Urininkontinens i öppna jämförelser
|
|
- Viktor Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dnr 15714/2010 1(12) Avdelningen för statistik och utvärdering Enheten för öppna jämförelser Marianne Lidbrink Kommunernas kontakt Urininkontinens i öppna jämförelser Detta kunskapsunderlag om urininkontinens presenterades i samband med genomförandet av kommun- och enhetsundersökningen hösten I undersökningen ingick frågor om förekomst av basal utredning vid urinläckage samt individuellt utprovade inkontinenshjälpmedel. Texten ger en bakgrund till dessa två indikatorer som beskrivs med kommun- och enhetsundersökningen som datakälla. I Socialstyrelsens rapport Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre, 2012 redovisas alla resultat från undersökningen. Dessa finns också tillgängliga i excelformat på Socialstyrelsens hemsida via Äldreguiden. Äldreguiden är en webbsida där man kan jämföra äldreboenden och hemtjänster i hela landet. Uppgifterna om urininkontinens redovisas dock inte i Äldreguiden, då denna publikation i första hand vänder sig till äldre med behov av äldreomsorg och deras närstående. Behovet av informationen för denna grupp är annat än verksamhetens och professionernas behov. Innehållet i detta kunskapsunderlag har utarbetats av experter som är aktiva inom nätverket Nikola. Det är Agneta Sandberg, Karlskrona, Lena Broddeskog, Örnsköldsvik, Kerstin Callinggård, Stockholm, Anders Engelholm, Härnösand, och från Hjälpmedelsinstitutet Agneta Zaar som på uppdrag av Socialstyrelsen har genomfört detta arbete. Läs mer om Nikola på Med vänlig hälsning, Marianne Lidbrink Projektledare för kommun- och enhetsundersökningen och Äldreguiden SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Fax Org.nr Plusgiro
2 SOCIALSTYRELSEN Dnr 15714/2010 2(12) Ett kunskapsunderlag om urininkontinens Bakgrund Nätverket Nikola har på uppdrag av Socialstyrelsen tagit fram ett kunskapsunderlag om urininkontinens. I uppdraget ingick också att utveckla kvalitetsindikatorer inom området för vården av personer i särskilt boende. Indikatorerna ska användas för att mäta och följa upp kvaliteten och syftar till att stimulera till utveckling av inkontinensvården. Syfte Urininkontinens är ett av våra stora folkhälsoproblem. Totalt beräknas mer än 50 miljoner människor i världen besväras av urinläckage minst en gång per vecka, och i Sverige rör det sig om cirka av den vuxna befolkningen [1]. Många söker inte hjälp för sina läckageproblem och därför kan mörkertalet vara stort [2-3]. Hos kvinnor ökar förekomsten av urininkontinens linjärt med stigande ålder och vid 80 års ålder är cirka 25 procent urininkontinenta. Hos män beräknas 7 10 procent vid 70 års ålder att vara urininkontinenta. Därefter noteras en brant ökning till cirka 20 procent hos män i 80-årsåldern [4]. I Sverige är procent av de personer som vårdas i särskilda boendeformer urininkontinenta. Svår urininkontinens är ofta en bidragande orsak till att äldre personer inte kan bo kvar hemma [5]. Mål Det övergripande målet är att personer ska erbjudas utredning och behandling mot ohälsa och sjukdom enligt hälso- och sjukvårdslagens intentioner. Av det följer att personer med en blåsfunktionsstörning ska erbjudas utredning för sina symtom. En blåsfunktionsstörning innebär både svårigheter att urinera och/eller att läckage av urin förekommer. Detta dokument beskriver hur en basal utredning vid urinläckage går till och hur individuell utprovning av inkontinenshjälpmedel ska genomföras. Flera orsaker Urininkontinens kan orsakas av skador på de nerver som styr blåsfunktionen. Inkontinens kan också orsakas av lokala förändringar i blåsan, urinröret eller omkringliggande organ. Hos kvinnor kan östrogenbrist ge symtom på urininkontinens och hos män kan det handla om prostataförstoring. Vidare kan besvären orsakas av förstoppning, av vissa läkemedel eller av infektioner. Nedsatt förmåga att tolka signaler eller svårighet att kunna förflytta sig till toalett kan orsaka urininkontinensliknande besvär.
3 SOCIALSTYRELSEN Dnr 15714/2010 3(12) Urininkontinens innebär försämrad livskvalitet Personer med urininkontinens, oavsett orsak till besvären, drabbas av fler fallolyckor, använder fler läkemedel, har ett större antal andra hälsoproblem och sjukdomar samt rapporteras ha en lägre livskvalitet, vid jämförelse med personer som inte har inkontinens [6]. Personer med urininkontinens har i större utsträckning behov av hjälp i det dagliga livet. Att bli beroende av hjälp från andra har beskrivits som en viktig faktor för minskad livskvalitet [7-12]. Det är angeläget att inrikta omvårdnadsarbetet på att lindra dessa hälsoproblem som en helhet då de interagerar med varandra. Minskad rörlighet i samband med toalettbesök bidrar till låg livskvalitet. Urininkontinens är dessutom ett problem som det är svårt att berätta om. Därför finns det behov av att vårdpersonalen aktivt frågar personen om det finns några problem med inkontinens [13-14]. Orsaken till urininkontinens utreds sällan Socialstyrelsen och länsstyrelsen har i uppföljningar konstaterat att få äldre personer med inkontinensproblem har fått en förklaring till varför inkontinens förekommer. Behandlingen är i första hand inriktad på inkontinenshjälpmedel, utan föregående utredning. Urinvägsinfektioner och vården och omsorgen av personer med urininkontinens orsakar stora kostnader i verksamheterna [12, 15-17]. Identifiera Det är viktigt att identifiera personer med urinläckage. Detta kan ske med hjälp av riktlinjer och rutiner för vården och omsorgen av personer med urininkontinens [17-18]. I omhändertagandet ingår kunskap och tillämpning av utredning, bedömning, åtgärd och uppföljning [19]. Med några enkla frågor är det möjligt att ta reda på om en person har urinläckage. Fråga om personen läcker urin hinner fram till toaletten vid urinträngning använder något inkontinenshjälpmedel. har färre än fyra eller fler än åtta blåstömningar per dygn Om en person har färre än fyra eller fler än åtta blåstömningar per dygn, är det också ett tecken på en blåsstörning som kan leda till urinläckage. En person har normalt behov av att tömma blåsan fyra till åtta gånger per dag. Färre tömningar kan leda till övertänjning av urinblåsan och urinvägsinfektion som tyder på försämrad blåstömningsförmåga. Fler än åtta tömningar kan vara ett tecken på överaktiv blåsa. Det finns en mängd orsaker till överaktiv blåsa, bl.a. urinvägsinfektion. Jakande svar på någon av frågorna är skäl till att genomföra ett antal individanpassade åtgärder som föreslås nedan 1. 1 Detta stycke har kompletterats vid två tillfällen; 25 maj och 25 oktober 2012.
4 SOCIALSTYRELSEN Dnr 15714/2010 4(12) Förebygg För att behålla eller återfå kontinensen finns några förebyggande åtgärder att tillämpa [20-21]. Möjlighet att komma till toaletten. Alla ska ges rätt till att uträtta sina behov på toaletten. Om möjlighet inte finns för den enskilde att själv ta sig till toaletten ska förutsättningar för detta skapas, till exempel genom personligt stöd, förflyttningshjälpmedel eller nödvändiga åtgärder i miljön. Väl markerade toaletter. Äldre personer med kognitiva besvär kan ha svårt att hitta till toaletten. Olika färger på toalettdörren eller toalettsitsen exemplifierar hur man kan underlätta för den äldre att hitta till toaletten. Regelbundna toalettvanor. Följ upp och dokumentera den enskildes behov av toalettbesök och skapa förutsättningar för den enskilde att komma till toaletten vid tider som passar personen i fråga. Att regelbundet få sitta på toaletten innebär bättre blåstömning. Lugn och ro vid toalettbesök. Erbjud den enskilde personen möjlighet att vara ensam vid toalettbesök. För en god blåstömning krävs lugn och ro i avskildhet. Men det är viktigt att personalen finns till hands när det behövs. Adekvat sittställning. En skön sittställning med stöd för benen gör att bäckenbottenmuskulaturen slappnar av och det underlättar blåstömningen. Undvik förstoppning genom att exempelvis erbjuda lämpliga kosttilllägg, dagliga promenader och regelbundna toalettbesök. Tömd tarm underlättar blåstömningen och minskar risken för läckage. Kläder bör vara lätta att ta av och på. Den enskilde personen kan föredra kläder som är lätta att hantera vid toalettbesök. Definition av urininkontinens Enligt International Continence Society (ICS) definieras urininkontinens som följer: Urinary incontinence is the complaint of leakage of urine. In each specific circumstance, urinary incontinence should be further described by specifying relevant factors...
5 SOCIALSTYRELSEN Dnr 15714/2010 5(12) Fritt översatt: Urininkontinens är ett läckage av sådan omfattning att det utgör ett problem för den som är drabbad [22]. Basal utredning vid urininkontinens/urinläckage Basal utredning vid urininkontinens/urinläckage [20, 22-33] syftar till att identifiera bakomliggande orsaker och att utesluta eventuella medicinska skäl till symtomen. Utredningen görs av hälso- och sjukvårdspersonal, vanligtvis en sjuksköterska. I momentet ingår att utesluta en medicinskt bakomliggande orsak. Sjuksköterskan ska, genom läkarkontakt, initiera en fördjupad medicinsk utredning vid misstankar om att medicinska åtgärder kan vara nödvändiga att vidta. I den basala utredningen ingår en noggrann anamnes och olika mätmetoder som beskrivs i nedanstående avsnitt. Alla insatser måste individanpassas med stöd av lokala rutiner, riktlinjer och vårdprogram [18-19, 21]. Status hos äldre personer förändras ofta snabbt. Därför ska omprövning och utvärdering av ordinationer och utredningar göras regelbundet. Basal utredning Nedanstående undersökningar ingår normalt i en basal utredning. Det är patientens problem och symtom som ligger till grund för omfattningen av den basala utredningen. Alla moment behöver eller kan inte alltid ingå. Utredningens omfattning avgörs av den enskilde personen tillsammans med ansvarig hälso- och sjukvårdspersonal 2. Anamnes beskriver bakgrunden till blåsfunktionsproblemen. Här ingår också att utesluta en medicinskt bakomliggande orsak. En noggrann anamnes är ett viktigt instrument, där personen som är berörd själv får skatta sina symtom och problem. I ett strukturerat samtal kan man få veta det mesta om vilka besvär som föreligger. En dialog ger möjlighet att förtydliga frågor och information men är också ett tillfälle till observation. Status går ut på att beskriva personens nuvarande situation och omfattningen av urininkontinensen. Urinmätning ger information om dygnsvolym av urin, antal blåstömningar, största och minsta volym, medelvolym, urinvolymens fördelning mellan dag och natt samt eventuell förekomst av urinläckage. 2 Tillägg den 24 juni Beskrivningen att omfattningen av den basala utredningen avgörs av den enskildes problem och symtom, fanns inte vid tiden för genomförandet av kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre, Resultatet av svaren på frågorna som beskriver andelen personer 65 år och äldre med aktuell basal utredning vid urinläckage ska tolkas med detta som grund.
6 SOCIALSTYRELSEN Dnr 15714/2010 6(12) Läckagemätning ger ett objektivt mått på mängden urin som den äldre personen läcker. Mätningen genomförs när behandling med toalettassistens inte har medfört avsevärd förbättring. Mätningen används i utredningssyfte och vid utprovning och utvärdering av inkontinenshjälpmedel. För att få en uppfattning om den totala urinmängden och fördelningen över dygnet görs läckagemätning och urinmätning samtidigt. Dryckesmätning utförs parallellt med urinmätning eller läckagemätning. Viktiga parametrar är dygnsmängd vätska, fördelning mellan dag och natt samt typ av vätska. Toalettschema innebär en kartläggning av den äldre personens blåstömningsmönster. Residualurin. Vid misstanke om blåstömningsproblem ska mätning av residualurin utföras. Undersökningen utförs med fördel med hjälp av en ultraljudsapparat (bladderscan). Beslut om mätning av residualurin, bör ske i samverkan med ansvarig läkare. Behandling Adekvat behandling kan innebära att det finns behov både av medicinsk behandling och av olika omvårdnadsåtgärder. Nedan beskrivs några vanligt förekommande omvårdnadsåtgärder som kan ordineras av sjuksköterska eller motsvarande. Toalettassistans Toalettassistans föregås av en kartläggning av den äldre personens toalettvanor, det vill säga tider för toalettbesök. Behandling med toalettassistans kan ske i form av vaneträning och uppmärksamhetsträning eller med hjälp av schemalagda toalettbesök. Som underlag för toalettassistens kartläggs den äldre personens behov av toalettbesök med hjälp av ett toalettschema [5, 22, 25, 32, 34-37]. Vaneträning innebär toalettbesök vid förutbestämda klockslag som är anpassade efter den äldres blåsfunktion. För att få kunskap om de individuella vanorna måste en kartläggning göras av vid vilka tider den äldre personen har behov av att tömma blåsan. Uppmärksamhetsträning används för dem som kan lära sig känna blåsfyllnad och antingen kan gå själva till toaletten eller be om hjälp. Det är viktigt att den äldre personen uppmuntras till att be om hjälp. Personen kan signalera sitt behov av blåstömning genom oro. Detta uppmärksammas av personalen som medvetandegör den äldre om behovet, genom påminnelse eller genom att följa personen till toaletten. Uppmärksamhetsträning
7 SOCIALSTYRELSEN Dnr 15714/2010 7(12) bygger på repetition och inlärning och genomförs med övervakning, uppmuntran och påminnelse. Schemalagda toalettbesök används när det inte fungerar att använda vaneträning eller uppmärksamhetsträning. Det innebär att personalen påminner eller hjälper den äldre personen till toaletten på förutbestämda klockslag med intervaller på två till fyra timmar, ofta kopplat till måltider. Till skillnad från de övriga metoderna har organisationen bestämt tiderna för den enskildes toalettbesök. Inkontinenshjälpmedel Huvudmännen (landsting eller kommun) är skyldig att erbjuda dem som på grund av allvarlig sjukdom eller efter behandling för sådan sjukdom fortlöpande har behov därav, de förbrukningsartiklar som behövs vid urininkontinens (hälso- och sjukvårdslagen, HSL, 3d och 18c). Inkontinenshjälpmedel upphandlas och tillhandahålls av respektive sjukvårdshuvudman som ser till att det finns en förteckning över upphandlade produkter. Inkontinenshjälpmedel är en medicinteknisk produkt. Individuell utprovning av inkontinenshjälpmedel utifrån individens behov Utprovning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel sker utifrån den enskilde personens behov. Det sker enligt Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:1) av hälso- och sjukvårdspersonal som är behörig att prova ut och förskriva inkontinenshjälpmedlet. Genom en läckagemätning är det möjligt att fastställa behovet av inkontinenshjälpmedel. Mätningen genomförs under minst 48 timmar. Varje inkontinensskydd ska vägas före och efter användandet. Klockslag för bytet och eventuella kommentarer såsom läckage vid sidan om skyddet ska registreras. Läckage är den mängd urin som personen läcker mellan normala blåstömningar på toaletten. Skyddet ersätter inte toalettbesök. Med resultatet av mätningen som underlag, kan förskrivaren föreslå lämplig produkt och dessutom få en uppfattning om hur många skydd som behövs över dygnet 3. Andra viktiga faktorer av betydelse vid utprovning är till exempel den enskildes känsla av komfort, kroppsform, livsstil och hudhälsa. I ansvaret ingår även att instruera och träna individen, följa upp och utvärdera användningen och att vid behov ompröva behovet av inkontinenshjälpmedlet. Den individuella utprovningen av inkontinenshjälpmedel ska dokumenteras i patientjournalen enligt Socialstyrelsens före- 3 Tillägg den 27 juni 2012
8 SOCIALSTYRELSEN Dnr 15714/2010 8(12) skrifter om informationshantering och journalföring inom hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14). Datakälla Registrering av personer som har sökt vård och fått diagnosen urininkontinens sker i huvudsak i den slutna vården enligt ICD 10:s klassifikationer. Mångfalden av orsaker speglas i de olika benämningarna: N39.3 Stressinkontinens N39.4 Annan specificerad urininkontinens N39.4A Trängningsinkontinens N39.4B Överfyllnadsinkontinens N39.4C Blandinkontinens N39.4D Inkontinens vid dysfunktionell och dyskoordinerad miktion N39.4W Annan specificerad urininkontinens N39.9 Sjukdom i urinorganen, ospecificerad R32 Icke specificerad urininkontinens Nationell registrering enligt ICD 10 förekommer inte i primärvården eller inom den kommunala hälso- och sjukvården. Det finns i dag ingen nationell datakälla som kan leverera uppgifter om urininkontinens på denna vårdnivå.
9 SOCIALSTYRELSEN Dnr 15714/2010 9(12) Förslag till indikatorer 4 1. Andel personer 65 år och äldre i särskilt boende med aktuell basal utredning med avseende på urinläckage Motivering En basal utredning vid urininkontinens syftar till att identifiera de bakomliggande orsakerna till problemet. Utredningen görs av hälsooch sjukvårdspersonal, vanligtvis en sjuksköterska. I momentet ingår att utesluta en medicinskt bakomliggande orsak. Sjuksköterskan ska, genom läkarkontakt, initiera en fördjupad medicinsk utredning vid misstankar om att medicinska åtgärder kan vara nödvändiga att vidta. Status hos äldre förändras ofta snabbt. Därför ska omprövning och utvärdering av utredningar och ordinationer göras regelbundet. För att vara aktuell ska utredningen inte vara äldre än 12 månader. En årlig uppföljning innebär att förskrivaren kontrollerar att symtomen inte har förändrats sedan föregående utredning och att hjälpmedlet fortfarande fungerar tillfredsställande. Alla moment i en basal utredning behöver därför inte upprepas för att räknas som aktuell, förutsatt att en basal utredning ligger till grund för tidigare åtgärder. 2. Andel personer 65 år och äldre i särskilt boende med individuellt utprovade inkontinenshjälpmedel Motivering Individuell utprovning av lämpligt inkontinenshjälpmedel ger stora vinster när det gäller patienttillfredsställelse, miljö och ekonomi och är ett komplement till annan behandling. Individuell utprovning och förskrivning sker utifrån den enskilde personens behov. Genom en läckagemätning är det möjligt att fastställa behovet av inkontinenshjälpmedel. Valet av inkontinenshjälpmedel avgörs av resultatet av läckagemätningen tillsammans med andra faktorer som den äldres funktionstillstånd, livsstil, hudhälsa, kroppsform och hur den enskilde upplever hjälpmedlet [3-4, 16-17, 25, 38]. Med inkontinenshjälpmedel avses i indikatorn endast absorberande produkter. 4 Innehållet i motiveringarna till indikatorerna justerades 25 oktober 2012.
10 SOCIALSTYRELSEN Dnr 15714/ (12) Referenser 1. Fall M, Frankenberg S, Frisén M, Larsson B, Petrén M svenskar kan ha urininkontinens. Endast var fjärde söker hjälp för besvären.. Läkartidningen. 1985; Andersson G. Prevalence, treatment seeking behaviour, experiences and perceptions among persons with and without urinary leakage. Thesis. Örebro: Örebro University; Samuelsson E, Månsson L, Milsom I. Incontinence aids in Sweden: users and costs. British Journal of Urology International. 2001;88(9): SBU. Behandling av urininkontinens. Rapport nr 143. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering; Norlén L, Siltberg H, (Red). Hålla tätt. Stockholm: Pfizer AB; Chen JS, March LM, Schwartz J, Zochling J, Makaroff J, Sitoh YY, et al. A multiivariate regression model predicted falls in residents living in intermediate hostel care. Journal of Clinical Epidemiology. 2005;58(5): Dugan E, Cohen SJ, Bland DR, Preisser JS, Davis CC, Suggs PK, et al. The association of depressive symptoms and urinary incontinence among older adults. Journal of the American Geriatrics Society. 2000;48(4): Franzén K. Interventions for urinary incontinence in women. Survey and effects on population and patient level. Thesis. Örebro: Örebro University; Heidrich S, Wells T. Effects of Urinary Incontinence: Psychological Well-being and Distress in Older Community-Dwelling Women. Journal of Gerontological Nursing. 2004;30 (5). 10. Offerman M, Du Moulin M, Hamers J, Dassen T, Halfena R. Prevalence of urinary incontinence and associated risk factors in nursing home residents: A systematic review.. Neurourology and Urodynamics. 2009(3). 11. Phillips L, Rantz M, Petroski G. Indicators of a New Depression Diagnosis in Nursing Home Residents. Journal of Gerontological Nursing. 2011(1). 12. Socialstyrelsen. Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Ett kunskapsunderlag. Stockholm: Socialstyrelsen; Stenzelius K. Urinary and faecal incontinence among older women and men, in relation to other health complaints, quality of life and dependency. Thesis. Lund: Lund University; Guttormsen-Vinsnes A. Konsekvenser av urininkontinens sett i et folkhelsevitenskapelig perspektiv. En studie om livskvalitet hos
11 SOCIALSTYRELSEN Dnr 15714/ (12) kvinner og helsopersonells holninger. Avhandling för doktorsexamen. Göteborg: Nordiska Hälsovårdshögskolan; Milsom I, Fall M, Ekelund P. Urinary Incontinence - an expensive national disease. Läkartidningen. 1992;89(20): Socialstyrelsen. Inkontinensvården i ordinärt och särskilt boende. Resultat av enkäter och intervjuer bland brukare och personal.. Stockholm: Socialstyrelsen; Socialstyrelsen, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Inkontinensvård - tillsyn av insatser inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Göteborg: Socialstyrelsen; Socialstyrelsen. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen; Socialstyrelsen. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen; Hellström AL, Lindehall B. Uroterapi. Lund: Studentlitteratur; Patientsäkerhetslag 2010: Abrams P, Cardonzo L, Fall M, Griffiths D, Rosier P, Ulmsten U, et al. The standardisation of terminology of lower urinary tract function. Report from the Standardisation Sub-Committee of the Interantional Continence Society.. Neurourology and Urodynamics. 2002;21: Abrams P, Cardozo L, Khoury S, Wein A. Incontinence. International Consultation on Incontinence. ISBN th ed Damber JE, Peeker R, (Red). Urologi. Lund: Studentlitteratur; Hellström L, Zubotikin N, Ekelund P, Larsson M, Milsom I. Selecting the correct incontinence pad in nursing home patients by pad weighing. Archives of Gerontology and Geriatrics. 1994;18(2): Apoteket AB. Läkemedelsboken Stockholm: Apoteket AB; Malmberg L, Mattiason A, (Red). I vått och torrt - om de nedre urinvägarnas funktionsstörningar. Lund: Studentlitteratur; Schröder A, Abrams P (co-chairman), Andersson KE, Artibani W, Chapple CR, Drake MJ, et al. Guidelines on Urinary Incontinence. European Association of Urology; Victor A, Larsson G, Åsbrink A. A simple patient-administered test for objective quantitation of the symptom of urinary incontinence. Scandinavian Journal of Urology and Nephrology. 1987;21(4):277-9.
12 SOCIALSTYRELSEN Dnr 15714/ (12) 30. Du Beau CE, Resnick NM. Evaluation of the causes and severity of geriatric incontinence. A critical appraisal. Urologic Clinics of North America. 1991;18: Malmsten U, Molander U. Hur man praktiskt kan ta hand om patienter med nedre urinvägssymtom. Nordisk geriatrik. 2005; Molander U, Milsom I, Ekelund P, Arvidsson L, Eriksson O. A health care programme for the investigation and treatment of elderly women with urinary incontinence and related urogenital symptoms. Acta Obstetrica and Gynecololica Scandinavica. 1991;70: Padros J, Peris T, Salvà A, Denkinger M, Coll-Planas L. Evaluation of a urinary incontinence unit for community-dwelling older adults in Barcelona: implementation and improvement of the perceived impact on daily life, frequency and severity of urinary incontinence. Zeitschrift für Gerontologie und Geriatrie. 2008;41(4): Herr-Wilbert I, Imhof L, Hund-Georgiadis M, Wilbert D. Assessment-guided therapy of urinary incontinence after stroke. Rehabilitation Nursing. 2010;35(6): van Houten P, Achterberg W, Ribbe M. Urinary incontinence in disabled women: A randomized clinical trial on the effect of training mobility and toileting skills to achieve independent toileting. Gerontologist. 2007;53(4): Leung F, Schnelle J. Urinary and fecal incontinence in nursing home residents. Review. Gastroenterology Clinics of North America. 2008;37(3): Wang K, Palmer M. Women s toileting behaviour related to urinary elimination: concept analysis. Journal of advanced nursing Broddeskog L. Förskrivning av inkontinenshjälpmedel. Hur ser det ut och kan vi bli bättre? Örnsköldsvik: Landstinget Västernorrland, FoUrapport; 2009.
Om blåsdysfunktion (inkontinens) med referenser
Om blåsdysfunktion (inkontinens) med referenser Framtaget av Agneta Sandberg, uroterapeut Landstinget Blekinge och Anders Engelholm, utvecklingsledare Kommunförbundet Västernorrland (FoU Västernorrland)
Läs merUrininkontinens i öppna jämförelser
2012-10-25 Dnr 15714/2010 1(11) Avdelningen för statistik och utvärdering Enheten för öppna jämförelser Marianne Lidbrink marianne.lidbrink@socialstyrelsen.se Kommunernas kontakt Urininkontinens i öppna
Läs merUnderlag till frågor om urininkontinens
Dokumentbeteckning 2014-02-20 Dnr 5.2-15714/2010 1(6) Avdelningen för statistik och jämförelser Enheten för öppna jämförelser 2 marianne.lidbrink@socialstyrelsen.se Underlag till frågor om urininkontinens
Läs merRiktlinjer vid blåsfunktionsstörning
Medicinskt ansvarig sjuksköterska Handlingstyp Riktlinje 1 (9) Riktlinjer vid blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvården i särskilda boendeformer och hemsjukvård på Gotland Bakgrund Riktlinjen
Läs merUrininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län
Inkontinensrådet ett samarbete mellan landstinget och kommunerna i Uppsala län Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Behandlingsriktlinjer utarbetade
Läs merFör att identifiera urinläckage fråga
2013-05-16 MAS KC 3 2013-05-16 MAS KC 4 För att identifiera urinläckage fråga Om personen läcker urin vid urinträngning Om personen hinner fram till toaletten Om personen har färre än 4 eller fler än 8
Läs merRiktlinje för god inkontinensvård
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merBlåsdysfunktion hos äldre
Blåsdysfunktion hos äldre Blåsdysfunktion är inte en del av det normala åldrandet även om besvären är vanligare hos den äldre befolkningen Kicki Malmsten, utvecklingsledare Senior alert Qulturum, Region
Läs merVÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari 2009. Lokalt vårdprogram ansträngningsträngnings- vuxna kvinnor
Lokalt vårdprogram ansträngningsträngnings- och blandinkontinens, vuxna kvinnor Lokalt vårdprogram ansträngnings- trängningsoch blandinkontinens, vuxna kvinnor Inledning Arbetsgruppens uppdrag har varit
Läs merBASAL UTREDNING. INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning. Blanketter och instruktioner. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens
BASAL UTREDNING INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning Blanketter och instruktioner Okt 2012 Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens Basal utredning INLEDNING Dessa blanketter och instruktioner
Läs merVÅRDPROGRAM. Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna SMEDJEBACKENS KOMMUN. Ägare: LD Hjälpmedel
VÅRDPROGRAM Ägare: LD Hjälpmedel Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna Framtaget av (förf.) Marie Ahlfors, tf. Kontinenssamordnare LD Hjälpmedel Marit
Läs merRegel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning
Region Stockholms Innerstad Sida 1 (9) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning MAS
Läs merLUTS Lower Urinary Tract Symptoms - Nedre urinvägssymptom. Mannens blåsa i vått och torrt URINARY INCONTINENCE
Mannens blåsa i vått och torrt övre urinvägarna (njurar och ureteres) Göteborg, 19 november 2015 Ulf G H Malmsten; geriater överläkare nedre urinvägarna (urinblåsa och urethra) Gray s Anatomy of the Human
Läs merVÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari 2009. Lokalt vårdprogram ansträngningsträngnings- vuxna kvinnor
VÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari 2009 Lokalt vårdprogram ansträngningsträngnings- och blandinkontinens, vuxna kvinnor VÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari 2009 Lokalt
Läs merRegler kring förskrivningsrätt av inkontinenshjälpmedel/urologiskt material vid urininkontinens urinretention och avföringsinkontinens
Regler kring förskrivningsrätt av inkontinenshjälpmedel/urologiskt material vid urininkontinens urinretention och avföringsinkontinens Marianne Babra samordnare för inkontinensfrågor i Uppsala län www.lul.se/inkontinensfragor
Läs merRiktlinjer - basal utredning och behandling av personer med urininkontinens
Riktlinjer - basal utredning och behandling av personer med urininkontinens Riktlinjerna utgår från det Nationella kvalitetsprogram vilket tagits fram av NIKOLA (Nätverk Inkontinens Kommuner Landsting)
Läs merKvalitetsprogram vid blåsstörning
Processbild över kvalitetsprogrammet v03 Utreda Planera Bedöma Åtgärda Utvärdera Hämta in anamnes och status Välj mätmetoder utifrån anamnes och status Diagnostisera, sätt mål och välj behandling Ge råd,
Läs merRutin Beslut om vak/ extravak
Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska
Läs merRIKTLINJE. Gäller från Utfärdat av Godkänt Anna Gröneberg, MAS Lillemor Berglund VC 29 HSL
KUB6062, v2.0, 2013-05-29 RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2017-04-18 Anna Gröneberg, MAS Lillemor Berglund VC 29 HSL Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen Socialstyrelsens
Läs mer12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens
12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1).
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden
Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den
Läs merRiktlinjer för vård vid urininkontinens i Nyköpings kommun
Riktlinjer utarbetade för: Äldre och Handikappnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård: Inkontinens Framtagen av ansvarig tjänsteman Granskad av Masar D-län Birgitta Wejlin, MAS Utgåva: 1 Ersätter
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merBlåsdysfunktion Dalarna. Anders Engelholm
Blåsdysfunktion Dalarna Anders Engelholm 2016-11-08 Inkontinens = Oförmåga att kontrollera blåsa och tarm när det gäller att tömma kroppen på avfallsprodukter *Urininkontinens är läckage av sådan omfattning
Läs merVad är värdig vård vid blåsdysfunktion?
Vad är värdig vård vid blåsdysfunktion? Värdig vård vid Anders Engelholm BD Inkontinens = Oförmåga att kontrollera blåsa och tarm när det gäller att tömma kroppen på avfallsprodukter *Urininkontinens är
Läs merRapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Hemmet för Gamla och Hammarbyhöjdens servicehus 2009.
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG OCH OMSORG O M PERSONER MED FUNKTIONSHINDER TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.2.1.-73/10 SID 1 (12) 2010-02-16 Handläggare: Kristina Ström Telefon: 08-508
Läs merPersoner som får personlig omvårdnad under större delen av dygnet det vill säga, minst tre gånger per dygn samt tillsyn under natten eller
RIKTLINJE 1(6) 2014-10-13 SN2014/25 nr 2014.2054 Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinje för tandvårdsstöd
Läs merHantering av läkemedel
Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och
Läs merSAMTALSSTÖD OM EREKTIONSSVIKT. MED INNEHÅLL OM URINVÄGSSYMTOM RELATERADE TILL GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING.
SAMTALSSTÖD OM EREKTIONSSVIKT. MED INNEHÅLL OM URINVÄGSSYMTOM RELATERADE TILL GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING. Det här är ett samtalsstöd för dig som möter män med erektionsproblem. Det är tänkt att fungera
Läs merBäckenbottenträning vid ansträngningsinkontinens
Bäckenbottenträning vid ansträngningsinkontinens En jämförelse mellan EMG-biofeedback och konventionell träningsmetod Författare: Göta Knappsberg, barnmorska Anette Nilsson, barnmorska Mödravårdcentralen,
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merKOL en folksjukdom PRESSMATERIAL
KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom
Läs merBlås- och tarmdysfunktion
Region Stockholm Innerstad Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6) 2017-08-30 Blås- och tarmdysfunktion MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna
Läs merBESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun
(9) Socialstyrelsen BESLUT K 0.M f\il N ch On'sorg Zigi -12- Regionala tillsynsenheten syd/sek3 Rolf Köhler Rolf.Kohler@socialstyrelsen.se 2011-12-05 Dnr 1-26754/Z911 Enligt sändlista V60. 2011.0ON Vårdgivare
Läs merNationella riktlinjer för f och omsorg
Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merInkontinensprojektet
Inkontinensprojektet Personalens uppfattningar om äldre vårdtagares urininkontinens vid tre kommunala vård- och omsorgsboenden och hantering av frågor kring detta Kortversion av slutrapport Problemet påverkar
Läs merÖppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014
Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten
Läs merBakgrund. Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Allmänt
Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Avdelningen för regler och behörighet Gastón Fernández Palma gaston.fernandez-palma@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning förslag till ändring
Läs merkartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen
Hemsjukvård i förändringf kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf Uppdraget:
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12
Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod
Läs merKvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!
Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister
Läs merRevisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012
Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar
Läs merNutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg
Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merRutin vid bältesläggning
Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
Läs merFörebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18
, leg sjuksköterska Syfte: Att förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård avd 18. Mål: Inga patienter ska falla under vistelsen på avd 18. Processmål: 100 % följsamhet till obligatoriska
Läs merRUTIN FÖR FALLPREVENTION
2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken
Läs merFörstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden
Gällivare kommun Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Inledning Bakgrund Varje kommun ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård
Läs merKÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb
KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. År 2014. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-30
Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-30 Susanne Håkansson MAS, Bodil Evertsson MAR, Barbro Toutin MAS Lars Liljedahl Verksamhetschef HSL Organisatoriskt ansvar för
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ
Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD
Läs merPatientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE
Patientsäkerhetsberättelse 2016-02-29 Patientsäkerhetsberättelse för ÅNGARENS ÄLDREBOENDE Avseende verksamhetsåret 2015 Bakgrund Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL att gälla.
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet
Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2012 Datum och ansvarig för innehållet Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...
Läs merRiktlinje för användning av medicintekniska produkter (MTP) i hälso- och sjukvården inom Klippans kommun
Riktlinje för användning av medicintekniska produkter (MTP) i hälso- och sjukvården inom Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2009-10-06 133 Riktlinjen grundar sig på SOSFS 2008:1 (M) Socialstyrelsens
Läs merUppföljning. Lövstavägen 31
Uppföljning Lövstavägen 31 Innehållsförteckning 1 Uppföljning... 3 1.1 Uppföljning enligt GPA-modellen. GPA är förkortning av granskning, patientsäkerhet och ansvar.för att få godkänt krävs det minst 80%
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merUppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden
Revisionsrapport Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Jan-Erik Wuolo Cert. kommunal revisor Övertorneå kommun Maj 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning
Läs merProjekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012
Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Anna Schölin Projektledare Lena Jadefeldt Slattery Projektledare Projekt Läkemedelsgenomgångar
Läs mer1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,
Läs merRiktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2016-03-21 Ulrika Ström, Ingrid Olausson Lillemor Berglund Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna 1 (7) Datum 2016-02-28
Läs merLänsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka
Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer
Läs merInformation om hjärtsvikt. QSvikt
Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall
Läs merTillgång till vårdhygienisk kompetens. Rekommendation som stöd för vårdgivarnas arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner
Tillgång till vårdhygienisk kompetens Rekommendation som stöd för vårdgivarnas arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan.
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9
Läs merHandlingsplan Modell Västerbotten
Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan
Läs merTEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION
Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050
Läs merSTUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se
STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur)
SOCIALFÖRVALTNINGEN 2015-03-23 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur) INLEDNING BAKGRUND Socialtjänstlagen 1 (SoL), lagen och stöd och service till vissa funktionshindrade 2 (LSS) och
Läs merSystematiskt förbättringsarbete -
Systematiskt förbättringsarbete - Process samverkan kring personer med behov av demensutredning, anhörigstöd och meningsfulla aktiviteter Uppdrag inom chefsgrupp närvård Tierp Uppdrag utifrån rutin Systematiskt
Läs merÄndring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).
2013-02-12 Dnr 1417/2013 1(3) Kunskapsavdelningen Inger Riesenfeld-Örn inger.riesenfeld-orn@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).
Läs merFrån riktlinjer till effekter
19 SEPTEMBER 2008 Minnesanteckningar från seminarium Från riktlinjer till effekter Tid och plats 18 september kl 10.00 16.00, Hornsgatan 15, Stockholm. Närvarande Nätverket Hälsa och Demokrati Birgitta
Läs merA&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2015 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras i vår interna web baserade verksamhetsuppföljning
Läs merForskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan
1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik
Läs mer1. Indikatorer för uppföljning av hälso- och sjukvård inom vård- och omsorgsboenden
Utlåtande 2008: RVI (Dnr 327-1381/2008) Indikatorer för uppföljning av hälso- och sjukvård inom vård- och omsorgsboenden Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Indikatorer för uppföljning
Läs merSjuksköterskemottagningar för cancerpatienter
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling
Läs merA&O ANSVAR OCH OMSORG AB
Patientsäkerhetsberättelse 2015 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2014 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras och dokumenteras. Samtliga inkomna avvikelser
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merMotion: Förebyggande behandling nödvändigt för att undvika stroke
Förslag! YTTRANDE 2014-03-26 LJ 2013/904 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Förebyggande behandling nödvändigt för att undvika stroke I en till landstingsfullmäktige inlämnad motion
Läs merMeddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
Läs merInnehållsförteckning. 1 Uppföljning... 3
Uppföljning Navet Innehållsförteckning 1 Uppföljning... 3 1.1 Uppföljning av hälso-och sjukvård enligt GPA-modellen. GPA står för Granskning, Patientsäkerhet och Ansvar. Modellen består av 9 delar. Varje
Läs merHälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun
Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015
Läs merNytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning
Nytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning i Uppsala län Marianne Babra samordnare för inkontinensfrågor i Uppsala län www.lul.se/inkontinensfragor NIKOLA Vårdprogrammet är integrerat
Läs merAnhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.
Anhöriga - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.se Varför? Allmängiltigt! Var 5:e person >18 år Anhörigas insatser ökar
Läs merSammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre
Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva
Läs merRiktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka 2014. 20150215 Gunilla Brohmé, Linda Holmgren
Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka 2014 20150215 Gunilla Brohmé, Linda Holmgren Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting 2 Övergripande mål och strategier... 3 Patienten
Läs merUrinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland
Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Förebygg vårdrelaterade v urinvägsinfektioner Infektionsförebyggande åtgärder Identifiera
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merÖppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens
Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens Nikola den 26 oktober 2012 Marianne Lidbrink Agenda Uppdrag i utveckling Olika produkter, olika målgrupper, olika datakällor Behov av kunskap Analyshandboken
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir Datum och ansvarig för innehållet Februari 2015 Pia Henriksson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merVälkommen. till förskrivarutbildning!
Välkommen till förskrivarutbildning! Så här påverkas förskrivningsprocessen av patientlagen Vad säger juridiken, vad har förändrats, hur gör vi i Västmanland och vilket stöd ges på nationell nivå för att
Läs merHjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel
Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende
BILAGA 6 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende Datum och ansvarig för innehållet 2014-01-02 Ritva Alrenius, Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Övergripande
Läs merSvar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr 1.6 131/2014 2014-05-12 Handläggare Gunilla Olofsson Telefon: 08 508 25 605 Svar på remiss angående
Läs mer