2. De tre stora miljöhoten mot Östersjön
|
|
- Thomas Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2. De tre stora miljöhoten mot Östersjön Varför är den tilltagande närsaltsbelastningen av kväve och fosfor som illustreras i fig. 1 ett miljöproblem? Och hur stort är detta miljöhot jämfört med andra hot? Dessa två frågor skall diskuteras i detta avsnitt Övergödningen Fig. 2 visar hur arealen laminerade sediment ökat i egentliga Östersjön (= Baltic proper; se fig. 3, som ger en namnkarta). För ca 50 år sedan fanns det ca 18,000 km 2 bottnar i egentliga Östersjön med laminerade sediment. Nu finns ca 70,000 km 2 (som en jämförelse kan sägas att Vänern är ca 5600 km 2 ). Vad spelar detta för roll? Laminerade sediment bildas då följande sekvens av händelser inträffar (se fig. 4). Då belastningen av närsalter ökar, ökar primärproduktionen, dvs. produktionen av växtplankton, bottenlevande alger (bentiska alger) och strandvegetation (makrofyter). Detta betyder i sin tur en ökad mängd organiskt material i vattenmassan och på bottnarna (sedimenten). Detta betyder att bakterierna, vars jobb det är att bryta ned organiskt material, får mer föda och ökar i biomassa. Vid den bakteriella nedbrytningen av organiskt material åtgår syre. Om syretäringen blir stor kommer syrgaskoncentrationen till slut att underskrida 2 mg/l. Då dör de flesta typer av bottenlevande djur, dvs. en mycket viktig funktionell grupp av organismer, som är stapelföda för flera fiskarter och vars "jobb" det är att äta bentiska alger, makrofyter och sediment. Man kan räkna med att i många miljöer passerar sedimenten genom bottendjurens matsmältningssystem upp till sju gånger. Bottensedimenten är således en slags avföring och bottenfaunans verksamhet skapar en stor omrörning av sedimenten (= bioturbation). Då bottendjuren dör, upphör bioturbationen och laminerade sedimentlager bildas, där tjockare, ljusare sommarlager varvas med mörkare, tunnare vinterlager. Laminerade sediment visar alltså på förekomsten av döda bottnar, där inga högre djur finns, utan främst bakterier. 15
2 Fig. 1. Närsaltshalter (fosfat och nitrat; i µmol) i egentliga Östersjön från slutet av talet till år Från Naturvårdsverkets hemsida ( Recently laminated Area (km2) Naturally laminated Time Fig. 2. Utvecklingen av laminerade bottnar i egentliga Östersjön under 1990-talet. Från Jonsson (1992). Tabell 1 visar att närsalterna framförallt kommer från tillflödande vattendrag. Betydligt mindre närsaltsflöden kan kopplas till utsläpp från urbana områden, industrier och mycket lite från andra typer av punktkällor, som t.ex. fiskodlingar. Notera att siffrorna i tabell 1 rör Sverige, men att motsvarande storleksordningar mellan de olika källorna föreligger också för 16
3 Fig. 3. Namnkarta för Östersjön och använda förkortningar för de tre viktigaste delområdena, egentliga Östersjön (BP), Bottenhavet (BS) och Bottenviken (BB). andra östersjöländer. Tabell 2 ger data på närsaltsflöden från olika länder och transportvägar. Att identifiera stora och små flöden är själva grunden i all massbalansanalys. Ett närsaltsflöde definieras av produkten Q C, där Q är vattentransporten (= vattenföringen ofta i m 3 /s) och C är närsaltskoncentrationen (ofta i mg/m 3 = µg/l). Det betyder att flödet ges i mg/s, vilket lätt kan omvandlas t.ex. till ton/år. Fig. 5 visar att det ofta föreligger en markant samvariation mellan totalkoncentrationerna av kväve (TN) och fosfor (TP) i Östersjöns kustområden och tillflöden. I tabell 3 ges en sammanställning av typiska vattenföringar i de största tillflödena till Östersjön. Man kan konstatera att de största vattenföringarna förekommer från floderna Neva (Ryssland) och Vistula (Polen). Det betyder att utifrån ett massbalansperspektiv är det viktigast att reducera närsaltstransporten i dessa floder, speciellt då den antropogena delen, som främst rör avrinningen från jordbruksmark. Fig. 6 ger i 17
4 Marine eutrophication Nutrients (phosphorus and nitrogen) Areas with low oxygen concentrations (< 2 mg/l) Areas with laminated sediments and no bottom fauna Sweden Finland Normal conditions Transition zone Polluted zone Very polluted zone Poland Germany Fig. 4. Illustration of utbredningen av laminerade sediment i egentliga Östersjön, och av områden på Västkusten där det periodvis under senare delan av 1900-talet förekommit att syrgashalten i bottenvattnet understigit 2 mg/l, samt illustration av sambandet mellan ökad produktion av organisk material, ökad syretäring, minskad syrgaskoncentration och påverkan på bottenlivet (från Pearson and Rosenberg, 1976 och Håkanson, 1999). övergripande termer information om olika källor som styr närsaltsflöden till vatten. Ur åtgärdssynpunkt är det viktigt att skilja på stora och små flöden, på naturliga och antropogena flöden och på punktkällor och diffusa källor. Det är också viktigt att skilja på ideala effektvariabler, som beskriver produktion och biomassa hos funktionella nyckelarter, som det ofta är svårt att bestämma, och operationella effektvariabler, som är det bästa praktiska (mest operationella) alternativet. I övergödningssammanhang används ofta (se fig. 6) just syrgaskoncentrationen i bottenvattnet som operationell effektvariabel eftersom den direkt kan kopplas till överlevnad av bottendjur (som funktionell nyckelgrupp), eller klorofyllkoncentrationen, som beskriver primärproduktionen, eller siktdjupet, som beskriver vattnets klarhet, vilken har stor betydelse för primärproduktionen och för vattenkvaliteten. 18
5 Tabell 1. Transport av närsalter till svenska kustområden och miljömål. Från SNV (1993). From Sweden Total nitrogen (tons/yr) Total phosphorus (tons/yr) Rivers, natural 50,600 50,600 50, Rivers, anthropogenous 62,700 54,000 47, Urban coastal emissions 14,,620 14,300 15, Coastal industrial emissions Coastal fish farms input 131, , , Swedish goal 101, HELCOM goal 87, Tabell 2. Tillförseln av kväve och fosfor till egentliga Östersjön, medelvärde för perioden Från SNV (1993). Total-N Total-P tons % tons % Sweden 44, Baltic states 72, Poland 109, , Germany 20, Denmark 51, Precipitation 289, Nitrogen fixation 130, Ett klart vatten uppfattas också av allmänheten som mer attraktivt ur rekreationssynpunkt än ett grumligt Förgiftningen Det andra stora kemiska miljöhotet i Östersjön är förgiftningen, främst av organiska miljögifter. Metaller och radioaktiva ämnen utgör mindre problem i Östersjön. I slutet av detta avsnitt skall vi genomföra en analys för att rangordna kemiska miljöhot. Tabell 4 ger en sammanställning av organiska miljögifter, varav dioxiner i fisk för närvarande torde vara det mest omdiskuterade. Speciellt fet fisk som lax, sik och strömming innehåller ofta så höga halter av dioxiner att kostrekommendationer införts såväl från EU som från flera stater kring Östersjön. 19
6 Fig. 5. Sambandet mellan koncentrationer av totalkväve (TN) och totalfosfor (TP) i Östersjöns kustområden och tillflöden. I figuren anges också regressionslinjen och grundläggande statistik (r 2 -värdet = den statistiska förklaringsgraden, r = korrelations- koefficienten, n = antal prov i regressionen och p = den statistiska säkerheten). Data från Wallin et al. (1992), Meeuwig et al. (2000) och Nordvarg (2001). Tabell 3. Tillrinningsområdenas storlek (ADA), medelvattenföring (Q) och specifik avrinning (q) från de största tillflödena till Östersjön. Från Voipio (1981). River ADA (km 2 ) Q (m 3 /sec) q (l/sec km 2 ) Neva 281, Vistula 193, Daugava 87, Nemunas 98, Kemijoki 51, Luleälv 25, Detta har fått många yrkesfiskare och fiskkonsumenter att se dystert på framtiden, men av olika anledningar. Yrkesfiskarna vill i allmänhet inte ha några kostrekommendationer eftersom det minskar efterfrågan och priset på fisk, medan allmänheten sannolikt främst vill ha giftfri fisk. Det finns ganska långa tidsserier vad gäller t.ex. totalhalten PCB i strömming från Östersjön (se fig. 7) och från sådana tidsserier kan man få viktig information om omsättningen av PCB och andra organiska miljögifter i Östersjön. Användningen av PCB förbjöds i mitten av 1970-talet, men detta förbud har sannolikt inte efterlevts speciellt effektivt i länderna i det forna Sovjetunionen. Man kan konstatera att den ekologiska 20
7 Bedrocks Morphometry Target effect variables Precipitation Soils Vegetation Direct load Natural load Anthropogenic load Concentration of nutrients (N and P) Internal load Winds Operational effect indicators Oxygen concentration Predatory fish Small fish Land use Population/ Urban areas Industry/ Traffic Zooplankton Chlorophyll-a Phytoplankton Secchi depth Bottom fauna Fig. 6. Schematisk illustration av vilka faktorer som påverkar närsaltsflödena till ett vattensystem. Notera skillnaden mellan ideala effektvariabler (target effect variables), som rör produktion och biomassa hos funktionella nyckelarter eller grupper av organismer, som kan vara svårt att bestämma, och operationella effektvariabler, som kan bestämmas med förhållandevis enkla metoder. Från Håkanson (1999). halveringstiden för PCB i fet östersjöfisk ligger på ca 6 år, men den siffran är osäker. Den ekologiska halveringstiden beskriver hur halten minskar i ekosystemet om giftutsläppen upphör. Den beror således på såväl tillförsel som på omsättningen av giftet i hela systemet. Den speglar således giftets metabolism i ekosystemet på samma sätt som den biologiska halveringstiden speglar giftets omsättningstid i organismen. Flera faktorer påverkar omsättningen av miljögifter i fisk. Naturligtvis ökar halten PCB, dioxin eller kvicksilver då belastningen av substansen ökar (om allt annat är konstant), men man brukar också tala om tre olika utspädningseffekter: 1. Vanlig vattenutspädning, som kan verka på två sätt, dels ger en ökad vattenvolym minskad koncentration eftersom koncentrationen är mängden gift per volymenhet (mg X/m 3 ), dels kan en ändrad volym påverka substansens omsättning och kvarhållning (= reten- 21
8 Fig. 7. Empiriska data som visar hur totalhalten PCB samt en förekomstform av PCB (PCB, CB-153) varierar i strömming fångad utanför Landsort i egentliga Östersjön efter det att PCB förbjöds i mitten av 1970-talet. Från Östersjön (1993). Tabell 4. Olika vanliga organiska miljögifter. TOCl: total organically bound chlorine AOX: adsorbed organically bound halogens EOCl: extractable organically bound chlorine EPOCl: extractable (acid-)persistent organically bound chlorine dioxins: PCDD or polychlorinated dibenso dioxins; and furanes; there are many dioxins and furanes, of which, "the dirty dozen", are considered of special interest in ecotoxicology PCB: polychlorinated biphenyls; lipophilic substances used, e.g., in oils; certain forms, like planar-pcbs are considered to be responsible for the sterility of Baltic seals DDT: dichloro-diphenylchloro-methylmethane; this group includes, e.g., lindane, aldrine, dieldrine and DDE, all wellknown from R. Carson's book "Silent spring" HCB: hexachlorobensene HCH: hexachlorocyclohexane. tion) i systemet. Fig. 8 illustrerar dessa principer. Här har vi valt att modellera den totala PCB-halten i strömming i egentliga Östersjön som i stora drag överensstämmer med de värden som gavs i fig. 7. Vi har då en referenssituation (kurva 1), som ger de maximala PCB-värdena omkring 1980 under antagande att den situationen hålls oförändrat fram till år Om man rent hypotetiskt ökade vattenvolymen med 50% år 1980 (dvs. vattenutspädning så som skulle kunna ske i en vattenreservoar), så reduceras PCB-halten enligt kurva 2. Naturligtvis är inte detta ett realistiskt åtgärdsscenario för Östersjön. 22
9 Fig. 8. Illustration av hur vattenutspädning (kurvorna 2 och 3), biologisk utspädning (kurva 4), kemisk utspädning (kurva 6) och minskning av PCB-koncentrationen i Östersjöns vatten skulle kunna påverka PCB-halten i strömming i förhållande till de maximala nivåer som rådde omkring 1980 (kurva 1). Notera att dessa simuleringar gjorts för att illustrera grundläggande principer om att olika faktorer kan påverka halterna miljögift i fisk. Det enda realistiska åtgärden för att reducera halten PCB, dioxin och andra miljögifter i fisk i Östersjön är att reducera giftflödena, och om detta görs kommer gifthalterna i fisk sannolikt att minska med en ekologisk halveringstid på ca 6 år. Dessa modellberäkningar har gjorts med en modell för organiskt kvicksilver som anpassats till PCB i strömming i Östersjön (modellen från Håkanson, 1999). Man kan också konstatera att PCB omsätts ganska långsamt i Östersjön och att det tar ca 5 ekologiska halveringstider (om 6 år) för att nå en ny längre stabil PCB-halt i strömming. Kurva 3 ger motsvarande simulering där vattenutspädningen också får påverka retentionen (kvarhållningen) av PCB i egentliga Östersjön genom att den ekologiska halveringstiden ändrats från 6 till 9 år. Detta ger en långsammare anpassning till den nya dynamiska jämnviktsnivån. Den ekologiska halveringstiden av gifter i Östersjön kan t.ex. påverkas av ändrade temperaturförhållanden. 2. Biologisk utspädning. Definitionsmässigt gäller att en koncentration av ett gift i fiskbiomassa anges som mg X/kg biomassa. Det vill säga att om giftmängden i Östersjön är konstant kommer koncentrationen inte bara i fiskbiomassa utan i all biomassa att bero på produktionen av biomassa. Denna biomassa beror i sin tur på närsaltsbelastningen som reglerar såväl primärproduktionen som sekundärproduktionen av djurplankton och produktionen av fisk som äter djurplankton och bottendjur. Det vill säga, övergödningssituationen i Östersjön är intimt och matematiskt kopplad till giftsituationen i fisk. Detta illustreras hypotetiskt av kurva 4 i fig. 8. I detta fall har vi gjort en simulering av PCB-halten i strömming och antagit att fosforkoncentrationen i egentliga Östersjön år 1980 plötsligt ökade från 10 µg/l till dagens läge på ca 20 µg/l. Detta skulle reducera PCB-halten i 23
10 strömming markant, från ca 3 till ca 1.5 µg PCB per gram fett. Omvänt gäller också: Reducerar man närsaltsbelastningen på Östersjön kommer gifthalterna i biota att öka om man inte samtidigt reducerar giftbelastningen. Detta illustrerar således att miljöproblemen hänger ihop. 3. Kemisk utspädning. Det är väldokumenterat att substanser som liknar varandra kemiskt konkurrerar om att bindas till partiklar eller att tas upp i biologiskt material (via cellmembran). Kända så kallade antagonistpar är t.ex. kalium som motverkar radiocesium, kalcium som motverkar radiostrontium eller selen som motverkar kvicksilver. Den kemiska utspädningen påverkar den så kallade biokoncentrationsfaktorn som reglerar bioupptaget av gifter från vattenfasen. Kurva 6 i fig. 8 illustrerar vad som sannolikt händer med PCB i strömming om biokoncentrationsfaktorn reduceras med 75% år Ur åtgärdssynpunkt är det i praktiken endast två alternativ som finns tillgängliga, att reducera giftbelastningen och/eller att öka närsaltsbelastningen. Men eftersom det föreligger ett stort övergödningsproblem i Östersjön (se tabell 5) är endast det första alternativet acceptabelt. Det betyder att närsaltsreduktionen och giftreduktionen måste ske parallellt Utfiskningen Det grundläggande problemet vad gäller utfiskningen är kopplat till sättet att sätta fångstkvoter och hur dessa efterlevs. Från fiskeribiologiskt håll är man idag tämligen överens om att uttaget av t.ex. torsk i Östersjön är för stort (se fig. 9) och en viktig förklaring till att beståndet av torsk minskat drastiskt. Många yrkesfiskare motsätter sig dock denna tolkning. Och så har debatten gått i Sverige, liksom i flera länder där viktiga fiskarter reducerats eller 24
11 Fig. 9. Mängd torsk landad i Sverige sedan Data från Fiskeriverket (2002), se försvunnit (t.ex. vid Kanadas atlantkust). Åtgärder sätts nästan alltid in för sent och utifrån bristfälliga faktaunderlag. Vi skulle vilja framhålla att det sannolikt heller aldrig kommer att blir bättre så länge som fångstkvoterna beräknas som idag på ett, om inte felaktigt så direkt bakvänt sätt, nämligen från fångststatistik. Denna metod är behäftad med stora brister i praktiskt taget alla led, från inrapportering av fiskfångster till de statistiska utvärderingarna på bristfälliga data. Fiskekvoter borde också beräknas utifrån tillgången på fiskföda, dvs. utifrån de grundläggande förutsättningar som styr fiskproduktion och fiskbiomassa: Hur mycket föda finns det för fisken, för bytesfisken och för de djur- och växtgrupper som ingår i näringsväven? Vad finns det för speciella levnadskrav för arten ifråga (djup på lekbottnar, etc.)? I detta arbete kommer vi att ge preliminära simuleringar med en ny näringsvävsmodell (BaltWeb) för Östersjön som skulle kunna användas för att sätta fiskekvoter på detta sätt PER-analys Kan man rangordna miljöhot? Vi vill hävda att det är båda möjligt och nödvändigt. En brist med många övergripande miljöindex är att siffrorna kan vara osäkra och svåra att hålla fria från subjektivitet. Men har man ett system med kriterier för att rangordna miljöhot har man också etablerat en plattform för vetenskapliga diskussioner, där de olika komponenterna kan diskuteras och ifrågasättas, och där osäkerheter kan framhållas. I detta avsnitt skall vi mycket kort ge en övergripande PER-analys för de viktigaste nyss nämnda kemiska miljöhoten mot Östersjön. PER står för Potentiell Ekologisk Risk och PER-talet är ett miljöindex framtaget för att rangordna miljöhot, dvs. för att skilja stora hot från små och reella hot från imaginära. Vid PER-analysen sätts siffror på tre viktiga komponenter: 25
12 (1) den ekologiska effektvariabeln (E) skall definieras på en skala från 1 (inga kända effekter) till 10 (hotet i fråga kan bevisligen eliminera funktionella nyckelarter), (2) effektvariabelns areella utbredning (A) skall också definieras på en skala från 1 till 10 ju större utbredning av effektvariabeln, desto större PER-tal. (3) effektvariables varaktighet i tiden (T) skall också definieras på en skala 1 till 10 ju längre varaktighet, desto värre. För att få PER-talet multipliceras E och A och T. Resultatet blir en siffra mellan 1 och 1000 (dvs. maximalt E = 10, A = 10 och T = 10). I tabell 5 sammanfattas PER-analysen för övergödning och organiska miljögifter för svenska kusten, egentliga Östersjön (= BP), Bottenhavet (= BS) och Bottenviken (= BB). Som en jämförelse ges motsvarande PERanalys för några andra stora miljöhot: Försurningen, kvicksilverkontamineringen och kontamineringen av radiocesium (efter Tjernobylolyckan) av svenska sjöar och för en enskild oljespillsolycka i Östersjön (Tsesis-olyckan) samt för de sammanlagda oljespillen i egentliga Östersjön. Det skall noteras att det finns betydande osäkerhet kring flera av de angiva siffrorna, vilket framgår av de givna osäkerhetsintervallen. Dessutom finns det stora osäkerheter kring hur längre miljöproblemen kommer att kvarstå eftersom detta beror på vilka åtgärder som kommer att genomföras. Om man tog dagens åtgärdsstrategier som bas för PER-analysen funnes litet utrymme för optimism. Men PER-analysen som ges i tabell 5 bygger på de strategier som presenteras i detta arbete och därför har vi satts T i PERanalysen till 6 (för organiska miljögifter) och till 7 (för närsalter) för Östersjön. Utifrån de resultat som ges i tabell 5, kan vi sammanfatta: Tabell 5. Sammanfattande PER-analys som rör alla stora kemiska miljöhot mot svenska sjöar, kustområden och olika delområden av Östersjön. Notera att PER-analysen görs från ett ekosystemperspektiv, den fokuseras mot överlevnad, reproduktion och biomassa hos funktionella nyckelarter. ELS-modeller står för Effect-Load-Sensitivity -modeller. D för dynamiska modeller som bygger på differentialekvationer, S för statistiska modeller. r 2 = den statistiska förklaringsgraden (r = korrelationskoefficienten); r 2 -värdena har bestämts med validering, dvs. mot oberoende empiriska data. För ytterligare information om PERanalysen hänvisas till Håkanson (1999). Threat Ecosystem Effect Areal Duration PER= PER ELS variable distrib. in time ranking models (E) (A) (T) E A T priority highest r 2 Acidification Lake No models Mercury cont. Lake ,85 (S & D) Radiocesium cont. Lake ,98 (D) Eutrophication (P) Lake ,86 (S) 26
13 Eutrophication (P and N) Swedish coast (S) Organic toxin cont. Swedish coast No models Eutrophication Open BP No models Eutroiphication Open BS No models Eutrophication Open BB No models Organic toxin cont. Open BP No models Organic toxin cont. Open BS No models Organic toxin cont. Open BB No models Tsesis oil spill Swedish coast No models Oil spill Open BP No models Effect variable: Areal distribution: Duration in time: 1=no known effects 1=no ecosystems with E=10 or E=Ecrit 1=no effects 2=unlikely effects 2= <25 lakes or coastal areas 2=effects >1 month 3=likely but low effects 3= ecosystems 3= >1 month 4=probable effects 4= ecosystems 4= >1 year 5=small real effects 5=most ecosystems in a region 5= >10 years 6=clear real effects 6=ecosystems in many regions 6= >20 years 7=substantial real effects 7= >25% of Swedish ecosystems 7= >40 years 8=large real effects 8= >50% of Swedish ecosystems 8= >80 years 9=very large real effects 9= >75% of Swedish ecosystems 9= >160 years 10=extinction of key 10=all ecosystems with E = 10/Ecrit 10= E=10 or Ecrit >320 yr organisms Note 1. Hg; E = 3, A and T determined for Hgpi = Ecrit = 0.5 mg Hg/kg ww (Hg-content in 1-kg pike). Note 2. Cs-137; E = 2, A and T determined for Ecrit =1500 Bq/kg ww in fish eaten by man. Note 3. E = 6, A and T from EOCl= 500 µg EOCl/g org. material ( 25 extinction of sculpins). Note 4. Data for the Tsesis oil spill from Kineman et al. (1980). 27
14 Eutrofieringen av egentliga Östersjön bör ha (tillsammans med försurningen av svenska sjöar) högsta prioritet i miljöarbetet. Vid beräkningen av PER-talet skall man ta hänsyn till försiktighetsprincipen, dvs. att det högsta värdet i osäkerhetsintervallet bör används vid beräkningen och inte det lägsta. Alla andra stora kemiska miljöhot mot svenska vattensystem har lägre prioritet, men eutrofieringen av Bottenhavet kommer därnäst i rangordning. I fortsättningen kommer vi att visa att eutrofieringen av egentliga Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken hänger samman på ett mycket påtagligt sätt, så att åtgärder i Polen får effekter utanför Luleå. För att förstå detta krävs en genomgång av grundläggande principer och processer som reglerar vatten-, närsalts- och gifttransporten mellan de kommunicerande delbassänger (se tabell 6) som utgör Östersjön. I den fortsatta redovisningen skall vi försöka att på ett kortfattat sätt gå igenom grundläggande naturvetenskaplig information om Östersjön. Tabell 6. Morfometriska data för Östersjön och dess delområden. Från Mikulski (1985). Drainage area Water area Volume Max. depth Mean depth (km 2 ) (km 2 ) (km 3 ) (m) (m) 1. Bothnian Bay 269,950 36, Bothnian Sea 229,700 79, Sum of 1 & 2 499, , Gulf of Finland 419,200 29, Gulf of Riga 127,400 17, Baltic proper 568, ,930 13, Sum of 1 to 5 1,615, ,858 20, The Sound & Belts , Kattegat 78,650 22, Sum of 1 to 7 1,721, ,266 21,
Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet
Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning
Läs merLäkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk
Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk Linda Gårdstam Naturvårdsverket / Swedish Environmental Protection Agency Miljörättsavdelningen / Implementation and Enforcement Department Uppdraget
Läs merKan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön?
Kan vi lita på belastningssiffrorna iff för Östersjön? Håkan Staaf Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency KSLA 2011-05-18 Ungefärlig tillförsel av N
Läs merTidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.
Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk
Läs merVetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning
Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning Bo Gustafsson bo.gustafsson@su.se www.balticnest.org Östersjön 9 kustländer Area = 420 000 km 2 Medeldjup = 50 m Maxdjup= 459 m Relativt stort mynningsområde
Läs merMiljösituationen i Malmö
Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt
Läs merIngen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21
Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald
Läs merMÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat
MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala
Läs merMetoder, resultat, och framsteg
Metoder, resultat, och framsteg Introduction Mycket har gjorts för att minska extern belastning av P till sjöar Punktkällor och diffusa källor I många fall når vi inte målen Gamla synder d.v.s. historisk
Läs merVattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...
Läs merMÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.
Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor
Läs merVALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. 2015-09-22 Antonia Nyström Sandman
VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster 2015-09-22 Antonia Nyström Sandman VALUES Projektdeltagare Sofia Wikström Joakim Hansen Göran Sundblad Antonia Nyström Sandman Ulf Bergström
Läs merModul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1
Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer
Läs merHavet. 158 Miljötillståndet. Havet
Miljökvalitetsmål Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden
Läs merKOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA
KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar
Läs merPassiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån
NR U 5115 FEBRUARI 2015 RAPPORT Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån För Upplands Väsby kommun Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet & Niklas Johansson, Melica Biologkonsult Författare: Magnus
Läs merÖstersjön ett hotat innanhav
Östersjön ett hotat innanhav Michael Tedengren Ett påverkat ekosystem med svåra naturliga förutsättningar Örnsköldsvik 24/3 2015 FRÅGA: HUR UPPFATTAR DU ÖSTERSJÖN? - ETT UNIKT OCH VACKERT HAV - ETT INNANHAV
Läs merMinistermötet i Köpenhamn
HELCOM, BSAP och BSAP vad innebär vårt senaste åtagande på Ministermötet i Köpenhamn Ministermötet i Köpenhamn Anders Alm, KSLA Seminarium Stockholm 12 februari 2014 Baltic Sea Action Plan (BSAP) Utsläppsmålen
Läs merFiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån
BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon
Läs merStatistik och epidemiologi T5
Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Dagens föreläsning Fördjupning av hypotesprövning Repetition av p-värde och konfidensintervall Tester för ytterligare situationer
Läs merDecimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?
Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Bakgrund Logärden är belägen ca 20 km öster om Falun och utgör källsjö i Gavleån. Sjön avvattnas via Hinsen och Hyn till Gavleån och dess utlopp
Läs merFörklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån
Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts
Läs merHur bör Östersjön räddas?
Hur bör Östersjön räddas? Vad säger mätdata om läget? Om räddningsplanen (BSAP) genomförs, vilka positiva och negativa konsekvenser kan vi förvänta för - vattenkvalitet - fiskmängd - gifter i fisk Bakgrund
Läs merTillståndet i kustvattnet
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-
Läs merFosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand
Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar Tony Persson/Sam Ekstrand Vattendagarna 2009 "Tid för åtgärder dags för handling" Två internationella överenskommelser att arbeta
Läs merKustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001
Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen
Läs merVÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)
DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov
Läs merVattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS
Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Priset på vatten / Värdet av vatten Kan vatten prissättas utifrån några inneboende
Läs merFokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt?
Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt? Lars Förlin, Åke Larsson, Niklas Hanson & Jari Parkkonen, Göteborgs universitet Elisabeth Nyberg, Suzanne Faxneld & Anders Bignert, Naturhistoriska riksmuseet
Läs merForum Östersjön HELCOM 130629
Forum Östersjön HELCOM 130629 Stefan Berggren - enhetschef M-deps Naturmiljöenhet stefan.berggren@regeringskansliet.se Ministermöte i Köpenhamn Ministermöte 3 oktober 2013 (var 3:e år) Baltic sea action
Läs merGifter från båtverksamhet
Gifter från båtverksamhet Dagens kunskap, möjligheter till åtgärder? Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Britta.eklund@itm.su.se Problemet Vem/vilka är
Läs merNäringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog
Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv Göran Örlander Södra Skog Örlander, Nilsson och Hällgren 1996: Industriell verksamhet Massabruk: Mönsterås, Mörrum
Läs merSälens matvanor kartläggs
Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och
Läs merVattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,
Läs merTEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT
Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker
Läs merOlli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka
sida 1 (5) Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka Uppföljning av vattenkvaliteten Uppföljningen av vattenkvaliteten koncentreras till fem punkter i Iskmo sund och Skatasund
Läs merRedovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015
1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merDränering och växtnäringsförluster
Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,
Läs merMätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar
Läs mertentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2
Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: fre 13 april 2012 Tid: 14.00-18.00 Hjälpmedel: svenskt-engelsk/engelskt-svenskt
Läs merSida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN
Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara
Läs merÄven kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna
Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Jens Olsson & Jan Andersson, SLU Kustfiskövervakningen i Östersjön är nästan uteslutande inriktad mot att övervaka arter som gynnas av högre vatten
Läs merAnvändning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?
Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av
Läs merHÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV FINJASJÖN
HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV Sammanfattning Efter två sjösänkningar och omfattande näringstillförsel från framför allt avloppsvatten uppvisade Finjasjön redan på 50-talet tydliga tecken
Läs merVattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?
www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se
Läs merMARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!
MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! Marina Magnusson Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan
Läs merReglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Läs merUnderlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21
Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.
Läs merTel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merOxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001
Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag
Läs merLångtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Läs merKostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning
Kostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning Ett exempel som underlag till tidsundantag alternativ lägre ställda krav för miljökvalitetsnormer för vatten När är kostnaderna för att genomföra åtgärder
Läs merKemikalier i enskilda avlopp ett problem? Patrik Andersson Kemiska Institutionen
Kemikalier i enskilda avlopp ett problem? Patrik Andersson Kemiska Institutionen Fokus på stora anläggningar Fokus på övergödning och bakterier Från punktkälla till diffusa emissioner 2013-11-04 3 2013-11-04
Läs merFiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008
Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merMetaller i vallgravsfisk 2012
ISBN nr: 1401-2448 R 2013:4 Foto: Klara Eklund Metaller i vallgravsfisk 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo
Läs merOlja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01
samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Olja och miljö Miljöeffekter Ett oljeutsläpp orsakar skador på växt- och djurliv genom nedsmetning och förgiftning. Oljor har olika egenskaper beroende
Läs merSer du marken för skogen?
Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel
Läs mer2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön
Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön De flesta fartyg som trafikerar havsområdena runt Sverige följer internationella miljöregler. Trots det belastar sjöfarten havet genom oljeutsläpp,
Läs merSvenska Björn SE0110124
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund
Läs merMiljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM
Miljögifter i biota Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM Havsmiljöseminariet 24-25 november 2015 20 lokaler 8 lokaler 3 lokaler
Läs merHögre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?
2012-03-28 Rapport angående uppdrag nr 215 1042, dnr 235-4460-10Mm Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött? Maria Wennberg 1 Ingvar Bergdahl 1 1 Yrkes- och miljömedicin, Institutionen
Läs merRegeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten
Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen Kretsloppen
Läs merBilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll
Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll Perspektiv Utmaning Miljöpåverkan Position Det goda exemplet Det arbetar vi med Övergripande Säkerheten Klara av balansen mellan ökad tillväxt / välfärd
Läs merGranstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.
BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan
Läs merHar östersjöns tillstånd förbättrats?
Har östersjöns tillstånd förbättrats? Carl-Magnus Mörth Bo Gustafsson Christoph Humborg magnus.morth@su.se www.balticnest.org Cyanobakterier är vanligt förekommande Inte bara vackert! Östersjön 9 kustländer,
Läs merStandardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22
Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39
Läs merAngående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern
MEDDELANDE Datum 2015-01-12 Beteckning Sida 1/3 Enligt sändlista Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern Kompletterande analyser har bekräftat att det förekommer halter av dioxin i sik
Läs merMetaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan
Läs merHandisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel
Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402
Läs merTekniker Va*enbruk. Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet. Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet
Tekniker Va*enbruk Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet Upplägg presentacon Kort om olika tekniker inom land-
Läs merUtsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson
Utsläpp till vatten Program för Airport city Härryda kommun 2011-05-13 Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Kund Swedavia Flygplatsfastigheter i Landvetter AB, Härryda
Läs merUllnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten
Läs merFörbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling
Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Anders Stigebrandt & Bo Gustafsson Oceanografiska avdelningen Inst. för geovetenskaper Göteborgs universitet Östersjöns miljötillstånd Winter
Läs merVäxtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet. Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost: Hakan.Jonsson@slu.
Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost:, Mål för avfall och avlopp Regeringens proposition 2009/10:155: den resurs
Läs merHar belastningen av metaller, PAH eller PCB i Stockholms vattendrag förändrats under perioden 1997-2002?
Har belastningen av metaller, PAH eller PCB i Stockholms vattendrag förändrats under perioden 1997-2002? Magnus Rahmberg Christian Junestedt John Sternbeck B 1582 Maj 2004 Organisation/Organization IVL
Läs merVad händer med Storsjön?
Vad händer med Storsjön? Storsjön är idag en övergödd sjö och detta har tidvis fört med sig besvärande massförekomst av alger. Syftet med denna skrift är att, utifrån genomförda undersökningar, informera
Läs merSatellitbild Lite korta fakta Ett unikt reningsverk 1 2 Processavloppsvattnet från läkemedelstillverkningen i Snäckviken pumpas i en 6,5 km lång ledning. Den är upphängd i en avloppstunnel som leder till
Läs merÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM
FISKE ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM FISKE STUDIEMATERIAL TILL DOKUMENTÄREN ALLA TORSKAR ULLA ARNBY OUR BALTIC SEA MEDIA PROJECT Filmmakaren och frilansjournalisten Folke Rydén och fotografen Mattias Klum
Läs merLösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR
Lösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR En kan inte göra allt, alla måste göra någonting Arbete av: Linda Holmgren Rylander, Gemini Rebecca Jansson, Lynx Claudia Viinikka, Lynx 1 Innehållsförteckning
Läs merUtveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser)
Lärjeåns trädgårdar Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser) Gunilla Magnusson (Fil. dr. Marin Botanik) och Åsa Rehndell (Fil.mag. Zoology) GM vattenmiljö
Läs merÅtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde
Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen
Läs merÅtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning
2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av
Läs merHantering av vägdagvatten längs Ullevileden.
1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling
Läs merSWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet
SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten
Läs merUnderlagsmaterial samråd
1. Administrativa uppgifter Cold Lake AB org.nr 559037-1141 C/o Jens Nilsson Heleneborgsgatan 12a 11732 Stockholm Underlagsmaterial samråd Fastighet: Västgård 1:1 (i Kall) Fastighetsägare: Erik Alexandersson
Läs merMörviken 1:61, 1:62, 1:74, 1:100 och 1:103 m.fl. närhet till järnväg
UPPDRAG DP Mörviken Åre UPPDRAGSNUMMER 1331390000 UPPDRAGSLEDARE UPPRÄTTAD AV DATUM Mörviken 1:61, 1:62, 1:74, 1:100 och 1:103 m.fl. närhet till järnväg En ny detaljplan som omfattar Mörviken 1:61, 1:62,
Läs merTel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merDränering och växtnäringsförluster
Sida 1(8) Dränering och växtnäringsförluster Framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2016 Risk för fosforförluster med dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn
Läs merBaltic Sea Action Plan (BSAP) och svensk vattenvård Vattenkonferens i Västerås 30 januari 2008 Lars-Erik Liljelund, GD Naturvårdsverket
Baltic Sea Action Plan (BSAP) och svensk vattenvård Vattenkonferens i Västerås 3 januari 28 Lars-Erik Liljelund, GD Naturvårdsverket 28-2-7 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 BSAP
Läs merUppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön
Uppgift 1 Deskripitiv statistik Lön Variabeln Lön är en kvotvariabel, även om vi knappast kommer att uppleva några negativa värden. Det är sannolikt vår intressantaste variabel i undersökningen, och mot
Läs merRönne å vattenkontroll 2009
Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska
Läs merLäkemedelsrester i avloppsvatten och slam
Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam Förekomst och negativa effekter av läkemedel i sjöar och vattendrag är ett ämne som rönt stor uppmärksamhet de senaste åren. Det finns också farhågor att läkemedelsrester
Läs merHeterogen miljö en omgivning som varierar i tid eller rum - kan bidra till att mellanartskonkurrensen inte hinner få full effekt.
SAMHÄLLSEKOLOGI: SAMEVOLUTION, MELLANARTSKONKURRENS & MUTUALISM Organismer har inte bara anpassats till olika abiotiska miljöfaktorer, utan har också utvecklats med och gentemot biotiska faktorer i form
Läs merEN RAPPORT OM SPÖKGARN. - om att rensa vrak från förlorade fiskeredskap
EN RAPPORT OM SPÖKGARN - om att rensa vrak från förlorade fiskeredskap Stiftelsen Håll Sverige Rent Projektet finansieras Jordbruksverket och EU:s Fiskerifond Foto: Andreas Frössberg om inget annat anges
Läs merFosfor ett element i den cirkulära ekonomin. Karl-Johan Lehtinen Miljöchef Nordiska Miljöfinansieringsbolaget 2.10.2014 Östersjöseminarium Stockholm
Fosfor ett element i den cirkulära ekonomin Karl-Johan Lehtinen Miljöchef Nordiska Miljöfinansieringsbolaget 2.10.2014 Östersjöseminarium Stockholm Vilka är de stora problemen i ekologiskt hänseende? En
Läs merÅtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem. Version 2013-11-05
Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem Version 2013-11-05 Tyresåns vattenvårdsförbund 2013 Tyresåns vattenvårdsförbund är ett
Läs merSkogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström
Skogsbruk och vatten Johan Hagström Skogsstyrelsen Foto: J. Hagström Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2009 anmäldes ca 216 243
Läs merHavs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18
1/11 Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18 Ändringarna presenteras nedan i den ordning de uppkommer i HVMFS 2012:18. Fotnot 2 sidan 10: 1 För information om bakgrund till föreskriften
Läs mer