Riktlinjer för barn och elevhälsa

Transkript

1 1 (33) Riktlinjer för barn och elevhälsa Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Barn och utbildningsnämnden ( ) Gäller för: Barn och utbildningsförvaltningen Giltig fr.o.m.: Dokumentansvarig: Verksamhetschef Resurscentrum för elevhälsa Senast reviderad: Senast granskad: Vetlanda här växer människor och företag

2 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Elevhälsa i skolan... 4 Ansvar och inriktning... 4 Barnhälsa i förskolan... 5 Barn och elevhälsan i Vetlanda kommun... 6 Resurscentrum för elevhälsa... 7 Skoldatatek... 8 Hörsel /specialpedagog... 9 Logoped Rörligt team Skolkurator Skolläkare Skolpsykolog Skolsköterska Specialpedagog Studie och yrkesvägledare (gymnasieskola) Tal /specialpedagog Särskilt stöd flödesschema förskola Främjande insatser Särskilda insatser Särskilda insatser i samverkan med andra verksamhetsgrenar Stödinsats flödesschema grundskola/grundsärskola Rutiner runt elever som är i behov av stödinsats EHT Utredning på basnivå Stödinsats flödesschema gymnasium/gymnasiesärskola Rutiner runt elever som är i behov av stödinsats När åtgärder inte fungerat Gymnasiet, utredning på basnivå Definitioner och ordförklaringar Förkortningar Bilagor Bilaga 1 Checklista Bilaga 2 Ansvarsfördelning vid utredning av en elevs behov av särskilt stöd/ pedagogisk utredning... 33

3 3 Inledning Skolans huvuduppdrag är utveckling och lärande. I skollagen beskrivs att utbildningen inom skolväsendet syftar till att alla barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Utbildningen ska främja alla barn och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Skollagen beskriver vidare att utbildningen ska ta hänsyn till barns och elevers olika behov och att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål (SFS 2010:800, 3 kap., 3). För att lyckas med detta måste förskolan och skolan skapa en god lärmiljö för barnens och elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. Lärande och hälsa påverkas på många sätt av samma generella faktorer. En god hälsa är en förutsättning för att kunna inhämta kunskaper och en god miljö för lärande bidrar också till en god hälsa. I Vetlanda kommun arbetar vi med ett inkluderande förhållningssätt. Att utveckla metoder, arbetssätt och lärmiljöer för att bättre möta barns och elevers rätt att lära och utvecklas är ett ständigt pågående arbete. Alla barn och elever har rätt att vara i sin ordinarie grupp och bli bemötta utifrån sina behov. Riktlinjerna för barn och elevhälsa är ett stöd i det arbetet. De följs upp och revideras inför varje läsår. Syfte Syftet med riktlinjerna för barn och elevhälsa är att de ska vara till stöd för förskolechefer, rektorer och personal i det dagliga barn och elevhälsoarbetet och bidra till att säkra alla barns och elevers rätt till likvärdig utbildning. Riktlinjerna ska också stimulera till verksamhetsutveckling i arbetet med en samlad elevhälsa. Riktlinjerna för barn och elevhälsa är också ett redskap i arbetet med att skapa en helhetssyn på barns och elevers lärande som präglar arbetet med barn och elever i förskola, grundskola samt gymnasieskola i Vetlanda kommun. Mål Barn och elevhälsans mål är att skapa en positiv lärandesituation och stödja barns och elevers utveckling mot målen.

4 4 Elevhälsa i skolan Skollagen (2010:800) föreskriver i 2:a kap., att det ska finnas elevhälsa i de olika skolformerna. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och skolkurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser tillgodoses. Varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som omfattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämt spridda under skoltiden. Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll Ansvar och inriktning Huvudmannen har ett övergripande ansvar för utbildningen. Den som är huvudman för någon del av skolväsendet ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i lagar och föreskrifter. Det innebär bland annat att huvudmannen bör skapa rutiner för att undersöka att det särskilda stödet till elever fungerar på skolenheterna. Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret för enheten och är den person som såväl tillsynsmyndigheter som elever, föräldrar och vårdnadshavare samt skolpersonal ska kunna vända sig till med frågor som rör elevhälsans hälso och sjukvård. Rektor har det yttersta ansvaret för utformningen av elevhälsans arbetsformer vid den egna enheten. Rektor har ett särskilt ansvar för elever som är i behov av särskilt stöd. Om det finns risk för att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska nås eller om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation ska rektor se till att behoven utreds och att särskilt stöd ges. Arbetet med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan lärare, elevhälsans personal och övriga personalgrupper för att få en tvärprofessionell bild av elevens behov av stöd.

5 5 Barnhälsa i förskolan Skollagen (2010:800) föreskriver i 8:e kap., 2 9 att verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd ska förskolechefen se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna. Liknande föreskrifter finns också för barn i familjedaghem (Pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem), skollagen (2010:800) 25:e kap, 2. Landstingets barnhälsovård (BHV) ansvarar för barnens hälsoundersökningar och står till familjernas förfogande när det gäller kompetenser inom hälso och sjukvård, psykolog, logoped, barnhabilitering och så vidare. Utifrån vårdnadshavarnas medgivande har förskolor och familjedaghem samverkan med BHV. Se vidare på sidan 20 22, Särskilt stöd flödesschema förskola.

6 6 Barn och elevhälsan i Vetlanda kommun Riktlinjerna för barn och elevhälsa tar sin utgångspunkt i barnkonventionen, särskilt artikel 3 som handlar om barns bästa, och artikel 12 som handlar om barns rätt att göra sig hörda. Barn och elevhälsoarbetet styrs bland annat av skollag, förvaltningslag, socialtjänstlag, offentlighets och sekretesslag, diskrimineringslag, hälso och sjukvårdslag, läroplaner samt föreskrifter och allmänna råd från Arbetsmiljöverket, Skolverket och Socialstyrelsen med flera. Kommunerna i Jönköpings län har också överenskommelser med landstinget som till vissa delar styr verksamheten, se Här finns också information om samordnad individuell plan (SIP). Varje läsår upprättas en handlingsplan för samverkan med socialförvaltningen. Förskolechefen ansvarar för utformningen av barnhälsoarbetet vid den egna enheten, sammankallar och leder barnkonferenser. Rektor i grundskolan ansvarar för utformningen av elevhälsoarbetet vid den egna enheten och leder elevhälsoteamens träffar (EHT). Specialpedagogen vid enheten har det övergripande samordnade ansvaret för arbetet i EHT. Programrektor vid gymnasieskolan ansvarar för utformningen av elevhälsoarbetet vid den egna enheten och leder elevhälsoteamets träffar (EHT). Gymnasiechefen ansvarar för det övergripande elevhälsoarbetet. Elevhälsan i kommunen samverkar bland annat med Habiliteringscentrum, Barn och ungdomspsykiatrin, socialförvaltningen, Specialpedagogiska skolmyndigheten samt Pedagogiska hörselhabiliteringen.

7 7 Resurscentrum för elevhälsa Resurscentrum för elevhälsa är en central enhet som utgör en resurs för skolornas elevhälsoarbete samt till viss del även för förskolans barnhälsaarbete. Verksamhetsidé Resurscentrum för elevhälsa är en del av elevhälsan i Vetlanda kommun. Uppdraget är att tillsammans med övriga personalgrupper inom skolan skapa en positiv lärandesituation och stödja elevernas utveckling mot målen. Arbetet ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande och ske i samverkan med vårdnadshavare. Mål för Resurscentrum för elevhälsa Resurscentrum har ett särskilt ansvar för att hålla sig uppdaterade och sprida nya rön inom elevhälsans område. Resurscentrum arbetar för att utveckla elevhälsans arbete i kommunen. Resurscentrum arbetar för att elevhälsans arbete är likvärdigt inom kommunen. I Resurscentrum för elevhälsa ingår: Hörsel /specialpedagog Kurator Logoped Rörligt team Skoldatatek Skolpsykolog Skolläkare Skolsköterska Tal /specialpedagog Verksamhetschef På sidorna 8 och framåt beskrivs hur förskolechef och rektor kan använda skoldatateket och de olika professionerna inom elevhälsan.

8 8 Skoldatatek I Resurscentrum för elevhälsa ingår också kommunens skoldatatek som är en övergripande kommunal verksamhet. Skoldatateket ska bidra till en ökad måluppfyllelse genom att barn och elever får rätt stöd vid identifierade svårigheter i sitt lärande, samt att datorer och informationsteknik används som ett naturligt inslag i undervisningen. Verksamheten syftar till att förskole och skolpersonal ska kunna öka och utveckla arbetsmetoder och sin digitala kompetens inom området. Detta för att ge barn och elever bättre möjligheter till ökad måluppfyllelse. Skoldatateket arbetar med kompetensutveckling samt utlåning och utprovning av digitala verktyg. Digitala verktyg kan exempelvis vara talsyntes eller stavningsprogram. Det kan också vara program eller applikationer i en dator, surfplatta eller smartphone. Det kan även handla om att utveckla lärmiljön genom att till exempel arbeta med flipped classroom, det omvända klassrummet. Digital kompetens är en av EU:s åtta nyckelkompetenser i det livslånga lärandet. Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsverktyg.

9 9 Hörsel /specialpedagog (Arbetar mot Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås och Vetlanda kommuner) Skolnivå Samverka i tvärprofessionella team inom elevhälsan. Stöd för att upprätta intyg för ljudmätning och/eller förslag på åtgärder för att förbättra ljudmiljön i de miljöer den hörselskadade eleven befinner sig, såsom matsal, klassrum, idrottshall m.m. Handledning i arbetslag (oftast tillsammans med skolans specialpedagog eller andra team från SPSM, Rörligt team, Språkcentrum, Hörselhabilitering). Ansvara för kompetensutveckling, t.ex. åtgärdsprogram, kunskap och synsätt kring hörsel. Öka kunskapen om tvåspråkighet för hörselskadade, teckenspråk och svenska. Öka kunskapen om ljud och lärmiljö. Öka kunskapen om undantagsbestämmelser vid betygsättning och bedömning samt medverka vid övergångar för hörselskadade elever. Delge aktuell litteratur/forskning/material kring hörsel. Ansvara för att arbetslag, elevhälsa, rektorer får information om SPSM:s utbildning i hörsel. Finnas tillgänglig och vid behov vara samtalspartner till rektor, specialpedagog, Hörselhabilitering. Medverka vid skol, stadie och lärarbyte. Gruppnivå Observationer i klassrummet och/eller andra miljöer där den hörselskadade eleven finns. I syfte att förbättra ljud och lärmiljö. Teckenspråksundervisning med hörselskadade elever eller vara pedagogisk ansvarig. Information i grupp kring hörsel (prova lyssna i hörapparat, förhållningssätt m.m.). Delta i föräldramöten. Individnivå Samverka med hörselvården hur tekniska hjälpmedlen fungerar i elevens lärmiljö. Initiera till skolhjälpmedel. Observationer av elev kring språk, kommunikation och delaktighet. Delta vid upprättandet av åtgärdsprogram. Uppmuntra eleven att stärka sin självkänsla med likasinnade, ordna med kompisgrupper med andra hörselskadade.

10 10 Logoped Skolnivå Samverka i tvärprofessionella team inom elevhälsan. Öka och utveckla kunskapen om språkets betydelse för lärandet. Bevaka och delge aktuell litteratur, forskning, material och metoder inom områdena språk, läs och skrivutveckling, läs och skrivsvårigheter, språkstörning och räknesvårigheter. Tillsammans med övriga professioner i Språkcentrum föreslå verksamhetsutvecklande åtgärder, t.ex. metoder för att tidigt identifiera elever i behov av stöd, kompensatoriska arbetssätt och alternativa verktyg. Bistå med fortbildning inom kompetensområdet samspel och kommunikation, röst, tal, språk, läsning och skrivning, när det gäller utveckling av förmågor, bedömning av svårigheter samt olika former av stöd och insatser. Delta i personalmöten och föräldramöten. Samverka med kommunala/landstingsprofessioner inom barn och ungdomshälsovård, habilitering och BUP. Gruppnivå Informera om olika kommunikationssvårigheter, t.ex. samspelssvårigheter, stamning, språksvårigheter/dyslexi till arbetslag, skolklasser, vårdnadshavare etc. Konsultation eller handledning till arbetslag/pedagog i frågor inom logopedens kompetensområde eller för specifika elever. Föreslå kompensatoriska arbetssätt och alternativa verktyg. Göra observationer i gruppen i syfte att utveckla den språkliga miljön. Individnivå Fördjupad logopedisk utredning av språk, läsning och skrivning inom grundskola och gymnasieskola. Logopedisk utredning av räkneförmåga. Bedömning och beskrivning av svårigheternas art och grad med eventuell diagnos specifika läs och skrivsvårigheter/dyslexi, olika typer av språkliga svårigheter och språkstörning eller specifik räknesvårighet/dyskalkyli. Efter utredning diskussion med skola, elev och vårdnadshavare med förslag på olika former av stöd samt alternativa verktyg för kompensation av svårigheterna. Stöd till elever i form av coachning/behandling när det gäller problem med samspel och kommunikation, talängslan, stamning eller skenande tal, otydligt tal eller problem inom röstområdet. Konsultation/handledning till pedagog, arbetslag och vårdnadshavare vid grav störning av kommunikation och språk, t.ex. vid funktionshinder som Downs syndrom.

11 11 Rörligt team Rörligt team arbetar på uppdrag av förskolechef, rektor, verksamhetschef samt skolchef. Skolnivå Samverka i tvärprofessionella team inom elevhälsan. Samtalspartner till: o förskolechef/rektor o specialpedagog o förskolechef/rektor/arbetslag resursfördelning och utformning av lärmiljö o arbetslag planering för arbetssätt och arbetsformer o arbetslag ledarskap och gemensamt förhållningssätt. Arbetslagsutbildning. Handledning enskilt eller i grupp. Kompetensutveckling och studiecirklar utifrån verksamhetens behov. Medverka vid verksamhetsutveckling tillsammans med förskolechef/rektor. Tillsammans med förskolechef/rektor implementera riktlinjer för barn och elevhälsa. Delge aktuell litteratur/forskning. Samverka med landsting/socialtjänst. Genomföra kulturanalys. Gruppnivå Planera och genomföra värdegrundsarbete. Genomföra observationer och enkäter i grupper. Delta i undervisning utifrån elevers behov av särskilt stöd. Delta i föräldramöten i anslutning till ansökan. Individnivå Medverka i möten med elev och vårdnadshavare. Vara behjälplig med utredning av elevers behov av särskilt stöd och utarbeta, följa upp och utvärdera åtgärdsprogram. Delta i utvecklingssamtal tillsammans med klasslärare. En av specialpedagogerna i Rörligt team har uppdrag som samordnare i VITS.

12 12 Skolkurator Skolnivå Samverka i tvärprofessionella team inom elevhälsan. Medverka i utformandet av olika planer, rutiner och policydokument samt delta i det praktiska arbetet utifrån planerna, t.ex. krisplan, likabehandlingsplan, plan för det förebyggande elevhälsoarbetet, drogpolicy. Medverka till övrig skolpersonals kompetensutveckling inom det sociala och psykosociala området, samt juridiska frågor (socialrätt och civilrätt). Samverka med andra instanser i samhället, t.ex. socialtjänst, psykiatri, habilitering, polis. Gruppnivå Arbeta med grupper vid akuta behov. Arbeta med grupper i förebyggande syfte, som till exempel stresshantering. Medverka i klass, arbetslags och överlämnandekonferenser. Medverka vid föräldramöten. Medverka vid gemensamhetsdagar och temadagar. Konflikthantering. Individnivå Yrkesmässiga samtal, såsom välkomst, stöd, motivations, kris och konfliktsamtal, liksom utredande, rådgivande och bearbetande samtal med enskilda elever och dess vårdnadshavare. Medverka i möten med elever och vårdnadshavare. Utreda och bedöma den sociala och psykosociala situationen för enskilda elever och för skolan i sin helhet. Initiera och medverka i anmälningar till socialtjänst och polis. Slussa vidare till öppenvård, psykiatri, ungdomsmottagning m.m. Skolläkare Skolläkarens insatser ska utifrån medicinsk sakkunskap, övergripande och i enskilda elevärenden, stödja elevhälsan i enlighet med nationella riktlinjer. Vara sakkunnig i medicinska frågor. Delegerat medicinskt och Lex Maria ansvar. Stå för medicinsk sakkunskap för elever med olika typer av funktionshinder, såväl fysiska som neuropsykiatriska.

13 13 Skolpsykolog Skolnivå Samverka i tvärprofessionella team inom elevhälsan. Medverka vid EHT. Handledning/konsultation till lärare: o för implementering av åtgärder från utredning o för den enskilda elevens välmående o för gruppens välmående o när det finns beteendeproblematik, diagnos eller annan påverkan. Organisationsutveckling gällande lärandemiljön och skolmiljö. Delta vid föräldramöten. Gruppnivå Ingå i arbete med klassen på gruppnivå: o värdegrund o gruppdynamik. Observation i klassrummet. Individnivå Medverka på elevvårdskonferens. Utredning av elev (observera att den pedagogiska utredningen ska bifogas ansökan till psykolog). Observation i klassrummet. Förmedla kontakt, remiss till och samverka med BUP eller Habiliteringscentrum, via VITS. Förmedla/samverka i ärende med öppenvården och socialtjänsten. Stöd till vårdnadshavare.

14 14 Skolsköterska Skolsköterskans arbete styrs bland annat av hälso och sjukvårdslagen, Socialstyrelsens riktlinjer och skollagen, samt av överenskommelse mellan kommun och landsting i Jönköpings län. Skolnivå Samverka i tvärprofessionella team inom elevhälsan. Fungera som informatör, stödperson och rådgivare åt skolpersonal inom t.ex. hälsooch sjukvårdsfrågor, krisgrupp och arbetsmiljö. Samverka med andra aktörer inom och utanför skolan, t.ex. BHV, polis och socialförvaltning. Redovisning av Hälsokurvan på skolnivå. Gruppnivå Information på gruppnivå om olika livsstilsfrågor såsom sex och samlevnad, pubertet och ANDT. Samverka med andra aktörer inom och utanför skolan, t.ex. skolans krisgrupp och hälso och sjukvård. Redovisningar av Hälsokurvan på klassnivå. Dokumentation. Individnivå Utöver de lagstadgade hälsobesöken (se nästa sida) kan uppföljande kontroller samt extrakontroller erbjudas exempelvis tillväxt, syn och hörselkontroller. Hälsosamtal vid t.ex. hög frånvaro eller andra livsstilsfrågor såsom ANDT, pubertet, sex och samlevnad. Fungera som informatör, stödperson och rådgivare till elev, vårdnadshavare och skolpersonal inom t.ex. hälso och sjukvårdsfrågor och arbetsmiljö. Remittera vidare till specialistsjukvård inom landstinget, t.ex. BUP, ögonmottagningen. Organisera och medverka vid skolläkarmottagningar. Vaccinering. Egen öppen mottagning. Enklare sjukvårdsinsatser. Dokumentation i skolhälsovårdsjournal. Hälsokurvan (strukturerat samtalsmaterial som används i förskoleklass, årskurs 4+7/8 samt Gy 1).

15 15 Basprogram för skolsköterskor i Vetlanda kommun, grundskola/grundsärskola Förskoleklass Hälsosamtal utifrån hälsokurvan med vårdnadshavare och elev. Hälsouppgift inför skolstart en skriftlig enkät ifylld av vårdnadshavare. Längd, vikt, syn och ryggkontroll. Årskurs 2 Längd och viktkontroll. Hörselkontroll (elever födda fr.o.m. 2005). Vaccination MPR (mässling, påssjuka och röda hund). Årskurs 4 Hälsouppgift årskurs 4 en skriftlig enkät ifylld av vårdnadshavare. Hälsosamtal utifrån Hälsokurvan. Längd, vikt, syn och ryggkontroll. Hörselkontroll (elever födda t.o.m. 2004). Årskurs 6 Gruppsamtal om pubertetsutveckling/mensinformation. Vaccin HPV (humant papillomvirus, enbart flickor) Vaccination MPR (elever födda t.o.m. 2001). Årskurs 7/8 Hälsouppgift årskurs 7 en skriftlig enkät ifylld av vårdnadshavare. Hälsosamtal utifrån Hälsokurvan. Längd, vikt, syn och ryggkontroll. Årskurs 9 Vaccinationskort på givna vaccinationer i grundskolan.

16 16 Basprogram för skolsköterskor i Vetlanda kommun, gymnasieskola/gymnasiesärskola Årskurs 1 Hälsosamtal med hälsokurva utifrån skriftlig enkät. Längd och viktkontroll. Syn, hörsel samt ryggkontroll vid behov. Kompletterande vaccinationer. Hörselkontroll samtliga elever på bullerutsatta program. Hjärtscreening samtliga elever på idrottsgymnasiet. Årskurs 2 Kontrollelever. Uppföljning härdplastutbildning. Årskurs 3 Kontrollelever. Uppföljning härdplastutbildning.

17 17 Specialpedagog Skolnivå Samverka i tvärprofessionella team inom barn och elevhälsan. Tillsammans med förskolechef/rektor bidra till utveckling av det pedagogiska arbetet för att möta behoven hos alla barn och elever i verksamheten. Utgöra kvalificerad samtalspartner i pedagogiska frågor till förskolechef, rektor, personal och vårdnadshavare. Samverka med andra inom och utanför förskolan och skolan, såsom kollegor, vårdnadshavare, socialförvaltning och landsting. Samverka med berörda professioner vid exempelvis överlämningar mellan olika verksamheter. Ansvara för dokumentation när barn eller elever i behov av särskilt stöd uppmärksammas och utreds på uppdrag av förskolechef/ rektor. Gruppnivå Kartlägga barn och elevers lärmiljö på uppdrag av förskolechef/rektor. Tillsammans med pedagogerna analysera och arbeta med strategier för att utveckla: o den pedagogiska mångfalden, verksamhetens undervisning och lärmiljö utifrån enhetens systematiska kvalitetsarbete o verksamhetens värdegrundsarbete. Fungera som kvalificerad samtalspartner och rådgivare i arbetslaget utifrån pedagogiska frågor. Genomföra åtgärder för barn och elever i behov av särskilt stöd under kortare och längre perioder. Individnivå Kartlägga, analysera och planera åtgärder för barn och elever i behov av särskilt stöd på uppdrag av förskolechef/rektor. Upprätta, följa upp och utvärdera Handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd i förskolan, tillsammans med arbetslag och vårdnadshavare. Upprätta, följa upp och utvärdera åtgärdsprogram enligt allmänna råd tillsammans med undervisande lärare, vårdnadshavare, elev, elevhälsa och arbetslag. Arbeta aktivt med lärmiljön för barn och elev i behov av särskilt stöd.

18 18 Studie och yrkesvägledare (gymnasieskola) Skolnivå Samverka i tvärprofessionella team inom elevhälsan. Vara informatör, samtalspartner och stöd för rektor, elevhälsa och pedagogiska personal i frågor som rör studie och yrkesvägledning. Informera presumtiva elever och deras vårdnadshavare om Njudungsgymnasiet och de olika utbildningar som erbjuds, till exempel vid Ung och nyfikenmässan i årskurs 8 och eller vid Öppet hus i årskurs 9. Samordna betygsprövning. Samverka med olika aktörer som Arbetsförmedling, Migrationsverk, socialförvaltning, Kom Back/AME, högskolor och universitet, folkhögskolor, representanter för näringslivet och så vidare. Mottagande av information kring elever från årskurs 9. Gruppnivå Informera elever om de val inom varje program som ska göras under gymnasietiden och hur detta praktiskt går till. Informera elever om möjligheter till vidare utbildning i Sverige och utomlands, med dess behörighetskrav och antagningsförfaranden. Föräldramöten i årskurs 1. Individnivå Vägleda elever inför vidare val av utbildning och/eller yrke. Vägleda elever som av olika anledningar har svårt att klara, eller inte trivs på det gymnasieprogram eleven valt, till anpassning av elevens individuella studieplan eller byte av studieväg. Ge kompensatorisk vägledning till elever i behov av särskilt stöd, i samarbete med övrig elevhälsa, så som individuell anpassning, reducering, förlängning av kurs och/eller skoltid med mera. Vägleda och stödja den enskilde eleven inför APL/praktik. Överlämning av information om elever som avbryter sina studier och går vidare till annan skola. Mottagande av elever som börjar vid Njudungsgymnasiet under pågående läsår.

19 19 Tal /specialpedagog Skolnivå Samverka i tvärprofessionella team inom elevhälsan. Kommunala språk, läs och skrivutvecklare. Råd, stöd och konsultation till pedagoger. Kompetensutveckling inom språk, läs och skrivutveckling, t.ex. TRAS, Nya Bornholmsmodellen, God Läsutveckling. Öka/utveckla kunskapen om språkets betydelse för lärandet. Delge aktuell litteratur/forskning/material och metoder om språk, läs och skrivutveckling/svårigheter. Samverka med kommunala/landstingsprofessioner inom barn och ungdomshälsovården. Delta i föräldramöten och personalmöten. Bidra med fortbildning/information inom språk, läs och skrivområdet. Gruppnivå Utveckla och specificera metoder och arbetssätt som kan förankras och användas i grupp. Informera om språk, läs och skrivutveckling. Föreslå kompensatoriska arbetssätt och alternativa verktyg. Råd, stöd och konsultation till arbetslag/pedagog. Delta i konferenser som rör elevens språk, tal, läs, skriv och kommunikationsförmåga samt följa upp och utvärdera åtgärder. Individnivå Aktivt delta i överlämning från förskola, BHV logoped, Habiliteringscenrum, samt från specialpedagog i förskolan för barn inom tal och språkområdet. Individuella insatser till elever inom tal och språkområdet. Pedagogiska språkbedömningar när skolans pedagogiska utredning behöver kompletteras. Pedagogiska språk, läs och skrivbedömningar när skolans pedagogiska utredning behöver kompletteras ITPA test när frågeställningar om allmänna inlärningssvårigheter diskuteras.

20 20 Särskilt stöd flödesschema förskola Flödesschema för att säkra att varje barn får det stöd de har behov av. Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska förskolechefen se till att barnet ges sådant stöd. Skollagen 8 kap., 9 Förskolan har anmälningsplikt till socialtjänsten enligt 14:e kap., 1 i socialtjänstlagen. Främjande insatser Arbetslaget gör kontinuerliga observationer och dokumenterar kring varje barn. Specialpedagog finns som stöd för arbetslaget i arbetet med att utveckla arbetssätt och den pedagogiska miljön. Efter medgivande från vårdnadshavare tar BVC sköterska vid behov kontakt med förskolan/dagbarnvårdare om informationen i "Mitt barn 2 ½ år" och "Mitt Barn 4 år" behöver kompletteras. Blanketter Underlag för utvecklingssamtal i förskolan Mitt barn 2 ½ år Mitt barn 4 år Dokument Individuell pedagogisk dokumentation Landstingets överenskommelse Minst två gånger per halvår gör arbetslaget en genomgång av alla barn i barngruppen. Blanketter Checklista Barnkonferens en gång per halvår där arbetslag, förskolechef och specialpedagog deltar. Blanketter Checklista Dokument Barnkonferens vid Vetlanda kommuns förskolor

21 21 Särskilda insatser Barnet uppvisar ett behov av stöd som får arbetslaget att särskilt observera verksamheten och barnet. Arbetslaget för pedagogiska diskussioner och dokumenterar kring detta, samt samverkar med vårdnadshavarna. Verksamheten förändras med gemensamt arbetssätt och förhållningssätt. Blanketter Underlag för dokumentation, förskola Om behov av stöd kvarstår informeras förskolechef och specialpedagog. Vårdnadshavarna informeras om att specialpedagog kopplas in som stöd till arbetslaget och kring det enskilda barnet. Specialpedagog och arbetslag gör en bedömning i samråd med förskolechef om vilka insatser som ska påbörjas. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna (skollagen 8:e kap., 9). Se även nästa sida. Om behov av stöd kvarstår gör arbetslag och specialpedagog en pedagogisk utredning inför upprättande av ev. handlingsplan. Detta sker i samverkan med förskolechef och vårdnadshavare. Blanketter Pedagogisk utredning Handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd Uppföljning av handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd Utvärdering av handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd Dokument Handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd, rutin Arbete sker enligt handlingsplan. Verksamheten förändras med gemensamt arbetssätt och förhållningssätt, men behovet kvarstår.

22 22 Särskilda insatser i samverkan med andra verksamhetsgrenar Förskolechef anmäler till socialtjänsten om barn far illa enligt anmälningsplikten (socialtjänstlagen 14:e kap., 1) Vårdnadshavare, förskolechef, specialpedagog, ansvarspedagog, representanter från BHV kan samverka kring barn i behov av särskilt stöd. Samtycke från vårdnadshavare krävs. Specialpedagog ansvarar för eventuella kontakter med exempelvis Familjecentralen (BHV sköterska, psykolog, rådgivande socialsekreterare), logoped, BUP och Habiliteringscentrum i samverkan med vårdnadshavare. Förskolechef kan göra en ansökan till VITS i samråd med vårdnadshavare. Blanketter Anmälan till socialnämnden enligt socialtjänstlagen 14:e kap., 1 VITS, ansökan Dokument Rutin vid anmälan från förskola till socialtjänst VITS, infoblad till vårdnadshavare Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Lpfö 98 /10 s. 5

23 23 Stödinsats flödesschema grundskola/grundsärskola Rutiner runt elever som är i behov av stödinsats Innan stödinsatser riktade mot individen sätts in är det viktigt att skolan har sett över hur organisationen omkring eleven ser ut. Det kan bland annat ske genom att se över hur resurser fördelas, vilka pedagogiska metoder som används, hur den aktuella elevgruppen fungerar och hur elevens lärmiljöer är organiserade. Extra anpassningar Personalen uppmärksammar att en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot de kunskapskrav som minst ska uppnås. Screeninginstrumentet "Plan för systematisk kunskapskuppföljning", Skolverkets bedömningsmaterial samt checklista används för att uppmärksamma elever i behov av stödinsats. Elevens behov av stöd tillgodoses genom extra anpassningar. Med extra anpassningar menas en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. (Se Skolverkets allmänna råd gällande Arbete med anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram) Elevhälsans kompetens, kunskaper och tvärprofessionella perspektiv involveras i ett tidigt skede i arbetet med extra anpassningar. Blanketter Underlag för dokumentation, grundskola Dokument Checklista (bilaga 1) Stödmaterial; Skapa goda lärmiljöer för barn och elever i språk, läs och skrivsvårigheter Om en elev får stöd i form av extra anpassningar ska detta dokumenteras i elevens skriftliga utvecklingsplan i de årskurser där sådan finns. Lärare och övrig skolpersonal bör så snart som möjligt informera och samverka med eleven eller elevens vårdnadshavare om det finns behov av extra anpassningar.

24 24 Anmälan Anmälan till rektor ska göras: Utreda 1. direkt om det finns skäl att anta att extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen inte är tillräckliga, eller 2. om eleven, trots extra anpassningar, inte kommer att nå de Särskilt kunskapskrav stöd som minst ska uppnås. Blanketter Elev i behov av stöd, anmälan Klasslärare/handledare underrättar vårdnadshavare. Utreda Rektor ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Utredningen görs av lärare/arbetslag och specialpedagog, i samråd med elevhälsan. Utredningen bildar underlag för rektors beslut om åtgärdsprogram. Elevens vårdnadshavare ska ta del av utredningen. Den som dokumenterar en utredning inom offentlig verksamhet behöver ha i åtanke att dokumentet kommer att bli en offentlig handling när det är undertecknat, även om vissa delar kan omfattas av sekretess. Beslut om att inte upprätta ÅP kan överklagas av vårdnadshavare. Blanketter Utredning av en elevs behov av särskilt stöd Beslut om att inte upprätta åtgärdsprogram Dokument Ansvarsfördelning vid utredning av en elevs behov av särskilt stöd/ pedagogisk utredning (bilaga 2) Särskilt stöd Åtgärdsprogram utarbetas av lärare/arbetslag tillsammans med specialpedagog. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att medverka vid utarbetandet av åtgärdsprogrammet. Åtgärderna följs upp och utvärderas för att bedöma om åtgärderna utgör ett tillräckligt stöd för eleven. Blanketter Beslut om åtgärdsprogram för elev som behöver särskilt stöd Om åtgärderna inte bedöms ge tillräckligt stöd, görs en anmälan till EHT. Klasslärare/handledare meddelar vårdnadshavare. Inför EHT ansvarar rektor för att berörd profession kallas samt att de informeras i förväg om vilka ärenden som ska lyftas.

25 25 EHT Vid EHT förs en tvärprofessionell diskussion i syfte att få en tydligare bild av vilka förhållanden som bidrar till elevens svårigheter. Rektor beslutar om vilka insatser som behövs för att tillgodose elevens behov av särskilt stöd. Insatserna ska dokumenteras i åtgärdsprogrammet och delges berörd personal. Klassläraren/handledaren ansvarar för att meddela vårdnadshavaren om vad som beslutats. Om klasslärare/handledare och specialpedagog eller professioner ur elevhälsan bedömer att mer kunskap behövs, samlar rektor berörda professioner för beslut om mer grundlig utredningsinsats, det vill säga Utredning på basnivå. Utredningen ska leda till en ökad helhetsförståelse av situationen. Utredning på basnivå Utredning på basnivå består av fyra utredningsdelar (pedagogisk, psykologisk, medicinsk och psykosocial). Rektor ansvarar för att informera vårdnadshavare om syftet med utredningen, vad den innebär och inhämtar samtycke till att de personer som ansvarat för utredningarna får utbyta information om barnet/eleven. Blanketter Pedagogisk utredning Utredning på basnivå, samtycke av vårdnadshavare VITS, ansökan Dokument VITS, infoblad till vårdnadshavare Rektor ansöker om utredning från de olika professionerna och bokar samtidigt tid för analysmöte. Vid analysmötet deltar de fyra utredningsprofessionerna samt verksamhetschef för elevhälsa eller VITS samordnare. Insatserna ska dokumenteras i åtgärdsprogram och delges berörd personal. Rektor kallar till EVK där beslut fattas i samråd med vårdnadshavare. Mottagande i grundsär/gymnasiesär Se dokumentet Mottagande i särskola" VITS Vardagsnära insatser i tydlig samverkan Rektor skickar VITS ansökan till VITSsamordnaren. Skolans uppdrag är alltid att anpassa den pedagogiska verksamheten efter varje elevs behov samt skapa förutsättningar för fortsatt lärande

26 26 Stödinsats flödesschema gymnasium/ gymnasiesärskola Rutiner runt elever som är i behov av stödinsats Innan stödinsatser riktade mot individen sätts in är det viktigt att skolan har sett över hur organisationen omkring eleven ser ut. Det kan bland annat ske genom att se över hur resurser fördelas, vilka pedagogiska möjligheter som används, hur den aktuella elevgruppen fungerar och hur elevens lärmiljöer är organiserade. Extra anpassningar Personalen uppmärksammar att en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot de kunskapskrav som minst ska uppnås. Screeninginstrumentet "Plan för systematisk kunskapskuppföljning", Skolverkets bedömningsmaterial samt checklista används för att uppmärksamma elever i behov av stödinsats. Elevens behov av stöd tillgodoses genom extra anpassningar. Med extra anpassningar menas en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. (Se Skolverkets allmänna råd gällande Arbete med anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram) Blanketter Underlag för dokumentation, grundskola gymnasium Dokument Checklista (bilaga 1) Stödmaterial; Skapa goda lärmiljöer för barn och elever i språk, läs och skrivsvårigheter Elevhälsans kompetens, kunskaper och tvärprofessionella perspektiv involveras i ett tidigt skede i arbetet med extra anpassningar. Anmälan Anmälan till rektor ska göras: Utreda 1. direkt om det finns skäl att anta att extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen inte är tillräckliga, eller 2. om eleven, trots extra anpassningar, inte kommer att nå de Särskilt kunskapskrav stöd som minst ska uppnås. Klasslärare/handledare/mentor underrättar vårdnadshavare. Gymnasierektor kallar till EHT. Inför EHT ansvarar rektor för att berörs profession kallas samt att de informeras i förväg om vilka ärenden som ska lyftas. Blanketter Elev i behov av stöd, anmälan

27 27 Utreda Rektor ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Utredningen görs av lärare/arbetslag och specialpedagog, i samråd med elevhälsan. Utredningen bildar underlag för rektors beslut om åtgärdsprogram. Elevens vårdnadshavare ska ta del av utredningen. Den som dokumenterar en utredning inom offentlig verksamhet behöver ha i åtanke att dokumentet kommer att bli en offentlig handling när det är undertecknat, även om vissa delar kan omfattas av sekretess. Beslut om att inte upprätta ÅP kan överklagas av vårdnadshavare. Blanketter Utredning av en elevs behov av särskilt stöd Beslut om att inte upprätta åtgärdsprogram Dokument Ansvarsfördelning vid utredning av en elevs behov av särskilt stöd/ pedagogisk utredning (bilaga 2) Särskilt stöd Åtgärdsprogram utarbetas av lärare/arbetslag tillsammans med specialpedagog. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att medverka vid utarbetandet av åtgärdsprogrammet. Åtgärderna följs upp och utvärderas för att bedöma om åtgärderna utgör ett tillräckligt stöd för eleven. Blanketter Beslut om åtgärdsprogam för elev som behöver särskilt stöd Om åtgärderna inte bedöms ge tillräckligt stöd, görs en anmälan till EHT. Klasslärare/handledare/mentor meddelar vårdnadshavare. Inför EHT ansvarar rektor för att berörd profession kallas samt att de informeras i förväg om vilka ärenden som ska lyftas.

28 28 När åtgärder inte fungerat När åtgärder inte fungerat och alla åtgärder är uttömda, anmäls det återigen till EHT och vid behov EHS. Uppföljning och utvärdering fylls i ÅP av ansvarig. Elevhälsaträff Rektor och elevhälsan: arbeten aktualiseras, organiseras, fördelas och följs upp kontinuerligt. ÅP följs upp. ÅP som inte fungerar beaktas särskilt. Aktuella ÅP redovisas en gång per månad. Elevhälsasamråd (EHS) Rektor och elevhälsarepresentanter, vid behov även elev, mentor och vårdnadshavare. Sammankallas av rektor vid behov och är ett stöd för rektors beslutsfattande i frågor om: Pedagogisk utredning* Placering i särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning* Integrering av elev* Byte av studieväg Avhopp Anpassat program Förlängd undervisning, Framflyttat betygsdatum Gå om en kurs Byte av studieväg Återantagning Mottagande av ungdom till introduktionsprogrammet som är behörig för nationellt program. Utökat program När elev vill avsluta sitt program/utbildning Blanketter Pedagogisk utredning Placering i särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning, beslut Integrerad elev, beslut från rektor Elevhälsasamråd, övriga beslut *Dokumenteras på särskild blankett. Övriga beslut dokumenteras på blanketten Elevhälsasamråd, övriga beslut. Åtgärdsprogram (ÅP) Om nytt ÅP ska upprättas görs det utifrån ny kartläggning och med hänsyn till nya beslut efter EHS. Mentor och specialpedagog följer upp och utvärderar ÅP med elev och ev. vårdnadshavare.

29 29 Gymnasiet, utredning på basnivå Utredning på basnivå används för ansökan till BUP och till mottagning i gymnasiesärskolan. Den består av fyra utredningsdelar (pedagogisk, psykologisk, medicinsk och psykosocial). Kriterierna för att få ansöka om en utredning på basnivå är att rektorn har 1. använt sig av elevhälsa på skolan 2. använt sig av professioner ur elevhälsan 3. rådfrågat de fyra utredningsprofessionerna via EHT. Rektor ansvarar för att informera vårdnadshavare om syftet med utredningen och vad den innebär. Rektor beslutar datum för analysmöte, vilket innebär att professioner som deltagit med utredningar redovisar sina resultat. Analysmötet sammanfattas av rektor eller specialpedagog. BUP Rektor skickar ansökan samt sammanfattningen till BUP. Mottagande i gymnasiesärskolan Rektor kontaktar verksamhetschef för elevhälsan. Informationen tas tillbaka till EHT för vidare arbete i skolan och för att komplettera ÅP.

30 30 Definitioner och ordförklaringar Lärmiljöer Uttrycket lärmiljöer inom verksamheten åsyftar de miljöer som en elev kan möta under en skoldag, t.ex. verksamhet i förskoleklass och fritidshem, lektioner, rastaktiviteter och studiebesök. Främjande Stärka det som är bra, riktat mot alla. Förebyggande Avvärja risker vid identifierat problem. Uppföljning Uppföljning innebär att varje person som ansvarar för en åtgärd ser till att det som beslutats verkligen genomförts på det sätt som det var tänkt, och bedömer om arbetssättet behöver förändras. Utvärdering Utvärdering är en systematisk analys och helhetsbedömning tillsammans med elev och vårdnadshavare av hur målen uppnåtts och hur åtgärderna fungerat. Förkortningar ANDT Alkohol, narkotika, dopning och tobak HAB Habiliteringscentrum (i dagligt tal kallad HAB, tidigare BUH) BUP Barn och ungdomspsykiatrin BHV Barnhälsovården EHT Elevhälsoteam EHS Elevhälsasamråd EVK Elevvårdskonferens ITPA Illinois Test of Psycholinguistic Abilities, kartlägger språkliga, auditiva och visuella inlärningskanaler SIP Samordnad individuell plan SPSM Specialpedagogiska skolmyndigheten TRAS Tidig registrering av språkutveckling VITS Vardagsnära insatser i tydlig samverkan ÅP Åtgärdsprogram

31 31 Bilagor 1. Checklista 2. Ansvarsfördelning vid utredning av en elevs behov av särskilt stöd/ pedagogisk utredning De blanketter som beskrivs i riktlinjerna finns på Vinna. Ytterligare information om Resurscentrum för elevhälsa finns på under Förskola och skola/ Elevhälsa.

32 Bilaga 1 Checklista över faktorer som innebär att barn/elever ska uppmärksammas når inte de kunskapskrav som minst ska nås inom de olika ämnena visar inte intresse för det som finns/sker i verksamheten leker inte utvecklas inte som förväntat för åldern utanförskap drar sig undan svårt med det sociala samspelet svårt att fungera i grupp vantrivs i förskolan/skolan upprepad eller långvarig frånvaro, gäller både giltig och ogiltig frånvaro utåtagerande har inte knäckt läskoden under årskurs 1 koncentrationssvårigheter tal och språksvårigheter annat modersmål (se Rutiner för modersmålsundervisning, modersmålsstöd och studiehandledning) psykosociala besvär fysisk sjukdom, t.ex. diabetes, epilepsi ät och/eller sömnproblematik Vetlanda här växer människor och företag

33 Bilaga 2 Ansvarsfördelning vid utredning av en elevs behov av särskilt stöd/pedagogisk utredning Specialpedagog Samtal med elev Samtal med vårdnadshavare Observationer av olika lektioner Samtal med tidigare lärare Kompletterande kunskapsbedömningar Sammanställer kartläggning/utredning Pedagog Dokumentation av elevens lärande och utveckling Dokumentation kring elevens utveckling i övrigt Exempel på frågeområden 1. Samarbete och ansvarstagande i grupparbeten o Kan samarbeta med andra elever i en grupp o Kan planera tillsammans med andra och fördela arbetsuppgifter o Kan föra fram egna samt lyssna på andras åsikter 2. Ansvarstagande för de egna studierna och lärande o Förstår både muntliga och skriftliga instruktioner o Arbetar fokuserat med sina uppgifter o Kan påbörja och slutföra arbetsuppgifter inom uppsatta tidsramar 3. Tillit till sin egen förmåga o Tar egna initiativ o Kan använda olika sätt att arbeta 4. Bedöma sitt eget lärande o Förstår målen för sitt arbete och kan se om dessa har nåtts 5. Hänsynstagande och respekt o o Uttrycker sig trevligt mot kamrater och vuxna Är rädd om både skolans och sitt eget material Vetlanda här växer människor och företag