Nära naturens upplevelsevärden

Transkript

1 Nära naturens upplevelsevärden Naturtypers och bebyggelsestrukturers betydelse för människors tillgång till fyra grundläggande naturupplevelser i norra Storstockholmsregionen Spacescape AB November 2007 Rapport från projektet Landskapsstrategier, Länsstyrelsen i Stockholms län

2 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Syfte och avgränsning... 6 Metodik GIS-underlag GIS-analys Slutsatser Analysresultat Modellering av upplevelsevärden Avstånd till upplevelsevärden...14 Potentiellt besökstryck Slutsatser och landskapsstrategier Referenser Författare Alexander Ståhle (Spacescape) Leandro Caballero (Spacescape) Pernilla Nordström (Länsstyrelsen i Stockholms län) 2

3 Sammanfattning Länsstyrelsen i Stockholms län har givit konsultföretaget Spacescape i uppdrag att undersöka upplevelsevärden, deras tillgänglighet och besökstryck inom projektet landskapsstrategier. Utredningen är avgränsad till en del av norra Storstockholm som ungefär innefattar kommunerna Danderyd, Täby, Upplands Väsby, Sollentuna och Vallentuna. Resultaten visar tydlig skillnad i urbanisering av de olika kommunerna, från Danderyd med minst andel friluftsnatur och Vallentuna med störst. Två sorters landskap kan urskiljas. Ett mer skogsdominerade i Danderyd och Sollentuna, och ett mer jordbruksdominerat i Täby, Upplands Väsby och Vallentuna. T.ex. följer orördheten dessa landskapstyper snarare än urbaniseringsgraden. Resultaten visar relativt stora likheter mellan kommunerna när det gäller avstånd till varje enskilt upplevelsevärde. Relativt urbaniseringsgrad kan vi konstatera att Danderyd verkar ha en effektivare grönstruktur än Täby och Sollentuna. Kanske är detta en av förklaringarna till Danderyds höga attraktivitet och starka exploateringstryck. Danderydsborna har kunnat hävda rätt natur. Den goda tillgängligheten verkar dock vila på några små områden, vilket gör strukturen exploateringskänslig. Besökstryckskartorna visar på flera intressanta kvaliteter i landskapet. T.ex. finns det flera ytor med högt potentiellt besökstryck som har sannolik orördhet. Det är tydligt att de stora motorlederna med anslutande förorter utgör en slags storstadsfingrar ut på landsbygden. Andra sidan av detta fenomen är de gröna kilarna in mot storstadens centrum, kilar av lugna tysta obesökta områden som torde alstra en alldeles särskilt kvalitet, känslan att vara fjärran från staden men egentligen vara nära. Utifrån dessa resultat kan vi diskutera landskapsstrategier för naturvården, jordbruket, skogsbruket, skogsbruket, bebyggelseplaneringen, vägplaneringen, och friluftslivet. Det torde vara betydligt svårare att få offentliga medel för naturvård i de obesökta områdena, där det politiska trycket är svagare. I stadsnära zoner går att ha sk. stadsjordbruk och lokalföreningar som sköter. Svårare är det med den bebyggelsenära skogen, som inte på samma sätt som den öppna marken kan skötas av lekmän och föreningar. Här är offentliga medel viktiga för skogsvården och att rätt områden avsätts för fri utveckling och orördhet. Kanske kan stiftelser skapas, likt Skärgårdsstiftelsen, för den tätortsnära skogen. I övrigt måste skogsbruket landskapsanpassas, särskilt nära bebyggelse och längs vandringsleder. Det är viktigt att inarbeta medvetenheten om dessa upplevelsevärden i skogsbruksplanerna. All stadsplanering bör syfta till att förstärka potentiella värden. Planeraren ska se till att tillgängligheten till olika upplevelsevärden är god både inom och utom planområdet. Ny bebyggelse bör också ses som ett medel för att öka besökunderlaget till attraktiva friluftsområden, eftersom högre besökstryck ofta innebär bättre förvaltning. För utveckling av naturens upplevelsevärden verkar vägarna på de flesta sätt störande. En befintlig väg kan bulleravskärmas och visuellt avskärmas med vallar och trädplanteringar. Här kan besökstryckskartan vägleda investeringar. Principen bör vara att ju högre potentiellt besökstryck desto större anledning finns det att avskärma. Rastplatser, bensinstationer och busshållplatser kan utnyttjas som utgångspunkter för friluftslivet. När det gäller det friluftslivet så finns det i huvudsak två sätt öka tillgänglighet och rörlighet. För det första skall kopplingen från bostaden ut till friluftsområden vara så enkel som möjligt. Detta betyder att gator, gångstråk, esplanader och parkstråk skall leda ut från bebyggelsen ut till de större naturområdena. Barriärer som motorvägar, järnvägar och industriområden ska överbryggas med trygga enkla gångstråkskopplingar på strategiska platser som gynnar många. För det andra måste de finnas kontinuitet i landskapsstrukturen. Friluftsområden och upplevelsevärden måste haka i varandra och bilda sammanhängande gröna strukturer som börjar inne i stadens allra innersta och kopplar ut till landsbygden. Dessa gröna strukturer behöver inte vara kilformade utan kan vara sammankopplade nätverk. Det är också viktigt att dessa nätverk av friluftsnatur åtföljs av pärlband av friluftsanläggningar, vilka också bör vara tätt knutna till kollektivtrafik och centrumbildningar i bebyggelsen. 3

4 Bakgrund Stockholms län är ett av sju län som regeringen har utsett att bedriva pilotprojekt med att utveckla metoder för regionala landskapsstrategier. Arbetet ska redovisas senast den 20 december Regeringens uppdrag och länsstyrelsens inriktning Regionala landskapsstrategier är nära kopplade till miljömålsarbetet. I Svenska miljömål ett gemensamt uppdrag (prop. 2004/05:120) tas regionala landskapsstrategier upp dels som ett verktyg för att nå ett hållbart brukande och dels som ett redskap för att uppnå miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv, särskilt delmål 3 om hållbart nyttjande av biologiska resurser. Även flertalet av de landskapsanknutna miljökvalitetsmålen berörs samt God bebyggd miljö. Regionala landskapsstrategier ska prövas som ett nytt förhållnings- och arbetssätt för att uppnå bevarande och hållbart brukande av naturresurser utifrån en helhetssyn på landskapsnivå. Erfarenheterna från arbetet avses att ligga till grund för regeringens ställningstagande om eventuellt fortsatt arbete med regionala landskapsstrategier. Erfarenheterna från arbetet ska också vara ett underlag för Naturvårdsverkets uppdrag om att ta fram en generell vägledning för arbete med regionala landskapsstrategier. Regeringen anger att tyngdpunkten i uppdraget bör ligga på att utveckla arbetsformer och process. Andra utgångspunkter som framhålls är: - En balans ska råda mellan bevarandeaspekter och nyttjande. - Arbetet ska bedrivas utifrån en helhetssyn på landskapet - Berörda sektorer, kommuner och regionala organ ska involveras i arbetet. Landskapsstrategin för Stockholms län ska belysa storstadens särskilda förutsättningar. Som studieobjekt har valts ett område norr om stadskärnan, från tätortsranden och ut mot den rena landsbygden. Berörda kommuner är i första hand Danderyd, Sigtuna, Sollentuna, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna. Särskild uppmärksamhet riktas mot barriäreffekter, jordbruksföretagens förutsättningar samt tillgången till områden för utomhusrekreation. Behov av ny kunskap I dag finns ett stort intresse för det grönas betydelse för människor, vilket till stor del har sin utgångspunkt i aktuella problem som folkhälsa, social segregation, m.m. Flera projekt och vägledningar har från centralt håll belyst frågan. Boverket har nyligen kommit ut med rapporterna Bostadsnära natur (2007a) och Landskapets upplevelsevärden (2007b, 2007c), vilka är centrala för denna utredning. Stockholmsregionen är stadd i kontinuerlig tillväxt. I kommunerna inom regionen pågår diskussioner och planering om att bebygga i och i anslutning till de gröna kilarna. Ofta sker det i mellankommunala områden. En stor fråga är hur människor påverkas av förtätning och utglesning; hur tillgängligheten till det gröna förändras är ofta det starkaste inslaget i s.k. NIMBY-effekter. (Not-In-My-BackYard). I Sverige finns en lång tradition av att analysera tillgången på grönområden, vilket beror på att grönskan är en så viktig del i boendet. Ny forskning visar också att ju närmare man har till grönområden ju oftare är man ute, vilket har en positiv effekt på folkhälsan (Schäfer Elinder & Faskunger 2006). Annan forskning 4

5 har också visat det fortsatta behovet av tillgångsanalyser inom stadsplaneringen för att stödja en hållbar stadsutveckling (Ståhle 2005) gav Regionplane- och trafikkontoret (RTK) ut rapporten En skogsbacke i handen är bättre än tio i skogen. Rapporten har länge varit till hjälp för att i regionplaneringen och den kommunala planeringen belysa frågan om regionens bebyggelsenära grönstruktur. Under 1990-talet följde flera rapporter från RTK om grönstrukturens i Stockholmsregionen. År publicerade RTK en serie rapporter om upplevelsevärden, där sociala kvaliteter i de gröna kilarna kartlades. RTKs gedigna kunskapsunderlag är i hög grad aktuellt. I det nu aktuella projektet Regional landskapsstrategi behövs dock delvis nytt material. Utredningen studerar sambanden mellan biologiska värden och dess betydelse för människan ur ett upplevelseperspektiv. RTK:s material om upplevelsevärden är här ett viktigt underlag. Utredningen studerar tillgängligheten till kvaliteter i hela landskapet, inte bara i de gröna kilarna. Vad gäller tillgänglighet har En skogsbacke i handen.. delvis blivit inaktuell, dels för att den inte överensstämmer med den rådande planeringens krav och behov, dels för att för att utemiljö- och tillgänglighetsforskningen utvecklats och dels för att dagens mätmetoder, GIS-teknologi och datorkraft möjliggör en helt annan noggrannhet och precision som ger mer nyanserade bilder av tillgången till landskap och natur. 5

6 Syfte och avgränsning Länsstyrelsen i Stockholms län har givit konsultföretaget Spacescape i uppdrag att undersöka upplevelsevärden inom projektet landskapsstrategier. De föreslagna studierna som utgår från människans behov av grönska och grönskans upplevelsevärde, har fyra huvudsyften. - Undersöka samband mellan naturtyper (biotoper) och olika upplevelsevärden (sociotoper), genom att ta fram enkla GIS-nycklar som kan översätta tillgängliga rikstäckande GIS-data (KNAS, Vägar, Bebyggelse) till fyra av RTKs upplevelsevärden: skogskänsla, orördhet, utblickar och variationsrikedom. - Göra en upplevelsevärdeskarta för hela utredningsområdet inklusive okarterade områden med hjälp av dessa GIS-nycklar. - Beräkna avstånd till upplevelsevärden - Beskriva antalet boende inom ett valt avstånd från olika upplevelsevärden. Utredningen är avgränsad till hela området för Länsstyrelsens pilotstudie, se. bilaga. Fig. Utredningsområdet i nordvästra Storstockholm. 6

7 Metodik De metoder som används i utredningen för att uppfylla syftena är i huvudsak GIS-baserad, dvs grundas på geografisk landskapsanalys. Studien genomförs i tre steg: databearbetning, analys och slutsats. 1. GIS-underlag Bebyggelse representeras som fastighetspunkter och vägar som linjer. Denna information kommer från Region- och trafikplanekontorets GIS-databas, som i sin tur är hämtad från rikstäckande GIS-data vid Lantmäteriet och SCB. Kartor Område Källa Upplevelsevärden kilområden RTK Fastigheter hela studieområdet RTK Vägar hela studieområdet RTK Naturtyper hela studieområdet KNAS/Lantmäteriet Fig. Utredningens kartunderlag. Information om landskapets biotopstruktur eller naturtyper är hämtade från Lantmäteriets kartering av skyddad natur i Sverige med satellitdata åt Naturvårdsverket (KNAS, Materialet är avsett att användas av Naturvårdsverket och Länsstyrelserna, dels för information om den skyddade skogen i Sverige, dels som underlag för det fortsatta arbetet med formellt skydd av värdefull skogsmark. Själva utgångspunkten i utredningen är landskapets och i synnerhet naturens upplevelsevärden. Här används Stockholms regionplane- och trafikkontors kartering av upplevelsevärden i de gröna kilarna som förlaga. Denna utredning innefattar de fyra första; orördhet, skogskänsla, utblickar, variationsrikedom. 7

8 Fig. RTKs definitioner och parametrar för de fyra första upplevelsevärdena ( Denna utredning innefattar de fyra första; orördhet, skogskänsla, utblickar, variationsrikedom. Bakgrund för detta arbete var dels Berggren-Bärrings och Grahns studier av parkkvaliteter (1995) samt Stockholms stads arbete med sociotopkartor (Stadsbyggnadskontoret 2003). Denna kartering täcker dock inte hela studieområdet. Vallentuna Upplands Väsby Sollentuna Täby Danderyd Fig. De gröna kilarnas avgränsning (till vänster, enligt RUFS 2001) inom utredningsområdet (höger). 8

9 Fig. Kartorna visar vad som i RTKs kartering betecknas som högt [upplevelse]värde inom de gröna kilarna i utredningsområdet. Kartorna visar, från över vänster, orördhet, skogskänsla, utblickar, och variationsrikedom. 2. GIS-analys Utredningen använder i huvudsak två sorters analyser, dels geografiska ytanalyser (area och neighbourhood statistics) för att hitta samband och strukturer i naturtyper och upplevelsevärden, dels används tillgänglighetsanalyser som beräknar avstånd och befolkningsunderlag till målpunkter. Naturtypsanalyser I Regionplane- och trafikkontorets rapport Upplevelsevärden (2001, 2004) står relativt noga beskrivet hur man gått tillväga för att finna de sju upplevelsevärdena. Man har i första hand utgått ifrån intervjuer med brukare och därefter försökt hitta parametrar i landskapet som överensstämmer med brukarnas preferenser och förväntade upplevelser. Särskilt de 9

10 fyra upplevelsevärden som vi valt ut i denna studie har sin huvudsakliga utgångspunkt i landskapets naturtyper, eller biotoper med ett annat ord. Upplevelsevärde RTKs parametrar Vår GIS-nyckel Skogskänsla Orördhet Utblick Variationsrikedom Sammanhängande skogsområden. Skog äldre än 60 år. Låg bullernivå. Avstånd på 250 m till vägar och anläggningar. Avstånd på 75 m till kraftledningar. Äldre skog (äldre än 100 år) och orörd natur. Låg bullernivå. Avstånd på 250 m till vägar och anläggningar. Avstånd på 75 m till kraftledningar. Sjöar och öppna landskap. Låg bullernivå. Etablerade utsiktsplatser. Variations- och artrika områden enligt naturinventeringar. Skogsbryn och strandzoner. Våtmarker. Naturpedagogiska objekt och verksamheter. Till största del skog inom en radie på 100 m och minst 4 ha per område (KNAS). Minst 250 m från större vägar, klassade som Motorväg eller Allmänväg typ I. Barrskog, sumpskog och våtmark (KNAS). Minst 100 m från alla vägar och 250m från större vägar, klassade som Motorväg eller Allmänväg typ I. Minst 100 m från bebyggelse. Till största del odlad mark, äng, betesmark inom radien 100 meter eller öpna vattenytor. Minimum 4 ha per område (KNAS) och en buffert på 100 m från större vägar, klassade som Motorväg eller Allmänväg typ I. 25 meter kring gränsen mellan skog och öppen mark samt gränsen mellan vatten och land. Sumpskog, våtmark och ädellövskog,. (KNAS). Fig. Schematisk beskrivning av vår föreslagna GIS-nyckel för RTKs upplevelsevärden. Det vi försökt uppnå i detta vår utredning är en mer förenklad modell än RTKs, som baserar sig på ett i flera fall mycket detaljerad och kommunspecifikt innehåll. Målet har varit att hitta en modell för att ta fram potentialen för olika upplevelsevärden baserat på Lantmäteriets karta KNAS, större vägar (motorväg, allmän väg typ 1) och bebyggelse (fastighetspunkter). Detta underlag är i stort sett rikstäckande, vilket gör modellen möjlig att reproducera i vilken del av landet som helst. Våra förenklade GIS-nycklar innebär vissa begränsningar, men kommer som redovisas i kapitlet Analysresultat vara tillräckligt pricksäkra för att göra regionala landskapsbedömningar och strategier. Tillgänglighetsanalyser När det gäller tillgänglighetsanalyser utgår vi här ifrån fågelavståndsmått eftersom indatat är begränsat vad gäller gator, gångstråk och stigar. Två avståndsmått används. Dels det räckviddsmått som Hörnsten & Fredman (2005) forskat fram rörande hur långt man är beredd att gå till en rekreationsskog, vilket är mellan meter. Det andra avståndsmåttet kommer från Grahn & Stigsdotters studie (2004) av användningen av stadens utemiljö. Här framkom att om en grönyta ligger längre bort än 300 meter så använder man den inte dagligen. Detta mått är också utgångspunkten i Boverkets nya studie Landskapets upplevelsevärden (2007b,c). 10

11 Fig. Teckenförklaring för avståndsanalyser. Besökstrycksanalyser Med utgångspunkt från tillgänglighetsmåtten ovan så har vi analyserat antalet boende inom fågelavståndet 300 meter respektive 1000 meter. Barriärer har inte påverkat avstånd, däremot innebär stora vägar och bebyggelse inskränkning på vissa upplevelsevärden, vilket leder till att analysen sekundärt integrerar barriäreffekter. Antagandet för en potentiell besökstrycksberäkning är att den som bor inom 300 meter går minst en gång i veckan till naturen (Grahn & Stigsdotter 2004) och den som bor inom 1000 meter går minst en gång i månaden (Lindhagen & Hörnsten 2000). Vår analys är en sammanslagning av dessa två beräkningar, antal boende inom 300 meter gånger 52 (veckor) adderat med de boende som bor inom 1000 meter gånger 12 (månader), vilket resulterar i en karta som visar potentiellt antal besök per år i varje enskild punkt i landskapet. Fig. Teckenförklaring för besökstrycksanalyser. 3. Slutsatser Slutsatser dras kring resultaten, samt generella möjligheter och förutsättningar för landskaps- och stadsplaneringen att förbättra tillgängligheten till naturens upplevelsevärden. 11

12 Analysresultat Här redovisas våra analysresultat i tre avdelningar. Första avdelningen visar de kartor och statistik som är resultatet vår modellering av potentiella nya upplevelsevärden inom studieområdet, dvs. även utanför de gröna kilarna. Andra avdelningen visar kartor och statistik över fågelavståndet till respektive upplevelsevärde samt alla sammanslagna. Den sista och tredje avdelningen visar det potentiella besökstrycket på landskapet. Modellering av upplevelsevärden Här redovisas kartor och statistik som är resultatet vår modellering av potentiella nya upplevelsevärden inom studieområdet, dvs. även utanför de gröna kilarna. Fig. Kartorna visar modellerade upplevelsevärden, dvs. vad som i RTKs kartering skulle betecknas som högt [upplevelse]värde inom utredningsområdet. Kartorna visar, från över vänster, orördhet, skogskänsla, utblickar, och variationsrikedom. 12

13 Fig. Karta som visar den potentiella friluftslivsnaturen med antal upplevelsevärden (ljusgrön=1 st, grönt=2 st, mörkgrön=3 st) så som de är modellerade i GIS-analysen. 90% 10 0 % 80% 90% 70% 80% 60% 70% 50% 60% 40% 50% 30% 40% 20% 10 % 0% Danderyd Täby Sollent una Upplands Väsby 30% 20% 10 % Vallentuna 0% Stat. Andelen friluftsnatur i fem kommuner (vänster) och fördelningen av upplevelsevärden inom friluftsnaturen i kommunerna (höger); ljusgrön=skogskänsla, gul=utblickar, mörkgrön=orördhet, brun=variationsrikedom. 13

14 Vår GIS-nyckel visade sig korrelera utmärkt med RTKs kartering av skogskänsla och utblickar. Vad gäller orördhet och variationsrikedom visar det sig att vårt material inte är lika lokalt och detaljerat. Resultaten visar tydlig skillnad i urbanisering av de olika kommunerna, från Danderyd med minst andel friluftsnatur och Vallentuna med störst. Fördelningen mellan upplevelsevärden visar att ingen tendens att korrelera med denna urbanisering. Två sorters landskap kan urskiljas. Ett mer skogsdominerade i Danderyd och Sollentuna, och ett mer jordbruksdominerat i Täby, Upplands Väsby och Vallentuna. T.ex. följer orördheten dessa landskapstyper snarare än urbaniseringsgraden. Detta betyder att landskapstypen är viktigare än urbaniseringsgraden för utbudet av friluftsnatur i denna yttre del av regionen. Avstånd till upplevelsevärden Här redovisas kartor och statistik över avståndet till respektive upplevelsevärde samt alla sammanslagna. Fig. Kartorna visar fågelavståndet till modellerade upplevelsevärden från alla fastighetspunkter i utredningsområdet. Kartorna visar, från vänster, orördhet, skogskänsla, utblickar, och variationsrikedom. Mörkgrön<300m, Ljusgrön= m, Gul>1000m. 14

15 Fig. Kartan visar fågelavståndet till något upplevelsevärde från alla fastighetspunkter i utredningsområdet. Mörkgrön<300m, Ljusgrön= m, Gul>1000m. 140% % % 80% % 40% 20% % Danderyd Täby Sollentuna Upplands Väsby Vallentuna 0 Danderyd Täby Sollentuna Upplands Väsby Vallentuna Stat: Andelen fastighetspunkter som har max 300 meter (svart) respektive max 1000 meter (vit) till något upplevelsevärde per kommun. (vänster) Medelavståndet till respektive upplevelsevärde i varje kommun; ljusgrön=skogskänsla, gul=utblickar, mörkgrön=orördhet, brun=variationsrikedom. 15

16 Resultaten visar relativt stora likheter mellan kommunerna när det gäller avstånd till varje enskilt upplevelsevärde. Att man i många fall har väsentligt kortare till naturens upplevelsevärden i Vallentuna och Upplands Väsby än i Täby syns bättre om man tittar på hur stor andel av fastigheterna har kortare än 300 och 100 meter. Då visar det sig att Täbyborna har mer än dubbelt så långt. Relativt urbaniseringsgrad kan vi konstatera att Danderyd verkar ha en effektivare grönstruktur än Täby och Sollentuna. Kanske är detta en av förklaringarna till Danderyds höga attraktivitet och starka exploateringstryck. Kanske är det skogsdominerade kuperade landskapet en förklaring, men socialt kapital har också betydelse. Danderydsborna har kunnat hävda rätt natur. Den goda tillgängligheten verkar dock vila på några små områden, som t.ex. Kyrkparken, vilket gör strukturen exploateringskänslig. Potentiellt besökstryck Här redovisas det potentiella besökstrycket på upplevelsevärdena och hela friluftsnaturen, beräknat som antal boende inom 300 meter gånger 52 (veckor) adderat med de boende som bor inom 1000 meter gånger 12 (månader), vilket resulterar i en karta som visar potentiellt antal besök per år i varje enskild punkt i landskapet. 16

17 Fig. Kartorna visar det årliga potentiella besökstrycket till modellerade upplevelsevärden från alla fastighetspunkter i utredningsområdet. Kartorna visar, från vänster, orördhet, skogskänsla, utblickar, och variationsrikedom. Gul<1000 besök/år, Orange besök/år, Röd > besök/år. Fig. Kartan visar det årliga potentiella besökstrycket på friluftsnaturen från alla fastighetspunkter i utredningsområdet. Här visas även avståndet till upplevelsevärdena från fastigheterna. Denna bild kan ses som en slags sammanfattningskarta för hela utredningen. Besökstryckskartorna visar på flera intressanta kvaliteter i landskapet. T.ex. finns det flera ytor med högt potentiellt besökstryck som har sannolik orördhet. Detta är självklart en fråga som torde studeras mer i detalj men det bekräftar det som tidigare diskuterats om att urbaniseringsgraden inte nödvändigtvis behöver påverka orördheten, utan att det snare är det underliggande naturlandskapet som avgör om det orördhet och skogskänsla skapas. Det är tydligt i sammanfattningsbilden att de stora motorlederna med anslutande förorter utgör en slags storstadsfingrar ut på landsbygden. Andra sidan av detta fenomen är de gröna kilarna in mot storstadens centrum, kilar av lugna tysta obesökta områden som torde alstra en alldeles särskilt kvalitet, känslan att vara fjärran från staden men egentligen vara 17

18 nära. Denna bild har också en förvaltningsdimension. Det torde vara betydligt svårare att få offentliga medel för naturvård i de gulare områdena, där det politiska trycket är svagare. Här får man helt enkelt lita mer på lantbrukets förmåga att tillgodose friluftslivets upplevelseperspektiv. Kanske är det inte heller lika viktigt att anpassa och vårda landskapets upplevelsedimension i dessa områden. 18

19 Slutsatser och landskapsstrategier Analysresultaten visar på flera intressanta landskapsfenomen som har dels med betydelsen av naturtypernas geografiska struktur och dels med väg- och bebyggelsestrukturens utbredning. Utifrån våra resultatkartor kan vi diskutera landskapsstrategier inom minst sex tema; naturvården, jordbruket, skogsbruket, skogsbruket, bebyggelseplaneringen, vägplaneringen, friluftslivet. Vad gäller naturvården så torde den ha olika påverkan beroende på det potentiella besökstrycket. Finns en god tillgänglighet till många boende så är chansen att området lättare kan få både uppmärksamhet och resurser. Ta t.ex. Järvafältet som suburbant friluftsområde där man fått uppmärksamhet och resurser för landskapsutveckling, där det går att ha sk. stadsjordbruk och där lokala naturskyddsföreningar t.ex. kan driva slåtter och stödja 4H-gårdar. Betydelsefullt i dessa bebyggelsenära landskap är att ge tydlig identitet till områden som närboende kan relatera till och omfamna. Svårare är det med den bebyggelsenära skogen, som inte på samma sätt som den öppna marken kan skötas av lekmän och föreningar. Här är kommunala eller offentliga medel viktiga för skogsvården och att rätt områden avsätts för fri utveckling och orördhet. Kanske kan stiftelser skapas, likt Skärgårdsstiftelsen, för den tätortsnära skogen. I områden som har lågt potentiellt besökstryck får man lita på att det industriella jordbruket upprätthåller upplevelsevärdena. Här är det självklart viktigt att landskap med utblickar, dvs det öppna landskapet, vidmakthålls och helst utökas. Vi kan se att mark med värdet utblick och det öppna landskapet är relativt lite utbrett och minskar. Små skogsplanteringar i dalgångar kan snabbt blockera stora landskapsrumssamband. Här är det viktigt att utgå från sprickdalslandskapets grundstruktur, dvs. att framförallt hålla historiskt brukare dalgångar öppna. I skogsområden med lågt besökstryck är det i stort skogsbruket som förvaltar upplevelsevärdena. För att vidmakthålla upplevelsevärden som skogskänsla, orördhet och variationsrikedom måste skogsbruket landskapsanpassas, särskilt nära bebyggelse och längs vandringsleder. Det är viktigt att inarbeta medvetenheten om dessa upplevelsevärden i skogsbruksplanerna. Upplevelsevärden är inte alltid självklara delar av de konventionella begreppen friluftsliv, natur, och kulturmiljö, även om de borde vara det. Vad gäller bebyggelseplaneringen så bör den ta hänsyn till var det finns stora upplevelsevärden. All ny bebyggelse bör syfta till att förstärka potentiella värden och om fallet är att upplevelsevärden störs så bör planeraren se till att tillgängligheten till olika upplevelsevärden är god både inom och utom planområdet. Ny bebyggelse bör också ses som ett medel för att öka besökunderlaget till attraktiva friluftsområden, eftersom högre besökstryck ofta innebär bättre förvaltning. För utveckling av naturens upplevelsevärden verkar vägarna på de flesta sätt störande. En befintlig väg kan bulleravskärmas och visuellt avskärmas med vallar och trädplanteringar men detta finns det sällan medel till. Här kan besökstryckskartan vägleda investeringar. Principen bör vara att ju högre potentiellt besökstryck desto större anledning finns det att avskärma från buller eller visuell störning. Rastplatser, bensinstationer och busshållplatser kan utnyttjas som utgångspunkter för friluftslivet. 19

20 När det gäller det friluftslivet så finns det i huvudsak två sätt öka tillgänglighet och rörlighet. För det första skall kopplingen från bostaden ut till friluftsområden vara så enkel som möjligt. Detta betyder att gator, gångstråk, esplanader och parkstråk skall leda ut från bebyggelsen ut till de större naturområdena, som t.ex. fallet är i Kista och Östermalm i Stockholm. Barriärer som motorvägar, järnvägar och industriområden ska överbryggas med trygga enkla gångstråkskopplingar på strategiska platser som gynnar flest människor samtidigt. För det andra måste de finnas kontinuitet i landskapsstrukturen. Friluftsområden och upplevelsevärden måste haka i varandra och bilda sammanhängande gröna strukturer som börjar inne i stadens allra innersta och kopplar ut till landsbygden. Här är Järvakilen en förebild även om vi kan se på upplevelsevärdeskartorna att det finns glapp i friluftsnaturen, tex. vid Rinkeby-Kista. Dessa gröna strukturer behöver inte vara kilformade utan kan vara sammankopplade nätverk. Det är också viktigt att dessa nätverk av friluftsnatur åtföljs av pärlband av friluftsanläggningar, vilka också bör vara tätt knutna till kollektivtrafik och centrumbildningar i bebyggelsen. 20

21 Referenser Berggren-Bärring, A-M, Grahn, P, Grönstrukturens betydelse för användningen, SLU, Institutionen för landskapsplanering, Rapport 95:3. Alnarp Boverket, Gröna områden i planeringen. Karlskrona. Boverket. 2007a. Bostadsnära natur. Karlskrona Boverket. 2007b. Landskapets upplevelsevärden: Vikla är de och var finns de?. Karlskrona Boverket. 2007c. Landskapets upplevelsevärden: Teori och metod. Karlskrona ECI, European Common Indicators: Towards a Local Sustainability Profile. Ambiente Italia Research Institute, Milano. De Clercq, E.M., De Wulf, R., Van Herzele, A., Relating spatial pattern of forest cover to accessibility. Landscape and Urban Planning, 80, Grahn, P., Stigsdotter, U., Landscape planning and stress. Urban Forestry & Urban Greening. 2, Harrison, C., Burgess, J., Millward, A., Dawe, G., Accessible natural green space in towns and cities: A review of appropriate size and distance criteria, English Nature Research Report No.153. English Nature, Peterborough. Hillier, B., Penn, A., Hanson, J., Grajewski, T. & Xu, J Natural movement: or, configu-ration and attraction in urban pedestrian movement. Environment and Planning B: Planning 194 and Design, volume 20, s. 29:66 Hörnsten, L., Fredman, P., On the distance to recreational forests in Sweden. Landscape and Urban Planning. 51, Kaplan, R., Kaplan, S., The experience of nature. Cambridge University Press, Cambridge. Lancaster, R. A., Recreation, Parks, and Open Space Standards and Guidelines. National Recreation and Park Association, New York. Lindhagen, A & Hörnsten, L Forest recreation in 1977 and 1997 in Sweden: changes in public preferences and behaviour. Forestry, Vol. 73, No. 2: Klasander, Ann-Johanna Suburban Navigation Structural Coherence and Visual Appearance in Urban Design. Doktorsavhandling Chalmers. Göteborg Länsstyrelsen Stockholm län Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet - Underlag till Länsstyrelsens program för Nationalstadsparken. Rapport 2006:12. Stockholm 21

22 Miljöförvaltningen, Barns tillgång till lekområden. Stockholms stad Nordström, Maria (red) Vårt behov av grönska : Några aktuella miljöpsykologiska forskningsresultat. Byggforskningsrådet, R14:1994. Stockholm Regionplane- och trafikkontoret Storstockholms gröna bälte, Stockholms läns landsting, Regionplane- och trafikkontoret Storstockholms gröna kilar, Stockholms läns landsting, Regionplane- och trafikkontoret Grönstrukturen i Stockholmsregionen, Regionplane- och trafikkontoret Upplevelsevärden: Sociala kvaliteter i den regionala grönstrukturen. Rapport 6:2001 Regionplane- och trafikkontoret Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar. Rapport 6:2004 Schäfer Elinder, Liselotte & Faskunger, Johan Fysisk aktivitet och folkhäls". Statens Folkhälsoinstitut. Stockholm Stadsbyggnadskontoret Sociotophandboken: Planering av det offentliga uterummet med Stockholmarna och sociotopkartan. Rapport SBK 2003:2. Stockholms stad Ståhle, Alexander Mer park i tätare stad. Licentiatavhandling, Arkitekturskolan KTH. Stockholm Ståhle, Alexander., Marcus, Lars & Karlström, Anders Place Syntax: Geographic accessibility with axial lines in GIS. Proceedings for the 5th International Space Syntax Symposium. Delft Tyrväinen, L Use and valuation of urban forest amenities in Finland. Journal of environmental management 62: Tyrväinen, L. & Miettinen, A Property prices and urban forest amenities. Journal of Environmental Economics and Management 39(2): Tyrvainen L, & Vaananen H The economic value of urban forest amenities: an application of the contingent valuation method. Landscape and Urban Planning, Volume 43, Number 1, 28 December 1998, pp (14) Van Herzele, A., Wiedemann, T., A monitoring tool for the provision of accessible and attractive urban green spaces. Landscape and Urban Planning, 63,