Ordföranden och brandchefen har ordet 2. Vision, Verksamhetsidé och Mål 4. Nerikes Brandkårs insatsområde 6

Transkript

1 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Ordföranden och brandchefen har ordet 2 Vision, Verksamhetsidé och Mål 4 Nerikes Brandkårs insatsområde 6 Organisation 7 Räddningsverksamhet 8 Olycksförebyggande verksamhet - myndighetsutövning 10 Extern verksamhet 12 Administrativ service 13 Personalekonomisk redovisning 14 Ekonomisk översikt 16 Resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys 22 Redovisningsprinciper 23 Noter 24 Fem år i sammandrag 28 Revisionsberättelse 29 1

2 Räddningsbåten ute på uppdrag Omfattande utryckningsverksamhet År 2013 Nerikes Brandkårs sextonde verksamhetsår kännetecknas av många större olyckshändelser. Det har varit en mix av alla olika slags olyckor där förbundets utryckningsstyrkor har fått bekänna färg, samtidigt som vi har sett uppenbara vinster med att samarbeta i en stor organisation. Väderleksmässigt började året med en riktig vinter som för brandkårens del innebar många trafikolyckor, med ett stort inslag av tunga fordon inblandade. Sedan ett par år tillbaka är trafikolyckorna den största gruppen av olyckstyper då det gäller utryckningsverksamheten. I början på juni månad inträffade exempelvis en större bussolycka där 33 personer fick föras till sjukhus, och åtta personer av dessa var svårt skadade. Dessvärre inträffade en följdolycka med dödlig utgång i samband med denna händelse, men bortsett från detta fungerade skadeplatsarbetet mycket bra tillsammans med SOS Alarm, Landstinget och Polisen. Under sommaren inträffade ett flertal skogsbränder, som dessbättre kunde hanteras snabbt utan alltför stora konsekvenser. Den varma sommaren genererade så mycket som 20 drunkningstillbud, vilket är nästan dubbelt så många mot vad det brukar vara under ett statistiskt normalår. Fördelningstal Inom Nerikes Brandkår tillämpas fasta fördelningstal mellan ägarkommunerna. Grunden för detta är att kostnaderna har ett direkt samband med bemanning och antal brandstationer i respektive kommun. Inför 2013 reviderades fördelningstalen så att hänsyn har tagits även till befolkningsförändringar i kommunerna sedan respektive kommun blev medlem i kommunalförbundet. För Lekebergs kommun justerades även medlemsbidraget så att det innefattar kapitalkostnader för anskaffning av fordon då kommunen inte hade anskaffat fordon vid inträdet i Nerikes Brandkår. Sammantaget innebar detta kostnadsförändringar från och med 2013 för kommunerna med följande belopp; Hallsberg -639 tkr, Laxå -861 tkr, Askersund -286 tkr, Örebro 1521 tkr, Kumla 176 tkr och Lekeberg 117 tkr. Eftersom Nora och Lindesbergs kommuner anslöt sig 2010 innebar det ingen större justering för dessa kommuner. Utökat samarbete Ett avtal har slutits med Polismyndigheten. Dels gällande samarbete vid brandoch olycksutredningar, och dels kring förebyggande åtgärder för att minska antalet anlagda bränder, som idag är ett stort samhällsproblem. Avtalet innebär att en brandingenjör från Nerikes Brandkår förlägger 50 procent av sin arbetstid hos Polismyndigheten på arbete med riskanalyser vid brandplatsutredningar, spridningsintyg samt utbildning vid brand-, miljö- och olycksutredningar. Polismyndigheten ersätter Nerikes Brandkår för lönekostnaden. Stenkastning Under en helg i slutet av maj inträffade en hel del anlagda bränder i samband med våldsamma oroligheter i Örebro. En traktor, ett förråd samt flera bilar sattes i brand, och det gjordes även försök att sätta eld på en skola samt polisstationen 2

3 Vi vill tacka alla medarbetare och samverkande organisationer för ert engagemang och fina arbete under året. Fr.v. Per-Ove Staberyd, Brandchef, Ameer Sachet, ordförande, Magnus Andersson, 1:e vice ordförande och Lars Elamsson 2:e vice ordförande i Vivalla. Tyvärr var händelsen väntad i och med att samma sak inträffat i en del andra större städer i Sverige. Under händelsen utsattes polisen för stenkastning, vilket dessbättre inte drabbade brandpersonalen. Men trots den kaotiska situationen fungerade insatserna mycket bra. Ledningsarbetet samordnades med en gemensam stab, både för yttre ledning och för det inre arbetet vid polisstationen i Örebro. Vid flera tillfällen kunde poliserna även själva släcka bränder med hjälp av brandsläckare som lånats ut av Nerikes Brandkår. Delat medlemsbidrag Från och med 2014 kommer våra medlemskommuner att svara för kostnadstäckningen för brandpersonalens pensionskostnader, med syfte att särskilja brandkårens verksamhetskostnader från pensionskostnaderna som varierat mycket år från år. Brandkårens verksamhet blir då lättare att jämföra med övrig kommunal verksamhet, då det endast är utryckningspersonal som har möjlighet att nyttja tjänstepension från 58 års ålder. Budgeterad pensionskostnad för 2013 kommer att utgöra basår, och från bokslut 2014 och framåt kommer slutreglering av dessa kostnader att ske vid årets slut. Krisberedskap Under året inleddes ett projekt gällande Krisberedskap. Projektet innebär att Nerikes Brandkår svarar för gemensamt planläggningsarbete kring krisberedskap, och ser till att kommunerna genomför utbildningar och övningar för krisledningsnämnder och krisgrupper. Projektet pågår till och med år Framtiden Huvudproblemet med samhällets oönskade händelser är framförallt lägenhetsbränder, bränder inom olika äldreboenden, anlagda bränder i skolor samt trafikolyckor. Dessa områden ska därför prioriteras i det olycksförebyggande arbetet. Det nya kommunikationsradiosystemet Rakel kommer att vara infört inom Nerikes Brandkår under första kvartalet Inledningsvis krävs en hel del arbeten och utbildning. Den nya tekniken kostar mycket pengar, men vinsten är tydlig. Möjligheterna till samverkan ökar samt att vi får ett robustare och säkrare radiosystem. Arbetet med att ta fram en ny brandstation i Lindesberg pågår, och enligt tidplanen kommer byggarbetet att påbörjas under andra halvåret Preliminärt kommer den nya brandstationen att vara inflyttningsklar under hösten Verksamheten vid SOS Alarm har nyligen genomgått en omfattande utredning. Beslut om organisationsform i bolag eller i ny myndighet är ännu inte taget, men förhoppningsvis kommer detta att ske under Eftersom Brandkårens inre befäl och ledningscentralen är samlokaliserad på Örebrostationen är det viktigt att denna samverkan utvecklas positivt i likhet med vad som skett under tidigare år. Ta del av hela vår årsberättelse så hittar du mycket mer information om den verksamhet som Nerikes Brandkår bedriver. Trevlig läsning! 3

4 Vision, Verksamhetsidé och Mål Nerikes Brandkår är ett kommunalförbund där Örebro, Kumla, Hallsberg, Lekeberg, Laxå, Askersund, Lindesberg och Nora samverkar om gemensam räddningstjänst. Förbundet bildades 1 januari 1998, då Örebro, Kumla, Hallsberg och Lekeberg gick samman om en gemensam räddningstjänst. Den 1 januari 2001 blev Laxå en del i kommunalförbundet, 1 januari 2002 kom Askersund med, och vi välkomnade våra nyaste medlemskommuner Nora och Lindesberg 1 januari Vision Ett olycksfritt samhälle Visionen Ett olycksfritt samhälle är vår yttersta målsättning, satt med ett mycket långsiktigt perspektiv. Under 2013 genomfördes insatser, vilket är en minskning med endast 59 insatser jämfört med Trots många händelser kan vi ändå konstatera att konsekvenserna av främst bränder och trafikolyckor minskar. Men det finns mycket kvar att göra för att få antalet händelser på en bättre nivå. Verksamhetsidén är inte unik för enbart vårt förbund utan är en följd av lagstiftningen inom området. Verksamhetsidé Tillsammans skapar vi trygghet Vi betonar att samverkan är ett viktigt medel för att nå framgång, och menar då all samverkan med såväl ägarkommuner som andra organisationer såsom Polis, Ambulans, andra förbund, företag och enskilda. Nerikes Brandkårs if är en aktiv förening som ofta gör fina resultat på olika idrottsevenemang Stefan och Stefan 4

5 Övergripande mål Verksamheten bedrivs effektivt och miljömedvetet i största möjliga samverkan utifrån medborgarnas behov. Detta mål är sannolikt en av de största anledningarna till att Nerikes Brandkår bildades. Det är lättare att kraftsamla sig kring olika frågor om man förfogar över en större volym verksamhet. Här är samverkan och utveckling nyckeln till förbundets framgång. Att tänka nytt har gett stor effekt då det gäller att utveckla verksamheten. Vi ska underlätta för medborgarna att själva ta ansvar enligt lagen om skydd mot olyckor. Information och tillsyn är två viktiga instrument för att underlätta för medborgarna att ta eget ansvar. Effekterna av detta kan ses vid exempelvis inträffade händelser där allmänheten själva släcker bränder i startföremål eller utför hjärtlungräddning innan räddningspersonal är på plats. Konsekvenserna av olyckor minskar i och med att vi identifierar och analyserar risker i vår omvärld, och tar lärdom av inträffade händelser. Sker regelmässigt efter varje uppdrag. Däremot finns ett behov att utveckla rutiner och sprida kunskaper vidare i organisationen på ett bättre sätt. Varje år analyseras utryckningsstatistiken i ett mycket omfattande dokument. Inom insatsområdet finns i stort sätt alla typer utav risker frånsett djuphamn och kärnteknisk anläggning. Det är få räddningstjänstorganisationer som har en bredare räddningstjänsttopografi än Nerikes Brandkår. Vi erbjuder snabb och uthållig hjälp med hög kompetens och med stöd av modern teknik. Vi har bra teknisk utrustning samt välutbildad och tränad personal på 27 olika platser inom förbundet. De flesta tätorter nås inom högst 10 minuter. Specialutrustning och vissa förstärkningsfordon är gemensamma. Bakre ledningsstöd finns dygnet runt för att säkerställa hjälpbehoven på bästa sätt. Att medarbetare inom Nerikes Brandkår känner yrkesstolthet och trivsel i sitt arbete. Genom samverkan, ökat ansvarstagande, information, kommunikation och utbildning verkar vi för att de anställda ska kunna känna sig stolta över att arbeta vid Nerikes Brandkår. Sammantaget anser vi att vi uppnått våra mål på ett tillfredställande sätt. Information i samverkan med Brandskyddsföreningen Fellingsbro deltidskår pratar brandskydd i marknadsvimlet 5

6 Nerikes Brandkårs insatsområde Inom insatsområdet finns 27 brandstationer med minst 89 personer i beredskap. I och med att även frivillig personal finns att tillgå förfogar organisationen över 130 personer dygnet runt. Dessutom kan extrahjälp erhållas av kommuner som gränsar till Nerikes Brandkår. Personal i beredskap Heltid Räddningschef i beredskap (RCB) Insatsledare (IL) Inre befäl (IB) Örebro 10 pers Byrsta 5 pers Deltid Lindesberg 6 pers Garphyttan 4 pers Askersund 5 pers Odensbacken 4 pers Byrsta 5 pers Pålsboda 4 pers Fellingsbro 5 pers Vintrosa 4 pers Fjugesta 5 pers Finnerödja 3 pers Frövi 5 pers Vretstorp 3 pers Guldsmedshyttan 5 pers Hjortkvarn 3 pers Laxå 5 pers Nora 5 pers Räddningsvärn - frivillig personal Ramsberg Nyhyttan Vedevåg Rockhammar Glanshammar Vinön Hasselfors Mariedamm Hammar Olshammar Odensbacken Gammal yrkessymbol - nya värden Nerikes Brandkårs varumärke består av fågel Fenix som varit brandmännens skyddshelgon, samt yrkessymboler i form av strålrör och yxa. Den åttauddiga stjärnan är internationell för brand- och polispersonal i olika länder och stod från början för; Kunskap, Lojalitet, Mod, Omtanke, Skicklighet, Takt, Uppmärksamhet, och Uthållighet. Ledningsgruppen vid Nerikes Brandkår, har tillsammans med den heltidsanställda utryckningspersonalen arbetat fram de nya värdeorden; Ansvar, Engagemang, Ordning, Respekt, Omtanke, Trygghet, Handling och Kvalitet. 6

7 Revision Direktion Organisation Brandchef Per-Ove Staberyd Krisberedskap Administrativ service Elisabeth Östlund Räddningsverksamhet Anders Larsson Olycksförebyggande verksamhet Ulf Smedberg Personal Anders Larsson Internutbildning Teknik & underhåll Magnus Bern Operativ planering Externutbildning Michael Nilsson Norra distriktet Södra distriktet Mattias Heimdahl Per Lindgren Anna Henningsson Ulf Smedberg Antal grundtjänster Utryckningsstyrkor heltid 88 Örebro 52 Byrsta 28 Inre befäl och Insatsledare 8 Övrig dagtidspersonal 33 Räddning 14,5 Olycksförebyggande 9,5 Administration + brandchef 6 Krisberedskap 3 Utryckningsstyrkor deltid 215 Askersund 15 Byrsta 15 Fellingsbro 15 Finnerödja 9 Fjugesta 15 Frövi 20 Garphyttan 12 Guldsmedshyttan 15 Hjortkvarn 9 Laxå 15 Lindesberg 15 Nora 15 Odensbacken 12 Pålsboda 12 Vintrosa 12 Vretstorp 9 Räddningsvärn 111 Glanshammar 12 Hasselfors 12 Hammar 10 Mariedamm 10 Nyhyttan 10 Odensbacken 3 Olshammar 10 Ramsberg 12 Rockhammar 10 Vedevåg 10 Vinön 12 Revisionen Ordförande Jan Rohlén (c) Vice ordförande Anders Johansson (s) Ledamöter Bo Björn (m) Erik Schale (m) Björn Hagberg (opol) Bernt Gustavsson (s) Lars Billström (s) Arild Wanche (kd) Örebro Kumla Lindesberg Askersund Nora Lekeberg Hallsberg Laxå Direktionen Ordförande Ameer Sachet (s) 1:e vice ordförande Magnus Andersson (s) 2:e vice ordförande Lars Elamson (m) Ledamöter Magnus Lagergren (kd) Göran Karlsson (s) Björn Eriksson (s) Roland Karlsson (s) Helena Vilhemsson (c) Inger Larsson (s) Peter Sahlqvist (c) Ersättare Gunnar Oest (mp) Britta Bjelle (fp) Lars Johansson (c) Jonas Kleber (c) Lennart Pettersson (m) Anna Otterström (fp) Richard Nygren (m) Solveig Oscarsson (s) Håkan Dieker (m) Lennart M Pettersson (s) Örebro Hallsberg Örebro Örebro Lindesberg Kumla Laxå Nora Askersund Lekeberg Örebro Örebro Örebro Lindesberg Hallsberg Kumla Laxå Nora Askersund Lekeberg 7

8 Räddningsverksamhet Räddningsavdelningen ansvarar för all utryckningsverksamhet inom Nerikes Brandkår och samordnar personalhantering, operativ planering, internutbildning samt teknik och underhåll. Löpande personalplanering görs av kårcheferna deltid och stationscheferna heltid tillsammans med lagansvariga styrkeledare. Bemanning: 1 vice brandchef, 1 personalsekreterare, 3 stationschefer, 25 kårchefer Internutbildningsavdelningen arbetar med planering av internutbildning för utryckningspersonal. Såväl löpande som ny- och vidareutbildning. Bemanning: 3 brandinspektörer i blandtjänst, 1 brandman i blandtjänst Den operativa planeringen innebär samordning och planering inom egen verksamhet och med andra myndigheter för att tillsammans skapa trygghet för medborgaren. De skapar rutiner och larmplaner för utryckning samt följer upp förekommande larm. Bemanning: 1 brandingenjör, 1 brandinspektör Teknik och underhåll planerar och genomförr merparten av investeringarna inom Nerikes Brandkår. De utvecklar vår materiel och teknik, samt sköter allt underhållsarbete på våra ca 100 fordon, och på all materiel. Kompetens inom tele-, radio och larmteknik finns inom denna avdelning. Bemanning: 1 brandingenjör, 1 brandinspektör, 1 mekaniker, 1 vaktmästare, 2 styrkeledare i Lindesberg (1,5 tjänst), 6 brandmän i blandtjänst (3 tjänster) Året som gått Personal Omsättningen av brandpersonal bland heltidsanställda har ökat under 2013 och förväntas fortsätta med flera pensioneringar under 2014/2015. Efter 2015 jämnar åldersfördelningen ut sig och det blir en mer normal takt på pensioneringar. Denna omsättning genererar naturligtvis mycket arbete med rekryteringar av både tillsvidareanställda och vikarier. Nerikes Brandkår har en tydlig ambition att förbättra mångfalden inom räddningstjänsten. Tyvärr är antalet kvinnor, och män med en annan kulturell bakgrund, som är kvalificerade att söka litet, men vi hoppas på kommande rekryteringar. På deltidskårerna har personalomsättningen varit något mindre än tidigare år, vilket gör att vi är ikapp med utbildningar inom körkort och räddningsinsats. Några deltidsstationer saknar dock en extra utbildad räddningsledare A som reserv. Internutbildning Avdelningen har under hösten förstärkts med en extra brandman som har jobbat med kvalitetssäkring av utryckande personals kompetens. Ett stort arbete har lagts ner på att ta fram en målplan över vad utryckande personal inom Nerikes Brandkår bör kunna. Målplanen ska utgöra en grund för övningsplaneringen. Mycket övningstid har lagts på den nya teknik som införts i förbundet i form av skärsläckare och Rakel-kommunikation. När det gäller övningsplatser fortsätter vi att använda Hidingehöjd, Örebro, Byrsta och Knottebo. Vissa renoveringar och förbättringar har skett på dessa platser. Operativ planering Rakelinförandet och brandingenjör Anna Henningssons samarbete med Polisen har tagit resurser från operativa planeringen. Vi behöver förstärka denna avdelning då samarbetet med polisen fortsätter och Rakelinförandet kommer att ta resurser även under Jan Backström har arbetat dagtid med Rakelinförandet under det sista kvartalet med att koordinera utbildning och teknikinförande med installationer och leveranser. SOS Alarms rutiner måste också slipas i samband med att Rakel införs. Teknik & underhåll Nerikes Brandkår har under 2013 utmärkt sig genom att satsa på säkerheten i hytten på släckbilen. Allt materiel i hytten är fastsatt och andningsapparaterna förvaras i lådor på utsidan, för säkrare färd under larm. Att säkerheten är viktig har ett par olyckor visat, där släckbilar kört av vägen och brandmän omkommit.under körning. Införandet av Rakel har varit en stor fråga under året Andra betydelsefulla investeringar som gjorts är en ny svävare som tas i drift i början på 2014, och en sexhjuling med band till Garphyttan som haft flera livräddande uppdrag i Kilsbergen. I slutet på året har avdelningen förstärkts med en fast anställd mekaniker istället för samarbetet vi haft med gymnasieutbildningen om mekaniker och elevpraktik. Måluppfyllelse Räddningsinsatserna ska planeras så att effektiva insatser kan genomföras. (GEH-mål) Handläggningstiderna hos SOS Alarm håller sig inte inom uppsatta mål för förlarm på 60 sek och huvudlarm 120 sek. Det sena Rakelinträdet innebär att 8

9 uppgraderingen av stödet hos Inre befäl har skjutits till Räddningsinsatser ska utföras på ett tryggt och säkert sätt och med rätt kompetens. Planerade övningar och kompetensutbildningar har genomförts i planerad omfattning. Vi ska utreda och ta tillvara på erfarenheter från inträffade händelser. Årsstatistiken har utvärderats. Alla dödsolyckor utreds. I övrigt genomförs olycksundersökningar ännu inte i önskad omfattning. Utrustning och fordon ska vårdas så att en hög tillgänglighet upprätthålls. Uppgradering av radio till Rakel sker över årsskiftet 2013/14. Tvättresurser för att uppnå projektet Friska brandmän kommer att införas under Mångfalden inom Nerikes Brandkår ska öka så att vi blir fler kvinnor och fler med utländsk bakgrund, vilket innebär att den samlade kompetensen ökar. Fler brandstationer har försetts med omklädningsrum för damer. Två kvinnliga brandmän har anställts på heltid under Inget stort steg, men en bit på väg. (GEH-mål) Antalet övertidstimmar fortsätter att minska. Framtid Många nya kostnader drabbar vår verksamhet i form av lagstadgade krav och certifieringar på materiel, samt lägre statlig ersättning för utbildning. Rakelinförandet kostar drygt en miljon extra i abonnemangskostnader, och en ny brandstation kommer att börja byggas i Lindesberg under Det kan vara nödvändigt för Nerikes Brandkår att se över organisation, ambition och inriktning för att tilldelade medel ska räcka för verksamheten i framtiden. Antal utryckningar/station Heltidsstation Byrsta (1+4) Örebro (2+8) Summa Deltidsstation 1+4 Askersund Fjugesta Byrsta Laxå Lindesberg (1+5) Nora Frövi Fellingsbro Guldsmedshyttan Summa Deltidsstation 1+3 Odensbacken Vintrosa Garphyttan Pålsboda Summa Deltidsstation 1+2 Finnerödja Vretstorp Hjortkvarn Summa Räddningsvärn Glanshammar Hammar Hasselfors Mariedamm Olshammar Vinön Nyhyttan Ramsberg Rockhammar Vedevåg Summa Totalt

10 Olycksförebyggande verksamhet - myndighetsutövning Olycksförebyggande avdelningen arbetar i samverkan med andra förvaltningar, myndigheter och organisationer för att genom tillsyn, information och utbildning förebygga risker i samhället. I takt med samhällets utveckling förebygger vi nya risker i samhället. Detta sker bl.a. genom tillsyn, brandteknisk information, tillståndsgivning för brandfarliga och explosiva varor, stöd till ägarkommunerna samt stöd och rådgivning till den enskilde. Dessutom svarar avdelningen för frågor angående sotningsverksamheten. Bemanning: 1 vice brandchef, 1 brandingenjör, 1 brandingenjör/insatsledare, 3 brandinspektörer, 3 brandinspektörer/insatsledare, 3 brandinspektörer/inre befäl. Även andra anställda inom Nerikes Brandkår deltar i olika förebyggande aktiviteter. Året som gått Under september arrangerade Nerikes Brandkår en tvådagars förebyggandeträff med tema bemötande och kontakt med människor. Totalt träffades 54 kolleger från nio olika räddningstjänster i Sverige för ett givande erfarenhetsutbyte. En fantastisk personalinsats gjorde Öppet Hus till en succé Tillsyn behövs Under 2013 har 440 tillsynsbesök genomförts. Vid 357 av dessa påträffades brister i brandskyddet, vilket visar att tillsyn alltjämt behövs och att vi gör tillsyn i enlighet med lagens intention att tillsyn ska vara behovsanpassad. Det har skrivits 11 förelägganden under 2013, vilket är färre än tidigare år. Nerikes Brandkår skriver förelägganden då bristerna är kostnadskrävande eller av sådan art att ägaren/nyttjanderättshavaren kan anse att vi ställer kontroversiella krav. Att skriva föreläggande är viktigt för att trygga rättssäkerheten då dessa är överklagningsbara, till skillnad från övriga tjänsteanteckningar. Föreläggande har även skrivits i de fall där brister kvarstår från tidigare tillsynsbesök. MSB har under året gett ut boken Kommunal tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor. Boken har tagits fram för att ge kommunerna vägledning i arbetet med planering, genomförande och uppföljning av tillsyn enligt LSO 2 kap 2. Nerikes Brandkår har tillsammans med några andra räddningstjänster fått förmånen att delta i framtagandet av boken. Vi kommer också att vara delaktiga i kommande utbildningsinsatser som MSB planerar för befintlig tillsynspersonal. LBE Från 1 oktober 2013 gäller en ny föreskrift beträffande tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor enligt lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Den nya föreskriften anger precis som den tidigare endast när tillstånd krävs. En av de stora förändringarna är införande av brandfarlig aerosol (sprayburkar) som tillståndspliktig produkt. En annan förändring är att möjligheten att ersätta tillstånd med anmälan vid hantering under begränsad tid har tagits bort. Dessutom får produkter med relativt hög flampunkt, mellan grader, hanteras i större omfattning än tidigare utan krav på tillstånd. Troligen innebär detta att flera verksamheter som tidigare har haft tillstånd numera är undantagna från kravet och att endast ett fåtal tillkommit. Sotning Sotning och brandskyddskontroll har under året följt planeringen i stort. Inom Nerikes Brandkår finns ca sotnings- och brandskyddspliktiga objekt. Brandskador och eldstadsrelaterade olyckor har under året främst berört braskaminer och spisar. Orsakerna har ofta varit brukande- eller handhavandefel. Information om risker med eldning och erfarenheter från eldstadsrelaterade skador har getts vid flera tillfällen under året. Utbildning för egensotare har skett under ledning av Brandskyddsföreningen Örebro län. Ytterligare 16 personer har beviljats tillstånd för egensotning, och för närvarande har 320 personer tillåtelse att själva sköta sin sotning. Under året har en begäran att anlita annan sotare än den vi anvisar behandlats av rättssystemet. Direktionen för Nerikes Brandkår valde att driva ärendet till Högsta förvaltningsdomstolen för att få rättsläget klarlagt en gång för alla. I december månad meddelade Högsta förvaltningsdomstolen att prövningstillstånd inte beviljas och att kammarrättens dom fastställs. I domen från kammarrätten fastslås att en enskild fastighetsägare har rätt att anlita någon annan sotare än den vi anvisar, oberoende av befintliga avtal. Detta under förutsättning att den som anlitas har tillräcklig kompetens. 10

11 Måluppfyllelse - Säkerhetsmål och prestationsmål Nerikes Brandkår ska verka för att medborgarna inom medlemskommunerna erhåller ett likvärdigt skydd mot olyckor, genom förebyggande verksamhet. Utföra 550 tillsyner enligt LSO och LBE Handlägga 120 tillståndsärenden enligt LBE Medverka i samhällsplaneringen avseende 80 ärenden Vara byggnadsnämnderna behjälpliga med 80 ärenden Delta i kommunernas risk- och säkerhetsarbete 440 tillsyner utförda 107 brandfarlig vara-, och 18 explosivärenden 48 ärenden behandlade 165 ärenden behandlade Har deltagit i en mängd olika arbetsgrupper Underlätta för medborgarna att själva kunna förebygga och minska effekterna av oönskade händelser. Utbildning Allmän brandkunskap, 200 tillfällen Allmän brandkunskap vård och omsorg, 20 tillfällen Heta arbeten, 30 tillfällen Brandombud/intern brandskyddskontrollant, 30 tillfällen Anläggningsskötare, automatiskt brandlarm, 2 tillfällen Övrigt (HLR, utrymningsövning etc.), 150 tillfällen Information till bostads- och hyresgästföreningar vid 20 tillfällen Minst 75% av besökarna på hemsidan ska vara nöjda med informationen Utbildning Allmän brandkunskap, 150 tillfällen Heta arbeten, 25 tillfällen Brandombud/intern brandskyddskontrollant, 12 tillfällen Anläggningsskötare, automatiskt brandlarm 2 tillfällen Övrigt (HLR, Utrymningsövning etc.), 90 tillfällen Informationsblad delas ut i samband med brandskyddskontroll och sotning. I Kumla kommun delas informationen också ut av miljöinformatörer i samband med hembesök. Även ÖBO har informatörer som knackar dörr Ej mätt Identifiera och analysera risker i vår omvärld, samt ta lärdom av inträffade händelser. Olycksundersökningar - undersöka alla dödsolyckor samt större eller speciella händelser. Åtta olycksundersökningar och 65 spridningsyttranden till polismyndigheten. Skador på människor, egendom och miljö till följd av brand ska minimeras. Utföra 550 tillsyner enligt LSO och LBE 440 tillsyner utförda Informera hushåll om hur du förebygger brand Se ovan ang. informationsblad Antalet besökare på hemsidan ska uppgå till /år unika besökare under 2013, baserat på IP-nummer Förbränningsanordningar och rökkanaler för eldning av fasta bränslen ska vara fria från beläggningar som kan orsaka brand samt vara fria från brandtekniska brister som kan orsaka brandspridning. Utföra sotning på sotningspliktiga objekt enligt fastställd frist Utföra brandskyddskontroll på ca objekt/år Handlägga ansökningar från privatpersoner som själva vill utföra sotning Målet uppfyllt Målet uppfyllt 19 ärenden behandlade Framtiden Dagens samhälle med större och högre byggnader, vägar, järnvägar, tunnlar etc. bidrar till en allt mer komplex riskbild. För att möta morgondagens behov krävs både bredd och spetskompetens inom många områden. Det finns ett behov av att hela tiden göra omvärldsanalyser och ta till sig nya influenser för att säkerställa att rätt skyddsnivå finns omkring oss. För att möta detta behov krävs ständig kompetensutveckling och kvalitetssäkring av vår verksamhet. Att göra tillsyn i byggnader och anläggningar som funnits i flera år innebär många gånger stora och svåra avvägningar för att bedöma om verksamheten som bedrivs i en byggnad upprätthåller skäligt brandskydd. Denna bedömning görs av olika handläggare vid olika tillfällen utifrån den information som finns tillgänglig vid besiktningstillfället. För att bibehålla brandkårens stora förtroende hos allmänheten är det viktigt att resultatet vid olika tillsynsbesök håller en jämn nivå. Ledord för att uppnå detta är: kompetens, kvalité och likriktning. 11

12 Extern verksamhet Genom att erbjuda olika typer av utbildning för allmänhet, skola, offentlig verksamhet, företag, föreningar m.fl. verkar vi för att kunskap sprids i samhället och för att skapa ett positivt tänkande kring att förebygga bränder och andra olyckor. Bemanning: 2 brandinspektörer, 1 instruktör, 2 brandmän, personal från utryckningsstyrkan Året som gått Inom den externa verksamheten erbjuder vi uppdragsutbildningar i form av grundläggande brandkunskap, heta arbeten, utrymningsledare, brandombud, L-ABC, hjärt-lungräddning etc. Utbildningarna har under året genomförts i samtliga medlemskommuner och riktar sig till föreningar, skolor, vård/omsorg, industri, handel, hotell, kommunala verksamheter, verksamheter med publika lokaler m.fl. Att jobba som brandman... En välbesökt monter på yrkesmässa i Lindesberg Räddningsgymnasiet (RMS) I Örebro kommun är RMS ett samarbete mellan Nerikes Brandkår och Risbergska gymnasiet, där räddningsprofil går att välja på natur- och samhällsvetenskapliga programmet samt på barn och fritidsprogrammet. På stationen i Byrsta är räddningsprofilen inom omvårdnadsprogrammet ett samarbete med Alléskolan i Hallsberg. Eleverna utbildas ca 2,5 tim/v på Nerikes Brandkår i operativt arbete, säkerhet och skydd för människa, miljö och egendom, samverkan, ledarskap, psykologi och räddningsmedicin. Den årligen återkommande PRAO-verksamheten är en mycket uppskattad aktivitet för elever i år 8. Instruktörer under PRAO-veckan är elever från Räddningsgymnasiets år 3. Avtalskunder Utbildning med Orica, Atlas Copco, Kriminalvården, Akzo Nobel, Korsnäs Frövi och Zinkgruvan Mining m.fl. löper på som avtalat. Strategiska mål Öka medborgarnas kunskaper om risken för olyckor och att förebygga dessa. Den enskilde ska kunna ta sitt ansvar i enlighet med lagen om skydd mot olyckor. Barn och ungdomar ska vara medvetna om konsekvenserna av anlagda bränder. Erbjuda en gymnasial fördjupningsutbildning inom områdena räddning, miljö och säkerhet. Måluppfyllelse Utförda kurser med avgift Grundl. brandkunskap (företag m.m.) Grundl. brandkunskap (vård/omsorg) Skolprojektet - Grundl. brandk./hlr för skolpersonal i Örebro kommun Heta arbeten Brandombud HLR+D L-ABC Hjälp på väg Utrymningsövningar Utrymningsledarutbildning Anpassade specialutbildningar Utförda tjänster Utbildat ca 40 gymnasielever i två olika klasser i Örebro. Utbildat ca 40 gymnasieelever i tre olika klasser i Byrsta. Erbjudit 40 grundskoleelever PRAO hos Nerikes Brandkår. Kurs om Brandsäkert hem i samarbete med Brandskyddsföreningen. Bekymringssamtal med elever från grundskolan. Upp i rök i 40 klasser, ca elever. Framtiden Räddningsgymnasiet har idag två klasser i varje årskurs i både Örebro och Byrsta, vilket innebär att vi har drygt 80 elever sammanlagt inom verksamheten. Framtidens arbete kommer att inriktas på att hålla en fortsatt hög standard på utbildningen. Upp i rök är en ny kostnadsfri utbildning för elever i år 8, med syftet att minska antalet anlagda bränder i skolorna. Utbildningen ersätter det tidigare konceptet Anlagd brand, och finansieras via Brandskyddsföreningen Sverige. Vi ska under 2014 komma igång med utbildning av nya avtalskunder, samt erbjuda våra tjänster till andra industrier och verksamheter inom vårt förbund. Vi hoppas på en förlängning av avtalet med Örebro kommun som innefattar utbildning i brandkunskap och HLR för alla anställda inom grundskolan i Örebro kommun. 12

13 Administrativ service Administrativ service handlägger ärenden rörande förbundets ekonomi, personal, information och kansli. Vi arbetar med post- och diariehantering, telefonväxel samt service vid studiebesök och kurser. Vi säljer motsvarande 0,25 tjänst till Brandskyddsföreningen Örebro län och dess dotterbolag avseende administration, bokföring, fakturering och kursadministration. Avdelningen består av fem personer, en man och fyra kvinnor som innehar 4,8 tjänster. Året som gått 2013 har varit ett år då vi utvecklat vårt arbete inom administrativ service. Vi försöker modernisera och utveckla där det är möjligt. Vi har bland annat: Uppgraderat vårt ärendehanteringssystem. Fortsatt att utveckla vårt intranät Brandposten och även vår hemsida så att det blir lättare att hitta den information man söker. Skrivit om inköpspolicyn och sett över våra rutiner kring upphandling. Skrivit en policy om god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv i kommunalförbund. Vi har drivit en utredning om hur pensionsmedlen inom Nerikes Brandkår ska placeras samt hur pensionsskulden ska finansieras. Hanteringen ska vara kvar i Nerikes Brandkår. Placering av pensionsmedlen löper på. Rutinbeskrivning för arbetet inom administrativ service har nedtecknats för kundkreditfaktureringsprocessen. Dokumentationen av ekonomisystemet har kompletterats med ovan nämnda rutinbeskrivningar. Direktionen har haft sex sammanträden under året, och ett medlemsmöte med respektive kommuns styrelseordförande har hållits. Revisionen har hållit sex sammanträden. Framtiden Arbetet med att hitta en lämplig värdepappersförvaltning fortsätter. Det finns ett behov av fördjupad kunskap om upphandlingsförfarande och lagen om offentlig upphandling. Inköpspolicyn kommer också att revideras under Ett nytt pensionsavtal som kallas AKAP- KL införs den 1 jan Det leder till att vår berörda personal behöver utbildning, och att programvaror samt webbgränssnitt måste anpassas till nyheterna. Information till personalen behöver också ske, men tyvärr är mycket ännu oklart kring pensionsavtalet från centralt håll. Under året kommer arbetet att präglas av att radiokommunikationssystemet Rakel införs. Det gäller dels nyttjande av ny teknik och kommer även att återspeglas i rörelsekostnader och investeringsutgifter. Inget kvitto - inga pengar. Lotta håller ordning på vår fakturering och mycket annat 13

14 Personalen - vår största tillgång Den stora tillgången som personalen utgör, med sin samlade kompetens, framgår inte i den ekonomiska redovisningen. Därför är det viktigt att synliggöra den ur olika perspektiv. Direktionen för Nerikes Brandkår har fastställt ett flertal olika policydokument, bland annat policy för kamratstöd, drogpolicy, policy mot kränkande särbehandling, rehabiliteringspolicy och jämställdhetsplan. Dessa program ska vara levande dokument och kända av alla i organisationen. Personaldata Personal per december Total personal varav heltidsanställda varav deltidsanställda varav värn (ej anställda) varav kvinnor varav män varav kvinnor (%) 6 5 varav män (%) Förtroendevalda (ledam/ers i direktion/revision) Personalomsättning (%) Heltid 5 3 Deltid 7 6 Pensionsavgångar Möjliga pensionsavgångar inom 5 år (heltid) varav i utryckningsstyrka heltid Sjukfrånvaro (% )- mäts som total sjukfrånvaro i förh. till ordinarie arbetstid inom gruppen Total sjukfrånvaro 3 2 Över 60 dagar av total sjukfrånvaro Sjukfrånvaro 29 år och yngre 4 0 Sjukfrånvaro år 2 1 Sjukfrånvaro 50 år och äldre 5 3 Sjukfrånvaro kvinnor 4 0 Sjukfrånvaro män 3 2 Pensionsförvaltning Pensionsavtalet KAP-KL gäller från och med Avtalet innebär att brandmän inom räddningstjänsten, som uppfyller kravet på 30 års anställning med minst 25 år i utryckningstjänst, har rätt att avgå med särskild avtalspension vid 58 års ålder. Pensionsavtal kallas SAP-R. Den faktiska pensionsåldern i Nerikes Brandkår ligger runt 60 år. Den åldern används som beräkningstidpunkt i KPA:s pensionsberäkningar för våra anställda som har möjlighet att uppnå villkoret för SAP-R. Personalen är försäkrad För hel- och deltidspersonalen har Nerikes Brandkår tecknat försäkringar som gäller vid arbetsskada, sjukdom, dödsfall och arbetsbrist p g a omställningsarbete. För räddningsvärnen har vi tecknat en olycksfallsförsäkring som träder i kraft när det statliga personskadeskyddet inte gäller, t ex vid restvärdesarbete och bevakningsuppdrag. Försäkringarna gäller med vissa villkor. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron brukar vara låg i Nerikes Brandkår. Långtidssjukfrånvaron kan variera mellan åren. Kostnader för inkallning blir ofta följden i samband med korttidssjukskrivningar. Vid längre sjukskrivningar omplaneras personal i möjligaste mån för att undvika inkallning och därmed övertidskostnader. 14

15 Anpassning/rehabilitering Som arbetsgivare ansvarar vi enligt arbetsmiljölagstiftningen för att genomföra anpassning och rehabilitering inom vår verksamhet. Ju längre en anställd är borta från arbetslivet desto svårare är det att komma tillbaka. Därför fångas längre sjukskrivningar upp i ett tidigt skede för att så snabbt som möjligt komma igång med rehabiliteringsarbetet. Det kan till exempel handla om successiv återgång till arbetet genom deltidssjukskrivning eller anpassning av arbetstider. Det kan också handla om att anpassa arbetsuppgifter tillfälligt eller för en längre tid. Företagshälsovård Nerikes Brandkår har under året anlitat Capio Läkargruppen AB och Räddningshälsan AB för förbundets företagshälsovård. Dessutom finns ett hängavtal med Capio Läkargruppen AB som möjliggör att en anställd kan erjudas snabbare behandling än inom den offentliga sjukvården. På detta sätt kan sjukfrånvarotiden förkortas och den anställde kommer snabbare tillbaka i arbete Kompetensutveckling För att bidra till utveckling av den egna verksamheten och kunna möta omvärldens krav, är det viktigt att hela personalen utbildas kontinuerligt. Nerikes Brandkår ser till att personalen har erforderlig kompetens genom att all personal får dokumenterad lagstadgad kompetensutbildning. Utbildningarna tillhandahålls av MSB. För att ytterligare höja kompetensen genomförs årligen olika typer av vidareutbildningar inom såväl räddning som olycksförebyggande. Genom den löpande övningsverksamheten tryggar vi att personalen bibehåller sin kompetens. Nerikes Brandkår tillhandahåller C-körkortsutbildning för värn- och deltidspersonal vid behov. Ballonger till alla kräver en gemensam insats 15

16 Ekonomisk översikt Den samhällsekonomiska utvecklingen Tillväxten i omvärlden har ökat under USA, Storbritannien, Kina och även Tyskland är starka ekonomier. Mer oroväckande är att de nordiska länderna har försvagats. Förväntningar om framtiden har blivit försiktigt optimistiska. De finansiella marknaderna är lite mer stabila och penningpolitiken fortsätter att vara expansiv. Det är dock fortfarande för tidigt att tala om en konjunkturuppgång. Sverige är ett litet exportberoende land som haft en fortsatt svag ekonomisk utveckling under Utvecklingen i det skuldtyngda Europa och i våra nordiska grannländer har stor påverkan på Sveriges export. Investeringar i industrin har vikit. Produktionen ökar svagt, vilket beror på fortsatt tillväxt i privat och offentlig konsumtion. Antalet sysselsatta och antalet utförda arbetstimmar i den svenska ekonomin har ökat något. Den utdragna lågkonjunkturen har hittills pressat ner löneökningstakten. I kommunsektorn har å ena sidan skatteunderlaget ökat, men å andra sidan är det fler barn och äldre som behöver omsorg. (Källa: MakroNytt, Sveriges Kommuner och Landsting, dec 2013). Årets resultat Resultatet för 2013 är negativt med tkr (744). Budgeterat resultat var 323 tkr (0). Orsaken till det negativa resultatet är av engångskaraktär och har uppstått till följd av en sänkning av diskonteringsräntan i RIPS-beräkningen, d v s pensionsskuldberäkningen, efter beslut av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Ju lägre diskonteringsränta, desto högre blir pensionsskulden och vice versa. Totalt sett är räntekostnaden lika stor över tiden, men med en lägre diskonteringsränta bokförs kostnaden tidigare. Enbart kalkylräntesänkningen påverkade resultatet med 5,1 mnkr. Beloppet redovisas som en jämförelsestörande post. Nedan redovisas delposterna som ingår i årets resultat. Verksamhetens intäkter Verksamhetsintäkterna ligger på samma nivå som förra året 1,6 mnkr, vilket är 3,1 mnkr högre än budget. Orsaken är främst att vi utökade verksamheten Krisberedskap till 1,5 mnkr (0,5) samt att vi kommer att få tillbaka sjukförsäkringspremier från AFA/Fora för åren på 1,9 mnkr (2,0). Utbildningsintäkterna blev lägre mot budget, främst p g a minskat antal elever på räddningsgymnasiet med 350 tkr samt minskad efterfrågan på externutbildning med ca 500 tkr. Antalet utförda tillsyner blev också lägre än budgeterat, ca 400 tkr. Verksamhetskostnader/avskrivningar Verksamhetskostnaderna summeras till 146,9 mnkr (143,4), vilket är 2,7 mnkr högre än budget. Kostnadsökningen jämfört med budget, beror främst på ökade kostnader för deltidspersonalen med 1,1 mnkr till följd av ökat antal långvariga larm under året samt löner till personal inom Krisberedskap, ca 1 mnkr. Pensionskostnaderna ökade knappt 1 mnkr jämfört med budget, p g a att fler gått i pension före 60 år ålder samt att räntekostnadsökningen också medförde kraftigt ökad löneskatt. Däremot minskade såväl semesterlöneskulden med ca 0,4 mnkr som kostnader för övertid, extrapass, jour- och bereskap med totalt ca 0,4 mnkr, jämfört med budget. Eftersom Rakelintroduktionen fördröjts blev abonnemangskostnaderna 0,9 mnkr lägre än budget. Arbetsgivaravgifter för yngre och äldre personal blev 1 mnkr (1,3) lägre, jämfört med årets budgeterade PO-pålägg. Avskrivningarna uppgår till 5,2 mnkr (7,6), vilket är 1,6 mnkr lägre än budget. Det beror bland annat på att flera investeringar togs i bruk senare än vad som beräknats i budget, både år 2012 och Rakel-investeringen blev fördröjd p g a överklaganden och utgiften för stegbilen, som anskaffades 2012, blev 0,5 mnkr lägre än budgeterat. Under året har en omläggning av avskrivningstiderna genomförts, vilket inneburit att avskrivningskostnaderna minskat mot tidigare år. Pensionskostnader I posten verksamhetskostnader ingår årets pensionskostnader. Därtill kommer en finansiell kostnad som avser värdesäkring av pensionsskulden. I tabellen nedan framgår de två senaste årens pensionskostnader. Redovisningen baserar sig på uppgifter ur pensionsbolaget KPA:s prognos per Medlemsbidrag Intäkten för medlemsbidrag är helt i nivå med budget. Finansiella intäkter och kostnader De finansiella intäkterna blev något högre än budget, efter försäljning av värdepapper. De finansiella kostnaderna avseende lån från Nora och Lindesbergs kommuner, ligger helt i nivå med budget. Däremot blev räntekostnaden på pensionsskulden 3,8 mnkr högre än budgeterat, efter en kalkylräntesänkning i pensionsskuldsberäkningen. 16

17 Den ordinarie verksamhetens resultat Den ordinarie verksamheten uppvisar nära ett nollresultat jämfört med budgeterat positivt resultat på 323 tkr. Bortser man från återbetalningen av sjukförsäkringspremierna (1,9 mnkr), den minskade avskrivningskostnaden (1,6 mnkr), minskade Rakel-kostnader (0,9 mnkr) samt den ökade pensionsräntan inklusive löneskatt (5,9 mnkr) blir resultatet negativt med ca 100 tkr. Både ökade lönekostnader för deltidspersonal vid långvariga larm och minskade intäkter för externutbildning, samt räddningsgymnasium är del av orsaken. Efterfrågan på externutbildning är svår att styra. Däremot har åtgärder vidtagits när det gäller bemanningen vid räddningsgymnasiet. Driftsredovisning (tkr) Utfall 2013 Utfall 2012 Avvikelse utfall Budget 2013 Avvikelse utfall budget Ledning, direktion, revision inkl PO-pålägg Löner heltid inkl PO-pålägg Löner deltid & värn inkl PO-pålägg Hyror och lokalvård Övriga driftskostnader Rakel Årets avsättning till pensioner inkl löneskatt Avskrivningar Summa verksamhet Finansiella kostnader Summa kostnader Automatiska brandlarm Avtal Externutbildning Myndighetsutövning Krisberedskap Övriga intäkter Summa intäkter Medlemsbidrag Finansiella intäkter Totala intäkter Årets resultat Pensionskostnader (tkr) Utfall 2013 Utfall 2012 Avvikelse utfall Budget 2013 Avvikelse utfall budget Avgiftsbestämd ålderspension (PO-pålägg) * * Förändring av pensionsskuld (SAP-R, FÅP) Pensionsutbetalningar under året Finansiell kostnad pensionsskuld Löneskatt Summa *) Avgiftsbestämd ålderspension samt löneskatt på detta ingår i PO-pålägget och redovisas endast i utfall per år. 17

18 Balanskravsresultat och resultatutjämningsreserv Direktionen antog Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv. Samtidigt reserverades 640 tkr som ingående balans i en resultatutjämningsreserv (RUR), inom det egna kapitalet. En balanskravsutredning visar att det inte är möjligt att avsätta medel till en RUR 2013 då årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt. Det negativa balanskravsresultatet från 2012 regleras i balanskravsutredningen per För att täcka 2013 års redovisade negativa redovisade resultat, som beror på oförutsedda ökade pensionskostnader, kan 1,3 mnkr disponeras ur Balansfond 09. Balanskravsutredning (tkr) Medlemsbidrag % av medlemsbidrag Årets resultat Avgår: Realisationsvinster Årets resultat före balanskravsjusteringar Medel till RUR neg neg neg -640 Medel från RUR (max 80%) Synnerliga skäl, ändrad RIPS-ränta Årets balanskravsresultat Balanskravsunderskott från tidigare år Summa Balanskravsresultat att reglera Maximal reservering till RUR Investeringsredovisning Nedan redovisas årets investeringar. Eftersom Rakel-upphandlingen fördröjts beslutade direktionen att skjuta över investeringsbudgeten för Rakel avseende år 2012 på 1,2 mnkr till år Rakel-investeringen är pågående och därför har ingen aktivering gjorts. Slangtvätt var planerad att anskaffas 2013, men blir av Anskaffning av en svävare planerades till 2014, men var pågående Summan av anskaffningarna tar ungefär ut varandra. Investeringsredovisning (tkr) Redovisat Budget 2013 Budget 2012 (kvarvarande) Avvikelse Materiella investeringar Stora fordon Mindre fordon Räddningsmateriel IT Rakel Övrigt (svävare/slangtvätt) Summa Pågående investeringar, Rakel Pågående investeringar, svävare, budget Summa Summa materiella investeringar Finansiella investeringar 0 Summa totala investeringar

19 Finansiella mål I kommunalförbundet Nerikes Brandkår uttolkas god ekonomisk hushållning som att ekonomin ska vara långsiktigt hållbar. Direktionen har beslutat om fyra finansiella målsättningar: 1) Kommunalförbundet ska hushålla med sina resurser och sträva efter att få ut så mycket som möjligt av varje satsad krona. Mål: Verksamhetens nettokostnad ska understiga medlemsbidraget, redovisas i procent i förvaltningsberättelsen med 1-2 jämförelseår. Utfall: Verksamhetens nettokostnad i förhållande till medlemsbidraget (%) Verksamhetens nettokostnader (tkr) Medlemsbidrag (tkr) Målet är uppfyllt. 97,0% 98,1% 2) Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Mål: Förmögenheten ska inte urholkas; årlig avkastning på finansiella tillgångar ska överstiga inflationen, mätt som statslåneräntan + 0,5 % i enligt kommunalförbundets finanspolicy. Utfall: Avkastning på finansiella tillgångar och inflation (%) Årets avkastning real och oreal.(tkr) Avkastningsmål pensioner, SLR + 0,5 (%) 2,6 2,0 Avkastning under året (%) 4,4 5,8 Målet är uppfyllt. 3) Mål: Investeringarnas självfinansieringsgrad ska överstiga 100 procent, d v s finansieras med egna medel. Självfnansieringsgraden mäts som den löpande verksamhetens kas saflöden i relation till totalt kapitalbehov, redovisas i procent. 4) Storleken på det egna kapitalet. Mål: Det egna kapitalet bör minst motsvara självrisken för den största medlemskommunen då staten täcker kostnadskrävande insatser, enligt lagen om skydd mot olyckor. Utfall: Enligt reglerna i lag (2003:788) om skydd mot olyckor uppgick självrisken för Örebro kommun, som är förbundets största medlemskommun, till 4,8 mnkr. Nerikes Brandkårs egna kapital uppgår till 11,1 mnkr. Målet är uppfyllt. Pensionsskuld och pensionsförpliktelser Förbundet ansvarar för intjänade pensioner fr.o.m. 1998, förbundsmedlemmarna dessförinnan. Personal i utryckningsstyrka har möjlighet att gå i pension vid 58 års ålder och då betalar arbetsgivaren 73,5% av lönen fram till 65 års ålder. Tidigare utnyttjade merparten av medarbetarna möjligheten att avgå vid 58 års ålder, men fr.o.m har tendensen varit att avvakta med pensionering. Snittåldern för pension ligger numera på ca 60 år. Fr.o.m höjdes därför pensionsåldern i pensionsberäkningarna till 60 år. Nerikes Brandkår har inga pensionsförpliktelser till förtroendevalda. Pensionsskulden redovisas som en avsättning i balansräkningen. Likvidmässigt återlånas medel i verksamheten medan resten är placerat pensionskapital, enligt nedan. Pensionsförpliktelser (tkr) Avsättningar, pensioner Totala förpliktelser Pensionsförvaltning (tkr) Finansiella placeringar, bokförda värden: Korta räntefonder Aktieindexobligationer Ränteplacering Totalt placerat pensionskapital Återlåning i verksamheten Utfall: Investeringarnas självfinansieringsgrad (%) Den löpande verksamh. kassaflöden, tkr Totalt kapitalbehov, tkr 1) Självfinansieringsgrad, invest, % ) Exkl Rakel-budget 2012 på 1,2 mnkr. Målet är uppfyllt. 19