Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom

Transkript

1 Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom Verksamhetsberättelse 2007

2 Innehåll FJÄRDE VERKSAMHETSÅRET 2 EN SAMLAD BEDÖMNING 3 Idrott och rörelse i skolan 3 Kommunernas arbete med att främja fysisk aktivitet och goda matvanor 4 Läsk och godisförsäljning på högstadiet 4 Minskad fetma bland barn 4 Samhällsplanering för ökad vardagsmotion 5 PERSONAL 6 Kansliet 6 Dans i skolan Access projektet 6 Friluftsliv och utomhuspedagogik 6 ATT SPRIDA ERFARENHETER OCH LÄRANDE EXEMPEL 7 NCFF:s webbplats 7 Nyhetsbrev 7 Publicerat 7 Seminarier och konferenser 8 Konferenser 8 Mässor 8 Mötesplatser 9 Sommarakademi 9 Övriga föreläsningar 9 Utmaningar 10 STÖDJA OCH INFORMERA OM FORSKNING OCH UTVECKLINGSPROJEKT 11 NCFF:s Vetenskapliga råd 11 Forskning och utvecklingsprojekt inom NCFF 11 Handslaget 11 Att främja daglig fysisk aktivitet på gymnasieskolor 12 Daglig fysisk aktivitet i skolorna i Örebro län/sverige 13 Bostadsnära idrotts- och fritidsverksamhet 13 Kunskapsöversikt hälsa och lärande 13 Idrottsundervisningens utrymme i den svenska skolan 14 Hälsofrämjande arbete vid skolor i Sverige 14 Forskning vid ÖU med nära koppling till NCFF:s verksamhet 15 Inslag i NCFF:s löpande verksamhet 16 Förebyggandets konst 16 Medverkan i utvecklingen vid Örebro universitet 16 Medverkan i nationellt och internationellt forskningsarbete 17 Medverkan i övriga publikationer 17 ATT VERKA FÖR EN HELHETSSYN 19 Internationella insatser 19 Fysisk aktivitet i skolan 19 Gå och cykla till skolan Friluftsliv och utomhuspedagogik 20 Dans i skolan 21 Maten i skolan 24 REFERENSER 27 STYRELSE 28 VETENSKAPLIGA RÅDET 29 EKONOMI 30 Verksamhetens intäkter 30 Verksamheten kostnader 30 Verksamhetsutfall 30 ATT VERKA FÖR EN ÖKAD SAMVERKAN 32 Ämnesråden 32 Samverkansparter 32

3 Fjärde verksamhetsåret N ationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF) finns sedan starten våren 2004 beläget på Örebro universitet och är numera organisatoriskt placerade på den Pedagogiska institutionen. Den 1 maj 2006 fick NCFF ett utökat uppdrag att även arbeta för god kosthållning och andra hälsofrämjande verksamheter hos barn och ungdom (SFS 2006:187 [1] ) Den 5 maj fick NCFF ett tilläggsuppdrag (U206/3487/S) att stödja dans i skolan genom att stärka verksamheten med att främja och utveckla dans med flickor och pojkar i skolan [2]. Skolans mål är att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön NCFF ska utifrån skolans övergripande mål och riktlinjer stödja skolor i arbetet med ökad fysisk aktivitet, goda matvanor och andra hälsofrämjande verksamheter genom att: verka för en helhetssyn på sambandet mellan fysisk aktivitet, goda matvanor samt barns och ungdomars lärande och utveckling. verka för en ökad samverkan mellan universitet och högskolor, kommuner, andra skolhuvudmän och myndigheter, intresseorganisationer samt regionala och lokala organisationer. sprida erfarenheter och lärande exempel från arbetet inom ämnet hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa samt andra närliggande områden. stödja och informera om forskning och utvecklingsprojekt Under 2007 har 17 personer har varit anställda med medel förvaltade av NCFF/Örebro universitet. NCFF har i samverkan med andra aktörer arrangerat fyra nationella konferenser, tre regionala konferenser, åtta mötesplatser och en sommarakademi, varit anlitad som föredragshållare vid totalt 47 större konferenser och seminarier, samt medverkat i 36 kvalificerade möten under året. Sedan starten 2004 har skolor och ca pedagoger deltagit i våra arrangemang, vilket motsvarar 30 % av landets grund- och gymnasieskolor. Under verksamhetsåret har NCFF tillsammans med Myndigheten för skolutveckling och Statens kulturråd fortsatt med uppgiften att främja fysisk aktivitet genom att alla barn får tillgång till dans som kunskapsområde och att genom dansen främja lärande. NCFF har ansvarat för den nationella kartläggningen inom programmet. 2

4 Som stöd till kommuner och skolor i det viktiga folkhälsoarbetet att främja goda matvanor har NCFF deltagit i Livsmedelsverkets arbete med att implementera de nya råden för Bra mat i skolan [3]. Vidare har NCFF fortsatt att utveckla samarbetet med yrkesverksamma inom området. NCFF har ansvarat och koordinerat den nationella kampanjen Gå och Cykla till skolan där 120 skolor från hela landet har deltagit. Arbetet har skett i nära samarbete med Säker och lekvänlig skolväg, Stockholms läns landsting [4]. Tillsammans med Specialpedagogiska institutet har NCFF lanserat en ny utmaning Alla kan vara med om inkludering av barn i behov av särskilt stöd [5]. På uppdrag av Utbildningsvetenskapliga kommittén inom Vetenskapsrådet har NCFF inlett arbetet med en systematisk kunskapsöversikt över samspelet mellan hälsa och lärande [6]. I samarbete med Örebro läns idrottsförbund har NCFF utvärderat statens stöd till Idrotten, genom det s.k. Handslaget för att främja samarbete mellan skolan och idrotten [7]. Under året har utvärderingen av bostadsnära idrotts- och fritidsaktivitet, som bedrivits av SABO och Korpen på fyra platser i Sverige, slutförts [8]. Under 2007 har NCFF publicerat sex elektroniska nyhetsbrev och fyra temanummer/särtryck - Fysisk aktivitet i skolan, Barn i behov av särskilt stöd, Dans i skolan, Utomhuspedagogik i skolan. Kontaktkatalogen Ut i naturen och ha kul såväl som NCFF:s informationsfolder har uppdaterats under verksamhetsåret. En samlad bedömning NCFF kan genom egna och andra nationella och regionala studier och kartläggningar se en positiv utveckling inom många områden men också en del negativa utvecklingstendenser under det gånga året. Idrott och rörelse i skolan Riksidrottsförbundet har under året presenterat sin uppföljning av studien Idrott och rörelse i skolan, 1996 och 2000 [9]. På grundskolan är det idag alltfler som får mer gympa jämfört med år 2000, men fortfarande är det ungefär var tredje lågstadieskola som bara har idrott och hälsa schemalagt en gång/vecka. När det dock gäller skolornas förmåga att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet i enlighet med SKOLFS 2003:17 så är måluppfyllelsen bäst på lågstadiet där varannan skola anser sig ha nått målet mot ca 30 % bland högstadieskolorna. Andelen friluftsdagar på grundskolan har ökat i jämförelse med år 2000, nästan alla skolor har en eller flera hela friluftsdagar (medelvärde 3,2 heldagar) och 60 % av skolorna har utöver detta även halvdagar (medelvärde 3,5 halvdagar) Regeringens handslag med idrotten har mellan åren resulterat i att över 2500 skolor och 3300 idrottsföreningar har samverkat genom denna satsning, det innebär att nästan varannan skola har deltagit i denna satsning vilket har betytt mycket för skolornas möjlighet att leva upp till kraven på daglig fysisk aktivitet. 3

5 På gymnasieskolan är situationen sämre på i stort sätt alla områden jämfört med grundskolan. Kommunernas arbete med att främja fysisk aktivitet och goda matvanor I en studie från Stockholms läns landsting Kommunernas arbete med att främja fysisk aktivitet och goda matvanor bland skolbarnen i Stockholms län [10] där 733 skolor från 23 av 24 kommuner och 17 av 18 stadsdelar deltagit noterar vi följande resultat: De flesta rektorer, 63 %, ansåg att det på deras skola redan fanns goda möjligheter för eleverna att röra på sig minst 30 minuter per dag. De flesta rektorer, 65 %, ansåg att målet om fysisk aktivitet var bland de viktigaste målområdena. På 77 % av skolorna där rektorn ansåg att fysisk aktivitet var bland de viktigaste målområdena pågick projekt mot 42 % på skolorna där rektorn ansåg att fysisk aktivitet bara var ganska viktigt. Detsamma gällde för matvanor, dock var skillnaderna mindre. Totalt hade 44 % av skolorna avsatt medel i skolans budget 2005 eller 2006 för att öka elevernas fysiska aktivitet utöver ordinarie undervisning i idrott och hälsa. Motsvarande siffra för att öka kunskaperna om goda matvanor var 26 %. En fråga i enkäten rörde huruvida det pågick något arbete/projekt för att få barnen att röra sig mer under skoldagen respektive förbättra deras matvanor. För fysisk aktivitet uppgav 70 % av rektorerna att det gjorde det och för goda matvanor 46 %. Läsk och godisförsäljning på högstadiet Tandläkarförbundet har under 2007 gjort en uppföljning av sin studie från 2004 och 2005 av läsk- och godisförsäljningen på högstadieskolor i landet totalt 1113 av 1860 högstadieskolor har besvarat enkäten [11]. Försäljningen av läsk och godis har minskat kraftigt sedan den första mätningen 2004 och idag är det bara 10 % av högstadieskolorna mot 58 % 2004 som säljer läsk och godis. Dock har försäljningen av övriga sötsaker ökat från 21 % 2005 till 31 % Positivt är dessutom att 71 % har svarat att de har en policy för försäljning och konsumtion av läsk och godis och av dessa skolor har 81 % ett förbud mot försäljning av dessa livsmedel var det endast 10 % som uppgav att de hade ett förbud. Idag erbjuder hela 71 % av högstadieskolorna eleverna frukt, smörgåsar, mjölkprodukter eller andra osötade produkter i sin skolkafeteria. Att försäljningen av andra sötsaker ökat något sedan förra mätningen är dock något oroande. Minskad fetma bland barn Statens folkhälsoinstitut driver ett projekt där statistik från skolhälsovården i fyra av landets kommuner samlas in för att följa utvecklingen av övervikt och fetma bland barn [12]. Sedan skolåret 2003/04 har journaluppgifter ställts samman om fetma och övervikt bland 10-åringar. De undersökta kommunerna i projektet Övervikt bland barn nytt system för nationell uppföljning är Karlstad, Umeå, Västerås och Ystad men uppgifterna är sannolikt representativa för landet som helhet. Resultaten från 2005/2006 visar på en statistiskt säkerställd minskning av fetma. Utvecklingen visar på en nedgång från 4,9 procent läsåret 2003/2004 till 4,4 procent 2004/2005 och 3,6 procent 2005/2006. De senaste siffrorna från 2006/2007 visar att utvecklingen är stabil. 4

6 Samhällsplanering för ökad vardagsmotion Det är klarlagt att vi har en alltmer stillasittande vardag. De flesta forskare på området är övertygade om att bättre förutsättningar och fler stödjande miljöer till fysisk aktivitet måste till innan vi kan förvänta oss förändringar på befolkningsnivå. Rapporten "Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet" [13] visar att samhällsplaneringen spelar en viktig roll för att öka vardaglig fysisk aktivitet. En viktig insats är ökad satsning på säkra skolvägar för barn. Få barn har idag en trygg och säker skolväg för gång- och cykeltrafik. Andelen som går eller cyklar till skolan minskar, skjutsandet i bil ökar. 5

7 Personal Kansliet Under året har 17 personer har varit knutna till NCFF varav 14 st. med minst 50 % tjänstgöringsgrad under sex månader eller mer. Av dessa tjänster har 9 personer sin arbetsplatstillhörighet på kansliet i Örebro. Dans i skolan Access projektet Under året har nio personer varit projektanställda inom ramen för Accessprojektet. Tre personer är anställda av NCFF/Örebro universitet och övriga tjänster har andra huvudmän. NCFF är i huvudsak arbetsledare för dessa tjänster. Friluftsliv och utomhuspedagogik NCFF har under året projektanställt en projektassistent på 50 % för att arbeta med insatser inom området friluftsliv och utomhuspedagogik. Titel Namn Tjänst Anställning Föreståndare Charli Eriksson 50 % Kanslichef Johan Tranquist 100 % Informatör Camilla Bergholm 100 % Informatör Irina Jonsson 100 % Verksamhetskoordinator Mariann Palmér 100 % Forskningsassistent Catarina Palmér 80 % Projektassistent, Dans i skolan Regina Alexandersson 100 % Projektassistent, Dans i skolan Hillevi Karlsson 100 % Projektassistent, Dans i skolan Maria Vågemo 100 % Projektassistent, Dans i skolan Britt Ramsten 100 % Projektassistent, Friluftsliv Thomas Malmsten 50 % Projektassistent, Dans i skolan Johan Thyni 100 % Projektassistent, Dans i skolan Nyberg, Marie 100 % Projektassistent, Dans i skolan Eliza Carlsson 100 % Projektassistent, Dans i skolan Projektassistent, Dans i skolan Projektsekreterare Maria Gruvholm Linda Hyensjö Camilla Ulvmyr 50 % 50 % 30 %

8 Att sprida erfarenheter och lärande exempel NCFF:s webbplats NCFF har en nättjänst som innehåller såväl information om NCFF som en databas med lärande skolexempel från hela landet. Webbplatsen fungerar som en nätburen informationscentral och fokuserar informationen kring fyra huvudteman, Fysisk aktivitet i skolan, Maten i skolan, Utomhuspedagogik och Dans i skolan. Webbplatsen innehåller fakta, utbildning/fortbildning, pedagogens verktyg, läsfönster och länkar. På webbplatsen kan man även prenumerera och ladda ner NCFF elektroniska nyhetsbrev. Antal besökare till webbplatsen visar i år på en minskning av besöksantalet jämfört med föregående år. Besökare perioden Besökare Sidvisningar Ingångssida Ensidesbesök Sidvisningstid s Besökare perioden Besökare Sidvisningar Ingångssida Ensidesbesök Sidvisningstid s Besökare perioden Besökare Sidvisningar Ingångssida Ensidesbesök Sidvisningstid s Nyhetsbrev NCFF ger sedan starten 2004 ut ett elektroniskt nyhetsbrev. Nyhetsbrevet har utkommit med sex nummer under Tre av numren har varit av mer allmän karaktär och innehållit nyheter från NCFF, omvärldsbevakning av aktuella nyheter inom centrumets samlade verksamhetsfält. Två av numren har haft karaktären av temanummer med följande fördjupning: Fysisk aktivitet i skolan - Nr Barn i behov av särskilt stöd Nr Prenumeranter År Antal Publicerat NCFF har under 2007 främst lagt tonvikten på att publicera fyra temanummer av våra nyhetsbrev som alla innehåller pedagogiska tips och idéer kring respektive 7

9 tema. NCFF har också uppdaterat och gjort en nyproduktion av informationsfoldern God hälsa och kontaktkatalogen Ut i naturen och ha kul. God hälsa: (nytryck) Ett av skolans viktigaste mål, en presentation av NCFF, Ut i naturen och ha kul: (nytryck) Tips om friluftsliv och utomhuspedagogik för skolbarn och ungdomar.. I samarbete Ljungbergs utbildningsfond, Den lilla röda: Informationsfolder i miniformat, uppdaterad version Maten i skolan (temanummer) Dans i skolan (temanummer) Utomhuspedagogik i skolan (temanummer) Fysisk aktivitet i skolan (temanummer) 6000 ex ex ex ex ex ex ex. Seminarier och konferenser Seminarier och konferenser är en viktig form för att kunna sprida information och kunskap från NCFF:s verksamhetsfält. Seminarierna och konferenserna är också tillfällen till opinionsbildning, mötesplatser för erfarenhetsutbyte och samtal kring aktuella frågor, och nätverksskapande aktiviteter. Konferenser Konferenser där NCFF var arrangör eller medarrangör: God hälsa skolans viktigaste mål Jönköping Barn, Dans och Lärande, Piteå /22 Förebyggandets konst, Örebro universitet Ute är Inne, Linköping Idrottslärarstämman i Umeå, Folk och Hälsa i Loka Brunn Mässor Baby & barn-mässan april i Göteborg Besökarna på mässan var mestadels småbarnsföräldrar och fokus låg för mycket på kommersiell verksamhet inte riktigt rätt målgrupp för oss. Vår aktivitet som drog många besökare var Testa dina sinnen- tävlingen, en Sapereinspirerad tävling där besökarna skulle lukta, smaka och känna på olika saker och tala om vad det var. För att vara med och tävla skulle man smaka på tre olika saker, lukta på sex olika kryddor och känna på fem olika påsar och tala om innehållet i dessa. För rätta svaren i tävlingen hänvisade vi till vår hemsida via vår infofolder. Till de föräldrar som hade barn i skolåldern var vi också noga med att tala om att de gärna fick berätta om oss till skolpersonalen. SkolaGöteborg.nu oktober i Göteborg NCFF deltog med en monter och ett seminarium under mässan, som totalt besöktes av personer. Ca 2000 personer såg oss och att vi ca hade 600 8

10 samtal med mestadels lärare som var intresserade av våra frågor. Målgruppen för mässan var lärare och skolfolk. Mötesplatser Mötesplatser är en beprövad aktivitet och arbetsform. En mötesplats arrangeras på en skola som i sig är ett lärande exempel på hur man kan arbeta med fysisk aktivitet, goda matvanor, hälsa och lärande. Andra skolor - vanligtvis ca 10 skolor - får ta del av skolans arbete samt i caféform samtala kring olika utvecklingsfrågor inom ämnet. Under året har NCFF inom ramen för programmet Dans i skolan och i samarbete med Kulturrådet och den regionala danskonsulentverksamheten arrangerat 7 mötesplatser med inriktning på dans i skolan. Nora Kulturskola, Nora Sigtuna kulturskola/s:ta Gertruds skola, Sigtuna Andersbergsskolan, Halmstad Arboga kommun Hällbyskolan, Västerås Täby Friskola, Täby Uppsala kommun Sommarakademi NCFF bjöd även i år in till sommarakademi. Detta år erbjöd vi en allmän sommarakademi vid Örebro universitet samt en sommarakademi med inriktning på dans i skolan i Karlstad. Akademin i Karlstad arrangerades inom ramen för programmet Dans i skolan och i samarbete med Kulturrådet. Akademin är förlagt till skolornas fortbildningsdagar innan sommaruppehållet och pågår i tre dagar. Akademin vänder sig i huvudsak till F-9 skolor som vill inleda ett utvecklingsarbete kring fysisk aktivitet, goda matvanor, hälsa och lärande i skolan. Förtur ges till skolor som anmäler sig i team. Årets akademi vid Örebro universitet fick tyvärr ställas in på grund av för få anmälningar. Sommarakademi Dans i skolan juni i Karlstad NCFF tillsammans med Kulturrådet, Dans i Värmland, Karlstad kommun och Karlstads universitet stod som arrangörer för den första Sommarakademi Dans i skolan som fick namnet Dans på schemat för alla! Under tre dagar blandades teori och praktik med syfte att ge konkreta tips och idéer samt att skapa förutsättningar för att tala för dansen. Övriga föreläsningar NCFF har också genom kansliets personal och de regionala ambassadörerna deltagit i många möten och samråd med företrädare för enskilda skolor, kommuner eller nätverk, där vår speciella kompetens och kunskap inom området efterfrågats. NCFF har varit anlitat och föreläst vid totalt 47 större konferenser och seminarier under året se bilaga 1. 9

11 Utmaningar NCFF har sedan starten utmanat skolor att skriva och berätta om sitt arbete inom vårt verksamhetsfält. Utmaningarna har varit ett fungerande verktyg för att snabbt skanna av och samla in goda lärande exempel på framgångsrikt arbete kring mat, fysisk aktivitet, hälsa och lärande i skolan. Totalt har 420 skolor deltagit i NCFF:s samtliga utmaningar. De inkomna bidragen har sedan lyftas fram genom vår databas, i våra nyhetsbrev, på regionala konferenser och seminarier och runt vilka vi kan arrangera lokala mötesplatser. 1. Gå och cykla till skolan - för årskurs F-6 NCFF, Sthlm län. (120 bidrag) 1 stimulansbidrag á kr. 2. Alla kan vara med. (17 bidrag) Aktiviteter, lekar och spel som anpassats eller förändrats så att alla blir delaktiga. I samarbete med Specialpedagogiska institutet och Varsam AB. 10 st. rastaktivitetslådor med material som främjar delaktighet och samarbete à 5000 kr. 10

12 Stödja och informera om forskning och utvecklingsprojekt Inom NCFF pågår en rad olika aktiviteter för att leva upp till instruktionens ambitioner. Arbetet att stödja och informera om forskning och utvecklingsprojekt sker med hjälp av NCFF:s vetenskapliga råd, forsknings- och utvecklingsprojekt inom NCFF och vid Örebro universitet samt som inslag i den löpande verksamheten och som medverkan i utvecklingen vid Örebro universitet och deltagande i nationellt och internationellt samarbete. NCFF:s Vetenskapliga råd Det vetenskapliga rådets arbetsformer har omfattat gemensamma möten, omvärldsbevakning, tematiskt samarbete, diskussion av forsknings- och utvärderingsinsatser samt medverkan i dialog och verksamhetsutveckling. Under året har endast två möten hållits. Rådets sammansättning och verksamhetsformer har diskuterats under året. I avvaktan på regeringens bedömning av NCFFs framtida inriktning har en förändring av det vetenskapliga rådets sammansättning inte genomförts. Det förändrade uppdraget motiverar detta. Vidare har de medel till forskningsstipendier som NCFF kommer att få fördela som forskningsstipendier från stiftelsen Sweducation har ännu inte blivit tillgängliga. Ett beslut väntas inom kort av Kammarkollegiet om förändring av stiftelsens ändamål. Forskning och utvecklingsprojekt inom NCFF Genom samarbete med andra parter medverkar NCFF i några olika forskningsoch utvecklingsprojekt. Ett s.k. handslagsprojekt studerar olika modeller för samverkan mellan idrotten och skolor i Örebro län. Detta projekt har fått stöd från RF:s medel till handslagsforskning. Ett annat projekt genomförs vid två gymnasieskolor i Örebro i samverkan med SISU och Örebro läns idrottsförbund (ÖLIF). Här ges utökade möjligheter till daglig fysisk aktivitet vid yrkesinriktade program, där resultaten generellt ligger sämre till i skolämnet idrott och hälsa särskilt på de program där de framtida fysiska kraven kommer att vara stora. Ett tredje projektet undersöker den daglig fysisk aktivitet i skolorna i Örebro län. Det genomförs av ÖLIF i samverkan med NCFF. Ett fjärde projekt är Bostadsnära idrotts- och fritidsaktiviteter, som bedrivs av Sveriges Allmännyttiga Bostadsbolag (SABO) och Korpen i samverkan. SABO har givit medel till utvärdering av detta projekt som pågått tre år. Ett femte projekt är en kunskapsöversikt av sambandet mellan hälsa och lärande. Ett sjätte kunskapsprojekt är en sekundäranalys av information om skolämnet idrott och hälsa i Europa. Ett sjunde är kartläggning av hälsofrämjande arbete på skolor i Sverige. Det mest omfattande FoU-programmet inom NCFF är kartläggningen av dans i skolorna i Sverige. Detta redovisas i ett särskilt avsnitt senare i verksamhetsberättelsen. Handslaget I grundskolans läroplan finns sedan 2003 ett tillägg som säger att man skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen 11

13 och för gymnasieskolor står bl.a. att man ska sträva efter att ge gymnasieelever förutsättningar att regelbundet bedriva fysisk aktivitet. Under åren har dessutom regeringen beviljat idrottsrörelsen en miljard kronor för satsningar på idrottens barn- och ungdomsverksamhet. Regeringen benämner satsningen som Ett handslag med idrotten men insatsen kallas i dagligt tal för Handslaget. Regeringens satsning tillför nya resurser till idrottsrörelsen som skapar ökade möjligheter att utveckla den lokala idrottsverksamheten. En av inriktningarna är samverkan mellan skolan och idrottsföreningar. För att studera resultatet av denna samverkan och effekterna av den fyraåriga Handslagssatsningen har ett forskningsprojekt genomförts av Örebro universitet (NCFF) och folkhälsoenheten vid Örebro läns idrottsförbund. Denna undersöknings huvudsyfte var att undersöka samverkan mellan idrottsförening och skolor i Örebro län genom att låta skolledare, lärare inom idrott och hälsa samt idrottsledare komma till tals. Studien syftade till att besvara följande frågor: Hur ser skolan och idrottsrörelsens verksamhet ut? Har handslagsprojekten haft några effekter? Vad nås genom samverkan kring friluftsdagarna 2004 och 2005 i Örebro kommun? Hur var idrottens möte med skolan? Vilka olika modeller för handslagets organisation har använts och vad betyder det för verksamheten? Har samarbete med skolan fortsatt efter handslagsprojektet? En enkät skickades ut till alla skolledare/rektorer och Idrott och hälsa lärare på grund- och gymnasieskolor i länet. Idrottsledarenkäter skickades ut till alla idrottsföreningar som hade genomfört Handslagsprojekt tillsammans med skolan. Dessutom genomfördes tio intervjuer med idrottsledare. Deltagare i utvärderingen av Handslaget i Örebro län våren 2007 Antal Besvarade Besvarade Bortfall Metod Totalt Antal totalt % % Skolledare/ Rektor Enkät Idrott och Hälsa lärare Enkät Förening ledare Enkät Förening ledare Intervju Resultatet av undersökningen har publicerats som en artikel i Svensk Idrottsforskning [14] och i en rapport som Riksidrottsförbundet publicerar [15]. Att främja daglig fysisk aktivitet på gymnasieskolor Projektet vid de två gymnasieskolorna har genomförts av SISU och ÖLIF. NCFF har genomfört datainsamling före interventionen början och efter genomförandet. Genom samarbete med Samhällsmedicinska enheten, som genomför studien Liv & hälsa ung har vi fått ytterligare möjligheter att få kunskap om insatsernas betydelse för fysisk aktivitet och hälsa hos eleverna på de två yrkesinriktade gymnasieskolorna. Datainsamlingen har avslutats och analysarbete har påbörjats. 12

14 Daglig fysisk aktivitet i skolorna i Örebro län/sverige I samband med NCFF:s enkätundersökningar har skolledare och lärare inom skolämnet idrott och hälsa fått beskriva hur de på sina skolor arbetar med att förverkliga läroplanens förändrade skrivning om daglig fysisk aktivitet. Detta material bearbetas för närvarande och kommer att presenteras i en särskild rapport. Det är en varierad bild som framtonar. Vissa grundskolor har gjort betydande insatser som når de flesta barnen. Skolämnet idrott och hälsa har här en särställning. Bilden är inte lika ljus för gymnasieskolorna. Bostadsnära idrotts- och fritidsverksamhet Projektet handlade som namnet antyder om att starta bostadsnära idrotts- och fritidsverksamheter för barn och ungdomar. En grundtanke med projektet bostadsnära idrotts- och fritidsverksamhet var att projektet skulle finnas i olika typer av bebyggelse och områden i Sverige, inte bara drivas av stora bostadsföretag och inte finnas enbart i stora bostadsområden. Fyra olika orter valdes ut för att ingå i satsningen; Emmaboda, Landskrona, Sandviken och Södertälje. Urvalet av dessa orter gjordes bland annat utifrån var det fanns intresserade SABO-företag. Den regionala Korpföreningens uppdrag var att fungera som motor i projekten och ansvara för att aktiviteterna kom igång. Urvalet av projektets bostadsområden gjordes av de lokala projektgrupperna. Projektarbetet startade för de flesta på allvar tidigt på hösten 2005 och avslutades juni Det har varit av stor betydelse att en samverkan nationellt och lokalt skett inom BIF-projektet. Av betydelse var också att de lokala projekten gavs tid att utveckla sina verksamhetsformer. Det gav inspiration och möjlighet att dra lärdom från arbetet. Samverkan mellan bostadsföretag och frivilligorganisationer ger möjlighet till nya insatser. Det är viktigt att det finns utrymme och livskraft inom dessa parter. Här var det bra med de tydliga roll- och ansvarsfördelning som gjordes. Sett till de aktiviteter som kom igång var satsningen lyckad. Dessa lockade flickor, som i övervägande del inte var föreningsaktiva. Tre av de fyra bostadsområdena inom projektet arrangerade sommaraktiviteter, som lockade många deltagare. En viktig framgångsfaktor var att ta direkt personlig kontakt med ungdomar. En annan erfarenhet är att det krävs olika strategier för att arbeta med yngre barn och äldre ungdomar. En utvärderingsrapport har lämnats till uppdragsgivarna [8]. Kunskapsöversikt hälsa och lärande NCFF har fått ett uppdrag av utbildningsvetenskapliga kommittén (UVK) inom Vetenskapsrådet att göra en kunskapsöversikt på samspelet mellan hälsa och lärande. Avsikten har varit att denna studie skulle koordineras med Kungliga vetenskapsakademins program kring skolbarns psykiska hälsa, som initierats av vetenskapsakademins hälsokommitté. Detta program har dock ännu inte kommit igång och dess tidsplaner skjutits framåt. Detta innebar att vi inte fullt drog igång detta projekt. 13

15 Arbetet med kunskapsöversikten är centralt för NCFF. Den passar väl in under det fjärde delmålet att verka för en helhetssyn på sambandet mellan fysisk aktivitet, kostvanor samt barn och elevers lärande och utveckling. Under hösten gjordes sökningar efter översiktsartiklar i databaser hos Campbell Collaboration, Cochrane Collaboration, WHO, EPPI, HDA och nationella organ inom området. En delrapport presenterades för UVK i december. En rad internationella översikter identifierades (37 internationella och ett 10-tal svenskproducerade) men de behandlar endast i ringa grad om alls samband mellan hälsa och lärande. I ändå mindre grad behandlades betydelsen av interventioner och särskilda insatser. Även orginalartiklar söks med sökord som health, learning, health literacy, child, youth m fl. Hitintills kan konstateras att det finns mycket forskning inom hälsa och kring lärande, men att dessa områden sällan kombineras i en och samma välgjorda studie. Samtidigt ger det oss också goda motiv att genomföra denna kunskapsöversikt för det ger underlag för att med kraft framhålla vikten av mer forskning inom området. Det är angeläget att elevernas arbetsförhållanden är gynnsamma för lärande och utveckling. Att må bra är en god förutsättning för lärande och utveckling liksom sömn, mat, en kropp i form, goda kamrater och en stödjande familj. Under 2008 kommer en rapport sammanställas och NCFF kommer att följa forskningen inom området framöver. Idrottsundervisningens utrymme i den svenska skolan Den ökade förekomsten av fetma och övervikt hos barn och ungdomar har skapat debatt om skolans roll att främja god hälsa genom ökad fysisk aktivitet och kunskap om goda matvanor. För många barn utgör skolans idrottsundervisning den enda regelbundna fysiska aktiviteten, vilket gör ämnet särskilt viktigt ur hälsosynpunkt. Sedan den nya läroplanen för skolan (LPO 94) infördes har idrottsundervisningen blivit föremål för granskning huruvida antalet idrottstimmar har minskat eller inte. I debatten har det framhållits att läroplanen sätter Sverige på jumboplatsen i antal idrottstimmar per år i jämförelse med övriga Europa. För att belysa denna problematik har utrymmet för idrottsundervisningen i den svenska obligatoriska skolan i jämförelse med övriga Europa studerats och redovisats i rapporten Idrottsundervisningens utrymme i den svenska skolan en jämförelse med övriga länder i den Europeiska Unionen [ 17]. Hälsofrämjande arbete vid skolor i Sverige NCFF har initierat en kartläggning av hälsofrämjande arbete vid skolor i Sverige. I enkäter till skolledare och lärare inom idrott och hälsa har ett nationellt urval tillfrågats om vad som pågår vid deras skolor. Totalt deltog 267 skolledare på grundskola och 97 skolledare på gymnasieskola i studien. Fyra av fem grundskolor och tre av fem gymnasieskolor pågår särskilda insatser att främja hälsa enlig skolledarna. Nio av tio vill utveckla hälsofrämjande insatser. Två av tre grundskolor behöver stöd i detta arbete, medan hälften av gymnasierna anser att de behöver stöd för detta. En kartläggning har också genomförts i Örebro län. Under våren 2008 kommer en rapport sammanställas över dessa studier och vårens kompletterande datainsamling. 14

16 NCFF har genom sitt uppdrag här möjlighet att bidra till en förnyad intensitet i det arbete som initierades av Folkhälsoinstitutet som modellskolor och nätverk för hälsofrämjande skolor. Nu har Myndigheten för skolutveckling varit stöd för detta nätverk som etablerade på 90-talet. Forskning vid ÖU med nära koppling till NCFF:s verksamhet Som ett led i föreståndarens forskning som professor vid Örebro universitet pågår några projekt av relevans för NCFF:s verksamhet. Det är en praktiknära forskning för utveckling av kunskap för prevention, promotion och folkhälsopolitik. Ambitionen är att bedriva praktiknära kunskapsutveckling med traditionella och innovativa forskningsmetoder där kvalitativa och kvantitativa ansatser kombineras. Nya former för partnerskap mellan forskare, praktiker och politiker ingår i forskningsplattformen. Ett är forskningsprogrammet Den hälsosamma staden social integration, nätverkspolitik och hållbar välfärdsutveckling år 2002, vilket finansierat av bland annat FORMAS. Forskningsprogrammet bygger på mångvetenskaplig samverkan inom Centrum för Urbana och Regionala Studier (CUReS). Forskningen utgör en del av det partnerskap för hållbar välfärdsutveckling som slutits mellan kommunerna Helsingborg, Norrköping, Västerås och Örebro och dessa kommuners bostadsföretag. Inriktningen i partnerskapet är samverkan såväl strategiskt som operativt i folkhälsoarbete och förnyelsen av ett bostadsområde i varje kommun. I Västerås, där det kommunala bostadsföretaget köpt skolan, sker en utveckling av skolan som resurs i lokalsamhället. Ett andra stort forskningsprogram är Frivilligorganisationernas alkohol- och drogförebyggande arbete, som startade hösten 2003 på uppdrag av och med finansiering från Socialstyrelsen. Frivilligorganisationer har fått medel från Socialstyrelsen för att driva alkohol- och drogförebyggande arbete. Satsningen är en del av den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador och den nationella narkotikahandlingsplanen. I satsningen ingår handledning till projektledare, kompetensstöd genom bland annat återkommande projektledarträffar och en integrerad FoU-satsning. Forskarteamet vid Örebro universitet har genom detta beretts möjlighet att bidra till kunskapsutvecklingen inom det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Den integrerade FoU-satsningen har innehållit insatser för att främja en god verksamhetsdokumentation, systematisk uppföljning och långsiktiga insatser. Ett syfte är att belysa mervärde och hinder med att verksamheten bedrivs av frivilligorganisationer. Bland de projekt som studeras finns flera skolbaserade insatser som Smart (kontraktsmetod), föräldrastödsprogrammen Stark & klar och Föräldrar tillsammans. Inom programmet finns också studier av policyutveckling inom idrottsföreningar. I ett doktorandprojekt undersöks skolsköterskans hälsosamtal, ungdomars perspektiv på psykisk hälsa och stöd till barn i riskzonen. Ett av delarbetena visar etiska aspekter i barns och ungdomars medverkan i forskning, med frågan vilket ansvar forskaren har om hon/han misstänker att ett barn far illa. 15

17 Ytterligare en delstudie fokuserar på barn som far illa och deras psykiska hälsa och barn som växer upp med alkoholiserade föräldrar och som ibland har hjälp av självhjälpsgrupper. Barn till alkoholiserade föräldrar sett utifrån barnets perspektiv. I ett av projekten görs fokusgrupp- och individuella intervjuer med ungdomar i utsatta situationer (barn till alkoholiserade föräldrar, barn till psykiskt sjuka föräldrar och barn där våld förekommer i familjen) om hur vuxna och skolan ska upptäcka, stödja och hjälpa barn som lever i familjer med problem Sedan 2002 har studier av skolämnet idrott och hälsa genomförts med medel från Skolverket och Utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet. Nationella utvärderingar genomfördes 2002 och 2003 under medverkan av forskare från folkhälsovetenskap, idrott, pedagogik, psykologi och sociologi. Detta har resulterat i rad rapporter, vetenskapliga publikationer, nationell fortbildning och en samtalsguide. Mikael Quennerstedt presenterade våren 2006 sin avhandling Att lära hälsa i skolan. Han har arbetat med undervisning inom programmet, men han har sedan i höstas en postdoc-tjänst inom ämnet idrott. För att följa upp utvecklingen inom skolämnet har en förnyad datainsamling från skolledare och lärare inom idrott och hälsa genomfördes under Analys av detta nya material pågår. Inslag i NCFF:s löpande verksamhet En genomgående princip inom NCFF är att i samband med konferenser, sommarakademier och andra aktiviteter inkludera kunskapsförmedling och information om forskning och utvecklingsprojekt. Detta sker också via hemsidan och nyhetsbrev. I direkt kontakt med olika parter bedrivs också viss konsultationsverksamhet och rådgivning inom ramen för våra resurser. Förebyggandets konst En distanskurs har genomförts tillsammans med Statens Folkhälsoinstitut och Örebro universitet under hösten 2007 med totalt 95 deltagare från 30 kommuner. Kursen har gett deltagarna metoder och kunskaper att jobba med förebyggande arbete i skolan. Föreläsarna som varit inbjudna har tagit upp problematik som mobbning, hur man enligt olika forskningsrön kan arbeta med alkohol- och drogförebyggande arbete, hur arbetsklimatet förändras i effektiva skolor och mycket annat. Kursens deltagare har under ett inledningstillfälle och ett avslutningstillfälle på vardera två dagar träffats för föreläsningar på Örebro universitet däremellan har föreläsningarna skett via telebild från sju olika orter från Gällivare i norr till Malmö i söder. Medverkan i utvecklingen vid Örebro universitet NCFF medverkar också inom ramen för tillgänglig tid i viss akademisk utbildning. Det gäller bland annat den andra kursen med distansutbildningsmetod som Myndigheten för skolutveckling stöder för att möta de behov som utvärderingen 16

18 av skolämnet idrott och hälsa (NU-03) [ 18]. visade. En särskild samtalsguide har utvecklats till stöd för utvecklingen på skolorna [19]. En särskild forskarskola inom promotion och prevention har utvecklats NCFF:s föreståndare medverkar aktivt i denna verksamhet, som avser att ge särskild forskningskompetens av stor relevans för uppdragen till NCFF. För att utveckla en gemensam forskningsplattform har medel sökts och beviljats från Sparbanksstiftelsen nya. Medverkan i nationellt och internationellt forskningsarbete Föreståndaren vid NCFF har valts in i ämnesrådet för medicin inom Vetenskapsrådet. Detta innebär medverkan i forskningspolitiskt arbete och beredning av ansökningar till forskningsprogram och forskartjänster. Han är också ordförande i beredningsgruppen för folkhälso- och vårdvetenskap. Han är också styrelsemedlem i folkhälsoprogrammet vid Norges forskningsråd, som nu behandlar en särskild utlysning om forskning om fysisk aktivitet och hälsa. NCFF har också medverkat i arbetet med att bereda den nordiska handlingsplanen inom området och deltagit i det europeiska samarbetet inom området. Medverkan i övriga publikationer Eriksson C, Ulvmyr C, Johansson M, Virtanen PB. Att främja fysisk aktivitet hos barn och ungdom en studie av handslagssamverkan mellan idrotten och skolan i Örebro län. Svensk Idrottsforskning, 2007; 16(3-4): Molarius A, Berglund K, Eriksson C, Lambe M, Nordström E, Eriksson HG, Feldman I. Socioeconomic conditions, life style factors and self-rated health among men and women in Sweden, European Journal of Public Health, 2007; 17 (2): Hagquist C, Sundh M, Eriksson C. Smoking habits before and after the introduction of a minimum-age law for tobacco purchase analysis of data on adolescents from three regions of Sweden. Scandinavian Journal of Public Health, 2007; 35 (4): Johansson A, Brunnberg E, Eriksson C. Adolescent girls and boys perception of mental health. Journal of Youth Studies, 2007; 10 (2): Quennerstedt M, Öhman M, Eriksson C. Physical Education in Sweden a national evaluation. Education-line, in press Quennerstedt M, Eriksson C, Öhman M. Idrott och hälsa. En samtalguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, Fröding K, Elander I, Eriksson C. Partnership for healthy neighbourhoods city networking in multi-level context.* European Urban and Regional Studies, *in press Geidne S & Eriksson C. How do minors succeed to buy beer in Sweden? Nordic Studies in Alcohol and Drug Studies, in press Eriksson C. Equity and inclusion a challenge for schools and Physical education. In Report The conference on Adapted Physical Activity in Örebro, Sweden, september 2006, Örebro 2007 Tinnfält A, Brunnberg E, Eriksson C. Adolescent girls and boys perceptions of mental health. 15th EUPHA Conference. European Journal of Public Health, 2007; 17 (Supplement 2):

19 Geidne S, Larsson M, Pettersson C, Sigfridsson C, Eriksson C. Two different alcohol preventive strategies for working with purchase attempts. 15th EUPHA Conference. European Journal of Public Health, 2007; 17 (Supplement 2): Fröding K, Eriksson C, Elander I, Geidne J. Partnership for healthy neighbourhoods a strategy for sustainable welfare development in four Swedish cities. 15th EUPHA Conference. European Journal of Public Health, 2007; 17 (Supplement 2): Geidne J, Eriksson C, Fröding K, Montin S. Implementation structures as a tool for researh on community development in four Swedish municipalities. 15th EUPHA Conference. European Journal of Public Health, 2007; 17 (Supplement 2): Eriksson C, Quennerstedt M, Öhman M. Physical Education in Sweden a national evaluation. 15th EUPHA Conference. European Journal of Public Health, 2007; 17 (Supplement 2): 204. Tranquist J, Bergholm C, Ulvmyr C, Eriksson C. Promotion of daily physical activity among school children national initiatives in Sweden. 15th EUPHA Conference. European Journal of Public Health, 2007; 17 (Supplement 2): Molarius A, Berglund K, Eriksson C, Eriksson HG, Lindén-Boström M, Nordström E, Persson C, Sahlqvist L, Starrin B, Ydreborg B. Household work, socio-economic conditions and mental health among men and women in Sweden. 15th EUPHA Conference. European Journal of Public Health, 2007; 17 (Supplement 2): 228. Fröding, K. Geidne, J. Eriksson, C. (2007). /Participation in community development a challenge for both politicians and inhabitants/. 10th European Urban Research Association (EURA): The Vital City. Glasgow September

20 Att verka för en helhetssyn Internationella insatser NCFF har under året blivit medlemmar i HEPA Europe, ett av WHO och EU - finansierat europeiskt nätverk för hälsofrämjande fysisk aktivitet.. NCFF är också medlem i det internationella nätverket International walk to school org. och deltar också i det nordiska nätverket för fysisk aktivitet där nationella myndigheter träffas och utbyter erfarenheter. Nordisk baltisk konferens kring maten i skolan Nordisk idrottslärar kongress EUPHA Finland Nordiskt möte på Sundhetsstyrelsen i Köpenhamn Fysisk aktivitet i skolan Att stötta och stimulera till fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen och informera om läroplansförändringen är en av NCFF:s huvuduppgifter. I vårt uppdrag ligger både att sprida erfarenheter och lärande exempel från arbetet inom ämnet idrott och hälsa såväl som inom ramen för hela skoldagen. Värdet av, förutsättningarna för och metoderna att främja fysisk aktivitet i skolan är därför stående inslag i all extern kommunikation till målgruppen. NCFF har under året särskilt lyft fram kvalitén i undervisningen, aktiv transport till och från skolan, friluftsliv och utomhuspedagogik, skolans uterum och dans i skolan. Gå och cykla till skolan 2007 Ett samarbete mellan NCFF och Säker och lekvänlig skolväg, Stockholms län. För att inspirera elever, föräldrar och pedagoger till ökad gång och cykling till och från skolan, arrangerade NCFF under september och oktober en nationell skolutmaning, tillsammans med Säker och lekvänlig skolväg - Stockholms län, som riktat sig till landets alla f-6 skolor. Det här var andra året som skolutmaningen genomfördes nationellt och i år har totalt elever och pedagoger från 114 skolor runt om i landet, deltagit i tävlingen. (År 2006 deltog elever och pedagoger från 80 skolor runt om i landet). Utmaningen har dels syftat till att få så många elever som möjligt, att under två veckor promenera eller cykla till och från skolan istället för att bli skjutsade i bil. Den skola vars elever lyckats samla in flest resepoäng, kommer att tilldelas ett stimulansbidrag på kronor. Prissumman ska sen användas till gemensamma insatser som främjar till ökad rörelse, hälsa och trafiksäkerhet, alternativt till att förbättra skolans utemiljö så att den blir ännu mer tilltalande. Nytt för i år är att flera kommuner visat stort intresse av att mer aktivt stödja utmaningen genom att själva komplettera och sponsra sina lokala skolor som lyckats bäst i utmaningen med olika priser. Dessa kommuner är Katrineholm, Mölndal, Nynäshamn, Sigtuna, Huddinge och Halmstad. 19

21 Utmaningen har uppmärksammats i media, både i form av reportage i DN och Nerikes Allehanda, samt en radiointervju (SR/Örebro) där Camilla Bergholm deltog och informerade om utmaningen och NCFF:s arbete. NCFF är också medlem i det internationella nätverket International walk to school Friluftsliv och utomhuspedagogik Friluftsliv är ett viktigt område i skolans verksamhet som kan ses både som ett mål och ett medel. Genom friluftslivsverksamhet och vistelse i skog och mark får eleverna upplevelser, kunskaper och erfarenheter som kan stimulera ett fortsatt intresse för friluftsliv, natur och miljöfrågor. Miljö- och utomhuspedagogik är ett komplement till den traditionella pedagogiken och betonar att upplevelser i den miljö som omger oss ska utgöra en bas för inlärningen. Friluftsliv och utomhuspedagogik skapar förutsättningar för fysisk aktivitet som en naturlig del av skoldagen. För att NCFF ska kunna ge stöd till skolor inom området utomhuspedagogik och friluftsliv har avsatts en deltidstjänst som innehavs av Thomas Malmsten. Ute är inne Året har präglats av ett intensivt planeringsarbete inför den stora utomhuspedagogiska konferensen Ute är inne, 1-2 oktober i Linköping. Arbetet påbörjades redan hösten 2006 och utvecklades mer konkret under våren Konferensen var ett samarbete inom Utenavet (se nedan) och NCFF bidrog med sex workshop. Totalt omfattade konferensen, utöver gemensamma föreläsningar, ca 70 workshop, med stor spridning inom området utomhuspedagogik och friluftsliv. Tillströmningen av deltagare blev överraskande stor och konferensen fick av praktiska skäl begränsas till deltagare. En utvärdering visade att arrangemang och innehåll fick högsta betyg och samtliga deltagare ville se en fortsättning av motsvarande utomhuspedagogiska fortbildning. Därför beslutades att genomföra en ny konferens år 2009 i Norrköping. Utenavet En naturlig konsekvens av framgångarna med Ute är inne, innebar att arbetsgruppen för konferensen skapade nätverket Utenavet. Nätverket består av E J Ljungbergs Utbildningsfond, SLU Movium, CMU Linköpings universitet, Friluftsfrämjandet, Skogen i Skolan, Naturskoleföreningen och NCFF. Utöver Konferensen Ute är inne har Utenavet en inriktning mot att stärka utomhuspedagogik i skolan. Detta sker bland annat genom att recensera nyutkommen litteratur inom området samt att stimulera lärare till fortbildning. Visst lobbyarbete har förekommit genom uppvaktningar av Myndigheten för skolutveckling och lokala politiker. Utenavet har även besökt Vimmerby, Astrid Lindgrens Näs för att orientera sig om eventuellt samarbete inom ramen för Utomhuspedagogiskt centrum på orten. 20

22 Ut i naturen och ha kul 2006 presenterade NCFF resurshäftet Ut i naturen och ha kul. Under 2007 gjordes en uppföljning. Distribution av ca ex har skett till förskolor och skolor, organisationer inom friluftsliv, deltagare på NCFF:s kurser och konferenser samt till samverkanspartners i olika sammanhang. Syftet med publikationen är att underlätta, främst för lärare inom ämnesområdet, kontakten mellan skolan och organisationer inom friluftsliv och naturintressen i övrigt. Även faktauppgifter för att underlätta pedagogiska insatser, handlingsplan m m samt ett antal lärosäten finns omnämnda i katalogen. Tankesmedjan För att utveckla friluftsliv och stimulera intresset för naturen genomför Naturvårdsverkets Friluftsråd en Tankesmedja varje år. NCFF brukar medverka och årets upplaga av Smedja hölls på Sånga Säby, mars. Inriktningen var forskning inom friluftsliv. NCFF bidrog i samverkan med Lärarhögskolan i Stockholm med arbetet kring en kursplan för att etablera ämnet friluftsliv och natur i skolan. Kursplanen har studerats i försöksverksamhet vilket presenterades. Skolforum Medverkan i Skolforum genomfördes i Stockholm, Älvsjömässan och i Göteborg, Svenska Mässan. Viss samverkan med Naturvårdsverket skedde. Till Älvsjömässan kom totalt ca besökare och NCFF fick stor spridning av nyhetsbrev, Ut i naturen och ha kul samt övrigt informationsmaterial. Till Svenska Mässan kom något färre besökare och där koncentrerades utbudet på föreläsningar och workshop. Stipendium NCFF har tillsammans med Ljungbergsfonden för andra året i rad delat ut två stipendier på kr var, till lärare som arbetar förtjänstfullt med utomhuspedagogik i sin undervisning. Dans i skolan Dans i skolan är ett nationellt utvecklingsprogram där Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF), Statens kulturråd och Myndigheten för skolutveckling samarbetar för att introducera dansen i skolan. Målet är att främja fysisk aktivitet genom att alla barn får tillgång till dans som kunskapsområde och att genom dansen främja lärande. Utvecklingsprogrammet innehåller kartläggning, opinionsbildning och kunskapsutveckling och att synliggöra dans i skolan. Programmet Dans i skolan arrangerar seminarier, konferenser, kurser och andra aktiviteter som ger inspiration, kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte. Programmet arbetar med att dokumentera och synliggöra den kunskap som finns inom dans i skolan området. Kartläggningen har pågått under hela 2007 och kommer att slutföras under

23 Kartläggning Arbetsinsatser inom programmet under 2007 Arbetet har omfattat följande gemensamma arbetsmöten efter den inledande introduktionen: januari Arbetsmöte, NCFF, Örebro universitet 7 mars Arbetsmöte Örebro universitet 2-3 april Arbetsmöte, Stockholm/GIH 9-10 maj Arbetsmöte, Örebro 4-5 september Arbetsmöte, Stockholm 10 oktober Arbetsmöte, Danshögskolan, Stockholm 8 november Arbetsmöte, Örebro 11 december Arbetsmöte, Stockholm/GIH Det sker också ett relativt omfattande administrativt arbete kring förvaltningen av anslag, anställningarna och deras placering och att skapa en arbetsgemenskap kring denna innovativa verksamhet att kartlägga och synliggöra dans i skolan. Utöver detta har en rad möten genomförts kring delar av det omfattande programmet. Kartläggning av det egna geografiska området Detta bygger på att alla personerna tar kontakter med kommuner och skolor i det egna området. Detta följer en systematisk plan med inledande e-post/brev följt av telefonkontakt för att skapa en bild av hur dans förekommer i olika skolor. Denna information samlas i register som skapar underlag för lokala rapporter. För Norrbotten, Värmland och Örebro län finns heltäckande kartläggningar. I västra Sverige och Stockholmsområdet finns kartläggningar av vissa kommuner och stadsdelar. Detta har nu sammanställts och en gemensam rapport producerat innan årets slut. Dokumentera kontakter med skolor Alla kontakter med skolor dokumenteras. Detta för att underlätta uppföljning av arbetet. Denna dokumentation sker löpande. Den har sammanställt i de register som byggts upp. Dessa ingår som bilagor i rapporter för de enskilda geografiska områdena som kommer att finnas i pappersform. Översiktlig kommunstudie Statistik över personal som arbetat inom Sveriges kommuner har sammanställts för åren 1985, 1990, 1995, 2000 och Under hösten har en serie frågeundersökningar utvecklats. En särskild enkät kommer att skickas till den skolansvarige i Sveriges kommuner. En jämförelse kommer att göras med den enkät som Kulturrådet genomförde Samverkan sker med Sveriges kommuner och landsting i denna delstudie, vars fältfas kommer att genomföras i början av En riksrepresentativ skolundersökning Med hjälp av SCB har ett riksrepresentativt urval av grundskolor och gymnasier tagits fram. Det omfattar alla huvudmän. En enkät riktas till skolledare och en mer omfattande enkät riktas till lärare inom idrott och hälsa. De anställda med lönebidrag inom Access har alla aktivt medverkat i utformningen av dessa enkäter. 22