Mobila lösningar för internt bruk i verksamheter. Mobile solutions for internal use in organizations

Transkript

1 Mobila lösningar för internt bruk i verksamheter Vad påverkar intresset eller beslutet att införa detta mobila IT-stöd? Mobile solutions for internal use in organizations What affects the interest or the decision to introduce this mobile technology? Christoffer Berglund Robin Engström Handledare: Linda Askenäs Vårterminen 2012 Kandidatuppsats Systemvetenskapliga programmet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

2 Sammanfattning I dagens företagsvärld finns tydliga indikationer som tyder på att företag och dess anställda arbetar mer rörligt och i större utsträckning bortanför den stationära kontorsplatsen. Med mobila enheter och dess innefattande lösningar finns många fördelaktiga faktorer som kan bistå med stöd för att tillgodose de ökade kraven på att kunna arbeta oavsett var och när. Anammandet av detta mobila IT-stöd har dock visat sig tämligen lågt. Studiens syfte har varit att beskriva och skapa förståelse för vad som påverkar verksamheters intresse eller beslut att införa mobila lösningar för internt bruk. För att besvara syftet har vi genomfört empiriska studier genom intervjuer med fem företag, där dessa i stor utsträckning är verksamma inom olika miljöer och med skilda sätt att arbeta. Enkäter har även skickats ut för att erhålla ytterligare åsikter om vad som påverkar intresset eller beslutet. Genomförd studie har påvisat en rad olika möjligheter, risker och hinder som påverkar företags intresse eller beslut att införa mobila lösningar. Hantera oförutsedda händelser oavsett tid och plats, inmatning av information oavsett tid och plats samt ökad kontroll och styrning baserat på anställdas användning oavsett tid och plats har visat sig vara orsaker som påverkar intresset eller beslutet på ett övergripande plan. Direkt åtkomst till information oavsett tid och plats, minskat dubbelarbete och tidsbesparingar är faktorer som framkommit ha betydande inverkan på vad som skapar värde för verksamheter och mer specifikt ingående förklarar vad intresset eller beslutet påverkas av. Anledningar till vad som motverkar kunders syn på värdeskapande har, i viss omfattning, osäkerhet om hur mobila lösningar kan bidra med nytta framträtt ur mängden. I övrigt har motverkande anledningar skiljt sig mellan berörda företag i denna studie.

3 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Problemformulering Syfte Frågeställningar Målgrupp Avgränsningar Referenshantering Metod Ansats Angreppssätt Reliabilitet och validitet Forskningsstrategi Kvalitativ metod Kvantitativ metod Litteraturgenomgång Förförståelse för ämnet Analysmetod Teoretisk referensram Mobila enheter Smart telefon PDA Surfplatta Mobila företagslösningar Typer av mobila företagslösningar Mobilitet Resande Besökande Vandrande Påverkande faktorer Värdeskapande... 21

4 3.4.2 Motverkande Empiri Grossistverksamhet AB Infranord JVAB Logistikföretag AB Trelleborg Automotive Kalmar AB Enkätstudie Analys & diskussion Mobilitet Mobila lösningar Värdeskapande faktorer Andra intressanta iakttagelser relaterat till värdeskapande Motverkande faktorer Andra intressanta iakttagelser relaterat till motverkande Slutsats Vilka faktorer påverkar verksamheters intresse eller beslut att införa mobila lösningar? Vilka värdeskapande faktorer i form av möjligheter påverkar intresset eller beslutet? Vilka motverkande faktorer i form av risker och hinder påverkar intresset eller beslutet? Egna reflektioner Referenser Bilaga 1. Enkätfrågor: Värdeskapande faktorer Bilaga 2. Enkätfrågor: Motverkande faktorer

5 Figurer Figur 1. Mobil lösning hos Grossistverksamhet AB för åtkomst till verksamhetens CRM-system Figur 2. Nuvarande och önskat tillvägagångssätt hos Infranord för rapportering av prognoser till slutkund Figur 3. Mobil lösning hos JVAB för att kunna tillgå ritningar och fakturor Figur 4. Mobil lösning hos Logistikföretag AB för kvittens av mottaget gods Figur 5. Enkätrespondenternas rangordning av värdeskapande faktorer Figur 6. Enkätrespondenternas rangordning av motverkande faktorer Figur 7. Övergripande orsaker som påverkar företags intresse eller beslut att införa mobila lösningar Figur 8. Intressanta iakttagelser relaterat till motverkande aspekter... 72

6 Tabeller Tabell 1. Intervjuföretag uppdelade efter arbetsmiljö Tabell 2. Möjlig användning av teknik i förhållande till mobilitet (Fritt efter Braa m.fl., 2000) Tabell 3. Sammanställning av påverkande faktorer med grund i tidigare teorier Tabell 4. Enkätrespondenter uppdelade efter arbetsmiljö Tabell 5. Exempel på kopplingen mellan övergripande orsaker och värdeskapande faktorer Tabell 6. Påverkande faktorer och dess koppling till den teoretiska referensramen... 73

7 1 Inledning I detta kapitel presenteras studiens bakgrund, problemformulering och syfte samt de frågeställningar som ligger till grund för att besvara syftet. Vidare beskriver kapitlet vilken målgrupp studien vänder sig till, där vi även motiverar varför denna studie är intressant för dem och vad studien är ämnad att bidra med. Slutligen framhålls de avgränsningar som vi valt att förhålla oss till. 1.1 Bakgrund I dagens samhälle har mobila enheter såsom handdatorer, surfplattor och smarta telefoner fått ett allt större utrymme för att stödja vårt nutida handlande. Ett tecken på denna frammarsch är försäljningen av smarta telefoner som idag sker i en ofantlig takt. I jämförelse med 2009 såldes det under 2010 drygt 300 miljoner fler smarta telefoner och totalt sett blev över åttahundratusen människor ägare till en ny smart telefon varje dag (Gartner, 2011). Studier utförda på 50 miljoner anställda i USA, visar på att en femtedel av dessa tillbringar sin arbetstid utanför den primära arbetsplatsen. Studierna visar även på att en fjärdedel är på resande fot minst en gång per vecka (Hurbean, 2008). Därför är det följaktligen viktigt att verksamheter förses med nödvändiga och användbara verktyg för att kunna stödja denna utveckling och möjliggöra att arbetsuppgifterna kan utföras bortom den primära arbetsplatsen. Mobila enheter och kanske framförallt dess lösningar kan ses som självskrivna verktyg när det handlar om att ge stöd åt denna utveckling. Även om mobila lösningar för verksamheter inte direkt kan ses som något nytt och främmande, finns det påtagligt intresse bland företag och organisationer att kunna ta vara på denna tekniska möjlighet. Undersökningar genomförda av Gartner (2012) visar på att användandet av dessa lösningar förväntas öka kraftigt under de kommande tre åren. Mobil teknik framhölls även som den investering med näst högst prioritet under 2012 bland de ITchefer som ingick i undersökningen. De fördelar som företag och organisationer ser i användandet av mobila lösningar är att de till exempel kan ge stöd i arbetsprocesserna, bidra med flexiblare arbetssätt samt ge ökad tillgänglighet i form av att kunna utföra sitt arbete var som helst och när som helst (Fui-Hoon Nah m.fl., 2005). En viktig pusselbit i den ökade efterfrågan av mobila lösningar är självfallet leverantörerna av dessa. Detta framhävs bland annat utifrån vad som går att utläsa på Sogetis hemsida. De har genom samma undersökning genomförd av Gartner presenterat följande: Företag kommer att förlita sig på tjänsteleverantörer för att hjälpa dem med initiativ inom mobila lösningar på grund av att de själva har både begränsad kompetens och begränsade resurser inom detta nya och snabbväxande område (Sogeti, 2012). 1

8 Frammarschen av mobila lösningar, adresserade till användning inom företag, är ingenting som undgått IT-konsultbolaget Exsitec som är inriktade på att leverera affärssystem- och beslutstödslösningar. Med hänsyn till den ökade efterfrågan de upplevt bland sina kunder gällande mobila lösningar har de därför fattat beslut om att bredda sin tjänsteportfölj. Exsitec har dock bristfällig förståelse om hur behovet ser ut bland kunderna. Därigenom ser de vissa svårigheter med att kunna komma med meningsfulla initiativ som kan tänkas tas emot och vara till nytta för dagens verksamheter. Detta går att härleda till vad som framförs av Echeverri & Edvardsson (2002) som menar på att den begränsade faktorn inte är förmågan att kunna erbjuda nya produkter eller tjänster, utan snarare osäkerhet kring vad kunderna efterfrågar och hur efterfrågan utvecklas. 1.2 Problemformulering För att leverantörer av mobila lösningar ska kunna bemöta den förutspådda och ökade efterfrågan, samt kunna komma med meningsfulla initiativ till dagens verksamheter, faller det naturligt att konstatera att leverantörer behöver ha kännedom om hur företag resonerar kring mobila lösningar. Echeverri & Edvardsson (2002) framhäver utförda studier som påtalar förmågan att förstå, identifiera och tillgodose angelägna kundbehov är det i särklass viktigaste kriteriet för att nå framgång vid tjänsteutveckling. Echeverri & Edvardsson (2002) stärker denna uppfattning genom att framhålla ytterligare studier, där denna studies resultat visade på att huvudförklaringen till misslyckande vid tjänsteutveckling var att det inte fanns ett tydligt kundbehov för den framtagna tjänsten att tillgodose. Detta resulterar i sin tur att tjänster inte införskaffas, vilket säger sig självt att detta kan orsaka ödesdigra följder för leverantörerna, såväl tidsmässigt som ekonomiskt. Andra studier visar också på att utredandet av kunders behov och önskemål, samt förmågan att skapa sig en förståelse för kunderna i vissa fall är bristfällig. Dessa studier visade vidare på att den otillräckliga specificeringen av kundbehov medförde att tjänstens utformning kom att präglas av ett allt för stort fokus på de tekniska aspekterna istället för att de verkliga behoven hos kunderna togs i beaktning. Vi hade inte tillräckliga kunskaper om våra kunders behov och krav är exempel på uttalanden som förekom bland inblandade personer hos tjänsteutvecklarna (Echeverri & Edvardsson, 2002). Detta problem är även något som förekommer vid mer IT-relaterade projekt, vilket påvisas av Axelsson & Melin (2007) vid deras undersökning gällande ett projekt där framtagandet av e-tjänster inom offentlig sektor studerades. Iakttagelserna var att bristfälliga krafter lades på att identifiera framtida användares behov av e-tjänsten. Involverade parter försökte snarare att gissa sig till dessa behov baserat på tidigare erfarenheter man samlat på sig Problemet går även att direkt härleda till mobila lösningar då Edelmann m.fl. (2006) menar på att utvecklingen av mobila lösningar måste riktas mer mot att ta hänsyn till slutanvändares behov än vad som tidigare gjorts. Det handlar om att förstå att användarna i själva verket inte är intresserade av tekniken, utan de är intresserade av möjligheten att tillfredsställa sina behov. 2

9 Det visar sig alltså finnas aktörer på marknaden som inte tar hänsyn till att skapa sig en djupare förståelse om behoven hos potentiella och framtida kunder. Detta kan som sagt resultera i ödesdigra följder för leverantören, eftersom identifiering av kundbehov är det viktigaste kriteriet för framgång vid processen att erbjuda tjänster för marknadens kunder. Så hur ser behovet av mobila lösningar ut bland dagens verksamheter? Fahy & Jobber (2009) menar på att en av hörnstenarna vid produkt- och tjänsteutveckling handlar om att skapa och leverera kundvärde. För att kunna identifiera företags behov handlar det till stor del om att skapa sig förståelse för vad som skapar värde hos kunderna, vilket denna studie ämnar studera. Vi anser även att det är ytterst viktigt att hänsyn tas till aspekter som motverkar kunders syn på värdeskapande, varför även detta blir en del av studiens huvudtema. 1.3 Syfte Syftet med studien är att beskriva och skapa förståelse för vad som påverkar verksamheters intresse eller beslut att införa mobila lösningar för internt bruk. 1.4 Frågeställningar Vilka faktorer påverkar verksamheters intresse eller beslut att införa mobila lösningar? o Vilka värdeskapande faktorer i form av möjligheter påverkar intresset eller beslutet? o Vilka motverkande faktorer i form av risker och hinder påverkar intresset eller beslutet? 1.5 Målgrupp Denna studie riktar sig till leverantörer av IT-lösningar som idag arbetar med eller har för avsikt att erbjuda mobila lösningar för verksamheter och är intresserade att veta vad som ligger bakom intresset eller beslutet att införa, alternativt avstå från denna teknik inom verksamheten. Studien riktar sig även till företag som är intresserade av möjligheten att förse verksamheten med mobila lösningar för internt bruk. I och med denna studie kan de ta del och skapa sig kunskap om hur andra verksamheter resonerar kring mobila lösningar. Verksamheter ges även inblick i beslutet att frångå ett tidigare arbetssätt till att se hur företag använder och arbetar med mobila lösningar idag, vilket möjligtvis kan hjälpa dem till att exempelvis råda bukt på eventuella problem som finns inom verksamheten. Mer ingående beskrivet till varför denna studie är intressant för leverantörer av IT-lösningar utgår från att studien kan ses som stöd vid bearbetandet och erbjudandet av mobila lösningar till dagens verksamheter. Stöd i form av medvetenhet och förståelse för att kunna komma med meningsfulla initiativ i de situationer där mobila lösningar kan vara till pass för att till exempel undkomma den problematik som aktuellt företag upplever. Studien kan även ses som stöd för att skapa medvetenhet om begränsningar som företag upplever med detta mobila stöd, för att på så vis kunna hitta vägar att kunna lösa de upplevda begränsningarna. 3

10 Beskrivandet av faktorer som påverkar företags intresse eller beslut kommer även generera kunskap om konkreta mobila lösningar som direkt efterfrågas men som även visat sig vara lyckosamma. Av denna anledning är detta då intressant för leverantörer av dessa lösningar, eftersom denna kunskap bidrar med underlag för att de ska kunna komma med meningsfulla initiativ och föreslå koncept för deras kundkrets som de vet är efterfrågade och visat sig vara lyckosamma hos olika verksamheter. Dessa koncept kan bearbetad kund möjligtvis se nytta av och därmed kunna dra fördel av för att kunna förbättra sin egen verksamhet. 1.6 Avgränsningar Studien är avgränsad till att belysa mobila lösningar för användning för internt bruk inom verksamheter. Exempelvis för att gynna de anställdas arbetssituation eller för att kunna effektivisera verksamheters arbetsprocesser. Således riktar sig denna studie huvudsakligen till mobila lösningar som endast finns att tillgå inom verksamheten och därmed inte till mobila lösningar som konsumenter kan ladda ner via mobila enheter alternativt kunna nå via mobila enheters webbläsare. Det förekommer olika definitioner på vad som egentligen avses vara en mobil enhet. Denna studie är avgränsad till att endast benämna handhållna enheter som mobila enheter, där vanligt förekommande är mobiltelefon (smart telefon), PDA och surfplatta. Denna studie är även avgränsad till att inte undersöka och benämna företag ur ett branschperspektiv. Studien utgår istället från Andersson m.fl. (2008) syn på indelning, vilket utgörs av olika arbetsmiljöer, representerade av följande: Hantverkarmiljö (VVS, elektriker, målare, murare etc.) Produktionsmiljö (Tillverkning etc.) Handelsmiljö (Detaljhandel, partihandel etc.) Administrativmiljö (Bank, finans, försäkring etc.) Konsultmiljö (Advokat, redovisning, reklam etc.) Transportmiljö (Taxi, väg/express leverans etc.) Välfärdssektorns tjänstemiljö (Social- och hälsovård, utbildning) Andersson m.fl. (2008) nämner som exempel att yrkesrollen målare (hantverkarmiljö) kan tänka sig ha liknande syn på mobila lösningar som en elektriker (hantverkarmiljö). Detta med hänsyn till att deras sätt att arbeta påminner mycket om varandra, trots att de verkar inom olika branscher. Ytterligare beskrivning av denna indelning går att finna under Metod kapitlet - Reliabilitet och validitet. 4

11 1.7 Referenshantering Studien kommer att genomgående använda sig av Harvardsystemet för att hantera referenser. Detta innebär att använda referenser kommer att presenteras i löpande text och att detaljerade uppgifter angående dessa återfinns under kapitlet referenser. Anledningen till valet av Harvardsystemet grundar sig i att vi har tidigare erfarenhet gällande användning av detta referenshanteringssystem och att det ger goda förutsättningar för bra flyt i läsandet. 5

12 2 Metod I detta kapitel redogör vi för vilka forskningsansatser och forskningsstrategier vi valt att använda oss av i denna studie. Presentationen av hur vi förhåller oss till de metoder och teorier som beskrivs sker under samma avsnitt för att ge god läsbarhet och för att tydligt visa på god helhetsförståelse om huruvida denna studie förhåller sig till metodteori. Även metodkritik vägs in under respektive avsnitt, där vi behandlar negativa aspekter gällande studiens val av metoder och genomförbarhet. 2.1 Ansats Inom forskning finns två olika ansatser att förhålla sig till, hermeneutik och positivism. Hermeneutik är humanistisk i sin inriktning och skapar förståelse för de relativistiska tankegångarna till skillnad från positivismen som ser till den absoluta kunskapen (Thurén, 2007). Hermeneutik benämns även som tolkningsperspektivet. Människans intresse av att förstå andra människor och deras villkor är någonting som det hermeneutiska perspektivet förespråkar. Denna studie förhåller sig i största utsträckning till hermeneutiken. För att kunna undersöka studiens syfte gällande vad som påverkar företags intresse eller beslut av att införa mobila lösningar anser vi att ett tolkande perspektiv är att föredra. Detta för att utifrån varje enskilt företag erhålla djupare förståelse för vad som påverkar intresset eller beslutet (Thurén, 2007). Hermeneutiken förespråkar att meningen endast kan förstås om den sätts in i sin helhet, vilket Alvesson & Sköldberg (2008) exemplifierar med följande: En bibeltext kan endast förstås om den sätts in i sambandet med hela Bibeln (Alvesson & Sköldberg, 2008). Vad Alvesson & Sköldberg (2008) framför är möjligt att relatera till denna studie i och med att förståelsen för vad som påverkar intresset eller beslutet för mobila lösningar endast kan förstås om det sätts i samband med hela företagets arbetssätt och miljö. Detta eftersom varje företags struktur kan ses som unik och kan utgöras av komplexa arbetsprocesser som kräver god insikt för att kunna tolka de olika företagens syn införandet på mobila lösningar. Kritik som kan riktas mot hermeneutik, är att resultatet kan bli en aning subjektivt eftersom vi själva tolkat respondenternas svar vid insamlandet av studiens empiriska material. Positivismen grundar sig i naturvetenskap och bygger på hård data. Med detta menas att positivister endast förlitar sig till säker kunskap, och har för avseende att nå en så pass säker kunskap som möjligt. Kunskap är något empiriskt som bygger på iakttagelser med hjälp av människans fem sinnen eller med hjälp av logik. Med logik kan data analyseras och säkerställa dessa ting med rimlig sannolikhet. Men andra ord behandla data statistiskt för att kunna dra generella slutsatser (Thurén, 2007). 6

13 Ansatsen positivism är något som vi i denna studie till viss del använder oss av, då vi tar stöd i kvantitativ data gällande vad som påverkar intresset eller beslutet och där vi även kunnat utläsa vad som påverkar verksamheter till störst del. I störst utsträckning har vi som tidigare nämnt förhållit oss till det tolkande perspektivet eftersom vi anser att tolkning av respondenternas svar inte tillräckligt tas i beaktning vid en positivistisk ansats, för att enligt vår mening kunna beskriva och skapa förståelse för vad som påverkar verksamheters intresse eller beslut att införa mobila lösningar. Ett tolkande perspektiv har även krävts med hänsyn till att orsaker som framförs av studiens företag inte alltid kommer att kunna härledas direkt till vad teorin belyser. Vi ser dock att studien till viss del anammar det positivistiska synsättet då det enligt vår mening är möjligt med kvantitativa data, att på ett systematiskt sätt kunna placera in vad respondenterna framför påverkar dem på respektive faktor som benämns i den teoretiska referensramen. Att huvudsakligen utgå från ett tolkande perspektiv och i viss omfattning förstärka studiens resultat med kvantitativ data, vilket utgörs av ett positivistiskt perspektiv, anser vi vara lämpat för att såväl se samband mellan studiens teori och empiri, men även för att kunna identifiera nya upptäckter som har inverkan på företags intresse eller beslut att införa mobila lösningar. 2.2 Angreppssätt Inom forskning finns tre angreppssätt att använda sig av; deduktiv, induktiv och abduktiv teori. Det deduktiva angreppssättet innebär att forskaren utgår från teorier för att sedan dra slutsatser om det enskilda fallet. I samband med deduktion brukar ofta en hypotetiskdeduktiv metod komma på tal. I korta drag syftar denna metod till att forskaren vid projektets början fastställer ett antal hypoteser som sedan testas empiriskt för att avgöra om teorin stämmer överens med verkligheten (Ahrne & Svensson, 2012). Studiens början har präglats av det deduktiva angreppssättet för att skapa oss god förförståelse kring ämnesområdet och vad som kan tänkas påverka intresset eller beslutet att införa mobila lösningar. Detta för att kunna formulera korrekta och relevanta frågor vid insamlandet av empirisk data, men även för att säkerställa att kvalitativ information erhållits vid denna insamlingsprocess genom att finna likheter, och i viss omfattning skillnader, till redan fastställd teori. Den teoretiska referensram som denna studie utgörs av har under forskningsprocessens gång förändrats med hänseende till att insamlandet av empiri har bidragit till nya upptäckter i form av faktorer som kan påverka intresset eller beslutet att införa mobila lösningar. Detta har föranlett till tillförseln att vi letat efter befintlig teori som gått att finna i tidigare utföra studier gällande faktorers påverkan vid införandet av mobila lösningar. Detta för att kunna stärka dessa påståenden. I den mån vi inte kunnat hitta befintlig teori som varken styrkt eller motsagt påståenden har vi valt att se dessa som nya upptäckter om vad som påverkar intresset eller beslutet. Successivt har även teori tillförts till de faktorer som den teoretiska referensramen består av för att på ett bättre sätt kunna beskriva dess innebörd, vilket har resulterat i en bättre grund för analysarbetet. 7

14 Att studiens början förhållit sig till ett deduktivt angreppsätt har även resulterat i att den teoretiska referensramen förändrats i form av borttagande av vissa påverkande faktorer där vi inte kunnat styrka eller motsäga dessa med hjälp av insamlandet gällande empiriska data. Det induktiva angreppssättet innebär till skillnad från deduktion att forskaren utgår från empiri och att denne därefter drar allmänna och generella slutsatser utifrån det som har studerats (Thurén, 2007). Med andra ord kan ett ämne undersökas utan att forskaren studerat någon redan existerande teori (Björklund & Paulsson, 2003). Ahrne och Svensson (2012) framhäver induktion som ett angreppssätt där teori formuleras med utgångspunkt i de slutsatser som forskaren kommit fram till via observation av ett enskilt fall. Upprepade observationer av det enskilda fallet ska därpå generera en mer allmängiltig teori (Ahrne & Svensson, 2012). Denna studie har även karaktär av ett induktivt angreppssätt eftersom tolkning av empiriskt insamlad data har bidragit till ny teori som sträcker sig utanför vår teoretiska referensram. Den nya teorin utgörs av påverkande faktorer som vi inte kunnat finna i tidigare forskning men också av andra aspekter som påverkar företags intresse eller beslut. Abduktion är det angreppssätt som innehar drag av såväl deduktion som induktion och går att härleda till vår studie. Dock poängterar Alvesson & Sköldberg (2008) att abduktion inte ska ses som ett hopplock av de båda eftersom angreppssättet består av egna element. I likhet med induktion utgår abduktion från empirisk data men med skillnaden att detta angreppssätt inte avvisar teoretiska föreställningar, vilket går att härleda till den forskningsprocess vi genomfört eftersom vi haft teoretisk vetskap om värdeskapande och motverkande faktorer vid insamlandet av empirisk data, vilket därmed inneburit att vi inte har avvisat teoretiska föreställningar (Alvesson & Sköldberg, 2008). Alvesson & Sköldberg (2008) menar också på att abduktion går ut på att enskilda fall tolkas utifrån ett hypotetiskt mönster som förklarar de rådande fallen. Tolkning prövas sedan med nya fall, vilket kan resultera i nya iakttagelser och erfarenheter som bidrar till att förfina och stärka den tolkning som tidigare skapats (Alvesson & Sköldberg, 2008). Detta är något som denna studie syftar till genom att varje enskilt företag stärkt befintlig teori, men även bidraget till nya iakttagelser som påverkar intresset eller beslutet att införa mobila lösningar i verksamheter. Denna studie genomsyras därmed av ett abduktivt angreppssätt. Studien av teori och empiri har med andra ord skett växelvis, varför det inte går att härleda till det induktiva- eller deduktiva angreppssättet, utan snarare till abduktion som innehar drag av dem båda. 2.3 Reliabilitet och validitet Reliabilitet syftar till att undvika slumpmässiga mätfel i undersökningar. I undersökningar där slumpmässiga faktorer inte påverkar resultatet är reliabiliteten hög. I denna studie beskrivs studiens val av ansats, tillvägagångssätt och metod på ett utförligt sätt för att visa på hur studien genomförts. Anledningen till detta är för att resultatet i denna 8

15 studie ska bidra till att andra intressenter ska kunna genomföra denna studie och erhålla det resultat vi kommit fram till. Reliabilitet fyller en viktig funktion vid forskning och ligger till grund för validiteten i undersökningar. För att undvika låg reliabilitet gäller det att utföra undersökningar på ett standardiserat sätt, för att följaktligen kunna upprepa studiens genomförande där slumpen inte påverkar (Lundahl & Skärvad, 1999). Validitet och validitetsfrågor är något som tas i beaktning för att säkerställa god kvalitet i den forskning som bedrivs. Ordet valid som är grunden till validitet betyder giltig, om någonting är riktigt, giltigt eller trovärdigt för att relatera till forskning (Allwood & Erikson, 2010). Borg & Westerlund (2006) menar på att validitet kan indelas i intern- och extern validitet. Intern validitet syftar till att säkerställa att forskare faktiskt mäter det som avses att mäta med studien. Extern validitet är det mått som visar på studiens generaliserbarhet, huruvida resultatet kan appliceras på andra urvalsgrupper utanför studiens kontext (Borg & Westerlund, 2006). För att stärka den externa validiteten har vi valt att genomföra insamling av empiriskt datamaterial på olika typer av företag med skilda sätt att arbeta och verkande inom olika miljöer. Att intresset eller beslutet att införa mobila lösningar kan skilja sig bland verksamheter är den främsta faktorn till vårt val att studera olika typer av företag. Detta eftersom vi i och med detta erhåller en bred syn som avspeglar verkligheten och den externa validiteten kan därmed stärkas, vilket således ökar chanserna till att resultatet kan generaliseras bortanför de undersökta företagen. Identifierade faktorer och dylikt anser vi då kan gå att härleda till andra företag med arbetssätt och arbetsprocesser som liknar varandra. Andersson m.fl. (2008) stärker denna syn när han menar på att även om varje verksamhet kan ses som unik, går det att finna likheter mellan företag som verkar inom liknande miljöer och har arbetsuppgifter som påminner om varandra. Han menar vidare att dessa företag kan ha liknande värderingar om vad de ser som värdeskapande. Andersson m.fl. (2008) nämner som exempel att yrkesrollen målare kan tänka sig ha liknande syn på mobila lösningar som en elektriker. Detta med hänsyn till att deras sätt arbeta påminner mycket om varandra, trots att de verkar inom olika branscher. För att stärka den inre validiteten har vi valt att låta respondenterna ta del av studiens sammanställda empiri och låtit dem korrigera eventuella felaktigheter. Detta för att minska risken och undvika att felaktiga tolkningar samt slutsatser dras utifrån insamlat material. För att skapa trovärdighet i det som undersökts har vi valt att beskriva de empiriska delarna i relativt hög detaljnivå, genom att citera respondenterna vid vissa tillfällen. Detta för att ge läsaren och studien en rättvis bild som överensstämmer med verkligheten. 2.4 Forskningsstrategi Kvalitativ metod I studien har vi haft för avsikt att skapa oss djupare förståelse för vad som påverkar intresset eller beslutet att införa mobila lösningar för internt bruk i verksamheter. För att skapa oss 9

16 denna förståelse har vi använt oss av kvalitativa metoder i form av semi-strukturerade intervjuer som Björklund & Paulsson (2003) menar på är en teknik avsedd för detta. De kvalitativa studierna utgår från ett subjektivt perspektiv, där vi har genomfört intervjuer på fem olika typer av företag (Starrin & Svensson, 1994). Bryman (2011) menar på att fallstudier leder till ett mer detaljerat och djupt ställningstagande gällande specifika fall och också någonting som vi anser denna studie har nyanser av för att få en djup förståelse gällande de fem företagen. Dock inte i en lika stor utsträckning eftersom vi endast intervjuat en person vid varje företag. De intervjufrågor vi ställt har i huvudsak präglats av öppna och breda frågor. Detta med anledning att skapa en korrekt bild som speglar företags åsikter gällande vad som påverkar intresset eller beslutet att införa mobila lösningar. Vi anser att ledande frågor, relaterat till påverkande faktorer, hade givit oss en felaktig bild om vad som egentligen påverkar intresset eller beslutet. Användandet av semi-strukturerade intervjuer kan ha resulterat i att reliabiliteten i studien blivit något lägre. Anledningen till detta är att de följdfrågor som ställts har varit beroende av de svar respondenterna givit på de strukturerade delarna i intervjun. Andra nackdelarna med att använda denna typ av insamlingsmetod kan vara att intervjuaren påverkar respondenten och dess svar i form av tonläge och formulering av frågor, vilket vi i denna studie vill reservera oss för (Ahrne & Svensson, 2012). Vi ser även vissa farhågor vid sammanställandet av det empiriska datamaterialet då detta kan bli aningen subjektivt, eftersom detta bygger på våra tolkningar i och med valet av ansats, men vi har dock haft för avsikt att minimera risken för detta i och med respondent validering. Att skapa sig en djup förståelse för vad som påverkar intresset eller beslutet att införa mobila lösningar anser vi är ett komplext moment. Detta med anledning av att det kräver insikt i hur företag fungerar, vilket innefattas av verksamheters sätt att arbeta samt kunskap om den rådande IT-miljö som omger företaget. Med detta sagt anser vi att de faktorer och dylikt som påverkar intresset eller beslutet inte kan ses som direkt mätbara och att användningen av kvantitativa metoder inte kan vara allenarådande för att kunna dra slutsatser som avspeglar verkligheten i detta fall. Det kräver att respondenters röst får göras hörd, där de får dela med sig av erfarenheter och åsikter för att vi ska kunna skapa oss djup insikt om vad som påverkar företagens ställningstagande gällande mobila lösningar. Intervjuer har genomförts per telefon i fyra av fallen (JVAB, Trelleborg Automotive i Kalmar AB, Grossistverksamhet AB och Logistikföretag AB) samt en intervju på plats vid företagets huvudkontor (Infranord). Urvalet representeras av företag som är verksamma inom olika miljöer med skilda sätt att arbeta, vilket bidrar till att studiens externa validitet stärks. Detta motiverar vi mer ingående under avsnittet reliabilitet och validitet. Efter genomförda intervjuer riktar vi dock viss kritik till urvalet av företag då vi efter vår analysprocess kunnat konstatera att JVAB och Infranord har liknande sätt att arbeta med liknande miljö som utgångsbas, trots att de arbetar inom olika typer av branscher. Vi ser dock inte att detta 10

17 minskar studiens kvalitet eftersom att enkäter kompletterar detta på ett godtyckligt vis. Användandet av endast kvalitativa metoder kan innebära låg extern validitet, varför vi även ser att kvantitativa metoder i form av enkäter kan ses som ett komplement för att stärka detta. Tabell 1. Intervjuföretag uppdelade efter arbetsmiljö Arbetsmiljö: Hantverkarmiljö (VVS, elektriker, målare, murare etc.) Produktionsmiljö (Tillverkning etc.) Handelsmiljö (Detaljhandel, partihandel etc.) Transportmiljö (Taxi, väg/express leverans etc.) Företag: Infranord, JVAB Trelleborg Automotive i Kalmar AB Grossistverksamhet AB Logistikföretag AB Urvalet av företag och dess intervjupersoner har skett i samråd med Exsitec. Vi bad Exsitec att skicka ut intresseförfrågningar till deras kunder om att delta i denna studie. Efter den respons vi erhöll valde vi därefter företag baserat på framförallt två kriterier. Första kriteriet bestod av att fånga företag med såväl positiv som negativ inställning till mobila lösningar för att erhålla en bred syn på ämnesområdet. Dessa företag utgörs även av de som idag använder sig av mobila lösningar men även av företag som såväl valt att införa mobila lösningar i begränsad utsträckning. Andra kriteriet har varit att skildra verkligheten genom att representera företag verksamma inom olika miljöer med skilda sätt att arbeta. Exsitec har kontaktat intervjupersoner som de ansett vara lämpade att representera företaget och dess syn på ämnesområdet. Dessa personer har god inblick gällande företagets IT-miljö och har stor delaktighet vid beslutsfattandet gällande införanden av nya verktyg till dess ITinfrastruktur. Detta urval går att härleda till vad Bryman (2011) väljer att benämna som bekvämlighetsurval. Bekvämlighetsurval definierar Bryman (2011) med det urval som erbjuds vid det aktuella tillfället och i vår studie representeras detta bekvämlighetsurval av de kunder som Exsitec tillhandahållit (Bryman, 2011). Vi ser att viss kritik kan riktas mot urvalet av intervjupersoner då företagen endast representeras av en anställd. Detta har lett till att endast ett perspektiv gällande ämnesområdet givits och med hänsyn till detta kan det förekomma andra orsaker om vad som påverkar intresset eller beslutet inom företagen. Dessa orsaker har därmed inte kommit till känna vid studie. Trots att det endast har skett intervjuer med en person på respektive företag, anser vi att tillräcklig och trovärdig information av god kvalitet erhållits Kvantitativ metod Tillskillnad från den kvalitativa forskningsstrategin är den kvantitativa i högre grad objektivt karaktäriserande och oberoende av subjektiva upplevelser (Starrin & Svensson, 1994). Något 11

18 som utmärker de kvantitativa metoderna är att de identifierar likheter och skillnader mellan de olika undersökta variablerna (Jakobsson, 2011). Kvantitativa metoder kännetecknas av en större mängd olika forskningsstrategier för att analysera numerisk data (Kvantitativ metod, 2012). I denna studie har vi använt oss av kvantitativa metoder i form av enkäter. Enkäter är en specialiserad form av intervju där förutbestämda frågor möjliggör insamling av data som sedan kan analyseras med kvantitativa metoder (Ahrne & Svensson, 2012). Kvantitativa metoder har varit en stor del av samhällsvetenskaperna under mitten av talet, men har på senare tid använts i stor omfattning till att kombineras och kompletteras med de kvalitativa metoderna (Kvantitativa metoder, 2012). Fördelar med enkäter är att respondenter kan svara anonymt och att intervjuareffekt som kan ske vid semistrukturerade intervjuer därmed kan undvikas. Tiden som det tar att svara på enkäter kan respondenter själva bestämma över och även när den ska besvaras. Vid enkäter kan det enkelt uppstå missförstånd och det finns då ingen intervjuare att fråga om råd. Detta kan leda till misstolkningar av frågor, vilket då även kan påverka svaren. Andra nackdelar som förekommer i enkätstudier är att ett betydligt större bortfall kan förekomma och att inga följdfrågor kan ställas (Bryman, 2002). Anledningen till användandet av enkäter grundar sig i att vi i denna studie haft för aviskt att stärka den externa validiteten genom att erhålla bred syn på vad som påverkar intresset eller beslutet att införa mobila lösningar. Enkäten kan i denna studie ses som ett komplement till de intervjuer som vi genomfört och har använts för att stärka trovärdigheten och för att spegla verkligheten i ett bredare perspektiv. Enkäten har skickats till 35 företag som Exsitec haft kontakt med sedan ett år tillbaka. Exsitec har en bred kundskara som representeras av olika typer av företag, verksamma inom flertalet olika branscher. Vår urvalsmetod går precis som vid vår kvalitativa studie att härleda till bekvämlighetsurval. Det bör poängteras att viss kritik kan riktas mot denna urvalsmetod. Det finns en överhängande risk för att urvalet inte blir representativt för den totala populationen och resultatet kan därmed påverkas beroende på vilka respondenter som forskarna haft tillgång till vid det aktuella tillfället (Hartman, 2004). Detta har vi fått erfara av de svar vi erhållit från utskicket av studiens enkät då en större andel av respondenterna verkar inom miljön produktion, varför viss kritik kan riktas mot studiens resultat. Ändock ser vi att detta förhöjer studiens externa validitet då vi erhållit 26 respondenters svar och därför beslutat oss för att använda denna information då vi anser att enkäten har väsentliga drag att bidra med. Begränsningen i att respondenterna endast består av kunder sedan ett år tillbaka är med hänsyn till Exsitecs önskemål eftersom deras uppfattning är att det kan upplevas som påträngande att kontakta dem i dagsläget. Kritik som vi ser med enkäten är att vi inte kan kontrollera att svaren vi erhållit kommer från den person som enkäten är avsedd för. 12

19 Innan utskicket av vår enkät valde vi att undersöka och testa enkätens innehåll med fokus på tydlighet i utformandet av frågor, formulering och layout. Detta genomfördes med hjälp av en pilotstudie. Patel & Davidson (2003) menar att en sådan typ av studie motsvarar det som är tänkt att undersökas, men med ett mindre urval. Detta görs för att bepröva och säkerställa enkäten som teknik för att samla in data (Patel & Davidson, 2003). Efter genomförd pilotstudie åtog vi oss kritik gällande frågor och svarsalternativ. Pilotstudien bidrog även till att enkäten kortades ner, för att endast samla in data som var relevant och för att inte ge intryck av att enkäten skulle ta lång tid att genomföra. Respondenterna har givits fyra svarsalternativ på vardera fråga gällande till vilken mån faktorerna påverkar intresset eller beslutet till mobila lösningar. Dessa har utgjorts av påverkar starkt, påverkar till viss mån, påverkar inte alls och har inte funderat på detta. Sista skedet i enkäten innebar att respondenterna fick rangordna tre faktorer som de till största del ansåg påverka deras intresse eller beslut vid införandet av mobila lösningar. Detta med anledning av att kunna utläsa vilka faktorer som till störst utsträckning påverkar deras intresse eller beslut, men även hur de ställer sig i förhållande till varandra. Den faktor som de ansåg påverka i störst omfattning tilldelades tre poäng och därefter i fallande ordning. Respondenterna gavs också möjligheten att fritt tillägga om något utöver de faktorer som enkäten innefattades av påverkat deras ställningstagande till mobila lösningar. Med facit i hand ser vi att enkäten kunnat utformas på ett annorlunda sätt, dock inte gällande svarsalternativen. Respondenterna har presenterats frågor beroende på svaret till frågan Är ni intresserade av mobila lösningar i er verksamhet?. Vid JA har respondenterna blivit presenterade värdeskapande faktorer som påverkar deras intresse eller beslut att vilja införa mobila lösningar. Om respondenterna svarat NEJ har de blivit presenterade motverkande faktorer som påverkar deras intresse eller beslut att inte vilja införa mobila lösningar. Respondenterna har till större del svarat JA på denna fråga, vilket inneburit färre åsikter angående motverkande faktorer. Om vi kunnat genomföra enkäten på nytt hade vi formulerat den så att alla respondenter kunnat svara på såväl värdeskapande som motverkande faktorer. 2.5 Litteraturgenomgång Litteraturen i denna studie utgörs främst av vetenskapliga artiklar. Dessa ligger till grund för vår litteraturstudie tillsammans med böcker och elektroniska källor. Anledningen till att större fokus legat på vetenskapliga artiklar är att ämnesområdet är högaktuellt och att det förekommer mer i vetenskapliga artiklar än böcker. I kapitlet metod har vi endast förhållit oss till böcker. Anledningen till detta är att vi med enkelhet kunnat tillgå denna form av litteratur via bibliotek. Vi anser att information gällande metodteori och dess innefattande delar inte heller förändras i någon större omfattning med tiden. 13

20 Denna studie baseras på flertalet olika källor gällande ämnesområdet. Detta för att skapa ett brett perspektiv och erhålla god uppfattning om vad som påverkar intresset eller beslutet att införa mobila lösningar. Vid insamlandet av vetenskapliga artiklar, böcker och elektroniska källor har vi använt oss av sökmotorer och databaser som är avsedda för litteratursökning. De som vi främst använt oss av är Scopus, Liubsearch, Google och Emerald. I vår litteratursökningsprocess har vi använt oss av olika typer av sökord relaterade till ämnesområdet. Det primära nyckelbegrepp som vi använt oss av i våra sökningar har till stor del varit m-business. Detta begrepp har också kombinerats med sökord såsom barriers, challanges, value, risk, opportunities, benefits och adoption. Detta för att hitta litteratur av god kvalitet relaterat till motverkande och värdeskapande faktorer. Andra nyckelbegrepp vi använt oss av har varit: mobility, mobile services och mobile enterprise. 2.6 Förförståelse för ämnet Hermeneutik är starkt förknippat med forskares förförståelse för det ämne som studeras. Hartman (2004) påpekar följande om begreppet förförståelse: Denna egna förståelse kommer vi aldrig att komma helt ifrån, och vad vi slutligen når är en sammansmältning av vår egen förståelse med den förståelse personen vi tolkar har. Detta innebär, vilket är av stor vikt, att vi aldrig kan nå en fullständig förståelse för en annan människa, eftersom vi aldrig kan lägga vår egen förståelse för världen åt sidan Med hänsyn till vad Hartman (2004) påpekar anser vi att det är av stor vikt att framhäva vår förståelse för ämnet eftersom vår egen förståelse är något som kan ha påverkat de tolkningar som gjorts och i slutändan påverkat forskningens slutgiltiga resultat. Vår förståelse för det ämne som denna studie syftar till att behandla, grundar sig främst på de tre år vi studerat på det systemvetenskapliga programmet vid Linköpings universitet med inriktning mot systemutveckling. Under vår studietid har vi kommit i kontakt med ett antal ämnen som går att relatera till denna studie. Dessa har bidragit till vår förståelse för det ämnesområde som studerats och dessa innefattas av: Verksamhets- och förändringsanalys, informationssystem, systemintegration, processorientering och forskningsmetodik. Vår förståelse direkt kopplat till mobila lösningar sträcker sig till omfattningen att vi läst programmeringskurser relaterat till utvecklandet av mobila applikationer för plattformarna ios och Android. Vid studiens startskede hade vi dock inte några förkunskaper gällande hur mobila lösningar används inom olika verksamheter och vilka möjligheter samt hinder och risker som finns med dessa. Vi vill även poängtera att vi inte har någon tidigare erfarenhet av Exsitec som arbetsgivare och inte heller av deras kunder. 14

21 2.7 Analysmetod Vid analys av kvalitativ data är det vanligaste förekommande angreppssättet enligt Bryman (2011) tematisk analys. Det är också det angreppsätt som vi förhållit oss till i vår analys av det empiriskt insamlade materialet. Tillvägagångssättet för tematisk analys beskriver Bryman (2011) som ett indexliknande ramverk, där olika huvud- och underteman placeras in. Dessa teman menar Bryman (2011) är de som läsaren vid återkommande tillfällen noterat och som finner relevans för studien. Det empiriska material som analyseras och har relevans för studien, ska i ett senare skede enligt Bryman (2011) placeras in under respektive huvud- och undertema. Tematisk analys är något som passat in i denna studies analys då syftets mål har varit att kartlägga bakomliggande faktorer och andra aspekter som påverkar intresset eller beslutet att införa mobila lösningar i verksamheten. Vi har då haft för avsikt att belysa studiens huvudsakliga teman i form av mobilitet, värdeskapande och motverkande faktorer. Det empiriska materialet har även bidragit med underliggande teman som utgjorts av värdeskapande och motverkande faktorer som på en djupare nivå beskriver dem utifrån företagets kontext. Tematisk analys ser vi som lämpligt för att kunna härleda teman till befintliga delar inom studiens teoretiska referensram men även för att identifiera andra aspekter på vad som påverkar företags intresse eller beslut att införa mobila lösningar. 15

22 3 Teoretisk referensram I följande kapitel beskrivs studiens teoretiska referensram som består av avsnitten mobila enheter, mobila företagslösningar, mobilitet och påverkande faktorer. Den teoretiska referensramen ligger till grund för vår empiriska undersökning. 3.1 Mobila enheter Det förekommer delade meningar om vad som kan benämnas att vara en mobil enhet. Med detta avsnitt avser vi därför klargöra vår syn gällande vilka typer av enheter som kan definieras som mobila enheter. Studien avser att benämna handhållna enheter som mobila enheter och exempel på dessa är mobil telefoner såsom smarta telefoner, men även PDAs (Personal Digital Assistant) och surfplattor. Denna definition på mobila enheter delas även av Markova m.fl. (2009) Smart telefon Smartphone är ett internationellt uttryck för vad vi direkt kan kalla för en smart telefon. En smart telefon har avancerade egenskaper likt en dator och har ofta stöd för exempelvis kamera, satellitfunktioner och internetuppkoppling. Smarta telefoner drivs med ett operativsystem precis som de flesta datorer gör idag. För att navigera med en smart telefon trycker eller drar användaren fingrarna direkt vid telefonens skärm eller med hjälp av ett tangentbord eller penna avsedd för den specifika skärmen. De datorfunktioner som är vanligt förekommande är att användaren kan kolla sin e-post och även allmän internetanvändning (Datormobil, 2012) PDA PDA benämns på svenska som handdator. En handdator är som namnet tyder på en dator som ryms i handen och är lätt att ta med sig. Handdatorer har begränsad skärmyta och navigeras med hjälp av pekpinne eller enklare tangentbord. De drivs med hjälp av operativsystem som är specialanpassade för just handdatorer. I en handdator kan användaren utföra enklare uppgifter och det finns möjlighet att kommunicera med en stationär dator och ett datorsystem (Handdator, 2012) Surfplatta Surfplattor är pekdatorer med avancerade funktioner i form av uppkoppling mot internet, nätverk och mobila telefonnätverk. De används för att surfa på internet och hantera funktioner gällande e-post, spel och olika typer av media såsom film och musik. Till utseendet och till större delen av de funktioner som surfplattan är anpassad för, liknar den de smarta telefonerna, men oftast i något större format (Surfplatta, 2012). 16

23 3.2 Mobila företagslösningar Detta avsnitt ämnar till att först beskriva vad en mobil lösning innebär och i vilka olika former den kan framträda. Mobila lösningar kan erbjudas till såväl företag som privatpersoner och med anledning till att denna studie riktar sig till mobila lösningar avsedda för internt bruk hos företag, beskrivs därför kortfattat vad mobila lösningar för intern användning inom verksamheter innebär. Därefter följer rubriken Typer av mobila företagslösningar. Ett kritiskt steg vid processen att leverera mobila företagslösningar är leverantörers förmåga att identifiera de funktioner som kan ses som direkt nödvändiga för olika verksamheter (Basole, 2007). Kännedom angående vilka typer av mobila lösningar som visat sig vara gångbara och som erbjuds idag, är därmed viktiga att ha kännedom om för ökad förståelse. Denna rubrik syftar därmed till att ge exempel på mobila lösningar som används i olika verksamheter. Mobila lösningar kännetecknas enligt Picoto m.fl. (2010) av två karaktäristiska drag, den mobilitet som dessa medför samt den breda åtkomsten (Picoto m.fl., 2010). Chong m.fl. (2011) menar på att mobila lösningar är en utbyggnad av det tidigare begreppet elektroniska lösningar med avseende att med hjälp av datorkommunikation kunna utföra olika typer av tjänster över internet (Elektronisk handel, 2012). Det som Chong m.fl. (2011) menar är det som skiljer begreppen åt, är att handlandet med mobila lösningar sker via mobil enheter och med trådlösa förbindelser (Chong m.fl., 2011). Mobila lösningar kan förekomma i olika former. Antingen som mobil applikation, utvecklad för en specifik plattform och som behöver laddas ner för att kunna användas. En mobil lösning kan även vara en webbaserad mobilsida som nås via den mobila enhetens webbläsare och som därmed inte behöver laddas ner för att användas. Det försiggår i rådande stund diskussioner och delade meningar om vilken lösning som är att rekommendera (Fling, 2009) Applikationerna eller de mer webbaserade lösningarna kan vara riktade mot såväl privatpersoner som företag och organisationer. Utvecklingen av mobila lösningar har till större delen riktats mot den privata sektorn, med lösningar gällande musik och spel av olika slag, men även olika typer av e-post lösningar. På senare tid har dock företagssektorn fått större utrymme och vuxit allt eftersom. De mest förekommande användningsområdena har varit lösningar för att stödja arbetsuppgifter inom leverans- och säljprocesserna (Lee, 2009). Framtagandet av mobila lösningar har i stor utsträckning hittills legat på att utveckla befintliga lösningar som sedan tidigare funnits tillgängliga för endast stationära enheter. Det har dock till viss del även utvecklats ett antal nya lösningar som inte haft någon motsvarighet hos de stationära mjukvarorna (Nimish m.fl., 2012). En mobil lösning för intern användning inom verksamheten, oberoende av om det är en applikation eller webbaserad mobilsida, har för avsikt att användaren enkelt och oberoende av tid och plats ska kunna komma åt information eller för att kunna utföra arbetsuppgifter 17

24 gällande till exempel sälj, logistik, service inom verksamhetens arbetsområden och gränser. Denna lösning är anpassad för att användas med hjälp av en mobil enhet (Habermann & Pousttchi, 2009) Typer av mobila företagslösningar Resultatet av möjligheten att kunna hantera delar av arbetet via mobila enheter har lett till uppkomsten av en rad nya användningsscenarier och framväxten av nya tillämpningar och tjänster som kan utföras i mobil kontext (Sadeh, 2002). Basole (2007) väljer att framhäva ett antal av dem genom att kategorisera dessa efter huruvida den mobila lösningen är inriktad på att stödja handlingen mellan business-toemployee (B2E) och business-to-business (B2B). Business-to-employee (B2E) Mobile customer relationship management En vanligt förekommande mobil lösning bland företag är CRM-lösningar, vilket innefattar ett antal integrerade aktiviteter för att stödja verksamheten i att förstå och hantera sina kunder, antingen före, under eller efter en försäljning. En stor databas innehållande kritisk data bestående av exempelvis kontaktinformation, försäljningshistorik och andra personliga intressen gällande kunder är sådant som är vanligt förekommande i denna sort av lösning (Basole, 2007). Mobile office Användandet av kontorslösningar för mobila enheter såsom kalender och e-post ses bland flertalet anställda som en självklarhet att kunna använda sig av, oavsett när och var de än befinner sig. Mobila arbetstagare är inte längre bundna av att endast kunna kommunicera vid deras stationära arbetsplats på grund av detta (Basole, 2007). Business-to-business (B2B) Mobile enterprise resource planning ERP-lösningar syftar till att hantera aktiviteter såsom ekonomi, tillverkning, inköp, distribution samt aktiviteter med avseende på personal. Funktioner som att kunna visa lagersaldo, utföra fakturering och tillgång till priser är uppenbara fördelar för den anställde att kunna ta del av ute på fält. Det är vanligt förekommande att de aktiviteter som ERPlösningar innefattar erbjuds som fristående moduler med hänsyn till storlek, komplexitet och kanske framför allt för att tillgodose kunders behov, eftersom behoven gällande vilka typer av ERP-lösningar verksamheter är i behov av kan variera kraftigt (Basole, 2007). Mobile supply chain management SCM-lösningar skapar goda förutsättningar för att företag och organisationer ska kunna få god insyn i leveranskedjan som sträcker sig över flera nivåer och partners (Sadeh, 2002). 18

25 Behovet av att reducera tiden från mottagen order till skickad vara hos ett företag, det vill säga affärstransaktionen, är ett exempel på varför det krävs nya tillvägagångssätt för att kunna effektivisera den egna verksamheten. SCM-lösningar kan bidra till att göra det möjligt för företag och organisationer att effektivera arbetsprocesserna och förkorta ledtiderna genom att dessa lösningar bland annat möjliggör att företag kan förse berörda intressenter med information som flödar genom hela verksamhetens alla avdelningar (Basole, 2007). Att kunna spåra tillgångar som exempelvis transporter samt lösningar för ökad och förbättrad lagerstyrning är exempel på lösningar inom denna kategori (Basole, 2005). Mobile knowledge management KM-lösningars huvudsakliga uppgift syftar till att anställda ska kunna dela med sig av kunskap som de besitter till andra medarbetare inom företaget. Dessa medarbetare ska sedan ha möjligheten att kunna ta del av denna kunskap vid nödvändiga situationer. Mobila KM-lösningar är ett viktigt inslag för företag som kännetecknas vara mobila med hänsyn till att exempelvis resande säljare, konsulter och servicearbetare ska kunna, oberoende av tid och plats, ta del av inneboende kunskap som finns inom företagets gränser (Basole, 2007). 3.3 Mobilitet Mobilitet är en viktig aspekt som leverantörer av mobila lösningar bör ta i beaktning vid bearbetandet av potentiella verksamheter. Detta med hänsyn till att anställda som är mer rörliga i sitt arbete, tenderar att mer frekvent använda sig av mobila lösningar för att utföra vissa arbetsuppgifter. Detta till skillnad mot anställda som är mindre rörliga i sitt arbete och som huvudsakligen arbetar från sin stationära arbetsplats på företaget (Gebauer & Shaw, 2004). Huruvida mobila lösningar kan vara användbara för verksamheter är därför endast relevant om företagets arbete på något vis kännetecknas av mobilitet (Goeke & Pousttchi, 2009). Detta avsnitt behandlar således olika typer av mobilitet. Mobilitet är ett begrepp som används frekvent i vår vardag. Det pratas ofta om att vara mobil och att röra på sig. Men begreppet är komplext, frågan om vem (vilken person) är inte mobil i sitt levnadssätt?, kan vara svår att besvara. De flesta människorna tar sig på något sätt till sitt arbete, med hjälp av bil, buss, tåg eller till fots. Vi utför ärenden som att handla mat, kläder etc. dagligen och även för att ta sig till nöjen såsom bio, stranden eller till något idrottsevenemang. Men vi är också stationära i vårt levnadssätt, då vi till exempel befinner oss på samma plats en tid under vår vardag. Vad är då egentligen mobilitet? Braa m.fl. (2000) kategoriserar begreppet mobilitet i tre olika kategorier, resande, vandrande och besökande Resande Den resande kategorin som Braa m.fl. (2000) beskriver är de människor som på något sätt tar sig från en position till en annan med hjälp av någon form av fordon. Inom denna kategori är det enkelt att kunna utföra andra typer av aktiviteter under tiden man blir transporterad till en viss punkt. Det är enkelt att på exempelvis ett tåg eller ett flygplan 19

26 utföra aktiviteter med en bärbar dator eller under tiden någon kör bil ges det möjlighet till att prata i telefon samtidigt (Braa m.fl., 2000) Besökande Besökande mobilitet syftar till de tillfällen då en person besöker en plats under en utsträckt period för att sedan resa vidare till en annan plats. Exempel på denna typ av mobilitet kan vara en konsults vardag, att besöka en kund och dess organisation för att senare resa tillbaka till kontoret för att fortsätta arbeta. I denna mobilitetskategori ges det möjlighet för den besökande att utföra viss typ av aktivitet under besöket, exempelvis att arbeta med en bärbar dator eller annan liknande bärbar eller stationär enhet (Braa m.fl., 2000) Vandrande Den vandrande kategorin är den typ av mobilitet som till fots transporterar sig. Vandrande personer går till större delen av sin tid från en plats till en annan. Exempel på personer som hör till denna kategori är de som arbetar med support inom ett företag, då de går runt till de delar av företaget där problem uppstått och löser detta. Denna kategori av mobilitet kan till större delen endast utföra arbete stationärt men i viss omfattning även mobila aktiviteter, såsom att prata i mobiltelefon (Braa m.fl., 2000). Beroende på mobilitet styrs även möjligheten till vilken teknik som kan användas enligt Braa m.fl. (2000). Tabell 2. Möjlig användning av teknik i förhållande till mobilitet (Fritt efter Braa m.fl., 2000) Mobil Bärbar Stationär Vandrande X Resande X X Besökande X X X 20

27 3.4 Påverkande faktorer Kännedom om verksamheters behov och vad de upplever som värdeskapande är ett kritiskt steg som leverantörer av mobila lösningar bör ta i beaktning (Markova m.fl., 2009). Andersson m.fl. (2008) nämner tre olika frågor som bör ställas för att kunna tillgodose detta: Hur värde uppfattas av kunder, hur värde kan införas i utvecklingen av erbjudanden och hur värde faktiskt kan levereras i olika konstellationer till kunder. Detta avsnitt fokuserar därför på värdeskapande och motverkande faktorer som påverkar intresset eller beslutet att införa mobila lösningar i verksamheter. Värdeskapande faktorer innefattas av anledningar och drivande faktorer till varför företag upplever mobila lösningar som intressant och således påverkar beslutet om införande i positiv mening. Motverkade faktorer syftar till aspekter såsom hinder och risker som kan påverka intresset eller beslutet i negativ mening Värdeskapande Basole (2005) säger att det finns många fördelaktiga drivkrafter till varför företag ska välja att införa mobila lösningar i verksamheten. Trots detta har antagandet av mobila lösningar inom företag varit tämligen lågt och Basole (2005) menar delvis på att detta har sin grund i brist på övertygelse, om vilket värde dessa lösningar lämnat och bidragit till. Här nedan presenteras ett antal faktorer som kan skapa värde för olika företag. Direkt åtkomst till information oavsett tid och plats Genom användning av mobila lösningar kan företagens anställda oberoende av tid och plats komma åt den information de behöver. Ökad flexibilitet i verksamheters arbetssätt är något som skapas och är en faktor som efterfrågas med användningen av mobila lösningar (Sheng, 2005). Vid direkt åtkomst till information oavsett tid och plats kan det även finnas intresse av tillgång till aktuell information i realtid. Denna realtidsinformation kan anställda ta del av för att underlätta utförandet av arbetsuppgifter. Även möjligheten att kunna uppdatera information i realtid möjliggörs med hjälp av mobila lösningar (Basole, 2007). Tidsbesparingar Mobila lösningar kan möjliggöra att tiden i arbetsprocesserna reduceras genom att kunna hantera aktuell process direkt via mobila enheter. Till exempel vid en säljprocess kan den anställda genomföra hela denna process, vilket då inkluderas av att kunna avsluta och fakturera kunden vid det aktuella tillfället (Basole, 2007). Hayes & Kuchinskas (2003) framhäver även en annan aspekt på hur mobila lösningar kan bidra till tidsbesparingar. De menar på att restiden för verksamheters anställda kan minskas avsevärt och nämner exempel i form av att verksamheter kan förse anställda ute på fält med arbetsuppgifter som de kan nå via mobila lösningar. De anställda slipper således åka tillbaka till kontoret för att bli tilldelade nya arbetsuppgifter att utföra. 21

28 Minskat dubbelarbete Vid användning av mobila lösningar som är integrerade med verksamheters stationära system, kan onödigt dubbelarbete undvikas eftersom anställda arbetar i direktkontakt med systemet. Istället för att vidarebefordra uppgifter till en annan anställd, som därefter ska mata in samma, och i vissa fall ytterligare information i det stationära systemet (Basole, 2007). Snabbare och förbättrat beslutsfattande Med hjälp av mobila lösningar ges möjlighet att kunna fatta snabba beslut oberoende av tid och plats eftersom tillgång till information finns åtkomlig (Picoto m.fl., 2010). Vid situationer där beslut ska fattas är det vanligt förekommande enligt Segev (2003) att processen störs av brist på information men även avsaknad av funktionalitet, såsom ett beslutsstödssystem. Reducering av arbetsmaterial Mobila lösningar är förknippat med kostnadsbesparingar och att kunna reducera flertalet pappersbaserade arbetsprocesser, vilket därmed kan innebära minskad förbrukning av arbetsmaterial (Frolick & Chen, 2004). Fui-Hoon Nah m.fl. (2005) menar även på att reducering av arbetsmaterial underlättar arbetet för personer som arbetar mycket ute på fält. Detta eftersom de inte längre behöver ta med sig stora kollektioner av pappersbaserat arbetsmaterial för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Reducering av fel Önskemål med mobila lösningar är att kunna reducera antalet fel vid inmatning av data eftersom verksamheter då kan undvika handskrivna order och pappersuppgifter som enkelt kan misstydas (Frolick & Chen, 2004). Mobila lösningar kan även medverka till att stödja anställda i dess arbetsprocesser i form av att säkerställa att kritiska arbetsmoment utförs i rätt turordning (Markova m.fl., 2009). Stärkt kommunikation och relation gentemot kunder Juntumaa & Tuunainen (2006) framhäver aspekter på hur relationen gentemot kunder kan främjas med hjälp av mobila lösningar. Den studie som de bedrivit visar på att mobila lösningar kan stärka kundrelationer på så vis att anställda kan ge snabba svar och bättre service. Mobila lösningar kan även stärka relationen gentemot kunder genom att kunna presentera ytterligare information under exempelvis möten, relaterat till sådan information som anställda inte fört med sig med sig till aktuell kund. Juntumaa & Tuunainen (2006) säger även att deras studie visat på att mobila lösningar ökar förmågan att kunna hantera klagomål på plats. Sammantaget visar deras studie på att mobila lösningar kan öka anställdas förmåga att snabbare reagera i alla skeden. 22

29 Sheng m.fl. (2005) förstärker vad som ovan framförts med antydan på att säljares framtoning kan stärkas, då de ges ett helt annat underlag att arbeta med. De kan således ge deras kunder den service som direkt efterfrågas på ett mer tillfredställande vis Motverkande Hårdvara Det finns ett antal begräsningar relaterade till mobila enheters hårdvara som visat sig påverka införandet av mobila lösningar. Företag har att förhålla sig till att mobila enheter, med jämna mellanrum, kommer att behöva laddas med hänsyn till begränsad batteritid. Vissa mobila enheter dras även med problem relaterat till ett mindre format gällande skärmens begränsade yta och upplösning. Detta påverkar således förmågan att med enkelhet kunna läsa av information som presenteras. Andra aspekter relaterat till hårdvara och dess mindre format, är att det kan vara komplicerat att mata in information via de inmatningsmöjligheter som mobila enheter erbjuder (Fui-Hoon Nah m.fl., 2005). Säkerhet Säkerhet kan vara en faktor som oroar företag. En aspekt av detta är oron över att någon anställd av misstag ska förlora sin telefon, antingen genom borttappande eller stöld. Detta med hänsyn till att någon obehörig kan få tillgång till känslig och konfidentiell information som kan förekomma inom verksamheter. Icke trådbunden överföring av data är ett annat problem relaterat till säkerhet, där oron bland annat präglas av att information kan bli manipulerad eller att kritisk information avlyssnas (Fui-Hoon Nah m.fl., 2005). Kostnader Företag bör vara medvetna om att införandet av mobila lösningar kan komma att kräva ett antal investeringar gällande såväl fasta som rörliga kostnader. Förutom kostnaden för utvecklandet av den mobila lösningen, krävs det naturligtvis att företag förser sina anställda med enheter som på bästa tänkbara sätt stödjer den framtagna lösningen. En investering kommer även att innebära abonnemangskostnader och för att anställda ska kunna hantera mobila lösningar samt accepteras, krävs det följaktligen utbildning av företags personal eftersom kompetens gällande ny teknik kan variera inom verksamheter (Fui-Hoon Nah m.fl., 2005). Resistens mot förändringar Implementering av mobila lösningar kan innebära att nya arbetsprocesser bildas inom verksamheter. Detta kan innebära att anställda måste lära sig nya sätt att utföra uppgifter och tänka bort det gamla tillvägagångssätt som tidigare använts. Detta är något som inte alltid tas emot med öppna armar (Basole, 2005). 23

30 Resistens mot förändringar innefattar även företag och dess anställdas inställning till ny teknik. Vissa kan uppleva ny teknik som komplext, att en ny mobil lösning skulle innebära svårigheter i att förstå samt använda (Kleijnen m.fl., 2003). Van Akkeren (2003) nämner även att graden av teknik som tidigare införlivats i arbetsprocesserna påverkar beslutet att implementera mobila lösningar i verksamheter. Om teknik sedan tidigare använts sparsamt eller om tekniken är föråldrad, finns det större sannolikhet för att dessa företag ställer sig tveksamma till investering. Osäkerhet om värdeskapande Det förekommer att företag har svårigheter i att se vilket värde mobila lösningar kan bidra med. Osäkerhet om hur väl mobila lösningar kan förbättra och optimera verksamheten samt med vilket stöd de kan ge åt nuvarande samt framtida dagliga aktiviteter (Basole, 2005). Kleijnen m.fl. (2003) är inne på samma linje och nämner en anledning till varför företag ställer sig negativa till införskaffande. Kleijnen m.fl. (2003) menar att detta grundar sig i oklarhet om huruvida mobila lösningar skulle kunna ersätta den nuvarande lösningen eller processen på ett bättre sätt. Alla konsumenter vill inte påbörja ett användande bara för att möjligheten finns. Organisatoriska förändringar Mobila lösningar möjliggör att anställda kan utföra sitt arbete när som helst och var som helst, vilket därmed kan innebära nya strukturer och arbetsmiljöer inom företaget. Detta kan medföra att företaget behöver handskas med att förändra arbetsprocesserna (Basole, 2005), vilket sannolikt kommer att kräva stora insatser. Detta går att härleda till vad Jarvenpaa m.fl. (2005) framför. De menar på att även om teknologi kan förse oss med lösningar som vi kan dra fördel av för att lösa problem, kan de samtidigt orsaka till uppkomst av nya problem som verksamheter sedan tidigare inte haft. Begränsade miljöer Ett hinder med mobila lösningar som kan påverka beslutet om att implementera mobila lösningar i negativ mening kan vara att anställda möjligen verkar inom miljöer där uppkopplingen är instabil och i vissa fall inte heller tillgänglig. De anställda kan därmed inte utnyttja de mobila lösningarna maximalt, när de väl behöver denna möjlighet (Fui-Hoon Nah m.fl., 2005). Ett annat hinder som är starkt sammankopplat med instabila och ej tillgängliga uppkopplingar är begränsad bandbredd. Detta i form av låg överföringshastighet, vilket kan vara ett problem och är inte passande för att kunna visa innehållsrik information bestående av grafiskt-, ljud- eller annat datakrävande material (Fui-Hoon Nah m.fl., 2005). 24

31 Okunskap och otillräckligt med tid Vissa företag, framför allt av mindre storlek, har inte expertiskunskap eller tillräckligt med tid för att införskaffa och använda sig av ny teknik (Van Akkeren, 2003). Kompabilitet Andersson m.fl. (2007) har genomfört studier för att skapa sig förståelse om varför användandet av mobila lösningar inom större organisationer i Sverige inte används i större utsträckning än vad det i själva verket görs. Ett av forskarnas empiriska fynd väljer de att benämna som kompabilitet, där flertalet organisationer visade sig upplevt vissa svårigheter med att utveckla och integrera mobila lösningar med andra existerande system samt verksamhetens rådande infrastruktur. Organisationerna rapporterade dock inte några hinder med integrationen mellan mobila lösningar, där de istället upplevde full kompabilitet. 25

32 Tabell 3. Sammanställning av påverkande faktorer med grund i tidigare teorier Värdeskapande faktorer Direkt åtkomst till information oavsett tid och plats Tidsbesparingar Minskat dubbelarbete Snabbare och förbättrat beslutsfattande Reducering av arbetsmaterial Reducering av fel Stärkt kommunikation och relation gentemot kunder Motverkande faktorer Hårdvara Säkerhet Kostnader Resistens mot förändringar Osäkerhet om värdeskapande Organisatoriska förändringar Begränsade miljöer Okunskap eller otillräckligt med tid Kompabilitet 26

33 4 Empiri I detta kapitel presenteras det empiriska material vi erhållit från intervjuer och enkäter. Vi har valt att behandla de olika företagen åtskilda från varandra. Detta eftersom vi anser att det ger läsaren bästa förutsättningar för att skapa sig den förståelse som vi anser behövas om företaget för att kunna förstå de värdeskapande och motverkande faktorerna som lyfts fram. Vi har valt att först presentera intervjuerna, sorterade i bokstavsordning efter företagsnamn, för att sedan presentera den information vi erhållit från utskickade enkäter. Företagen där intervjuer genomförts är Grossistverksamhet AB, Infranord, JVAB, Logistikföretag AB och Trelleborg Automotive i Kalmar AB. Allt empiriskt material är insamlat under 2012, varför hänvisning till respondenterna endast utgörs i form av namn. Vi har även valt att benämna Trelleborg Automotive i Kalmar AB som Trelleborg med hänsyn till dess långa företagsnamn. 4.1 Grossistverksamhet AB Intervjupersonen i denna studie har valt att vara anonym. Vi kommer att benämna intervjupersonen som Sven Svensson vilket är ett fiktivt namn. Företaget som arbetar med grossistverksamhet kommer även det behandlas anonymt och benämnas som Grossistverksamhet AB Företagspresentation Grossistverksamhet AB etablerades under 2000-talet och är en av nordens största återförsäljare av verktyg. Deras verksamhet utgörs till stor del av grossistverksamhet och de har filialer i såväl Sverige, Norge, Finland och Polen. I Sverige finns de belagda på ungefär hundra stycken platser men de finns även tillgängliga via deras e-handelplats på internet. Grossistverksamhet AB är inriktade på verktyg och maskiner samt personligt skydd. De har mindre grossistverksamhet för infästningar och även för förnödenheter såsom lampor och skruvar Intervjuperson Sven Svensson, arbetar som solution manager på företagets IT-system inom en större del av verksamheten. Svenssons primära uppgift är att säkerställa att arbetsredskap för att lägga och hantera order samt att fakturor fungerar tillfredställande inom verksamheten. Detta innefattas av processen som sker från att kunden ringer in till företaget tills att kunden har erhållit fakturan. Den övergripande arbetsuppgiften Svensson har syftar till att verksamhetens säljare enkelt ska kunna arbeta i företagets system. Svensson själv ser sig som gränsen mellan användarna och programmerarna. 27

34 4.1.3 IT-miljö IT-miljön på Grossistverksamhet AB kretsar runt deras affärssystem Lawson M3. Det är ett integrerat handelssystem med både ekonomi, Supply-chain, order och förvaltning, med andra ord - allt i ett. Detta affärssystem fungerar som en transaktionsmotor, runt detta system verkar flera andra typer av kringsystem för att stödja detta. De andra system som företagets IT-miljö innefattas av är CRM-system, webbhandelsplats, olika stödfunktioner i ekonomi samt fakturaskanning. Allt detta kommunicerar med kärnan som är Lawson M Mobilitet Mobiliteten inom företaget är varierande beroende på vilken roll man har inom företaget. Säljarna inom företaget arbetar i den så kallade främre linjen och de arbetar till nittio procent av sin arbetstid utanför den stationära kontorsarbetsplatsen. Deras uppgift är att vara ute hos kunder så mycket som möjligt. Steget bakom dessa finns innesäljarna, de arbetar alltid inne på kontoret vid den stationära arbetsplatsen. Deras uppgift är att hantera offerter, förse säljarna med artikelförslag, produktkataloger och annan relevant information Mobila lösningar Mobila lösningar inom verksamheten är något som förekommer i viss omfattning. Behovet och intresset av att i framtiden införskaffa flera olika typer av mobila lösningar är även det något som till viss del finns hos Grossistverksamhet AB. Värdeskapande faktorer Företaget arbetar mycket med att förse kunder som ofta är i form av industrier med verktyg, skydd och liknande. För att skapa en förbättrad kontroll och lagerhantering, relaterat till vad för olika artiklar som behövs ute hos kunder, vill de enligt Svensson införskaffa en lösning för att få detta automatiserat och digitaliserat. Detta är någonting som de till viss del använder sig av i dagsläget men de är långt ifrån där hos alla kunder. Ett exempel på detta är att ute hos kund förse lagerskåp med en PDA-enhet för att vid kvittering av produkt enkelt kunna notera detta i PDA-enheten. Detta leder till att företaget skapar en bättre kontroll över lagersaldot ute hos sina kunder och kan snabbt vid behov leverera nya artiklar. Detta är enligt Svensson någonting som uppskattas av kunderna och som skapar bättre relation gentemot dem. I dagsläget använder säljarna en bärbar dator som tar lång tid att starta och är något som framförts till Svensson. Vid säljmötena med kund använder sig säljarna av information som de fått ifrån innesäljarna. Denna information kommer de åt via CRM-systemet som innehåller information om vad säljaren och kunden pratat och kommit överens om vid tidigare möten. En kontroll över vad för material som innesäljare tagit fram kan enkelt göras med detta system. Systemet finns att tillgå via surfplattor och dess inbyggda webbläsare. Svensson menar på att systemet inte är anpassat för den mobila enheten och han menar även på att det inte är användarvänligt för säljaren att kunna arbeta på den begränsade ytan 28

35 som den mobila enheten medför. Svensson framhäver även att säljarna framfört att de finner avsaknad av viktig funktionalitet vid åtkomst av CRM-systemet via surfplattorna. Med anledning till detta har Grossistverksamhet AB funderingar på att förse säljarna med mobila lösningar som är bättre anpassade för deras arbete. Detta i form av ett CRM-system som framförallt ska vara anpassat för de surfplattor som säljarna är utrustade med. Vid möte med kund finns önskan om att säljaren snabbt och enkelt ska kunna få tillgång till kundens specifika information. Detta genom att huvudsakligen kunna läsa av data ifrån CRMsystemet. Svensson beskriver en lösning som med hjälp av GPS-koordinater visar upp de kunder som är relaterade till den aktuella platsen. Detta för att reducera arbetet för säljaren att behöva använda sig av kundnummer för att tillgå informationen. En annan faktor som Svensson menar på att lösningen skulle bidra med är att det skulle spara tid för säljarna när de väl är ute hos kund, vilket skulle förstärka deras säljunderlag, citerat Svensson: Desto mer information desto bättre blir du som säljare. Figur 1. Mobil lösning hos Grossistverksamhet AB för åtkomst till verksamhetens CRM-system Motverkande faktorer Försök har gjorts att införa mobila enheter inom verksamheten genom att förse säljare med surfplattor. Säljarna kan i dagsläget som tidigare nämnt koppla upp sig mot företagets e- handelsportal och CRM-system för att tillgå information gällande produkter och kunder. De systemen kräver att en större inmatning sker och Svensson menar på att begränsningar upplevdes med att surfplattornas skärmytan var begränsad. Detta har resulterat i att säljarna använder dessa i en begränsad omfattning, vilket Svensson antyder då han säger följande: Jag tror att man kommer att använda sig mer av ipads osv om programvaran blir bättre, för att kunna navigera enklare för våra säljare. 29

36 Tidigare värdeskapande faktorer som Grossistverksamhet AB vill uppnå med en mobil lösning är möjligt med en förbättring av programvaran menar Svensson. Andra tidigare värdeskapande faktorer som Svensson nämner är deras PDA-enheter som finns tillgängliga i lagerskåp ute hos kunder. De PDA-enheter underlättar som sagt deras arbete i stor omfattning men Svensson påpekar att dessa enheter är mycket kostsamma att införskaffa, varför Grossistverksamhet AB inte valt att införa dessa på fler arbetsplatser runt om i Sverige. Enheterna ställer krav på kvalitet då den ska tåla hårda tag. Det menar Svensson kan vara en motverkande faktor för att kunna införa mobila enheter med innefattande lösningar ute i kunders verksamheter. Andra påverkande faktorer till intresset att vilja införa mobila lösningar kan enligt Svensson vara att motstånd till ny teknik finns, detta kan bero på kundens datorvana men även på hur pass mycket kunden har viljan till att förlita sig på ny teknik inom sin verksamhet. Svensson antyder detta genom följande: För mycket teknik hos kunden kan verka för tekniknördigt. Det är fortfarande gammalt folk ute på många positioner och vissa kan inte använda en dator, så det finns ett visst motstånd i att ta in för mycket ny teknik och att vara för långt fram inom industrin. Men hänsyn till att PDA-enheterna är placerade på olika arbetsplatser runt om i Sverige kan det finnas risk för begränsad åtkomst till täckning och internet uppstår. Detta är dock ingenting som Svensson antyder vara ett problem då han på frågan om detta säger följande: Vi har en programvara som gör att när vi vet att det är dålig täckning kan data sparas lokalt för att sen när täckning finns kunna ladda upp datan. Svensson menar på att en risk med att införa mobila lösningar i verksamheten är när antalet system som är inbyggda i verksamheten ökar. Med införandet ökar också risken för uppkomsten till andra fel och problem. Det är då viktigt att det inom verksamheten finns kompetens och resurser för att kunna tillhandahålla support. Detta för att vid eventuell uppkomst av problem kunna åtgärda detta på ett smärtfritt sätt. Detta medför i sin tur, enligt Svensson ökade kostnader gällande support. Grossistverksamhet AB ser enligt Svensson ingen problematik gällande säkerhetsfrågan relaterat till användandet av mobila lösningar då han framför följande: Den information som vi skickar över GPRS är så pass enkel data så den är inte intressant för industrispionage Svensson menar vidare på att säkerhetsaspekten är något de levt med sedan datoriseringen fick sitt fäste. 30

37 4.2 Infranord Företagspresentation Infranord är verksamma inom järnvägsbranschen, huvudsakligen med underhåll och nybyggnation av framtidens infrastruktur och med primär inriktning på järnväg. De har även uppdrag inom kraft, tele och anläggning. Infranord är ett statligt bolag som har sina rötter i SJ, som 1988 kom att splittras i två delar, Banverket och SJ, där Banverket fick ansvar över infrastrukturen och SJ för tågtrafiken skedde ytterligare förändringar inom organisationen då Banverket produktion bildades som en egen resultatenhet inom den dåvarande myndigheten Banverket. Denna enhet kom att finnas i 10 år och denna tid ses som en förberedelsetid i väntan på att Banverket produktion skulle bolagiseras, vilket skedde 2010 då de övergick till att vara ett statligt bolag under namnet Infranord AB. På Infranord arbetar ungefär 3000 anställda och deras huvudkontor finns i Stockholm, men stor del av personalstyrkan utgörs av fältpersonal. Det är framför allt två affärer som genomsyrar Infranords arbete, serviceuppdrag och anläggningsuppdrag. Serviceuppdrag syftar till regelbundet och förebyggande underhåll (t.ex. smörja växlar) av vissa järnvägssträckor på uppdrag av trafikverket men även mer akuta åtgärder som till exempel signalfel som uppstått längs spåren. Anläggningsuppdrag kan vara att bygga nya spår och Infranords arbete fungerar då precis på samma sätt som vilket annat entreprenadföretag som helst Intervjuperson Mats Ahlberg har arbetat många år inom företaget och har själv arbetat som servicetekniker. Idag arbetar Ahlberg på Infranords IT-avdelning, bestående av elva stycken anställda. Ahlberg arbetar tillsammans med ytterligare en anställd som systemansvarig över olika planeringssystem, som syftar till att planera verksamhetens resurser. Dessa planeringssystem omfattas av att kunna planera och säkerställa att bemanning finns på plats på de aktuella arbetsuppdragen. Denna bemanning ska även ha tillgång till ett visst antal maskiner, vilket kräver mycket logistisk planering eftersom dessa ska flyttas mellan de olika arbetsplatserna runt om i landet IT-miljö Infranord har en blandning av egen och standardutvecklade system, där övervägande del är egenutvecklat. I grund och botten utgörs deras IT-miljö av affärssystemet Agresso som bland annat innefattas av all ekonomisk redovisning. Affärssystemet har också drag av att vara egenutvecklat eftersom det har blivit kraftigt modifierat och anpassat till den verksamhet de bedriver. Ahlberg menar dock på att de egenutvecklade systemen runtomkring affärssystemet har mer karaktär än själva affärssystemet då det är väldigt få användare som integrerar i direkt kontakt med Agresso, utan snarare i kontakt med verksamhetens kringsystem. Ahlberg nämner bland annat att det idag har system för elektronisk 31

38 fakturahantering där användaren matar in information som sedan skickas till affärssystemet. De har även ett kombinerat planerings- och tidsrapporteringssystem som fungerar likadant. Infranord har dock för avsikt att inom en snar framtid införskaffa ett nytt affärssystem eftersom de vill använda sig av ett integrerat system för att kunna avveckla flera av de egenutvecklade systemen som kostar oerhört mycket pengar att ha i drift samt att förvalta Mobilitet Av de 3000 anställda, är ungefär 2000 av dessa tekniker, varav resterande personal arbetar som administratörer, vilket även innefattas av yrkesrollen arbetsledare som basar över teknikerna ute på fält. Övriga arbetsuppgifter som administratörer kan inneha är arbeten som berör frågor gällande ekonomi, personal, miljö etc. Graden av mobilitet gällande administratörernas arbetssätt varierar, men Ahlberg säger att de flesta är hyfsat stationära. Han menar dock på att arbetsledarna till viss del kan ses som rörliga då de arbetar på tillfälligt uppsatta arbetsplatser - byggbodar. Dessa byggbodar fungerar som vilket annat kontor som helst men med skillnaden att arbetsplatsen är placerad ute på fält under en tidsbestämd period. Inom dessa byggbodar har arbetsledarna åtkomst till internet via vanligtvis en tillfälligt beställd ADSL-uppkoppling, där uppkopplingen sker via en VPN-router. Teknikerna är indelade efter vilken yrkeskategori de arbetar inom och dessa är; bana, signal, tele och el. Yrkesrollerna kan exempelvis vara spårsvetsare, eltekniker, bantekniker och signaltekniker. Sammanfattat handlar det om personal som i princip uteslutande arbetar ute på fält och med diverse arbetsuppgifter. Banteknikerna är den yrkesgrupp som är minst beroende av IT och ägnar därmed minst tid vid sådant som är relaterat till IT. Tele, signal och el använder sig dock av mer IT för att kunna utföra sina arbetsuppgifter, såsom felsökning med hjälp av teknisk utrustning Mobila lösningar Infranord har gått flera ansatser och försök för att på olika sätt få igång mobilitet men har misslyckats ett antal gånger. Ahlberg menar att intresset och behovet för mobila lösningar är stort och att de idag har två mobila lösningar i drift, samt att man för tillfället arbetar med att införa en tredje lösning fullt ut i verksamheten. De har en utpräglad vilja av ytterligare införanden under de närmsta åren men det finns ett antal aspekter som måste tillgodoses och undersökas innan detta kan vara möjligt. Ahlberg definierar mobila lösningar enligt följande: En mobil lösning för oss innebär framför allt att arbetsrelaterad information blir tillgänglig ända ut till teknikerna. Vi vill ha ut informationen om vad som ska göras, när och var samt hur akut det är Värdeskapande faktorer I en del av verksamheten, med totalt tjugo användare, använder Infranord sig idag av en egenutvecklad applikation för besiktning av slipers. Användandet av denna applikation sker 32

39 via mobiltelefoner och infördes för ungefär fem till sex år sedan. Berörda tekniker vandrar längs spåren och bedömer om slipern är godkänd eller om något behöver åtgärdas. Tack vare detta mobila stöd kan teknikerna vandra obehindrat och informationen skickas med automatik till det system som behandlar dessa besiktningar. Ahlberg menar på att arbetet innan införandet av detta mobila IT-stöd gick betydligt långsammare eftersom teknikerna inte kunde vandra lika obehindrat längs spåren. Teknikerna behövde allt för ofta stanna upp för att skriva ner statusen på slipern för att därefter även vara tvungna att mata in denna information i ett system. Dessa besiktningar utförs på uppdrag av kund som även har blivit försedda med ett webbgränssnitt där de med enkelhet kan följa statusen på de olika besiktningarna. Den andra mobila lösningen som Infranord använder sig av är benämnd som Maskinjournalen och infördes för drygt ett år sedan. Ahlberg säger att denna lösning används för att registrera tekniska händelser, huvudsakligen riktat till underhåll på de maskiner som finns utplacerade runt om i landet. De tekniska händelserna kan variera men vanligt förekommande aktiviteter är till exempel när en tekniker fyllt på med olja, kontrollerat bromsar och ljus eller rapportering om något är ur funktion. Denna rapportering ska sedan ligga till underlag för att veta när maskinerna ska servas nästa gång. Innan införandet av denna mobila lösning säger Ahlberg att allt skrevs ner på pappersblanketter som sedan faxades in till huvudkontoret, där sedan ett OCR-system tolkade nedskriven information. Enligt Ahlberg hade denna process sina begräsningar. Dels hade OCR-systemet svårigheter i att automatiskt kunna tyda olika handstilar. Systemet hade även problem med hanterandet av att teknikerna i vissa fall skrev utanför blanketternas fördefinierade fält. I andra fall skrevs helt enkelt felaktig information in i fälten. Dessa begräsningar gav till följd att Infranord blev tvungna att tillsätta mänskliga resurser som fick i uppgift att kontrollera samt rätta nedskriven information som OCR-systemet inte kunnat hantera. Ett annat problem som Ahlberg såg med den tidigare processen var att det kunde dröja länge mellan inrapporteringstillfällena eftersom blanketten skickades in först när fem poster var ifyllda. Detta innebar att verksamheten hade bristfällig översikt över maskinernas status. Ahlberg påpekar dock att arbetsflödet i den tidigare processen fungerade men att det fanns stora effektiviseringsmöjligheter att vinna. Ahlberg framför vidare att man nu med hjälp av denna mobila lösning har helt andra möjligheter att kunna säkerställa att korrekt information matas in. Dock har Infranord till en början valt att vara rätt snälla i sitt regelverk för att på så vis kunna fånga upp flödet och erhålla acceptans från verksamhetens anställda. Maskindagboken är tredje lösningen som Infranord för närvarande arbetar med att införa fullt ut i verksamheten. Denna mobila lösning påminner enligt Ahlberg om Maskinjournalen. Tillskillnad mot Maskinjournalen som fokuserar på underhåll, syftar denna lösning till produktionsrapportering. Detta mobila verktyg ska ses som ett stöd vid fakturering till slutkund. Enligt Ahlberg får Infranord med hjälp av denna mobila lösning bättre insikt om hur 33

40 de ska debitera sina kunder samt att det underlag som ges till kund, kommer att innehålla förbättrade och tydligare detaljer om vilket arbete som verkligen utförts. Förutom de mobila lösningar som Infranord i dagsläget använder sig av, har de framför allt tankar på en lösning som de tror skulle kunna medföra mycket nytta för verksamheten. Ahlberg säger följande: Ni har säkert åkt tåg någon gång. Prognoser och sådant ska då kunna lämnas utifrån våra killar. När de kommer ut i spåret och ser att här har någon snott kablar, det kommer att ta ungefär två timmar innan vi löt nya kablar. De ska då lätt kunna skicka iväg prognoser till trafikledningen så att de kan informera SJ som i sin tur rapporterar slutkunden Idag ringer teknikerna för att rapportera detta. Problemet som de upplever är att det ofta är upptaget, teknikerna får vänta och de hämmar deras arbete. Ahlberg framför detta som ineffektivt och att den stora affärsnyttan först uppnås när information når slutkund om att så här ser det ut och det tar ungefär såhär lång tid. Med andra ord handlar det om information som förs vidare i olika steg och helst då kopplat till kundens system. Ahlberg förtydligar detta genom att säga att fakturering inte är allt, det håller inte i längden, utan det som håller i längden är att tillföra nytta ut till sista kund. Figur 2. Nuvarande och önskat tillvägagångssätt hos Infranord för rapportering av prognoser till slutkund Som det nämns i företagspresentationen handlar en stor del av Infranords arbete om att genomföra serviceuppdrag. Inom detta område krävs det enligt Ahlberg stort behov av tekniskt stöd. Vid serviceuppdrag arbetar teknikerna på långa sträckor och behöver därmed detta stöd för att kunna vara effektiva. Det finns ingen tekniker som håller ordning på underhållningsintervaller om när exempelvis en växel ska smörjas nästa gång. Relaterat till detta framför Ahlberg följande: Nästa tekniker som kommer i närheten av den här växeln, att nu är det bara två dagar kvar tills den här ska smörjas, ska du passa på nu? Ahlberg menar på att arbete relaterat till serviceunderhåll i stor utsträckning kan effektiviseras om digitaliserat stöd finns att tillgå. Han nämner att teknik relaterat till 34

41 närhetskännande, som talar om när du passerat en viss punkt kan bana väg för ytterligare utveckling inom detta område. Detta digitaliserade stöd kan även snabba upp flödet i att kunna fakturera ute på plats, vilket också skulle bidra till en mer korrekt återrapportering av utfört arbete. Ahlberg menar att detta i sin tur hjälper dem att kunna lämna bättre kalkyler, i form av att mer exakt kunna beräkna tidsåtgång samt vad det kommer att kosta att underhålla exempelvis växlarna. Ahlberg säger att de rapporterar alldeles för grovt idag. Förutom att mobilt IT-stöd kan hjälpa till med att lämna mer korrekta kalkyler menar Ahlberg på att återrapportering även kan resultera i bättre insikt över det pågående jobb som bedrivs ute på fält. Denna information kan vara värdefull på så vis att kunna styra teknikers arbete på ett mer strukturerat och bättre sätt. Han drar liknelser med en vaktmästare i ett hyreshus: Egentligen ska vaktmästaren inte gå runt och småfixa, han ska jobba strukturerat han med och han ska tala om vad som gjorts Ahlberg menar vidare på att de ännu inte är där, men att de har en strävan efter detta arbetssätt. Han förtydligar också att de vill ifrån pappersarbetet i arbetsprocesserna och att de vill ha ett snabbare kassaflöde. Motverkande faktorer Att tekniker ute i spåren ska kunna rapportera prognoser till trafikverket är sådant som Infranord vid två tillfällen försökt att införa, dock med misslyckat resultat då projekten lagts ner allt eftersom. Vid det första projektet fanns det enligt Ahlberg organisatoriska problem, där en projektledare hade allt ansvar och när denne person gick på föräldraledighet kraschade projektet och miljoner var då spenderade till ingen nytta. Vid det andra projektet togs det enligt Ahlberg snabbt fram en lösning, men där införandet avstannade i takt med att förändringar i arbetsprocesserna kom att krävas. Berörda parter i projektgruppen vågade inte ta risken att ändra i arbetssätten då affären vant sig att istället via telefonsamtal kunna kontakta trafikverket. Ahlberg menar på att de helt enkelt inte vågade ge sig in i något nytt och med tiden som gick kom allt färre att vara delaktiga vid projektmötena varför projektet senare lades ner. De personer som efterfrågat denna möjlighet skyllde enligt Ahlberg på att de förlorat mycket personal och att de inte haft tillräckligt med tid för att introducera denna mobila lösning. Ahlberg pekar dock på att det blivit ett antal erfarenheter rikare och att de tagit lärdom av detta. Som sedan tidigare nämnts finns intresset av att kunna hantera serviceorders ute i fält. Ahlberg ser dock också vissa nackdelar med detta förfaringssätt. Han menar att information, såsom fakturaunderlag som skickas direkt till kund utan granskas och därmed inte passerar något mänskligt öga, kan resultera i felaktig debitering eftersom teknikern ute på plats kanske inte har full kontroll över detaljerna i avtalet med kund. Ahlberg säger att denna process idag hanteras via pappersform, där arbetsledarna kontrollerar uppgifterna och sedan matar in informationen i systemet. Ahlberg menar på att detta mobila stöd ställer 35

42 krav på lösningar som kan hantera fullgoda attestfunktioner och hålla ordning på faktureringsregler. Ahlberg ser även andra problem med att den enskilde teknikern ska kunna ta del och rapportera ute i fält med hjälp av mobila lösningar. Detta med hänsyn till att teknikerna arbetar i miljöer såsom bergrum och transformationsstationer och har därmed inte alltid täckning. Det krävs enligt Ahlberg att mobila lösningar kan arbeta i frånkopplat läge, för att sedan kunna synkroniseras när täckning åter erbjuds. Infranord har genomfört en förstudie angående detta och testat denna typ av lösning. De har dock kunnat konstatera att det inte fungerat optimalt, då synkroniseringen har tagit alldeles för lång tid, även vid mindre händelser, och att det inte har gått att arbeta samtidigt som synkroniseringen utförts. Framtagandet av nya mobila lösningar, framför allt applikationer, begränsas till viss del av att ett nytt affärssystem är på väg att införskaffas, vilket går att utläsa utifrån vad Ahlberg säger: Just applikationsspåret är ganska kallt nu eftersom en app är tightare integrerade med sitt bakomvarande system Jag tror när vi har det nya affärssystemet på plats tar vi upp det igen Ska vi ta fram en app nu och integrera med systemen är det mycket som kommer att behöva ändras när vi byter system På frågan om hur införandet av ytterligare införanden av mobila lösningar skulle komma att tas emot av de anställda säger Alhberg att de inte är vidare bekymrade för detta och att de tror att alla kan med lite hjälp ta sig över tekniktröskeln. Ahlberg framför vidare att de efter införandet av deras senaste mobila lösning fick gott gensvar: Vi fick nästan på en gång höra att det var lätt att arbeta med och lätt att förstå. Nästan inga utbildningar och ändå var de hyfsat bra igång och det var ju då maskinoperatörer 36

43 4.3 JVAB Företagspresentation JVAB är ett mark- och anläggningsföretag som grundades 1985 och är ett familjeföretag. Deras specialistområden omfattas av bland annat betong och konstbyggnadsarbeten, VAarbeten (rörläggningar, rörspräckning, sjöförlagda ledningar etc.), gatuarbeten (stora och små vägar) samt markarbeten. JVAB arbetar till stor del med statliga beställare som exempelvis kommuner och trafikverk. Det förekommer även att JVAB åtar sig uppdrag inom den privata sektorn som exempelvis åt fastighetsbolag. JVAB omsatte under 2011 närmare en halv miljard svenska kronor. De har 160 stycken anställda och är stationerade i Stockholm Intervjuperson Niklas Kastevik arbetar som ekonomichef på JVAB men är förutom det inblandad i hanteringen gällande inköp till företaget gällande maskiner, bilar etc. Kastevik är även involverad i de flesta större inköp som sker inom företaget och detta genomförs huvudsakligen i samarbete med företagets VD. Kastevik har även en framträdande roll gällande företagets IT-infrastruktur IT-miljö JVAB har en IT-miljö som består av ett flertal olika system. De använder sig i huvudsak av VISMA business, vilket är deras affärssystem och som utgör kärnan i verksamhetens IT-miljö. De använder sig av även av andra kringsystem där affärssystemet inte riktigt räcker till. MediusFlow är ett sådant exempel som används för elektronisk fakturahantering, vilket innefattas av bland annat inskanning och matchning mot tidigare lagda inköpsorder. Byggsamordnaren är ett annat system som förekommer inom verksamheten och används för projekthantering, tidsplanering och andra liknande uppgifter. För beslutstöd använder de verktyget QlickView. QlickView används till största del för att läsa av information för de anställda. Under och ute på projekten använder platscheferna, som även ses som projektledare, QlickView för att kunna stödja de beslut som behöver fattas under projektens gång. De använder även andra externa system, som är nära sammankopplad med företaget affärssystem, för att exempelvis hantera löner och för att skapa kalkyler Mobilitet JVAB har 160 stycken anställda varav 15 stycken arbetar på deras huvudkontor och resterande arbetar ute i produktion. Kastevik menar på att deras verksamhet och dess arbetssätt genomsyras av mobilitet och Kastevik syftar i huvudsak på de som arbetar inom produktionsområdet. De femton som har huvudkontoret som sin arbetsplats arbetar med administrativa uppgifter rörande ekonomi, personal, samordning men även övriga administrativa uppgifter. De som arbetar inom produktionsområdet arbetar alltid ute på fält och är därmed stationerade på olika platser beroende på projekt. Platscheferna innehar 37

44 större ansvar över de projekt som bedrivs inom verksamheten och arbetar till stor grad mobilt. Kastevik menar på att en del av arbetsuppgifterna för platscheferna innefattas av hanterandet av administrativa uppgifter rörande bland annat ritningar och fakturor, varför detta kräver att denna och annan relevant information finns tillgänglig för dem ute på aktuellt projekt. Platscheferna kan ha ansvar för flera projekt samtidigt och färdas därför mycket mellan de olika projekten. För att kunna hantera de arbetsuppgifter som innefattas i rollen som platschef, är de utrustade med bärbara datorer där de med hjälp av 3G uppkoppling kan koppla upp sig via VPN för att få åtkomst till internet och nå den informationen de behöver för att kunna genomföra det arbete som krävs i rådande situation. Vid större och längre projekt utrustas byggbodarna med en tillfällig men mer stabil uppkoppling i form av ADSL för att byggboden ska fungera som ett bättre utrustat temporärt kontor. Övriga anställda som verkar ute på fält arbetar i begränsad omfattning med IT-stöd. De anställda är utrustade med enklare mobiltelefoner för att enkelt kunna kommunicera med övriga kollegor Mobila lösningar Kastevik anser att mobila lösningar är något som skulle underlätta de vardagliga arbetsuppgifterna inom JVAB och det finns ett stort intresse av denna möjlighet inom verksamheten. Anledningen till intresset att införa mobila lösningar i verksamheten påverkas av ett antal olika faktorer men Kastevik framför även att det finns ett antal aspekter som medverkar till varför införandet inte redan skett. Värdeskapande faktorer Kastevik menar på att JVAB har intresse av att i först hand underlätta arbetet för de platschefer som finns inom verksamheten. Intresset grundar sig i att platscheferna ska kunna arbeta mer flexibelt än vad de gör i dagsläget. Att förse platscheferna med mobila enheter i form av surfplattor med en stabil trådlös uppkoppling, för att enkelt kunna bära med sig all den relevanta information de behöver och för att inte behöva vara beroende av de byggbodar som de förser med ADSL-uppkoppling. Att installera en ADSL-uppkoppling i en byggbod har en lång införandeprocess och Kastevik menar på att det vid kortare projekt inte blir lönsamt, då denna tjänst kan kosta upp emot kronor att installera. Mobila lösningar är enligt Kastevik också något som har efterfrågats av platscheferna själva. Mer specifikt vill JVAB förse sina platschefer med detta stöd för att med enkelhet kunna hantera fakturor och ritningar när de arbetar ute på olika projekt. I dagsläget ser Kastevik begränsningar i att ha tillgång till fakturor och ritningar i bärbara datorer, då han och platscheferna menar på att de är mer otympliga att bära med sig och detta har enligt Kastevik resulterat i att platscheferna arbetar mer likt ett stationärt arbetssätt med sina bärbara datorer. Kastevik menar på att de bärbara datorerna vanligtvis endast används i de stationerade byggbodarna. Han menar dock på att det finns behov av att kunna få tillgång till ritningar och dylikt i andra miljöer bortanför byggbodarna. Denna möjlighet finns till viss del i dagsläget, men de bärbara datorernas otymplighet väcker motstånd till användning i dessa 38

45 miljöer. Förutom de bärbara datorernas otymplighet menar Kastevik på att de tar längre tid att starta upp i jämförelse med mobila enheter, varför han tror det kan vara en av anledningarna till att platscheferna vill gå mer mot att arbeta med mobila enheter. Direkt tillgång till fakturor skulle som Kastevik tidigare nämnt, underlätta deras arbete avsevärt, då de snabbt och enkelt skulle kunna få tillgång till informationen, oavsett var platscheferna än befinner sig. Kastevik nämner ett exempel som tyder på detta: Hela tiden kan ha det tillgängligt på ett annat sätt, kunna enkelt komma åt informationen i bilen om man får ett samtal, kan kolla en faktura direkt. Det gör man inte om man har en bärbar dator Även åtkomsten till ritningar via en mobil lösning, med användandet av en surfplatta, är som sagt något som Kastevik menar på skulle underlätta arbetet för platscheferna. Idag kan en platschef ansvara för flera olika projekt samtidigt och projekten består av en mängd olika ritningar. Trots tillgången till ritningar i de bärbara datorerna går det i dagsläget till så att de använder sig av fysiska ritningar som skrivits ut eftersom platscheferna anser att de bärbara datorerna inte lämpar sig för de miljöer som platscheferna arbetar i när de är ute och tittar på detaljer och liknande. Ritningarna plastas sedan in för att bringas med ut till projekten. Denna process upplevs i viss omfattning som en börda menar Kastevik, i att hålla ordning på de olika ritningarna då de ofta blir större mängder information. Vid en mer digital lösning, i form av att kunna tillgå ritningarna via en surfplatta, skulle det underlätta för platschefen genom att med enkelhet kunna bestämma vilken ritning som han vill tillgå och därmed slippa bära med sig den stora mängden material. En annan värdeskapande faktor med denna lösning som JVAB vill kunna uppnå, är att detta skulle antagligen medverka till minskade materialkostnader gällande utskrifter och inplastning av ritningar. Figur 3. Mobil lösning hos JVAB för att kunna tillgå ritningar och fakturor 39

46 JVAB har startat en ny asfaltsverksamhet där de även inom denna del av verksamheten funderat på införandet av en mobil lösning. Denna lösning skulle i huvudsak bestå av att de anställda vid avslutat arbete skulle kunna rapportera in tid- och materialåtgång för ordern och därefter kunna avsluta ordern direkt. Genom detta tillvägagångssätt kan en faktura genereras och skickas ut direkt till berörd kund. I dagsläget är denna process betydligt mer omfattande enligt Kastevik. Vid den nuvarande processen fyller de anställda i en pappersblankett för det aktuella projektet, som i ett senare skede lämnas in på kontoret. Väl inne på kontoret blir blanketten manuellt inmatad i systemet och därefter skickas fakturan ut till kunden. Det är inte bara platscheferna som JVAB vill involvera. De vill även involvera samtliga parter inom verksamheten till att börja använda mobila lösningar. Kastevik menar på att JVAB har funderingar på att införa en mobil lösning för att underlätta de anställdas process att rapportera arbetstid. En möjlig lösning skulle enligt Kastevik kunna vara att de anställde med enkelhet ska kunna rapportera in sin arbetstid direkt i systemet med någon form av mobil enhet som erbjuder ett större antal funktioner än de mobiltelefoner som används inom verksamheten idag. I dagsläget går det till så att de anställda månadsvis rapporterar sin arbetstid via en blankett, som senare blir manuellt inrapporterat i lönesystemet av de anställda som arbetar med ekonomi. En nackdel som Kastevik ser med dagens tillvägagångssätt är att tidrapporterna blir en månad försenade och rapporterna gällande projekten stämmer inte med det aktuella tillfället, om man exempelvis tidsmässigt ligger efter i projektet. Detta är något som JVAB vill undvika med hjälp av en sådan mobil lösning och det skulle då bidra till effektivisering av denna process. Slutligen poängterar Kastevik att mobila lösningar skulle, för deras verksamhet, bidra till möjligheten för ett mer rörligt arbetssätt för samtliga anställda hos JVAB. Motverkande faktorer JVAB är, som tidigare nämnt av Kastevik, intresserade av att införa mobila lösningar i deras verksamhet. Det finns dock ett antal faktorer som påverkar införandet hos JVAB för att kunna ta steget fullt ut. Enligt Kastevik bör hänsyn först tas till dessa faktorer innan ett införande kan vara möjligt. Kastevik framhäver först och främst att ett stort hinder som uppkommit längs vägen och som förhindrar verksamhetens användning av framtida mobila lösningar är osäkerheten kring bristfälliga uppkopplingar. De använder sig idag av trådlösa uppkopplingar i form av 3G. 3G-uppkopplingarna har inte varit tillräckliga och nog kraftfulla för att platscheferna ska haft möjlighet till att koppla upp sig mot VPN för åtkomst till verksamhetens system. 3G-tekniken har vid upprepande tillfällen varit väldigt instabil och för att de ska kunna bli mer mobila säger Kastevik att en stabil trådlös uppkoppling är ett måste och att det huvudsakligen är detta som de behöver lägga störst fokus på vid ett eventuellt införande. Kastevik exemplifierar detta problem med att framhäva ett nyligt genomfört projekt som var beläget nära centralstationen i Stockholm: 40

47 Vi hade ett projekt i närheten och det är precis som du säger att på morgonen och på eftermiddagen kunde man inte använda sig av uppkopplingen Problemet gällande uppkoppling är något som de är medvetna om och undersöker därför olika alternativ för att kunna lösa detta. Kastevik förtydligar detta genom att framhäva att uppkopplingsfrågan är något som kommer att tas i beaktning vid kommande upphandlingar. Kastevik framhäver som tidigare nämnts att alla deras anställda inte har tillgång till en mobil enhet av mer avancerad karaktär i dagsläget, framför allt enklare varianter av mobiltelefoner förekommer hos de anställda inom produktionsområdet. Vissa av de anställda har tillgång till bärbara datorer men detta i begränsad omfattning. För att verksamheten och de anställda ska kunna bli mer mobila i arbetssättet, krävs det enligt Kastevik stöd i form av hårdvara som de ska kunna förse sina anställda med. Detta ser Kastevik som ett stort problem som de måste lösa. Kastevik tillägger också att införandet av mobila enheter och dess lösningar hos de operativt anställda kommer att ge till följd av utbildningskostnader även om IT-mognaden inom företaget är relativt god enligt Kastevik. Det krävs i först hand att utbildningen vänder sig till de anställda med lägst kompetens inom området. En negativ effekt som Kastevik ser med att förse samtliga anställda med mobila enheter är att den mobila enheten stjäl arbetstid, att användarna inte endast använder den mobila enheten till uppgifter som är relaterade till arbetet utan även till annat. Att införa mobila lösningar inom företaget skulle i huvudsak fungera som komplement till de redan befintliga systemen som finns inom verksamheten. Kastevik menar att de mobila lösningarna kommer att vid ett eventuellt införande integreras och samverka med de befintliga och stationära systemen. Den mobila tidrapporteringslösningen är ett exempel som JVAB i framtiden skulle vilja införa och denna lösning skulle vara kopplad direkt mot affärssystemet Visma Business och det lönesystem som finns inom verksamheten. Kastevik menar på att det kommer krävas kontroller och tester, över hur väl de lösningarna som de är intresserade av verkligen fungerar i en mobil form och hur de skulle kunna fungera mot redan befintliga system. Kastevik påpekar också att ett införande av en mobil lösning inte får resultera i något merarbete, utan målet är att underlätta och effektivisera arbetet för platscheferna. 41

48 4.4 Logistikföretag AB Intervjupersonen i denna studie har valt att vara anonym. Vi kommer att benämna intervjupersonen som Örjan Örjansson vilket är ett fiktivt namn. Företaget som arbetar med tredjepartslogistik kommer även det behandlas anonymt och benämnas som Logistikföretag AB Företagspresentation Logistikföretag AB arbetar med tredjepartslogistik vilket innebär att de hanterar lager och distribution åt deras kunder. Logistikföretag sköter samtliga steg i logistikkedjan, från intaget av varor till att de slutligen levereras vidare Intervjuperson Örjan Örjansson arbetar som IT-chef för företagets IT-verksamhet. Örjansson har arbetat inom företaget sedan mitten på 2000-talet men han arbetar sedan 2011 på sin nuvarande position inom Logistikföretag AB. IT-verksamheten inom Logistikföretag AB består av fem personer som arbetar centraliserat. De förser och servar företagets samtliga filialer gällande IT. Deras filialer är placerade på fyra större orter i Sverige IT-miljö Logistikföretag AB har ingen personal som sköter drift och underhåll av företagets nätverk, servrar och övrig IT-infrastruktur. Allt detta sköts av externa leverantörer. För att hantera affärs- och lagerrörelsetransaktioner på Logistikföretag AB använder man sig av ett affärsoch lagerhanteringssystem. Vid sidan av dessa två system använder företaget ett antal kringsystem för att hantera ekonomi, mail och utskrifter. Logistikföretag AB använder sig även av ett WMS-system som kommunicerar med många andra stora affärssystem såsom exempelvis Tullverket och andra transportörer. Systemet klarar även av mycket hög komplexitet gällande artikelhantering, statusredovisning, styrning, plockning och kontroll Mobilitet Örjansson väljer att på ett övergripande plan dela in personalstyrkan i två olika grupper, administrativ- och produktionspersonal. Den administrativa personalen använder sig enligt Örjansson av en traditionell IT-miljö, där få använder sig av stationära datorer. Detta menar Örjansson leder till att den administrativa personalen arbetar till viss del rörligt även på det stationära kontoret. Produktionspersonalen delas enligt Örjansson in i ytterligare två grupper, lager och distribution. Lagerpersonalen arbetar med att plocka och hantera gods som sedan ska distribueras vidare. Distributionspersonalen arbetar ständigt ute i fält då de distribuerar gods till kunder. 42

49 4.4.5 Mobila lösningar Logistikföretag AB använder sig i dagsläget av tre olika mobila lösningar för internt bruk. Dessa innefattas av lösningar gällande lagerhantering och distribution. Logistikföretag AB har för närvarande inga konkreta projekt på ytterligare införanden men Örjansson påtalar att man kontinuerligt tittar efter nya effektiviseringsmöjligheter, vilket även framförs vid följande mening av Örjansson: Vi gör det kopplat till någon form av effektiviseringsbehov Örjanssons definition av mobila lösningar framförs att vara enligt följande: Man är inte knuten till en specifik plats och i stort sett finns det i alla fall en sorts trådlös kommunikation inblandad Örjansson menar vidare på att om man ska vara konkurrenskraftig i denna bransch gällande tredjepartslogistik, krävs det användning av mobila lösningar inom verksamheten. Att använda mobila lösningar inom denna typ av verksamhet ses inte längre som en nymodighet utan snarare som en självklarhet enligt Örjansson: Titta på vilken tredjepartslogistiker som helst idag. Alla inom denna bransch använder det idag. Ingen tänker på det viset, det är en självklarhet. Ingen ifrågasätter om man får en handdator, tvärtom, det skulle upplevas som väldigt konstigt om man inte fick det Värdeskapande faktorer Den lagerverksamhet som bedrivs inom Logistikföretag AB är den avdelning som till störst omfattning använder sig av mobila lösningar. Örjansson menar på att användandet av mobila lösningar inom denna del av företaget är direkt verksamhetskritiska för Logistikföretag AB. Utan detta mobila stöd skulle verksamheten stanna upp eftersom de anställdas arbete styrs av att hela tiden vara uppkopplad mot de system som omger deras arbetsprocesser. De anställda blir tilldelade arbetsorder via en handdator där de får vetskap om vad som ska hämtas på lagret och var detta gods är placerat. Den huvudsakliga anledningen till införandet av detta mobila stöd var enligt Örjansson en effektiviseringsfråga gällande lagerhanteringen i form av att till exempel vara oberoende av utskrivna listor, orderblanketter och liknande. En annan anledning till införandet var enligt Örjansson förmågan att bättre kunna skapa sig god översikt och kontroll över lagrets innehåll. Detta har kunnat tillgodoses tack vare att inmatning sker via de mobila lösningarna och som då ser till att lagersaldot uppdateras i realtid. Örjansson framhåller detta som en viktig faktor och återkopplar till hur det var innan införandet: I en lösning med papper och penna så har det besväret att från tiden att du utfört en transaktion på lagret tills någon knappat in det i systemet Inom området distribution används två mobila lösningar där den ena är relativt ny och infördes under sensommaren Denna används i dagsläget på ungefär 110 mobila enheter och dess huvudsakliga uppgifter är att förse de anställda med leveransrutter samt 43

50 att vid leverans ska godsmottagaren kunna signera med hjälp av den mobila lösningen. Denna information skickar sedan leveransbekräftelse till det centrala system som finns inom verksamheten. Innan denna mobila lösning infördes i verksamheten hanterades denna process på ett mer traditionellt sätt med papper och penna. Fraktsedlar samlades in och informationen matades därefter in i IT-systemet. Figur 4. Mobil lösning hos Logistikföretag AB för kvittens av mottaget gods Positionering av fordon är den andra mobila lösningen inom området distribution. Denna lösning används för att kunna spåra var verksamhetens olika fordon befinner sig och används huvudsakligen vid leveranser av stöldbegärligt och känsligt gods, såsom leveranser till systembolag. Uppkomsten till behovet och införandet av denna mobila lösning skedde enligt Örjansson i samråd med Logistikföretag ABs kunder för att skapa god säkerhet i distributionsledet och förebygga eventuella missöden. Motverkande faktorer Vid införandet av de mobila lösningar som finns inom verksamheten framhäver Örjansson att man varit medvetna om ett antal utmaningar och faktorer som bekymrat Logistikföretag AB. De värdeskapande faktorerna har dock övervägt, vilket framgår när Örjansson framhäver följande: Det var egentligen inget val att inte göra det. Vi visste att vi behövde det och var därför tvungna att lösa det på bästa sätt Den största utmaningen som hade viss inverkan på beslutet att införa mobila lösningar var enligt Örjansson medvetenheten gällande låg datorvana och handhavandeproblem, vilket han påpekar vid ett antal olika tillfällen under intervjun: Andra tycker det är nymodigheter och trams, att det går lika bra att använda papper och penna som de alltid gjort 44

51 Chaufförerna som kör tenderar till en övervikt att vara negativa till sådana lösningar Örjansson framhåller dock återigen att det inte var något val att undvika dessa införanden, men säger att det var ett bekymmer som de trots medvetenhet om till viss grad ändå kom att underskatta. Ett annat bekymmer som Logistikföretag AB tidigt tog i beaktning vid införandet var täckningen i mobila nät. Örjansson påtalar att detta är ett bekymmer och att det därför krävs lösningar som klarar av arbete i frånkopplat läge eftersom de anställda inte kan räkna med att alltid ha åtkomst till internet. Örjansson framför följande om hur de hanterat detta bekymmer: De är byggda för att klara kommunikationsavbrott i och med att det mobila nätet används som kommunikationskanal. De är asynkrona i sin konstruktion men fungerar kommunikationen som den ska skickas informationen direkt in i vårt system och blir tillgängligt för våra kunder. Annars cachas informationen lokalt i enheten tills täckning finns Örjansson menar på att begränsningar funnits med tidigare handdatorer men att dessa begränsningar kunnat elimineras i och med den gynnsamma teknikutvecklingen: Tittar man historiskt sett så har teknikutvecklingen varit gynnsam. De handdatorer som fanns att tillgå då vi började använda de på våra lager var ju ljusår från de vi använder idag, med hänsyn till funktionsmässighet, hållbarhet, stabilitet, batteritid och liknande Säkerhetsaspekten är ingenting som Örjansson anser hindrat dem från att införa de tre mobila lösningar som idag används inom verksamheten. Örjansson menar på att dessa tre lösningar inte innehar någon större grad av säkerhetskänsliginformation och han påpekar att det alltid krävs att en noggrann avvägning görs om hur stor säkerhetslösning som behövs i förhållande till informationens känslighet. Även kommunikationen och integrationen med bakomliggande system har inte varit något betydande problem som påverkat deras intresse eller beslut att införa mobila lösningar. Örjansson framför dock att integration mellan olika system alltid är en utmaning men att Logistikföretag AB har en relativt ren integration med deras system, vilket gjort att det inte påverkat införandet nämnvärt. Vid intervjuns avslutande ord framför Örjansson att de inte har för avsikt att ligga i framkant med ny teknik. De införskaffar endast sådana lösningar som kan ses som tillförlitliga och som leverantörerna de köper denna lösning av, kan visa på det har använts tidigare och fungerar. Örjansson menar på att de präglas av att vara rätt traditionella när det kommer till IT. Vi försöker inte ligga i den tekniska spetsen utan beprövade tillförlitliga lösningar, vi har inte råd med annat 45

52 4.5 Trelleborg Automotive Kalmar AB Företagspresentation Trelleborg Automotive Kalmar AB tillhör koncernen Trelleborg. Bolaget bildades 1905 och utvecklar lösningar för att täta, dämpa och skydda i krävande industriella miljöer. Trelleborg är ett av koncernens affärsområden som specifikt arbetar med ljud- och vibrationsdämpning till personbilar samt lätta och tunga lastbilar. De ses som underleverantörer till fordonsindustrin och deras produkter finns i de flesta bilmodeller världen över. Affärsområdet utgörs av drygt anställda fördelat på 27 platser runt om i världen. På Trelleborg Automotive i Kalmar, där huvudkontoret för detta affärsområde också är beläget, arbetar drygt tvåtusen anställda och allt som tillverkas skickas på export Intervjuperson Håkan Sandberg har arbetat på Trelleborg sedan år Han arbetar under titeln, System support, vilket innefattas av förvaltning av de IT-system som finns inom Trelleborg. Sandberg är ensam ansvarig för att hantera de olika systemen som används i Kalmar IT-Miljö Inom företaget finns det en bred systemflora. Affärssystemet som används är Movex och vid sidan om Movex finns ett antal kringsystem som är sammankopplade med affärssystemet. Däribland ett elektroniskt faktureringssystem uppbyggt av verktyget MediusFlow. Även analysverktyget QlickView används inom verksamheten för att ge ökat stöd i beslutsfattandet och hämtar information från olika datakällor såsom deras affärssystem Mobilitet Inom verksamheten på Trelleborg säger Sandberg att fördelningen av anställda som arbetar bortanför den stationära kontorsplatsen är relativt normal. Med relativt normal menar han på att verksamheten har en uppdelning av säljare ute på fältet som även har ett fast kontor, folk som mestadels sitter på kontoret och som till ungefär nittio procent är stationära i sitt arbete samt produktionspersonal som har datorer vid varje produktionslina och lagerarbetare som är rörliga i sitt yrke och har tekniska verktyg för att underlätta deras arbete Mobila lösningar Hos Trelleborg använder man sig idag av en mobil lösning för att underlätta lagerhanteringen. Sandberg framför dock att denna lösning har sina begränsningar: Med denna så finns begräsningar i att man inte kan gå ner på stan eller sitta på flygplatsen och använda den Sandberg säger att de inte har några planer på ytterligare införanden eftersom det inte finns något behov inom verksamheten. Han framför dock att de vill ligga i framkant med ny teknik och att om önskemål uppstår bromsar de inte. Sandberg framför även att han inte tror på att 46

53 mobilitet är det levnadsavgörande. Tron om att allting löser sig bara för att det blir mobilt kan vara en nackdel eftersom mycket fungerade bra även innan internet fanns. Sandberg framför även att han tror att utvecklingen av mobila lösningar redan kommit relativt långt och att han inte tror att det kommer att växa och ta över för att bara bli mobilt. Sandberg poängterar dock att han tror behovet av mobila lösningar styrs av vilken bransch företagen verkar inom. Säg att du jobbar inom transport, till exempel UPS, vad skulle de vara utan mobila lösningar? De skulle inte klara det om de inte ute hos kund kunde scanna och hantera kunderna ute på plats Sandberg har själv arbetat inom livsmedelsindustrin och menar på att ett stort behov även finns där. Där kanske man aldrig sitter på kontoret, kanske högst en gång i veckan. De skulle inte klara sig utan mobila lösningar Värdeskapande faktorer Idag använder sig som sagt Trelleborg en intern mobil lösning som hanteras med hjälp av PDA-enheter. Sandberg säger att lösningen primärt används för hanteringen av verksamhetens lager. Lösningen är uppbyggd i form av en streckkodsläsare där lagerarbetarna scannar av exempelvis inkommande pallar där det på varje pall finns 48 lådor, där varje låda har ett unikt nummer. Sandberg menar på att denna lösning är ovärderlig för verksamheten och att det inte skulle gå att utföra manuellt. Han förtydligar detta genom att nämna ett exempel: Att skriva det på papper och sedan gå in på kontoret och bocka av det från en (digital) plocklista, nej det skulle inte alls fungera Sandberg menar på att detta förfaringssätt skulle ta allt för lång tid och att risken för fel vid inmatandet skulle bli alldeles för stor. Han framhäver även att det skulle innebära dubbelarbete för lagerarbetarna vilket inte direkt skulle uppskattas. Trots denna lösning säger Sandberg att det finns planer på ett nytt lagerhanteringssystem eftersom det nuvarande lagerhanteringssystemet inte förser verksamheten med alla de möjligheter som efterfrågas, varav de truckar som finns på lagret inte är utrustade med något ordentligt system. För närvarande säger Sandberg att han utvecklat ett egenutvecklat system där truckförarna kan få besked om på vilken plats pallarna befinner sig och att de senare kan meddela att det tar bort pallen från dess befintliga plats och placerar den på en annan plats på lagret. Sandberg menar på att det med enkelhet ska gå att efterfråga var en viss artikel finns och även antalet. Nackdelen med det egenutvecklade systemet är att det inte är kopplat mot affärssystemet Movex, varför de ser över marknaden för att hitta en lösning som gör att de får bättre ordning på lagret. 47

54 Motverkande faktorer Som Sandberg tidigare nämnt grundar sig den största motverkande faktorn till dess svala intresse av att det inte finns något större behov och att det för tillfället inte är någon av de anställda som efterfrågar denna möjlighet inom verksamheten. Sandberg nämner att när beslutsstödsverktyget QlickView blev tillgängligt för iosplattformen, det vill säga för IPAD och iphone, blev Sandberg själv mycket intresserad och tänkte att detta kan vara ett bra verktyg för säljarna ute på fält, att ha all information med sig och kunna arbeta med den direkt, men efterfrågan fanns dock inte. Det var mest jag som var intresserad av detta, inte säljarna Deras säljare arbetar inte på detta sätt och enligt Sandberg finns det inga skräddarsydda system för de som sitter på kontoret eller för de som är ute i världen. Han menar vidare på att säljarna ser deras hotellrum som sina kontor och kan därifrån koppla upp sig med sin bärbara dator och VPN-anslutning till verksamhetens befintliga system. Säljarna arbetar inte i direktkontakt med systemen under pågående säljsamtal men har trots detta ändå all den information de behöver. Det är aldrig så att de måste ha tillgång till aktuell information om en speciell artikel eller liknande Sandberg menar också på att behovet av realtidsinformation inte heller aktuellt med hänsyn till att säljsamtalen och de siffror som där framhävs, oftast grundar sig på förgående år eller något tidigare kvartal. Sandberg drar paralleller mellan molnet och mobila lösningar. Han menar på att dessa går hand i hand. Molnet är något som han anser är bra men att det finns vissa prestandaproblem och ett antal säkerhetsaspekter som företag måste ta i beaktning. Molnet och mobila lösningar ska helst kommuniceras utan VPN och vi har ingen standard VPN lösning, utan en speciell som gör det svårare att komma åt verksamhetens servrar och system med exempelvis en iphone Han framför även att de vid eventuella införanden av mobila lösningar eller övergång till molnet, först skulle behöva övertyga Corporate-IT i Trelleborg om att detta skulle vara en bra lösning att använda sig av. Sandberg ställer sig dock tveksam till att de skulle få något gehör med hänsyn till säkerhetsaspekter etc. Ett införande av en separat mobil lösning skulle enligt Sandberg innebära utökat arbete för honom med hänsyn till att lösningen också skulle behöva driftas. Han menar på att det inte bara är att skapa en lösning och sedan köra ut den i verksamheten. Sandberg påpekar igen att det endast är han som arbetar med förvaltandet av verksamhetens system och försöker därför hålla floran av system på ett minimum, annars skulle han drunkna i arbete. Han menar på det normalt inte är något problem för företag i liknande storlek som dem eftersom det oftast är fler personer som är involverade i förvaltandet av verksamhetens system. 48

55 4.6 Enkätstudie Enkäterna har fokuserat på att undersöka hur de värdeskapande och motverkande faktorerna som tas upp i den teoretiska referensramen har inverkan på intresset eller beslutet att införa mobila lösningar bland olika verksamheter. I detta empiriska avsnitt har vi inte för avsikt att presentera allt insamlat material utan hänvisar istället till respektive bilaga. Dock med undantag för sammanställandet av de faktorer som respondenterna rangordnat efter vad de anser påverkar deras intresse eller beslut till störst del att införa mobila lösningar. Totalt har 26 stycken svarat på enkäten, representerade av olika typer av företag, där vi valt att kategorisera dessa efter den indelning som Andersson m.fl. (2008) förespråkar: Tabell 4. Enkätrespondenter uppdelade efter arbetsmiljö Arbetsmiljö: Antal respondenter: Hantverkarmiljö (VVS, elektriker, målare, murare etc.) 4 Produktionsmiljö (Tillverkning etc.) 11 Handelsmiljö (Detaljhandel, partihandel etc.) 2 Administrativmiljö (Bank, finans, försäkring etc.) 1 Konsultmiljö (Advokat, redovisning, reklam etc.) 2 Transportmiljö (Taxi, väg/express leverans etc.) 3 Välfärdssektorns tjänstemiljö (Social- och hälsovård, utbildning) Mobila lösningar I enkäten har 19 respondenter angivit att de är intresserade eller att de har fattat beslut att införa mobila lösningar, varav sex av respondenter svarat att de inte är intresserade av denna teknik. 49

56 Värdeskapande faktorer Respondenternas syn på hur de fastställda faktorerna som går att finna i den teoretiska referensramen påverkar deras intresse eller beslut till att införa mobila lösningar går att finna i bilaga 1. De 19 respondenterna som angivit att de är intresserade av mobila lösningar har rangordnat de tre mest värdeskapande faktorerna och sammanställningen ser efter detta ut enligt följande: Direkt åtkomst till information oavsett tid och plats 5% Tillgång till realtidsinformation 14% 19% Tidsbesparande i arbetsprocesser 1% 3% 4% 12% Minskat dubbelarbete Snabbare och förbättrat beslutsfattande 15% Reducering av arbetsmaterial 27% Reducering av fel Stärkt kommunikation och relation gentemot kunder Förbättrad intern kommunikation Figur 5. Enkätrespondenternas rangordning av värdeskapande faktorer Vissa av de värdeskapande faktorerna förekommer inte i denna sammanställning med anledning till att ingen av respondenterna angivit dessa vid rangordningen. Faktorn förbättrad intern kommunikation (relaterat till kunskapsspridning) går inte att finna i den teoretiska referensramen men hänsyn till att endast en liten andel av betydande vikt i denna enkät angett att detta påverkar intresset eller beslutet. Ingen av intervjupersonerna har inte heller nämnt denna faktor, varför den valt att tas bort från den teoretiska referensramen. 50

57 Motverkande faktorer Respondenternas syn på hur de fastställda faktorerna som går att finna i den teoretiska referensramen påverkar deras intresse eller beslut till att inte vilja införa mobila lösningar går att finna i bilaga 2. De sex respondenterna som angivit att de inte är intresserade av mobila lösningar har rangordnat de tre störst motverkande faktorerna och sammanställningen ser efter detta ut enligt följande: 15% 10% 12% 19% Säkerhet Kostnader Osäkerhet om värdeskapande 12% Begränsade miljöer Okunskap eller otillräckligt med tid 32% Hårdvara Figur 6. Enkätrespondenternas rangordning av motverkande faktorer Vissa av de motverkande faktorerna förekommer inte i denna sammanställning med anledning till att ingen av respondenterna angivit dessa vid rangordningen. 51