Skärgårdsvillorna får fjärravlästa mätare

Transkript

1 nettevasa ELEKTRISKAS KUNDTIDNING 2/2009 Skärgårdsvillorna får fjärravlästa mätare Nette besökte Tavastkenkä Nette testar elaggregat

2 KUNDTJÄNSTEN INFORMERAR Öppethållningstiderna i kundbetjäningen ändras Kundbetjäningen på Kyrkoesplanaden 4 är öppen vardagar kl fr.o.m Härutöver betjänar vi kunderna per telefon (06) ända fram till kl. 17 på måndagar. Nästan varannan av Vasa Elnäts kunder har redan en fjärravläst mätare Hittills har totalt st fjärravlästa mätare installerats i Vasa och Laihela. För närvarande installeras mätare i Vasa skärgård. Näst i turen står Roparnäs, Bobäck, Orrnäs, Kilskiftet, Melmo, Skogsberget, Vapenbrödrabyn och Hemstrand. Före slutet av 2009 ska ca mätare vara utbytta. Trots fjärravläsning - ännu en utjämningsfaktura Efter att den fjärravlästa mätaren installerats skickas en utjämningsfaktura på basen av den gamla mätarens slutställning. Utjämningsfakturan inkluderar oftast även den första faktureringsperioden från den nya mätaren. Efter detta baserar sig elräkningarna alltid på den faktiska förbrukningen. Man kan lägga märke till hur bland annat årstiderna ger variationer i förbrukningen. Under de mörka och kalla vintermånaderna kan elräkningen vara märkbart större än på sommaren. Den totala årsförbrukningen påverkas inte av mätarbytet. Du kommer väl ihåg att sluta elavtal innan flytten Slut elavtal: via internet via telefon (06) via besök på Kyrkoesplanaden 4 ette INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sommarstugorna övergår till fjärravlästa mätare under sommaren Ledaren Säker och förmånlig energi Skärgårdsvillorna får fjärravlästa mätare Tavastkenkä Läsarna gillar Nettes tester Choklad i formar och kring munnen Nette testar elaggregat I korthet Korsord Chokladresan till Vörå Nette testar elaggregat. KONCERNEN VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING Följande Nette utkommer i oktober Nummer: 2/2009 Utgivare: Vasa Elektriska Ab Postadress: PB 26, Vasa Besöksadress: Kyrkoesplanaden 4, Vasa, Finland Telefonväxel: (06) Kundbetjäning: öppen kl Felanmälningar: (06) (24 h) Fax: (06) Internet: ISSN: Huvudredaktör: Redaktionskommitté: Redaktion: Svensk text: Layout: Tryckning: Pärmbild: Hannu Rintala hannu.rintala@vaasansahko.fi Olli Arola Hannu Linna Juha Rintamäki Arja Rosing Ossi Suortti Viestintä Oy Prowomedia, Anne Kytölä Kustmedia/Björn Håkans Reklambyrå, Bock s Office Ab Waasa Graphics Ab Mikko Lehtimäki

3 LEDAREN Hannu Linna verkställande direktör En jämförelse av kärnkraft och vindkraft I kampen för att minska koldioxidutsläppen är vindkraft och kärnkraft jämbördiga alternativ, eftersom ingetdera alternativet orsakar utsläpp av CO2. Båda alternativen spelar en viktig roll i Finlands energi- och klimatstrategi, för att nå 20/20/20 målet. Den tredje hörnstenen för att nå målet är en kraftigt ökad användning av biobränslen, fast dessa de facto orsakar koldioxidutsläpp i atmosfären. Med det naturliga kretsloppet som modell har man via politiska beslut tillåtit utsläpp från biobränslen. Den största utmaningen både för kärn- och vindkraften är att de är svåra att reglera. Kärnkraftverk producerar baskraft och lämpar sig bäst för kontinuerlig produktion på full effekt. Vindkraftens produktionstakt dikteras av variationer i vindstyrkan. Ökad användning av dessa produktionsformer ställer betydande krav på hur elsystemen regleras. De produktionssätt som används som reglerkraft har för närvarande ingen politisk medvind. I bägge fallen är investeringens storlek avgörande för lönsamheten. Både kärn- och vindkraftverk lönar sig bäst att köras kontinuerligt när de väl är färdigbyggda, eftersom inget av dem i praktiken har några bränslekostnader. Det är således vettigt att använda bägge produktionssätten då det är möjligt. En hög tillgänglighet, kraftverkets pålitlighet och korta serviceavbrott förbättrar konkurrenskraften och lönsamheten för båda produktionssätten. Kärnkraft och vindkraft är alltså i många avseenden två likartade sätt att producera el. Den viktigaste likheten är tveklöst kärn- och vindkraftens kapitalintensiva natur. Av den orsaken förbättras den årliga avkastningen i takt med att det främmande kapitalet betalas tillbaka. Det förutsätter förstås att man kontinuerligt satsat på att underhålla kraftverket, så att dess livslängd blir så lång som möjligt. Windfall för gammal vindkraft? Kärnkraften kan tänkas få en Windfall-skatt, som till sin natur är en taxering enligt uppskattning. Förhoppningsvis blir skatten inte av, eftersom dess långsiktiga effekter är negativa för hela kraftproduktionens livscykeltänkande. Skatten medför att för att undvika risker fattas kortsiktiga beslut, som i det här fallet även är dåliga för miljön. Om den här skatten blir av förutspår jag att nästa generation kommer att få se en Windfall-skatt även för den redan existerande vindkraften. Kapitalintensiteten orsakar situationen automatiskt. Även argumenten förblir till största delen de samma och i det långa loppet är det elkonsumenten som betalar räkningen oavsett hur man lägger fram saken. Avslutningsvis en liten nöt för läsarna att knäcka. Vad har följande orter gemensamt: Vetil, Vindala, Siikais och Parikkala? Svaret hittas i den här tidningen. Jag tillönskar alla Nettes läsare en trevlig sommar. nette 2/2009 3

4 Säker och förmånlig energi Vasa Elektriska vill kontinuerligt förse sina kunder med energi till lämpligt pris. Målet nås genom en mångsidig produktionspalett. Klimatförändringen och politiska beslut rör till det i energibranschen. Mitt i virrvarret måste energibolagen hitta metoder för att klara av sitt grundläggande uppdrag att producera förmånlig och säker energi till sina kunder. Vasa Elektriskas styrka är en mångsidig produktion. Ju fler kort man har på handen desto lättare är det att kontrollera riskerna. I nuläget vågar man inte specialisera sig i elproduktionen, säger verkställande direktör Hannu Linna. Torv ersätter stenkol Vasa Elektriska och några andra energibolag slöt i maj avtal om att genom EPV Energi köpa Metsäliittos aktier i Vapo. I och med att skattetrycket på stenkolen ökar kommer torven, det tills vidare viktigaste inhemska bränslet, att få en allt starkare position. I framtiden kommer stora mängder biobränslen att användas och torven fyller då en viktig funktion. Inhemsk torv är ett tillförlitligt alternativ till stenkol och olja. Regeringen har beslutat att år 2011 höja beskattningen av stenkol markant. Enligt Linna kommer beslutet, när det verkställs, att innebära en 30 procents höjning av Vasabornas fjärrvärmeavgift. Vi skulle spara 9 miljoner euro om vi år 2011 började släppa ut det varmvatten som är en biprodukt av elproduktionen i havet, i stället för att värma upp Vasa stad med det, konkretiserar Linna. Enligt Linna är det obegripligt hur statsmakten med sin 110 procents skattehöjning väljer att fullständigt krossa den modell för samproduktion av el och värme som resten av världen beundrar. Den finländska energieffektiviteten har lovordats bland annat i den brittiska tidningen The Times. Linna ger heller inte mycket för den så kallade windfall-skatten som är på kommande, genom vilken staten kapar åt sig en del av vinsten från utsläppsfria produktionssätt som vatten- och kärnkraft. Windfall-skatten minskar våra möjligheter att satsa på förnyelsebar energi. Alla myndighetsbeslut har dock inte varit dåliga. Avregleringen av elmarknaden har skötts exemplariskt i Finland och har effektiverat energibranschen. Trots kritik som hävdar det motsatta tycker Linna att konkurrensen fungerar bra. Det är bara det att alla energibolag inte lyckats vända läget till sin fördel som Vasa Elektriska. Det finns bara fyra små kommuner i hela Finland där vi inte har några kunder. Klimatmålen nås med kärnkraft De klimatmål som satts upp nås enligt Linna bäst med kärnkraft. Av de planerade kärnkraftsbyggena är Industrins Krafts projekt, Olkiluoto 4, det mest realistiska. Det är det enda projekt som eventuellt kan bli klart till år Vinden industrialiseras Vasa Elektriska är i högsta grad delaktigt i EPV Energis vindkraftsplaner. Linna har full förståelse för att det tar ett tag innan man fattar galoppen med nya saker. Men han har svårt att begripa varför man på de orter som har potential för vindkraft inte har insett hur mycket pengar och välfärd möllorna för med sig. Det skulle löna sig att tävla om det stora penningflödet medan det ännu är möjligt. Linna tar Torneå som exempel: Där byggs åtta stycken 3 megawatts vindmöllor och Arbets- och näringsministeriet har gett projektet 12,8 miljoner euro i investeringsstöd. Efter det gör man pengar på inmatningstariffer, och man kan även utgå från att möllorna ska förnyas i något skede. Därför borde man se på sådana här projekt i ett hundra års perspektiv. Linna påpekar att man lyckats hitta utrymme för vindkraftsparker även i mer tätbebodda länder än Finland. Det är konstigt att placeringen av stenkolseldade kraftverk aldrig orsakar lika livlig diskussion som vindmöllorna gör. Ryckiga och nyckfulla politiska beslut försvårar verksamheten för den kapitalintensiva energibranschen. Hannu Linna tycker att statsmakten borde ge mer tid för att förvekliga de planerade förändringarna, så att man inte drar mattan under fötterna på enskilda bolag som gjort dyra investeringar. 4 nette 2/2009

5 Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki nette 2/2009 5

6 Skärgårdsvillorna får Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki fjärravlästa mätare i sommar Montörerna tar sig fram med båt då även villorna i sommar får fakturering i realtid. Nestor och Maj-Rita Sparvs 40 år gamla elmätare på Boskär i Vasa skärgård byttes ut i maj. Inom Vasa Elnäts område, mellan Vörå och Korsnäs, finns det cirka sommarstugor med elanslutning som man kan ta sig till endast i båt. Installationerna sköts i första hand av Eltel Networks montörer, under juni och juli månad. Kunderna behöver inte förbereda sig på något sätt inför bytet, eftersom elmätaren vanligtvis sitter på utsidan av sommarstugan, säger mätartekniker Jukka Kuivamäki från Vasa Elnät Ab. Själva bytet är snabbt avklarat. Maj-Rita Sparv hann inte ens märka någonting när Bertel Nilsson tillfälligt kopplade bort strömmen för att installera den nya fjärravlästa mätaren. Montören tar även hand om den gamla mätaren, som skrotas. Allt återanvändbart material tas till vara. De gamla mätarna innehåller metallskrot medan de nya, efter att ha tjänat ut, blir elektronikskrot, säger Nilsson och granskar den gamla mätaren. Årtalet 1969 avslöjar att mätaren är 40 år gammal. Men vid Sparvs villa har den förvisso tjänat i enbart 30 år, eftersom Boskär elektrifierades år Nestor Sparv berättar att man på Boskär fick vänta längre på att få el än grannarna mittemot, på andra sidan av Revels sund. Jag kommer ihåg hur jag kom skidandes till stugan och såg att det satts upp en transformator även på vår sida. Det var en händelse värd att fira. Blir ny man på ön Sparvs bor på ön hela sommaren. Om det är någorlunda bra väder lever de stugliv från 6 nette 2/2009

7 maj till slutet av september. Posten hämtar de dock från lägenheten i stan så gott som dagligen. Båtvägen är så kort, och det har blivit en rutin, säger Nestor Sparv som i tiderna satt 20 år i Vasa Elektriskas förvaltningsråd. Maj-Rita föredrar att Nestor hålls på ön istället för på fastlandet, för ute vid sommarstugan blir han tydligen en helt ny man. Här är Nestor på mycket bättre humör och pratar mycket mer än inne i stan. Tiden spenderar paret på att pyssla med stugan och på att njuta av den vackra utsikten. Det är trevligt att dricka kaffe ute på terrassen och samtidigt titta på passerande båtar. Nestor håller på med olika trädgårdsgöromål och jag lagar mat, beskriver Maj-Rita vardagen. När parets tre söner kommer på besök med sina familjer blir det liv och rörelse vid sommarstugan. Varje år vankas det också traditionell sommarfest på ön. På programmet står olika sorts tävlingar och fotbollsmatcher. Vi har åtta barnbarn pojkar allihopa, berättar Maj-Rita. Det yngsta barnbarnet är 6 och det äldsta 25 år. Den sistnämnda blir själv pappa i sommar. Det lutar åt att även släktens nyaste medlem blir en pojke. Sommarstugorna övergår till fjärravlästa mätare under sommaren. Jukka Kuivamäki och Bertel Nilsson för ut den nya elmätaren till Sparvs sommarstuga på Boskär. nette 2/2009 7

8 Maj-Rita och Nestor Sparv bor på Boskär från början av maj till slutet av september. Meddela när du knäpper av huvudströmbrytaren Om man som sommarstugeägare vill bryta strömmen med huvudbrytaren över vintern är det bra att meddela detta till Vasa Elektriska. Systemet tolkar det som ett fel om det inte får kontakt med mätaren, säger Jukka Kuivamäki. Anmälan om att huvudströmmen stängs av kan skickas till Vasa Elektriskas kundtjänst per e-post eller per telefon (06) Om man inte skickar någon anmälan blir reparatörerna tvungna att åka ut till ön för en kontroll. Enligt Kuivamäki kan man vid behov utrusta sommarstugorna med särskilda huvudströmbrytare som bryter strömmen till stugan men inte till mätaren. Enligt den fjärravlästa mätaren är signalen i gprs-nätet för svag. Bertel Nilsson förstärker den med en extra antenn. Nestor sparv tittar på när Bertel Nilsson byter ut den gamla mätaren mot en ny fjärravläst modell. 8 nette 2/2009

9 Reset Reset > - Reset > - > - > - > - Imax Imax > - Principbild över fjärravläsningssystem Principbild šver fjšrravlšsningssystem Elisas GSMmast Data via GPRSförbindelse från mätare i fritidshus och enskilda användningsplatser Serial : 1X XXX XX V; W 50/60 Hz Koncentrator Parktransformator Koncentratorn samlar data från mätarna via elnätet Serial : 1X XXX XX V; W 50/60 Hz Koncentrator Stolptransformator ELLAREX Koncentratorn samlar data från mätarna via elnätet Arbetsstation Brandvägg SERVER 1 SERVER 2 SERVER 3 Hanterar dataöverföringen Styr mätarna Styr inställningar och överför data till faktureringssystemet KATANN Document Factory Oy, 2009 Installatören rapporterar mätarbyte nette 2/2009 9

10 92910 Tavastkenkä 10 nette 2/2009 Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki

11 Idén till den här artikeln kom från ett svar till Nettes läsartävling. I högen med lappar fick chefredaktör Hannu Rintala syn på ett ovanligt ortsnamn: Tavastkenkä. Vi bara måste reda ut var tävlingskupongens avsändare, Vasa Elektriskas kund Helvi Haataja bor. Och var orten med postnummer finns. Tavastkenkä är obekant även kring kaffebordet vid Vasa Elektriska. Förleden i namnet styr tankarna till Tavastehus, och kaffedrickarna funderar om orten i fråga kan finnas där? Den slutledningen är inte helt felaktig, trots att Tavastkenkä inte finns ens i närheten av Tavastehus. Enligt Tavastkenkäs webbplats kommer namnet mycket riktig från svenskans Tavast och gänge (som substantiv: plats där man kan gå fram, passage). Byn är uppenbarligen belägen på gränslandet mellan svenskarnas och tavastlänningarnas forna jaktmarker. Tavastkenkä är beläget i landskapet Norra Österbotten, i Pyhäntä kommun och i Uleåborgs län. Byn finns på den punkt där tre olika län möttes: Norra Österbotten, Nordsavolax och Kajanaland. Från Pyhäntä är det 122 kilometer till Uleåborg, 75 till Kajana och 81 kilometer till Idensalmi. Att köra de cirka 300 kilometrarna från Vasa till Tavastkenkä med bil tar drygt fyra timmar. Har bekanta i Vasa När Nettes reporter och fotograf kommer hem till Helvi och Simo Haataja blir det strax klart att åtminstone en person på Vasa Elektriska skulle ha kunnat peka ut Tavastkenkä på kartan. Vasa Elektriskas verksällande direktör Hannu Linna känner oss. Vi jobbade i tiderna på samma ställe och våra barn gick i samma skolklass, berättar Simo Haataja. Simo är numera pensioner, men Helvi arbetar fortfarande. På intervjudagen är dock även hon hemma och repar sig från en förkylning. På sitt åtta hektar stora hemman odlar Simo och Helvi fodersäd och ensilage. Vid sidan av jordbruket har paret också att stå i med sommarstugan som ligger vid stranden av den tio kilometer långa sjön Lamujärvi. Den nio år gamla hunden Hippu vaktar på gården. nette 2/

12 Den gemytligt småpratande Simo förtäljer att han ursprungligen är savolaxare. Han föddes i Ahokylä, på Savolaxsidan om Pyhäntä. När han var fem år gammal flyttade familjen till Tavastkenkä, till samma hus som han och Helvi nu bor i. Fru behövde jag heller inte söka långt borta. Helvi fann jag i samma by, i det gula huset bakom skolan i Tavastkenkä. Helvis och Simos son Janne är nu 30 år och är även han bosatt i Tavastkenkä med sin familj. Simo och Helvi rycker in nu och då för att passa sina barnbarn, 4-åriga Vilma och 3-åriga Selma. Elen kom på 1970-talet Ännu då Simo flyttade hemifrån i slutet av 1960-talet, utgjordes barndomshemmets belysning av gaslampor. Den av sjön Valkeinen omgivna udden elektrifierades först på talet. Vi hade redan tidigare gått med plånboken i handen till Kajana för att begära elström, men vi fick ingen eftersom vi bodde för långt ifrån transformatorn. Elbolaget drog ledningar först då man fick statligt stöd för att skaffa transformatorer till enskilda hus. Byborna sammanställer historik På 1950-talet blomstrade livet i Tavastkenkä. In byn fanns på den tiden sju butiker, två folkskolor, bank, apotek, post och kafeteria. Invånarantalet var som högst personer, nu är det 350. Helvi och Simo känner alla gamla Tavastkenkäbor, men till kyrkbyn har det flyttat obekant och nytt folk. 12 nette 2/2009 Där tre landskap möts bjuds det på varierande natur: i Tavastkenkä finner man slätter, stora höjdskillnader, älvar, sjöar och källor. De senaste åren har vi inte haft någon egen butik, men nu har vi en på kommande lagom till sommaren, berättar Haatajas. Det är lugnt och stilla på butiksgården när vi kör förbi men det syns tydligt att en renovering är på gång. Helvi och Simo berättar om ett annat projekt som engagerar hela byn: mannen bakom Tavastkenkäs officiella webbplats, Matti Leiviskä, håller i trådarna för ett projekt vars mål är en tryckt historik över Tavastkenkäs. Verket ska gå ända tillbaka till medeltiden och planeras bli färdigt inom loppet av några år. Vi samlas i tur och ordning i olika hus och delar våra minnen om händelser i byn. Bybor i alla åldrar deltar och träffarna är så intressanta att man ingalunda kan avstå från att delta. Mer om Tavastkenkä:

13 Nette utges även på finska. Text Anne Kytölä Läsarna gillar Nettes tester Senaste nummers läsartävling fick svar, varav nästan hälften kom från platser utanför Vasa Elnäts område. 54 procent av dem som svarade var kvinnor, 63 procent berättade att de läser tidningen i sin helhet och 37 procent meddelade att de åtminstone bläddrar i tidningen. Tidningens utseende är enligt läsarna utmärkt eller bra, men man önskade sig ändå mer färg och humor i layouten. Antalet läsare fördelades jämnt över artiklarna i senaste numret. De tre intressantaste artiklarna var Uppskattningsfaktura nej tack! Värma villan på vintern? och Rodnande anka håller koll på duschvattnet. Redaktionen rosades för testerna, som man ville ha fler av. Innehållet ansågs vara mångsidigt, välskrivet och lättfattligt. Tidningen är också passligt tjock. En rolig och lärorik tidning, konstaterades i ett av svaren. Bland riset klagades det över att korsordet är svårt och tråkigt. I ledaren önskade man att kundens perspektiv i stället för ägarens mera skulle komma fram och man ville ha fler naturbilder i tidningen. I en del av responsen tyckte man igen att artiklarna är för vetenskapliga. Enligt en läsare är det många som tycker att Nette utkommer för sällan. Redaktionen fick också respons om att det finns användare även på andra ställen än Vasa med omnejd. Nette kommer i fortsättningen att ta kunder utanför nätområdet ännu bättre i beaktande i tidningens artiklar. Priset i läsartävlingen till Esbo Spasemestern i förra veckans läsartävling vanns av Pirkko Bäck från Esbo. Nette gratulerar Pirkko och tackar alla som deltog i tävlingen. Nette besvarar läsarnas frågor Varifrån och när kan man köpa den rodnande ankan? Den rodnande duschankan är en produktidé som testats. Den kan åtminstone tills vidare inte köpas någonstans. Själva idén är offentlig, så om någon vill utveckla och tillverka ankan är det fritt fram. Hur mycket ström drar spånbanans belysning? Banan i exemplet har 40 stycken 80 W lampor per kilometer. På vintern tänds lamporna klockan 6.30 och släcks av ett skymningsrelä när dagen gryr. Till natten släcks lamporna klockan 22. Årsförbrukningen per kilometer är cirka kwh. En 4 kilometer lång sågspånsbana förbrukar med andra ord lika mycket el som ett eluppvärmt egnahemshus. Tidningen har ett märkligt namn. Varifrån kommer det? År 2002 ordnades det en namntävling bland Vasa Elektriskas personal. Namnet Nette föreslogs av Gunborg Österblad som sköter reskontran. Enligt tävlingsjuryn var namnet ungdomligt, feminint, gav uttryck för kunskap om nätverk och var även grafiskt lyckat. Hur många köper sin el från Vasa Elektriska? Antalet elkunder är för närvarande sammanlagt Flest kunder utanför Vasa Elnäts distributionsområde finns det i Esbo. På finska fastlandet är det endast i kommunerna Vindala, Vetil, Siikais och Parikkala som Vasa Elektriska inte har några kunder. Skulle de viktigaste artiklarna i tidningen också kunna publiceras på svenska? Hela tidningen finns på svenska. Man kan byta språk via e-post: asiakaspalvelu@vaasansahko.fi eller per telefon (06) Hur mycket mer el drar gamla hushållsmaskiner jämfört med nya? I allmänhet drar de nya maskinerna nästan en tredjedel mindre el än tio år gamla modeller. En cirka 15 år gammal kylfrys förbrukning kan till och med vara dubbelt så stor som när den köptes. Det är dock inte lönt att byta till en ny enbart på grund av elförbrukningen. Hur stor del av er skärgård är elektrifierad? Inom Vasa Elnäts distributionsområde finns elektrifierade fritidsbostäder. Av dem nås cirka endast med båt. nette 2/

14 Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Choklad i formar och kring munnen Fyra kusiner hade sin lyckodag då de följde med Nette till Hemgården i Vörå. Barnen fick äta choklad med sked och göra egna sötsaker. 14 nette 2/2009

15 Jenny får lukta på kakao som är den viktigaste råvaran i choklad. De som fick bli chokladtillverkare för en dag var Vasa Elektriskas controller Britt-Marie Nieminens barn, 5-årige Lenni och 4-åriga Ella. Kusinerna Jenny, 5 år och Wiljam, 3 år fick också följa med, tillsammans med sin mamma Niina Östergård. En solig vårdag passar ypperligt för en utflykt, och vid Hemgården tas barnen emot av chokladtillverkare Ritva Södergård. Ta av er skorna ungar, säger hon och visar barnen in i chokladfabriken som finns i ett gammalt Vöråhus från 1850-talet. Till en början fanns det även hästar, får, getter, ankor, hundar, katter och kaniner vid Hemgården, som främst barngrupper kom för att titta på. Den största delen av djuren har nu flyttat till Musmamman på Rasmusgårdens museiområde i Vörå, där de fortsätter att glädja barn. Ritva har övergivit gårdsturismen och fokuserar på chokladtillverkningen. Barnen som chokladkonditorer Barnens godiständer får genast något att bita i då Ritva ger ett smakprov på apelsinchoklad. Innan det blir dags att ta på sig förklädet och börja Lenni ser på när Wiljam gör choklad. spritsa choklad i formar berättar Ritva varifrån choklad kommer och visar barnen bilder från sin resa till Mexico där det växer kakaobönor. Jenny får pröva först. Ritva fyller spritsen med choklad och till en början fyller de på formarna med gemensamma krafter. Sedan får Jenny fortsätta på egen hand det går fint. Vid påfyllning kommer det även in luft i spritsen, vilket får barnen att småle. När chokladtillverkningen böjar löpa och nervositeten släppt, fnittrar småttingarna roat åt de pruttande ljuden från degen. Barnen tycker det är lätt att göra choklad. Ella som är sist i tur får goda råd av dem som redan hunnit pröva på. Efter att chokladen satts att stelna i kylskåpet ger Ritva barnen varsin sked. Barnen slevar i sig av delikatessen och får choklad ända upp på kinderna. Ritva och barnens mammor får snabbt mycket att putsa bort. Den bästa stunden. Konfekten görs för hand I väntan på att chokladen ska stelna går gästerna ut för att hälsa på Ritvas dotter Amandas kanin, Laban. Den njuter av att bli kliad av barnen. Snart dyker även katten upp och konkurrerar om smekningarna. Efter det går man tillbaka in för att dricka saft. Ritva berättar och visar vad som händer med den färdiga chokladen. Det krävs en enorm mängd handarbete. Till exempel varje Adlercreutzkula som även nu och då beställs till presidents slott förpackas en och en, först i pappersformar och sedan i pappkartonger. I Ritvas händer förvandlas kartongen kvickt och händigt till askar. Varför får de inte bli kvar här? Undrar Lenni, när Ritva berättar att Hemgårdens produkter oftast åker iväg med bussen för att bli företagspresenter eller till de cirka återförsäljarna runt om i Finland. Vanligtvis tillverkar Ritva alla chokladpraliner själv. Men i november-december, då en tredjedel av årets omsättning inträffar, anställer hon en medhjälpare. Ur ett rutigt häfte med spiralrygg kan man utläsa att det går åt cirka kilo råvaror per år. Chokladpralinerna tillverkas av äkta kakaosmör, kakaomassa, grädde och kryddor. Till Hemgårdens delikatesser hör bland annat Adlercreutz chokladkulor och Lotta Svärd chokladtryfflar. År 2007 började Ritva Södergård tillverka choklad. Efter chokladtillverkningen var det dags att klia kaninen Laban. nette 2/

16 Ett elaggregat kan producera el under elavbrott eller exempelvis till en sommarstuga som inte är ansluten till elnätet. Kraftkällorna bedömdes av erfarna generatoranvändare från Vasa Elnät. Magnus Nylund och Peter Finne kan det här med elaggregat. I sitt arbete vid Vasa Elnät använder de generatorer som vid behov kan förse en hel by med elström. Till exempel kommer de ihåg att de en gång lyste upp Bergö i Malax, då ön mörklagts av ett elavbrott. Det som nu testas är dock mindre aggregat, lämpliga för privat bruk. Kaisa Nykänen, som gör sitt diplomarbete hos Vasa Elnät får först testa hur enkla apparaterna är att knycka igång. Med i testet är de bensindrivna fyrtaktsmaskinerna Superior 2500, Horsepower PG 2500 och Honda Ranger Testarna delar först ut poäng för utseendet. Honda har den mest öppna och simpla designen och förlorar mot de övriga. Den röda Horsepowern tycker speciellt Kaisa att ser rolig och pigg ut. Superiorn är stilig, men den blågrå färgen är lite tråkig. Fast Horsepower och Superior är inkapslade och ser täta ut påpekar Magnus att alla testets apparater är av IP-klass 23. Det betyder att de inte är vattentåliga, så de kan inte användas i regn. Hondans öppna konstruktion har i alla fall en fördel: det är enklare att komma åt tändstiften än på testets övriga aggregat. Enligt testarna har Hondan även den bästa bruksanvisningen. Speciellt det tydliga serviceschemat får beröm. Hondan är det lättaste aggregatet, man kan bära det ensam. Med apparaten medföljer dessutom hjul och skaklar som gör det lätt att flytta på maskinen. Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Kaisa Nykänen, Magnus Nylund och Peter Finne producerade el med aggregat. Nette testar elaggregat Hondan hostar På testdagens morgon är det sju grader varmt. Det har varit en kall natt, med en temperatur på närmare noll grader. Samtliga maskiner behöver därmed en sup, det vill säga att man använder choken för att de ska starta. Hondan går ojämnt under hela testet och behöver få hjälp av choken för att gå. Männen konstaterar att motorn skulle behöva justeras. Det kan också hända att den skulle gå jämnare om man använde den en längre period. Kaisa orkar knycka igång alla aggregaten. På Horsepowern sitter startsnöret på ett be- 16 nette 2/2009

17 svärligt ställe och på fel sida för en högerhänt, men maskinen startar bra. Superior mest kraft Elaggregatens ork testas genom att i tur och ordning koppla dem till en 1200 watts handcirkelsåg, en 2030 watts vinkelslipmaskin och en 2000 watts dammsugare. Superior är den enda som orkar hålla igång den kraftfulla vinkelslipen som testarna skär Tekniska uppgifter av ett metallrör med. Att såga av en bräda med handcirkeln går bra med alla aggregat, men dammsugaren blir nästan för mycket för Hondan. Peter är överraskad och lite besviken. Han förväntande sig mer av Hondan. Det kan hända att just den här enheten råkade ha vissa brister. Testarna förundras också över att uppgifterna på Hondans ram och motor inte överensstämmer. Skillnaderna är små, men på ena stället står exempelvis att maxeffekten är 2100 W, på det andra står det 2000 W. Har de månne monterat fel motor i ramen? På basen av testet skulle testarna själva välja en Superior. Beslutet förstärks ytterligare när de får höra att detta också är det förmånligaste aggregatet. Superiors låga pris förklaras av att den enbart producerar 230 V växelström. Honda Ranger och Horsepower ger även 12 V likström. Bedömming utmärkt bra tillfredsställande försvarlig svag Märke och modell Superior 2500 Horsepower PG2500, PW160 Honda Ranger 2500, GC160 Maxeffekt 2200 W 2200 W 2100 W Kontinuerlig effekt (medeltal) 2000 W 2000 W 1680 W Pris 249 K-Rauta 299 Prisma 515 Starkki Ljudnivå vid tomgång* 76 db 78 db 77 db Bränsletank 15 l 15 l 2 l Torrvikt 44 kg 42 kg 32 kg Utseende Användarvänlighet Effektivitet TESTRESULTAT Plus Orkade bäst Pigg röd färg Bäst bruksanvisning Minus Lägst ljud Gummifötter Lätt, enkel att flytta Tråkig färg Startsnöre på besvärligt ställe för högerhänta Dyr *Ljudnivån mättes på 2 meters avstånd, på samma sida som apparatens eluttag. Nette tackar Starkki och K-Rauta i Vasa för lånet av apparaterna. nette 2/

18 I KORTHET Priset på elenergi 7 % billigare t.o.m Kunden behöver inte vidta några åtgärder utan rabatten avdras automatiskt från fakturan. Den 1 april sänktes energipriserna i Vasa Elektriskas elavtal som är i kraft tillsvidare med i genomsnitt 7 %. De rabatterade priserna gäller t.o.m Priset på elenergi och rabatterade priser (högst 63 A huvudsäkring). Rabatten gäller inte grundavgifterna. Normanpriset på elenergi cent/kwh Priset på elenergi cent/kwh Allmän el 5,65 5,25 Nattel dagenergi 5,57 5,18 nattenergi 4,65 4,32 Säsongel vinterdag 6,22 5,78 övrig tid 4,75 4,41 Elektricitetens ursprung För elektriciteten som Vasa Elektriska Ab sålt har vid produktionen år 2008 använts: Förnyelsebara energikällor 22,9 % -vatten- och vindel -träbränslen -förnyelsebara avfallsbränslen Kärnkraft 37,0 % Fossila energikällor 40,1 % -naturgas -stenkol -torv -olja Som en följd av användningen av fossila bränslen vid elanskaffningen år 2008 var det specifika värdet på koldioxidutsläppet 299 g/kwh. Vid vår elproduktion uppstod 1,0 mg/kwh förbrukat kärnbränsle. Totalt 17,8 % av den elektricitet som Vasa Elektriska sålt har anskaffats från elbörsen och 0,0 % utanför EES området. Elektriciteten som sålts till våra vindelkunder har producerats av Korsnäs och Ajos Vindkraftspark. Av elen som producerats med förnybara energikällor har 0,1 %-enheter sålts som miljövänlig el. Vasa Elektriska fick full poäng i Talouselämäs analys Vasa elektriska var ensam om att få högsta möjliga betyg i tidningen Talouselämäs jämförelse av energibolag (Nr 18, ). Vasa Elektriskas avkastning på investerat kapital var 23 procent; medeltalet för jämförelsens 14 övriga bolag var 13 procent. Tidningen konstaterar att framgången baserar sig på en sparsam modell: Bolaget sålde elström som man skaffat via delägarbolag, endast en femtedel köptes via Nord Pool. Vasa Elektriska har också lockat till sig tiotusentals nya kunder utanför sitt nätområde. Nya utnämningar Mika Kuusisto från Vasa har utnämnts till Oy RAVERA Ab:s verkställande direktör Heidi-Maria Palo från Vasa har utnämnts till försäljningskonsult på elhandelsenheten 18 nette 2/2009

19 Korsord Namn Näradress Postnummer och -ort Telefon Skicka ditt svar före under adressen: NetteKorsord Vasa Elektriska Ab PB 26, Vasa Bland korsordlösarna lottas 2 st inne-/utetermometrar med klocka. Vinnare av föregående Nette-korsord: Paul Björklund, Vasa Anne-Maj Forsman, Veikars Rätt lösning på föregående korsord. nette 2/

20 Foto: Bengt Cygnel Koncernen Vasa Elektriska önskar Nettes läsare en solig sommar!