Vilka är Siri Leksnes och Irene Tracey? Din smärta är personlig och du är den enda som vet hur det känns.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vilka är Siri Leksnes och Irene Tracey? Din smärta är personlig och du är den enda som vet hur det känns."

Transkript

1 Roger Sjöblom har läst och analyserat artikeln A common neurobiology for pain and pleasure (En gemensam neurobiologi för smärta och njutning ) av Siri Leknes och Irene Tracey april 2008 Perspectives SCIENCE & SOCIETY Vilka är Siri Leksnes och Irene Tracey? Siri Leksnes är en kognitiv neuroforskare och arbetar som forskarassistent vid Institutionen för psykologi i Oslo. Från arbetade hon som post doc (uttrycket post doc står för studier och forskning efter avslutad doktorsexamen.) vid universiteten i Göteborg och Oslo, mentor av professorerna Håkan Olausson och Bruno Laeng. Hon gjorde sin Fil.dr. om "Smärta, glädje och lättnad" på Oxford Centre for Functional Imaging av hjärnan (FMRIB) under våren 2008, under ledning av professor Irene Tracey. I hennes akademiska utbildning ingår Masters 'och examina doktorsexamen i neurovetenskap (Oxford University, Storbritannien) och en kandidatexamen i kognitionsvetenskap, Exeter University, Storbritannien. Irene Tracey driver kliniker och en tvärvetenskaplig forskargrupp på ca 25 forskare inriktade på att använda fmri och EEG för att studera smärtbehandling inom den mänskliga hjärnan och ryggmärgen av normala individer och kroniska smärtpatienter. De senaste 8 åren under hennes ledning har hon haft en grupp som bidragit avsevärt till en bättre förståelse av nociceptiv (se smärta nedan) bearbetning i människans centrala nervsystem i ickeskadade och skadade tillstånd, samt modulering av smärtupplevelse via farmakologiska och psykologiska insatser. En del förklarande ord och begrepp 1.Smärta Det är alltid hjärnan som förmedlar smärtupplevelsen, även om det egentligen är foten vi har ont i. Kroppens nerver består av ett nätverk som har till uppgift att förmedla information med hjälp av elektriska impulser. Det centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen, och det är dessa som gör att vi känner smärta. För att man ska uppfatta smärta krävs att en smärtreceptor aktiveras. Dessa receptorer eller mottagare finns i cellmembranet som när de retas ger upphov till en smärtimpuls. Receptorerna kallas för nociceptorer (noci är latin för skada) och reagerar på stimuli som skadar eller hotar att skada vävnaden. Då nociceptorerna stimuleras skickar de en signal till ryggmärgen via nervbanor som finns i en mängd vävnader. I ryggmärgen skapas då genast en signal som transporteras tillbaka till den skadade kroppsdelen, samtidigt som den överförs till hjärnan. När smärtsignalen når sensoriska hjärnbarken, som är hjärnans känselscentrum, blir vi medvetna om att det gör ont, var det gör det, och hur mycket smärta vi känner. Ämnena som binds till receptorerna kallas signalsubstanser, och ger viktig information till cellens inre. Varje signalsubstans passar bara till en egen sorts receptor. Man kan jämföra det med en nyckel som bara passar i ett visst lås. Det är viktigt att signalsubstansen bara binder sig till sin egen typ av receptor. Annars överförs informationen inte på rätt sätt. Men eftersom nervsystemet är så invecklat kan det ibland vara svårt att säga exakt var smärtan sitter. Därför kan en patient med hjärtinfarkt känna smärta i vänster arm istället för i hjärtat. Din smärta är personlig och du är den enda som vet hur det känns. 1

2 Neuropatisk smärtaneuropatisk smärta orsakas av att nervsystemet inte fungerar korrekt. Den är svår att behandla och kan orsaka stort lidande. Central neuropatisk smärta orsakas av störning i hjärnan eller ryggmärgen medan perifer neuropatisk smärta orsakas av skada eller störning i övriga delar av sensoriska nervsystemet. Psykogen smärta All smärta har en psykisk komponent men för psykogen smärta gäller att ett psykiskt problem eller belastning föregått smärtan. Sådant som kan spela in är depression och ångest. En depression kan visa sig bara med smärta då hjärnan kan blanda samman nedstämdhet som fysisk smärta. 2. Njutning Olika exempel på belöningssystem Endorfin är ett peptidhormon (opioidpeptid) som kroppen tillverkar själv av proopiomelanokortin, och som lindrar smärta. Hormonet påverkar vår vilja att sova, äta och dricka. Endorfin utsöndras bland annat vid skratt, stress, motion, men även av sex och förälskelse. Endorfinutsöndringen kan leda till "träningsnarkomani", vilket är en kombination av kemiskt beroende av endorfin och ett psykiskt beroende. En studie har visat effekten av endorfin, mätt i milligram morfin injicerat intravenöst, att 45 minuter högintensiv löpning gav samma effekt mätt i smärthämning vid termisk provokation, som vid injicering av 10 mg morfin. Endorfin anses ofta vara kroppens eget morfin, av den anledningen att ämnena, precis som morfin, heroin och andra opiater, binder till så kallade μ -receptorer. Kemiskt är dock endorfin och morfin helt obesläktade. På samma sätt som effekten av morfin och heroin kan hämmas med hjälp av naloxon, har detta ämne samma hämmande effekt på de kroppsegna endorfinerna. Nikotin påminner om kroppens egna signalsubstanser och därför tar receptorerna emot det utan att reagera. Första gången man röker uppfattar kroppen det som att den utsatts för ett gift, men har ännu inte något effektivt sätt att ta hand om giftet. När man rökt några gånger har kroppen däremot hunnit bygga upp ett försvar genom att skapa fler nikotinreceptorer i hjärnan. Därför försvinner illamåendet och istället känner man tillfredsställelse. Ju mer man röker desto fler nikotinreceptorer skapas det i hjärnan. Vissa andra droger fungerar på liknande sätt som nikotin. Opioider syntetiska eller naturliga substanser som binds vid opioidreceptorer, som finns på cellytorna i framför allt centrala och perifera nervsystemet, och alltså framkallar likartade medicinska effekter som kroppens egna opioidpeptider (t.ex. endorfin), men kraftigare. Namnet kommer från opiater, det vill säga opioider som förekommer naturligt i opiumvallmon och som var de först kända opioiderna. Att röka opium var en mycket använd smärtlindringsmetod innan substanserna kunde framställas i ren form. Opiater, som heroin, har också speciella opiatreceptorer i hjärnan. När drogen når hjärnan aktiveras belöningssystemen. Alkohol har sannolikt inga egna receptorer. Istället tycks det aktivera belöningssystemet indirekt, bland annat genom nikotinreceptorerna. I djurförsök har man sett att om man blockerar hjärnans nikotinreceptorer, så frisätts inte heller dopamin när man dricker alkohol. Ruset uteblir. Alkohol och nikotin hänger intimt ihop. Uppemot 90 procent av alla alkoholister är rökare. Man tror därför att rökning i tidig ålder kan öka risken för alkoholberoende. Nikotin kan göra belöningssystemen känsligare för alkohol, precis som marijuana ökar risken för att fastna i ett 2

3 heroinmissbruk. Vilken effekt en drog får beror på vilken signalsubstans som stimuleras och var i hjärnan det sker. Efter en tid minns hjärnan vilken kick drogen ger och man vill ha mer av den. Ur den cirkeln föds så småningom ett beroende. Dopamin eller hydroxityramin, (C 8 H 11 NO 2 ) är en av de viktigaste signalsubstanserna i centrala nervsystemet. Dopamin fungerar som ett slags belöningssystem och utsöndras när vi känner oss upprymda och mår bra. Alkohol ökar frisättningen av dopamin. Vi får på så sätt en belöning och känner oss glada och kan lockas att dricka mer. Men efter ett tag reagerar kroppen inte längre på dopaminet, utan effekten blir den motsatta. Alkohol kan kidnappa dopaminsystemet och det kan bli svårare att känna glädje och njutning av annat. Det är en viktig faktor vid alkoholberoende. 3. Hedonism av grekiska hedone, "njutning", "lustkänsla" är en familj av filosofiska och psykologiska teorier som sätter njutning som centralt mål för människans strävanden. Psykologisk hedonism är teorin om att sökande efter njutning och undvikande av lidande är människans enda drivkraft eller motivation. Etisk hedonism är teorin om att mängden resulterad njutning är den enda måttstocken på en handlings moraliska värde. Dessutom talar man idag ofta om vad som utgör ett gott liv, eller vad som bidrar till ens välmående, och hedonistens svar är då att njutning är det enda betydelsefulla i skapandet av en människas livsbana. Termen "hedonist" används ibland till vardags som synonym till "livsnjutare". 4. Analgetika är en samlande benämning på smärtstillande läkemedel. 5. Glutamat och GABA, är kemiska signalämnen som fungerar som ett slags gas- och bromssystem i hjärnan. Glutamat stimulerar nervsignalerna och ser till att vi är vakna och alerta och att minnet fungerar. När du dricker alkohol minskar den på gasen så att vi blir trögare. GABA dämpar nervcellernas signaler och hjälper oss att varva ner. När du dricker alkohol förstärks bromseffekten, vilket har en rogivande och lugnande effekt. GABA är en av de signalsubstanser som förflyttar korttidsminnets information till långtidsminnet. Intag av alkohol kan förändra ämnets balans med de andra signalsubstanserna såsom glutamat, vilket gör att överflyttning mellan korttids- och långtidsminnet slutar fungera. Detta kan ge minnesluckor. 6. Homeostas av grek. homoios (liknande) och stasis (stopp, stillastående), är ett stabilt och konstant tillstånd gentemot omgivningen i ett biologiskt system. Viktiga homeostatiska mekanismer är termoreglering och reglering av blodsockernivåerna. Flera mekanismer och processer reglerar den interna miljön i syfte att behålla homeostas. Det är främst djur som har förmågan att aktivt påverka sin situation. Detta sker på olika sätt, ofta evolutionärt anpassat till den miljö djuret lever i. Många djur flyr instinktivt från en ofördelaktig miljö, till exempel med för hög eller låg värme, salthalt eller syrehalt. Inuti djuren finns ett aktivt system med tre huvudkomponenter: En receptor, som upptäcker förändringen, ett kontrollorgan som ser till att homeostasen återställs och en effektor som utför kontrollorganets order. Artikeln av Leknes och Tracey sammanfattar aktuell forskning om smärta, njutning, samspelet och konsekvenserna för mänskligt beteende (år 2008). Abstrakt. Smärta och njutning är kraftfulla motiverande beteenden och har historiskt ansetts som sina motsatser. Framväxande bevis från forskningsområden inom smärta och belöning pekar på omfattande likheter i anatomiska substrat för smärtsam och trevlig känsla. Nya molekyläravbildande och djurstudier har visat den viktiga roll som opioida och dopamina system modulerar både smärta och njutning. Att förstå de ömsesidigt hämmande effekter som smärta och belöning har i bearbetningen på varandra, och de neurala mekanismer som ligger till grund för en sådan modulering, är viktigt för att lindra onödigt lidande och att förbättra välbefinnandet. Det mesta av vad som är känt om smärta och njutning härrör från studier av varje företeelse i sig. Neuroforskare inom forskningsområden vilka utreder opiater och placebo analgesia, drogberoende och inlärning har börjat överbrygga klyftan mellan smärta och njutning. Denna utveckling har förstärkts av den ökande fokuseringen på subjektiva emotionella känslor (hedonism) som framkallas av belöningar och straff. Belöningar och straff definieras som något som ett djur kommer att arbeta för att uppnå eller undvika, respektive. Njutning representerar det subjektiva hedoniska värdet av belöningar. Begreppet "smärta" omfattar aspekter på både det hedoniska (lidandet) och motiverande (undvikande av en smärtsam upplevelse.) Att tydligt söka njutning och undvika smärta är viktigt för överlevnad, och dessa två motiv tävlar nog med sin närvaro i hjärnan. Enkelt, vilken av två som sammanfaller, smärta och njutning bör behandlas och åtgärdas först? I överensstämmelse med tanken att en gemensam emotion möjliggör en jämförelse av smärta och njutning i hjärnan, har det framkommit vid genomgången att det finns omfattande överlappning i neurala kretsar och behandling av kemisk smärta och njutning på systemnivå. Nyttan av smärta och njutning 3

4 Den stora variationen mellan styrkan hos en sensorisk stimulus och den resulterande hedoniska känslan är av stort medicinskt och neurovetenskapligt intresse. Till exempel kan idrottsmän vara omedvetna om smärta i het konkurrens, där vinsten är belöningen. En viktig faktor för tolkningen av smärta och njutning är ett subjektivt verktyg. Till exempel ökar belöningen värdet av en retning med slagkraft som stimulans i att återställa kroppsliga jämvikter (homeostas). Denna effekt, som kallas alliesthesia, är väl dokumenterad, belöningar som mat, är njutbara när dom befriar oss från hunger. Eftersom upplevelsen av smärta utgör en avvikelse från homeostatisk balans kan samma princip tillämpas på smärta och trivseln i sin relief. Likaså när det uppfattade hotet mot en organism blir större, smärta och obehag ökar, förbättras defensivitet och undvikande mekanismer. Smärta och njutning uppmuntras ständigt att optimera vår interna homeostatiska balans. Även om njutningssökande och smärtundandragande generellt ökar våra chanser för överlevnad, är det lätt att föreställa sig situationer där dessa två motiv hamnar i konkurrens. Ett enkelt fall skulle innebära en stor belöning som endast är tillgänglig av priset för en liten smärta. Ibland verkar det som att om man övervinner en liten mängd av smärta så kan glädjen ökas, vilket återspeglas kanske genom uttrycket "ingen smärta, ingen vinst" eller nöjet av att äta varma curryrätter. Lidandenjutningsdilemman finns i överflöd i den sociala miljön och kultur-specifika moraliska system, exempelvis religioner används ofta för att styra balansen mellan att söka nöje och undvika smärta. Den subjektiva nyttan - eller meningen med smärta eller njutning för individen, bestäms av sensoriska, homeostatiska system. ( Att du dricker när du är törstig är ett exempel på en viktig homeostatisk process.) Motivationen som beslutsmodell De processer som ligger bakom den subjektiva tolkningen av en sensorisk händelse kan uppfattas som uttryck för en omedveten beslutsprocess. Med beslutet krävs information om individens homeostas (t.ex. inflammation eller hunger), sinnesintryck och kunskap om överhängande hot och tillgängliga belöningar. Enligt motivation som beslut till smärtmodell, smärta, som föreslagits av Fields, är den grundläggande förutsättningen för beslutsprocessen att allt som är potentiellt viktigare för överlevnad än smärta bör utöva antinociceptiva effekter.( Normaltillståndet är att den aktivitet som finns i vårt nociceptiva system är låg och inte ger upphov till någon smärtupplevelse. Vid hotande eller reell vävnadsskada ökar aktiviteten och vi upplever smärta. Denna upplevelse kan dämpas eller förstärkas av våra kroppsegna smärtmodulerande system (endogen smärtmodulation) och ett och samma smärtstimulus kan därför uppfattas olika beroende på under vilka betingelser det genereras och på vilket känslomässigt tillstånd vi befinner oss i ). Detta gör att vi och djur ignorerar smärtan och sköter en mer viktig händelse. Motivation som beslutsmodell förutspår att njutningdilemman att en stor belöning har erhållits till priset av en liten smärta löses genom de antinociceptiva effekterna av angenäm belöning. I vissa fall hotas njutningsrelaterade signaler som viktigare för överlevnad än smärta, och det antas att alla antinociceptiva effekter förmedlas genom smärta av modulerande system, som ligger i hjärnstammen. Denna krets består av excitatoriska och hämmande celler, (en synaptisk potential kan vara antingen excitatorisk (retande) eller inhibitorisk (hämmande) i förbindelse med neuroner. Interaktioner smärta njutning Bevis på glädjerelaterad smärtlindring har rapporterats i olika mänskliga studier och djurstudier. Smärta minskas genom grundläggande dofter, bilder, trevlig musik, välsmakande mat, och sexuella beteenden. Det finns betydande bevis på förväntningar om behandlingseffekter, vilket bidrar till placebo - smärtlindring, vilket är en typ av förväntansbelöning. Intressant, när personer som inte förväntar sig en injektion av smärtstillande morfin fick en dold injektion var dess smärtstillande effekt betydligt reducerad. Även om placebo kanske inte är lustfyllt i sig representerar minskad smärta den bättre av två alternativa utfall (den andra är oförändrade smärtnivåer), och har därför ett högre belöningsvärde. En besläktad företeelse som förutsägs av Fields beslutsmodell motivation, är effekten av smärta på förmågan att uppleva njutning. Genom att minska belöningen av njutning eller smärta och andra hotfulla händelser och se till att nödvändiga åtgärder vidtas för att skydda den enskilde, vilket dämpar den normala belöningen. På motsvarande sätt minskade konsumtionen av välsmakande mat vilket anses vara ett mått av smärta - lidande och är omvändbar med morfinbehandling. Hos människor finns en omfattande komorbiditet ( samsjuklighet, förhållandet att en person har mer än en sjukdom samtidigt ) mellan kronisk smärta och depression, vilket ofta innebär en minskning i förmågan av kronisk smärta av dom som lider, för att kunna njuta av vardagliga njutningar (anhedoni). Denna minskning av njutning skulle kunna utgöra en del av en ond cirkel för patienterna, där både negativt humör och bristen på glädje resulterar i förvärrad smärta som leder till mer negativt humör och anhedoni. Opioider och hedoniska känslor Smärta och belöning är komplexa konstruktioner som omfattar motiverande, hedoni och lärandesignaler. Som motivation att söka belöning (njutning) eller undvika smärta är i allmänhet korrelerad med trivseln eller motvilja av en händelse (respektive), är det svårt att särskilja neuroanatomi av hedoniska och motiverande delar av smärta och belöning. Dessutom har vi endast begränsad tillgång till våra egna hedoniska och motiverande processer som tros vara primärt undermedvetna. Viktigt är dock motivation och hedoniska delsystem som tycks medieras av olika signalsubstanser. Noggrant kontrollerade studier har funnit specifika effekter för två neurotransmittor - system: dopamin ökar motivationen för, men inte nöjet av att äta välsmakande mat, medan opioid - systemet påverkar motivation indirekt genom att modulera subjektiva emotionella känslor av smärta och belöning. 4

5 Sammanfattningsvis, opioider är nödvändigt för hedonisk erfarenhet ("tycka"), men dopamin motiverar dig att göra sig redo för det (vill). µ-opioider har visat sig orsaka en positiv förändring som påverkar hela det hedoniska spektrumet: de ökar trivseln i söta smaker och minskar motviljan för smärta och bitter mat. Båda smärtsamma och behagliga händelser är associerade med frisättningen av endogenta (Endogen står för en händelse eller ett objekt som härrör inifrån ett system. Begreppet kommer från de grekiska orden "endo" och "gen", som betyder innanför pr. Endogen är motsatsen till exogen, som står för något som genereras utanför själva systemet.) μ -opioider i hjärnan och, viktigare, den i NAc. Blockering av μ-opioid signalering med naloxon minskar trivseln, mat njutning och sexuellt beteende och vänder belöningsrelaterade analgesia. Intressant nog visade en nyligen villkorligt genknockout studie en dissociation av μ-opioid-medierad belöning och analgesi: endast μ-opioid antinociception beror på ett intakt centralt serotonergiskt system. Det μ -opioida systemet presenterar ett annat exempel på glädje-analgesi dissociation: μ -opioider minskar smärta men inducerar också känslor av aversion. Vidare har μ -opioid aktivitet orsakad av tonisk fördröjning visat att störa den positiva växelverkan mellan μ -opioider och mesolimbiskt dopamin. För att upprätthålla homeostas, strävar djuren efter det "gyllene snittet" det vill säga rätt balans mellan att söka njutning och undandra smärta. Responsen av det fasiska dopaminsystemet (ett system som orsakas av korta skurar av neuronaktivitet och avser att belöna motivation och felförutsägelser) är viktig för regleringen av aptit och aversiva (negativ förstärkning innebär att en oönskad påföljd försvinner till följd av ett beteende, vilket ökar sannolikheten för att individen ska uppvisa detta beteende igen. "Gör så här, annars...") beteenden. Impulsivt beteende och schizofreni har varit kopplade till ett alltför lyhört fasiskt dopaminsystem, medan depression, kronisk smärta och anhedoni har förknippats med låg känslighet för att belöna påminnelser, antydningar. Tonisk och fasisk är : tonisk att det flyter en jämn ström dopamin och fasisk att det kommer i skurar). Tonisk dopaminaktivitet hänvisar till samma nivå som extrasynaptiskt dopamin som är närvarande vid en stationär koncentration i det extracellulära utrymmet. Basen av dopaminkoncentrationen är tänkt att möjliggöra ett antal beteendemässiga processer, av vilka många är påverkade vid Parkinsons sjukdom. Viktiga, ökande dopaminnivåer för att reglera känsligheten hos det fasiska dopaminsystemet ger framträdande miljösignaler: högt toniskt dopamin dämpar fasisk dopaminfrigörelse, medan lågt ökande dopamin underlättar fyrande av fasiskt dopamin. Ökat höjande av dopamin är känt för att leda till långvarig stress eller smärta, en mekanism som kunde ha utvecklats för att säkerställa vila och låga aktivitet under skada. Tyvärr tros samma mekanism orsaka ökad smärtkänslighet i vissa smärtsyndrom genom hämning av endogen fasisk dopamin, antinociception. Avhållsamhet från beroendeframkallande läkemedel har också förknippats med hyperalgesi ( ökad smärtkänslighet) och ökad tonisk signalering. Den resulterande hämningen av fasisk signalering tros stödja minskad känslighet för njutning (anhedoni) under avhållsamhet, och kan vändas genom att åter tillföra beroendeframkallande droger. Dopamin, motivation och analgesi Med tanke på det nära samband som finns mellan motivation, lärande och hedoniska känslor, är det inte förvånande att dopamin signalering genomgående har rapporterats korrelera med stimulans och belöningsvärde. Farmakologisk manipulation av dopamin- nivåer har också visat sig modulera både smärta och belöningsbeteende. Den exakta rollen av behandlig med dopamin när det gäller smärta och belöning är omdiskuterad. En gemensam valuta för hedonisk erfarenhet Det robusta beviset för opioid och dopamin engagemang i behandlingen av smärta och njutning gör dessa två neurosändande systemens till främsta kandidater för att förmedla de ömsesidigt hämmande effekterna av smärta och belöning. Även om både njutbara och smärtsamma händelser ofta åtföljs av endogen opioid neurotransmission, glädjen som förbättrar och antinociceptiva effekterna av μ-opioidagonist behandling tyder på att endogent μ-opioid signalering speglar verkligen njutbara och smärtstillande effekter i hjärnan. Upptäckten att en hög tonisk dopaminaktivitet är förknippad med både ökad smärta och minskad glädje och att tonisk överaktivitet av dopamin är känt för att minska fasisk dopamin och μ-opioida utsläpp bekräftar ytterligare uppfattningen att samverkan mellan μ-opioider och fasisk dopaminsignalering är ett mellanliggande och 5

6 en njutning som ger smärtstillande effekter i hjärnan. Dessa två neurotransmittorsystem är således troliga för att förmedla hjärnans gemensamma utbredning, vilket baseras på ett urval av som jämförelse mellan konkurrerande trevliga och aversiva händelser. Som motivationsbeslutets modell antyder, att kunna "stänga av" smärta för att få en belöning skulle kunna öka överlevnad, om smärta - njutningsförhållandet är rätt. På liknande sätt måste aversiva signaler kunna störa njutningen genom att söka om den potentiella faran uppväger den potentiella vinsten. En viktig och ännu obesvarad fråga rör effekterna av kronisk smärta på förmågan att njuta av belöning. Anhedoni är ett stort symptom på depression, och flera nya artiklar har föreslagit att det kan vara relaterat till en minskning av dopamin i neurotransmissionen som liknar dem som ses vid avhållsamhet från beroendeframkallande droger. Däremot tros positivt humör och kognitiv flexibilitet härröra från ett mycket lyhört fasiskt dopaminsystem. Den kraftiga komorbiditet mellan kronisk smärta och depression tyder på att dessa patienter också kan förlora på potentiell analgetisk effekt av de givande dagliga händelser som de inte längre kan njuta av. Brist på belöning-inducerad analgesi har rapporterats i "anhedonic" stressade råttor. Faktum är att endogen opioid aktivitet störs hos patienter både under sorgligt humör och kronisk smärta. Även lidande kan vara givande om den har mening till lidande. Fortsatt undersökning av likheter och skillnader mellan smärta och njutning är därför nödvändigt om vi ska öka vår förståelse av mänskligt lidande och välbefinnande. Här slutar artikeln. Egen reflektion efter ha analyserat artikeln är att man nått ganska långt i att förstå smärt och belöningssystemen men att det fattas en hel del. Jag förundras över att vi trots att kropp och hjärna har som grund i hela vårt system att skapa balans mellan smärta och njutning, vi låter oss falla för frestelser och hamna i beroende. Jag förstår det basala i hungern som kan skapa en form av smärta vilket triggar oss att äta för att överleva. Men nutidsmänniskan verkar inte äta för att överleva utan överleva för att äta. Problem med ökad kroppsvikt som leder till olika sorts sjukdomar verkar öka i takt med teknikens framsteg. Vi är gjorda för att röra på oss och ändå låter vi oss falla för frestelsen att sitta still allt mer, vilket även det leder till fysiska och psykiska problem. Vi ser de långtgående konsekvenserna av livet vi lever, men gör inget åt det, vilket känns märkligt. Det skulle vara väldigt bra om man kunde mäta smärta och belöningssystem precis som man mäter andra saker i kroppen genom blodprover och annat. Detta för att kunna sätta in medel för att inte bli beroende eller att bli av med beroende. Att hitta botemedel som inte ger biverkningar måste vara ett stort framtidsmål för mänskligheten. Det är lätt att hamna i filosofiska tankar när jag läser artikeln. Till sist vill jag citera Siri Leknes : - De flesta neuroforskare skulle säga att vi aldrig kan få en modell som förklarar komplexiteten i hjärnan. Modellen måste vara så komplicerad som hjärnan, och då skulle vi aldrig kunna förstå modellen. - Hur kan materia vara vad vi kallar Anden? Denna fråga tänker jag på, vilken jag har diskuterat med en vän. Hon är kosmolog, och förklarar universum som oändlig och expanderar. - Men hur kan något växa om det är oändligt? Det måste bygga på någonting? Och då måste fortfarande få ett slut - där universum slutar börjar detta något? - Här tycker jag att en gemensam förståelse upphör och att det så småningom blir nödvändigt att acceptera modellen utan en grundlig förståelse. Således, i likhet med denna typ av förståelse mer på religion än på konventionella vetenskapliga förklaringar. - Därför tror jag att den här typen av frågor är av samma typ som: Hur kan en rosa klump nervceller utgöra grunden för att vi sitter här och hör vinden prassla i löven? Slut citat 6

Biologiskt perspektiv

Biologiskt perspektiv Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Publicerad 2016-03-15 Beroendeforskning. Social stress är den vanligaste orsaken till återfall hos alkoholberoende personer, säger forskaren Markus Heilig.

Läs mer

När det gör ont innehåll

När det gör ont innehåll När det gör ont När det gör ont innehåll Varför gör det ont? Hur kan man beskriva sin smärta? Hur behandlas smärta? Läkemedelsbehandling Andra behandlingsmetoder Vad är smärta? En förnimmelse av något

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Människa i fokus Vätterbygdens folkhögskola Jönköping April 2016 oo Omgiven av mig as Mats Konradsson Mina upplevelser Allmänt om hjärnan

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget? Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig

Läs mer

Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet

Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet Med. Dr. maria.ellgren@farmbio.uu.se Upplägg 1. Introduktion till hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet 3. Cannabis påverkan p påp hjärnan och belöningssystemet

Läs mer

Om hälsa och livskvalitet

Om hälsa och livskvalitet Om hälsa och livskvalitet Bengt Brülde Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Högskolan Väst Filosofiska institutionen, Göteborgs universitet Frågorna Vad är hälsa? Vari består en persons hälsa?

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad

Läs mer

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk

Läs mer

Ulla Karilampi 1 STRESS- SÅRBARHETS- OCH SKYDDSMODELLEN

Ulla Karilampi 1 STRESS- SÅRBARHETS- OCH SKYDDSMODELLEN Ulla Karilampi 1 STRESS- SÅRBARHETS- OCH SKYDDSMODELLEN Både arv och miljö bidrar till uppkomsten och förloppet av psykisk ohälsa. Dess interaktion beskrivs i den så kallade stress-sårbarhetsmodellen,

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!! Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad

Läs mer

Bättre hälsa: antagande

Bättre hälsa: antagande VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion

Läs mer

Patientinformation. PALEXIA depot (tapentadol) PALEXIA (tapentadol)

Patientinformation. PALEXIA depot (tapentadol) PALEXIA (tapentadol) Patientinformation (tapentadol) (tapentadol) Beroendeframkallande medel. Iakttag största försiktighet vid förskrivning av detta läkemedel. Varför ska jag läsa denna information? Denna broschyr är till

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

Fosfodiesterashämmare: nya läkemedel når kliniska prövningar inom kort Fosfo-di-vadå? fosfodiesterashämmare

Fosfodiesterashämmare: nya läkemedel når kliniska prövningar inom kort Fosfo-di-vadå? fosfodiesterashämmare Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Fosfodiesterashämmare: nya läkemedel når kliniska prövningar inom kort CHDI och Pfizer presenterar

Läs mer

Mental Trötthet När hjärnan inte orkar

Mental Trötthet När hjärnan inte orkar Mental Trötthet När hjärnan inte orkar Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Det som inte syns är svårt att förstå sig på. Men det kan ändå vara det osynliga

Läs mer

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Cannabis och hjärnans belöningssystem Stockholm 12 oktober 2012 Cannabis och hjärnans belöningssystem Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukFon Fll hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet

Läs mer

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Fakta om cannabis - belöningssystemet NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan

Läs mer

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

Hypotyreos typ 2 finns det? Referat från Medicinska riksstämman Senast uppdaterad 2010-12-16 14:14

Hypotyreos typ 2 finns det? Referat från Medicinska riksstämman Senast uppdaterad 2010-12-16 14:14 Hypotyreos typ 2 finns det? var titeln på endokrinolog Ove Törrings föredrag den 2 december 2010 under Medicinska Riksstämman i Göteborg, som drog fullt hus i en av symposiesalarna på Svenska Mässan. Här

Läs mer

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Peter Strang Vetenskaplig ledare Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem Vad är smärta?

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Sluta röka, börja leva

Sluta röka, börja leva Patientinformation om CHAMPIX och LifeREWARDS Till dig som fått CHAMPIX (vareniklin) Sluta röka, börja leva Ett bra beslut! När du tog de där första blossen anade du nog inte hur svårt det skulle vara

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden PROVET I PSYKOLOGI 21.3.2014 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning.

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Malatonin (Hormon) Melatonin

Malatonin (Hormon) Melatonin Malatonin (Hormon) Melatonin Melatonin är ett hormon som bildas i epifysen (tallkottkörteln), en liten körtel som ligger i mitten av hjärnan. Denna körtel har i långa tider omgivits av mystik, många betraktar

Läs mer

Självkritik. Självacceptans starkaste sambanden med att må bra. Att vara lika vänlig mot sig själv som mot någon annan som är med om svårigheter

Självkritik. Självacceptans starkaste sambanden med att må bra. Att vara lika vänlig mot sig själv som mot någon annan som är med om svårigheter SJÄLVMEDKÄNSLA Självkritik Sånt säger vi inte till någon annan! Samband psykisk ohälsa Självacceptans starkaste sambanden med att må bra Nytt begrepp: självmedkänsla Att vara lika vänlig mot sig själv

Läs mer

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika

Läs mer

Stresshantering en snabbkurs

Stresshantering en snabbkurs Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog

Läs mer

Helhetshälsa - stress

Helhetshälsa - stress Helhetshälsa - stress . Stress Stress är ett väldigt komplext, svårt och viktigt begrepp. Det är lika mycket medicin och lärkarvetenskap som psykologi, filosofi, religion och ledarskap. Det här kapitlet

Läs mer

Att på olika sätt ta hand om sig själv, sin kropp och själ påstår jag är en av de viktigaste livsuppgifterna vi har under vår stund på jorden.

Att på olika sätt ta hand om sig själv, sin kropp och själ påstår jag är en av de viktigaste livsuppgifterna vi har under vår stund på jorden. 1 Inledning För att må och fungera bättre i vår stressade och alltmer tuffa värld, anser jag, att varje individ måste hitta sin inre balans genom någon form av daglig kontemplation. Det påverkar både den

Läs mer

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet av Kerstin Adolfsson, Annette Andersson, Mariann Henriksen och Roger Nilsson I vårt arbetslag fick vi våren 2006 kontakt

Läs mer

Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova

Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova APOTEKET Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova Rastlösa ben ger nätter utan sömn Sten Sevborn lider

Läs mer

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october Fysisk aktivitet som smärtmodulering Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october Tom Arild Torstensen,B.Sc.,PT., M.Sc., specialist in manipulative therapy. Ph.D student, Karolinska

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner

Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3

Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3 Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3 När en valp föds så är den blind och döv, och kan med nöd och näppe röra sig. Ändå har den en sådan överlevnadsinstinkt att den kämpar sig fram

Läs mer

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad

Läs mer

Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca.

Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca. Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca. 150 person i schizofreni varje år. Män insjuknar i högre

Läs mer

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Trötthet hos patienter i livets slutskede Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.

Läs mer

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. Är din hund stel när den vaknar på morgonen? Har den en hälta som kommer och går? Är den mindre intresserad av långpromenaden? Eller har den svårt att komma

Läs mer

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1 Mindfulness i harmoni med den sköna naturen Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1 Mindfulness i harmoni med den sköna naturen www.webbplats.org/mindfulness 2 Vad är

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. 85 % av totala poängen

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. 85 % av totala poängen Tentamen Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1 Kurskod: MC2014 Kursansvarig: Mikael Ivarsson Datum: 140124 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 57 p Poängfördelning: Allmän-, system- och

Läs mer

Stamceller För att få mer kött på benen

Stamceller För att få mer kött på benen Stamceller För att få mer kött på benen Av Nicole Loginger Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi 2013, Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala. Hunger, miljöproblem

Läs mer

! MÄNNISKAN OCH LJUSET sida!1

! MÄNNISKAN OCH LJUSET sida!1 ! MÄNNISKAN OCH LJUSET sida 1! ! Ljuset är den mest kraftfulla mekanismen för att reglera människans dygnsrytm. Ljuset har förmågan att ge energi, att verka avslappnande, att pigga upp samt öka den kognitiva

Läs mer

Grunder Medialitet !!!

Grunder Medialitet !!! Grunder Medialitet Välkommen Trevligt att du har valt att ladda ner detta övningshäfte. Innan man börjar att utveckla sin andliga sida, rekommenderar jag att man funderar lite på om du är redo för att

Läs mer

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande

Läs mer

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss

Läs mer

Information om EREKTIONSPROBLEM

Information om EREKTIONSPROBLEM 11-08-0780 SE Nedsatt erektionsförmåga? Många män drabbas någon gång av erektionsproblem. Enbart i Sverige beräknas cirka 500 000 män ha nedsatt erektionsförmåga i någon omfattning. Orsakerna till att

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning. Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta.

Delområden av en offentlig sammanfattning. Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta. VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta. Globalt uppskattar

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och

Läs mer

Kärlekens språk En analys

Kärlekens språk En analys (publ. i Ottar - boktidningen om sexualitet samlevnad samhälle Nr 3/1988) Kärlekens språk En analys AV JENS ALLWOOD 1 "Det är, åtminstone i de bästa faserna, frågan om en så total och öppen kommunikation

Läs mer

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologins bakgrund Både filosofi och biologi har påverkat. Grekiska

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

Evidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius

Evidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius Evidens = Bevis 1784: Anton Mesmers avslöjas som charlatan trots att han botat många med utgångspunkt i sin teori om animal magnetism (på gott och ont). Effekter kan finnas, men teorin om orsaken kan vara

Läs mer

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod: Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjukv14B samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Kostomställningen. 21- dagarsprogram för övergång till ren och läkande kost utan gluten, mjölk och socker. Av: Nilla Gunnarsson www.nillaskitchen.

Kostomställningen. 21- dagarsprogram för övergång till ren och läkande kost utan gluten, mjölk och socker. Av: Nilla Gunnarsson www.nillaskitchen. Kostomställningen 21- dagarsprogram för övergång till ren och läkande kost utan gluten, mjölk och socker Av: Nilla Gunnarsson www.nillaskitchen.com Copyright 2015 Nilla Gunnarsson Med ensamrätt. Ingen

Läs mer

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

Biologi Kunskapens användning

Biologi Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Niontix 100%, medicinsk gas, flytande. Dikväveoxid (medicinsk lustgas)

Bipacksedel: Information till användaren. Niontix 100%, medicinsk gas, flytande. Dikväveoxid (medicinsk lustgas) Bipacksedel: Information till användaren Niontix 100%, medicinsk gas, flytande Dikväveoxid (medicinsk lustgas) Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller

Läs mer

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer

HT-13 Handledare: Jan Josefsson. Inledning. Demens

HT-13 Handledare: Jan Josefsson. Inledning. Demens Inledning Att bli utsatt för tvång är obehagligt, men ändå utsätter vi andra för tvång när vi vårdar dom. Även fast vi har lagar om hur vi får behandla vårdsökande har vi inte någon direkt lag som säger

Läs mer

ETT ÅR MED DIN TRÄNING

ETT ÅR MED DIN TRÄNING ETT ÅR MED DIN TRÄNING Bli både större, starkare & snyggare till nästa sommar! TEXT: JOACHIM BARTOLL FOTO: JASON MATHAS Sommaren är över och de flesta av oss ser höst och vinter som en utmärkt tid att

Läs mer

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Leg. läkare Bo Fråst har mer än 30 år som specialist inom allmänmedicin. Han har en passion utöver det vanliga för patienterna. Speciellt för

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

Grundläggande mekanismer för belöning och beroende

Grundläggande mekanismer för belöning och beroende Grundläggande mekanismer för belöning och beroende Lotta Arborelius, docent Sektionen för psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet Absint av Edgar Degas Varför har vi ett

Läs mer

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG Seminarium med psykolog och Fil. Dr. Atle Dyregrov och psykolog Magne Raundalen Senter for Krisepsykologi, Fortunen 7, 5013 Bergen atle@uib.no www.krisepsyk.no www.kriser.no

Läs mer

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM Vi är specialister inom DBT och vårt mål är att ge individen en inre emotionell balans och en meningsfull tillvaro. OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern

Läs mer

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke Lokal rutin B.1.3. Bil 1 2015-02-23 Primärvårds- och rehabcentrum Hjälpmedelscentralen Namn:... Personnr:... Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke 1. Råd kring God sömn Ta ställning till

Läs mer

Allt du behöver veta när erektionen sviktar

Allt du behöver veta när erektionen sviktar Allt du behöver veta när erektionen sviktar Innehåll Inledning sexolog... 3 Hur uppstår erektion?... 4-5 Vad kan du göra själv?... 6 Du och din partner... 7 Vanliga orsaker till erektionsstörning... 8

Läs mer

Orandum est ut sit mens sana in corpore sano - "Låt oss hoppas att det finns en sund själ i en sund kropp"

Orandum est ut sit mens sana in corpore sano - Låt oss hoppas att det finns en sund själ i en sund kropp Vad kan jag göra under sommaren för min hälsa? Nyhetsbrev 6 16 Orandum est ut sit mens sana in corpore sano - "Låt oss hoppas att det finns en sund själ i en sund kropp" Citatet är ca 2000 år gammalt!

Läs mer

HJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska

HJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska HJÄRTSJUKDOM & TOBAK Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska TOBAKENS HISTORIA ü - Tobak framställs av blad från växter inom tobaksläktet Dess historia sträcker sig åtminstone bak till år

Läs mer