samband med nyföddhetsperioden och förlossningen, medan en mycket liten andel av artiklarna studerade långtidseffekter på barnen ur neurologiska, psykiska och sociala aspekter. Den största studien av förlossningsutfall ur barnets perspektiv är en svensk, som analyserar samtliga IVF-barn födda i Sverige mellan 1982 och 1995, se tabell 1. Barn födda efter IVF i Sverige Observerat antal jämfört med förväntat Observerat Förväntat Skillnad Tvillingar Mycket låg födelsevikt (< g) Missbildningar (alla) Missbildningar (rensat värde, utom t.ex. underburenhet) Döda barn Totalt antal IVF-barn: Totalt antal barn i befolkningen: Tabell 1. Utfall för samtliga IVF-barn födda i Sverige mellan 1982 och

9 43% av dessa barn föddes som tvillingar, men endast ett fåtal som trillingar eller fler eftersom man numera i Sverige som regel sätter in två istället för flera befruktade ägg i moderns livmoder. Liknande höga frekvenser av flerbörd fanns i ett stort antal internationella rapporter. Ca 30% av barnen i Sverige, liksom i andra studier, föds för tidigt (före 37:e graviditetsveckan) och 6,7% av IVF-barnen i Sverige föds mycket för tidigt, före 32:a graviditetsveckan, vilket innebär betydande behov av intensivvård i nyföddhetsperioden och risker för sjuklighet och handikapp både på kort och lång sikt, se faktaruta 3. Grav underburenhet (<32 veckor) Absolut risk: 6,7% Relativ risk: 6,7/1,2 = 5,6% Riskskillnad: 6,7-1,2 = 5,5% Absoluta tal vid IVF/år = 134/år Om IVF-barnen hade normal risk (1,2%), förväntat antal = 24/år Skillnaden absolut - förväntat = 110/år Faktaruta 3. Samband mellan IVF-behandling och för tidigt födda barn. I absoluta tal föds varje år i Sverige f.n. 134 barn mer än 2 månader för tidigt. Såväl för tidig födsel som låg födelsevikt orsakas framförallt av flerbörd, dvs tvilling- eller trillinggraviditet, men även bland de barn som föds i enkelbörd finns en ökad risk för lågviktighet och för tidig födsel efter IVF. En hel del av orsakerna till detta kan vara högre ålder eller andra riskfaktorer hos mamman snarare än IVF-tekniken som sådan. Vid litteraturgenomgången fann man också en statistisk säkerställd ökning av missbildningsriskerna vid IVF. Flera rapporter var för små för att säker- 53

10 ställa detta, men en brittisk och en svensk rapport tydliggjorde att det finns en riskökning. Den svenska studien visade en absolut risk för IVF-barn på 5,4% och detta tal ska jämföras med risken för alla barn som är 3,9%. Det finns alltså en riskskillnad på 1,5% för alla typer av missbildningar. De missbildningar som särskilt slog ut för IVF-barnen var skador i nervsystemet, t.ex. ryggmärgsbråck, men också mag-tarmmissbildningar. I absoluta tal: Förutsatt att IVF-barn föds i Sverige per år kommer 108 av dem att födas med en missbildning. Detta antal kommer att öka när antalet IVFförlossningar ökar. Det fanns i den internationella litteraturen få långtidsuppföljningar för att spåra andra neurologiska handikapp hos barn födda efter IVF och de undersökningar som ändå genomförts var för små eller hade alldeles för korta uppföljningstider för att ge något säkert resultat. I Sverige har man genomfört en större registerstudie via de s.k. habiliteringscentralerna i landet, där man spårade hur stor andel barn födda efter IVF som fanns inskrivna i habiliteringsorganisationen. Här hittade man 1,8% av IVF-barnen. Denna siffra skall jämföras med ca 1% av alla födda barn. Skillnaden är statistiskt säkerställd. Ifråga om psykosociala eller beteenderubbningar visar litteraturgenomgången alltför få och vetenskapligt svaga studier. Det innebär att vi behöver mer kunskap för att kunna säkerställa riskerna för barnen inom detta område. Sammanfattningsvis konstaterar såväl SBU-rapporten som de rapporter från Socialstyrelsen som publicerats efter dessa undersökningar att det finns påtagliga risker för barn som föds efter IVF, både med avseende på problemet i nyföddhetsperioden, komplikationer till för tidig födsel samt missbildningar och andra neurologiska handikapp såsom CP-syndrom. En stor andel av dessa risker för barnen kan tillskrivas tvillingförlossningar och en viss andel kan bero av förhållanden hos mamman. Även om vissa överrisker för barnen kvarstår vid enkelbörd, är det uppenbart att riskerna för barnen skulle minska drastiskt om man förde in bara ett istället för två eller flera befruktade ägg vid IVF. Givetvis finns här en risk att 54

11 antalet lyckade IVF-försök skulle kunna minska, dvs. att ett visst antal föräldrar aldrig får något barn, men å andra sidan minimeras riskerna för barnen. Enligt den etiska principen att man inte medvetet skall utsätta barn för risker och livslånga handikapp om man vet att dessa kan minskas, har Socialstyrelsen nu rekommenderat att i fortsättningen endast ett undantagsvis två ägg får sättas in i samband med IVF-behandling. När det gäller risker för barnen i samband med s.k. ICSI (intracytoplasmatisk spermieinjektion) finns ännu alltför små material för att säkerställa eventuella sådana risker. Det är väsentligt att man fortsätter att vetenskapligt granska riskerna för de här barnen avseende fysiska skador, men framför allt också i fråga om psykologiska och beteendeavvikelser eftersom litteratur här i stort sett saknas. Det nya lagförslaget Nu finns från regeringskansliet en departementspromemoria (DS 2000:51), som föreslår att vi i Sverige ska utvidga möjligheterna att hjälpa ofrivilligt barnlösa par genom att ge möjlighet till äggdonation och spermadonation i samband med IVF. Regeln att barnen har rätt att vid mogen ålder få veta moderns eller faderns identitet kvarstår, och man föreslår dessutom att Socialstyrelsen nu skall ge ut en föreskrift med innebörden att ett befruktat ägg, och endast i undantagsfall två, får införas vid IVF. Liksom tidigare kommer förbud att råda mot surrogatmoderskap och man får inte använda ägg och sperma från avlidna eller ägganlag från aborterade foster för att avla barn. Vidare föreslås fortsatt förbud för att framställa befruktade ägg enbart för forskningsändamål. Lagförslaget fastslår också att man vid assisterad befruktning måste handla i enlighet med FN:s barnrättskonvention och att de barn som föds efter assisterad befruktning skall självfallet inte utsättas för större risker eller i övrigt ges sämre förutsättningar än de barn som föds efter naturlig befruktning, se faktaruta 4. 55

12 Departementspromemoria DS 2000:51 De barn som föds efter assisterad befruktning skall sälvfallet inte utsättas för större risker eller i övrigt ges sämre förutsättningar än de barn som föds efter naturlig befruktning. Faktaruta 4. Huvudtanken i det nya lagförslaget. Detta är enligt min mening en riktig bedömning, som innebär att vi legitimerar barnens rätt att vara ett mål i sig. Barnen har rätt till sin egen identitet och en god framtid. Departementspromemorian framhåller också vikten av att ofrivilligt barnlösa par får information om och möjlighet att överväga adoption som alternativ till medicinsk behandling för sin barnlöshet. Här kan föräldrarna förena sin barnönskan med att göra gott för ett föräldralöst barn som redan finns. 56

Regeringens proposition 2001/02:89

Regeringens proposition 2001/02:89 Regeringens proposition 2001/02:89 Behandling av ofrivillig barnlöshet Prop. 2001/02:89 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 17 januari 2002 Göran Persson Lars Engqvist

Läs mer

Regeringens proposition 1997/98:110

Regeringens proposition 1997/98:110 Regeringens proposition 1997/98:110 Frysförvaring av befruktade ägg Prop. 1997/98:110 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen Stockholm den 5 mars 1998 (Socialdepartementet) Propositionens

Läs mer

Ds 2000:51 3. Förord

Ds 2000:51 3. Förord Ds 2000:51 3 Förord Statens medicinsk-etiska råd överlämnade år 1995 rapporten Assisterad befruktning synpunkter på vissa frågor i samband med befruktning utanför kroppen. I rapporten föreslås bl.a. att

Läs mer

Sveriges kommuner och landstings rekommendation om assisterad befruktning

Sveriges kommuner och landstings rekommendation om assisterad befruktning Tjänsteskrivelse Ärende 10 1(1) Regionkontoret Linda Jonsson, utvecklare Hälso- och sjukvårdsutveckling Linda.M.Jonsson@regionhalland.se Datum Diarienummer 2014-11-27 RS140507, HSS140031 Regionstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer vid assisterad befruktning hos samkönade kvinnliga par

Riktlinjer vid assisterad befruktning hos samkönade kvinnliga par Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-10-15 1 (3) HSN 1509-1116 Handläggare: Carl-Gustaf Elinder Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-11-03, p 7 Riktlinjer vid assisterad befruktning hos

Läs mer

Årsrapport 2015. gäller behandlingar utförda 2013. Resultat trender öppna jämförelser

Årsrapport 2015. gäller behandlingar utförda 2013. Resultat trender öppna jämförelser Årsrapport 2015 gäller behandlingar utförda 2013 Resultat trender öppna jämförelser Innehållsförteckning 1 Inledning 4 2 Ordlista 5 3 Allmänt 6 Tabell 1a. Antal startade IVF-behandlingar per klinik. Egna

Läs mer

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr 1.6 131/2014 2014-05-12 Handläggare Gunilla Olofsson Telefon: 08 508 25 605 Svar på remiss angående

Läs mer

Rättslig analys av assisterad befruktning med donerade könsceller

Rättslig analys av assisterad befruktning med donerade könsceller JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Cecilia Wistrand Rättslig analys av assisterad befruktning med donerade könsceller LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats Uppsats på juristprogrammet 15 högskolepoäng

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Vad säger Smer om assisterad befruktning?

Vad säger Smer om assisterad befruktning? Vad säger Smer om assisterad befruktning? Kjell Asplund Ordförande Statens medicinsk- etiska råd (Smer) Familjecentralernas rikskonferens Östersund maj 2014 Statens Medicinsk- Etiska Råd (Smer) Oberoende

Läs mer

Hur ska vi prioritera assisterad befruktning? Lars Sandman Högskolan I Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Hur ska vi prioritera assisterad befruktning? Lars Sandman Högskolan I Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Hur ska vi prioritera assisterad befruktning? Lars Sandman Högskolan I Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Bakgrund Vårdens resurser är begränsade Finns förutsägelser

Läs mer

Assisterad befruktning etiska aspekter

Assisterad befruktning etiska aspekter Assisterad befruktning etiska aspekter SMER:s ställningstaganden Socialutskottet 2013-01- 17 Statens Medicinsk- Etiska Råd (SMER) En ledamot från vardera av riksdagspartierna utom SD (som valt att avstå)

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering. 2015-06-02 Vår referens. Petra Olsson Planeringssekreterare Petra.Olsson6@malmo.

Tjänsteskrivelse. Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering. 2015-06-02 Vår referens. Petra Olsson Planeringssekreterare Petra.Olsson6@malmo. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2015-06-02 Vår referens Petra Olsson Planeringssekreterare Petra.Olsson6@malmo.se Tjänsteskrivelse Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering SOFV-2015-633

Läs mer

Insatser för en alkohol- och narkotikafri graviditet (Ds 2009:19) Remiss från Socialdepartementet

Insatser för en alkohol- och narkotikafri graviditet (Ds 2009:19) Remiss från Socialdepartementet PM 2009:135 RVII (Dnr 001-1158/2009) Insatser för en alkohol- och narkotikafri graviditet (Ds 2009:19) Remiss från Socialdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande

Läs mer

Vem är ett barns juridiska förälder?

Vem är ett barns juridiska förälder? Örebro Universitet Institutionen för juridik, psykologi och social arbete Rättsvetenskap avancerad nivå, enskilt arbete, 30hp VT 2013 Vem är ett barns juridiska förälder? Författare: Sara Gillstrand Handledare:

Läs mer

SOSFS 2011:2 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Socialnämndens utredning och fastställande av faderskap. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:2 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Socialnämndens utredning och fastställande av faderskap. Socialstyrelsens författningssamling (S) Föreskrifter och allmänna råd Socialnämndens utredning och fastställande av faderskap Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter

Läs mer

Till alla som väntar eller just fått barn

Till alla som väntar eller just fått barn Till alla som väntar eller just fått barn Välkommen till Försäkringskassan När du får barn kommer du troligen att ha mer kontakt med Försäkringskassan än du har haft förut. Det är vi som har hand om och

Läs mer

Förslag till reviderade riktlinjer för familj e- vård för barn och ungdomar

Förslag till reviderade riktlinjer för familj e- vård för barn och ungdomar SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-08-09 Handläggare: Siv Lundgren Telefon: 08-508 13185 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2011-09-29 Förslag till reviderade riktlinjer

Läs mer

Nytt fosterprov utmanar

Nytt fosterprov utmanar Forskning & Framsteg Nr 12/2010 s. 14-16 http://www.fof.se/tidning/2011/1/nytt-fosterprov-utmanar Nytt fosterprov utmanar AV PER SNAPRUD UR F&F 1/2011. Ett enkelt blodprov från en gravid kvinna kan avslöja

Läs mer

Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall?

Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall? UppStART Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall? Det tar några minuter och kan ge forskningen enorma möjligheter till att förbättra

Läs mer

KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 02-063

KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 02-063 KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 02-063 PM 2 2002-10-30 SLUTLIG BEDÖMNING Fråga om snedvridning av konkurrensen genom landstingskommunal verksamhet med uppdragssjukvård, fertilitetsbehandling på den allmänna

Läs mer

Uppdrag gällande länsövergripande överenskommelse inom NLL, för kuratorsarbete som utreds inför assisterad befruktning

Uppdrag gällande länsövergripande överenskommelse inom NLL, för kuratorsarbete som utreds inför assisterad befruktning Uppdrag gällande länsövergripande överenskommelse inom NLL, för kuratorsarbete som utreds inför assisterad befruktning Berörda enheter Kuratorsenheterna vid sjukhusen i länet (Gällivare, Kalix, Kiruna,

Läs mer

Ny inriktning behövs inom familjevården, vi måste arbeta för fler svenska adoptioner - svar på remiss från kommunstyrelsen

Ny inriktning behövs inom familjevården, vi måste arbeta för fler svenska adoptioner - svar på remiss från kommunstyrelsen NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PLANERINGSAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2008-04-04 Handläggare: Gunilla Schedin Telefon: 508 09 015 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Ny inriktning behövs inom familjevården,

Läs mer

FÖRSLAG till SFOG RIKTLINJER FÖR FOSTERDIAGNOSTIK MED NIPT,

FÖRSLAG till SFOG RIKTLINJER FÖR FOSTERDIAGNOSTIK MED NIPT, 1 FÖRSLAG till SFOG RIKTLINJER FÖR FOSTERDIAGNOSTIK MED NIPT, Frågeställning NON INVASIVE PRENATAL TEST Kan NIPT (cffdna) som icke invasiv metod med hög säkerhet identifiera trisomi 13, 18 och 21 i en

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren

Bipacksedel: Information till användaren Bipacksedel: Information till användaren Pregnyl 1 500 IE pulver och vätska till injektionsvätska, lösning Pregnyl 5 000 IE pulver och vätska till injektionsvätska, lösning humant koriongonadotropin Läs

Läs mer

Projektet Säker förlossningsvård 1 och 2

Projektet Säker förlossningsvård 1 och 2 Mycket välkomna! 1 Projektet Säker förlossningsvård 1 och 2 Samtliga 46 förlossningskliniker i landet genomförde PSF1. Projektet tog fyra år och avslutades med en hearing hösten 2011. PSF 1 inriktades

Läs mer

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011

Läs mer

Meddelandeblad. Assisterad befruktning och fastställande av föräldraskap när båda föräldrarna är kvinnor

Meddelandeblad. Assisterad befruktning och fastställande av föräldraskap när båda föräldrarna är kvinnor Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder eller motsvarande, länsstyrelser, kliniker med IVF-behandling. Juli 2005 Assisterad befruktning och fastställande av föräldraskap när båda föräldrarna är kvinnor

Läs mer

Meddelandeblad. Barnets rätt att få kännedom om sitt ursprung efter en assisterad befruktning med donerade ägg eller spermier

Meddelandeblad. Barnets rätt att få kännedom om sitt ursprung efter en assisterad befruktning med donerade ägg eller spermier Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder eller motsvarande, länsstyrelser, kliniker med IVF-behandling och skolhälsovården. April 2004 Barnets rätt att få kännedom om sitt ursprung efter en assisterad befruktning

Läs mer

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Sociala frågor Janka Fosstveit Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Kvalitet och rättsäkerhet

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST)

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Datum Dnr 2001-01-26 1426-2000 Juridiska sekretariatet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Sammanfattning Domstolsverket (DV) är positiv till

Läs mer

Resultat trender öppna jämförelser

Resultat trender öppna jämförelser Assisterad befruktning i Sverige Resultat trender öppna jämförelser Årsrapport skapad 2014 Gäller behandlingar utförda 2012 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ordlista 4 3 Allmänt 5 Tabell 1a. Antal

Läs mer

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. - utredning och behandling. Reproduktionsmedicinskt Centrum, Skånes universitetssjukhus

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. - utredning och behandling. Reproduktionsmedicinskt Centrum, Skånes universitetssjukhus OFRIVILLIG BARNLÖSHET - utredning och behandling Reproduktionsmedicinskt Centrum, Skånes universitetssjukhus I Sverige är nästan en halv miljon män ni s kor i fertil ålder ofrivilligt barnlösa. Det innebär

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende REMISSVAR 2016-03-18 Dnr 3.9:0101/16 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende (Dnr 934/2016) Inledning Förslaget behandlar nya föreskrifter

Läs mer

GynObstetrik. the33. Den normala förlossningen. Health Department

GynObstetrik. the33. Den normala förlossningen. Health Department GynObstetrik Den normala förlossningen Health Department Innehållsförteckning 1 Den normala förlossningen.....2 Puerperium.......2 Door test..2 Infektionsscreening......2 Förlossnings fyra faser......2

Läs mer

När du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.

När du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in. När du behöver frysa in dina ägg Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in. Innehållsförteckning Varför ska jag frysa in mina ägg? Hur går det till? Hur tas en bit av

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

En liten guide till kvinnohälsa

En liten guide till kvinnohälsa En liten guide till kvinnohälsa Barnmorskemottagningarna i Primärvården Skåne vart ska jag gå? får jag tvillingar? ÄR DET RÄTT FÖR MIG? är det normalt? kostar det något? Trygghet är vår specialitet är

Läs mer

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Assisterad befruktning etiska aspekter

Assisterad befruktning etiska aspekter Assisterad befruktning etiska aspekter Sammanfattning Smer rapport 2013:1 Att få bli förälder är för många människor grundläggande för meningsfullheten med livet. Bland dem som önskar få barn är uppskattningsvis

Läs mer

Historiskt Snoppar. Eunucker Kastratsångare Snoppstraff

Historiskt Snoppar. Eunucker Kastratsångare Snoppstraff SEX- och Samlevnad Historiskt Snoppar Eunucker Kastratsångare Snoppstraff Snoppar idag Testikelfestival Irezumi Allmänt om snoppen Hos de flesta är vänster testikel större än den högre och den hänger lite.

Läs mer

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser. Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att

Läs mer

Vård och stöd under graviditet och förlossning. Behovsanalys 2008:5

Vård och stöd under graviditet och förlossning. Behovsanalys 2008:5 Vård och stöd under graviditet och förlossning Behovsanalys 2008:5 Mats Mellqvist Hälso- och sjukvårdsgruppen Ledningsstaben 2008 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning och genomförande... 6 Analys...

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

Kommittédirektiv. Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet. Dir. 2014:20. Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014

Kommittédirektiv. Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet. Dir. 2014:20. Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Kommittédirektiv Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet Dir. 2014:20 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer Barns delaktighet i familjerättsliga processer - Dokumentation och utmaningar i det sociala arbetet 2012-03-30 Barns rättigheter Rättighet ett mångtydigt begrepp. Legala och moraliska rättigheter. Enbart

Läs mer

RIKTLINJER FÖR INDIVID OCH FAMILJEOMSORGENS HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN RÖRANDE BARN OCH UNGA

RIKTLINJER FÖR INDIVID OCH FAMILJEOMSORGENS HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN RÖRANDE BARN OCH UNGA Socialtjänsten RIKTLINJER FÖR INDIVID OCH FAMILJEOMSORGENS HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN RÖRANDE BARN OCH UNGA Tibro kommun, 543 80 TIBRO, Socialtjänsten, Besöksadress: Centrumgatan E-post: kommun@tibro.se,

Läs mer

Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) 1 (7) Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) Landstingen och regionerna inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, Landstinget Dalarna, Landstinget Sörmland,

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad 2012-09-24

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad 2012-09-24 Lärande Stenkulans Enhet Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Reviderad 2012-09-24, v 1.0, 2008-07-25 LERUM100 Stenkulans Enhet Stenkulans förskola

Läs mer

Statens ansvar för de adopterade

Statens ansvar för de adopterade 2007-04-22 Regeringen Socialdepartementet 105 35 Stockholm Statens ansvar för de adopterade De sex undertecknande organisationerna, som representerar en stor del av adoptionssverige, föreslår att Regeringen

Läs mer

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 29 augusti 2011 Gunilla Nordenram. gunilla.nordenram@ki.se

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 29 augusti 2011 Gunilla Nordenram. gunilla.nordenram@ki.se MoS Människa och samhälle Etik, en introduktion Måndagen 29 augusti 2011 Gunilla Nordenram gunilla.nordenram@ki.se Munnen och tänderna Vårt arbetsområde Patientens...? Tillhörighet Kropp Funktiom Ansvarsområde

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Robert G. Edwards för utvecklingen av in vitro-fertilisering

Robert G. Edwards för utvecklingen av in vitro-fertilisering PRESSMEDDELANDE 2010-10-04 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin år 2010 tilldelas Robert G. Edwards för utvecklingen av in vitro-fertilisering

Läs mer

HANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV

HANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV 11.10.2010 HANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV IDENTIFIERA & STÖDA-FLYGBLADET 2010 Lotta Lindroos Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Förlossningsrädsla... 1 2.1 Orsaker... 2 2.2. Identifiering av förlossningsrädda

Läs mer

Remissvar: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor SOU 2014:29

Remissvar: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor SOU 2014:29 Till Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor SOU 2014:29 Sammanfattande synpunkter I rapportens sammanfattning beskrivs att par som önskar genomgå

Läs mer

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna

Läs mer

Lagrådsremiss. Partnerskap och adoption. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Partnerskap och adoption. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Partnerskap och adoption Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 7 februari 2002 Thomas Bodström Dag Mattsson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen Handlingsplan vid fall av kränkning Reviderad sept. 2014 Drakbergsskolans mål Varje elev och all personal på Drakbergsskolan skall kunna gå till skolan utan att vara orolig för att

Läs mer

Översiktlig information om. Tidig Fosterdiagnostik

Översiktlig information om. Tidig Fosterdiagnostik Översiktlig information om Tidig Fosterdiagnostik Fosterdiagnostik är frivilligt Det är viktigt att betona att all fosterdiagnostik är frivillig och skall bara ske om den gravida kvinnan önskar genomgå

Läs mer

Svenska Alliansmissionen vill härmed yttra sig över betänkandet ÄKTENSKAP FÖR PAR MED SAMMA KÖN - VIGSELFRÅGOR

Svenska Alliansmissionen vill härmed yttra sig över betänkandet ÄKTENSKAP FÖR PAR MED SAMMA KÖN - VIGSELFRÅGOR YTTRANDE Jönköping den 9 januari 2008 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Äktenskap för par med samma kön Vigselfrågor (SOU 2007:17) Svenska Alliansmissionen vill härmed yttra

Läs mer

Strömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger

Strömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger Strömbackaskolan läsåret 2015-2016 Handlingsplan mot droger! Piteå maj 2015, Piteå kommun Strömbackaskolan. Handlingsplan mot droger I detta dokument avses med ordet drog, alkohol, narkotika, icke medicinsk

Läs mer

Effektivare offentlig upphandling

Effektivare offentlig upphandling 2008-02-14 1 (7) Effektivare offentlig upphandling Anförande av Claes Norgren, generaldirektör Konkurrensverket, vid konferens Effektivare offentlig upphandling i Stockholm den 14/2 2008. Det talade ordet

Läs mer

Dagens tema 20160312: "För hälso- och sjukvården är det självklart tryggare att...

Dagens tema 20160312: För hälso- och sjukvården är det självklart tryggare att... Utskrivet av: Region Jamtland Harjedalen den 14 mars 2016 14:09:50 Namn: Dagens tema 20160312: "För hälso- och sjukvården är det sjä... Sidan 1 av 7 Från: "Ulf Bittner" den 12 mars

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2011/0059(CNS) 6.2.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid Tillfälle att prioritera frågan Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid 24 november, 2005 Inledning...3 Den aktuella uppföljningen...4 Amnestys kommunundersökning och den kommunpolitiska

Läs mer

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn

Läs mer

Forskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen?

Forskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen? Forskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen? Karin Källén Hur mår provrörsbarnen? Bakgrund: Hur mäter man hälsa genom att utnyttja register? Vad mäter man? Hur jämför man risker? Hur tolkar

Läs mer

Förköpsinformation. Hur du ansluts till försäkringarna. Om försäkringarna

Förköpsinformation. Hur du ansluts till försäkringarna. Om försäkringarna Förköpsinformation Hur du ansluts till försäkringarna Automatisk anslutning Gruppavtalet har automatisk anslutning vilket innebär att du som ny medlem/nyanställd automatiskt ansluts till en gruppförsäkring.

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Etiska regler & kommentarer

Information till legitimerade tandhygienister. Etiska regler & kommentarer SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Etiska regler & kommentarer TANDHYG Innehåll Etiska regler Inledning...3 Förhållande till patienten...4 Förhållande till yrkesutövningen...6 Förhållande

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

Inlämningsuppgift 4. Bokningsstrategier

Inlämningsuppgift 4. Bokningsstrategier Inlämningsuppgift 4 Bokningsstrategier TNK051 Planering av flygtrafik Tobias Andersson Granberg Bokning och biljetter Ett mindre svenskt flygbolag använder sig av två typer av biljetter, 1:a och 2:a klass,

Läs mer

Behov av förändring av lagstiftning som berör överförmyndarverksamheten

Behov av förändring av lagstiftning som berör överförmyndarverksamheten Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden Tjänsteskrivelse 1(11) Jessica Nilsson 046-35 59 32 jessica.nilsson3@lund.se Behov av förändring av lagstiftning som berör överförmyndarverksamheten Sammanfattning

Läs mer

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING - för barn som placerats med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52),

Läs mer

Förtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum)

Förtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum) 1 (3) Ledningsstaben MISSIV Gunvor Rundqvist 2005-03-14 LiÖ 2005-247 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum) Bakgrund RMC startade

Läs mer

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 3 september 2012 Gunilla Nordenram. gunilla.nordenram@ki.se

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 3 september 2012 Gunilla Nordenram. gunilla.nordenram@ki.se MoS Människa och samhälle Etik, en introduktion Måndagen 3 september 2012 Gunilla Nordenram gunilla.nordenram@ki.se Sankta Appollonia Munnen och tänderna Vårt arbetsområde Patientens...? Tillhörighet Kropp

Läs mer

Att donera en njure. En första information

Att donera en njure. En första information Att donera en njure En första information Denna broschyr är en första information om vad en njurdonation innebär. Du har antagligen fått denna broschyr i din hand därför att någon som står dig nära är

Läs mer

Regler för barnlöshetsbehandling

Regler för barnlöshetsbehandling HSN 2009-03-17 p 7 1 (5) Handläggare: Eva Lestner Regler för barnlöshetsbehandling Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnden beslöt den 2 september 2008 ge förvaltningen i uppdrag återkomma till nämnden med

Läs mer

Rekommendation om enhetlighet i landstingens och regionernas erbjudande av offentlig finansierad assisterad befruktning

Rekommendation om enhetlighet i landstingens och regionernas erbjudande av offentlig finansierad assisterad befruktning BESLUTSUNDERLAG 1/4 Ledningsstaben Maria Funk 2016-09-07 Dnr: HSN 2016-363 Hälso- och sjukvårdsnämnden Rekommendation om enhetlighet i landstingens och regionernas erbjudande av offentlig finansierad assisterad

Läs mer

Lokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm

Lokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm Lokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm RFSU Stockholm vill se en ambitiös sexualpolitik i Stockholms stad och län. Vi vill att Stockholms kommun och landsting satsar på det förebyggande arbetet och

Läs mer

Statens Medicinsk-Etiska Råd (Smer)

Statens Medicinsk-Etiska Råd (Smer) Statens Medicinsk-Etiska Råd (Smer) Oberoende kommitté med särskild status, placerad vid Socialdepartementet Rådgivande till riksdag och regering En ledamot från vardera av riksdagspartierna + ordförande

Läs mer

Kommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016

Kommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016 Kommittédirektiv En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada Dir. 2016:9 Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över försäkringen

Läs mer

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) 2014-12-01 LJ 2014/719. Förvaltningsnamn Avsändare

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) 2014-12-01 LJ 2014/719. Förvaltningsnamn Avsändare MISSIV 1(1) 2014-12-01 LJ 2014/719 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Rekommendation om enhetlighet i landstingens och regionernas erbjudande av offentligt finansierad assisterad befruktning

Läs mer

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-15 PVN16-0009-2 Ä R E N D E G Å N G M Ö T E S D A T U M Yttrande

Läs mer

Gode mannens och förvaltarens uppdrag

Gode mannens och förvaltarens uppdrag Gode mannens och förvaltarens uppdrag Ditt uppdrag som god man eller förvaltare Som god man eller förvaltare företräder du en person som behöver hjälp med att sköta sina ekonomiska, juridiska och personliga

Läs mer

Statens Medicinsk- Etiska Råd (Smer)

Statens Medicinsk- Etiska Råd (Smer) Statens Medicinsk- Etiska Råd (Smer) Oberoende kommitté med särskild status, placerad vid Socialdepartementet Rådgivande till riksdag och regering En ledamot från vardera av riksdagspartierna + ordförande

Läs mer

N./. Riksåklagaren angående rån m.m.

N./. Riksåklagaren angående rån m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (10) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 1857-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM N./. Riksåklagaren angående rån m.m. Högsta domstolen har förelagt mig

Läs mer

Barn som far illa Polisens skyldigheter

Barn som far illa Polisens skyldigheter Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 581 Barn som far illa Polisens skyldigheter Hämtat från: http://www.lulea.se/images/18.cbcf80b11c19cd633e800016527/sick_350.png

Läs mer

Rätt att bli förälder eller rätt till föräldrar? en belysning av rättsligt föräldraskap

Rätt att bli förälder eller rätt till föräldrar? en belysning av rättsligt föräldraskap JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Anna Rosqvist Rätt att bli förälder eller rätt till föräldrar? en belysning av rättsligt föräldraskap Examensarbete 20 poäng Handledare Universitetslektor Eva

Läs mer

Rättschefens rättsliga ställningstagande. kraven på pass och klarlagd identitet i ärenden om uppehållstillstånd

Rättschefens rättsliga ställningstagande. kraven på pass och klarlagd identitet i ärenden om uppehållstillstånd 1 (10) Rättslig styrning INSTRUKTION 2010-03-11 RCI 03/2010 Rättschefens rättsliga ställningstagande angående kraven på pass och klarlagd identitet i ärenden om uppehållstillstånd 1. Bakgrund Migrationsöverdomstolen

Läs mer

Rekommendation om enhetlighet i landstingens och regionernas erbjudande av offentlig finansierad assisterad befruktning 1

Rekommendation om enhetlighet i landstingens och regionernas erbjudande av offentlig finansierad assisterad befruktning 1 REKOMMENDATION 2016-05-19 Bilaga 1 Vårt dnr: 16/01938 1 (7) Avdelningen för vård och omsorg Åsa Sandgren Åkerman Rekommendation om enhetlighet i landstingens och regionernas erbjudande av offentlig finansierad

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

555 miljoner mer till vård och omsorg i Blekinge

555 miljoner mer till vård och omsorg i Blekinge 555 miljoner mer till vård och omsorg i Blekinge -Sverigedemokraterna Blekinge, budgetförslag 2015-2017 Skattesatsen för år 2015 får förbli oförändrad. Skatteväxlingen vi tidigare föreslagit får komma

Läs mer

Yttrande om en ny metod för riskbedömning vid fosterdiagnostik

Yttrande om en ny metod för riskbedömning vid fosterdiagnostik 1 2007-09-24 Dnr 08/07 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande om en ny metod för riskbedömning vid fosterdiagnostik Statens medicinsk-etiska råd översänder härmed rubricerade yttrande för Socialdepartementets

Läs mer