CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP AGECAP
|
|
- Sofia Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP AGECAP Multidisciplinär forskning för ett gott och värdefullt liv
2 Innehåll och layout: Pia Gudmundsson (vetenskaplig koordinator), Therese Rydberg (profileringsansvarig), Ingmar Skoog (centrumföreståndare), samt medlemmar i Kommunikationsgruppen inom AgeCap. Tryck: Billes Göteborg, 2015
3 FÖRORD Svensk äldreforskning är historiskt sett främst associerad med Göteborgs universitet. Den första svenska professuren inom klinisk geriatrik gavs till Alvar Svanborg vid Vasa sjukhus startades den ännu idag pågående populationsstudien H70, som senare utökades till longitudinella studier med flera kohorter som ursprungligen var 70 år, den senaste H70-studien inkluderar forskare från medicin, psykologi, sociologi, fysioterapi, neurokemi, arbetsterapi och andra discipliner och drivs nu av forskargruppen EPINEP. Demensforskning i Göteborg startade redan på sent 1940-tal med Patrick Sourander och Hakon Sjögren. På 1970-talet startade forskning inom kliniska uttryck och neurobiologiska mekanismer kopplade till demens, kognitiv nedgång och psykisk hälsa sent i livet, ledd av professor Carl-Gerhard Gottfries. För närvarande utförs världsledande forskning i biokemi kopplat till demens ledd av professor Kaj Blennow och professor Henrik Zetterberg. Det första initiativet till att studera psykologiska aspekter av åldrande togs av Psykologiska institutionen redan på sent 1960-tal. Den första professuren i geropsykologi etablerades 1994 och hålls för närvarande av professor Boo Johansson. Forskning relaterad till arbetsterapi och fysioterapi ledd av professor Synneve Dahlin-Ivanoff involverar interventionsstudier kring hälsopromotion och förebyggande av funktionsnedsättning. Från ett samhällsperspektiv, utförs en omfattande studie av äldre personers levnadsvillkor (PSAE) av professor Björn Halleröd och hans team. Som en heder för äldreforskning i Göteborg, tilldelades universitetet i nationell konkurens ett centrum för åldrande och hälsa (AgeCap) 2013, från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte). AgeCap är ett centrum för samarbeten mellan fem forskargrupper från olika discipliner vid universitetet. Det övergripande målet är att möjliggöra och öka kapabilitet under åldrandet. I denna broschyr beskrivs målet med, samt olika komponenter av, AgeCap i mer detalj. Föreståndare Ingmar Skoog
4
5 Kapabilitet Individens förmåga att utföra handlingar för att nå mål av värde. 1
6 AGECAP AgeCap centrum för åldrande och hälsa är en FORTE*-finansierad centrumbildning vid Göteborgs universitet som startade år Vid invigningen av centret den 14 maj 2014 planterade Ingmar Skoog (föreståndare AgeCap) och Ewa Ställdal (generaldirektör FORTE) AgeCap-eken på Wallinsgatan. *FORTE: Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd 2
7 Övergripande mål Det övergripande målet inom AgeCap är att möjliggöra och öka kapabilitet under åldrandet och hos äldre personer, för att bidra till ökad livskvalitet och delaktighet i samhället. Centret utför multidisciplinära studier och utbildningsaktiviteter genom att sammanföra forskare specialiserade inom medicin, epidemiologi, psykiatri, psykologi, gerontologi, sociologi, ekonomi, arbetsterapi, fysioterapi, socialt arbete, omvårdnad och neurokemi i förenade projekt med fokus på faktorer som bestämmer stabilitet och förändring av kapabilitet hos äldre medborgare. Forskningssamarbete AgeCap är ett forskningscentrum för samarbete mellan fem forskargrupper från olika discipliner vid Göteborgs universitet: NEUROCHEM LEXLIV FRESH ADA-GERO EPINEP Neurochemical Pathophysiology and Diagnostics Labour Market Exit and Living Conditions in Old Age Frail Elderly Support Research Group Adult Development and Ageing Neuropsychiatric Epidemiology 3
8 FORSKARGRUPPER De fem forskargruppsledarna inom AgeCap: NEUROCHEM LEXLIV FRESH ADA-GERO EPINEP Kaj Blennow Björn Halleröd Synneve Dahlin-Ivanoff Boo Johansson Ingmar Skoog (föreståndare) 4
9 Sahlgrenska akademin Neurochemical Pathophysiology and Diagnostics NEUROCHEM Forskargruppsledare: Kaj Blennow NEUROCHEM studerar biomarkörer för olika processer i hjärnan med syfte att undersöka den biokemiska effekten av nya läkemedel samt för att studera hjärnsjukdomar så som Alzheimers sjukdom. 5
10 Handelshögskolan/Samhällsvetenskapliga fakulteten Labour Market Exit and Living Conditions in Old Age LEXLIV Forskargruppsledare: Björn Halleröd LEXLIV studerar faktorer som påverkar individers möjlighet till ett långt arbetsliv samt analyserar välfärdskonsekvenser av den generellt mer flexibla och uppskjutna pensionsåldern. 6
11 Sahlgrenska akademin/samhällsvetenskapliga fakulteten Frail Elderly Support Research Group FRESH Forskargruppsledare: Synneve Dahlin-Ivanoff FRESH studerar begreppet skörhet i relation till äldre personer samt vilken effekt multiprofessionella och multidimensionella interventioner har på möjligheterna att åldras väl hemma. 7
12 Samhällsvetenskapliga fakulteten Adult Development and Aging ADA-Gero Forskargruppsledare: Boo Johansson ADA-Gero har en multidisciplinär ansats för att studera åldrande och utveckling hos äldre vuxna där genetiska, hälsorelaterade och sociokulturella faktorer relateras till kognitiv och emotionell hälsa. 8
13 Sahlgrenska akademin Neuropsychiatric Epidemiology EPINEP Forskargruppsledare: Ingmar Skoog EPINEP studerar demens och andra psykiska sjukdomar hos äldre vuxna och dess relation till faktorer som somatisk sjukdom, funktionsnedsättning, sekulära trender, neurobiologi och genetik, i Populationsstudierna i Göteborg. 9
14 SYFTE OCH TEORI Det övergripande syftet med AgeCap är att förstå kapabilitet under åldrandet och hos äldre personer. Kapabilitet är, enligt Nobel Laureate Amartya Sen*, individens förmåga att utföra handlingar för att nå mål han eller hon har anledning att värdesätta. Vad en person kan och inte kan göra begränsas vid varje given tidpunkt av de tillgängliga resurser hon har tillgång till samt hennes förmåga att överföra tillgängliga resurser till önskvärda mål. Exempel på sådana mål som de flesta människor har anledning att värdesätta är att ha en god hälsa, ha möjlighet att interagera med vänner och familj, eller att förbli oberoende. Centralt i Sens idé är att även om två personer har tillgång till samma resurser har de nödvändigtvis inte samma kapabilitet att nå sina mål. Det övergripande syftet med AgeCap är att förstå kapabilitet under åldrandet och hos äldre personer, inklusive faktorer som bestämmer stabilitet och förändring. Dessa centrala faktorer (resurser) bestämmer personers generella levnadsvillkor och inträffar redan från fosterstadiet till sent i livet. Resurser tillgängliga för en individ kan kategoriseras på tre huvudnivåer; MAKRONIVÅ (samhällsnivå), MESONIVÅ (gruppnivå) och MIKRONIVÅ (individnivå), enligt figuren på s. 11. På MAKRONIVÅ finns lagar och regleringar som påverkar pension, social säkerhet, arbetsmarknad, hem- och hälsovård, samt organisation och kostnader knutna till dessa. Individens kapabilitet påverkas även av fördomar och stereotypa uppfattningar relaterat till åldrande, samt omständigheter kopplade till den generation man tillhör och till den samtid man lever i. 10
15 MAKRONIVÅ MESONIVÅ MIKRONIVÅ ÅLDERSEFFEKT PERIODEFFEKT KOHORTEFFEKT På MESONIVÅ finner vi det dagliga livets sammanhang såsom familjeliv, relationer, sociala nätverk, mötet med hälso- och sjukvård samt för de unga äldre - arbetsplatsen. Vad en individ kan och föredrar att göra är beroende av tillgängliga möjligheter och befintliga begränsningar. På MIKRONIVÅ finner vi hela raden av samlade omständigheter som möjliggör och begränsar äldre personers kapabilitet. Mikronivån är en bred kategori som innefattar exempelvis genetiska anlag, personlighet, fysisk-, psykisk- och social hälsa, livsstil, kognitiv funktion, neurobiologi, psykosociala- och socioekonomiska faktorer, individuella preferenser, utbildning samt arbetsförmåga. Balansen och den relativa vikten av varje blå område varierar mellan individer beroende på effekter av ÅLDER, TIDSPERIOD och FÖDELSEKOHORT. * Sen A. The idea of justice. Cambridge: Belknap Press of Harvard University Press
16 Ovan nämnda faktorer formar tillsammans ett komplext och dynamiskt mönster i förhållande till kapabilitet. Hälsa är till exempel inte enbart ett önskvärt mål utan även en central resurs. En viktig aspekt av kapabilitetsansatsen är att den inkluderar preferenser, vad personer har anledning att värdesätta, vilket är väsentligt både om vi vill förstå individuella handlingar och faktorer som främjar äldre personers välmående. Tidigare äldreforskning har mestadels fokuserat på MIKRONIVÅ, med mindre hänsyn till andra omständigheter. En individs förmåga att leva det liv han/hon har anledning att värdera är dock beroende av faktorer på alla tre nivåer under hela livsspannet. Genom samarbete i förenade projekt kommer AgeCap främja kunskap om äldre personers kapabilitet på samtliga tre nivåer, för att möjliggöra en god livskvalitet och delaktighet i samhället livet ut. 12
17 ORGANISATION AgeCap har sin hemvist vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Koordinering och administrering inom centret sker från Wallinsgatan 6 i Mölndal, där gemensamma lokaler för centret tillhandahålls. Föreståndare Ingmar Skoog Vetenskaplig koordinator Pia Gudmundsson Administrativ koordinator Tina Jacobsson AgeCap Greenhouse Styrgrupp Vetenskapligt råd Internationell rådande styrelse Kommunikationsgrupp Administration Undersökningsenhet 13
18 Styrgrupp Styrgruppen är ytterst ansvarig för att kommunikation, samverkan och utbildning inom AgeCap fungerar tillfredställande. Styrgruppen ansvarar även för att se till att kommunikationsgruppen följer den externa kommunikationsplanen. Vidare ska styrgruppen utforma en verksamhetsplan och budget, framställa en årsberättelse, samt sammanträda sex gånger per år. Styrgruppen består av följande ledamöter från Göteborgs universitet: Forskargruppsledare Kaj Blennow, professor i neurokemi (NEUROCHEM) Björn Halleröd, professor i sociologi (LEXLIV) Synneve Dahlin-Ivanoff, professor i arbetsterapi (FRESH) Boo Johansson, professor i geropsykologi (ADA-Gero) Ingmar Skoog, förest./ordförande, professor i psykiatri (EPINEP) Representanter från AgeCap Greenhouse Hanna Falk, forskare (EPINEP) Susanne Gustafsson, forskare (FRESH) Adjungerade medlemmar Agneta Holmäng, professor i fysiologi, prefekt (inst för neurovetenskap och fysiologi) Ann-Marie Wennberg-Larkö, professor i dermatologi (områdeschef SU) Tina Jacobsson, administrativ koordinator (EPINEP) Pia Gudmundsson, forskare och vetenskaplig koordinator (EPINEP) 14
19 Kaj Blennow Boo Johansson Björn Halleröd Ingmar Skoog Susanne Gustafsson Agneta Holmäng Tina Jacobsson Pia Gudmundsson Synneve Dahlin-Ivanoff Hanna Falk Ann-Marie WennbergLarkö 15
20 Vetenskapligt råd Det vetenskapliga rådet planerar och initierar forskningssamarbeten inom AgeCap. Sammanträden sker fyra gånger per år. Det vetenskapliga rådet består av följande medlemmar: NEUROCHEM Kaj Blennow, forskningsledare, professor i neurokemi Henrik Zetterberg, professor i neurokemi LEXLIV Björn Halleröd, forskningsledare, professor i sociologi Ewa Wikström, docent i företagsekonomi FRESH Synneve Dahlin-Ivanoff, forskningsledare, professor i arbetsterapi Anna Dunér, docent i socialt arbete Susanne Gustafsson, forskare (AgeCap Greenhouse) ADA-GERO Boo Johansson, forskningsledare, professor i geropsykologi Linda Hassing, professor i psykologi EPINEP Ingmar Skoog, föreståndare, forskningsledare, professor i psykiatri Margda Waern, professor i psykiatri Hanna Falk, forskare (AgeCap Greenhouse) Pia Gudmundsson, forskare och vetenskaplig koordinator 16
21 Kaj Blennow Henrik Zetterberg Björn Halleröd Ewa Wikström Synneve Dahlin-Ivanoff Anna Dunér Susanne Gustafsson Boo Johansson Linda Hassing Ingmar Skoog Margda Waern Hanna Falk Pia Gudmundsson 17
22 AgeCap Greenhouse Ett av målen inom AgeCap är att fostra juniora forskare i multidisciplinär forskning. För att möjliggöra detta och för att juniora forskare ska kunna påverka den framtida riktningen inom centret har en speciell grupp för doktorander och forskare innan docentur, AgeCap Greenhouse, skapats. Detta är en plattform för juniora forskare inom AgeCap att finna stöd och samarbeten. AgeCap Greenhouse sammanträder fyra gånger per år och har två representanter i det vetenskapliga rådet. 18
23 Kommunikationsgrupp Kommunikationsgruppen är ansvarig för all intern och extern kommunikation och säkerställer att våra forskningsresultat når allmänhet, äldreorganisationer samt äldreomsorg och hälso- & sjukvård. En viktig uppgift är att identifiera kunskapsluckor genom kontinuerlig dialog med allmänhet och intressenter. Kommunikationsgruppen anordnar även tvärvetenskapliga seminarier och utbildningsprogram. Madeleine Mellqvist Fässberg, forskare (EPINEP) Helena Hörder, forskare (EPINEP), Pia Gudmundsson, ordf., forskare, vetenskaplig koordinator (EPINEP) Therese Rydberg, doktorand, profileringsansvarig (EPINEP) Magnus Lindwall, Docent (ADA-Gero) Greta Häggblom-Kronlöf, forskare (FRESH) Thomas Marlow, webbansvarig (EPINEP) Caroline Hasselgren, doktorand (LEXLIV) Kina Höglund (ej på bild), forskare (NEUROCHEM) 19
24 Internationell rådande styrelse AgeCap har en internationell rådgivande styrelse som sammanträder en gång per år för att se över utvecklingen av centret samt ge råd angående framtida riktningar. Medlemmarna inkluderar fem internationella forskare från olika discipliner: Robert Stewart, professor i psykiatrisk epidemiologi & klinisk informatik, King s College London Clare Hocking, professor i aktivitetsvetenskap, Auckland University of Technology Denis Gerstorf, professor i utvecklingspsykologi, Humboldt-Universitetet Berlin David Gordon, professor i sociologi, Bristol University Nick Fox, professor i neurologi, University College London Årsmöte 2014 med den internationella rådande styrelsen. Från bakre raden: Björn Halleröd, Boo Johansson, Ingmar Skoog, Synneve Dahlin-Ivanoff, David Gordon, Robert Stewart, Nick Fox, Clare Hocking, Kaj Blennow, och Denis Gerstorf. 20
25 STUDIER INOM AGECAP AgeCap har unik tillgång till stora databaser som tillåter oss att fullfölja det beskrivna forskningsprogrammet. En stor del av vår data är longitudinell och insamlad över en lång tidsperiod samt innehåller information om individer från medelålder och framåt. Vi har även data från stora urval av vår allra äldsta grupp i befolkningen. Våra databaser är breda nog att studera samtliga forskningsområden och djupa nog att tillhandahålla omfattande information relaterat till varje område. Tillgängliga databaser och populationer presenteras kort nedan. Populationsstudierna i Göteborg Kvinnoundersökningen (KVUS) startade 1968 (n=1462) med syfte att longitudinellt studera hälsorelaterade faktorer hos kvinnor i åldrarna Uppföljningar har gjorts under mer än fyra decennier. H70-studierna startade 1971 med syfte att studera hälsorelaterade faktorer hos 70-åringa kvinnor och män (undersökta kohorter: , , , 1922, 1930 och 1944, inklusive uppföljningar). H85 startade 1986 med syfte att studera hälsorelaterade faktorer hos 85-åringar (undersökta kohorter: , , samt 1930, inklusive uppföljningar). 95+ startade 1996 med syfte att studera hälsorelaterade faktorer hos vår äldsta grupp i befolkningen (n=ca 950, inklusive uppföljningar). Sahlgrenska Suicidstudier I Sahlgrenska suicidstudier, som startade år 2000, studeras riskfaktorer för suicidalt beteende hos äldre. Här ingår förutom populationsstudier och registerstudier även kliniska studier. Personer (70+) som vårdats på sjukhus i samband med suicidförsök har deltagit i en prospektiv studie (n=103). För närvarande pågår en studie där instrument för bedömning av suicidrisk testas i samband med akut psykiatriskt omhändertagande. Panelundersökningen av åldrande och de äldre (PSAE) PSAE startade 2002 med syfte att longitudinellt studera olika faser av åldrande från levnadsförhållande bland äldre arbetskraft, vägen från arbete till pensionering, social integrering, familjerelationer, hälsoutveckling samt behov av hjälp och omvårdnad bland de allra äldsta. 21
26 Origins of variance in the oldest old (OCTO-Twin) OCTO-twin startade 1991 och var den första stora populationsbaserade longitudinella studien av tvillingar inom de äldsta äldre, vars syfte var att undersöka om genetiska faktorers påverkan minskade, ökade eller fortsatte vara densamma för olika aspekter av beteenden. Interventionsstudier för äldre personer Äldre personer i riskzonen inkluderade hemmaboende individer >80 år vid risk att bli sköra (n=459). Livslots Angered bygger på resultat från ovanstående studie och riktades till individer >70 år födda i Finland och västra Balkan (n=130). Vårdkedjestudien syftade till att upprätta en sammanhängande vårdkedja för sköra äldre patienter främst 80 år från akutmottagning till det egna hemmet (n=161). Från interventionsstudie (RCT) till fullskalig implementeringsforskning är ett program baserat på resultat från ovanstående studie och inkluderar sköra hemmaboende individer >75 år (n=80). The Health, Aging and Retirement Transitions in Sweden (HEARTS) HEARTS-studien är ett longitudinellt forskningsprogram om övergång från arbete till pensionering och effekten på psykologisk hälsa, inklusive flera aspekter av välmående och kognition. HEARTS baseras på en longitudinell design som gör det möjligt att undersöka stabilitet och förändring av psykologisk hälsa över tid. Ett representativt, populationsbaserat urval av individer mellan 60 och 66 år bjöds in till att delta i studien (n=15.000). Första mätningen skedde under våren 2015 med ett web-baserat frågeformulär. Uppföljningar kommer att ske kontinuerligt under flera års tid. 22
27 KONTAKTINFORMATION AgeCap Wallinsgatan Mölndal Tel: Centrumföreståndare Ingmar Skoog ingmar.skoog@neuro.gu.se Tel: Vetenskaplig koordinator Pia Gudmundsson pia.gudmundsson@neuro.gu.se Tel: Administrativ koordinator Tina Jacobsson tina.jacobsson@neuro.gu.se Tel: Hemsida 23
28
Hur levnadsvanor och samhällets strukturer påverkar åldrandet Ett historiskt perspektiv från H70-studien och hur det ser ut idag
Hur levnadsvanor och samhällets strukturer påverkar åldrandet Ett historiskt perspektiv från H70-studien och hur det ser ut idag Rapport från Centrum för hälsa och åldrande AgeCap Ingmar Skoog, professor
Läs merDET NYA ÅLDRANDET - Dagens pensionär är en annan än gårdagens
DET NYA ÅLDRANDET - Dagens pensionär är en annan än gårdagens Hanna Falk, fil.dr, leg.ssk Sahlgrenska akademin vid GÖTEBORGS UNIVERSITET FORSKARE Eva Billstedt Anne Börjesson-Hanson Hanna Falk Kerstin
Läs merDet nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år
Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år Ingmar Skoog Föreståndare för AGECAP Centrum i Göteborg Neuropsykiatrisk Epidemiologi Institutionen för Klinisk Neurovetenskap och
Läs merÄldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!
Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma! Susanne Gustafsson 2013-09-09 Hälsofrämjande åtgärder syftar till att möjliggöra en förändring av ett beteende
Läs merJämlikhet i hälsa och vård på lika villkor
Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas
Läs merCentrum för åldrande och hälsa - AgeCap.
Centrum för åldrande och hälsa - AgeCap AgeCap centrum för åldrande och hälsa är en FORTEfinansierad centrumbildning vid Göteborgs universitet som startade hösten 2013. ÖVERGRIPANDE MÅL: Studera och möjliggöra
Läs merFAS utlyser centrumstöd inom området åldrande och hälsa
FAS utlyser centrumstöd inom området åldrande och hälsa Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap stödjer forskning med hög relevans för de samhällsutmaningar som berör hälsa, arbetsliv och välfärd
Läs merJämlik hälsa och vård
Foto: Clifford Shirley Välkommen till den 14:e nationella konferensen för nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Jämlik hälsa och vård det goda mötet som nyckel till framgång Västerås 19-20 mars
Läs merCENTRE FOR AGEING AND HEALTH - AGECAP VÄLKOMNA TILL FÖRSTA MÖTET MED AGECAPS REFERENSGRUPP 2017
CENTRE FOR AGEING AND HEALTH - AGECAP VÄLKOMNA TILL FÖRSTA MÖTET MED AGECAPS REFERENSGRUPP 2017 Centrum för åldrande och hälsa - AgeCap BESKRIVNING AV CENTRUMET AgeCap centrum för åldrande och hälsa är
Läs merVad är ett gott åldrande?
Vad är ett gott åldrande?.. en from förhoppning eller.. ett realistiskt scenario Åldrande Komplext samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala processer som påverkar individens överlevnad och funktionella
Läs merCERA medlemsbrev oktober 2017
CERA medlemsbrev oktober 2017 Den 22 september arrangerades ett forskarmingel för CERA medlemmar och andra intresserade. Varmt tack till er alla som kom och bidrog till en kreativ och stimulerande diskussion
Läs merProjektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte
Projektplan: Föräldrastöd små barn Sammanfattning Projektets avser att nå så stor andel som möjligt av alla föräldrar till barn i åldern 2 till 4 år i en stadsdel, Angered, i Göteborg med ett erbjudande
Läs merUtblick Sverige i en internationell jämförelse
Utblick Sverige i en internationell jämförelse I dagens globaliserade värld spelar jämförelser mellan länder en allt mer framträdande roll. Vad är det till exempel som gör att människor i vissa länder
Läs merFörsämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet
Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete
Läs merSamsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella
Läs merDet tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN
YTTERSTA ANSVARET Det tredelade föräldrasystemet PRAKTISKA EMOTIONELLA VÅRDEN Familjehem/ Institution SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 VÅRDNAD EMOTIONELL RELATIONEN 2 Forskningsområdet Det tredelade föräldraskapet
Läs merRiskfaktorer för fysisk barnmisshandel
Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel - Vad har vi för nytta av forskningsresultat om risker? - Hur kan kunskapen användas i arbetet med de utsatta barnen? Eva-Maria Annerbäck FoU-centrum/Centre for Clinical
Läs merDagens pensionär och det nya åldrandet Erfarenheter från H70 i Göteborg
Dagens pensionär och det nya åldrandet Erfarenheter från H70 i Göteborg Hanna Falk, leg.sjuksköterska, fil.dr. Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
Läs merBranschråd, fredagen den 23 mars 2012, Hässlö Värdshus
1 (5) MINNESANTECKNINGAR Branschråd, fredagen den 23 mars 2012, Hässlö Värdshus Närvarande: Representanter för Branschrådet Vård i Sörmland respektive Branschrådet Vård i Västmanland, enligt lista. Ordförande
Läs merBo von Schèele, fil dr, professor Stress Medicine AB, www.stressmedicin.se Institutet för Psykofysiologisk Beteende Medicin, ipbm.
, 1996, 2015, Bo von Schèele, Stress Medicine AB (1/7-96 & 10/1-15) Patienten som en aktiv, utbildad, kompetent resurs i sin egen rehabilitering: En psykofysiologisk beteendemedicinsk manual som bygger
Läs merJämställdhetsplan - institutionen för Klinisk Mikrobiologi
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för klinisk mikrobiologi Jämställdhetsplan - institutionen för Klinisk Mikrobiologi A. Uppföljning av föregående års jämställdhetsplan Mål 2007 Vid institutionen ska ingen
Läs merCentrala etikprövningsnämnd en Sid 1 (2)
Centrala etikprövningsnämnd en Sid 1 (2) * C E N T R A L E T H I C A L REVIEW B O A R D BESLUT 2012-07-02 Dnr O 19-2012 SÖKANDE FORSKNINGSHUVUDMAN Lunds universitet Institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merUppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.
För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka
Läs merlärande Rum för lärande vid Umeå universitet
Rum för vid Umeå universitet det finns ett växande intresse för rummets betydelse för i högre utbildning. Det har länge varit ett område som inte rönt så mycket uppmärksamhet då utbildningsverksamheten
Läs merKommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015
Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Margareta Kristenson, docent/överläkare, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska Nätverket Hälsofrämjande
Läs merIdéefterlysning 2011 Inbjudan och information
Idéefterlysning 2011 Inbjudan och information Vi vill förändra vården vill du hjälpa till? Vårdalstiftelsen vill pröva ett nytt sätt för att identifiera samhällsrelevant och nytänkande forskning som bidrar
Läs merUtvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande
Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande Xinxin Guo Forskar-AT 2010-08-30 1 Bakgrund Forskning är grunden för medicinsk utveckling. Det är därför viktigt att rekrytera forskare, särskilt
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Läs merPage 1 of 6 Utbildningsplan Arbetskopia Uttagen: Magisterprogram i arbetsliv och hälsa 60 högskolepoäng Programkod: VAALH Fastställd: 2011-10-28 Fastställd av: Medicinska fakultetens fakultetsnämnd Senast
Läs merStödjande miljöer för en åldrande befolkning
Stödjande miljöer för en åldrande befolkning Centre for Ageing and Supportive Environments Professor Susanne Iwarsson, koordinator Miljöinriktad gerontologi Arbetsterapi & sjukgymnastik Trafikplanering,
Läs merLinnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad
Läs merVision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Läs merEtt svenskt program för forskning om kvinnors hälsa
Ett svenskt program för forskning om kvinnors hälsa Presentation vid Nasjonal konferanse om forskning og kvinnehelse, 17 sept 2008, Oslo Inger Jonsson Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
Läs merArbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med
Läs merLaholmsnämnden Bokslut 2010
Laholmsnämnden Bokslut 2010 Bokslut Laholmsnämnden LNLHM110014 Ledamöter Margareta Bengtsson (M), ordf. Thomas Jönsson (M) Angela Magnusson (M) Annalena Emilsson (C) Monica Yngvesson (S), v ordf. Villemo
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger
Läs merUtsatt för tortyr. att möta och rehabilitera traumatiserade flyktingar. Tuire Toivanen & Susanna Toivanen
Utsatt för tortyr att möta och rehabilitera traumatiserade flyktingar Tuire Toivanen & Susanna Toivanen Innehåll Förord Tortyr är ett möte med döden...5 Författarpresentation...7 Inledning...9 Hur märker
Läs merUtbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng
= G 217 47 13/06 Utbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Physiotherapy Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelsen 2006-11-24 Reviderad av dekanus 2010-09-29 1. Beslut om
Läs merBETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET
STRATEGISK AGENDA 2015 2018 1 2 HÄLSAAR BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET IVVÄLFÄRDHÄ VHÄLSAVÄ BETS S Vision och strategier för Fortes verksamhet inom hälsa, arbets liv och välfärd 2015 2018 Forte arbetar på uppdrag
Läs merVård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar
Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och omsorgsarbete 1, 200 poäng, Kurskod: VÅRVÅR01 Centrala begrepp, till exempel vård och omsorg, omvårdnad och socialt arbete. Hygien, till exempel
Läs merSvar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt
1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig
Läs mer2016-01-01 2016-12-31
1 (6) Avtalsnummer: 55807407 Dnr: HSN 2015-708 Överenskommelse mellan Region Östergötland, Hälso- och sjukvårdsnämnden och Centrum för Hälso- och Vårdutveckling 2016-01-01 2016-12-31 2 (6) Avtalsnummer:
Läs merKognition i aktivitet
Kognition i aktivitet Ann Björkdahl Leg Arbetsterapeut, Docent 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Arbetsterapi och Fysioterapi, Rehabiliteringsmedicin 2 Ersta Sköndal Högskola, Campus Bräcke 3 Sahlgrenska
Läs merArbets- och miljömedicin
Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merBrukarundersökning inom boende LSS
SAMMANSTÄLLNING Brukarundersökning inom boende LSS Resultat av 2015 år undersökning Carolina Klockmo KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet; FoU Västernorrland Järnvägsgatan 2 871 45 Härnösand
Läs merLångtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström
Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad
Läs merRiskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi
Riskbruk, missbruk och beroende Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Vision Att fortbildningen ger en orientering om hur missbrukspsykologi kan tillämpas i det kliniska/praktiska arbetet med
Läs merBurnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri
Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara
Läs merAppendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel
Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och
Läs merUtbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng
Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,
Läs merMagisterprogram i arbetsliv och hälsa, 60 högskolepoäng
Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet, 901 87 Umeå http://www.phmed.umu.se/ Dnr 503-2714-10 Datum 2010-11-14 Sid 1 (8) Magisterprogram i arbetsliv och hälsa, 60 högskolepoäng
Läs merSjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död
7 Delrapport 7 i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död Ellenor Mittendorfer Rutz Linnea
Läs merBYGGA FÖR LIVSKVALITET
BYGGA FÖR LIVSKVALITET Samvekan med människor i centrum Ge en referensram för hur begreppen folkhälsa, jämlikhet, social hållbarhet och en hållbar utveckling hänger ihop. Anna Balkfors, utvecklingsstrateg
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merArbetsmiljöpolicy. Institutionen för medicin, Karolinska Huddinge
Arbetsmiljöpolicy Institutionen för medicin, Karolinska Huddinge Målsättning En atmosfär av delaktighet skall råda hos både personal, forskare, gästforskare och studenter. Institutionens strävan är att
Läs merMinnesanteckningar - Samverkansrådet för psykisk hälsa, förstärkt med ordförandena i de psykiatriska råden
1 Minnesanteckningar - Samverkansrådet för psykisk hälsa, förstärkt med ordförandena i de psykiatriska råden Dag: 2009-04-29 Tid: 9:30 16:00 Plats: Pulsen, Borås Närvarande Bengt-Arne Andersson, Södra
Läs merÖverenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också
Läs merSömnproblematik, stress och behandling
Succé nytt datum! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom ohälsa sömn KBT behandling vid sömnproblem!
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merGeriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merAllas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne
Allas delaktighet i samhället Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Detta program är styrande för Region Skånes funktionshinderspolitik. Alla verksamheter inom Region Skåne,
Läs merFöredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se
Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number
Läs merRemissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.
Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att
Läs merRevisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd
Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier*
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merPROTOKOLL Avdelning 1, medicin Sammanträdesdatum 2015-10-07
1(5) PROTOKOLL Avdelning 1, medicin Sammanträdesdatum 2015-10-07 NÄRVARANDE Ordförande Erik Lempert, f.d. lagman Ledamöter med vetenskaplig kompetens Jan-Erik Broman, psykiatri Greta Edelstam, obstetrik
Läs merStockholms läns sjukvårdsområde
Stockholms läns sjukvårdsområde Hälso- och sjukvård i landstingets regi Erja Lempinen innehåll En vård nära befolkningen 1 Vårt uppdrag och filosofi 2 Välkommen till våra verksamheter 4 Primärvård 4 Barn-
Läs merSamarbetet inom forskningen ökar
VETENSKAP & KLINIK Studie av odontologisk vetenskaplig produktion Samarbetet inom forskningen ökar Gunilla Klingberg doc, Avd för pedodonti, Inst för odontologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet,
Läs merProjektplan hälsosamt åldrande 2014
Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting
Läs mer2012-04-17. Partsgemensamt arbete om AT-läkares löneprocess
2012-04-17 Partsgemensamt arbete om AT-läkares löneprocess Sveriges läkarförbund 2012-04-17 Arbetsliv och juridik Sveriges läkarförbund Box 5610, 114 86 Stockholm Telefon: 08-790 33 00 E-post: info@slf.se
Läs merKan man designa en personcentrerad miljö?
Kan man designa en personcentrerad miljö? Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Vårdmiljö, vård och omvårdnad
Läs merDet blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet
Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet -äldre personers tankar och erfarenheter av projektet Formkontroll för äldre Helena Hörder,
Läs merFörändringskonceptens bakgrund
Förändringskonceptens bakgrund De 11 Förändringskoncepten baseras på empirisk forskning (evidens) om risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende i barndomen, samt om av vad som fungerar i termer
Läs merNYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN
Missa inte vårens missbrukskonferens! Nu genomför SIPU för tredje gången den mycket uppskattade konferensen om Socialstyrelsens nya riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Du har nu återigen möjlighet
Läs merSahlgrenska akademin: Kurs i Psykiatri 18/4 2016 2/6 2016 Vecka 16 / Kursvecka 1
Sahlgrenska akademin: Kurs i Psykiatri 18/4 2016 2/6 2016 Vecka 16 / Kursvecka 1 = obligatoriskt moment er:, Vita stråket 12, 1 tr upp Måndag 18/4 Tisdag 19/4 Onsdag 20/4 Torsdag 21/4 Fredag 22/4 8:30-9:30
Läs merANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET
Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter
Läs merFunktionshinder, livslopp och åldrande
Funktionshinder, livslopp och åldrande Professor Eva Jeppsson Grassman (eva.jeppsson-grassman@liu.se) National Institute for the Study of Ageing and Later Life, Linköpings Universitet Frågor som kommer
Läs merFakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi
Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut
Läs merFAS utlyser seniorforskarbidrag inom området vårdforskning
2013-02-12 FAS utlyser seniorforskarbidrag inom området vårdforskning Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning som rör de samhällsutmaningar som
Läs merKonferens om anhörigas roll i vård och omsorg
Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg Katrineholm 29/1 2016 Betydelsefulla stödinsatser och bemötande till anhöriga Blandade Lärande Nätverk en metod att utveckla stödet till anhöriga/närstående
Läs merMEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014
MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 Medborgarpanelens upplevelse av hälso- och sjukvårdens tjänster på webben. Arbetsmaterial 2014-0-23 Handläggare Ove Granholm 2014-0-23 2(7) Undersökning nummer 2 är slutförd.
Läs merGenusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro
Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Kumulativ incidens (%) sjukfrånvaro med psykiatriska
Läs merÖverenskommelser HSN-SON Syfte
Överenskommelser HSN-SON Syfte Den enskilde ska möta en väl fungerande vård och omsorg, integrerade organisationer och att resurserna utnyttjas effektivt. Patienter/brukare ska inte falla mellan stolarna
Läs merUtvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne
Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden
Läs merSida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd
Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många
Läs merSjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap
Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sjukfrånvaro samt sjukoch aktivitetsersättning (f.d. förtidspension) är
Läs merEpidemiologi 2. Ragnar Westerling
Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie
Läs merMagisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning, 60 högskolepoäng
Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: GGV01 Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) with focus on Evaluation and Organizational Management,
Läs merRegionala Noden Uppsala-Örebro för Samordning av Kliniska Studier. Verksamhetsberättelse 2015 17 februari 2016
1 Regionala Noden Uppsala-Örebro för Samordning av Kliniska Studier Verksamhetsberättelse 2015 17 februari 2016 2 Innehållsförteckning: Bakgrund 3 Aktiviteter 2015 5 - Möten 5 - Föreslagen infrastruktur
Läs merLandrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1
Landrapport Sverige Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv Landrapport Sverige 1 Sverige Denna publikation har tagits fram med ekonomiskt stöd från Europeiska unionens Daphneprogram. Ulla
Läs merUtreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt samordningsförbund.
Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-06-30 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2015:292 20901 Kommunstyrelsen Utreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt
Läs mer2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster
ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten
Läs merSka du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall?
UppStART Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall? Det tar några minuter och kan ge forskningen enorma möjligheter till att förbättra
Läs merÖvervikt och fetma 2016
Övervikt och fetma 2016 kunskap, vård och behandling kunskap utveckling inspiration Aktuell forskning om övervikt och fetma vad är det senast sagda gällande risker, genetisk känslighet och behandlingsmetoder?
Läs merInventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013
Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär
Läs merHandlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015
Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet
Läs merMedborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By
Medborgarförslag Till Östermalms stadsdelsnämnd 2014-06-11 Från By Per-Ola Larsson Page 1 of 4 REGERINGEN PUBLICERADE FÖLJANDE TEXT PÅ SIN HEMSIDA DEN 4 JUNI 2014 Ny studie att drabbas av depression i
Läs merEarly Intervention Institute. Här formas det framtida stödet för barn med funktionsnedsättningar. i Ryssland
Early Intervention Institute Här formas det framtida stödet för barn med funktionsnedsättningar i Ryssland Uppbyggnad av hjälpmedelsverksamhet och habilitering för barn på Early Intervention Institute
Läs mer